AVSKAFFANDET  AV  REVISIONSPLIKTEN  

-­‐OREVIDERADE  ÅRSREDOVISNINGAR  OCH  DESS  

BETYDELSE  VID  KREDITPROCESSEN  I  SÖRMLÄNDSKA  

BANKER  

Författare:

Dolovac Ali 940123

Siham Belawni 920324

Skog Hanna 941101

Mälardalens Högskola

Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST

FOA300, Kandidatuppsats I Företagsekonomi

Handledare: Mona Andersson:

Slutseminarium: 26 maj 2016

   

2  

Abstract – “The removal of mandatory audit – unaudited annual reports effect on the credit loan process on banks in Sormland.”

Date: May 26th 2016 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Siham Belawni Ali Dolovac Hanna Skog 24th March 1992 23rd January 1994 1st November 1994 Title: The removal of mandatory audit – unaudited annual reports effect on the . credit loan process”

Tutor: Mona Andersson

Keywords: Mandatory audit, audit, credit assessment, credit.

Research questions: -How does the credit loan process appear currently in comparison to the years before the new law took action in 2010? -What consequences in the credit assessment have come with the removal of the mandatory audit for the unaudited companies? -Does the counselling companies notice the newcomer companies, that actively choose to not have a auditor to review their company, for any consequences that they may have on a future credit loan?

Purpose: The purpose of this report is to investigate whether the credit loan process has changed since the removal of the mandatory audit, and to grasp the consequences of the removal for the small entity’s in the credit loan process. The report also has the purpose to get perception on how the consulting companies guide the newcomer companies when it comes to their credit requirements.

Method: The report has a qualitative study to solving our research questions and a set of semi structured e-mail interviews were used for our collection of data. Conclusion: The report showed that no change was found in the credit loan process since the new law from 2010 took action, all of our studied banks agreed on this. However, we came to find that the banks may look differently on an unaudited annual report can affect the information gap ahead of the credit loan process. The report revealed that the information gap may be due to other factors that the banks take action towards in the credit loan process, and hence impact on the outcome, therefor the banks may have to demand additional resources to backup a unaudited financial report. Regarding the consulting companies, the study found a difference in assessment when the company were still in the founding stage.

   

3  

Sammanfattning – “Avskaffandet av revisionsplikten – oreviderade årsredovisningar och dess betydelse vid kreditprocessen i sörmländska banker”

Datum 26 maj 2016 Nivå Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST,

Mälardalens högskola Författare Siham Belawni Ali Dolovac Hanna Skog 920324 940123 941101 Titel Avskaffandet av revisionsplikten - oreviderade årsredovisningar och dess

betydelse vid kreditprocessen Handledare Mona Andersson Nyckelord Revisionsplikt, revision, kreditbedömning, kredit Frågeställning -Hur ser kreditgivningsprocessen ut idag jämfört med kreditprocessen innan

lagändringen om slopad revisionsplikt som trädde i kraft år 2010? -Vilka konsekvenser har till följd av revisionspliktens avskaffande uppstått för oreviderade småbolag vid kreditprocessen? -Uppmärksammar rådgivningsföretag nystartade bolag, som väljer att inte ha revisor, på eventuella konsekvenser som de kan få vid en framtida kreditprocess?

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka huruvida kreditgivningsprocessen har

förändrats sedan revisionspliktens avskaffande samt vad detta medfört för konsekvenser för småbolag vid kreditprocessen. Studien har även som syfte att ta reda på hur rådgivningsföretag vägleder nystartade bolag när det kommer till kreditbehov.

Metod Studien har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade e-mail

intervjuer som datainsamlingsmetod.

Slutsats I studiens slutsats framkom att samtliga banker var överens om att kreditgivningsprocessen inte har förändrats sedan lagändringen om slopad revisionsplikt år 2010. Dock ser bankerna olika på hur en oreviderad årsredovisning kan medföra ett informationsgap1 inför kreditbedömningen. Informationsgapet i sig kan leda till att bankerna kräver andra medel för att väga upp icke reviderade rapporter som en följd utav revisionens avskaffande. Beträffande rådgivningsorganisationerna fann studien en skillnad hur revisonen vägleds för de bolag som befinner sig i ett finansieringsstadium. Respondenten från Småföretagarnas riksförbund såg på oreviderade rapporter som ett icke påverkande underlag vid kreditbedömningsprocessen vars ett företags helhet bedöms. Nyföretagarcentrum ansåg dock att revisionsfrågan bör diskuteras med finansiärerna för att kunna bedöma huruvida icke reviderade rapporter har en påverkan för småbolagen vid kreditärenden.

                                                                                                                         1  Informationsgap uppkommer då avtalspartnerna har tillgång till olika förhandsinformation  

   

4  

Innehållsförteckning 1. Inledning   6  

1.1 Bakgrund   6  1.2 Problemdiskussion   7  1.3 Frågeställning   8  1.4 Syfte   8  1.5 Avgränsning   8  

2. Ramverk   9  2.1 Revision   9  2.2 Intressentmodellen   9  2.3 Redovisningsprocessen   10  2.4 Revisionsberättelse   10  2.5 Frivillig revision   11  2.6 Agent principal teorin/intressentgapet   11  

2.6.1 Informationsasymmetri   12  2.7 Kreditgivningsprocessen   14  

2.7.1 Kreditrisk   14  2.8 Kreditgivningsprocessens informationskällor   15  2.9 Revision & kreditgivning   15  2.10 Tidigare studier   16  2.11 Begrepp   18  

3. Metod   19  3.1 Val av forskningsmetod   19  3.2 Undersökningsmetod   19  3.3 Primärdata & sekundärdata   20  3.4 Urval   20  3.5 Operationalisering   21  3.6 Analys   22  3.7 Validitet och Reliabilitet   22  3.8 Källkritik   23  

4. Empiri   25  4.1.1 Kreditbedömningsprocessen   25  4.1.2 Revisionens påverkan på kreditprocessen   26  

4.5 Rådgivningsorganisationerna   27  4.5.1 Småföretagarnas riksförbund   27  

4.5.2 Om förbundet   27  4.5.3 Revision & finansieringsbehov   28  

4.6 Nyföretagarcentrum   28  4.6.2 Revision & finansieringsbehov   28  

5. Analys   30  5.1 Revisionens värde vid kreditgivning   30  5.2 Kreditgivningsprocessen   31  

   

5  

5.3 Agentprincipal teorin / Informationsasymmetri   32  5.4 Småföretagarnas riksförbund & Nyföretagarcentrum   32  

5.4.1 Revisionens värde och dess betydelse vid finansieringsbehov   32  

6. Slutsats   34  

Källförteckning   35  Elektroniska källor   35  Litteratur   38  

Bilaga 1 – Bankernas intervjuguide   39  

Bilaga 2 – Rådgivning organisationernas intervjuguide   40    

 

 

   

6  

1. Inledning   I detta avsnitt beskrivs bakgrunden till arbetet så att läsaren kan skapa sig en uppfattning om ämnet. Vidare presenteras problemdiskussion, frågeställning, syfte samt avgränsning.

1.1 Bakgrund Carrington (2014) beskriver att revision är över ett 100-år gammalt fenomen i svenskt affärsliv. Regler inom revision infördes i Sverige genom 1895 års lag om aktiebolag. När denna lag infördes fanns det inga krav på att revisorer behövde vara godkända eller auktoriserade. Lagen nämnde inte heller att revisorn behövde vara oberoende av företaget eller ha utbildning. 1908 inleddes en utredning från näringslivet om behovet av auktoriserade revisorer. Ett krav i utredningen riktades mot samtliga aktiebolag att utse en behörig person att granska företagets räkenskaper samt styrelsens förvaltning. År 1912 började Stockholms Handelskammare att auktorisera revisorer2.

Grundregeln är att ett aktiebolag skall ha en revisor. Sedan 1 november 2010 behöver inte privata aktiebolag, även kallad SME3, ha revisor i bolaget. De har möjligheten att slopa revisionen, och de villkor som gäller för att klassas ett bolag som SME är att bolaget inte uppnår följande två av tre kriterier under de två senaste räkenskapsåren:4

-   Fler än 3 anställda -   Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning -   Mer än tre miljoner kronor i nettoomsättning.

Enligt bokföringslagen är i princip alla fysiska personer som utövar näringsverksamhet bokföringsskyldiga, samt alla juridiska personer oavsett om det utövar näringsverksamhet eller inte. Varje räkenskapsår ska bokföringen avslutas antingen i form av ett årsbokslut eller en årsredovisning beroende på företagsform och storlek framhåller (Carrington, 2014). Detta med hjälp av en revisor eller inte. Med revisionsplikt kan det finnas en trygghet för bolagets alla intressenter att veta att siffrorna stämmer överens med verkligheten samt att redovisningen sker med god kvalitet (Gianuzzi, 2010).

                                                                                                                         2  FAR har en hemsida för de som är intresserade av historiken bakom revision (http://www.FAR.se).  3  SME står för small and medium-sized businesses.  4  Bolagsverket har en hemsida för de som är intresserade av Revisor-Aktiebolag (http://www.bolagsverket.se)  

   

7  

1.2 Problemdiskussion Revisionen har som huvudsakligt syfte att kvalitetssäkra ekonomisk information samt skapa trygghet och säkerhet gentemot intressenterna. Syftet med den slopande revisionspliktsreformen år 2010 var att minska den administrativa kostnaden för småföretag. Ett annat motiv var även Sveriges anpassning till internationella förhållanden då Sverige var det näst sista landet inom EU att slopa revisionsplikten. (Prop. 2009/10:204)

Ett företags intressenter har olika uppfattningar kring revisionspliktens nytta för de små berörda bolagen. Det bedöms omöjligt att mäta förtjänsten av revision då värdet varierar för de olika intressenterna. Företagets intressenter har olika användning av revisionen, exempelvis skiljer sig de interna intressenternas nytta från de externa. (Suneson, 2005) I en utredning utförd av Thorell och Norberg (2005) anses kreditgivarna vara den intressent med störst intresse och nytta av en reviderad årsredovisning. Revisionen anses därmed inneha stor betydelse då den försäkrar att de finansiella rapporterna är trovärdig. Författarna anser att det givetvis finns olika åsikter om hur stor påverkan revisionen innehar för betydelse när det gäller kreditgivare. De anser därför att revisionens inflytande inte ska övervärderas då de även finns andra faktorer som spelar stor roll vid en kreditbedömning, bland annat personliga förhållanden, betalningsanmärkningar med mera.

Enligt Svanström (2008) är kreditärenden den största anledningen till att företag i Storbritannien väljer att fortsätta revidera sina räkenskaper trots valfriheten beträffande revisionen. I en studie i Storbritannien kom man även fram till att reviderade företag erhåller högre kreditbetyg (Lennox & Pittman, 2011). En trend som man ser i Storbritannien är att fortsatt revision ger en positiv effekt på kreditgivning, detta i form av bland annat lägre ränta. Detta på grund av att banktjänstemännen anser att trovärdigheten i ett reviderat bokslut är större än i ett oreviderat. I studien lyfts reviderad redovisning fram som en av de viktigaste informationskällorna för kreditgivare. Dessa finansiella rapporter används sedan som underlag för att ta fram viktiga nyckeltal och prognoser inför kreditbedömning. (Lennox & Pittman, 2011).

Revisionen innehar en viktig roll vid kreditbedömningar då bankerna känner sig tryggare när en oberoende part har granskat rapporterna (Svanström, 2008). När ett företag ansöker om lån uppkommer en informationsasymmetri, detta på grund av att företaget besitter mer information än banken. Som kreditgivare vill få en oberoende försäkran om att den information som företaget presenterar inte innehåller betydande fel. (Carrington, 2014)

I Sverige består en stor del av företagen av små och medelstora företag varav deras största externa kapitalkälla kommer ifrån banklån (Tillväxtverket, 2012). Kreditgivningsprocessen sker på ett likartat sätt inom alla svenska banker. Bankerna har som primärt syfte att på ett tillförlitligt sätt kunna säkerställa viktiga faktorer vid kreditgivning. Banken får endast bevilja krediter då kreditrisken är godtagbar, vilket prövas under kreditbedömningen (Munck, 2012). I denna bedömning insamlar banken finansiellt och icke finansiell material som företaget presenterar, bland annat företagets årsredovisning (Thorell & Norberg, 2005).

   

8  

En reviderad årsredovisning innebär enligt Thorell och Norberg (2005) fördelar för kreditgivare. Dessa fördelar är bland annat tillförlitligare årsredovisningar och en revisor att tillgå vid behov av en mer ingående analys av företagets finansiella rapporter. Enligt vår uppfattning borde oreviderade årsredovisningar innebära att banken inte kan vara säker på om redovisningen stämmer överens med verkligheten. Avskaffandet av revisionsplikten kan medföra en minskad tillförlitlighet av den finansiella informationen. Minskad tillförlitlighet kan resultera i att försvårad kreditbedömning av småbolag men även medföra en negativ effekt för småbolag att erhålla lån. Enligt vår mening borde därmed oreviderade årsredovisningar ha en negativ påverkan på kreditbedömningen, då ovanstående fördelar går förlorad vid ett avskaffande av revisionen. Med detta i åtanke följer vår undersökningsstudie. Vi vill undersöka, sex år efter reformens införande, hur kreditgivningsprocessen ser ut idag gentemot innan lagändringen. Har det förändrat den grund som kreditgivningen tidigare byggde på? I denna studie fann vi det intressant att även undersöka hur nystartade företag vägleds av rådgivare kring revisionsvalfriheten. Småföretagarnas Riksförbund samt Nyföretagarcentrum är två organisationer som idag erbjuder rådgivning för personer som vill starta eget eller som befinner sig i nystarten. Det är av vårt intresse att undersöka hur en tredje part, som varken berörs av revisionskostnaden eller nyttan, ser på revisionen samt reflekterar kring ämnet relaterat till kreditärenden.

1.3 Frågeställning -Hur ser kreditgivningsprocessen ut idag jämfört med kreditprocessen innan lagändringen om slopad revisionsplikt som trädde i kraft år 2010? -Vilka konsekvenser har till följd av revisionspliktens avskaffande uppstått för oreviderade småbolag vid kreditprocessen?  -Uppmärksammar rådgivningsföretag nystartade bolag, som väljer att inte ha revisor, på eventuella konsekvenser som de kan få vid en framtida kreditprocess?

1.4 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka huruvida kreditgivningsprocessen har förändrats sedan revisionspliktens avskaffande samt vad detta medfört för konsekvenser för småbolag vid kreditprocessen. Studien har även som syfte att ta reda på hur rådgivningsföretag vägleder nystartade bolag när det kommer till kreditbehov.

1.5 Avgränsning Gällande de två första frågeställningarna avgränsas studien till intressenten kreditgivare varav studiens primärdata kommer att utgå från fyra banker. Studien kommer att behandla kreditbedömning av små aktiebolag som berörs av reformen, det vill säga bolag med högst tre anställda, en nettoomsättning på högst tre miljoner kronor samt en balansomslutning på max 1,5 miljoner kronor. Vidare har en geografisk avgränsning gjorts till Södermanland med förklaringen att vi har våra kontaktnät inom detta område. Beträffande sista frågeställningen avgränsar sig studien till två rådgivningsföretag; Småföretagarnas Riksförbund samt Nyföretagarcentrum med intresse att undersöka hur en tredje part vägleder gällande revisionen och dess betydelse vid kreditärenden.

   

9  

2. Ramverk I ramverket presenteras huvudsakliga begrepp och tidigare forskning som är relevanta för studien.

2.1 Revision Syftet med revision enligt Trohammar (2006) är att med en professionell skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets årsredovisning, förvaltning och bokföring. Enligt Trohammar har revision en stor betydelse för företaget och dess intressenter, intressenterna skall kunna lita på företagens information samt ekonomiska ställning och förvaltning.

Bolagsverket 5 framför att det mål som finns för revision är att revisorn skall lämna en revisionsberättelse i vilket han eller hon uttalar sig med hög eller med absolut säkerhet. I revisionsberättelsen redogör revisorn för vad som uppmärksammats i granskningen av bolagets årsredovisning samt styrelsens förvaltning av aktiebolaget. Revision skapar trovärdighet och trygghet både internt och externt. Revisorn är en länk mellan kunden och kundens intressenter. Företagets intressenter får ta del av revisorns rapporter som kan vara nödvändigt för framtida investeringar.6

2.2 Intressentmodellen Ax, Johansson och Kullvén (2012) framhåller att alla företag har ett visst antal intressenter, som företagen har en relation till. Relationen mellan företagen och intressenterna ses som beroende, företaget är beroende av sina intressenter och intressenterna är beroende av företagen, eftersom vardera part bidrar och belönar varandra. Fassin (2008) beskriver en intressentmodell som ett hjul. Företaget är navet i hjulet och intressenterna är ändarna av ekrarna runt kanten. Den vanligaste versionen av figuren omfattar sju intressenter.

Enligt Trohammar (2006) har revisionen en stor betydelse för ägarna och intressenterna, så som kunder, kreditgivare, stat och kommun, leverantör, anställda och företagsledning. Om det inte fanns revisorer, hade intressenterna varit tvungna att göra egna kontroller över bolagen för att få en tilltro till företagets ekonomiska ställning. Vår huvudfråga har fokus på kreditgivaren, därför kommer inte de andra intressenterna behandlas.

Banker och andra kreditgivare vill ha full ekonomisk information, för att se om företaget är kapabelt till att betala tillbaka sina skulder och lån. Om kreditgivaren får full information av bolagets ekonomiska ställning, ser kreditgivaren om det finns säkerhet för att låna ut kapital. Kreditgivare bidrar med kapital, precis som ägarna, och blir belönade med räntor, amorteringar och välskötta företag (Ax m.fl., 2012).

                                                                                                                         5  Bolagsverket har en hemsida för de som är intresserade att läsa om revisionsberättelse-aktiebolag (http://www.bolagsverket.se)  6  FAR har en hemsida för de som är intresserade att läsa om revision, andra bestyrkandeuppdrag och övriga granskningsuppdrag (http//:FAR.se)  

   

10  

Banker och kreditgivare behöver uppgifter för att kunna bedöma företaget betalningsförmåga att betala de avtalade räntorna och amorteringarna (Agélii & Karlsson, 2008).

2.3 Redovisningsprocessen  Om inget annat anges är källan Trohammar (2006) för avsnitt 2.2-2.3. Redovisningsprocessen delas upp i tre delar, planering, granskning samt rapportering. Det första steget är planering. Planering innebär att revisorerna skall skaffa sig förståelse av redovisningssystemet för att kunna planera revisionen. Varje revision måste planeras noga då planeringen är en avgörande del av arbetet. Inledningsvis skall revisorn bestämma vilka områden som skall granskas och hur granskningen skall gå till, även ta beslut om när och av vem.

Då alla företag är unika, kommer granskningen skilja sig från företag till företag. Genom att revisorn granskar företaget, skaffar revisorn sig tillräcklig och ändamålsenlig information, så kallade revisionsbevis. Revisionsbeviset skaffas för att kunna dra betryggande slutsatser att basera sina uttalanden på i revisionsberättelsen.7

Andra steget i redovisningsprocessen är att granska. Syftet med granskningen är att ge grunder för ställningsantaganden i revisionsberättelsen. Granskningen är bland annat att bedöma om resultaträkningen tillsammans med noterna ger en rättvisande bild av företagets resultat. Även att tillgångarna och skulderna är rätt värderade och finns med i balansräkningen och att förvaltningsberättelsen innehåller vad lag och redovisningssed föreskriver.

Tredje och sista steget i redovisningsprocessen är rapportering. Huvudsyftet med rapporteringen är att göra utlåtanden om årsredovisningen och bokföringen, samt styrelsen och VDs förvaltning i en revisionsberättelse.

2.4 Revisionsberättelse Revisionsberättelsen beskrivs som en offentlig rapport som revisorn årligen lämnar till styrelsen. I revisionsberättelsen rapporterar revisorn till årsstämman om årsredovisningen upprättats enligt årsredovisningslagen, ÅRL. Berättelsen skall lämnas till styrelsen senast tre veckor före ordinarie stämma. Genom en revisionsberättelse tillstyrker eller avstyrker revisorn att resultaträkningen och balansräkningen fastställs. Finns det en vinst i företaget disponeras vinsten, skulle det ske en förlust inom företaget behandlas förlusten. Vinsten och förlusten behandlas enligt de förslag som angetts i förvaltningsberättelsen. Om revisorn inte skaffar sig tillräckliga och lämpliga revisionsbevis, måste revisorn anmärka på detta i sin revisionsberättelse. Skulle revisorn behöva avvika från god revisionssed skall detta framgå tydligt i revisionsberättelsen. Ett skäl till avvikelse kan bero på att revisorn inte haft möjlighet att göra en omfattande granskning.

                                                                                                                         7  Revisionsberättelse förklaras mer i kapitel 3.3 Revisionsberättelse    

   

11  

2.5 Frivillig revision Den 1 november 2010 blev revisionsplikten frivillig för små aktiebolag. Kreditupplysningsföretaget UC varnade då för att kreditrisken skulle anses högre i nystartade bolag som valt att slopa revisionen i bolaget. (Brännström, 2013) Även Blackwell, Norland och Winters (1998) tryckte på denna punkt, företag som slopar revisionen kan få högre räntor vid krediter. Brännström (2013) framhåller att det år 2013 var det tre av fyra nystartade bolag som valde att inte använda sig utav en revisor. Brännström menar att redovisningstjänster och revision gör skillnad, han anser att det inte räcker att konstatera skillnaden för bolagen. Redovisningskonsulter och revisorer måste istället aktivt försöka nå alla som behöver hjälp.

Efter varje räkenskapsår skall ett aktiebolag skicka in sin årsredovisning till bolagsverket, senast sju månader efter räkenskapsårets slut. En årsredovisning består av en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, noter och en kassaflödesanalys8. Per Nordström som arbetar som chefsjurist på bolagsverket nämner att bolagsverket har fått in flera årsredovisningar med bristande kvalitet än tidigare. Även antalet förseningar har ökat efter införandet. Efter slopandet av revisionsplikten har Bolagsverket även fått in ett stort antal ärenden där de äldre bolagen tagit bort sina revisorer. (Nordström, 2012)

Bristande kvalitet som uppmärksammats i årsredovisningarna är till exempel handskrivna årsredovisningar med uppställningar som inte följer lagstiftningen. Ett aktiebolag ska lämna in en årsredovisning till Bolagsverket, oavsett om de valt att slopa revisionen eller inte. Genom den slopande revisionen för små aktiebolag menar Bolagsverket att antalet förseningar kommer öka. (Nordström, 2012) Nordström konstaterar att ”Reformen om frivillig revision har fått den positiva effekten att många bolag har kunnat välja om man ska ha full revision eller inte, men nu behövs olika åtgärder för att återupprätta kvalitén i de mindre bolagens ekonomiska rapportering”. (Nordström, 2013)

Nordström (2013) menar att alternativa redovisningstjänster och elektronisk rapportering skulle kunna höja kvalitén igen. Många frågor Bolagsverket möter tyder på att företag har valt att slopa revisionen. Nordström tar upp att de problem som setts från Bolagsverkets horisont tyder på att många bolagsföreträdare skulle dra nytta av en kunnig bokföringsbyrå, en auktoriserad redovisningskonsult eller tjänster från en revisionsbyrå. Detta underlättar för ett bolag att sköta bokföringen och redovisningen på rätt sätt, för att sedan sammanställa årsredovisningen samt få den godkänd av en revisor, för att sedan skickas in till Bolagsverket.

2.6 Agent principal teorin/intressentgapet Det kan enligt Adams (1994) förekomma en skillnad mellan den information som en person eller företag kan ha i jämförelse med en annan part. När det finns en skillnad i information uppstår det ett informationsgap. Detta fenomen kan ske mellan två intressenter, som exempelvis en bank och ett företag som vill ta en kredit hos banken.

                                                                                                                         8

Bolagsverket har en hemsida för de som är intresserade av årsredovisning-aktiebolag. http://www.bolagsverket.se      

   

12  

Enligt Bergström och Samuelsson (2009) är det vanligast att agenten har övertaget vad gäller informationen gentemot principalen. De har i en studie gjort en jämförelse mellan ett försäkringsbolag och försäkringstagaren. I studien framkommer det att försäkringstagaren vet mer om sin personliga hälsa än försäkringsbolaget vilket personen använder till sin fördel för att få en bättre försäkringspremie.

Agent/principalteorin används i ekonomisk forskning, teorin förklarar det problem som kan uppstå då en person, även kallad agent, har möjligheten att ta beslut åt en annan person, även kallad principal. Personerna kan både vara privatpersoner eller juridiska personer. Teorin belyser det dilemma som kan uppstå då båda parterna kommer att se till sitt bästa intresse i första hand, speciellt agenten. (Adams, 1994) Grundläggande antaganden för principal-agent teorin är att människor ser till sin egen nytta, är rationella och är beredda att ta mindre risker. Principal-agent teorin belyser de avvägningar som måste göras för att den mest effektiva lösningen mellan kostnaden att veta agentens intentioner och beteende men att samtidigt skapa incitament för att nå bästa möjliga avkastning på agentens utförda arbete. Avvägningen på detta sker oftast med förutsättningen att agenten och principalen inte har tillgång till samma information, det kan finnas en informationsasymmetri. (Adams, 1994)

Ett problem som kan uppstå är om agenten inte presterar tillräckligt vilket kallas negativt urval. Det uppkommer när principalen har tillgång och uppsyn över agentens arbete men inte kan bedöma det. Ett annat problem är när agenten presterar på ett annat sätt än principalen hade för avsikt, detta problem kallas osäker lojalitet och uppstår när principalen har möjlighet att bedöma agentens beteende, men kan inte observera det.

2.6.1 Informationsasymmetri Informationsasymmetrin som uppstår mellan banken och låntagare beskriver Liang, Gow, Huang Hsiu-Chen, Chang och Chang-Hsi Yu (2006) som två olika typer av informationsgap. Det första av de två gapen innefattar informationen som är känd av banker och informationen som låntagare har. Låntagare har oftast mer information om sin verkliga finansiella status än det som en bank får ta del av. Det andra gapet har att göra med det som företag förväntas lämna och lovar att utföra i jämförelse med företagets faktiska åtgärder. Alltså kan den förväntade informationen som finansiella rapporter och information om investeringsprojekt vara avvikande från det som företaget faktiskt utövar menar Liang m.fl. (2006).

Liang m.fl. (2006) menar på att det är ägarna som har mest information om företaget, därför kan de dra nytta av det genom att selektivt välja ut den information de delar med sig av till banken. Informationsasymmetrin är oftast inte till fördel för banker då det är banken som är den part som är beroende av den information de får tag på inför ett kreditbeslut. Informationssymmetrin kan på samma sätt vara till nackdel för företag då banker kan utnyttja informationsgapet för att ge företag ofördelaktiga villkor, som exempelvis högre ränta. Beroende på vilken information ett företag väljer att lämna ut till banken anses företaget av banken vara mer, eller mindre seriöst. Seriositeten beror även på aktualiteten i informationen företaget bestämmer sig att lämna ut till banken. (ibid)

   

13  

En till egenskap som Liang m.fl. (2006) nämner är vikten av hur tillförlitlig och jämförbar redovisningsinformationen är, dess kvalitet kan även den vara viktig för att banken skall kunna fatta beslut utifrån den givna informationen. Bankerna vill begränsa informationssymmetrin mellan företaget och banken då den är till deras nackdel. Nackdelen är att banken inte får en rättvis bild av företagets finansiella ställning. (Evans m.fl., 2005) Bankerna efterfrågar så pålitlig och korrekt information de kan få tag på genom deras egna metoder, detta för att fatta välgrundade beslut om kreditgivning. Dessa metoder är bankernas egen procedur för kreditvärdighet. Företag måste i viss omfattning enligt lag, exempelvis Årsredovisningslagen, lämna ut eller offentliggöra sina finansiella rapporter. Omfattningen av informationsrapporteringen samt omfattningen av innehållet kan bestämmas i kontrakt med banken utöver det som krävs av lag för företaget att lämna ut. Först när företagets reviderade finansiella information är offentligt rapporterad kan bankerna med större säkerhet anta att de finansiella rapporterna är upprättade enligt god redovisningssed. När rapporterna är upprättade enligt god redovisningssed kan banken med större säkerhet tro att företaget inte ger en missvisande bild av sitt företag i syfte att utnyttja det till sin fördel. (Svensson, 2003)

Evans m.fl. (2005) menar på att företag, på bankens förfrågan, kan upprätta ett kontrakt där det framgår den information banken kräver som underlag utöver annan information företaget lämnar. Den kontraktbaserade finansiella informationen företaget bestämmer att ge ut till banken kan ha större risk att vara missvisande, detta eftersom det kontrakt baserade informationen som banken vill ha in kan ge företaget incitament att agera till sitt eget bästa intresse. Företaget kan vinkla dess finansiella ställning genom att ge ut information som banken vill få in, den kontraktsbaserade informationen, gentemot den information som banken egentligen skall få ta del av för att göra en rättvis bedömning. (ibid)

Den oreviderade offentliga informationen som företag lämnar ut menar Evans m.fl. att den inte är tillräcklig för att ge utrymme för att kunna fatta välgrundade beslut. De menar att informationen istället skall fokusera på att ge de primära användarna som företaget har förtur i vilken information som skall lämnas ut. Primära användarna är bland annat bankerna. De menade på att den kontraktsbaserade informationen i vissa fall även vara mer användbar än de offentligt rapporterade informationen för de externa intressenterna.

Enligt Ekedahl (2007) har revisorn en roll i att tillstyrka eller avstyrka företagets finansiella rapporter, revisorn har dessutom en kontrollerande roll som en extern part i företaget. Företag som har en bra relation med omgivningen och sina intressenter har enligt Ax m.fl. (2012) en fördel att finna i detta bland annat genom bättre kontraktsvillkor då företaget och intressenten har ett starkare band.

I informationsutbytet mellan en intressent och ett företag kan ett tillstånd uppstå enligt Adams (1994) där ena parten utnyttjar den informationsasymmetri som uppstår mellan parterna. Det är därför viktigt för en intressent att få tag i pålitlig information menar Ekedahl (2007). För att en kreditgivare skall vara säker i sin kreditgivningsprocess kräver de in så mycket ekonomisk information om företaget i fråga det kan få tillgång till (Ax m.fl., 2012).

   

14  

2.7 Kreditgivningsprocessen 2.7.1 Kreditrisk Kreditrisk är den risk banken, även kallad kreditgivaren går med på när banken ingår avtal med företaget, som blir kredittagare (Sveriges Riksbank, 2001).9 Genom att samla in material om företagets finansiella ställning kan banken göra en bra analys och därigenom få en bra överblick av företagets risk gentemot banken, samt dess möjligheter att betala tillbaka lånet (Sigbladh & Willow, 2008). Bankerna ser olika på risk, därför kan det hända att en bank inte ser företaget som kreditvärdigt och därmed inte beviljar företaget kredit. En annan bank kan däremot göra bedömningen att företaget är kreditvärdigt och bevilja företaget kredit. Banken kan inte i förväg veta utfallet och vilken kreditrisk de tar. Enligt Sigbladh och Willow (2008) kan banken inte i förväg veta exakt hur stora sannolikheterna är att företaget inte kan betala tillbaka krediten, dessutom kan banken inte heller veta storleken av förlusten. Det är alltjämt viktigt vid hantering av kreditrisken att banken väger fördelar mot nackdelar med själva kreditaffären i sig. Banken måste i varje fall försöka se till så att den vinst som de förväntas göra med kreditaffären är i jämnvikt med riskerna som associeras med krediten från banken. (Sigbladh & Willow, 2008)

Långivare och institut måste enligt lag ha kontroll på sin kreditrisk gentemot låntagaren. Bruns och Fletcher (2008) menar på att kreditrisken gör det extra viktigt för bankerna att i förtid försöka beräkna sina kreditrisker och möjliga förluster på kreditgivningen, därför är kreditprocessen för bankerna en central del. Sigbladh och Willow (2008) menar på att genom noggrann kontroll över risktagandet samt minimering av risker kan bankerna optimera sin verksamhet på kreditgivningssidan.

Bruns och Fletcher (2008) menar på att en annan princip som är viktig att tänka på för banken är konkursrisken i företaget som vill låna pengar. Det föreligger en risk för banken att inte få tillbaka utlånat kapital om företag hamnar i obestånd eller går i konkurs, detta påverkar deras förmåga att betala tillbaka på krediten till banken. Banker bör inte enligt dem bevilja lån till företag som är mer benägna utifrån bankens egen synvinkel, av olika anledningar, att hamna i obestånd eller att gå i konkurs.

Om ett företag, som enligt banken, påvisar vissa risker för att hamna i obestånd eller konkurs, bör banken avslå företagets ansökan om kredit. Lånet bör avslås även om företaget kunnat uppvisa goda säkerheter för lånet. Sigbladh och Wilow (2008) menar på att ett företag som är mer benäget att hamna i konkurs bör kreditansökan avslås, men författarna ser även på det ur en annan synvinkel, nämligen tidsperspektivet.

Tidsperspektivet syftar enligt författarna till att redan i ett tidigt stadium avsluta ett dåligt kontrakt eller överenskommelse av denna karaktär för att spara tid, men även pengar. Författarna syftar på en alternativkostnad, där den tiden banken lade på ett dåligt kontrakt kunde används på bättre investeringar. Banken gör enligt författarna företaget en tjänst att inte låna ut krediten.

                                                                                                                         9  Sveriges riksbank har en hemsida för de som är intresserade av artikeln från Sveriges riksbank (http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_FS/finstab_01_2_artikel2.pdf).  

   

15  

Har ägaren till företaget haft problem med tidigare företag är detta en annan signal som kan göra att banken kan ge ett direkt avslag på företagets ansökan om kredit. Emellertid finns det vissa andra förutsättningar som kan göra så att banken avslår företagets kreditansökan i första hand men kommer att granska och återkomma efter noggrannare granskning då ett slutgiltigt beslut fattas av banken angående kreditgivningen. Avsaknaden av revisionsberättelsen i kreditsökande företags senaste årsredovisning kan vara ett exempel på ett beslut som kommer att undersökas vidare innan slutgiltigt beslut fattas av banken. (ibid)

2.8 Kreditgivningsprocessens informationskällor Enligt Sigbladh och Wilow (2008) måste banker, som tidigare nämnts, enligt lag fatta beslut och organisera sin kreditprövningsprocess så att de skall ha tillräckligt med information om den kreditsökande för att bedöma risken med att ge ut kredit. Bankerna kan använda sig utav många källor till att inhämta kreditinformation som de kan använda som underlag vid beslut. De nämner vidare att de viktigaste källorna för information som bankerna använder sig av är företagets ägare, affärsidé och företagsledningen samt årsredovisningen. De menar även på att andra informationskällor så som kreditupplysningar, finansiell information, personlig information om kredittagaren, media och branschorganisationer skulle kunna bidra med en lämplig bild av företaget som underlag vid beslut i kreditgivningsprocessen. (Sigbladh & Wilow, 2008) Reviderade finansiella rapporter kan hjälpa företaget att stärka bilden av företaget menar Ekedahl (2007).

2.9 Revision & kreditgivning Revisorn har som huvuduppgift att vara en extern enhet som granskar företagets finansiella rapporter. Revision har även som uppgift att bland annat, som nämnts ovan, minska informationsasymmetrin som kan uppstå mellan företag och bank (Eilifsen, Messier, Glover och Pratwitt, 2009). En granskad årsredovisning anses vara mer trygg och korrekt än en som inte är granskad av en extern tredje part, så som en revisor Ekedahl (2007). Ekedahl nämner i sin artikel att bankerna i stor utsträckning använder sig av reviderade årsredovisningar som underlag för deras antaganden om företagets fortsatta existens. Bankerna anser att en reviderad årsredovisning är en trygghet för banken, att allt som skall vara med i årsredovisningen finns med. En oberoende part som en revisors granskning ökar alltså enligt Ekedahl trovärdigheten för det kreditsökande företagets finansiella rapporter. Han menar på att det att när det gäller små företag så är det viktigt för banken att företaget har en reviderad årsredovisning.

Sigbladh och Wilow (2008) framhåller att säkerheten för banken blir större om den kreditsökande har en årsredovisning som blivit granskad av en självständig och opartisk revisor. De menar även att revisorn i sig kan ha en betydelsefull roll som vid medgivande av sin kund kan ge konsultation till banken, och då agera som en informationskälla mellan parterna.

   

16  

Bankerna måste vid kreditgivning komma till beslut om vilken räntesats som skall gälla det utlånade kapitalet. Det finns tre faktorer som banken tar hänsyn till vid beslut om vilken ränta som ska ges, även kallat räntebestämning. Den riskfria10 räntan är den första faktorn, den andra faktorn är affärsrisken företaget har och den tredje faktorn är informationsrisken (Elder, Beasley och Arens, 2010). Affärsrisk är den risk som ligger i att företaget inte kan betala tillbaka sitt lån på grund utav svårigheter av ekonomiska slag eller affärsförhållanden, som exempelvis en finanskris. Informationsrisk är den risk som banken har att den information de fått utav företaget är bristande eller icke pålitlig. Denna situation uppstår vanligtvis om företagets finansiella rapporter är bristfälliga i sitt utförande.

Författarna nämner att revisorn inte kan påverka affärsrisken eller räntan som banken sätter, dock spelar revisorn en viktig roll vid informationsrisken. Om en revisor har granskat kan banken känna en viss trygghet i att årsredovisningens utförande är riktigt och kan då bestämma en nivå på informationsrisken till ett lågt värde i bankens beräkning. (Elder m.fl. 2010)

2.10 Tidigare studier Ett av argumenten till revisionsplikt i Sverige var för att förebygga ekonomisk brottslighet. En utredning av Thorell och Norberg (2005) visade då att det inte fanns några bevis på att de negativa effekterna som exempelvis skattebrott skulle komma att öka vid ett avskaffande av revisionsplikten. I en svensk studie av Svanström (2008) undersöktes SME:s inställning till revision vid ett då eventuellt avskaffande. Där framgick det att cirka 67 procent av de tillfrågade småbolagen skulle komma att fortsätta välja revision, 16 procent uppgav att de tänkte välja bort revisionen, och 17 procent tog inte ställning till undersökningen.

I en undersökning av Collis, Jarvis och Skerratt (2004) har man genomfört en utredning av 17 banker i Storbritannien. Syftet med studien var att ta reda på revisionens värde vid kreditgivning. Utgångspunkten vid undersökningen berörde relationen mellan principalen som i detta fall är banken och agenten som är företaget varpå det lätt kan uppstå en mer eller mindre informationsasymmetri. Detta då de har olika kunskaper och tillgång till relevant information som kan påverka samarbetet mellan dem. Desto större informationsgapet är, desto större är risken mellan parterna som i sin tur kan påverka krediten och dess risker. Studiens utfall visade att cirka 95 procent av de undersökta bankerna kände en större trygghet och mer villiga att bevilja kreditlån till små reviderade företag gentemot oreviderade företag. I studien framgick det att majoriteten av de berörda företagen i England valde bort revisionen efter avskaffandet år 1993. Den främsta anledningen till varför företagsledarna valde att behålla revisionen var för att främja relationen med dess externa intressenter. Bland dessa ansåg kreditgivare vara av betydelse då dessa företag vill uppvisa trovärdighet med den finansiella informationen och därmed påverka kreditvärdigheten. De ansåg i och med det att revisionens nytta översteg kostnaden för revisionen.

                                                                                                                         10  Riskfria räntan betraktas som den lägsta avkastningsnivå en investerare kan få vid en investering, utan att ta någon risk för att förlora något.  

   

17  

Som slutsats kom författarna fram till att företag avser att behålla revisionen då företagen i framtiden har tankar på att investera/expandera verksamheten, vilket inbegriper att de förr eller senare kommer behöva genomgå kreditprövning.

I en annan undersökning gjord av Strenger, Hallin och Sandén (2008) undersöktes bankernas inställning till förslaget av ett avskaffande revisionsplikt i Sverige. I studien framkom att majoriteten av bankerna var negativt inställda till på avskaffandet då en granskad årsredovisning uppvisar högre kvalitet. Dock framkom det även hur revisionens betydelse för bankerna skiljer sig åt beroende på företagets storlek. Studien visade att revisionens betydelse ökar med storleken på företaget. I exempelvis de mindre företagen som inte får uppnå två av tre kriterier under två räkenskapsår visade de sig att revisionen hade en mindre roll vid kreditärenden. Studien visade att revisionen inte ska övervärderas utan att de finns andra faktorer som är påverkande vid kreditbedömning.

Ju längre förhållande kunden haft med kreditgivaren desto större förtroende har byggts upp och därmed spelar revisionen en mindre betydelse.

Liknande resonemang finner vi i en undersökning av Thorell och Norberg (2005) som menar att årsredovisningar inte ska anses vara direkt avgörande vid kreditbedömningar. Detta eftersom banken kräver även annan underlagsinformation och lägger stor vikt på andra faktorer, såsom betalningsanmärkningar, säkerhet med mera. Strenger m.fl. (2008) slutsats visade dock att reviderade räkenskaper ökar bankernas förtroende för företaget och att oreviderade rapporter kan komma att leda till nekande av krediter enligt de utfrågade bankcheferna.

I Spanien undersöktes hur betydelsefull en reviderad redovisning är när det kommer till beviljande av kredit. Författarna undersökte hur kreditgivare uppfattade den information som ges av revisorerna i form av revisionsberättelse och vad den innebär gällande kreditfrågor. Som slutsats kom de fram till att en revisors underskrift tolkas som en korrekt granskning vilket kan vara en avgörande faktor vid kreditbeslut. (Gómez-Guillamón, 2003) Även liknande resonemang har visat sig ibland annat en studie från Danmark. Där framgick att kreditgivare menar att reviderade årsredovisningar kommer att ha en positiv påverkan vid kreditbeslut, ränta samt andra lånevillkor (Erhvers & Selskabsstyrelsen 2005).

Enligt Blackwell m.fl. (1998) fann man ett positivt samband mellan lägre ränta och reviderade finansiella rapporter. De undersökte vilken möjlig räntesats som företagen kunde tänkas erhålla från kreditgivare och jämförde reviderade företag med icke reviderade. Då studien är genomförd i USA där det inte råder lagstadgad revisionsplikt fann undersökaren att trots valfriheten finns en nytta av revisionen som kan överstiga dess kostnad. De menade att företag som väljer revision kan, i många fall, spara pengar genom en lägre räntesats på sina lån. Den låga räntesatsen skulle kunna innebära att företagen sparar mer pengar än om det skulle välja att välja bort revisionskostnaden.

   

18  

Genom att välja revision uppgick de faktiska räntebesparingarna, enligt studien, till cirka 28-50 procent av den genomsnittliga revisionskostnaden. Bland företagen ansågs kreditskäl vara den största anledningen till fortsatt revision.

2.11 Begrepp Begrepp som är relevanta för studien är revision, trovärdighet, intressentmodell, agent/principal teorin, informationsasymmetri samt kreditgivningsprocess. Samtliga begrepp ligger till grund för undersökningen och är avsedda att studeras empiriskt.

   

19  

3. Metod I detta kapitel behandlas den valda forskningsmetoden, undersökningsmetod, urval samt analys vid genomförandet av studien. Vidare presenteras en operationalisering av de begrepp som ligger till grund för studien samt en diskussion kring studiens kvalitet.

3.1 Val av forskningsmetod För att samla in data finns två typer av metoder; kvalitativ och kvantitativ. Dessa två forskningsmetoder använder olika datainsamlingstekniker för att få fram ett resultat. Skillnaden mellan båda metoderna är att den kvalitativa metoden fokuserar på ord och förutsätter ett tolkande synsätt medan den kvantitativa analyserar siffror (Bryman & Bell, 2014). I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod. Enligt Bryman och Bell (2014) kännetecknas den kvalitativa metoden av en mer intensiv metodansats som går mer på djupet i sin tolkning. Då vår avsikt med studien är att undersöka om revisionspliktens avskaffande har förändrat kreditgivningsprocessen samt även medfört konsekvenser för småbolag ansåg vi att den kvalitativa metoden var mest lämplig. Den kvantitativa forskningsmetoden bedömdes inte vara ett alternativ för denna studie då vi utifrån vårt syfte behövde utförligare svar på våra intervjufrågor samt en bredare förståelse kring ämnet. Detta för att lyckas besvara våra frågeställningar på ett rättvisande sätt och därmed undvika möjliga missförstånd. Enkätstudier ansågs heller inte vara något alternativ då denna typ av insamlingsdata begränsar och styr respondentens svarsalternativ.  En av de främsta kritikerna, enligt Bryman och Bell (2014), som är riktade mot den kvalitativa forskningsmetoden är att den framstår som subjektiv. De menar att kvalitativa undersökningar till stor del bygger på författarnas uppfattningar om vad de anser är angeläget för studien.

3.2 Undersökningsmetod I denna studie har vi använt oss av intervju via mejl, varav studiens empiriska material har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Val av undersökningsmetod har sin förklaring i tidsbrist både från respondenternas samt vårt håll. En semistrukturerad intervjuform innebär att den som intervjuar har en färdig mall, med de frågor som förväntas besvaras. Intervjufrågorna bör vara konstruerade så att de öppnar för möjligheten att fånga det som efterfrågas, men även möjligheten att kunna uttrycka sig fritt kring ämnet (Bryman & Bell, 2014). För att kunna genomföra en bra intervju har vi förberett oss i form av kunskapsinhämtning genom att vara påläst inom relevanta teorier, lagstiftningar samt tidigare forskning. Den intervjuguide som utformades utgick utifrån vad som framkom i ramverket som i sin tur utgick från studiens syfte.

Vi är väl medvetna om att en fysisk intervju skulle kunna tillföra andra aspekter som dessvärre kan gå förlorad vid mejlintervju. Nackdelen med den valda undersökningsmetoden är att man inte ser personen man talar med vilket kan innebär att man missar möjligheten att observera respondentens kroppsspråk och känslouttryck. Även chansen till följdfrågor går förlorad om exempelvis oklarheter skulle uppstå. En fördel med intervjuer via mejl är dock att respondenten ges chansen att formulera sig väl skriftligt.

   

20  

Respondenten ges då tid att formulera sig och verkligen tänka till på vad man vill berätta, vilket kan innebära mindre spontana svar än om intervjun skett i ett fysiskt möte. Dock kan det även ses som en nackdel då respondenten kan vinkla och undanhålla viktig information. (Saunders, Lewis & Thornhill, 2012)

3.3 Primärdata & sekundärdata Insamling av data delas upp i två typer av data, primär- och sekundärdata. Primärdata syftar på den information som forskaren samlat in för första gången för att besvara sin forskningsfråga. Primärdata kan exempelvis samlas in genom intervjuer, enkäter med mera. Sekundärdata består utav tidigare insamlad data som någon annan samlat in och finns tillgänglig för allmänheten. Källorna av sekundära data inkluderar bland annat litteraturer, tidskrifter, artiklar med mera. (Alvehus, 2013)

Genom utförda mejlintervjuer med bankerna samt företagen erhålls studiens kvalitativa primärdata. Som ett komplement till intervjuerna har en insamling från diverse sekundära källor gjorts, bland annat genom vetenskapliga artiklar och litteraturer. Via högskolans databaser har vetenskapliga artiklar sökts efter där relevanta begrepp tagits fram genom olika sökord inom området. De sökord som vi använde oss av var bland annat: revisionsplikt revision, kreditbedömning, kredit och dess engelska motsvarigheter.

Nackdelen med sekundära källor är att de från början är insamlad för något annat syfte. Enligt Jacobsen (2002) är det viktigt att forskaren sätter sig in i vilket sammanhang som data är insamlad i. Detta för att undvika tolkningsfel då den sekundära källans möjligtvis appliceras på ett annat problem. I och med det är vi väl medvetna om att den kritiska tolkningen av dessa källor innehar en stor betydelse för vad som anses relevant för vår studie.

3.4 Urval Då vår undersökning är av kvalitativ karaktär var inte generalisering vårt syfte men urvalet var ändå av stor betydelse. I urvalsprocessen är det första steget att skapa sig en överblick över vilka personer som kan anses vara lämpliga respondenter (Saunders m.fl., 2012). Då vår studie dels har sitt fokus i bankernas kreditbedömning var vi intresserade att komma i kontakt med individer som jobbar inom det berörda området. I denna studie består urvalet av en respondent ifrån varje bank som jobbar med kreditärenden. Då reformen infördes för sex år sedan var respondentens arbetslängd väsentlig för studien. För att kunna besvara våra frågeställningar krävde studien respondenter som jobbat inom kreditärenden i minst sex år. Det är dock viktigt att poängtera att det inte går att garantera att respondentens svar överensstämmer med bankens synsätt på kreditprocessen. En av de fyra intervjuade bankerna ville vara anonyma, varav vi har skapat anonymitet för samtliga banker för att undvika att läsaren ska kunna lista ut vilken bank vi har intervjuat. I presentation av intervjusvaren kommer bankerna betecknas; Bank A, Bank B, Bank C samt Bank D.

   

21  

Studien ska även undersöka hur rådgivningsföretag vägleder sina kunder i frågan om revision varav urvalet även består utav två rådgivningsorganisationer; Småföretagarnas Riksförbund samt Nyföretagarcentrum. Respondenten från Nyföretagarcentrum är VD och ifrån Småföretagarens Riksförbund har vi intervjuat organisationens näringspolitiska talesperson.

3.5 Operationalisering För att kunna undersöka begrepp måste teorin omvandlas till något testbart, det vill säga till något som är möjligt att mäta empiriskt. Att tolka begrepp som inte är mätbara, till konkreta mätbara variabler kräver en operationalisering av teoretiska begrepp. Operationalisering är en process som innebär att man försöker översätta det abstrakta och omätbara begreppen till något konkret och mätbart. (Bryman & Bell, 2014) Enligt Kröner och Wahlgren (2005) kan olika begrepp ha olika betydelse för olika personer. Vid operationalisering fångas dessa begrepp in centralt för att kunna mätas på ett likartat sätt. I denna studie är operationaliseringen upplagd utifrån begrepp som är presenterade i ramverket som i sin tur är baserade på forskningsfrågorna samt syfte.

Begrepp som vi anser är relevanta för studien är: revision, trovärdighet, intressentmodell, agent/principal teorin, informationsasymmetri samt kreditgivningsprocess. Samtliga begrepp ligger till grund för undersökningen av de oreviderade bolagens påverkan vid kreditprocessen.

Revisionen har som syfte att kvalitetssäkra den finansiella informationen i årsredovisningen och skapa trovärdighet gentemot företagets intressenter genom att låta en oberoende tredje part granska räkenskaperna (FAR, 2006). Enligt Ax m.fl. (2012) ökar ett företags trovärdighet då företagets räkenskaper granskats av en revisor. Genom fråga 9-11 (se bilaga 1) har vi försökt mäta revisionens värde genom att undersöka revisionens betydelse samt huruvida bankerna anser att revisionen ökar företagets trovärdighet vid kreditärenden.

Intressentmodellen bygger på ett utbytesförhållande mellan företaget och dess intressenter. Intressentmodellen belyser vilka aktörer som har ett intresse i ett företag. Exempel på en intressent är kreditgivare som vill ha full ekonomisk information vid en kreditprövning. För att mäta bankens beroende av ett företags information har frågorna 7-8 (se bilaga 1) utarbetats.

Principal-agentteorin antar att det råder informationsasymmetri mellan parterna. Detta eftersom parterna har olika kunskaper och tillgång till relevant information som kan påverka samarbetet mellan dem. Asymmetrin leder till att det uppstår en risk mellan parterna som fördelas genom ett kontrakt. Genom fråga 12,14 samt 15 (se bilaga 1) har vi försökt mäta dessa begrepp för att därmed kunna undersöka hur väl de överensstämmer med ramverket.

Kreditgivningsprocessen är en del av det centrala i studien. Studien har bland annat som syfte att undersöka om det skett några förändrar inom kreditgivningsprocessen sedan lagändringen. Genom att kunna undersöka syftet har fråga 5-6 samt 13 (se bilaga 1) utformats för att kunna fastställa huruvida kreditgivningsprocessen grund har förändrats sedan reformens införande.

   

22  

De inledande frågorna i intervjun, det vill säga frågorna 1-4 (se bilaga 1), hade endast som avsikt att få mer information om respondentens befattning samt hur länge personen jobbat inom kreditärenden. Genom de avslutande frågorna (16-17) har vi försökt motverka några missförstånd samt feltolkningar genom att låta respondenten godkänna sammanställandet av intervjun samt chansen till att återkomma med följdfrågor vid eventuella funderingar.

Intervjufrågor till de rådgivande organisationerna (se bilaga 2) Genom de inledande frågorna 1-3 är syftet att öppna upp intervjun och samla information om verksamheten samt respondentens befattning. Frågorna 4-5 har som mål att mäta revisionens betydelse för att skapa en förståelse för hur dessa rådgivningsorganisationer ser och tänker kring revisionen och dess värde. Intervjufrågorna 6-7 berör revisionens betydelse vid kreditärenden. Hur vägleds de nystartade bolagen som är i finansieringsbehov, innehar revisionen en större betydelse vid dessa aspekter. De avslutande frågorna 9-10 har som syfte att skydda studien från eventuella feltolkningar som i sin tur kan ha en påverkan på studiens kvalitet.

3.6 Analys När det var dags för att analysera det insamlande materialet lästes alla de sex intervjuerna igenom ordentligt. Syftet med analysen är att den ska bygga en koppling mellan ramverk och empiri (Bryman & Bell, 2014). Då vi utförde våra intervjuer via mejl var svaren färdiga att anlysera. Varje fråga studerades var för sig i syfte för att se spridningen i hur respondenterna svarat. Ett enkelt analysschema gjordes för att enklare kunna identifiera kopplingar och samband vilket har hjälpt oss att skapa ett helhetsintryck i det insamlade materialet. Vi har delat in texten utifrån centrala begrepp för att underlätta framställningen av primärdata. Vi har kopplat teoretiska resonemang till empirin för att kunna identifiera likheter och skillnader. Genom analysdelen har vi i så stor utsträckning redogjort för hur vi uppfyller studiens syfte samt frågeställningar.

3.7 Validitet och Reliabilitet Ett av de viktigaste kriterier för forskning är validitet av data. Validitet behandlar pålitligheten i studien, vilket menas att man mäter det som ämnas mätas. (Bryman & Bell 2014) Enligt Saunders m.fl. 2012 anses fysiska intervjuer ha högre validitet då intervjuaren inte går miste om tolkning av kroppsspråk. Vi är väl medvetna om att mejlintervjuer kan medföra hot gällande studiens kvalité. På grund av detta lades mycket fokus på intervjufrågorna för att de i så stor uträckning som möjligt anpassades efter uppsatsens syfte och användningsområde. Vid utformandet av intervjufrågorna var vi väl medvetna om att en felformulerad eller svårtolkad fråga kunnat bidra till bristande validitet.

Med reliabilitet menas huruvida undersökningen ger en rättvisande bild. Begreppet innebär att studiens resultat anses rimlig och inte består av mätfel. Ett sätt att styrka undersökningens trovärdighet är att ställa sig frågan hur resultat skulle bli om samma undersökning och undersökningsmetod användes en gång till. Om resultatet skulle bli lika kan man konstatera att undersökningen är reliabel. (Bryman & Bell, 2014) För att öka reliabiliteten anser dem att det är viktigt att tydliggöra intervjufrågorna för att därmed minska eventuella misstolkningar.

   

23  

Då varje intervju är unik går det inte att säkerställa att vi skulle fått samma resultat vid ett annat tillfälle eller genom att låta någon annan forskare utföra intervjun. Detta kan bero på bland annat att olika intervjuer kan få olika följdfrågor beroende på de svar respondenten ger. Som tidigare går att läsa ur ”undersökningsmetod” finns en del kritik till den valda intervjuformen. Dock sparade den valda intervjuformen oss till gällande transkribering, vilket kan anses vara en fördel då vi kunde lägga ner mer tid på att analysera svaren För att minimera risken att påverka eller leda respondentens svar så hölls intervjufrågorna i denna studie öppna, det vill säga utan givna svarsalternativ. En högre reliabilitet hade kunnat uppnås genom en fysisk intervju, detta allt eftersom vår metod innebar förlorad chans till följdfrågor vid eventuella misstolkningar eller oklarheter. Med detta i åtanke, anses det ytterst viktigt att analysera och jämföra de empiriska materialen samt ställa det mot det presenterade ramverket.

3.8 Källkritik Den stora utmaningen är inte att hitta källor, utan är att hitta information som är tillförlitlig och korrekt. Därför har källkritiken en viktig roll.11

Arbetet har flertal artiklar som ansetts vara relevanta för studien. Arbetet har genomgående litteratur som styrker varandra genom att de behandlar samma sorts information och fakta. Blackwell m.fl. (1998) är visserligen en gammal källa och kan anses som mindre relevant, då information ändras med tiden, men med källor som stärker Blackwell m.fl. (1998) vetenskapliga artikel anses denna vara relevant för vår empiri och analys. Blackwell m.fl. (1998) stärks av källan Brännström (2014). Dessa beskriver hur revision kan minska räntor på banklån och kreditavtal. Därav bedöms Blackwell m.fl. (1998) som användbar och förmodas kunna ge resultat som kan jämföras med det som framkommer i undersökningens syfte.

Författarna har noggrant valts ut och kritiskt granskat det material som använts i studien, detta för att bidra till ökad trovärdighet. Författarnas fokus låg i att utgå från problemformuleringen när vi samlade in material.

Till studien har vi bland annat sökt sekundära källor som artiklar och litteratur i databaser på Mälardalens högskola, dessa studier anses vara relativt pålitliga och av bra kvalité. Vid insamlingen av vetenskapliga artiklar från utlandet har endast de som är publicerade i högt ansedda tidskrifter använts, som till exempel Journal of American Academy Business, eller The Journal of American Academy of Business, Cambridge.

Materialinsamlingen har delats upp i flera faser, först sökt material och sedan valt ut efter relevans till studien. Relevansen har valts ut baserat på bland annat studiens ursprungsland och publikationsdatum, men även beprövade källor som använts tidigare i liknande studier. Till denna studie har författarna i första hand använt sig av källor som på bästa sätt kan avspegla situationen i Sverige. Vissa källor har dock valts ut oberoende av att studien inte är utförd i landet. Dessa källor har då valts på grund av deras relevans till vår studie i andra kriterier. Banker är internationellt sammankopplade enheter, därför anses det att de kommer att finnas likheter att hitta i hur bankerna agerar i Sverige.

                                                                                                                         11  Statens medieråd har en hemsida för de som är intresserade av att läsa om källkritik-en utmaning. http://www.Statensmedierad.se om inget annat nämns är det denna källa som har används.  

   

24  

Vi anser att studier gjorda utanför Sverige kan ha relevans till vår studie då dessa har använts tidigare i svenska studier, dessutom har banker multinationella samband, då det borde finnas likheter i deras processer.

Kritik riktad mot äldre källor i studien, bland annat de från slutet av 1990-talet och början på 2000-talet, kan anses vara föråldrade. De äldre källor som finns i studien har valts på grund av att nyare relevant information inte funnits, därav har nyare studier tagits med för att väga upp den äldre litteraturen. När en äldre källa använts, har relevansen i dagsläget bedömts, då vad teorin beskriver ursprungligen kan vara detsamma idag. Merparten av källorna i studien har inte statliga institutioner skrivit, med medvetenhet om att författarna kan vinkla material för att upplysa vissa aspekter mer än andra. Kritiskt har källorna valts ut, med vem som står bakom källan samt tagit i beaktning vilken sektor som författaren utgår ifrån, även kontrollerat källans syfte. Studien har bland annat skiljt på internetsidor med syftet att propagera med de som har syftet att argumentera och vem källan riktar sig till. Källans målgrupp är viktig att ta i beaktande för att inte bli vilseledda till att ta in vinklat material. Därav har material från organisationer som har med ämnet kreditgivning och revision att göra tagits med. Dock kan dessa vara vinklade och det har tagits i beaktande.

   

25  

4. Empiri I detta kapitel presenteras sammanställningarna av intervjuerna. Det empiriska materialet bestående av intervjuer från affärsbanker och rådgivningsorganisationer. Affärsbankerna redovisas tillsammans och rådgivningsorganisationerna var för sig. Intervjufrågorna går att ta del av i bilaga 1 och 2.   4.1 Affärsbankerna Respondenten vid Bank A arbetar som marknadschef och har arbetat med krediter mot företag i 10 år. Respondenten vid Bank B arbetar som rådgivare, produkt- och kreditansvarig och har arbetat med kreditgivning i 13 år. Respondenten vid Bank C arbetar som företagsrådgivare och har arbetat med kreditgivning i över 20 år. Respondenten vid Bank D arbetar som Senior Credit Process och har arbetat med kreditgivning i 12 år. Personlig kommunikation mellan 2016-04-28 -2016-05-03

4.1.1 Kreditbedömningsprocessen Alla respondenterna beskriver hur en kreditbedömning går till. Respondenten vid ”Bank A” beskriver detta genom att respondenten för in kundens uppgifter i ett kreditberedningssystem som noterar uppgifterna om företaget och om det uppkommer några avvikelser utifrån standarden framkommer dessa uppgifter under processen. Avvikelserna kan bero på att företagen inte uppnår de kriterier som bankerna ställer. Detta kan innebära att företagen inte kan få krediten beviljad genom att kunden inte har återbetalningsförmågan som krävs. Därefter tas en kreditupplysning, som visar företagets krediter och om det finns några betalningsanmärkningar. Informationen banken får av en kreditupplysning är framförallt inriktad på ekonomiska förhållanden. Omdömen och råd kan också förekomma som ledning för en ekonomisk bedömning. ”Bank B” analyserar även företagets finansiella läge, ägare och säkerheter som finns i företaget. Genom att analysera företagets finansiella ställning kan banken göra en informationsrik analys och därigenom få en bra överblick gentemot banken. Bank C utgår från samma metod som ”Bank A”, via deras system mäts kundernas betalningsförmåga och värdena på företagets säkerheter visas. Därefter fattar respondent C ett kreditbeslut tillsammans med sin kollega beroende på kreditens storlek. Även ”Bank D” granskar företagens säkerheter i bolagen, även utifrån företagets affärsidé och återbetalningsförmågan. Kraven på säkerheter kan variera med kreditens storlek och vad krediten skall användas till. De säkerheter respondenterna kontrollerar är realsäkerhet och borgen. Realsäkerhet innebär pantsättning av tillgångar och borgen innebär namnsäkerhet. Genom att ”Bank D” granskar företagets affärsidé, bedömer respondenten om det är ett företag att satsa på. Tror respondenten på företagets affärsidé och övriga kriterier som måste uppfyllas beviljas krediten.

   

26  

De flesta respondenter uttrycker sig att de använder sig utav ett standardiserat tillvägagångssätt. Vilket innebär att de utgår från samma mall till alla kunder. Den bank som skiljer sig från alla andra är ”Bank C”. Respondenten menar att de inte använder sig utav något standardiserat tillvägagångsätt, utan att varje fall är unikt. Processens tillvägagångssätt beror på vad de är för sorts verksamhet som ansöker om krediten. Kreditprocessen är därför varierande för ”Bank C”. Respondent vid Bank B menar att de använder sig utav ett standardiserat tillvägagångssätt då de utgår från samma ”mall” till alla kunderna. Sedan menar respondenten att varje fall är unikt och bedöms även utifrån bransch och verksamhet. Vilket innebär att respondenten utgår efter mallen vid kreditgivningsprocessen och sedan beroende på kund kan den skilja sig från övriga kunders ansökan.

Kraven som ställs för att bevilja kreditansökan från små aktiebolag som omfattas av frivillig revision, skiljer sig från respondent till respondent. ”Bank A” kontrollerar främst återbetalningsförmågan, och detta genom årsredovisningen och budgetar. Sedan bedöms säkerheterna i bolaget och företagarens egna insats. ”Bank D” utgår från samma krav som A, samt att kontrollera affärsidén i bolaget. ”Bank B” ställer samma krav till alla bolag, och de skiljer sig inte mellan reviderade och oreviderade företag.

Respondent C menar att kraven de ställer är att bolagen kan visa upp resultat- och balansräkning, eventuellt en likviditetsplan samt en affärsplan för de nystartade bolagen. Alla respondenter kontrollerar årsredovisningen. Årsredovisningen används för att granska nyckeltal, rata bolagen och bedöma återbetalningsförmågan. Det respondenterna menar är att återbetalningsförmågan företagen besitter är en avgörande del i kreditgivningsprocessen. Genom att granska företagen ökar chansen att företagen kan betala tillbaka sin kredit och kreditrisken minskar menar respondenterna

4.1.2 Revisionens påverkan på kreditprocessen För respondenterna innebär ett reviderat bokslut en kvalitetsstämpel. En kvalitetsstämpel medför att bokslutet är godkänt och kontrollerat av en utomstående person. Då revisorns huvuduppgift är att vara en extern enhet som granskar företagets finansiella rapporter. Respondent A menar att en granskad årsredovisning anses vara mer trygg och korrekt, därav menar respondenten att de har en större vaksamhet över bolagen med ett oreviderat bokslut. Respondent C tycker det är bra om ett bolag har ett reviderat bokslut, då en utomstående har granskat redovisningen. Samt att reviderade bokslut är en trygghet för banken, genom att den reviderade årsredovisningen uppvisar en rättvisande bild av verksamheten. Respondenten menar att beroende på hur bokföringen ser ut kan banken kräva in kompletterande uppgifter om bolaget saknar revisor. Respondenten vid ”Bank D” hävdar att ett reviderat bokslut är ett tecken på att redovisningen är genomgånget och kontrollerat av en externpart. Använder företaget sig utav en seriös bokföringsbyrå kan det likställas med ett reviderat bokslut menar respondenten på.

Att ett oreviderat bokslut påverkar förtroendet och att de innebär en lägre trovärdighet, instämmer inte respondent D på. Det som respondenten önskar är att någon oberoende sköter bokföringen. Huruvida de oreviderade boksluten har en påverkan är en individuell bedömning, anser ”Bank D”, då flera aspekter måste uppmärksammas för att kunna avgöra om företaget ska lämna kompletterande uppgifter.

   

27  

De föredrar reviderade bokslut men bedömningen sker utefter kännedom om kunden, kundens ekonomifunktion, kvalitet på inlämnat bokslut och hur länge verksamheten varit aktiv. ”Bank C” har samma uppfattning som ”Bank B”, det beror på hur redovisningen skötts, det vill säga vilket typ av redovisning som upprättats samt historiken i bolagen.

Respondenterna menar på att historiken i bolagen är viktig. Revisionen kan ha en mindre betydelse om bankerna och kunderna har en god historik. ”Bank B” menar att detta är en individuell bedömning, utifrån kundkännedom, företagets ekonomi i och hur länge företaget har varit aktiv. Alla respondenter framhåller att kundkännedom utgör ett viktigt kriterium vid beslut om kreditgivning.

Att bolag som använder sig av oreviderade bokslut kan få det svårare vid kreditgivning håller respondenterna inte med om. Respondent vid ”Bank A” menar att det inte försvårar för oreviderade bolag, utan banken granskar en mängd andra faktorer som spelar in vid kreditgivning. Även ”Bank B och C” är av den uppfattningen, dvs att ett oreviderat bolag inte har svårare att få krediter än om bolaget var reviderat. ”Bank C” menar på att om företaget kan redovisa sina siffror på ett korrekt sätt, görs ingen skillnad vid kreditförfarande. Det enda krav som ”Bank D” ställer är att siffrorna är korrekta och att företaget visar upp en bild av verkligheten. Uppfylls detta är det inget som försvårar kreditgivningen.

Sammanfattningsvis påpekar samtliga respondenter att kreditgivningsprocessen inte förändras beroende på om företaget är reviderat eller inte. Samma kontroller görs oavsett om räkenskaperna är granskade. Eftersom att respondenterna inte anser att slopandet av revisionsplikten har försvårat kreditgivningen, har inte kreditberedningssystemen eller mallarna inför processen förändrats. Respondenterna utgår efter samma mall för alla och undantag kan göras. Medan ”Bank C” inte utgår efter något standardiserat tillvägagångssätt.

4.5 Rådgivningsorganisationerna

4.5.1 Småföretagarnas riksförbund    Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson, Småföretagarnas riksförbund. Personlig kommunikation 2016-05-02  

4.5.2 Om förbundet Småföretagarnas riksförbund är en relativt ny intresseorganisation i Sverige, skapad för och drivs av småföretagare. Småföretagarna gör skillnad genom att bygga relationer med sina makthavare. De vill ge en inblick i en företagares liv och vardag. Småföretagarnas riksförbund har engagerat och fått förtroende från över 23 000 medlemmar. Småföretagarnas riksförbund bedrivs av styrelsemedlemmarna, vilka själva är aktiva företagare.

Erik Sjölander arbetar på förbundet och är ägare av Fisk och Vattenvård i Norrland AB. Sjölander har arbetat inom Småföretagarnas riksförbund sedan starten 2010 och drivit Fisk och Vattenvård i Norrland AB sedan 1991.

   

28  

4.5.3 Revision & finansieringsbehov Beträffande rådgivning kring revisionen anser Sjölander att bolagen i allmänhet kan få redovisningen billigare genom andra företag eller duktiga redovisningskonsulter. Han menar att revisionen är till för ägarna och är du ensam ägare över bolaget kan du slopa revisionen, under förutsättning att ägaren känner sig säker på vilka lagar och regler som gäller.

När det gäller rekommendation för att använda revision eller inte för småbolag, menar Sjölander att en revisor oftast är förhållandevis dyr för ett litet företag och det beror på vad för stöd företaget kan behöva. Ifall det är flera delägare tycker Sjölander att det finns ett värde att använda sig utav en revisor i syfte att minimera misstankar mot någon ägare. Genom att eliminera dessa misstankar kan företaget istället koncentrera sig på företagets utveckling.

Sjölander anser att bolag som har finansieringsbehov kan behöva använda revisor för att öka trovärdigheten, även om det är en dyr metod som inte garanterar ökad trygghet. Gentemot leverantörer och kunder är det inte något alternativ för ett litet bolag att använda revisor, eftersom lånet måste ökas för att kunna betala revisorn. Han menar att revisorn beskriver vad som hänt och inte vad som kommer hända i framtiden. Den kreditgivare som lånar ut pengar vill i första hand veta att bolagen kan betala tillbaka pengarna i framtiden. Därav anser han revision inte bör vara ett nödvändigt alternativ vid finansieringsbehov och därmed inte innebära några konsekvenser för de bolag som slopat revisionen.

Sjölander utgår inte bara från företagets affärsplan när han ger rådgivning till bolagen beträffande revisionen. Han anser att det mer är fråga om personliga egenskaper, ägarsituation och erfarenhet, då många småföretagare gör affärsplaner för att passa finansiärer än för det verkliga företagandet.

4.6 Nyföretagarcentrum  Christer Dahl, VD på Nyföretagarcentrum Eskilstuna, arbetat i 12år. Personlig kommunikation 2016-05-02   4.6.1 Om företaget Nyföretagarcentrum ger den som funderar på att starta eget företag eller som har startat, kostnadsfri rådgivning. De har erfarna rådgivare som hjälper till med affärsidé, frågor kring budget, marknadsföring eller allmänna frågor kring företagande. Rådgivningen är helt kostnadsfri med hjälp av Nyföretagarcentrums samarbetspartners som bl.a. är Volvo, Nordea, Bolagsverket och SEB.

4.6.2 Revision & finansieringsbehov När Nyföretagarcentrum skall ge rådgivning till de nystartade bolagen som har möjlighet att slopa revision upplyser Dahl om innebörden av revision och skillnaden mellan redovisningstjänster och revision. Det rekommenderas inte att ha revision om de inte föreligger något lagstadgat krav på revision för bolaget.

   

29  

Revisionen uppmuntras endast om det föreligger speciella skäl som talar för detta, som till exempel mer komplexa skatteförhållanden eller ett starkt behov av att kunna visa att bolagets redovisning är i sin ordning. Dahl menar att kostnaden för revision och det mervärde den ger är naturligtvis faktorer som påverkar. Bolag som är i finansieringsbehov rekommenderar Dahl att diskutera huruvida revisionen är en viktig faktor med finansiärerna då det är kreditgivarna som står för avgörandet huruvida revisionen har någon påverkan på kreditbedömningen och dess avgörande.

Organisationens rådgivning gällande revisionen skiljer sig åt beroende på bolagens affärsplan. Om bolaget inte har finansieringsbehov eller har en kvalificerad redovisningskonsult och inget lagstadgat revisionskrav så uppmuntras inte att använda revision, men de avråder inte heller från revision.

   

30  

5. Analys   I detta avsnitt analyseras studiens primärdata mot det presenterade ramverket. Syftet är att sammankoppla likheter och skillnader.   5.1 Revisionens värde vid kreditgivning För kreditgivare är det av stor betydelse att få en oberoende försäkran om att den information som företaget presenterar inte innehåller betydande fel (Carrington, 2014). Vad ett företag med en reviderad årsredovisning innebär är bankerna överens om. Enligt samtliga tillfrågade banker ansågs revisionen inneha ett värde då respondenterna var eniga om att reviderade bokslut föredras framför icke reviderade bokslut. Årsredovisningar som genomgått en utomståendes godkännande ansågs liknas vid en kvalitetsstämpel vilket kan kopplas samman med ramverkets påståenden av Trohammar (2006) och Nordström (2013). Respondenten från ”Bank A” poängterade att det är oerhört viktigt att de siffror som företaget presenterar vid en kreditgivning är korrekta och därmed avspeglar bolagets verklighet. Genom ramverkets utgångspunkt gällande revisionens värde vid kreditgivning ser vi en koppling som väl överensstämmer med studiens samtliga kreditgivare.

Enligt FAR (2007) anses ett företags trovärdighet öka då företagets finansiella rapporter har genomgått en oberoende granskning. ”Bank B” bekräftade detta resonemang och menade att icke reviderade årsredovisningar ger lägre trovärdighet gentemot bolag vars räkenskaper har granskats av en extern part. Uttalandet ligger i linje med Svensson (2003) som menar att bankens förtroende ökar med revisionen och därmed trovärdigheten gällande siffrorna i de finansiella rapporterna. De resterande bankerna, det vill säga ”Bank A”, ”Bank C” samt ”Bank D”, fann nödvändigtvis inte reviderade bolag mer trovärdiga. Samtliga respondenter betonade betydelsen av andra viktiga aspekter som krävs inför en kreditbedömning. Bland annat ansågs företagets historik och kundkännedom vara avgörande faktorer för huruvida trovärdigt ett företag bedöms vara. Respondenternas resonemang stärks utav Strenger m.fl. (2008) som i sin studie påpekar att revisionen inte bör övervärderas då de finns andra faktorer som spelar roll vid kreditbedömningen, exempelvis företagets förhållande till kreditgivaren. Författarna menar att ju längre förhållande desto större förtroende har byggts upp och därutav spelar revisionen en mindre roll. Liknande argumenteringar återfinner vi i en undersökning av Thorell och Norberg (2005) som menar att årsredovisningar inte ska anses vara direkt avgörande vid kreditbedömningar.

Ett företag som låter en utomstående sköta företagets redovisning kan i många fall likställas med ett reviderat bokslut enligt bankerna. Även Svensson (2003) hävdar att rapporter som är upprättade enligt god redovisningssed skapar större säkerhet hos bankerna.

Sammanfattningsvis tolkar vi det som att bankerna i alla lägen föredrar att en utomstående kontrollerat företagets redovisning då reviderade rapporter föredras vid en kreditbedömning. Dock ansåg majoriteten av respondenterna att icke reviderade årsredovisningar inte nödvändigt innebär mindre trovärdiga företag. Detta då bankerna lägger stor vikt vid andra faktorer som har en betydande roll inom kreditbedömningsprocessen.

   

31  

5.2 Kreditgivningsprocessen  Kreditgivningsprocessen går, i stora drag, till på liknande sätt hos samtliga banker. Vid kreditbedömningsprocessen behöver banken samla in beslutsunderlag om den kreditsökande. Sigbladh och Willow (2008) menar på att för att kunna göra ett välgrundat beslut om kreditgivning måste banken analysera materialet de får in. Det föreligger en skillnad i vad bankerna tycker är värdegrundade material. Samtliga respondenter har i stora drag liknande tillvägagångssätt vid insamlingen av underlag från bolagen, det förekommer dock skillnader i vad de lägger extra stor vikt. Respondenten vid ”Bank B” går mer på kreditupplysningen än affärsidé vid kreditbedömningen, medan ”Bank D” ser mer på helheten genom att ta ställning till bolagets ägare bland annat. De viktigaste informationskällorna för banken vid kreditbedömningen är enligt Sigbladh och Willow (2008), förutom årsredovisningen, företagets affärsidé, ägare och företagsledning. Det är därför viktigt för bankerna att se till helheten vid bedömningen, dock förekommer det mindre skillnader i vad som anses vara viktigt underlag för bankerna. Banker kan enligt Sigbladh och Willow (2008) i efterhand efterfråga mer information från företagen, detta menar respondenten vid ”Bank C” är förekommande i deras process.  

Banker och liknande institut måste enligt lag ha uppsikt över sin kreditrisk gentemot låntagaren. Enligt Burns och Fletcher (2008) måste bankerna vara extra medvetna om denna kreditrisk. Samtliga respondenter menar på att en process där banken går igenom företagets risker är nödvändig. Enligt respondenten vid ”Bank A” menar på att ett standardiserat tillvägagångssätt inte är möjligt då alla fall är olika. Respondenten vid ”Bank B” och ”Bank C” nämner att de har ett standardiserat tillvägagångssätt vid kreditbedömningen, de använder sig av ett kreditbedömningssystem. Alla respondenter nämner att de har en process som de använder när de samlar in underlag till kreditbedömning. Det är dock skillnad i hur de går tillväga med varje ärende, om de väljer att se alla kreditärenden på samma sätt, genom ett standardiserat tillvägagångssätt eller om de väljer att skilja på diverse kreditansökningar, genom att ta varje ärende för sig. Respondenten vid ”Bank D” nämner att deras bank väljer att lägga fokus även vid den interna informationen. Det kan enligt respondenterna dock vara svårt att få tag på den information som företaget aktivt väljer att inte dela med sig av till banken, vilket Liang m.fl. (2006) även nämner i sin studie om informationsasymmetri. Här ser vi likheter genom vår studies ramverk gällande intressenter och kreditgivning.

Den 1 november 2010 slopades revisionsplikten för små aktiebolag (Brännström, 2014). Samtliga respondenter menar på att tillvägagångssättet vid kreditbedömningen inte ändrats efter slopandet av revisionsplikten. Respondenten vid ”Bank C” menar på att det viktigaste för dem som bank är att företaget uppvisar goda förutsättningar att kunna betala tillbaka krediten. Kreditupplysningsföretag varnade för att företag efter slopandet skulle få sämre villkor med oreviderade bokslut. Blackwell m.fl. (1998) konstaterade i en studie att företag som slopar revisionen kunde få högre räntor vid krediter. Samtliga respondenter i vår studie hävdar att de i huvudsak vill att företaget ska granskas av en oberoende tredje part, men att det inte nödvändigtvis behöver leda till sämre villkor om man som företag valt att inte ha revision.

   

32  

I vår studie syns ett mönster hos respondenterna att det inte förekommer större skillnader innan och efter slopandet av revisionsplikten vad gäller bankernas kreditgivningsprocess. Skillnader förekommer dock i vilket underlag som bankerna lägger mest fokus på när de avgör företagens återbetalningsförmåga. I helhet är det just återbetalningsförmågan som bankerna slutgiltigt går på.

5.3 Agentprincipal teorin / Informationsasymmetri Enligt Liang m.fl. (2006) uppstår ett slags informationsasymmetri då företagen oftast innehar mer information om sin verkliga finansiella situation än det som bankerna får ta del av. Eilifsen m.fl. (2009) hävdar att revisionen bland annat har som uppgift att minska informationsasymmetrin som uppstår mellan företaget och banken. Att avsaknaden av en revisors godkännande skulle ha någon påverkan vid kreditbedömningen bekräftades av två av de fyra tillfrågade respondenterna. Collins m.fl. (2004) menar att informationsasymmetrin i sig kan ha en påverkan på samarbetet mellan parterna. Genom ”Bank D”s uttalande ser vi en koppling mellan empirin och teorin då respondenten menade att det är en individuell bedömning som avgör huruvida de krävs komplettering för att väga upp en icke reviderad rapport. Även respondenten från ”Bank C” anmärkte på att företag som valt att inte anlita någon typ av utomstående redovisningstjänst kan krävas lämna kompletterande uppgifter. Detta beroende på hur bokföringen i det kreditsökande bolaget ser ut. Det specifika problemet som dem nämner, anser vi, går att finna spår av i empirin. Dock var majoriteten av respondenterna överens om att företag som slopat revisionen inte alls sätter sig i en försvårad sits inom kreditärenden då andra faktorer beaktas.

Informationssymmetrin är inte endast till nackdel för banken utan kan på samma sätt vara till nackdel för företagen (Liang m.fl., 2006). Enligt författarna kan bankerna utnyttja informationsgapet för att ge företagen ofördelaktiga villkor. Detta påstående stärks av bland annat Blackwell m.fl. (1998) och Erhvers m.fl. (2005) som i sina studier kom fram till ett positivt samband mellan lägre ränta och reviderade finansiella rapporter. Dock fann vår studie ingen koppling mellan resonemanget och empirin gällande revisionens påverkan på kreditvillkoren. Det vi kan se som ett gemensamt drag hos bankerna är att oreviderade finansiella rapporter inte ansågs ha någon påverkan på kreditvillkoren, med samma tidigare resonemang om att det är flera aspekter som beaktas vid en kreditbedömning. Bankernas resonemang styrks utav Elder m.fl. (2010) som påstår att revisionen varken kan påverka affärsrisken eller räntan som banken sätter.

5.4 Småföretagarnas riksförbund & Nyföretagarcentrum

5.4.1 Revisionens värde och dess betydelse vid finansieringsbehov Respondenterna i rådgivningsorganisationerna förklarade att så länge det inte råder lagstadgat krav på revision så uppmuntras inte revisionen. Antagandet är under förutsättningen att de inte föreligger speciella skäl som talar för revisions nytta, som exempelvis ett starkt behov av att kunna visa att bolagets redovisning är i sin ordning. De upplever revisionen som en relativ dyr kostnad för ett litet bolag och att företag i allmänhet kan få redovisningen skött billigare.

   

33  

Småföretagarnas riksförbund gjorde gällande att bolag som har ett finansieringsbehov kan behöva använda revisor i syfte att öka trovärdigheten trots att respondenten anser att det inte är ett säkert alternativ som påverkar företagets trovärdighet. Dock påstod Sjölander att revisionen inte bör vara ett alternativ gällande finansieringsbehov då de menar att banken bör bedöma företaget utifrån andra viktiga omständigheter. Enligt organisationen uppmuntras revisionen bland annat beroende på ägarsituationen och personliga egenskaper. Följaktligen ansåg respondenten att oreviderade räkenskaper inte bör innebära några konsekvenser för småbolag vid kreditärenden.

Enligt Dahl uppmuntras revisionen om de förekommer speciella skäl som talar för den. Gällande bolag som är i finansieringsbehov rekommenderar organisationen att de diskuterar med finansiärerna angående revisionens värde. Bankerna avgör behovet av reviderade finansiella rapporter för att fatta ett välgrundat beslut. Respondenten menar att finansiärerna står för det avgörande huruvida vilka effekter ett icke reviderat årsbokslut innehar på kreditbedömningen.

 

   

34  

6. Slutsats I detta avslutande kapitel presenteras studiens slutsatser med hänsyn till tidigare förda analys, i syfte att besvara studiens ställda problemformulering. Avseende till det presenterade anser vi att undersökningen uppfyller studiens syfte.

- Hur ser kreditgivningsprocessen ut idag jämfört med kreditprocessen innan lagändringen om slopad revisionsplikt som trädde i kraft år 2010?  

Dagens kreditgivning syftar genomgående till att skapa långsiktighet samt bygga affärsrelationer Av majoriteten av bankerna framkom att de använder sig av ett standardiserat system för kreditgivning. Att oreviderade småbolag skulle skapa en informationsasymmetri gällande kreditgivningssystemet indikerade ingen bank på. De antydde på att samma kontroller ska göras oavsett om rapporterna är reviderade eller inte. Bankerna har behållit sin utgångspunkt i att det är företagets återbetalningsförmåga som är den huvudsakliga utgångspunkten. Sammanfattningsvis har inte bankerna ändrat på sina processer gällande kreditgivning efter lagändringen som genomfördes år 2010.

- Vilka konsekvenser har till följd av revisionspliktens avskaffande uppstått för de oreviderade bolagen vid kreditprocessen?

Utifrån studien framgår att attityden till reviderade finansiella rapporter är positiv bland kreditgivarna. De råder delade meningar kring huruvida avsaknaden av revisionen har medfört några konsekvenser för de oreviderade bolagen. Två av våra fyra undersökta banker menar på att det kan uppkomma ett slags informationsasymmetri för de som slopat revisionen. På grund av informationsgapet kan bankerna, beroende av andra faktorer som spelar roll vid kreditprocessen, kräva företaget på kompletterade uppgifter. De resterande två bankerna menade dock att årsredovisningen är en utav flera bedömningsfaktorer i kreditgivningsprocessen vilket innebär att andra faktorer kan väga upp en oreviderad årsredovisning. Ingen av de undersökta bankerna antydde dock något om konsekvenser i form av sämre kreditvillkor, utan ville snarare ha kompletteringar i avsikt att balansera upp icke reviderade räkenskaper.

- Uppmärksammar rådgivningsföretag nystartade bolag, som väljer att inte ha revisor, på eventuella konsekvenser som de kan få vid en framtida kreditprocess?

Vår studie fann att de två olika rådgivningsorganisationerna rekommenderar revision endast om de finns starka skäl som talar för den. Enligt respondenten från Småföretagarnas riksförbund ansågs inte oreviderade räkenskaper innebära några konsekvenser vid en framtida kreditprocess. Respondenten menade att finansiärerna bedömer andra flera viktiga faktorer vid en kreditbedömning. Enligt Nyföretagarcentrum rekommenderar respondenten företag som befinner sig i finansieringsbehov att diskutera revisionsfrågan med finansiärerna.

Detta då respondenten inte kan uttala sig om huruvida ett slopande av revisionen kan medföra konsekvenser för småbolag.

   

35  

Källförteckning

Elektroniska källor Adams, Michael B. (1994). Agency theory and the internal audit, Managerial Auditing Journal, 9(8), 8-12. Doi: 10.1108/02686909410071133

Agélii, H., & Karlsson, H. (2008). Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet: SOU 2008:32. Hämtad 15 april, 2016, Från regeringen http://www.regeringen.se/contentassets/053cd8567e8e4f9eb722ba734d0186c8/avskaffande-av-revisionsplikten-for-sma-foretag-hela-dokumentet-sou-200832

Bjerkersjö, P., Hallin, P., & Spangenberg. (2011). Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem. Hämtad 10 april, 2016, från Tillväxtverket, http://www.tillvaxtverket.se/download/18.60024a181348e9031c88000640/1443039752909/Små+företags+behov+av+krediter+och+behoven+att+tillgodo+se+dem.pdf

Björkman, C. (2013, 22 februari). UC: ”högre kreditrisk för aktiebolag utan revisor”. Driva Eget. Från http://www.driva-eget.se

Blackwell, D. W., Norland, T. R., & Winters, D. B. (1998). The Value of auditor Assurance: Evidence from Loan Pricing. Journal of Accounting Research. 36(1), 57-70. Doi:  10.2307/2491320

Bruns, V., & Fletcher, M. (2008). Banks’ risk assessment of Swedish SMEs. Venture Capital, 10 (2), 171-194 Från http://eprints.gla.ac.uk/33406/1/33406.pdf

Brännström, D. (2013). Högre kreditrisk efter slopad revisionsplikt. Hämtad 12 april, från FAR, https://www.far.se/press-och-opinion/far-tycker/hogre-kreditrisk-efter-slopad-revisionsplikt/

Collis, J., Jarvis, R., & Skerratt, L. (2004). The Demand for the Audit in Small Companies in the UK. Accounting and Business research. 34(2), 87-100, Doi: 10.1080/00014788.2004.9729955

Ekedahl, A. (2007). Bankerna vill ha reviderade årsredovisningar. Tidningen Balans, (3) S.7.

Erhvervs- og Selskabsstyrelsen. (2005, Report on the auditing requirement for B-Enterprises (Small companies). English Summary: The Danish Commerce and Companies Agency. Från:  https://erhvervsstyrelsen.dk/rapport-om-revisionspligten-b-virksomheder-smaa-selskaber

   

36  

Evans, L., Gebhardt, G., Hoogendoorn, M., Marton, J., Di Pietra, R., Mora, A., Thinggård, F., Vehmanen, P., & Wagenhofer, A. (2005). Problems and opportunities of an International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities. The EAA FRSC’s Comment on the IASB’s Discussion Paper, European Accounting Review, 2, 23-45. Doi: 10.1080/09638180500378949 Fassin, Y., (2008). The Stakeholder Model Refined. Journal of Business Ethics, 84:113-135. Doi: 10.1007/s10551-008-9677-4

Gianuzzi, M., (2010, 21 september). Tänk på detta innan du kickar revisorn. Nyheter och tips för företag, Bättre affärer. (7). Från http://www.swedbank-battreaffarer.se

Gómez-Guillamón, A. D. (2003) The usefulness of the audit report in investment and financing decisions. Managerial Auditing Journal, 18, 549-559. Doi: 10.1108/02686900310482687

Lennox, C. S., & Pittman, J. A. (2011). Voluntary audits versus mandatory audits. The Accounting Review. 86 (5), 1655-1678. Doi:10.2308/accr-10098 Liang, Gow, Huang Hsiu-Chen, Chang; Chang-Hsi Yu, (2006), A comprehensive Study on information asymmetry phenomenon of agency relationship in the banking industry, Journal of American Academy Business, 8(2), 91-97. Från http://ir.ydu.edu.tw/handle/310997200/9653

Nordström, P. (2012, 16 augusti). Sämre kvalitet på årsredovisningar och fler förseningsavgifter. Bolagsverket. Från http://www.bolagsverket.se

Nordström, P. (2013, 26 juni). Elektronisk rapportering skulle underlätta för alla. Balans. Från http://www.tidningenbalans.se

Odell, M. (2010). Regeringens proposition 2009/10:204: En frivillig revision. Hämtad 20 april, 2016, från Regeringen, http://www.regeringen.se/contentassets/b7693839f66f49079138ebad54098762/en-frivillig-revision-prop.-200910204

Strenger, T., Hallin, T., Sandén, P. (2008) Revision, förtroende och krediter -En undersökning av bankernas uppfattning om revisionens betydelse vid kreditgivning. Sweco Eurofutures 2008. Från: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/0D/E3/71/wkr0003.pdf

Suneson, B. (2005, 13 april). Svårare för bolag utan revisor. Svenska Dagbladet Näringsliv. Från http://www.svd.se Svensson, B. (2003). Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet. (Doktorsavhandling. Uppsala: Företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet). Från http://www.esbri.se/avhandling_visa.asp?id=149

   

37  

Svanström, T. (2008). Revision och rådgivning: Efterfrågan, kvalitet och oberoende. (Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Print & media). Från http://www.avhandlingar.se/avhandling/b35808e3e4/ Sveriges Riksbank. (2001). Kreditgivning och kreditrisker. Hämtad 10 april, 2016, från Sveriges Riksbank http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_FS/finstab_01_2_artikel2.pdf Thorell, P., & Norberg, C. (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag. Hämtad 7 april, 2016, från Svenskt näringsliv, http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/revisionsplikten-i-sma-aktiebolag_525930.html/binary/Revisionsplikten%20i%20små%20aktiebolag

   

38  

Litteratur Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB

Ax, D., Johansson, C., & Kullvén, H. (2012). Den nya ekonomistyrningen. Malmö: Liber AB

Bergström, C. & Samuelsson, P. (2009) Aktiebolagets grundproblem. Stockholm: Norstedts juridik

Bryman, A., & Bell, E. (2014). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB.

Carrington, T. (2014). Revision. Stockholm: Liber AB

Eilifsen, A., Messier, W.F., Glover, S.M., & Pratwitt, D.F. (2009). Auditing and assurance services. Maidenhead: McGraw-Hill Education.

Elder, R. J., Beasley, M.S., & Arens, A.A. (2010). Auditing and assurance services: an intergrated approach. Boston: Pearson.

Jacobsen, D.I. (2002) Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur Kröner, S., & Wahlgren, L. (2005). Statistiska Metoder. Lund: Studentlitteratur AB.

Munck, J. (2012). Sveriges Rikes Lag. Norstedts Juridik AB

Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2012). Research Methods for Business Students. Essex: Pearson Education Limited.

Sigbladh, R., & Wilow, S. (2008). Kredithandboken: en praktisk vägledning i kreditarbetet. Stockholm: Nordstedts juridik.

Trohammar, C.J. (2006). Revision: En praktisk beskrivning. FAR Förlag AB

   

39  

Bilaga 1 – Bankernas intervjuguide

1. Vill du vara anonym? 2. Vill banken du arbetar på vara anonym? 3. Vilken befattning har du? 4. Hur länge har du arbetat inom bank med kreditgivning? Kreditprocessen 5. Hur går er kreditbedömning till d.v.s. processen från ansökan till beslut? 6. Har ni ett standardiserat tillvägagångssätt vid kreditbedömning eller är det individuellt från företag till företag? 7. Vilka är de främsta kraven ni ställer för att bevilja kreditansökan från små aktiebolag d.v.s. företag som innefattas av frivillig revision? 8. På vilka sätt används årsredovisningar vid bedömning av ett bolags ekonomiska ställning?

Revisionens påverkan på kreditprocessen 9. Vad innebär det för er när ett företag är reviderat vs oreviderat 10. Hur påverkar oreviderade årsredovisningar förtroendet, ger den lägre trovärdighet? 11. Finns det vissa sammanhang då revisionen har en mindre betydelse vid förtroende inom era bankrelationer? (Beror det på långa relationer, skillnad på nystartade/etablerade företag, m.m.) 12. Anser ni att oreviderade bolag får det svårare inom kreditärenden om de saknar revisionen eller använder ni er utav annat material som substitut? 13. Har kreditgivningsprocessen förändrats efter avskaffandet av revisionsplikten för de oreviderade företagen? -Hur var det innan? -Hur ser det ut idag? 14. Har era krav på handlingar förändrats sedan lagändringen för de oreviderade bolagen? 15. Har ett avskaffande någon påverkan på kreditvillkoren? -Om ja, på vilket sätt? -Bättre villkor för de med revision, till exempel bättre ränta m.m.? 16. Får vi återkomma till Er om vi har ytterligare frågor? 17. Vill ni ha sammanställning av intervjun för Ert godkännande?

   

40  

Bilaga 2 – Rådgivning organisationernas intervjuguide

1. Vill du vara anonym? 2. Vill företaget du arbetar på vara anonym? 3. Vilken befattning har du? - Hur länge har du arbetet där? 4. Hur rådgiver ni nystartade bolag som har möjlighet att slopa revisionen? 5. Vad rekommenderar ni bolagen i frågan om revision? - När uppmuntras/avråds revisionen samt varför? 6. Vad rekommenderar ni era kunder som är i finansieringsbehov? 7. Finns det någon skillnad i hur ni rådgiver era kunder, gällande revisionen, beroende på företagets affärsplan? Om ja, i vilka sammanhang uppmuntras revisionen/avråds revisionen?

8. Får vi återkomma till Er om vi har ytterligare frågor? 9. Vill ni ha sammanställning av intervjun för Ert godkännande?