avdelning - stockholm€¦ · web viewatt internationell författarscen har gästats av 31...

ABCDE

K U L T U R F Ö R V A L T N I N G E N

KONSTKANSLIET KULTURSTÖD KULTURHUSET KULTURSKOLAN LILJEVALCHS KONSTHALL STADSBIBLIOTEKET

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2004-02-05DNR 041/115/2004

Handläggare; Bengt Andersson, Tfn 508 31 918 Dejan Smiljanic, Tfn 508 31 911

KuN 2004-02-17 Nr. 5

Del 2.Beslut av Kulturnämnden

Verksamhetsberättelse för 2003 för kulturnämnden/kulturförvaltningen

Nämndens/kulturförvaltningens verksamheter

S T O C K H O L M S K U L T U R F Ö R V A L T N I N G – V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 0 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGDel 2 Kulturnämndens/kulturförvaltningens verksamheter Sid.

Konstkansliet 3

Kulturhuset 7

Kulturskolan 12

Kulturstöd 17

Liljevalchs konsthall 22

Stadsbiblioteket 25

Gemensamt 32

Personalredovisning, arbetsmiljö och jämställdhet (se bilaga) 35

Internkontrollplan (se bilaga) 35

Bilagor NrPersonalredovisning, arbetsmiljö och jämställdhet KuN 1

Internkontrollplan KuN 2

Inköpt konst KuN 3

Kulturförvaltningens samarbetspartners 2003 KuN 4

Biblioteksverksamhet KuN 5

Kulturskolans statistik KuN 6

Kulturhusets besök KuN 7


4

KONSTKANSLIETKonstkansliet är sekretariat och utförande organ för Stockholms konstråd och svarar för beredning och genomförande av ärenden rörande stadens offentliga konst. Detta innebär planering och genomförande av nya konst- och utsmyckningsprojekt på allmän mark och i nya eller befintliga fastigheter. Genom detta strävar Konstkansliet efter att göra staden attraktiv för boende och besökare. Kansliet handhar även vården och administrationen av Stockholms stads omfattande samling av konstverk utplacerade i skolor, förvaltningslokaler och offentliga byggnader.

Uppfyllelse av verksamhetsspecifika inriktningsmål och åtagandenInriktningsmålKonstkansliet skall

bidra till att göra staden till en attraktiv plats för boende, företagare och besökare genom att föreslå konstförvärv och konstnärliga insatser i stadsmiljön både inom- och utomhus, samt därvid prioritera konstnärlig kvalitet och förnyelse

initiera och genomföra projekt och program med konstnärlig inriktning vars mål är att berika och synliggöra staden som kulturmiljö

förvalta och levandegöra stadens konstinnehav

sträva efter att göra samtidskonsten tillgänglig för medborgarna, särskilt för barn och ungdomar

stimulera Stockholms konstliv och dess aktör

Uppfyllelse av mål och åtagande sett till kulturnämndens inriktningsmål har Konstkansliet väl svarat mot de som är relevanta för verksamheten. Det gäller mångfald, kvalitet och tillgänglighet inom kulturområdet, främjandet av ett rikt, varierat och levande kulturliv för stadens invånare, särskild verksamhet för barn och ungdomar samt i främjandet av människors bildningssträvanden.

Verksamheten år 2003 har varit mycket intensiv, då kansliet har svarat för ledning av 28 olika utsmyckningsuppdrag. Fyra av dessa uppdrag har färdigställts och invigds under året. Vidare har kansliet genomfört ett pedagogiskt projekt i femtio skolklasser, sammanställt en inventeringsrapport till Kulturnämnden, inventerat Stadshusets konstsamling samt givit ut en bok med presentation av alla utsmyckningsprojekt som Stockholms konstråd/Konstkansliet har genomfört mellan 1993 – 2003.

Under året har Stockholms konstråd haft sju sammanträden.

Sammanfattningsvis har en hög grad av måluppfyllelse uppnåtts. Av tio åtaganden är åtta helt uppfyllda och två delvis uppfyllda.

ÅtagandenKonstkansliets verksamhet bygger på föreställningen att konsten har en positiv inverkan på människan och samhällets utveckling. Konstkansliets uppdrag är att föra ut samtidskonsten och tillvarata den vitala kraft som ett bra konstverk utgör. Det är av största vikt att alla medborgare får möjlighet att möta kvalitativt god konst i sin vardag och där har den offentliga konsten en möjlighet att spela en viktig roll.


5

Bedriva en bred kulturverksamhet med konstnärlig kvalitet anskaffa samtidskonst för offentliga miljöerÅtagandet bedöms ha uppfyllts genom

- att 149 nya konstverk har köpts in, vilka har eller kommer att placeras i olika fastigheter runt om i staden såsom ny- eller ombyggda sjukhem, skolor eller förvaltningsbyggnader. Under året har mer än 650 konstverk tillhörande Stockholms stad fått en ny placering.

leda och genomföra utsmyckningsprojekt i stadens lokaler och offentliga miljöer

Åtagandet bedöms ha uppfyllts genom - arbete med 26 utsmyckningsprojekt i vilka 42 konstnärer har varit involverade. Fyra

av dessa projekt har färdigställts och invigts under året.

- I Hammarby Sjöstad invigdes Thomas Nordströms fontän. Arbetet med Dag Birkelands kanal och Per Hesses markskulptur fortgår och invigning planeras äga rum under 2004. Övriga utsmyckningsprojekt, som är beställda av gatu- och fastighetskontoret, har påbörjats; Liljeholmstorget, Sjötorget i Årstadal samt en lekskulptur för Årstadalsparken.

- Invigningen av Stadsarkivet på Kungsklippan har fördröjts p.g.a. mögelsanering.

- I stadens strävan att höja livskvaliteten för de äldre invigdes under hösten 2003 utsmyckningen av Kattrumpstullen, en nybyggnad för äldreboende. Fyra andra utsmyckningsprojekt har igångsatts vid följande sjukhem/äldreboende: Serafen, Råcksta, Gamlebo och Blackeberg.

- Vidare har Konstkansliet arbetat med utsmyckningsprojekt för skolor med SISAB som beställare. Under 2003 invigdes Nya Elementar och utsmyckningsprojekt har igångsatts på följande skolor: Vikströmska skolan, Bagarmossens skola, Sjöängsskolan, Alviksskolan, Smedslättskolan, Östbergaskolan, Trollbodaskolan, Enskede Gårds gymnasium, Askebyskolan, Hässelby Gårds skola och Årstaskolan.

- I korsningen Birger Jarlsgatan och Smålandsgatan invigdes under maj månad Jene Highsteins skulptur ”Elliptical cone” .

vårda och konservera Stockholms stads konstsamlingÅtagandet bedöms ha uppfyllts genom att

- konserveringsateljén har färdigställt 1.134 konstverk. 684 konstverk har åtgärdats i den egna ateljén och 450 inramningar har genomförts på entreprenad. 52 transporter har anordnats för hämtning och återleverans av konstverk. Därutöver har 14 konstverk åtgärdats för visning på utställning.

- I preventivt syfte har 7 värdefulla målningar ur samlingen skyddats med reflexfria glas och 6 st. konserverings- och besiktningsuppdrag har utförs för följande samarbetspartner; Tyska Kyrkan, Kulturhuset, Stadsmuseet, Stadsbyggnadskontoret samt gatu- & fastighetskontoret.

genomföra en årlig kontroll av de skulpturer och konstnärliga utomhusutsmyckningar som finns i stadens ägo samt vårda prioriterade objekt

Åtagandet bedöms ha uppfyllts genom att - den årliga kontrollen av stadens skulpturer har genomförts och 67 st. skulpturer har

reparerats eller åtgärdats under 2003.


6

- 74 klottersaneringsuppdrag har utförts. Kostnaden uppgår till 0,6 mnkr vilket motsvarar 57% av Konstkansliet anslag förför reparation och underhåll.

Stadens bestånd av skulpturer i det offentliga rummet har ökat under året och uppgår till 332 i antal.

ansvara för vården och driften av stadens skulpturfontänerÅtagandet bedöms ha uppfyllts genom att

- stadens skulpturfontäner har varit igång från första maj till sista september. Ett antal pumpar åtgärdats och smärre reparationer av fontänernas brunnslock har genomförts.

- en ny fontän har invigts, Fält, skapad av konstnären Thomas Nordström, i Hammarby Sjöstad. I samma område, vid Luma bibliotek, har Dag Birkelands Vattentrappa tagits i bruk.

Kostnader för drift och underhåll för stadens skulpturer och fontäner uppgår till 1,8 mnkr jämfört med en budget på 1,5 mnkr. Budgetöverskridandet kan hänföras till ökade kostnader för bl.a. klottersanering samt ökade taxor för vatten, avlopp och el.

följa upp inventeringen av stadens konstinnehavÅtagandet bedöms delvis uppfyllt genom att- lägesrapport har lämnats (KuN 2003-09-23) angående inventeringen av stadens

konst under åren 2000 - 2002 och hur utredningsarbetet för att lokalisera saknade konstverk ska fortgå.

svara för utlånings- och depositionsärenden avseende stadens konstÅtagandet bedöms ha uppfyllts genom att- mer än 21.000 konstverk tillhörande Stockholms stads konstsamling idag finns

deponerade i stadens lokaler- depositionshandlingar följer alla konstverk till depositionsmottagarna och ett bättre

hanteringssystem har skapats

Utveckla verksamheten ur ett deltagar- och publikperspektiv bistå stadsdelsnämnder, facknämnder och kommunala bolag med rådgivning,

information och andra insatser avseende stadens konstÅtagandet bedöms ha uppfyllts genom att- bokpublikationen om genomförda projekt mellan 1993 – 2003, som publicerades

vid årets slut, gör verksamheten tillgänglig för en bredare publik.- alla utsmyckningsprojekt som genomfördes av Konstkansliet under 2003 har ägt

rum i nära samarbete med beställare och brukare.

utveckla databasen för stadens konstsamlingÅtagandet bedöms delvis uppfyllt genom att - planerna för införskaffande av en modern databas pågår och håller på att

konkretiseras. Att förvandla databasen till ett virtuellt rum, som kan besökas av alla och där var och en kan hämta information eller inspiration är komplex och kostnadskrävande, men kvarstår som mål för verksamheten.


7

Bedriva verksamhet för, med och av barn och ungdom genomföra ett konstprojekt i Stockholms stads skolor för elever i årskurs 7Åtagandet bedöms ha uppfyllts.

- För att höja ungdomars konstintresse startades under hösten projektet ”Nyfiken på konst!!?? Möt en konstnär”, där 6 konstnärer besökte 50 skolklasser, i årskurs 7, för att diskutera konst med eleverna och genomföra de konstprojekt de hade planerat. En utvärdering tillsammans med eleverna, konstnärerna och lärarna kommer att äga rum i början av 2004.

Ta ansvar för ekonominEkonomiskt utfall (tkr)

Bokslut 2002

Reviderad VP 2003

Ber.Utfall T2 2003

Bokslut 2003

Avvikelse mot VP

DriftverksamhetKostnader 17 626 17 100 17 100 16 794 306

Varav:

Drift och underhåll 17 626 17 100 17 100 16 794 306

Biblioteksdatasystem 0 0 0 0 0

Intäkter 8 416 7 000 7 000 6 793 -207

Netto 9 210 10 100 10 100 10 001 +99

Investeringar 0 0 0 0 0

Konstkansliets budgetram för året 2003 har utökats med 0,7 mnkr, detta beroende på personalförändringar och lönekompensation, jämfört med år 2002. Konstkansliet redovisar positivt resultat för verksamhetsåret 2003.

Projektmedel

Projekt vid följande sjukhem/äldreboende Serafen, Gamlebo, Blackeberg och Råcksta är inte avslutade och balanseras till år 2004. Beloppet är på 3,6 mnkr. Ovannämnda projektmedel kommer att användas för att slutföra de utsmyckningsprojekt som igångsatts under 2003 på dessa platser.


8

KULTURHUSETKulturhuset vänder sig till en blandad målgrupp vad gäller ålder, kön, etnisk bakgrund, nationalitet och utbildning. Verksamheten består såväl av utställningar och program (teater, musik, dans, debatter, föreläsningar mm) som bibliotek (Läsesalongen, Rum för barn och Serieteket) samt ungdomsverksamhet (Lava) och internetcafé (Access IT).

Uppfyllelse av verksamhetsspecifika inriktningsmål och åtagandenInriktningsmål Kulturhuset skall vara en arena för aktuell, reflekterande och nyskapande konst och kultur från lokala,

nationella och internationella utgångspunkter arbeta med publiken i fokus – estetiskt, pedagogiskt, konstnärligt, kvalitativt mm bedriva en dynamisk, offensiv och bred kulturverksamhet i fråga om uttryck och

målgrupper verka för möten mellan människor oavsett deras nationalitet, etniska bakgrund,

ålder, kön eller funktionshinder

En samlad bedömning ger att Kulturhuset väl har svarat upp mot uppsatta mål och åtaganden under år 2003. Antalet besök har uppgått till drygt 1 618 970, vilket är en publikökning med cirka 6 % i förhållande till 2002 års siffror, se bilaga KuN 7. Utlån av media har uppgått till 226 168, vilket är en ökning med 19 437 (9,4 %) jämfört med år 2002, se bilaga KuN 5 Biblioteksverksamhet. Kulturhuset har genomfört en rad stora projekt, 58 utställningar och 568 evenemangstillfällen.

ÅtagandenBedriva en bred kulturverksamhet med konstnärlig kvalitet producera såväl större som mindre utställningar som väcker lust och intresse

för konst och kultur och som reflekterar den pågående samhällsutvecklingen

Åtagandet har uppfyllts genom att presentera: - fem större utställningar i gallerierna. Lennart Nilssons fotografier blev den mest

besökta utställningen med svenskt fotografi i Sverige någonsin. Den dokumentära fotoutställningen Kontroll med en serie seminarier om människor med ätstörningar, berörde ett växande problem i dagens samhälle. Den holländske konstnären Albert Eckhouts stora målningar från 1600-talets Brasilien visades för första gången i Sverige. I Rhythm is a Dancer visades internationella konstnärers videofilmer om musikens betydelse. En dag i Sverige, en omfattande fotoutställning som skildrar Sverige under ett dygn.

- på de avgiftsfria ytorna ett antal konstnärer från skilda länder och konstarter t.ex. den iranskfödde Teymor Zarré med ett gnistrande glashus och Bjarni Hinriksons isländska drömmar i serieform. Bonadsmålaren Anders Olsson pappersbonader erbjöd en lustfylld nostalgitripp. I Catwalk, en modevisning på bildvepor, ingick de flesta av de stora namnet inom svensk modeillustration. Sam, forum för samtidskultur, var en blandning av utställningsyta, ateljé och mötesplats. Under hösten intog Konsthögskolans elever hela Kulturhuset för tredje gången.

- serietecknandet som konstart i Serieteket. Installationer som visades var Stentrollens olösta gåta, Stripburek, serier från det andra Europa, Wolinski om mänskliga


9

rättigheter, Bryan Talbot, sciencefiction i tecknade serier, Original sju självbiografiska serier och Flower blocks bildberättelser.

erbjuda dans- teater- och musikprogram på existerande och nya scener

Åtagandet bedöms uppfyllas genom: - att festivalerna Stockholm Street Dance Festival, Perfect Performance, Going Solo

och Spoken Word Festival genomförts i samarbete med externa producenter, alla fyra med en stor mängd svenska och internationella artister inom dans, teater, musik och poesi.

- att fjorton större konserter har presenterats inom genrerna jazz, rock, hip hop.- att årets upplaga av Kulturhusnatten den 28 maj besöktes av mer än 7000 personer

och samarbetet med Musikfest Stockholm bidrog till att ytterligare synliggöra denna dag för stockholmarna.

- att sommarens välbesökta scenverksamhet på Stockholmsterrassen har bestått av tre serier med musik i samarbete med utomstående arrangörer och tre egna kvällar bl.a. i samarbete med filmfestivalen Tempo.

- att presentationen av den nya scenkonsten inom teater/musik och dans har skett genom 12 svenska gästspel. Bl.a. kan nämnas svensk dans nya stora namn Rasmus Ölme och hans svensk/internationella kompani.

- att årets stora publiksuccé har varit Lise & Gertruds musikteaterföreställning ”En smäll till” som gått för utsålda hus i 1,5 månad.

- att internationella teatergästspel som danska Hotel Pro Forma och Odinteatret väckt uppmärksamhet.

uppdatera och utveckla bibliotek, arkiv och den publika IT-verksamheten

Åtagandet bedöms uppfyllas genom: - att Läsesalongen har förstärkt beståndet inom profilämnena konst, musik, teater,

litteratur och film, i synnerhet har musikfilm på VHS och DVD köpts in. För att tillgodose behovet av information inom konstvetenskapen har databasen Grove Art införskaffats. Lyssnarplats för enskild uppspelning av den gåva på 120 CD, som erhölls i samband med Stockholm New Music har iordningställts och Netloan bokningssystem via Internet har införts. Under en vecka i oktober hölls biblioteket stängt för inventering av bibliotekets bestånd och viss uppfräschning av lokalen.

- att Serieteket har köpt in 790 nya seriealbum och arbetat med arkivsamlingen av gamla serieteidningar.

- att Rum för barn har införskaffat 1332 st nya media fördelat på fack- och skönlitteratur, videofilm och CD.

- att Access IT fortsätter forskningsprojektet Stockholm Open. Ett nytt inloggningssystem för trådlös access på Access IT och Stockholmsterrassen har tagits i bruk. Vidare har verksamheten haft extra öppet under sommarpersioden.

erbjuda arrangemang med såväl svenska som utländska författare, konstnärer, musiker och pedagoger

Åtagandet bedöms uppfyllas genom: - att Internationell författarscen har gästats av 31 författare från 16 länder, Bland

författarna märktes nobelpristagarna Wislawa Szymborska och Imre Kertesz. Vidare bl a Donna Tartt, Hanne Vibeke Holst, Neil Gaiman, Monica Ali, Margaret Atwood och Åsne Seierstad. 2 debutbarer med svenska debutanter arrangerades. Till de mera udda programpunkterna kan nämnas Jamie Olivers gästspel.


10

- att det under Small expo i Serieteket arrangerades tre seminarier om den östeuropeiska seriemarknaden med föreläsare från Slovenien, Serbien, Frankrike och Polen.

Utveckla verksamheten ur ett deltagar- och publikperspektiv Åtagandet bedöms vara uppfyllt genom ex:- att utställningsverksamhet på olika, ibland överraskande ytor i Kulturhuset har

fortsatt kunnat erbjudas publiken. Extreme Passion och projektrummet Sam har direkt involverat publiken i olika samarbetsformer; workshops, samtal, diskussioner och korsbefruktande möten. Utöver detta anordnas guidade visningar och fördjupande föreläsningar i de större utställningarna. För att locka besökare med skilda intressen till nya upptäckter har erbjudits en kombibiljett med reducerat pris till utställningarna i de båda större gallerierna.

- att Läsesalongen beaktar och behandlar besökarnas inköpsförslag. - att Access IT uppdaterat/införskaffat programvara samt utrustning efter besökarna

önskemål bl.a. en webbkamera samt en ny tjänst för bildöverföring.

Bedriva verksamhet för, med och av barn och ungdom erbjuda särskilda verksamheter för och med barn och ungdomar Åtagandet bedöms uppfyllas genom: - att Rum för barn i samarbete med belgiska teaterkompaniet Pantalone anordnade

konserter med nutida klassisk musik för barn. Under sportlovet hölls konserter med elever från musikhögskolan och teaterföreställningen Ojsan. Traditionsenligt arrangerades Alla berättares dag med berättelser för barn mellan 4-12 år. Under året har 18 författare besökt Rum för Barn och träffat skolklasser i årskurs 3-6.

- utställningar för barn. De egenproducerade utställningarna som visades var Framtidens Fordon om barns visioner av framtidens trafiksäkra fordon, Hockeymasken där målade målvaktshjälmar visades och Hej i Himalaya, en tibetansk flickas brevväxling med sin svenska faddermamma. Utställningen Oss rovdjur emellan är ett inslag i den pågående debatten kring de fem stora rovdjurens återkomst i Sverige.

- att Serieteket genomförde junior 1-minutfilm som samlade ca 100 barn under 13 år. Under sci-fi och fantasykonferensen Fantastika 2003 erbjöds föreläsningar och workshops för ungdomar.

- att Läsesalongen under måndagsserien Poeterna har presenterat 8 etablerade och 8 unga oetablerade svenska poeter. Scen Salong har presenterat författarna Jenny Dahlberg och Barbro Lindgren. Ett program ”Gotisk afton - gotiken i litteratur och musik” har genomförts.

- att Lava är den plattform där unga får rum att inspireras och genomföra konkreta projekt. 188 program har genomförts under perioden, varav 99 var initierade av besökare, enskilda organisationer och nätverk. Av programmen har 14 varit internationella samt evenemangen Inspired Tokyo, Barnens fredspris med nominerade från hela världen och Forum for young citizens med unga från Europa.

- utställningar för ungdomar. Extreme Passion; konst, gatukonst, film, graffiti mm samt diskussioner, workshops och visningar för den unga publiken. Därutöver har 17 mindre utställningar visats på Lava.

- Läsesalongen har visat utställningen Bäst är framtidens bokformgivare, en tävling av förstaårseleverna vid Beckmans, Berghs, Forsbergs, Grafiska Institutet och HDK.


11

- att ett konserter inom den oberoende och nya rockmusiken har genomförts. I samarbete med Fritz Corner och Nursery har ett 20-tal konserter med svenska och utländska band genomförts samt endagsfestivalen Recycle.

- att AccessIT under skolloven har gett barn, ungdomar och deras föräldrar möjlighet att testa och utvärdera spel.

Erbjuda mötesplatser för att främja yttrandefrihet och demokrati Åtagandet bedöms på Kulturhuset vara uppfyllt genom bl a:- att den nystartade debattscenen vidareutvecklats med fem egenproducerade debatter

bl.a. om EMU och Rovdjursjakt samt tre omfattande samarbetsprojekt med Dagens Nyheter, Sveriges Radios kulturredaktion och Publicistklubben (11 ggr). Förutom att debatterna följdes av publik på plats, så nådde de ut till ca 3 miljoner svenskar via olika media. En debatt med ungdomstidskriften Epigon om Sveriges roll i Europa och Världen genomfördes.

- att i Läsesalongen möts besökare från ett 60-tal olika länder. Här har alla som är från 13 år och uppåt tillgång till bl a information, internationell press, musik och programverksamhet.

- att Lava har genomfört 38 temadagar, debattkvällar m.m. med fokus på yttrandefrihet och demokrati. Arbetet med att sprida fakta och idéer kring ungas rättigheter och möjligheter fick ett nytt forum genom Gomorron Sverige turnén (som besökte 15 städer), communitysajten www.lavaland.se och tidningen Lava. Utöver dessa arrangemang drev Lava en "introduktion för nyanlända flyktingar" under våren med 11 grupper från Fogelströmska gymnasiet.

Ge utrymme för bildning och eget skapande i verksamheterna ge utrymme för eget skapande för barn, unga och vuxna Åtagandet bedöms i stort komma att uppfyllas genom:- att i bildverkstaden i Rum för barn får barn utöva kreativ verksamhet såsom

bild/formarbete. Två workshops, som behandlade fantasy respektive historia, har genomförts, där barnen fått skriva samt arbeta med färg och form utifrån litteraturen. Barn har fått arbeta tillsammans med en japansk serietecknare och lära sig att teckna Manga. Under hösten har barn arbetat med gipsavgjutningar i bildverkstaden.

- att Serieteket under Small expo arrangerade en fanzine workshop med serietecknare. Vidare arrangerades seriekurser med Baron Yoshimoto för ungdomar i november.

- att Lava upplåter scen, personal och kunskaper åt de unga besökarna, som vill definiera sina tankar och uttrycka dem genom kultur. Flera hundra unga besökare per dag ägnar sig åt skapande verksamhet bl.a. i verkstaden. Av Lavas drygt 300 arrangemang initierades och genomfördes 60% av unga besökare, dessutom har 40 workshops och 9 kurser för unga hållits under året.

- att Access IT skapat utrymme för ungdomar att uttrycka sig skriftligt genom att med Ung –08 ordna skrivarworkshop. Även kurser för Seniorer i datorhantering samt Internet har genomförts likaså handledning i bildredigering.

Vidta åtgärder för ökad mångfald och jämställdhet i verksamhet och inom organisationen erbjuda flerspråkig information om Kulturhusets verksamhetInformationen översätts successivt till fler språk vart efter ekonomiska förutsättningar ges. Åtagandet bedöms i år vara uppfyllt genom:


12

- att Kulturhusets kalendarium utkommer 11 månader per år varav under juli och augusti även på engelska. Webbplatsen är delvis tillgänglig på engelska, likaså information om sommarens utställningar.

- att Lava har informationsmaterial om verksamheten på engelska och franska.

tillhandahålla medier på flera språk än svenskaÅtagandet har uppfyllts genom:- att internationella författarskap finns representerade på Läsesalongen som

tillhandahåller skönlitteratur på svenska, engelska, tyska, franska och de nordiska språken. Bland 68 tidningsprenumerationer finns 39 utländska dagstidningar på 23 språk från 29 länder. Tidskrifterna är uppdelade på 210 svenska och 106 utländska. Fyra nya prenumerationer på minoritetsspråken i Sverige har tillkommit. I skivbeståndet finns musik från 152 länder. Vidare finns möjlighet att följa flera utländska TV-kanaler genom projektet Television du Monde.

- att Serieteket har införskaffat sex nya prenumerationer varav fyra utländska och album på 11 olika språk finns att tillgå.

- att Rum för barn har inköpt 156 utländska media varav 59 på engelska.


Bokslut 2002

Reviderad VP 2003

Ber.Utfall T2 2003

Bokslut 2003

Avvikelse mot VP

DriftverksamhetKostnader 75 756 78 530 78 530 81 672 -3 142

Varav:

Drift och underhåll 75 756 75 530 78 530 81 672 -3 142


Intäkter 11 656 11 200 11 200 14 320 3 120

Netto 64 100 67 330 67 330 67 352 -22


För budgetåret 2003 tillfördes medel på 3,6 mnkr jämfört med budget 2002 vilket gav möjlighet till fördjupade satsningar på ungdomsverksamhet 3,0 mnkr och lönekompensation 0,6 mnkr.

Antalet besök har ökat med 6 % och antalet utlån av media med 9,4 % jämfört med år 2002. För att för tredje året i rad åstadkomma ökningar av det här slaget har större satsningar såväl ekonomiskt som personalmässigt varit nödvändiga. I jämförelse med budget och kvartalsrapport 2/03 redovisas ett underskott om 22 tkr. Omslutningsförändringen ger ett kostnadsunderskott med drygt 3,1 mnkr och ett intäktsöverskott med 3,1 mnkr.


13

KULTURSKOLAN

I Kulturskolan Stockholm får stadens alla barn och ungdomar möjligheter att delta och utveckla sitt skapande inom bild & form, dans, musik, teater och skrivande. En viktig del av verksamheten är att förmedla upplevelser, utveckla elevernas självförtroende och stimulera till eget aktivt kulturengagemang. Genom att skapa gränsöverskridande mötesplatser samt arbeta för respekt och förståelse för samtida kulturer vill Kulturskolan ge eleverna kunskaper om det svenska och internationella kulturarvet.

Under året har arbetet med framtidsfrågorna fortsatt och personalen har genom Växtkraft Mål 3 erbjudits betydande kompetenshöjningsinsatser.

Uppfyllelse av verksamhetsspecifika inriktningsmål och åtaganden

InriktningsmålKulturskolan skall

utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter sträva mot att alla barn och ungdomar skall erbjudas kulturskoleverksamhet på olika nivåer, inom olika konstområden och av god pedagogisk kvalitet såväl på fritiden som inom skolans ram

skapa kreativa mötesplatser för såväl pojkar som flickor och bejaka kulturell, social och etnisk mångfald

skapa tvärkulturella mötesplatser mellan Kulturskolans olika konstarter och därigenom ge barn och ungdomar ytterligare dimensioner av kulturupplevelser

bidra till skolutveckling där den estetiska dimensionen i skolan är en drivkraft i lärprocesserna

Året inleddes mycket positivt, Kulturskolans utökade uppdrag och budgetram medförde en intensiv planering och analys av vilka nya verksamheter som skulle startas. I början av året planerades för ca 22 nya tjänster men efter signaler om ett sämre budgetläge 2004 tillsattes endast 15 nya tjänster varav några projektanställningar på ett år. Lönekostnaderna under året var 103,5 mkr jämfört med 96,3 mkr föregående år, skillnaden beror på nyanställningar och löneavtalet.

De uppdrag som Kulturskolan åtog sig att genomföra inom tilldelad budgetram under året har påbörjats eller verkställts. I genomsnitt ökade antal barn inskrivna i verksamheten med 609 (5,1%) jämfört med föregående år. Deltagarplatserna i dans, bild & form ökade med sammanlagt 208 (15,3%) och andelen pojkar ökade med nästan två procentenheter. Poesi- och skrivarkurser har introducerats. I de områden som tidigare visat lägst andel inskrivna barn i förhållande till folkmängden har deltagandet ökat.

Årets två stora satsningar har varit BAS i skolor samt utbildning av personalen. BAS är ett nytt sätt för Kulturskolan att nå ut till barn och ungdom. Under våren utbildades ett 60-tal pedagoger i pedagogiken och inför höstterminen erbjöds skolor, i områden där Kulturskolan har svårigheter att rekrytera barn och ungdomar, BAS kostnadsfritt. Totalt har 523 barn i 10 skolor deltagit. Reaktionerna från lärare och elever som fått ta del av verksamheten har varit mycket positiva. Under år 2002 genomfördes inom Växtkraft Mål 3, en analys av personalens behov av kompetenshöjning och under 2003 påbörjades utbildningarna. Under årets tre sista månader deltog 182 medarbetare i fortbildning


14

under sammanlagt 4 040 timmar. Medel för fortbildningarna utbetalas av Europeiska Socialfonden (ESF) i januari 2004.

Kulturskolan har under 2003 återigen ökat deltagarantalet. Jämfört med 2002 har deltagandet ökat med 530 platser (3,7%). (Mätperiod höstterminerna 2000: 13 062 deltagare, 2001: 13 391, 2002: 14 259 och hösten 2003: 14 789 deltagare). Beställningar av skoluppdrag som under ett antal år minskat, ökade inför hösten. Genom att fler elever deltog i frivilligverksamheten och att fler skoluppdrag beställdes ökade intäkterna men också kostnaderna (produktions- och materialkostnader). Den begärda omslutningsförändringen i tertialuppföljning 2 med 1,2 mnkr blev högre i bokslut vilket bl.a. beror på ännu fler deltagare än beräknat och att stödet från ESF beviljades.

I slutet av året, när förutsättningarna för 2004 var analyserade och det stod klart att Kulturskolan måste minska personalen för att klara nästa års budget påbörjades personalnedskärningar vilket påverkat planeringen inför 2004. I slutet av året erbjöds därför inga nya barn plats i verksamheten.

Investeringar och upprustningar har genomförts på teatrar samt inköp av instrument och datorer har tidigarelagts inom ramen för 2003 års budget.

Åtaganden

Bedriva en bred kulturverksamhet med konstnärlig kvalitet öka antalet barn och ungdomar i Kulturskolans verksamhet

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att:- antalet deltagarplatser i frivilligundervisningen ökat med 530 (3%) jämfört med

2002- 7 242 elever har tagit del av kulturskoleverksamheten under skoltid (varav 523

genom BAS-lag och 6 719 via skoluppdrag) jämfört med 7 100 under 2002

T.ex. har under året har storgrupper i gitarrundervisning startats. En ny modell för undervisning på distans för köande elever i gitarr och trumset har arbetats fram genom projektet ”e-learning”. Modellen bygger på att eleverna lär sig spela genom undervisningsmaterial på DVD-film kompletterat med CD och med kontinuerlig support av lärarna genom Internet och storsamlingar. Ett 100-tal barn deltog i denna verksamhet under hösten.

Utveckla verksamheten ur ett deltagar- och publikperspektiv genomföra riktade insatser i stadsdelar där verksamheten är svagt företrädd

för att nå fler barn och ungdomar

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att:- antalet inskrivna barn i genomsnitt i frivilligverksamheten ökat i områdena Kista

(8,3%), Spånga-Tensta (10,9%), Hässelby-Vällingby (4,7%), Farsta (0,9%), Vantör (5,5%) samt i Skärholmen (10,0%) jämfört med föregående år.

Som jämförelse har Kulturskolan som helhet ökat det genomsnittliga elevantalet med 5,1%.

- riktade insatser genomförts i stadsdelarna

Några exempel: Prova på verksamheter har erbjudits i stadsdelarna. T.ex. Capoeira (dans och kampsport) och streetdance i Kista. Lärare har informerat om verksamheten i


15

skolor, spelat och visat instrument. Föräldrar och barn har bjudits in till Öppet Hus för att prova instrument. Barnen i Kista bjöds in att prova bild, dans, teater och musik. I Tensta erbjöds samtliga skolor att prova teater och bild och pojkar erbjöds särskilt att delta i dans. I Söderort har insatserna att nå ut till barnen främst gått via skolorna t.ex. via BAS och inom CRED (Farsta). Sedan nya lokaler tagits i bruk i Bredäng har ämnesverksamheten utvecklats i stadsdelen Skärholmen. Här har inletts ett samarbete med Yamaha och en rockstudio som fallit väl ut. Ett stråkläger arrangerades i Bredäng för ett 70-tal elever under sommaren. Verksamheten i Vantör har utvecklats kontinuerligt och antalet aktiva barn har blivit fler.

starta baslagsverksamhet i utvalda skolor

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att:- BAS under hösten startat på 10 skolor varav 4 i Västerort (Spånga-Tensta, Kista,

Hässelby-Vällingby) och 6 i Söderort (Skarpnäck, Farsta, Liljeholmen och Skärholmen).

Kulturskolan erbjuder skolan (åk 2 till åk 6) fyra lärare; bild & form, dans, musik och teater, som arbetar med 40-60 elever under 8 veckor, tre timmar åt gången. Temat man arbetar med kan vara inspirerat av en bok, en händelse eller skolämne och projektet avslutas med en redovisning, ofta i form av ett uppspel. Skriftliga utvärderingar från såväl grundskolan som Kulturskolan visar på ett gott resultat med nöjda deltagare.

få in fler pojkar i verksamheten

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att: antalet pojkar ökat från 4 516 år 2002 till 4 854 år 2003. Andelen deltagande pojkar

i förhållande till samtliga deltagare har ökat från 35% till 37%.

Under året har nya pojkdansgrupper startats i Tensta, Bromma samt på Södermalm. I Hässelby anordnades en sommarteatergrupp för pojkar i åk 6-8. I Bredäng är speciellt pojkar intresserade av att spela tillsammans och producera CD-skivor i Purple Studio. Kurser i ljus- och ljudteknik för ungdomar över 15 år har mest lockat pojkar.

strukturera utbudet av ämneskurser för större tydlighet i verksamheten

Åtagandet bedöms delvis uppfyllt genom att:- arbetet med att strukturera ämneskurserna har påbörjats under året. Beskrivningen

ämneskurser har bytts ut mot det mer adekvata namnet ämnesbeskrivningar. En mall för ämnesbeskrivningarnas struktur som underlag för en tydligare innehållsbeskrivning har tagits fram. De flesta ämnesbeskrivningarna är uppdaterade och utlagda på hemsidan.

- i de kort- och helgkurser som Kulturskolan erbjudit under året (ljus- och ljudteknik, ”Medeltidsakademin”, ”Designa dina egna kläder”, ”Spela synth i ensemble”) har eleverna på ett tydligt sätt informerats om vad de har kunnat förvänta sig av innehållet.

utveckla fördjupningskurser i ett eller flera ämnen

Åtagandet bedöms delvis uppfyllt genom att:- KAP under året bedrivits i Västerort inom musikprogrammet

Kulturskolans tidigare fördjupningskurs KMI (Kulturskolans musikinstitut) heter numera KAP (Kulturskolans avancerade program). Ett antal elever inom det tidigare KMI kommer att slutföra sin utbildning där. Arbetet med att utveckla KAP fortsätter under nästa år.


16

utarbeta en informationsfolder på flera språk

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att:- en informationsfoldern på arabiska, engelska, persiska, somaliska, spanska och

turkiska tagits fram och delats ut i verksamhetsområden med många innevånare inom språkgrupperna. Information finns även publicerad på webben.

Verksamheten har också utvecklats genom att produktionen av Kulturskolans elevtidning påbörjats där elever medverkar med texter och bilder. Teatrar har deltagit i arrangemang utanför de vanliga ramarna. T.ex. Vår Teater Östermalm som anordnade en ”Stödgala för världens barn” samma helg som ”Världens Barngala” gick av stapeln på TV vilket genererade mycket pengar till insamlingen. Vår Teater på Medborgarplatsen har bedrivit en öppen verksamhet för barn på Elverket (Dramaten) där ca 180 barn deltog vid 18 tillfällen. Ett samarbete med Folkoperan har påbörjats under hösten i syfte att skapa förståelse bland skolungdomar för opera som konstform. Vidare har nycirkusprojektet fortsatt. Bl.a. genomförde 34 av Kulturskolans elever en turné i Mälardalen och deltog i en turné i Holland och Belgien. Projektet får EU-stöd av Culture 2000 med Norge, Danmark, Belgien, Holland och Sverige som deltagande länder. Kulturskolan har också deltagit i ett kulturläger i Valmiera i Lettland, ett hiphopläger i Tyskland samt i ett kulturläger på Gotland.

Erbjuda mötesplatser för att främja yttrandefrihet och demokratiKulturskolan egna lokaler och teatrar är en naturlig plats för barn och ungdomar att träffas på. I de olika spel-, teater-, dans-, bild & formgrupperna får barn och ungdom möjlighet att mötas under jämlika former och har möjlighet att uttrycka sina synpunkter.

utveckla kulturcentra i några stadsdelar i samverkan med lokala aktörer, stadsdelsförvaltningar, Stadsbiblioteket och kulturstödsavdelningen.

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att:- Kulturskolan tillsammans med biblioteken, kulturstödsavdelningen och respektive

stadsdelsförvaltning har arbetat för att etablera lokala kulturcentra i stadsdelarna Farsta, Vantör, Skarpnäck och Kista inom CRED-projektet.

Skarpnäcks kulturhus utvecklas till ett ungdomskulturhus med ”Lavaverksamhet” och olika kulturaktiviteter. I Farsta har nätverk skapats med bl.a. ungdomsföreningar och företagarföreningar. Kulturskolan har medverkat i teatergästspel, rockfestival och ”Farstadagen”. Vår Teater samarbetade i projektet Total Lust - Ett hus fullt av upplevelsekonst från himmel till helvete med daltagande av ca 45 ungdomar. Projekt som bedrivits i Tensta har varit ”Sömnad” för invandrarflickor, ungdomscafé och skrivarkurser. I Vantör har CRED-projektet bl.a. samarbetat med teatergruppen ”Ung utan Pung” samt samverkat i samband med kolloverksamhet.

Ge utrymme för bildning och eget skapande i verksamheterna Exempel på verksamheter där alla konstarter praktiseras är ”Medeltidsakademin” där elevernas egen fantasi och kreativitet utgör grunden för hur ämnet utvecklas. I utvärderingen visade eleverna stor uppskattning för att deras eget skapande fått inta en så stor plats. Teater, dans, musik och bild & form har kommit till uttryck i laijvspel, medeltida danser, blockflöjt och enkla slagverk, tillverkning av utrustning och smycken samt att de fått lära sig en hel del historia samtidigt.


17

ge fler elever möjlighet att få undervisning i dans och bild & form

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att:- antalet deltagare inom dansen ökat från 915 till 1.044 deltagare jämfört med hösten

2002 (14,1%). Dessutom deltar 416 elever deltar via skolköp och ytterligare ca 500 elever inom BAS.

- motsvarande 3,5 danspedagogtjänster inrättats vilket har gjort att alla köande elever har erbjudits plats. Anställningarna har också inneburit att ett bredare utbud kunnat erbjudas t.ex. streetdance och dansmix.

- i Tensta samarbeta med Tensta SDN och ”Dans i Stockholm” i projektet Dansresidentet i syfte att sprida kunskap och intresse för dans

- en danslinje för mellanstadiebarn startats i Skarpnäck- deltagandet i bild & form ökade under året från 447 deltagare till 526 jämfört med

hösten 2002 (17,7%), Dessutom deltar 93 genom skolköp och ytterligare ca 500 i BAS.

- motsvarande 2,5 heltidstjänster i bild & form inrättats för bl.a. baslagsverksamheten- nya grupper startats genom att introducera serieteckning och digital bild i Bromma

och smyckestillverkning och kläddesign i Innerstaden- att två pedagoger samarbetat i Skärholmen med resultatet att de kunnat ta emot

nästan dubbelt så många elever som om de arbetat var för sig- erbjuda en 7-veckors ”prova-på” kurs i Skarpnäck- i samarbete med Maria fritidsklubb anordna kurser i bild & form

introducera nya ämneskurser i poesi och skrivande

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att:- skrivarverkstäder har kommit igång i Bromma och på Södermalm. Kurs i

deckarförfattande har startat i Skarpnäck. I Bredäng, Tensta och Högdalen har det varit svårare att rekrytera elever till verksamheten.

Tre skrivarpedagoger anställdes inför höstterminen. Rekryteringen av elever till kurserna har skett genom annonsering, affischering och relationsmarknadsföring (pedagogbesök på skolor). I Högdalen har kontakt etablerats med fritidsgården för att arbeta med ungdomar som har invandrarbakgrund. Några av skrivarverkstäderna samarbetar med stadsdelsbiblioteken.


Bokslut 2002

Reviderad VP 2003

Ber.Utfall T2 2003

Bokslut 2003

Avvikelse mot VP


Varav:

Drift och underhåll 122 101 131 585 131 585 133 122 1 537


Intäkter 23 991 21 700 21 700 23 237 1 537

Netto 98 110 109 885 109 885 109 885 0



18

Kulturskolans nettobudget med ökade med 11,7 mnkr jämfört med år 2002. Förändringen avsåg främst kostnader på 8,0 mnkr för att bredda och fördjupa skolans verksamhet och samtidigt nå fler elever. Härutöver tillkom 2,5 mnkr avseende kompensation för avtalsensliga löneökningar samt återtagande av Vår Teater Östermalm from 1 juli 2003 i egen regi 1,1 mnkr.

Kulturskolan redovisar ingen nettoavvikelse i bokslutet jämfört med budget. Skillnaden i slutligt budgetutfall jämfört med utfallet i tertial 2 beror på ökad omslutning.

Budgeterade kostnader för personal har inte använts fullt ut då personal inte anställdes i den omfattningen som planerats.

Under året har investeringar gjorts på inventariesidan. Instrumentinköp har tidigarelagts för att inte belasta nästa år, pianon har renoverats, teater- och danslokaler har upprustats och utrustats. Ett antal administrativa datorer har köpts in. Detta har gjort att budgeten för kontors- och inventariekostnader är högre i bokslutet än i budget. Kostnader för utbildning är också högre än i budget, detta beror uteslutande på Växtkraft Mål 3 och är utgifter som Kulturskolan kommer att få ersättning för.

ProjektmedelKulturskolans beviljades ersättning från EU inom ramen för Växtkraft Mål 3 uppgår för åren 2003/2004 till 4,8 mkr förutsatt att Kulturskolans betalda stödberättigade utgifter uppgår till 17,4 mkr under samma period. Efter varje tremånadersperiod görs en avstämning och pengarna utbetalas periodvis i efterskott. Kulturskolan har haft kostnader under oktober, november och december som kommer att ersättas av Europeiska Socialfonden. De stödberättigade utgifterna beräknas uppgå till 668 tkr och innebär en ökad omslutning eftersom motsvarande intäkter periodiseras i bokslutet och utbetalas under början av år 2004.

KULTURSTÖDKulturstöd ges till i första hand professionella kulturverksamheter och organisationer inom teater, dans, musik, musikdramatik, konst, kulturarv, film, och litteratur. En särskild subvention riktas till skolor och förskolor för att barn och ungdomar skall ges ökade möjligheter att ta del av kulturutbudet i Stockholm. Särskilda stödformer finns för ungas eget skapande och kulturinsatser i ytterstadsdelarna. Vidare ges stöd till folkbildningsorganisationer, konstnärsateljéer, samlingslokaler och hemgårdar, vissa andra lokaler för kulturändamål samt stipendier. Fördelningen av kulturstödet sker i aktivt samspel med andra offentliga insatser.


InriktningsmålKulturstödet skall

främja ett mångsidigt och dynamiskt kulturliv i Stockholm

riktas till kulturverksamheter som håller hög konstnärlig kvalitet och som syftar till förnyelse av konstnärliga uttryck

prioritera kulturverksamhet för och med barn och ungdom


19

främja kulturella upplevelser och möjlighet till konstnärligt skapande för konstnärer och publikgrupper med olika etnisk bakgrund

stödja ett brett utbud av samlingslokaler och folkbildningsaktiviteter i hela Stockholm

främja folklig bildning och demokratisträvanden

Målen har under året uppfyllts genom löpande fördelning av verksamhets- och projektbidrag till verksamheter som granskats av urvalsgrupper med god kunskap och överblick om de konstnärliga områden enligt kulturnämndens riktlinjer. Avdelningen för kulturstöds åtaganden följs upp genom löpande verksamhets- och projektbidragsgivning baserad på riktlinjer och beredning i referensgrupper. Utvärderingsinstrumenten utgörs av löpande verksamhetsstatistik, treåriga fördjupade prövningar och specialrapporter.

Prioriteringen av barn- och ungdomskulturen har sin organisatoriska bas i ”Kultur för de unga” som under 2003 samordnat ”Cred”, en satsning på ungdomskultur i fyra stadsdelar. Projektet ”Konst i skolan” gjorde det möjligt för 6 bildkonstnärer att möta elever i 50 skolor och i verkstadsformer och dialog förmedla kunskaper om det konstnärliga skapandets villkor.

Avdelningens arbete med att etablera ett romskt kulturcentrum har skapat en plattform för att synliggöra den romska kulturen. Genom stöd till samlingslokaler och folkbildningsorganisationer har viktiga bidrag lämnats till en demokratisk infrastruktur och livslångt lärande.

Åtaganden

Bedriva en bred kulturverksamhet med konstnärlig kvalitet samt utveckla verksamheten ur ett deltagar- och publikperspektiv. fördela stöd till en bred kulturverksamhet ur ett kvalitets- och

mångfaldsperspektivÅtagandet bedömts ha uppfyllts genom att- stöd har fördelats utifrån kulturnämndens riktlinjer och med beredningshjälp av

referens- och granskningsgrupper, ansökningar och verksamhetsredovisningar, samt fördjupade utredningsunderlag avseende ateljéstöd, samlingslokaler och fria teatergrupper.

- totalt har 71 575 tkr utgått som stöd till det professionella kulturlivet inklusive ateljé- och institutionsstöd, en ökning med knappt 9 000 tkr jämfört med 2002. Stödet till det fria professionella kulturlivet utgör totalt 49 procent av avdelningens hela anslag. I beloppet är inte inräknat de medel som kommer det fria kulturlivet till del genom subventioner och projektstöd inom ramen för Kultur för de Unga eller inom studieförbundens verksamhet.

- förvaltningen har berett 497 ansökningar om konstnärsstipendier samt 89 nomineringar till hederspriser. Konstnärsstipendierna à 25 tkr fördelades till 20 konstnärer inom skilda konstområden. Därutöver har 12 folkbildningsstipendier om totalt 100 tkr utdelats över kulturnämndens budget.

- de fem hederspriserna samt Bellmanpriset och det nyinstiftade Cullbergpriset om 100 tkr vardera fördelades till sju utvalda konstnärer inom olika områden. Kostnaden för dessa pris belastade kommunstyrelsens budget.


20

- 697 professionella bildkonstnärer och konsthantverkare har erhållit hyresbidrag för sina arbetslokaler, vilket är något fler än föregående år. Av de bidragsberättigade konstnärerna har 256 haft tillgång till direktsubventionerade lokaler i något av stadens 17 ateljéhus. Övriga 441 konstnärerna erhöll retroaktiva bidrag för ateljéer på den privata hyresmarknaden

- förvaltningen utöver de kommunala ateljéhusen förhyr lokaler på Skeppsholmen av Statens fastighetsverk. Lokalerna hyrs i sin tur ut till andrahandshyresgäster inom kulturområdet. Kontraktet för lokalerna på Skeppsholmen löpte ut den 31 september 2003 och har under året varit föremål för omförhandling.

utreda och lägga förslag till ett nytt ateljéstöd

Åtagandet bedömts ha uppfyllts genom att- genom att kulturnämnden under 2003 fattade beslut om nya riktlinjer för stadens

subvention av konstnärsateljéer.

medverka till att Romskt kulturcentrum kan flytta till egna lokaler

Åtagandet bedömts ha uppfyllts genom att- arbetet med att skapa ett romskt kulturcentrum tillsammans med de romska

organisationerna resulterat att de under hösten tilldelades egna lokaler i Gubbängen. Den romska frågan har lyfts fram på ett positivt sätt genom den stora internationella konferens, som RKC arrangerade i november och som fick stor medial uppmärksamhet.

Lokalen är på 600 kvadratmeter och kräver initialt under 2004 omfattande investeringar i möbler, teknisk infrastruktur och säkerhetsarrangemang. Under vintern 2004 kommer bibliotek, arkiv och utställningslokal att byggas upp i samarbete med kulturförvaltningen. Den tidigare bemanningen på en halvtids projektledare har ersatts med en funktionärsstab på tre medarbetare. Mot bakgrund av den sena lokalinflyttningen redovisar projektet även 2003 överskott med 400 tkr. Beloppet begärs ombudgeterat till år 2004.

Fördelning av kulturstödsmedel mellan konstarterna inkl.institutioner och ateljéstöd (tkr)

Konstområde 2002 Andel % 2003 Andel %

Teater 18 095 000 29% 21 661 000 30%

Dans 10 229 000 16% 11 605 000 16%

Ateljéstöd 9 349 000 15% 9 046 000 13%

Musikdramatik 7 310 000 12% 7 650 000 11%

Musik 5 411 200 9% 5 804 000 8%

Konst/foto 5 005 000 8% 6 044 000 8%

Museer 2 590 000 4% 5 010 000 7%

Film/video 2 050 000 3% 2 295 000 3%

Litteratur 1 435 000 2% 1 680 000 2%

Övrigt 1 165 000 2% 780 000 1%

Totalt 62 639 200 100% 71 575 000 100%


21

Bedriva verksamhet för, med och av barn och ungdom prioritera kultur för barn och ungdom samt i det sammanhanget fördela ett

särskilt stöd till grund- och gymnasieskolorna för kulturaktiviteter

Åtagandet bedömts ha uppfyllts genom att- i bidragsberedningen ha gett särskild uppmärksamhet åt ansökningar inriktade på

barn- och ungdomsverksamhet. Av konstarterna kan teaterområdet redovisa de mest utvecklade strukturerna för att nå barn och ungdom. Av verksamhetsbidragen gick drygt 8,8 mnkr till barn- och ungdomsteatrar, vilket är en ökning med 1,8 mnkr jämfört med 2002. Exempel på andra satsningar för den unga publiken är ett stöd till en ny barnkonsertverksamhet på Nalen samt bidrag till Galleri Index och Konstakuten för speciella konstprojekt med ungdomar.

- sammanlagt 10,2 mnkr har fördelats inom ramen för Kultur för de unga. Under 2003 har 172 skolor (jfr år 2003; 236) sökt bidrag för kulturaktiviteter, varav 136 uppfyllde kriterierna och beviljades stöd.

- drygt 93 315 subventionerade biljetter inom det fria scenkonstområdet beställdes av skolor och förskolor under 2003, vilket är en ökning med 6 000 antal besök jämfört med 2002. Subventionen har omfattat 62 fria grupper inom konstområdena teater, mim, musikdramatik, dans och musik.

- nätverket av kulturombud, sedan satsningen Kultur för de unga startade 1999, utvidgats med i genomsnitt 30 nya ombud per år. Inom förskola och skola uppgår antalet kulturombud till 768. Särskilda satsningar på gymnasie- och grundskoleombuden har gjorts i samarbete med utbildningsförvaltningen och tre stadsdelsförvaltningar.

- dansområdet har stärkts i samarbete med Stockholms läns landsting och Statens kulturråd. Satsningen har bl.a. resulterat i dansrecidens med koreografen Lotta Garthon i Spånga –Tensta, dansprojekt med E.L.D i Skarpnäck samt 10 813 antal skolbesök på dansföreställningar på stadens olika dansscener.

utveckla kulturcentra i ett antal stadsdelar i samarbete med lokala aktörer, stadsdelsförvaltningar, Kulturskolan och Stadsbiblioteket

Åtagandet bedömts ha uppfyllts genom att- kultursamarbetet har utvecklats i fyra utvalda stadsdelar. Tillsammans med

Kulturskolan, SSB och lokala verksamheter i Tensta, Vantör, Farsta och Skarpnäck har projektet CRED – lokala kulturcentra genomförts. Under året har stödet på 2 mnkr riktats till lokalt förankrade kulturaktiviteter med inriktning på ungdomars eget skapande.

- i samarbete med Konstkansliet genomföra projektet Nyfiken på konst – konstnärer har besökt 50 klasser i åk 7.

- I samarbete med utbildningsförvaltningen har stöd utgått till skolbioverksamheten samt ”Läsning pågår” - författarbesök i skolan.

Ett nytt stödsystem för ungdomars eget fria skapande har inrättats och stipendiet ”En snabb slant” projekterats och fördelats. Drygt 0,3 mnkr har fördelats till 35 kulturprojekt. Projekten har initierats och genomförts av ungdomar för ungdomar.


22

Erbjuda mötesplatser för att främja yttrandefrihet och demokrati fördela stöd till och utreda formerna för ett nytt bidragsystem till stadens

samlingslokaler, hemgårdar och 4H-gårdarÅtagandet bedöms uppfyllt genom att - ett nytt stöd fördelats till allmänna samlingslokaler, hemgårdar, 4H-gårdar samt

kommunövergripande verksamheter i Kista stadsdelsområde. Under året har den framtida stödordningen för lokalorganisationer utretts och beslut om nya riktlinjer har fattats av kulturnämnden. Stödet till lokalorganisationerna ökade under 2003 med ca 25 procent till totalt 32,2 mnkr.

Ge utrymme för bildning och eget skapande i verksamheterna fördela stöd till och utreda formerna för ett nytt bidragssystem till

studieförbunden Åtagandet har uppfyllts genom - att verksamhetsbidrag fördelats till 11 folkbildningsorganisationer. Kulturnämnden

beslutade under året om ett nytt regelverk för bidragsgivningen vilket tagits fram i samråd med berörda folkbildningsorganisationer. Bidragsnivån ökade med 3 mnkr till 35,8 mnkr.

Ta ansvar för ekonomin

Ekonomiskt utfall (tkr)Bokslut

2002Reviderad

VP 2003Ber.Utfall

T2 2003Bokslut

2003Avvikelse

mot VPDriftverksamhetKostnader 111 080 161 510 161 510 161 347 163Varav: Drift och underhåll 111 080 161 510 161 510 161 347 163


Intäkter 2 395 4 900 4 900 5 020 120

Netto 108 685 156 610 156 610 156 327 283


Kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2003 innebar att budgetramen ökade från 107,9 mnkr till 156,6 mnkr netto inkl. tillägg för löneökningar och ombudgetering gällande Romsk kulturcentrum. Förändringen hänför sig främst till en satsning på det fria kulturstödet med 12,0 mnkr och studieförbunden med 3,0 mnkr. Till dessa ökningar av befintlig verksamhet har sedan lagts nya åtaganden att fördela bidrag till allmänna samlingslokaler, hemgårdar och 4H-gårdar om totalt 32,2 mnkr netto, varav 5 mnkr utgörs av ökat stöd år 2003.


23

LILJEVALCHS KONSTHALLLiljevalchs Konsthall arbetar med utställningar, seminarier och debatter, som skall väcka och utveckla kunskapen om den moderna och samtida konsten genom att tillhandahålla kunskaper och förmedla upplevelser av hög kvalitet både till konsteliten och till den intresserade allmänheten.

Sammanlagt 119 345 har besökt utställningarna under 2003, vilket kan jämföras med föregående års besöksantal på 107 092.

Uppfyllelse av verksamhetsspecifika inriktningsmål och åtaganden Inriktningsmål

Liljevalchs Konsthall skall

väcka intresse för och utveckla kunskapen om den moderna och samtida konsten

utveckla utställningsmediet som kunskaps och upplevelseform

främja svenskt och internationellt kulturutbyte

utveckla konstförmedlingen för redan existerande och nya publikgrupper

stimulera och utveckla barns och ungdomars konstintresse

skapa en god miljö i konsthallen för såväl besökare som konst

vara en mötesplats för samtal om konst och samhälleliga frågor

Inriktningsmålen anger syftet med Liljevalchs Konsthalls långsiktiga arbete. Konsthallen har en ambition att både arbeta med den moderna och samtida konsten eftersom dessa förstärker och ger varandra ett sammanhang. Ambitionen är att pendla mellan ”varma och kalla duschar” där klassikerna är de varma duscharna och samtidskonsten kan betecknas som en kall dusch.

Liljevalchs Konsthall har under året kommit ett steg framåt i arbetet med att skapa en bra miljö för konsten och för våra besökare.

Åtaganden

Bedriva en bred kulturverksamhet med konstnärlig kvalitet producera och presentera intresseväckande och kunskapsrika utställningar

Åtagandet bedöms ha uppfyllts genom att en rik mångfald av utställningar har genomförts i konsthallen, på Blå Porten och genom en ny serie av mindre utställningar, gemensamt benämnda Mellanrumsutställningar.

- Året inleddes med sista veckan av Ragnar Sandbergs retrospektiva utställning, varefter Vårsalongen följde. Mitt-i-karriären-utställningen av den tysk-svenske konstnären Jårg Geismar med titeln The Optimists föregick sommarens utställning, som var en hyllning till Eddie Figge - en av den informella konstens banbrytare i Sverige. Höstens stora utställningssatsning var en utställning med Sven X-et Erixson, som besöktes av närmare 59 000.

- Under hela året har en kontinuerlig utställningsverksamhet även bedrivits på restaurang Blå Porten. I utställningen Smaker i färg, hade maträtter i färg utförts av kocken Jonas Borssén, vilka sedan fotograferats av Björn Lindberg. Jårg Gesimars


24

utställning med titeln Eating and Drinking visades på Blå Porten samtidigt som hans mitt-i-karriären-utställning pågick i konsthallen. En installation av Britta Kjellgren, anpassad efter väggfält i Blå Portens arkitektur visades under sommaren. Målningar av Marja Nurminen med titeln Jag hälsar dem glatt …………… Året avslutades med utställningen Habaneros, möten i Havanna med fotografier från Kuba av Anders Rising.

- Mellanrumsutställningarna befinner sig tidsmässigt mellan de större utställningssatsningarna i konsthallens skulpturhall. Konsthallen har på detta sätt inte behövt vara stängd för publik mer än det minsta möjliga under hösten/vintern. För att locka en delvis ny och yngre publik har utställningarna haft fri entré. Först ut var den danska konstnären Lise Harlevs utställning följd av Maja Spasovas videoinstallation Hemligheter.

- Under hösten visades också Andreas Gedins konstnärliga infiltration i Franks Lounge, där han i fotografisk form redovisade alla de nedslag, som han hade gjort i och omkring konsthallen under en längre tid.

sprida kunskap om konsthallen nationellt och internationellt

Åtagandet bedöms ha uppfyllts genom att

- Liljevalchs producerar utställningar som turnerar runt om i landet, exempelvis Ragnar Sandbergs utställning som visades på Göteborgs Konstmuseum och Norrköpings Konstmuseum.

- konsthallen ingår i ett internationellt nätverk av utställningsinstitutioner genom sitt medlemskap i CIMAM (underavdelning av ICON för moderna museet) och IKT som är en europeisk motsvarighet

utveckla nätverk och samarbete med konst och intresseorganisationer och externa finansiärer i staden, nationellt och internationellt

Åtagandet bedöms ha uppfyllts genom

- ett intensivt nätverksbyggande som bland annat har omfattat; Göteborgs och Norrköpings Konstmuseer, Konstfackskolan i Stockholm, Goethe Institutet, X-et Sällskapet ABF, Svenska Konstkritikersamfundet, Stockholms Auktionsverk, Moderna Museets vänner och Einar Hylanders minne .

- tillsammans med Företagsekonomiska och Konstvetenskapliga Institutionerna vid Stockholms universitet har Liljevalchs Konsthall bedrivit undervisning i internationell curating, som är en fördjupad mastersutbildning. Undervisningen genomfördes i samarbete med Magasin 3, Moderna Museet, Tensta Konsthall och Prins Eugens Waldemarsudde.

- Vidare har Konsthallen haft ett nära samarbete med; A T Kearney, Agent Form, Svenskt Papper, Dagens Nyheter, ANR, BBDO, mediabrokern OMD och Occam Associates.


25

Utveckla verksamheten ur ett deltagar- och publikperspektiv genomföra föreläsningar och seminarieverksamhet i relation till

utställningsprogrammet och konstlivet i stort


- under Vårsalongen hålla ett seminarium med titeln Varför blir det så snett?, som handlade om snedrekryteringen till konst och designutbildningar.

- under Jårg Geismars utställning genomföra dagliga program med ett flertal betydande deltagare från hela världen. Sammanlagt genomfördes 30 programpunkter.

- under beteckningen Nyfiken på… hölls fyra seminarier i samarbete med svenska konstkritikersamfyndet på det: gemensamma temat konstkritik, ”Motvalls eller medströms? Om konstkritik och integritet, ”Som man ropar får man svar”. Om kritik och subjektivitet. ”Bort från samtiden. Om konst och makt”., ”Vad ska man med designkritik till?

- Tre specialföreläsningar under X-et-utställningen gav sin syn på X-et som konstnär och hans konstnärsskap.

tillhandahålla pedagogisk hjälp till besökare i konsthallen


- konsthallen tillhandahåller pedagogisk hjälp på en rad olika nivåer. Utställningsvärdarna är en väsentlig del av Liljevalchs verksamhet vilkas arbete förändras beroende på utställning och det publikintresse som en utställning medför.

- till de större utställningarna erbjuda besökarna genomarbetade kataloger med text- och bildmaterial. I samband med klassiker, utställningar som Ragnar Sandberg och X:et beledsagas utställningen också av texter i utställningsrummen.

Bedriva verksamhet för, med och av barn och ungdomÅtagandet bedöms ha uppfyllts genom att

- konsthallen har en projektorienterad barn och ungdomsverksamhet anpassad efter utställningarnas olika inriktningar. Under Vårsalongen 2003 genomfördes ett konstpedagogiskt projekt där elever från skolor i invandrartäta ytterstadsområden har bekantat sig med konsthallen, sett och diskuterat utställningen samt fått träffa en konstnär. Alla barn som deltog i projektet fick fribiljetter så att de kunde komma tillbaka med någon vuxen för att se sitt bidrag till utställningen. Elever från totalt sex skolor deltog.

förbättra ljus och klimatförhållandena i konsthallen

Åtagandet kan sägas vara delvis uppfyllt genom att

- Liljevalchs Konsthall under året har gått från teori till praktik. Med utgångspunkt från de mätningar och rekommendationer som gjordes under 2002 och som utmynnade i en rapport har en mängd åtgärder vidtagits som förbättrar situationen. Ett UV-skydd i polykarbonat har installerats i konsthallens alla vertikala fönster. Det innebär att den skadliga UV-strålningen hålls ute, vilket också minskar värmeinsläppet i salarna.


26



2002Reviderad

VP 2003Ber.Utfall

T2 2003Bokslut

2003Avvikelse

mot VPDriftverksamhetKostnader 14 745 12 530 12 530 13 769 -1 239Varav: Drift och underhåll 14 745 12 530 12 530 13 769 0 Biblioteksdatasystem 0 0 0 0 0

Intäkter 6 535 5 400 5 400 6 643 1 243

Netto 8 210 7 130 7 130 7 126 4

Investeringar 473 3 500 2 500 445 3 055

En jämförelse mellan budget för 2002 och 2003 visar att nettodriftbudgeten för Liljevalchs konsthall minskade med 0,1 mnkr, detta beroende på organisatoriska förändringar.

Det ekonomiska utfallet för 2003 har varit positivt. Kostnader och intäkter har ökat med 1,2 mnkr jämfört med budget. Merparten av kostnadsavvikelsen avser ökade produktionskostnader på 0,9 mnkr, vilket kompenseras av att merintäkter i form av entréavgifter och försäljning av kataloger. Intäktsöverskottet är helt hänförbart till att den stora publiktillströmningen under X-et utställningen .

Investeringar/OmbudgeteringDet pågående arbetet med att skapa ett bra inomhusklimat har under året främst gällt ljushanteringen. I konsthallens samtliga vertikala glasytor har installerats ett UV-skydd som reducerar UV-strålningen till ett minimum och som samtidigt ger ett behagligt ljus i konsthallens lokaler. I avvaktan på att en juridisk tvist med leverantören av befintligt solskydd och mörkläggningsgardiner skall lösas, kan inte ytterligare förbättringsåtgärder vidtas. Projektet har därför blivit försenat och årets investeringsanslag har inte kunnat nyttjas fullt ut. Överskottet 3,0 mnkr begärs ombudgeterat till år 2004.

STADSBIBLIOTEKETStockholms stadsbibliotek består av Stadsbiblioteket med Annex och barnboksbuss, 39 stadsdelsbibliotek, det alltid tillgängliga "virtuella biblioteket" på Internet, drygt 50 bibliotek på sjukhus och andra vårdinstitutioner samt de helt eller delvis externt finansierade Internationella biblioteket och Länsavdelningen med lånecentraler. Genom biblioteken garanteras Stockholmarna fri tillgång till såväl böcker, tidningar- och tidskrifter som Internet och andra medier. Särskild uppmärksamhet ägnas åt barns och ungdomars behov av läsning och språklig utveckling samt åt äldres och funktionshindrades behov. De mötesplatser som stadens bibliotek utgör hade 2003 nära 4,7 miljoner besök och var tillsammans öppna nästan 60 000 timmar.


27


InriktningsmålStockholms stadsbibliotek skall bereda stockholmarna vägar till kunskap, insikt och upplevelser genom att låta verksamheten präglas av frihet, kvalitet, mångfald och tillgänglighet

verka för yttrandefrihet, fritt tänkande och tankeutbyte

vara en öppen mötesplats för alla människor oavsett ålder, social, etnisk eller annan tillhörighet

bereda alla brukare lika tillgång till bibliotekets resurser

utveckla lusten till läsning, särskilt hos barn och ungdomar

stödja såväl självstudier som utbildning på olika nivåer

Inriktningsmålen sammanfattar väl kärnan i folkbibliotekstanken. Bibliotekens grundläggande uppdrag, att garantera fri tillgång till information och att vara en öppen mötesplats, utan kostnad tillgängliga för alla, kommer dagligen till uttryck i stadsbibliotekens verksamhet. Den samlade bedömningen av verksamhetsåret 2003 är att samtliga åtaganden i hög grad uppfyllts inom de tilldelade budgetramarna samt att den traditionellt starka basverksamheten, under året t.ex. manifesterad i 4 191 programaktiviteter för barn, stärkts samtidigt som verksamheten utvecklats ytterligare. Till stockholmarnas förfogande har under året stått ca 2,3 miljoner media fördelade på ca 130 olika språk, ca 210 publika datorer samt en sammanlagd tillgänglighet på nära 60 000 öppethållandetimmar.

Under 2003 har biblioteken stärkt sin ställning som en attraktiv plats att besöka. Sedan nuvarande mätserie inleddes 1996 har stadsbiblioteken aldrig haft så många besök som år 2003. Jämfört med 2002 har besöken ökat med 4% och jämfört med den tidigare toppnoteringen från 2001 har besöken ökat med ca 3% eller i absoluta tal 126 982 besök. Även stadsbibliotekens totala utlåning har under 2003 ökat med ca. 4% jämfört med 2002. Jämfört med 2001 är ökningen dock mindre, ca 0,6%. Denna trend, med ökande besöksiffror, men en viss stagnation i utlåningssiffrorna speglar att biblioteken idag är under förändring och nu har långt fler roller i stockholmarnas liv än att enbart vara plats att låna böcker på. (Bilaga KuN 5 Biblioteksverksamhet).

Under året invigdes i Hammarby sjöstad stadens 39:e stadsdelsbibliotek, de publika ytorna i Asplunds klassiska biblioteksbyggnad omgestaltades i syfte att förbättra service och tillgänglighet samt ett nytt, öppnare, seniorbibliotek för främst äldre Kungsholmsbor invigdes i juni i Serafens äldreboende. Under året har också arbetet med att i ökad utsträckning synliggöra stadens biblioteksverksamhet genom ett gemensamt design- och skyltprogram pågått.

Målet att stödja utbildning och självstudier har konkretiserats genom att s.k. lärmiljöer med resurser som studievägledare, speciell studielitteratur och informationsdatabaser öppnats vid fem stadsdelsbibliotek.

För att i ökad utsträckning nå ungdomar har biblioteken riktat mediainköp mot målgruppen, ofta i samråd med ungdomarna själva, skapat speciella ungdomsmiljöer vid flera stadsdelsbibliotek, anordnat aktiviteter som t.ex. låt- och skrivarverkstäder, ökat brukarsamverkan i form av bl.a. fokusgrupper samt genom att inleda processen med att skapa ett speciellt ungdomsbibliotek vid Medborgarplatsen.


28

Automatiseringen av bibliotekens lånerutiner har också fortsatt. Såväl vid det centrala stadsbiblioteket som vid 12 av stadsdelsbiblioteken är lånetransaktionerna nu helt eller delvis automatiserade, vilket medför såväl frigjord arbetstid för direkt låntagarvägledning som en ergonomiskt bättre arbetsmiljö.

Även stadsbibliotekets övriga IT-baserade tjänster har utvecklats markant. En ny organisatorisk enhet för drift och utveckling av IT har skapats, titelantalet för de e-böcker som erbjuds har ökat med 50%, hemsidan har anpassats så att den fungerar med tekniska hjälpmedel såsom läsprogram och talsyntes, ett tiotal informationsdatabaser har gjorts tillgängliga vid samtliga bibliotek, en engelskspråkig databas med mer än 1.150 tidskrifter i fulltext är sedan sommaren direkt sökbar från stadsbibliotekets hemsida och en samsöksfunktion där det är möjligt att samtidigt söka i alla länets folkbiblioteks mediebestånd har under året utvecklats av länsavdelningen, direkt tillgänglig för brukarna via Internet.

På personal- och kompetensutvecklingsområdet har året framför allt karaktäriserats av det pågående Växtkraftarbetet inom EU:s mål 3-program. 17 av verksamhetsenheterna har under 2003 slutfört respektive analys av verksamhets- och kompetensutvecklingsbehoven och tidigt under 2004 kommer de konkreta kompetensutvecklingsinsatserna att inledas.

Jämsides med en positiv utveckling för stadsbiblioteken har en negativ utveckling för sjukhusbiblioteksverksamheten inletts. Den besvärliga ekonomiska situationen inom Stockholms läns landsting har lett till att flera av stadsbibliotekets avtal med landstinget har sagts upp, vilket innebär att stadsbibliotekets möjligheter att nå sjuka, anhöriga och äldre kommer att försvåras väsentligt.

Åtaganden

Bedriva en bred kulturverksamhet med konstnärlig kvalitet Till detta generella åtagande kan kopplas stadsbibliotekets åtagande att erbjuda ett brett urval av alla slags media för såväl nytta som nöje på

stockholmarnas olika språk

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att- stockholmarna erbjudits ett gemensamt mediebestånd av totalt ca 2,3 miljoner

exemplar böcker, kassetböcker, video, cd, dvd och andra media, varav 25 163 nya titlar och 142 975 nya exemplar har förvärvats under året

- vid Internationella biblioteket tillhandahålla böcker på ca 130 olika språk- tillhandahålla 1 209 löpande tidskriftstitlar varav 198 utländska samt 185 svenska

och 70 utländska dagstidningar- vid samtliga stadsbibliotek tillhandahålla 11 avtalsbundna databaser - från webbsidan erbjuda drygt 400 e-bokstitlar för utlån

Utveckla verksamheten ur ett deltagar- och publikperspektivTill detta generella åtagande kan kopplas stadsbibliotekets åtaganden att utforma verksamheten så att den attraherar ungdomar och stimulerar det egna

skapandet utöka och utveckla Stockholms stadsbiblioteks virtuella tjänster aktivt marknadsföra och erbjuda en kvalificerad biblioteksservice till

Stockholms äldreomsorg


29

Åtagandena bedöms uppfyllda genom att- verksamheten riktad mot ungdomar har utvecklats och förstärkts.

Låtskrivarverkstäder har genomförts i 11 stadsdelar, där totalt drygt 700 ungdomar i 29 högstadieklasser deltog. Skrivarverkstäder har genomförts vid bl.a. Brommaplan, Farsta, Medborgarplatsen, Skarpnäck och Internationella biblioteket, skrivardagar för tonårsflickor i Skärholmen, mediainköp speciellt riktade mot målgruppen samt ökad dialog med ungdomar i form av referens- och fokusgrupper.

- det konkreta arbetet med att utveckla ett speciellt ungdomsbibliotek vid Medborgarplatsen inletts i nära samarbete med en referensgrupp av ungdomar

- antalet e-böcker för utlån direkt från stadsbibliotekens webbsida utökats från 277 till 417

- 11 informationsdatabaser gjorts tillgängliga för allmänhetens egen sökning vid samtliga bibliotek. Tidigare har bara de större biblioteken kunnat erbjuda denna tjänst.

- artikeldatabasen Ebsco gjorts tillgänglig direkt från stadsbibliotekets hemsida. Detta har innebär att brukarna kan söka och läsa engelskspråkiga artiklar från 1 150 olika tidskrifter i fulltext från valfri plats vid valfri tidpunkt

- ett bokningssystem för publika datorer, där brukarna själva kan boka tid under året tagits i bruk vid biblioteken

- en ny organisatorisk enhet skapats för utveckling och drift av stadsbibliotekets IT-tjänster

- användarutbildning för brukare kring bibliotekens IT-tjänster anordnats vid bl.a. Stadsbiblioteket samt vid Östermalms bibliotek

- de virtuella tjänsterna under 2003 även utvecklats på lokal nivå. Exempel här är e-posttjänsten "Fråga Kungsholmen" vid Kungsholmens bibliotek, en motsvarande tjänst vid Östermalms bibliotek samt Vällingby där bokrecensioner från barn i årskurs 5 läggs ut på bibliotekets lokala webbsida

- 52 nya kulturombud från olika stadsdelar inom stadens äldreomsorg har utbildats- nya verksamheter för de boende inom äldreomsorgen har startats vid Serafens

sjukhem samt vid Kattrumpstullens äldreboende- alla biblioteken erbjuder hemsändning av böcker ("Boken kommer") till äldre och

rörelsehindrade, som själva har svårt att ta sig till biblioteket

Bedriva verksamhet för, med och av barn och ungdomTill detta generella åtagande kan kopplas stadsbibliotekets åtagande att systematisktmarknadsföra bibliotek och läsning till barn och ungdomar i

samarbete med BVC, förskola och skola

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att- 4.191 programaktiviteter för barn upp till 12 år, inklusive bok- och

biblioteksinformation, med sammanlagt 89 904 deltagare har genomförts.

Exempelvis har i Skärholmen 32 klasser med ca 640 barn fått träffa en författare, sammanlagt 108 bokprat hållits med ca 2 300 deltagare, 6 berättarföreställningar med muntligt berättande som tema hållits för 490 skolbarn, 107 filmvisningar för 2 990 barn anordnats, 19 teaterföreställningar för 1 087 barn hållits, en utbildning genomförts för 15 förskole- och lågstadielärare om barnens möte med skriftspråk, en studiedag anordnats i samarbete med bl.a. stadsdelsförvaltningen om bilderboken under temat "Barnen, bilden och språket" samt slutligen en utbildning för lärare i konsten att skriva dikter med barn anordnats.


30

- 438 programaktiviteter för ungdom 13-18 år med sammanlagt 6 257 deltagare genomförts

- 410 bok- och biblioteksinformation för förmedlande grupper som t ex barnavårds- och förskolepersonal genomförts med sammanlagt 5 280 deltagare

- totalt 4 843 exemplar av "Barnens första bok" delats ut till nyfödda Stockholmare och de nyblivna föräldrarna har i samband med detta informerats om bibliotekens verksamhet

- i samband med biblioteksbesök sammanlagt 4 056 exemplar av "Barnens andra bok" delats ut till stadens 6-åringar

Erbjuda mötesplatser för att främja yttrandefrihet och demokratiDetta generella åtagande kan kopplas till stadsbibliotekets åtaganden att utöka det totala öppethållandet och tillgängligheten utveckla kulturcentra i några stadsdelar i samarbete med lokala aktörer,

stadsdelsförvaltningar , Kulturskolan och Kulturstödsavdelningen

Åtagandena bedöms uppfyllda genom att:- de mötesplatser som stadens bibliotek utgör varit tillgängliga under sammanlagt 59

851 öppethållandetimmar, vilket är 1 264 fler än år 2002- biblioteken utöver detta varit tillgängliga ytterligare 5 703 timmar för speciella

grupper såsom barngrupper eller tidningsläsare- en ny mötesplats i form av ett stadsdelsbibliotek för de boende i Hammarby sjöstad

invigts under 2003- 489 programaktiviteter för vuxna med sammanlagt ca 12 278 deltagare anordnats - totalt 361 utställningar genomförts vid biblioteken- strukturer och samarbetsformer för att utveckla lokala kulturcentra etablerats för

biblioteken i Farsta, Skarpnäck, Högdalen och Tensta. Kontaktnät och samarbetsformer har etablerats och nya verksamheter har genomförts. Några exempel är ljud- och musik- samt film- och videoverkstad och "fotorally" i Skarpnäck, "sy och språka" - syverkstad för flickor i Tensta samt musikskrivarverkstad som resulterade i inspelning av en egen CD i Högdalen.

Ge utrymme för bildning och eget skapande i verksamheternaDetta generella åtagande kan kopplas till stadsbibliotekets åtagande att aktivt marknadsföra biblioteket och förbättra servicen till studerade vuxna i

det livslånga lärandet

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att:- lärcentra med tillgång till speciell studielitteratur, informationsdatabaser och

studierådgivning byggts upp i Bredäng, Högdalen, Kista, Kungsholmen och Tensta bibliotek

- uppbyggnaden av ett för brukarna lätt tillgängligt bestånd av studielitteratur fortsatt

- studiestödjande aktiviteter såsom läxhjälp i samarbete med ideella organisationer erbjudits vid flera bibliotek såsom Bagarmossen, Blackeberg, Enskede, Husby, Hässelby villastad, Högdalen, Kista, Rinkeby, Skarpnäck och Tensta.

Vidta åtgärder för att öka personalens kompetens och hälsa Åtagandet motsvaras närmast av stadsbibliotekets avdelningsspecifika att


31

erbjuda kvalificerad informationsvägledning av kompetent personal

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att:- 17 av verksamhetsenheterna inom ramen för EU:s mål 3-program har slutfört

respektive analys av personalens individuella kompetensutvecklingsbehov- avdelningens personal sammanlagt genomgått 1 688 utbildningsdagar- egen personal genomfört 45 interna utbildningstillfällen i det nya datasystemet med

sammanlagt 731 deltagare.- stadsbibliotekets dubbelriktade mentorsprogram för erfarenhetsutbyte och

kompetensöverföring fortsatt med nya mentorspar- ett systematiskt program för introduktion av nyanställda införts i organisationen- avdelningens samtliga enhetschefer erbjudits stöd i form av ett fortsatt

chefsutvecklingsprogram

Vidta tillgänglighetsskapande åtgärder i både egna och bidragsmottagares lokaler enligt en särskild plan Detta generella åtagande kan kopplas till stadsbibliotekets åtagande att utveckla och förbättra servicen till funktionshindrade

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att:- åtgärder för förbättrad fysisk tillgänglighet enligt avdelningens särskilda plan under

året genomförts vid det centrala stadsbiblioteket samt vid Aspuddens, Bagarmossens, Enskede, Rinkeby, Vällingby och Årsta bibliotek.

- ny och tydligare exteriörskyltning för förbättrad tillgänglighet under 2003 helt slutförts vid 5 bibliotek samt att arbetet påbörjats vid ytterligare 25 bibliotek

- Stadsbibliotekets webbsida har anpassats så att den uppfyller kraven på tillgänglighet för synskadade och andra läshindrade

- tillgängligheten till talböcker för synskadade förbättrats genomfortsatta satsningar på den nya s.k. Daisy-tekniken. Exempel är inköp och utlån av avspelningsapparatur, fortsatt uppbyggnad av egna talboksbestånd vid de lokala biblioteken, skräddarsydda visningar för dyslektiker samt introduktion i hur man använder den nya digitala Daisy-talboken.



2002Reviderad

VP 2003Ber.Utfall

T2 2003Bokslut

2003Avvikelse

mot VP


Varav: Drift och underhåll 257 477 266 785 266 785 273 001 -6 216 Biblioteksdatasystem 12 266 8 200 8 200 7 333 867

Intäkter 42 344 41 180 41 180 46 397 5 217

Netto 227 399 233 805 233 805 233 937 -132

Investeringar 0 1 900 1 900 1 544 356


32

En jämförelse mellan budget 2002 och 2003 visar att stadsbibliotekets nettodriftbudget ökade med 11,2 mkr. Ökningen är relaterad till ökade kostnader för drift av det nya biblioteksdatasystemet (1,5 mkr), drift- och initialkostnader (3,5 mkr) för ett nytt stadsdelsbibliotek i Hammarby sjöstad samt kostnader för en satsning på ett ungdomsbibliotek och uppföljning av Läsår Stockholm (3,0 mkr). Härtill kommer medel för 2003 års lönerevision och interna omfördelningar med drygt 3,2 mkr.

Stadsbiblioteket bedömer såväl det ekonomiska som verksamhetsmässiga utfallet av år 2003 som mycket gott. Samtliga åtaganden bedöms i hög grad ha uppfyllts och överskridandet med drygt 100 tkr i bokslut motsvarar ca en halv promille av avdelningens nettobudget, vilket bedöms ligga inom felmarginalen. På enhetsnivå har verksamheterna under 2003 visat fortsatt god förmåga att göra och följa prognoser. De överskridande som i de interna boksluten kan iakttagas för några enheter rör i regel personal eller media samt i några fall oförutsedda omständigheter som retroaktiva krav på fastighetsskatt samt ökade bevakningskostnader till följd av extraordinära händelser.

Övergripande kan här också sägas att de mindre budgetöverskridanden som på vissa enheter kan iakttagas på personalkostnadssidan direkt kan kopplas till Stadsbibliotekets åtagande att utöka det totala öppethållandet och tillgängligheten. I valet mellan att stänga biblioteket eller att ta in vikarier vid stor sjukfrånvaro har man i många fall valt det senare. Dessa överskridanden har dock kunnat balanseras mot andra enheters överskott.

Projektmedel inkl biblioteksdatasystem

Inom Stadsbiblioteket har under 2003 totalt 30 egentliga projekt bedrivits. Avdelningens övergripande och gemensamma projekt har under året varit nytt biblioteksdatasystem, Genväx, Växtkraft Mål 3-projekt samt Framtidsvalet riktat mot vuxnas lärande.

Under 2000-2002 tillfördes Kulturnämnden ur stadens centrala medelsreserv sammanlagt 25,5 mnkr genomförande av projektet nytt biblioteksdatasystem vilket driftsattes i april 2002. Projektets sista och avslutande fas, automatisering av bibliotekens lånerutiner inleddes 2002. Med de, från 2002, ombudgeterade återstående medlen har under 2003 låneautomater installerats vid 13 bibliotek samt ytterligare publika datorer införskaffats. Projektet nytt biblioteksdatasystem avslutas därmed och får som helhet beskrivas som framgångsrikt. Tids- och budgetramar har hållits och systemets möjligheter till självbetjäning har mottagits mycket väl av stockholmarna. Under 2003 har ca 40 % av alla omlån samt ca 25 % av alla bokreservationer gjorts av brukarna själva via Internet och vid de automatiserade biblioteken sker upp till 80 % av alla lånetransaktioner i automat.

I samarbete med Stadsledningskontorets personalpolitiska avdelning har det s.k. Genväxprojektet forsatt. Projektets övergripande syfte har varit att finna generellt tillämpbara modeller för bl.a. kompetensöverföring mellan generationer. Bland projektets resultat kan nämnas ett mentorsprogram, där äldre respektive yngre medarbetare parats ihop för ömsesidigt erfarenhetsutbyte och kompetensöverföring samt ett nätverk för nyanställda medarbetare inom avdelningen. Detta projekt avslutades med utgången av år 2003.

De av Europeiska socialfonden stöttade Växtkraft Mål 3 projekten har under 2003 syftat till att kartlägga vilka behov av kompetensutveckling som finns inom de enskilda enheterna. Under 2004 kommer så med dessa analyser som grund konkreta utbildningsinsatser att genomföras, omfattande så gott som samtliga medarbetare.


33

Inom det av statliga insatser möjliggjorda projektet Framtidsvalet har s.k. lärmiljöer byggts upp vid fem stadsdelsbibliotek (Bredäng, Högdalen, Kista, Kungsholmen och Tensta). Projektets huvudman har varit utbildningsförvaltningen och bibliotekens roll har varit att erbjuda en studiestödjande miljö, där resurser som speciell studielitteratur, informationsdatabaser och studievägledare stått till förfogande. Den primära målgruppen har varit vuxenstuderande på olika nivåer. Den direkta projektdelen av denna verksamhet avslutades vid årsskiftet. Däremot kommer stadsbibliotekets studiestödjande verksamheter att fortsätta och utvecklas ytterligare.

Omstrukturering / nya lokalerUnder verksamhetsåret har lokal för ett nytt stadsdelsbibliotek i Hammarby sjöstad förhyrts. Hyreskostnaden för lokalen är ca 500 tkr per år.

InvesteringarI budget för 2003 tillfördes Stadsbiblioteket 1,9 mnkr för investeringar i samband med inrättande av ett nytt stadsdelsbibliotek i Hammarby sjöstad. Arbetet med det nya biblioteket kunde i stort följa tidplanen och invigning skedde enligt plan första söndagen i oktober. Vissa kompletterande delar kring projektet som konstnärlig utsmyckning i lokalen samt färdigställandet av exteriör skylt kom emellertid att tidsmässigt förskjutas, vilket lett till att 355 tkr av investeringsmedlen ej kunnat ianspråktagas.

Stadsbiblioteket finner det angeläget att projektet kan fullföljas även vad gäller dessa delar och begär med anledning av detta resterande medel på 355 tkr ombudgeterade till år 2004.

GEMENSAMTRubriken Gemensamt omfattar kulturnämnden, förvaltningschef med stab, ekonomi/IT-avdelningen, personal-/informationsavdelningen samt förvaltningsgemensamma kostnader såsom facklig verksamhet, företagshälsovård och gemensamma projekt. Dessutom ingår medel för Baltiskt kulturcentrum och Nordiskt kultursamarbete, ungdomsverksamheten Ung08 och Fristad för förföljda författare.

Bedriva en bred kulturverksamhet med konstnärlig kvalitet samt utveckla verksamheten ur ett deltagar- och publikperspektiv.Vidta åtgärder för ökad mångfald och jämställdhet i verksamhet och inom organisationenÅtagandena bedömts ha uppfyllts genom att- Musikfest Stockholm genomfördes den 24 maj för andra året med 280 konserter på

35 scener och spelplatser med drygt 40 000 besökare. - Kulturförvaltningen svarar för stadens nordiska kultursamarbete med de fyra

andra nordiska huvudstäderna samt de självstyrande områdenas huvudstäder. En kulturnämndskonferens om det mångkulturella Norden ägde rum i Stockholm i november 2003. 28 stipendiater kunde erbjudas vistelse i Villa Bergshydda, 8 ansökningar om utbytes- eller veckostipendier inom kultursektorn beviljades och 27 stipendier gavs till professionella kulturutövare för erfarenhetsutbyte inom Norden.


34

- Baltiskt Kulturcentrum har varit medarrangör av en rad program – poesi, konserter, utställningar, debatter etc. Huvuddelen av arbetet består i kontaktverksamhet över Östersjön till tjänst för enskilda konstnärer, institutioner, ambassader, kommuner m.fl. i Baltikum och Sverige.BKC har sedan starten varit länkad till en förening - Föreningen för Baltiskt-Nordiskt Kulturutbyte - vilken upplöstes under hösten 2003. Arbetet i framtiden kommer att bedrivas som ett huvudstadssamarbete på liknande vis som det nordiska samarbetet.

- Stockholms stad genom kulturförvaltningen svarar för ordförandeskapet för Eurocities Culture Committee (ECC) under åren 2003 och 2004. ECC har ett 30-tal stora europeiska städer som aktiva medlemmar och arbetet är av policyskapande karaktär på det kulturpolitiska området gentemot EU. Under 2003 har förvaltningen arrangerat fyra ordinarie möten med kommittén i Stockholm, Helsingfors, Newcastle och Porto, aktivt deltagit i utarbetandet av ett nytt policyprogram för moderorganisationen och bl.a. initierat ett arbete inom kommittén på temat ungdomskultur.

- Stockholms stad genom kulturförvaltningen ingår i ett nätverk för städer i Europa som erbjuder förföljda författare en tillfällig fristad. Den turkiska författaren Asiye Zeybek var en kort period i början av 2003 stadens fristadsförfattare. Fr.o.m. mitten av mars 2003 bor den iranska författaren Maryam Hooleh, som den fjärde i raden av författare, i den av staden särskilt upplåtna lägenheten för fristadsförfattare.

- kulturförvaltningen sedan 1995 tillsammans med åtta kulturorganisationer i Sydafrika driver ett samarbetsprojekt med Sida, som också finansierar projektet. Organisationerna är verksamma i kåkstäderna kring Johannesburg och Kapstaden. Flertalet av dem arbetar med kultur i skolan och med undervisning inom kulturområdet för arbetslösa unga. Tre fjärdedelar av budgeten, 3,2 mnkr, har liksom tidigare år, riktats som stöd till de medverkande sydafrikanska organisationernas verksamhet. Stöd har också givits för erfarenhetsutbyte mellan de sydafrikanska organisationerna och Sverige samt till att stödja organisationerna att utveckla sin administrativa kapacitet inför projektets avslut.

Bedriva verksamhet för, med och av barn och ungdom Åtagandet bedöms uppfyllt genom att- Festivalen Ung08 genomfördes för fjärde året i samarbete med andra

förvaltningar, företag, föreningar och organisationer under perioden12-16/8 2003 i centrala staden och i Stockholms stadsdelar. Prioriterade teman var kultur, idrott och musik. Av de drygt 300 programpunkterna hade ca 35% musiken som tema, 40% hade kultur i form av teater, utställningar, debatter och visningar, 20% var idrott och tävlingar samt 5% var övrigt. Totalt ett 100- tal ungdomar deltog aktivt i projektarbetet inför, under och efter festivalen. Antalet deltagande ungdomar uppskattas till 200.000 i stadens centrala delar och till 25.000 i stadsdelarna. Programmet lockade utöver ungdomar, ett stort antal föräldrar, turister och vuxna.

- Ung08-passet, som är ett samarbetsprojekt med idrottsförvaltningen, delades ut i maj till Stockholms stads alla elever i åldrarna 13-19 år. Passet innehöll erbjudanden, rabatter och information om aktiviteter som ungdomar kunde ta del av under sommarlovet.


35

- Ung08.nu är sajten som är aktiv året runt. Här kan unga finna information om det mesta som rör Stockholms tonåringar. En redaktion bestående av ett 10-tal journalister och fotografer i åldrarna 13-19 år skriver reportage, krönikor och gör undersökningar som läggs ut på sajten. Ung08.nu tillsammans med ung08festivalen.nu hade över 400.000 besök under 2003.

- En djupinventering av ungdomars fritidsverksamheter har genomförs i samtliga stadsdelar inom ramen för Unga Stockholm. Förvaltningen beräknar att kunna publicera en rapport i mars 2004. Parallellt har statistik insamlats kring barn och ungdomars sommarkoloni- och öppna fritidsverksamhet.

Övrig verksamhetVid Bok & Biblioteksmässan presenterades förvaltningens barn- och ungdomssatsningar med utgångspunkt från det skrivna ordet.

Världens längsta bokbord arrangerades för 13:e året i rad och nytt för året var poesiuppläsningar på Plattan.

Under hösten har förberedelsearbetet påbörjats inför övergången till elektronisk fakturahantering och nytt ekonomisystem vid förvaltningen. Projektdirektiv har utfärdats, projektplaner fastställts och projektorganisationer har formerats.

Sedan hösten 2002 bedriver förvaltningen ett målinriktat arbete för att utveckla användandet av IT-teknik i verksamheterna. En katalog med över 14 pågående/planerade utvecklingsprojekt har under året överlämnats till stadens IT-avdelning. Bl.a. har ett förvaltningsövergripande WEBB-projekt med syfte att skapa en gemensam strategi och gemensamma tekniska förutsättningar för verksamhetsavdelningarnas egna webb-sidor, genomförts.



2002Reviderad

VP 2003Ber.Utfall

T2 2003Bokslut

2003Avvikelse

mot VP

DriftverksamhetKostnader 46 341 51 110 47 960 49 348 1 762

Varav: Drift och underhåll 43 311 47 350 45 000 46 348 1 002 Biblioteksdatasystem 0 0 0 0 0 Kapitalkostnad 3 030 3 760 2 960 3 000 760

Intäkter 2 753 2 170 2 220 3 491 1 321

Netto 43 588 48 940 45 740 45 857 3 083


En jämförelse mellan budget 2002 och 2003 visar att nettodriftbudgeten har ökat med drygt 4,4 mkr. Ökningen kan dels hänföras till att reguljära medel avsatts för ungdomsprojektet Sommar 2003, dels att medel för Kulturförvaltningens ordförandeskap i ECC, samt för ett antal projekt och utredningsuppdrag tillförts budgeten.


36

Verksamheten för året visar 83 tkr i överskott (exklusive kapitalkostnader).

Unga Stockholm lämnar överskott på 2,0 mnkr för verksamhetsåret 2003. Dessa medel avses att användas under 2004 för att slutföra projektet genom tryckning av rapporten samt anordnande av en seminarieserie och en större konferens. Beloppet begärs ombudgeterat till 2004.

Beställarstöd på 0,2 mnkr avseende Katarina västra skola återredovisas då projektet inte längre är aktuellt.

En jämförelse mellan bokslut 2002 och 2003 visar en nettoökning på ca 2,3 mnkr, vilket bl.a. kan förklaras av kostnader för Gubbängens medborgarhus för vilka nämnden erhöll ett särskilt anslag år 2003 samt organisatoriska förändringar.

Personalredovisning, arbetsmiljö och jämställdhet Se bilaga KuN 1.

InternkontrollplanNämndens internkontrollplan för 2003 redovisar följande områden som prioriterats för kontroll; säkerhetsarbete vid Stadsbiblioteket, Kulturhuset och Liljevalchs konsthall, Kulturskolans produktioner, kontanthantering avseende intäktskassor och förskottskassor, löneadministration, arkivrutiner och inventarieredovisning. Under året har resultat från kontroller rapporterats till nämnden för säkerhetsarbetet vid Stadsbiblioteket, Kulturskolans produktioner, inventarieredovisning samt en lägesrapport över kontanthanteringen. I bilaga KuN 2 till föreliggande verksamhetsberättelse redovisas återstående granskningar.

----------------------------------------------------------------


avdelning - stockholm€¦ · web viewatt internationell författarscen har gästats av 31...

Documents