att planera webbundervisning

© 2002 [email protected] Att planera webbundervisning 11

Att planera webbundervisning Rapport från ett utvecklingsprojekt

vid Kommunikationscentra Vid Uppsala universitet finns tre kommunikationscentra:• Kommunikationscentrum Polacksbacken (KPB)

är en experimentverkstad för informations- och kommunikationsteknologi i undervisning och forskning.

• Kommunikationscentrum vid LMC i EkonomikumIdag består utrustningen bland annat av en bildkonferens-anläggning och avdelningar för video, ljud och foto.

• Institutionen för lärarutbildning


Att planera webbundervisning

Är en genomgång av de innehållsmässiga, pedagogiska och tekniska överväganden som varje webbaserad kurs bör göra under planeringen. Under denna genomgång väljs en modell som passar denna kurs och dess tänkta deltagare.


Målgruppsanalys

Kursinnehåll

PedagogikTeknik

Låt inte tekniken styra!


Plan för en Internetbaserad fempoängskurs om Ekonomi och

konflikter i Sydostasien

Kursens syfte:• att ge grundläggande kunskaper om

ekonomiska och politiska förhållanden i Sydostasien

• att studera konflikter inom och mellan länder i Sydostasien


Om tekniken inte är anpassad till deltagarnas kunskaper och utrustning kommer många att avbryta studierna.


Målgruppsanalys• Vem vill eller behöver delta i denna kurs?• På vilka andra ställen kan man följa

denna kurs?• På vilka andra sätt kan man delta i denna

kurs?• Hur svarar denna kurs mot ett tidigare

otillfredsställt behov av denna sorts kurs?• Hur kan den tänkta målgruppen få reda

på att denna kurs finns?• Hur är denna kurs likvärdig eller bättre

än liknande existerande kurser?


Målgrupp för denna kurs:

• lärare • journalister• anställda inom företag som handlar med Sydostasien• anställda i utrikesförvaltningen och internationella

organisationer• studenter som vill bredda sin utbildning• intresserade som rest i området• ensamstående med barn • handikappade med rörelsehinder• bosatta utomlands


Vad är särskilt bra med just den här kursen?

• Välj själv tid när du deltar• Studera hemma eller på jobbet• Studiemöjlighet även för

utlandsbosatta• Aktuellt och viktigt ämne• Poänggivande universitetskurs• Ger med hjälp av multimedia även

röst åt forskare från regionen


Slutsatser för teknikval

Utifrån tillgänglighet och kostnader har i denna kurs valts • e-post, • webbplats/studentportal och • cdrom/dvd som kommunikationsmedel.


Utgångspunkter för kursuppläggning

• återkoppling• interaktivitet student-lärare• interaktivitet student-student• bättre resultat när studenter själva väljer

problem• tid- och rumsoberoende• enkel fungerande teknik• begränsa lärararbetet• begränsa fuskmöjligheterna


enskild student

lärare

publicerat för gruppen

en diskussions-fråga per tema

urval och modifiering av frågor

lista på frågor varav en väljs och besvaras av varje student

kort kommentar till någon annan students fråga

bedöming och examination

lista med frågor och svar

Examination


Krav på förkunskaper och utrustning

• Allmän högskolebehörighet• Tillräckliga engelskkunskaper för att kunna

följa skrivna och muntliga framställningar på engelska

• Tillgång till dator med cdrom/dvd-spelare• Internettillgång minst 3 gånger per vecka

För denna kurs blir slutsatserna utifrån ovanstående diskussion om teknikval och utifrån kursens innehåll:


Det första sättet att ordna videokonferenser har funnits i flera år och bygger på att man använder en eller flera ISDN-linjer för att kommunicera. Fördelen är att man då har en garanterad bandbredd och om man använder flera linjer kan man få hög bildkvalitet. Nackdelen är man måste använda särskilda studior och att kostnaden blir ganska stor.

Det andra sättet att kommunicera använder Internet och persondatorer. Fördelarna är man kan använda metoden på fler ställen och inte är beroende av en studio

Videokonferenser


En nackdel med videokonferenser och även med samtidiga fönster till andra datorer

liksom chat är att det kräver samtidig uppkoppling vilket tar bort en väsentlig

fördel med webbaserade kurser

tidsoberoendet. Videokonferenser i studio tar tar bort även

rumsoberoendet.


• Kan din kurs kan bli bättre med hjälp av videofilmer?

• Varför? • Hur?

Att det går att göra videofilmer är inte ett tillräckligt skäl för att göra dem.


Bör inte fackmän sköta filmning?Det krävs någon som kan • planera inspelningen, • någon som kan filma, • någon som kan redigera, • någon som kan komprimera och • någon som kan duplicera resultatet.

Om den arbetstid som läraren satsar på att lära sig tillräckligt för att genomföra ett filmprojekt räknas så är det troligen billigare att anlita professionell hjälp från universitetets läromedelscentral.


Även om man inte själv tänker filma och redigera finns det starka skäl att försöka prova att filma

själv för att bli en bättre beställare.


Semi-professionell användning dvcam och flera andra formatUtrustningen är robustare och dyrare. Bildkvaliteten blir för dvcam densamma som minidv men risken för bortfall av bilder blir mindre.

Konsument-produkterminidvBra bildkvalitet, relativt billig utrustning

Digital video kan filmas och bearbetas i flera olika dvformat


Vem spelar in?

Man kan i nödfall spela in sig själv men det är alltid en fördel att någon annan sköter kameran. Detta medför extra kostnader som blir ännu större om man anlitar proffs.


En videofilmad föreläsning blir tröttande och tråkig om den är för lång. Av pedagogiska skäl bör den ogärna vara längre än 45 minuter. Valet av distributionsform spelar avgörande roll för hur lång den kan vara för övrigt.


Föreläsningar kan filmas i digital video

• Även en digital videokamera avsedd för konsumentmarknaden ger betydligt bättre bild än en vhskassett och duger för ändamålet om man inte har extremt höga krav på bildkvalitet.

• All seriös filmning av video kräver stativ.• Om man har tillgång till en studio är detta att

föredra av eftersom ljud och ljus lättare kan kontrolleras.


Rättigheter och användning

Klargör redan innan inspelningen hur slutresultatet ska användas och vilka som kan tänkas se det i framtiden. Om man lägger ut något av materialet på Internet är det viktigt att inse att det lätt kan kopieras av andra och användas för andra syften än man tänkt sig.


Inspelningsmiljö

• Bakgrund• Ljus• Buller utifrån• Kontrollera och prova

helst allt detta i förväg


Planering av innehåll och distribution• Vilka frågor och aspekter ska filmen behandla? • Vad kan en videofilm tillföra kursen som inte annars

finns med? • Kan filmen ledsagas av t.ex. en

PowerPointpresentation eller annat kompletterande material?

• Ska några förklarande texter eller bilder vara med i filmen?

• Ska flera personer medverka i bild? Gör en plan för inspelningen som visar i vilken ordning olika delar ska komma.

• Hur ska filmen spridas? Vhskassett? Dvd? Cdrom? Webbfilm?


Bör inte fackmän sköta redigeringen?

På samma sätt som när det gäller filmningen finns det starka skäl att fundera över varför lärare utan erfarenhet av redigering ska utföra denna när det finns fackfolk. Om inlärningstiden för de lärare som redigerar själva räknas med i kostnaden lönar det sig i de flesta fall att anlita fackmän.


Krav på en redigeringsdator

Om du efter övervägande av olika kostnader kommit fram till att du vill göra redigeringen själv behöver du en bra dator som • kan ta emot filmen, • har plats att lagra den under arbetet och • klarar av att köra ett videoredigeringsprogram. En iMac av DV-modell med FireWireanslutningar uppfyller dessa krav. Ett lättanvänt videoredigeringsprogram för Mac är iMovie som medföljt Macintoshdatorer de senaste åren, ett mer avancerat är Final Cut Pro


Hur mycket man ska komprimera beror mycket på hur filmen ska distribueras

Alternativen är: • digital film, • vhsfilm, • cdrom, • dvd, • webbfilm, • strömmande webbfilm.


distributions-

format

digital film

minidv

vhsfilm cdrom dvd webbfilm strömmande

webbfilm

fysiskt lagring-

smedia

dvband

minidv

vhsband cdromskiva dvdskiva på server på server

storlek stor

datafil,

litet band

analog

kassett

max 700

Mb

max 4700 Mb liten annars

segt varierar

med

uppkopp-

lingen

mycket liten

annars segt

varierar m.

uppkopp-

lingen

kostnad för

kopiemedia

ca 100 kr ca 40 kr ca 15 kr ca 100 kr serverkostnad serverkostnad

portokostnad medel störst liten liten serverkostnad serverkostnad

bildkvalitet bäst (i

dennatabell)

som

hyrvideo

beror på

kompri-meringen

bra beror på

kompri-meringen,

dålig

beror på

kompri-meringen,

dålig

krävs av använ-

daren

dvspelare vhs-

spelare

dator med

cdrom-spelare

dvdspelare

eller datormed

dvdspelare

dator och bra

Internetupp-koppling

dator och bra

Internetupp-koppling

samman-

fattandebedömning

olämpligtf

å kananvända

möjligt lämpligt möjligt men

få kananvända

kräver mkt

men ger dåligbild

kräver mkt

men ger dåligbild

Tabell 2. Jämförelse av olika distributionsformat för digital video

Sid. 15


digital videofilm på minidvband

redigering med

redigerings-program

export av redigerad

film till minidvband

kopiering av redigerad film till vhsband

digital video-bandspelare

dator

vhs video-bandspelare

cdbrännare i dator eller separat

dvdbrännare i dator eller separat

kompri-mering i Cleaner

komprimeringmed Cleaner till

MPG2

komprimering till MPG2

med iDVD

bränning till dvd med

iDVD

authoring med DVD Studio Pro

bränning till dvd med

DVD Studio Pro

bränning till cdrom

webbserver

webbfilm

kompri-mering i

redigerings-program

Figur 1. Redigering och komprimering av digital video på minidv/dvcam

Sid. 17


Metod 1 2 3 4 5 6 7Typ av film E-post-

film, liten

Webbfilm,

liten

Cdromfilm,

mellan

Cdromfilm,

stor

Cdrom-

film,

Cinepak

Cdromfilm,

Sorensen

liten

Cdromfilm,

Sorensen stor

Inställningar iMovie

förval

iMovie

förval

iMovie

förval

iMovie egna

inställningarJ

Cleaner,förval

Cleaner,förval

Cleaner,förval

Bildstorlek 160x120 240x180 320x240 320x240 320x240 320x240 400x300Bild/sek 10 12 15 15 15 15 30Filstorlek* 30min i Mb

23,7 39,0 135,0 518,4 473,9 147,0 452,6

Filstorlek* 45min i Mb

35,6 58,5 202,5 777,6 710,8 220,5 678,8

Tabell 3. Jämförelse av olika komprimeringssätt Sid. 18


Metod 1 Quicktime e-postfilm, litenBildstorlek 160x120 filstorlek 0,8 Mb/min

QuickTime och enH.263-dekomprimerare

krävs för att kunna se bilden.


Metod 2 Quicktime webbfilm, litenBildstorlek 240x180 filstorlek 1,3 Mb/min




Metod 3 Quicktime cdromfilm, mellanBildstorlek 320x240 filstorlek 4,5 Mb/min




Metod 4 Quicktime cdromfilm, storBildstorlek 320x240 filstorlek 17,3 Mb/min

QuickTime och enSorenson Video 3-dekomprimerare



Metod 5 Cleaner Cinepak cdromfilmBildstorlek 320x240 filstorlek 15,8 Mb/min

QuickTime och enCinepak-dekomprimerare



Metod 6 Cleaner Sorensen cdromfilmBildstorlek 320x240 filstorlek 4,9 Mb/min

QuickTime och enSorenson Video-dekomprimerare



Metod 7 Cleaner Sorensen cdromfilmBildstorlek 400x300 filstorlek 15,1 Mb/min

QuickTime och enSorenson Video-dekomprimerare



Realaudio


Göran LindgrenInstitutionen för freds- och

konfliktforskningUppsala universitet

[email protected]

Presentation på lunchseminarium hos Uppsala Learning Lab

27 november 2002


Att lägga in ljud i PowerPoint• Spela in ljudet till den bild som ska

ha ljud. På Mac t.ex. med Coaster• Spara ljudfilen i samma mapp som

PowerPointpresentationen• Insert -> Movies and sound->

Sound from file• Ljudet startar vid klick på

högtalarsymbolen


Blir ljudfilen stor?

• Okomprimerat 30 minuters inspelat ljud (AIFF) blir 306 Mb stor

• Komprimerat med mp3 i bitrate 192 blir den bara 39 Mb, dvs. 13% av den okomprimerade


Att lägga in video i PowerPoint• Spela in filmen med digital videokamera till

den bild som ska ha ljud. På Mac redigera i iMovie och spara i QuickTime.

• Spara filmen i samma mapp som PowerPointpresentationen

• Insert -> Movies and sound-> Movie from file

• Filmen startar vid klick på kamerasymbolen

att planera webbundervisning

Education