att vara ung i ystads kommun...hälsa och trygghet de flesta unga i ystads kommun mår bra eller...
TRANSCRIPT
2012
2012-10-18
Att vara ung i Ystads kommun
Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken.
Ungdomsenkät 2011 i Ystads kommun åk 8
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning 2
Inledning 4
Metod 5
Fritid 6
Skola 9
Politik, samhälle och inflytande 12
Hälsa och trygghet 15
Framtid och arbete 20
Avslutande reflektion 23
SAMMANFATTNING
Fritid
Ystads kommun unga ägnar sin fritid åt en mängd olika aktiviteter och tränar i id-
rottsförening i större utsträckning än de andra kommunerna i undersökningen.
Tjejer är mer nöjda med sin fritid än killar men en stor del upplever antingen för
mycket eller för lite att göra på fritiden. Hur vet vi vad de unga, som inte har något
att göra, vill göra och hur tillhandahåller vi detta? Hur ska vi arbete med tjejer som
upplever de har för lite fritid och hinner inte med?
Vad gäller mötesplatser är det vanligaste att ungdomarna ses hemma hos varandra,
men även många ses utomhus och i storhallar. Hur når kommunen unga på fritiden
då alla dessa unga befinner sig hemma, utomhus och i sporthallar? Hur kan kom-
munen arbeta med föreningslivet så de blir en hälsofrämjande arena för de unga
som befinner sig där?
Ystads kommuns åttor skiljer sig inte så mycket från de andra kommunerna som
genomförde LUPPen 2011 förutom att färre väljer gå på Ungdomens hus. Vad be-
ror detta på?
Skola
De flesta eleverna upplever god stämning på skolan dock någon procent fler killar.
Skolmat och schema är saker som eleverna är mest missnöjda med, och det skiljer
sig inte från de andra kommunerna. Hur skulle eleverna vilja att schemat ser ut och
vad är det med skolmaten som gör eleverna så missnöjda? Har vi verkningsfulla
matråd?
Eleverna vill, men får inte påverka i skolan som de skulle önska, vilket gör att
många riktlinjer och lagar inte följs. Har kanske ungdomarna någon lösning på
detta problem?
Politik, samhälle och inflytande
Intresset för politik är svalt och Ystads unga tror sig inte kunna påverka och en stor
del av ungdomarna vet inte vart de ska vända sig.
Om unga i Ystad fick bestämma vad politikerna skulle fokusera på skulle de arbete
med: lika lön för lika arbete, idrottsanläggningar, kriminalitet, sjukvård och skola.
Tyvärr skiljer sig inte Ystads kommuns unga i upplevesen av delaktighet och in-
flytande jämfört med de andra kommunerna som deltog i LUPPen 2011, trots vi
har ett kommunfullmäktigebeslut från år 2002 att unga skall ges möjlighet till in-
flytande i de frågor som rör dem.
Hälsa och trygghet
De flesta unga i Ystads kommun mår bra eller ganska bra. Men det är ändå många
unga som varje vecka upplever huvudvärk, ont i magen, svårt att sova, trötthet un-
der dagen och stress. Hur minskar vi den psykiska ohälsan bland våra unga i Ystad
eller vad gör vi för att fler inte ska uppleva dessa symptom i planeringen av våra
verksamheter?
Många unga i Ystad tränar så de blir andfådda och mindre än 10 % tränar sällan el-
ler aldrig. Frukostvanorna är ofta ett problem i tonåren och i Ystad är det ca 20 %
som hoppar över frukosten. Hur påverkar detta elevers arbetsdag i skolan?
De unga i Ystad känner sig trygga i kommunen. Där de känner sig mest otrygga är
utomhus på kvällen och enligt fritidsvanorna är det just där de befinner sig. Hur
gör vi kvällarna mer säkra i Ystads kommun? Trygghetsvandring för unga?
Framtid och arbete
70 % av ungdomarna i Ystads kommun ser positivt på framtiden och bara en lite
andel ser negativt på sin framtid. En tredjedel av de unga vill studera på gymnasiet
i Ystad men en tredjedel vill studera på gymnasiet i annan kommun. Hur ska vi ar-
beta för att fler unga ser Ystads gymnasieskola som ett bättre allternativ än andra
kommuners?
Över 50 % av de unga tror de kommer flytta från kommunen och tror att det är,
framförallt, släkt och vänner som kommer göra att de flyttar tillbaka. Hur ska
kommunen agera för att de unga ska bli kvar och vad anser de unga behövs för att
de ska stanna?
Summering
LUPPen väcker många tankar och funderingar. I många fall är unga mycket nöjda
och trivs i kommunen men i andra fall finns det också förbättringsmöjligheter och
utvecklingsområden för att de unga ska ha det ännu bättre. Nu är det viktiga arbe-
tet kvar, vad gör vi nu?
INLEDNING
I Ystads kommun valdes att genomföra Ungdomsstyrelsens1 LUPP-enkät (Lokal
uppföljning av ungdomspolitiken) med elever i årskurs 8 i samtliga skolor.
I Ystads kommun finns två kommunala 7-9 skolor Norreportskolan och Väster-
vångskolan samt en fristående 6-9 skola, Kunskapsskolan med totalt cirka 1040
elever.
Syftet med kommunens deltagande i LUPPen var att testa det breda frågemateri-
alet samt utnyttja möjligheten att jämföra det egna resultatet med övriga delta-
gande kommuners.
Årligen besvarar elever i årskurserna 2, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 enkäter från bland andra
Kultur o Utbildning. Dessa enkäter innehåller bland annat frågor om trivsel, trygg-
het, hälsa, ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) samt arbetsmiljö.
LUPPen har dessutom ett betydligt bredare frågematerial, förutom ovan nämnda,
även frågor kring bland annat fritidsaktiviteter, politiskt intresse och synen på den
egna framtiden.
1 Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och
välfärd.
METOD
Eftersom det var första gången som Ystads kommun deltog i LUPP-
undersökningen valdes att genomföra undersökningen endast i åk 8. Detta dels för
att testa konceptet och frågorna men även för att det under våren 2012 skulle ge-
nomföras en annan stor enkätundersökning som berörde åk 9.
Totalt har kommunen cirka 300 elever i åk 8 varav 258 valde att besvara enkäten,
vilket ger svarsfrekvens på 86 %. Fördelningen mellan killar och tjejer som deltog
i studien blev 55 % tjejer och 45 % killar.
Inför LUPP-undersökningen bildades två arbetsgrupper som ansvarade för genom-
förande och uppföljning av enkäten. Den mindre gruppen bestod av fyra tjänste-
män, tre från Kultur o Utbildning och en från Social Omsorg. Den större LUPP-
gruppen bestod av åtta politiker som representerade kommunens nämnder, åtta
tjänstemän från samtliga kommunala förvaltningar samt åtta ungdomar. Ungdo-
marna representanterades av elever från högstadiet och de var även delaktiga i
kommunens Ungdomsfullmäktige.
Under hösten besökte tjänstemän från Kultur o Utbildning samt Social Omsorg
samtliga nämnder, kommunstyrelsen, ungdomsfullmäktige och elevråden på de be-
rörda skolorna för att presentera den kommande LUPP-undersökningen.
Besvarandet av enkäten skedde under vecka 45-47 hösten 2011. Ambitionen var
att enkäten skulle finnas tillgänglig under två veckor men svarstiden förlängdes en
vecka och en påminnelse skickades ut till de berörda klasslärarna på skolorna. En-
käten låg under dessa tre veckor tillgänglig på kommunens hemsida under samma
flik som övriga enkäter brukar finnas. Efter svarstiden plockades länken bort.
Resultatet av LUPP-undersökningen har analyserats av båda LUPP-grupperna och
därefter har de frågor valts ut som ansågs viktiga för just Ystads kommun. Dessa
frågor utgör underlag för LUPP-rapporten. Under hösten 2012 och våren 2013
kommer att LUPP-rapporten att återkopplas till alla nämnder, ungdomsfullmäk-
tige, elevråden och för pedagoger på berörda skolor.
I rapporten jämförs även Ystads kommuns ungdomar med de andra kommunerna
(åk 7-9) som deltog i LUPPen år 2011. Det var totalt arton kommuner: Bengtsfors,
Boden, Filipstad, Finspång, Göteborg (två stadsdelsförvaltningar), Karlstad, Lin-
desberg, Ludvika, Markaryd, Motala, Nässjö, Robertsfors, Skövde, Söderhamn,
Tanum, Tjörn, Vallentuna och Ystad.
FRITID
Kapitlet fokuserar i första hand på hur eleverna i åk 8 ser på sin fritid. Mer än hälften av alla
elever tycker de har lagom mycket fritid. Det vanligaste sättet att spendera den på är att idrotta
och träffa sina vänner. Vanligast är att de träffar sina vänner hemma hos varandra. Ungefär
80 procent av alla elever tycker det finns väldigt/ganska mycket att göra på sin fritid.
Figur 1. Hur mycket fritid har du? (%)
Tjejer mer nöjda med fritiden
Av alla elever i åk 8 svarade 65 % av killarna re-
spektive 66 % av tjejerna att de var nöjda med den
tid de har för fritidsaktiviteter.
I kontrast med varandra uppger 28 % av tjejerna att
de upplever sig ha allt för lite fritid och inte hinner
med det de vill göra, medan 21 % av killarna upp-
lever att de har allt för mycket fritid som de inte vet
hur de ska disponera.
Figur 2. Jag gör följande varje vecka på
min fritid? (%)
Träffa kompisar och idrotta i förening är
det som gäller
Den allra vanligaste sysselsättningen är att träffa
kompisar, idrotta eller surfa och chatta. Undersök-
ningen visar även att Ystads kommuns åttor är
hjälpsamma i hemmet.
Det är ca 91 % av alla åk 8:or som varje vecka chat-
tar, surfar samt 92 % av killarna och 32 % av tjejer-
na som varje vecka spelar dataspel/tv-spel.
Varje vecka utövar 83 % av de unga killarna någon
form av motionsform i en förening. Bland tjejerna
visar motsvarande siffror 67 %.
På de flesta aktiviteter skiljer det sig inte mycket
mellan könen, men undersökningen visar att tjejer
läser, går på stan och hjälper till hemma i större ut-
sträckning än pojkar. Pojkar däremot deltar i före-
ningsaktivitet, idrottar i klubb och spelar dator/tv-
spel i större utsträckning än tjejer. Var tredje tjej
ägnar sig åt att måla, sy eller annan skapande verk-
samhet varje vecka men bara 10 % av killarna. Var
femte kille mekar med bilar och tekniska saker, näs-
tan inga tjejer alls delar detta intresse.
0
10
20
30
40
50
60
70
För mycket Lagom För lite
Tjejer
Killar
0 20 40 60 80 100
Surfa och chatta
Hjälper till hemma
Umgås med kompisar
Är på Cafe
Idrottar i klubb/förening
Deltar i förenings aktivitet
Går på ungdomenshus eller liknande
Går på stan
Läser
Besöker bibliotek
Spelar dator/tvspel
Är ute i naturen
Killar Tjejer
Figur 3. Var träffar du dina kompisar
på fritiden? (%)
Hemma hos är vanligast
Att träffa kompisar på sin fritid är vanligast och då
visar undersökningen att över 80 % träffas hemma
hos varandra.
Var man träffas skiljer sig inte mycket åt mellan
killar och tjejer förutom att killar träffas i större ut-
sträckning utomhus och i sporthallar medan tjejer
går mer på café.
Önskas ishall
I undersökningen kunde även eleverna önska fri-
tidsaktiviteter som de ansåg inte fanns i Ystads
kommun och som de tyckte borde finnas. Eleverna
önskar bland annat skridskoåkning/hockey/ishall,
cheerleadinglag, bowling, lazerdoom, ungdomsdi-
sco, fotografi och film, måla, musik, inspelnings-
studio och replokaler som fritidsaktiviteter. Det
önskas även ett fräscht badhus och en idrottsarena,
fler affärer/galleria i staden samt billiga caféer. En
del önskar aktiviteter i byarna såsom basketplan i
Snårestad och lekplats i St: Herrestad.
Figur 4. Hur mycket av det du är intres-
serad av finns det att göra på fritiden?
(%)
De flesta är nöjda med fritidsaktiviteterna
85 % av killarna respektive 75 % av tjejerna tycker
att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på
fritiden utifrån det egna intresset.
Nästa dubbelt så många tjejer jämfört med killar
tycker att det finns ganska lite eller väldigt lite att
göra utifrån sitt intresseområde.
0 20 40 60 80 100
Hos varandra
Cafe
Ungdomenshus
Idrottshall/sporthall
Utomhus
Killar Tjejer0
10
20
30
40
50
60
Väldigtmycket
Ganskamycket
Ganska lite Väldigtlite/inget
Tjejer
Killar
Jämförelser med andra kommuner som del-
tog 2011
Hur mycket fritid eleverna i åk 8 upplever sig ha
stämmer ganska bra med genomsnittet för de andra
kommunerna. En liten skillnad är att fler killar i
Ystads kommun (20 %) upplever sig ha lite för
mycket fritid som de ej vet vad de ska göra på jäm-
fört med de andra kommunerna (13 %), vilket ju
även visar sig på att färre killar i Ystad tycker sig ha
för lite fritid jämfört med de andra kommunerna
Vad ungdomar gör på sin fritid visar att färre ung-
domar i Ystads kommun spelar datorspel och går på
ungdomens hus varje vecka. Fler ungdomar i
Ystads kommun är ute i naturen, läser, går på stan,
deltar i föreningsaktivitet, idrottar, går på café och
hjälper till hemma än i de andra kommunerna i
undersökningen. I övrigt är siffrorna ganska lika.
Var våra ungdomar träffas när de är med kompisar
är på samma platser som i övriga kommuner.
Svarsalternativet - hemma hos varandra- vinner
stort. Den enda skillnaden är att lite färre elever i
Ystads kommun väljer att träffa sina kompisar på
ungdomens hus.
Vad som finns att göra på fritiden som eleverna är
intresserade av stämmer killarnas svar i Ystads
kommun väldigt bra överrens med svaren i de andra
kommunerna. Däremot tycker fler tjejer i Ystads
kommun (41 %) att det finns väldigt mycket att
göra i förhållande till svaren i de andra kommuner-
na (29 %), ganska mycket att göra tycker 43 % av
Ystads kommuns tjejer och 51 % i de andra kom-
munerna. 14 % av tjejerna i Ystad tycker det finns
ganska lite eller ingenting att göra jämfört med de
andra kommunerna på 19 %.
SKOLA Kapitlet fokuserar framförallt på hur eleverna ser på sin skola samt hur mycket de får/vill vara med att
påverka sin skolsituation. Frågorna i enkäten kring ämnesområdet skola handlar bland annat om infly-
tande, skolmiljö, skolk, kränkningar, extra hjälp och stöd. I majoriteten av frågorna tycker tjejerna och
killarna likadant, men i somliga skiljer de sig åt.
De flesta tycker stämningen på skolan är god och att skolmiljön är bra. Skolmaten berör samt att det
finns mycket som eleverna vill påverka men inte upplever att de får. Skolk i Ystads kommun skolor är
relativt ovanligt.
Figur 5. Hur tycker du det är i din skola?
(%)
God stämning på skolan
De flesta eleverna tycker det är en god stämning på
skolan. Men det skiljer sig något åt bland tjejer och
killar, då 90 % av flickorna tycker det råder myck-
et/ganska bra stämning och 97 % av killarna.
Att mobbning är ett problem i skolan anser 10 %
fler killar än tjejer som svarat att det stämmer
mycket bra. På frågan om elever och lärare bemö-
ter varandra med respekt finns ingen större skillnad
mellan könen och 80 % tycker att detta stämmer bra
eller mycket bra. Att skolan uppmuntrar eleverna
till att vara med i elevråd samt att elevrådets syn-
punkter tas på allvar av skolans personal anser cirka
1/3 av eleverna att det stämmer mycket bra.
Figur 6. Vad tycker du om de här sakerna
på din skola? (%)
Positiva till skolan och skolmaten engagerar
Många av eleverna är nöjda med det mesta på sko-
lan och så många som 81 % av eleverna anser att
skolmiljön är mycket bra eller ganska bra.
Skolmat och schema är klassiska frågor som väcker
känslor. Tjejerna ger ett sämre betyg till skolmaten
än killarna. Tvärtom är det gällande schemat.
0102030405060708090
100
Mycket/ganska bra Varken bra eller dåligt
Ganska/mycket dåligt
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Mycket/ganska bra Varken bra eller dåligt
Ganska/mycket dåligt
Figur 7. Vad vill du påverka?
Figur 8. Vad får du påverka?
Möjligheten och önskan att påverka i sko-
lan.
I diagrammen till vänster ställs två intressanta frå-
gor. Hur mycket vill du som elev vara med och be-
stämma om? Hur mycket får du som elev vara med
och bestämma om? I de frågor där eleverna vill ha
mycket inflytande över sin skolvardag bör ju också
deras möjlighet till påverkan vara stora. Så är dock
inte fallet.
I de flesta frågor vill tjejer och killar ha, i stort sett,
lika stora möjligheter att bestämma. Den största
skillnaden gäller skolans regler och skolmaten. Tio
procent fler av killarna (29 %) vill vara med och
bestämma skolans regler väldigt mycket jämfört
med tjejerna (19 %). Tjejerna, däremot, anser att
skolmaten är betydligt viktigare att få tycka till om
(42 % respektive 31 %).
Att elever ska ha inflytande över skolarbete och
skolans arbetsmiljö finns reglerat i skollagen. Detta
är också områden där elever vill vara med och be-
stämma, men enkäten visar på att eleverna inte upp-
fattar att de har ett stort inflytande.
Genomgående upplever killarna att de får vara med
och bestämma mer än tjejerna. Inte på en enda fråga
anger tjejerna ett högre procenttal (gäller svarsal-
ternativ: väldigt mycket) än pojkarna.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Väldigt/ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Väldigt/ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting
Figur 9. Brukar du skolka?
Skolk inte särskilt utbrett i åk 8.
Ovanstående fråga har 258 elever besvarat. Sju ele-
ver uppger att de skolkar flera gånger i veckan.
Skillnaden mellan killar och tjejer är inte så stor,
några få procent fler tjejer skolkar aldrig medan
några få fler procent av killarna uppger att de skol-
kar någon gång per termin.
Jämförelse med de andra kommunerna
Vid en jämförelse av svaren från Ystad och en
sammanställning av de övriga deltagande kommu-
nerna har Ystad elever mer nöjda med skolan totalt
sett, utom i två frågor – båda rör skolmaten.
Våra elever är mer missnöjda med skolmaten än
elever i de övriga kommunerna samt att de upplever
att de har mindre möjlighet att få vara med och be-
stämma om densamma. Skillnaderna är inte stor vid
jämförelsen, men det är intressant att det är den
enda negativa avvikelsen.
Skolk i årskurs 8 är inte särskilt utbrett i Ystad och
vid en jämförelse med de övriga kommuner som
deltagit i LUPP-enkäten har Ystad bättre siffror på
denna fråga.
Fler elever tycker skolmiljön (81 %) och att hjälp
och stöd (82 %) är mycket/ganska bra i Ystads
kommun. I de andra kommunerna visar motsva-
rande siffror 65 % och 68 %. För skolbibliotek och
schema ser elevernas nöjdhetsgrad likadan ut.
Undersökningen visar att det eleverna i Ystads
kommun vill vara med och påverka i större ut-
sträckning än i andra kommuner är frågor som rör
vad de får lära sig och prov. Frågor som inre och
yttre arbetsmiljö och skolmaten vill elever i andra
kommuner påverka i lite större utsträckning. Fler
elever i Ystads kommun upplever att de får påverka
i fler frågor än i de andra kommunerna. Framförallt
gäller det frågor om, vad de lär sig, böcker, arbets-
sätt, läxor, prov och schema. Även när man tittar på
de andra deltagande kommunerna visar undersök-
ningen det att eleverna vill påverka i mycket större
omfattning än vad de får.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Tjejer
Killar
POLITIK, SAMHÄLLE OCH INFLYTANDE Kapitlet berör hur eleverna ser på sin möjlighet/vilja att påverka och ha inflytande i kommunen.
Ungdomarna har svagt intresse för politik, men 35 % vill gärna påverka i den egna kommunen, men
de tror sig ha små till inga möjligheter alls. Av dem som inte vill vara med och påverka svarade en stor
grupp att de inte vet hur de ska göra eller att de inte tror att det spelar någon roll. Nära en femtedel av
ungdomarna skulle vilja träffa beslutsfattare i kommunen. Detta är värdefulla resultat som bör följas
upp av Ystads politiker.
Figur 10: Hur intresserad är du av politik,
samhällsfrågor samt vad som händer i
andra länder? (%)
Politiskt intresse är svalt bland åk 8.
Det politiska intresset bland eleverna i Ystad verkar
inte vara så stort. Endast en knapp femtedel uppger
sig vara ganska eller mycket intresserade av politik.
Men när det handlar om att påverka i den egna
kommunen är fler intresserade. 35 % uppger att
man vill vara med och påverka frågor i den egna
kommunen, men en stor del tror sig ha ganska små
till inga möjligheter alls (44 %) att framföra sina
åsikter till de som bestämmer och lika många vet
inte hur stora möjligheter man har (41 %).
Figur 11. Vilken är anledningen till att du
inte vill vara med och påverka? (%)
Ungdomarna vet inte hur!
Av de som inte vill vara med och påverka svarade
många att de inte är tillräckligt intresserade eller att
de inte har tid.
En stor grupp av ungdomarna svarade att de inte vet
hur de ska göra för att vara med och påverka i
kommunen eller att de inte tror att det spelar någon
roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall.
0 10 20 30 40 50 60
Politik
Samhällsfrågor
Händelser i andra länder
Mycket intresserad Ganska intresserad
Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad
0 10 20 30 40 50 60 70
Vet inte hur
Ointresserad
Har inte tid
Ingen lysnar
Ska flytta
Annat
Figur 12. Har du någon gång det senaste
året deltagit i någon av följande aktiviteter,
eller kan du tänka dig att göra det?
Många saker ungdomarna aldrig skulle
göra
De flesta påståenden i ovan nämnda fråga skulle
nästintill ingen göra t.ex. skada egendom, ockupera
bostäder eller måla politiska slagord.
Skriva på namninsamling (22 %) är det som ele-
verna gjort i störst utsträckning. Andra saker de
också gjort är skriva insändare (11 %) och bära
märke/symboler som uttrycker min åsikt (14 %).
I denna fråga skiljer det sig inte nämnvärt åt mellan
tjejer och killar.
Figur 13. Tänk dig att du är politiker och
bestämmer i den kommun där du bor. Vad
är viktigast att satsa på?
Tjejerna vill ha lika lön för lika arbete
När det handlar om vilka frågor som är viktigast att
påverka följer ungdomarna ett traditionellt mönster
då viktiga frågor för pojkar är arbete mot kriminali-
tet, idrottsanläggningar, gator, vägar och cykelba-
nor, fritid och stöd till föreningar, medan flickorna
framhåller frågor som rör omvårdnad och miljö.
Störst skillnad mellan könen är det på frågan ”Lika
lön för lika arbete för män och kvinnor”. Fyra
gånger så många tjejer än killar tycker att detta är
en viktigare fråga.
Frågan som killarna tycker är mycket viktigare än
tjejerna är satsa på idrottshallar som mer än dubbelt
så många killar tycker är viktig.
0 20 40 60 80 100
Skriva på en namninsamling
Kontakta politiker
Skriva insändare
Bära märke/symboler som uttrýckermin åsikt
Delta i bojkotter/köpstrejker
Delta i lagliga demostrationer
Vara med i ett politiskt parti
Chatta/debattera politik på nätet
Delta i olagligademostrationer/aktioner
Måla politiska slagord på anmän plats
Ockupera bostäder
Skada andras/allmän egenodom iprotest
Skulle aldrig göra Inte gjort, kan göra Har gjort
0 10 20 30 40 50
Kriminalitet
Rasism
Bostäder för unga
Idrottsanläggningar
Arbetsmiljö skola
Arbete för miljön
Lika lön för lika arbete
Kollektivtrafik
Alkohol/droger för…
Arbete för unga
Mötesplatser för unga
Stöd till föreningar
Sjukvård
Skola
Barnomsorg
Äldreomsorg
Fritidsaktiviteter
Killar Tjejer
Figur 14. Till vem vänder du dig om du vill
påverka något i din kommun?
Över hälften vet inte till vem.
51 % av eleverna i åk 8 vet inte vart de ska vända
sig om de vill påverka något i kommunen, 20 % av
eleverna skulle vända sig till någon de känner.
Nära en femtedel av ungdomarna skulle vilja träffa
beslutsfattare i kommunen. Nästan hälften tycker att
det är viktigt att beslutsfattare i kommunen och
grupper av ungdomar träffas och diskuterar. Bara
19 % har själv uppgett att de skulle vilja träffa be-
slutsfattare i kommunen.
Detta är viktiga resultat som bör följas upp av
Ystads politiker framöver.
Jämförelser med andra kommuner som del-
tog 2011.
Så litet intresse som Ystads kommuns ungdomar
visar för politik, stämmer överens med övriga del-
tagande kommuner. Även varför de inte vill på-
verka ser likadant ut i Ystads kommun som i de
andra kommunerna.
Vilka aktiviteter eleverna skulle kunna tänka sig att
göra skiljer sig åt jämfört med Ystad och de andra
kommunerna. Många fler i Ystads kommun skulle
kunna tänka sig skriva på namninsamling, kontakta
politiker, skriva insändare och bära märke än i de
andra kommunerna. Betydligt färre elever i Ystads
kommun kan tänka sig skada andras/allmän egen-
dom, ockupera bostäder, måla politiska slagord
samt delta i olagliga demonstrationer än i de andra
kommunerna.
Vem ungdomarna vänder sig till när de vill påverka
något i kommunen ser likadant ut bland Ystads
kommuns ungdomar som de andra kommunerna,
några fler procent skulle vända sig till ungdomsråd
eller liknande i Ystads kommun.
0 10 20 30 40 50 60
Någon jag känner
Politisk partiungdomsförbund
Förening organisation
Media
Tjänstemän politiker
Ungdomsråd eller liknande
Vill inte
Annat
Vet inte
HÄLSA OCH TRYGGHET
Kapitlet hälsa och trygghet tar upp hur eleverna i åk 8 mår, deras livsstilsval samt hur de upplever
tryggheten i kommunen.
De flesta i Ystads kommun mår bra, men samtidigt upplever över 25 % huvudvärk, svårt att sova, då-
lig sömn, trötthet och stress varje vecka. Nästan 8 av 10 elever tränar varje dag eller flera gånger i
veckan. De flesta eleverna har inte testar tobak eller alkohol. Tryggheten är allmänt bra men en del
platser upplevs otrygga.
Figur 15. Hur bedömer du ditt allmänna
hälsotillstånd? (%)
De flesta mår bra eller ganska bra
81 % av tjejerna och 88 % killarna bedömer sitt
allmänna hälsotillstånd som ganska bra/mycket bra.
Så trots att majoriteten mår bra är det ändå 16 % av
tjejerna som bara mår någorlunda och 4 % som mår
ganska eller mycket dåligt. Motsvarande siffror hos
killarna är att 11 % mår någorlunda och 1 %
ganska/mycket dåligt.
Figur 16. Jag har haft följande besvär minst
en gång i veckan det senaste halvåret? (%)
Tjejerna upplever oftare problemen än kil-
lar
Trots att många elever bedömer sitt hälsotillstånd
som bra är det varje vecka: 32 % av tjejerna och
23 % av killarna som har huvudvärk, 19 % tjejer
och 17 % killarna som har ont i magen, 40 % tjejer
och 31 % killar som har svårt att sova och dålig
sömn, 75 % av tjejerna och 55 % killar som är trötta
under dagen och 62 % tjejer och 33 % killar som
upplever stress.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Tjejer
Killar
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Tjejer
Killar
Figur 17. Hur ofta tränar du så att du blir
andfådd eller svettas? (%)
Killar mer aktiva än tjejerna
Övervägande delen av Ystads kommuns åttor är
väldigt aktiva på fritiden då 73 % av tjejerna och
84 % av killarna tränar så de blir andfådda och
svettas varje dag eller flera gånger i veckan.
En gång i veckan tränar 16 % av tjejerna och 10 %
av killarna medan 11 % av tjejerna och 6 % av kil-
larna tränar så sällan som någon gång i månaden el-
ler aldrig.
Matvanor
Vad gäller ungdomarnas matvanor är det 18 % av
tjejerna och 21 % av killarna som hoppar över fru-
kosten varje dag eller flera gånger i veckan.
Godis och snacks äter killarna oftare än tjejerna då
35 % av killarna uppger att det händer varje dag el-
ler flera gånger i veckan, jämför med 24 % av tje-
jerna.
Mer än hälften av ungdomarna (58 %) äter lunch
varje dag.
Figur 18. Jag gör följande minst en gång i
veckan. (%)
Relativt positiva resultat gällande alkohol
och tobak.
Ungdomarnas alkohol- och tobaksvanor är relativt
positiva då de flesta uppger att de aldrig röker ciga-
retter, snusar, dricker folköl eller
starköl/strakcider/alkoläsk/vin/sprit.
Alkoholvanorna är något sämre hos tjejerna då 9 %
säger att de dricker starkare alkohol än folköl någon
gång i månaden eller oftare jämnfört med killarna 5
%. Enligt resultatet är det 4 % av killarna som röker
dagligen jämfört med 1 % av tjejerna.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Tjejer
Pojkar
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Figur 19. Hur ofta dricker du så mycket al-
kohol så du känt dig berusad? (%)
Fler tjejer än killar dricker sig berusade
På frågan om hur ofta de brukar dricka sig berusade
valde 80 % att inte svara alls. Detta är lika många
som på förra frågan svarade att man aldrig dricker
alkohol starkare än folköl. En möjlig förklaring till
den låga svarsfrekvensen kan vara att dessa ungdo-
mar inte tyckte att frågan gällde dem.
Av de 20 % som besvarade frågan uppgav 24 % av
flickorna och 13 % av pojkarna att de dricker sig
berusade någon gång i månaden eller oftare.
Det är 5 % av ungdomarna som får dricka alkohol
för sina föräldrar, dubbelt så många killar än tjejer.
Totalt är det 18 % som inte vet om de får dricka al-
kohol eller inte för sina föräldrar.
Ungdomarna får alkohol från kompisar och
kompisars syskon
Även frågan om hur ungdomarna vanligen får tag
på alkohol har en låg svarsfrekvens. Förklaringen
kan vara densamma som i ovanstående avsnitt eller
kanske att ungdomar inte vill uppge var de får al-
koholen från.
Av de svar som lämnades var alternativet att få det
från kompisar och kompisars syskon vanligast. Vil-
ket stämmer överens med resultat från andra under-
sökningsresultat.
Figur 20. Hur gammal var du (om du nå-
gonsin) gjort följande saker första gången?
(%)
Killarna har testa oftare är tjejerna
Av killarna är det 4 % som uppger att de var 11 år
eller yngre när de rökte cigaretter eller drack sig be-
rusade första gången.
Vad gäller narkotika var 2 % av tjejerna 13 år eller
yngre och 3 % av killarna 14 år när de provade
första gången.
2 % av tjejerna och 4 % av killarna har använt
hasch eller marijuana minst en gång. 2 % av både
tjejerna och killarna har använt annan narkotika.
Några pojkar svarade att de använt narkotika fler än
20 gånger.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Aldrig En gån -Någon
gång/år
Ett par-någonggr/månad
Någon gång ivecakn
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Rökt tobak Snusat Druckit sigberusad
Provatmarijuanaoch hasch
Aldrig
11-13 år
13-15 år
16 eller äldre
Figur 21. Jag känner mig alltid eller oftast
trygg på följande ställe? (%)
Trygg men inte alltid och överallt
Resultatet inom området trygghet och hälsa visar på
att majoriteten av ungdomarna i Ystads kommun
känner sig trygga i hemmet, på rasterna i skolan, i
klassrummet, på väg till eller från skolan samt ut-
omhus i sitt bostadsområde på dagen.
8 % av tjejerna och 5 % av pojkarna känner sig
otrygga utomhus i det egna bostadsområdet på
kvällen. Övriga platser tjejer känner sig otrygga på
är på buss, tåg, diskotek och andra nöjesställen. Kil-
larna känner sig minst trygga på ungdomens hus,
fritidsgårdar eller liknande samt på diskotek och
nöjesställen.
Mobbing
Vad gäller mobbning är det 12 % av både killarna
och tjejerna som blivit mobbade eller utfrysta det
senaste halvåret. För både tjejerna och killarna har
majoriteten av mobbningen skett på skoltid. Av
både tjejerna och killarna är det 11 % som angett att
de själva har deltagit mobbing under det senaste
halvåret.
Figur 22. Har något av följande hänt dig det
senaste halvåret? (%)
Händer mycket men för många har inget
hänt
12 % av killarna har blivit hotade i jämförelse med
4 % av tjejerna. Det är överlag högre andel killar
som inte vågat gå ut (4 %) eller blivit misshandlade
(3 %). Dock är det fler tjejer (9 %) än killar (5 %)
som har råkat ut för stöld.
Majoriteten av ungdomarna (82 %) har dock aldrig
blivit utsatta för något av ovanstående.
0 50 100
Utomhus där jag bor(dagtid)
Utomhus där jag bor(kvällar)
Discotek/nöjeställe
På stan/allmän plats
Buss/tåg
Hemmet
Ungdomenshus
I klassrummet
Killar
Tjejer
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Tjejer
Killar
Figur 23. Har du det senaste halvåret upp-
levt att du blivit orättvist behandlad på ett
sätt så att du känt dig kränkt? (%)
De flesta upplever sig inte orättvist behand-
lade
Ungefär en tredjedel av ungdomarna upplever att de
har blivit orättvist behandlade och därmed kränkta
någon/några gånger det senaste halvåret.
Av dessa upplevde tjejerna att det var på grund av
deras könstillhörighet (13 %) eller ålder (17 %).
Ungefär hälften av ungdomarna uppgav att orsaken
till kränkningen skett av en annan anledning.
Den kränkande behandlingen har till största del
skett på skoltid.
Jämförelser med andra kommuner som del-
tog 2011
Hur eleverna upplever det allmänna hälsotillståndet
är samma i Ystads kommun som i de andra delta-
gande kommunerna. Angående besvär de upplevt
minst en gång i veckan det senaste halvåret, är det
något färre elever i Ystads kommun som har svårt
att sova/dålig sömn. 10 % fler elever upplever sig
trötta under dagen i Ystads kommun jämfört med
de andra kommunerna. Detsamma gäller stress.
Ystads kommuns killar (84 %) och tjejer (73 %)
tränar varje dag/flera gånger i veckan jämfört med
andra kommuners killar (75 %) och tjejer (65 %).
Vilket även visar sig i de elever som tränar någon
gång per månad/aldrig, Ystads kommuns killar 6 %
och tjejer 11 %, motsvarande siffror i de andra
kommunerna är 10 % och 14 %.
Ystads kommuns elever i åk 8 röker och dricker i
mindre omfattning än i de andra kommunerna. Där-
emot är det fler i Ystads kommun som någon gång
per år/en gång per år druckit sig berusad men färre
som någon gång i månaden/veckan druckit sig be-
rusad. Vad gäller dessa siffror ska man tänka på att
det är åk 7-9 i flera av de andra kommunerna.
Åk 8 eleverna känner sig tryggare på alla angivna
platser än genomsnittet.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Nej, Aldrig Ja, någongång
Ja, fleragånger
Tjejer
Killar
FRAMTID OCH ARBETE
Kapitlet berör frågor om ungdomarnas syn på sin framtid, om de kommer att bo kvar i kommunen el-
ler flytta samt om de tänker studera vidare efter gymnasiet.
De flesta ser positivt på sin egen framtid. Samtidigt som det finns elever som är negativa eller tvek-
samma till hur det kommer att bli. Ungefär hälften av eleverna tror att de kommer flytta från kommu-
nen varav 32 % tror att släkt/familj kan få dem att flytta tillbaka. Ca 30 % av eleverna kan tänka sig gå
på gymnasiet i Ystad medan ca 40 % vill gå på gymnasiet i annan kommun.
Figur 24. Hur ser du allmänt på framtiden
för egen del? (%)
Killar och tjejer lika vad det gäller fram-
tidstro
70 % av tjejerna och 71 % av killarna ser ljust på
framtiden. Samtidigt finns det de som är mer tvek-
samma till hur framtiden kommer att bli för deras
del. Väldigt få (2,1 %) ser negativt på sin framtid.
Figur 25. Om du har möjlighet, vad skulle
du då helst göra direkt efter grundskolan?
(%)
Många vill inte gå gymnasium i Ystad
Fler tjejer än killar skulle vilja gå sin gymnasieut-
bildning i en annan kommun, men fler killar skulle
kunna tänka sig att börja arbeta efter grundskolan.
Enligt undersökningen är det fler killar än tjejer
som skulle vilja läsa vidare efter avslutad gymnasi-
eutbildning. 38 % har ännu inte tagit ställning till
vilken högsta utbildning de skulle vilja nå, medan
33 % har angett att de vill studera på högs-
kola/universitet.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Tjejer
Killar
0
10
20
30
40
50
60
Tjejer
Killar
Figur 26. Har du något extrajobb just nu?
Fler killar jobbar än tjejer
Av de som jobbar har ca 45 % uppgett att de arbetar
minst 1 ggr/v och 20 % att de arbetar minst en
ggr/månad.
Figur 27. Tror du att du kommer flytta från
kommunen? (%)
Mer än hälften tror att de kommer flytta
från kommunen
59 % av tjejerna och 48 % av killarna uppger att de
tror att de kommer flytta från kommunen. 17 % av
killarna och 6 % av tjejerna tror att de kommer bo
kvar.
Det som skulle få dem att flytta från Ystads kom-
mun är framförallt jobb och studier. 31 % av tjejer-
na kan tänka sig att flytta för att prova på något nytt
medan 27 % av killarna kan tänka sig att flytta på
grund av kompisar eller flick-/pojkvän.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Ja Nej
Tjejer
Killar
0
10
20
30
40
50
60
70
Ja Nej Vet ej
Tjejer
Killar
Figur 28. Om du tror du kommer att flytta,
vad tror du kan få dig att flytta tillbaka?
(%)
När släkten kallar flyttar vi tillbaka
På frågan om vad som skulle kunna få dem att flytta
tillbaka till kommunen har tjejerna i första hand
svarat ”närheten till släkt och familj” och ”bättre
miljö för mina barn att växa upp i”.
Killarna har i första hand svarat jobb tätt följt av
flick-/pojkvän och närheten till släkt och familj.
Endast 7 % av tjejerna och 6 % av killarna svarar
att ingenting kan få dem att flytta tillbaka till Ystad.
Jämförelser med andra kommuner som del-
tog 2011
Ingen skillnad mellan Ystads kommun och de andra
kommunerna vad det gäller hur eleverna ser allmänt
på sin framtid.
Fler tjejer i Ystads kommun (48 %) vill läsa gym-
nasium i annan kommun än i de andra kommunerna
(40 %).
Fler killar i Ystads kommun har tillfälligt arbete
(25 %) jämfört med de andra kommunerna i under-
sökningen (16 %).
Fler tjejer (58 %) och killar (49 %) i Ystads kom-
mun tror att de kommer flytta från kommunen jäm-
fört med de andra kommunerna (49 %) och (41 %).
0 10 20 30 40
Jobb
Studier
Flick/pojkvän & vänner
Släkt/familj
Bostadssituation i Ystad
Bättre för barn att växa upp
Annat
Inget
Vet ej
AVSLUTANDE REFLEKTION
Ystads kommun, som många av Sveriges kommuner, behöver förbättra och stärka barns och
ungdomars möjlighete till inflytande och delaktighet. Även i Ystads kommun med ett aktivt
demokratiarbete för unga, har dessa låga siffror.
Det politiska intresset bland elever i Ystads kommun är svalt men 35 % vill vara med och på-
verka i frågor som rör den egna kommunen. En stor del av de unga vet inte till vem de ska
vända sig eller hur de ska göra för att påverka något i den egna kommunen.
Ystads kommun behöver nå fram till ungdomar med information om kommunens arbete och
hur man gör om man vill påverka. Ett sätt kan vara att effektivare utnyttja de möjligheter som
redan finns i exempelvis Ungdomsfullmäktige. Detta för att politiken ska skapa relationer och
förtroende till ungdomar i möten med unga.
I skolan upplever eleverna en stor skillnad mellan viljan att påverka sin skolsituation och möj-
ligheten att verkligen kunna göra det (se sidan 7). Här råder en kraftig avvikelse mellan skol-
lag och läroplaner å ena sidan och faktiska påverkansmöjligheter å den andra.
För att följa FNs konvention för barnets rättigheter, nationella ungdomspolitiska mål och sko-
lans styrdokument gällande barns och ungas inflytande och åsikter i frågor som rör dem är
detta ett förbättringsområde för Ystads kommun.
POLITIKERKOMMENTARER……..
UNDERSKRIFTER?