Regionalt utvecklingscentrum för skola

Verksamhetsberättelse för Regionalt Utvecklingscentrum för skola (RUC)

2018

___________________________________________________________________

Karlstads universitet, Universtetsgatan 2, 651 88 KarlstadTelefon: 054-7001540 , E-post: ruc@kau.seOrg nr 202100-3120. kau.se/ruc

2(18)

Innehåll1. Inledning.................................................................................................................32. RUCs ändamål och syfte........................................................................................4

RUCs organisation och styrelse.........................................................................53. RUCs verksamhet 2018..........................................................................................5

Samverkan och skolutveckling.........................................................................................5

Kollegialt lärande med RUCs kompetensutvecklingsmodell.............................5RUCs verksamhet.......................................................................................................6

Professionssatsningar och nätverk....................................................................................6

Fritidspedagoger/personal på fritidshem............................................................6Från vintergatan till småbarns stigar..................................................................7Från @ till specialpedagogik..............................................................................7Synvändan – systematiskt kvalitetsarbete i förskolan........................................8

Skolverket.........................................................................................................................8

Nätverksstöd för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS)..................................8Beskriv hur samarbetet med RUC har bedrivits och i vilket syfte;...................................9

RUC regionala nätverk...................................................................................................10

Samverkan med andra.....................................................................................................12

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)................................................13Forskning..................................................................................................................13

Praktik utvecklande forskning........................................................................................13

Lärarutbildning...............................................................................................................13

Verksamhetsintegrerad lärarutbildning...........................................................................14

Värmlandsmodellen........................................................................................................14

4. RUC informerar....................................................................................................156. RUCs ekonomi.....................................................................................................15

2

3(18)

1. Inledning

RUCs arbete sammanfattas i årliga verksamhetsberättelser. År 2018 . RUC har haft samverkan som ett ledord under många år. Slår man upp begreppet samverkan i nationalencyklopedin får man ” gemensamt handlande för visst syfte”. Andra synonymer till samverkan är samarbete, gemensamt uppträdande, samspel, interaktion, koordination, medverkan. Dessa begrepp beskriver väl det som RUC haft som huvudfokus under det gångna året. Det har varit ett händelserikt och roligt verksamhets år. Vi har startat samverkan och pausat samverkan då det i vissa delar av vår verksamhet handlat om att göra omtag i det gemensamma arbetet samt syfte framåt.

RUCs huvudsakliga samverkan är samverkan mellan våra avtalskommuner men även områden så som lärarutbildning och forskning. Vad gäller samverkan med våra avtalskommuner förs kommunikationen i första hand via RUCs styrelse. Styrelsearbetet har bestått i att bland annat ta fram en ny arbetsordning1 för styrelsen. En ny sammansättning av styrelsen kommer att träda i kraft från och med 2019. Styrelsen har även beslutat under det gångna året att det RUC-råd som funnits för att sprida information om olika nationella satsningar från bland annat skolverket inte har samma funktion som när det initierades. Grunden för detta beslut är att alla kommuner inte har den rollbesättning som exempelvis utvecklingsledartjänst. Skollagen 2010:800 är ändrad och det faller på rektor att initiera och starta upp satsningar av olika slag på den lokala skolan. Styrelsen har även arbetat aktiv i arbetet med den behovskartläggning som genomfördes i mars -18 inom Utveckling Lärande och Forskning (ULF). ULF är en nationell försöksverksamhet som genomförs på uppdrag av regeringen mellan år 2017 och 2021. Försöksverksamheten ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning.

RUC har tillsammans med lärarutbildningens kansli arbetet med olika frågor, framförallt så har det varit två aktiviteter som här lyfts fram som centrala. Dessa två områden handlar om att bygga upp långsiktiga samverkansstrukturer som rör rekrytering och professionsutveckling mellan universitetets lärarutbildning och skolhuvudmännen i vår region. Lärarbristen är en nationell angelägenhet och att skapa nya förutsättningar för utbildning och att få behöriga lärare är av stor vikt. Hösten 2018 startade Verksamhetsintegrerad grundlärarlärarutbildningen åk 4-6. Här handlar det om att ta tillvara på erfarenhet som finns ute i verksamheten och individer som är intresserade av att arbeta med elever. Det tänkta upplägget är att man arbetar 75% och studerar 50% och får en grundlön under sin studieperiod.

Värmlandsmodellen är ytterligare ett område som vi gemensamt arbetat fram avtal och överenskommelse med RUCs samverkanskommuner. Syftet är att blivande lärares utveckling av professionskompetens är av stor betydelse att de utöver vad som sker inom den verksamhetsförlagda utbildningen får möjlighet att lära av yrkesverksammas aktuella och beprövade erfarenhet. Ett annat syfte

1 2018 RUC arbetsordning ” Styrelsen består av nio ledamöter: fem skolchefer som kommunrepresentanter (utses årligen i samband med skolchefsmöte) och fyra representanter från universitetet (dekan, kanslichef, en programledare för de långa lärarutbildningarna och en forskningsledare enligt rullande schema). Fyra ledamöter är adjungerade: utbildningschef för rektorsprogrammet, VD för Uppdrags AB, forskningskoordinator för ULF samt RUCs vetenskapliga

ledare. Verksamhetsledaren är föredragande i styrelsen”.

3

4(18)är att ge möjlighet för fler yrkesverksamma lärare att beskriva sin undervisningspraktik i förhållande till teori. Vi hoppas på att dessa två exempel på aktiviteter ytterligare stärker den fina samverkan som är upparbetad genom åren och stärker lärarutbildningen i vår region och att samverkanskommunerna ges möjlighet att sprida sitt yrkeskunnande till studenter på ytterligare vis förutom VFU perioden.

Professionsutveckling har varit en tongivande verksamhet genom åren i RUC. Det handlar om både ämneskunskaper , få strategier för att sprida dessa genom olika samtalsmodeller så att skolutveckling kommer till stånd. En central del är erfarenhetsutbyte och att man får möta andra lärare i regionen. Vi ser i våra utvärderingar att det är mycket uppskattat och lärorikt. För att hjälpa skolor i arbetet med att hålla i utvecklingsarbetet och skapa delaktighet men även spridning har vi förlängt professionssatsningarna med en termin. Vi har även haft dubbla projektledare i två av våra satsningar för att kunna möta upp frågor och vara mer flexibla vid våra träffar på universitetet. I dessa satsningar är forskning en viktig del för att sprida kunskaper i olika områden.

Karlstadsuniversitet är ett av fyra universitet som fått utvecklingsmedel för att ta fram olika infrastrukturer och strategier för praktik nära och praktikutvecklande skolforskning. I detta uppdrag är RUC en del av samarbetet mellan universitetets skolforskningsarena och kommunernas framtagande av angelägna områden. Här handlar det om att finna långsiktiga hållbara samarbetsformer.

Vi har haft olika samråd med RUCs kommuner och samarbete med Skolverket och inom detta arbete har vi initierat ett litet samarbete med högskolan Örebro universitet samt Mälardalens högskola vad gäller nyanländas lärande och samordnarna för kommunerna.

2. RUCs ändamål och syfteRegionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Karlstads universitet är ett formaliserat nätverk mellan universitetet och kommunerna i regionen sedan 1997. Genom gemensam verksamhet vill RUC utveckla och fördjupa det för parterna angelägna arbetet med skolutveckling, lärarutbildning, forskning.”2

Prioriterade mål 2016-2018- RUC ska verka för att forskning når förskolans/skolans verksamhet och att

förskolans/skolans frågor når forskningen. - RUC ska ha beredskap att ge stöd vid nya reformer inom förskola, skola och

lärarutbildning- RUC ska medverka till att formalisera samarbetet mellan kommuner – skolor

och yrkesverksamma lärares medverkan i lärarutbildning. Lärarutbildning och RUCs verksamhetsmål blir att initiera Värmlandsmodellen och följa upp detta arbete.

Grundtanken med RUC vid Karlstads universitet är att skapa en mötesplats för medarbetare inom skol- och förskoleverksamhet, för lärarutbildare och för forskare. Syftet är att genom fler perspektiv och uppfattningar ge upphov till nya kunskaper och lösningar på problem inom de olika verksamheterna. Nätverksarbetet kan därmed få gynnsamma effekter både för lärarutbildningen, skol- och förskoleverksamheten och för forskningen.

2 Ur ” Samverkansavtal om regionalt utvecklingscentrum” (2012-11-23)

4

5(18)RUCs organisation och styrelse

Avtal och organisatorisk tillhörighetFrån 1 januari 2014 tillhör RUC lärarutbildningens kansli och rapporterar till Lärarutbildnings-nämnden. 18 kommuner och Karlstads universitet hade den 1 december 2018 pågående avtal om RUC. 3

RUCs styrelse och kansliRUCs verksamhet leds av en styrelse som till sin hjälp har en föreståndare, en vetenskaplig ledare samt ett mindre kansli. Styrelsens ordförande hämtas från kommunerna. Monica Evermark är RUCs föreståndare och Helena Larsson (vik är Anna Hidén) är administratör. Vetenskapligledare är Anette Forssten Seiser, rekryterades via intern annonsering och startartade sin tjänst 2018-01-01 på 20%.

Den 1 december 2018 ingår i RUCs styrelse:Ordförande Carin Hedengård, Arvika kommunFrån kommunerna dessutom: Fredrik Norlin Kristinehamns kommun, Maria Kjällström Karlstads kommun, Thomas Nilsson Grums kommun och Björn Svantesson Hammarö kommun. Från Karlstads universitet: Anneli Bodén, Ulf Buskqvist, en post vakant och dekan Jessica Ericsson . Adjungerande medlemmar är Lotta Rajamäki TCO och Catherine Sonesson SACO. Platsen från näringslivet är vakant. Medlem från kommunen som under 2018 lämnat styrelseuppdrag i RUC: skolchef Ulf Blomqvist.Styrelsen hade under 2018 sex protokollförda möten, vi samlar samtliga underlag inför styrelse möten i en gemensam mapp på BOX4. Styrelsemötena utgör en viktig arena för samtal mellan skolhuvudmän, universitet och fackliga organisationer.

Arbetsordning Styrelsen har under verksamhetsåret 2018 arbetat med att revidera den arbetsordning som upprättades 2012. Ny arbetsordning är beslutad under 2018.

3. RUCs verksamhet 2018

Samverkan och skolutveckling

Kollegialt lärande med RUCs kompetensutvecklingsmodellRUC har tillsammans med kommuner och universitet under de senaste tjugo åren drivit ett flertal professionsutvecklingssatsningar. Den form av kollegialt lärande som successivt utvecklats inom RUC innebär att lärarna under ett och ett halvt år, vid åtta tillfällen, samlas till seminariedagar vid Karlstads universitet för att ta del av forskning och erfarenhetsutbyte. Efter varje seminariedag prövar läraren i den egna undervisningen, möter sina kollegor i lärgruppen i den egna kommunen, där man samtalar om vad man är med om och hur man kan utveckla sitt arbete. Lärgrupperna leds av lärledare som kommunen valt ut. Lärgrupperna har möjlighet att dokumentera och följa sin process i BOX. Projektledarna för RUC följer dokumentationen och återkopplar vid träffarna på

3 Aktuellt samverkansavtal gäller från 2013-01-01. Avtalet finns att ladda ner från www.kau.se/ruc4

5

6(18)Kau. Efter lärgruppsträffen kommer alla tillbaka till universitetet för en ny seminariedag. Lärledarna förbereds för sitt uppdrag genom särskilda träffar vid Karlstads universitet.

Även projektansvariga rektorer bjuds in till särskilda träffar, där de framför allt delar varandras erfarenheter av hur de ger stöd i arbetet i den egna kommunen. RUCs kompetensutveckling i nätverksform bygger på kollegialt lärande och syftar till att etablera/stärka strukturer som ger förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete, även efter att den aktuella kompetensutvecklingen avslutats. Utgångspunkten är skolans/ förskolans styrdokument och elevers måluppfyllelse. Styrkan i satsningarna är att upplägg och inriktning på innehåll, liksom ansvar och genomförande, görs av universitet och kommuner tillsammans. RUCs projektledare för satsningen följer hela processen. Många av föreläsarna kommer från andra lärosäten, och genom att planera och genomföra de olika seminariedagarna upparbetar RUCs projektledare successivt ett viktigt forskarnätverk. Kollegialt lärande lyfts fram av flera. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Stor betydelse för framgångsrik skolutveckling är också långsiktighet och systematik.En viktig utgångspunkt för RUC är att driva arrangemangen så att kostnaden blir på en nivå som gör det möjligt för deltagare från RUCs samtliga samverkanskommuner att delta.

Professionssatsningar och nätverk

Fritidspedagoger/personal på fritidshem Utbildningen syftar till att alla verksamma inom fritidshem skall mötas, utbyta erfarenheter, ta del av forskning och pröva i den egna verksamheten/undervisningen. Olika förutsättningar för fritidshemspedagogikens genomförande kommer belysas och knyter an till lärandet hos såväl elever som personal. Utifrån de föreläsningar som ges är syftet att ge möjlighet att tänka, reflektera och kritiskt diskutera olika aspekter av fritidshemmets uppdrag och den verksamhet/undervisning som bedrivs där. Innebörder och betydelser av begrepp som undervisning, utbildning, lärande, pedagogik och omsorg kommer att problematiseras och diskuteras. Projektledare Maria Hjalmarsson. Utvärderingen av satsningen belyser värdet av att få ta del av andras tankar i dialogcafé. De tar även upp vikten av forskning och knyta denna till sin praktik. Lärgruppsarbetet i den egna kommunen har bidragit i storutsträckning till den egna lärprocessen. Deltagarna upplever även att satsningen bidragit till en större medvetenhet om just fritidshemspedagogiken.

Från vintergatan till småbarns stigar Utbildningen syftar till att personal i förskolan och F-3 ska mötas, utbyta erfarenheter och ta del av forskning. Innehållet kommer att vara av både teoretisk och praktisk karaktär med förankring i aktuell forskning. Syftet är också att deltagare ska få tillfälle att utveckla och fördjupa sin egen kunskap och förståelse för olika pedagogiska verktyg som man kan använda för att stimulera barns lärande i naturvetenskapliga ämnen och teknik.

Kompetensutvecklingen har haft ett fokus på de olika pedagogiska verktygen utifrån olika perspektiv; vilka verktyg finns, hur man kan använda dessa och varför ska man använda dem. Exempel på pedagogiska verktyg som diskuterades är sagor, berättelser, drama, digitala verktyg som surfplattor och robotar.

6

7(18)Deltagarnas reflektioner i lärgrupper har varit en viktig del av kompetensutvecklingen, exempelvis kring hur man som pedagog kan bidra med relevans, helhet och sammanhang till sina barn/elever. Reflektionerna har också bidragit till att du som pedagog får en ökad medvetenhet om olika verktyg och framför allt till kunskap om varför man använder dem. Seminariedagarna med inbjudna föreläsare har i huvudsak haft ett didaktiskt innehåll inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik. via medel från ljungbergsfonden har det möjliggjorts ett samarbete med Deb Mc Gregor Brooks University i Oxford Susanne. Dessa medel har även möjliggjort att vi kunnat köpa in material som anpassats till detta kunskapsnätverk. Susanne Walan harvarit projektledare och är lektor vid Kau. Förväntningarna på satsningen har införlivats i hög grad och även de föreläsningar i aktuell forskning som gavs. Några hade önskat mer naturkunskap och praktiska inslag. Det var svårt med språket då Deb McGregor var engelsktalande. Lärgruppträffarna i kommunen har varit mycket uppskattade över lag. Vi ser en rad olika exempel på hur detta gett avtryck i pedagogiska planeringar i verksamheten. Man uppger även att man fått nya tankesätt, att få prova på digitala verktyg har varit betydelsefullt. Denna grupp kommer att mötas vid en återträff i mars 2019 för uppföljning.

Från @ till specialpedagogik

Utbildningen syftade till att personal i vuxenutbildning fick mötas, utbyta erfarenheter och ta del av forskning. Innehållet har varit av både teoretisk och praktisk karaktär med förankring i aktuell forskning. Syftet har också varit att deltagare ska få tillfälle att fördjupa sin egen kunskap och förståelse för olika pedagogiska förhållningssätt i avseende att utveckla vuxna elevers språk och lärande. Vi kallar satsningen Från alfa till @ – specialpedagogik och svenska som andraspråk i vuxenutbildning. Alfa kan stå för en symbol för det första steget i en lärprocess, en del av en större helhet, en glimt av och en port in till en ny värld. Det senare ledet i utbildningens titel till @, symboliserar något vi befinner oss mitt i men som vi saknar ett synbart slut på, en lärmiljö av mer digital karaktär, en snabbt föränderlig verklighet i vilken språket bär en nyckelroll. Tillgången till teknik å ena sidan, förutsättningar för en god pedagogik och språkutveckling å andra sidan, emellanåt lever de två sidorna i symbios, ibland är det svårt att finna det förenande fundamentet.

Kompetensutvecklingen har varit uppdelad i två spår - specialpedagogik och svenska som andraspråk i vuxenutbildning.  Seminarietillfällena har varit både gemensamma som spårspecifika. Deltagarnas reflektioner i lärgrupper har utgjort en viktig del av kompetensutvecklingen. Reflektionerna som gjorts i lärgrupperna samt vid seminariedagarnas innehåll hade för avsikt bidra till att du som pedagog fått en ökad medvetenhet om olika pedagogiska förhållningssätt, lärmiljöer och lärverktyg samt dess konsekvenser för lärande och meningsskapande.

Synvändan – systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Fortbildningen genomförs i huvudsak i den egna verksamheten i arbetslagen vid förskole-avdelningarna. Förskolechefen ansvarar för att tid avsätts och för tillgång till teknisk utrustning (så som mobiler eller surfplattor för filmning, samt eventuellt visningsutrustning). Inledningsvis skedde introduktionsmöten först med förskolechefer sedan på plats i aktuell kommun med arbetslagen. Under en ca 10 veckor lång period hölls arbetslagsmöten om 90-120 minuter, varannan vecka. Därefter skedde en gemensam avstämning. Introduktions- och avstämningsmöten med förskolechefer gjordes vid Karlstads universitet, liksom två inspirationsföreläsningar om pedagogisk dokumentation där all deltagande personal var inbjuden. Under fortbildningens gång finns möjligheter till kontakt med och stöd av fortbildningsledarna via digitala media. Här visar utvärderingen

7

8(18)att satsningen varit meningsfull i hög grad och att den gett en modell för att praktiskt kvalitetsutveckla förskolan genom filmning – reflektera i lärande samtal och sedan dokumentera detta. Introduktionens av satsningen kan förtydligas.

Skolverket

Nätverksstöd för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS)

SOL i Värmland är ett regionalt nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs med stöd av Skolverket/ Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS). I det värmländska nätverket ingår ca 15 språk-, läs- och skrivutvecklare som samlas till nätverksarbete fem-sex gånger per år. RUC samarbetar med SOL i Värmland och bidrar med visst stöd till nätverket, främst i form av administration och lokaler. Nätverket har haft gemensam litteratur (Digitalisering, literacy och multimodalitet/Edvardsson, Godhe och Magnusson) som varit underlag för samtal vid träffarna. Vid träffen i maj fick deltagarna en introduktion till multimodal läsning av adjunkt Marie Wejrum, Karlstads universitet, utifrån hennes text till Skolverkets modul i Läslyftet. Vid träffen i september följdes Marie W text upp samt även den gemensamma litteraturen. Vid den tredje och sista träffen för året lyssnade deltagarna till föreläsning av Lisa Molin, ”Litteracitet och digitalisering”. På eftermiddagen reflektioner utifrån föreläsningen i nätverket. Andra delen av boken ”Digitalisering, litteracy och multimodalitet” behandlas. Förutom ovanstående så har det getts utrymme för erfarenhetsutbyte samt delgivning av vad som händer i våra kommuner inom språkområdet. Planerade fördjupningar kring erfarenheter som finns i någon kommun. Ett exempel under året är den skolbibliotekskartläggning som genomförts i Filipstads kommun. Information från samordnare om nyheter från NCS och Skolverket. Deltagarnas egna spaningar inom språkområdet

Forskare Micael Tengberg har besökt nätverket och berättat om LISA-projektet och vi har även fått fortlöpande information om ULF-projektet.

Reflektioner från deltagarna i SOLArbetet kommer slutligen eleverna i regionen till godo genom:- Vårt arbete sprids genom nätverk/ämnesgrupper i hemkommunen. - Förs samtal/fortbildning till kollegor på den egna skolan. - Genom uppföljningar och analysmöten i hemkommunen. - Möten med rektorer och huvudman. - Genom min egen undervisning med mina elever.

Det är tydligt hur olika mandat olika deltagare har hos sina huvudmän. Några har möjlighet att sprida kunskaper och erfarenheter till större grupper och få ett genomslag i hela kommunen eller större delar, andra enbart till sin egen klass och närmaste kollegor. För oss i regionen är det viktigt att fortsätta arbetet med att få huvudmännen att förstå vilket stöd de kan ha av en språk-, läs- och skrivutvecklare på organisationsnivå för att nå en större likvärdighet i kommunen, vara uppdaterade med det senaste inom forskning och ex bedömningsstöd från Skolverket för att hålla en hög kvalitet på undervisningen.

Beskriv hur samarbetet med RUC har bedrivits och i vilket syfte;Förutom att RUC bidragit med administration kring bokinköp, ekonomi, lån av lokaler osv så har även samtalen med RUC som ett bollplank av val av insats varit viktig, då även RUC har stor kunskap om huvudmännens utvecklingsbehov. För oss i SOL i Värmland är RUC en ovärderlig samarbetspartner för nätverkets legitimitet

8

9(18)och fortlevnad. RUC ser att SOL i Värmland är en viktig kunskapskälla för de samverkande huvudmännen i regionen. Själva syftet med samverkan är att tillsammans bli ännu bättre än vad man kan vara på egen hand.

Handleda vidare inom läslyftet Syftet med stödet är att möjliggöra erfarenhetsutbyte med ett didaktiskt innehåll och reflektioner om att handleda kollegor i syfte att stärka läs och skriv utveckling. Vi hade under läsåret två träffar; 6 april 2018 nyheter och aktuellt, Marie Wejrum och Malin GranströmAnn-Christin Randahl, lektor i svenska språket vid Göteborgs universitet & Pernilla Andersson Varga, Center för skolutveckling Göteborgs stad: ”Från samtalsledare till förändringsagent? Handledarens roll i Läslyftet”Kerstin Bladini, lektor specialpedagogik Karlstads universitet: ”Är lyssnandet den kanske största utmaningen i rollen som handledare? Om att släppa de egna svaren och lyssna in den Andre.” Erfarenhetsutbyte och samtal.

2 Oktober Annika Agélii Genlott, forskare inom informatik vid Örebro Universitet samt projektansvarig vid SKL & Frida Lindell, lärare Sofielundsskolan och kursledare: ”Skriva sig till lärande. En modell som ökar lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik”. Monica Evermark, föreståndare Regionalt Utvecklingscenter, Karlstads universitet: ”Handledarens roll för professionell kompetensutveckling i skolan”. Styrda gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte.

Nätverk för samordnare inom området Nyanländas lärandeSkolverket genomför insatser för att stärka nyanlända elevers lärande och har inlett samarbete med skolhuvudmän. I erbjudandet ingår att varje huvudman utser en samordnare som ska stödja huvudmän, rektorer och andra för att på bästa sätt under 2016-2019 kunna tillvarata Skolverkets erbjudandanden om kompetensutvecklings-insatser, stödmaterial mm. Skolverket har vänt sig till landets RUC för att genomföra nätverksträffar två till tre gånger per termin för respektive regions samordnare. RUC Karlstads universitet kan konstatera att Skolverkets inbjudan harmonierar väl med den process vi själva befann oss i. Initiativ till nätverk med särskilt fokus på stöd till nyanlända fanns redan. Vi har träffats vid 3 tillfällen/termin. Givande erfarenhetsutbyte gällande framgångsfaktorer i generella insatser. Där framkom att vissa kommuner i Värmland samarbetar inom några områden.exempel på samarbete är en gemensam kurs för studiehandledare där de redan kan se förändringar till det bättre. en framgångsfaktor är att samtliga rektorer med anställda studiehandledare har deltagit i hela utbildningsprocessen/insatsen. besöket av Värmlandsnya gav en bild över vart detta projekt är aktivt och vart det finns ett behov av olika utvecklingsinsatser. Träff 2 hade vi fokus på generella insatser och en kommun delgav hur arbetet startats upp och vilka olika insatser som har initierats och hur detta arbete fortlöpt. vi hade reflektioner och erfarenhetsutbyte om skillnader mellan generella insatser och riktade. Det som framkom i samtalen var framförallt skillnaden i den ekonomiska tilldelningen då det ger en större möjlighet att köpa in kompetens i olika sammanhang om man är i riktade insatser. Det är ett stort stöd att få processtöd från Skolverket samt att vara en del av lokalt team. Mandatet har blivit tydligare i och med riktade insatser. Vid träff 3 bjöd vi in rektorer /skolchefer då vi skulle ha fokus på nyanländas lärande i det systematiska kvalitetsarbetet samt studie och yrkesvägledning. Susanne Duek föreläste på förmiddagen om vikten av att

9

10(18)faktiskt följa upp elevernas språk och kunskapsutveckling. viktigt med att ha en tydlig roll och ansvarsfördelning i hela organisationen. erfarenhetsutbyte i mindre grupper där det gavs möjlighet att ställa frågor till Susanne under tid. Vi hade även gäst i från Skolverket Camilla Holmberg för att bidra till kunskap om nya lagar gällande individuella studieplaner. Det framkom att många SYV behöver kompetensutveckling, det är viktigt att de blir en del av elevhälsan detta för att kunna bidra med sin kompetens då SYV har kontakt med samtliga elever på skolan. en reflektion som lyftes var vikten av att ha kloka övergångar mellan grundskola gymnasium.

RUC regionala nätverk Specialpedagogiskt samråd Karlstads universitets specialpedagogiska avdelning och RUC har gemensamt initierat till ett samråd för specialpedagoger samt speciallärare. Kerstin Göransson, professor i specialpedagogik är den vetenskapligt sammanhållande personen i detta samråd. Övergripande syfte: Bidra till en hållbar utformning och utveckling av specialpedagogisk verksamhet baserad på forskning och beprövad erfarenhet i regionens kommuner samt att stärka det specialpedagogiska perspektivet i vår region. Vi på Karlstads universitet ser möjligheter att via samrådet utveckla ett

starkare samarbete med kommunerna i frågor som rör det specialpedagogiska fältet. Kommunernas kompetens och behov av kompetens, samt rekryteringsfrågor är centrala frågor som vi vill samverka om. Frågor vi arbetat med är bland annat Ett inkluderande perspektiv på skolans möte med elevers olikheter (förhållningssätt) på alla nivåer – verksamhet, huvudman och nämnd, synvända, ett normkritiskt perspektiv på vad en ”elev” är, vad ”undervisning” är• Klassrum och lärmiljöer anpassade till att möta elevers olikheter –

differentierade klassrum, tillgängliga lärmiljöer, göra det specifika generellt

• Kompetens att möta elevers olikheter• Digital kompetens, IT-alternativa verktyg• Möta nyanlända och nyanländas lärande• Hemmasittare/psykisk ohälsa• Kompetens om särskolan hos grundskolans personal• Förebyggande, utvecklande och hälsofrämjande arbete, • upptäckt av barn i behov av stöd av barn med NPF• Rutiner vid övergångar och överlämningar, samarbete med EHT• Särskolan som en naturlig del av EHTs arbete• Specialpedagogers och speciallärares professionalisering och ”mandat”• Kompetens kring specialpedagogik samt metodik på lärarutbildningarna

Vad innebär en ”synvända” i din kommun? Vad behöver ändras/utvecklas för att förbättra skolans förutsättningar att möta elevers olikheter vad gäller ”förhållningssätt”? • Ändrat sätt att resonera/tänka kring skolproblematik• Ändrat arbetssätt

– Specialpedagoger/speciallärare arbeta mer förebyggande, specialpedagoger en mer handledande roll,

– Starkare betoning på delaktighet hos eleverna – Mer bedömning/kartläggning av pedagogiska miljön/lärmiljön

snarare än enskilda elever, fokus på att utveckla lärmiljöerna

10

11(18)– Mer samordning av inriktning mellan olika grupper inom

kommunen, större samsyn, att alla jobbar mot samma mål, gemensam syn och förståelse för begrepp

Förutom dessa träffar har vi bjudit intill en dag om ”Lågaffektivt bemötande” med Bo Hejlskov Elvén och Ulrika Aspeflo. Detta utifrån att möta elevers olikheter. Vi fyllde aula Magna.

Nätverket för IKT-Strateger Detta nätverk är initierat via RUC-rådet och skolchefsgruppen för att möjliggöra ett erfarenhetsutbyte för den strategiska nivån i RUCs samverkans kommuner. Nätverket kommer att träffas två gånger/termin .Vid första träffen hade vi erfarenhetsutbyte om rollen och mandatet för IKT-strategen. Vid träff två hade vi fokus på hur en digitaliseringsstrategi kan se ut utifrån den nationella digitaliseringsstrategin för skolan. Deltagarna hade med sig sina planer för att kunna hjälpas åt med vad som är bra med respektive plan och vad som eventuellt behöver utvecklas. En utökning av detta nätverk är planerat med lärare som har fått ett mandat att utveckla digitala verktyg i undervisningen

Nätverksträff kring dövhet och hörselnedsättning 8 nov 2018Carin Roos forskningserfarenhet är framför allt ett djupt intresse för döva barn och barn med hörselnedsättning med utgångspunkt i praktisk erfarenhet från nästan trettio år som förskollärare och speciallärare. Det har lett henne in på olika spår senare som forskare. Dels har det gällt läs- och skrivlärande i multimodala flerspråkiga sammanhang med döva barn, tidig teckenspråkig interaktion i visuell miljö mellan döva spädbarn och deras döva föräldrar, tidig utveckling av intersubjektivitet och social kognition. Dels har det också lett till stort intresse för vad delaktighet egentligen är i barns liv i förskola och skola vilket gjort att hon nu är med i ett projekt som studerar glesbygdsbarns vardag.

- Språkandets roll och villkor- Nytt inom forskning om döva barn och barn med hörselnedsättning

Nätverksträff för modersmålslärare maj Vid denna träff var Mats Trondman föreläsare och vi gjorde förmiddagen tillsammans med Uppdrags AB och en kurs för team ledare. ” Att fatta så man fattar att man fattar!” I sin föreläsning fokuserade Mats Trondman på skolan som en möjlighetsstruktur för skolframgång. Vad innebär en sådan struktur, eller skolkultur, och vad är skolframgång? Vad gör undervisning för lärandet? Vad är det som han formulerar det, att ”lära sig så man lär sig att man kan lära sig?”. Och hur ska vi i ett sådant sammanhang förstå det mångkulturella samhället och skolan? Till denna förståelse hör också frågor om vad det är att vara ung idag, om en ny relationsgrammatik mellan vuxna och barn/ungdomar. Därtill: får man säga att vi behöver auktoritet? På eftermiddagen hade vi erfarenhetsutbyte i språkgrupper och en gemensam uppföljning av dessa samtal. När vi summerade dagen lyftes följande synpunkterMats föreläsning var inspirerande, intressant, relevant och igenkännande. Fler lärare skulle ha nytta och glädje av hans föreläsning. Innehållet skulle vara lämpligt även för skolledare och lärare - de borde också få möjlighet att lyssna.När det gäller språkcafét lyftes att tiden var tillräcklig för att hinna prata om samtalsfrågorna och om annat som också är av intresse attdiskutera. Bra organiserat i språkgrupper. Det är bra att det är heldag med inspel på förmiddagen och samtal på eftermiddagen.

11

12(18)Samverkan med andra Pedagog VärmlandWebbplatsen Pedagog Värmland och RUC samverkar genom att lyfta fram skolors utvecklingsarbeten och forskning/inspiration för verksamma i förskola/skola och genom att filma föreläsningar och göra dem tillgängliga via Internet. RUC hänvisar till Pedagog Värmland, då det gäller att ta del av skolors utvecklingsarbeten. Pedagog Värmland har vid flera tillfällen varit inbjuden till de nätverksträffar RUC genomför med Skolverket ”samordnare för nyanländas lärande” då har fokus varit den ordlista som nu finns på pedagog Värmland. Under 2018 har vi inlett ett arbete med att RUC och pedagog Värmland går samman. RUC ser möjligheter i att tillsammans med lärarutbildningen samt Pedagog Värmland fortsätta arbetet som genomförts och ta in några nya idéer och strukturer på plattformen. Syftet är att fortsätta vara en plattform för spridning av den ”delakultur” som har upparbetats. Det är en plattform som bidrar till ett gemensamt lärande om verksamheter inom förskola, skola, gymnasium och vuxenutbildning. Denna plattform kan tydliggöra skolutveckling och skolors förbättringskapacitet i och med att forskning framgent får en tydligare framtoning. En interaktiv plattform som möjliggör att lärare ges ytterligare en mötesplats. LUN har beslutat att under 2019 gå in med medel om 500000. Ett eventuellt bidrag från rektors utvecklingsmedel.  Samverkan med nationella RUCVi har ett upparbetat samarbete med övriga regionala utvecklingscentra och ses regelbundet en dag på hösten och två dagar vårterminen.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)Vi har haft en inledande träff gemensamt med flera lärosäten och SPSM o kompetensförsörjningsområdet inom språkstörningsområdet. Frågor som varit i fokus är:

- Hur dockar statens olika resurser in tillsammans med era lärosäten? - Hur kan en fortbildning komponeras och för att möta lokala behov. - Hur utvecklas och organiseras en fortbildning inom området rent konkret?

 

ForskningRUC ska verka för att forskning når skolans/förskolans verksamhet, och att skolans/ förskolans frågor når forskningen. I SOU (2018:19) Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring tar man upp vikten av att involvera verksamhetens olika aktörer och att implementeringsfasen minimeras. Förbättringsarbetet blir då en del av forskningsmetoden. Utredningen menar då att praktikutvecklandeforskning är ett begrepp som uttrycker att forskningens resultat ska leda till en förflyttning av praktikens forskningsgrund.

Praktik utvecklande forskning Regeringen har beslutat att ge Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet i uppdrag att tillsammans med kommuner och friskolor initiera forskningssamarbeten som kommer att bedrivas på skolor och i klassrum. En särskild utredare får i uppdrag att presentera förslag på hur samverkan kring praktiknära forskning mellan huvudmän och lärosäten kan stärkas. Pengar som delats ut ska bidra till att utveckla en modell för hur man utvecklar och bedriver samverkan skola och högskola. Investeringen handlar om att utveckla modeller. 2017 satsar regeringen 15 miljoner kronor för ändamålet. För 2018 beräknas 20 miljoner

12

13(18)kronor för satsningen och därefter 30 miljoner kronor per år. Uppdraget ska delredovisas årligen till Utbildningsdepartementet senast den 1 mars under perioden 2018-2021 samt slutredovisas senast den 1 mars 2022.

RUC har varit en del av den projektgrupp som arbetat med att skriva fram en samverkansmodell utifrån praktikutvecklande forskning. I gruppen har RUCs vetenskapliga ledare, föreståndare samt projektledare för ULF ingått. Styrelsen och projektgruppen har gemensamt arbetat fram en modell för en behovskartläggning över angelägna områden för RUCs samverkanskommuner. I modellen ingick politiker, skolchefer, rektorer och lärare/förskollärare. Dessa grupper var med i förarbete, genomförande och efterarbete. Sex gemensamma områden har tagits fram vid denna inventering. Likvärdig skola, undervisnings begreppet i förskolan, digitalisering, hälsofrämjande arbete i förskola/skola, läs och skrivutveckling och ledarskapets betydelse för lärprocesserna. RUC (föreståndare samt vetenskapligledare) och styrelsen har varit remissinstans och har gemensamt svarat på SOU 2018:19 forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring

Lärarutbildning Sedan januari 2014 tillhör RUC lärarutbildningsfakulteten vid Karlstads universitet. RUC rapporterar till Lärarutbildningsnämnden och deltar regelbundet i lärarutbildnings-kansliets möten. Vid dessa möten ges bilder från förskole/lärarprogrammen och lärarutbildningsnämnden. Kanslimötena har under 2018 bland annat handlat, verksamhetsintegrerad lärarutbildning 4-6, digitalisering, verksamma lärares medverkan i olika lärarbildningsprogram samt visionsarbetet vid universitetet. RUC och kansliet var tillsammans remiss instans till ”Med undervisningsskicklighet i centrum - ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling" (SOU 2018:17)Knutna till lärarutbildningsnämnden finns fyra forskargrupper: Centrum för de samhälls-vetenskapliga ämnenas didaktik (CSD), Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL), Science, Mathematics and Engineering Education Research (SMEER) samt Utbildnings-vetenskapliga studier av barn- och barndom (UBB). Föreståndare för RUC är med i styrelsen för SMEER de träffas en till två gånger/år. På sikt kan denna medverkan innebära att samverkan mellan skolhuvudmän och dessa områden får kortare samverkans vägar. Forskarskolan FUNIG har en referensgrupp där RUC ingår som en del. Här kan RUC vara en del i att sprida FUNDIGs forskning. Med CSL har RUC initierat ett samarbete där två av forskarna kommer att göra inspel i det uppstartade nätverk för ikt- strateger som finns i våra samverkanskommuner.

Verksamhetsintegrerad lärarutbildning Dialog med skolchefsgruppen om dimensionering samt alternativa vägar till att bli behörig lärare är grunden för samtal som förts vid styrelsemöten. Styrelsen har utsett två representanter från skolchefsgruppen att ingå i den projektgrupp som initierades på lärarutbildningens kansli ht-17. En ny form av arbetsintegrerad lärarutbildning startar hösten -18. Utbildningen vänder sig till den som arbetar eller vill arbeta som lärare i grundskolans årskurs 4-6, naturorienterande ämnen och teknik. De som antas till programmet studerar 75 % under 5,5 år samtidigt som de arbetar vid en partnerskola i regionen där de får studiefinansiering genom 50% anställning. Under vårterminen 2018 genomfördes gemensamma informationskampanjer i den regionala pressen samt på respektive deltagande kommuns hemsida och vid Karlstads universitets hemsida. Ett alternativt urvalsförfarande godtogs av UKÄ där intervju valdes som metod utifrån

13

14(18)att ringa in självinsikt , motivation för utbildning och framtida profession. Intervjuerna delades upp mellan sex intervjuteam bestående av en rektor från någon av de mottagande kommunerna och lärare från lärarutbildningen vid Kau. Lärarutbildningens kansli samt RUC genomförde en utbildningsdag om hur antagningsförfarandet skulle genomföras utifrån rättssäkerhet och bedömning av studenternas förmågor. 26 studenter är nu antagna från 10 kommuner i vårt län samt Lindesberg. Vi har även startat upp ett rektorsnätverk för att ha en kontinuerlig dialog om hur det går för de antagna studenterna samt att ha erfarenhetsutbyte mellan kommuner skolor med denna ”nya” studentgrupp.

Värmlandsmodellen Under året har i styrelsen diskuterats hur samverkan kan formaliseras för verksamma lärare och deras bidra in i lärarutbildningen. Ett avtal och överenskommelse är gjord mellan universitetets dekan för lärarutbildning samt prefekter och kommunernas skolhuvudmän samt deras rektorer. Det blir ytterligare en samverkan mellan lärarutbildning och skolor i RUCs samverkans kommuner. Värmlandsmodellen syftar till att säkerställa att blivande lärare i sin utbildning ges möjlighet att möta och lära av förskolans/skolans särskilt skickliga lärare. Den systematiska prövningen av särskild lärarkompetens öppnar nya möjligheter för kompetenssamverkan mellan skola och lärarutbildning. Studenter får genom denna samverkansmodell möjlighet att under sin utbildning knyta samman de teoretiska kunskaperna med prövad erfarenhet från verksamma förestelärare och särskilt kvalificerade lärare.I och med utnämnandet av förstelärare och särskilt kvalificerade lärare har en ny grund för kompetenssamverkan mellan skola och lärarutbildning lagts. Värmlandsmodellen är en samverkansmodell som involverar förskolans och skolans främsta lärare i blivande lärares och förskollärares utbildningar i syfte att därigenom bidra till de studerandes utveckling med de unika kompetenser som de särskilt framstående och skolaktiva lärarna besitter.Vidare är syftet med denna samverkan att:

öka samarbetet mellan skolväsendet och lärarutbildningen, både vad gäller grundutbildning och forskning.

ömsesidigt och i samverkan bygga framstående utbildningar för förskollärare och lärare

genom organiserade och formaliserade möten mellan yrkesverksamma lärare i kommunen och på universitet skapa en kompetenshöjning inom båda verksamheterna.5

För att detta syfte skall kunna uppnås förutsätts att medverkande lärare är aktiva yrkesutövare inom förskola/skola. Lärarnas medverkan i utbildning av blivande lärare vid universitetet sker därför inom ramen för lärarnas tjänst hos kommunen. Lärarna erhåller således inte anställning vid universitet.

RUCs styrelse och lärarutbildningens kansli har varit remissinstans ”Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet". Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35). Vi har också varit remissinstans till utredningen som gäller ”Bättre skola genom attraktiva skolprofessioner” SOU 2017:51 5 Med lärare avses även förskollärare anställda i fritidshem, förskola och förskoleklass.

14

15(18)4. RUC informerar RUCs kommunikationsvägar är hemsidan på Kau samt den Facebook sida vi öppnat med hjälp av kommunikatören på lärarutbildningens kansli samt RUCs administratör. RUC publicerar aktuella händelser i vår och andras verksamhet vid universitetet på båda dessa sidor. RUC informerar även regelbundet till bland annat skolchefsgruppen som kanal in till länets förskolor och skolor de satsningar eller dagar vi arrangerar.

6. RUCs ekonomi Medlemsavgifter från samverkanskommunerna utgjorde 1 320 000 kr medan universitetets bidrag var 1 000000 kr, belopp som har sin grund i samverkansavtalen. Övriga intäkter under 2018 var framför allt deltagaravgifter till RUCs professionssatsningar samt bidrag från Ljungbergsfonden och Skolverket. RUC har under året inte tagit ut deltagaravgifter för endagsarrangemang, och därmed har såväl kommuner som RUC sluppit omfattande fakturaarbete. Om avtalet – se kap 7

RUC definieras som ett projekt och behåller sina medel från ett år till ett annat. RUC eftersträvar att ha ett baskapital om ca 1,5 - 2 miljoner kronor – för att kunna ta initiativ och agera snabbt.Årets verksamhet och ekonomi stämmer väl överens med den planering och budget som gjordes inför RUC 2018.

IB 2018-01-01 3 388Intäkter Externa intäkter 2 420Interna intäkter 1 125Summa intäkter: 3 545 Kostnader Personalkostnader 2 217Drift 591Interna kostnader 906Summa kostnader: 3 714Årets resultat -170UB 2018-12-31 3 218

15

16(18)

Bilaga1

RUCs samverkanskommuner

Pedagogiskt verksamma i förskola/skola i RUCs 18 samverkanskommuner:

Förskola 2 761Förskoleklass 190Fritidshem 1 042Grundskola 2 528Gymnasieskola 945 Totalt: ca 7 466

Barn/Elever i RUCs 18 samverkanskommunerBarn 1-5 14 121Förskoleklass 3 158Fritidshem 12 603Grundskola 28 960Gymnasieskola 10 960 Totalt: ca 69 802

Ca 3000 lärare har deltagit vid RUCs olika aktiviteter under 2018. Se bilaga 1.

16

17(18)Bilaga 1RUC:s aktiviteter 2018

Aktiviteter 2018

Från alfa till @ specialpedagogik och SVA för

vuxen utbildning

Hälsofrämjande perspektiv

i skolmiljöFritidshems-

pedagogik

Från Vintergatan

till små barns stigar

Fortsatt stöd för

handledare läslyftet

Samordnare för

nyanländas lärande

Endags-evenemang6

Antal 95 70 98 91 53 22 902

Målgrupp

Svenska som andraspråkslär

are och specialpedagoge

r i vuxenutbildning

en

Lärare

Fritidshems-personal

Förskola, Fk, åk 1-3

Arvika x x x x

Degerforsx

x x x x x

Eda x x

Filipstad x x x x x

Forshaga xx

x x x

Grums x x x

Hagfors x x

Hammarö x x x x

Karlstad xx

x x x x x

Kilx

x x x x

Kristinehamn x x x

Munkforsx

x x x

Storfors x x x x

Sunnex

x x

Säffle xx

x x x x

Torsbyx

x x x

Åmål x x x x x

Årjäng x x

Bengtsfors* x

Motala*x

Katrineholm*x

Hällefors* x x xHallsberg, Hällefors, ÖrebroSthlm, Uppsala. Göteborg mfl.*

x

x

Övriga aktiviteter som inte är inräknat i ovanstående är SOL i Värmland nätverksträffar 3 x 20 pers. RUC råd 2 x ca 15-25 pers.(vt 18)Lärledarträffar 10 x ca 15-20 pers. (Gäller tre professionssatsningar)Specialpedagogiskt samråd 2 x ca 23 pers.

6 Träff för Modersmålslärare, Lågaffektivt bemötande , Bo Hejlskov Elvén och Ulrika Aspeflo. Nytt inom forskning om döva barn och barn med hörselnedsättning, Carin Roos. Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum, Lisa Molin. Workshop om praktiknära forskning (9 kommuner deltog). Studie- och yrkesvägledarträff. *) Kommuner som inte RUC har avtal med.

17

18(18)IKT-nätverket 2 x 25 persRUCs styrelsemöten 6 x ca 13 pers.

18