avslöja heteronormen på gu och chalmers

7/15/2019 Avslja heteronormen p GU och Chalmers

1/32

,,

[KIRJOITAYRITYKSENNIMI]

[Kirjoita asiakirjan otsikko]

[Kirjoita asiakirjan alaotsikko]

Annika

[Valitse pivmr]

Rapport frn Hbeteku Gteborgs kampanj Avslja hetero-


2/32

2


3/32

3

SFQ - Sveriges frenade HBTQ-studenter r en organisation som arbetar fr attdels samla och strka hbtq-studenter vid Sveriges universitet och hgskolor, dels

pverka universitet och hgskolor samt studentkrer hos dessa, och dels delta i na-tionell utbildningspolitik med fokus p hbtq-perspektiv och normkritik.

Hbeteku Gteborg r en lokalavdelning i SFQ och har funnits sedan ngon gngp 1990-talet (frst under namnet Gaystudenter). Hbetekus verksamhet r delssocialt, dels pverkansarbete, och mlet r en hgre utbildning fri frn heteronor-mativitet: en utbildning dr alla oavsett kn, knsidentitet, knsuttryck och sexua-litet mr bra och dr alla grupper fr utrymme och synliggrs i undervisning-

en. Hbeteku understryker vikten av normkritik och kompetens om hbtq-personers livsvillkor i klientorienterade utbildningar.

Hbetekus styrelse 2012-2013 har sammanstllt rapporten och har besttt av:

Magdalena Druid

Antonnika Perttula

Inger Sandell

Pom Sandhagen

Pernilla Sivenbring

Peter Wejmo

Ett stort tack till Sam Bfvenberg fr korrekturlsning och kommentarer, och ettstort tack till alla som delat med sig av sina erfarenheter.

Vid frgor, kontakta Antonnika Perttula: [email protected].


4/32

4

Hbeteku Gteborg

[email protected]

Sveriges frenade HBTQ-studenter - SFQ

[email protected]

Gteborg 2013


5/32

5

InnehllsfrteckningBegrepp .................................................................................................................................................................. 6

Introduktion .......................................................................................................................................................... 8

Bakgrund ................................................................................................................................................................ 8

Tidigare studier ................................. ................................. ............................... ................................. ................... 9

Syfte ........................................................................................................................................................................ 9

Metod ................................................................................................................................................................... 10

Resultat ................................................................................................................................................................. 11

Homofobi ....................................................................................................................................................... 11

Antagen heterosexualitet ............................. ................................ ................................ ................................ . 14

Kn och trans ................................................................................................................................................. 17Det frbjudna pronomenet .......................................................................................................................... 19

Normer kring kroppen och dess utveckling ............................. ................................ ................................ . 20

Undermligt implementerad feminism ................................ ................................ ................................ ....... 22

Den obligatoriska frelsningen om genus och hbtq ............................ ................................. ................. 23

Vem skrattar mest? ................................. ............................... ................................ .................................. ...... 24

Heteronormativitet i allmnhet ................................................................................................................... 25

Diskussion ........................................................................................................................................................... 26

Slutord .................................................................................................................................................................. 29

Frslag och tips................................................................................................................................................... 30

Referenser ............................................................................................................................................................ 31


6/32

6

Begrepp

Alla definitioner, frutom Normer och Normkritik, r tagna direkt frn RFSL:s hemsida.(www.rfsl.se)

Heteronormativitet: Enligt heteronormen frvntas mnniskor vara antingen kvinna ellerman och ingenting annat, och man talar om dessa tv som motsatta kn. Kvinnor och mnfrvntas vara olika; feminina respektive maskulina. Alla frvntas vara heterosexuella ochefterstrva monogama parfrhllanden. Att flja eller inte uppenbart avvika frn normenger ekonomiska, politiska och sociala frdelar.

Cisperson: En person vars juridiska kn, biologiska kn, knsidentitet och knsuttryck rlinjrt, hnger ihop och alltid har hngt ihop enligt normen. Exempelvis en person som

fds med penis, ser sig sjlv som kille och har knet man registrerat som kn i folkbokf-ringen. Ordet rr knsidentitet och knsuttryck och har ingenting med sexuell lggning attgra. Cis r latin fr p samma sida.

Transperson:Transperson r ett paraplybegrepp. Med transpersoner menas oftast perso-ner som genom sina knsuttryck och/eller knsidentiteter avviker frn knsnormen. Detkan till exempel vara transvestiter, transgenderister, dragkings/dragqueens, transsexuella,intergender och intersexuella. Begreppet r inte tvingande; det str var och en fritt att defi-niera sig som transperson eller inte. Transpersoner kan uppfatta sig varandes mn, kvinnor,bde man/och kvinna eller neutrala, oberoende av om deras biologiska kn och juridiska

kn r manligt eller kvinnligt. Transpersoner kan ocks vlja att inte definiera sitt kn alls.

Kn:Begreppet kn r en socialt konstruerad kategori som anvnds fr att dela in mnni-skor i grupperna kvinnor och mn. Kn kan delas in i fyra olika delar:

Biologiskt kn -Definieras utifrn inre och yttre knsorgan, knskromosomer och hormon-niver. Biologiskt kn avgrs av hur den fysiska kroppen ser ut.

Juridisk kn- Det kn som str registrerat i folkbokfringen, pass eller legitimation. Juridisktkn framgr ocks av den nst sista siffran i svenska personnummer. I Sverige finns bara

tv juridiska kn: man eller kvinna. Alla barn som fds tilldelas ett juridiskt kn baserat pens biologiska kn.

Knsidentitet/mentalt kn- En persons sjlvupplevda kn, det vill sga det kn en person kn-ner dig som. Ingen utom personen sjlv kan bestmma detta och var och en har rtt att sjl-

va avgra vilken knsidentitet en har.

Knsuttryck - Hur en person uttrycker sitt kn. Det grs till exempel genom klder, kropps-sprk, frisyr, smink, socialt beteende och rst.


7/32

7

Intersex:Ett stort antal olika tillstnd och diagnoser samlas under detta begrepp. Kortfattat enperson med ett medftt tillstnd i vilket knskromosomerna, knskrtlarna (testiklar eller gg-stockar) eller knsorganens utveckling r atypisk. Inter betyder mellan p latin och sexus be-tyder kn. Intersexuell betyder sledes mellan knen.

Queer:Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden r ett ifrgasttande avheteronormen. Mnga ser sin knsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan inne-bra en nskan att inkludera alla kn och sexualiteter eller att inte behva identifiera/definierasig.

Normer:Frvntningar och ideal som handlar om vad som r nskvrt och positivt i vrt sam-hlle och vad som inte r det. Normer r ofta osynliga och synliggrs frst nr ngon bryter motdem. Exempel p normer r heteronormen, vithetsnormen och alkoholnormen.

Normkritik:Ett stt att arbeta p och tnka p dr fokus ligger p normer och deras ursprungoch inte p det som anses vara avvikande.


8/32

8

Introduktion

Under hsten 2011 startade Hbeteku en kampanj vid namn Avslja heteronormen p GU ochChalmersmed anledning av att mnga studenter kontaktat Hbeteku och velat bertta omheteronormativa inslag som de uppmrksammat i sina utbildningar, antingen i studiemiljneller i utbildningarnas innehll. Hbetekus styrelse 2011-2012 beslutade att gra en sam-manstllning av dessa berttelser fr att kunna ge studenter mjlighet att dela med sig avsina vardagliga upplevelser av hur heteronormen pverkar utbildningen.

Kampanjen har pgtt i Gteborg i 1,5 r och sammanlagt har det kommit in berttelserfrn 22 studenter vid Gteborgs universitet och Chalmers tekniska hgskola. Kampanjenfortstter p nationell niv under hela 2013.

Bakgrund

Jmfrt med heterosexuella lider homo- och bisexuella i mycket hgre grad av psykisk ochfysisk ohlsa, enligt Ungdomsstyrelsens rapport Hon, hen, hanfrn 2010. Ungefr var fjrdeung transperson har ngon gng frskt ta sitt liv och hbtq-personer drabbas oftare nandra av vld, hot och annan krnkande behandling. Detta r ett direkt resultat av ett hete-ronormativt, uteslutande och diskriminerande samhlle med snva normer att passa in i,

vilket leder till att de som bryter mot heteronormen utstts fr frdomar och ibland hat-brott.

Heteronormen rder ven p universitetet. Sveriges frenade HBTQ-studenter vet att ut-bildningar utgr frn hetero- och cisnormer vilket drabbar studenter som str utanfr dessa:Sveriges universitet och hgskolor r inte alltid trygga platser fr hbtq-personer. Kurslittera-turen, undervisningen och jargongen bland anstllda och studenter prglas ofta av hetero-normen. Heteronormativa utbildningar gr att vissa grupper osynliggrs och att studenterinte fr tillrckliga kunskaper om normkritik eller hbtq-personers livsvillkor. Studenter medkunskap i dessa frgor blir tvungna att utbilda sina klasser och frelsare:

Vr utbildning r heteronormativ, vi fr stndigt bemta och utbilda kursare, frelsareoch annan personal.

Vi utbildar oss fr att kunna bemta patienter, brukare och elever, men detta innefattarinte hbtq-personer.

Alla ska ha rtt till att ha bland annat lrare, vrdpersonal, socionomer och jurister som ge-nom sina hgskoleutbildningar har ftt kunskaper att bemta alla mnniskor utan begrn-

sande normer och antaganden.


9/32

9

Bde Gteborgs universitet och Chalmers tekniska hgskola har vrdegrundsdokument dr engod arbetsmilj fr alla anstllda och studenter r ngot som efterstrvas och bda lyder under

diskrimineringslagen samt hgskolelagen (Gteborgs universitet, 2010; Chalmers tekniska hg-

skola, 2013). Dock syns en ofrstelse fr vad knsverskridande identitet eller uttryck, somdet heter i diskrimineringslagen, innebr d Chalmers tekniska hgskola exempelvis skriver i sinarbetsordning (Chalmers tekniska hgskola, 2013) att [a]ll undervisning skall ha ett sdant inne-hll och en sdan upplggning att den r stimulerande fr bde kvinnliga och manliga stu-denter. Gteborgs universitets nuvarande likabehandlingsplan anvnder uttryck som de bdaknen efter att ha nmnt knsverskridande identitet eller uttryck i brjan av dokumentet. Enny likabehandlingsplan fr Gteborgs universitet utformas under 2013. Hbeteku har ftt ta delav utkastet Frslag till Policy och handlingsplan avseende jmstlldhet och likabehandling samtfrslag till Handlingsplan fr breddad rekrytering vid Gteborgs universitet efter att universite-tets likabehandlingssamordnare bett om synpunkter p detta. nskan r att implementeringenav den nya likabehandlingsplanen sker p ett mer tillfredsstllande stt n vad som hittills varit

fallet.

Tidigare studier

2003 genomfrdes ett projekt, HoBiGU - homo- och bisexuella studenter vid Gteborgs uni-versitet, med std frn Gteborgs universitets studentkrer och Filosofiska Fakulteternas Stu-dentkr (Wiktorsson & Rothelius, 2003). Projektet samlade tidigare studier och underskningarav homo- och bisexuella studenters situation inom universitetsvrlden och intervjuade sedan 17homo- och bisexuella studenter angende studiemiljn vid Gteborgs universitet. Rapporten,Talande tystnad, konstaterade bland annat att andra identiteter n den heterosexuella osynliggjor-

des p universitetet: i kursinnehll, p frelsningar och i den sociala samvaron. Det frekomocks att homosexualitet i vissa fall behandlades som personlighetsstrning eller i samband medpedofili i undervisningen.

Enligt Sveriges frenade studentkrers rapport Klara dig sjlv(2008) funderar homo- och bisexu-ella studenter oftare p att hoppa av sina utbildningar n heterosexuella. De uppger att de r merstressade, knner att det r svrt att passa in och att de blir negativt srbehandlade.

Dessa tidigare rapporter (Wiktorsson & Rothelius, 2003; SFS, 2008) har fokuserat p sexuellidentitet men inte p knsidentitet eller knsuttryck vilka finns med som viktiga komponenter iberttelserna iAvslja heteronormen p GU och Chalmers.

Syfte

Syftet med kampanjen Avslja heteronormen p GU och Chalmersr att belysa hur hetero- och cis-normer pverkar utbildningsinnehllet och studie- och arbetsmiljn p Gteborgs universitetoch Chalmers tekniska hgskola. Berttelserna kan lyfta fram betydelsen av normkritik och kun-skap om hbtq, fr att skapa en bra studiemilj och ka kvaliteten i hgre utbildning. Drutverr syftet att ge frslag till en handlingsplan fr ett studie- och arbetsklimat dr normer kring sex-ualitet och kn inte begrnsar ngons liv, och fr en utbildning som ger studenter i Gteborg defrdigheter och kunskaper de behver fr att bemta verkligheten.


10/32

10

Metod

Studenter vid Gteborgs universitet och Chalmers tekniska hgskola uppmanades att skrivaner sina erfarenheter och upplevelser av heteronormen i sina utbildningar och mejla dem tillHbeteku. Mlgruppen nddes med affischer p olika institutioner samt via sociala medieroch muntlig kommunikation.

Kampanjen pgick frn och med januari 2012 till och med april 2013. Under perioden dela-de 22 studenter anonymt med sig av sina erfarenheter i berttelseform, vilka sedan samman-stlldes av Hbeteku. Det framgr inte alltid vilken institution studenterna har erfarenheterifrn och drfr gr det inte att sga i fall berttelserna kan ses som representativa fr helaGteborgs universitet och Chalmers tekniska hgskola.

Mnga berttelser talar fr sig sjlva och tolkningen har d i mnga fall har utelmnats. Isammanstllningen gjordes inga sprkliga ndringar men namn och titlar samt pronomenanonymiserades till det knsneutrala pronomenet hen.


11/32

11

Resultat

Homofobi

Nrjag brjade lkarprogrammet hsten 2010 s blev jag addad p Facebook av en person. Jag hade

ett foto p min sambo i albumet dr; och det var antagligen s hen fick reda p att jag var gay. Hensatte frsta veckan i skolan igng med att sprida ut ver hela klassen att jag var gay, ett utpekande som

jag definitivt inte upplevde som behagligt: att f mitt privatliv uthngt till allmn beskdan infrmnniskor jag inte knde, och som definitivt inte verkade vnligt instllda var direkt obehagligt.

Efter det fljde en mngd andra uttalanden frn studenter i samma klass, i stil med:

- Jag tror han vill ligga med mig; det vill dom ju alltid, det vet man ju hur de r, sna dr.- r han kompis med den killen p facebook? Jaja, de har vl haft sex... hhh...

- Gamla surbg- Bgjvel- Jvla fikus- Jag tycker det ska bli jvligt jobbigt att jobba ihop med en bg- Jag tycker inte att homosexuella borde f jobba som lkare- Ass, jag fattar inte vad en bg gr p lkarlinjen- Bg, bg, vi har en bg hr

Nr jag satt i frelsningssalen och... tja, tittade ut ver frelsningssalen....? antogs jag spana p kil-

larna. De pratade ofta om hur grna de skulle vilja sl den jveln, eller trycka till honom.

Jag lrde mig ocks att inte lmna mina tillhrigheter obevakade ens i fem minuter; efter att mina glas-gon frsvunnit i en paus mellan frelsningarna hittade jag dem sndervridna under en stolsrad. Jagblev efter det frsiktig med att lmna saker obevakade, men ett par mnader senare slarvade jag ochlmnade min vinterjacka obevakad i fem minuter fr ett toalettbesk, och nr jag kommer hem ett partimmar senare upptcker jag att ngon har kladdat ner kragen p den med blck.

Nr jag precis hade ftt glasgonen frstrda, kontaktade jag SAKS fr att f dem att agera mot dethr: och fick ett ytterst mrkligt bemtande. Jag redogjorde s detaljerat jag kunde fr det som hade

hnt; ngot jag kunde gra eftersom jag alltid dokumenterar vl och skrivit ner det som hnt sammadag.

[Personen som studenten hade kontakt med] satt strre delen av tiden och stirrade nervst p mig som

om jag vore en rymdvarelse: och ifrgasatte i princip allt jag sa: hen ifrgasatte om jag hade hrt rtt nrfolk kallade mig bgjvel och andra otrevligheter, hen ifrgasatte till och med om glasgonen inte kundeha gtt snder av en olyckshndelse etc. (de var snderknycklade till oigenknnlighet). Till slut blev jag

frbannad: uppenbarligen ville hen inte tro p ett ord av det jag sade, s jag tog med frstrda glasgonoch jacka till samtalet p Akademihlsan som fljde, och visade upp dem fr dem dr.

Med p samtalet var ven den kursansvarige.


12/32

12

Jag redogjorde fr vad som hade hnt, och freslog att Sahlgrenska akademin kunde g in med enfrelsning om HBT-frgor fr att hja kunskapsnivn och frbttra attityderna en smula (vilketmttes med ett hummande) och avslutade med att konstatera att det uppenbarligen fanns mnni-skor i klassen som inte tlde homosexuella verhuvudtaget. P detta fick jag till svar: N, man

mste ju inte gilla allt.

Nr samtalet var slut gick jag ut strax innan de andra; och stod i trapphuset p vningen

under Akademihlsan. D kommer de jag nyss talat med ut, och en av dem fller kommentaren:N, jag tror inte p det hr, jag tror bara det r dom som frsker f in sina frgor p universite-

tet. Tydligen omedvetna om att jag stod dr.

Ungefr en mnad efter det sista samtalet p Akademihlsan hnde s ngot intressant: en avpersonerna som har verbalt trakasserat mig stod och pratade med en annan om hur jag hade kla-

gat och tyckt att de skulle f frelsningar om homosexualitet, vnder sig och tittar p mig ochhnskattar...? Jag hade fr mig att innehllet i samtal p Akademihlsan var belagda med tyst-nadsplikt? Att dma av den kommentaren verkar de ha tagit ganska ltt p den saken

ven utbytesstudenter har blivit utsatta fr homofobiska krnkningar.

Jag tnkte se mer av Sverige och tillsammans med min flickvn anmlde jag mig till enlapplandresa speciell fr studenter. Men genom resan knde jag mig inte trygg alls. Jag vet inte

precis vad det var som hnde nr vi sov i bussen genom resan, om jag kramade min flickvn eller

ngot. Men det var inte mycket alls. Tyvrr en grupp andra utbytesstudenter tnkte inte det. Ideras modersml pratade dom om thosefucking dykes... Vrsta av allt var, att dom bara

pratade i deras sprk och jag frsts ingenting. Men min flickvn gjorde det, bleknade och versattallt fr mig. Det var frsta gngen jag var verkligen oroligt att ngon kunde vara aggressiv mot oss.

Men dom bara fortsatte att prata dumt och log i vr riktning.

Studentens flickvn som frstod sprket terger kommentaren i sin helhet:

Har du sett att vi sov bredvid sdana jvla flator? Jag kunde inte sova alls p den hr bussen,ochs fanns det sdana jvla flator bredvid ocks! Har du sett dem?

Jag minns inte precis hur mycket svar personen fick, men om det var ngon som svarade s var detinte mycket. Det var ingen som mottalade personen heller.

Mnga studenter har reagerat p osynliggranden, ifrgasttanden och krnkningar i utbild-ningsinnehllet.

Vipratar om Sveriges historia och r just i elevtal nr alla mste frestlla en tema nr dethnder igen: Dom pratar om drottning Kristina och att hon inte har gift sig och kanske varlesbisk. Men a concept of modernity shall not be applied to past time. Jag bara satt dr helt


13/32

13

chockad och kunde sga ingenting alls. Ingen annan gjorde det heller. Inte ens lraren sa att det inte rrtt att ge ngon en etikett om den person ha inte anvnd den sjlv. Men ingenting. S tror faktisktmnga att vara lesbisk r en modern id ... Men som jag mste lra mig hr, r jag en helt ny id, exis-terar inte verkligen, har ingen historia och mste vara frolmpade.

Flera teologistudenter vittnar om konfessionell undervisning kring homosexualitet. Hr kan enfrga sig om kursansvariga och frelsare levt upp till universitets ideal om en kritisk och fri dis-kussion.

Lektionen handlar om bland annat ktenskap och otrohet i Bibeln. Lraren sger: Jesus nmnerinte homosexualitet. Men nr hen nmner ktenskap s refererar hen tillbaka till skapelsen och till attmnniskan frn brjan skapats manliga och kvinnliga, och drfr ska man tolka ktenskapet som

gjort fr man och kvinna, inte fr samknade. Halvroligt fr homosexuella personer i det klassrummet.hen nmner i en bisats att det finns andra tolkningar, men inte hur de ser ut!

Nr jag lste nya testamentet med grekiska s hlls en hel frelsning om homosexualitet. Dennafrelsning var rent konfessionell och var inte neutral till om bibeln frdmer homosexualitet eller inte.Efter att lraren berttat fr hela klassen att homosexualitet enligt nya testamentet r fel s frgar jagoch en annan student om det inte finns ngot annat stt att tolka texten. Svaret blir nej. Nr vi sjlva

fr fram alternativa tolkningsmjligheter s fr vi svaret: Ja, s kanske man mjligen kan tolka det...Frgan man stller sig kring detta r ju om det inte tillhr universitetsvrldens grund att stlla sigkritisk till information och fakta och att det br framfras alternativa tolkningar om sdana finns.

Heteronormen terskapas i hg grad ven i kurslitteraturen. Nedan fljer ett utdrag frn kurslit-teratur fr Psykologi med inriktning mot sexologi.

Westpahl, O. (2010). Pubertetsutveckling. I Lundberg, P. O. & Lfgren-Mrtensson, L. (Red.)Sexologi.

Avvikelserfrn den normala puberteten

Ungdomar med en sen pubertet har inte sllan svrigheter med sin sexuella identitet. De knner sigutanfr kamratkretsen under en uppvxtperiod d man naturligt brukar ta de frsta nrmarekontakternamed det andra knet.

En psykologstudent berttar om kurslitteraturen under frsta terminen p psykologprogrammet.

Boken 0-20 r i psykoanalytiska perspektiv ingr som obligatorisk kurslitteratur putvecklingspsykologi-kursen. Den beskriver mn som aktiva, penetrerande och kvinnor som passiva.

Jag lste bara ett kapitel (det som vi hade seminarium p), om den oidipala fasen. I det kapitlet stod

detom att heterosexualitet r en av vinsterna med ett lyckat oidipus/electrakomplex. Det stod ven


14/32

14

att vid negativt oidipuskomplex (d krleksobjektet r frldern av samma kn) riskerar pojkenattnjasig med passiva driftsmloch fr en fixering i den anala fasen.

Nedan fljer ett utdrag frn kurslitteratur fr en annan kurs under frsta terminen p psy-

kologprogrammet.

Mnsson, S-A. & Daneback, K. Sexualiteten i en friare skepnad? Om det sexuella begretsriktning bland unga.

Utbudet och mjligheterna nr det gller sexuella livsstilar och identiteter r just nu strre n n-

gonsin. Queer, bi, trans, crip vad ska man vlja?

Antagen heterosexualitet

P ett seminarium sa vran lrare till tv killar som skulle gra en studie om dejtingsajter; Harni funderat p att dejta varsin tjej sjlva? Detta var p ett skmtsamt stt, men trots detta s rdet svrt i ett snt fall att ppeka att man inte dejtar tjejer om nu s skulle vara fallet.

Jag har varit med om otaliga gnger att lrare frutstter elevers sexualitet, frelser med enunderfrsttt heteronormativ ton, och att akademiska texter/litteratur som underskt

heterosexuella par inte frtydligat detta, utan det har bara varit sjlvklart att paren rheterosexuella.

P samma stt som i skolvrlden r lrarutbildningen en plats dr hbtq-personer och hbtq-erfarenheter osynliggrs. Det r upp till den enskilde studenten att uppmrksamma normativttnkande. Det sker inte frn lrarhll. Mest har det mrkts genom att jag stndigt knner migsom en minoritet. Kanske beror det p att bara de heterosexuella lrarstudenter pratar om sina livoch erfarenheter och drmed r ppna med sin lggning. Men det beror nog till stor del ocks p attlrarna verkar anta att alla studenter r just heterosexuella och drmed bara ger utrymme fr

sdana erfarenheter och berttelser. Mrkligt nog har jag faktiskt aldrig haft en ppenickeheterosexuell kurskamrat p ngon lrarkurs vilket fr mig att undra vad universitetet gr fr


15/32

15

att synliggra hbtq-frgor och fr att motverka heteronormen fr det kan ju inte vara s att enbartheterosexuella mnniskor utbildar sig till lrare.

Ett par lektionstillfllen skulle gnas t Shakespeares sonetter och de metafysiska poeternas

krleksdikter. I sina kommentarer och analyser utgick lraren till stor del frn elevernas frmodatheterosexuella reaktioner p krleksdikterna. Ett av de mest osynliggrande tillfllena var nr lrarenuttryckligen vnde sig till kvinnorna i klassen och aprop en av Shakespeares krleksdikter frgade:Hurskulle ni knna om en man skrev s hr till er?Visserligen nmnde lraren att dikterna hadeen queer tillkomsthistoria eftersom de skrevs av en man till en man. Men ironiskt nog nmndes dettahelt kortfattat fr att lraren sedan skulle f frossa i anekdoter om sina egna krleksventyr och de

frmodade heterosexuella krleksberttelser studenterna hade att bjuda p! Hen skulle ju lika grnakunnat stlla samma frga till mnnen i klassen eller formulerat sig mer knsneutralt.

[En] lrare brukade terkommande referera till ett Freud-citat som ld ungefr som: All men arescoptohiliacs, vilket hen frklarade som att alla mn trnar efter att beskda nakna kvinnor. Dettamenade hen var giltigt fr att analysera olika former av litterra krleksskildringar. Vldigt

provocerande att bli tillskriven ett heterosexuellt begr och en sexistisk blick p vrlden!

Men vad som provocerar mig mest med heteronormen p lrarutbildningen r att lrarna dr frvidare ett osynliggrande som ven riskerar prgla de blivande lrarnas undervisning. De f gnger somhbtq-frgor nmns s beskrivs det som att ute i samhllet finns det hr och det behver viheterosexuella majoritetsmnniskor vara toleranta mot. Det vill sga man frmodar att det i det

aktuella rummet INTE finns ngra som helst hbtq-erfarenheter. Det r ett frhllningsstt som brytermot skolans vrdegrund om mnniskors lika vrde och dessutom helt enkelt inte speglar verkligheten.

I berttelserna ovan framkommer det hur allt annat n heterosexualitet osynliggrs eller fr-minskas, s ven p lrarutbildningen dr framtida lrare kommer att ansvara fr och bemtaelever med olika (kns)identiteter, knsuttryck och sexualiteter. Frelsare utgr ifrn att allastudenter r heterosexuella, men de gr ven antaganden om studenternas knsidentitet ochknsuttryck utifrn sina egna uppfattningar om kn, baserat p studenternas yttre. Det verkarocks vara f frelsare som r ppna med sin lggning ifall de inte r heterosexuella. Det av-speglar sig bland studenterna dr f r ppna fr sina kurskamrater om de inte r heterosexuella.

Nedan fljer ett utdrag frn kurslitteratur fr Psykologi med inriktning mot sexologi.

Dessa tv bcker har varit underlag fr hela den delen av kursen som handlat om Klinisk sexologioch inte en enda gng har vi haft ngon som helst diskussion med vare sig lrare eller vrigakursdeltagare ang att kritiskt granska eller reflektera ver litteraturen. Inte heller har vriga perspektivlyfts upp.

Hemlius, G. (2010). Sociosexuell utveckling i ungdomsren. I Lundberg, P. O. & Lfgren-Mrtensson, L. (Red.) Sexologi.


16/32

16

Flickor och pojkar socialiseras till skilda sexuella frhllningsstt. Flickor fostras attemotionalisera sin lust och kthet och att lra sig uttrycka sina knslor i ord. Verbal frmga blir

flickors rikedom och sprk fr att uttrycka knslor. Pojkar fostras att sexualisera knslor somfrustration och aggression. Sexualiteten blir pojkarnas rikedom och sprk fr att uttrycka

knslor.

Hulter, B. (2008). Sexualitet och hlsa - begrnsningar och mjligheter.

Knenskapas och utvecklas

En ung kvinna har s mnga aspekter av sitt liv som str under utveckling. Ambitisa ungakvinnor vill skaffa sig en gedigen yrkesutbildning, frigra sig frn frldrarna, trffa en pojkvn,

brja yrkesarbeta, skta allt i sitt nya hem, prva ut vad sex kan vara och flytta ihop medpojkvnnen.

Lngtan, lust och njutning

Hurupplevs kvinnlighet?: Det nrmaste sexuella sammanhang som r starkt knsloladdat fren kvinna r mjligheten att bra och fda ett barn. D hon s ntligen kan ta sin sinrikakvinnokropp i bruk fr att alstra nytt liv kan det vara som en befrielse. De kvinnor som harsvrigheter att bli bekrftade genom moderskapet kan lida svrt av detta och knslan kan likna

det en man drabbas av som har mist sin frmga till erektion. Allt detta ingr i att vara kvinna,medde fantastiska mjligheter och overskdliga risker som ett barnalstrande liv innebr.

Sexuellaproblem

Kvinnor med nedsatt lust och olust: Den nyblivna modern har en mngd nya uppgifter somkvinna. Amningens hormonstimulering via prolaktin motverkar strogenet och slemhinnorna kanbli tunna och skra. Mannen fr ingen prolaktintopp och han har ofta redan avsttt frn mera

intensiv sexuell kontakt med kvinnan d hon varit hggravid och han lngtar nu verkligen efterattf komma igen i gamla vanor.

En psykologstudent berttar:

Under en frelsning om biologisk psykologi: Frelsaren ger ett exempel p nr den mnskligahjrnan behver fatta ett beslut, nr en tjej behver vlja mellan tv saker: Om det rparallellslalom mellan tv pojkvnner, de har olika egenskaper och s vidare, s behver vikanske sova p saken innan det gr att fatta ett beslut. Frelsaren visar bilder p tv personer.Den benmner dem hela tiden som tjejerDen ena bilden frestller Veronica Maggio, den

andra en svart person p ett slttlandskap, med bar verkropp och stamutsmyckning. Frelsarens


17/32

17

budskap r att trots dessa stora, stora olikheter finns nd biologiska likheter. Citat: Om de hrtjejernaspojkvnner skulle vara otrogna s skulle tjejerna bli svartsjuka.

Problematisk och frldrad kurslitteratur finns det av allt att dma inom psykologin. terigen

saknas en kritisk diskussion varfr alla frutom heterosexuella cispersoner osynliggrs i utbild-ningen. Frutom knsstereotyperna i citaten och berttelserna ovan s antas ocks alla kvinnorattraheras av mn (och underfrsttt vice versa). Genom att, som frelsaren i biologisk psyko-logi, frutstta att svartsjuka automatiskt fljer p otrohet, som fr vrigt inte definieras, antasdet ven att alla lever monogamt.

Kn och trans

I berttelserna visar det sig vara vldigt viktigt fr mnga frelsare och studenter att veta ochppeka vilket knsorgan en person har. Frelsarna tillskriver studenterna knsidentiteter baseratp deras yttre.

Pen gruppkurs p Akademihlsan [sa] gruppledarna: Det r bara en stackars kille med i gruppen,restentjejer.Jaha. Transpersoner finns inte eller?

[L]rarenknar alla i klassen jmt och stndigt. Nr vi har gtt upp och gjort ngon vning framfrklassenhar den sagt saker som Hr har vi ett lag som bestr av tre killar. Och hr har vi det andralaget som bestr av en kille och tv tjejer. S orelevant!!! Vad personernas knsorgan hade meduppgiften att gra r en mycket bra frga... Dessutom r det ju vldigt ltt att felkna folk och knnsvldigt respektlst och s ondigt.

Lrare anvnderhela tiden uttryck som Tjejen, lilla damen, ni tjejer/damer, unga frknaretc. underlektionstid och utanfr till alla som ser ut som tjejer - men aldrig till de som framstr som killar. Allts

fr jag nstan varje lektion frska vga fr och emot om jag orkar rtta lraren och/eller ta endiskussion med hen om mitt pronomen infr klassen.

Genom att frelsarna knar studenterna p detta vis osynliggrs framfrallt transpersoner ochpersoner som inte identifierar sig p ett stt som gr i linje med deras utseende. I flera av fallenhar studenterna sagt till sina kursansvariga i frebyggande syfte, fr att drmed slippa bli kallad felkn och fel pronomen. Tyvrr verkar detta inte alltid f nskad effekt och bde frelsare och

klasskamrater framstr som nonchalanta och likt flera studenter berttat inte verkar vilja frs-ka samt att studenterna upplever att de inte blir tagna p allvar.

Jagknde att jag behvde komma ut fr lrarna eftersom, i alla fall en av dem grna pratade omeleverna i tredje person och det kndes s jobbigt att stndigt bli felknad. Jag skickade ut ett mail dr

jag skrev att jag skulle uppskatta om de kallade mig hen och om inte det, s kunde de anvnda mittnamn men inte hon. Den ena lraren var vldigt positiv och sa att den skulle frska anvnda hen ommigven om det kanske skulle bli fel ngongng. Den andra lraren svarade: Det kommer jag intekunnakomma ihg.Men att den skulle frska anvnda mitt namn istllet. Det var ju bra tnkte jagmen det kndes nd vldigt trkigt att lraren inte ens tnkte frska...


18/32

18

Jag skickade i brjan av terminen ut ett mail till mina berrda lrare om att jag r trans* ochmin nskan att tilltalas som en kille, med rtt pronomen, och upplever att deras svar var bdenonchalanta och i vissa fall verkade som om det inte riktigt tog mig p allvar. I nulget ngrar jagnstan att jag skickade de dr mailen. Men det strsta problemet r nog det att det verkar som om

allt utver detta ligger dolt i strukturen - att folk inte har kunskap om de hr frgorna, utanfortstter i de hr spren och att vi som sger ngot upplevs som obekvma, dryga och stundtalsrent rabiata. GU's hbtq-kunskap r verlag under all kritik.

Ngra veckor innan min kurs skulle brja fick vi ut schemat ver vad som skulle hnda underterminen, som frsta moment stod det att vi skulle presentera varandra infr resten av klassen, somett stt att lra knna varandra lite bttre. Nr jag sg det hr med presentationen knde jag mig

genast obekvm. Om ngon annan skulle presentera mig skulle de skerligen anvnda felpronomen om mig. Jag hade lite sm-ngest ver detta nd fram tills dagen fr presentationen var

kommen. Frst skulle vi bertta om oss sjlva fr de andra i den lilla gruppen som vi var indeladei, jag sa d att mitt pronomen r hen eller den, och frgade ven de andra i gruppen vilket deraspronomenvar. Vi gjorde sm fusklapparatt ta med upp med info om de andra, p lappen ommigskrev jag ven verst: pronomenhen.Nu tnkte jag att jag ju borde ha garderat mig mot attden andra skulle sga fel och knde mig lite lugnare i situationen. Men lugnet varade inte lnge.

Nr jag blev presenterad anvndes hon och henne konsekvent och den som presenterade verkadeinte alls ha tagit in min vilja om ett annat pronomen. Det kndes jttejobbigt att st dr framfrhela klassen med ett tvngsaktigt, artigt leende p lpparna. Jag ville inte verka sur och trkig, detvar ju nd mitt frsta mte med klassen. Jag knde att varje gng min klasskamrat sa hon ellerhenne trillade mina munngipor lngre och lngre ner och jag knde att det gjorde ont i mig. Men

jag frskte s gott jag kunde att fortstta se trevlig och glad ut men fr varje hon/henne blev detsvrare och svrare. Jag knde mig ledsen ver att min klasskamrat inte verkade ha lyssnat pmig och jag knde mig osynliggjord, fastn jag frskt synliggra mig p bsta stt.

I berttelserna framkommer det att flera frelsare tillskriver studenter ett antaget kn utanatt det i ngot av fallen verkar vara relevant. Istllet bidrar det till att vissa studenter knnersig osynliggjorda och frnekade i sin knsidentitet. Studenterna berttar hur de vger mellanatt sga till frelsarna nr de blir felknade och nr fel pronomen anvnds, och att istllet

vara tysta. Det verkar finnas en rdsla och otrygghet infr att upplevas som besvrlig, vilketgr att flera av studenterna inte orkar eller knner sig bekvma med att sga till frelsarna.

Flera studenter berttar om den totala avsaknaden av kunskap kring mngfald i kn,knsidentiteter och knsuttryck (se ven underrubrik Normer kring kroppen och dess ut-

veckling). Studenter fr ingen eller felaktig kunskap om transpersoner och intersexuella. Nrsedan kompetenta studenter upplyser frelsaren om bristerna i undervisningen verkar fre-lsaren frhlla sig likgiltig till detta eller frsvarar sig genom att avbryta studenten.

Enfrelsning om statistik och hur enkter formas. Frelsaren sger: Vi brjar alltid medbakgrundsinformation. Frst kommer kn, och dr finns ju bara tv alternativ.. Jag sger att det

vorebttre om en ocks gav Annatsom ett svarsalternativ. Frelsaren blir tyst, tnker lite ochsger: Mennej. Fr biologiskt finns det bara tv kn.Jagsger att Nej, det gr det inte. Du


19/32

19

exkluderar intersexuella, och personer som identifierar sig p andra stt. Och det blir jttesvrt attprata fr att frelsaren hela tiden pratar p mig och lyssnar inte p vad jag sger eller hur jag menar,sgerngot om kvinnligamn och manliga kvinnor. Och sedan gller det att bara g vidare med

frelsningen utan att vidare diskutera denna icke-frga.

En frelsare i folkhlsoupplysningens historia nmner hur hen r speciellt insatt i hur Sverige hartvngssteriliserat folk p de mrka 20- och 30-talen men frstod ingenting, och tyckte inte att det varintressant, nr jag sa att Sverige fortfarande tvngssteriliserar mnniskor som vill byta juridiskt kn.

0-20 r i psykoanalytiska perspektiv: Det str ven om transsexuella, att pojkar kan ha svrare attfrlika sig med sin knsidentitet pga att pappor r ute och tjnar familjens uppehlle (boken rfruktansvrdven ur feministisk synvinkel) och att det r drfr det finns fler mn som byter kn tillkvinnor. Boken skrevs p 70-talet men reviderades senast -92. Den fick massiv kritik vid seminariet,

ochdet frmsta (enda) motargumentet var detfinns ingen bttre bok p svenska.

Det framkommer ocks att universitetsbyggnader inte r tillgngliga fr transpersoner.

Som trans* person p GU har jag noterat fljande, ofantligt jobbiga saker: Likadant utformadetoalettutrymmen r fortfarande mrkta Damer/Herrar, och som FtM r det en daglig mardrm atthinnap en av de typ icke-uppdelade toaletterna (4 st) varje rast istllet fr att behva g in p densom r mrkt damer.

Senast idagfick jag fylla i en kursutvrdering som inleddes med kn: ()man ()kvinna". Denna gngp Akademihlsan, men det har hnt flera flera gnger under min studietid.

Det frbjudna pronomenet

Pronomenet hen har under 2012 varit vldigt omtalat och r det till viss del fortfarande. Mngapersoner verkar ha en komplicerad relation till ordet, och s verkar ven frelsarna i de bert-telser som fljer.

Jag lste en skrivarkurs och skrev ett reportage dr jag intervjuade en person vars pronomen var hen.

Vi skulle skicka in vra texter i tv versioner och nr jag fick tillbaka den frsta hade min lrarendrat i stort stt alla hen/henom till han/honom eftersom den jag intervjuade hade enligt lraren ettkillnamn. Lraren hade sedan skrivit kommentarer om vad som kunde frbttras och d skrivitVarfrdetta pronomen nr du redan nmnt personen vid namn?Nr jag skickade in min text enandra gng skrev jag i mailet att jag anvnde hen eftersom jag alltid frgar personer som jag skriver omvilket pronomen de vill att jag skriver och att den jag intervjuat hade sagt hen. Nr jag sedan ficktillbaka texten efter andra inlmningen vgade jag inte kolla vad lraren skrivit men sg att jag blivit

godkndoch njde mig med det. nu fick jag ta mod till mig och lsa kommentarerna ocks, s detgjordejag. Det frsta jag mttes av d var: Bra, men skippa hen i fortsttningen (och sedan ngot som

jag fortfarande inte lyckats tyda, men ngot om, som tidigare, att jag redan nmnt personens namn =vet personens kn enligt lraren...) Nr jag lste detta blev jag vldigt ledsen och knde mig ganska


20/32

20

krnkt och ville sga ngot till lraren. Men eftersom mina betyg inte d blivit inrapporteradevgade jag inte i fall att lraren skulle stra sig p grund av det, hen verkade ju vara ett problemeftersom jag ftt ganska mycket kommentarer/tillrttavisningar p det. S just i denmaktpositionen knde jag att jag var tvungen att vnta med att sga ngot i fall det skulle bli

problem. Frhoppningsvis och antagligen skulle det nog inte blir ngra problem ven om jag hadesagt till d, men en kan aldrig veta och jag knde mig i underlge eftersom det nd handlade ommina betyg, s jag ville inte riskera ngot.

En lrare frbjd oss att sga hen nr vi verstter verb till svenska, eftersom det inte ingr isvenskan. (Efter ett klagomail ndrade hen dock sig och tillt ordet.) Till saken hr att det finns

MNGA verb dr man inte vet om det r han eller hon som utfr handlingen.

[V]i skulle skriva ett tal och jag anvnde min kompis som en av talets huvudpersoner. Eftersom

min kompis r intergender och en hen anvnde jag sklart hen nr jag pratade om min kompis.Jagfick d som kommentar p pappret nr vi fick tillbaka talen Var det viktigt att inte veta ompersonenvar en flicka eller en pojke?Ochjag knde VARdet viktigt?!

Normer kring kroppen och dess utveckling

Frelsarna r normativa p diverse sett, tex anvnder ordet samlag synonymt med sex. Ibckernaskrivs om frsenadsexualdebutsom konsekvenser av en sen pubertet. Sedan nr fannsdeten Korrektlder fr att sexdebutera? jag trodde att det var ngot upp till individen sjlv. r

trtt p att vara arg efter varje frelsning.

GU frvntar sig att jag skall skriva om NORMAL pubertet. Enligt (kurs)boken s slutar denbland annat fr flickor i C-kupa. (Grattis majoriteten av kvinnor p planeten, ni har genomgtten onormal pubertet och r underutvecklade. Kanske lite allmnt efterblivna och manliga med.)Den hr boken r sjuk i huvudet.

Frelsare utan kunskap om intersexualitet men med en mycket osmaklig humor:

Frelsning om sexuell differentiering: Min frelsare valde att teasa lite med snaskiginformation om ngonting avvikande och anormalt fr att hlla uppe intresset medan hen betadeavsina skildringar av normalmanlig / kvinnlig utveckling. Nr jag tillslut frgade vad fan detvar hen lockade med som onormalt hela tiden tog hen oss fr kollektiva idioter och brjade

frklara att - Jaaaaa.... Det gr ju inte alltid som man tnkt! - Vad menar du med det? - Jaaaa,det fr du seee... - Menar du intersexuella? Hen blev paff och brjade tala om hermafroditer - rinte det ett gammalt ord fr intersexuella? Nej, det var det allts inte och hen trasslade in sig i att ena sidan mena att det fortfarande anvnds som medicinsk term fr personer som har tv knoch samtidigt prata i svepande drag om att det finns mnga variationer utom och inom den

pstdda mallen fr kvinnligt och manligt kn. Vid ett senare tillflle anvnde hen sig av ord sompojkhjrnor och flickhjrnor utan att vilja frklara vad det r. Hur ser en sdan hjrna ut? Vadr skillnaden? Hur uppstr de? De frgorna avfrdades med ett skratt. Jag var flyfrbannad.


21/32

21

Vissa delar av frelsningen var ngot uppdaterade jmfrt med Sexologi-boken jag ftt lsa i om entidigare kurs, men det hela var s smaklst upplagt med ett tydligt skapande av Vi och De, dr viantogs vara "normalutvecklade" fittor och snoppar och dr De framstlldes som anomal kuriosa ochsom vandrande mutanter mitt ibland oss. Informationen gick liksom stick i stv med presentationen.

Och ingenting sagt om sjlva utvecklingsprocessen av knsorgan som ju r s lika oberoende av kn. Sjvla trkigt. Hen uppehll sig ocks grna kring snoppens funktion, spermaproduktion och diverseupplevelser av sexualitet ur ett manligt perspektiv.

[F]relsarenpratarom livmoder som gummoroch testiklar som gubbar. Ngon variation ochmngfald i reproduktiva knsorgan tas aldrig upp. Frelsaren pratar om kvinnors brst (nr en skullekunna prata om brst). Nr lraren sedan hll sista frelsningen hade jag skrivit ner en lapp med allahemska saker den hade sagt och skmtat om och gick fram till den. Hjrtat klappade som om jagskulle d, benen darrade. Och jag sa att den totalt exkluderar intersexuella mnniskor och

transpersoner frn undervisningen, den drar heteroskmt och frstrker knsroller och tvknsmodellen.Denfrstod min feedback om att skmta frmycketmenatt detbiologiskt bara finns tv kn, ochjag sa att nej, det gr det inte, att det finns mycket variation i knsorgan och hormonniver hos olikamnniskor, att en person med snippa kan ha testiklar inne i kroppen osv., och en person med testiklarkanha mycket hga strogenniver. Att det r helt ondigt att sga gummoroch gubbarom livmoderoch testiklar nr en kan anvnda dessa namn och drmed inte frstrka antagandet att mnniskormed livmoder alltid r kvinnor och mnniskor med testiklar alltid r mnoch att det inte finns ngotannat. Jag vet inte om den hade ngon gng ens hrt om intersexuella eller transpersoner, men den sa attdet r helt omjligt att ta med allt snt i undervisningen men att den frstr min kritik.

Penfrelsning om stress sg vi massor av bilder p manshjrnoroch kvinnohjrnor. Jag ppekadeatt bilder och information vi fr inte sger ngot om transpersoner eller intersexuella. Frelsaren gick i

frsvarsstllning, lt mig inte prata mer och sa att hen inte hinner ha med alla minoriteter i enfrelsning.

Under en frelsning p Socionomprogrammet kom det upp diskussioner kring friidrottaren CasterSemenya, d det i media vid denna tidpunkt rdde panik ver denna mnniskas biologiska kn. Denstudent nmnde ngot i stil med tvknadsvarade frelsaren (en lrare p institutionen) genom attmedett hnfullt leende sga Jaha, det r en HERMAFRODIT.Jag rckte upp handen, skakandesav ilska, och sa att det idag anses krnkande att anvnda begreppet hermafrodit och att ingen gr detlngreattdet istllet kan kallas Intersexualism. Lraren sa jahaoch verkade inte bry sig nmnvrtom min kommentar. Det hela kndes s hemskt och transfobiskt, som att lraren brjade hnle fr attdentnkte att det rrde sig om ngon form av freak.

Okunskapen kring intersexualism r skrmmande stor bland frelsare, och de s kallade skm-ten i berttelserna ovan r grovt krnkande. terigen behandlas det som gr utanfr normensom ngot abnormt, men ses samtidigt p ett obehagligt stt som ngot spnnande en kanskmta om p frelsningen. Mnga frelsare tycks ocks anse sig st ver kritik och ifrgast-tanden frn studenter, avbryter studenter och anvnder sig av diverse hrskartekniker i frels-ningssituationen vilket definitivt inte frmjar en studiemilj dr studenter uppmuntras att tnkasjlva samt kritiskt ifrgastta information.


22/32

22

Undermligt implementerad feminism

[En] lraresger I det hr sprket har alla ord ett genus, men hr r inte alla manliga ordautomatisktnegativa och alla positiva ord feminina. (Som det r inom feminismen som r enmanshatarideologi?).

Vi lser programmering, ett pstende kan antingen vara sant eller falskt i mnga sammanhang.Omman bortser frn att just detta program handlade om mn och intemnsom gifter sig medvarandra, och skiljer sig (eftersom kvinnan ibland trttnar p att mannen inte hjlper till ihushllet, trots att hon r s bra p att gra s mnga saker samtidigt, paus fr skratt). S fannsdetallts en variabel som hette kn. Kn kunde antingen vara maneller inteman.

Vissa lrare p teologprogrammet ... uttalar sig mycket oprofessionellt och krnkande om

kvinnor och hbtq-personer i sin auktoritetsposition, under lektionstid.

Flera studenter berttar om att killar i klassen ges mycket mer utrymmen studenterna somfrelsaren uppfattar som tjejer.

Killar tenderar att f mer utrymme under lektioner frn alla lrare, oavsett kn, medan tjejernaoftare blir tystade, avbrutna eller ignorerade. Det verkar som om tjejers ord inte r lika mycketvrda nr allt kommer omkring.

[L]raren lter killarna skrika ut sina svar ohmmat, medan tjejerna frsynt rcker upphnderna. tjejerna fr drmed inte svara i lngt nr samma utstrckning. Hen gr inget fr attlsa situationen, vilken hen knappast ser som ett problem ens.

Manligastudenter tillts skrika rtt ut, medan kvinnliga fr kmpa fr att f svara.

Arkitekturutbildningenhar i snitt 2/3 'kvinnliga' studenter, men talar vi utrymme elevertar under lektioner och frelsningar gller klassikern att just 'kvinnliga' elever hller tyst. (Det

finns i branschen en oro fr att detta kande antal kvinnor framgent kommer att snkamedellnerna.). De flesta professorer, lektorer och handledare i grundutbildningen r mn, medngra undantag. P masterutbildningarna blir det snppet bttre.

En kurs ledd av tre lrare, samtliga mn, som skapade ett mer eller mindre misogynt klimat.'Manliga' studenter gynnades konsekvent genom snt dr som r s svrt att ta p: att gesutrymme, bli uppmrksammad och uppskattad, att ens deltagande anses vrdefullt. Hur svr detn r att stta fingret p vad exakt det handlar om s hade studenter ven ret efter liknandeupplevelser.


23/32

23

Detpratas oerhrt lite om maktaspekten i arkitekturpraktiken, nmligen att man bygger fysiskastrukturer som pverkar mnniskors mjligheter och frutsttningar, aktiviteter, identitetsuppfattning,avgr VILKA som r nskade p en plats (mlgrupp) och inte. Eftersom makt i denna aspektsaknas r maktskillnader inom professionen eller kns-/ annan bias i projekt n mer avlgset. Till

exempel bostder utgr allt som oftast frn krnfamiljer - vilka i sjlva verket enbart utgr 20% avbefolkningen. Vad hnder med andra relationsformer/familjekonstellationer/sociala relationer/bostadsformer?

Den obligatoriska frelsningen om genus och hbtq

Jaghar strax lst hela Socionomprogrammet p Gteborgs universitet och r s obeskrivligt besvikenver utbildningens frhllningsstt till hbtq- och genusfrgor. Istllet fr att baka in ett hbtq- och

genusperspektiv i undervisningen har vi haft tre-fyra stycken frelsningar som har berrt hbtq ellergenus specifikt (tre-fyra frelsningar under ett program p 3,5 r). Konsekvensen av detta r att allannanundervisning har prglats av formuleringar kring Frldrarnaalltsmamman och pappanochMn r si, kvinnor r sdetr bara s det r, och s vidare. Det r som att de tnker sig attdeska slippa prata om hbtq eller genus i vrigt om de avverkardessa mnen lite snabbt under ngra

frelsningar. Jag r ocks enormt besviken ver att lrarna p institutionen ibland har berttat fr ossatt de har lst i utvrderingar att tidigare studenter har tyckt att det har varit fr mycket genus iundervisningen, och att de ska frska ha detta i tanke. Jag anser att det r institutionens skyldighetatt se till att ett tydligt maktstrukturperspektiv genomsyrar hela undervisningen, oavsett vad studenternasjlva tycker om det. Jag undrar om de hade reagerat likadant om kritiken hade gllt att vi pratar frmycket om diskriminering p grund av hudfrg. Det r som att genus och hbtq osynliggrs och viftas

bort, bland annat genom att institutionens lrare frljligar dessa perspektiv under frelsningar.

Studenter berttar att innehllet i den obligatoriska genusfrelsningen i programmet varit un-dermligt.

En ... lrare frklarar vad inriktningen queerteori r med beskrivningen det r ju hela hen-debattenochdet dr, men det vet ni skert mer om n jag. De andra inriktningarna fr mycket mer ingendeoch lngre beskrivningar.

Enfrelsning om genus i mitt program: frelsaren brjar med att sga att hen inte r s himla insatti det hr med genus. Senare i frelsningen frsker hen presentera olika riktningar inomgenusforskning, kommer till queerstudieroch blir obekvm och sger: Ja, jag vet inte riktigt, det hrhar kanske ngot med bisexualitet och snt gra och fortstter snabbt. Varfr kan inteinstitutionenge oss en frelsare som kan dethr med genus?!Det finns massor av bra genusforskare

pGU! Och ven om knoch jmstlldhethelt okej ofta tasuppi vrt program frknippas de intetill vr framtida yrkesroll p ngot stt, och drfr frblir allt genustnk helt frmmande och

frnvarande fr de i klassen som inte har tnkt p det innan.


24/32

24

Frelsarenfortstter ... med att hen ville ta med bilder frn en studie som bevisar att kvinnorochmns hjrnor r olika, och att ja, det hr med socialtkonstruerat knkan ju ha ngon

pverkan, menden r inte stor.

Jagvet inte vad som r vrst. Att jag nyss satt hr och tnkte att institutionen fr socialt arbeter ngot bttre n andra eller att jag ens tnker att jag behver jmfra. Fr vi r inte drngonstans. Ingen r fri frens alla r fria som en klok person en gng sa. Reflektion s hr efter3,5 r r vl att jag frundras ver hur en klientorienterad utbildning kan ta s ltt p ngot s

viktigt. Hur en frelsning om HBT-personers livsvillkorr det som de tycker att folk ska hamed sig. Hur dligt implementerat det r i utbildningen med normkritik. Hur arg jag var underHBT-frelsningen fr att att frelsaren var s jvla ursktande. Till och med uttryckte att enkanske inte ska jobba med adoptionsfrgor om en r homofob. Hur det under frelsningar iblandskr till lite i mig fr jag inte finns. Vi finns inte, inte ngon av oss som faller untanfr normen.

Vi och dom. Gllande klass, kn, sexualitet, etnicitet - you name it.

Vem skrattar mest?

Fljande berttelser visar p att mnga frelsare frsker anvnda sig av humor fr att lt-ta upp stmningen. Traditionella knsroller och heterosexuella relationer verkar betraktassom bra material att utg ifrn, eventuellt med anledning av att det frvntas att studenternaska knna igen sig.

Enfrelsare i folkhlsoekonomi skmtade p frelsningen: Det finns ingen reklam phalvnaknakvinnor p vintern eftersom d skulle mn kra in i diket.Nr jag ppekade att henintekan sga s, tror hen att kvinnor inte kan stras av sn reklam, s sa hen: Nej just det, detkanju finnas reklam med halvnakna killar ocks.

Hndelsenutspelar sig efter att vi hade tittat p ett tal av Bill Clinton. Lraren frgade ossefter talet om vi hade ngra minnen av Clinton eller vad vi hade tyckt om Clinton. En av mina(fittfdda) klasskamrater rcker d upp handen och sger att den hade tyckt om Clinton och tycktClintonverkade trevlig. D sger vr lrare Jadet var ju mnga kvinnor som gillade honom.

p ett lite flrtigt stt.

Fysiologi, enfrelsning om hjrnan. En student frgar skojande: Men finns det nt i det attdetibland hrs talas om selektivhrsel?Frelsaren: Haha, en sn grabbig frga. Du menarskertatt till exempel mn kanske hellre vill lyssna p en fotbollsmatch n vad partnern sger.

Nr vi skulle lra oss om hormoner ppekar ngon att alla mnniskor har strogen ochtestosteron i kroppen (medans frelsaren hade ftt det att lta som om det bara r strogen ikvinnoroch bara testosteron i mn), s vad gr strogen i manskropp d? D sger frelsaren:Ja, vi grabbar kanske hittar vr feminina sida med den.Jaha, vad r enfeminin sidafr ngot

d?!?


25/32

25

Vifick p en frelsning om kroppssammansttning se p studier om frndringar i muskelmassa nrmnblir ldre. Frelsaren tyckte att nitjejerskulle ha det i tanke vid partnerval.

Heteronormativitet i allmnhet

Heteronormativitet i undervisningsinnehll

Ibrjan p min utbildning knde jag mig arg mest hela tiden fr att allt var s heteronormativt och drallt annat n cis-hetero stndigt exkluderades. Nr det togs upp var det som nu det hr andra somoxkan vara viktigt att tnka p. Nu 4 terminer in p socionomprogrammet kom jag p mig sjlvmed att knappt reagera p heteronormativiteten i utbildningen lngre. Jag har blivit avtrubbad. minutbildning ger inte oss frutsttningar att mta andra n de som finns inom normen. Gllande "detandra" lmnas detta alltid ver till studenterna att tnka kring och drmed tar vi sjlva ansvar fr att

gra vr utbildning allmn (dvs applicera p HELA befolkningen).

Heteronormativt klimat dr en inte vgar komma ut

Flyttade till Gteborg frn en medelstorstad fr att brja plugga p Chalmers nr jag var 18 r. Attkomma till en storstad var det mest frigivande jag gjort eftersom jag r bg. Men, trots det s tog det migca hela min studietid att vga prata ppet om det. HELT sinnessjukt. Jag visste att mina vnner ochmnniskor runt omkring mig i studiemiljn inte alls hade ngot emot hbtq-personer. Men det var

fortfarande en jvligt oskn stmning med skmt hit och dit. Det vrsta var att nr ngon vl slngdeut en extremt ogenomtnkt kommentar om ngon eller ngot mne s satt alla tysta. Idag vet alla omatt jag r bg, men det r fortfarande bara jag i hela umgngeskretsen som vgar ta diskussionen.

Detr obehagligt och trttsamt att varje dag behva komma ut som queer/transperson som vill blitilltalad hen. Men jag fr vl ta den striden. Kanske r det bttre fr nsta generation i hgskolan.

Hen och homosexuellas rtt att skaffa barn kan vara debattmnen.

Jaggick och vndades nda frn att vi fick reda p att vi skulle ha [en debattvling i slutet avkursen]. Jag tnkte att det skert kommer komma upp jobbiga mnen som typ homo- ochtranssexuellas rtt att skaffa barn eller ngot om hen. Och mycket riktigt ett frslag som kom upp varhomoadoption, detta frslaget frsvann dock i frsta omrstningen men fr mig kndes det verkligen inteens okej att skriva upp det som ett frslag. Tnk om det rstats fram! Lraren sa att alla mnen varvlkomna men jag funderade p om det varit okej om ngot mne vart vldigt rasistiskt/nazistiskteller varit emot heterosexuella. Jag ville s grna komma med ngot frslag som jag tyckte var likvrdigtmed homoadoption men kunde inte frm mig att sga ngot. Hade frslaget gtt vidare till en andraomgng hade jag dock knt mig tvungen att gripa in och be dem ta bort det men det behvde jag tackoch lov inte. Dock kom ett annat frslag fram som handlade om hen kopplat till knsneutrala dagis.Klumpen i magen vxte fr varje gng frslaget tog sig vidare till ytterligare en omgng. Tillslut stod detklart att hen kopplat till knsneutrala dagis var ett av de sex mnena som skulle debatteras. Jag

mdde s psykiskt dligt och knde mig s krnkt. De skulle debattera ngot som r en s stor ochviktig del av mig sjlv. Eftersom mnet var hen kopplat till knsneutrala dagis knde jag att jag inte


26/32

26

kunde sga att det inte var okej, vilket jag hade gjort om det endast hade handlat om anvndandetav ordet hen i sig. Vi skulle bli lottade vilket mne vi fick och om vi var fr eller emot skulle viinte f veta frrn p debattdagen. Jag knde hur paniken brjade sprida sig, tnk om jag kom ihen-gruppen, vad skulle jag gra? Jag knde att om det hade hnt hade jag varit tvungen att prata

med lraren och be att jag skulle f byta grupp fr jag hade aldrig klarat av att kanske hamna iden gruppen som var p motsidan. Tack och lov slapp jag hamna i den gruppen men jag kndemig nd krnkt, frtryckt och vldigt ledsen nr lektionen tog slut och vndades ver att behvasitta och lyssna p de som skulle debattera om hen.

Jag vill lsa fortsttningskursen ... men tvekade lnge eftersom jag visste att vi kommer ha denjobbiga lraren i den kursen ocks. Jag knner mig fortfarande inte helt bekvm med att om jagkommer in, kommer jag behva ha den lraren i en termin till[...]. Det knns sorgligt och trkigtatt jag fundera p att vlja bort kursen som jag ville lsa p grund av en lrares heteronormativa

beteende.

Det blir studentens egenansvar att utbilda klassen och frelsare eller lsa mer om dessaperspektiv.

Jagr s trtt p att jag r den i min klass (typ 60 pers) som fr undervisa bde klasskamraterOCH frelsare om genus-, kns-, trans- och sexualitetsfrgor. Kasst att mina klasskamraterutan mig inte skulle ha en aning om dessa tankar, eller hur en kan (och br) integrera dessatankestt p just vrt omrde.

Eftersomnormkritiska perspektiv p lrande inte tycks rymmas inom ramen fr den nuvarandelrarutbildningen knner jag mig trkigt nog hnvisad till att lra mig mer om sdana perspektiv

p egen hand.

Diskussion

Universitetsvrlden avspeglar samhllet p mnga stt, tyvrr ven nr det gller homofobioch transfobi. Det handlar inte om enskilda personer som saknar kunskap utan problemati-

ken ligger i strukturer. Likabehandlingsplaner tycks i mnga fall inte vara mer n vackra ordp papper i en byrlda. Verkligheten fr studenterna och personalen r en helt annan. Stu-denter som bryter mot normer kring kn, sexualitet och relationer fr utst hn, osynligg-randen, trakasserier och ifrgasttanden p hgskolan, i studiemiljn svl som i undervis-ningsinnehllet.

Alla studenter oavsett medborgarskap ska ha samma rtt till god studiesocial milj dr demnskliga rttigheterna respekteras och dr alla kan knna sig vlkomna och trygga. Bert-telserna ger flera tydliga exempel p hur homofobi och transfobi och okunskap kan ta siguttryck p universitetet. Att dessa hndelser frekommer utan att ngon, frutom den som

utstts fr krnkningarna, ptalar det eller ens frsker stta sig emot r skrmmande.


27/32

27

Ett av de tydligaste tecknen p att utbildningarna genomsyras av heteronormativitet r de otaligasituationer dr frelsare genom sina ordval och stt att tala gr antaganden om studenternas sex-ualitet och knstillhrighet eller knsidentitet. Liknande resultat kan lsas i Talande tystnad(Wiktorsson & Rothelius, 2003) dr mnga studenter vittnar om hur heterosexualitet tas fr givet.

Inte mycket har hnt p tio r. Hbtq-personer behandlas som om de bara finns dr ute, ald-rig i frelsningssalen, och att de r ngot som vi ska frhlla oss toleranta till.

Att anta att alla studenter r heterosexuella cispersoner innebr ett medvetet eller omedvetetosynliggrande av andra identiteter vilket bidrar till att upprtthlla ett frtryck och en underord-ning av de personer som inte fljer normer kring kn och sexualitet. Det innebr ocks att detanses okej att debattera mnen som homosexuellas rtt att adoptera och pronomenet hen.

Dessutom r att tala om vissa kroppar som normala och peka ut andra som avvikande alltid

problematiskt och krnkande d f passar in i normen. Okunskapen kring intersexualism verkar

vara stor, ven bland de frelsare som undervisar om kroppens utveckling och fysiologi. Idagtalas det snarare om en mngfald gllande biologiska kn, och frelsarna borde verkligen lra sigatt ordet hermafrodit inte lngre anvnds utan upplevs som krnkande.

Studenter ska f anvnda knsneutrala pronomen i kursarbeten och bli respekterade med sinasjlvvalda pronomen i arbetsmiljn. Oavsett om pronomenet hen betraktas som ett ord som rlmpligt att anvnda i akademiska texter eller inte, kvarstr det faktum att detta r ett pronomensom mnga mnniskor anvnder om sig sjlva fr att beskriva sin knsidentitet. Att inte accepte-ra bruket av detta begrepp leder till ett osynliggrande av de personer som anvnder det som sitteget pronomen, och i frlngningen till osynliggrande av transpersoner.

Frn berttelserna framkommer att problematisk och frldrad kurslitteratur finns i alla fall inompsykologin. Det r ltt att skylla p att det inte finns bttre kurslitteratur p svenska, eller att bo-ken r frlegad vad gller synen p mn och kvinnor samt homosexualitet. Det duger nd intesom urskt fr att i undervisningen anvnda sig av material och texter som direkt krnker ochifrgastter och/eller osynliggr mnniskors sexualitet och identitet. Det minsta en kan begra idessa fall r att frelsaren ptalar det problematiska i dylika resonemang, avstter tid fr serisakritiska diskussioner kring litteraturen, samt hnvisar till nyare teorier eller forskning som intebygger p att allt annat n heterosexualitet r en avvikelse. Det r dags att byta ut bckerna. Nu.

Det ska inte frekomma ngra krnkningar, oavsett om de r inlindade i ett skmt eller sgs raktut. Genom att skmta om det som anses avvikande eller dra (hetero)sexistiska skmt skapas ingensammanhllning i en klass eller frstelse mellan mnniskor med olika erfarenheter. Oavsett av-sikten hos den som yttrat skmtet r det viktigt att uppmrksamma att ven dessa uttalanden bi-drar till att reproducera och befsta normer kring kn. Humor kan anvndas som strategi fr attlegitimera krnkande uttalanden med hnvisning till att det bara var ett skmt. Det spelar ingen

roll om skmtet inte var menat som sexistiskt om det r det. Det r ven viktigt att frga sig frvem skmt av dessa slag r roliga. Det r alltid den som upplever skmtet som obehagligt somhar tolkningsfretrde.


28/32

28

P Gteborgs universitet finns det mnga forskare och frelsare inom genusvetenskap,och ven Nationella sekretariatet fr genusforskning har sitt ste i Gteborg. Hur kommerdet sig d att studenterna nd s ofta fr felaktig fakta eller att frelsare till och med er-knner att de inte vet vad de pratar om? Frelsarna mste ha kunskaper kring det de ska

lra ut och rimligtvis borde en frelsare som upplever att hen inte kan det hr med genusoch queerteori ta sig tid att utbilda sig sjlv inom mnet - i synnerhet d denne ska hlla enfrelsning om det.

Att avstta genusoch hbtq-perspektiv och normkritik till speciella temadagar och i frlng-ningen avst frn att behandla det i utbildningen i vrigt riskerar att frstrka frdomen omatt hbtq-personer r de andra i frhllande till normen. Underfrsttt blir d ocks attnormen r de som sitter i frelsningssalen. Att inte integrera genus, hbtq och intersektiona-litet i (i synnerhet) klientorienterade utbildningar r ett allvarligt problem och konsekvensenav detta blir att studenter som inte sjlva tar sig tid att stta sig in i dessa perspektiv inte r

kvalificerade att bemta hbtq-personer efter sin utbildning. Det ska inte vara studentensegenansvar att utbilda klassen och frelsare eller lsa mer om dessa perspektiv.

Mnga berttelser vittnar om ojmnt frdelat utrymme p lektioner. Att ta plats r svrt omen stndigt blir avbruten, inte fr svara fr att frelsaren vljer att ge ngon annan utrym-me att tala, svara p frgor och diskutera. Det framkommer ocks att frelsare anvndersig av hrskartekniker och avbryter studenter som ifrgastter eller har andra synpunkter,

vilket inte skapar ett ppet klimat dr studenter uppmuntras till att tnka sjlva och ifrga-stta. En student ska kunna knna sig trygg i att ppeka de faktafel, generella brister ellerfrdomar som frelsare frmedlar kring exempelvis genus och hbtq utan att behva varardd fr att bli misstrodd eller bemtt med krnkningar. Om en inte blir tagen p allvar,inte anses besitta kunskap eller relevanta sikter, upprtthlls en hierarkisk patriarkal struk-tur. Drmed blir makten och utrymmet i frelsningssalen ojmnt frdelade.

Maktrelationen mellan student och frelsare blir hr tydlig. Vissa studenter vill inte verkabesvrliga, andra vill inte riskera sina betyg. Det framkommer dessutom att mnga av stu-denterna knner att de r i underlge och inte vgar eller orkar ppeka nr frelsarna ut-trycker sig heteronormativt eller gr felaktiga antaganden. Det hr r s klart helt oaccepta-belt.

Ngot viktigt att ppeka r att universiteten gr miste om viktig information om skillnader istudenters vlmende och synpunkter nr enbart man och kvinna ges som svarsalterna-

tiv i utvrderingar och underskningar. Exempelvis i Sveriges frenade studentkrers un-derskningKlara dig sjlv (2008) och Ungdomsstyrelsens kartlggning Hon, hen, han (2010)framkommer det att vissa parametrar, som sexualitet och/eller knsidentitet eller knsut-tryck, kan visa p skillnader i vlmende mellan olika grupper.


29/32

29

Slutord

Likabehandlingsplaner, lagar och frordningar i all ra, men de studenter som har skrivit till H-beteku (och skerligen inte bara dem) upplever en vardag som r lngt ifrn de ml som formu-lerats. Det mste bli en frndring. Om Gteborgs universitet och Chalmers tekniska hgskola

inser vikten av en tillgnglig hgskola dr alla kan knna sig synliga i klassen och dr alla kan fkunskaper och frdigheter att bemta sina klasskamrater och framtida klienter p ett respektfulltstt s vinner dessa, och resten av samhllet, i lngden.

Nu mste de fina orden i likabehandlingsplanerna implementeras i utbildningen p riktigt, ochdet borde ha gjorts fr lnge sedan.


30/32

30

Frslag och tips

Alla identiteter r sjlvdefinierade. Anta inte att du vet ngons kn, sexualitet eller ngon-

ting annat som har att gra med deras identitet. Frga, lyssna och respektera det du hr.

Tnk p att alla personer inte r heterosexuella och/eller cispersoner, s fr att vara s in-kluderande som mjligt, prata knsneutralt.

Nr du som frelsare trffar en grupp studenter fr frsta gngen, brja med en namn-och pronomenrunda. Tnk p att en student kan byta namn och fredraget pronomen.

Ta hjlp av de forskare och frelsare som r duktiga p genus och hbtq-frgor nr frels-ningar om dessa mnen ska hllas. Att lta ngon som inte r insatt i mnet frelsa leder

inte till att studenterna fr den kunskap de behver.

All personal inom hgre utbildning ska besitta kunskap i hbtq-frgor och praktisk normkri-tik.

Normkritik, genustnk och hbtq-perspektiv ska genomsyra klientorienterade utbildningarfr att frskra att studenterna fr kunskaper och frdigheter att bemta sina framtida klien-ter p ett respektfullt stt som inte fr vidare unkna frdomar och antaganden.

Skapa riktlinjer fr kursansvariga om kurslitteratur. Problematiska och frlegade texter ska

kunna kritiseras.

Men avsljandets tid r hr! Avslja frelsarna som vgrar byta sprk och pronomen anvnding.Som hejvilt kan sitta och kna mig utan att veta ett skit om vem JAG r eller definierar mig som.Samtidigt som jag kan knna vrme ver exempelvis den dr frelsaren som skarpt nog p ettenkelt stt talade inkluderande. Hen vnde och vred p orden, visade p sprkets makt. Ni finns

ni ocks p institutionen, men ni r fr f. Men tack till er, ni som gjort mig glad vissafrelsningar... Men det r hos er, ni som undervisar, som en stor del av ansvaret ligger. Ni har3,5 r p er att ppna upp vra sinnen och f oss att reflektera. Jag kommer mta mnniskor

under hela mitt yrkesliv var jag n arbetar. Vi ska ha med oss verktyg fr detta. Och jag tror attmycket kan brja hos er, och erat sprk och era exempel och er kurslitteratur ni vljer, eraseminarier.


31/32

31

Referenser

Chalmers tekniska hgskola. (2013). Arbetsordning fr grundutbildningen. Hmtad 2013-05-22 frnhttp://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/verksamhetsdokument/Sidor/arbetsordningfor-grundutbildningen.aspx

Gteborgs universitet. (2010). Likabehandlingsarbete vid Gteborgs universitet. Hmtad 2013-05-22frn http://www.gu.se/omuniversitetet/varderingar/jamlikhet

RFSL - Riksfrbundet fr homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rttigheter. (u..) Be-greppslista. Hmtad 2013-05-22 frn http://www.rfsl.se/?p=410

Sveriges Frenade Studentkrer. (2008). Klara dig sjlv - SFS rapport om studenters mjlighet att fullfljastudierna. Stockholm.

Ungdomsstyrelsen (2010). Hon hen han.En analys av hlsosituationen fr homosexuella och bisexuellaungdomar samt fr unga transpersoner.Stockholm: Ungdomsstyrelsens skrifter. Hmtad 2013-05-22frn http://ungdomsstyrelsen.se/sites/default/files/publikationer_uploads/hon-hen-han.pdf

Wiktorsson, P. & Rothelius, S. (2003). Talande tystnad - Rapport frn HoBiGU-projektet vid Gteborgs

universitet.Gteborg: Gteborgs universitets studentkrer och Filosofiska Fakulteternas Student-kr.


32/32

Avvikelser frn den normala puberteten

Vi som sger ngot upplevs som obekvma, dry-ga och stundtals rent rabiata.

"Bra, men skippa hen i fortsttningen."Det hela var s smaklst upplagt med ett tydligt

skapande av Vi och De, dr vi antogs varanormalutvecklade fittor och snoppar och dr Deframstlldes som anomal kuriosa och som vand-

rande mutanter mitt ibland oss.

Hur det under frelsningar ibland skr till lite imig fr jag inte finns. Vi finns inte, inte ngon avoss som faller utanfr normen. Vi och dom. Gl-lande klass, kn, sexualitet, etnicitet - you name

it.

avslöja heteronormen på gu och chalmers

Documents