badelundaåsen inom avesta kommun miljöenheten767292/fulltext01.pdf · 2014-12-01 · ning avesta...

102
Verifiering av kemisk status för grundvatten i anslutning till Badelundaåsen inom Avesta kommun Bottenhavets vattendistrikt, Dalarnas län Miljöenheten Rapport 2010:06

Upload: others

Post on 18-May-2020

4 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Verifiering av kemisk status för grundvatteni anslutning till

Badelundaåsen inom Avesta kommunBottenhavets vattendistrikt, Dalarnas län

Miljöenheten

Rapport 2010:06

Page 2: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Underlagskartor: Lantmäteriverket 96.0352 samt SGU 96.0352 medgivande.Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, februari 2010.ISSN: 1654-7691Rapporten kan beställas från Länsstyrelsen Dalarna, infofunktionenE-post: [email protected] kan också laddas ned från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats:www.lansstyrelsen.se/dalarnaIngår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län

Page 3: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

INLEDNING

Badelundaåsens avsnitt inom Avesta kommun har mycket stor betydelse för dricksvattenförsörjningen. För att belysa den kemiska statusen har ett inledande arbete bestått i att ta fram tillgänglig kemisk data för grundvattnet i åsen. En omfattande kompletterande provtagning och analys har sedan genomförts under november 2009 för 10 grundvattenstationer jämnt fördelade efter sträckan.

Vattenkvaliteten för denna del av Badelundaåsen är förhållandevis god. Enstaka analysvärden, högre än tröskelvärden i SGUs föreskrifter SGU-FS 2008:2, har dock påträffats för bekämpningsmedel och klo-rid. Resultaten kan ligga som grund för en klassning av den kemiska statusen samt underlag för eventu-ella åtgärder och uppföljning av den kemiska statusen i områden där halterna överstiger tröskelvärdet.

Text, foto och kartor: Jan Larspers.

Page 4: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten
Page 5: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Verifiering av kemisk status för grundvatten i an-slutning till

Badelundaåsen inom Avesta kommun Bottenhavets vattendistrikt, Dalarnas län

INNEHÅLL

Allmänna förutsättningar Ekonomiska medel 1Utredningar 1

UtredningsområdetFlödesförhållanden och provtagningsmöjligheter 2Delområden 3Åsområde 3Angränsande område 3Vattenskyddsområde 3Markförhållanden 4Riskfaktorer 4

Provtagning och analysBedömningsgrunder 5Provtagningsstationer 2009 6Grundvattenanalyser 6Tidigare analysdata 9Analysresultat 2009 9

DelområdenDelområde Av1 11Delområde Av2 17Delområde Av3 23

UtvärderingÄmnen enligt tabell A1 27Andra ämnen utöver tabell A1 31Slutsatser 33

Utredningar och referenserAvesta kommun 35

Analysbilagor

Provtagningar 2009

Bilaga 26_1Bilaga 27_1Bilaga 28_1Bilaga 29_1Bilaga 29_2Bilaga 30_1Bilaga 31_1Bilaga 32_1Bilaga 33_1Bilaga 34_1Bilaga 35_1Bilaga 36_1

Äldre analyser

Bilaga Av1_A N-analys Grönvallens ensk vtBilaga Av1_B N-analys Germundsbo allm vtBilaga Av1_C Analys Ängslaboratoriet 2006Bilaga Av1_D N-analys brunnar och rörBilaga Av2_A N-analys Skogsbo nedlagda vtBilaga Av2_B N-analys Mästerbo allm vtBilaga Av2_C N-analys Gubbmosstippen 2004Bilaga Av2_D N-analys Skogsbo 1990Bilaga Av3_A N-analys Brunnbäcks allm vt

Page 6: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten
Page 7: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Allmänna förutsättningar

Undersökningen berör Badelundaåsen inom Av-esta kommun. Syftet med undersökning är att få en fördjupad bild av den kemiska statusen för grundvattnet i åsen. Detta avsnitt av Badelundaå-sen är av stor betydelse för vattenförsörjningen. De allmänna vattentäkterna Germundsbo, Mäs-terbo och Brunnbäck är belägna inom det aktuella området. Germundsbo och Brunnbäck samkörs och svarar för merparten av Avesta och Norbergs kommuners vattenförsörjning. Mästerbo fungerar som reserv. Totalt är ca 23 000 personer anslutna till vattentäkterna. Det finns även enskilda vatten-täkter i området varav Grönvallen och Sonnbo är de viktigaste.

I samband med arbetet med vattendirektivet och förvaltningsplan har en preliminär riskbedömning gjorts av grundvattenförekomsters kemiska status. För vissa avsnitt av Badelundaåsen har bedömts att förekomsten är i riskzonen för att inte nå god kemisk status 2015. Bedömningen baseras på en grov uppskattning av potentiella föroreningskällor inom grundvattenförekomsten således ej på ke-miska analyser av grundvattnet.

Den undersökning och provtagning som nu ge-nomförts hösten 2009 kompletterar tidigare ke-midata för grundvattnet i åsen genom ytterligare vattenanalyser av främst miljögifter. Sammanta-get med tidigare vattenanalyser bildar det under-lag för en bedömning av den kemiska statusen.

Undersökningen har genomförts av Länsstyrelsen efter inledande konsultationer med Avesta kom-mun samt konsultföretaget Midvatten AB i Bor-länge. Midvatten har också utfört provtagning i fält.

Ekonomiska medel

Länsstyrelsen har erhållit ekonomiska medel från Vattenmyndigheten för verifiering av statusen för grundvattenförekomster inom Badelundaåsen i Avesta kommun. Enligt Länsstyrelsen plan för mil-jöövervakningen skall insatserna för grundvatten bestå i att göra provtagningar – screening av mil-jögifter under en sexårsperiod för grundvattenfö-rekomster som har stor betydelse för dricksvatten-försörjningen.

Inriktningen på miljöövervakningen och verifie-ring av status sammanfaller varför Länsstyrelsen valt att samordna två undersökningar med en tids-mässigt gemensam provtagning av grundvattnet. Den andra undersökningen 2009 som berör Ba-delundaåsens sträckning inom Borlänge, Säters

1

Figur 1. Badelundaåsen inom Dalarnas län

och Hedemora kommuner har finansierats inom ramen för miljöövervakningsanslaget. Resultat-mässigt blir Avestautredningen en verifiering av den kemiska statusen motsvarande den som ut-förts 2009 i Borlänge, Säters och Hedemora kom-muner.

Utredningar

Under kapitel Utredningar och referenser finns förtecknat vad som gjorts kopplat till förhållan-dena i anslutning till Badelundaåsen. Denna del av Badelundaåsen är förhållandevis väl utredd ur hydrogeologisk synpunkt. Sentida underlag har bland annat tagits fram av konsultföretag i sam-band med tillståndsansökan för grundvattenuttag och vattenskyddsområde vid Brunnbäcks vatten-täkt.

Länsstyrelsen genomförde en provtagning - scre-ening av organiska miljögifter i grundvatten 2007- 2008 (24) för fyra stationer inom denna sträckning av Badelundaåsen.

SGU har sammanställt en grundvattenkartering av Badelundaåsen mellan Leksand och Salbohed 2009 (25).

Det finns även utredningar som genomförts i an-slutning till industrimark och deponier. För Rem-botippen gjordes en Vattenkemisk undersökning av Viak AB 1980(8). En geoteknisk utredning ut-fördes för Månsbo kloratfabrik av Viak AB (2000) (15) . Länsstyrelsen har publicerat industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark för, Aluminiumfabriken i Månsbo (2000) (13) samt för Månsbo kloratfabrik (2000) (14).

Page 8: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

2

Utredningsområdet

Flödesförhållanden och provtagningsmöj-ligheter

Riktning och intensitet av grundvattenflödet va-rierar längs åssträckning. Inom Avesta kommun är flödet sydligt från kommungränsen mot Hede-mora och fram till Dalälven vid Brunnbäck. Från kommungränsen mot Sala i söder till Dalälven vid Brunnbäck är flödet nordligt. Utströmning i Dalälven sker således från två håll. Beräkningar av grundvattenflödets storlek har utförts av Mid-vatten AB i samband med grundvattenundersök-ningar 2000 (16) och 2003(17). Uttagsmöjlighet för grundvattnet finns även grovt angivet i SGUs kar-tering (25).

Flödesbilden vid opåverkade förhållanden (inget grundvattenuttag) skiljer sig från den som upp-står när grundvattenuttag sker. Nuvarande syd-liga flöde vid Rembo har angetts till 18 l/s, vid Germundsbo, 40 l/s, vid Mästerbo, 57 l/s och vid Brunnbäck norr om Dalälven, 76 l/s.

Inom Badelundaåsens drygt 20 km långa sträck-ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten kan utföras. Det rör sig om vattentäkter, brunnar

Figur 3. Grundvattenytans läge Rembo - Germundsbo - Mästerbo - Brunnbäck. Röd linje visar nivåerna 1968. Blå linje visar nuvarande nivåer. Minskat vattenuttag vid Germundsbo vattentäkt har medfört en höjning av grund-vattenytan i de centrala delarna. (Midvatten 2000)

Figur 2. Badelundaåsen inom Avesta kommun. Befintliga grundvattenrör och brunnar har markerats.

Översiktliga grundvattenundersökningar av av-fallsupplaget vid Gubbmosstippen har genomförts av K-konsult (9) samt av Midvatten AB (20). Under-sökningen har inte följts upp med vattenanalyser av tungmetaller, mm varför detta område bör få ytterligare belysning. En miljöteknisk undersök-ning av tomten vid Ängslaboratoriet har utförts av Sweco Viak AB (2006) (22).

Page 9: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Angränsande område

I denna redovisning har ett angränsande område har lagts in på ömse sidor om åsområdet. Detta område är en del av ett tillrinningsområde för grundvatten som har förbindelse med åsområdet. Avgränsningen baseras huvudsakligen på landy-tans topografi.

Då terrängen sluttar från åsområdet i flack terräng avgränsas ett område om maximalt 1000 meter från åsområdet. I brant terräng blir avgränsning-en mindre. Då terrängen sluttar mot åsområdet i brant terräng tas maximalt 3000 meters bredd med. I flack terräng blir avgränsningen mindre. Det angränsande området kan sägas vara ett se-kundärt influensområde för grundvattnet i åsom-rådet. En grov uppskattning av ett område som inverkar i viss grad på grundvattenutbytet mot åsområdet.

Vattenskyddsområde

Det finns tre vattenskyddsområden efter åssträck-an. Avgränsningen för dessa har fastställts av Vat-tendomstolen eller Länsstyrelsen från 1960-talet och framåt. Sentida avgränsningen skall baseras på hydrogeologiska utredningar kopplats till Na-turvårdsverkets rekommendationer om grundvatt-nets tillrinning och uppehållstider för den vatten-täkt som vattenskyddsområdet är avsett för. Äldre områden har inte avgränsats med sådana kriterier varför de i allmänhet har mindre utbredning.

2001 bildades Germundsbo och Brunnbäcks vat-tenskyddsområden. Redan 1960 fastställdes Mäs-terbo vattenskyddsområde.

eller nedslagna grundvattenrör. Av figur 2 fram-går översiktligt läget för vattentäkter, brunnar och rör.

Delområde

För att få överskådlighet av det ca 23 km långa undersökningsområdet har det avgränsats längd-mässigt i 3 delområden, från norr till söder Av1, Av2, och Av3.

Av1 omfattar området från kommungränsen mot Hedemora i norr och ned till Germundsbo - Skogs-bo. Av1 omfattar i stora drag tillrinningsområdet för Germundsbo vattentäkt.

Av2 sträcker sig vidare ned till Dalälven som bil-dar lågpunkt för grundvattenströmmarna både från söder och norr. Slutligen omfattar Av3 områ-det från Dalälven och söderut mot Sala kommun-gräns. Av3 avslutas ungefärligen där Badelundaå-sens har en vattendelare. Av3 utgörs i stora drag tillrinningsområdet för Brunnbäcks vattentäkt.

Åsområde

Badelundaåsens kärna har betecknats som åsom-råde och utgörs av grovt isälvsmaterial av sand och grus med stor vattengenomsläpplighet. Det grova isälvsmaterialet kan ibland gå upp till marky-tan och i vissa fall bilda en åsformation. Det kan även ligga dolt under överlagrad finsedimentjord. Åsområdet kan sägas utgöra ett primärt influens-område för Badelundaåsens grundvattenförekom-ster.

I anslutning till arbetet med vattendirektivet har SGU delat in Badelundaåsens sträckning mel-lan Avesta och Leksand i grundvattenförekom-ster. Förekomsterna har följande beteckningar: SE666309-152828, SE666700-152627, SE666815-152522, SE667082-152108, SE667461-151722, SE667628-151454, SE667805-151308, SE668733-150625, SE669257-149794, SE669618-149343, SE669612-149147, SE669629-148854, SE669950-148452, SE671605-146879 och SE673607-145529. Dessa beteckningar används bland annat i Vatten Information System Sverige (VISS), Vattenmyn-digheternas redovisning av grundvattenförekom-ster (2008).

SGU har också utfört en grundvattenkartering av Badelundaåsen som färdigställts 2009, Grund-vattenmagasinen inom Badelundaåsen mellan Leksand och Salbohed (25). De två avgränsningarna skiljer sig åt något. I denna redovisning används SGUs grundvattenkartering för Badelundaåsen som avgränsning och beteckning på åsområde.

Figur 4. Exempel på delområde med avgränsning (Av1)

3

Page 10: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

genom förhöjda kloridhalter.

BebyggelseområdenInom bebyggelseområden finns omfattade vägnät som utgör en risk för att grundvattnet skall förore-nas. Andra riskfaktorer kan vara schaktningsarbe-ten vid nybyggnad och underhåll, avloppsledning-ar och jordvärmeanläggningar liksom förvaring av petroleumprodukter förlagda i mark, byggnad eller fristående. Användning av kemiska bekämpnings-medel i trädgårdar kan också utgöra viss risk.

I glesare bebyggelse finns ofta enskilda avlopp med infiltration som kan orsaka förhöjda nitrat-halter, mm.

GrusbrytningGrusbrytning har förekommit allmänt längs hela-Badelundaåsens sträckning. Grusbrytning med-för att det skyddade skiktet i den omättade zonen ovan grundvattenytan minskar. Det finns också risk för läckage från arbetsfordon i anslutning till grusbrytningen. Övergången från naturgrus till bergkrossanvändning gör att antalet aktiva natur-grustäkter minskar.

JordbrukNär det gäller jordbrukets inverkan på grundvatt-nets kvalitet tänker man främst på risken för be-kämpningsmedelsrester och näringsläckage som bland annat påverkar nitrathalterna.

Kunskapen om bekämpningsmedelsanvändning-en inom Badelundaåsens närområde är vanligen begränsad till användningen inom vattenskydds-områden. Inom vattenskyddsområden krävs alltid tillstånd från kommunen för spridning av kemiska bekämpningsmedel, enligt Naturvårdsverkets fö-reskrifter, SNFS 1997:2.

4

Markförhållanden

En förutsättning för att ett grundvattenmagasin skall kunna utnyttjas för stora vattenuttag är att det finns en stor volym av genomsläppligt grusma-terial i åskärnan. För bedömning av jordlagrens sammansättning finns jordborrningar utförda vid ett flertal platser. En relativt detaljerad jordarts-kartering av ytjordlagren finns också tillgänglig för hela sträckan (SGU, 2004).

Det översta skiktets sammansättning har betydel-se för med vilken hastighet en förorening kan nå grundvattenmagasinet i åskärnan. En tät ytjordart är mera gynnsam än en mera genomsläpplig om man ser till föroreningsrisken för grundvattenma-gasinet.

Riskfaktorer

Avfalldeponier och industriverksam-hetAvfallsdeponier och tidigare industriverksamhet utgör exempel på riskfaktorer för att grundvattnet i åsen kan förorenas. I Dalarnas län finns närmare 4000 objekt som registrerats i en MIFO-databas. Det rör sig om platser där olika verksamheter på-går eller har pågått och som kan innebära att det finns risk för att marken förorenats genom verk-samheten. De objekt som registrerats kan vara från stora industrier som Avesta Järnverk till min-dre verksamheter som bilverkstäder.

VägarVägar utgör en riskfaktor på två sätt. Man har den långssiktiga belastningen i form av föroreningar från vägunderhåll, vägslitage och förorenande äm-nen från fordon. Det finns också en akut risk för utsläpp till grundvattnet i samband med vägtrafik-olyckor. Vägsaltning kan inverka på grundvattnet

Figur 5. Vy mot norr över grus-brytningsområdet vid Saxbo. Här bedrivs aktiv grusbrytning samt asfalttillverkning.

Page 11: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Tabell A1. Från SGUs föreskrif-ter SGU-FS 2008:2.

Tabell A2 Från SGUs föreskrif-ter SGU-FS 2008:2.

Referensvärden för naturligt förekommande joner, metaller och konduktiviteti grundvatten i magasin som utgörs av sand- och grusavlagringar.

Parametertyp Parameter Sort Referensvärde1. Joner Klorid mg/l 18

Sulfat mg/l 25Nitrat mg/l 4Amonium mg/l 0,05

2. Metaller Arsenik 1Bly 0,5Kadmium 0,1Kobolt 0,5Krom 1Koppar 6Kvicksilver 0,006Nickel 5Vanadium 1Zink 100

3. Parameter som indikerar inträng- Konduktivitet mS/m 38ning av saltvatten eller inträngningav andra föroreningar

En regionalisering skulle ge något avvikande värden för framför allt klorid och sulfat.De angivna koncentrationerna kan betraktas som bakgrundsvärden vid processenatt fastställa riktvärden på nationell nivå.

Riktvärden för grundvatten på nationell nivå och utgångspunkter för att vända trender.

Parameter Sort Riktvärde Tröskelvärde***Nitrat NO3 mg/l 50 20Bek.medel* 0,1 eller 0,5 totalt DetekteratKlorid Cl mg/l 100 50Konduktivitet Kond mS/m 75 55Sulfat SO4 mg/l 250 100Amonium NH4 mg/l 1,5 0,5Arsenik As 10 5Kadmium Cd 5 2Bly Pb 10 2Kvicksilver Hg 1 0,05Trikloreten + Tetrakloreten 10 2Kloroform (triklormetan) 100 201,2-dikloretan 3 0,5Bensen 1 0,2Benso(a)pyrene ng/l 10 2Summa 4 PAH:er** ng/l 100 20

*Aktiva ämnen i bekämpningsmedel inkl. metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter**Benso(b)fluoranten, Benso(k)fluoranten, Benso(ghi)perylen, Inden(1,2,3-cd)pyren***Utgångspunkt för att vända trend angiven som koncentration

Provtagning och analys

Bedömningsgrunder För att bedöma kemisk status för grundvattenfö-rekomster finns i dagsläget förtecknat tröskelvär-den och riktvärden för vissa ämnen enligt SGU-FS 2008:2 (Föreskrift om statusklassificering och mil-jökvalitetsnormer för grundvatten). Med tröskel-värde menas i detta sammanhang, utgångspunkt för att vända trend angiven som koncentration.

Föreskrifterna ska tillämpas då vattenmyndighe-ten fastställer miljökvalitetsnormer samt klassifi-cerar kvantitativ och kemisk grundvattenstatus.

Föreskrifterna gäller för grundvattenförekomster där uttag är större än 10 m3/dygn eller där dricks-vattenuttag för fler än 50 personer görs eller där grundvattenförekomster är avsedda för sådan framtida användning eller där betydande påver-kan på anslutande ytvattenförekomst kan ske.

De aktuella ämnena samt rikt- och tröskelvärden finns redovisat i tabell A1. Till förordningen finns även förtecknat referensvärden för naturligt fö-rekommande joner, metaller och konduktivitet i grundvatten i magasin som utgörs av sand- och grusavlagringar, tabell A2. Den undersökning som genomförts 2009 har även omfattat analys av andra ämnen som bedömts intressanta.

5

Page 12: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

6

Sammantaget har det kompletterande kunskaps-behovet om grundvattnet analysmässigt bedömts omfatta:

• kemisk normalanalys • metallanalyser (tungmetaller, mm)• organiska miljögifter och bekämpnings medel• dioxiner, furaner, fenoler och kreosot

Presumtiva föroreningsrisker föreligger huvud-sakligen från:

• inverkan från industriverksamhet och avfalls- tippar • inverkan från bebyggelseområden och vägar• inverkan från jordbruket

Provtagningsstationer 2009

Längs Badelundaåsens sträckning I Avesta kom-mun har 10 stationer valts ut som lämpliga för provtagning och analys av vattenkvaliteten hösten 2009. Urvalet har skett med hänsyn till resultat från tidigare undersökningar och dokumenterat material som rör grundvatten.

Eftersom det är fråga om verifiering av den ke-miska statusen av grundvattenförekomster bör det vara en jämn spridning av stationerna inom förekomsterna.

Beroende på de lokala förhållandena sker olika grad av inströmning och utströmning av grund-vattnet efter en åssträcka.

Grundvattnets kemiska egenskaper varierar både i djupled och i längsled. Det finns relativ många grundvattenrör, brunnar och vattentäkter efter sträckan varför det inte ansetts nödvändigt att anlägga nya grundvattenrör. Före provtagningen krävs en pumpning. I vissa fall har grundvatten-rör blåst rena, i vissa fall har brunnar grävs fram. Provtagningsproceduren har därför i många fall varit tidskrävande. Samtidigt bör man vara med-veten om att anläggandet av helt nya grundvatten-rör medför stora kostnader.

Det slutliga urvalet av lämpliga stationer har så-ledes varit beroende på tillgängligt tidigare ana-lysdata, specifika fysikaliska förhållanden, föro-reningsrisker i området och en jämn spridning av kemidataresultat längs sträckan.

Tabell A3 anger namnet på stationerna från norr till söder och vilka analyser som utfördes. För fler-talet av provtagningsstationer har minst samtliga ämnen angivna i SGU-FS 2008:2 analyserats.

Grundvattenanalyser

10 olika analyspaket ingick i undersökningen 2009. Dessa har förtecknats som 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 4, 5A, 5B, och 6 och 7. De olika analyspake-tens sammansättning baseras på tillgängliga stan-dardanalyspaket från analyslaboratorierna samt på specifika behov.

Analyspaket 1 omfattar normalanalys. Analysen används standardmässigt i samband med fysika-lisk - kemisk bestämning av vattenkvalitet vid vat-tenverk. Nitrat och klorid är exempel på ämnen som vars halter kan följas upp genom den kemisk normalanalysen.

Tabell A3. Provtagningsstationer 2009

St nr Plats namn kommun Analyser x-koord y-koord26 Rembo, Brunn VV Avesta Provbrunn 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 4, 5A 1517600 667398627 Saxbo, Br115 Avesta Vattentäkt 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A 1518373 667270828 Germundsbo VT allmän Avesta Vattentäkt 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A 1519438 667146129 Skogsbo, Br124 (G15) Avesta Brunn 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 4, 6 1520984 667088930 Gubbmosstippen, Rb0402 Avesta rör 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 4, 5A 1521510 667089831 Åsbo, Rb8901 Avesta rör 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A 1522270 667018632 Mästerbo VT allmän Avesta Vattentäkt 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A 1524236 666890933 Brunnbäck, RB6005 Avesta rör 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A 1524994 666840234 Brunnbäck VT allmän Avesta Vattentäkt 1, 2A, 3A, 3B, 5A 1525407 666805035 Sonnbo VT enskild Avesta Vattentäkt 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A, 5B 1525931 666778536 Brovallen, Rb6401 Avesta rör 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A, 5B 1527584 6664254

Figur 6. Vid undersökningen 2009 togs prov från 5 vat-tentäkter

Page 13: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

7

Analyspaket 2A omfattar flyktiga organiska för-eningar och 2B omfattar PAH. Tidigare undersök-ningar har gett indikationer på låga koncentratio-ner av trikloreten och teterakloreten varför detta bör kontrolleras ytterligare. Perkloretylen (tetra-kloretylen (tetrakloreten)) har exempelvis använts av kemtvättar i tvättprocessen. Tetrakloreten bryts ned mycket långsamt. Vid nedbrytning bildas i tur och ordning trikloreten, dikloreten och vinylklorid som alla är toxiska. Som sista steg bildas eten och därefter koldioxid och vatten.

Analyspaket 3A omfattar metaller och grundäm-nen och 3B totalkvicksilver specifikt.

Analyspaket 4 omfattar dioxiner och furaner. I avfallet från verksamheterna vid Kloratfabriken, Aluminiumfabriken och Fosforfabriken har halter-na av tungmetaller, dioxiner och furaner bedömts lämpliga att analyseras.

Dioxiner och furaner är grupper av klorerade persi-stenta och mycket toxiska organiska ämnen. Både dioxiner (CDD, klorerade dibenso –p-dioxiner) och furaner (CDF, klorerade dibensofuraner) fö-rekommer i olika kemiska varianter med liknande och toxiska egenskaper, s.k. kongener. Respektive kongen kan i sin tur förekomma i olika kemiska va-rianter, isomerer. Olikheterna utgörs av placering och antal kloratomer påhängda två olika aromatis-ka tricykliska grundskelett, ett för dioxiner och ett för furaner. Teoretiskt kan man tänka sig 210 olika varianter, men i praktiken analyseras sju dioxiner och tio furaner. Den relativa sammansättningen av dessa ämnen med respektive kongen och dess isomerer är till delar källtypisk.

Analyspaket 5A består av vanligt förekomman-de bekämpningsmedelssubstaser som omfattar AMPA, Glyfosat och ämnen som ingår i Natur-vårdsverkets förteckning SNV - 4915. Allmänt sett omfattar gruppen bekämpningsmedel ett mycket stort antal substanser. SLU har en pesticidatabas med ett stort antal analyser från grund- och yt-vatten. För grundvatten står BAM för 60 % av an-delen fynd, bentazon för 11%, atrazindesetyl 9%, atrazin 7% och klopyralid för 2%. Övriga substan-ser har 1% eller mindre av fynden. Det visar sig alltså vara relativt få ämnen som detekteras ofta.

Om man analyserar ämnen enligt Naturvårdsver-kets förteckning SNV 4915 och lägger till AMPA och glyfosat täcker man in förhållandevis många ämnen som man kan förvänta detektera. Analys-paket 5B omfattar ämnen som är vanliga vid be-kämpning av bladmögel, främst i samband med potatisodling.

Analyspaket 1 NORMALANALYS (Ämnen enl SGU-FS 2008:2 med fet stil)

Ämne - egenskap RapporteringsgränsFärgtalTurbiditetGrumlighetBottensatsLukt (vid 200C)pHKonduktivitetKemisk syreförbrukning (COD-Mn)Permanganat-förbruk. (KMnO4)Ammonium-nitrogen (0,01 mg/1) Nitrat-nitrogen (0,1 mg/1) Nitrit-nitrogen (0,002 mg/1) FosfatfosforFosfatAlkalinitetKloridSulfatFluoridJärnManganKalciumMagnesiumHårdhet totKolsyraKaliumNatrium

Ämne - egenskap RapporteringsgränsAcenaften (0,003 µg/1)Acenaftylen (0,003 µg/1)Antracen (0,003 µg/1)Benzo(a)antracen (0,003 µg/1)benzo(a)pyren (0,003 µg/1)benzo(b,k)fluoranten ( 0,003 µg/1)benzo(ghi)perylen ( 0,003 µg/1)Dibenzo(a,h)antracen (0,003 µg/1)Fenantren (0,003 µg/1)Fluoranten (0,003 µg/1)Fluoren (0,003 µg/1)indeno(1,2,3-cd)pyren (0,003 µg/1)Krysen (0,003 µg/1)Naftalen (0,003 µg/1)Pyren (0,003 µg/1)

Analyspaket 2AFlyktiga organiska föreningar (Ämnen enl SGU-FS 2008:2 med fet stil)

Analyspaket 2BPAH (Ämnen enl SGU-FS 2008:2 med fet stil)

Ämne - egenskap Rapporteringsgränsbensen (0,01 µg/1) 1,2-dikloretan (0,02 µg/1) tetrakloreten (0,001 µg/1)trikloreten (0,0004 µg/1)triklormetan (kloroform) (0,001 µg/1) koltetraklorid (0,01 µg/1) toulen (0,02 µg/1) n-oktan (0,01 µg/1) etylbensen (0,01 µg/1) m+p-xylen (0,01 µg/1) o-xylen (0,01 µg/1) n-nonan (0,01 µg/1)

Page 14: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Ämne - egenskap RapporteringsgränsAMPA (0,01 µg/1)Glyfosat (0,01 µg/1)2,4-diklorfenoxisyra (0,01 µg/1)Atrazin (0,01 µg/1)Atrazin-desetyl (0,01 µg/1)Atrazin-desisopropyl (0,01 µg/1)BAM (2,6-diklorbensamid) (0,01 µg/1)Bentazon (0,01 µg/1)Cyanazin (0,01 µg/1)Diklorprop ( 0,01 µg/1)Dimetoat (0,01 µg/1)Etofumesat (0,01 µg/1)Fenoxaprop (0,01 µg/1)Fluroxipyr ( 0,1 µg/1)Imazapyr (0,01 µg/1)Isoproturon (0,01 µg/1)Klopyralid (0,1 µg/1)Klorsulfuron ( 0,01 µg/1)Kvinmerac (0,01 µg/1)MCPA (0,01 µg/1)Mekoprop (0,01 µg/1)Metamitron (0,01 µg/1)Metazaklor (0,01 µg/1)Metribuzin (0,01 µg/1)Metsulfuronmetyl ( 0,01 µg/1)Simazin (0,01 µg/1)Terbutylazin ( 0,01 µg/1)

Ämne - egenskap RapporteringsgränsFluazinam (0,01 µg/1)Metalaxyl-M (0,01 µg/1)

Ämne - egenskap RapporteringsgränsFenol (0,5 µg/1)2-metylfenol, o-kresol (0,3 µg/1)3-metylfenol, m-kresol (0,3 µg/1)4-metylfenol, p-kresol (0,2 µg/1)Summa kresoler2,6-dimetylfenol (0,3 µg/1)2,4-dimetylfenol (0,2 µg/1)2,5-dimetylfenol (0,2 µg/1)2,3/3,5-dimetylfenol + 4-etylfenol (0,2 µg/1)3,4-dimetylfenol (0,2 µg/1)m-etylfenol (0,2 µg/1)o-etylfenol (0,3 µg/1)

Analyspaket 3A METALLER (Ämnen enl SGU-FS 2008:2 med fet stil)

Ämne - egenskap RapporteringsgränsAluminium AlArsenik As (0,05 µg/l)Barium Ba (1 µg/l)Beryllium Be (0,11 µg/1)Bly Pb (0,02 µg/1)Bor B (1 µg/1)Kadmium Cd (0,01 µg/1)Kobolt Co ( 0,01 µg/1)Koppar Cu ( 0,1 µg/1)Krom Cr (0,2 µg/1)Litium Li (5 µg/1)Mangan Mn (0,05 µg/1)Molybden Mo (0,5 µg/1)Nickel Ni (0,2 µg/1)Selen Se ( 0,5 µg/1)Silver Ag (0,1 µg/1)Strontium Sr ( 1 µg/1)Tallium Tl (0,01 µg/1)Uran U ( 0,01 µg/1)Vanadin V ( 0,05 µg/1)Zink Zn (0,5 µg/1)

Ämne - egenskap RapporteringsgränsKvicksilver Hg ( 0,002 µg/l)

Ämne - egenskap Rapporteringsgräns2 ,3 ,7,8-tetraCDD (0,0001 ng/1) 1,2,3,7,8-pentaCDD (0,0002 ng/1) 1,2,3,4,7,8-hexaCDD (0,0003 ng/1) 1,2,3,6,7,8-hexaCDD (0,0003 ng/1) 1,2,3,7,8,9-hexaCDD (0,0003 ng/1) 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD (0,0003 ng/1)oktaklordibensodioxin (0,005 ng/1)Summa PCDD WHO-TEQ2,3,7,8-tetraCDF (0,000Ing/1) 1,2,3,7,8-pentaCDF (0,0002 ng/1)2,3,4,7,8-pentaCDF (0,0002 ng/1) 1,2,3,4,7,8-hexaCDF (0,0003 ng/1) 1,2,3,6,7,8-hexaCDF (0,0003 ng/1) 1,2,3,7,8,9-hexaCDF (0,0003 ng/1) 2,3,4,6,7,8-hexaCDF (0,0003 ng/1) 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF (0,002 ng/1) 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF (0,0003 ng/1)oktaklordibensofuran (0,005 ng/1)Summa PCDF WHO-TEQ

Analyspaket 3BKVICKSILVER (Ämnen enl SGU-FS 2008:2 med fet stil)

Analyspaket 4DIOXINER FURANER

Analyspaket 5ABEKÄMPNINGSMEDEL

Analyspaket 5BBLADMÖGEL

Analyspaket 7FENOLER OCH KREOSOTER

8

Analyspaket 6 omfattar närmare 80 bekämp-ningsmedelssubstanser och har upprättats av WSP, 2009 för att spåra bekämpningsmedelsres-ter som kan förekomma specifikt för privata vil-laträdgårdar. Analyspaketet ingår i en nationell screening på uppdrag av Naturvårdsverket. Analy-sen utfördes enbart i Avesta kommun i anslutning till provtagningsstation 28 vid Skogsbo.

Bekämpningsmedel har tidigare endast analyse-rats vid några få provtagningslokaler varför ytter-

ligare analyser bedömts nödvändiga inom hela un-dersökningsområdet.

Analyspaket 7 omfattar fenoler och kreosot. IVL i Göteborg anlitades som analyslaboratorium för analyspaket 2A. Övriga analyser utfördes av Eurofins i Lidköping. Tabell A1 används som en bas i bedömningen om grundvattenförekomsterna kan anses uppnå god kemisk status.

Page 15: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Tidigare analysdata

För Badelundaåsens sträckning inom Avesta kom-mundelen finns sedan tidigare grundvattenana-lysdata. En sammanställning av vilka provtag-ningspunkter det rör om sig redovisats för varje delområde under kapitlet delområden. Här finns också hänvisning till tabeller och bilagor där data redovisas.

Analysresultat från Länsstyrelsens undersökning av organiska miljögifter 2007 framgår av tabel-lerna A4 och A5.

Analysresultat 2009

Grundvattenprov togs av Dan Persson, Midvatten under november månad 2009. För grundvattenrö-ren utfördes en pumpning före provtagningen. Vid vattentäkterna skedde spolning innan provtag-ningen. Närmare uppgifter om förhållandena vid provtagningsstationerna presenteras under kapit-let delområden.

Enhet: ng/l

Grö

nval

len

Ger

mun

dsbo

Åsbo

Mäs

terb

o

Bensen <1.0 <1.0 1,1 4,3Toluen <1.1 6,8 6,4 12Etylbensen <0.20 0,31 <0.20 1,7m+p-Xylen 19 <0.40 <0.40 14o-xylen <0.70 <0.70 <0.70 2,4Summa xylener 19 16Styren <2.0 <2.0 <2.0 <2.01,3,5-TMB <2.0 <2.0 <2.0 <2.01,2,4-TMB 2,6 <2.0 <2.0 <2.01,2,3-TMB <2.0 <2.0 <2.0 <2.0

diklormetan <12 <12 <12 <12kloroform <10 <10 14 181,2-dikloretan <6.0 <6.0 <6.0 <6.0trikloreten <1.0 <1.0 42 >50tetrakloreten <0.60 <0.60 >20 >20

Naphthalene <0.6 0,86 2,7 1,3Acenaphthene <0.1 <0.1 <0.1 <0.1Fluorene <0.06 0,10 0,11 0,13Phenantrene <0.4 0,75 <0.4 0,61Anthracene <0.02 <0.02 <0.02 <0.02Fluoranthene <0.2 0,19 <0.2 <0.2Pyren * 0,89 0,29 <0.2 0,22Benso(a)anthracene 0,43 <0.2 <0.2 <0.2Chrysene 0,11 <0.1 <0.1 <0.1Benso(b)fluoranthene <0.1 <0.1 <0.1 <0.1Benso(k)fluoranthene <0.04 <0.04 <0.04 <0.04Benso(a)pyrene <0.08 <0.08 <0.08 <0.08Dibenso(a,h)anthracene <0.1 <0.1 <0.1 <0.1Benso(g,h,i)perylene <0.4 <0.4 <0.4 <0.4Indeno(1,2,3-cd)pyrene <0.6 <0.6 <0.6 <0.6Summa PAH 1,4 2,2 2,8 2,3a-HCH <0.08 <0.08 <0.08 <0.08b-HCH <0.2 <0.2 <0.2 <0.2g-HCH <0.05 <0.05 <0.05 <0.05g-klordan <0.1 <0.1 <0.1 <0.1a-klordan <0.1 <0.1 <0.1 <0.1transnonaklor <0.09 <0.09 <0.09 <0.09Summa HCH:er6-t-Butyl-2,4-xylenol <2 <2 <2 <24-t-Oktylfenol <2 <2 <2 <24-Nonylfenol <30 <30 <30 <30Pentaklorfenol 49 <1 <1 <1

Totalkvicksilver <0.1 0,12

Grö

nval

len

Ger

mun

dsbo

Åsb

o 89

01

Mäs

terb

o

Alk mg/l 190 190 160 150Aluminium mg/l <0.01 <0.01 <0.01 <0.01Ammon-n mg/l <0.01 <0.01 <0.01 <0.01Fluorid mg/l 1 0,93 0,82 0,76Färgtal mg Pt/l <5 <5 <5 <5Grumlighet art LPGrumlighet storlek Ingen Spår Ingen IngenHårdhet dH 9,2 9,1 8,3 7,8Järn mg/l 0,11 <0.02 0,04 <0.02Kalcium mg/l 55 55 50 47Kalium mg/l 2,1 1,7 1,7 1,6COD-Mn mg/l 1 < 1 < 1 < 1Klorid mg/l 42 32 41 39Kond mS/m 42 40 37 37Koppar mg/l <0.02 <0.02 <0.02 <0.02Lukt styrka 20°C Ingen Ingen Ingen IngenMagnesium mg/l 6,5 6,2 5,8 5,4Mangan mg/l <0.01 <0.01 <0.01 <0.01Natrium mg/l 14 10 13 14Nitrat-n mg/l 0,41 0,54 1,4 1,9Nitrit-n mg/l <0.002 <0.002 <0.002 <0.002pH 7,9 8,1 8 7,9Sulfat mg/l 22 21 20 23

Tabell A5. Tabellen visar ämnen som analyserades i un-dersökningen om organiska miljögifter i grundvatten 2007. För Badelundaåsens sträckning inom Avesta kom-mun gjordes denna analys för fyra stationer. Av de 11 sta-tionerna som provtogs 2009 var tre identiska med 2007 års, nämligen Germundsbo, Åsbo och Mästerbo.

Tabell A4. Tabellen visar normalanalys för ämnen som analyserades 2007. För Badelundaåsens sträckning i Av-esta kommun gjordes alanalysen för fyra stationer.

LP = Ljusa partiklar GO = Gul opalescens OB = obestämd

9

Nedan i tabell A6 redovisas resultaten för analys-paket 2A som analyserades av IVL, Göteborg. Öv-riga analyser utfördes av Eurofins i Lidköping och framgår av bilagorna 26-36 (Analysbilagor).

Page 16: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Tabell A6. Analyspaket 2A. Analysresultat från undersök-ningen 2009. Tabellvärden i ng/l

Station 26 27 28 29 30 31 32 33Provid Pumpbrunn VBR 115 VT allmän BR 124 RB 0402 RB 8901 VT allmän RB 6005Provplats Rembo Saxbo GermundsbroSkogsbo Gubbmoss Åsbo Mästerbo BrunnbäckProvtaget 2009-11-19 2009-11-19 2009-11-19 2009-11-19 2009-11-23 2009-11-23 2009-11-24 2009-11-23Inkom 2009-11-20 2009-11-20 2009-11-20 2009-11-20 2009-11-24 2009-11-24 2009-11-25 2009-11-241-2-dikloretan <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20kloro-form <1.0 1,9 <1.0 <1.0 51 4,3 4,7 4,9koltetra-klorid <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10tri-kloreten <0.40 <0.40 <0.40 <0.40 8,0 22 40 40tetra-kloreten 1,0 <1.0 <1.0 1,0 190 280 230 250bensen <10 <10 <10 <10 30 <10 <10 <10toluen <20 <20 <20 <20 1300 900 <20 51n-oktan <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10etyl-bensen < 21 <10 <10 120 10 <10 <10m+p-xylen <10 <10 <10 <10 410 <10 <10 23o-xylen <10 <10 <10 <10 190 <10 <10 11n-nonan <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10

Station 34 35 36Provid VT allmän VT enskild RB 6401Provplats Brunnbäck Sonnbo VT BrovallenProvtaget 2009-11-24 2009-11-24 2009-11-24Inkom 2009-11-25 2009-11-25 2009-11-251-2-dikloretan <20 <20 <20kloro-form 2,3 1,5 2,1koltetra-klorid <10 <10 <10tri-kloreten 0,72 <0.40 <0.40tetra-kloreten <1.0 <1.0 <1.0bensen <10 <10 <10toluen <20 <20 3000n-oktan <10 <10 34etyl-bensen <10 <10 23m+p-xylen <10 <10 120o-xylen <10 <10 53n-nonan <10 <10 <10

10

Page 17: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Beskrivning av delområden

Delområde Av1

AvgränsningOmrådet sträcker sig från kommungränsen mot Hedemora i norr till Germundsbo - Skogsbo i sö-der . Sträckan är ca 8 km och grundvattnets flödes-riktning är sydostlig.

I delområde Av1 utgörs åsområdet av 1 250 ha samt angränsande område 1 100 ha. Allmänt sett finns få presumtiva föroreningskällor. De viktigas-te utgörs av väg 70, materialtäktområden, Rembo-tippen samt jordbruksmarken.

Figur Av1_1

11

I mellersta delen av området ligger Grönvallens enskilda vattentäkt som har ca 200 personer an-slutna.

Germundsbo vattentäkt längst i söder och utgör tillsammans med Brunnbäcks vattentäkt (delom-råde Av3) Avesta och Norbergs kommuners hu-vudvattentäkter. Germundsbo vattenskyddsom-råde omfattar ca 450 ha. Andelen jordbruksmark inom Germundsbo vattenskyddsområde är ca 180 ha, således en relativt stor andel. Då bortser man från älvzonen som omfattar ett vattenområde av Dalälven. Delområde Av1 kan i stora drag sägas ut-göra Germundsbo vattentäkts tillrinningsområde.

Page 18: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Figur Av1_3Utdrag från SGUs jordartskarta.

Figur Av1_2Vy över Badelundaåsen mot norr. Väster om riksväg 70 ligger det stora grusbrytnings-området vid Germundsbo. I den nordligaste delen ligger provtagningsstation 27. Ytter-ligare norrut skymtar Rem-bosvackan med provtagnings-station 26.

MarkförhållandenBadelundaåsen inom Av1 uppträder ställvis som synlig åsformation. Av jordartskartan, figur Av1_3, framgår att isälvssediment går upp i markytan obrutet längs hela sträckan.

Avfalldeponier och industriverksam-hetInom delområde Av1 finns 15 objekt (befintliga el-ler nedlagda verksamheter) med föroreningsrisk som registrerats i MIFO (punktkällor).

Objekten är förtecknade i figur Av1_4. Objektens läge är markerade i figur Av1_1.

I norra delen av Av1 finns tre objekt, två asfaltverk och en skjutbana. Asfaltverken är aktiva och ligger inom åsområdet med genomsläpplig mark. Lokali-seringen synes vara olämpligt ur grundvattensyn-punkt.

I den mellersta delen av Av1 har angets en betong- och cementindustri, en flygfält, Rembo avloppsre-ningsverk och Rembotippen. Flygfältet vid Rembo nyttjas lågfrekvent för sportflyg. Riskfaktorer för Badelundaåsen utgörs främst av bränslehante-ring. I den södra delen av Av1 återfinns en gam-mal industritomt, Ängslaboratoriet och Uppsjöns avfallstipp på sydöstra sidan om älven.

BRANSCH RKOljegrus- och asfaltsverk - mobila 4Oljegrus- och asfaltsverk - stationä 4Flygplats 2Betong- och cementindustri 3Avloppsreningsverk 4Skjutbana - kulor 3Betong- och cementindustri 3Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfy 4Kloratindustri 2Industrideponier 2Avloppsreningsverk 4Plantskola - övriga 4Verkstadsindustri - utan halogenerad 3Avfallsdeponier 2Övrig oorganisk kemisk industri 2

Figur Av1_4Branschkategorier samt riskklass (RK) registrerade som MIFO objekt inom Av1

12

Page 19: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Figur Av1_5Tippområden vid Rembo har markerats med rött. Tippen ligger i kanten av ett stort våtmarks/myrområde. En min-dre ytvattensamling kan observeras omedelbart väster om tippområdet. Öster om tippområdet syns Rembostu-gan och riksväg 70.

13

RembotippenStrax väster om Rembostugan finns ett upplag ca 500 m2 stort (Rembotippen) som bl a innehåller slagg från aluminiumsmältverket som depone-rades under några år på 1960-talet. För att kon-trollera grundvattenpåverkan uttogs 1967 - 1979 grundvattenprov i ett antal grundvattenrör söder om tippen. Inom själva tippområdet togs prover i rör, Rb6802, referens 8. Rb6802 togs bort 1979. Numera finns dock en pumpbrunn etablerad av Vägverket 2008 strax söder om tippområdet. Vat-tenprover togs inom ramen för denna undersök-ning 2009 i Vägverkets pumpbrunn. Tippningsplatsen utgörs troligen delvis av en forn-tida isgropsjö. Denna ligger i anslutning till en sänka i terrängen som idag utgörs av våtmark/myrmark. Vid vissa betingelser bildas vattenspeg-lar, mer eller mindre varaktiga. Av detta kan man förmoda att det finns ett tätskikt av vegetations-rester och sediment i botten av isgropssjön. Detta skulle i viss mån kunna fungera som ett tätskikt för föroreningar som finns i tippmaterialet. Figur Av_5 visar läget för deponin.

ÄngslaboratorietMånsbo Klorat uppförde 1905 ett laboratorium mellan Månsbo och Strandbacken. Det är oklart om hela verksamhetens typ och omfattning men det förekom försök med sprängämnen baserade på perklorater och försök med gödningsämnen. En mindre miljöteknisk undersökning gjordes av Viak 2006 (22) . Jordprover togs samt grundvattnet i två rör analyserades, bilaga Av1_C. Jordborr-ningar visar att översta markskikten består av silt, vilket innebär visst skydd mot att föroreningar skall nå grundvattnet. Grundvattenytan ligger 12 meter under markytan. Inga anmärkningsvärt höga metallhalter påträffades i grundvattnet, bi-laga Av1_C.

I markskiktet påträffades dock höga halter av bly och kvicksilver.

Uppsjöns avfallsupplagUpplaget är beläget på västra sidan om älven. Eventuella föroreningar från tippen påverkar tro-ligtvis grundvattnet i Badelundaåsens kärnom-råde i mycket liten grad. Under vissa betingelser kan dock grundvatten från detta område på väs-tra sidan strömma under älven till den östra (16). Avesta kommun utförde två ytvattenprovtagning vid tippområdet i november 2009. Man tog även ett grundvattenprov, Rb 0004, norr om tippen. Ur grundvattensynpunkt torde Rb 0004 ligga upp-ströms tippen.

Det finns i övrigt inga mera långtgående under-

sökningar med avseende på förorenad mark inom område Av1.

VägarRiksväg 70 berör åsområdet inom Av1 i hela sin längd. I stora delar av sträckan är det fråga om genomsläpplig mark. Vägsaltningens inverkan på grundvattnets kloridhalter har utretts av Vägver-ket (17) . Förhöjda kloridhalter har påvisats ha sin orsak i vägsaltningen.

Vägverket har också utrett förslag till skyddsåtgär-der längs riksväg 70 för vattentäkterna Germunds-bo och Brunnbäck, 2005 (21). Enligt utredningen är dikenas ytskikt i anslutning till Germundsbo vat-tentäkt tätt vilket inte skulle föranleda åtgärder i form av tätning av diken längs denna begränsade sträcka vid Germundsbo vattentäkt.

Figur Av1_6Uppsjötippen på den sydvästra sidan av Dalälven. Läget för grundvattenrör Rb 0004 är markerat

Page 20: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Figur Av1_7 Brunnar och rör. Brunnar med analysdata i bilaga Av1_D, har markerats med röd symbol.

14

BebyggelseområdenAllmänt sett finns få bebyggelseområden inom Av1. De största ligger i anslutning till Grönvallen och Rembo. Här finns tillgång till kommunalt av-lopp. I övrigt har den spridda bebyggelsen enskilt avlopp. Det innebär att det är få enskilda avlopp i området som uppskattningsvis kan röra sig om ett 40-tal.

Omfattning av eventuell spridning av bekämp-ningsmedel inom bebyggelseområden är inte känd.

GrusbrytningGrusbrytning har förekommit på ett flertal ställen längs hela sträckan. I dagsläget finns två aktiva materialtäkter i nordligaste delen av området. En bergtäkt och en grustäkt. Figur Av1_1 anger även en grustäkt i södra delen inom Germundsbo vat-tenskyddsområde. Den uppgiften är felaktig efter-som verksamheten upphörde 2009.

JordbrukJordbruksmarken inom Av1 är huvudsakligen be-lägen längs åsens sydvästsluttning mot Dalälven, figur Av1_1.

Kunskapen om bekämpningsmedelsanvändningen längs Badelundaåsen är begränsad till tillstånds-prövningar som Avesta kommun behandlat inom vattenskyddsområden. Det finns ett tillståndsmed-givande från 2007 för spridning inom Germunds-bo vattenskyddsområde för fastigheterna Rembo 3:1, Grönvallen 2:8 samt Grytnäs-Smedsbo 2:1. Medlen som avsågs användas var Express 50 T,

Titus WSB och Roundup Bio mot ogräs samt Shir-lan, Epok 600 EC samt Ranman mot potatisblad-mögel.

De aktiva substanserna i de aktuella potatisblad-mögenmedlen är Fluazinam, Metalaxyl-M och Cyazofamid samt för ogräsbekämpningsmedlen metribuzin, tribenuronmetyl, rimsulfuron och gly-fosat.

Inom vattenskyddsområden krävs alltid tillstånd från kommunen för spridning av kemiska bekämp-ningsmedel, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, SNFS 1997:2.

Uppgifter saknas om eventuell användning av be-kämpningsmedel i jordbruket i övrigt.

AnalysdataTillgänglig kemidata presenteras från norr till sö-der för provtagningsstationerna 26-28 (provtag-ningen 2009) och tidigare gjorda analyser inom delområdet, figur Av1_8.

Brunnar och rör, Av1Det finns ett flertal grundvattenrör och mindre brunnar för vilka analysdata sammanställdes i samband med Vägverkets saltutredning. Brunnar och rör som finns inom delområde Av1 är Br102, Br105, Br111, Rb6803, Rb9904, Rb0004, Rb0005 och Rb0006.

Br102 är en rörbrunn i grus anlagd 1945 av Stens-bos vattenledningsförening. Brunnens djup är 43 meter.

Br105 är en rörbrunn i grus. Djupet är 35 meter.

Rördata för Rb9904: rök +93,10 my +92,2 gvy +83,487 Djup: 27,0 meter. Mycket god vattenge-nomtränglighet vid 25,0 – 27 meter

Rördata för Rb0006: rök +90,55 gvy +79,24 my +89,6Djup: 33,0 meter. Obetydlig till mindre god vat-tengenomtränglighet vid 0-33 meter.

Brunnarnas och rörens läge framgår av figur Av1_7

Analysvärden framgår av bilaga Av1_D.

Grönvallens vattentäktGrönvallens enskilda vattentäkt försörjer ca 200 personer. Analysdata föreligger sedan lång tid till-baka eftersom vattentäkten är en tillsynsvatten-täkt. Vattentäkten ingick också i undersökningen om organiska miljögifter 2007. Analysdata fram-

Page 21: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

går av tabellerna A4 och A5 samt serieprovtagning som hämtats från Vägverkets saltutredning, bilaga AV1_A

Provtagningsstation 26Stationen är den pumpbrunn som Vägverket iord-ningställt 2009. Salthalterna i grundvattnet vid Rembo är höga på grund av vägsaltningen som sker efter riksväg 70. Kloridhalterna stiger med ökat djup. Tanken är att pumpa ur grundvattnet från de djupaste grundvattenmagasinen för att sänka den totala kloridhalten i grundvattnet. Platsen är belä-gen strax söder och nedströms om Rembotippen. Eventuella föroreningar från tippen kan eventuellt därför spåras i det uppumpade grundvattnet.

Provtagningsdatum: 2009-11-14Vattentemperatur: 6,6 o

Pumpning pågick då prov togs från kran.Analysdata: Analysvärden från 2009 framgår av tabell A6 samt bilaga 26_1.

Provtagningsstation 27Provtagningsstationen utgörs av en brunn Br115 som är belägen i ett grustag, Saxbo.Provtagningsdatum: 2009-11-14Vattentemperatur: 8,8 o

Prov togs från kran efter mer än 20 minuters spol-ning.Analysdata: Analysvärden från 2009 framgår av tabell A6 samt bilaga 27_1.

Provtagningsstation 28Germundsbo allmänna vattentäkt samkörs med Brunnbäcks vattentäkt och producerar i dagslä-get endast ca 200 000 m3/år av totalt ca 2 400 000 m3/år för båda vattentäkterna. Kapaciteten är dock betydligt större. Germundsbo skall kunna ersätta Brunnbäck som reservvattentäkt.

Provtagningsdatum: 2009-11-14Vattentemperatur: 6,4 o

Vattenprovet togs från kran i vattenverket.

Figur Av1_8Förteckning över analysdata inom delområde Av1

Nr Provtagningsstation Tidsperiod Nr Provtagningsstation RedovisningBrunnar, rör* 1960 - 2004 en gång Brunnar, rör* Bil Av1_DGrönvallen VT enskild 2007 en gång Grönvallen VT enskild A4, A5Grönvallen VT enskild 1978 - 2007 serie Grönvallen VT enskild Bil Av1_A

26 Rembo, Brunn VV 2009 en gång 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 4, 5A A6, Bil 26_127 Saxbo, Br115 2009 en gång 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A A6, Bil 27_1

Germundsbo VT allmän 1960 - 2007 serie 1 + Org. miljögifter A4, A5, Bil Av1_B28 Germundsbo VT allmän 2009 en gång 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A A6, Bil 28_1

Ängslaboratoriet 2006 en gång metaller + Org. miljögifter Bil Av1_C* Br102, Br105, Br111, Rb6803, Rb9904, Rb0004, och Rb0006

15

Analysdata: Analysvärden från 2009 framgår av tabell A6 samt bilaga 27_1.

Bilaga Av1_B visar normalanalysvärden för ett antal år, 1960-2000. En provtagning av kemiska bekämpningsmedel har bland annat genomförts i januari 2003. Analysen omfattade ett trettiotal parametrar enligt Alcontrols standardanalys BEK 29. Inga reser av bekämpningsmedel påträffades. Metallerna arsenik, kadmium, bly, zink och kop-par analyserades 1997. Halterna låg under detek-tionsgränserna eller var mycket låga.

Germundsbo ingick också i studien om organiska miljögifter, 2007 (23) . Analysvärden framgår av tabell A3 och A4.

ÄngslaboratorietGrundvattenprover togs i två rör i anslutning till tomten för Ängslaboratoriet. Undersökningen ut-fördes av Viak 2006. Som referens togs även prov i Germundsbo vattentäkt. Det är osäkert om de två grundvattenrören har kontakt med Badelundaå-sens kärna. Grundvattnet i de två rören får betrak-tas motsvara ett ytligt lokalt grundvatten.

Analysdata: Analysvärden från 2006 framgår av bilaga Av1_C.

Page 22: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

16

Page 23: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Figur Av2_1

Delområde Av2

Avgränsning

Området sträcker sig från Skogsbo och vidare ned till Badelundaåsens övergång av Dalälven. Här har grundvattenströmmen sitt utströmningsområde i älven. Sträckan är ca 8 km och grundvattnets flö-desriktning är sydostlig.

I delområde 2 utgörs åsområdet av 410 ha samt angränsande område 800 ha. Inom delområde Av2 finns flera riskområden/föroreningskällor. De viktigaste utgörs av väg 70, kloratfabriken, alumi-niumfabriken, fosforfabriken, bebyggelseområdet vid Skogsbo och Mästerbo, tipparna vid Åsbo, Gubbmossplan och Gubbmossen. Jordbruksmar-ken har mindre areal än i övriga delområden.

I den södra delen av området ligger Mästerbo vat-tentäkt som etablerades redan på 1950-talet.

Brunnen anlades av dåvarande Folkärna kommun och har tidigare distribuerat vatten till Fors. Brun-nen vid vattentäkten har en kapacitet av 80 l/s, men nuvarande pumpinstallationer medger ett ut-tag av 10 l/s. I dagsläget fungerar den som reserv för Brunnbäcks och Germundsbo vattentäkter. Mästerbo vattenskyddsområde fastställdes 1960 och omfattar ca 50 ha.

Skogsbo vattentäkt (intill provtagningsstation 29) i norra delen av Av2 är sedan länge tagen ur bruk. Vid etableringen (före 1946) var vattentäktens be-nämning troligen Månsbo. Vattentäkten nyttja-des sedermera av dåvarande Grytnäs kommun på 1950-talet för Skogsbo med flera byars behov.

MarkförhållandenBadelundaåsens ytjordlager framgår av figur Av1_3. Här ser man isälvssediment går upp i markytan obrutet längs hela sträckan.

17

Page 24: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Bransch AntalBilvårdsanläggning, bilverkstad 4Drivmedelshantering 5Förbränningsanläggning 3Grafisk industri 1Industrideponier 3Kemtvätt 1Kloratindustri 1Motorbanor 2Oljegrus- och asfaltsverk - mobila 1Primära metallverk 1Tillverkning av plast - polyester 1Träimpregnering 1Verkstadsindustri - utan halogenerad 7Ytbehandling av metaller elektrolyti 1Övrig oorganisk kemisk industri 1Totalt 33

Figur Av2_3Utdrag från SGUs jordartskarta.

Avfall från bland annat Alby klorat har tippats, re-ferens 14. Enligt uppgifter från verksamhetsutöva-ren 1989 och 1957 uppges att man deponerat gam-mal utrustning, cellrester, filterslam innehållande klorater, bikromat, kaliumklorat, kopparsalter och röd fosfor.

Om man studerar gamla generalstabskartan finner man att Gubbmossen hade en vidare utsträckning än dagens, figur Av2_5. Den sträckte sig norrut mot nuvarande Gubbmossplan. Mossen kan ur-sprungligen ha varit en isgropsjö med någon form av tätande bottenskikt i form av vegetationsrester och sediment. Tippplatsen, Gubbmosstippen, lig-ger således söder om mossen vilket innebär att någon naturlig tätning mot underliggande mark troligen inte finns.

Figur Av2_2Industritomter och avfallade-ponier i den centrala delen av Badelundaåsens sträckning i Avesta kommun. Kartbilden visar läget för några större riskobjekt.

Figur Av2_4Branschkategorier samt antal registrerade MIFO objekt inom Av1

18

Avfalldeponier och industriverksam-hetInom delområde Av2 finns 33 objekt (befintliga el-ler nedlagda verksamheter) med föroreningsrisk som registrerats i MIFO (punktkällor).

Objekten är förtecknade i figur Av2_4 och lägen är markerade i figur Av2_1.

De flesta objekten ligger i norra delen av Av2. De viktigaste avfallstipparna och industritomterna redovisas på figur Av2_2.

I den södra delen av Av2 saknas MIFO-objekt.

GubbmosstippenDen numera nedlagda tippen är belägen vid Skogs-bo, figur Av2_2 och Av2_5. Såväl industriavfall som hushållsavfall har tippats. Verksamheten på-gick från 1930-talet till slutet av 1970-talet.

Page 25: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Figur Av2_5Tippområden har markerats med rött. Blå markering visar utbredningen av Gubbmossen enligt gamla Generalstabs-kartan. Bergeå Tvätt ligger omedelbart norr om bokstä-verna VT

19

I samband med förestående byggnationer i om-rådet genomfördes en undersökning av industri-tippen 1990 (9). Grundvattnet i den närbelägna Skogsbo vattentäkt (då nedlagd) analyserades med bland annat avseende på tungmetaller, bilaga Av1_D. Tungmetaller analyserades även för ett par ytvattengölar.

En mindre markteknisk undersökning av tipp-området utfördes även år 2004 (20). Två grund-vattenrör slogs ned i anslutning till och söder om tippen. Vattnet i grundvattenrören analyserades. Analysen omfattade endast normalparametrar. Inga tungmetaller analyserades vid detta tillfälle. Resultaten framgår av bilaga Av2_C.

GubbmossplanGubbmossplan ligger strax nordväst om Gubb-mosstippen samt ursprungligen en del av Gubb-mossens nordvästligaste del, figur Av2_5. En del miljöutredningar har förväxlat Gubbmossplan och Gubbmosstippen. Det är dock fråga om två sepa-rata tipplatser. Liksom vid Gubbmosstippen tip-pades vid Gubbmossplan avfall från Alby Klorat under en tid. Enligt uppgifter från Karl-Gustav Sandström 1991, tippades avfallsmassor på Gubb-mossmyren efter 1958 och några år framöver på dåvarande Grytnäs kommuns önskemål.

Över tippområdet finns nu en anlagd fotbollsplan. Det kan föreligga ett naturligt tätskikt under tipp-massorna. Ett tätskikt bestående av sediment bil-dat då Gubbmossen var en isgropssjö. Inga under-sökningar har genomförts i direkt anslutning till Gubbmossplan.

Åsbo temporära avfallstippMaterial från Alby Klorat tippades i ett grustag vid Åsbo under perioden 1 juli till 1 november 1965. En skriftväxling med länsstyrelsen 1968 visar att materialet togs upp och fraktades till Karlslund 1968. Man befarade att materialet utgjorde en risk för grundvattenförorening. Närmare angivelse var platsen är belägen finns beskriven i Länsstyrelsens skrivelse den 22 september 1967, dnr VI B9-17-67, figur Av2_6 visar platsen.

KloratfabrikenVid Månsbo finns tre nedlagda industrier som han-terat miljöfarligt avfall, Alby Kloratfabrik, Alumi-niumfabriken och Fosforfabriken. Verksamheten vid Kloratfabriken började 1894 då kraftstationen vid Storforsen stod klar. Fram till nedläggningen 1974 tillverkades ett flertal giftiga produkter bland annat kaliumklorat och natriumklorat.

Vid kloratframställning användes grafitelektroder varvid dioxin/furanhaltigt grafitslam bildas i

Figur Av2_6Det nedlagda grustaget vid Åsbo med läget för tipplatsen. Grundvattenröret Rb8901 (provtagningsstation 31) ligger i anslutning till grustaget.

processen. Kaliumbikromat (K2Cr2O7) användes som buffertsalt i elektrolysen, varför 6-värt krom kan finnas i avfallet (13) . Största delen av avfallet har tippats vid Gubbmossplan och Gubbmosstip-pen (13) .

AluminiumfabrikenFörhållandena vid aluminiumfabriken finns be-skriven i referenserna 10, 11 och 13. På fabrikstom-ten tippades avfall 1934-1957 enligt en redogörelse av Karl-Gustav Sandström 1991. Efter 1957 tip-pades avfallet på andra platser. Enligt rapporten kan marken innehålla reser av aska, kol, alumini-umoxid, nitrider, klorider, fluorider, karbider och cyanider. En markteknisk undersökning utfördes 1991 av Kessler och Mannerstråle (10). Enbart jord-provtagning utfördes inom industriområdet.

Page 26: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Vägverket har också utrett förslag till skyddsåtgär-der längs riksväg 70 för vattentäkterna Germunds-bo och Brunnbäck, 2005 (21). Utredningen berör dock inte avsnittet Av2 och Mästerbo reservvat-tentäkt. För Av2 saknas troligen naturlig tätning i dikena, jämför jordartskartan. Sårbarheten torde därmed vara stor med hänsyn till Mästerbo vat-tentäkt.

Förutom riksväg 70 berörs Av2 av större genom-fartsleder vid Skogsbo och Nordanö.

BebyggelseområdenI norra delen av Av2 finns omfattande bebyggelse vid Skogsbo i söder i något mindre omfattning vid Nordanö och Mästerbo. Dessa områden har kom-munalt avlopp. Den övriga spridda bebyggelsen är av liten omfattning. Enskilda avlopp i området kan uppskattningsvis röra sig om ett 20-tal an-läggningar.

Omfattning av eventuell spridning av bekämp-ningsmedel inom bebyggelseområden är inte känd. I anslutning till provtagningsstation 29 vid Skogsbo tog prov för analys av bekämpningsme-del specialanpassat för villabebyggelse med träd-gårdar (2009). Analysresultat framgår av bilaga 29_2.

Uppgifter saknas om eventuell användning av be-kämpningsmedel i bebyggelseområden.

GrusbrytningGrusbrytning har förekommit på ett flertal ställen längs hela sträckan. I dagsläget finns inga aktiva materialtäkter.

JordbrukJordbruksmarken inom Av2 är huvudsakligen belägen i den södra delen längs åsens sluttningar mot Dalälven, figur Av2_1.

Kunskapen om bekämpningsmedelsanvändningen längs Badelundaåsen är begränsad till tillstånds-prövningar som Avesta kommun behandlat inom vattenskyddsområden. Uppgifter saknas om even-tuell användning av bekämpningsmedel i jordbru-ket inom Av2.

GolfbanorDet finns en golfbana vid Åsbo där man använder bekämpningsmedel i viss utsträckning. Golfbanan ligger ett stycke från åsens primärområde och det översta markskiktet består huvudsakligen av rela-tivt tät silt enligt jordartskartan.

Golfbanan ligger i en sluttning mot Dalälven. Yt-vattnet letar sig troligen från åsområdet.

Figur Av2_7Läget för Kloratfabriken, Aluminiumfabriken och Fosforfa-briken i Månsbo.

20

Ytterligare en undersökning genomfördes 1991 av K-konsult på uppdrag av Avesta kommun (11). markprover togs samt ett vattenprov i en grop (lokal grundvattenyta). Enbart metaller analyse-rades.

FosforfabrikenVid nedläggningen av fabriken 1981 undanröjdes det miljöfarliga fosforavfallet från tomten. Upp-grävt avfall deponerades på Karlslundstippen och Avesta ABs tipp vid Södra Verken (13) . En mindre miljöteknisk undersökning har utförts av Viak, 2000 (15). Inga grundvattenprov togs.

Bergeå tvättBergeå Tvätt & Uthyrning AB har sin verksamhet förlagd vid en industritomt i Skogsbo. Fastigheten finns med på figur Av2_5 omedelbart norr om tex-ten Skogsbo VT G15. Under perioden 1957 till 1991 bedrevs kemtvättverksamhet. Sedan 1991 utförs endast vattentvätt. Som exempel kan nämnas att under 1988 användes ca 8 ton perkloretylen (te-trakloretylen (tetrakloreten)) i processen. 1988 fanns en del klagomål från närboende om stark lukt av lösningsmedel.

Tetrakloretylen bryts ned mycket långsamt. Vid nedbrytningen bildas i tur och ordning triklore-ten, dikloreten och vinylklorid som alla är toxiska. Som sista steg bildas eten och därefter koldioxid och vatten.

VägarRiksväg 70 berör åsområdet inom Av2 i hela sin längd med undantag av den södra delen. I stora delar av sträckan, till är det fråga om genom-släpplig mark. Vägsaltningens inverkan på grund-vattnets kloridhalter har utretts av Vägverket (17) . Förhöjda kloridhalter har påvisats ha sin orsak i vägsaltningen.

Page 27: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

21

Figur Av2_8Förteckning över analysdata inom delområde Av2

Nr Provtagningsstation Tidsperiod Nr Provtagningsstation RedovisningSkogsbo, Br 123 1989 - 1990 serie 1 Bil Av2_DSkogsbo, Br 123, Br124 1967 - 1999 serie 1 Bil Av2_A

29 Skogsbo, Br 124 (G15) 2009 en gång 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 4, 6 A6, Bil 29_1 och 29_2Gubbmosstippen 2004 en gång 1 Bil Av2_C

30 Gubbmosstippen, Rb0402 2009 en gång 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 4, 5A A6, Bil 30_1Åsbo, Rb8901 2007 en gång 1 + Org. miljögifter A4, A5

31 Åsbo, Rb8901 2009 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A A6, Bil 31_1Mästerbo VT 1960 - 2007 serie 1 Bil Av2_BMästerbo VT 2007 A4, A5

32 Mästerbo VT allmän 2009 en gång 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A A6, Bil 32_133 Brunnbäck, RB6005 2009 en gång 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A A6, Bil 33_1

AnalysdataTillgänglig kemidata presenteras från norr till sö-der för provtagningsstationerna 29-33 (provtag-ningen 2009) och tidigare gjorda analyser inom delområdet figur, Av2_8.

Provtagningsstation 29Stationen utgörs av rörbrunn Br124 som ligger strax intill Skogsbo ursprungliga brunn Br 123. Vattentäkten är sedan lång tid tagen ur bruk. Äld-re analysdata föreligger från 1967 - 1999, bilaga Av2_A och bilaga Av2_D.

Provtagningsdatum: 2009-11-14Vattentemperatur: 6,5 o

Pumpning pågick prov togs från kran efter spol-ning i 80 minuter.Analysdata: Analysvärden från 2009 framgår av tabell A6 samt bilaga 29_1 och bilaga 29_2.

Provtagningsstation 30Vid Gubbmosstippen slogs två grundvattenrör 2004 i samband med undersökningen av tipp-området. Analysdata från 2004 framgår av bilaga Av2_C.

Provtagningen 2009 avsåg det ena röret Rb 0402.Provtagningsdatum: 2009-11-23Vattentemperatur: 7,3 0

Pumpning före provtagning utfördes med 6 l/min i 240 minuter.Avstånd överkant rör till grundvattenyta: 27,42 meterAnalysdata: Analysvärden från 2009 framgår av tabell A6 samt bilaga 30_1.

Provtagningsstation 31Stationen utgörs av ett grundvattenrör beläget inom en nedlags grustäkt vid Åsbo, figur Av2_8. Provtagning skedde även 2007 i samband med un-dersökningen av organiska miljögifter.Provtagningsdatum: 2007-12-11.

Vattentemperatur: 7,1 o

Pumpning före provtagning utfördes med 10 l/min i tre timmar och 30 minuter.Analysdata: Analysvärden från 2007 framgår av tabell A4 och A5.

Provtagningsdatum: 2009-11-23Vattentemperatur: 7,4 o

Avstånd överkant rör till grundvattenyta: 26,26 meter Pumpning före provtagning utfördes med 10 l/min i 140 minuter.Analysdata: Analysvärden från 2009 framgår av tabell A6 samt bilaga 31_1.

Provtagningsstation 32Stationen är Mästerbo reservvattentäkt. Provtagningsdatum: 2009-11-24Vattentemperatur: 8,7 o

Prov togs från kran efter mer än 240 minuters spolning.Analysdata: Analysvärden från 2009 framgår av tabell A6 samt bilaga 32_1.

En serie normalanalyser åren 1960 – 1999 finns redovisade i bilaga Av2_B.

Mästerbo ingick också i studien om organiska mil-jögifter, 2007 (23). Analysvärden framgår av tabell A4 och A5.

Provtagningsstation 33Stationen utgörs av grundvattenrör Rb 6005 vid Brunnbäck intill norra stranden av Dalälven. Provtagningsdatum: 2009-11-23Vattentemperatur: 6,8 o

Pumpning före provtagning utfördes med 8 l/min i 150 minuter.Avstånd överkant rör till grundvattenyta: 7,79 me-ter.Analysdata: Analysvärden från 2009 framgår av tabell A6 samt bilaga 33_1.

Page 28: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

22

Page 29: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Figur Av3-_1

Delområde Av3

Avgränsning

Området sträcker från Badelundaåsens övergång av Dalälven vid Brunnbäck till en vattendelare mot Sala kommungräns i söder. Sträckan är ca 7 km och grundvattnets flödesriktning är nordlig. I del-område Av3 utgörs åsområdet av 330 ha samt an-

gränsande område 2 200 ha.

Allmänt sett finns få presumtiva föroreningskäl-lor. De viktigaste utgörs av väg 70, bebyggelsen vid Karlbo samt jordbruksmarken.

Delområde Av3 har huvudsakligen inget grund-vattenutbyte mot de övriga två delområdena Av1 och Av2 .

23

Page 30: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

BRANSCH RKMotorbanor 4Avfallsdeponier 2Avfallsdeponier 2SPIMFAB 2Verkstadsindustri - utan halogenerad 3Gruva och upplag - Sulfidmalm 4Gruva och upplag - Sulfidmalm 4

Figur Av3_3Utdrag från SGUs jordartskarta.

Figur Av3_4Branschkategorier med riskklasser registrerade MIFO ob-jekt inom Av3

Sonnbo (ca 60 p anslutna) och Korskrogen (ca 30 p anslutna) är ytterligare två enskilda vattentäkter belägna söder om Brunnbäck.

MarkförhållandenBadelundaåsen har flack utbredning utan väl syn-lig åsformation. En detaljerad jordartskartering av ytjordlagren finns också tillgänglig för hela sträckan (SGU, 2004), figur Av3_3. Här ser man isälvssediment går upp i markytan obrutet längs hela sträckan.

Avfalldeponier och industriverksam-hetInom delområde Av3 finns 7 objekt (befintliga el-ler nedlagda verksamheter) med föroreningsrisk som registrerats i MIFO (punktkällor).

Objekten är förtecknade i figur Av3_4 och lägen är markerade i figur Av3_1. Bland objekten finns två avfallstippar, Brovallens södra och norra samt en motorbana i den sydligaste delen av Av3.

Figur Av3_2Vy över norra delen av Av3 mot norr. I mitten går Badelun-daåsen med den gamla lands-vägen med knappt skönjbar åsformation. Öster därom syns riksväg 70.

24

I den nordligaste delen av området ligger Brunnbäcks allmänna vattentäkt. Brunnbäcks vat-tentäkt är tillsammans med Germundsbo Avesta och Norbergs huvudvattentäkter.

Brunnbäcks vattenskyddsområde omfattar ca 200 ha. Andelen jordbruksmark/åker inom Brunnbäcks vattenskyddsområde är ca 70 ha, såle-des relativt stor andel. Då bortser man från älvzo-nen som omfattar ett vattenområde av Dalälven.

Delområde Av3 kan i stora drag sägas utgöra till-rinningsområde för Brunnbäcks vattentäkt. Vid stora grundvattenuttag vid Brunnbäck kan, under vissa omständigheter, en mindre andel gå under älven till vattentäkten från delområde Av2 (18)

Page 31: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Det finns inga mer omfattande utredningar om förorenad mark inom Av3.

VägarRiksväg 70 går parallellt med åsområdet och be-rör detsamma huvudsakligast i den södra delen av Av3.

Vägsaltningens inverkan på grundvattnets klorid-halter har utretts av Vägverket (17) . Förhöjda klo-ridhalter har påvisats ha sin orsak i vägsaltningen. Uppmätta kloridhalterna vid vattentäkter och grundvattenrör är i allmänhet lägre inom Av3 än inom Av1 och Av2.

Vägverket har också utrett förslag till skyddsåtgär-der längs riksväg 70 för vattentäkterna Germunds-bo och Brunnbäck, 2005 (21). Enligt utredningen är dikenas ytskikt i anslutning till Brunnbäck vatten-täkt täta. Utredningens bedömning har därför bli-vit att det inte skulle vara motiverat med åtgärder i form av tätning av diken längs denna begränsade sträcka vid Brunnbäcks vattentäkt.

I anslutning till Brovallen och vidare norrut mot Korskrogen och Sonnbo går den gamla landsvägen inom åsens centrala delar, figur Av3_2.

BebyggelseområdenDe största bebyggelseområdena ligger i anslut-ning till Brovallen, Korskrogen, och Karlbo - Björ-karsbo. Här finns tillgång till kommunalt avlopp. I övrigt har den spridda bebyggelsen enskilt avlopp. Man kan göra en uppskattning att det kan röra sig om ett 50-tal enskilda avloppsanläggningar.

Omfattning av eventuell spridning av bekämp-ningsmedel inom bebyggelseområden är inte känd.

GrusbrytningGrusbrytning har förekommit på ett flertal ställen längs hela sträckan. I dagsläget finns inga aktiva materialter.

JordbrukJordbruksmarken inom Av3 är av förhållandevis stor omfattning.

25

Nr Provtagningsstation Tidsperiod Nr Provtagningsstation RedovisningBrunnbäck VT allmän 1960 - 2005 serie 1 Bil Av3_A

34 Brunnbäck VT allmän 2009 en gång 1, 2A, 3A, 3B, 5A A6, Bil 34_135 Sonnbo VT enskild 2009 en gång 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A, 5B A6, Bil 35_136 Brovallen, Rb6401 2009 en gång 1, 2A, 2B, 3A, 3B, 5A, 5B A6, Bil 36_1

Figur Av3_5Förteckning över analysdata inom delområde Av3

Kunskapen om bekämpningsmedelsanvändningen längs Badelundaåsen är begränsad till tillstånds-prövningar som Avesta kommun behandlat inom vattenskyddsområden. Det finns ett tillstånds-medgivande från 2002 inom Brunnbäcks vatten-skyddsområde, fastigheten Gröntjärna 2:5. Med-len som avsågs användas var Titus och Sencor mot ogräs samt Shirlan mot svamp i potatisodling.

De aktiva substanserna i de aktuella potatisblad-mögelmedlen är Fluazinam, Metalaxyl-M och Cyazofamid samt för ogräsbekämpningsmedlen metribuzin, tribenuronmetyl, rimsulfuron och gly-fosat.

Inom vattenskyddsområden krävs alltid tillstånd från kommunen för spridning av kemiska bekämp-ningsmedel, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, SNFS 1997:2.

Uppgifter saknas om eventuell användning av be-kämpningsmedel i jordbruket i övrigt.

AnalysdataTillgänglig kemidata presenteras från norr till sö-der för provtagningsstationerna 34-36 (provtag-ningen 2009) och tidigare gjorda analyser inom delområdet. Det är huvudsakligen vid Brunnbäcks vattentäkt samt från grundvattenrör i nära anslut-ning till vattentäkten det finns analysdata. En brist är de få tillgängliga analyserna i södra delen av området. Figur Av3_5 anger tillgänglig analysdata från norr till söder.

Provtagningsstation 34Brunnbäcks allmänna vattentäkt är Avesta kom-muns viktigaste vattentäkt. Analysdata finns se-dan lång tid tillbaka. Normalanaliser från och med 1960 framgår bilaga Av3_A.

En provtagning av kemiska bekämpningsmedel har bland annat genomförts i januari 2003. Ana-lysen omfattade ett trettiotal parametrar enligt Al-controls standardanalys BEK 29. Inga reser av be-kämpningsmedel påträffades. Metallerna arsenik, kadmium, bly, zink och koppar analyserades 1997. Halterna låg under detektionsgränserna eller var mycket låga.

Page 32: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Figur Av3_6 Läget för provtagningsstation 36 vid Brovallen

26

Det finns också begränsad analysdata (endast 11 parametrar av normalanalys) för följande 14 grundvattenrör i anslutning till Brunnbäck söder om Dalälven: Rb9601, Rb 9602, Rb9603, Rb9604, Rb9605, Rb9801, Rb9802, Rb8402, Rb6002, Rb6005, Rb9402, Rb7102, Rb7303 och Rb9601 (Analysdata redovisas ej i bilagorna).

Provtagningsdatum 2009: 2009-11-24Vattentemperatur: 6,4 o

Prov togs från kran efter spolningAnalysdata: Analysvärden från 2009 framgår av tabell A6 samt bilaga 34_1.

Provtagningsstation 35Sonnbo enskilda vattentäkt försörjer ett 50-tal personer.Provtagningsdatum 2009: 2009-11-24Vattentemperatur: 7,2 o

Prov togs från kran efter spolning ca 15 minuter.Analysdata: Analysvärden från 2009 framgår av tabell A6 samt bilaga 35_1.

Provtagningsstation 36Stationen utgörs av grundvattenrör Rb 6401 vid Brovallen. Läget för röret framgår av figur Av3_6. Röret var försett med gängad propp med smörjfett i gängorna.Provtagningsdatum: 2009-11-24Vattentmperatur: 6,4 o

Pumpning före provtagning utfördes med 8 l/min i 180 minuter.Avstånd överkant rör till grundvattenyta: 1,09 me-ter.Analysdata: Analysvärden från 2009 framgår av tabell A6 samt bilaga 36_1.

10

30

50

70

90

110

130

150

170

190

89500 91500 93500 95500 97500 99500 101500 103500 105500 107500 109500 111500 113500Avstånd från Siljan, längs med profil (m)

Niv

å (R

H70

)

markyta

grus

sand

finsand

silt

lera

morän

avslut i jordlager

block eller berg

Vat

tend

elar

e S

öder

G

rådö

Vat

tend

elar

e vi

d Lå

nghe

den

?

bedömd bergyta

grundvattennivå

ytvattennivå

?

Bru

nnbä

ck

Ger

mun

dsbo

?

Vat

tend

elar

e

Figur Av3_7 Profil av sträckan Av3. Efter SGUs grundvattenkartering 2009

Page 33: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Övergripande utvärdering

Bedömning Utvärderingen av den kemiska statusen bygger hu-vudsakligen tröskelvärden och riktvärden för vissa ämnen, tabell A1 och A2, enligt SGU-FS 2008:2 (Föreskrift om statusklassificering och miljökva-litetsnormer för grundvatten). Med tröskelvärde menas i detta sammanhang, utgångspunkt för att vända trend angiven som koncentration.

Naturvårdsverket har gett ut Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Grundvatten (4915) och förore-nade områden (4918).

För bedömning av dricksvatten finns också Livs-medelsverkets föreskrifter om dricksvattenSLVFS 2001:30. Gräns- och riktvärden tillämpas vid dricksvattentäkterna.

Ämnen enligt tabell A1 (SGUs föreskrifter SGU-FS 2008:2)

NitratNitrathalten kan anges antingen som halten NO3

mg/l eller omräknat som nitratkväve (nitratnitro-gen), NO3-N mg/l, med vilket då avses kvävets massa i nitratmolekylen. Till exempel motsvaras riktvärdet 50 mg NO3 av 11,4 mg NO3-N . Trös-kelvärdet 20 mg/l NO3

motsvaras av 4,6 NO3-N.

Båda varianterna kan förekomma i analysproto-koll.

Tröskelvärde: 20 mg/l NO3Riktvärde: 50 mg/l NO3

Högsta nitrathalterna i undersökningen 2009 från de 10 stationerna inom Avesta kommun finner man vid stationerna 32 och 33, 1,7 mg/l NO3-N motsvarande 7,4 mg/l NO3

Tre av stationerna provtogs även 2007, tabell A4, och uppvisar resultat av samma storleksordning.

Om man tittar på den långsiktliga utvecklingen ligger värdena på Grönvallen (Av1_A från 1978) 1-2, Germundsbo (Av1_B från 1960) på omkring 1, Skogsbo (Av1_B från 1960) 0,3 – 3, Mästerbo på (Av2_B från 1960) 7-10 och Brunnbäck (Av3_a från 1960) 2 – 3 NO3.

Bilaga Av1_D (från brunnar och rör inom Av1) anger det högsta värdet 13 mg/l NO3, analysvärde för station Br105. Nitrathalterna befinner sig såle-desallmänt sett på moderata nivåer under tröskel-värdet 20 mg/l NO3.

Figur 7Nitrathalter från undersökningen 2009 för Badelundaå-sens sträckning inom Avesta kommun. Storleksordning och fördelning bekräftas när man tittar på äldre analys-data. Inga trender tidsmässigt kan utläsas från det äldre materialet.

BekämpningsmedelBekämpningsmedelsanalys BK 29 (Alcontrol) har genomförts vid Brunnbäcks och Germundsbo vat-tentäkter minst en gång (2003). I samband med utredningen om miljögifter (2007), tabell A5, ana-lyserades 6 typer av substanser vid fyra stationer inom Avesta kommun. Inga halter registrerades vid dessa tillfällen.

I undersökningen 2009 ingick 10 stationer 2009. Vilka ämnen som ingick för 9 av stationerna fram-går i redovisningen av analyspaket 5A, 5B. Undersökningen 2009 gav indikationer vid tre provtagningsstationer 31, 32 0ch 33 på substansen BAM (2,6-Diklorbenzamid). Halterna låg 0,03, 0,04 resp. 0,03 µg/l. Stationerna ligger i samma grundvattenström.

BAM (2,6-diklorbensamid) är numera förbjudet och är en nedbrytningsprodukt från diklobenil. Preparatet ingick tillsammans med atrazin i total-bekämpningsmedlet Totex Strö (mot ogräs) som användes av både privatpersoner och större aktö-rer till exempel kommuner, kyrkogårdsförvaltare, vägverket och lantbrukare.

Vid station 29, Skogsbo togs utökad analys som motsvarar ämnen som kan förekomma i samband med trädgårdsskötsel i villaområden. Inga ämnen detekterades, bilaga 29_2.

KloridRiktvärdet för klorid ligger på 100 mg/l och trös-kelvärdet 50 mg/l.

Kloridhalterna i Badelundaåsens grundvattnet inom delområde AV1 och Av2 har utretts grundligt av Vägverket genom konsulten Midvatten AB. Re-sultatet har redovisats 2002 (17).

Nitrathalter NO3 mg/l

012345678

Rem

bo v

vbr

unn

Sax

bo B

r11

5G

erm

unds

boV

TS

kogs

bo V

tB

r 124

Gub

bmos

sR

B 0

402

Åsb

o R

B89

01

Mäs

terb

o V

T

Bru

nnbä

ckR

B 6

005

Bru

nnbä

ckV

TS

onnb

o V

TE

nski

ldB

rova

llen

RB

6401

26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36

mg/

l

27

Page 34: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Kloridhalter mg/l

010203040506070

Rem

bo v

vbr

unn

Sax

boB

r115

Ger

mun

dsbo

VT

Sko

gsbo

Vt

Br 1

24G

ubbm

oss

RB

0402

Åsb

oR

B89

01M

äste

rbo

VT

Bru

nnbä

ckR

B60

05B

runn

bäck

VT

Son

nbo

VT

EB

rova

llen

RB

6401

26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36

mg/

l

Figur 8Kloridhalter från undersökningen 2009 för Badelundaå-sens sträckning inom Avesta kommun. Storleksordning och fördelning bekräftas när man tittar på äldre analysda-ta. Möjligen är halterna i höjd med Mästerbo något högre än vad som tidigare konstaterats.

Undersökningen omfattade sträckan Rembo – Brunnbäck i anslutning till riksväg 70 som går längs åsen. Sammanfattningsvis konstaterades att kloridhalterna var förhöjda på grund av vägsalt-ningen. Kloridhalterna varierar också beroende på vilket djup under grundvattenytan proven tas. Un-derförutsättning att saltningen fortsätter i samma omfattning i framtiden kommer halterna att öka något för att sedan stabiliseras till ett högsta vär-de.

I äldre material, bilaga Av1_D, finnar man de högsta kloridhalterna vid, Br105 – 90 mg/l och Rb9904 – 79 mg/l. Läget för provtagningspunk-terna inom Av1 framgår av figur Av1_7.

Bland vattentäkterna låg Grönvallen på 42, Ger-mundsbo på 32, Skogsbo på 15, Mästerbo på 32, och Brunnbäck 18 mg/l som högsta värden i det äldre materialet.

Analysvärden från 2009 gav vid handen ungefär-ligen motsvarande värden för Grönvallen- Rebo, Germundsbo, Skogsbo och Brunnbäck VT medan Mästerbo ligger på 40 mg/l. Motsvarande hal-terbekräftas vid Åsbo Rb8901 och till Rb6005 i anslutning till norra Dalälvstranden. Även enligt 2007 års undersökning låg halterna vid Åsbo och Mästerbo runt dessa värden.

Man kan skönja två områden med höga kloridhal-ter dels i norra och mellersta delen av Av1 dels i södra delen av Av2 (Mästerbo). I norra delen av Av1 finns brunnar och rör som uppvisar värden över tröskelvärdet 50 mg/l. Med anledning av de höga halterna har Vägverket under 2009 satt igång ett försöksprojekt i syfte att nedbringa klo-ridhalterna i anslutning till Rembo.

Kontinuerlig pumpning av lågt liggande grund-vatten sker från iordningställd grundvattenbrunn (provtagningsstation 26). Tanken är att pumpning av djupt liggande grundvatten med höga kloridhal-ter skall reducera halterna generellt. Av analyserna 2009 framgår således att halten vid pumpbrunnen för närvarande ligger på 58 mg/l.

KonduktivitetRiktvärdet för konduktivitet ligger på 75 och trös-kelvärdet 55 mS/m.

Om man tittar på äldre material , bilaga Av1_D fin-ner man de högsta värdena på konduktivitet i sta-tion 8, Br105 – 57 mS/m och station 12, Rb9904 – 48 mS/m.

Bland vattentäkterna låg Grönvallen på 32 - 44, Germundsbo på 34 - 45, Skogsbo på 37, Mästerbo på 40, och Brunnbäck på 18 - 22 mS/m.

I analysresultaten från 2009 låg högsta värdet på 53 mS/m för Rembo VV, provtagningsstation 26.

Stationer med höga kloridhalter har i allmänhet höga värden på konduktivitet. En äldre analys från Br 105 uppvisar således värden något över tröskel-värdet.

SulfatRiktvärdet för sulfat ligger på 250 mg/l och trös-kelvärdet 100 mg/l. I äldre tillgängligt material, finnar man de högsta sulfathalterna i Skogsbo nedlagda vattentäkt 36 mg/l. Bland vattentäkter-na ligger Grönvallen på 15 - 22, Germundsbo på 11-21, Skogsbo på 17-36, Mästerbo på 9 - 23, och Brunnbäck 7 - 16 mg/l.

Analysvärden från 2009 års undersökning fram-går av figur 9.

Sulfat mg/l

05

10152025

Rem

bo v

vbr

unn

Sax

bo B

r11

5G

erm

unds

boV

TS

kogs

bo V

tB

r 124

Gub

bmos

sR

B 0

402

Åsb

o R

B89

01M

äste

rbo

VT

Bru

nnbä

ckR

B 6

005

Bru

nnbä

ckV

TS

onnb

o V

TE

nski

ldB

rova

llen

RB

6401

26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36

mg/

l

Figur 9. Sulfathalter från undersökningen 2009 för Badelundaå-sens sträckning inom Avesta kommun.

28

Page 35: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Amonium - amoniumnitrogenRiktvärdet för amonium ligger på 1,5 mg/l och tröskelvärdet 0,5 mg/l.

För tillgängligt äldre material ligger värdena nästan alltid under detektionsgränsen 0,01 mg/l. Bland vattentäkterna kan man konstatera att värdet har som mest gått upp till 0,13 mg/l vid Brunnbäcks vattentäkt.

Analysresultatenför från 2009 visar som högst 0,083 för 29 Skogsbo samt 0,021 för 32 Mästerbo. I övrigt låg värdena under detektionsgränsen 0,01 mg/l.

ArsenikRiktvärdet för arsenik ligger på 10 och tröskel-värdet 5 μg/l. Arsenik analyseras inte i en sk nor-malanalys utan vid analys av tungmetaller. Sådan analys har genomförts vid Brunnbäcks och Ger-mundsbo vattentäkter 1997. Halterna låg under detektionsgränsen 2 μg/l.

Vid undersökningen 2009 låg detektionsgränsen på 0,2 μg/l.

Analysresultaten uppvisar som högst 0,28 vid sta-tion 36, 0,22 vid station 29 och 0,21 μg/l vid sta-tion 32. I övrigt låg resultaten under detektions-gränsen.

KadmiumRiktvärdet för kadmium ligger på 5 och tröskelvär-det 2 μg/l.

Kadmium analyseras inte i en sk normalanalys utan vid analys av tungmetaller. Sådan analys har bland annat genomförts vid Brunnbäcks och Ger-mundsbo vattentäkter 1997. Värdena låg under detektionsgränsen 0,02 μg/l

Vid undersökningen 2009 låg detektionsgränsen på 0,o2 μg/l. Analysresultaten uppvisar som högst 0,04 μg/l vid station 29. I övrigt låg resultaten un-der detektionsgränsen.

BlyRiktvärdet för bly ligger på 10 och tröskelvärdet 2 μg/l.

Bly har analyserats vid Brunnbäcks och Germunds-bo vattentäkter 1997. Vid Brunnbäck låg halten på 0,6 μg/l och vid Germundsbo på 0,9 μg/l.

Vid undersökningen 2009 låg detektionsgränsen på 0,o05 μg/l. Analysresultaten uppvisar som högst 0,8 μg/l vid station 35, Sonnbo. I övrigt låg resultaten under detektionsgränsen.

KvicksilverRiktvärdet för kvicksilver ligger på 1 och tröskel-värdet 0,05 μg/l. Det är först på senare år som ana-lyskostnaden för totalkvicksilver i vatten blivit låg. Det finns därför inte speciellt mycket äldre refe-rensmaterial för sådana analyser av grundvatten.

Totalkvicksilver analyserades 2007 vid stationer-na 11. Åsbo (Rb8901) och 4. Mästerbo. För Åsbo låg halten under detektionsgränsen 0,0001 medan halten för Mästerbo låg på 0,00012 μg/l.

Vid undersökningen 2009 låg detektionsgränsen på 0,o05 μg/l. Analysresultaten uppvisar värdet 0,015 μg/l vid station 31, Åsbo, 0,020 μg/l vid sta-tion 32, Mästerbo, 0,007 μg/l vid station 33, Rb 6005 och 0,010 μg/l vid station 34 Brunnbäck vt. I övrigt låg resultaten under detektionsgränsen. Undersökningen 2007 visar också på halter vid Mästerbo, tabell A5.

Även i Borlänge- och hedemoradelen av Badelun-daåsen har påträffats låga halter av kvicksilver inom urbant påverkade områden.

Kvicksilverhalter i ytvattenLänsstyrelsen har under 2009 även analyserat kvicksilver i ytvatten. Provtagningen berörde 24

Plats Prov datum Hgtot ng/l MeHg ng/lSkog 1 2009-09-29 1Skog 2 2009-09-29 1,9Skog 3 2009-09-29 0,43Skog 4 2009-09-29 0,84Skog 5 2009-09-29 1,3Skog 6 2009-09-29 2Skog 7 2009-09-29 3,6Skog 8 2009-09-29 2,5Skog 9 2009-09-29 1Skog 10 2009-09-29 0,74Skog 11 2009-09-29 1,4Skog 12 2009-09-29 1,4Jord 1 2009-09-29 7,1 0,44Jord 2 2009-09-29 4,2 0,75Jord 3 2009-09-29 4,5 0,63Jord 4 2009-09-29 2,8 0,1Jord 5 2009-09-29 5,5 0,29Jord 6 2009-09-29 2,8 0,34Jord 7 2009-09-29 2,4 0,14Jord 8 2009-09-29 4,3 0,5Jord 9 2009-09-29 5,1 0,21Jord 10 2009-09-29 6,3 0,31Jord 11 2009-09-29 4,9 0,32Jord 12 2009-09-29 9,1 0,64

Figur 10Tabellen visar analysresultat från ytvattenprovtagning i Dalarnas län. Totalkvicksilver och metylkvicksilver redo-visas för skogsområden och jordbruksområden. Länssty-relsen 2009.

29

Page 36: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Kloroformng/l

26 Rembo vv brunn <1.027 Saxbo Br115 1,928 Germundsbo VT <1.029 Skogsbo Vt Br124 <1.030 Gubbmoss RB0402 5131 Åsbo RB8901 4,332 Mästerbo VT 4,733 Brunnbäck RB6005 4,934 Brunnbäck VT 2,335 Sonnbo VT Enskild 1,536 Brovallen RB6401 2,1

Figur 13Kloroform från undersökningen 2009 för Badelundaåsens sträckning inom Avesta kommun. Storleksordning

Figur 11Tetrakloretylen och trikloreten från undersökningen 2009 för Badelundaåsens sträckning inom Avesta kommun.

ng/l Tetraklor- Triklor-eten eten

26 Rembo vv brunn 1 <0.4027 Saxbo Br115 <1.0 <0.4028 Germundsbo VT <1.0 <0.4029 Skogsbo Vt Br124 1 <0.4030 Gubbmoss RB0402 190 831 Åsbo RB8901 280 2232 Mästerbo VT 230 4033 Brunnbäck RB6005 250 4034 Brunnbäck VT <1.0 135 Sonnbo VT Enskild <1.0 <0.4036 Brovallen RB6401 <1.0 <0.40

Tetrakloreten ng/l

0,050,0

100,0150,0200,0250,0300,0

Rem

bo v

vbr

unn

Sax

boB

r115

Ger

mun

dsbo

VT

Sko

gsbo

Vt

Br1

24G

ubbm

oss

RB

0402

Åsb

oR

B89

01M

äste

rbo

VT

Bru

nnbä

ckR

B60

05B

runn

bäck

VT

Son

nbo

VT

Bro

valle

nR

B64

01

26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36

ng/l

Figur 12. Tetrakloretylen från undersökningen 2009 för Badelundaåsens sträckning inom Avesta kommun.

Trikloreten och tetrakloretenRiktvärdet för trikloreten och tetrakloreten ligger på 10 och tröskelvärdet 2 μg/l.

Trikloreten och tetrakloreten analyserades vid sta-tion 28, Germundsbo VT 2006, referens 21, bilaga Av1_C samt 2007, referens 23, tabell A5. Vid dessa två tillfällen låg halterna under detektionsgränser-na som låg på 0,10 respektive 0,20 (2006) samt 0,001 respektive 0,0006 μg/l (2007).

Även vid Grönvallens VT låg värdena för de två ämnena under detektionsgränserna vid undersök-ningen 2007.

De två ytterligare stationerna som undersöktes 2007, Åsbo (Rb8901) och Mästerbo, tabell A5 uppvisade värden för tetrakloreten som låg över 0,020 μg/l. För trikloreten registrerades ett värde för Åsbo på 0,042 μg/l och vid Mästerbo registre-rades ett värde över 0,050 μg/l. På grund av ana-lysmetoden kunde inte de absoluta värdena som låg över 0,020 respektive 0,050 μg/l fastställas.

Analyserna 2009 bekräftade förekomst av halter vid Åsbo och Mästerbo. Högsta halten av tetraklo-reten låg på 0,28 μg/l, figur 11.

Halterna ligger under tröskelvärdet 2 μg/l. Det finns dock en klar påverka. En frågeställning är då om Bergeå tvätten kan ha orsakat detta. Mot det talar att inga höga halter detekterades i Skogsbo gamla vattentäkt som ligger intill tvätten, station 29. Å andra sidan är halterna relativt höga vid närbelägna station 30, Rb0402, för att sedan be-kräftas längre nedströms vid station 31, Åsbo och station 32, Mästerbo.

Det finns även objekt inom industriområdena vid Månsbo som kan ha förorsakat föroreningen.

lokaler dels i skogsområden dels i jordbruksom-råden. Proverna analyserades av IVL, Göteborg. Resultaten framgår av figur 10.

Det har också utförts en provtagning och analys av kvicksilver i ytvatten för Dalälvens källvattendrag, genom SLU, Uppsala 2009. Totalt analyserades 127 prover av IVL, Göteborg. Undersökningsre-sultaten föreligger endast i preliminär form. En-ligt preliminära uppgifter ligger medianvärdet för totalkvicksilver på 5,5 ng/l och medianvärdet för metylkvicksilver på 0,27 ng/l.

SammanfattningSammanfattningsvis blir slutsatsen att kvicksilver-halten i grundvatten kan bli högre i urbant påver-kade områden med industrier, bebyggelse och vä-gar. Avsnittet Åsbo - Mästerbo - Brunnbäck är till exempel inte nämnvärt ytvattenpåverkat av Dal-älven. En reservation sammanhanget är att olika analyslaboratorier står för tillgängliga kvicksilver-analyser. För ytvattenanalyserna och 2007 års un-dersökning anlitades IVL, Göteborg. För 2009 års undersökning anlitades Eurofins, Moss, Norge.

30

Page 37: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Kloroform (triklormetan)Riktvärdet för triklormetan ligger på 100 och trös-kelvärdet 20 μg/l. Ämnet har analyserats dels vid ett tillfälle vid Germundsbo, referens 21, bilaga Av1_C. Värdet låg under detektionsgränsen 0,30 μg/l. Ämnet analyserades även 2007 för de fyra stationerna Grönvallen (Rembo), Germundsbo, Åsbo (Rb8901) och Mästerbo, referens 23, tabell A5. För Grönvallen och Germundsbo läg värdet under detektionsgränsen 0,01 μg/l medan värde-na för Åsbo och Mästerbo låg på 0,014 respektive 0,018 μg/l.

Analyserna 2009 bekräftade förekomst av halter vid Åsbo och Mästerbo, figur 11. Högsta halten av kloroform låg på 0,o51 μg/l vid Gubbmosstippen Rb0402.

Halterna ligger dock betydligt under tröskelvärdet 20 μg/l.

1,2-dikloretanRiktvärdet för 1,2-dikloretan ligger på 3 och trös-kelvärdet 0,5 μg/l.

Ämnet har analyserats 2007 för Grönvallen (Rem-bo), Germundsbo, Åsbo (Rb8901) och Mästerbo, tabell A5. Ingen station hade värden över detek-tionsgränsen 0,00060 μg/l.

Ej heller konstaterades någon halt över detek-tionsgränsen vid undersökningen 2009. Samtliga stationer i Avesta kommun hade halter under de-tektionsgränsen 0,02 μg/l.

BensenRiktvärdet för bensen ligger på 1 och tröskelvärdet 0,2 μg/l.

Ämnet har analyserats 2007 för Grönvallen (Rem-bo), Germundsbo, Åsbo (Rb8901) och Mästerbo tabell A5. För Grönvallen och Germundsbo re-gistrerades inga värden över detektionsgränsen 0,0010 μg/l. Åsbo hade 0,0011 och Mästerbo 0,0043 μg/l.

Vid undersökningen 2009 låg detektionsgränsen på 0,010 μg/l. Endast en station, 30, Gubbmoss-tippen hade halter över 0,010 nämligen 0,030 μg/l.

Benso(a)pyreneRiktvärdet för benso(a)pyrene ligger på 10 och tröskelvärdet 2 ng/l.

Ämnet har analyserats 2007 för Grönvallen (Rem-bo), Germundsbo, Åsbo (Rb8901) och Mästerbo, referens 23, tabell A5. Inga värden över detek-tionsgränsen 0,08 ng/l registrerades.

Uranµg/l

28 Germundsbo VT 4,627 Saxbo Br115 3,229 Skogsbo Vt Br124 1,426 Rembo vv brunn 2031 Åsbo RB8901 6,330 Gubbmoss RB0402 1233 Brunnbäck RB 6005 7,432 Mästerbo VT 6,235 Sonnbo VT Enskild 2,334 Brunnbäck VT 3,236 Brovallen RB6401 1,4

Figur 14Uranhalter från undersökningen 2009 för Badelundaå-sens sträckning inom Avesta kommun.

Ej heller vid undersökningen 2009 påträffades halter över detektionsgränsen 20 ng/l respektive 3 ng/l inom Avesta kommun. (Två olika detektions-gränser förekom vid analyserna)

Summa 4 PAH:erSumman av PAH-ämnena, Benso(b)fluoran-ten, Benso(k)fluoranten, Benso(ghi)perylen, Inden(1,2,3-cd)pyren har riktvärdet 100 och trös-kelvärdet 20 μg/l.

Ämnena har analyserats 2007 för Grönvallen (Rembo), Germundsbo, Åsbo (Rb8901) och Mäs-terbo, referens 23, tabell A5. Inga värden låg över detektionsgränserna Benso(b)fluoranten, 0,0001, Benso(k)fluoranten, 0,00004, Benso(ghi)perylen, 0,0004, Inden(1,2,3-cd)pyren, 0,0006 μg/l regist-rerades.

Ej heller vid undersökningen 2009 påträffades halter över detektionsgränsen 0,02 μg/l respek-

tive 0.003 μg/l inom Avesta kommun.

Andra ämnen utöver tabell A1 (SGUs före-skrifter SGU-FS 2008:2)

UranGrundämnet uran i dricksvatten har uppmärksam-mats på senare tid. Uran förekommer naturligt i grundvatten som en följd av den lokala geologin i området och är således ingen substans orsakad av människan. Det finns en rekommendation att halterna ej bör vara högre än 15 μg/l för dricksvat-ten.

Höga halter av uran i grundvatten uppträder hu-vudsakligen i bergborrade brunnar men halter upp till 40 μg/l finns uppmätt i grusåsars grundvatten. Undersökningar 2006, som omfattat bergborrade

31

Page 38: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

o-xylen m+p-xylen etyl-bensen toluen26 Rembo vv brunn <10 <10 <10 <2027 Saxbo Br115 <10 <10 21 <2028 Germundsbo VT <10 <10 <10 <2029 Skogsbo Vt Br124 <10 <10 <10 <2030 Gubbmoss RB0402 190 410 120 130031 Åsbo RB8901 <10 <10 10 90032 Mästerbo VT <10 <10 <10 <2033 Brunnbäck RB6005 11 23 <10 5134 Brunnbäck VT <10 <10 <10 <2035 Sonnbo VT Enskild <10 <10 <10 <2036 Brovallen RB6401 53 120 23 3000

Figur 15. Fyra av de ämnen som analyserades i analyspaket 2A. Enhet ng/l.

dricksvattenbrunnar, visar att halterna ligger läg-re i Avesta kommun än i övriga delar av Dalarnas län.

Analysvärden från undersökningen 2009 framgår av figur 14. Högsta halten uppmättes för Rembo VV pumpbrunn. Man kan konstatera att halterna från grundvatten i grusåsar, som det rör sig om här, ligger ungefärligen i samklang med halter i övriga länet. Detta förhållande skiljer sig åt något jämfört- med bergborrade brunnar. Att grusma-terialet i isälvsavlagringarna har transporterats långa vägar från norr kan vara en förklaring

Analyspaket 2AFörutom ämnen enligt SGUs föreskrifter, tabell A1, ingick också följande ämnen i analyspaket 2A: koltetraklorid, toluen, n-oktan, etylbensen, m+p-xylen, o-xylen och n-nonan. För koltetraklorid och n-nonan låg värdena under rapporteringsgränsen, för n-oktan låg värdena under rapporteringsgrän-sen för samtliga stationer utom station 36, Bro-vallen (34 ng/l). Resultaten för övriga fyra ämnen framgår av figur 15. Av tabellredovisningen, figur 15, framgår att de fyra ämnena indikerades vid station 36 Brovallen. Dessutom indikerades även n-oktan.

MetallerFörutom de metaller som behandlats tidigare i

Figur 16Vissa metaller i undersökning-en 2009. Enhet μg/l.

Kobolt Krom K oppar Nickel Vanadin Zink26 Rembo vv brunn <0.2 <0.2 0,93 <0.2 <0.2 6,227 Saxbo Br115 <0.2 <0.2 2 0,24 <0.2 1128 Germundsbo VT <0.2 <0.2 0,33 0,95 0,31 <129 Skogsbo Vt Br124 0,34 <0.2 1,9 <0.2 0,24 4,930 Gubbmoss RB 0402 0,4 <0.2 0,32 0,41 <0.2 1,931 Åsbo RB 8901 0,26 <0.2 0,33 <0.2 <0.2 1,732 Mästerbo VT <0.2 0,59 1 1,8 0,5 1,933 Brunnbäck RB 6005 <0.2 <0.2 0,3 0,31 0,23 1,334 Brunnbäck VT <0.2 0,42 0,3 1,7 0,58 2,835 Sonnbo VT Enskild 0<0.2 0,37 13 0,34 0,55 57036 Brovallen RB 6401 <0.2 0,3 <0.2 <0.2 0,99 <1

redovisningen ingår även kobolt, krom, koppar, nickel, vanadium och zink i SGUs tabell A2. Ta-bellen anger bakgrundsvärden för grundvatten. Värdenas relevans är bland annat beroende på an-talet egentliga analyser tillgängliga. Figur 14 visar halter för de 10 stationerna inom Avesta kommun som analyserades 2009.

Dioxiner och furanerAnalys av dioxiner och furaner har genomförts för tre stationer inom ramen för undersökningen i Avesta kommun. Det är provtagningsstationer i nära anslutning till avfallstippar nr 26, Rembo, nr 29 Skogsbo och nr 3,0 Gubbmosstippen. Som referens togs även ett grundvattenprov i Borlänge kommun vid Mardalen (provtagningsstation 2) i nordvästra delen av Borlänge kommunen.

Dioxiner och dibensofuraner är klorerade miljö-gifter som ibland sammanfattas som ”dioxiner”. De fullständiga namnen är polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) respektive polyklorerade di-bensofuraner (PCDF).

Dioxiner och dibensofuraner bildas vid förbrän-ning av organiskt material tillsamman med ma-terial som innehåller klor t.ex. PVC-plast. De har inga användningsområden men kan bildas som föroreningar vid tillverkning av andra klorerade organiska ämnen.

32

Page 39: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Antalet tänkbara ämnen som kan bildas är 210 och 17 av dem anses som speciellt giftiga. Den giftigas-te är 2,3,7,8-tetraklordibenso-p-dioxin (TCDD). Dioxiner och dibensofuraner har påvisats i stora delar av miljön, i fisk och i däggdjur och i bröst-mjölk hos människa. Vissa av föreningarna kan också bildas naturligt i miljön, men de mängderna är mycket mindre än från industriella processer.

Dioxiner och dibensofuraner hör till de ämnen som ingår i Stockholmskonventionen om långliva-de organiska ämnen, s.k. POPs (Persistent Organic Pollutants).

Figur 17 visar resultaten från analyserna 2009. Det finns inget generellt riktvärde för dioxiner i grund-vatten i Sverige. I Holland tillämpas ett så kallat intervention value för grundvatten.

Dioxinproverna i Avesta togs i anslutning till gam-la tippområden med avfall från bland annat det nedlagda Aluminiumsmältverket. Tippområdena är registrerade som MIFO-objekt och kan bli före-mål för ytterligare utredning som riskobjekt. Ana-lysresultaten kan tjäna som underlag som en del

33

Enhet pg/l Station 2 Station 26 Station 29 Station 301,2,3,4,6,7,8-HpCDD 51,6 295 6,68 6,091,2,3,4,6,7,8-HpCDF <7,8 19,5 3,09 3,751,2,3,4,7,8,9-HpCDF <3,8 <1.52 <1.52 <1.521,2,3,4,7,8-HxCDD <4,8 <1.92 <1.92 <1.921,2,3,4,7,8-HxCDF <4,0 <1.60 <1.60 <1.601,2,3,6,7,8-HxCDD <4,8 2,47 <1.92 <1.921,2,3,6,7,8-HxCDF <4,0 <1.60 <1.60 <1.601,2,3,7,8,9-HxCDD <4,8 <1.92 <1.92 <1.921,2,3,7,8,9-HxCDF <4,0 <1.60 <1.60 <1.601,2,3,7,8-PeCDD <2,4 <0.960 <0.960 <0.9601,2,3,7,8-PeCDF <4,4 <1.72 <1.72 <1.722,3,4,6,7,8-HxCDF <4,0 <1.60 <1.60 <1.602,3,4,7,8-PeCDF <4,4 <1.72 <1.72 <1.722,3,7,8-TCDD <1.8 <0.720 <0.720 <0.7202,3,7,8-TeCDF <3,2 <1.28 <1.28 <1.28I-TEQ (lower bound, only PCDD/F) 1,19 5,77 0,205 0,226I-TEQ (upper-bound, only PCDD/f) 10,1 9,09 3,71 3,73OCDD 627 2110 100 119OCDF 47,2 275 7,55 8,65Summa HexaCDF 4,3 8,34 ND 0Summa HeptaCDD pg/l 128 629 15,6 15,9Summa HeptaCDF 8,8 82,8 5,54 3,75Summa HexaCDD ND 14,5 ND 0Summa PentaCDD 2,9 ND ND 0Summa PentaCDF 11,4 1,89 ND 0Summa Tetra tom OktaCDD 775 2760 123 140Summa Tetra- tom OktaCDD/F 870 3130 138 153Summa Tetra- tom OktaCDF 95,7 371 15,5 12,4Summa TetraCDD 17,2 8,04 6,81 5,29Summa TetraCDF 24 3,12 2,41 0WHO TEQ (lower bound), only PCDD/F) 0,58 3,63 0,108 0,111WHO TEQ (upper-bound, only PCDD/F) 10,7 7,42 4,09 4,1

Figur 17. Analysresultat för di-oxiner och furaner. Enhet pg/l.

i en bedömningen om ytterligare undersökningar är motiverade. Ingen utvärdering av analysresulta-ten för dioxiner och furaner kommer att ske inom ramen för denna redovisning.

Slutsatser

SGUs föreskrifter SGU-FS 2008:2 (tabell A1) har använts som bas för bedömningen av kemisk status för Badelundaåsens sträckning inom Av-esta kommun. Utöver ämnen och egenskaper som framgår av tabell A1 har även annan analysdata re-dovisats, bland annat i underlag som presenteras i bilagorna till denna rapport.

BekämpningsmedelI det underlag som föreligger i denna undersök-ning/rapport finns ett ämne som detekterats. Be-kämpningsmedellet BAM (2,6-diklorbenzamid) återfanns vid tre provtagningsstationer 31, 32 0ch 33. Halterna låg 0,03, 0,04 resp. 0,03 µg/l. Enligt tabell A1 kan bekämpningsmedlet anses vara de-tekterat för dessa stationer och man uppnår trös-kelvärdet enligt tabellen.

Page 40: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

34

De tre stationerna ligger inom Av2 och tillhör grundvattenförekomst SE667082-152108 och SE666815-162522 enligt Vattenmyndighetens re-dovisningssystem VISS.

KloridKloridhalter över riktvärdet 50 mg/l har påträf-fats 2009 vid station 26. Rembo provpumpnings-brunn. Halten vid pumpbrunnen ligger för närva-rande ligger på 58 mg/l.

Enbart området vid station 26 bedöms överskri-da tröskelvärdet för klorid. Stationen ligger inom delområde Av1 och tillhör grundvattenförekomst SE667082-152108 enligt Vattenmyndighetens re-dovisningssystem VISS.

Vägverkets pumpning pågår för närvarande. Ut-värdering av resultaten väntas under kommande år.

Övriga resultatUtöver bekämpningsmedel och klorid finns såle-des i övrigt inga analyser som överskrider riktvär-den och tröskelvärde. Det underlag som tagits fram är dock mycket värdefullt för att belysa förekomst av bland annat metaller och organiska miljögifter i grundvatten. För större vattentäkter finns sedan lång tid tillbaka underlag i form av normalanalyser av grundvatten. Mindre förekommande men än-dock en hel del material finns också när det gäller analyser för tungmetaller i vattentäkter.

Det områden som studerats först på senare tid i grundvatten är framför allt organiska miljögifter, uran och kvicksilver.

I avsnittet Av2 och stationerna 30 - 33 finns en samlad allmän påverkan av organiska miljögifter och kvicksilver. Halterna ligger under tröskelvär-dena men det faktum att man ser en tydlig påver-kan bör föranleda ytterligare uppföljning av situa-tionen i detta avsnitt av Badelundaåsen.

Page 41: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Utredningar och referenser

1. Kessler och Mannerstråle, Redogörelse för grundvattenundersökningar vid Brunnbäck. Ansökan till Vattendomstolen från Folkärna kommun D,23/1957. Stockholm 1949-01-14

2. Viak AB, Krylbo köping. Yttrande över hydrogeologisk undersökning för vatten-försörjning inom Krylbo köping. Rapport 37.6160 Falun 1962-04-16

3. Viak AB, Krylbo köping. Yttrande över kompletterande hydrogeologisk under-sökning i Badelundaåsen i anslutning till Krylbo köpings vattentäkt vid Brunnbäck. Rapport 37.6355 Falun 1965-05-11

4. INAB och Hagconsult AB, Utlåtande över grundförhållandena för föreslaget flyg-fält vid Rembo, Avesta, 1968-01-24.

5. VIAK AB, Vattenkemisk undersökning av Badelundaåsen sträckan Germundsbo-Rembo - rapport 37.6804, 1968-11-01.

6. AIB, Ansökan till Österbygdens vattendomstol angående nyttjande av vattentäkt i Mästerbo inom Folkärna kommun, Kopparbergs län. - Rapport 37.6666. Stock-holm 1969-03-28.

7. Viak AB, Redogörelse för provpumpning av vattentäkt vid Brunnbäck 87.1031, 1973-08-23

8. VIAK AB, Avesta kommun, Germundsbo-Rembo,. Vattenkemisk undersökning - rapport 5712.1149, Falun 1980-08-20.

9. K-Konsult, Avesta kommun. Påverkan från omgivningen av före detta industritipp (Alby klorat) i Månsbo, 1990-04-18

10. Kessler och Mannerstråle, Provtagning av jord inom industriområde, primäralu-miniumverk Avesta, 1991-10-10.

11. K-konsult. Markundersökning, Månsbo 2:1, Avesta kommun, 1991-06-07

12. VBB Viak, Gamla Byn AB, Geoteknisk och miljöteknisk utredning, Falun, 2000-01-26

13. Länsstyrelsen, Aluminiumfabriken i Månsbo. Industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark, Rapport 2000:15

14. Länsstyrelsen, Månsbo kloratfabrik. Industrihistorisk kartläggning med avse-ende på förorenad mark, Rapport 2000:16

15. VBB, Viak, Geoteknisk och miljöteknisk undersökning på Månsbo 1:23, 2000-01-01

16. Midvatten AB, Avesta kommun, Grundvattentäkterna i Brunnbäck och Ger-mundsbo, förslag till vattenskyddsområde, 2000-11-30

17. Midvatten AB, Vägverket, Utredning angående påverkan från vägsalt vid Ger-mundsbo – riksväg 70, 2002-11-25

18. Midvatten AB, Avesta kommun, Teknisk utredning, bilaga till ansökan hos miljö-domstolen om ökat grundvattenuttag vid Brunnbäck, 2003-05-12

35

Page 42: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

19. Avesta kommun, Vatteninventering – vattenförsörjningen i Avesta kommun, 2004-02

20. Midvatten AB, Avesta kommun, Avfallsupplaget vid Gubbmossplan, grundvatte-nundersökning, 2004-07-12

21. Vägverket konsult, Förslag till skyddsåtgärder längs riksväg 70 för vattentäk-terna Germundsbo och Brunnbäck, Avesta kommun, 2005-05-10

22. Sweco Viak AB, Avesta kommun, Ängslaboratoriet, miljöteknisk undersökning, 2006-12-

23. Länsstyrelsen, Grundvatten och dricksvattenförsörjning, Rapport 2006:2723.

24. Länsstyrelsen, Organiska miljögifter i grundvatten, Rapport 2008:13

25. SGU, Grundvattenmagasinen inom Badelundaåsen mellan Leksand och Salbo-hed, 2009

36

Page 43: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Dan PerssonProvtagare/referens

26 Rembo provpProvets märkning

TurbiditetGrumlighet storlekGrumlighet artBottensats storlekBottensats artLukt styrka vid 20°CLukt artFärgtal, mätt vid 405nmKemisk syreförbrukn, COD-MnPermanganatförbrukningpHAlkalinitetKonduktivitetHårdhet totalMarmoraggressiv kolsyra, beräknadAmmonium-nitrogenNitrat-nitrogenNitrit-nitrogenFosfatfosforFluoridKloridSulfat2,3,7,8-TCDDSumma TetraCDD1,2,3,7,8-PeCDDSumma PentaCDD1,2,3,4,7,8-HxCDD1,2,3,6,7,8-HxCDD1,2,3,7,8,9-HxCDDSumma HexaCDD1,2,3,4,6,7,8-HpCDDSumma HeptaCDD pg/lOCDDSumma Tetra tom OktaCDD2,3,7,8-TeCDFSumma TetraCDF

AnalysnamnFNU mg Pt/lmg/lmg/l mg HCO3/lmS/mdHmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/l

Enhetfd SS 028125-2SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SS EN ISO 7887:3 modF.d. SS028118-1modBeräknat från COD-MnSS 028122-2.Titro.SS-EN ISO 9963-2SS EN 27888Ber. värde (Ca + Mg)

SS-EN 11732:2005/KoneSS028133-2/KoneSS-EN 26777/KoneSS EN ISO 6878:2005/KoneStMeth 4500-F/KoneStMeth 4500 -Cl/KoneStMeth 4500-SO4/KoneIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house method

0.51IngenIngenIngenIngenIngenIngen<51.24.58.11805311<5<0.011.3<0.0020.00800.895821<0.7208.04<0.960ND<1.922.47<1.9214.529562921102760<1.283.12

Resultat

8442601-1595077GrundvattenProvtyp

Länsstyrelsen Dalarnas länJan LarspersMiljöenheten791 84 Falun

2009-11-19Provtagningsdatum

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

HG

HG

HGHGHG

HG

HG

HG

LELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELE

L

L

L

L

L

L

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

B

Ort

2009-11-20Provet ankomAnalysrapport klar 2009-12-17

Mäto.±

±±±±±±

±±±±±±±

%

%%%%%%

%%%%%%%

10

20201051010

15101530101515

KundnrJournalnr V043567-09

Kopia till:

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 1 (4)

Page 44: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

1,2,3,7,8-PeCDF2,3,4,7,8-PeCDFSumma PentaCDF1,2,3,4,7,8-HxCDF1,2,3,6,7,8-HxCDF1,2,3,7,8,9-HxCDF2,3,4,6,7,8-HxCDFSumma HexaCDF1,2,3,4,6,7,8-HpCDF1,2,3,4,7,8,9-HpCDFSumma HeptaCDFOCDFSumma Tetra- tom OktaCDFSumma Tetra- tom OktaCDD/FWHO TEQ (lower bound), only PCDD/F)WHO TEQ (upper-bound, only PCDD/F)I-TEQ (lower bound, only PCDD/F)I-TEQ (upper-bound, only PCDD/f)AtrazinAtrazin-desetylAtrazin-desisopropylBentazonCyanazin2,4-D2,6-Diklorbenzamid2,4-DiklorpropDimetoatEtofumesatFenoxapropFluroxipyrImazapyrIsoproturonKlopyralidKlorsulfuronKvinmeracMCPAMekopropMetamitronMetazaklorMetribuzinMetsulfuron-metyl

Analysnamnpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

EnhetIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MS

<1.72<1.721.89<1.60<1.60<1.60<1.608.3419.5<1.5282.827537131303.637.425.779.09< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01

Resultat

8442601-1595077GrundvattenProvtyp

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

HGHG

HGHGHGHG

HGHG

HG

HG

HG

L

L

L

LLL

L

LFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

3535353535353535353535353535353535353535353535

KundnrJournalnr V043567-09

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 2 (4)

Page 45: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

SimazinTerbutylazinTifensulfuron-metylGlyfosatAMPABenzo(a)antracenKrysenBenzo(b,k)fluorantenBenzo(a)pyrenIndeno(1,2,3-cd)pyrenDibenzo(a,h)antracenSumma cancerogena PAHNaftalenAcenaftylenFluorenAcenaftenFenantrenAntracenFluorantenPyrenBenzo(g,h,i)perylenSumma övriga PAHBens (a) pyrenBenso (ghi) perylenIndeno (1 2 3 -cd) pyren

Analysnamnµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lµg/lµg/lµg/l

EnhetLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05

LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05

A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310

< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.20<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.30<0.003<0.003<0.003

Resultat

8442601-1595077GrundvattenProvtyp

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

*

*

*

LFALFALFALFALFALELELELELELELELELELELELELELELELELELELELE

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.±±±±±±±±±±±

±±±±±±±±±

±±±

%%%%%%%%%%%

%%%%%%%%%

%%%

3535351317303030303030

303030303030303030

202020

KundnrJournalnr V043567-09

*

±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%

<1<0.2289.467<0.02<0.2<0.20.93<0.02<0.0000052.8<506.3<0.01

µg/lµg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lmg/lmg/lmg/lµg/lmg/lmg/l

Aluminium Al (filtrerat)Arsenik As (filtrerat)Barium Ba (filtrerat)Bor B (filtrerat)Kalcium Ca (end. surgjort)Kadmium Cd (filtrerat)Kobolt Co (filtrerat)Krom Cr (filtrerat)Koppar Cu (filtrerat)Järn Fe (end. surgjort)Kvicksilver, HgKalium K (end. surgjort)Litium Li (filtrerat)Magnesium Mg (end. surgjort)Mangan Mn (end. surgjort)

152510351015101025101510101515

ICP-MSICP-MSICP-AES

ICP-AESICP-MSICP-MSICP-MSICP-MSICP-AESAAS (CV)ICP-AESICP-AESICP-AESICP-AES

LELELELELELELELELELEOLELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 3 (4)

Page 46: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Analysnamn EnhetResultat

8442601-1595077GrundvattenProvtyp

Allmänna frågor: Kundsupport miljö 010-490 8110

Paola Nilson, Kemist, 010-490 8148, mån-tors 14.00-16.00

Ersätter tidigare utskickat protokoll med samma journalnummer.Pga komplettering av PAHerna.

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.

KundnrJournalnr V043567-09

*

±±±±±±±±±

%%%%%%%%%

5.61.625<0.2<0.0513020<0.26.2

µg/lµg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Mangan Mn (filtrerat)Molybden Mo (filtrerat)Natrium Na (end. surgjort)Nickel Ni (filtrerat)Bly Pb (filtrerat)Strontium Sr (filtrerat)Uran U (filtrerat)Vanadin V (filtrerat)Zink Zn (filtrerat)

103510151015202025

ICP-MSICP-MSICP-AESICP-MSICP-MSICP-AESICP-MSICP-MSICP-MS

LELELELELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Analysrapport

Sida 4 (4)

Page 47: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Dan PerssonProvtagare/referens

Saxbo Br 115Provets märkning

TurbiditetGrumlighet storlekGrumlighet artBottensats storlekBottensats artLukt styrka vid 20°CLukt artFärgtal, mätt vid 405nmKemisk syreförbrukn, COD-MnPermanganatförbrukningpHAlkalinitetKonduktivitetHårdhet totalMarmoraggressiv kolsyra, beräknadAmmonium-nitrogenNitrat-nitrogenNitrit-nitrogenFosfatfosforFluoridKloridSulfatAtrazinAtrazin-desetylAtrazin-desisopropylBentazonCyanazin2,4-D2,6-Diklorbenzamid2,4-DiklorpropDimetoatEtofumesatFenoxapropFluroxipyrImazapyrIsoproturon

AnalysnamnFNU mg Pt/lmg/lmg/l mg HCO3/lmS/mdHmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Enhetfd SS 028125-2SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SS EN ISO 7887:3 modF.d. SS028118-1modBeräknat från COD-MnSS 028122-2.Titro.SS-EN ISO 9963-2SS EN 27888Ber. värde (Ca + Mg)

SS-EN 11732:2005/KoneSS028133-2/KoneSS-EN 26777/KoneSS EN ISO 6878:2005/KoneStMeth 4500-F/KoneStMeth 4500 -Cl/KoneStMeth 4500-SO4/KoneLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MS

16Tämligen storOpalescensStorBruna partiklarIngenIngen70.763.07.9130408.6<5<0.010.69<0.0020.00500.714315< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01

Resultat

8442601-1595077GrundvattenProvtyp

Länsstyrelsen Dalarnas länJan LarspersMiljöenheten791 84 Falun

2009-11-19Provtagningsdatum

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

LELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

B

Ort

2009-11-20Provet ankomAnalysrapport klar 2009-12-17

Mäto.±

±±±±±±

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%

%%%%%%

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

10

20201051010

152015301015153535353535353535353535353535

KundnrJournalnr V043565-09

Kopia till:

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 1 (3)

Page 48: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

KlopyralidKlorsulfuronKvinmeracMCPAMekopropMetamitronMetazaklorMetribuzinMetsulfuron-metylSimazinTerbutylazinTifensulfuron-metylGlyfosatAMPABenzo(a)antracenKrysenBenzo(b,k)fluorantenBenzo(a)pyrenIndeno(1,2,3-cd)pyrenDibenzo(a,h)antracenSumma cancerogena PAHNaftalenAcenaftylenFluorenAcenaftenFenantrenAntracenFluorantenPyrenBenzo(g,h,i)perylenSumma övriga PAHBens (a) pyrenBenso (ghi) perylenIndeno (1 2 3 -cd) pyren

Analysnamnµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lµg/lµg/lµg/l

EnhetLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05

LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05

A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310

< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.20<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.30<0.003<0.003<0.003

Resultat

8442601-1595077GrundvattenProvtyp

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

*

*

*

LFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALELELELELELELELELELELELELELELELELELELELE

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

±±±±±±±±±

±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

%%%%%%%%%

%%%

3535353535353535353535351317303030303030

303030303030303030

202020

KundnrJournalnr V043565-09

±±±±±±

%%%%%%

<1<0.29.97.752<0.02

µg/lµg/lµg/lµg/lmg/lµg/l

Aluminium Al (filtrerat)Arsenik As (filtrerat)Barium Ba (filtrerat)Bor B (filtrerat)Kalcium Ca (end. surgjort)Kadmium Cd (filtrerat)

152525351015

ICP-MSICP-MSICP-MS

ICP-AESICP-MS

LELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 2 (3)

Page 49: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Analysnamn EnhetResultat

8442601-1595077GrundvattenProvtyp

Allmänna frågor: Kundsupport miljö 010-490 8110

Paola Nilson, Kemist, 010-490 8148, mån-tors 14.00-16.00

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.

KundnrJournalnr V043565-09

*

±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%

<0.2<0.22.00.40<0.0000051.6<505.8<0.018.0<0.5140.24<0.051103.2<0.211

µg/lµg/lµg/lmg/lmg/lmg/lµg/lmg/lmg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Kobolt Co (filtrerat)Krom Cr (filtrerat)Koppar Cu (filtrerat)Järn Fe (end. surgjort)Kvicksilver, HgKalium K (end. surgjort)Litium Li (filtrerat)Magnesium Mg (end. surgjort)Mangan Mn (end. surgjort)Mangan Mn (filtrerat)Molybden Mo (filtrerat)Natrium Na (end. surgjort)Nickel Ni (filtrerat)Bly Pb (filtrerat)Strontium Sr (filtrerat)Uran U (filtrerat)Vanadin V (filtrerat)Zink Zn (filtrerat)

101025101520101515103510151015202025

ICP-MSICP-MSICP-MSICP-AESAAS (CV)ICP-AESICP-AESICP-AESICP-AESICP-MSICP-MSICP-AESICP-MSICP-MSICP-AESICP-MSICP-MSICP-MS

LELELELEOLELELELELELELELELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Analysrapport

Sida 3 (3)

Page 50: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Dan PerssonProvtagare/referens

Germundsbo VTProvets märkning

TurbiditetGrumlighet storlekGrumlighet artBottensats storlekBottensats artLukt styrka vid 20°CLukt artFärgtal, mätt vid 405nmKemisk syreförbrukn, COD-MnPermanganatförbrukningpHAlkalinitetKonduktivitetHårdhet totalMarmoraggressiv kolsyra, beräknadAmmonium-nitrogenNitrat-nitrogenNitrit-nitrogenFosfatfosforFluoridKloridSulfatAtrazinAtrazin-desetylAtrazin-desisopropylBentazonCyanazin2,4-D2,6-Diklorbenzamid2,4-DiklorpropDimetoatEtofumesatFenoxapropFluroxipyrImazapyrIsoproturon

AnalysnamnFNU mg Pt/lmg/lmg/l mg HCO3/lmS/mdHmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Enhetfd SS 028125-2SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SS EN ISO 7887:3 modF.d. SS028118-1modBeräknat från COD-MnSS 028122-2.Titro.SS-EN ISO 9963-2SS EN 27888Ber. värde (Ca + Mg)

SS-EN 11732:2005/KoneSS028133-2/KoneSS-EN 26777/KoneSS EN ISO 6878:2005/KoneStMeth 4500-F/KoneStMeth 4500 -Cl/KoneStMeth 4500-SO4/KoneLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MS

< 0.100IngenIngenIngenIngenIngenIngen<51.04.08.01904611<5<0.010.54<0.0020.00700.853218< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01

Resultat

8442601-1595077GrundvattenProvtyp

Länsstyrelsen Dalarnas länJan LarspersMiljöenheten791 84 Falun

2009-11-19Provtagningsdatum

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

LELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

B

Ort

2009-11-20Provet ankomAnalysrapport klar 2009-12-17

Mäto.±

±±±±±±

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%

%%%%%%

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

10

20201051010

152015301015153535353535353535353535353535

KundnrJournalnr V043564-09

Kopia till:

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 1 (3)

Page 51: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

KlopyralidKlorsulfuronKvinmeracMCPAMekopropMetamitronMetazaklorMetribuzinMetsulfuron-metylSimazinTerbutylazinTifensulfuron-metylGlyfosatAMPABenzo(a)antracenKrysenBenzo(b,k)fluorantenBenzo(a)pyrenIndeno(1,2,3-cd)pyrenDibenzo(a,h)antracenSumma cancerogena PAHNaftalenAcenaftylenFluorenAcenaftenFenantrenAntracenFluorantenPyrenBenzo(g,h,i)perylenSumma övriga PAHBens (a) pyrenBenso (ghi) perylenIndeno (1 2 3 -cd) pyren

Analysnamnµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lug/lµg/lµg/lµg/l

EnhetLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05

LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05LidMiljö.0A.01.05

A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310

< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.20<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.02<0.30<0.003<0.003<0.003

Resultat

8442601-1595077GrundvattenProvtyp

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

*

*

*

LFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALELELELELELELELELELELELELELELELELELELELE

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

±±±±±±±±±

±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

%%%%%%%%%

%%%

3535353535353535353535351317303030303030

303030303030303030

202020

KundnrJournalnr V043564-09

±±±±±±

%%%%%%

<1<0.2141068<0.02

µg/lµg/lµg/lµg/lmg/lµg/l

Aluminium Al (filtrerat)Arsenik As (filtrerat)Barium Ba (filtrerat)Bor B (filtrerat)Kalcium Ca (end. surgjort)Kadmium Cd (filtrerat)

152525351015

ICP-MSICP-MSICP-MS

ICP-AESICP-MS

LELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 2 (3)

Page 52: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Analysnamn EnhetResultat

8442601-1595077GrundvattenProvtyp

Allmänna frågor: Kundsupport miljö 010-490 8110

Paola Nilson, Kemist, 010-490 8148, mån-tors 14.00-16.00

Ersätter tidigare utskickat protokoll med samma journalnummer.Pga komplettering av PAHerna.

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.

KundnrJournalnr V043564-09

*

±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%

<0.2<0.20.33<0.02<0.0000051.8<506.5<0.017.10.65110.95<0.051404.60.31<1

µg/lµg/lµg/lmg/lmg/lmg/lµg/lmg/lmg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Kobolt Co (filtrerat)Krom Cr (filtrerat)Koppar Cu (filtrerat)Järn Fe (end. surgjort)Kvicksilver, HgKalium K (end. surgjort)Litium Li (filtrerat)Magnesium Mg (end. surgjort)Mangan Mn (end. surgjort)Mangan Mn (filtrerat)Molybden Mo (filtrerat)Natrium Na (end. surgjort)Nickel Ni (filtrerat)Bly Pb (filtrerat)Strontium Sr (filtrerat)Uran U (filtrerat)Vanadin V (filtrerat)Zink Zn (filtrerat)

101025101520101515103510151015202025

ICP-MSICP-MSICP-MSICP-AESAAS (CV)ICP-AESICP-AESICP-AESICP-AESICP-MSICP-MSICP-AESICP-MSICP-MSICP-AESICP-MSICP-MSICP-MS

LELELELEOLELELELELELELELELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Analysrapport

Sida 3 (3)

Page 53: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Analysresultat Eurofins 2009 Bilaga 29_1

r atum Märkning Analys Resultat EnhetV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 1,2,3,4,6,7,8-HpCDD 6,68 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 1,2,3,4,6,7,8-HpCDF 3,09 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 1,2,3,4,7,8,9-HpCDF <1.52 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 1,2,3,4,7,8-HxCDD <1.92 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 1,2,3,4,7,8-HxCDF <1.60 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 1,2,3,6,7,8-HxCDD <1.92 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 1,2,3,6,7,8-HxCDF <1.60 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 1,2,3,7,8,9-HxCDD <1.92 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 1,2,3,7,8,9-HxCDF <1.60 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 1,2,3,7,8-PeCDD <0.960 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 1,2,3,7,8-PeCDF <1.72 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 2,3,4,6,7,8-HxCDF <1.60 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 2,3,4,7,8-PeCDF <1.72 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 2,3,7,8-TCDD <0.720 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 2,3,7,8-TeCDF <1.28 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Acenaften <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Acenaftylen <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Alkalinitet 200 mg HCO3/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Aluminium Al (filtrerat) <1 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Ammonium-nitrogen 0,083 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Antracen <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Arsenik As (filtrerat) 0,22 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Barium Ba (filtrerat) 9,8 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Bens (a) pyren <0.003 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Benso (ghi) perylen <0.003 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Benzo(a)antracen <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Benzo(a)pyren <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Benzo(b,k)fluoranten <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Benzo(g,h,i)perylen <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Bly Pb (filtrerat) <0.05 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Bor B (filtrerat) 8,8 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Bottensats art IngenV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Bottensats storlek IngenV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Dibenzo(a,h)antracen <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Fenantren <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Fluoranten <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Fluoren <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Fluorid 0,85 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Fosfatfosfor 0,019 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Färgtal, mätt vid 405nm <5 mg Pt/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Grumlighet art IngenV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Grumlighet storlek IngenV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Hårdhet total 10 dHV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Indeno (1 2 3 -cd) pyren <0.003 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Indeno(1,2,3-cd)pyren <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 I-TEQ (lower bound, only PCDD/F) 0,205 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 I-TEQ (upper-bound, only PCDD/f) 3,71 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Järn Fe (end. surgjort) <0.02 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Kadmium Cd (filtrerat) 0,04 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Kalcium Ca (end. surgjort) 61 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Kalium K (end. surgjort) 1,8 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Kemisk syreförbrukn, COD-Mn < 0.24 mg/l

Page 54: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

V043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Klorid 15 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Kobolt Co (filtrerat) 0,34 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Konduktivitet 39 mS/mV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Koppar Cu (filtrerat) 1,9 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Krom Cr (filtrerat) <0.2 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Krysen <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Kvicksilver, Hg <0.000005 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Litium Li (filtrerat) <50 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Lukt art IngenV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Lukt styrka vid 20°C IngenV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Magnesium Mg (end. surgjort) 6,6 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Mangan Mn (end. surgjort) 2,5 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Mangan Mn (filtrerat) 2600 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Marmoraggressiv kolsyra, beräknad <5 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Molybden Mo (filtrerat) 4,7 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Naftalen <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Natrium Na (end. surgjort) 7,4 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Nickel Ni (filtrerat) <0.2 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Nitrat-nitrogen <0.1 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Nitrit-nitrogen <0.002 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 OCDD 100 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 OCDF 7,55 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Permanganatförbrukning <-0.4 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 pH 8,1V043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Pyren <0.02 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Strontium Sr (filtrerat) 130 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Sulfat 9,4 mg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Summa HexaCDF ND pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Summa cancerogena PAH <0.20 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Summa HeptaCDD pg/l 15,6 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Summa HeptaCDF 5,54 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Summa HexaCDD ND pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Summa PentaCDD ND pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Summa PentaCDF ND pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Summa Tetra- tom OktaCDD/F 138 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Summa Tetra tom OktaCDD 123 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Summa Tetra- tom OktaCDF 15,5 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Summa TetraCDD 6,81 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Summa TetraCDF 2,41 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Summa övriga PAH <0.30 ug/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Turbiditet 0,12 FNUV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Uran U (filtrerat) 1,4 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Vanadin V (filtrerat) 0,24 µg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 WHO TEQ (lower bound), only PCDD/F) 0,108 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 WHO TEQ (upper-bound, only PCDD/F) 4,09 pg/lV043566-09 2009-11-20 Skogsbo Vt Br 124 Zink Zn (filtrerat) 4,9 µg/l

Page 55: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Dan PerssonProvtagare/referens

Skogsbovillaomr. WSP984_W_22Provets märkning

BitertanolMCPADikambaMekopropImidaklopridAzadiraktinTiaklopridCypermetrinAtrazinAtrazin-desetylAtrazin-DE-2-hydroxyAtrazin-desisopropylAtrazin-DIP-2-hydroxyAtrazin-desetyl-desisopropylAtrazin-DEDIP-2-hydroxyAtrazin-2-hydroxyAzoxystrobinBentazonBromoxynilCyanazin2,4-D2,6-Diklorbenzamid1-(3,4-Diklorfenyl)-3-metylurea1-(3,4-Diklorfenyl)urea2,4-DiklorpropDimetoatDinosebDiuronDMSTDNOCEtofumesatFenoxapropFenpropimorfFluroxipyr

Analysnamnµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

EnhetLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MS

LidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MS

< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.05< 0.10< 0.05< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.10

Resultat

8403011-1595110GrundvattenProvtyp

Provpunkt

WSP EnvironmentalJohn SternbeckMark och VattenArenavägen 7121 88 Stockholm-Globen

2009-11-19

10120984

Provtagningsdatum

Metod/ref

*

****

*

**

*

LFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

Ort

2009-11-20Provet ankomAnalysrapport klar 2009-12-22

Mäto.±±±±

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

35353535

3535353535353535353535353535353535353535353535353535

KundnrJournalnr V043580-09

//MAILSVAR

Kopia till:

Uppdragsmärkning 10120984, ref. Anita Lundmark

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 1 (3)

Page 56: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

FluazinamHexazinonImazapyrIoxinilIprodionKarbendazimKarbofuranKarbofuran-3-hydroxyKlopyralid2(4-Klorfenoxy)propionsyraKloridazonKlorsulfuronKvinmeracLenacilLinuronMalationMetabenstiazuronMetalaxylMetamitronMetazaklorMetoxuronMetribuzinMetribuzin-desamino-diketoMetribuzin-diketoMetsulfuron-metylMonuron4-NitrofenolPendimetalinPirimikarbPropiconazolProklorazSimazinSimazin-2-hydroxy2,4,5-T2,4,5-TPTerbutylazinTerbutylazin-2-hydroxyTerbutylazin-desetyl

Analysnamnµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

EnhetLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.OA.01.005 / GC-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MS

< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.05< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.02< 0.02< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.05< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01

Resultat

8403011-1595110GrundvattenProvtyp

Provpunkt 10120984

Metod/ref

*

*

*

*

*

LFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

%%%%%%%%

353535353535353535353535353535353535353535353535353535353535

35353535353535

KundnrJournalnr V043580-09

Uppdragsmärkning 10120984, ref. Anita Lundmark

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 2 (3)

Page 57: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Tifensulfuron-metylDeltametrinGlyfosatAMPAGlufosinat-ammoniumPyretriner

Analysnamnµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

EnhetLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.OA.01.005 / GC-MS

< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.05

Resultat

8403011-1595110GrundvattenProvtyp

Allmänna frågor: Kundsupport miljö 010-490 8110

Paola Nilson, Kemist, 010-490 8148, mån-tors 14.00-16.00

Provpunkt

Pelargonsyra analyseras ej.

10120984

Metod/ref

**

**

LFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.

±±±±

%%%%

3535131713

KundnrJournalnr V043580-09

Uppdragsmärkning 10120984, ref. Anita Lundmark

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Denna rapport är elektroniskt signerad

Analysrapport

Sida 3 (3)

Page 58: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Dan PerssonProvtagare/referens

Gubbmoss RB 0402Provets märkning

TurbiditetGrumlighet storlekGrumlighet artBottensats storlekBottensats artLukt styrka vid 20°CLukt artFärgtal, mätt vid 405nmKemisk syreförbrukn, COD-MnPermanganatförbrukningpHAlkalinitetKonduktivitetHårdhet totalMarmoraggressiv kolsyra, beräknadAmmonium-nitrogenNitrat-nitrogenNitrit-nitrogenFosfatfosforFluoridKloridSulfatAtrazinAtrazin-desetylAtrazin-desisopropylBentazonCyanazin2,4-D2,6-Diklorbenzamid2,4-DiklorpropDimetoatEtofumesatFenoxapropFluroxipyrImazapyrIsoproturon

AnalysnamnFNU mg Pt/lmg/lmg/l mg HCO3/lmS/mdHmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Enhetfd SS 028125-2SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SS EN ISO 7887:3 modF.d. SS028118-1modBeräknat från COD-MnSS 028122-2.Titro.SS-EN ISO 9963-2SS EN 27888Ber. värde (Ca + Mg)

SS-EN 11732:2005/KoneSS028133-2/KoneSS-EN 26777/KoneSS EN ISO 6878:2005/KoneStMeth 4500-F/KoneStMeth 4500 -Cl/KoneStMeth 4500-SO4/KoneLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MS

3.3IngenIngenIngenIngenIngenIngen190.582.37.6180409.8<5<0.010.75<0.002<0.0050.872712< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01

Resultat

8442601-1596257GrundvattenProvtyp

Länsstyrelsen Dalarnas länJan LarspersMiljöenheten791 84 Falun

2009-11-23Provtagningsdatum

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

LELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

B

Ort

2009-11-24Provet ankomAnalysrapport klar 2009-12-09

Mäto.

±

±±±±±±

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%

%%%%%%

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

10

20202551010

152015301015153535353535353535353535353535

KundnrJournalnr V043802-09

Kopia till:

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 1 (4)

Page 59: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

KlopyralidKlorsulfuronKvinmeracMCPAMekopropMetamitronMetazaklorMetribuzinMetsulfuron-metylSimazinTerbutylazinTifensulfuron-metylGlyfosatAMPA2,3,7,8-TCDDSumma TetraCDD1,2,3,7,8-PeCDDSumma PentaCDD1,2,3,4,7,8-HxCDD1,2,3,6,7,8-HxCDD1,2,3,7,8,9-HxCDDSumma HexaCDD1,2,3,4,6,7,8-HpCDDSumma HeptaCDD pg/lOCDDSumma Tetra tom OktaCDD2,3,7,8-TeCDFSumma TetraCDF1,2,3,7,8-PeCDF2,3,4,7,8-PeCDFSumma PentaCDF1,2,3,4,7,8-HxCDF1,2,3,6,7,8-HxCDF1,2,3,7,8,9-HxCDF2,3,4,6,7,8-HxCDFSumma HexaCDF1,2,3,4,6,7,8-HpCDF1,2,3,4,7,8,9-HpCDFSumma HeptaCDFOCDFSumma Tetra- tom OktaCDF

Analysnamnµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lpg/l

EnhetLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house method

< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01<0.7205.29<0.9600<1.92<1.92<1.9206.0915.9119140<1.280<1.72<1.720<1.60<1.60<1.60<1.6003.75<1.523.758.6512.4

Resultat

8442601-1596257GrundvattenProvtyp

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

HG

HG

HGHGHG

HG

HG

HG

HGHG

HGHGHGHG

HGHG

HG

*

LFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

L

L

L

L

L

L

L

L

L

L

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%

3535353535353535353535351317

KundnrJournalnr V043802-09

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 2 (4)

Page 60: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Summa Tetra- tom OktaCDD/FWHO TEQ (lower bound), only PCDD/F)WHO TEQ (upper-bound, only PCDD/F)I-TEQ (lower bound, only PCDD/F)I-TEQ (upper-bound, only PCDD/f)FluorantenBenso (b) fluorantenBenso (k) fluorantenBens (a) pyrenBenso (ghi) perylenIndeno (1 2 3 -cd) pyren

Analysnamnpg/lpg/lpg/lpg/lpg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

EnhetIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodIn house methodA209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310

1530.1114.100.2263.73<0.003<0.003<0.003<0.003<0.003<0.003

Resultat

8442601-1596257GrundvattenProvtyp

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

HG

HG

LL

L

LELELELELELE

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.

±±±±±±

%%%%%%

202020202020

KundnrJournalnr V043802-09

*

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

<1<0.2217.560<0.020.40<0.20.320.97<0.0000053.5<506.30.078762.79.90.41<0.0511012<0.21.9

µg/lµg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lmg/lmg/lmg/lµg/lmg/lmg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Aluminium Al (filtrerat)Arsenik As (filtrerat)Barium Ba (filtrerat)Bor B (filtrerat)Kalcium Ca (end. surgjort)Kadmium Cd (filtrerat)Kobolt Co (filtrerat)Krom Cr (filtrerat)Koppar Cu (filtrerat)Järn Fe (end. surgjort)Kvicksilver, HgKalium K (end. surgjort)Litium Li (filtrerat)Magnesium Mg (end. surgjort)Mangan Mn (end. surgjort)Mangan Mn (filtrerat)Molybden Mo (filtrerat)Natrium Na (end. surgjort)Nickel Ni (filtrerat)Bly Pb (filtrerat)Strontium Sr (filtrerat)Uran U (filtrerat)Vanadin V (filtrerat)Zink Zn (filtrerat)

152525351015101025101510101515152510151015202025

ICP-MSICP-MSICP-MS

ICP-AESICP-MSICP-MSICP-MSICP-MSICP-AESAAS (CV)ICP-AESICP-AESICP-AESICP-AESICP-AESICP-MSICP-AESICP-MSICP-MSICP-AESICP-MSICP-MSICP-MS

LELELELELELELELELELEOLELELELELELELELELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 3 (4)

Page 61: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

8442601-1596257GrundvattenProvtyp

Allmänna frågor: Kundsupport miljö 010-490 8110

Paola Nilson, Kemist, 010-490 8148, mån-tors 14.00-16.00

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

KundnrJournalnr V043802-09

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Analysrapport

Sida 4 (4)

Page 62: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Dan PerssonProvtagare/referens

Åsbo RB 8901Provets märkning

TurbiditetGrumlighet storlekGrumlighet artBottensats storlekBottensats artLukt styrka vid 20°CLukt artFärgtal, mätt vid 405nmKemisk syreförbrukn, COD-MnPermanganatförbrukningpHAlkalinitetKonduktivitetHårdhet totalMarmoraggressiv kolsyra, beräknadAmmonium-nitrogenNitrat-nitrogenNitrit-nitrogenFosfatfosforFluoridKloridSulfatAtrazinAtrazin-desetylAtrazin-desisopropylBentazonCyanazin2,4-D2,6-Diklorbenzamid2,4-DiklorpropDimetoatEtofumesatFenoxapropFluroxipyrImazapyrIsoproturon

AnalysnamnFNU mg Pt/lmg/lmg/l mg HCO3/lmS/mdHmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Enhetfd SS 028125-2SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SS EN ISO 7887:3 modF.d. SS028118-1modBeräknat från COD-MnSS 028122-2.Titro.SS-EN ISO 9963-2SS EN 27888Ber. värde (Ca + Mg)

SS-EN 11732:2005/KoneSS028133-2/KoneSS-EN 26777/KoneSS EN ISO 6878:2005/KoneStMeth 4500-F/KoneStMeth 4500 -Cl/KoneStMeth 4500-SO4/KoneLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MS

1.0IngenIngenIngenIngenIngenIngen<50.401.67.91604210<5<0.011.3<0.0020.0160.774217< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.010.03< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01

Resultat

8442601-1596257GrundvattenProvtyp

Länsstyrelsen Dalarnas länJan LarspersMiljöenheten791 84 Falun

2009-11-23Provtagningsdatum

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

LELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

B

Ort

2009-11-24Provet ankomAnalysrapport klar 2009-12-09

Mäto.

±

±±±±±±

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%

%%%%%%

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

10

20202551010

151015301015153535353535353535353535353535

KundnrJournalnr V043801-09

Kopia till:

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 1 (3)

Page 63: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

KlopyralidKlorsulfuronKvinmeracMCPAMekopropMetamitronMetazaklorMetribuzinMetsulfuron-metylSimazinTerbutylazinTifensulfuron-metylGlyfosatAMPAFluorantenBenso (b) fluorantenBenso (k) fluorantenBens (a) pyrenBenso (ghi) perylenIndeno (1 2 3 -cd) pyren

Analysnamnµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

EnhetLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSA209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310

< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01<0.003<0.003<0.003<0.003<0.003<0.003

Resultat

8442601-1596257GrundvattenProvtyp

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

*

LFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALELELELELELE

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

3535353535353535353535351317202020202020

KundnrJournalnr V043801-09

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

<1<0.2128.762<0.020.26<0.20.330.100.0000151.8<505.9<0.014.7<0.514<0.2<0.05

µg/lµg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lmg/lmg/lmg/lµg/lmg/lmg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/l

Aluminium Al (filtrerat)Arsenik As (filtrerat)Barium Ba (filtrerat)Bor B (filtrerat)Kalcium Ca (end. surgjort)Kadmium Cd (filtrerat)Kobolt Co (filtrerat)Krom Cr (filtrerat)Koppar Cu (filtrerat)Järn Fe (end. surgjort)Kvicksilver, HgKalium K (end. surgjort)Litium Li (filtrerat)Magnesium Mg (end. surgjort)Mangan Mn (end. surgjort)Mangan Mn (filtrerat)Molybden Mo (filtrerat)Natrium Na (end. surgjort)Nickel Ni (filtrerat)Bly Pb (filtrerat)

1525253510151010251015201015151035101510

ICP-MSICP-MSICP-MS

ICP-AESICP-MSICP-MSICP-MSICP-MSICP-AESAAS (CV)ICP-AESICP-AESICP-AESICP-AESICP-MSICP-MSICP-AESICP-MSICP-MS

LELELELELELELELELELEOLELELELELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 2 (3)

Page 64: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Analysnamn EnhetResultat

8442601-1596257GrundvattenProvtyp

Allmänna frågor: Kundsupport miljö 010-490 8110

Paola Nilson, Kemist, 010-490 8148, mån-tors 14.00-16.00

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.

KundnrJournalnr V043801-09

* ±±±±

%%%%

1206.3<0.21.7

µg/lµg/lµg/lµg/l

Strontium Sr (filtrerat)Uran U (filtrerat)Vanadin V (filtrerat)Zink Zn (filtrerat)

15202025

ICP-AESICP-MSICP-MSICP-MS

LELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Analysrapport

Sida 3 (3)

Page 65: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

8.7 °CProvtagningstemp.Dan PierssonProvtagare/referens

Mästerbo VTProvets märkning

TurbiditetGrumlighet storlekGrumlighet artBottensats storlekBottensats artLukt styrka vid 20°CLukt artFärgtal, mätt vid 405nmKemisk syreförbrukn, COD-MnPermanganatförbrukningpHAlkalinitetKonduktivitetHårdhet totalMarmoraggressiv kolsyra, beräknadAmmonium-nitrogenNitrat-nitrogenNitrit-nitrogenFosfatfosforFluoridKloridSulfatAtrazinAtrazin-desetylAtrazin-desisopropylBentazonCyanazin2,4-D2,6-Diklorbenzamid2,4-DiklorpropDimetoatEtofumesatFenoxapropFluroxipyrImazapyrIsoproturon

AnalysnamnFNU mg Pt/lmg/lmg/l mg HCO3/lmS/mdHmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Enhetfd SS 028125-2SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SS EN ISO 7887:3 modF.d. SS028118-1modBeräknat från COD-MnSS 028122-2.Titro.SS-EN ISO 9963-2SS EN 27888Ber. värde (Ca + Mg)

SS-EN 11732:2005/KoneSS028133-2/KoneSS-EN 26777/KoneSS EN ISO 6878:2005/KoneStMeth 4500-F/KoneStMeth 4500 -Cl/KoneStMeth 4500-SO4/KoneLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MS

0.15IngenIngenIngenIngenIngenIngen<50.552.28.0150429.5<50.0211.7<0.0020.0160.694020< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.010.04< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01

Resultat

8442601-1597353GrundvattenProvtyp

Länsstyrelsen Dalarnas länJan LarspersMiljöenheten791 84 Falun

2009-11-24Provtagningsdatum

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

LELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

B

Ort

2009-11-25Provet ankomAnalysrapport klar 2009-12-22

Mäto.±

±±±±±±

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%

%%%%%%

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

10

20202551010

151015302515153535353535353535353535353535

KundnrJournalnr V044220-09

Kopia till:

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 1 (3)

Page 66: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

KlopyralidKlorsulfuronKvinmeracMCPAMekopropMetamitronMetazaklorMetribuzinMetsulfuron-metylSimazinTerbutylazinTifensulfuron-metylGlyfosatAMPAFluorantenBenso (b) fluorantenBenso (k) fluorantenBens (a) pyrenBenso (ghi) perylenIndeno (1 2 3 -cd) pyren

Analysnamnµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

EnhetLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSA209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310

< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01<0.003<0.003<0.003<0.003<0.003<0.003

Resultat

8442601-1597353GrundvattenProvtyp

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

*

LFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALELELELELELE

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

3535353535353535353535351317202020202020

KundnrJournalnr V044220-09

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

1.30.21151259<0.02<0.20.591.0<0.020.000021.6<505.6<0.010.220.55151.8<0.05

µg/lµg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lmg/lmg/lmg/lµg/lmg/lmg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/l

Aluminium Al (filtrerat)Arsenik As (filtrerat)Barium Ba (filtrerat)Bor B (filtrerat)Kalcium Ca (end. surgjort)Kadmium Cd (filtrerat)Kobolt Co (filtrerat)Krom Cr (filtrerat)Koppar Cu (filtrerat)Järn Fe (end. surgjort)Kvicksilver, HgKalium K (end. surgjort)Litium Li (filtrerat)Magnesium Mg (end. surgjort)Mangan Mn (end. surgjort)Mangan Mn (filtrerat)Molybden Mo (filtrerat)Natrium Na (end. surgjort)Nickel Ni (filtrerat)Bly Pb (filtrerat)

1515252510151010251015201015151035101510

ICP-MSICP-MSICP-MS

ICP-AESICP-MSICP-MSICP-MSICP-MSICP-AESAAS (CV)ICP-AESICP-AESICP-AESICP-AESICP-MSICP-MSICP-AESICP-MSICP-MS

LELELELELELELELELELEOLELELELELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 2 (3)

Page 67: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Analysnamn EnhetResultat

8442601-1597353GrundvattenProvtyp

Allmänna frågor: Kundsupport miljö 010-490 8110

Paola Nilson, Kemist, 010-490 8148, mån-tors 14.00-16.00

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.

KundnrJournalnr V044220-09

* ±±±±

%%%%

1106.20.501.9

µg/lµg/lµg/lµg/l

Strontium Sr (filtrerat)Uran U (filtrerat)Vanadin V (filtrerat)Zink Zn (filtrerat)

15202025

ICP-AESICP-MSICP-MSICP-MS

LELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Analysrapport

Sida 3 (3)

Page 68: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Dan PerssonProvtagare/referens

Brunnbäck RB 6005Provets märkning

TurbiditetGrumlighet storlekGrumlighet artBottensats storlekBottensats artLukt styrka vid 20°CLukt artFärgtal, mätt vid 405nmKemisk syreförbrukn, COD-MnPermanganatförbrukningpHAlkalinitetKonduktivitetHårdhet totalMarmoraggressiv kolsyra, beräknadAmmonium-nitrogenNitrat-nitrogenNitrit-nitrogenFosfatfosforFluoridKloridSulfatAtrazinAtrazin-desetylAtrazin-desisopropylBentazonCyanazin2,4-D2,6-Diklorbenzamid2,4-DiklorpropDimetoatEtofumesatFenoxapropFluroxipyrImazapyrIsoproturon

AnalysnamnFNU mg Pt/lmg/lmg/l mg HCO3/lmS/mdHmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Enhetfd SS 028125-2SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SS EN ISO 7887:3 modF.d. SS028118-1modBeräknat från COD-MnSS 028122-2.Titro.SS-EN ISO 9963-2SS EN 27888Ber. värde (Ca + Mg)

SS-EN 11732:2005/KoneSS028133-2/KoneSS-EN 26777/KoneSS EN ISO 6878:2005/KoneStMeth 4500-F/KoneStMeth 4500 -Cl/KoneStMeth 4500-SO4/KoneLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MS

2.2IngenIngenIngenIngenIngenIngen<50.572.37.9150429.6<5<0.011.7<0.0020.0100.694019< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.010.03< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01

Resultat

8442601-1596257GrundvattenProvtyp

Länsstyrelsen Dalarnas länJan LarspersMiljöenheten791 84 Falun

2009-11-23Provtagningsdatum

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

LELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

B

Ort

2009-11-24Provet ankomAnalysrapport klar 2009-12-09

Mäto.

±

±±±±±±

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%

%%%%%%

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

10

20202551010

151015302515153535353535353535353535353535

KundnrJournalnr V043803-09

Kopia till:

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 1 (3)

Page 69: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

KlopyralidKlorsulfuronKvinmeracMCPAMekopropMetamitronMetazaklorMetribuzinMetsulfuron-metylSimazinTerbutylazinTifensulfuron-metylGlyfosatAMPAFluorantenBenso (b) fluorantenBenso (k) fluorantenBens (a) pyrenBenso (ghi) perylenIndeno (1 2 3 -cd) pyren

Analysnamnµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

EnhetLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSA209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310

< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01<0.003<0.003<0.003<0.003<0.003<0.003

Resultat

8442601-1596257GrundvattenProvtyp

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

*

LFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALELELELELELE

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

3535353535353535353535351317202020202020

KundnrJournalnr V043803-09

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

<1<0.2167.459<0.02<0.2<0.20.300.150.0000071.7<505.7<0.013.60.75150.31<0.05

µg/lµg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lmg/lmg/lmg/lµg/lmg/lmg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/l

Aluminium Al (filtrerat)Arsenik As (filtrerat)Barium Ba (filtrerat)Bor B (filtrerat)Kalcium Ca (end. surgjort)Kadmium Cd (filtrerat)Kobolt Co (filtrerat)Krom Cr (filtrerat)Koppar Cu (filtrerat)Järn Fe (end. surgjort)Kvicksilver, HgKalium K (end. surgjort)Litium Li (filtrerat)Magnesium Mg (end. surgjort)Mangan Mn (end. surgjort)Mangan Mn (filtrerat)Molybden Mo (filtrerat)Natrium Na (end. surgjort)Nickel Ni (filtrerat)Bly Pb (filtrerat)

1525253510151010251015201015151035101510

ICP-MSICP-MSICP-MS

ICP-AESICP-MSICP-MSICP-MSICP-MSICP-AESAAS (CV)ICP-AESICP-AESICP-AESICP-AESICP-MSICP-MSICP-AESICP-MSICP-MS

LELELELELELELELELELEOLELELELELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 2 (3)

Page 70: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Analysnamn EnhetResultat

8442601-1596257GrundvattenProvtyp

Allmänna frågor: Kundsupport miljö 010-490 8110

Paola Nilson, Kemist, 010-490 8148, mån-tors 14.00-16.00

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.

KundnrJournalnr V043803-09

* ±±±±

%%%%

1107.40.231.3

µg/lµg/lµg/lµg/l

Strontium Sr (filtrerat)Uran U (filtrerat)Vanadin V (filtrerat)Zink Zn (filtrerat)

15202025

ICP-AESICP-MSICP-MSICP-MS

LELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Analysrapport

Sida 3 (3)

Page 71: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

6.4 °CProvtagningstemp.Dan PierssonProvtagare/referens

Brunnbäck VTProvets märkning

TurbiditetGrumlighet storlekGrumlighet artBottensats storlekBottensats artLukt styrka vid 20°CLukt artFärgtal, mätt vid 405nmKemisk syreförbrukn, COD-MnPermanganatförbrukningpHAlkalinitetKonduktivitetHårdhet totalMarmoraggressiv kolsyra, beräknadAmmonium-nitrogenNitrat-nitrogenNitrit-nitrogenFosfatfosforFluoridKloridSulfatAtrazinAtrazin-desetylAtrazin-desisopropylBentazonCyanazin2,4-D2,6-Diklorbenzamid2,4-DiklorpropDimetoatEtofumesatFenoxapropFluroxipyrImazapyrIsoproturon

AnalysnamnFNU mg Pt/lmg/lmg/l mg HCO3/lmS/mdHmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Enhetfd SS 028125-2SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SS EN ISO 7887:3 modF.d. SS028118-1modBeräknat från COD-MnSS 028122-2.Titro.SS-EN ISO 9963-2SS EN 27888Ber. värde (Ca + Mg)

SS-EN 11732:2005/KoneSS028133-2/KoneSS-EN 26777/KoneSS EN ISO 6878:2005/KoneStMeth 4500-F/KoneStMeth 4500 -Cl/KoneStMeth 4500-SO4/KoneLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MS

0.15IngenIngenIngenIngenIngenIngen<50.481.98.080225.1<5<0.010.73<0.0020.0120.571612< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01

Resultat

8442601-1597353GrundvattenProvtyp

Länsstyrelsen Dalarnas länJan LarspersMiljöenheten791 84 Falun

2009-11-24Provtagningsdatum

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

LELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

B

Ort

2009-11-25Provet ankomAnalysrapport klar 2009-12-22

Mäto.±

±±±±±±

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%

%%%%%%

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

10

20202551010

152015302515153535353535353535353535353535

KundnrJournalnr V044222-09

Kopia till:

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 1 (3)

Page 72: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

KlopyralidKlorsulfuronKvinmeracMCPAMekopropMetamitronMetazaklorMetribuzinMetsulfuron-metylSimazinTerbutylazinTifensulfuron-metylGlyfosatAMPA

Analysnamnµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

EnhetLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MS

< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01

Resultat

8442601-1597353GrundvattenProvtyp

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

*

LFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%

3535353535353535353535351317

KundnrJournalnr V044222-09

*

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

1.2<0.27.86.131<0.02<0.20.420.30<0.020.000011.3<503.30.028290.856.11.7<0.05553.20.582.8

µg/lµg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lmg/lmg/lmg/lµg/lmg/lmg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Aluminium Al (filtrerat)Arsenik As (filtrerat)Barium Ba (filtrerat)Bor B (filtrerat)Kalcium Ca (end. surgjort)Kadmium Cd (filtrerat)Kobolt Co (filtrerat)Krom Cr (filtrerat)Koppar Cu (filtrerat)Järn Fe (end. surgjort)Kvicksilver, HgKalium K (end. surgjort)Litium Li (filtrerat)Magnesium Mg (end. surgjort)Mangan Mn (end. surgjort)Mangan Mn (filtrerat)Molybden Mo (filtrerat)Natrium Na (end. surgjort)Nickel Ni (filtrerat)Bly Pb (filtrerat)Strontium Sr (filtrerat)Uran U (filtrerat)Vanadin V (filtrerat)Zink Zn (filtrerat)

152525351015101025101520101515153510151015202025

ICP-MSICP-MSICP-MS

ICP-AESICP-MSICP-MSICP-MSICP-MSICP-AESAAS (CV)ICP-AESICP-AESICP-AESICP-AESICP-AESICP-MSICP-AESICP-MSICP-MSICP-AESICP-MSICP-MSICP-MS

LELELELELELELELELELEOLELELELELELELELELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 2 (3)

Page 73: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

8442601-1597353GrundvattenProvtyp

Allmänna frågor: Kundsupport miljö 010-490 8110

Paola Nilson, Kemist, 010-490 8148, mån-tors 14.00-16.00

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

KundnrJournalnr V044222-09

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Analysrapport

Sida 3 (3)

Page 74: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

7.2 °CProvtagningstemp.Dan PierssonProvtagare/referens

Sonnbo VT EnskildProvets märkning

TurbiditetGrumlighet storlekGrumlighet artBottensats storlekBottensats artLukt styrka vid 20°CLukt artFärgtal, mätt vid 405nmKemisk syreförbrukn, COD-MnPermanganatförbrukningpHAlkalinitetKonduktivitetHårdhet totalMarmoraggressiv kolsyra, beräknadAmmonium-nitrogenNitrat-nitrogenNitrit-nitrogenFosfatfosforFluoridKloridSulfatAtrazinAtrazin-desetylAtrazin-desisopropylBentazonCyanazin2,4-D2,6-Diklorbenzamid2,4-DiklorpropDimetoatEtofumesatFenoxapropFluroxipyrImazapyrIsoproturon

AnalysnamnFNU mg Pt/lmg/lmg/l mg HCO3/lmS/mdHmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Enhetfd SS 028125-2SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SS EN ISO 7887:3 modF.d. SS028118-1modBeräknat från COD-MnSS 028122-2.Titro.SS-EN ISO 9963-2SS EN 27888Ber. värde (Ca + Mg)

SS-EN 11732:2005/KoneSS028133-2/KoneSS-EN 26777/KoneSS EN ISO 6878:2005/KoneStMeth 4500-F/KoneStMeth 4500 -Cl/KoneStMeth 4500-SO4/KoneLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MS

0.22IngenIngenIngenIngenIngenIngen<50.481.97.971194.4<5<0.010.48<0.0020.0100.521611< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01

Resultat

8442601-1597353GrundvattenProvtyp

Länsstyrelsen Dalarnas länJan LarspersMiljöenheten791 84 Falun

2009-11-24Provtagningsdatum

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

LELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

B

Ort

2009-11-25Provet ankomAnalysrapport klar 2009-12-22

Mäto.±

±±±±±±

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%

%%%%%%

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

10

20202551010

152015302515153535353535353535353535353535

KundnrJournalnr V044221-09

Kopia till:

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 1 (3)

Page 75: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

KlopyralidKlorsulfuronKvinmeracMCPAMekopropMetamitronMetazaklorMetribuzinMetsulfuron-metylSimazinTerbutylazinTifensulfuron-metylGlyfosatAMPAMetalaxylFluazinamFluorantenBenso (b) fluorantenBenso (k) fluorantenBens (a) pyrenBenso (ghi) perylenIndeno (1 2 3 -cd) pyren

Analysnamnµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

EnhetLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSA209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310

< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.010.0033<0.003<0.003<0.003<0.003<0.003

Resultat

8442601-1597353GrundvattenProvtyp

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

*

**

LFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALELELELELELE

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

35353535353535353535353513173535202020202020

KundnrJournalnr V044221-09

±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%

<1<0.26.26.427<0.020<0.20.3713<0.02<0.0000051.1<502.7<0.011.80.696.2

µg/lµg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lmg/lmg/lmg/lµg/lmg/lmg/lµg/lµg/lmg/l

Aluminium Al (filtrerat)Arsenik As (filtrerat)Barium Ba (filtrerat)Bor B (filtrerat)Kalcium Ca (end. surgjort)Kadmium Cd (filtrerat)Kobolt Co (filtrerat)Krom Cr (filtrerat)Koppar Cu (filtrerat)Järn Fe (end. surgjort)Kvicksilver, HgKalium K (end. surgjort)Litium Li (filtrerat)Magnesium Mg (end. surgjort)Mangan Mn (end. surgjort)Mangan Mn (filtrerat)Molybden Mo (filtrerat)Natrium Na (end. surgjort)

152525351015

1025101520101515103510

ICP-MSICP-MSICP-MS

ICP-AESICP-MSICP-MSICP-MSICP-MSICP-AESAAS (CV)ICP-AESICP-AESICP-AESICP-AESICP-MSICP-MSICP-AES

LELELELELELELELELELEOLELELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 2 (3)

Page 76: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Analysnamn EnhetResultat

8442601-1597353GrundvattenProvtyp

Allmänna frågor: Kundsupport miljö 010-490 8110

Paola Nilson, Kemist, 010-490 8148, mån-tors 14.00-16.00

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.

KundnrJournalnr V044221-09

*

±±±±±±

%%%%%%

0.340.80482.30.55570

µg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Nickel Ni (filtrerat)Bly Pb (filtrerat)Strontium Sr (filtrerat)Uran U (filtrerat)Vanadin V (filtrerat)Zink Zn (filtrerat)

151015202030

ICP-MSICP-MSICP-AESICP-MSICP-MSICP-AES

LELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Analysrapport

Sida 3 (3)

Page 77: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

6.1 °CProvtagningstemp.Dan PierssonProvtagare/referens

Brovallen RB 6401Provets märkning

TurbiditetGrumlighet storlekGrumlighet artBottensats storlekBottensats artLukt styrka vid 20°CLukt artFärgtal, mätt vid 405nmKemisk syreförbrukn, COD-MnPermanganatförbrukningpHAlkalinitetKonduktivitetHårdhet totalMarmoraggressiv kolsyra, beräknadAmmonium-nitrogenNitrat-nitrogenNitrit-nitrogenFosfatfosforFluoridKloridSulfatAtrazinAtrazin-desetylAtrazin-desisopropylBentazonCyanazin2,4-D2,6-Diklorbenzamid2,4-DiklorpropDimetoatEtofumesatFenoxapropFluroxipyrImazapyrIsoproturon

AnalysnamnFNU mg Pt/lmg/lmg/l mg HCO3/lmS/mdHmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Enhetfd SS 028125-2SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SLV 900101SS EN ISO 7887:3 modF.d. SS028118-1modBeräknat från COD-MnSS 028122-2.Titro.SS-EN ISO 9963-2SS EN 27888Ber. värde (Ca + Mg)

SS-EN 11732:2005/KoneSS028133-2/KoneSS-EN 26777/KoneSS EN ISO 6878:2005/KoneStMeth 4500-F/KoneStMeth 4500 -Cl/KoneStMeth 4500-SO4/KoneLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MS

1.1IngenIngenIngenIngenIngenIngen50.451.88.052163.4<5<0.010.28<0.0020.0110.50179.0< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.10< 0.01< 0.01

Resultat

8442601-1597353GrundvattenProvtyp

Länsstyrelsen Dalarnas länJan LarspersMiljöenheten791 84 Falun

2009-11-24Provtagningsdatum

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

LELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELELFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFA

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

B

Ort

2009-11-25Provet ankomAnalysrapport klar 2009-12-22

Mäto.±

±±±±±±

±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%

%%%%%%

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

10

20202551010

152015302515153535353535353535353535353535

KundnrJournalnr V044223-09

Kopia till:

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 1 (3)

Page 78: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

KlopyralidKlorsulfuronKvinmeracMCPAMekopropMetamitronMetazaklorMetribuzinMetsulfuron-metylSimazinTerbutylazinTifensulfuron-metylGlyfosatAMPAMetalaxylFluazinamFluorantenBenso (b) fluorantenBenso (k) fluorantenBens (a) pyrenBenso (ghi) perylenIndeno (1 2 3 -cd) pyren

Analysnamnµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

EnhetLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.020/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSLidPest.0A.01.001/ LC-MS-MSA209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310A209:007 EPA 3510, 8310

< 0.10< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01< 0.01<0.003<0.003<0.003<0.003<0.003<0.003

Resultat

8442601-1597353GrundvattenProvtyp

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

*

**

LFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALFALELELELELELE

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%

35353535353535353535353513173535202020202020

KundnrJournalnr V044223-09

±±±±±±±±±±±±±±±±±±

%%%%%%%%%%%%%%%%%%

1.50.283.95.121<0.02<0.20.30<0.20.16<0.000005<1<501.8<0.013.2<0.57.6

µg/lµg/lµg/lµg/lmg/lµg/lµg/lµg/lµg/lmg/lmg/lmg/lµg/lmg/lmg/lµg/lµg/lmg/l

Aluminium Al (filtrerat)Arsenik As (filtrerat)Barium Ba (filtrerat)Bor B (filtrerat)Kalcium Ca (end. surgjort)Kadmium Cd (filtrerat)Kobolt Co (filtrerat)Krom Cr (filtrerat)Koppar Cu (filtrerat)Järn Fe (end. surgjort)Kvicksilver, HgKalium K (end. surgjort)Litium Li (filtrerat)Magnesium Mg (end. surgjort)Mangan Mn (end. surgjort)Mangan Mn (filtrerat)Molybden Mo (filtrerat)Natrium Na (end. surgjort)

151525351015101025101520101515103510

ICP-MSICP-MSICP-MS

ICP-AESICP-MSICP-MSICP-MSICP-MSICP-AESAAS (CV)ICP-AESICP-AESICP-AESICP-AESICP-MSICP-MSICP-AES

LELELELELELELELELELEOLELELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Analysrapport

Sida 2 (3)

Page 79: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

Analysnamn EnhetResultat

8442601-1597353GrundvattenProvtyp

Allmänna frågor: Kundsupport miljö 010-490 8110

Paola Nilson, Kemist, 010-490 8148, mån-tors 14.00-16.00

Ref/instr.

Metallerna är filtrerade enligt SS028150-2.

Accredited LaboratoryReport issued by

ackrediterat laboratoriumRapport utfärdad av

OrtMäto.

KundnrJournalnr V044223-09

*

±±±±±±

%%%%%%

<0.2<0.05401.40.99<1

µg/lµg/lµg/lµg/lµg/lµg/l

Nickel Ni (filtrerat)Bly Pb (filtrerat)Strontium Sr (filtrerat)Uran U (filtrerat)Vanadin V (filtrerat)Zink Zn (filtrerat)

151015202025

ICP-MSICP-MSICP-AESICP-MSICP-MSICP-MS

LELELELELELE

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Analysrapport

Sida 3 (3)

Page 80: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten
Page 81: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Sid 1 Bilaga Av1_ASammanställning av vattenanalyser från Br112 Grönvallens vattentäkt (Rembo). Från referens 14 och 19

780316 800627 820630 830215 850327 860127Färgtal utan/med syra mgPt/l 5/ <5/ 5/ 51 <5/ <5/Turbiditet utan/med syra FNUGrumlighet 23(ZP) 0,16(FTU) ingen ingen ingen ingenBottensats ingen ingen ingen spår ingen ingenLukt (vid 200C) ingen . ingen ingen ingen ingen ingenpH 7,3 7,4 7,4 7,3 7,3 7,5Konduktivitet mS/m - - 39,7 36,1 41,8 41,5Specledningsförm 106 390 350Oxygenförbr. CODMn mg/lPermanganatförbr KMn04 mg/l 3 1 4 2 3 5Ammoniumkväve mg/l - - - - - -Ammonium mg/l <0,05 <0,05 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1Nitratkväve mg/l - - - -Nitrat mg/l 0,88 0,49 1 <1 <1 1Nitritkväve mg/l - -Nitrit mg/l <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,01 <0,01Fosfatfosfor mg/l -Fosfat mg/l 0,01 0,05 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1Alkalinitet mg/l 200 210 207 205 203 201Klorid mg/l 12 14 13 17 16 15Sulfat mg/l 15 15 16 18Fluorid mg/l 1,2 1 1 1 1Järn tot mg/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05Mangan mg/l 0,03 0,01 <0,05 <0,05 <0,05 0,05Kalcium mg/lMagnesium mg/lTotalhårdhet odH 9,9 10,8 10,9 10,8 10,8 11,3Kolsyra, marmoragg. ber mg/l 10 6 <1 <1Kalium mg/lNatrium mg/lAluminium mg/lKoppar mg/l

Provena uttagna på nätet

Page 82: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Sid 2 Bilaga Av1_A

870316 890731 900103 920229 000727 071211Färgtal utan/med syra mgPt/l <5/ <5/ 5/ 5/ <5Turbiditet utan/med syra FNUGrumlighet svag ingen tydlig - ingenBottensats ingen ingen ingen -Lukt (vid 200C) ingen ingen ingen ingen ingenpH 7,8 7,3 8 7,5 7,9Konduktivitet mS/m 37,2 32,6 32,2 43,8 42Specledningsförm 106 - - -Oxygenförbr. CODMn mg/l 0,5 <0,5 <1,0 1Permanganatförbr KMn04 mg/l 2Ammoniumkväve mg/l - - - <0,01Ammonium mg/l <0,1 <0,1 <0,1Nitratkväve mg/l - - - <0.002Nitrat mg/l <1 2 2Nitritkväve mg/l - - - <0,001 0,41Nitrit mg/l <0,01 <0,01 <0,01 -Fosfatfosfor mg/lFosfat mg/l <0,1 <0,1 <0,1Alkalinitet mg/l 199 181 176 190 190Klorid mg/l 17 12 24 24 42Sulfat mg/l 17 17 19 22Fluorid mg/l 0,4 1 0,7Järn tot mg/l 0,13 <0,05 0,3 0,02 0,11Mangan mg/l 0,05 0,04 0,1 0,01 <0,01Kalcium mg/l 55Magnesium mg/l 6,5Totalhårdhet odH 10,4 9,9 9,6 11 9,2Kolsyra, marmoragg. ber mg/lKalium mg/l 2,1Natrium mg/l 14Aluminium mg/l <0,01Koppar mg/l <0.02

Page 83: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

r

Sid 1 Bialaga Av1_BSammanställning av vattenanalyser för Germundsbo vattentäkt. Från referens 13, 16 och 19

6005031) 650412 700514 750522 800311 850617 880620 900618Färgtal utan/med syra mgPt/l 5 <5 5 10 10 <5 10 -Turbiditet utan/med syra FNU - - - - - 4,7NTUGrumlighet - ingen ingen svag 4,1 ZP svag ingen svagBottensats täml sto ingen ingen ingen ingen liten ingen liten

Lukt (vid 200C) svag ingen ingen svag ingen ingen ingen ingenpH 7,7 7,7 7,8 7,2 7,3 7,6 7,8 7,9Konduktivitet mS/m - - - - 38,1 38,9 34

Specledningsförm 106 258 274 310 360 360 - -Oxygenförbr. CODMn mg/l - - <0,5Permanganatförbr KMn04 mg/l 7 5 4 2 2 2Ammoniumkväve mg/l - - - - - - - <0,05Ammonium mg/l spår <0,1 <0,05 <0,05 <0,05 <0,1 <0,1Nitratkväve mg/l - - - - _ - <0,5Nitrat mg/l spår <2 0,93 0,67 0,84 <1 1Nitritkväve mg/l - - - _ - - <0,004Nitrit mg/l <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,01Fosfatfosfor mg/l <0,5Fosfat mg/l <0,1 0,04 0,07 0,02 <0,1 <0,1Alkalinitet mg/l 144 160 160 180 190 180 164 179Klorid mg/l 11 11 8 11 11 13 19 27Sulfat mg/l sv reala 14 11 17 16 20 16 18Fluorid mg/l - 0,5 0,8 0,8Järn tot mg/l 0,3 <0,1 <0,05 0,53 0,56 0,11 0,44 1,3Mangan mg/l <0,05 <0,05 0,03 0,7 0,43 0,59 0,8 0,45Kalcium mg/l 58 -Magnesium mg/l 6,6 - -Totalhårdhet odH 7,9 8,1 8,3 9,7 9,7 9,3 9,9 9,7Kolsyra, marmoragg. ber mg/l 4 0 <1 14 <1 - - <5Kalium mg/l 1,6Natrium mg/l 7,2Aluminium mg/lKoppar mg/l

Zink mg/l

Page 84: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

4

Sid 2 Bialaga Av1_B

930517 950516 960514 97513 980513 990518 2000814 071211Färgtal utan/med syra mgPt/l 10 60 5 20 10 5 5 <5Turbiditet utan/med syra FNU 2,1 34 95 4 3,2 1,4 0,05Grumlighet svag stark tydlig spår ingen - spårBottensats - - - - -

Lukt (vid 200C) ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingenpH 7,8 7,9 7,7 8,2 7,6 8,2 8,2 8,1Konduktivitet mS/m 39,4 40,3 40,1 43,6 44 43 45,3 40Specledningsförm 106 - - - - - _ -Oxygenförbr. CODMn mg/l <1 <1 3,4 <1 <1 <1 <1,0 <1Permanganatförbr KMn04 mg/lAmmoniumkväve mg/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,02 <0,02 <0,01Ammonium mg/l -Nitratkväve mg/l <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 0,24 0,4 0,54Nitrat mg/l - - -Nitritkväve mg/l <0,004 0,01 <0,004 <0,00 <0,002 <0,002 <0,001 <0,002Nitrit mg/lFosfatfosfor mg/l <0,5 0,1 0,3 <0,5 <0,1 <0,1Fosfat mg/lAlkalinitet mg/l 178 200 198 205 198 210 200 190Klorid mg/l 24 23 21 30 27 26 32Sulfat mg/l 19 19 18 19 19 20 21Fluorid mg/l 0,8 0,5 0,6 0,7 0,84 0,69 0,93Järn tot mg/l 0,48 4,2 11 0,42 0,28 0,18 <0,02 <0,02Mangan mg/l 0,58 0,89 0,88 0,36 0,31 0,09 <0,01 <0,01Kalcium mg/l 60 64 62 69 71 69 55Magnesium mg/l 6,4 6,6 6,6 7,3 7,3 7 6,2Totalhårdhet odH 10,2 10,7 10,5 11 11,7 11 11 9,1Kolsyra, marmoragg. ber mg/l <5 <5 <5 <5 1 <1Kalium mg/l 1,6 1,8 2 1,9 1,4 1 1,7Natrium mg/l 11 11 9,4 11 12 11 10Aluminium mg/l <0,01 0,03 0,21 0,02 <0,05 <0,05 <0,01Koppar mg/l - <0,01 <0,01 <0,02Zink mg/l - <0,02 <0,02

Page 85: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

V

Från referens 22 (Sweco viak) Bilaga Av1_CÄngslaboratoriet

Rb0601 Germundsbo Rb06042006-07-17 2006-07-13 2006-07-17

Filtrerad? NEJ NEJ NEJCa mg/I 67.0 72.6 37.0Fe mg/I 0.916 <0.02 3.28K mg/I 5.41 1.77 1.90Mg mg/I 8.33 7.33 2.98Na mg/I 6.83 11.8 5.41S mg/I 5.82 6.26 <0.2Si mg/I 153 8.15 2.53Al µg/l <100 <100 <100As µg/l <100 <100 <100B µg/l <20 <20 <20Bn µg/l 40.9 15.3 31.8Cd µg/l <20 <20 <20Co µg/l <20 <20 <20Cr µg/l <20 <20 <20Cu µg/l <10 27.3 <10Li µg/l <10 <10 <10Mn µg/l 493 <10 683Mo µg/l <20 <20 <20Ni µg/l <40 <40 <40P µg/l <100 <100 <100Pb µg/l <100 <100 <100Sr µg/l 148 128 79.0V µg/l <10 <I0 <10Zn µg/l 32.9 16.5 <10klorid mg/I 5.1 31 5.1N-tot* mg/I <1.0 <1.0 1.7pH 7.8 7.4 7.5konduktivitet mS/m 40.4 45 23.1Cn total mg/I <0.0050 <0.0050 <0.0050CN lättillgänglig mg/I <0.0050 <0.0050 <0.0050diklormetan µg/l <3.0 <3.0 <6.01,1-dikloretan µg/l <0.10 <0.10 <0.101,2-dikloretan µg/l <1.0 <1.0 <1.0trans-1,2-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10cis-1,2-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.101,2-diklorpropan µg/l <1.0 <1.0 <1.0triklormetan µg/l <0.30 <0.30 <0.30tetraklormetan µg/l <0.10 <0.10 <0.101,1,2-trikloretan µg/l <0.10 <0.10 <0.101,1,2-trikloretan µg/l <0.20 <0.20 <0.20trikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10tetrakloreten µg/l <0.20 <0.20 <0.20vinylklorid µg/l <1.0 <1.0 <1.0EOX µg/l <1.0 <1.0 <1.0Hg µg/l <0.002 <0.002

Page 86: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten
Page 87: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

0

Saltutredningen Vägverket Midvatten Bilaga Av1_DSammanställning av vattenanalyser från rörborrningar och brunnar

Br102 Br105 Br105 Rb6803 Rb99042) Rb00042)

990118 600714 990329 990119 990318 000404Färgtal utan/med syra mgPt/l <5/<5 5/ 30/5 10/5 65/15 500/75Turbiditet utan/med syra FNU 0,78/0,1 - 1,04/0,17

9,5/4,6>200/190

Grumlighet ingenBottensats ingen ingen ingen ingen stor storLukt (vid 200C) ingen ingen ingen ingen ingen tydligpH 8,4 7,4 7,9 7,5 8,1 8,1Konduktivitet mS/m 11,7 57,2 42,3 48,4 42,4Specledningsförm 106

Oxygenförbr. CODMn mg/l <1 <1 2 3,2 3,2Permanganatförbr KMn04 mg/l 5Ammoniumkväve mg/l <0,005 <0,005 0,015 0,047 0,3Ammonium mg/l 0,2Nitratkväve mg/l <0,1 1,9 0,11 0,1 <0,5Nitrat mg/l 13Nitritkväve mg/l <0,003 <0,003 0,004 0,003 <0,003Nitrit mg/l <0,01 - -Fosfatfosfor mg/l 0,006 <0,005 0,018 <0,005 <0,005Fosfat mg/l <0,01Alkalinitet mg/l 54 156 150 230 110 260Klorid mg/l <2 35 90 16 79 10Sulfat mg/l 8,7 19 19 28 6Fluorid mg/l 0,45 0,75 0,81 0,85 0,9Järn tot mg/l <0,01 0,2 0,21 1,7 6,7 18Mangan mg/l <0,005 <0,05 <0,005 0,47 0,26 0,81Kalcium mg/l 19 74 73 52 66Magnesium mg/l 1,6 7,3 5,7 7,9 14Totalhårdhet odH 3 10,5 12 12 9,1 12Kolsyra, marmoragg. ber mg/l <1 <1 <5 30 <5Kalium mg/l 0,54 2,1 2,3 7,4 3Natrium mg/l 2,3 30 12 35 12Aluminium mg/l <0,005 <0,005 <0,005 0,2 2,5Koppar mg/l <0,01 <0,01 <0,005 <0,01 <0,01

2) Grumlighet ger felaktiga resultat, främst beträffande järn och mangan

Page 88: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Rb0004 Rb00052) Rb00062) Br111000412 000404 000404 930818

Färgtal utan/med syra mgPt/l 120/<5 75135 350/60 <5/Turbiditet utan/med syra FNU 27/<0,10 >200/>20

0140140

5,1/Grumlighet svagBottensats spår mkt stor stor spår kornLukt (vid 200C) tydlig tydlig tydlig ingenpH 7,7 8,9 8,2 7,8Konduktivitet mS/m 45,2 24,8 20,2 20,1Specledningsförm 106

Oxygenförbr. CODMn mg/l 1,4 5;4 6,7 <1Permanganatförbr KMn04 mg/lAmmoniumkväve mg/l 0,31 0,38 0,33 <0,05Ammonium mg/l .Nitratkväve mg/l <0,5 <0,5 <0,5 <0,5Nitrat mg/lNitritkväve mg/l <0,003 <0,003 <0,003 <0,004Nitrit mg/l - -Fosfatfosfor mg/l <0,005 <0,005 <0,005 <0,05Fosfat mg/l -Alkalinitet mg/l 270 130 120 73Klorid mg/l 13 38 4 19Sulfat mg/l 5 19 <1 11Fluorid mg/l 0,9 0,9 0,4 0,3Järn tot mg/l 2,6 71 15 0,44Mangan mg/l 0,95 2 0,42 <0,02Kalcium mg/l 70 86 34 27Magnesium mg/l 14 5,8 3,7Totalhårdhet odH 13 13 5,6 4,8Kolsyra, marmoragg. ber mg/l <5 <5 <5 5Kalium mg/l 2 7 <2 0,8Natrium mg/l 12 13 3,4 6Aluminium mg/l <0,02 6,5 0,3 <0,01Koppar mg/l <0,01 0,22 0,02

Page 89: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Bilaga Av2_ASammanställning av vattenanalyser från Skogsbo vattentäkt. Från referens 14

Br123 Br123 Br124 Br124 Br124670522 680516 830131 830317 991018

Färgtal utan/med syra mgPt/l 6/ 8/ 5 5Turbiditet utan/med syra FNUGrumlighet ingen ingen 0,75(FTU) 0,25(FTU)Bottensats ingen ingen ingen ingenLukt (vid 200C) ingen ingen ingen ingenpH 7,3 7,3 7,4 7,5Konduktivitet mS/m - 37,3Specledningsförm 106 307 306 270 330Oxygenförbr. CODMn mg/lPermanganatförbr KMn04 mg/l 6 4 5 4Ammoniumkväve mg/lAmmonium mg/l <0,1 <0,1 0,06 <0,05Nitratkväve mg/lNitrat mg/l 3 3 0,35 1,1Nitritkväve mg/lNitrit mg/l <0,01 <0,01 <0,01 <0,01Fosfatfosfor mg/lFosfat mg/l <0,1 <0,1 0,09 0,02Alkalinitet mg/l 149 140 160 160 200Klorid mg/l 12 12 10 12 15Sulfat mg/l 36 36 17 17Fluorid mg/l 0,8 0,9Järn tot mg/l 0,29 0,34 0,07 <0,05Mangan mg/l 0,15 0,22 0,66 0,4 6,9Kalcium mg/l 45 46 72Magnesium mg/l 5 5,6 6,9Totalhårdhet odH 10 8,9 7,6 7,7 11,7Kolsyra, marmoragg. ber mg/l 3 5 <1,0 2Kalium mg/l 1,4 1,5Natrium mg/l 4,2 4,8 7,1Aluminium mg/lKoppar mg/l

Proven märkta Br123 kan vara tagna i någon av brunnarnna Br121 Br122 eller Br123

Page 90: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten
Page 91: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Sid 1 Bilaga Av2_B

Sammanställning av vattenanalyser från Mästerbo vattentäkt. Från referens 14 och 19 (11 dec 2007)

600519 630520 640720 670523 690527 710517 720516 740520Färgtal utan/med syra mgPt/l <5/ 5/ 5/ <5/ <5/ <5/ 5/ <5/Turbiditet utan/med syra FNU - - - -Grumlighet ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingenBottensats ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen liten

Lukt (vid 200C) ingen ingen svag ingen ingen svag ingen ingenpH 7,4 7,3 7,3 7,4 7,4 7,5 7,3 10Konduktivitet mS/m - - - -

Specledningsförm 106 250 239 256 310 330 300Oxygenförbr. CODMn mg/lPermanganatförbr KMn04 mg/l 4 6 6 4 4 2 2 2Ammoniumkväve mg/l - - -Ammonium mg/l <0,1 0,4 0,2 <0,1 <0,1 <0,05 <0,05 <0,05Nitratkväve mg/l - - - - - - -Nitrat mg/l 7 7 3 8 7 7,9 7,5 7,9Nitritkväve mg/l - - - -Nitrit mg/l <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01Fosfatfosfor mg/l - - - - -Fosfat mg/l <0,1 <0,1 <0,1 0,02 0,03 <0,01Alkalinitet mg/l 107 114 100 119 113 110 110 130Klorid mg/l 12 7 10 14 18 23 24 19Sulfat mg/l ej reala ej reakt 9,3 15 16 10 11 19Fluorid mg/l - 0,6 0,7 0,6Järn tot mg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,1 <0,1 <0,05 <0,05 <0,05Mangan mg/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,01 <0,01 <0,01Kalcium mg/l 45Magnesium mg/lTotalhårdhet odH 6,3 6,4 6,4 6,6 6,8 7,3 7,3 1,7Kolsyra, marmoragg. ber mg/l 5 5 3 6 2 <1Kalium mg/lNatrium mg/lAluminium mg/lKoppar mg/l

Proven är tagna på utgående renvatten som är ett obehandlat råvatten.Totalt finns 4 olika råvattenbrunnar

Page 92: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Sid 2 Bilaga Av2_B

760616 770616 780613 790611 800605 810609 991018 071211Färgtal utan/med syra mgPt/l 5/ 5/ <5/ 5/ <5/ <5/ <5Turbiditet utan/med syra FNU - - - - - -Grumlighet ingen ingen svag ingen ingen ingen ingenBottensats ingen ingen liten ingen ingen ingen

Lukt (vid 200C) ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingenpH 7,7 7,5 7,5 7,3 7,4 7,4 7,9Konduktivitet mS/m - - - - 40,8 40Specledningsförm 106 330 310 340 320 350 340Oxygenförbr. CODMn mg/l - - - - - - <1Permanganatförbr KMn04 mg/l <1 <1 1 6 2 <1Ammoniumkväve mg/l - - - - <0,01Ammonium mg/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 0,06 <0,05Nitratkväve mg/l - - - - 1,9Nitrat mg/l 7,6 8,4 9,7 7,6 1 6,2Nitritkväve mg/l - - - - - - <0,002Nitrit mg/l <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,03 <0,01Fosfatfosfor mg/l - - -Fosfat mg/l 0,12 0,04 0,06 0,09 0,12 0,06Alkalinitet mg/l 120 130 130 130 140 130 150Klorid mg/l 23 22 22 23 22 24 40 32Sulfat mg/l 17 19 18 20 20 16 19 23Fluorid mg/l 0,7 0,6 0,7 0,6 0,6Järn tot mg/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,02Mangan mg/l 0,02 <0,01 <0,01 0,01 <0,01 0,01 6,2 <0,01Kalcium mg/l 61 47Magnesium mg/l 5,4Totalhårdhet odH 7,8 7,9 8 8,2 8,4 8,1 7,8Kolsyra, marmoragg. ber mg/l 3 <1 4 <1 <1 4Kalium mg/l 1,6Natrium mg/l 14 14Aluminium mg/l <0,01Koppar mg/l <0,02

Page 93: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Bilaga Av2_CSammanställning av vattenanalyser från Gubbmosstippen. Från referens 17

Rb0401 Rb0402 Skogsbo VT G152004-04-01 2004-04-01 2004-06-02

Färgtal mgPt/l <5 <5 <5Färgtal /med syra mgPt/l <5 <5 <5Turbiditet utan/med syra FNU 1,7 2 <0,1Turbiditet/med syra FNU <0,1 <0,1 <0,1GrumlighetBottensats ingen ingen ingenLukt (vid 200C) ingen ingen ingenpH 7,8 7,8 8Konduktivitet mS/m 43,3 42,5 41,1Specledningsförm 106

Oxygenförbr. CODMn mg/l <1,0 <1,0 <1,0Permanganatförbr KMn04 mg/lAmmoniumkväve mg/l <0,01 <0,01 0,07Ammonium mg/lNitratkväve mg/l <1,0 <1,0 <1,0Nitrat mg/lNitritkväve mg/l <0,001 0,001 <0,001Nitrit mg/lFosfatfosfor mg/l <0,01 0,02 0,01Fosfat mg/lAlkalinitet mg/l 160 160 200Klorid mg/l 30 25 15Sulfat mg/l 13 13 12Fluorid mg/l 0,68 0,79 0,67Järn tot mg/l 0,17 0,25 <0,05Mangan mg/l <0,02 <0,02 2,7Kalcium mg/l 60 62 67Magnesium mg/l 6,8 7,2 7,7Totalhårdhet odH 9,9 10 11Agg kolsyra mg/l <2 <2 -Kalium mg/l 6 4 <2Natrium mg/l 13 11 9Aluminium mg/l <0,02 <0,02 <0,02Kvicksilver mg/l <0,0001 <0,0001 -

Page 94: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten
Page 95: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Skogsbo gamla vattentäkt - K-konsult 1990 Bilaga Av2_D

1989-07-04 1990-02-20Bottensats Spår, svartaGrumlighet IngenLukt rumstemp IngenLukt 50-60'C IngenFärg mgPt/l <5pH 7,6 7,6Konduktivitet mS/m 30,5 32,9Alkalinitet mg/l 163Klorid mg/l 15Sulfat mg/l 14Hårdhet Ca+Mg mg/l 64Hårdhet tyska grader odH 8,9Järn mg/l <0,05Mangan mg/l 0,22Kem syreförbr COD:MN mg/l 0,8Ammonium mg/l <0,1Nitrit mg/l <0,01Nitrat mg/l 1Fosfor tot mg/l <0,005Kväve tot mg/l 0,156Fosfat mg/l <0,1Fluorid mg/l 0,8As µg/l 0,3Cd µg/l <0,2Co µg/l 0,1Cr µg/l 0,4 <1Cu µg/l 15Hg µg/l <0,2Ni µg/l <1,0Pb µg/l <0,2Zn µg/l 0,7

Page 96: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten
Page 97: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Sid 1 Bilaga Av3_A

Sammanställning av vattenanalyser för Brunnbäcks vattentäkt. Från referens 15 och 16

601021 651117 700514 750526 800605 850920 910313Färgtal utan/med syra mgPt/l 5 <5 5 <5 <5 <5 <5Turbiditet utan/med syra FNU - - - <0,10Grumlighet ingen svag ingen ingen ingen ingen ingenBottensats ingen ingen - ingen ingen ingen ingen

Lukt (vid 200C) ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingenpH 7,4 7,1 7,4 7,8 7,3 7,5 7,6Konduktivitet mS/m - - - - 19,5 17,9

Specledningsförm 106 - 133 160 160 170Oxygenförbr. CODMn mg/l - - <0,5Permanganatförbr KMn04 mg/l 6 2 <1 1 <1Ammoniumkväve mg/l - - - - - <0,05Ammonium mg/l <0,1 <0,1 <0,05 <0,05 0,13 <0,1 -Nitratkväve mg/l - - - - - -Nitrat mg/l <2 <2 0,1 3 3 <1Nitritkväve mg/l - - - - - - <0,004Nitrit mg/l <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01Fosfatfosfor mg/l - - - - -Fosfat mg/l <0,1 <0,1 0,03 0,02 0,1 <0,1Alkalinitet mg/l 69 75 72 73 68 75 78Klorid mg/l 8 9 6 6 7 9 -Sulfat mg/l <1 11 10 7 12 8 -Fluorid mg/l 0,3Järn tot mg/l <0,10 0,26 0,06 0,05 0,05 <0,05 <0,05Mangan mg/l <0,05 0,09 0,17 0,01 0,03 0,08 0,03Kalcium mg/l -Magnesium mg/l -Totalhårdhet odH 3,2 3,3 4,2 4,1 4 4,5 4,6Kolsyra, marmoragg. ber mg/l 5 6 7 2 7Kalium mg/l -Natrium mg/lAluminium mg/lKoppar mg/l

Zink mg/l -

Page 98: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Sid 2 Bilaga Av3_A

930525 950516 960514 980513 990518 000516Färgtal utan/med syra mgPt/l <5 <5 <5 5 <5 <5Turbiditet utan/med syra FNU <0,1 0,15 <0,10 2,7 0,22 0,26Grumlighet ingen spår ingen ingen ingenBottensats - - - - -

Lukt (vid 200C) ingen ingen ingen ingen ingen ingenpH 7,6 7,8 7,75 7,4 7,9 7,5Konduktivitet mS/m 19,4 19,5 20,1 20 20 22,2

Specledningsförm 106 - - - - -Oxygenförbr. CODMn mg/l <1 <1 <1 <1 <1 1,1Permanganatförbr KMn04 mg/l -Ammoniumkväve mg/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,02 <0,02 <0,01Ammonium mg/l -Nitratkväve mg/l 0,8 0,8 0,6 0,71 0,7 <1Nitrat mg/l - - - - -Nitritkväve mg/l <0,004 <0,004 <0,004 <0,002 <0,002 0,002Nitrit mg/l - - - - -Fosfatfosfor mg/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,01 0,01 <0,01Fosfat mg/lAlkalinitet mg/l 75 80 79 72 80 84Klorid mg/l 12 13 18 13 13 12.Sulfat mg/l 11 12 16 11 11 12Fluorid mg/l 0,5 0,5 0,6 0,64 0,44 0,56Järn tot mg/l - 0,03 0,06 0,06 0,02Mangan mg/l 0,02 0,06 0,04 0,04Kalcium mg/l - 26 29 30 31Magnesium mg/l 2,9 3,3 3,3 3,3Totalhårdhet odH 4,6 4,7 4,6 4,9 4,9 5,1Kolsyra, marmoragg. ber mg/l <5 <5 <5 6 <1Kalium mg/l 1,1 1,2 0,9 0,9 0,8Natrium mg/l 5 4,5 5,2 5,4Aluminium mg/l <0,01 <0,01 <0,01 <0,05 <0,05 ;'05Koppar mg/l <0,01 0,09 0,01

Zink mg/l <0,02 <0,02 <0,02

Page 99: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

Miljövårdsenhetens rapportserie (från 2009 Miljöenheten och Naturvårdsenheten)

1969:01 Naturinventering av fyra domän-reservat i Älvdalens kommun.

1970:01 Dalälven, den preglaciala älvfåran från Mora till Avesta.

1971:01 Översiktlig naturinventering av Nedre dalälvsområdet.

1971:02 Naturvårdsinventering av Sugnet, Rödberg, och Norra Trollegrav i Älvdalens kn.

1971:03 Naturvårdsinventering av Gyllbergs-området i Borlänge kommun.

1972:01 Allmän översiktlig naturvårds- inventering av Falu kommun.

1972:02 Inventering av Fulufjällsområdet. Älvdalens kn.

1972:03 Översiktlig naturvårdsinventering av faunan vid Hovran och Trollbosjön, Hedemora kn.

1972:04 Inventering av Säterdalen, del 1. 1972:04 Inventering av Säterdalen, del 2. 1973:01 Inventering av naturreservatet Lugnet-

Sjulsarvet, Falu kommun. 1973:02 Inventering av Stora Rensjön, Långsjö-

blecket och Södra Trollegrav i Älvdalens kommun.

1973:03 Fågelinventering av Fulufjället, Älvdalens kn.

1974:01 Bäverförekomsten i Kopparbergs län. 1974:02 Frostbrunnsdalen, inventering och

planering, Borlänge kommun. 1974:03 Botanisk inventering av urkalks-

områden i Kopparbergs län. 1974:04 Dalälven: rapport över 1972-73 års

vattenundersökning. 1974:05 Grustillgångar och grusförbrukning i

Kopparbergs län. 1974:06 Naturvårdsinventering av Tvärstupet,

Borlänge kommun. 1974:07 Naturvårdsinventering av Realsbo

hage, Hedemora kommun. 1974:08 Fågelsjöar i Kopparbergs län. 1975:01 Blocksänkorna i Hytting, Borlänge

kommun. 1975:02 Siljansbygden runt, planering av

vandrings-, rid- och cykelled i siljansbygden, Mora, Leksand, Rättviks och Orsa kommuner.

1975:03 Översiktlig naturvårdsinventering av Hedemora kommun.

1975:04 Inventering av idrotts- och fritids-anläggningar i W län.

1975:05 Geomorfologisk utredning av Kungsgårdsholmarna, Avesta kn.

1975:06 Inventering av Byåsen, Avesta kn. 1975:07 Inventering av Trolldalen, Gagnefs

kommun. 1975:08 Murbodäljorna, Borlänge kommun. 1975:09 Kopparbergs läns sjöar. 1975:10 Skattlösbergs by och dess slåtterängar,

Ludvika kommun. 1976:01 Inventering och planering av sjön

Ärten ”ametistsjön”, Vansbro kommun. 1976:02 Bysjöholmarna, Avesta kommun. 1976:03 Översiktlig natur- och landskapsvårds-

inventering av Österdalälvens dalgång från Idre till Mora, Älvdalens och Mora kommuner.

1976:04 Översiktlig naturinventering av Ludvika kn.

1976:05 Inventering och analys av den odlade bygden runt Siljan. Leksands, Rättviks, Mora och Orsa kommuner, del 1.

1976:05 Inventering och analys av den odlade bygden runt Siljan. Leksands, Rättviks, Mora och Orsa kommuner, del 2.

1976:06 Avfallsanläggningar i Kopparbergs län.

1976:07 Inventering samt förslag till skötselplan för naturreservatet Städjan-Nipfjället, Älvdalens kn.

1976:08 Alderängarna, inventering samt förslag till skötselplan, Mora kn.

1976:09 Naturinventering av Styggforsen, Rättviks kn.

1976:10 Översiktlig naturinventering av Borlänge kn.

1977:01 Rommehed, naturinventering med förslag till dispositions- och skötsel-plan, Borlänge kn.

1977:02 Dokumentation av Furudalsdeltat i Ore, Rättviks kommun.

1977:03 Sälenfjällen, inventering av natur och friluftsliv, Malungs kommun.

1977:04 Inventering av naturreservatet Långfjället - geologi, geomorfologi, friluftsliv, Älvdalens kn.

1977:05 Skyddsområden för grundvattentäkt inom Kopparbergs län.

1977:06 Eggarna, Näset, Öjarna, geoveten-skapliga naturvårdsobjekt vid Yttermalung, Malungs kn.

1977:07 Försurning av sjöar i Kopparbergs län. 1978:01 Holmsjöarna - en naturinventering,

Borlänge och Säters kommuner. 1978:02 Inventering av grottor i Kopparbergs

län. 1978:03 Inventering av Vedungsfjällen -

geomorfologi, zoologi och rörligt friluftsliv, Älvdalens kn.

1978:04 Harmsarvet, inventering av naturför-hållanden, jämte förslag till dispositions- och skötselplan, Falu kommun.

1978:05 Naturinventering av Hällaområdet, Malungs kn.

1978:06 Översiktlig naturinventering av Säters kommun.

1978:07 Inventering av naturreservatet Hartjärn, Gagnefs kn.

1978:08 Inventering av naturreservatet Bösjön, Mora kn.

1978:09 Skyddsområden för grundvattentäkter inom Kopparbergs län.

1979:01 Översiktlig naturinventering av Avesta kommun.

1979:02 Översiktlig naturinventering av Gagnefs kn.

1979:03 Vattentäkter i Kopparbergs län. 1979:04 Kalkningsresultat i Trysjön, St. Låsen

och N Almsjön, Gagnefs, Ludvika och Malungs kommuner.

1979:05 Naturinventering av Gröveldalen, Älvdalens kn.

1979:06 Naturinventering av Tandövala-området, Malungs kommun.

1979:07 Försurning av sjöar del II ( del I - 1977:7).

1980:01 Avloppsförhållanden i Kopparbergs län.

1980:02 Översiktlig naturinventering av Smedjebackens kommun.

1980:03 Inventering av Skattungbyfältet, en israndbildning kring högsta kustlinjen, Orsa kommun.

1980:04 Gårans framtida utnyttjande som recepient för avloppsvatten, Hedemora kommun.

1980:05 Entomologisk inventering av Birtjärnsberget, Vansbro kommun

1981:01 Dalälven. Den preglaciala älvfåran från Mora till Avesta.

1981:02 Naturvårdsinventering av Hykjeberget, Älvdalens kommun.

1981:03 Naturvårdsinventering av Lybergs-gnupen, Malung och Mora kommuner.

1981:04 Översiktlig naturvårdsinventering av Långfjället - Rogenområdet, Älvda-lens och Härjedalens kommuner.

1982:01 Bonäsfältet en inventering av insektslivet, Mora kommun.

1982:02 Flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera - en litteraturstudie.

1982:03 Översiktlig naturinventering av Rättviks kommun.

1982:04 Skyddsvärda fågelmyrar i Kopparbergs län.

1982:05 Inventering av skjutbanor i Koppar bergs län.

1982:06 Naturinventering av Juttulslätten, Älvdalens kn.

1982:07 Skyddsområden för grundvattentäkter inom Kopparbergs län.

1982:08 Inventering och planering av Finnbo-Kårarvsbrotten i Falu kommun.

1983:01 Översiktlig naturinventering för Dalafjällen, Malungs- och Älvdalens kommun.

1983:02 Naturinventering av Nybrännberget - Styggberget - Råklacken, Ludvika kommun.

1983:03 Översiktlig naturinventering för Leksands kommun.

1983:04 Inventering av Limsjön, Leksands kommun.

1984:01 Översiktlig naturinventering för Malungs kn.

1984:02 Översiktlig naturinventering för Orsa kommun.

1984:03 Geovetenskapliga naturvärden inom Dalälvsområdet mellan älvsamman-flödet och Avesta.

1984:04 Dokumentation av istida landformer, isavsmältning och högsta kustlinje i Våmådalen och Orsasjöns randområden.

1985:01 Översiktlig naturinventering för Älvdalens kn.

1985:02 Översiktlig naturinventering för Mora kommun.

1985:03 Nedre Dalälvsområdet - en inventering av fem objekt i w-län, delen Tyttbo och Jugansboforsen.

1985:04 Nedre Dalälvsområdet - en inventering av fem objekt i W-län, delen Oxholmen, Storgrundet och Mestaön.

1985:05 Morafältet - Skandinaviens största fossila flygsandfält - en samman-ställning av geologiska litteratur-uppgifter.

1986:01 Översiktlig naturinventering för Vansbro kn.

1986:02 Inventering av grus och alternativa material i södra W-län.

1986:03 Värdefull natur i W-län – sammanställ-ning inför naturvårdsprogram.

1986:04 Gåsberget - en skogsbiologisk inventering i W-län.

1988:01 Naturvårdsprogram för Kopparbergs län.

1988:02 Dalälvens vatten 1965 – 86. 1989:01 Kalkningseffekter i Hävlingens

vattensystem. 1989:02 Kalkningseffekter i Foskan och

Brunnan. 1989:03 Regional miljöanalys för Kopparbergs

län. 1990:01 Transtrandfjällens skogar - en

naturvärdesinventering av vårt sydligaste fjällområde.

Page 100: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

1990:02 Våtmarker i Kopparbergs län. 1991:01 Försurningssituationen i några sjöar

och vattendrag i Kopparbergs län. En studie av bottenfauna 1969 till 1989.

1991:02 Försurningsutvecklingen i Kopparbergs län. En jämförande studie av bottenfaunamaterial insamlat 1975 - 81 och 1990.

1993:01 Dalarnas ängar och betesmarker. 1993:02 Inventering av grus och krossberg i

Vansbro och Malungs kommuner. 1994:01 Värdefulla odlingslandskap i Dalarna. 1994:02 Hovran. En utredning om CW-området 1994:03 Mossor och lavar vid Jätturn 1994:04 Skyddsvärd naturskog i Mora. En

inventering 1991-1992. 1994:05 Kalkningseffekter i Hävlingens

vattensystem. 1994:06 Valuable nature in the Loodi area,

Viljandi county. 1995:01 Koppången En inventering av de

skogliga naturvärdena inom Koppångenområdet.

1995:02 Skyddsvärd naturskog i Orsa. 1995:03 Inventering av grus och krossberg inom

Siljansregionen. 1996:01 Tjåberget. En inventering av de

skogliga naturvärdena inom Tjåbergsområdet.

1996:02 Kallbolsfloten. En inventering av de skogliga naturvärdena på Kallbols-floten.

1996:03 Markens och det ytliga grundvattnets försurningskänslighet i W-län.

1996:04 Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Dalarna.

1996:05 Järv, lodjur och varg i renskötsel-området. Inventeringsresultat 1996.

1997:01 Tillståndet i Dalarnas sjöar i oktober 1995.

1997:02 Regional övervakning av skogs-områden i Dalarna.

1997:03 Övervakning av faunan i fjällen, programförslag.

1997:04 Dalarnas urskogar. 1997:05 Dalälvens vattenkvalitet 1990 – 1995. 1997:06 Smådjuren i Dalarnas vattendrag. 1997:07 Karaktärisering av tre sjöar i Dalarna

med hjälp av System Aqua - inventering av makrofyter.

1997:08 Exploatering och miljöpåverkan i ett fjällområde - historik och utveckling i Transtrandsfjällen.

1997:10 Järv, lodjur och varg i renskötsel-området, resultat från 1997 års inventering.

1997:11 Censusing spring population of willow grouse and rock ptarmigan.

1998:03 The environmental status of the river Dalälven drainage basin.

1998:04 1997 års provfisken inom naturreser-vaten i norra Dalarna.

1998:05 Miljön i Dalarna – strategi för regional miljö (STRAM), ca 150 sidor.

Miljön i Dalarna – kortversion, 17 sidor.

1998:06 Årsredovisning för "Typområde på jordbruksmark" (JRK), Dalarnas län.

1998:07 Försurat eller naturligt surt? En undersökning av den historiska pH-utvecklingen i tre sjöar i Gyllbergen.

1998:11 Fulufjällets omland. 1998:12 Nätverksaktion färgkemikalier. 1998:14 Samordnad vattendragskontroll 1997.

Dalälvens vattenvårdsförening. 1998:17 Järv, lodjur och varg i

renskötselområdet, rapport från 1998. 1999:02 Årsredovisning för ”typområde på

jordbruksmark” (JRK) – Mässingsboån

och observationsfältet Haganäs, 1997-98.

1999:03 Svaveladsorbtion i morän på Gyllbergen.

1999:05 Förorenad mark i Dalarnas län. 1999:09 Rapport om jaktfalken i W Z AC och

BD län. 1999:13 1998 års provfisken inom

naturreservaten i norra Dalarna. Delrapport II.

1999:14 Fulufjällsringen. En vision och framtidsstrategi.

1999:16 Metaller i Dalälven – förekomst & ursprung, trender & samband, naturligt & antropogent. Dalälvens vattenvårdsförening.

1999:17 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 1998. Dalälvens vattenvårdsförening.

2000:07 Gyllbergens sjöar och vattendrag. 2000:09 Årsrapport för samordnad

recipientkontroll i Dalälven 1999. DVVF.

2000:10 1999 års provfisken inom naturreservaten i Norra Dalarna. Delrapport III.

2000:11 Fredriksbergs pappersbruk – industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark.

2000:12 Falu gasverk – industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark.

2000:13 Turbo pappersbruk – industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark.

2000:14 Pappersindustrin i Dalarna – industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark.

2000:15 Aluminiumfabriken i Månsbo – industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark.

2000:16 Månsbo kloratfabrik – industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark.

2000:17 Gruvavfallsundersökningar i Stollbergsområdet.

2000:18 Vattenundersökningar i Nyängsån. 2000:19 Vattenundersökningar i

Stollbergsområdet. 2000:20 1997 års regnkatastrof i

Fulufjällsområdet. 2001:01 De mest värdefulla och skyddsvärda

naturskogarna i Mora och Orsa. En prioritering och värdering.

2001:03 Grunuflot. En skoglig naturvärdesinventering av ett myrområde i Orsa kommun.

2001:04 Vattenkemiska förändringar i ett 40-tal sjöar i Dalarna mellan 1934, 1974 och 1996.

2001:08 Vattentäkter i Dalarnas län. 2001:14 Dalarnas landmollusker. 2001:15 Bedömningsgrunder för fysisk

påverkan –Pilotprojekt med Dalälvens avrinningsområde som exempel.

2001:17 Järv, lodjur och varg i renskötsel-området. Inventeringsresultat 2001.

2001:18 Vattenkemiska effekter av våtmarkskalkning i Skidbågbäcken.

2001:19 Årsrapport för samordnad recipient-kontroll i Dalälven 2000. Dalälvens vattenvårdsförening.

2002:03 De rinnande vattnen på Fulufjäll - fiskbestånd, bottenfauna, och lavar i vattendrag på Fulufjället. Inventeringar 2000-2001.

2002:04 Fulufjällets omland, reserapport Abruzzo

2002:10 Skalbaggsfaunan på Fulufjället.

2002:12 Falu gruva och tillhörande industrier - industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark.

2002:13 Fågelfaunan på Fulufjället. 2002:16 Samordnad recipientkontroll i Dalälven

2001. DVVF. 2002:17 Närsalter i Dalälven1990-2000.

Temarapport, DVVF. 2002:18 Fjällförvaltningen. Ansvarig Hasse

Ericsson. 2002:20 Fulufjällets omland. Etapp III.

Slutrapport. 2003:05 Inventering av näringsläckage från små

vattendrag i Dalarnas jordbruks-områden.

2003:09 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län, Massa- och pappers-industri, träimpregnering och sågverk.

2003:10 Dalarnas miljömål, remissupplaga. 2003:15 Kemiska och biologiska effekter vid

sodabehandling av försurade ytvatten i Dalarnas län.

2003:18 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2002.

2003:19 Dalarnas miljömål. 2003:22: Beslut om och yttranden över Dalarnas

miljömål. 2003:23 Användning av fjärranalys och GIS vid

tillämpning av EU:s ramdirektiv för vatten i Dalälvens avrinningsområde.

2003:24 Provfiskade sjöar i Dalarnas län 2000 – 2002 – Biologisk uppföljning av kalkade vatten.

2003:25 Provfiskade vattendrag i Dalarnas län 2000 – 2002 – Biologisk uppföljning av kalkade vatten.

2003:26 Analys av skogarna i Dalarnas och Gävleborgs län. - Prioriteringsstöd inför områdesskydd.

2003:27 Utvärdering av metod för övervakning av skogsbiotoper.

2004:07 Surstötar i norra Dalarna 1994-2002. 2004:08 Inventering av sandödla i Dalarnas län. 2004:20 Inventering av förorenade områden i

Dalarnas län, Industriområden längs Runns norra strand.

2004:21 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2003. DVVF.

2004:22 Ämnestransporter i Dalälven 1990-2003. Temarapport, DVVF.

2004:23 Avloppsreningsverk i Dalarnas län. 2004:24 Program för regional uppföljning av

miljömål och åtgärder i Dalarna 2004-2006.

2005:01 Brand i Fulufjällets nationalpark. 2005:05 Inventering av förorenade områden i

Dalarnas län, Kemiindustrisektorn –kemtvättar.

2005:07 Rättviksheden Inventering av naturvärden inom Enån - Gärdsjöfältet – Ockran-dalgången, förslag till skydd och skötsel.

2005:10 Trädgränsen i Dalafjällen, del 1 o 2. 2005:13 Regional förvaltningsplan för stora

rovdjur i Dalarnas län. 2005:14 Inventering av förorenade områden i

Dalarnas län – Gruvindustri. 2005:16 Samordnad recipientkontroll i Dalälven

2004. 2005:19 Metallhalter i dricksvatten från borrade

brunnar i Dalarnas län. 2005:21 Fisk- och kräftodlingsverksamhet i

Dalarnas län – nulägesbeskrivning 2004.

2005:23a Efterbehandling av gruvavfall i Falun. 2005:23b1 Efterbehandling av gruvavfall i Falun. Delrapport 1 Kartläggning av

metalläckage och miljöriskbedömning. 2005:23b2 Delrapport 1. Bilagor 2005:23b3 Delrapport 1. Ritningar

Page 101: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

2005:23c Efterbehandling av gruvavfall i Falun. Kompletterande åtgärder för att minska

metalläckaget till Falunån-Dalälven-Östersjön. Delrapport 2. Beskrivning av åtgärdsalternativ.

Delrapport 3.Ansvarsutredning 2005:24 EnergiIntelligent Dalarna, regionalt

energiprogram. 2006:02 Strategi för formellt skydd av skog i

Dalarnas län. 2006:12 EnergiIntelligent Dalarna. 2006:13 Samrådsredogörelse och beslut,

EnergiIntelligent Dalarna. 2006:22 Naturminnen i Dalarnas län. 2006:23 Samordnad recipientkontroll i Dalälven

2005. 2006:26 Dokumentation 2006 års regionala

energiseminarium. 2006:27 Grundvatten och dricksvattenförsörj-

ning. En beskrivning av förhållanden i Dalarnas län 2006.

2006:28 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län.

2006:31 Åtgärder vid slitage på vandringsleder i fjällterräng.

2006:34 Vattnets näringsgrad i Nedre Milsbo-sjön under de senaste årtusendena.

2006:35 Vedskalbaggar i Gåsbergets och Trollmosseskogens naturreservat.

2006:36 Bottenfauna i Dalarna juni 2005. 2006:37 Dalarnas Miljömål 2007-2010,

remissversion. 2006.38 Satellitdata för övervakning av

våtmarker. 2006:39 Inventering av vattensalamandrar i

Dalarnas län 2006. 2007:01 Miljömålen i skolan – handledning för

lärare i Dalarna. 2007:05 Inventering av förorenade områden i

Dalarnas län. Gruvindustri – etapp 2. 2007:06 Luftkvalitet i Dalarnas större tätorter

perioden 2001-2006. 2007:07 Dalarnas miljömål 2007-2010. 2007:08 Dalarnas miljömål 2007-2010,

samrådsredogörelse och beslut. 2007:11 Vattenkemiska effekter av tio års

våtmarkskalkning i Skidbågsbäcken. 2007:13 Kartläggning av farliga kemikalier. 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från

dricksvattenbrunnar. 2007:15 Fäbodbete och rovdjur i Dalarna. 2007:17 Inventering av förorenade områden i

Dalarnas län – metallverk, metallgjuterier och ytbehandling av metall.

2007:20 Vindområden i Dalarnas län – Redovisning inför Energimyndighetens ställningstagande om riksintresse-områden för vindkraft 2007.

2007:21 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2006.

2007:22 Bioenergipotential i Dalarnas län. 2007:23 Dokumentation av 2007 års energi-

seminarium. 2007:24 Inventering av förorenade områden –

kemiindustrisektorn. 2007:28 Regionala landskapsstrategier i

Dalarnas län. 2008:04 Milsbosjöarna - ett pilotprojekt inför

arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten.

2008:05 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län – verkstadsindustri.

2008:11 Stormusselinventering. 2008:13 Organiska miljögifter i grundvatten. 2008:14 Inventering av förorenade områden i

Dalarna län – Nedlagda kommunala deponier.

2008:15 Vattenvegetation i Dalarnas sjöar; Inventeringar år 2005 och 2006 samt sammanställning av äldre undersökningar.

2008:17 Identifiering av riskområden för fosforförluster i ett jordbruksdominerat avrinningsområde i Dalarna.

2008:18 Inventering av vildbin i Dalarna 2008:19 Inventering av steklar i sandtallskog 2008:20 Inventeringsmetodik för klipplavar 2008:22 Samordnad recipientkontroll i Dalälven

2007. 2008:23 Klimat – och energistrategi för

Dalarna. 2008:24 Kartläggning av farliga kemikalier. 2008:26 Vedlevande insekter i Granåsens

naturreservat 2008:28 Utvärdering av vattenväxtsamhället i

Dalälvens sjöar. Nytt från 2009! Miljövårdsenheten har fr o m 2009 delats på två: Miljöenheten (M) och Naturvårdsenheten (N). Miljövårdsenhetens rapportserie försvinner därför och rapporterna ges istället ut på de två nya enheterna. De presenteras nedan, märkta med (M) respektive (N). 2009:01 Metod för kemikaliekontroll inom

ramen för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. (M)

2009:03 Bibaggen i Dalarna. (N) 2009:04 Vattenvårdsplan för Dalälvens

avrinningsområden. (M) 2009:11 Tillsyn över energihushållning -

Erfarenheter från Dalarna. (M) 2009:12 Inventering av förorenade områden,

grafiska industrin. (M) 2009:13 Inventering av förorenade områden i

Dalarnas län. (M) 2009:14 Samordnad recepientkontroll i

Dalälven 2008. (M) 2009:17 Program för uppföljning av Dalarnas

miljömål 2009-2011 (M) 2009:18 Insekter på brandfält (N) 2009:20 Vattenuttag för snökanoner i Dalarna. 2009:22 Organiska miljögifter. 2009:23 Inventering av förorenade områden i

Dalarnas län - Avfallssektorn m.fl 2009:24 Övervakning av vedlevande insekter i

Granåsens värdetrakt, Dalarna. 2009:27 Länssamverkansprojekt –

verksamhetsavfall 2008

Page 102: Badelundaåsen inom Avesta kommun Miljöenheten767292/FULLTEXT01.pdf · 2014-12-01 · ning Avesta kommun finns sedan tidigare ett stort antal stationer där provtagning av grundvatten

ee

www.w.lst.s

Länsstyrelsen Dalarna791 84 FalunTfn (vx) 023-81000, Fax 023-813 [email protected]/dalarna