Att designa för usability i mobila GIS Designing for usability in mobile GIS Tommy Albinsson Nils Edström Kandidatuppsats i informatik Thesis work in informatics Rapport nr. 2009-007 ISSN: 1651-4769

1

Designing for usability in mobile GIS TommyAlbinsson–tommy.albinsson@gmail.comNilsEdström–nils.edstrom@gmail.comDepartmentofInformaticsITuniversityofGöteborgGöteborgUniversityandChalmersUniversityofTechnology

Summary

The usage of mobile systems is growing with each day. As a result of the expandingworld of mobility the demand on high usability in mobile systems becomes crucial.Almost50%ofthedefectsinsoftwaretodaycanbetracedbacktousability‐problems.This report identifies the unique limits and possibilities of mobile geographicinformationsystems,GIS, fromausability‐perspective.Wealso illustratehowonecanhandletheselimitsandpossibilitiesthroughacasestudywhereadesignprototypewascreated for Kretsloppskontoret in Gothenburg. The study was based on interviews,literature and observations. We identified three categories of limits: technical,environmentalandsocial.Thetechnical limitstooktheoverheadinthestudy,perhapsduetothesimplicityofdiscoveringthem.Notenoughpossibilitieswherediscoveredtoformsimilarcategoriesasthelimits.ThisreportiswritteninSwedish.Keywords:GIS,mobileGIS,usability,mobileusability,design

2

Sammanfattning

Användningen av mobila system ökar idag. I takt med att användningen ökar ställshögrekravpågodusability.Nästan50%avdefekternaiprogramvarorkanhärrörastillusability‐problem.Denna uppsats behandlar unika begränsningar ochmöjligheter hosmobilageografiska informationssystem,GIS,utifrånettusability‐perspektiv.Vibelyserdessutom sätt att hantera dessa i en fallstudie, där vi skapar ett designförslag på etttänkt mobilt GIS för kundsamordnare hos Kretsloppskontoret i Göteborg. Studienbaseras på intervjuer, litteratur och observationer. Vi identifierade tre kategorier avbegränsningar: tekniska, miljörelaterade, samt sociala begränsningar. De tekniskabegränsningarna var klart överrepresenterade, kanske på grund av enkelheten i attupptäcka dem. Tillräckligt många möjligheter identifierades inte för att kunnakategoriseradessaenligtsammamönstersombegränsningarna.Nyckelord:GIS,mobileGIS,usability,mobileusability,design

3

Förord

Vivillpassapåatttackaallademsomtogtidursittvanligaarbeteochlätsigintervjuasav oss. Tack också till Ola Setterby, som bidragit med värdefull feedback och djupkunskapunder arbetets gång. Till sist vill vi också tacka vår handledareBjörnOlssonsomouttröttligtbidragitmedvärdefullfeedbackochstöd.

4

Innehållsförteckning1. Inledning ........................................................................................................................................................51.1. Bakgrund ...............................................................................................................................................51.2. Fallstudie ...............................................................................................................................................51.3. Syfte .........................................................................................................................................................61.4. Frågeställning......................................................................................................................................61.5. Avgränsning .........................................................................................................................................6

2. Metod...............................................................................................................................................................72.1. Metodval ................................................................................................................................................72.2. Intervjuer ..............................................................................................................................................92.3. Intervjufrågor......................................................................................................................................92.4. Urval ........................................................................................................................................................92.4.1. Beskrivningavorganisationerna .......................................................................................92.4.2. Beskrivningavintervjupersonerna ............................................................................... 10

2.5. Observationer/Fallstudie............................................................................................................ 102.6. Analysavdata .................................................................................................................................. 10

3. Definitioner................................................................................................................................................ 114. Teori.............................................................................................................................................................. 124.1. GIS.......................................................................................................................................................... 124.2. Usability .............................................................................................................................................. 13

5. Resultat ........................................................................................................................................................ 155.1. Begränsningarochmöjligheter ................................................................................................ 155.1.1. Tekniskabegränsningar...................................................................................................... 155.1.2. Miljörelateradebegränsningar ........................................................................................ 155.1.3. Socialabegränsningar .......................................................................................................... 16

5.2. Sättatthanterabegränsningar ................................................................................................. 165.2.1. Tekniskabegränsningar...................................................................................................... 175.2.2. Miljörelateradebegränsningar ........................................................................................ 215.2.3. Socialabegränsningar .......................................................................................................... 22

5.3. Möjligheter ........................................................................................................................................ 225.4. Designförslag .................................................................................................................................... 235.4.1. Fallstudie ................................................................................................................................... 235.4.2. GUI ................................................................................................................................................ 24

6. Diskussion .................................................................................................................................................. 317. Slutsats......................................................................................................................................................... 348. Referenser .................................................................................................................................................. 359. Bilagor .......................................................................................................................................................... 37

5

1. Inledning

1.1. BakgrundGeografiskainformationssystem(GIS)definierasavArnbergetal.(1999,s.22)som”Ettdatoriseratinformationssystemförhanteringochanalysavgeografiskadata”.GISharpåsenare tid blivit var mans egendom i form av tjänster som hitta.se och eniro.se. Ettanvändningsområde som tidigare varit relativt outforskat i GIS‐sammanhang ärmobiltillämpningav tekniken.Dettaberorhögstsannoliktpåettantalbegränsande faktorerhosmobila enheter.Dessabegränsningar inkluderarbland annatberäkningskapacitet,mängden arbetsminne, överföringshastighet hos internetuppkoppling,skärmupplösning, skärmstorlek, begränsad batterikapacitet med mera (Looije et al.,2007).Med tanke på den kraftigt ökande användningen avmobila system (Hardy & Rukzio,2008)ochdetfaktumattkartorärettmycketeffektivtochpedagogisktsättattvisauppstora mängder data (Arnberg et al., 1999) är kombinationen GIS och mobila systemmycket intressant. Mycket forskning har bedrivits kring usability och utformning avgränssnitt. Bland annat Preece et al. (2007) har diskuterat ett antal designprinciper.Mycketärpubliceratkringmobilusability,detfinnsdockmycketkvarattutforskakringusabilityimobilaGIS,ävenomintressetökarävendär,blandannatiformavLooijeetal.(2007).I takt med att marknaden växer ökar behovet av kunskap kring ämnet. Finns detspeciella utmaningar för användbarhet/usability vid utveckling av GIS för mobilaenheter? Finns det unika designproblem?Nästan 50% av defekterna i programvarorkan härröras till usability‐problem (Vintner & Poulsen, 1996), rimligtvis bordeutmaningarna vara än större givet de begränsande faktorer somnämns i Looije et al.(2007).GISkanvaramycketlönsamtdelsfördenenskildaorganisationenochdessutomfinnsettstortsamhällsekonomisktvärde(Arnbergetal.,1999).Om50%avdefekternahossystemärusability‐relateradesamtidigtsomdetfinnsettstortsamhällsekonomisktvärdehosGIS (Arnbergetal.,1999)bordedetvara intressantattundersökausabilityhos GIS. Vi har valt att begränsa oss till mobila GIS eftersom det är ett område somintresserarossmycket.

1.2. FallstudieSom en del i vår uppsats ingår en fallstudie där vi designar ett gränssnitt förKretsloppskontoret.KretsloppskontoretiGöteborgansvararblandannatförtömningavbehållare för avfall i Göteborg med omnejd. De har i skrivande stund två styckenkundsamordnarevarsarbetsuppgifter främstbestår iattpåplats föravfallsbehållarnaundersöka antingen klagomål från kund eller genomföra kundbesök för att diskuteraexempelvis förändring av typ av behållare, tömningsfrekvens eller liknande. Ikundsamordnarnas arbete ingår att rapportera dessa förändringar till bland annatKretsloppskontoretskundservice,förattdeisinturskallkunnaanvändainformationensomunderlagvidkundkontaktsamtförändringavkundenstjänsteabonnemang.

6

Idagslägetskerdessarapportergenomanteckningarpåpapperslapparochfotografiersom sedan lämnas in till kontoret. Planer finns på att digitalisera arbetsprocessengenomettmobiltsystemsomkundsamordnarnabärmedsiguteifält.Tidigareharettdigitalt system använts som slopats på grund av att användarna upplevde det somkomplicerat. Därför är det även för Kretsloppskontoret intressant att undersökamöjligheter och begränsningar som finns vid utformning av gränssnitt för mobilaapplikationermedfokuspåhögusability.Kretsloppskontoretefterfrågarett förslagpådesign av gränssnitt för ett mobilt system som understödjer det arbete deraskundsamordnareutför.

1.3. SyfteSyftetärattidentifieradebegränsningarochmöjlighetersomuppstårvidvisualiseringavkartografiskdatapåmobilaenheterurettanvändbarhets‐perspektiv.Användbarhetär den svenska översättningen av usability (ne.se, 2009) och kommer hädanefter attanvändas utbytligt genom uppsatsen. Målsättningen är att även kunna presenteraförslag på hur dessa begränsningar kan hanteras utifrån de erfarenheter vi får vidlitteratursökning,observationer,intervjuerochdesignavettmobiltGIS‐gränssnitt.Hurkan användarens upplevelse förbättras vid användning avmobila GIS? Vetskapen omdettakanresulteraimeranvändbaraapplikationerföranvändarensomdärmedtillåtsfokuserapådetsomärsyftetmedanvändandetavapplikationenifråga.Vidare är syftet att utifrån identifierade begränsningar och existerande litteraturpresentera ett gränssnitt som Kretsloppskontoret kan använda som underlag för attutvecklaenapplikationpå.

1.4. Frågeställning• VilkabegränsningarochmöjligheterinnebärdetattutvecklamobilaGISutifrånett

usability­perspektivsamthurskulleettgränssnittkunnautformasförenmobilGIS­klientmotbakgrundavdessabegränsningarochmöjligheter?

1.5. AvgränsningStudien kommer endast att undersöka usability‐aspekten hos mobila GIS.Designförslaget kommer att utvecklas med hög usability som prioritet. Vi har ävenantagitattanvändarnaavdettänktasystemethartidigareerfarenhetavattarbetamedGIS.

7

2. Metod

2.1. MetodvalVivaldefyrametoderfördatainsamling:

• Observation/Fallstudie• Intervju• Studieavlitteraturpubliceradinomområdena:

o Usabilityo Mobilusabilityo GISo MobilaGIS

Detvåfrämstametodernafördatainsamlingvivaltärobservationochintervjuer.Valetav fler än en metod ger möjligheter till triangulering, vilket ökar reliabiliteten hosstudien (Patel & Davidson, 2003). Triangulering innebär att resultaten från de olikametoderna jämförsmedvarandra föratt seomresultatenöverensstämmer.Påsåsättkan det avgöras hur troligt det är att resultaten från de enskilda undersökningarnastämmer.Observationvaldessomendelav fallstudien föratt fåenuppfattningomdebehovenmobil GIS‐applikation kan tillfredställa samt de aktioner som är önskvärda att kunnautföra. Då observation är användbart vid insamling av information som ”berörbeteendenochskeendeninaturligasituationer”(Patel&Davidson,s.87,2003)verkardet extra lämpligt att genomföra en sådanvid studerandet avmobilaGIS.Vi valde attutföraendirektobservation.Detinnebärattobservationskeridenmiljösomdetmanvillundersökanaturligtbefinnersig i, istället förattmanobserverar ienkontrolleradlab‐miljö(Preeceetal.,2007).Dettaförattfåenbrauppfattningomkontextenarbetetskeriochvarföruppgifterutförssåsomdegör.Eftersomkontextensomarbetetskeriär en stor faktor hos den upplevda usability (Looije et al., 2007) kände vi att direktobservation var ett lämpligt angreppssätt. Observationen vi utförde var den främstainspirationskällan vid design av gränssnitt i fallstudien för Kretsloppskontoret. Dentillfördedockintelikamycketvididentifieringavbegränsningarochmöjligheterjämförtmedvadintervjuerochlitteraturgjorde.Intervjuer och tidigare publiceratmaterial valdes för att få en djupare kunskap kringmobilaGIS,dessmöjligheterochdessbegränsningar.Bådadessakällortrorvikanbidramedmycket för att identifiera usability‐relaterade begränsningar ochmöjligheter förmobilaGIS.Eftersomdetärsvårtattkvantitativtmätaenanvändaresupplevelseavanvändandetförett mått på usability har vi valt att bedriva undersökningen med en kvalitativutgångspunkt.Dettainnebärattvisomutredareriskerarattfärgaresultatenmedvåraegna tolkningar och värderingar (Patel & Davidson, 2003). Vi är dock medvetna omdennarisk,ochhoppasattvidärmedminimerarsannolikhetenattsagdariskpåverkaruppsatsens resultat. Vi gjordebedömningen att fördelarnamed ett kvalitativt resultat

8

(rik data, djupare kunskap med mera) kommer att uppväga de risker som ärförknippademedangreppssättet.Usability är ett begrepp tätt sammankopplatmedpersonliga åsikter och erfarenheter,varförenkvalitativmetodäratt föredraöverenkvantitativ (Patel&Davidson,2003).Demmenarocksåpåattenkvalitativmetodkräverstörrekännedomkringämnetänenkvantitativ förattkunna tillgodogöra sigdet insamladematerialetpåett adekvat sätt.Detkanansessomenriskeftersomvisomutförstudiensaknartidigareerfarenhetavgeografiska informationssystem. Det kan leda till att vi missförstår händelser, tolkaruttalanden och information felaktigt med mera. Vi anser dock att denna risk ärförsumbar eftersom vi har god kännedom om informationssystem i stort, erfarenhetinomgränssnittsdesignsamtenbrederfarenhetavusability.Detfinnsförvissometoderförattstuderausabilitykvantitativt,mendåvitillämparettutforskande angreppssätt där vi försöker hitta nya begränsningar hos usability förmobila GIS‐applikationer hade det krävts enormt många undersökningar för attfastställadeenskildabegränsningarsomexisterarhossagdaapplikationer.Dettadådevariablersompåverkarusabilityärsåpassmångaochsåpassrikapå informationattdethadevaritsvårtattkvantifieradessa.Detärheltenkeltinterealistisktattutförasåomfattande undersökningar under den period som undersökningen bedrivs. Utifrångivenfrågeställninghadevaliditetenhosuppsatsenblivitlägreomvivaltenkvantitativmetodsnarareänenkvalitativ.Vi valde att bortse frånövrigametoder fördatainsamling eftersomvi ansåg att andraalternativ såsomenkätervar ett orealistiskt alternativ givetden rika information sombehövsikombinationmeddentidvihartillförfogandeförundersökningen.Studienhartill stor del baserat sig på intervjuer, tidigare material och fallstudien innehållandeobservationer samt erfarenheter vi tillskansat oss vid utveckling av ettanvändargränssnittförmobiltGIS.Våraslutsatserochresultatbaserarsigpådenfallstudieochdeintervjuerviutförtsamtlitteratur inom områdena usability, mobil usability, GIS och mobila GIS. Debegränsningar och möjligheter vi identifierar kommer att ligga till grund för hurdesignförslaget för gränssnittet ser ut. Förhoppningsvis resulterar vårt designarbete iatt vi får fördjupad kunskap i vilka begränsningar och möjligheter som finns.Ambitionenärattsomminsterbjudabilderpåexempelpåhurgränssnittetskullekunnaseut tillsammansmedettnavigationsdiagram,menförhoppningenärattkunnabyggaen körbar prototyp. Figur 1 är tänkt att illustrera vår arbetsprocess, där vårt egnadesignarbete gav djupare insikt i vilka begränsningar och möjligheter som finns viddesignavmobilaGIS.

9

Figur1.Illustrationavarbetsflödetvidprojektarbetet.

2.2. IntervjuerIntervjuergenomfördesunderdefyraförstaveckornaavundersökningen.Vidvissafallbehövdesintervjuernakompletteras,idessafallkontaktadesintervjuobjektenviae‐posteller telefon. Varje intervju inleddes med att meddela syfte för undersökningen. Viinformeradedessutomomatt anonymitet kommer att gälla för såväl intervjuobjektensom organisationerna. Alla intervjuer genomfördes på intervjuobjektens arbetsplatsförutom den med VD:n och GIS‐konsulten. Intervjun med VD:n var en kombineradtelefonintervju och webbpresentation. GIS‐konsulten intervjuades endast per telefon.Understudienutfördesfyrastyckenintervjuer.

2.3. IntervjufrågorVid formuleringen av intervjufrågorna hade vi som ambition att få semistruktureradeintervjuer så som de beskrivs i Patel & Davidson (2003). Antalet frågor ochformuleringen av dessa skiljde sig åt beroende på intervjuobjekt. Valet avsemistrukturerade intervjuerbaseraspåmöjlighetensomdåges intervjuobjektetetattsvarafrittvilketblandannatresulterarienökadrikedomhosderassvar,samtidigtsomvi fårmöjlighet att styra generella teman. Frågorna har formulerats för att få så storfokussommöjligtpåusability,GISochmobilusability.Fokus i intervjunmellandessatre ämnen anpassades efter intervjupersonernas kunskapsområden. Vår intervjumallbaseradespå7‐9frågor,menflerfrågorställdesomviupplevdeattvivilledykadjupareidetaktuellaområdet.Intervjufrågornaåterfinnsibilaga2och3.Varjeintervjuvaradeiungefärentimme.

2.4. UrvalVi har genomfört djupintervjuer på intervjupersonernas respektive arbetsplatser. VårstudiebyggerpåintervjuermedpersonersomharenstarkanknytningtillGISochGISimobila enheter. Urvalet grundade sig i att försöka kontakta individermed erfarenhetinom områdena GIS,mobila GIS samtmobil användning. Vi har försökt att få en storbreddhosintervjupersonernagenomattsökaintervjuobjektinomsåvälakademinsomdetprivatanäringslivet.IndividermedenbakgrundinommobilaGISärintelättatthittaeftersomområdetärrelativtsmalt.Totaltharviintervjuatfyrapersonerpåettlikastortantal organisationer. Såväl företag som intervjupersoner kommer att hållas anonyma.Nedanföljerkortabeskrivningaravorganisationernaochintervjupersonerna.

2.4.1. BeskrivningavorganisationernaOrganisationA:UniversitetmedegenavdelningfokuseradpåGIS.

10

OrganisationB:UniversitetmedutbildningarinriktademotIT.OrganisationC:FöretagsomspecialiseratsigpåattutvecklamobilaGIS‐lösningar.OrganisationD:LeverantörsoberoendekonsultföretaginomgeografiskIT.

2.4.2. BeskrivningavintervjupersonernaIntervjuperson1(kulturgeografen):MansomarbetarpåorganisationA.Fil.Dr.sedan2006inomkulturgeografi.HararbetataktivtmedGISsedan1994ochharpåsenareårfokuserat på miljögeografi. Arbetsuppgifter innebär bland annat undervisning ochforskninginomjustmiljögeografiochGIS.Intervjuperson 2 (IT­forskaren):Man som arbetar på organisation B. Fil. Dr. sedan2007 inominformatikmedITanvändningochkrishanteringsomforskningsfokus.Haräven varit aktiv inom områdetmobila tjänster sedan 2003. Har forskatmycket inommobil användning i krishanteringssituationer men även hur gränssnitt utformas fördessatyperavsituationer.Arbetsuppgifterärblandannatundervisning,gästföreläsningochforskning.Intervjuperson3 (VD:n):Man aktiv somVD för organisationC sedan tre år tillbaka.Har mångårig erfarenhet kring mobila GIS, såväl inom utveckling samt användning.Arbetar idagmestmedaffärsutveckling,menärävenaktivvidutformningav tekniskalösningar.Intervjuperson4(GIS­konsulten):ManaktivsomGIS‐konsultochprojektledareinomgeografiskITochGIS.HarmångårigerfarenhetavmångaledandeleverantörersmobilaGIS‐lösningar.ArbetarpåorganisationD.

2.5. Observationer/FallstudieObservationerna utfördes under två dagar, där vi båda följde varsin kundsamordnarehos Kretsloppskontoret i deras arbete. Vi dokumenterade det vi uppfattade medanteckningsblock och kamera. Syftet med observationen var att identifierakundsamordnarnasviktigastearbetsuppgifterochhurettsystemkanstödjademidessa,menävenattundersökabegränsningarochmöjlighetermedmobiltGISurenusability‐synvinkel. Förutom observationer designades också ett gränssnitt förKretsloppskontoretsomendelifallstudien.

2.6. AnalysavdataAlla intervjuerspelades in.Direkteftervarje intervjuskrevsettmötesprotokoll,varpåen transkriptionavhela intervjunutfördes. Intervjuernaanalyseradesallteftersomdeutfördes.Observationerna analyserades genom att vi sammanställde anteckningar och övrigtmaterial.Därefteranalyseradevikvalitativtdedatavisammanställt,blandannatgenomatttematiseramaterialet.Dedatasominsamlatslågsedantillgrundfördedesignbeslutvitogvidutformandeavdesignförslaget.

11

3. Definitioner

3.1. MobiltGISVihardefinieratmobilaGISsom”GeografiskaInformationssystemsomkörspåenmobilenhet”.EttexempelpåmobiltGISärLocago(2009).

3.2. POIPOI eller Points of Interest är punkter som placeras ut på kartan för att visa uppplaceringochivissafallattributhosobjektsomintetillhörgeografin.

3.3. G.U.I.G.U.I. eller Graphical User Interface är det visuella gränssnitt som oftast möteranvändaren på en skärm vid interaktion med en enhet. G.U.I. används ofta för attförenklainteraktionenmedenenhetjämförtmedexempelvistextbaseradekommandon.

3.4. RasterRaster är en typ av kartrepresentation där kartan delas in i ett rutnät. För varje rutaangesvilkentypavytasomskallrepresenterasidenspecifikarutan.Kortsagtbyggsenbildmedkartanuppföranvändaren.

3.5. VektorEn vektor är en vissmängd ordnade tal. Ett objekt representeras genom att ett visstantal koordinatpar kopplas till varandra i en bestämd ordning för att rita upp linjer.Genomattgrupperalinjerkanfastigheter,vägarochandraobjektritasupp.

3.6. OrtofotoOrtofoton är flygfotografier som anpassats för att vara skalenliga. Ortofoton kananvändas som bakgrundskarta i kartapplikationer. Skillnadenmot vektorbilder är attbyggnadermedmerainteblirrepresenteradesomobjekt.

3.7. LagerKartapplikationeranvändersigoftaav lager förattrepresenteraolikatyperavobjekt.Ett lager kan representera hus, ett annat vägar med mera. Genom att göra dennauppdelning ges möjlighet att tända och släcka lager, så exempelvis hus inte syns påkartan.Dettakanvaralämpligtnärmanbaravillvisadetanvändarenärintresseradav.

12

4. Teori

4.1. GISGIS, eller ”Geografiska Informationssystem” har utvecklats från ett flertal olikavetenskapligadiscipliner,varfördetocksåfinnsettflertalolikadefinitioner(Arnbergetal.,1999).Grimshaw(1989)definierarganskagenerelltGISsom:”GISisaninformationsysteminwhichthedatahasageographicaldimension”Clarke(1986)harennågotsnävaredefinition:”computer­assisted systems for the capture, storage, retrieval, analysis, and display ofspatialdata”DendefinitionavGIS somvihar valt att användaoss av ärdenArnberg et al. (1999)författat:”Ettdatoriseratinformationssystemförhanteringochanalysavgeografiskdata”Arnberg et al. (1999) poängterar vikten av att förstå att GIS handlar om ettinformationssystemvarssyfteärattförmedlainformationmellanolikaanvändaremedhjälp av geografisk data och kartor. Det som särskiljer GIS från andra datoriseradekartsystem är att varje rumsligt objekt som arbetas med har en geografisk positiondefinierad. Det innebär i klartextmöjligheten att placera ut objekt representerade avpunkterpåkartan.GIS kan användas för en rad olika ändamål där t ex statistik av olika slag är ett avhuvudområdena. Olika typer av planering såsom placering av vindkraftverk m.m. ärockså ett stort användningsområde som till stor del drivit utvecklingen av GIS‐applikationer. Andra användningar är miljöövervakning, kartanvändning inomförsvaret, skogsnäringen, transportnäringar etc. Det är dessutom ett sätt att förenklakomplextdatamaterial somsedankanpresenteraspå ett enkelt ochöverskådligt sätt.Blandannatgårdetattkraftigtförenklauppgiftersomexempelvisattbestämmastorlekoch mäta avstånd på objekt. Att göra detta manuellt sker oftast med hjälp av enplanimeterellerrutatpapper,menärförknippatmedmycketjobbochärdessutomenrelativtosäkermetod(Arnbergetal.,1999).Förutom att visualisera objekt, eller POI, på en karta finns också möjligheten attvisualisera rumsliga data på icke‐rumsliga attribut. Ett exempel från Arnberg et al.(1999)ärenkartasomgenomolikainfärgningavområdenvisarpåbefolkningsökningiolikadelaravvärlden.Defortsättermedattexemplifieratilläggningavendimensionidenna analys; genomatt kombinera data från befolkningsökningmeddata från odladareal kan statistik fås över hur stor befolkningsökningen är per hektar. Det finns ettantal övriga datatyper GIS kan visualisera, bland annat höjddata, punktbaseradinformation (med hjälp av interpolation)medmera. Sammanfattningsvis är en av de

13

storaskillnadernahosGISmotenvanligkartaärattdentidigaretillåtervariationihurdata presenteras. För en mer fullständig lista över användningsområden hänvisasläsarentillArnbergetal.(1999).Det finns tre olika kategorier av GIS som Arnberg et al. (1999) tar upp. Den förstakategorin är skräddarsydda system somkanutföra ett fåtal uppgifter och somkräverliten kunskap om bakomliggande struktur. Den andra kategorin är generella GIS‐programsomkanutförade flestauppgiftermensom iställetkräver litemerkunskap.Dentredjekategorinhandlaromöppnasystemsomanvändarensjälvfårprogrammera.Dennakategorianvändsförattskapatidigarenämndaskräddarsyddasystem.

4.2. UsabilityUsabilityären faktor somärmycketviktigvidutvecklingavapplikationer (Vintner&Poulsen, 1996; Preece et al., 2007). Usability är ett ganska brett begreppmedmångaolika definitioner. Till stor grad är det subjektivt eftersom det baserar sig påanvändarensuppfattningavsystemet.Detgörattettsystemkanhahögusabilityförenanvändare, men låg för en annan. Det finns dock vissa egenskaper som ökarsannolikhetenförattenanvändareskallupplevaattettsystemharhögusability.Nielsen(1994) har identifierat fem egenskaper som tillsammans täcker in en stor del avusability‐begreppet:

• Learnability–hurlättettsystemärattlärasig.• Efficiency–hureffektivtettsystemär,alltsåhurproduktivenanvändaretillåts

varanärdennevällärtsigattanvändasystemet.• Memorability – hur lätt ett system är att minnas, även för den sporadiske

användaren.• Errors–hurfrekventfelinträffarpågrundavanvändaren,samthurlättdetäratt

återhämtasigfråndessafel.• Satisfaction – hur behagligt ett system är att använda. Den subjektiva

uppfattningenenanvändarefårvidbrukavprodukten.Bevanetal.(1991)diskuterarvidarefyraolikasättattsepåusability:

• Produktorienteratsynsätt–hurergonomiskenproduktär.• Användarorienterat synsätt – den mentala ansträngningen det innebär att

användaprodukten.• Användarensprestanda–huranvändareninteragerarmedsystemet,dåsärskilt

hur lätt produkten är att använda samt huruvida den faktiskt kommer attanvändas.

• Kontextuellt synsätt – här åsyftas usability som en produkt av användarna, deuppgifteranvändarnautförsamtmiljöndearbetari.

ÄvenPreece et al. (2007), diskuterarusability, bland annat i formavdesignprinciper.Designprinciper är tumregler för hur ett system bör designas för att maximeraanvändarens upplevda usability. Fritt översatt bör ett antal mål med interaktionenuppfyllas. Dessamål innefattar att interaktionen skall vara effektiv (hur bra görs det

14

somproduktenärmenadattgöra?),attdenskallvaraproduktiv(attgöra”rätt”saker),attminimeradefelanvändarenkangöraochtillåtademåterhämtasigfråndefelsomutförs, att tillhandahålla den funktionalitet användaren behöver, att göra systemet sålättlärtsommöjligt,samtgöradetsålättsommöjligtattminnas.Den uppmärksamme läsaren noterar att målen ovan till stor del kompletterar deegenskaper som beskrivs av Nielsen (1994) såväl som Bevans et al. (1991) synsätt.Preece et al. (2007) är värd att nämna eftersom de behandlar tidigare nämndadesignprinciper,frånbörjandefinieradeavNorman(1988).Principernautformadesförattmaximeraanvändarensupplevdaanvändbarhethossystemet,vilketihögstagradärrelevantföruppsatsensfrågeställning.Definitionernaovanärdessutomkompletterandeochalla synsätt bidrar till enbättrehelhetsbildöverbegreppetusability. Preece et al.(2007)diskuterarfemdesignprinciper:

• Visibility ärettmåttpåhur synligden funktionalitet somefterfrågasär.Meräroftastbättre.

• Feedback beskriver den information som skickas tillbaka till användaren närnågontinghänder.Olikatyperavfeedbackfinns,såsomljud,visuellmedmera.

• Constraints är ett koncept som innebär att interaktionen som användaren kanutföravidettgivettillfällebegränsas.Ettexempelärgråmarkeringavmenyval.

• Consistency innebär att gränssnitt designas så att en ”röd tråd” genomanvändningenbildas.

• Affordance är kanske den mest abstrakta designprincipen och handlar om att”veta”hurnågontinganvänds.Detärnaturligtattettdörrhandtagöppnardörren,och därför inbjuder det till att användas för att öppna dörren ‐ det är nästanintuitivt.

Dessa designprinciper är utformade för att täcka in stora delar av de aspekter sompåverkarenanvändaresuppfattningavsystemet.Sammanfattningsviskanvikonstateraattoavsettvilkendefinitionavusabilitysomhållssomriktigärbegreppetoftaknutettillden subjektiva upplevelsen en användare får vid användning av systemet. Många avvariablerna förutvärderingavusabilityärdessutomabstrakta.Dettagördet svårt attmäta eller kvantifiera hur hög användbarhet ett system har. Dock finns det andrametoder för att mäta exempelvis prestanda hos ett gränssnitt. För en grundligaregenomgångavdessametoderhänvisarvitillPreeceetal.(2007).Närvianvänderusability‐begreppetärdetNielsens(1994)definitionvivaltattanvändaoss av. Detta eftersom vi upplever att Nielsen har ett mer konkret sätt att angripabegreppetänexempelvisBevan(1991).

15

5. ResultatResultatet är till stor del baserat på den litteratur vi tillgodogjort oss. Andra delar avresultatetärdockbaseradepåintervjuerochobservationer,mendeharintetillförttillresultatet i samma utsträckning som litteraturstudien har gjort. Istället har dekompletteratochbekräftatdetlitteraturenredogjortför.

5.1. BegränsningarochmöjligheterOmusabilityärettvälutforskatämneärkombinationenusabilityochmobilaGISettintelika väl utforskat område. Det finns ändock litteratur på ämnet. Tyvärr bidrog vårobservationintemednågraytterligarebegränsningarellermöjligheterutöverdevifanni litteraturen och våra intervjuer. Looije et al. (2007) har identifierat tre typer avbegränsningarförknippademedusabilityochmobilaGIS:

• Tekniska• Miljörelaterade• Sociala

Tekniska begränsningar är kopplade till exempelvis batteritid och täckning.Miljörelaterade begränsningar är exempelvis temperatur, ljusförhållanden och oljudfrån omgivningen. Sociala begränsningar rör integritet, acceptans av produkten ochmöjlighet till anpassning för personliga preferenser. Alla dessa faktorer påverkarsystemetsusabilitytillenvissutsträckningochåterkopplasovanståendebegränsningartill exempelvis Preece et al. (2007), är det inte svårt att klassificera in många avbegränsningarna under exempelvis designprinciperna. Det skulle kunna hävdas attLooijeetal.(2007)harkonkretiseratmångaavdeutmaningarsomuppenbararsignärhänsyntilldesignprincipernatas.Ettsättattmötadebegränsningarsomkanuppståärblandannatattanvändasigavsåkalladedesignpatternsellerdesignmönster(Tidwell,2005) vilka beskriver så kallade best practices för att lösa vanligt förekommandeproblem vid gränssnittsdesign. Nedan följer en djupare genomgång av de olikabegränsningstyperna.

5.1.1. TekniskabegränsningarEnstorbegränsande faktorviddesignavapplikationersomhanterarmobilakartorärdetekniskabegränsningarsomliggerhosenhetenapplikationenkörspå(Loojieetal.,2007).Faktorersombegränsarärblandannatskärmstorleken,skärmupplösningen,hurinteraktionmedenhetensker(knappar,joystick,taletc.).Dettaärfaktorersomtillstorgrad påverkar användbarheten hos systemet. Som vi kommer att visa finns det dockmöjlighet att hantera dessa begränsningar för att minimera dess påverkan påupplevelsen.

5.1.2. MiljörelateradebegränsningarAllanvändningavsystemskerienkontext.Kontextenförmobilaenheterhardessutompotentialenatttillstörredelänfördesktopsystemskiljasigåt.Ljudochljuskanvariera.Komfortenhosanvändarenkanskiljasigåtberoendepåomdennesitterpåbussen,står

16

i bankomatkön eller är på badhuset. Även systemet i sig befinner sig i en kontext –skärmstorlekmedmerakanvarieraberoendepåvilkenfysiskenhetsomapplikationenkörspå.Looijeetal.(2007)harförutomdessafaktorerävenidentifieratbegränsningarsom rör acceptans för systemet, kognitiva begränsningar medmera hos användarna.Problemkanävenuppståberoendepåvilkenuppgiftsomutförs.

5.1.3. SocialabegränsningarSocialabegränsningarhandlarblandannatomsystemetsmöjlighet att anpassa sig tillanvändaren, komfort vid användandet, acceptans av systemet och kognitivabegränsningarhosanvändaren (Looijeetal.,2007).Till stordelöverlapparde socialabegränsningarna de miljörelaterade begränsningarna, dock skiljs det på kontexten istortochdensocialakontextsomsystemetverkari.Vi trodde initialt inte att sociala begränsningar skulle vara en faktor vi behövde tabetydande hänsyn till vid design av gränssnittet för vår fallstudie. IT‐forskarenpåpekadedockmycketklartänktattförändringaravanvändarensauktoritetskergenomattförändradetillbehörsomdenneförsesmedisinyrkesroll.Omenpersonsommedmånga tillbehör i sin yrkesroll får dessa tillbehör ersatta med en liten mobil enhetriskerarpersonenattfåmindrerespektvidutförandeavsittarbete.Detärheltklartenfaktorsompåverkarusabilityhosenheten.

5.2. SättatthanterabegränsningarVi fann att de flesta begränsningar som identifierades vid vår undersökning kundeklassificeras enligt de typerna som existerar ovan. Vid analys av intervjuerna fann viockså att sammantaget såg intervjupersonerna att de främsta begränsningarna medmobil usability låg under den tekniska klassifikationen av begränsningar. Mångaidentifierade begränsad skärmyta och problem med inmatningstekniker som storaproblem.Ellersomkulturgeografenformuleradedet:”Detmestuppenbara,ochkanskestörstaproblemetmedmobilaGISärattdetärsålitenskärm.Närmantittarpåenkartavillmanoftajämförastoraytorsamtidigt.”Attdeflestaidentifieradeskärmytasomdetstörstaproblemetbehöverdockintebetydaattdetfaktisktärdetstörstaproblemet.Möjlighetenfinnsattdetärettproblemsomärenkelt att identifiera, varför många påpekar det. Att bestämma storleken ochförhållandena mellan de olika begränsningarna ligger dock utanför uppsatsensfrågeställning.Begränsningarna som finns kringmobila enheter är ett område som belysts av blandannat Jones ochMarsden (2006) och Looije et al. (2007). Jones ochMarsden (2006)menardockattförstorfokuslagtspåbegränsningarnahosmobilutvecklingsnarareänmöjligheterna. Tekniker som T9 och peephole displays är sätt att komma runt debegränsningarsomfinnsidag.PeepholedisplaysförklarasiefterföljandestyckemedanbeskrivningenavT9återfinnsistycket”interaktionmedenheten”.

17

5.2.1. TekniskabegränsningarFörutom att presentera begränsningar, redogör Looije et al. (2007) även för ett antalsättatthanteradessabegränsningar.Vi identifierademedhjälpavvåra intervjuerochLooije et al. (2007) tre kategorier av tekniska begränsningar: skärm, interaktionmedenhetenochdataöverföringsproblem.

5.2.1.1. SkärmProblemet med mobila enheters skärmar är främst kopplat till den begränsadearbetsytan,menävenbegränsningiupplösningen.Looijeetal.(2007)listarettantalsättatthanteradessabegränsningarpå:Panningeller”scrollning”innebärattvisaendelmängdavkartanochflyttadendelsomvisas med hjälp av input till enheten. Denna teknik används också idesktopapplikationeravGISdärdetävendäravnaturliga skälärproblematisktatt fåplatsmedhelakartanberoendepåzoomnivå(Arnbergetal.,1999).Jones ochMarsden (2006) diskuterar en teknik relaterad till panning kalladpeepholedisplays.Konceptetbyggerpåettstörregränssnittänvadsomgårattvisapåskärmenoch att enheten därmed visar upp en delmängd. Genom att känna av rörelser hosenhetenmedhjälpavenacceleratorkantelefonenflyttaspåförattvisauppdendelenavinnehålletpåskärmensomejärsynligt.Ettexempelkanvaraentelefonbokmedflerahundraposterisomanvändarenbläddrarigenomattföraenhetenuppåtellernedåt.Zoomning ärmöjlighetenattökaellerminska skalanpåkartangenomatt visauppendelmängdavdetsomförtillfälletvisaspåskärmen,ellervisakringliggandekartdetaljergenom att ”zooma ut”. Denna teknik möjliggör för användaren att själv göra enavvägningmellandetaljnivåochöversikt.Visualisering ärprocessendär selektering av vad somskall visaspå skärmenoch intesker.Förmycketinformationledertillettrörigtgränssnittsomintetilltalaranvändaren,därför bör en lagom detaljnivå väljas. Exakt hur detta går till är en avvägning somdesignern själv ansvarar för – det finns inget rätt eller fel, däremot kan gränssnittetutvärderastillsammansmedanvändareförattfåtillenlagomnivå(Preeceetal.,2007).ÄvenArnbergetal.(1999)påpekarviktenavattanpassatypenavdatasomvisasuppefter användaren för att denne skall kunna stödjas i sitt arbete. Vidaremenas att detsällangårattuppnåenoptimalutformningpådetdatasompresenteras,iställetbördetaccepterasattdesignenalltsomoftastblirenkompromiss.Därmedintesagtattdetintegår att hitta en lösning som är bra nog! Bland annat kan detaljnivån bestämmasberoendepåomanvändarenbefinnersigienstadellerpålandsbygden(istadenkrävshögredetaljnivå)alternativtplacerateckenförklaringiettegetfönstersominormalfalldöljs istället för att visa denna hela tiden. Detaljnivån påverkas också av zoomnivåneftersomskärmarharenbegränsadupplösning–detärheltenkeltomöjligtattzoomatillennivådäranvändarenserhelaSverigeochdärefterritauppallaträdilandet.AktivahörnärentekniksomblandannatMacOSX(2009)användersigav.Viharintehittat något exempel där denna teknik är implementerad imobila sammanhang,men

18

tror att den skulle kunna göra stor nytta på en mobil enhet. Tekniken innebär attberoendepåvilkethörnavskärmenanvändarenförmuspekarentillsåutförsuppgiftersomtexarrangerafönsterochvisaskrivbordetvilketskullelämpasigbrajustpågrundav den begränsade skärmyta som finns. Vi föreslår en modifierad variant däranvändarenärtvungenattklickapåetthörnidenmobilaenhetenförattaktiveradet.Förbättringseffekter hjälper användaren att identifiera det som är viktigt på en karta.Detta kan göras genom ett antal olika tekniker, bland annat pop‐out (särskiljning avobjektgenomfärg, ljushet,animationetc),gestaltprinciper(teknikerförattgehjärnanenhelhetsbildgenomattvisavilkaobjektsomärsammankopplade,hörihopetc.)samtgenomatt visa relativ storlek på vissa objekt. Arnberg et al. (1999) nämner sex olikavariabler för att särskilja objekt på en karta: storlek, textur, ljushet, form, färg ochsymbolens orientering. Dessa kan såklart användas i kombination med varandra.Generelltharfärgenstörrepåverkanänstorlek(Looijeetal.,2007).Devarnardockförattanvändaförbättringseffekterialltförstorutsträckning,eftersomanvändarenvänjersigvideffekternaochdärmedtappardesineffekt.Visualiseringavobjektsomintebefinnersigpåskärmen.Olikasättsomdettakanskepåärmedhjälpavkvadrater,pilarochcirklardärstorlek,tjocklek,diametermedmerakanskilja sig beroende på avstånd till objektet (Looije et al., 2007). De olika konceptenillustrerasifigur2:

Figur2.Exempelpåolikateknikerförattvisualiserapunkterutanförkartan.(Looijeetal.,2007,s.535)Paolinoetal.,(2008)harföreslagitettalternativtramverkförattvisualiseraobjektsominte befinner sig på skärmen kallat Framy. Med hjälp av en liten ram som täckerutkantenavskärmenvisasfrekvensavobjektiolikariktningargenomattfärgaramenolikaiolikavädersträck.Ifigur3återfinnsenillustrationavkonceptet:

19

Figur3.ExempelpåvisualiseringavobjektsomintefårplatspåskärmenmedhjälpavFramy(Paolinoetal.,2008,s.183).IT‐forskaren såväl som GIS‐konsulten diskuterade flitigt hur begränsning av det manvisar bör ske genom att bara erbjuda minsta möjliga funktionalitet – det minskarkomplexitetenochgörsystemetlättareattanvända.IT‐forskarenformulerardetsom:”[…]Såattmaninteöverbelastardenmobilaapplikationenmedfunktionalitetbaraförattmankan göra det.Menattmanutgår ifrån användarens behov då såman försöker attminimerasåmycketsommöjligtimobilen.”JonesochMarsden(2006)harettannatsättatttacklaproblemenmedlitenskärm.Demenarattvisibilityochfeedbackinteendastbehöverhanterasgenomattvisasakerpåskärmen.Med begränsade skärmstorlekar kan andra sätt att ge feedback bli aktuella,blandannatgenomattenhetenvibrerarellergerifrånsigljud.Ettklassisktexempelpådenna typ av feedback är metalldetektorer som låter intensivare ju närmare denbefinnersigettmetallisktobjekt.

5.2.1.2. InteraktionmedenhetenDessa begränsningar härstammar främst från de inmatningsmetoder som finnstillgängligahosenheten.Detkanvaraknappsatsensutformning,omenhetenärutrustadmedensåkalladjoystickellerövrigasättsomanvändarengerinputtillenheten.Blandannatfinnsettantalolikasättatthanterainmatningavtext.JonesochMarsden(2006)nämner två olika inmatningssätt för mobila enheter som följer iso‐standarden förtelefonersknappsats:multi‐tapochT9.Förutomdessatvåfinnsetttredjesättattmatain:QWERTY.Multi‐tapinnebärattanvändarentryckerettantalgångerpåvarjeknapp

20

förattfåvarjebokstavtillordetanvändarenförsökerskriva.T9kräveriställetbaraenknapptryckningperbokstavdärtelefonengissarsigframtillvilketordanvändarenvillskrivagenomattsöka igenomordlistan i telefonboken.Finnsdet fleramöjligaordgesmöjligheten att välja sitt ord från en lista. Vissamobila enheter har även ett så kallatQWERTY‐tangentbord, ett tangentbord med liknande knappsats som ett fullstortdatortangentbordhar,därvarje tangentmotsvararenbokstav. InmatningshastighetenhosT9harvisatsigungefärdubbeltsåsnabbtsommulti‐tap(JonesochMarsden,2006).HastighetenhosmobilaQWERTY‐tangentbordärungefärlikvärdigmedT9(Greenetal.,2004).T9ärmycketliktAJAX‐teknikensomblandannattillåtergissningavsöktermerhos formulär i webbapplikationer idag. Denna teknik har i sin tur visat sig ökaeffektivitetenhosanvändaremedupptill64.5%(Dahlan&Nishimura,2008).Oavsettvilkenavlösningarnasomimplementeraskanvikonstateraattmulti‐tapbörundvikas.Det är den långsammaste tekniken för inmatning vilket kan leda till frustration föranvändaren. Kopplar vi tillbaka till usability‐teorin kan vi snabbt konstatera att hursnabbt en användare harmöjlighet att skriva in text bör ha en stor påverkan på detNielsen (1994) kallar för efficiency. Detta förutsatt att knappsats har valts sominmatningsmetod,någotvikommerattseinteärheltsjälvklart.Enanvändareärdockintebegränsadtillfysiskinmatningvidinteraktionmedenheten.JonesochMarsden(2006)diskuterarandramöjlighetertillinteraktion,blandannatviatal,acceleratorer,gestermedmera.Tal är kanske den mest kända av de alternativa inmatningsmetoderna där enheteninstrueras genom att användaren helt enkelt säger åt den vad som skall utföras. Detfinnsdockettantalinbyggdaproblemianvändningenavtal.Bakgrundsbrus,dialektalaskillnader,begränsningiordbokenhosenhetenmedmeraställerallatillmedproblemvidigenkänningochanvändningavtalsominteraktionsmetod(Jones&Marsden,2006).Att tolka naturligt språk är dessutom en mycket svår uppgift ur en programmatisksynvinkel. Användaren kanske inte alltid använder korrekt meningsuppbyggnad ellerinte vill kommunicera i hela meningar när denne instruerar enheten, något somförsvårarytterligare.Användningen av acceleratorer i mobila enheter gör att enheten kan uppfattaförändringar i hastighet på rörelser, lutning på enheten med mera. Ett exempel påanvändningavdennateknikärattiettritprogramskakasenhetenförattsuddautdetsomritats.Dennatypavinteraktionäroftamernaturligochinstinktivföranvändaren(Juhaetal.,2006).Gester är tolkning av inmatning på frihand i enheter utrustade med en tryckkänsligskärm.Blandannatanvändsdennateknikföratt låtaanvändarenskrivatextsommedpapperochpennapåenhetenstryckkänsligaskärmvarpåenhetenöversättertillfaktisktext.TeknikenharblandannatanväntsiPalmPilot(JonesochMarsden,2006).GIS‐konsulten hade ett annat sätt att tackla begränsningarna hos interaktionen medenheten.Dennesstrategivarheltenkeltattminimeradeninteraktionsomanvändarenvartvungentill,genomattisåstorutsträckningsommöjligtautomatiserafunktionerpåenheten:

21

”[…]såmycketautomatiseratsommöjligt,användermanenapplikationmedGPSdåkandenrullakartanmedautomatik. Iochmedattduharett sådant litet fönsterattarbetamedsåvillduintehållapåochzoomaförhand.”Hanfortsättermedattkonstateraatt:”Måletnärmanbyggerenmobilapplikationärattdetinteskallvarasåmycketinmatningutavtextutandetskallvarafärdigaformulärmedfärdigaval.”

5.2.1.3. DataöverföringDataöverförningshastigheten är kanske inte den högst prioriterade variabeln när detkommertillusability‐design,menfaktumäratthastighetenspelarenstorrollförhurendesignislutändankommerattseut.Looijeetal.(2007)menarattdesignernskaförsökaförutse vad användarna vill se i ett framtida perspektiv för att sedan hämta deninformationsombehövsförattfåensåsmidigövergångsommöjligtmellanexempelvisolika geografiska områden i enmobil GIS applikation. När adressen dit telefonen skanavigeratillmatasin,kantelefonenautomatiskthämtadenkartdatasomfinnsutanfördetsomvisuelltvisaspåskärmenförattslippagöradettakontinuerligtnärtelefonensposition ändras. Problem eller avbrott undviks då för användaren som i annat fallkommer att få se en tom skärm en kort stund innan all data har hämtats färdigt.Alternativtkananvändarenerbjudasmöjlighetenattväljaomkartornaska laddasnertillenhetenochiställethämtasdärifrån.EttexempelpådettaärxGPS(2009)tilliPhone(2009) som låter användaren välja om kartorna ska laddas ner för att senare tillåtaanvändningutantillgångtilluppkoppling.Hänsynmåste även tas till denmängddata somhämtas från t ex en 3G‐uppkoppling.Med3G‐teknikkanenligtvandenBergetal.(2004)överföringshastighetensomhögstkommauppi8‐10mbps(HSDPA,Turbo‐3G)och2mbpsmedvanlig3G–enstorökninggentemot tidigare tekniker (Nilsson & Setterby, 2001). Gränssnitt bör designas så attlångväntetidmellanolika interaktionermedenhetenundviks.Detärdärförviktigtatttänka på vilken information som bör läggas på själva enheten och vilken informationenhetenkommer att hämta själv. Ett alternativ till att hämta all data är att låta självageografiskainformationenliggapåenhetenochbarahämtasinaPOI:s.Buchananetal.(2001)skriverattantaletmomenteller”klick”somanvändarenbehövertasigigenomförattnåsittmålbörbegränsas.Dettaärviktigtjustdärförattvarjegångettnyttmomentellerklickutförskanenhetenbörjahämtadataochettavbrottkanske.Från ett usability‐perspektiv är det viktigt attminimera dessa avbrott såmycket sommöjligt.

5.2.2. MiljörelateradebegränsningarLooijeetal.(2007)påpekarviktenavattanvändarensjälvskallfåmöjlighetattanpassaapplikationen, såväl som att applikationen själv kan göra vissa val beroende påsituationenanvändarenbefinnersigi.Ettbraexempelpådettaärkartapplikationersomiövrekantenavskärmenvisarvädersträcketnorrvidvissatillfällenochvidandravisar

22

det som ligger framför användaren. Ett annat exempel är att skärmens ljusstyrkaanpassas beroende på vilka ljusförhållanden som råder. Dessa typer av funktionalitetkallas för context awareness (Loojie et al., 2007) och delas av författarna in i fyraklasser:Systeminnefattaranpassningarefterbegränsningarsåsomskärmstorlek,batteritidmedmera.Exempelpåsådanfunktionalitetkanvaraattenhetensätterenlägreljusstyrkapåskärmen när batteriet är lågt. Skillnaden mot de tekniska begränsningar vi nämnttidigareäranpassningenavsystemetberoendepåhurdessafaktorerärdefinierade.Miljöärexempelvisljud‐ochljusnivåhosomgivningenochinformationbaseradpåvaranvändarenbefinnersig,såsomnärmstabensinstationexempelvis.Ettannatexempelärenenhetsomkanökaochminskaljusstyrkaberoendepåomgivningensljusförhållandenförattminskapåfrestningenpåögon.GIS‐konsultenkonstateraratt:”[…]färger,detärävenviktigtmedsynlighetisolljus,kylaochmörkerfårmantahänsyntillnärdetgällerhurapplikationenochkartanskallseut.”Uppgift innebär förändringar i gränssnitt beroende på uppgiften användaren utför.Önskasnavigeringshjälpärkanskeentredimensionellvyavkartanattföredra,menvillanvändaren iställetexempelvisseskogsmängd ienvissytakanskeentvådimensionellvyärmerlämplig.Användare. Till sist kan vi konstatera att olika användare föredrar olika inställningar.Applikationen bör därför gå att anpassa i så stor utsträckning som möjligt efteranvändarens önskemål. Det kan innefatta alla möjliga lösningar vi presenterat ovan,men förslagsvis gesmöjligheten att påverka endast en delmängd för att inte trötta utanvändaren(Looijeetal.,2007).

5.2.3. SocialabegränsningarViddesignavgränssnittochframförallt funktionalitetblirdesignerntvungenattvägadet mervärde det innebär att inkludera en viss funktionalitet mot risken för attanvändarenfårmindreauktoritetvidanvändandetavprodukten.Minskaranvändarensauktoritet riskeras också användarnas acceptans av produkten att minska, eftersomdenne då inte känner sig lika bekväm i att använda systemet. Noga övervägning avvilken funktionalitet somskall implementeraskanbidra till attöverkommaeventuellasociala begränsningar. Det finns som tidigare nämnt fler faktorer än acceptansen avproduktenatthantera.Genomatttillåtaenvissmöjlighetföranvändarenattanpassasinapplikationeftersigsjälv,tänkapåkomfortviddesignavapplikationen,samtbegränsaden kognitiva belastningen på användaren kan sociala begränsningars påverkanytterligareminskas(Looijeetal.,2007).

5.3. MöjligheterHittills har vi behandlat de problem och begränsningar som den mobila plattformeninnebär för GIS‐applikationer utifrån ett usability‐perspektiv. Det finns dock ett antalmöjligheterförsagdaplattform.SåvälkulturgeografensomIT‐forskarenpåpekadeden

23

stora fördelenmedattanvändarenharmöjlighetatt sedetdenserpåenkartaäven iverkligheten. Ena sekunden tittar användaren på kartan, andra tittar denne på denverkligamotsvarigheten.Dettagerdirektfeedback,någotsomsågssommycketpositivtav nämnda intervjupersoner. Till exempel ges möjlighet att korrigera felaktigheterdirekt i kartdata. En annan fördel blir tydlig omdenmobila enheten är utrustadmedGPS,dågesdessutommöjlighettillattsesinegenpositionirelationtillkartan.Det uppstår även en pedagogisk möjlighet vid kollaboration med kartor. Jämför enhandhållen karta där inga POI finns markerade med en digital karta där objektenuppdaterasautomatisktsomdetillkommerellerförsvinner.Viddiskussionkringkartor,utplaceringavobjektellerliknandeärdetintesvårtattsefördelarna.Det finns såklart fördelar i stortmed att använda applikationermobilt – bland annatfinnsmöjlighetenattändrakontextenanvändarenjobbari.Passardetinteattjobbadärdennebefinnersig,flyttarhonheltenkeltpåsig.

5.4. Designförslag

5.4.1. FallstudieObservationerna som genomfördes gav en mycket fördjupad bild av hurförutsättningarnaförfallstudiensågut.Entypiskdagienkundsamordnareslivbestårikortadragavatt:

1. Görauppenplan fördagenöverdeolikahämtställendenne skall besöka samtläsaochskrivamail.

2. Besökahämtställen/kunderdenneplaneratattbesöka.3. Avrapporteradebesöksomgjorts.

I planeringen för dagen ingår för kundsamordnarna att skriva ut kartor på varhämtstället eller kunden ligger beläget geografiskt samt en sammanställning överinformation kringhämtställe såsomkontaktperson, adress, vilka order somär knutnatilletthämtställemedmera.Välpåplatshoskundantecknaspådeutskrivnapapprenvilka förändringar som avses genomföras. Vid återkomst till kontoret förkundsamordnarnaöverdeanteckningarsomgjortstilldetsystemsomärinstalleratpåsinastationäradatorer.Det finns egentligen fyra intressantadatatyper i arbetet somvi observerade.Dessa ärKund,Ställe,OrderochOrdertyp.Kundärdensombetalar förhämtningavavfall.Detkanvarabostadsrättsföreningar,fastighetsägareellerprivatavillaägare.Ettställeärdengeografiskaplatsdärifrånavfallethämtas.Varjekundkanhaettellerflerahämtställenkopplade till sig. En fastighetsägare (kund) som äger flera fastigheter har antagligenminstetthämtställeförvarjefastighetdenneäger,exempelvis.Tillvarjehämtställekandet finnas en eller flera order. Order beskriver vilken typ av hämtning som sker,frekvenspåhämtningetc.ochäralltidknutentillettspecifiktställe.Enorderkanisinturvaraavenvissordertyp,såsom”grovsopor”,”biologisktavfall”,”blandatavfall”medmera.Figur4visarsambandetmellandeolikadatatypernasammanfattatiettdiagram.

24

Figur4.Sambandetmellandemestintressantadatatyperidentifieradevidobservation.Viddenobservationviutfördeuttrycktesönskemålavkundsamordnarnaattkunnafåsedetaljinformationomallaolikaentiteterovanförutom”ordertyp”.Önskemåluttrycktesocksåförattfånavigeringshjälpföratthittaframtillställe,kundmedmera.Dessutomönskadesmöjlighetattfåseenkartaöverområdetdärkundsamordnarnabefannsigförstunden,med de olika hämtställenamarkerade på en karta. De ville även kunna göranoteringar på ställen och order för att slippa föra över noteringar på papper tilldatoriserade system. En detaljerad lista på de krav vi samlade in återfinns i bilaga 1.KravenärformuleradeenligtFURPS+‐modellensomärfrittöversatttillsvenskaavosssjälva.FURPS+återfinnsisittursprungligautförandeiLarman(2006).

5.4.2. GUIUtifråndekravviformuleratochdenteorivitillgodogjortossdesignadeviettgränssnittförattstödjaKretsloppskontoretskundsamordnareisittarbete.Teorinviredogjortförtidigare i uppsatsen användes som grund för att maximera den upplevdaanvändbarhetenhosen tänkt slutanvändare,ochobservationenviutfördevar till storhjälp för att identifiera de uppgifter nämnda slutanvändare behövde få utförda, hurarbetetgicktillmedmera.Fokusviddesignvardärmedattanvändaossavdenkunskapvi har anskaffat oss kring begränsningar och möjligheter kring usability hos mobilaenheterförattskapaettgränssnittsomhadesåhöggradavanvändbarhetsommöjligt.Huvudmenyn som möter användaren vid uppstart av applikationen visar ett fåtalalternativ.Grundatiobservationenfannviattdessaalternativärdeabsolutvanligasteaktiviteterna användarna utför. En sökruta som tillåter användaren att söka på valfrifritextläggsöverst,vilket”sparar”enskärmmotatthaenseparatskärmförsökning.Viharvaltattgörapådettasätteftersomanvändarenvidförmångamenynivåerlättkantappa bort sig (Jones och Marsden, 2006). Övriga krav på funktionalitet nås frånundermenyertillhuvudmenynförattminskadenkognitivabelastningenpåanvändarengenomattgeförmångaalternativtilldenne.Menyalternativenbestämdesgenomattviförstgrupperadeallaaktiviteteranvändarenvilleutförautifrånvilkaaktivitetersomvarrelaterade.Degrupperviidentifieradenamngavviochbaseratpågruppernaskapadesettantalmenyalternativenligtfigur5:

25

Figur5.Huvudmenyfördenmobilaapplikationen.

Vidobservationenframgickdettydligtattkundsamordnarnaintealltidharfullvetskapomvarhämtställenärlokaliseradeiettområde.Förattgöradetlättattvisaställensominte finnspåkartanvaldeviatt tillämpaennågotmodifieradvariantavFramy, förattförbättravisningenavPOIsomliggerikanteravkartvyn.Framysoriginalvariantgerenfelaktig indikationpåpunktersomliggerprecis i linjemedskärmensutkanter.Såsomvårmodifierade variant fungerar infärgas endel av sidorna av skärmen, samthörnenenligtfigur6:

26

Figur6.IllustrerarkartvymedmodifieradversionavFramy.

Med denna infärgning undviks problem med punkter som indikeras felaktigt. Dettaproblemhärstammar frånnärpunkter ligger exakt i linjemedFramys ram.Närdettahänderindikeraspunkterutanförskärmenfelaktigt,eftersomdeintesärskiljersigfrånramen.För att hantera problemetmed den begränsade skärmytan som existerar hosmobilaenhetervaldeviatttillämpaossavaktivahörnsombeskrivitstidigareunder”skärm”iavsnittet sätt att hantera tekniska begränsningar. I vår design implementeras dettagenomattanvändarenklickarinågotavhörnenpåskärmendärFramyfinns,någotsomresulterar exempelvis i visning av zoomkontroller, byte mellan raster‐ och ortofoto,kartinställningar samt extra info utskrivet kring POI:s. Beroende på vilket av hörnenanvändarenväljerattaktiveravisasolikaalternativenligtfigur7:

27

Figur7.Olikainställningarväljsberoendepåvilketskärmhörnanvändarenklickati.

28

Klickar användaren sedan i samma hörn som innan, tas denne tillbaka till denursprungligakartvyn.DenobservanteläsarenharviddethärlagetnoteratfärgvalenhosdeolikaPOI:ssomfinnsutplaceradepåkartvyernaovan.VivaldeattutgåfrånLooijeetal.(2007)närvivaldeutseendepåPOI:s.Därframkommerattfärgharstörreeffektvidurskiljningänstorlek.Vivaldedärförattgöraallapunkter ienstarktutstickandefärgsom är lätt att särskilja från de vanliga kartfärger som används. Markeras en punktbörjardenalterneramellande två färger som finnspåpunkterna i bildernaovan.Attfärg är en bättre förbättringseffekt än storlek passar bra även på grund av att det ärlimiteradskärmytahosenheten.Vihardessutomvalt att låtaenheten implementera contextawarenessgenomatt låtaanvändaren anpassa applikationen efter sina egna önskemål. Bland annat kananvändarenväljavilkaaktivahörnsomgörvad,omapplikationensomstandardvisarraster‐ellerortovy,samtdetaljnivåhoskartan.Enavdemestuppenbaramöjligheternavihadeattförbättrakundsamordnarnasarbetelågiattgedemmöjlighetattplanerasinabesök.Idagenslägeskrivsmailutochläggspåhögvarpåbesökenutförs.Förattslippaskrivautgesmöjlighetattflaggaetthämtställeförbesök,ochenlistaöver”sina”ställenvisasenligtfigur8:

Figur8.Minaställenvisardeställenkundsamordnarenharplaneratattbesöka.

Vidklickpåettställe,antingenfrån”Minaställen”ellerfrånensökning,fåranvändarensedetaljerkringdetvaldaställetexempelvissomifigur9:

29

Figur9.Bildenvisardetaljerkringställe.

Förutomdevarianterovanharviävenlåtitapplikationenhavissfunktionalitetsomintedirektpåverkargränssnittet,mensomändockpåverkardenupplevdaanvändbarhetenhos systemet. Exempel på detta är att skärmen automatiskt stängs av vid en tidsinaktivitet, automatisk anpassning av ljusstyrka beroende på ljus i omgivningenmedmera.IdagslägetnärKretsloppskontoretäruteifälthardemedsigenpärmmedpapper,enkarta,enprislista,produktbroschyrer, samtettantalpappermedolikaställendeskallåkauttill.Attersättaalltdettamedenenskildenhetkanminskapersonensauktoritet,någotsomIT‐forskarenpåpekade.FörattminimeradenminskningiauktoritetsomIT‐forskarenpåpekade,harvivaltatt inte implementeradedelarsomefterfrågadesvilkarörde interaktion med kund. Bland annat efterfrågades möjlighet att kunna visa uppbilderpåolikaavfallsbehållareförkundenidenmobilaenheten.Dettaharvivaltattinteimplementera eftersomden informationen kanske bäst presenteras i ett produktblad,snarare än på en mobil enhet. Presenteras dessa produkter i ett blad ges dessutommöjlighetattgebortproduktbladettillkunden,någotsominteärfalletmeddenmobilaenheten.Enavdestorabegränsningarnaurdentekniskakategorinvarinteraktionmedenheten.FörinmatningavtextharvivaltattanvändaossavT9‐teknikensomgissarsigtillordetanvändarenskriver.Dettaalternativgåratttillämpaoavsettvilkenknappsatssomsitterpå enheten. Vid skrollning av kartan, även kallat panning, används fingrarna för att

30

fysiskt ”dra”kartan.Vihardockvalt att ge användarenett till alternativ i formav attanvändaossavenenhetutrustadmedaccelerometer,vilkettillåterattkartanförflyttasberoendepåhurenhetenvinklas.Dennatypavpanoreringgerfeedbacktillanvändarenmed väldigt kort tidsskillnad mellan input och feedback vilket gör att denne mycketsnabbt kan få det utsnitt på kartan som önskas. Hastigheten på panoreringen kandessutomvarieraberoendepålutninghosenheten,vilketmedförmöjlighetattförflyttasigmycketsnabbtöverstorakartområdensamtidigtsomstorprecisionges.AtthafleramöjligavägarattgörasammasakärnågotsomblandannatPreeceetal.(2007)anserärenvägattgåförattökausability.

31

6. Diskussion

6.1. BegränsningarViidentifieradeivårstudietrekategorieravbegränsningar:

• Tekniska• Miljörelaterade• Sociala

Initialttroddeviattdetekniskabegränsningarnaskulledominera.Detvisadesigocksåstämmanärvigenomfördevåraintervjuerochlästelitteraturinomområdet.Vigörintegällande att vi läst all litteratur inom området, dock fick vi en stark känsla av att detekniska begränsningarna är överrepresenterade vid en sondering av materialet.Kulturgeografen och IT‐forskaren påpekade båda problemen med liten skärm, enbegränsningsomrymsunderdentekniskakategorin.DetvisadesigocksåattmycketavforskningenkringmobilaGIS ikombinationmedusability rör justbegränsningarmedlitenskärmyta.Generelltharvi identifierat tvåolikaskolornärdetkommer tilldebegränsningarochmöjlighetersomdenmobilaenheteninnebär.Åenasidanfinnsdetdemsomtyckerattmöjligheterna är oändliga, att det finns många sätt att jobba sig runt begränsningarblandannatmedhjälpavFramy(Paolinoetal.,2008)medmera.Åandrasidanfinnsdeten skola som accepterar de begränsningar som den mobila plattformen innebär ochinser att all funktionalitet inte kan översättas från desktop‐applikationer till mobilaapplikationer.Vipresenteradeettantalsättatthanterabegränsningskategoriernapåvilkavikommerattdiskuteranedan.

6.1.1. TekniskabegränsningarUtifrånLooije et al. (2007) identifierade vi tre stora typer av tekniskabegränsningar:skärm, interaktion med enheten och dataöverföring. Vi kan konstatera att det finnsmångasättatthantera tekniskabegränsningar, innefattandeblandannatolikasättattvisualiseraPOI:spåenkarta,ramverketFramy,3G‐teknikenmedmera.Interaktionmedenhetenbehandladefrämstbegränsningarkringinmatning.Ävenhärfannsettantalsättatt hantera begränsningarna:QWERTY,T9, tal, accelerometer medmera. Under typendataöverföring identifierade vi egentligen inte några tekniker för att tacklabegränsningarna, utan tillhandahöll snarare riktlinjer för hur en designer bör tänkakringdem.

6.1.2. MiljörelateradebegränsningarUndermiljökategorinidentifieradevienhuvudtypavlösningkalladcontextawareness,beståendeavfyraaspekter.Aspekternavarsystem,miljö,uppgiftochanvändare.Kortså

32

innebär dessa aspekter att enheten och dess gränssnitt tar hänsyn till vilken kontextsomanvändandetskeri.

6.1.3. SocialabegränsningarDensocialakategorinbehandladefrämstgradavacceptansochauktoritet,faktorersomhar stor påverkan på hur villig användaren är att använda systemet. Bland annat IT‐forskarentrycktemyckethårtpåhurviktigtdetärmedauktoritetochatthänsyntastilldetta.

6.2. MöjligheterSåväl kulturgeografen som IT‐forskaren påpekade fördelen med att användarenbefinner sig på den plats denne ser på kartan. Där finns en stor fördel med att fåkontinuerlig feedback. Är kartan felaktig syns det direkt. Vi påpekade ävenmöjligheterna rent pedagogiskt med att ha en interaktiv karta. Dessutom nämndesmöjligheten att ändra den kontext användaren jobbar i, beroende på vad som passardennebäst.

6.3. DesignförslagSjälvklart finnsdetmångaalternativavägarattgåviddesignenavvårtgränssnitt.Vadanvändareföredraräroftaenfrågaompersonligpreferensochdetärintealltidsåattdet existerar rätt eller fel. Vi har dock gjort vårt yttersta för att tillämpa dedesignprinciper vi tagit upp för att öka sannolikheten att gränssnittet uppfattas somnjutbart att använda. Designerns roll är en extremt viktig sådan, eftersom denne harmöjlighet att ta beslut kring vilken funktionalitet som bör implementeras och inte.Design förhuranvändandet skerär avgörande för acceptansenavprodukten–det ärintebaraattimplementeraanvändarnaskravraktav.IT‐forskarenkonstaterarkrasstivårintervju:”Detärklartattmanskalllyssnapåanvändarnasåmycketsommöjligtochförsökaförståsåmycket sommöjligt avderas situation,mendet betyder inte att ni skall göra somdesäger.”Pågrundavdessafaktorerkommerden”optimala”designenattskiljasigåtberoendepåvemsomdesignat.Detärvårförhoppningochtroattvihardesignatettgränssnittsomkommerattstödjakundsamordnarnaisittarbete.

6.4. KritiskdiskussionIntressanthadevaritatttestagränssnittetmotslutanvändareförattfåfeedbackpåvårdesign. Detta hade gett djupare inblick i huruvida vi har tillämpat de teorier vipresenterat på ett tillfredställande sätt. Att få denna typ av feedback låg utanförundersökningensfrågeställningochavgränsning.Dettaikombinationmeddentidsomfannsatttillgåleddetillattettsådantarbetssättintetillämpades.Den största kritiken vi har mot vårt förfarande är att vi upplever det som att dentekniskakategorin ärnågotöverrepresenterad i studien.Dettaberorpå två saker: att

33

underlaget vi tillgodogjorde oss inte behandlarmiljörelaterade och sociala aspekter istörreutsträckning,samttidsbristfrånvårsidaattundersökadessakategorierdjupare.Möjligtvisharvårt tekniska intresse färgatdenna fördelningytterligare.Vihadegärnadykt djupare i möjligheternamedmobila GIS, och kan i efterhand konstatera att vårfrågeställningvaritenaningbred.

34

7. SlutsatsDet är tydligt att det finns många begränsningar såväl som möjligheter hosanvändbarheten imobilaGIS.Detärockså tydligtattdet finnsmångasättatthanterabegränsningarna.Vårfrågeställningvar:Vilka begränsningar och möjligheter innebär det att utveckla mobila GIS utifrån ettusability­perspektivsamthurskulleettgränssnittkunnautformasförenmobilGIS­klientmotbakgrundavdessabegränsningarochmöjligheter?Viidentifieradetrekategorierbegränsningar:

• Tekniskao Skärmo Interaktionmedenheteno Dataöverföring

• Miljörelaterade• Sociala

Vigavävenförslagpåolikasättatthanterabegränsningarnapå.Uppsatsen levereradeävenmöjligheterhosmobilaGIS.Fleraavvåra intervjupersonerpåpekadedendirekta feedbacken frånverklighetensomenstor fördelvidmobilaGIS.Även en pedagogisk fördel identifierades, samt möjligheten att byta kontext för sittarbete.Ettdesignförslaggrundat ivår fallstudiepresenterades,därvi implementerademångaavdesättatthanterabegränsningarpåsomvitidigaretagituppistudien.Tillsistkanvinämnaattavdetvåskolorvidiskuteradeidiskussionen,finnsdetingentvekanomattvitillhördesomsermöjligheternaochintebegränsningarna.

7.1. VidareforskningIntressant hade varit att utreda de två kategorierna begränsningar vår uppsats intebehandlade i djup: miljörelaterade och sociala. Vi hade också gärna sett en djupareutforskningavdeunikamöjlighetersomfinnsmedanvändningavmobilaGIS.

35

8. Referenser

8.1. ArtiklarBevan,N.,Kirakowski,J.,&Maissel,J.(1991).Whatisusability?I:BullingerHJProc.4thInternationalConferenceonHCI,Stuttgart,September.Elsevier.Buchanan, G., Farrant, S., Marsden, G., Pazzani, M. (2001). Improving Mobile InternetUsability. Proceedings of the 10th international conference onWorldWideWeb, Hong‐Kong,Kina.ACM.Clarke, K.C. (1986) Advances in geographic information systems. Computers,EnvironmentandUrbanSystems.Vol.10,nos¾,pp.175‐186.Dahlan, Ahmad A., Nishimura T. (2008) Implementation of Asynchronous PredictiveFetch to Improve the Performance of Ajax‐Enabled Web Applications. Proceedings ofiiWAS2008,Linz,Australien.Green,N., Kruger, J., Faldu, C., St. Amant, R. (2004)AReducedQWERTYkeyboard forMobileTextEntry.CHI2004|LateBreakingResultsPaper.Wien,April.Grimshaw, D.J. (1989) Geographical Information Systems as Part of the CorporateInformation Strategy. International Journal of InformationManagement. Vol 11, 3. pp.292‐297.Hardy,R.,Rukzio,E.(2008)Touch&Interact:Touch‐basedInteractionofMobilePhoneswithDisplays.ProceedingsofMobileHCI’08.2‐5September.Amsterdam,Holland.Juha, K., Korpipää, P.,Mäntyjärvi, J., Kallio, S., Savino, G., Jozzo, L., DiMarca, S. (2006)Accelerometer‐basedgesturecontrolforadesignenvironment.PersUbiquitComput.Vol10,pp.285‐299.Looije,R.,M.teBrake,G.,A.Neerincx,M.(2007)UsabilityengineeringforMobileMaps.Proceedings of the 4th International Conference onMobile Technology, Applications andSystems(Mobility2007),Singapore,September.ACM.Nilsson,M.,Setterby,O.(2001)Location­DependentMapServicesviaWAP–Astudywitha focuson theXML­based languagesGMLandSVG.Lund InstituteofTechnology,Lund,Sweden.Paolino, L., Sebillo, M., Genoveffa, T., Giuliana, V. (2008) Framy – Visualizing SpatialQuery Results on Mobile Interfaces. Proceedings of the 7th International Symposium,W2GIS2007,Cardiff,U.K.,November2007.Vintner, O., Poulsen, P.M. (1996) Experience driven software process improvement,SoftwareProcessImprovement’96,December,1996,Brighton.

36

8.2. BöckerArnberg,W.,Arnborg,S.,Eklundh,L.,Harrie,L.,Hauska,H.,Olsson,L.,Pilesjö,P.,Rystedt,B., Sandgren, U. (1999) Geografisk informationsbehandling. Byggforskningsrådet,Stockholm.Jones, M. och Marsden, G. (2006)Mobile Interaction Design. Wiley & Sons Ltd, WestSussex,England.Larman, C. (2006) Applying UML and patterns – An Introduction to Object­OrientedAnalysisandDesignandIterativeDevelopment.PrenticeHallPTR,NJ,USA.Nielsen,J.(1994)UsabilityEngineering.ElsevierScience&Technology.Norman,D.(1988)Thedesignofeverydaythings.BasicBooks,NewYork.Patel,R.&Davidson,B.(2003)Forskningsmetodikensgrunder–attplanera,genomföraochrapporteraenundersökning.Studentlitteratur.Preece,J.,Rogers,Y.,Sharp,H.(2007)InteractionDesign.JohnWileyAndSonsLtd.Tidwell,J.(2005).Designinginterfaces.O’ReillyMedia,Inc,USA.

8.3. WebbsidorGoogle Maps (2009), Google, tillgänglig på: http://maps.google.com (Hämtad mars2009).iPhone(2009),Apple, tillgängligpå:http://www.apple.com/se/iphone/(Hämtadmars2009).Locago (2009), Locago, tillgänglig: http://www.locago.com/site/Index (Hämtad mars2009).MacOSX,Apple,tillgänglig:http://www.apple.com/macosx/(Hämtadmars2009).Nationalencyklopedin,NationalencyklopedinAB,tillgänglig:http://www.ne.se/sok/usability?type=DICT(Hämtadjuni2009).xGPS(2009),xGPS,tillgängligpå:http://xgpsdev.xwaves.net/(Hämtadmars2009).

37

9. Bilagor

9.1. Bilaga1­kravspecifikation

9.1.1. Funktionellakrav• Lokaliseringavställe/order/adressmedhjälpavenkarta.• Framtagning av information berörande ett specifikt ställe där adress,

kontaktperson,abonnemangstypochantaletorderpåställetansesextraviktiga.• Navigeringtillolikaställen.• Möjlighetatt fotograferabehållaremedblandannatkoordinatersommetadata.

LagradettaiNavetmedkopplingtillställe.Nedanståendenoteringarskallkunnakopplastillettfotografiomsåönskas.

• Tretyperavnoteringar,varavallaskallkunnalagrasiNavet:o ”Braattha”‐noteringar.Exempelvisattmaninteficktillgångtillkärl.o Kvalitetskontroller–Exempelvisbioavfallinnehållandesplast.o ”Titta närmare på”‐noteringar. Saker man behöver ta upp med kund.

Exempelvis att kund efterfrågar ett extrakärl. Viktigt att lagrarepresentantförkund,samttelefonnummer.

9.1.1.1. Säkerhet• Användarnabörpånågotsättfåverifierasig.• Avsäkerhetsskälbörsålitedataochinformationsommöjligtfinnasdirektpåden

mobilaenhetenominteeninbyggdsäkerhetsmekanismfinns.

9.1.2. Användbarhet• Enhetsomklararendagutanladdning.• Sålättanväntsommöjligt–förrasystemetövergavspågrundav”knölighet”.• Anteckningarbörkunnaskesåsnabbtsommöjligt.• ”Lagom”storlek.Mindreänlaptop.

9.1.3. Pålitlighet• Vid bristfällig täckning, möjligtvis tillämpa ”store‐and‐forward”‐principen.

Analyseramera…

9.1.4. Prestanda• Prestandanbörvarasågodsommöjligt,givetkravpåbatteritid.

9.1.5. Underhållbarhet• Lösningenkommerantagligenattbyggaskringenfärdigplattformellerramverk

förkartrendering.Av ekonomiska och ”proof of concept” ‐skäl är komponenter byggda på open sourcesärskiltintressanta.

38

9.2. Bilaga 2 – intervjufrågor kulturgeografen, VD:n och GIS­konsulten

HurserdinbakgrundinomGISut?VadlämparsigattvisamedGIS?VadlämparsiginteattvisamedGIS?HurserpotentialenutförmobilaGIS?Vadärfördelen?Finnsdetnågrabegränsningar?Tekniska?Sociala?Hurhanterarmandessabegränsningar?Skiljersiganvändandetav”vanligt”GISmotmobiltGIS?Skiljersiganvändningsområden?Omså,varför?HurtrorduframtidenförmobilaGISserut?Vilkatrenderråder?VadbörmanprioriteravidutvecklingavmobilaGISommanvillmaximerausability?

9.3. Bilaga3–intervjufrågorIT­forskarenVilkenbakgrundharduinommobilasystem?Vilkafördelarserdumedanvändningavmobilasystem?Vilkanackdelarserdumedanvändningavmobilasystem?Vilkautmaningarserdumeddesignförmobilaenheter?Duharjobbatmycketmedräddningstjänsten–huranvänderdesigavkartor?Viddesignavmobiltgränssnitturettanvändbarhetsperspektiv,vadbörmantänkapå?Brandmän jobbar i en speciellkontext/miljö,påvilket sättpåverkadedettaerdesignavdetmobilagränssnittet?Fannsdetunikaproblem?