BACHELOR THESIS

Gustav ScherrerUmeå Institute of Design

2017

ENHANCED AVALANCHE SAFETY

Foto

: Ric

ha

rd A

rmst

ron

g, N

SID

C

I N D E X

ABSTRAKT

BAKGRUND Designproblem Syfte & mål Förväntat resultat Avgränsningar Samarbetspartners Tidsplan

RESEARCH Laviner Typiska offer Vanliga orsaker Övriga faror Statistik Trender Lavinskalan Lavinprognoser Lavintriangeln ATES-bedömningar Åkarens utrustning Förebyggande utrustning Avaluator Appar & tjänster Psykologi Risk kontra belöning Logiskt & intuitivt tänkande Mänskliga faktorer Besök hos Åre Lavincenter Riskhantering i lavinterräng Intervju med Mårten Johansson Enkätundersökning Möte med IKSU Alpin

ANALYS Flödesscheman Problemområden Marknadsanalys Fokus Teknik

5

78-910101011

12-13

1516161717

18-191920212223

24-2526-2728-2930-31

323232333435

36-3738-3940-41

4344-4546-4748-4950-5152-53

5556-5758-59

60616263646565

6768697070

72-7374-7576-77

7980-8182-8384-85

86878889

90-103104-105

106-109

110

IDÉGENERERING Workshop på UID Systemet Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Koncept 4 SWOT-analys Konceptpresentation Pandora

UTVECKLANDE Vald inriktning Konceptscenario Inriktningar Utvärdering Inspiration Skiss 2D Skiss 3D

RESULTAT AVOID Mått & Armband Komponenter & Material Varningslampa Användargränssnitt Alternativa Gränssnitt Meddelanden Scenario Sammanfattning

KÄLLOR

TACK

”HUR KAN EN SKIDÅKARE I OFFPISTEN BLI MER MEDVETEN OM RISKERNA FÖR ATT UNDVIKA LAVINOLYCKOR?”

Foto: Garrett Grove

5

A BST R AC T

Offpiståkning är en extremsport som innebär att man åker orörd pudersnö, ofta utanför skidområdets gränser. Sporten innebär risker som är förknippade med lavinolyckor som kan leda till dödsfall. I takt med att sporten växer sker fler lavinolyckor och idag omkommer ca 200 personer per år i Europa på grund av laviner. Laviner är ett opålitligt väderfenomen som påverkas av flera faktorer såsom alla typer av väder, elevation, terräng mm. Detta arbete syftar till att minska antalet lavinolyckor. Genom en enkätundersökning, intervjuer med experter och fokusgrupp har jag lokaliserat problem förknippade med

hur människor hanterar lavinrisker. Förutom att förstå hur de olika faktorerna samverkar påverkar psykologiska aspekter såsom grupptryck, målfokus, konkurrens mm. sättet människan fattar beslut på. Projektet resulterade i Avoid, en tjänst med tillhörande smartwatch, som används när sporten utövas. Via bla. skidåkarens GPS-position och lavinprognos utvärderar Avoid vilken risk åkaren är utsatt för, och vad som påverkar risken, i realtid. Genom påminnelser om planering och skyddsutrustning, kommunikationshjälp och riskinformation blir det lättare för användaren att fatta kloka beslut och välja säkrare alternativ.

Foto: Scott Markewitz

BA KG R U N D

Så länge det funnits skidåkning har det funnits friåkning. Friåkning är en typ av skidåkning som utförs i opreparerad terräng, också känt som offpist eller backcountry, där skidåkaren inte behöver förhålla sig till en förutbestämd bana eller några egentliga regler. Det är friheten, möjligheten till mer kreativ åkning och den orörda pudersnön som lockar åkare till denna nisch. Friåkning fick sitt första stora genomslag under 70-talet och har blivit mer och mer populärt sen dess. Som svar på det växande intresset för sporten har

skidindustrin anpassat sina produkter för att passa friåkning. Det segment som sett störst utveckling är skidorna. Idag görs breda skidor som är anpassade för att flyta i den djupa pudersnön och göra det enklare att hantera terrängen. Med dessa nya skidor kan även de mindre erfarna åkarna hantera offpisten, vilket krävde mycket erfarenhet och färdighet tidigare. Eftersom fler åkare rör sig i offpisten är det fler som exponerar sig för risker och antalet dödsolyckor i laviner har ökat och lavinsäkerhet har blivit ett mer och mer diskuterat ämne.

7

”THE BEST WAY TO

SURVIVE AN AVALANCHE

IS NOT TO BE IN ONE.”

- Jeff Lane

8

Foto: Ralf Hochhauser

D E S I G N P R O B L E M

?INNAN UNDER ÅKET LAVIN STARTAR RÄDDNINGSARBETE

”Det enklaste sättet att överleva en lavin är att inte hamna i en.” säger Jeff Lane, skidpatrullant vid Mount Washington Avalanche Center. Det enklaste sättet att undvika laviner är kunskap. Även om de flesta vet detta kan en lavin verka abstrakt för många. De utbildar sig inte och försätter sig själva, och andra, i fara utan att förstå det. Eftersom fler personer kan åka offpist idag betyder det att fler personer som saknar kunskap och respekt befinner sig i terräng som kan vara dödlig. Många upplever att

de är skonade från olyckor eftersom de har rätt säkerhetsutrustning men det innebär en falsk säkerhet eftersom de produkterna endast är användbara när olyckan redan inträffat. De hjälper inte åkaren att inte hamna i laviner. För att undvika laviner behöver åkaren kunskap. Kunskap som åkaren har tillgång till innan den ger sig ut på berget. Väl där ute måste åkaren lita på sin förmåga, sitt minne, sina vänner och sin magkänsla för att undvika olyckor.

9

1. Lavinboken, Mårten Johansson2. ABS Avalanche Backpack3. Mammut Ortovox Pulse4. Mammut Probe5. Voilé Shovel

1 2

3

4

5

SY F T E O C H M Å L

FÖRVÄNTAT RESULTATAtt fullfölja min vision för projektet och

presentera det på UID Design Talks på Designhögskolan i Umeå. Jag kommer göra en utställningsmodell av mitt resultat, i det fall resultatet är en fysisk produkt. Om resultatet blir en tjänst kommer jag göra en prototyp med användargränssnitt. Tillsammans med detta komma jag göra en poster för projektet. Som komplement kommer jag skriva en rapport för min process.

AVGRÄNSNINGARJag kommer inte fokusera på

räddningsprocessen utan istället fokusera på en lösning för skidåkaren att använda för att undvika lavinolyckor. Det finns ett hål i marknaden för den här typen av produkt/tjänst eftersom de lavinsäkerhetsprodukter som säljs idag bara är användbara när olyckan inträffat. Därför kommer jag inte titta för långt in i framtiden. Jag vill att mitt resultat ska kunna finnas på marknaden om 5-10 år.

Syftet med detta projekt är att undersöka möjligheten att hjälpa skidåkare fatta bättre beslut på berget. Mer specifikt att hjälpa de inse att de är på väg att fatta ett dåligt beslut i tid så de kan ändra det innan det är för sent. Min vision är någon typ av produkt eller tjänst som uppdaterar och skidåkaren i realtid på vad som händer runt omkring den. Som en vänlig påminnelse.

Det finns många psykologiska aspekter som väger in när vi fattar beslut. Vad är det som får oss att fullfölja något som vi vet kan leda till vår död? Detta är något jag vill undersöka ytterligare för att kunna hjälpa skidåkaren på berget.

10

Foto

: An

dre

w A

rse

ev

SA M A R B E TS PA R T N E R S

Att problematiken kring laviner, och speciellt riskhanteringen, är väldigt komplex visste jag redan innan detta projekt började. Därför var det viktigt för mig att ha samarbetspartners som jag visste att jag kunde lita på till fullo och som kunde ge mig korrekt fakta i alla lägen. Erfarenhet och kunskap är något jag vägde tungt när jag letade partners.

ÅRE LAVINCENTERÅre Lavincenter jobbar med utbildning inom lavinsäkerhet. De har tagit fram ett utbildningsprogram som är i absolut framkant vad gäller lavinutbildningar. Genom att samla kunskaper och erfarenheter från flera olika verksamheter och organisationer har de en unik spjutkompetens när det laviner som inte går att hitta någon annanstans i Sverige. Åre Lavincenter och framför allt dess grundare Mårten Johansson är min huvudsakliga samarbetspartner i detta projekt. Då de kan erbjuda några av Sveriges främsta lavintekniker kan jag förlita mig på att de kan ge mig rätt kunskap och fakta.

MM RAPAPORT & HARGINMin andra samarbetspartner är stiftelsen MM Rapaport & Hargin. Det är en minnesfond som upprättats till minnet av friåkningsproffset Matilda Rapaport, som omkom i en lavin i Chile den 17 juli

2016. Stiftelsen grundades av Matildas man Mattias Hargin och hennes syskon Helena, Arthur och Andrea. Deras egen beskrivning av sitt arbete lyder “We want to inspire and support skiers, entrepeneurs and others to pursue their passions. We strive to improve gender equality both within and outside of skiing, and increase safety on the mountain.”. Förutom kunskap, insikter och erfarenhet inom skidåkning bidrar MM Rapaport & Hargin med ekonomiskt stöd i detta projekt.

IKSU ALPINIKSU Alpin är en sektion inom den ideella idrottsföreningen IKSU (IdrottsKlubben Studenterna Umeå). Deras ambition är att förmedla skidglädje till sina resenärer, skapa en social tillhörighet inom skidåkning och erbjuda skidresor till ett lågt pris med god service och hög kvalitet. Ledarna inom denna sektion fungerar som en representation av min målgrupp och kommer hjälpa mig att göra ett resultat som håller användaren i centrum.

11

V8 V9 V10 V11 V12

R E S E A R C H

A N A LYS E

I D E AT I O N

R E F I N E

T H E S I S R E P O R T

QuestionnaireInterviewsIdentifying problemsObservations

InterviewsMarket analysisTechSummariseProblem definition

Flow chartsPersonasFocus areasBrainstormSketchMoodboards

3 conceptsEvaluationWorkshopsMock-ups

PrototypesUser testsSketchForm work

12

V12 V13 V14 V15 V16

R E F I N E

D E L I V E RY

T H E S I S R E P O R T

PrototypesUser testsSketchForm work

EvaluationForm workCAD

Presentation startDetailModel/prototypeCADForm work

Presentation materialModel/prototypeRender

Final touchesHand in reportFinalize presentaion

13

Foto: Know Before You Go

R E S E A R C H

Foto: Winteractivity

VAD ÄR EN LAVIN?En lavin är en snömassa som rutschar utför en sluttning. Det finns flera olika typer av laviner och det är oftast flaklaviner som tar folks liv. Vinterns snöfall landar på berget och skapar lager. En del tjocka och kompakta och en del tunna och svaga. Det som händer i en flaklavin är att ett svagt lager, som har ett kompakt lager på sig, kollapsar och det kompakta lagret faller ner, bryts upp i stora flak (därav namnet) och börjar glida utför sluttningen. Det är mycket svårt att veta var en flaklavin kommer starta. Det kan vara nedanför dig, om du har tur, eller ovanför dig. Oförutsägbarheten och förstörelsekraften i en flaklavin är vad som gör den så farlig.

TYPISKA OFFERDet finns två typer av typiska lavinoffer. Dels de erfarna åkare som ibland har utbildning inom lavinsäkerhet och oftast har med sig lavinutrustning. De ignorerar typiska tecken på fara och åker på en brant sluttning. En lavin blir utlöst och drar med en eller flera i gruppen. En eller flera personer omkommer. Beslutet om att åka den sluttningen känns i efterhand konstigt eftersom gruppen såg flera tecken på att de borde vänt om. Dessa kallar jag radicals. Den andra gruppen är de som inte ens vet om att de utsätter sig själva och andra för fara. Dessa personer, som jag kallar Jerrys, är inte lika representerade i olycksstatistiken men utgör en stor del av de som exponerar sig för fara.

L AV I N E R

16

RESEARCH // LAVINER

Illustration: Lars Gustavsson

VANLIGA ORSAKERDet finns många orsaker till att folk hamnar i lavinolyckor. Antingen som de typiska offren eller att personen inte hade någon aning om vilken fara den befann sig i. Att det är fint väder efter en period med stormar får oss att slappna av och tänka att berget inte kan vara farligt. Att personer har kort semester och vill passa på eftersom de är tillbaka på jobbet nästa vecka är en annan. Att en grupp är för stor eller att den är för dåligt förberedd kan också snabbt leda till olyckor. På senare tiden har många möjlighet att filma sig själva när de åker och tar större risker för att få bättre fotomaterial.

ÖVRIGA FARORHur farlig en lavin är beror inte bara på dess storlek. Andra faktorer som spelar in är till exempel så kallade terrängfällor. Det är terrängelement som gör konsekvensen av en lavin betydligt större. Träd och stenar som åkaren kan slås mot i lavinen. Stup och höga klippor åkaren kan kastas ut för. Även bäckraviner och rännor där snömassorna kan byggas upp och begrava åkaren djupt är en typiskt terrängfälla.

17

Illustration: sierratradingpost.com

Avalanche fatalities since 1936/37 in Switzerland

num

ber o

f fat

aliti

es

1936

/37

1938

/39

1940

/41

1942

/43

1944

/45

1946

/47

1948

/49

1950

/51

1952

/53

1954

/55

1956

/57

1958

/59

1960

/61

1962

/63

1964

/65

1966

/67

1968

/69

1970

/71

1972

/73

1974

/75

1976

/77

1978

/79

1980

/81

1982

/83

1984

/85

1986

/87

1988

/89

1990

/91

1992

/93

1994

/95

1996

/97

1998

/99

2000

/01

2002

/03

2004

/05

2006

/07

2008

/09

2010

/11

2012

/13

2014

/15

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

unknowntransportation routesbuildingoff−piste, back−country

Statistik för antal dödliga lavinolyckor i Schweiz från 1936-2015 där de blå staplarna visar olyckor i samband med aktivitet i offpisten.

Statistik för antal dödliga lavinolyckor i USA från 1950-2016. Här syns det tydligt att trots att vissa säsonger har fler offer än andra är trenden för dödsfall orsakat av laviner trots allt stigande.

18

RESEARCH // STATISTIK

Illustration: Colorado Avalanche Information Center

Illustration: slf.ch

OLYCKOREnligt Fjällsäkerhetsrådet omkommer ca 200 personer i laviner i Europa varje år. Det är en siffra som växt stadigt under en lång tid, framför allt de senaste 20-30 åren. Även om vissa säsonger nu för tiden har lägre dödsfall är medelvärdet ständigt ökande. Detta visar statistik från både Colorado Avalanche Information Center och SLF, som är en del av Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Landscape Research (WSL). SLF:s statistik rör endast Schweiz och de har delat upp olyckor efter vilken aktivitet som orsakade den. Tittar man på offpiståkning är det tydligt att antalet döda ökar har ökat.

I Sverige sker det inte lika många dödliga lavinolyckor som i tex alperna. Sedan 2000 har ca 30 svenskar omkommit i laviner varav ca 10 varit på svenska mark. I ett samtal med Per-Olov Wikberg, samordnare för Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd, förklarade han att det sker fler skidåkarutlösta laviner idag än tidigare. Även om antalet dödsfall i Sverige per vinter i stort sett är detsamma menar han att det är fler tillbud på laviner, dvs. att människor utlöser laviner utan att det blir en dödlig utgång. Han menar att detta är på grund av att fler och fler söker sig till lavinterräng idag.

TRENDERDe senaste åren har intresset för offpist ökat och skidföretag säljer mer produkter ämnade för offpist- än piståkning. Denna trend har utvecklats till att bli mer av en toppturstrend. En topptur är när åkaren går uppför berget till en topp för att sedan åka ner. Åkaren använder sig av en bindning som kan lossa hälen och stighudar, en slags mattliknande produkt som klistras på under skidorna som förhindrar åkaren att glida bakåt, för att gå uppför. Denna aktivitet görs ofta dels för naturupplevelsen men också för att nå platser där ingen annan åkt innan. Att gå uppför berget tar mycket längre tid än att åka nerför och leder således till mycket länge riskexponering.

STAT I ST I K

ca 200 dödsfall i Europa per år

196. Alexandr Vector

6

Den femgradiga lavinskalan är ett sätt för skidorter att kommunicera hur sannolika laviner är en viss dag. Skalan går från 1 (liten) till 5 (extrem) och grundas i många faktorer, såsom snötäcket, terrängen och vädret. Varje steg; liten, måttlig, betydande, stor och extrem, har en beskrivning av sannolikheten för laviner, vilken storlek på lavinerna samt vad du som skidåkare bör tänka på vid den aktuella faran. För varje steg på skalan ökar

faran 8 gånger vilket betyder att risken en åkaren tar vid fara 3/5 jämfört med 2/5 är alltså åtta gånger större. Lavinskalan visar endast den objektiva faran för laviner inom området och inte vilken risk det innebär att åka eftersom olika sluttningar kan ha olika benägenhet för laviner samt att den viktigaste faktorn för att det ska bli en risk är människan.

L AV I N S K A L A N

Den femgradiga lavinskalan med lavinfara, rekommendationer, sannolikhet för laviner samt storlek och utbredning.

20

RESEARCH // VERKTYG

Illustration: fjallsakerhetsradet.se

En lavinprognos är som väderprognoser för laviner där det aktuella läget och den förväntade utvecklingen beskrivs. Den kommunicerar dels lavinfaran men också var på berget de farligaste platserna är och vilken typ av laviner man kan förvänta sig. Den ger också tips och råd om hur man kan undvika den. Syftet är att hjälpa människor ta bättre beslut på berget för att undvika onödiga risker och faror. I Sverige har det funnits lavinprognoser för vissa orter sedan 2016. Prognosen är uppbyggd för att först ge en övergriplig bild av lavinfaran och hur den ska undvikas.

När en lavinprognos görs samlas information in och dokumenteras och analyseras. Huvuddelarna i en prognos är lavinaktivitet, snötäcket och väder. Tecken på färska laviner, lavinaktivitet, är ett enkelt sätt att

bedömma om snön är tillräckligt instabil för att laviner ska kunna gå. För att avgöra hur stabilt snötäcket är och om det finns lagerbildningar gräver lavintekniker profiler i snön och utför olika tester för att mäta stabiliteten. Eftersom snötäcket aldrig är likadant över hela berget ger detta endast en indikation av stabiliteten och inte några exakt svar. Laviner går i alla väder och vädret anses vara ett opålitligt tecken på lavinfara. Dock finns det vissa väderfaktorer som påverkar lavinfaran mycket. Vid kraftiga snöfall eller snödrev (vinden transporterar snön) då mycket ny belastning läggs på en sluttning och då det töar och regnar. Vädret är det som skapar snötäcket som i sin tur skapar lavinfaran. Väderprognoser är också ett sätt att se in i framtiden och kunna göra en bedömning av hur lavinfaran kommer utvecklas de närmaste dagarna.

L AV I N P R O G N O S E R

Exempel på lavinprognos för Åre. Vilken höjd, vilket väderstreck, sannolikhet för laviner och förväntad storlek kommuniceras tillsammans med förklaring av lavinproblemet.

21

Illustration: lavinprognoser.se

Lavinfara och lavinrisk är två olika saker. Lavinfaran är hur sannolikt det är att laviner ska kunna gå, alltså den objektiva faran. Risk blir det först när en människa sätts in i ekvationen. Ett enkelt sätt att illustrera det på är med lavintriangeln. Varje sida på triangeln representeras av tre olika faktorer som behövs för att det ska bli en lavinrisk; Snön - Snön måste vara instabil. Den kan vara olika instabil på olika delar av berget.

Terrängen - Det måste vara brant, minst 25°, för att laviner ska kunna gå.människan - Utan människan blir det ingen olycka utan bara ett naturfenomen.Om någon av dessa tas bort är det inte längre en risk. Finns det ingen snö i lavinterrängen är det ingen risk för laviner, oavsett hur brant det är. Tar vi bort människan spelar det ingen roll att det går en lavin eftersom människan då inte kan skadas.

L AV I N T R I A N G E L N

22

RESEARCH // VERKTYG

För att hjälpa människor att enklare förstå terrängen på berget har Fjällsäkerhetsrådet börjat en kartläggning av lavinterräng i de svenska fjällen. ATES (Avalanche Terrain Exposure Scale), som skapats av Parcs Canada, är ett ranking system för hur lavinfarlig terrängen är och ska hjälpa människor att enklare kunna avgöra om ett åk passar dem, dels färdighetsmässigt men också baserat på den rådande risken för laviner. Systemet delar in terrängen i tre klasser baserat på elva olika terrängparametrar; enkel, krävande och mycket krävande terräng.

Enkel terräng (ofärgad)Den enkla terrängen består oftast av flacka sluttningar eller tät skog. Större laviner kan nå den enkla terrängen men det finns väldigt få startpunkter för laviner.

Krävande terräng (blå)Den krävande terrängen består delvis

av lavingator och sluttningar där laviner kan starta. Lavinerna kan bli stora nog att begrava en person. Terrängfällor som förvärrar konsekvensen av en lavin kan finnas. Vägval är viktigt för att minska risken för laviner.

Mycket krävande terräng (svart)Den mycket krävande terrängen består till stor del av lavingator, sluttningar där laviner kan starta samt terrängfällor vilket gör det svårt att minimera riskerna. Erfarenhet av beslutsfattande i lavinterräng och bedömning av snöstabilitet är avgörande för säkerheten.

Dessa bedömningar ger en indikation om hur lavinbenägen terrängen är men visar inte den fullständiga risken eftersom lavinprognosen inte tas i beaktning. Olika förhållanden kan göra att terrängen blir olika benägen, oavsett hur den är klassificerad.

AT E S - B E D Ö M N I N G A R

23

Illustration: fjallsakerhetsradet.se

1. Transceiver

4. Lavinryggsäck

2. Sond

NÖDVÄNDIG UTRUSTNING

REKOMMENDERAD UTRUSTNING

ÖVRIG UTRUSTNING

5. Första hjälpen

7. Avalung

3. Spade

6. Hjälm

24

RESEARCH // UTRUSTNING

7

10 11 12

13

8 9

Å K A R E N S U T R U ST N I N G

Idag går det att köpa många produkter som varje person som åker offpist bör ha med sig. Dessa produkter är framtagna för att öka överlevnadschansen för en person som blivit begravd i en lavin. Dock är de först användbara när olyckan inträffat och hjälper inte åkaren att undvika laviner.

1. TRANSCEIVEREn transceiver är en sändare åkaren bär på kroppen. Den sänder kontinuerligt ut signaler för att kunna personen som bär den ska kunna bli hittad ifall den begravs under snön. Sändare går att slå om till sökläge då den tar emot signaler från andra transceivers och visar varifrån de kommer.

2. SONDEn hopfällbar sond används för att sticka ner i snön efter en lavin för att lokalisera och markera var personen är begraven.

3. SPADEEn spade med löstagbart skaft bärs med av åkaren för att kunna gräva fram en begravd person. Skaftet går oftast att förlänga. Eftersom snön i efter en lavin är mycket kompakt bör spaden vara gjord i metall för att inte gå sönder.

4. LAVINRYGGSÄCKAnvänds dels för att förvara utrustningen i men också för att hjälpa åkaren att inte bli begravd då den hamnar i en lavin. Åkaren

drar i ett handtag och två stora ballonger blåses upp ur ryggsäcken. Dessa ballonger hjälper åkaren att hålla sig på ytan och inte bli begravd.

5. FÖRSTA HJÄLPENMånga av de som omkommer i laviner gör det för att de skadas för allvarligt i lavinen. Därför är oftast de som grävs fram levande i behov av första hjälpen.

6. HJÄLMNågot som blivit en självklarhet för många idag. När en person tumlar i en lavin kan den slås mot marken eller objekt, så som stenar och träd, i lavinens väg. Hjälm skyddar huvudet och ökar överlevnadschansen. Hjälmen skyddar åkaren även utanför laviner om den skulle ramla och slå i huvudet.

7. AVALUNGEn något mindre känd produkt som med hjälp av ett munstycke kan skilja på in- och utandningsluft. Produkten är tänkt att förlänga tiden en person kan ligga begraven under snön innan luften tar slut.

25

7. Mammut Ortovox Pulse8. Arva Alp System Avalanche Probe9. Voilé Avalanche Shovel10. ABS Avalanche Backpack11. First Aid Kit12. POC Fornix 13. Black Diamond Avalung II Sling

F Ö R E BYG G A N D E U T R U ST N I N G

Förutom de produkter vi har för att hjälpa oss överleva laviner finns det produkter som ska hjälpa oss att inte hamna i en men för de flesta är dessa produkter okända. Dessa produkters huvudsyfte är att åkaren ska bli mer medveten om situationen den befinner sig i.

1. ORTOVOX CHECK AND RIDEDenna produkt ska hjälpa åkaren att vara medveten om lavinprognosen och var problemen finns när den är ute och

åker. Genom att vrida olika delar av cylindern kan åkaren justera lavinfaran för dagen och dess förväntade utveckling, vart på berget lavinfaran finns (över/i/under trädgränsen samt väderstreck) och vilken höjd åkaren själv befinner sig på. Check and Ride är även utrustad med en kompass och lutningsmätare.Idén med Check and Ride är att åkaren ska vara aktiv i sin riskbedömning och medveten om förhållandena. I manualen för produkten finns grundläggande info om lavinkunskap.

1. Ortovox Check and Ride

4. AIARE Field Bookt

2. Avalanche Pocket Guide

5. Avalanche! + Nivo Test

3. Decision Making in Avalanche Terrain

6. Avatech Scope

26

RESEARCH // UTRUSTNING

2. AVALANCHE POCKET GUIDEEn broschyr i laminerat papper. Broschyren erbjuder grundläggande lärdom om lavinsäkerhet. Den går igenom hur man bedömer terrängen, vad terrängfällor är och hur de påverkar risken, hur vädret påverkar lavinfaran och hur man gör en enkel riskbedömning. Den innehåller även checklistor utrustning och snöstabilitetstester samt hur man söker och gräver fram en begravd person. Avalanche Pocket Guide kan ses som en kort sammanfattning av en grundläggande lavinkurs. Användaren bör alltså vara utbildad inom lavinsäkerhet.

3. DECISION MAKING IN AVALANCHE TERRAINDetta är en anteckningsbok framtagen av Canadian Avalanche Centre. Boken erbjuder grundläggande kunskap om lavinterräng, terrängbedömning och snöstabilitetstester och är tänkt att bäras med av åkaren under dagen. Boken syftar till att göra en noggrannare planering där åkaren fyller i vad som står i lavinprognosen; lavinfaran, vilka lavinproblem som finns och var på berget de kan hittas. Åkaren fyller också i observationer den gör ute på berget. Det kan vara spår efter laviner, att snön känns instabil eller att vädret ändrats. Inför åket fyller åkaren i vilken typ av terräng den kommer åka i, vid vilka punkter den ska fatta avgörande beslut, vad det finns för säkrare alternativ samt hur den ska hantera riskerna.

4. AIARE FIELD BOOKLikt den kanadensiska boken syftar den här, som är framtagen av The American Institute for Avalanche Research and Education, till att göra noggranna planeringar av sina åk för att enklare minimera riskerna. Den erbjuder grundläggande lavinkunskap samt checklistor för planeringen. Den uppmanar även användaren till att hålla god kommunikation inom gruppen och att fatta besluten tillsammans. Åkaren ska fylla i dels planeringen för turen men också obesrvationer under tiden den är ute.

5. AVALANCHE! + NIVO TESTEn bok om laviner och lavinsäkerhet av Robert Bolognesi. Boken går igenom hur laviner skapas till hur skidåkare utlöser dem samt hur man bedömmer och minimerar risker. Tillsammans med boken följer Nivotest som åkaren ska ha med sig på berget. Testet är tänkt att hjälpa åkaren att förstå vilken risk den befinner sig i och är uppbyggt av en rad frågor om väder, lavinförhållanden, terräng och gruppen. Varje gång åkaren svarar ja på en fråga för den en viss poäng. Den sammanlagda poängen placerar åkaren i en av tre riskzoner med tillhörande förklaring. Nivotestet ger också allmänna råd, så som att aldrig åka ensam i lavinterräng och att det aldrig är helt riskfritt.

6. AVATECH SCOPEAvatech Scope är en kommande produkt. Det är en skidstav som, genom att ta loss handtaget, kan fungera som en sond man mäter snölagret med. I toppen på sonden sitter en sensor som känner av hårdheten i snön när den trycks ner genom snön. Programvaran sätter snabbt ihop en snölagerprofil som skickas till och visas i användarens telefon. Åkaren får då en uppfattning om hur lagerbildningen, som skapar flaklaviner, i snön ser ut på platsen den står på.

27

AVA LUAT O R

Avaluator är ett plastkort åkaren bär med sig som hjälpmedel för beslutsfattande och är framtagen av Avalanche Canada. Syftet med Avaluator är att åkaren genom att svara på en rad frågor ska kunna få en indikation av vilken risk den befinner sig i och bli mer medveten om situationen. Det finns två kategorier av frågor, den ena handlar om lavinförhållanden och den andra om terrängen. Om åkaren svarar jag på frågan får den ett visst antal poäng. Poängen från de båda kategorierna skapar en plats i ett koordinatsystem. I koordinatsystemet finns det färgade fält som representerar risken. Ett grönt fält för caution, ett gult för extra caution och ett rött för not recommended.

Platsen där linjerna skär varandra i koordinatsystemet visar den objektiv risken åkaren är utsatt för.

Det finns även en Trip Planner som tillhör Avaluator. När åkaren gör sin planering utvärderas en första riskbild som utgörs av lavinfaran och ATES-bedömningen för den tänkta terrängen. Redan där får åkaren en första indikation och när den sedan är på plats på berget gör den resten av utvärderingen.

Avaluator Trip Planner. Lavinfaran för dagen läggs ihop med ATES-bedömningen av terrängen för att skapa en första indikation om risken.

28

RESEARCH // AVALUATOR

Exempel på riskbedömning när jag och Mårten från Åre Lavincenter var ute och åkte skidor. Vi hamnade i det gula området men gränsade till det röda vilket gjorde att vi beömde läget mer seiöst och ansträngde noga för att minimera riskerna.

29

4. PickALine

2. MTN HUB1. Fjällsäkerhetsappen 3. REGOBS

Exempel på användargränssnitt från PickALine.se där den integrerade

lavinprognosen visas.

30

RESEARCH // APPAR

A P PA R & TJ Ä N ST E R

En stor del av de som åker skidor och offpist idag äger en smartphone. Utbudet av appar kring lavinsäkerhet växer men det finns fortfarande viss tveksamhet till dess pålitlighet. Eftersom mitt resultat kan komma att bli en app eller tjänst har jag undersökt några av de som finns tillgängliga idag.

1. FJÄLLSÄKERHETSAPPENUtvecklad av Fjällsäkerhetsrådet, Polisen, Fjällräddningen samt andra organisationer. Appen syftar till att göra det enklare att lämna ett färdmeddelande. Färdmeddelande är något man brukar lämna innan man ska ut på berget där man skriver var man tänkte bege sig, när man startar och när man beräknas vara tillbaka samt kontaktuppgifter, i fall olyckan skulle vara framme. Appen innehåller fjällkartor, fjällsäkerhetstips samt hjälp vid nödsituation.

2. MTN HUBEtt nätverk för folk som bedriver aktiviteter på berget. Appen har tillgång till kartor och registrerar användarens GPS position. Den största funktionen för skidåkare är att registrera observationer. Det kan vara spår

efter laviner eller att snön känns instabil. Dessa observationer läggs in i kartan så andra användare också kan se dem.

3. REGOBSEn app som endast fungerar i Norge. Appen visar en karta samt användarens GPS-position. Användaren kan aktivera ett lutningsfilter som mäter från 27° och uppåt. Alltså visas endast lavinterräng. Användaren kan göra observationer som sparas med GPS-markering för andra användare att ta del av.

4. PICKALINEPickALine är en tjänst för planering av sin dag på berget. 3D-modeller av bergen gör det möjligt att se hur terrängen ser ut, inte bara uppifrån. Olika lager kan läggas på kartan för att visa lutning, väderstreck och höjd. Kartan har integrerad lavinprognos som visar lavinterrängen samt var den är extra utsatt för lavinproblemen. Det finns förinlagda turer med en kort beskrivning samt info om medellutning samt brantaste parti.

31

PSY K O L O G I

RISK KONTRA BELÖNINGFör att enklare förstå varför vi väljer att åka skidor i en terräng som kan vara dödlig behöver vi förstå ett grundläggande psykologiskt begrepp, nämligen risk kontra belöning. Varje gång vi ställs inför en risk fattar vi ett beslut för om det är värt att ta risken eller inte. I de fall vi anser att belöningen är större än risken kan vi acceptera risken men i de fall belöningen inte motsvarar den risk vi behöver ta avstår vi oftast. I offpiståkning handlar det om risken för skador, laviner eller i värsta fall dödsfall kontra åkning i orörd pudersnö, frihet och naturupplevelse. Att vi är villiga att riskera livet för snö kan tyckas märkligt men många skidåkare har liknat åkning i djup snö vid att flyga och att det är den bästa känslan som finns. Belöningen anses alltså vara väldigt stor. Den ultimata konsekvensen av en lavin är att personen dör. Det i sig är något abstrakt som är svårt för en människa att tänka sig. Vi kan förstå att vi kan slås mot stenar och träd och skada oss men vi har svårt att föreställa oss vår egen död. Lägg även till att risken för en lavin är förhållandevis liten. Sett till hur många som varje år åker i lavinterräng är det bara en bråkdel som hamnar i en lavin. För att summera så resonerar människan, trots att konsekvensen kan leda till dödsfall, att risken blir mindre än belöningen eftersom sannolikheten för en olycka är relativt liten.

LOGISKT & INTUITIVT TÄNKADEMänniskan har två system när det kommer tillbeslutsfattande, system 1 och system 2. Detta menar Daniel Kahneman i sin bok “Tänka Snabbt och Långsamt” (årtal). Människan anser själv att den har full kontroll över sitt eget sinne och att besluten som fattas sker efter ett logiskt resonemang där olika valmöjligheter vägs mot varandra. Detta är vad Kahneman kallar system 2, det logiska tänkandet. Det finns dock ett system till, system 1, som påverkar system 2 i stor omfattning. System 1, det intuitiva tänkandet, arbetar snabbt och automatiskt med att ta in intryck från vår omgivning och är svårt att kontrollera. Det är en produkt av evolutionen där människan har haft ett behov att fatta snabba beslut för att överleva.

I skidåkningssammanhang är det viktigt att hålla sig till det logiska beslutet. Planera dagen och vilka åk som ska göras för att redan där ta reda på vilken typ av risk det är. Då kan vi i lugn och ro utvärdera risken och avgöra om det är värt det eller inte. Om vi inte planerar utan låter det intuitiva tänkandet styra är risken att vi utsätter oss för större faror stor. Vi går på känsla och utesluter ofta processen där vi väger risk kontra belöning och ser bara belöningen. Många lavinolyckor är orsakade av att de personerna låtit det intuitiva tänkandet styra dem och de har blivit utsatta för en mänsklig faktor.

”It doesn’t matter if you’ve made a thousand good calls. All it takes is one bad call and that’s one too many. Some days the mountains are screaming GET OUT OF HERE and some days they’re saying come on in, it’s time to party”

- Jeremy Jones

32

RESEARCH // PSYKOLOGI

Illustration: ignorelimits.com

M Ä N S K L I G A FA K T O R E R

I många olyckor pratas det om den mänskliga faktorn som orsak. Även i lavinolyckor är den mänskliga faktorn speciellt viktig att förstå. Ian McCammon, lavintekniker i Kanada, har studerat ca 600 lavinolyckor för att undersöka om det finns något sammanhang. Han hittade 6 faktorer som inblandade i en majoritet av olyckorna. Han kallar de heuristic traps, en fälla för vårt sinne som får oss att fatta ologiska beslut.

GAMMAL VANADetta drabbar ofta personer som vistas längre tid på samma berg eller bofasta i skidorten. Om vi gör något tillräckligt många gånger utan konsekvens lurar vi oss själva att det inte finns någon konsekvens. En sluttning kan vara stabil större delen av säsongen men är det tillräckligt brant kan en lavin gå där. Bara för det varit säkert 99 gånger betyder det inte att det är säkert 100 gånger.

GRUPPTRYCKMänniskan är ett flockdjur och vi vill bli accepterade av vår grupp. Det är oftast lättare att följa med strömmen än att gå emot den. En till faktor inom gruppbeteende är machokultur. Att ta stora risker och klara sig kan ge popularitet på samma sätt som att säga att något känns för farligt kan upplevas som fegt. Detta kan leda till att personer som upplever fara inte vågar säga det till gruppen.

TUNNELSEENDEOm en grupp har för stort fokus på att nå målet kan det vara lätt att ignorera tecken på att det är en dålig idé. Händer ofta de som inte gjort flera alternativa planer eller förberett sig väldigt länge för en viss aktivitet.

AUKTORITETSTROÄr experten verkligen expert? En ledare bör väljas baserat på erfarenhet och kunskap men ibland kan saker som karisma, utseende och ålder avgöra.

KONKURRENSDå vi upplever att något finns i väldigt begränsad upplaga börjar vi tävla om det. För stenåldersmänniskor kan det ha handlat om mat men för skidåkare handlar det ofta om orörd snö.

FÖLJA SPÅROm någon annan har gjort något kan vi uppfatta det som ett rättfärdigande för att även vi ska göra det. Om en sluttning ligger orörd länge är det lätt att tänka att det finns en anledning, oftast fara, till det men om någon åker den sluttningen tänker många att det därför är ett säkert åk.

FALKS TRYGGHETEtt ytterligare problem, som blivit speciellt vanligt på senare tid, är att säkerhetsprodukter kan ge en falsk trygghet. Idag är produkterna som ska skydda människan från att dö i laviner så utvecklade att överlevnadschanserna är avsevärt större om en åkare har dem. Problemet är att många förknippar detta med säkerhet. Att inneha nödvändig säkerhetsutrustning förhindrar inte åkaren från att utlösa en lavin, de ökar bara överlevnadschanserna om åkaren dras med i en.

33

B E S Ö K H O S Å R E L AV I N C E N T E R

I början av min research besökte jag min samarbetspartner Åre Lavincenter. Jag spenderade en dag tillsammans med min kontaktperson Mårten Johansson. Mårten är chef på Åre Lavincenter, avalanche forecaster, internationell bergsguide och skidpatrullör. Han har haft Åre Lavincenter i 10 år och jobbat med laviner i ca 17 år. En mer erfaren och kunnig person när det kommer till lavinkunskap är svårt att hitta i Sverige. Mårten har själv varit med om lavinolyckor men aldrig blivit helt begravd. Ett tecken på att det är nästan omöjligt att bli fullärd när det kommer till detta ämne.

34

S LU TSATS E R

R I S K H A N T E R I N G I L AV I N T E R R Ä N G

Att utvärdera risker i och runt lavinterräng är komplext. Det kräver mycket förberedelse, kunskap och planering. För att kunna planera ett så säkert åk som möjligt behöver åkaren veta mycket om laviner och vad för faktorer som spelar in i riskbilden. Det gäller också att vara uppmärksam på tecken runt omkring en. Att vi såg spår av en liten, färsk lavin gjorde att vi bedömde läget som mer seriöst och hade vi missat den hade vi kanske tagit en felbeslut. Att ha god kommunikation inom gruppen är även viktigt då vi hela tiden diskuterade tillsammans. I det här fallet var Mårtens lokalkännedom väldigt användbar. Utan den hade vi kanske åkt ut hela gruppen på den farliga sluttningen vilket hade kunnat leda till en olycka.

För att få en känsla för riskhantering började vi dagen med att besöka lavinterräng och hantera riskerna i den. När vi kommit upp i första liften pekade Mårten på den sluttning vi skulle åka på och frågade vad jag kunde säga om den, baserat på lavinprognosen. Jag konstaterade att den låg i ett väderstreck de varnat för och att skogen skulle göra konsekvenserna av en lavin större. Vi tog en till lift upp och stannade vid en skylt som var placerad vid toppen av liften. På skylten stod texten “Offpistområde” stort tillsammans med en karta över berget, viktig information, goda råd och SOS-nummer. Kartan har färgade områden som är bedömningar för hur lavinbenägen terrängen är samt en förklaring till vad de olika färgerna betyder. Bredvid skylten finns en transceiver-checkpoint som lyser grönt då en åkare ställer sig vid den och hens transceiver är i sänd-läge och rött om den inte är det. Efter att vi pekat ut på kartan vart vi skulle åka tog Mårten fram sitt Avaluator-kort för att bedöma vilken risk vi befinner oss i. När vi utvärderat risken vi skulle ställas inför började vi gå upp till åket med skidorna på axeln. På vägen kunde vi se spår av en liten lavin,

som troligen var högst 48 h gammal, vilket betyder att laviner är möjligt idag. När vi nådde toppen av åket mätte vi lutningen där vi stod och uppskattade om det fanns brantare sluttningar runt omkring och framför allt över oss. Innan vi åkte ner gick vi igenom på vilket sätt vi skulle ta oss ner. Vi skulle åka en och en, för att inte belasta snön för mycket, var vi skulle stanna och samla ihop gruppen och hur resten av åket kommer se ut. Efter första delen skulle vi passera ett stråk där stora laviner har en tendens att gå. För att minimera risken åkte vi över den passagen en i taget, för att minimera belastning och exponering. Den sista delen av åket var flackt nog för att inte vara i lavinterräng och vi åkte ner. Vi tog samma lift upp och nästa åk var delvis på kalfjället. Vid åkets start kunde vi konstatera att det är alldeles för flackt för en lavin och vi kunde åka ner tillsammans. På väg tillbaka till kontoret svängde vi av på ett litet skogsåk. Precis som i första åket var vi tvungna att läsa av terrängen runt omkring oss för att se så vi var säkra. Efter att ha diskuterat vilken risk vi befann oss i åkte vi ner för att äta lunch.

35

I N T E RVJ U M E D M Å R T E N J O H A N S S O N

“Historien har uppenbart bevisat gång på gång att även de kunniga torskar. Nånstans är det här hur vi fattar beslut, hur vi bestämmer om vi ska åka eller inte åka. Lite som vi gjorde idag, vi resonerade hela tiden och att använda checklistor och protokoll för att hålla oss till det logiska beslutet. Lägg faktan på bordet, oavsett vilken fakta det är och sen bestämmer vi om vi ska åka eller inte”

“Det är ju vad man är beredd att göra och i hela risk and reward hamnar vi i frågan “vilken risk är vi beredda att acceptera? … Konsekvensen av att åka med i en lavin är ju att man dör och för en stat eller myndighet är två eller tio döda per år en siffra som ändå går att hantera men för den enskilda individen så slutar det där”

“Informationen når ut till vissa av besökarna men den stora majoriteten som åker offpist, som kommer upp på semester och svänger lite utanför pisten, de tar ju en risk de med. Men de har antagligen inte ens förstått att det är ett problem och de når vi inte ut till”

“Det vanligaste felet är att folk inte förhåller sig till lavinfaran. Det finns de som läser lavinprognosen men den stora majoriteten åker förbi och kollar vad lavinfaran är bedömd till men när de åker så förhåller de sig inte till det. De tar för stora risker sett till de rådande förhållandena. De har nog inte fattat vad konsekvensen är”

“Den största skillnaden idag är internet och möjligheten att få tag på information. Då, för tio år sen, var det ett jättebekymmer att få tag på väder- och snöinformation men nu finns allting där”

“Planering är jätteviktigt för det är där vi fattar det logiska beslutet. Jag hade planerat de åk vi skulle göra idag, förutom det sista. Jag rycktes med i att vi hade en bra dag, jag blev utsatt för en mänsklig faktor”

“Det svåraste med riskbedömning tycker jag är okunskapen om min egen okunskap. När jag tror att jag har koll men faktiskt har stora kunskapsluckor är lite lätt ångestframkallande”

“Jag tror framtiden handlar mer om medvetenhet än om prylar. Att vi pratar om vad som orsakar problemet och hur vi undviker det för konsekvensen för den enskilda individen är alldeles för stor så det blir löjligt att prata om den”

“Skidorten säljer möjligheten att åka upp i en lift och åka ner i en pist. Den där offpisten är inget de säljer egentligen och när man åker utanför, ja men då ska man klara sig själv”

Efter att vi varit ute och exponerat oss för och hanterat riskerna satt vi ner för en intervju. Jag ville veta mer om hans syn på riskhantering och vad folk gör för fel idag. Vi pratade även om utrustning och framtidens sätt att hantera risker.

36

RESEARCH // INTERVJU

S LU TSATS E R

Att även en väldigt erfaren person kan ryckas med i de mänskliga faktorerna fick mig att förstå hur komplext det är att hantera lavinrisker och hur viktigt det är att planera och hålla sig till sin plan.

Det bästa sättet vi har för att undvika lavinolyckor är att planera. Har vi en plan blir det enkelt att hålla sig till det logiska beslutet och inte låta känslorna styra vad vi gör. Om vi dessutom kunde få hjälp med att påminna oss själva om att vi är på väg att bryta planen och stanna upp och tänka igenom vad vi håller på med skulle det bli ännu enklare att färdas säkert.

Att nå ut med information även till de som inte söker den är otroligt viktigt. Hur ska man få de som inte förstår riskerna att anpassa sig till dem? Att på ett enkelt och tydligt sätt kommunicera fakta om risker och faror skulle hjälpa dessa personer att förstå. Om de kunde ha med sig det på berget hade de dessutom kunnat lära sig medan de åker.

37

E N K Ä T U N D E R S Ö K N I N G

SVA R

För att ta reda på hur folk tänker kring offpiståkning gjorde jag en enkätundersökning. Enkäten delades i olika forum för skidåkning samt på min egen facebook-sida. Anledningen till enkäten var framför allt för att ta reda på vad folk har för faktiskt kunskap om laviner samt vad det finns för attityder kring riskhantering. Totalt hade enkäten drygt 400 svarande.

Förutom laviner är bristande kunskap, svårighet i att bedöma risker, andra gruppers risktagande och svåra väderförhållanden saker som får folk att känna sig osäkra i offpisten.

Vid avgörandet om man ska åka eller inte är de rådande förhållandena den största faktorn som spelar in. Vilken terräng det är, diskussioner inom gruppen och magkänsla är också avgörande faktorer.

63% av de svarande har åkt ett åk trots att de haft en dålig magkänsla inför det. Många anger att grupptryck, övertalning och att åket såg alldeles för lockande ut varit orsaker till det.

Vid frågan vad som är svårast med riskbedömning svarade de flesta snöstabilitet

och att lägga ihop faktorerna som avgör vilken risk det är. Andra svar som nämns är att ha en bra gruppdynamik, mänskliga faktorer, åka på nya ställen och att bedöma lutningen.

Majoriteten av de svarande känner sig säkrare med den nödvändiga säkerhetsutrustningen och skulle inte åka offpist utan den. Hälften av dem uppger att de antagligen tar större risker när de åker med säkerhetsutrustning.

Endast 4,3% av de svarande planerar alltid sina åk dagen innan. 47,4% gör det oftast.

På frågan var folk hade velat se notiser om risker svarade de flesta att de velat se det i handregionen (arm, handske, stav, klocka etc.)

Några av frågorna i enkäten var följande:Har du gått någon lavinutbildning?Skulle du åka offpist utan nödvändig säkerhetsutrustning?Känner du dig säkrare med nödvändig säkerhetsutrustning?Tar du större risker med nödvändig säkerhetsutrustning?Hur ofta planerar du vilka åk du ska göra nästa dag?Brukar din grupp diskutera hur ni ska genomföra åket på säkraste sätt?Har du åkt ett åk trots en dålig magkänsla?Vad tycker du är svårast med riskhantering?Skulle du vilja ha kontinuerlig information om riskerna du är exponerad för?Hade du tagit fram din telefon under ett åk för att läsa om riskerna du är exponerad för?Hade du hellre velat att något sa till dig att du inte ska åka än att se riskerna och bestämma själv?

38

RESEARCH // ENKÄT

S LU TS ATS E R

B Ä S T A M E DF R I Å K N I N G

V Ä R S T A M E DF R I Å K N I N G

Det finns många anledningar till att folk söker sig till offpist och många av svaren i enkäten följer ett mönster där äventyret, friheten och den orörda åkningen är huvudfaktorerna till att det är kul. Osäkerhet kring om det är ett bra eller dåligt beslut förstör upplevelsen och många hade velat få hjälp med beslutsfattandet.

Att så många var positiva till att stanna och ta fram telefonen var, för mig, något förvånande men samtidigt ett positivt besked eftersom det finns en möjlighet att resultatet mynnar ut i en app.

Jag kunde se i enkäten att den psykologiska aspekten var ett återkommande problem. Att hitta en bra grupp som har samma ambition och riskacceptans var något många ansåg svårt. Många hade också gjort saker de i efterhand insett kunde slutat illa pga grupptryck. Människan är den största riskfaktorn när vi åker offpist och att underlätta hanteringen av gruppen tror jag hade kunnat hjälpa många.

Många tyckte det var svårt att göra en helhetsbedömning av risken då det är många faktorer som spelar in. Det kräver mycket kunskap och erfarenhet för att kunna göra en bra riskbedömning. Många som åker offpist idag saknar den kunskapen som är nödvändig och därför känns det viktigt att hjälpa dem att lättare förstå riskerna och vad som påverkar dem.

Det är kul!FrihetenPuderÄventyrUtmaning

LavinerRiskernaOsäkerhet/rädslaDödsfall/skadorPriset

79%

Hade föredragit att se riskerna och själva fattat ett beslut istället för att någon säger åt dem att inte åka.

Hade stannat och tagit fram telefonen för att läsa om riskerna. Ytterligare 25% hade gjort det om det inte var för kallt.

Hade velat få notiser om vilka risker de är utsatta för medan de åker.

50% 85%

39

40

RESEARCH // MÅLGRUPP

M Ö T E M E D I K S U A L P I N

En bit in i min research träffade jag IKSU Alpin, de som ska representera min målgrupp i det här projektet. Jag presenterade mig själv och projektet och sedan fick de presentera sig själva och berätta om vad de har för erfarenhet av skidåkning och lavinsäkerhet. De flesta hade förutom lång erfarenhet på skidor en ganska begränsad kunskap

om laviner och hur en ska hantera dem. Att det förstör åkningen att vara rädd vad något alla var överens om. Vi pratade om vad de tycker är svårast i riskbedömningen och vad de skulle vilja få mer lättförstådd information om samt hur de skulle använda den informationen för att åka på ett säkrare sätt.

Svårast med riskbedömning“Jag vet för lite om laviner”“Svårt att bedöma lutningen”“Åka med folk jag inte litar på eller känner”“Att veta hur stabilt snölagret är”“Att veta hur mycket vädret påverkar”“Åka på nya områden”

Hade velat ha mer kunskap om:“Var de svaga lagrena är”Anpassning: Hade jag vetat var de var hade jag kunnat undvika dem.

“Terrängfällor och tips på hur jag ska anpassa mig till dem”Anpassning: Hade jag vetat vilka terrängfällor som fanns var skulle det vara lättare att undvika dem.

41

A N A LYS

Foto: Andrew Bardon

DA

GEN

INN

AN Kollar igenom

och lägger fram utrustning

Läser lavin- och

väderprognos

Läser lavin- och

väderprognosPlanerar åk +

alternativ

Utvärderar planen

från dagen innan

Väljer terräng med lägst

riskexponering

Gruppen samlas och går igenom utrustning

Diskutera vart vi kommer åka

Utvärdera första åket från

avstånd

Identifiera väderstreck och möjliga riskfaktorer

Åk till offpistkarta

Identifiera ATES-bedömning av

vald terräng

Gå igenom vägen till åket

Gå igenom hur åket ska genomföras

Omgruppering på säker plats

Transceiver-check

Diskutera terräng och

magkänsla på toppen

Diskutera kommande terräng och

valmöjligheter

Göra Avaluator-

utvärdering

Bestämma åkordning

Första åkare startar

Börja gå till åket

Observationer & diskussioner

på vägen

Åka en i taget över exponerad

terräng

Åka ner till botten

ÅK

DA

GEN

I början av analysfasen gjorde jag flödesscheman över mitt åk tillsammans med Mårten och två tänkbara scenarion för de två problemgrupperna för att jämföra skillnaderna. Det blev uppenbart hur invecklat det är att åka säkert i lavinterräng och hur många steg som hoppas över om man inte har rätt kunskap och attityd. Flödesschemana gjorde det tydligare för mig att kunna se vilka moment som blir problematiska och var jag göra förbättringar.

F L Ö D E S S C H E M A N

MÅ

RTEN

44

ANALYS // FLÖDESSCHEMAN

Äter frukostTar skidorna och går till

liften

Åker några åk i pisten

Ser några som åker ett

offpiståk

Bestämmer sig för att

också testa

Tar rygg på en annan

gruppÅker fel

Fortsätter åka pga fin

åkning

Hamnar i exponerad

terrängLavin startar

ÅK

DA

GEN

DA

GEN

INN

AN Kollar skidfilm till frukosten, taggar inför

dagen

Lägger GoPro på laddning

Packar ryggsäcken & kollar igenom utrustningen

Lägger fram grejer

Går till liftenKollar lavinfaran

I liften upp, pratar om vart gruppen ska

åka

Bestämmer sig för sitt

favoritåk som de brukar åka

Kollar så alla har utrustning

med sigSkråar till åket.

Kör om annan grupp på väg till samma åk

Ignorerar/märker inte tydliga

varningssignaler

En gruppmedlem

får dålig magkänsla

Blir övertalad om att det är

safe / ”var inte sån fegis nu”

Kommer fram till starten

Alla börjar åka samtidigt

ÅK

DA

GEN

JERR

YS

RAD

ICA

LS

45

1+1=?

LÄGGA IHOP FAKTORERRiskbedömning

Vad påverkar vad?Är det rätt beslut?

GRUPPHANTERINGKommunikation

Machokultur

SNÖSTABILITETKommer snön bära?

Vart är de svaga lagren?

PSYKOLOGIMänskliga faktorer

”Det där händer inte mig”Falsk trygghet

BRISTANDE KUNSKAPInfo når inte alla

Folk utbildar sig inte

BRISTANDE PLANERINGPlanering prioriteras inteMycket intuitiva beslut

46

ANALYS // PROBLEMOMRÅDEN

14

1716

15

18

P R O B L E M O M R Å D E N

LÄGGA IHOP FAKTORERDet är många faktorer som påverkar lavinrisken. För att kunna göra en ordentlig bedömning behöver åkaren vara erfaren och kunnig inom lavinsäkerhet. Till slut måste åkaren fatta ett beslut om den ska åka eller inte åka och det beslutet skapar stress och oro hos många då de inte vet om de tagit rätt beslut eller inte.

SNÖSTABILITETAtt laviner uppstår vid instabil snö är de flesta medvetna om. Dock är det många som anser att det är svårt att göra en bedömning av hur stabilt snötäcket är. Hur mycket påfrestning kommer det klara av innan det kollapsar? Det går inte att med blotta ögat se var de svaga lagren finns i snötäcket och vetskapen om att inte veta hur stabil snön är orsakar mycket stress.

BRISTANDE KUNSKAPMånga som åker offpist idag har inte den kunskap som krävs för att kunna åka säkert. En del är till och med inte ens medvetna om att de utsätter sig själva och andra för stora risker. För att åka säkert krävs mycket kunskap och erfarenhet.

PSYKOLOIDen största riskfaktorn för lavinolyckor är människan. Hur vi fattar beslut i lavinterräng är direkt avgörande för hur säkert vi åker. Det är lätt att bli utsatt för mänskliga faktorer och även att uppleva en falsk trygghet av att inneha de nödvändiga säkerhetsprodukterna.

GRUPPHANTERINGEn till viktig psykologisk aspekt är grupphanteringen. Idag finns en machokultur som påverkar säkerheten negativt. Det är viktigt att inkludera alla i gruppen när situationer diskuteras och beslut fattas för att alla ska trivas på berget.

BRISTANDE PLANERINGIdag är det många som inte planerar sina åk tillräckligt vilket leder till att det intuitiva tänkandet tar över och vi riskerar att fatta ödesdigra beslut. Det logiska beslutet bildas när vi planerar och att hålla sig till det hjälper oss att tänka rationellt kring riskerna

47

14. Arthur Shlain15. Iconic16. Laymik17. Rockicon18. Hopkin

M A R K N A D SA N A LYS

Efter att ha gått igenom min research kunde jag konstatera två saker. Den första är att de produkter som vi kallar säkerhetsprodukter är användbara först när olyckan redan inträffat. De hjälper åkaren att överleva lavin, inte undvika dem. Den andra är att de produkter som finns idag för att undvika laviner är analoga och kräver mycket kunskap och erfarenhet för att kunna användas på rätt sätt. Målet med det här projektet har alltid varit att göra en lösning som hjälper folk att inte hamna i laviner, något förebyggande. Jag vill också att resultatet ska göra det lätt att förstå risker,

även för de mindre erfarna. Jag vill att det ska vara något teknologiskt som åkaren bär med sig på berget. Enligt mig finns det ett hål i marknaden för en sådan typ av produkt/tjänst.

För att visualisera min vision jämförde jag de produkter som finns idag i två diagram med två axlar och placerade ut var jag ville att mitt resultat skulle vara i förhållande till dem. Eftersom jag inte kommer arbeta med räddningsprocessen har jag uteslutit den klassiska säkerhetsutrustningen ur denna jämförelse.

TECH

MINDRE

ANALOG

KRÄVERKUNSKAP

VISION!

48

ANALYS // MARKNAD

ENKEL

RISK-BEDÖMNING

KRÄVANDE

INFORMATION

VISION!

49

VAR? VARFÖR?

NÄR?VEM?

VAD?

PÅ BERGET MINSKA ANTALET LAVINOLYCKOR

INNAN EN OLYCKAN INTRÄFFAR

SKIDÅKARE

PRODUKT ELLER TJÄNST

Underlätta beslutsfattandeKommunicera risker Identifiera faror

HUVUDFUNKTIONER DELFUNKTIONER ÖNSKVÄRDA FUNKTIONERUnderlätta kommunikationMäta lutningUnderlätta planeringÖka medvetenhetErbjuda säkrare alternativVisa positionSkapa gruppGe påminnelser

Skanna markSkanna snölagerVisa bärighetMotverka mänskliga faktorerMäta känslor

50

ANALYS // FOKUS

19. 20.

F O K U S

VAD?En produkt eller tjänst som hjälper folk att förstå var de inte bör åka och var det är mindre farligt att åka. Resultatet bör även förenkla kommunikationen och hanteringen av gruppen föra att hjälpa den att inte utsättas för mänskliga faktorer.

VEM?I första hand de skidåkare som söker sig till offpiståkning utan att förhålla sig till riskerna. Även de som inte är medvetna om att de utsätter sig själva, och andra, för risker men dessa är inte lika representerade i olycksstatistiken. Därför kommer jag fokusera mer på dem som aktivt söker åkning där riskerna finns.

NÄR?Det bästa sättet att överleva en lavin är att inte hamna i en. Om personer som åker offpist på ett enkelt sätt kan förstå vilka risker de är exponerade för blir det enklare att förhålla sig till dem. På så sätt blir det lättare att undvika att hamna i en lavinsituation och därigenom minska antalet olyckor.

VAR?Det är på berget lavinerna sker. För att kunna förebygga lavinolyckor behövs information om risker när skidåkaren befinner sig i potentiella riskområden. Därför kommer slutresultatet bli något som skidåkaren har enkel tillgång till på berget. Det kan vara något som skidåkaren själv äger eller något som skidsystemet tillhandahåller och upplåter åt sina gäster..

VARFÖR?Produkterna som finns idag är endast ämnade för att hjälpa folk att överleva laviner, inte undvika dem. De produkter som syftar till att hjälpa folk undvika lavinerna är analoga och kräver mycket kunskap och erfarenhet samt att de är relativt okända. Eftersom offpiståkning och toppturande har växt snabbt som sport och har många nya, oerfarna utövare krävs något som hjälper de att fatta rätt beslut. Syftet är att skidåkaren på ett enkelt sätt ska kunna ta till sig information för att undvika lavinolyckor.

51

19. Gan Khoon Lay20. Por Suppasit

1. Augmented reality

3. Röststyrning

5. Flygburen laserskanning

2. GPS

4. Automatiserad väderstation

52

ANALYS // TEKNIK

Foto: cohlab.com

Foto: advancedsourcecode.comFoto: Ambient Weather WS-5305

Illustration: Documentary Tube

Då jag vill att mitt resultat ska vara teknologiskt har jag undersökt en del tekniker som används idag som skulle kunna användas för att göra det enklare att åka säkert i lavinterräng.

1. AUGMENTED REALITYAugmented reality, eller förstärkt verklighet, är en upplevelse av en fysisk miljö där datorgenererade sinnesintryck som ljud, bild etc förstärker upplevelsen. Till skillnad från virtuell verklighet, där en simulerad värld ersätter den verkliga, syftar AR (augmented reality) till att öka uppfattningen om den nuvarande verkligheten och har blivit mer vanligt i och med den tekniska utvecklingen av smartphones. Telefonen kan lägga ett filter över kamerabilden med information om de verkliga objekt som visas på skärmen.

2. GPSGlobal Positioning System, GPS, är ett system för satellitnavigering som utvecklades under 1970-talet. Alla som har en GPS-mottagare kan bestämma sin position på jorden i tre axlar (longitud, latitud och altitud). Dagens smartphones är utrustade med GPS-mottagare vilket används frekvent för tjänster såsom färdbeskrivningar och träningsappar.

3. RÖSTSTYRNINGRöststyrning gör att människor kan styra produkter med rösten. Detta är vanligt i smartphones och det är taligenkänning som möjliggör detta. Taligenkänning är en process som elektroniskt eller datatekniskt tolkar mänskligt tal. På så sätt kan en person prata in ett meddelande som översätts till text av enheten.

4. VÄDERSTATIONER En väderstation är en enhet som samlar information om vädret såsom temperatur, nederbörd, lufttryck, luftfuktighet och vind. Dessa fakta utgör grunderna i väderleksrapporter. Förr var väderstationer ofta bemannade men teknisk utveckling har gjort att de flesta idag är automatiserade.

5. FLYGBUREN LASERSKANNINGFör att mäta variation i terräng används idag flygburen laserskanning. Mätenheten skickar ut en laserstråle och beräknar avståndet från enheten till mätobjektet. På så sätt skapas en 3D-modell av objektet. Om mätenheten är utrustad med GPS går det att få ut precisa kartor av terrängen. Lantmäteriet arbetar med den nationella höjdmodellen som med laserskannad data ska ersätta den nationella höjddatabasen. Detta betyder att hela Sverige laserskannas och i laserskanningen går det att utlösa tex lutning på sluttningar med hög noggrannhet.

T E K N I K

53

I D É G E N E R E R I N G

W O R K S H O P P Å U I D

För att snabbt komma igång med ideation organiserade jag en kort workshop på UID. Jag bjöd in folk från BA-programmet för att brainstorma kring några frågor utifrån en brainstormmodell som kallas 6-3-5 brainwriting. Tekniken går ut på att alla personer skriver ner den första idén de får på fem frågor. Efter fem minuter skickas pappret vidare och nästa person utvecklar den idén som personen innan skrev. På så sätt kan man få ihop över 100 idéer på 20 min om man är 4 personer som deltar.

56

How might we increase/simplify the communication within the group?

How might we make the info about the conditions reach the individual?

How might we notify a skier when they’re exposed to high risk?

How might we show the safest way up and down the mountain?

How might we make it easier for a skier to make a smart decision?

Anonym omröstning i appHeadset i hjälmenPulsmätare som varnar när nån blir för taggadAnonyma meddelandenNär två tänker samma sak visas vilka det är Skypesamtal

Lavinkurs för att lösa ut liftkortVirtual reality-träning för ett specifikt åkNotis i app när förhållanden ändrasFyrverkerier och röksignalerInformation i liften uppAI som berättar om riskerFärgkodade risker på kartaGPS-baserad information när du är på toppenHeads up display

Ljud från höger/vänster beroende på var risken ärRöstkommandon på specifika platser (Google maps)Irriterande ljud du vill bli av medTillfredsställande ljud när du är säkerHeads up display i gogglesSkidorna blir röda vid hög riskVibration på armenSkidorna anpassar sig för att minska belastning

Blinkande skyltar visar risker eller flyktvägarHeads up display i goggles som visar vägenDrönare som guidar ner för bergetBlinkande pilar i gogglesHologramklocka som visar berget och rutterHologramklocka som visar hur en lavin hade sett utProdukt som vibrerar om man åker mot hög riskUpplyst väg nerför bergetAR i goggles som visar var det är farligt

Färgade pilar som pekar mot flyktvägarFotografera sluttning och få info i mobilenElstöt när man gör ett dåligt valVärme/massage i ryggsäcken när du gör något braÄngel och djävul på axelnSäker åkning ger 10% rabatt i barenEmojis!Låna gratis drönare som alltid flyger på säkra platser

57

ATES

LAVINPROGNOS

VÄDERDATA

KARTOR

GPS

PLANERING

GRUPPHANTERING

RISKER/VÄGVALSNÖINFO

58

IDÉGENERERING // SYSTEMET

SYST E M E T

Efter att ha gått igenom min research insåg jag två saker. Det första är att all den information vi behöver för att lära oss åka säkert finns. Vi kan läsa om laviner och lavinkunskap, vi kan gå kurser, vi kan prata med kompisar och vi kan skaffa erfarenhet genom att vara ute och åka. Problemet är att kunskapen inte alltid når ut och att den kan vara svår att förstå för den oerfarna. Det andra är att en klar majoritet av de som åker skidor idag har med sig en smartphone och via den nå all den här informationen. Kombinationen av att all kunskap och information finns och det faktum att de flesta har med sig en smartphone skulle kunna underlätta för skidåkare att på ett enkelt sätt vara uppdaterade om riskerna.

Eftersom lavinproblematiken är så komplex insåg jag också att det skulle vara svårt att göra en produkt eller tjänst som skulle kunna lösa allting. Därför har jag tittat på ett nytt system för lavinsäkerhet där de olika konceptidéerna är olika delar av systemet. Systemet är tänkt att göra det enklare att planera sina åk, välja rätt väg, förstå informationen och riskerna samt att hantera gruppen.

Systemet bygger på att ATES-bedömningarna av terrängen och de lutningskartor som finns tillsammans med lavinprognosen ska kunna räkna ut en objektiv riskbild. Riskbilden skapas utifrån samma princip som Avaluator-kortet. Det

finns vissa frågor och kriterier som en algoritm svarar på och resultatet ger en indikation om vilken risk det är. Via den här algoritmen och en persons GPS-koordinater (som finns tillgängliga via en smartphone) går det att bedöma vilken risk det är där åkaren står och runt den.

ATES-bedömningarna har på sätt och vis redan hanterat informationen om terrängen i form av lutning osv. men det finns två svagheter med dessa bedömningar. En är att områdena är klassificerade utifrån ett genomsnitt och visar inte i detalj vilka sluttningar som är tillräckligt branta i krävande terräng utan bara att det kan finnas. Den andra svagheten är att de enbart bedömt terrängen utanför skidområdets gränser, trots att det finns lavinterräng även innanför gränserna. Därför används lutningskartan för att få en tydligare bild av vad som gäller på skidåkarens position. Lavinprognosen har redan behandlat väderinformationen som finns att tillgå. Problemet här är att lavinprognoser bara finns på vissa orter (detsamma gäller för ATES-bedömningar). Däremot finns det information om vädret även på de ställen det inte finns en skidanläggning. Genom att veta hur vädret varit på den platsen går det att uppskatta ungefär var lavinterrängen är extra utsatt för fara. Detta hjälper skidåkaren och kan ge en bättre indikation om lavinfaran än den avsaknad som finns idag.

59

K O N C E P T 1

Det första konceptet fokuserar på att hjälpa skidåkaren förstå risken den är utsatt för på berget samt att göra det enklare att hantera gruppen. Det är en telefonapp som fungerar tillsammans med en fysisk produkt som är kopplad till telefonen. För att göra skidåkaren uppmärksam på riskerna runt omkring får den en notis från appen varje gång en ny riskfaktor finns på platsen för hens GPS-position. De viktigaste riskfaktorerna är lutning, väderstreck, höjd och terrängfällor. Om skidåkaren vill läsa mer om varför det är en riskfaktor kan den se det i telefonen. De totala riskbilden uppdateras när fler eller färre riskfaktorer finns på skidåkarens position och kommuniceras till skidåkaren i form av färg och text (caution, extra caution & not recommended). För att göra grupphanteringen enklare synkar gruppen sina enheter i början av dagen. Detta är dels för att starta en konversation inom gruppen och göra

medlemmarna medvetna om att det är allas ansvar att ta hand om varandra men också för att enklare upptäcka om någon i gruppen hamnar efter. Då skickas en notis till resten av gruppen. Detsamma gäller om gruppen står för nära varandra på en riskabel plats. När gruppen är skapad kommer en checklista på vilken sälerhetsutrustning varje person tar med sig samt tips på goda vanor. Nödfallskontakter och medicinskt ID delas inom gruppen i fall en olycka skulle ske. När gruppen är ute på berget kan varje medlem anonymt meddela känslor eller meddelanden till gruppen. Detta är för att göra det enklare att säga vad en tycker. Innan gruppen ger sig ut för en sluttning ska alla ha godkänt åket i appen/produkten. För att underlätta hanteringen av appen och inte tvinga åkaren att ta av handskarna i kyla finns en add-on som är en produkt som åkaren bör på armen. Den kommunicerar samma sak som appen men något förenklat.

BÖRJAN AV DAGEN TUREN UPP INNAN ÅKET NER

Skapa grupp genom att synka enheterUtse ledare & vice ledare

ICE-kontakter & medicinskt ID delasChecklista för säkerhetsutrustning

Påminner om goda vanor

Notiser när nya riskfaktorer uppstårUppdaterar riskbilden

Notis om gruppmedlem hamnar efterMeddelar om gruppen står för tätt

Gruppmedlemmar meddelar känslor anonymt

Gruppen samlas och läser riskbildenUtförlig info kan läsas i telefonenAlla godkänner innan åket börjar

Påminner om goda vanor Notis om gruppmedlem hamnar efter

1+1=?

60

IDÉGENERERING // KONCEPT

App/Produkt

K O N C E P T 2

Bristande kunskap // Bristande planeringDet andra konceptet syftar mer till planering och riktar sig framförallt till de som i vanliga fall inte planerar eller söker information om laviner. Konceptet bygger på en interaktiv informationsstation som står strategiskt utplacerad i skidsystemet, till exempel vid liften och platser där folk ofta brukar påbörja sina offpiståk. Stationen ska visa en karta över berget med ett filter som via färgfält kommunicerar vilken risk olika områden av berget har för dagen. Områdena färgkodas grönt (caution), gult (extra caution) och

rött (not recommended). Här kan en grupp enkelt se vilka delar av berget de bör undvika under dagen samt ta del av lavinprognosen. Gruppen kan planera sina åk vid stationen genom att ange var de vill börja sitt åk och vart de vill sluta det. Stationen räknar då ut, enligt riskbilden, vilken den minst farliga rutten för deras åk är. Gruppen kan sedan synka sina telefoner med stationen för att få sina åk som GPS-rutter. På så sätt kan de snabbt se om de är på rätt väg eller om de gått fel och är inne i ett farligt område.

VID LIFTEN (DAL/TOPP)

Infostationer utplacerade vid utvalda platserInteraktiv karta

GÖRA PLAN FÖR ÅKET

Kartan visar ”Avaluator-filter” över bergetAnge startpunkt, topp och tänkt mål

Säkrast vägval ritas uppInfo om riskfaktorer

SYNKA MED TELEFONEN

Synka telefonen med stationen > får ruttenSer egen position på rutten

GoPro-case till telefonen med taktila knapparAR-filter över riskzoner via kameran

61

Informationsstation

K O N C E P T 3

Bristande planering // Bristande kunskap // PsykologiDet tredje konceptet bygger på samma typ av kart- och planeringstjänst som koncept 2 fast den används i åkarens personliga dator istället och en drönare. Dagen innan planerar åkaren vilka åk den vill göra om laddar över dessa i sin drönare. När åkaren kommer fram till backen tar den fram drönaren och väljer vilket åk den vill göra. Drönare leder åkaren upp och ner för berget

enligt den minst farliga vägen. Drönaren är utrustad med sensorer som uppfattar hur terrängen ser ut under snötäcket för att kunna upptäcka om det finns stenar etc som påverkar lavinrisken. Åkaren kan ta del av riskbilden via en skärm på drönaren. På vägen nerför en sluttning åker drönaren i förväg och stannar på en plats som är säker att stanna på och väntar in åkaren för att sedan flyga vidare.

DAGEN INNAN TUREN UPP ÅKET NER

Åkaren planerar sina åk för dagenSamma karttjänst som koncept 2

Åkaren väljer åk på drönarenDrönaren flyger i förväg och väntar in åkaren

Uppdaterar riskbildVisar den säkraste vägen upp

Riskexponering och riskfaktorer visas på displaySkannar sluttningen > hitta underliggande faror

Drönaren flyger i förväg i minst farlig linjeStannar på safespot och väntar in gruppen

Sensor som placeras på skidanKanske i bindningen?

Kanske är belaget själva sensorn?

62

IDÉGENERERING // KONCEPT

Drönarguide

Riskexponering och riskfaktorer visas på displaySkannar sluttningen > hitta underliggande faror

Drönaren flyger i förväg i minst farlig linjeStannar på safespot och väntar in gruppen

Snöstabilitet // Bristande kunskap // Lägga ihop faktorerDet fjärde konceptet grundar sig i tanken att vi använder riskhantering och riskminimering eftersom vi aldrig kan veta helt säkert hur stabilt snötäcket är. Vi kan göra en ganska bra uppskattning av det men vi kan, som sagt, aldrig vara helt säkra. Hade vi däremot kunnat vara helt säkra på stabiliteten i snön hade vi inte behövt riskminimera. Tanken med konceptet är att åkaren är utrustad med en sensor som fästs någonstans på skidan. Sensorn skickar signaler genom snötäcket och skapar en bild av hur lagerbildningen ser ut. Utifrån den informationen beräknas hur mycket

belastning de svaga lagrena klarar av. Detta tillsammans med en uträkning av hur mycket skidåkaren belastar ger en bild av om snön kommer bära eller om det kommer utlösas en lavin. För att skapa en så tydlig bild av snön på berget som möjligt mäter sensorn snön med jämna mellanrum. Om den används av många kommer stora delar av berget snabbt täckas upp. När åkaren kommer till en sluttning den vill åka kan sensorn kommunicera om snön kommer släppa eller inte.

”Om vi vet om sluttningen kommer släppa eller inte vet vi om det är en bra eller dålig idé att åka där.”

K O N C E P T 4

SKIDAN

Sensor som placeras på skidanKanske i bindningen?

Kanske är belaget själva sensorn?

PÅ BERGET

Snötäcket skannas med jämna mellanrumIdentifierar svaga lager

Algoritmer beräknar bärigheten i snön

INNAN ÅKET NER

Åkaren pekar vart den tänker åkaAlgoritm för bärighet + åkarens påverkan = sannolikhet

Sannolikheten kommuniceras till skidåkarenCrowdsourcing skapar holistisk bild av bergets snötäcke

1+1=?

63

Snölagermätare

Tillgänglig för allaEnkel översiktEnkel planeringTekniken finnsMånga ser denAR-filter

Ute hela tiden - utsatt för väderBehövs mångaDyr

Når till alla, inklusive JerrysUppdatera lavinskalan

VäderKommer anläggningen vilja ta ansvar?

STRENGTHS

OPPORTUNITIES

WEAKNESSES

THREATS

KONCEPT 2 - INFOSTATION

GrupphanteringDela kontakterTillgänglighetEnkelt/tydligtMånga har smartphoneKommunikation

Batteri i kylaKommer folk stanna?Kallt om händerna

Når till mångaKan göras idag

PandoraTar folk fram telefonen?

STRENGTHS

OPPORTUNITIES

WEAKNESSES

THREATS

KONCEPT 1 - RISKAPP

Måste planeraEftersök vid olyckaSkanna terräng under snönSäkra vägval

DyrVäderkänsligStor/tungBatteritid

Stor utvecklingspotential Koncept 2 gör liknande men billigareKommer folk köpa den?

STRENGTHS

OPPORTUNITIES

WEAKNESSES

THREATS

KONCEPT 3 - DRÖNARE

SnölagerbildEnkel riskhanteringStor insamling av infoHjälper prognosmakarna

Finns tekniken?Redan i risk när info kommerKräver många användareDyrt?Hur ska man använda info?

Bättre lavinprognoser Tekniska begränsningar

STRENGTHS

OPPORTUNITIES

WEAKNESSES

THREATS

KONCEPT 4 - SNÖLAGERMÄTARE

64

IDÉGENERERING // UTVÄRDERING

K O N C E P T P R E S E N TAT I O N

PA N D O R A

För att reda ut vilket koncept jag skulle jobba vidare med åkte jag och träffade Åre Lavincenter och MM Rapaport & Hargin. Jag presenterade mina koncept och vi hade diskussioner kring styrkor och svagheter samt hur de skulle kunna utvecklas vidare. Tillsammans med deras feedback gjorde jag SWOT-analyser av varje för att välja slutgiltig inriktning.

Mårten på Åre Lavincenter menade att koncept 1 och 2 är genomförbara redan idag och att det görs liknande projekt. Att skapa en grupp och förebygga mänskliga faktorer gillade han men ansåg att det måste finnas något att vinna på att skapa en grupp, tex att dela kontaktuppgifter under tiden man är en grupp. Koncept 3 och 4 tyckte han var mest intressanta, speciellt koncept 4, eftersom de var mer futuristiska.

Att få skidåkare att samla information om snötäcket skulle vara till stor hjälp för prognosmakarna men troligen svårt rent tekniskt att genomföra.

MM Rapaport & Hargin gillade de två första koncepten bäst. De är tekniskt genomförbara idag och är tillgängliga för många personer. Idén med drönaren i koncept 3 tyckte de var intressant och skulle antagligen vara väldigt effektiv, speciellt om drönaren är utrustad med en transceiver och automatiskt kan markera en begravd persons plats. Dock skulle det med stor sannolikhet bli dyrt för konsumenten samt att det blir en till, ganska stor, sak att bära med om den inte används hela dagen. Koncept 4 hade, enligt dem, varit för svårt att få till tekniskt. Speciellt med tanke på att projektet bara är 10 veckor.

Efter att jag presenterat koncepten för Åre Lavincenter berättade Mårten om ett projekt, som för tillfället är pausat, som Naturvårdsverket gjort i samarbete med Luleås Tekniska Universitet (LTU). Projektet är en app som heter Pandora som fungerar i princip som mitt första koncept. Appen gör ett automatiserat riskfilter utifrån terrängen och lavinprognosen. Eftersom koncept 1 var det jag kände starkast för tog jag reda på mer information om Pandora och utvärderade vad jag tyckte de gjorde bra

och vad jag tyckte de gjorde mindre bra. Det positiva är det enkla sättet att förmedla lavinrisken till åkaren via telefonen och checklistor för vilken säkerhetsutrustning åkaren tar med sig. Det jag tycker saknas är ett sätt att hantera gruppen och psykologin i offpiståkning. Det är även problematiskt för åkaren att behöva ta fram telefonen så fort den vill se riskbilden på grund av kyla, även om många i min enkät var positiva till att ta fram telefonen.

65

U T V E C K L A N D E

VA L D I N R I K T N I N G

Efter utvärderingen valde jag att gå vidare med koncept 1. Feedbacken på mina koncept visade dock att det fanns styrkor i alla koncept som tillsammans skulle kunna fungera i ett större system. Därför valde jag ut de största styrkorna från koncept 2-4 och implementerade de som delar i det slutgiltiga konceptet. Drönaren kommer vara utrustad med sensorer som läser av snöns profil. Denna info används av prognosmakarna för att kunna göra skarpare prognoser och infostationen från koncept 2 kommer också finnas med i det slutgiltiga konceptet. Både drönaren och infostationen ägs och tillhandahålls av skidsystemet. I och med att fler och fler intresserar sig för offpist och frågan om lavinsäkerhet blir allt större känns

det rimligt att skidsystemen i framtiden är villiga att dela den här typen av information med sina gäster för att måna om deras säkerhet.

Det stora fokuset kommer bli på en app som gör det enklare att hantera gruppen och som kan förmedla risker på ett lättförstått sätt. Appen kommer vara grunden i resultatet men då jag anser att många kommer dra sig för att ta fram telefonen i kyla ville jag göra något som underlättar användandet av appen. Mina tre alternativ var ett skal till telefonen, en fristående produkt för ändamålet eller en gadget till appen.

SLUT-KONCEPT

APPGADGET

BESLUTSSTÖD

INFOSTATIONPLANERING

SYNK

DRÖNARESAFE SPOTS

SNÖLAGER-MÄTARE

DRÖNARE INFOSTATION APP GADGET

Samlar högupplöst info om terrängen

Sonderar snötäcket för snöprofil

Fotar terräng till ”street view”

Placerad vid liftar och kända åkstarter

Planera ruttVisar riskfilter över berget

Kommunicerar lavinprognosGer tips & goda rådVisar ATES-förklaring

SOS nummerTransceivercheck

Synka med telefon/gadget

Skapar gruppObjektiv risk + notiser

Samla ihop/sprid ut gruppVäderstreck

Lutning”Drop in”

KartaAR-filter/”street view”

Planera rutterMarkera info med GPSChecklista utrustning

Förenklar användning av appFungerar självständigt

KommunikationLogga aktiviteter

Användbar på sommaren

ÄGS AV SYSTEMET

KONCEPT 1 KONCEPT 2 KONCEPT 3 KONCEPT 4

68

UTVECKLANDE // KONCEPTSCENARIO

KONCEPTSCENARIO

SYNKA!

SÄKRA ÅK

SKANNAR/FOTAR

TERRÄNG

SKAPAGRUPP

UTSELEDARE

PLANERA ÅK/VÄGVAL

GPS-RUTT

SAMLA IHOP/SPRID UT

GRUPP

TRANSCEIVERCHECK

KOMMUNI-KATION

AR-FILTER

FOTAR/SONDERAR

SNÖN

CHECK-LISTA

RISK-NOTIS

RISKBILD DROP IN SAFE SPOT

RISKFILTER/ARPROGNOS

RISK &AMBITION

LIFT/TOPP

VIN

TER

69

U T V Ä R D E R I N G

I N R I K T N I N G A R

Mobilskalet föll bort ganska snabbt eftersom en telefon som utsätts för mycket kyla snabbt tar slut på batteri. Skalet hade behövt teknologi för att fungera tillsammans med telefonen och hade i slutändan inte blivit så billigt som jag velat. Det finns även många olika telefoner och skulle därför kräva en stor produktion för att inte bli uteslutande. Datorn skulle ha blivit väldigt dyr och så pass stor att man hade velat bära den i en ficka. Då hade den enkla användningen försvårats och det som hade skiljt den från en app hade varit att man kan använda den med handskar på händerna. Jag valde att gå vidare med kombinationen av en app och en gadget. Detta möjliggör att de som inte vill köpa en till produkt fortfarande kan använda appen. Produkten blir så pass liten att det kan bäras på kroppen och på så sätt bli synlig och lättillgänglig. Detta gör att den

kan bäras i handregionen, vilket majoriteten av de som svarade på min enkät ville.

Jag diskuterade mina idéer med samtliga samarbetspartners och de höll med mig om att app + gadget var rätt beslut. Mårten på Åre Lavincenter ansåg dock att jag borde strunta helt i drönaren eftersom det skulle bli en för stor lösning med den. Den skulle vara till stor hjälp för prognosmakarna men han tyckte jag enbart skulle fokusera på lösningen för privatpersonerna istället. Drönarens uppgift skulle vara att samla in information och terrängen och vädret men terränginfo går redan att få tag på och med en automatiserad väderstation kan man få det som behövs om vädret. Därför valde jag att ersätta drönaren med en väderstation och fokusera helt på appen med tillhörande gadget.

TELEFONSKALEtt stöt- och fuktskyddande skal till telefonen som bärs på åkarens arm. Tanken är att använda sig av den teknik som folk reda äger för att göra resultatet så billigt som möjligt för användaren. Detta ska göra telefonen och appens funktioner tillgängliga hela tiden. Skyddsglaset för skärmen kommer utrustas med teknologi för att göra touchfunktionen tillgänglig.

GPS-DATOREftersom alla inte har smartphone är ett av spåren en fristående produkt som kan liknas vid de GPS-datorer som är vanligt inom friluftsaktivitet. Den har en tillräckligt stor skärm för att kunna använda karttjänsten i appen.

GADGETDet tredje alternativet är att göra appen och en tillhörande gadget, liknande en pulsklocka, som fungerar som en förlängning av appen och gör användandet av den på berget enklare. Den ska kunna visa det viktigaste i appen i en något avskalad version. Vissa funktioner, som tex karta, kommer inte kunna navigeras eftersom det kräver en för stor skärm. Vill åkaren navigera i kartan får den ta fram telefonen.

70

UTVECKLANDE // UTVÄRDERING

TELEFONSKAL GPS-DATOR AKTIVITETSKLOCKA

???

+Flesta har smartphone

BilligAlla funktioner tillgängliga

-Batteri i kyla

Behöver teknik i skaletInte tillräckligt billigt

För storMånga telefonmodeller

+Behöver inte smartphoneAlla funktioner tillgängliga

-För dyr

Stor

+Förenklar appen

Kan användas med handskarInte ett måste för tjänsten

Liten/smidigFungerar även utan app

-Dyr

Tappar vissa funktioner

71

I N S P I R AT I O N

72

UTVECKLANDE // INSPIRATION

MOOD

SPORTIGHÅLLBARFRIHET

SYMMETRISKRUNDADSKYDDAD

73

FORM

CMF

SYMMETRISKRUNDADSKYDDAD

ACCENTFÄRG FÖR FUNKTIONTEXTURERAD YTA FÖR GREPPMATERIALKONTRAST

74

UTVECKLANDE // SKISS 2D

S K I S S 2 D

Jag började med att skissa för hand. Eftersom jag visste att produkten skulle bäras på handen fotade jag min egen hand och använde som underlay att skissa på. I början handlade det mest om att bestämma var på handen den skulle placeras och ungefär hur stor den skulle vara. När jag bestämt det fortsatte jag med att skissa mer på själva formen på produkten.

KEYSKETCH

75

76

UTVECKLANDE // SKISS 3D

S K I S S 3 D

När jag hade gjort min keysketch gick jag vidare till att jobba tredimensionellt. Jag gjorde enkla mockups i gulskum för att snabbt utvärdera storlek och form. Jag fokuserade på att utforska en grundform för produkten och utesluta detaljer för tillfället. Dessa enkla modeller kunde jag sedan använda som grund när jag började gå in mer på detaljnivå.

Efter att ha valt ut en grundform jag gillade tog jag in det i datorn. Jag byggde enkla CAD-modeller i Rhino och började fila på detaljerna. Här kunde jag göra det mer definitivt än i gulskummet. Jag använde mina CAD-modeller som underlay och skissade över dem i Photoshop för att enklare kunna testa olika formelement och detaljer. Mina digitala skisser blev grunden för den slutgiltiga formen.

77

Foto: Niclas Vestefjell

R E S U LTAT

Resultatet är Avoid, en app till telefonen med en tillhörande klocka som ska hjälpa folk att fatta bättre beslut. Via skidåkarens GPS-position och lavinprognoser sammanställs en bild av vilken risk och vad som påverkar risken åkaren är utsatt för. Appen och klockan fungerar båda var för sig men för att få ut full potential bör de användas tillsammans. Klockan är tänkt som en förlängning av appen och gör att åkaren alltid har tillgång till tjänsten utan att behöva ta fram telefonen. Den går även att manövrera med handskar på vilket ökar komforten för åkaren.

80

RESULTAT

+

The smart watch for skiers

81

10 mm 45 mm

55 m

m

RESULTAT // MÅTT & ARMBAND

82

A R M BA N D

Klockans armband är inspirerat av öglorna till längdskidstavar. Armbandet erbjuder hög komfort och säkerställer klockans placering över handryggen. Placeringen över handryggen är mycket viktig då klockan inte täcks av kläder och hela tiden är synlig för användaren. Placeringen gör också så klockans varningslampa riktas upp mot användarens ansikte vilket gör att den blir synlig även i dagsljus. För att säkra klockans placering trär användaren resårögglan runt tummen, drar karborren runt

undersidan av handen, genom stålbygeln på klockan, spänner åt och låser armbandet med kardborrarna. Armbandet är tillverkat i en svart nylonväv. Nylonväven är ett material som inte påverkas av väta och är mycket slitstarkt. Resårögglan är för komfort och för att armbandet ska passa flera olika handstorlekar. Kardborre är ett material vars funktion inte påverkas negativt av väta samt att det är hållbart under en lång tid. Det är även smidigt att använda med handskar på.

RESÅR

KARDBORRE

NYLONVÄV

83

LED VARNINGSLJUS

HÖGTALARE/MIK

STYRKNAPPGUMMITEXTUR

INFÄSTNINGSTÅL

ALUMINUM SKYDDSGLAS

PLAST

RESULTAT // KOMPONENTER & MATERIAL

84

K O M P O N E N T E R & M AT E R I A L

SKÄRMÖver färgdisplayen sitter ett skyddande glas för att hålla fukt och smuts borta. Glaset är reptåligt för att klara den extrema miljön skidåkaren utsätts för.

TOPP & BOTTENKlockans topp- och bottendel är tillverkade i fräst aluminium för att ge en skyddande omslutning till den känsliga mekaniken inne i klockan.

MITTDELMellan de två aluminiumstyckena är klockans mitt som är tillverkad i fyra plastdelar. Den svarta färgen ger en kontrast mot klockans topp och botten för att förstärka materialmötet. I den här delen sitter lampan, högtalaren, mikrofonen och knapparna.

LED VARNINGSLAMPFör att påkalla skidåkarens uppmärksamhet är en varningslampa placerad på vardera kortsida. Lampan är riktad upp mot skidåkarens ansikte och tänds när en notifikation, tex ny riskfaktor eller nytt meddelande, uppstår. Lampan som sitter på motsatt sida är för att andra i gruppen också ska kunna se om en notifikation uppstått.

KNAPPARKlockan är utrustad med fyra knappar, två på vardera långsida. Dessa används för att navigera i klockans menyer. Knapparna är utstickande och har en texturerad gummiyta för att lätta kännas med handskar på. De ger en tydlig haptisk feedback så skidåkaren ska känna att knappen trycks in. Accentfärgen gör att knapparna sysnd tydligare.

HÖGTALARE & MIKROFONPå kortsidan som är riktiad mot skidåkaren sitter klockans högtalare och mikrofon. Högtalaren ger ifrån sig en tydlig ljudsignal när en notifikation har uppstått för att påkalla skidåkarens uppmärksamhet. För att snabbt kunna skicka meddelanden inom gruppen talas ett meddelande in som, via röststyrning, översätts till ett textmeddelande som skickas till övriga gruppmedlemmar.

INFÄSTNINGKlockan fästs i armbandet via två starka stålbyglar som är placerade på vardera kortsida.

85

PASSIV NORMAL NOTIS HÖGRISKNOTIS

5 sek

RESULTAT // VARNINGSLAMPA & GRÄNSSNITT

VA R N I N G S L A M PA

Varningslamporna är placerade på klockans kortsido och har tre lägen; passiv, normal notis och högrisknotis. De tänds när en ny notis har uppstått. Notiserna kan vara antingen att en ny riskfaktor tillkommit eller att ett gruppmeddelande har tagits emot. För att göra skidåkaren allert på notisen tänds lampan med ett vitt sken och samtidigt ljuder en signal samt att klockan vibrerar.

Skidåkaren trycker på OK/PWR-knappen för att bekräfta att den läst meddeladet. Om skidåkaren inte bekräftat inom fem sekunder kommer lampan istället börja blinka följt av fler ljudsignaler för att ytterligare påkalla uppmärksamhet. I de fall det uppstått en förändring i skidåkarens riskbild som gör att den utsätts för hög risk tänds lampan med ett rött sken istället.

86

A N V Ä N DA R G R Ä N S S N I T T

Klockans standardgränssnitt är utformat för att på ett tydligt sätt kommunicera riskerna till skidåkaren. Överst på skärmen visas vilket väderstreck skidåkaren befinner sig på. Under visas vilken lutning platsen skidåkaren befinner sig på har. Om lutningen är mindre än 25°, dvs inte i lavinterräng är siffrorna vita. Så fort skidåkaren befinner sig i lavinterräng (brantare än 25°) ändras siffrorna och blir gula samtidigt som texten ”avalanche terrain” tänds för att göra skidåkaren medveten om att den befinner sig i lavinterräng.

Om skidåkaren befinner i terräng brantare än 35°, där flest olyckor sker, blir siffrorna röda. I nedre delen av skärmen visas en sammanfattning av lavinprognosen i symboler. Den visar vilket väderstreck och vilken höjd lavinproblemen finns samt vilken typ av lavinroblem det är. När skidåkaren befinner sig på de platser som det varnats för ändras symbolerna från vit till röd. Längst ner visas en riskmätare, som går från grönt till gult till rött, som snabbt kommunicerar vilken objektiv risk skidåkaren befinner sig i.

VÄDERSTRECK

LUTNING

LAVINTERRÄNG

LAVINPROGNOS

RISKMÄTARE

LÅG RISKEXEMPEL

HÖG RISKEXEMPEL

SW

AVALANCHE TERRAIN

SE

W

SE

AVALANCHE TERRAIN

SE

SE

87

KLOCKA

SW

AVALANCHE TERRAIN

SE

14:31 KARTA

RESULTAT // ALTERNATIVA GRÄNSSNITT & MEDDELANDEN

A LT E R N AT I VA G R Ä N S S N I T T

Om skidåkaren vill se information som inte visas i standardgränsnittet kan den använda knapparna ”NEXT” och ”PREV.” för att bläddra mellan olika gränssnitt. Genom att trycka på ”PREV.” byts siffrorna som visar lutningen ut mot en klocka. Om skidåkaren istället trycker på ”NEXT” visas en karta. På kartan visas ett riskfilter över berget, åkarens position samt den rutten som skidåkaren valt

att följa. På så sätt kan skidåkaren enkelt se att den är på rätt spår samt hur terrängen runt omkring den är bedömd riskmässigt. Då skidåkaren kan se riskerna på berget blir det lättare att inte fatta impulsiva beslut som kan leda till olyckor. Om skidåkaren bläddrar vidare från kartan kan den läsa lavinprognosen eller mer information om riskerna den är utsatt för.

88

KARTA

M E D D E L A N D E N

På berget kan det vara svårt att höra varandra. För att enklare kunna hålla en god kommunikation inom gruppen kan man skicka snabba meddelanden till varandra. Genom att hålla in ”MENU” och ”NEXT” aktiverar skidåkaren röststyrningen. Skidåkaren talar in ett meddelande som översätts till text av klockan och skickas anonymt till resten av gruppmedlemmarna. Anledningen

att meddelandena skickas anonymt är för att göra det lättare att meddela gruppen om sina känslor och tankar då många kan känna att de är ”den tråkiga” om de inte vill göra ett åk som känns riskabelt. Förhoppningen med meddelande-funktionen är att det ska bli lättare för gruppen för gruppen att fatta beslut tillsammans.

”Guys, I’ve got a bad feeling about this...”

89

S C E N A R I O

Foto: Bailey Zindel

Scenariot börjar med att gruppen är på väg mot berget de ska tura, det vill säga gå upp och åk ner, på. De startar Avoid på telefonen och möts först av ett meddelande att Avoid inte är tänkt att ersätta kunskap och sunt förnuft utan ska fungera som ett hjälpmedel för skidåkaren. De får frågan om vilken säkerhetsutrustning de tar med sig, fyller i listan och går vidare till nästa steg. De har inte lagt in någon plan i Avoid än och uppmanas göra det. De kan fortsätta utan plan med påminns då om vikten av att planera. Eftersom de ska tura väljer de att göra en plan för dagen.

WHAT EQUIPMENT ARE YOU BRINGING TODAY?

TRANSCEIVERPROBESHOVELABS HELMETFIRST AID

YOU HAVE NO PLANNED ROUTES FOR TODAY

MAKE PLAN

CONTINUE WITHOUT

1 .

92

RESULTAT // SCENARIO

När gruppen är inne i planering får de upp en karta med ett färgkodat riskfilter över, där grönt innebär låg risk, gult medelrisk och rött hög risk. De ser att deras favoritåk är bedömd till hög risk idag. Därför ritar de upp en annan rutt för att hålla sig till sluttningar med lägre risk. När de ritat ut sin rutt kan de läsa medellutning för rutten, brantaste parti, längden på rutten samt vilka väderstreck den sträcker sig över. Inne i kartan kan de även välja filter som visar lavinterräng, extra utsatt lavinterräng, lutning, väderstreck och höjd.

När de gjort färdigt sin plan skapar de en grupp. Detta är dels för att förstärka ritualen av att bestämma att de kommer spendera dagen tillsammans men också för att Avoid ska kunna läsa av gruppmedlemmars GPS-position och upptäcka om någon till exempel är för långt ifrån gruppen. Under tiden de är en grupp delas nödfallskontakter och medicinskt ID ifall en olycka skulle ske. De fyller gemensamt i vilken risk de är villiga att acceptera för dagen samt hur de ska fatta beslut; tillsammans eller var för sig. Dessa checklistor ska trigga diskussion inom gruppen för att göra alla delaktiga i beslutsfattandet.

FAVORIT-ÅK

TUR UPPNYTT ÅK

+ WHAT RISK ARE YOU WILLING TO ACCEPT?

HIGH

MEDIUM

LOW

HOW WILL YOU MAKEDECISIONS?

TOGETHER

FREE FOR ALL

2 .

3 .

93

När gruppen gjort iordning sin utrustning och ska börja sin tur uppför slår de över till RIDE-läget. Detta görs antingen i telefonen eller klockan som hela tiden är synkade. I detta läge kan de välja rutt, se riskerna, använda kamerafunktionen samt se kartan. Väljer de ”risk” kan de se vilka risker de är utsatta för samt var olika riskfatorer, så som terrängfällor, är placerade. Det femte alternativet är report där användaren kan lägga in observationer på berget med en GPS-pin. Det kan till exempel vara spår efter laviner eller att snön känts instabil. Gruppen har ännu inte aktiverat vilken rutt de ska ta och går därför in i ”Chose route”.

4 . RIDE

RIDECHOSE ROUTE

RISK

CAM/AR

MAP

REPORT

94

Inne i ”Chose route” finns alla de åk/turer som användaren planerat. I de fall, som det här, det bara finns ett åk påminner Avoid om vikten av att ha alternativa planer för att inte utsättas för den mänskliga faktorn målfokus. Gruppen går återigen in i planeringsläget och ritar upp två alternativa rutter de kan välja om deras första plan skulle visa sig ha högre riskexponering än de tänkt eller om någon gruppmedlem inte tycker det känns säkert.

5 .

CHOSE ROUTE

THERE IS ONLY ONE ROUTE PLANNED FOR TODAY. WE

RECOMMEND YOU MAKE ALTERNATIVE PLANS IN ORDER TO

HAVE SAFER OPTIONS.

WARNING

När gruppen gjort alternativa rutter, som de själva döpt, går de inte i ”Chose route” än en gång. De bestämmer sig för åket ”Åreskutan” då det är deras första plan. När en gruppmedlem valt åket för övriga gruppmedlemmar en notis om att godkänna åket. De kan gå in och titta på planen på kartan med riskfilter för att alla ska veta hur rutten se ut och kunna bilda sig en uppfattning om det är okej eller inte. Innan de kan gå vidare måste alla gruppmedlemmar godkänna rutten.

6 .

CHOSE ROUTE

ÅRESKUTAN

VÄSTERSKUTAN

TVÄROVALVET

RESULTAT // SCENARIO

95

Gruppen har börjat sin tur upp för berget och befinner sig för tilfället under trädgränsen. Klockans standardgränssnitt visar att de befinner sig på en västlig sluttning med 16° lutning. De är inte på något område där lavinterrängen är utsatt för de problem som beskrivs i lavinprognosen. Därför är alla symboler vita. Riskmätaren visar att de för tilfället befinner sig i en låg risk.

7 .W

SE

96

RESULTAT // SCENARIO

Efter att de gått ett tag vill en av gruppmedlemmarna försäkra sig om att alla mår bra och känner sig bekväma med turen. Hen håller då in de två övre knapparna och talar sitt meddelande. Meddelandet översätts till text och skickas till samtliga gruppmedlemmar som läser meddelandet och svarar att allt känns bra än så länge.

8 .

”Everybodyokay?”

!Efter en stund för gruppen ett meddelande från Avoid. En annan grupp på berget har uppmärksammat lavinaktivitet och lagt in en observationen med en bild och GPS-pin. Observationens plats är i närheten av den tänkta rutten och därför har gruppens riskbild uppdaterats. Gruppmedlemmarna väljer ”See risk” och kan då se på kartan var observationen har gjorts. På kartan ser de att deras rutt är utom räckhåll för laviner och fortsätter men nu med medvetenhet om att det kan gå laviner idag.

9 .

NEW OBSERVATION

Avalanche activity near your route. Risk updated.

SEE RISK

97

Gruppen har nu kommit upp ovanför trädgränsen och deras riskbild har uppdaterats. Lavinprognosen varnar för djupt begravda svaga lager över trädgränsen och dessa symboler har nu bytt färg från röd till vit. Platsen de befinner sig på är i lavinterräng och texten ”Avalanche terrain” har tänts. Riskmätaren har gått från grön till gul för att indikera att risken de är utsatta för nu är större. Gruppen går en och en över det branta partiet och fortsätter sin rutt på flackare terräng.

1 0 . SW

AVALANCHE TERRAIN

SE

98

RESULTAT // SCENARIO

När de kommit en bit längre får de ett nytt meddelande från Avoid som, via gruppmedlemmarnas GPS-position, känt att en gruppmedlem är för långt ifrån resten av gruppen. Det visar sig att en i gruppen börjar bli trött och gruppen bestämmer sig därför för att stanna och ta en paus.

1 1 . !

När gruppen har sin paus med fika passar de på att titta på kartan för att se att de fortfarande följer sin tänkta rutt. När de fikat färdigt fortsätter de sin tur mo toppen.

1 2 .

GROUP MEMBER FAR AWAY.

!

99

När gruppen kommit till toppen aktiverar de kamerafunktionen i telefonappen. De kan då se ett augmented reality-filter över det kameran ser. Fitlret visar områden med hög risk och vad som utgör risken. Det kan vara brant lutning, begravda stenar eller terrängfällor. Filtret kan också visa flyktvägar, ifall det finns några på den sluttningen.

1 3 .BURRIED ROCKS

INCLINATION 45°

100

RESULTAT // SCENARIO

Innan de ger sig ut för den tänkta sluttningen tittar de på klockan för att se vilken risk de befinner sig i. De kan se att deras åk är i lavinterräng och att de är utsatta för ett av lavinproblemen i prognosen. Lutningen precis över gränsvärdet för lavinterräng och de bestämmer sig för att åka ner.

1 4 .

När de bekräftat att de tänker åka ner frågar Avoid om alla har en bra magkänsla för åket. Detta är för att trigga diskussion inom gruppen och se till att gruppen fattar beslut tillsammans. Varje gruppmedlem får själv ge sitt svar och om inte alla svarat ja hänvisar Avoid till att avstå från åket. I det här fallet tycker alla att det känns bra och innan de åker ner får de en påminnelse om goda vanor, så som att åka en i taget, bara stanna säkra platser och att alltid ha en flyktväg. I de fall det inte finns någon flyktväg avråder Avoid användaren från att fullfölja åket.

1 5 .

1+1 SW

AVALANCHE TERRAIN

SE

FRIENDLY REMINDER:

GO ONE AT A TIMESTOP AT SAFE SPOTSHAVE AN EXIT PLAN

DOES EVERYONE FEEL GOOD ABOUT

THIS RUN?

101

Efter att ha bestämt åkordning ger sig första åkaren ner för sluttningen. När den kommit ner en bit och hittat en säker plats att stanna på meddelas resten av gruppen att nästa person kan åka ner.

1 6 .

RIDER 1 IS AT SAFE SPOT. NEXT RIDER’S FREE TO

DROP IN.

102

RESULTAT // SCENARIO

Den sista gruppmedlemmen som åker ner ramlar och blir liggande. Resten av gruppen står längre ner i backen och kan inte ropa till den fallne. De skickar då ett meddelande och frågor hur det gick. De får svaret att det gick bra men att det är svårt att resa sig eftersom det är mycket lös snö. När gruppen samlats igen fortsätter de sitt åk ner till bilen och åker hem, nöjda med en fin dag på berget.

1 7 .

Tack vare kartan med riskfilter kunde gruppen se att det åk de först tänkte göra var graderat till hög risk och kunde då planera om. Om de inte hade sett det hade de hamnat i en terräng med hög risk som med största sannolikhet lett till en olycka. Gränssnittet intill visar hur det hade kunnat se ut om de åkt ner på den platsen. De hade varit i det lutningsintervall där flest olyckor sker och de hade varit utsatta för alla de problem prognosen varnar för. Eftersom att gruppen använde Avoid kunde de planera om och njuta av fin åkning på ett säkert sätt. De kunde bibehålla en bra kommunikation och fatta alla beslut tillsammans.

1 8 .

”Yeah, I’m fine.Hard to get up

is all..”

AVALANCHE TERRAIN

SE

SE

103

Avoid är ett verktyg som gör det enklare att åka säkert i offpisten och är tillgänglig för de flesta. Appen erbjuder tjänsten som ett billigare alternativ. Klockan möjliggör användning utan smartphone och erbjuder tjänstens fulla potential tillsammans med appen.

104

RESULTAT // SAMMANFATTNING

1+1=?

Genom påminnelser, uppmaningar och Avoids riskfilter blir det enklare att planera säkra åk. Med crowd sourcing av obesrvationer på berget kan Avoids användare tillsammans hjälpa varandra att undvika faror.

Att skapa en grupp där medlemmarna blir uppmanade och påminda om att fatta beslut tillsammans och notifierade om någon hamnar efter blir det enklare att hålla en bra kommunikation inom gruppen. Snabba, anonyma meddelanden gör det lättare att dela med sig av sina känslor och tankar vilket triggar diskussionen inom gruppen.

Medvetenheten om riskerna ökas då användaren alltid har möjlighet att se vilka risker som finns runt omkring den. Notiser om att en ny riskfaktor uppstått eller om risken är väldigt stor gör det enklare för användaren att stanna upp och tänka efter en extra gång och på så sätt inte blir utsatt för mänskliga faktorer lika enkelt.

Förmågan att enkelt planera sina åk och samtidigt se vilka risker de innehåller, kommunicera enkelt inom gruppen och bli uppdaterad på vilka risker som finns runt omkring en gör det enklare att åka säkert i offpisten.

105

106

K Ä L L O R

LÄNKARhttp://www.fjallsakerhetsradet.se/forberedelser/laviner/https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/lavinolyckor-i-sverige-1.29251http://www.slf.ch/praevention/lawinenunfaelle/lawinenunfaelle/lawinenstatistik/index_ENhttps://www.psychologytoday.com/blog/spoonful-sugar/201303/following-doctor-s-orders-risk-vs-reward-in-lifehttps://www.outsideonline.com/2149646/first-impressions-outdoor-retailer-avatech-scopehttps://en.wikipedia.org/wiki/Avalanchehttp://www.akaskidor.se/artiklar/artiklar/20080602/laviner-en-lektion-i-overlevnadhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Förstärkt_verklighethttps://sv.wikipedia.org/wiki/Global_Positioning_Systemhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Taligenkänninghttps://sv.wikipedia.org/wiki/Väderstationhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Laserskanninghttp://news.nationalgeographic.com/news/2013/13/130422-avalanche-safety-tips/#closehttps://sports.vice.com/en_us/article/more-than-100-skiers-died-in-the-alps-this-winter-was-it-just-a-bad-year-or-is-this-the-new-normhttp://snowbrains.com/5-new-avalanche-statistics-need-know/http://svelav.sehttp://www.fjallsakerhetsradet.se/forberedelser/laviner/https://www.freeride.se/tryggare-till-fjalls-med-ny-app/https://www.outsideonline.com/2149646/first-impressions-outdoor-retailer-avatech-scopehttps://vimeo.com/58694305https://vimeo.com/58445068https://www.freeride.se/bra-att-veta-innan-du-aker/https://en.wikipedia.org/wiki/Avalanchehttp://www.fjallsakerhetsradet.se/ImageVault/Images/id_571/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

BÖCKERJamieson, B. (2009). Lavinsäkerhet. Kiruna: Topptur.Kahneman, D. (2013). Tänka, snabbt och långsamt. ([Ny utg.]). Stockholm: Månpocket.

INTERVJUERMårten Johansson, Åre Lavincenter - 2017-02-24Per-Olov Wikberg, Fjällsäkerhetsrådet - 2017-03-20

KURSERTierra Avalanche Academy Umeå - 2 timmar föreläsning med Mårten JohanssonSLAO 1 Lavinkurs Grund - 2 dagars utbildning inom lavinsäkerhet på Åre LavincenterSVELAV Intro - Webbaserad grundkurs inom lavinkunskap

107

Omslaghttps://nsidc.org/sites/nsidc.org/files/images//rlaavalanche.jpg

Sida 4http://www.hcn.org/issues/47.12/can-human-judgment-handle-avalanches/avalanche-garrettgrove_shuksanarmavys_04092010_096/image

Sida 6https://s-media-cache-ak0.pinimg.com/564x/b5/b3/6f/b5b36fd18c5eb0f77bf1870da2f279c3.jpg

Sida 8https://static1.squarespace.com/static/5655cfb2e4b02fbb0a26a230/t/56572a19e4b0fad364dd58ca/1448553006320/?format=1500w

Sida 91. http://www.calazo.se/wp-content/uploads/2016/05/Lavinboken_omslag_700px.jpg2. http://www.earnyourturns.com/wp-content/uploads/2012/05/v25-inflated_9x.jpg3. http://www.skistore.se/8632-thickbox_default/mammut-pulse-barryvox.jpg4. http://www.outdoorhire.co.uk/images/full900x600px/black-diamond-super-tour-probe-265.jpg5. https://mec.imgix.net/medias/sys_master/high-res/high-res/8817157079070/5034096-RED00-ALT-PACKED.jpg?w=600&h=600&auto=format&q=40&fit=fill&bg=0FFF

Sida 10https://usatunofficial.files.wordpress.com/2014/02/avalanche-ivan-chudakov.jpg

Sida 12-13http://www.freeridermagazine.net/wp-content/uploads/avalanche_video_Know-Before-You-Go.jpg

Sida 14-15https://i.ytimg.com/vi/1FWdDWzQ0_A/maxresdefault.jpg

Sida 16http://www.fjallsakerhetsradet.se/ImageVault/Images/id_496/conversionFormatType_WebSafe/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

Sida 17http://s.stpost.com/hub/uploads/2016/12/avalanche-002-1024x636.jpg

Sida 18http://www.slf.ch/praevention/lawinenunfaelle/lawinenstatistik/todesopfer_langj_d_k.jpghttp://avalanche.state.co.us/wp-content/uploads/2016/11/Slide1.jpg

Sida 19https://d30y9cdsu7xlg0.cloudfront.net/png/997860-200.png

Sida 20http://www.fjallsakerhetsradet.se/ImageVault/Images/id_544/scope_0/filename_0COrTHj9bYAvmRZHcURP.jpg/storage_Edited/ImageVaultHandler.aspx

BILDER

Sida 21http://lavinprognoser.se

Sida 23http://svelav.se/content/uploads/2017/03/are_Duved.jpg

Sida 2411. http://www.freshab.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/06/Mediumkit004.jpg12. https://cdn.shopify.com/s/files/1/0154/5323/products/Fornix-10460_1022_800x.jpg?v=149249535513. http://demandware.edgesuite.net/aakn_prd/on/demandware.static/-/Sites-bdel/default/dw430d18f8/products/avalung/150011_avalung2_web.jpg

Sida 26https://mountainhub.com/wp-content/uploads/2016/10/Scope_A.png

Sida 30https://lh3.googleusercontent.com/whbJ6ELGP-yNuQ0H73zhLpSoIl0IHLbdvt61IsRVXpce_Vvpp9tUvbS7v9nz6XOfsXI=w300https://lh3.googleusercontent.com/FnjhVWD8wDgaXLr6TAjRuEQ-bkpDpZ-yzkrdR1Ouf5AJZsnyzQYSyg9A9z9thzVVvLU=w300https://lh3.googleusercontent.com/WS03-Q06MDrZKpiYlywzr-_PRfjxSJEalJSuWlweQvxvaPTYAlaS4fYHwWmSvpADGCk=w300https://pickaline.se/images/logo_big_bg.pnghttps://pickaline.se

Sida 32http://techstory.in/wp-content/uploads/2016/08/2-6.jpg

Sida 42-43http://news.nationalgeographic.com/content/dam/news/photos/000/803/80375.jpg

Sida 50https://d30y9cdsu7xlg0.cloudfront.net/attribution/970524-600.png?response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3Dnoun_970524_cc.png, https://thenounproject.com/search/?q=skier&i=970524https://d30y9cdsu7xlg0.cloudfront.net/attribution/356079-600.png?response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3Dnoun_356079_cc.png, https://thenounproject.com/search/?q=before&i=356079

Sida 52http://cohlab.com/wp-content/uploads/2014/11/augmented-reality-phone-for-blog.pnghttps://i.ytimg.com/vi/6XJDf8lunGk/maxresdefault.jpghttp://www.advancedsourcecode.com/images/vocaldevice.jpeghttps://images-na.ssl-images-amazon.com/images/I/519vadUHQCL.jpghttp://www.laserdata.info/fotos/589/Lidar_Hoefle.jpg

Sida 54-55http://graphics8.nytimes.com/packages/images/multimedia/bundles/projects/2012/AvalancheDeploy/chapter2_flat.jpg

Sida 66-67http://allswalls.com/?module=images&act=downloadResize&file=snowy-mountain-tops-wallpaper-3.jpg&x=5120x2048&y=

108

Sida 68https://d30y9cdsu7xlg0.cloudfront.net/attribution/337008-600.png?response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3Dnoun_337008_cc.png, https://thenounproject.com/search/?q=drone&i=337008https://d30y9cdsu7xlg0.cloudfront.net/attribution/811901-600.png?response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3Dnoun_811901_cc.png, https://thenounproject.com/search/?q=information&i=811901https://d30y9cdsu7xlg0.cloudfront.net/attribution/25787-600.png?response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3Dnoun_25787_cc.png, https://thenounproject.com/search/?q=smart+phone&i=25787https://d30y9cdsu7xlg0.cloudfront.net/attribution/76125-600.png?response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3Dnoun_76125_cc.png, https://thenounproject.com/search/?q=wearable&i=76125

Sida 71https://s-media-cache-ak0.pinimg.com/236x/e3/30/23/e3302342526d98a0370737005b5e94fd.jpghttps://shop.gopro.com/on/demandware.static/-/Sites-gopro-products/default/dw27f98f35/hi-res/AHSRH-401_main1.jpghttp://i.ebayimg.com/00/s/NTAwWDUwMA==/z/PYcAAMXQlgtSs-l0/$_35.JPG?set_id=2https://tomtom.ssl.cdn.sdlmedia.com/image/635463721118104388VF.png

Sida 78-79http://arelive.se/wp-content/uploads/2016/01/22-8707-post/01_22Niclas-Vestefjell_fotograf_i_Are_jamtland_fotoblogg_arebilder1(pp_w1200_h800).jpg

Sida 90-91https://images.unsplash.com/photo-1484469475235-12770b43d008?ixlib=rb-0.3.5&q=100&fm=jpg&crop=entropy&cs=tinysrgb&dl=bailey-zindel-190544.jpg&s=7dc36d94981813b0b55752faac545f18

Sida 92https://d30y9cdsu7xlg0.cloudfront.net/attribution/25603-600.png?response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3Dnoun_25603_cc.png, https://thenounproject.com/search/?q=survey&i=25603

Sida 95https://d30y9cdsu7xlg0.cloudfront.net/attribution/939692-600.png?response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3Dnoun_939692_cc.png, https://thenounproject.com/search/?q=thumbs%20up&i=939692

Sida 99https://d30y9cdsu7xlg0.cloudfront.net/attribution/1025834-600.png?response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3Dnoun_1025834_cc.png, https://thenounproject.com/search/?q=cinnamon%20bun&i=1025834

Sida 103https://d30y9cdsu7xlg0.cloudfront.net/attribution/573827-600.png?response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3Dnoun_573827_cc.png, https://thenounproject.com/nopixel/collection/clouds/?oq=crash%20cloud&cidx=2&i=573827https://d30y9cdsu7xlg0.cloudfront.net/attribution/949327-600.png?response-content-disposition=attachment%3B%20filename%3Dnoun_949327_cc.png, https://thenounproject.com/search/?q=car&i=949327

109

110

TACKÅre Lavincenter

Mårten JohanssonMM Rapaport & Hargin

Marcus LöwgrenIKSU Alpin

UID personal & handledareMin klass BFA3

Sofia Windt <3Per-Olov Wikberg

Freeride.seNordic Skibums

Rider Ready Rider Go - Girls Onlyr/skiing

Gustav Scherrer BFA3Umeå Institute of Design

gustavscherrer@gmail.com© Gustav Scherrer 2017