Barnhälsoindex

Lennart Köhler

Nordic School of Public Health - NHVGöteborg

Barn är framtidenBarn är också nutiden

med ett oeftergivligt och ständigt närvarande behov av stöd, omhändertagande och vägledning på alla livets områden

Föräldrarna har det omedelbara ansvaret men samhällets struktur, organisation och politik bestämmer

föräldrarnas möjligheter att utföra sina uppgifter

Barn är en välfärdspolitisk nyckelgruppFramsynta politiker prioriterar därför omsorgen om barn

Kunskap om barns hälsa”Det saknas en systematisk, kontinuerlig

och täckande rapportering av barns hälsa, sedd ur ett barnperspektiv och

insatt i ett socialt sammanhang”(Jakobsson & Köhler 1991

Aktuella mätsystem

Enskilda länder nationellt – t.ex. UK, USA, Canada, Australien, NZ, Italien, Sverige

UN, WHO, OECD, UNICEF

EU - Health Monitoring Programme

.

Indikatorer

Vad är en indikator?

• En indikator är en definierad och ofta kvantitativt mätbar dimension av en viktig del av hälsan, hälsovårdssystemet eller närliggande faktorer.

• Den kvantifierar och förenklar företeelser och underlättar förståelsen för komplexa realiteter.

Indicators do not give you answers,

they refine the questions

8

En indikator skall vara

• Relevant• Valid• Reliabel• Tillgänglig

• AnvändbarRobustLättförståelig/entydigAllmänt accepteradPåverkbar

Save the Children Mothers’ Index 2010

European Union 2002

Child Health Indicators for Life and Development(CHILD)

17 länder

15 medlemsländer + Norge och Island

Research Inventory of Child Health in Europe

Mapping current and future Child Public Health Research

NHV- WP 2Measurement of child health and its major

determinants How to promote child health through systems of

national, regional and local indicators.

Tools to Address Childhood Trauma, Injury and Child Safety

European Commission

Uppdraget från Rädda Barnen

• Operationalisering i 3 steg av Barnkonventionen på kommunnivå

– Barns rätt till skälig levnadsstandard– Barns rätt till hälsa– Barns rätt till utbildning

Kommuner med högst och lägst barnhälsoindex2000-perioden (6 indikatorer)

Högst index Rang Lägst index RangEkerö 93,0 1 Tanum 83,5 289Täby 92,8 2 Degerfors 84,0 288Vaxholm 92,6 3 Ljusnarsberg 84,6 287Danderyd 92,6 4 Storfors 84,8 286Hammarö 92,3 5 Älvkarleby 84,8 285Lidingö 92,3 6 Kumla 84,8 284Nacka 92,2 7 Landskrona 85,0 283Sollentuna 92,2 8 Östra Göinge 85,0 282Härjedalen 92,2 9 Mellerud 85,2 281Solna 91,7 10 Grums 85,6 280Munkfors 91,7 11 Bjuv 85,7 279Berg 91,6 12 Bromölla 85,8 278Järfälla 91,5 13 Söderhamn 85,8 277Lomma 91,5 14 Sorsele 85,8 276Ydre 91,5 15 Örkelljunga 85,9 275Karlstad 91,3 16 Ödeshög 86,0 274Lerum 91,3 17 Norberg 86,2 273

Villavärden i Sveriges kommuner 2002Aftonbladet 7 oktober 2004

Här är villorna värda mest Här är villorna värda minstKommun Marknadsvärde Kommun MarknadsvärdeDanderyd 2 684 327 Kramfors 213 873Lidingö 2 461 613 Ånge 216 327Vaxholm 1 826 446 Strömsund 228 395Nacka 1 758 824 Munkfors 229 287Sollentuna 1 715 026 Sollefteå 234 216Täby 1 701 903 Dorotea 246 575Huddinge 1 528 736 Bjurholm 247 059Ekerö 1 449 704 Hällefors 247 357Värmdö 1 443 272 Älvsbyn 247 655Vellinge 1 438 356 Ragunda 250 000

Barn i dyra villor mår bäst

Stockholm City 24 januari 2005

FattigdomArbetslöshetBrottslighetUtbildning

Invandrare

Ökad sjukdomsbörda

Förtidig dödlighet

“Det finns en ohälsans klasstrappa

i Göteborg”

”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela

befolkningen”.

§ 2 i den svenska hälso- och sjukvårdslagen

Regeringens folkhälsomål

”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

på lika villkor för hela befolkningen”

FN:s Konvention om Barnets Rättigheter

Barns rätt till skälig

levnadsstandard Barns rätt till hälsa Barns rätt till utbildning

Nya insatser

BostäderUtbyggt centrum

RekreationNärsjukhus

First measure,then act

4 domäner och 15 barnhälsoindikatorer.

Dessutom 2 indikatorer som belyser barnpopulationens

karakteristika (ej inkluderade i index)

LK okt 05 33

Indikatorstruktur

A) Demografi och socioekonomiB) Utfalls och resultatvariabler C) Bestämningsfaktorer (Risk- och

friskfaktorer)D) Service, stöd och politik

Barnpopulationens karakteristika

(ej inkluderade i index)

1. Barntäthet i befolkningen 2. Barn med utländsk bakgrund

A. Socioekonomi

1. Barn och fattigdom 2. Elever och grundskoleutbildning

(gymnasiebehörighet)

Fattigdomsindex

”barn som lever i ekonomiskt fattiga hushåll eller i hushåll som uppbär socialbidrag”

B. Hälsotillstånd och välbefinnande

1. Barn och svåra yttre skador 2. Barn och karies 3. Barn och övervikt/fetma 4. Barns psykiska ohälsa

C. BestämningsfaktorerRisk-faktorer

1. Barn och låg födelsevikt 2. Barn och tobaksexponering i fosterlivet 3. Spädbarn i hushåll där man röker 4. Barns och ungdomars tobaksrökning 5. Barns och ungdomars alkoholvanor

C. Bestämningsfaktorer Frisk-faktorer

1. Barn som ammas 2. Barn som vaccinerats mot MPR

D. Service, stöd och hälsopolitik

1. Föräldrarnas deltagande i föräldrastöd på BVC 2. Barnens deltagande i förskoleverksamhet

Barnhälsoindex• Indikatorerna presenteras på en skala från 0 till

100, där 100 betyder optimal hälsa– Ammas 66 % av barnen vid 4 mån ålder blir indikatorn

66– Vårdas 7, 3 barn per 1000 på sjukhus för svåra skador

blir indikatorn 99,3

• För att skapa ett Barnhälsoindex adderas indikatorerna och divideras med antalet använda indikatorer, dvs. alla indikatorerna har samma vikt

A. Socioekonomi

B. Hälsotillstånd och välbefinnande

C. Determinanter

C. 1) Risk-faktorer

C. 2) Frisk-faktorer

D. Service, stöd och hälsopolitik

Sammanlagt Barnhälsoindex

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Bergsjön Gunnared Kortedala Lärjedalen Nordost

Negativ skillnad mellan stadsdelar och Göteborg (procentandelar)

Göteborg = 0

Indikatorer som visar sämre resultat bland barnen i

Nordost

fattigdom skolresultat tandhälsa övervikt/fetma rökning under graviditet rökning i spädbarnshushåll bröstuppfödning användning av föräldrastöd på BVC

Marginellt sämre

låg födelsevikt inskrivna i förskola

På samma nivå

vaccination sjukhusvård för yttre skador

Något bättre

användning av tobak och alkohol vid 15 år

mentala ohälsoproblem

Vad ger ett Barnhälsoindex?

• Ger en sammanhållen bild av barnens hälsa och ohälsa samt deras bestämningsfaktorer

• Ger ledning för preventiva och promotiva insatser

• Blir ett verktyg för uppföljning av insatserna

• Är en viktig del i nationell och internationell strategi för bättre folkhälsa

• Blir till inspiration för andra

Framåt

Nivå 1

Resultat

Djupare analyser

Nivå 2

Resultat Åtgärder

Nivå 3

Resultat

Fortsatt kartläggning

Hälsoindex för Västra GötalandArbetsmodell

• Genomgång av barns hälsotillstånd i Regionen• Identifiering av indikatorer och index, med

utgångspunkt i uppsättningen för Angered • Insamling av data för de aktuella

indikatorerna/index och granskning av de tillgängliga datakällornas kvalitet

• Rapportskrivning samt presentation inför berörda instanser i Regionen.