Jennifer Eriksson & B2-4

FORSKNINGSRAPPORT

Våren 2015

Sektionen för Hälsa & Samhälle

VFU Ekonomprogrammet

Ekonomens roll och arbetsuppgifter

CS Produktion AB

Författare:

Jennifer Eriksson

Erika Johansson

Grupp 2B-4

B2-4

Handledare:

Jennifer Emsfors

Sammanfattning Det finns många olika föreställningar om vad rollen som ekonom innebär, i följande rapport har

därför en studie genomförts för att analysera ekonomens roll och arbetsuppgifter. Vi har valt att

inrikta oss på ett tillverkande företag med syftet att få en djupare förståelse för rollen som vd.

Vår teoretiska referensram som stått till grund för analysen av den insamlade empirin, är baserad

på Jan Lindvalls bok Controllerns nya roll. För att samla in empiri har en kvalitativ metod

använts, intervjuer och observationer har därför kombinerats för att få en så bred uppfattning

som möjligt.

Resultatet från studien visade att de personliga egenskaperna hos samtliga medarbetare är av stor

betydelse, även företagets relationer både internt och externt är en väsentlig del. Den viktigaste

resursen i företaget är deras affärssystem, Monitor, som är oerhört integrerat i verksamheten.

Slutligen finns det inte mycket fastställda regler, eftersom många arbetat på företaget under en

lång tid går mycket av arbetet på rutin.

Slutsatsen vi kan dra utifrån resultatet är att rollen som ekonom och vd, är mycket bred och går

därför inte att placera i ett generellt fack.

B2-4

Innehållsförteckning1. Inledning...........................................................................................................................................................1

1.1. Teoretisk referensram.......................................................................................................................1

1.2 Metod................................................................................................................................................2

2. Analys...............................................................................................................................................................4

2.1 Rollen................................................................................................................................................4

2.2 Relationer..........................................................................................................................................5

2.3 Rutiner...............................................................................................................................................6

2.4 Regler................................................................................................................................................6

2.5 Resurser.............................................................................................................................................7

3. Slutsats..............................................................................................................................................................9

Referenser...........................................................................................................................................................10

Bilagor................................................................................................................................................................11

Bilaga 1 - Observationsprotokoll.......................................................................................................11

Bilaga 2 - En veckas dagboksanteckningar från VD..........................................................................14

Bilaga 3- Intervjuguide......................................................................................................................17

Bilaga 4- Transkribering intervju 1....................................................................................................19

Bilaga 5 - Transkribering intervju 2...................................................................................................30

B2-4

1. Inledning

Denna studie har genomförts med anledning av att vi i kursen Ekonomens roll och

arbetsuppgifter – praktiska erfarenheter, har fått i uppdrag att granska ekonomens roll och

arbetsuppgifter i praktiken genom att samarbeta med organisationer och yrkesarbetande

ekonomer. Vi har fått möjligheten att samarbeta med det produktionsbaserade företaget CS

Produktion AB, lokaliserade i Säffle. Företaget är kontraktstillverkare och levererar kompletta

maskiner samt system. Infallsvinkeln i arbetet är att skapa en djupare förståelse för vad det

innebär att arbeta som vd i ett litet företag, syftet är därmed: ”Syftet med den här rapporten är

att skapa en djupare förståelse för ekonomens roll i arbetslivet utifrån Lindvalls (2009) modell.

Mer konkret att få en inblick i rollen som vd i ett litet, privat företag”.

1.1. Teoretisk referensram

I följande avsnitt beskrivs Lindvalls modell som är den teoretiska referensram studien utgår

ifrån, och som ekonomens roll och arbetsuppgifter analyseras utifrån. Modellen bygger på fem

olika aspekter vilka är rollen, relationer, rutiner, regler och resurser.

Den första aspekten, Rollen, som Lindvall (2009) beskriver handlar om samspelet mellan

personen, yrkesrollen och andra viktiga aktörer som rollinnehavaren måste förhålla sig till. I

modellen talar man om ”jaget”, ”mig” och ”de andra” för att beskriva detta samspel. ”Jaget”

handlar om vem man är som person och om vilka personliga egenskaper man besitter. När man

talar om ”mig” är det istället privata- och yrkesroller som är i fokus. Dessa kan individen

medvetet gå in och ut ur vilket ger möjlighet till distans och reflektion. ”De andra” är aktörer

som man har ett ansvar gentemot. (Lindvall, 2009)

Det andra R:et, relationer, är viktigt eftersom att rollinnehavare berörs av relationer i någon

form. Samtidigt är relationer viktiga för att skapa en integration inom företaget och det kan

därför vara intressant att titta på det sociala kapitalet. Även beroendegraden av andra aktörer tas

upp här. (Lindvall, 2009)

Tredje R:et, Rutiner, är viktigt eftersom de påverkar strukturen i arbetet då rollinnehavarens

agerande till stor del styrs av vilka rutiner som finns etablerade. Rutinernas omfattning inverkar

1

B2-4

även på mängden beslut man har att ta ställning till, detta berör både rollinnehavaren och

företaget ekonomiskt. I denna del tittar man även på hur arbetet är disponerat tidsmässigt och

vem som är initiativtagare i företaget. Det kan säga mycket om rollinnehavarens tidsfokus och

engagemang. (Lindvall, 2009)

Det fjärde R:et, regler, kan säga mycket om vad som uppmärksammas i företaget. Regler kan

vara en form av medveten styrning som används för att främja ett visst beteende, de är därför ett

sätt att skapa en gemensam uppmärksamhet i en verksamhet. Lindvall (2009) lyfter även fram

frågan om vad som faktiskt är möjligt att uppmärksamma på ett riktigt sätt. (Lindvall, 2009)

Det sista R:et, Resurser, har till följd av den tekniska utvecklingen hastigt förändrat villkoren i

företag, valet av informationssystem får därmed en viktig betydelse. Dagens informationsteknik

har blivit ett sätt att skapa nya organisatoriska möjligheter på, vilket kan vara ett sätt att hantera

en ökad konkurrens. Att titta på hur företag medvetet arbetar med olika typer av information kan

därför vara intressant. Att inrikta informationshanteringen till områden som strategiskt är

särskiljande, har blivit allt viktigare för företag idag. (Lindvall, 2009)

1.2 Metod

I kommande avsnitt presenteras företaget som analyseras i rapporten. Fortsättningsvis

presenteras och motiveras de metodval vi gjort för att samla in den empiri som behövts för att

undersöka syftet.

Företaget vi samarbetar med har en omsättning på 35 miljoner kr och cirka 30 anställda, varav 4

har ekonomirelaterade arbetsuppgifter. Att de är kontraktstillverkare innebär att de åtar sig

komplicerade specialbeställningar vilket gör arbetsuppgifterna mycket varierade, det krävs därför

en bred kompetens inom flera områden och förmågan att lösa problem som uppstår.

En viktig aspekt är att Jennifer tidigare varit anställd på företaget samt är dotter till vd:n, hon kan

därför vara något färgad av sina tidigare erfarenheter. Detta kan även vara en fördel, eftersom vi

lättare kan få en djupare förståelse för företaget och därmed disponera tiden effektivare. Det kan

även kännas naturligare för de anställda med någon de känner, istället för att två okända personer

kommer till företaget. Samtidigt kan Erika fungera som en neutral motvikt då hon kan analysera

situationerna opartiskt med en ofärgad syn. En kvalitativ metod har används som

forskningsmetod där både observationer och intervjuer har genomförts för att samla in data.

2

B2-4

För att kunna studera naturligt förekommande situationer, användes observation för insamling av

data (Alvehus, 2013). Vi valde att genomföra en öppen observation i form av skuggning där vi

passivt följde företagets vd och ägare, Anders Eriksson 51 år gammal, under en arbetsdag (bilaga

1). Data kunde samlas in från både möten, telefonsamtal och andra arbetsaktiviteter. Materialet

kompletterades därefter med dagboksanteckningar från vd:n (bilaga 2). Observationen

genomfördes samtidigt av oss båda för att fånga så många aspekter som möjligt av vd:ns arbete.

En fördel med ett gemensamt observationstillfälle var den jämförelse och diskussion av

respektives material som var möjlig i efterhand. Observatörseffekten (Alvehus, 2013) kan

påverka materialet då den observerade kan känna sig obekväm eller agera annorlunda. Effekten

tror vi dock reduceras med anledning av Jennifers anknytning till företaget. Ännu en fördel är att

Jennifer redan är insatt i vissa delar av vd:ns arbete och kan därmed förstå uppgifter och

situationer som uppstår utan att behöva avbryta observationen för frågor.

För att samla in data om hur personerna på företaget tänker och känner, genomfördes även

fabricerade situationer i form av intervjuer. Metoden gjorde det möjligt att se om personernas

bild av verkligheten stämde överens med det som observerats. Vi valde att genomföra

semistrukturerade intervjuer för att respondenten skulle ha möjlighet att påverka samtalets

innehåll (Alvehus, 2013). Intervjun (bilaga 3) utgick ifrån 5 huvudområden baserade på

Lindvalls (2009) modell, den kompletterades sedan med ett antal frågor ifall samtalet skulle

hamna utanför huvudområdena.

Två intervjuer genomfördes som spelades in och transkriberades, de varade i cirka 30-40

minuter. Den första intervjun var företagets vd (bilaga 4), för att få en mer nyanserad bild

intervjuades även företagets ekonomiansvariga (bilaga 5). För att skapa en så naturlig situation

som möjligt för respondenten, gjordes intervjuerna var för sig. Jennifer intervjuade vd:n, utifrån

sin befintliga kunskap kunde hon lättare skapa ett djupare samtal. Erika genomförde en intervju

med den ekonomiansvariga för att få en mer nyanserad bild av materialet från intervjun med

vd:n. En nackdel med intervju som datainsamlingsmetod är att de spelades in, vilket kan ha en

hämmande effekt där uttalandena blir mer reserverade. För att undvika denna problematik sändes

det transkriberade materialet till de intervjuade för eventuella rättelser.

3

B2-4

2. Analys

I kommande avsnitt analyseras de 5 R:en, rollen, relationer, rutiner, regler och resurser enligt

Lindvalls (2009) modell. Mer detaljerad information finns i bilaga 1-5. Ett större fokus har lagts

på rollen, relationer och resurser då dessa är av större vikt på företaget.

2.1 Rollen

Lindvall (2009) lyfter fram att personliga egenskaper i en del företag kan vara mer avgörande än

en examensinriktad utbildning. De personliga egenskapernas betydelse, som Lindvall beskriver,

är karaktäristiskt för CS Produktion. Flexibilitet och initiativförmåga är egenskaper som lyfts

fram av vd:n. Den ekonomiansvariga på företaget anser även att man måste vara lyhörd och

orädd för att utföra arbetsuppgifter som ligger utanför sitt huvudområde. Att just dessa

egenskaper lyfts fram som viktiga, skulle kunna vara en följd av att företaget är litet med få

anställda. Storleken gör att de olika yrkesrollerna arbetar närmare varandra vilket kan leda till en

bättre överblick av företaget som helhet. Detta kan i sin tur innebära att man tydligare ser var

behovet av arbete är störst, även om det ligger utanför rollinnehavarens huvudområde. Till följd

av detta blir rollindelningen inte lika tydlig, man ser inte enbart sina individuella arbetsuppgifter

som viktiga utan förstår värdet av samtliga arbetsuppgifter. Företagets mål blir i större

utsträckning den individuella rollens mål. Vd:n beskriver att rollerna går ihop och att man får

utföra arbetsuppgifter även utanför sitt område. Den ekonomiansvarige på företaget delar denna

uppfattning och anser att man inte är låst i sin roll och instängd i ett fack på samma sätt som i ett

större företag. (Lindvall, 2009)

En fördel med en sådan syn på rollen kan vara att företagsidentiteten stärks vilket gör de

anställda mer lojala gentemot företaget. Enligt Lindvall (2009) kan en stark företagsidentitet

skapa en ”vi känsla” som gör individerna mer benägna att agera i enlighet med företagets

intressen. En nackdel med breda roller kan vara den otydlighet som uppstår om en ny person

kommer in i företaget. För en ny medarbetare kan det vara svårt att veta vad som förväntas av

den specifika rollen. (Lindvall, 2009)

4

B2-4

När det gäller vd rollen specifikt, finns det ingen tydlig avgränsning mellan yrkesrollen och den

privata rollen. Det som karaktäriserar yrkesrollen är att man medvetet kan gå in och ur den,

vilket skapar utrymme för reflektion (Lindvall, 2009). Enligt vd:n är det svårt att hinna med allt

som behöver göras, den privata- och den yrkesmässiga- rollen går därför ofta ihop. När

yrkesrollen går ihop med det privata finns det inget utrymme för den reflektion som Lindvall

talar om. Vd:n berättar även i intervjun att han ständigt funderar över hur han ska finna en balans

mellan rollerna, vilket kan vara en konsekvens av utebliven reflektion. Kan man som aktör inte

distansera sig från yrkesrollen är det svårt att granska den från ett utifrånperspektiv, det blir

därmed svårare att finna den balans som han talar om. Att dessa roller går ihop är något som

blivit vanligare i och med den ökade mobiliteten (Lindvall, 2009).

2.2 Relationer

På CS Produktion är både interna och externa relationer viktiga. Lindvall (2009) beskriver att

den tilltagande specialiseringen av arbetsuppgifter i många företag försämrar gemenskapen

mellan de anställda. CS Produktion har en stark intern gemenskap och faller därför inte in i den

kategorin. Enligt Lindvall tar det även tid att skapa en ömsesidig tillit i de sociala relationerna

(Lindvall, 2009). En stor tillit är utmärkande för företaget, de starka band som finns är ett resultat

av en lång tids arbete tillsammans. Utmärkande för företaget är att samtliga medarbetare har varit

med sedan uppstarten av företaget. En uppfattning är därför att fungerande relationer är en

central del i företaget då de byggt upp det tillsammans.

Enligt Lindvall (2009) finns det en bild av att ekonomer är osällskapliga personer som inte har

något större intresse för interna relationer. Denna bild stämmer inte överens med de som arbetar

med ekonomi på CS Produktion. Vd:n menar att alla på företaget på något sätt är beroende av

varandra. Den ekonomiansvariga instämmer, hon menar att mycket av arbetet syftar till att

avlasta övriga anställda genom att rycka in där det behövs. Detta visar att det finns ett intresse för

interna relationer, till skillnad från den bild som Lindvall beskrev som vanlig. Även utveckling

och underhåll av de sociala relationerna är nödvändigt för relationers överlevnad (Lindvall,

2009). Det finns aktiviteter i företaget som skulle kunna ses som viktiga moment för att vårda

relationerna. Det hålls till exempel månadsmöte där de anställda får utrycka eventuella åsikter.

Externa relationer verkar även vara viktiga för företaget och något de medvetet arbetar med.

Utifrån det som observerats ser man att vd:n under sina arbetsdagar ofta har möte med kunder

5

B2-4

eller leverantörer, både per telefon och personliga möten. Enligt Lindvall (2009) finns det en

tanke om att tekniken kommer att ersätta de personliga mötena i framtiden (Lindvall, 2009),

detta är dock svårt i och med specialtillverkningen företaget arbetar med. Samtal med kunder är

en viktig del av processen för att resultatet ska uppfylla kundens önskemål. Även om tekniken

ständigt utvecklas är det svårt att förmedla uttryck och känsla på samma sätt som vid personliga

möten, vilket gör dem svårersättliga.

2.3 Rutiner

Eftersom mycket av arbetet sker på rutin, kan det vara svårt att applicera det i ett dagligt schema.

Vd:n menar att han kan ha en idé om hur dagsschemat ska se ut men att det är svårt att hålla sig

till det, ofta tillkommer andra uppgifter på vägen. Även den ekonomiansvariga som kan tänkas

ha rutinmässiga arbetsuppgifter instämmer, och menar att ett förutbestämt schema inte är

realistiskt genomförbart. Hon tror dock att detta är naturligt på grund av företagets storlek, och

att de därför måste arbeta med saker som ligger utanför deras egentliga arbetsområde. Istället för

att arbeta efter ett bestämt schema har de deadlines och bestämda möten. Mycket av det som går

på rutin rör hur man sammanställer en order, hur produktionen planeras och andra

tillvägagångssätt för olika processer.

Enligt Lindvall (2009) har en ekonom möjligtvis två dagar om året där schemat ser annorlunda

ut, medan alla andra dagar har ett förhållandevis oförändrat schema (Lindvall, 2009). Denna teori

stämmer inte in på CS Produktion och särskilt inte på vd:n, vilket var tydligt under observationen

då han ofta fick avbryta sitt arbete för att besvara telefonsamtal eller frågor från kollegor.

2.4 Regler

En generell uppfattning som vi fått under tiden på företaget, är avsaknaden av formella regler för

hur saker ska gå till. Det är högt i tak och de anställda verkar ha förhållandevis ”fria tyglar” för

hur de ska utföra sitt arbete. Uppfattningen delas av den ekonomiansvariga som menar att vd:n

medvetet valt att låta de anställda sköta sina uppgifter på ett sätt där de känner sig bekväma. När

frågan tas upp med vd:n anser han att det inte behövs så mycket regler eftersom alla har jobbat

där så länge, alla kan sina arbetsuppgifter så väl att det mesta går på rutin.

Lindvall (2009) menar att den uppmärksamhet som betonas i ett företag är historiskt betingad.

Med det menar han att de ramar och regler som finns i ett företag uppdateras hela tiden beroende

6

B2-4

på problem som uppstått tidigare och blir därför grunderna till nya ramar och regler (Lindvall,

2009). Därför kan det vara så att det som vi observatörer uppfattar som regler, istället blivit

underförstådda självklarheter som är så inarbetade att det helt enkelt går på rutin. Kanske har de

kommit så långt att den omdefiniering av företagets regleringar som normalt brukar ske enligt

Lindvall, inte längre behövs då alla arbetat där så länge, vilket har gjort att de redan vet hur olika

situationer och problem ska hanteras.

2.5 Resurser

Den resurs som både vd:n och den ekonomiansvariga menar är avgörande för att de ska kunna

utföra sitt arbete, är företagets affärssystem ”Monitor”. Systemet har endast använts i cirka ett år

på kontoret och täcker nu samtliga arbetsområden. Detta kan ses som mer tidseffektivt eftersom

allting finns samlat där, vilket underlättar sammanställningen av bland annat offerter. Vd:n är

mycket positiv och menar att han har hög tilltro till systemet, han anser även att det inte finns

någon anledning till att ifrågasätta det. Lindvall menar dock att misstag i ett integrerat system får

större konsekvenser än i ett isolerat program, eftersom misstaget sprids i hela systemmiljön. En

fördel med affärssystem enligt Lindvall (2009) är att man med hjälp utav sådan teknik kan

automatisera, standardisera och optimera allt fler av personalens arbetsuppgifter. På så vis frigörs

tid som kan användas till att utveckla företaget framåt (Lindvall, 2009).

Ytterligare en resurs som observerats och som vd:n betonar är av stor vikt, är de verktyg som

finns tillgängliga för att ta del av extern information. Företaget verkar inom en bransch med stor

konkurrens, det är därför avgörande att ha koll på andra företag. Vd:n förklarar i intervjun att de

förutom att ringa och besöka kunder och konkurrenter, även närvarar vid mässor och vid så

kallade klustermöten, vilket är sammankomster där ”kollegor” inom branschen kan utbyta

information. Ännu en resurs de använder är en prenumeration hos ett företag som aktivt letar nya

arbeten hos potentiella kunder, om de hittar något som kan vara aktuellt sänds ett nyhetsbrev till

tjänstens prenumeranter.

Även Lindvall (2009) belyser vikten av information och hur IT-utvecklingen har gjort den mer

lättåtkomlig för den moderna ekonomen (Lindvall, 2009). Dock tar Lindvall inte upp den typ av

information vi hänvisar till, han lägger istället stort fokus på IT-resurser så som affärssystem och

liknande. För CS Produktion är dock de resurser som används för att ta del av information om

andra företag i branschen, avgörande för dess överlevnad. Branschen är uppbyggd som ett nät av

7

B2-4

kontakter, ingår du inte i det kan det innebära slutet för företaget. Sådana resurser är därför minst

lika viktiga.

Sammanfattningsvis kan man se att företagets beroende av affärssystemet är stort, och att

implementeringen av Monitor både har positiva och negativa aspekter. Styrkorna med

programmet är att allting är lättillgängligt och blir därför både kostnadseffektivt, men framförallt,

tidseffektivt. Man kan dock ifrågasätta att hela kontorets verksamhet hänger på att systemet

fungerar, även om de gör regelbundna backuper skulle det vara förödande om det av någon

anledning slutar fungera.

8

B2-4

3. Slutsats Vi anser att Lindvall har tagit fram en utförlig modell som går att applicera på CS Produktion då

de fem områdena är relevanta i analysen av ekonomens roll. Dock är det svårt att applicera hans

exempel på de personer vi har observerat, teorin som presenteras är väldigt kopplad till rollen

som controller och IT-utveckling. Vi upplever därför att många viktiga delar blir förbisedda, till

exempel så var det svårt att koppla hans teori till avsnittet om resurser, mycket var fokuserat på

IT-system specifikt för controllern. För att boken skulle vara till större nytta för oss, hade vi

önskat mer generella exempel som är tillämpbara på andra roller än just controllern.

Avslutningsvis, för att besvara vårt syfte, har vi kommit till insikt med att ekonomens roll är

mycket bred och går inte att placera i ett generellt fack. CS Produktion är ett litet företag med

förhållandevis få anställda, vilket kan vara bidragande till ekonomens breda roll. Fortsättningsvis

är rollen som just vd, extra bred eftersom denne fungerar som en mittpunkt i företaget som ska

länka samman alla områden till en helhet. En slutsats är därför att vd:n i sitt arbete är väldigt

beroende av nätverkande och relationen till andra, både inom företaget men även med

konkurrenter och kunder i branschen. Att en ekonoms arbete kunde vara så socialt, var något vi

inte hade insett när studien inleddes.

9

B2-4

Referenser

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber.

Lindvall, J. (2009). Controllerns Nya Roll. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag .

10

B2-4

Bilagor Bilaga 1 - Observationsprotokoll Person: Anders Eriksson, VD Plats: CS Produktion AB, Säffle Datum: 2015-04-08

Tidpunkt: 07.10 – 13.39

Tid Händelse Varaktighet

07.10 Observationen börjar07.15 – 08.45 Möte med kund/leverantör.

Diskussion om eventuellt sammarbete.

90 minuter

08.46 – 09.00 Konstruktör ringer, pratar om CS optimal

14 minuter

09.01 – 09.10 Plockar fram fakturor och går igenom dessa.

9 minuter

09.11 – 09.20 Ringer samtal för att prisförhandla om IT tjänster.

9 minuter

09.21 – 09.32 Gör en kalkyl på ett jobb (efterkalkyl).

11minuter

09.33 – 09.50 Kafferast med övriga anställda, avslappnad stämning.

17 minuter

09.51 – 10.01 Den försäljnings- och planerings ansvariga kommer in, diskussion om ett pågående projekt där det finns problem med leverantör från underleverantör.

10 minuter

10.02 – 10.04 Skriver ett mail till kund om eventuell leveransförsening.

2 minuter

10.05 – 10.08 Läser igenom mailen, bland annat fått mail om ett godkännande angående försenad leverans.

3 minuter

10.09 – 10.20 En elsäkerhetsarbetare kommer in för att kontrollera el anslutningar.

11 minuter

10.21 – 10.23 Ringer samtal till en leverantör för att kolla leveranstid på en beställning.

2 minuter

10.24 – 10.39 Börjar leta efter ett kontrakt. 15 minuter10.40 – 10.44 Ringer samtal till Nordea. 4 minuter10.45 - 10.55 Letar efter ett kontrakt. 10 minuter10.56 – 11.04 Ringer samtal för att diskutera 8 minuter

11

B2-4

leveranstid angående ett Volvo projekt.

11.05 – 11.08 Ringer ett samtal till leverantör. Ställer några kompletterande frågor om en beställd order.

3minuter

11.08 – 11.19 Diskussion om ny produkt med produktionsansvarig

11 minuter

11.20 – 11.26 Ringer samtal till en annan leverantör angående en försenad leverans.

6 minuter

11.27 – 11.32 Personlig tid 5 minuter11.33 – 11.53 Pratar med en

produktionsarbetare om beläggning i verkstaden.

20 minuter

11.54 – 12.04 Går och pratar med den inköpsansvarige om inköp.

10 minuter

12.05 – 12.08 Beredning 3 minuter12.09 – 12.14 Inkommande telefonsamtal från

en säljare.5 minuter

12.15 – 12.35 Offertarbete 20 minuter12.36 – 13.21 En kund kommer till företaget

för ett möte. Diskussion om en beställning.

45 minuter

13.22 - 13. 28 Ringer samtal till kund för att höra att allt gått bra med en tidigare leverans.

6 minuter

13.29 – 13.38 Går och pratar med den ekonomiansvariga, allmänt prat

9 minuter

13.39 Observation avslutas

Resultat:

Frekvens Total varaktighet

(min)

Genomsnitt (min)

Telefon Totalt 9 57 6,3Mottagna samtal 2 19 9,5

Ringda samtal 7 38 5,4

E-mail Totalt 2 5 2,5Lästa 1 3 3

Skrivna 1 2 2

Möte – Kund/leverantör

Totalt 2 135 67,5

12

B2-4

”Möte ” - kollegor Totalt 5 59 11.8

”Arbetsuppgifter” Totalt 6 68 11.3Fakturor 1 9 9

Kalkyler 1 11 11

Offerter 1 20 20

Beredning 1 3 3

Hitta kontrakt 2 25 12.5

13

B2-4

Bilaga 2 - En veckas dagboksanteckningar från VDMåndagen den 29 mars, 2015

Tid Händelse Varaktighet07.15 – 09.30 Läser igenom mail (2 minuter),

genomgång inför leverantörsmöte 135 minuter

09.31 – 09.34 Ringer en leverantör för att fråga om leverans.

3 minuter

09.35 – 09.45 Kafferast 10 minuter10.00 – 12.00 Leverantörsmöte 120 minuter12.00 – 13.00 Lunch 60 minuter13.00– 14.00 Försäljning av en verktygsmaskin 60 minuter14.00 – 15.00 Kalkylarbete för offert 60 minuter15.00 – 15.15 Ringer till konsult för att tala om

ISO 90015 minuter

15.16 – 15.19 Ringer kund 3 minuter15.20 – 16.30 Offertarbete 70 minuter

Tisdagen den 30 mars, 2015

Tid Händelse Varaktighet07.30 – 08.50 Genomgång av jobb i verkstad 80 minuter08.50 – 09.00 Kontroll av ritning på ett

pågående jobb10 minuter

09.00 – 09.05 Genomgång av mail 5 minuter09.06 – 09.10 Ringer leverantör 4 minuter09.11 – 09.15 Invencon ringer 4 minuter09.16 – 09.35 Bereda ett jobb i monitor 24 minuter09.35 – 09.50 Kafferast 15 minuter09.50 – 10.20 Genomgång av offertstock 30 minuter10.20 – 10.45 Offertarbete 25 minuter10.45 – 10.51 Utredning av fakturor och hur de

ska hanteras (ekonomiansvarig frågar)

6 minuter

11.10 – 11.16 Ringer SE Bygg 6 minuter11.17 – 11.21 Ringer kund angående order 5 minuter10.22 – 11.30 Offertarbete 68 minuter11.30 – 12.30 I verkstaden för genomgång på

diverse arbetsstationer60 minuter

12.35 – 13.00 Lunch 25 minuter13.00 – 14.05 Möte med produktionsansvarig

och inköpsansvarig angående en order

65 minuter

14.30 – 16.00 Besök av Invencon, diskussion om den norska marknaden

90 minuter

16.00 – 16.50 Redovisningsarbete med kvitto från revisorn

50 minuter

17.00 Hemgång

14

B2-4

Onsdagen den 1 april, 2015

Tid Händelse Varaktighet07.30 – 08.15 Kolla läget i verkstaden 45 minuter08.20 – 08.25 Läser mail 5 minuter08.25 – 08.30 Svarar på 2 mail 5 minuter08.31 – 08.33 Ringer kund angående ett möte 2 minuter08.34 – 08.45 Gör kundorder i Monitor med

tillhörande inköp 9 minuter

08.46 – 08.49 Personalärende 13 minuter08.50 – 08.52 Läser ett inkomande mail

angående en ev ändring av en order

2 minuter

08.52 – 09.03 Utredning av ev ändring på ett pågående jobb

11 minuter

09.04 – 09.06 Samtal från Uddeholm smp angående besök i eftermiddag

2 minuter

09.07 – 09.30 Skriva kontrakt på försäljning av verktygsmaskin

23 minuter

09.30 – 09.45 Kafferast 15 minuter09.45 – 13.00 Besök av Uddeholm smp och

diskussion om försäljning av CS Optimal

195 minuter

13.00 – 13.30 Lunch 30 minuter13.30 – 13.50 Problemdiskussion med IT –

leverantör (möte)20 minuter

13.51 – 15.56 Leverantör ringer angående försening av leverans

5 minuter

13.57 – 13.35 Genomgång med arbetare i verkstaden som haft 1 veckas semester

38 minuter

13.40 – 14.10 Offertarbete 30 minuter14.10 – 14.30 Skriva nya försäljningsorder 20 minuter14.40 – 14.43 Samtal från en kund 3 minuter14.46 – 14.50 Produktionsfråga, besök från

verkstad 4 minuter

14.50 – 16.00 Offertarbete 70 minuter16.00 – 16.10 Avslutar dagens arbete 10 minuter16.10 Hemgång

Torsdagen den 2 april, 2015

Tid Händelse Varaktighet07.20 – 08.15 Diverse verkstadsfrågor 55 minuter08.15 – 08.27 Läsa mail 12 minuter08.28 – 08.30 Svara på 1 mail 2 minuter10.00 – 11.00 Leverantörsmöte 60 minuter11.01 – 11.10 Ringer underleverantör 9 minuter11.55 – 12.02 Kundsamtal 7 minuter

15

B2-4

12.03 – 12.10 Samtal med Jennifer, angående hennes och Erikas besök nästa vecka

7 minuter

12.11 – 12.30 Bered försäljning i Monitor 19 minuter12.30 – 12.50 Lunch 20 minuter13.05 – 13.18 Prata med Metall fack om

inhyrning av personal i telefon13 minuter

13.28 – 16.00 Möte med Säffle kommun 152 minuter16.10 Tillbaks på jobbet16.10 – 16.50 Skicka förfrågan på delar till

underleverantör för en offert40 minuter

16.50 Hemgång

Fredagen den 3 april, 2015

Långfredag – ledig

Resultat:

Frekvens Total varaktighet (min)

Genomsnitt (min)

Telefon Totalt 14 81 5,7Mottagna samtal 5 21 4,2

Ringda samtal 9 60 6,6

E-mail Totalt 8 33 4,125Lästa 5 26 5,2

Skrivna 3 7 2,33

Möte – Kund/leverantör

Totalt 6 637 106,166

”Möte ” - kollegor Totalt 7 347 49,57

”Arbetsuppgifter” Totalt 6 68 11.3Fakturor 1 6 6

Kalkyler 1 60 60

Offerter 6 303 50,5

Beredning 2 43 21,5

göra order 1 2 2

Redovisningsarbete 1 50 50

16

B2-4

Bilaga 3- Intervjuguide

Vi har valt att använda oss utav ett semi-strukturerat upplägg och vi har därför valt att inte

förbereda så många frågor till intervjun. Nedan är dock några vägledande frågor som vi tänkt

använda oss utav som en ingångspunkt. Vi kommer även att inleda intervjun med att presentera

oss själva och vad syftet med vårt arbete är.

1. Vem är du och hur har du hamnat där du är idag?

2. Vilken roll spelar du i företaget och hur beroende är du av dina kollegor?

3. Hur lägger du oftast upp din arbetsdag?

4. Upplever du dig styrd eller kontrollerad i ditt arbete?

5. Hur beroende är du av olika verktyg, så som affärssystem eller Excel, i ditt

arbete?

Vår tanke är att börja med den första frågan och sedan utgå därifrån beroende på de svar vi får,

fråga 2-5 är dock ett extra stöd om det skulle behövas. Nedan finns även extrafrågor ifall vi

känner att samtalet inte riktigt flyter på eller om vi skulle komma in på fel spår.

Extrafrågor

Rollen:

1. Har du lätt att skilja på privatliv och ditt yrkesliv?

2. Vilka personliga egenskaper anser du är viktiga att medarbetare har hos er?

Rutiner:

3. Har ni några standardiserade aktiviteter som berör all personal/ delar av den?

4. Är ditt arbete väldigt strukturerat eller tar du det från dag till dag?

Regler:

5. Finns det vissa regleringar för hur ni ska gå till väga med vissa ärenden?

6. Finns det regleringar utifrån som ni måste ta hänsyn till?

Relationer:

7. Hur mycket arbetar ni med era relationer till leverantörer och kunder?

17

B2-4

8. Jobbar ni mycket med relationerna mellan de som arbetar i produktionen och på

kontoret?

Resurser:

9. Hur mycket arbetar du i Monitor (deras affärssystem)?

10. Hur arbetar ni medvetet med olika typer av information? T.ex. om kunder och

konkurrenter.

18

B2-4

Bilaga 4- Transkribering intervju 1

Datum: 2015-04-16

Intervjuare: Jennifer Eriksson (J)

Intervjuad: Anders Eriksson, VD (A)

J - Till att börja med kan du få berätta lite vem du är och hur du har hamnat där du är

idag

A - Jaa, jag är Anders Eriksson och jag fyller 51 år, och jag är där jag är idag eeeh med

anledning utav att jag gjorde en så kallad management tryout, på de företaget jag jobbade på och

köpte då produktionsdelen på det företaget, BTG Källe inveting, och det va då år 2001 som jag

startade det, innan det var jag produktionschef på det företaget. Jag har drivit det sedan dess.

J - Vilken roll spelar du i företaget och beroende är du av dina kollegor?

A - Ja jag är ju VD i företaget, och äger företaget, men jag jobbar ju mest med försäljning. Jag

drar upp riktlinjer för hur vi ska jobba

J - Hur beroende är du av dina kollegor?

A - Ja extremt beroende, jag är ju en bit sen så är ju de andra en annan bit och de är egentligen

mycket därför jag startade företaget, för när det här blev aktuellt så var det nog ett beslut från

ägarna utav företaget i Tyskland att halvera personalstyrkan men då sa jag nej och då blev det

massa diskussioner som sedan mynnade ut i att jag blev erbjuden att köpa företaget. Skälet till att

jag valde att starta företaget var på grund utav att det var så bra medarbetare.

J - Så du har byggt hela verksamheten på de medarbetare du har?

A - Ja de har jag

J - Hur lätt har du att skilja på privatliv och yrkesliv?

A - Ja de går nog mycket ihop, de gör de nog. Om du frågar min fru så tycker hon nog de, men

någorlunda bra kan jag nog skilja på det. Men det är klart att det går ut mycket tid på hur man

19

B2-4

ska göra olika saker osv. men det beror också mycket på att jag tycker det är ett väldigt roligt

jobb jag har

J - Kan du ge ett exempel på någon gång när du känt att det varit ett problem?

A - Ja men de är de ju dagligen, endera ska man lösa att man har för mycket att göra eller så ska

man ha för lite att göra, de är en ständig fråga som jag har hur man ska balansera det

J - Kommer du fram till det tillsammans med din fru, eller bestämmer du själv?

A - De bestämmer jag själv, ska jag ringa till någon, behöver någon hjälp med något osv.

J - Vilka personliga eg. anser du är viktiga när man jobbar hos er?

A - Flexibla, initiativförmåga, yrkeskunskap

J- de som sitter på kontoret?

A - Aah men de är ju så, de måste vara väldigt flexibla och de måste kunna mycket och vara

väldigt bred i sin kompetens. De ska bedöma väldigt mycket olika saker som de kanske inte har

en specialkompetens på men vi måste liksom lösa många olika situationer eftersom vi jobbar i så

många olika branscher, vi jobbar ju i allt ifrån livsmedel- papper- varv- vapen- försvar- allt

möjligt.

J - Kan du ge ett exempel på en sån situation?

A - Jaa, nu sitter Niklas och räknar på ett väldigt stort uppdrag till Barilla i Filipstad, de är en

spec. produkt till tillverkningen utav hårdbröd, och de skapar ju naturligtvis väldigt mycket

frågor för det har vi ju aldrig gjort förut. TYST. Göran hade ett jätte stort projekt till en åter

leverantör till pappersindustrin där det va väldigt mycket frågor om specialkompetens om

svetsning som vi inte hade, då får man ta hjälp utav kollegor i branschen för att lösa det.

J - Hur lägger du oftast upp din arbetsdag?

A - T.ex. så kan det ju va att man har deadlines när offerter ska lämnas in, då jobbar vi mot det.

Sen är det ju väldigt mycket att man har en tänkt plan för dagen men den ändras oftast utav olika

saker som dyker upp. Därför är de ju svårt att ha en exakt planering för vad man ska göra, men

20

B2-4

en grov planering har man ju med tänkta möten, och sen om man har deadlines och offerter man

måste göra

J - Så du jobbar väldigt mycket från dag till dag?

A - Ja

J - Har ni några standardiserade aktiviteter som berör all personal eller delar utav den?

A - Naeh, de gör ju olika saker, olika kompetenser

J - Så ni gör ingenting tillsammans?

A - Nej de gör man ju inte, alla gör olika saker

J - Så ni har inga aktiviteter som ni gör varje vecka?

A - Nej inte varje vecka men sen har vi ju ett månadsmöte där vi samlar all personal, där vi går

igenom inneliggande orderstock, miljö och hälsa, eventuell allmän info. andra förbättringar som

är stående punkter, även försäljningsinformation om offerter som ligger ute. och ett veckomöte

där vi stämmer av veckans leveranser och även produktionsplaneringen

J - Är det någon gång som personalen kan få ta upp åsikter och funderingar?

A - Ja de är ju då på månadsmötet

J - Är det ofta de blir sånna punkter?

A - Ja de är nästan varje möte, de kan vara t.ex. så har vi problem med mycket svårlösta ritningar

som blir för svårläst pga. Att ritningarna blir för litet och pluttigt. Då ville de ha en skrivare med

större format. Sen så kan de vara att de är rökigt under vissa svarvoperationer. Lite olika saker.

J - Vem löser det då?

A - Ja jag tar ju punkten och för till protokollet och sen för jag det vidare till någon, det faller ju

till olika personer beroende på vad det gäller.

J - Har du ett exempel på en sån situation som har hänt nyligen?

A - Ja det var ju nu till exempel en skrivare som jag fick beställa en ny, en större som kan

hantera A1 format. Mycket praktiska saker som inte fungerar

21

B2-4

J - Så det är inte så mycket frågor om kulturen eller atmosfären på arbetet?

A - Nej, det tar vi i regel på sidan av, vilket de kan bli mycket sånna frågor, mer inofficiellt.

J - Kommer de ofta med det till dig?

A - Ja ibland kommer de till mig och ibland är det till någon annan, de är olika, precis som på

alla arbetsplatser. Ibland är de ovänskap mellan olika personer och avdelningar och sådär

J - Upplever du dig styrd eller kontrollerad i ditt arbete?

A - Jaaa, naeej, både ja och nej! Styrd i den bemärkelsen att man har väldigt ofta tidspress och att

man har massa olika deadlines hela tiden som man måste klara av då. Det är väldigt mycket

måsten hela tiden, du ska leverera olika saker hela tiden

J - Du säger att det är väldigt mycket måsten, kan du utveckla det?

A - Ja mycket med offerter, många som ska ha svar på leveranser, kostnader på olika saker,

kommunen som kommer med nån miljö nisse som ska ha svar på olika saker, eller så ska man ta

beslut om investeringar, lämna affärsplaner och budgetar till sina finansiärer eller banken.

J- Så det är mest utifrån som du kan känna dig styrd ibland?

A - Ja, även internt att folk kräver att man måste fixa olika saker, de är rökigt, trångt, vi måste

bygga ut det är för trångt, vart ska vi stå? Så nu bygger vi ut för att de har varit trångt och farligt

för de som svetsar, så bygger vi ut för att det ska bli en bättre situation för dom. Det har de varit

mycket diskussioner om nu… och hur man kan flytta runt olika saker, det är ju inte helt klart hur

olika maskiner ska flyttas osv.

J - Men finns det regler som du inte kan bestämma över som du måste rätta dig efter?

A - Jaa, men de är ju miljöinspektören som va hos oss t.ex. han har ju massa regler som vi måste

följa då.. miljö och hälsa regler alltså,

J - Är det svårt att upprätthålla sådana regler?

A - Naej, men de är ju att man måste jobba med så himla mycket olika saker så det blir liksom

svårt med tiden, att man ska hinna och jobba med sånt… plus att man ska ha allt annat som man

ska hinna med.

22

B2-4

J - Hur fördelar du din tid då?

A - Ja det är ju det svåra då, i ett litet företag kan man liksom inte delegera för alla har väldigt

mycket att göra, alla jobbar mycket övertid så att alla har jätte mycket att göra. Och vi håller på

hela tiden och pratar på hur vi ska göra, t.ex. så har vi nån person som inte har lika mycket att

göra men då har inte den personen kompetens att hjälpa till på det som vi har mycket att göra

med, som t.ex. försäljnings- och offertavdelningen då.

J - Vem är det som inte har det?

A - Ja nu till exempel så har det blivit förskjutningar så att hon som är ekonomiansvarig, Gun-

Britt, har fått lite mindre att göra nu men hon har inte kompetensen att göra offerter till exempel.

J - Skulle det vara aktuellt att utbilda henne då, eller hur löser ni det?

A - Ja det är de vi försöker fundera på hur vi skulle kunna lösa det, hon gör fakturering och sånna

där saker men hon skulle ju kunna göra ännu mer då. Jobba med lite enklare inköp till exempel,

men då måste hon komma in i det. Det är hela tiden sådana saker man arbetar med, hur man

skulle kunna förenkla och förbättra och hitta nya lösningar på.

J - Men om du ser din roll som VD, är det mer sånna saker du borde arbeta med egentligen

istället för försäljning och sånt eller?

A - Nej jag skulle vilja arbeta mycket mer mot försäljning…

J - Men om du tänker din VD roll, är de det du borde göra eller är det de du vill göra?

A - Nej det är de jag borde göra och ska göra, som VD eeeeh är det ofta det som är…det är också

det som ofta är nyckeln till framgång i ett företag om man är duktig på det. Och det…eeeh…ah,

tror jag att jag är ganska bra på.

J - Så du känner att VD rollen är mest kontakter och sälj?

A - Ja de är det. Så är det nog i de flesta företag, en VD det är väldigt mycket marknad och

försäljning. En VD som håller på med mindre grejer så det tror jag är.. ah, sämre för företaget

då..

23

B2-4

J - Okej, finns det mycket regler om hur ni ska montera maskiner och sånt som ni måste ta

hänsyn till?

A - Naej, nej inte hur man monterar maskiner så utan de är ju… de är ju våra kunder som ställer

krav där med hjälp utav ritningsdokumentation om hur det ska göras.

J - så det finns inga särskilda kvalitetscertifieringar eller liknande?

A - Aah, vi håller på och ska ta det nu, ISO 9000 finns det ett system som heter, de håller vi på

och tar. Det ska bli färdigt till hösten.

J - Kan du utveckla vad det innebär?

A - Ja! Det är en kvalitetsstandard som, eeeh, som är utarbetad för svensk industri.

J - För svensk industri? Så den gäller inte utomlands?

A - Jo! eller aah, internationell industri då. Och en kan även ha de här inom andra… inom

sjukvård och alla möjliga sånna hära då… men det är en kvalitetsstandard som man jobbar efter

då.

J - Hur får man den certifieringen?

A - Vi tar hjälp utav en konsult som gör arbetet och sen har man en eeeh en tredje part kallar

man den då, och då är det ett certifieringsorgan som man eeeh… får till sig som gör en, en extern

bedömning då.

J - Kan du ge en kort beskrivning vad det är för slags krav?

A - Ah om man gör.. man beskriver hur man jobbar iii…i den här standarden och sen så är det…

kommer dom och ser så att man gör som man skrivit ner där då.

J - Så de gör egentligen bara en uppföljning utav ert arbete så att ni gör det ni ska? Det är

inga särskilda regleringar?

A - Naej, nej men de är ju så att ehm.. man gör en beskrivning utav hur man jobbar med en

order, till exempel, inom företaget, och då går de in och följer den ordern i alla steg där då. Sen

gör de en kvalificering och ser om det verkar rimligt och sen säger de om de är okej och sen gör

24

B2-4

de även stickkontroller så att de ser att man verkligen gör så som man säger där då. Så de går

runt och följer en order i företaget kan man säga då.

J - Om de följer en order på det viset du beskriver och de sedan märker att något inte

stämmer, får ni ändra på det då?

A - Ah, då får vi ändra på det.

J - Och vad skulle det kunna vara till exempel?

A - Ja om man har gjort något fel, men de gör ju inte bedömningen att om du gör så här hade du

gjort det effektivare, det är inte så de arbetar utan de kontrollerar att det blir ett flöde i en order

och sen att man gör som man har beskrivit.

J - Hur beroende är du av olika verktyg i ditt arbete? Till exempel affärssystem eller

Excel?

A - Väldigt beroende! All vår verksamhet sker i det.

J - I Monitor? (affärssystem)

A - Ja. Där sker offerter, produktion, lagerhantering, eh.. försäljning och fakturering från vårt

ekonomisystem och tidsstämpling. Så allting.

J - Och det tycker du fungerar bra?

A - Ja! Det funkar jätte bra.

J - Och vad skulle hända om det inte fungerade?

A - Då har vi stopp.

J - Ni har ingen back-up plan?

A - Nej. Allt finns där.

J - Borde man inte ha en back-up plan?

A - Nej det har man inte och man borde inte ha det heller.

J - Vad gör ni då om det skulle gå sönder?

25

B2-4

A - Då har man inget att göra. Men det är ju ett väldigt driftsäkert system, vi kör back-uper och

har ett underhållsavtal med leverantören så det är ju ganska säkert.

J - Har det varit några barnsjukdomar?

A - Nej. Men däremot så va det ju lite… när man kör i gång ett system sådär i början så är det ju

att det tar lite tid innan man lär sig.

J - Hur länge tog det innan alla hade kommit in i det då?

A - Ja det har vi fortfarande inte gjort, nu har vi haft det i ett år.

J - Vilka är de krångligaste bitarna med det?

A - Äh, de är väl inget specifikt så utan de är att de är så stort ett sånt där affärssystem så att det

är många bitar man ska lära sig.

J - Hur arbetar ni medvetet med olika typer av information om kunder och konkurrenter

till exempel?

A - Man pratar väldigt mycket i telefon, ringer många, besöker olika kunder och ah läser

tidningar…

J - Du säger att du pratar mycket i telefon, vem är det du pratar med?

A - Kollegor, konkurrenter

J - Så du kan ringa till en konkurrent och fråga, hur är det?

A - Ja. Fast vi blir ju mer kollegor i branschen, vi blir ju inte så, konkurrenter har vi ju inte utan

man kan liksom ringa och… precis som om man är konkurrenter kan man ju prata med dom för

att man jobbar med samma saker.

J - Så det är inget ovanligt?

A - Nej. Men de gör man ju inte så ofta utan man träffas på olika ah, typ klustermöten

J - Vad är ett klustermöte?

A - Ja de är ju alltså sånna där samarbetsgrupperingar som finns då, alltså det finns i olika

branscher, Paper Provins, de samlar alla företag som håller på med papper och massa så har man

26

B2-4

lite olika event där. Stål och verkstad har alla olika verkstadsföretag i Värmland, så det finns lite

sånt. Så kluster är ett sånt ställe som man får mycket information på.

J - Hur ofta är du på sånna tillställningar?

A - Jaaa, de är olika men de snittar väl på kanske… varannan månad kanske.

J - Vad är det för information du letar efter då? Om konkurrenter?

A - Nej jag letar inte efter någonting utan de är ju att man pratar och försöker få information om

hur läget är och så.

J - Vad är det för typ av information som du känner är värdefull för er?

A - Ja om de har mycke jobb ute till exempel, om de har mycket att göra…

J - Hur använder du den informationen då?

A - Nej då försöker man få reda på vad de har för kunder och om de har mycket att göra och sen

se om man kan också få komma in på den kunden..

J - Då hittar du nya kunder så också?

A - Ja det är ju ett exempel…

J - Hur jobbar du annars med att hitta andra kunder?

A - Ja det är ju den svåra biten för det finns liksom inget givet sätt att jobba med det där, utan

mycket är de ju kontakter, att man får reda på nån som har kanske nåt behov då. Eller också så

pratar man om begreppet tvilling, alltså att man kan söka på nätet exempelvis på en bransch då,

att man har en kund som jobbar inom en viss bransch och sen kan man söka andra företag som

jobbar inom samma bransch och på det viset kan man leta upp en ny kund. Eller också så, nätet

är ju en bra informationskälla som om man surfar på nätet, random, och letar upp nya kunder på

det viset. Eller också de här klustermötena så kan man ju få lite tips på nya marknader och nya

kunder.

J - Hur ofta arbetar du med att just söka upp nya kunder?

A - Ja de gör en ju, kanske….eeh, ja, några gånger i veckan kanske. Sen så har vi ju så här att

man prenumererar på företag som jobbar med det här att leta upp nya kunder. Då bygger det på

27

B2-4

att det är kunder som har ett behov utav ett visst arbete eller kompetens och då ringer de till det

här företaget, InTech heter dehär företaget då, så ringer de runt och frågar har ni några behov

utav inköp? Nej säger ett företag, Ja! Säger nån annan, ah då skriver InTech ner det här och

skickar ut till alla prenumeranter på deras tjänster. Så säljer de en prenumeration på att de ska

ringa runt och försöka hitta nya möjliga jobb då och sen skickas de ut i det nätverket.

J - Får du mycket användning utav den prenumerationen?

A - Jaeh, jag är ju med där och…eeehh. Och…. Ah några kunder har jag fått på det viset.

J - Så det är väldigt varierat hur du får nya kunder?

A - Ja, sen så är det ju mässor också till exempel…

J - Tycker du det är effektivt?

A - Nja de är väl sådär, nu sista året har jag varit på många mässor men det är inte många nya

kunder jag har fått på det.

J - Kan det vara bra ändå?

A - Ja, man träffar lite befintliga kunder och sprider namnet på företaget

J - Men om du får en kund, brukar den stanna kvar sen eller behövs det nya kunder hela

tiden? Eller får ni liksom en kvot som räcker?

A - Det är lite olika, kunder som har investeringsjobb är ju väldigt oregelbundna, det kanske är

3-4 år mellan jobben där. Sen så har vi vissa kunder som är kontinuerlig produktion, så det är lite

olika det där.

J - Så det behövs ändå alltid nya kunder?

A - Ja. Vi har ett mål att vi ska ha 2 nya projektkunder med investeringsjobb per år och 5 nya

legokunder per år. Och legokunder är att man gör mindre typer utav jobb och att man säljer en

tjänst med bara svarvning, eller bara fräsning, ja ett mindre åtagande kan man säga. Och en

projektkund innebär att vi byggerihop en hel artikel kan man säga, vi levererar en färdig produkt.

J - Vilken typ av jobb har ni mest utav då?

28

B2-4

A - I pengar räknat är det ju projektkunder som är störst. Fördelningen är väl 70-30 skulle jag

säga.

J - Så avslutningsvis, har du något annat kul som händer på företaget just nu?

A - Jaa, vi håller på med en stor investering på en svarv, den är lite unik för att det möjliggör en

viss arbetsoperation som vi är ganska ensamma om i Sverige. Och det är alltså en maskin som

gör invändig bearbetning och svarvning.

J - Vad kommer det innebära för er?

A - Att det kanske öppnar lite nya marknader, för jag har fått lite förfrågningar som de istället

blir hänvisade till Finska leverantörer istället. Sen så håller vi på och bygger ut litegrann. Vi

håller även på med en ny produkt som är ganska långt gången så det hoppas vi att vi kommer

igång med snart.

J - Kan du berätta lite kort om den här produkten?

A - Det är en produkt som vi har arbetat med i 6/7å år som vi har världspatent på. Och det är en

produkt som bygger på att man gör en…eeh… att man i en pappersfabrik som gör mjukpapper

kan höja produktiviteten ganska mycket, man spar kanske upp mot en par miljoner på att köra

vår produkt mot det systemet man kör idag då.

J - Vad tror du det här kommer innebära för er om den blir bra?

A - Ja om den går bra kommer det ju gå riktigt bra för företaget, vi kommer ju höja omsättningen

med ah, flera hundra procent.

J - Hur ser planeringen ut inför det här projektet?

A - Ja nu det närmaste året så hoppas vi att vi får ut två sånna anläggningar. Just nu har vi en

kund som vi jobbar med som vi kommer göra en provkörning på i början av maj och beroende på

hur den går får vi väl se vad nästa steg blir.

J - Hur ser du på din framtid i den här processen?

A - Det kan förändra mitt arbete väldigt mycket, för om det går bra kan det bli så att jag bara

jobbar med det här.

29

B2-4

J - Hur löser du det med resten utav företaget då?

A - Ja då kommer det bli så att någon annan får bli VD för CS Produktion.

J - Hur känner du inför det?

A - Ja det känns väldigt spännande, utmanande att få jobba med något helt nytt och jätte

spännande att få arbeta med en ny produkt som kan säljas över hela världen. Det är ju jätte roligt

att få göra en sån sak! En dröm om det skulle fungera!

Bilaga 5 - Transkribering intervju 2

Datum: 2015-04-16

Intervjuare: Erika Johansson

Intervjuad: Gun-Britt Ljung, Ekonomiansvarig

E - Skulle du kunna berätta vem du är och hur du har hamnat där du är idag?

G-B - Ja, jag är ju utbildad ekonom på gymnasienivå sedan 1986, och sen har jag mest jobbat

som ekonom men även som spektör i 5 år på Atlas Copco i Åmål. Och sedan efter det jobbade

jag som vedspisansvarig på ett Electrolux företag här i Säffle under många år. Sen hade jag lite

kontakter som gjorde att BTG CS produktion behövde en ekonomi kunnig, och då kom jag in här

och sen har det liksom rullat på.

E - Vad är det du framförallt har hand om på företaget är det t.ex. löner eller liknande?

G-B - Ja, eller det jag gör i huvudsak är att jag har ekonomi ansvaret på företaget……. med allt

vad det innebär. Det är fakturor in och fakturor ut och bokslut. Sen har jag även löner. Men här

på ett litet företag blir det också lite av varje

E - Okej du säger att det kan bli lite av varje, men lägger du upp din arbetsdag på ett

speciellt sätt ändå? Ser det väldigt olika ut från dag till dag eller ser det oftast ungefär

likadant ut?

G-B - I stort sätt så är det väl samma, generellt så tittar jag på banken och hämtar hem

betalningar och knappar in de i systemet. Sen är det oftast leverantörsfaktur som gås igenom och

attesterar och görs betalningsklar och det är nyfakturor och leverantörsfakturor som kommer in

30

B2-4

som kanske ska skickas ut för attest. Sen är det kundfakturor som ska ut. Det är väl det jag gör i

huvudsak. Sen ibland kan det bli mer av den ena sorten en dag och mindre av den andra en dag.

Sen någon dag i månaden måste man göra typ bokslut så att man kan göra moms och

skatteredovisningar. Så det kan skilja lite och sen någon dag i månaden gör man lönehanteringen.

Men det är i stort sätt de grejerna man gör.

E - Vilka personliga egenskaper anser du är viktiga som ekonom på CS produktion AB?

G-B - Om man jämför med större företag som jag har jobbat på tidigare och har erfarenhet av så

blir man mer instängd i ett fack på ett större företag. Man gör sin lilla bit sen vet man inte så

mycket mer om vad som händer runt omkring. På ett litet företag är det inte så och därför tror jag

att man måste vara lyhörd och beredd på att göra lite av varje, och det tycker jag är kul för då blir

man inte så låst i sin roll. Det kan ju bli att man får rycka in lite här och lite där och därför måste

man vara lyhörd. Och sen är det viktigt att man är orädd för att göra andra uppgifter som kanske

ligger utanför sitt huvudområde.

E - Du säger att man kan få rycka in lite här och var, skulle du kunna ge exempel på andra

uppgifter du kan få rycka in och hjälpa till med?

G-B - jaaa, man kan få rycka in och hjälpa till med att kolla olika typer av listor på tillverkning

eller lager som inte är mitt normala arbetsområde. Ibland gör jag också tillverkningsorder när

mina medarbetare har tjockt med jobb och därför har jag försökt och lärt mig det också. Jag gör

order till verkstaden på vissa grejer, det är sådant man får rycka in och göra ibland.

E - Intressant att du säger att du försökt lära dig nya saker för att hjälpa dina

medarbetare, kan du berätta mer om det?

G-B - jaa eller det är nog mest något som blivit utan att jag tänkt så mycket på det tror jag. Jag

ser det nog inte som att jag tar på mig en massa annat jag inte ska. Jag tycker det känns som en

naturlig bit att hjälpas åt, att kunna lasta av varandra är viktigt.

E - Det låter ju som att ni försöker att hjälpas åt oavsett yrkesroll, hur beroende är just du

av andra på företaget?

G-B - Just i mitt arbete och det jag gör löpande, där är jag inte beroende av mina kollegor så

mycket, nä det är jag inte. Jag sköter mig väldigt mycket själv. Men på sätt och vis är jag

31

B2-4

beroende eftersom det kan ju komma fakturor som ska attesteras och betalningsattesteras och det

kan jag inte göra förrän den biten är gjord tillexempel. Men annars är jag mycket självgående i

mina arbetsuppgifter.

E - Men skulle du säga att det är så generellt i hela företaget eller finns det ett beroende

mellan er eller sker mycket av arbetet individuellt?

G-B - Nja, på kontoret är vi inte så beroende av varandra, nä det är vi inte.

E - Men om en av er skulle försvinna skulle man ändå kunna fullfölja arbetet?

G-B - Du menar om någon av oss försvinner för gott?

E - Ja, eller om någon tillfälligt är frånvarande, märks det tydligt då?

G-B - Tillfälligt går det ju ganska bra men om man säger organisationen som sådan så hade man

märkt det tydligt om det gällde en längre tid. För i och med att vi inte är så många om man säger,

så har ju var och en sina uppgifter och blir det någon som är borta en längre tid så blir det lite

besvärligt.

E - Men om någon av er skulle försvinna för gott, tror du att det skulle vara svårt att

ersätta den personen då?

G-B - Jaaa, det beror ju lite på vem det är som försvinner…… för om man säger mitt jobb så är

det kanske inte så svårt ersätta. Det är ju ganska generellt för alla företag just ekonomibiten och

lönebiten, det skiljer inte så mycket. Men om man istället tar de som jobbar med beredning och

tillverkning och sådant så kan de nog vara svårare eftersom det är väldigt specialiserade grejer vi

gör. I och med att vi har mycket projekttillverkning så kräver det nog mycket erfarenhet. Men

generellt så tar det nog tid innan man kan sätta sig in i mycket här.

E - Har ni några aktiviteter eller saker som alla i personalen tillsammans gör regelbundet

t.ex. morgonmöte eller liknande?

G-B - Ja, vi har informationsmöte varje månad som Anders vår VD håller i då. Där informeras vi

om orderläge och om vi kanske har intressanta offerter ute och sånt där. Eller om någon har

några åsikter som behöver plockas fram, det kan vara säkerhetsfrågor och egentligen allting. Och

32

B2-4

då är det alla på företaget som får vara med på de här mötena då och de är på arbetstid så att alla

ska kunna komma. Sen rent trivselmässigt så brukar vi ha en jullunch varje år och även en

sammankomst utanför arbetstid före semestern bara för att ha trevligt.

E - Du säger att olika åsikter som någon av er kanske har tas upp på mötena, tycker du det

är viktigt?

G-B - Oh ja, jätte viktigt. Men det har aldrig varit något problem här. Vi är ju inte så många. Det

är jätte viktigt att man kan säga vad man tycker om man säger.

E - Men skulle du vilja ha fler såna möten där alla på företaget samlas?

G-B - Njäää, jag tycker nog det funkar bra som det är nu.

E - Är ditt arbete väldigt strukturerat eller har du mycket regler som du måste följa?

G-B – Det är väl de bokföringsmässiga bestämmelserna då, sånt måste man ju följa och hålla

reda på. Vi har ju revisorer som granskar bokslutet och som ser så att man håller sig inom lagen.

När det gäller löner finns det också mycket regler att hålla reda på och följa Men just interna

regler när det gäller mitt jobb så finns det inte något just sånt där speciellt

E - Men skulle du säga att ni har mycket regler generellt på företaget?

G-B - Näää, inte speciellt mycket så. Det är ju mest säkerhetsregler och sådana saker men annars

så har vi ganska fria tyglar här tycker jag.

E - Så du skulle inte säga att det är jätte styrt och kontrollerat på företaget?

G-B - Nä, det tycker jag inte. Anders som är VD han försöker ju nog ha så lite styrt det går men

sen är det ju vissa regler som man måste ha, men det är ju mest typ säkerhet. Även arbetstider

med såklart men det är ju självklara grejer tycker jag. Men annars vill nog Anders att vi anpassar

arbetet själva utifrån vad som känns bäst för oss själva. Det viktigaste är ju att tider för arbeten

och uppgifter hålls och sånt där.

E - Tror du det är en skillnad jämfört med ett större företag?

G-B - Ja det tror jag, för att i ett sådant här litet företag känner nog var och en lite mer ansvar

gentemot företagsledningen. Alla är nog mer intresserade av att företaget ska gå bra och att

33

B2-4

allting ska fungera. Det tycker jag att jag märker eftersom jag tidigare arbetat på ett större

företag, jag tror man är mer noga med att tänka på såna saker i ett litet företag.

E - Hur beroende är du av olika verktyg i ditt arbete? Tillexempel system eller

datorprogram.

G-B - Dator och datorprogram är något man tyvärr är fruktansvärt beroende av här, ligger datorn

nere kan man i princip inte göra någonting. Jag är väldigt mycket vid datorn under min arbetstid.

Så den klarar man sig inte utan.

E - Så utan datorn hade det alltså varit svårt att utföra arbetet?

G-B - Ja som det ser ut idag. Men det kan jag ju säga att när jag började med det här så satt jag

inte alls speciellt mycket vid datorer utan den utvecklingen är något som jag har varit med i. Det

har blivit en otroligt stor förändring på det. Det har hänt jätte mycket. Men jobbet går inte att

göra utan datorn längre.

E - Finns det några andra program eller system som är viktiga på företaget?

G-B - Jaa det skulle ju i så fall vara vårt affärssystem. Det är ju väldigt viktigt. Väldigt viktigt för

att allt ska fungera. Utan det hade det nog inte gått att göra så mycket här.

E- Du säger att det är väldigt viktigt, på vilket sätt?

G-B – På alla sätt. Alla områden täcks ju av det om man säger. Man kan princip inte göra

någinting utan det.

E- Men vad händer om det inte skulle fungera?

G-B – Det skulle ju såklart kunna få allvarliga konsekvenser. Om det gällde en längre stund

skulle det påverka oss som litet företag extra mycket. Då kan man ju inte göra någonting. Men

det ska mycket till för att det ska uppstå såna allvarliga fel.

E - Hur mycket arbetar ni med relationer till t.ex. kunder och leverantörer enligt dig?

G-B - Det är inte min grej riktigt så, men jag tycker nog att vi har ett bra sammarbete med både

kunder och leverantörer. I och med att vi har mycket specialtillverkat så måste man gå igenom

34

B2-4

ordern väldigt noga med kunderna. Detaljer och sånt. Så det är viktigt med träffar och möten

med dem. Jag tycke nog att vi har nära kontakt med både kunder och leverantörer.

E - Så ni tycker det är viktigt att bygga upp relationer till era kunder?

G-B - Ja, oh ja!

E - Tror du att det är utmärkande för er som är ett litet och tillverkande företag?

G-B - Ja eller….. jag tror det är en vanlig missuppfattning att man har en bild av att tillverkande

företag bara sysslar med tillverkning och att man sen kanske låter man någon annan sköta de

andra bitarna. Men är man ett litet företag så är det viktigt att man engagerar sig och ligger i, för

annars får man kanske inga kunder. Vi specialtillverkar ju, så då är ju kontakten väldigt viktig till

kunden.

E- På vilket sätt är kontakten till kunden särskilt viktigt för er?

G-B – jo men vi tillverkar ju helt efter kundens önskemål och behov. Det är ju inga färdiga

produkter som vi tillverkar hela tiden utan det mesta anpassas ju helt efter kunden. Det blir ju en

del detaljer som måste gås igenom noggrant och det är ju svårt utan kontakt till kunden.

E - Jag har ju nu intervjuat dig lite om ekonomens roll och arbetsuppgifter på ert företag,

tycker du där är något område jag missat?

G-B - Hmmm, svår fråga. Jag kan väl säga det som jag nog redan sagt att här är väl rollen inte

jätte klar och jätte tydlig. Hade du bett mig skriva ner exakt vad som ingår i min roll hade det

nog varit svårt, jag gör ju så många olika saker. Som jag sa innan så blir det att man gör lite av

varje, man gör lite här och var. Det är väl det som är speciellt här på företaget.

35

B2-4

36