arvika kommun

EN TIDNING OM ATT BESÖKA, BO OCH VERKA I ARVIKA

Medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet 7 maj 2015.

FAMILJEN DANIELSON

Flytten gickfrån Stockholm till Arvika

Hamn-festivalen – sommarens häftigastemusikfestSIDAN 6

Vildmarksliv på riktigt

Musiken kommer från Ingesund

ARVIKAANNONSHela denna bilaga är en annons från Arvika kommun

SIDAN 8SIDAN 11

SIDAN 4

2 ANNONSHela denna bilaga är en annons från Arvika kommun

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB

TEXTANSVARIG: Anders Post

FORMGIVNING: Lorens Palmgren & Joakim Forsberg

REPRO: Bildrepro Sthlm AB

TRYCK: V-TAB

FÖR BILAGOR KONTAKTA: Peter Ahlman, 070-360 65 61

e-post: [email protected]

www.activemediapartner.com

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Eva Aasum

0570-817 91, 070-300 98 82

[email protected]

www.arvika.se, www.visitarvika.se

NÄR JAG TAR MIN PROMENAD på stadens gator tänker jag på vad norrmännen brukar säga om Arvika – att det känns som att komma till en riktig stad.

När man vandrar på de kullerstensbelagda gatorna och tittar in i alla våra fina butiker och de inbjudande caféerna är det lätt att förstå vad våra grannar i väst menar.

När jag kommer till torget tänker jag på hur viktiga alla våra offentliga mötesplatser är.

Den livliga torghandeln, den vackra Stadsparken med sin fan-tastiska lekplats och friluftsmuseet Sågudden är bara några ex-empel på mötesplatser som för människorna närmare varandra.

FRÅN TORGET KAN JAG BLICKA ut över Kyrkvikens glittrande vatten och det fantastiska hamnområdet som vi snart kan börja ta i bruk och utveckla. Ett område stort nog för att rymma allt vad vi skulle vilja satsa på för att bli en än mer väl-komnande och trevlig stad.

Mellan torget och hamnen löper järnvägen som en livsnerv, som tar oss till två huvudstäder. På några timmar når vi såväl Stockholm som Oslo.

På min promenad skymtar jag Solbergagymnasiet och jag kommer att tänka på alla utmärkelser och priser som våra fina elever och skolor fått. För mig är det viktigt att vi som kom-mun är med och tar ansvar för framtiden på alla sätt, och att ge våra barn och ungdomar goda förutsättningar att utvecklas till goda världsmedborgare är en viktig del av detta ansvar.

EN SKOLA PRÄGLAD AV KREATIVITET och entrepre-nörsanda är en förutsättning för att vi ska lyckas nå dit.

Att som kommun vara med och bidra till den hållbara ut-vecklingen är något jag brinner för.

Vår nybyggda solcellspark, en av Sveriges största, och vårt förvärv av 26 vattenkraftverk är konkreta uttryck för denna vil-ja att bidra till en miljömässigt bättre värld.

Framkommen till vår handelsplats Palmviken noterar jag den livliga trafiken med bussar på väg till olika platser runt omkring i kommunen.

Jag känner att vi är en priviligerad kommun som har en så livskraftig landsbygd. Initiativrika och engagerade utveck-lingsgrupper ute i våra byar ser till att vår landsbygd sjuder av liv och hela tiden utvecklas.

Granne med Palmviken ligger vårt mycket fina och prisade bibliotek som påminner om vilken grundmurad ställning kultu-ren har i Arvika. Den internationellt kända Rackenkolonin, Rackstadmuseet, Musikhögskolan Ingesund och alla lokala konstnärer och konsthantverkare har verkligen gett oss en tyd-lig kulturprägel.

ÅREN MED DEN MYCKET uppmärksammade Arvikafestivalen har även de medverkat till att sätta Arvika på kartan.

Jag avslutar min promenad med ett besök ute på Viksområdet och måste imponeras av detta eldorado för idrottsintresserade – ishall, fotbollshall och nybyggda konst-gräsplaner. Idrotten har en stark ställning i vår kommun och bi-drar verkligen till det där lilla extra i tillvaron.

På vägen ut till Vik möter jag en gul hjullastare, en påmin-nelse om den starka industritradition som kännetecknar Arvika. Framgångsrika företag med anknytning till fordonsin-dustrin tillsammans med innovativa företag inriktade på förny-elsebar energi skapar en spännande mix.

Det är något speciellt med Arvika och vi har roligt också. En årlig stadsfest, en hamnfest och trivselkvällar i vår underba-ra stadspark ger lite guldkant på tillvaron.

Jag är verkligen stolt över min hembygd och människorna som bor här, och jag ska göra vad jag kan för att göra Arvika till en ännu bättre plats på jorden. Jag hoppas att du också vill vara med på den resan.

URINNE-HÅLLET

FRÅN PARIS TILL ARVIKA Luc fann naturen och lugnet

FAMILJEN DANIELSONvalde Arvika framför Täby

VÄRMLÄNDSKT HAMAM

Vårt Arvika – en skönare plats

Peter SöderströmKommunalråd

INLEDARE

Här fi nns sköna parker, livfull hamn och en levande stadsmiljö.

Vid årsskiftet fick jag förmånen att överta posten som kommunalråd i Arvika kommun och jag vågar påstå att det är något speciellt med Arvika.

Jag vet att vi är 290 kommuner i Sverige och att vi alla vill framstå som en attraktiv ort, men av förklarli-ga skäl tycker jag att Arvika är en ovanligt bra plats på vår jord.

4

8

6

12FRÅN ARVIKA – UT I VÄRLDEN

Konstnärerna som såg ljuset

14

Visste du att ... Till Nobelfesten dukas det med 543 meter linnedukar och 1350 linneservetter från Klässbols Linneväveri i Arvika.

3ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Arvika kommun

va Aasum är turistchef och Jessica Carlsson är centrumut-vecklare i Arvika. De vet det

mesta om vad som finns att se och upp-leva i staden med omnejd.

– Det finns så mycket som är bra med Arvika, säger Eva Aasum. Men jag skulle främst vilja framhålla musiken, konsten och konsthantverket. Arvika är ingen stor stad, men en stor kulturstad med musikhögskola, konstmuseer och en stark konsthantverkstradition.

Jessica Carlsson tycker att närheten är det bästa med Arvika.

– Det är nära till allt och det händer väldigt mycket, till exempel Hamnfest,

hantverksmässa, Gammelvala, konser-ter och många idrottsevenemang. Vi vill skapa mötesplatser där människor träf-fas och umgås i stadskärnan. Under hela året har vi även en mycket uppskattad torghandel två dagar i veckan. Däremot har vi inga shoppingcenter som många andra städer, vi satsar hellre på stads-kärnan – en riktig stad.

Eva Aasum fortsätter på temat närhet och betonar närheten till två storstäder via direktförbindelsen med tåg, Stock-holm–Oslo.

– Och så närheten till naturen – alla sjöarna och ett naturreservat med 30 mil vandringsleder.

E

Välkommen till en riktig stad med nära till alltI Arvika fi nns både stadens puls och naturen inpå knuten. I centrum blandas krogar och caféer med små unika butiker och torghandel. Musik, konst och konsthantverk präglar det kulturella utbudet. I kom-munen fi nns 365 sjöar och ett stort naturreservat för vandring och vildmarksliv.

Jessica Carlsson är centrumutvecklare och Eva Aasum är turistchef i Arvika. Här står de på torget som fylls med torghandel två gånger i veckan. Statyn i bakgrunden är skapad av konstnären Liss Eriksson.

www.visitarvika.sewww.arvika.se


anotcentret ligger vid Glafs-fjordens strand, på andra si-dan syns Glaskogens natur-reservat. Det är alldeles stil-

la, tystnaden bryts bara av en lom som hörs över vattnet från en udde. Här ligger Arvika Kanot- och Turistcenter. De silverfärgade kanoterna är staplade i perfekta travar i väntan på säsongens turister. Förutom ka-not- och kajakpaddling kan man även ägna sig åt cykling och mountainbiking, eller klättra omkring bland träden i en hög-höjdsbana, och göra en hel del annat som har med natur och äventyr att göra. Stället drivs av Luc Dodeman, som jobbade som brandman i Paris när han i början av 90-ta-let träffade Malin från Arvika som var i den franska huvudstaden för att plugga.

– Vi träffades på ett café, och sedan var vi ihop under fyra år i Paris innan vi till-sammans flyttade till Arvika, berättar Luc Dodeman. Det var verkligen inte något

som jag drömt om, att flytta från Frankrike.Luc började trivas i Arvika, men här kun-

de han inte arbeta som brandman, det måste bli något annat.

– I Arvika fann jag naturen och lugnet och en hög livskvalitet. Jag har alltid gillat friluftsliv och har sysslat med paddling och cykling bland annat. Så fick jag kontakt med den som då drev kanotcentret och fick jobb, efter några år blev jag delägare och vd.

PÅ SOMMAREN är det kö till kanoter-na och man sysselsätter 18 personer under högsäsong.

– Redan förra året började bokningarna komma för 2015. Väldigt många från Holland och Tyskland, säger Luc.

För att förlänga säsongen startade han även event, med arrangemang för företag och skolor. Många aktiviteter ingår, som trädklättring med höghöjdsbana eller Jakobs stege, teambuilding med femkamp,

bastu, badtunnor ochövernattning i stora Tipi-tält.

När det gäller kanot leder finns 80 mil att välja på i sjöar och vat-tendrag. Paddlingen kan startas på olika ställen dit centrets personal kör gästerna eller hämtar upp. Man kan även padd-la över till Norge.

Hur trivs du i Arvika och Sverige?

– Jag trivs väldigt bra och det var lätt att komma in i samhäl-let här, säger Luc Dodeman. Arvika är en fin stad att bo i, och vill man se något annat så är det bra kommunika-tioner till större städer.

Brandmannen från Paris fann naturen och lugnet i Arvika

Luc Dodeman tar emot på sitt kanot- och turistcenter fem kilometer söder om Arvika vid Ingestrands camping. Avståndet mellan Paris, där han tidigare jobbade som brandman, och Arvika är 199 mil. Men avstånd räknas inte när man är kär. Och det var Luc när han träffade en ”tös” från Arvika i Paris.

K

NATUR & FRILUFTSLIV Text: Anders Post

Snart 100 år i ArvikaStefan Lindberg Johanna Öholm Erik Gustavsson Beate Andersson Kent-Ove Gustafsson


”Vi expanderar och satsar på fl er medarbetare som kan CNC”

Åke Lindeberg är vd och ägare:”Vi expanderar och söker fl er medarbetare”. www.perfekta.se

erfekta Industrier levererar komponenter med utgångsmaterial från formade ämnen till den tunga fordonsindustrin, som exempelvis

Volvo, Scania och MAN. Huvud området är mekanisk bearbetning av gjutgods: järn, stål rostfritt och alumi-nium som blir till delar i motorer, avgassystem, lager och växellådor (exempelvis synkroniseringsringar).

– I början av året flyttade vi till stora moderna loka-ler i industriområdet Lycke. Det var dags att flytta från Jössefors där vi funnits i 45 år, säger vd Åke Lindeberg. Det blev trångt och vi kunde inte expandera i den takt vi planerar. Här finns vi nu i ett kluster av företag in-om liknande industriproduktion.

Den nya stora produktionshallen börjar fyllas med maskiner och flera robotstationer är igång.

– Vi har investerat cirka 15 miljoner i nya maskiner och utrustning för att kunna möta efterfrågan från våra kunder, säger Åke Lindeberg. Vi ska fortsätta vår sats-ning på att utveckla kortserier och enstyckstillverkning.

Perfekta levererar inte bara bearbetade produkter, i många fall fungerar man som konsult, till exempel när det gäller konstruktionsdetaljer och val av gjuterier.

– I våra expansionsplaner ligger även att komma in på segmentet Offshore-Subsea som ju ligger geogra-fiskt nära via Norge.

Perfekta Industrier stödjer Teknikcollege i Arvika som har CNC-utbildning på schemat. (Computer Numerical Control är ett datorsystem för att styra verkstadsmaskiner i tillverkningsindustrin).

– Det är betydelsefullt att vi har ett välfunge-rande Teknikcollege i Arvika, som vi kan re-

krytera ifrån. Nu är vår personalstyrka 50 personer, men vi behöver många fler med goda kunskaper inom CNC, cad-cam och programmering när vi expanderar, säger

Åke Lindeberg, som även kan er-bjuda praktikplatser som leds

av erfaren personal.

P

Stora ytor som efter hand ska fyllas med maskiner och robot-stationer. Det handlar om att ha utrymme för expansion och nya marknader. Perfekta Industrier har nyligen fl yttat från Jössefors till industriområdet Lycke strax utanför Arvika. Företaget behöver fl er medarbetare som vill vara med och producera komponenter till den tunga fordonsindustrin.

ARVIKA GRÄNSAR TILL vidsträckta skogar med glittrande sjöar och slingrande vattendrag. I Glaskogens naturreservat är vilda djur ingen ovanlig syn under längre vandring eller paddlingstur.

I naturreservatets åttio sjöar finns gädda, aborre, sik, öring och röding. På natten so-ver man gott i vindskydd eller övernatt-ningsstugor.

Glaskogen är ett spännande vildmarks-område med 15 mil kanotleder och 30 mil vandringsleder. Reservatet ligger i gräns-trakterna mellan Arvika, Eda, Säffle och Årjängs kommuner. Varje år kommer mer än 30 000 turister hit, de allra flesta är ut-ländska från Tyskland, Holland, Schweiz och Danmark. I Lenungshammar, en av byarna i naturreservatet, finns infocenter och en vildmarkscamping där man kan le-va ostört och bara njuta av naturen.

Luc Dodeman var brandman i Paris. Nu

har han funnit naturen och lugnet i Arvika.

Vildmarksliv på riktigt i Glaskogens naturreservat

Foto

: Ros

ie A

lm

Foto

: Per

Erik

sson

Foto

: Ros

ie A

lm

Foto: Arvika kom

mun

Foto: Arvika kommun

Visste du att ... I Arvika finns det 365

sjöar, lika många som dagar på ett år.

www.arvika.se/musikskolanwwww.arrrvvvviiiiiikkkkkkaa.ssee////muuusssiiiikkkkksssskkkkkkkoollllaan

MUSIK-SKOLAN I ARVIKA


Värmländskt hamam– en upplevelse för alla sinnen

tt det turkiska badet tidigare varit charkuterifabrik går nog inte att föreställa sig längre. Nu är det kakel, keramik och mo-

saik i stor skala. Allt i starka, klara färger: marinblått, orange, grönt och vinrött. Överraskande detaljer möter besökarna överallt. Spillbitar från ett gjuteri är dekora-tivt inlagda i spiraltrappan upp till relaxav-delningen och i räcket, en vägg med olika former av kvinnobröst i keramik står ut, och i tvagningsavdelningen är det tiffanyfönster och golvbeläggning av Glavaskiffer. Ovanför den 39 grader varma bassängen hänger en ljuskrona svetsad av den tunga kedjan från en gödselspridare. Praktiskt taget hela inred-ningen är gjord av återvunnet material, som de förra ägarna konstnärena Marita Olsson och Anni-Maj Ohlsson, till stor del hittat på skroten och byggt själva. Dessutom är all träinredning hemsnickrad på plats – en hant-verkstradition i Arvika som här förts vidare.

Hösten 2014 tog Ija Åkesdotter och Elin Tienvieri över Arvika Hamam. Ett turkiskt bad i Arvika, kan det bära sig?

– Ja säger Ija Åkesdotter, det har varit fullbokat varje helg under hela hösten och vintern, men det kräver så klart mycket jobb för att allt ska fungera.

BÅDE IJA ÅKESDOTTER och Elin Tienvieri är massageterapeuter i grunden, och badet var inte någon främmande mark för dem. Ija lär även ut yoga och frigörande dans. Elin är verksam inom medial vägledning.

– Vi hörde att Arvika Hamam var till sa-lu, och folk frågade om inte vi borde ta över, berättar Ija. Det skulle passa oss bra tyckte man. Jag har dessutom arbetat på ba-det så jag kände till det ganska väl.

I september förra året slog de till. Turkiskt bad ska det fortsätta att vara, fast på värmländskt vis, där verksamheten bred-das. Vid sidan av tvagning, bassängbad, ångbastu, varm stenhäll och massage, er-

bjuds alternativ behandling, healing, yogaklasser,

medial vägledning och frigörande

dans. Allt som Elin och Ija brinner för. Allmänna badkvällar för kvinnor är det

onsdagar och torsdagar, för män är det en kväll i månaden.

– Jodå, vi riktar oss även till män, säger

Ija Åkesdotter. Men ännu så länge är det mest kvinnor som hör av sig. Jag vet inte om kvinnor kanske är mer intresserade av att sköta kroppen och hälsan och få musk-lerna att slappna av i heta bad.

Arvika Hamnfest vid Olssons brygga 6-8 augusti är sommarens skönaste musikfesti-val i Värmland. Här har många kända namn och band uppträtt sedan starten 2005. Vad sägs om Magnus Uggla, E-Type, Jill Johnson, Sven Ingvars, Tomas Ledin, Ulf Lundell, Amanda Jensen, Timbuktu, Jerry Williams … listan kan göras lång.

Det var bröderna Olsson, Mattias och Andreas, som startade det som skulle bli Värmlands största musikfestival. Det bör-

jade för 18 år sedan då bröderna Olsson flyttade från Kil till Arvika och startade krogverk-samhet. Så småningom köpte de restaurang Arvika Piren med fantastiskt läge vid hamnen. Bröderna döpte om krogen till Olssons Brygga där numera Arvika Hamnfestival går av stapeln varje år i augusti. Årets artister som hittills är klara är bland andra Nause, Weeping

Willows, Norlie & KKV, Tomas Ledin och Broiler.

peln varje hittill ä

Willows, N li & KKV T

Det handlar om avkoppling och känsla, form och färg. Arvika Hamam ligger i centrum i en nedlagd charku-terifabrik. Starka färger och inredning av återvunnet material ger karaktär och personlighet. Något som knap-past går att uppnå i ett kommunalt bassängbad.

Hamnfestivalen – en grym musikupplevelse

A

Arvika hamam är uppbyggt och inrett med återvunnet material av de förra ägarna Marita Olsson och Anni-Maj Ohlson. De nuvarande ägarna (bilden) Ija Åkesdotter och Elin Tienvieri tog över badet i höstas.

Ljuskronan som hänger över bassängen är gjord av den tunga kedjan från en gödselspridare.

KROPP & SJÄL Text: Anders Post

Visste du att ...

Arvika även

har en egen

filmfestival.

Foto

: Joh

n P

erss

onFo

to: J

ohn

Per

sson


Efter Teknikcollege väntar jobben

å Arvika/Eda Teknikcollege är städningen i full gång denna tis-dag i slutet av mars. Det ska bli

mingelkväll för åk 9-elever. – Vi måste plocka bort plåtspill och

verktyg så att ingen gör sig illa, säger läraren Ulf Rudander. Det här är ju inte något vanligt klassrum.

Tanken med mingelkvällarna är att få fler att söka sig till gymnasiets teknik-program, och genom Teknikcollege få den tekniska kompetens som det är stor efterfrågan på i industrin.

På mingelkvällarna får näringslivet visa upp sig och skapa kontakter. Sjutton företag har sponsoravtal med Teknikcollege, något som leder till in-vesteringar i maskiner och utrustning. Många av eleverna får praktikplatser på just dessa företag, och en hel del fortsät-ter sedan som anställda.

Grunden för att bli certifierad som

Teknikcollege är att utbildningen ska omfatta teknikprogrammet i den gym-nasiala utbildningen, samt ytterligare minst ett teknikprogram.

På Teknikcollege får eleverna träna på avancerad teknik och ha närmare 20 veckors praktik under studietiden. Arvika och Eda kommuner samt de fö-retag som sponsrar utbildningen, har investerat i flera moderna maskiner. Det senaste tillskottet på Taserudsgymnasiet är en programmerbar svetsrobot som kostat närmare 600 000 kronor. Men man räknar med att få tillbaka insatser-na genom ökad kompetens och anställ-ningsbarhet när eleverna söker jobb.

– Utan näringslivet hade vi aldrig haft råd att köpa in en sådan maskin, sä-ger Dick Sundbäck, som är en av lärar-na. Det är den här typen av avancerad teknik, som eleverna kommer att möta i verkligheten, och som bidrar till att de är direkt anställningsbara efter examen.

På Taserudsgymnasiet finns även el- och energiprogrammet, som gymna-siechefen Carin Hedengård hoppas snart ska bli godkänt för att kunna ingå i Teknikcollege.

Jan Fredriksson, som är platschef för Componenta Arvika AB, och ordförande i företagsgruppen, menar att det är nöd-vändigt att höja kompetens och kvalitet.

– Att jobba inom industrin har fått låg status genom åren, men det har skett stora förändringar där hög teknisk kom-petens efterfrågas alltmer, säger Jan Fredriksson.

Mattias Andersson går andra året på Teknikcollege:

– Det är en bra utbildning, särskilt har praktikplatserna givit mycket.

Taserudsgymnasiet i Arvika, Solbergaskolan i Eda och Eda Tekniska Center är tre av landets 150 Teknikcollegecertifi erade ut-bildningssamordnare. Arvika och Eda kommuner tillsammans med regionens näringsliv ser till att den gymnasiala teknikutbildning-en håller hög kvalitet med chans till bra jobb efter utbildningen.

P

www.teknikcollege.se

På Teknikcollege får eleverna träna på avancerad teknik. Här ett gäng elever från Arvika/Eda Teknikcollege på Taserudsgymnasiet.

Volvo Construction Equipment AB, Nya Arvika Gjuteri AB, Danfoss Värmepumpar AB, Swegon AB, Componenta Arvika AB, Norma Precision AB, Fundo Components AB, Perfekta Industrier AB, Industrisupport Värmland AB, Rör & Smide i Hvittensten AB, Hanza Precision, AMAB, Arvika montage AB, Bengt Lundin AB, APR Automation AB, Accona Industrier AB, Westmatic AB, Adecco


amiljen Danielson – Max och Sara med barnen Rut, Sixten och Stella – bodde i villa i Täby utan-för Stockholm, men 2013 gick

flyttlasset till Arvika. Arvika?– Jag hade utbildat mig till mätningsin-

genjör och blev klar 2009, berättar Max Danielson, som tidigare varit frilansfoto-graf. Som mätningsingenjör har man möj-lighet att jobba i stora delar av landet, inom kommuner och lantmäterier.

Sara Danielson som är journalist fyller i:– Vi hade ganska länge funderat på att

flytta till någon mindre ort med barnen, slippa långa resor mellan hemmet och job-bet och få lite mer kvalitet i tillvaron.

– Så dök det upp ett ledigt jobb i Arvika som skulle passa mig bra, säger Max. Vi visste inte mycket om Arvika, men det verkade ju vara en trevlig liten stad med ett levande kulturliv.

Sara berättar att de flera gånger åkte till Arvika innan de bestämde sig.

– Vi promenerade omkring och gick på badhuset med barnen, allt för att känna in hur det skulle vara att bo här. Så småning-om fattade vi mod – hur farligt kan det vara att flytta? Jag sa upp mig som fast anställd journalist, vilket också var ett stort steg.

NÄR VI VÄL bestämt oss för Arvika, var tanken att vi skulle köpa en större villa gan-ska centralt – och förstås superbilligt i jäm-förelse med Stockholm, säger Sara.

Max Danielson fick jobb hos Arvika kom-mun, och familjen flyttade till en lägenhet centralt. Men det där med att hitta den per-fekta villan var inte så lätt som de hade trott.

– Tack vare att vi flyttade för att jag skul-le jobba inom kommunen kunde vi få förtur till en lägenhet, säger Max. Den har varit bra som första boendealternativ.

Sara Danielson började frilansa som journalist och de satte igång med titta på hus som var till salu.

Hur var det att börja en frilansverksamhet som inflyttad?

– Det var inga problem alls faktiskt, till en början arbetade jag hemifrån, men nu sitter jag med en grupp andra journalister.

Naturen finns nära här, utnyttjar ni det?– Absolut, säger Max, men känslan är

inte att vi bor på landet, Arvika är en stad. Här är det nära till allt, och man kommer snabbt ut i naturen.

Så dök det upp, ett rejält och välskött hus nära centrum.

– Vi såg genast att det passade oss – stora utrymmen och de gamla köksluckorna beva-rade, säger Sara Danielson. Vi är verkligen jättenöjda, även om det blev dyrare än vi trod-de när vi flyttade från Stockholm. Arvika är en attraktiv stad och det märks på huspriserna.

– Det är ändå en tredjedel av vad en villa i Stockholm kostar, säger Max. Det ger oss utrymme att lägga pengarna på andra saker än att betala stora lån.

Familjen Danielson flyttade från Stockholm

Hittade sin plats i Hur är det att flytta från en storstadsregion till Värmland och Arvika? Det vet familjen Danielson som bröt upp från Täby utanför Stockholm och hittade större livskvalitet i den lilla staden.

Familjen Danielson hittade sitt drömhus i Arvika. Från vänster Sixten, pappa Max med Rut, mamma Sara och Stella.

F

VERKA & BO Text: Anders Post

Foto

: Ros

ie A

lm


ArvikaVisste du att ...

Rackstadkolonin bildades i början av förra

seklet av inflyttade konstnärer som ville

leva enkelt och billigt.

www.componenta.com

Den tunga fordonsindustrin behöver digComponenta Arvika AB tillverkar komplicerat pressmide i stål, och levererar tekniska lösningar för delar till motorer, transmissioner och chassier. Kunderna fi nns inom europeisk fordonsindustri och lagerindustri.

judnivån är hög och det glödgade stålet lyser intensivt rött innan de tunga smidespressarna formar ämnena. Det är hett och inte ett ställe där man går i finkläder. Här framställs komponenter som ska hålla

för stora påfrestningar i tunga fordon. Hög kvalitet i slutprodukten kräver stål som håller och inte spricker.

I en hall intill smedjan lagras stålet tonvis i långa stänger av olika grovlek. Stålstängerna, så kallat stångstål, är materialgrunden i tillverkningen. 15 000 ton går årligen åt. Stängerna klipps i bitar, värms upp och pressas till delar som bearbetas genom fräsning, svarvning och borrning, beroende på an-vändningsområde – exempelvis delar till hjullager och kardanaxlar, som se-dan går i väg till andra underleverantörer för bearbetning och hopsättning.

Componenta Arvika AB, som ligger i ett industriområde strax söder om Arvika centrum startades på 60-talet av Volvo för tillverkning av smidda ämnen till motorer och växellådor. Ägarförhållanden och produktion har se-nare förändrats, men fortfarande handlar det om komponenter som ingår i tillverkningen av fordon.

– Våra produkter finns i nästan alla märken inom europeisk bilindustri, inklusive Volvo och Scania i Sverige, säger Jan Fredriksson, som är Componentas platschef. Det handlar om tunga fordon med stor material-påfrestning där det krävs hög kvalitet, vilket vi är kända för. Kvalitet i kom-bination med hög kompetens är förutsättningar för att klara sig i en bransch där konkurrens på den globala marknaden är stenhård.

För att stålet ska kunna formas till olika komponenter behövs verktyg. Därför har man även avdelningar för konstruktion och verktygstillverkning.

Bosse Karlsson är facklig representant och till yrket verktygsjusterare.– Och ibland smed, säger han. På Componenta Arvika AB är det nämligen

stor bredd när det gäller arbetsuppgifter. Smed blir man genom att praktisera.Att jobba här är omväxlande, menar Bosse Karlsson. Man får framförallt

lära sig mycket om styrsystem, hydraulik och verktygskonstruktion.Componenta Arvika AB har idag cirka hundra anställda, och en budgete-

rad årsomsättning på 230 miljoner kronor för 2015. Företaget expanderar och behöver därför utöka personalstyrkan.

– Vi stödjer och samarbetar med Teknikcollege i Arvika och Eda, därifrån rekryteras en hel del ungdomar. Och vi välkomnar ännu fler som vill jobba med komponenter inom fordonsindustrin, säger Jan Fredriksson.

L

Stål som hettas upp, pressas och blir till exempel komponenter i hjullager och kardanaxlar för den tunga fordonsindustrin. Övre bilden: Componentas platschef i Arvika Jan Fredriksson, samt Bosse Karlsson som är facklig representant.


Arvika satsar stort på modern fi berteknik

tbyggnaden av den digitala in-frastrukturen går snabbt i lan-det. När kopparnätet för fast

telefoni börjar monteras ner, så är det fibernät som ger den mest framtidssäkra infrastrukturen – något som Arvika kommun nu satsar på. Målet är att 90 procent av kommuninvånarna ska ha möjlighet till minst 100 Mbit före 2020. Redan nu är fiberbredband utbyggt i tät-orten. Det som förbereds är att ge övriga delar av kommunens hushåll och före-tag tillgång till modern och snabb kom-munikation.

– Det krävs även ett stort engage-mang från fiberföreningar och byalag för att ambitionerna ska bli verklighet, säger Lennart Rönning, vd för Arvika Kommunnät, som ansvarar för fiberut-

byggnaden, tillsammans med Arvika Fastighets AB och Arvika Teknik.

Framtiden handlar mycket om social tillgänglighet, trygghetstjänster och ut-vecklad service inom offentlig förvalt-ning. Inom en snar framtid kommer till exempel viss sjukvård att kunna göras via internet till datorn i hemmet, vilket kräver supersnabb dataöverföring.

Så här går fiberutbyggnaden till:Arvika Kommunnät drar fram ett

stom nät dit fiberföreningarna kan ansluta sig. Sedan är det upp till varje hushåll att koppla in sig på nätet som går genom byn. Kommunnätet levererar en komplett plattform för tv, telefoni och internet.

– Det här är ett öppet nät där vi ger tjänsteleverantörer tillträde till de an-slutna kunderna, vilket ökar valfriheten och pressar priserna, säger Lennart Rönning. Kommunen ansvarar bara för transporten av tjänsterna.

De fiberföreningar som kommit längst har redan grovplanerat sina nät och väntar nu på de statliga bidrag som behövs för finansieringen.

– Vi börjar bygga stamnätet i samver-kan med byalag och fiberföreningar, sä-ger Lennart Rönning. Förhoppningsvis sker starten till hösten.

Ett tjugotal fi berföreningar är re-dan bildade i byarna runt Arvika. Nu ligger man i startgroparna för den nya digitala tekniken som ska ge modern och snabb kom-munikation – en förutsättning för att landsbygden ska kunna leva och utvecklas i samma utsträck-ning som tätorterna.

U

www.arvika.se

Kommunen drar fram ett stomnät som fi berföreningar och därefter hushållen kan ansluta sig till. Ola Nilsson från Arvika Kommunnät och vd Lennart Rönning.

Gör karriär inom internationell teknikutveckling hos Thermia

et var Arvikasonen och entre-prenören Per Anderson som startade Thermia 1923, med

ambitionen att vara bäst och alltid före sin tid. På den vägen är det fortfarande. 2005 tog danska Danfoss över som äga-re. Med 24 000 anställda och verksam-het i hundra länder finns resurser för att vara bäst och alltid före sin tid – precis så som Thermias grundare uttryckte sin vision. Thermia har idag ansvar för hela

Danfosskoncernens forskning och pro-duktion av värmepumpar.

– Värmepumpar är en framtidsbransch, och den världsledande utvecklingen finns just här i Arvika, säger Hans Malmberg, som är marknadskommunikationschef. När Danfoss koncernen tog över fick vi de globala musklerna som gör att vi kan växa.

I Arvika finns toppmodernt lab, slim-mad och effektiv produktion och teknik-utveckling i världsklass. På Thermias ut-vecklings- och testcenter finns bland an-nat klimat- och ljudkammare. Här testas värmepumparnas och komponenternas tålighet när det gäller värme, fukt och kyla. Pumparna ska tåla extremklimat.

– Sverige och Norden är våra största

marknader, säger Hans Malmberg. Sam-tidigt expanderar vi för fullt i övriga Europa.

Inom EU får Thermia draghjälp av de uppsatta klimatmålen, där efterfrågan på förnybar energikälla vid uppvärm-ningen av hus kommer att öka.

– Här är värmepumpen oslagbar där-för att den utnyttjar solenergi som ligger lagrad i luften och marken, säger Hans Malmberg.

Eftersom kvalitet ska genomsyra pro-dukterna i alla led, även när det gäller installation, så utbildar Thermia sina installatörer på Thermiaskolan, med den tydliga ambitionen att ha markna-dens absolut bästa installatörer.

– På Thermia i Arvika finns utma-nande karriärmöjligheter inom forsk-ning och utveckling, produktion, inköp, marknad och administration. Så väl-kommen att kontakta oss om du vill jobba med tekniskt avancerade fram-tidsprodukter inom ett internationellt företag, säger Hans Malmberg.

Thermia i Arvika är idag världs-ledande på värmepumpar. Äga-ren Danfoss, som fi nns över hela världen, har valt att lägga kon-cernens utveckling och produk-tion av värmepumpar till Arvika.

D

Therrnia i Arvika har en slimmad och effektiv produktion. Största marknaden för värme pumparna är i Sverige och Norden, men exporten går även till övriga Europa.

Thermia har investerat i toppmodernt lab och testcenter. Här fi nns bland annat klimat- och ljudkammare.

– Värmepumpar är en framtidsbransch. Marknads -kom mu ni kations chef Hans Malmberg och platschef Magnus Glavmo välkomnar nya medarbetare.

www.thermia.se


onst och musik hör ihop med Värmland, och kanske allde-les särskilt Arvika, som sat-sar stort för att vårda sina

musiktraditioner. För ett år sedan kunde Musikhögskolan Ingesund inviga nyreno-verade och tillbyggda lokaler, med bland annat ny foajé, ombyggd konsertaula och en toppmodern ljudstudio. Kommunen lär få tillbaka satsningarna i form av studenter som flyttar hit, och ett rikt kulturutbud som är unikt för en mindre stad som Arvika. Med över 100 konserter årligen är Musikhögskolan Värmlands i särklass största konsertgivare.

Skolans tre musikaliska inriktningar är klassisk musik, rytmisk och improviserad musik (jazz, pop, rock) samt folkmusik. Tyngdpunkten ligger på pedagogik med fem-årig musiklärarutbildning, dessutom två ett-åriga förutbildningar.

– Vi producerar många typer av konser-ter och projekt, säger Johan Birgersson, som bland annat är konsertansvarig på skolan. Förutom i vår egen konsertaula och kammarmusiksal gör vi även konser-

ter på externa scener i Arvika och på andra orter. Dessutom är vi engagerade vid Polarprisutdelningen. Stikkan Andersson som instiftade priset gick på Ingesund på 50-talet, och träffade även sin fru här.

STIKKAN ANDERSSONS dotter Marie Ledin skriver följande i en kommentar:

”Studenter från Musikhögskolan Ingesund har imponerat stort i samband med Polarpriset. Med bredd och hög kvalitet levererar de på bästa sätt och verkligen be-rikar våra Polarprisdagar”.

Många mer eller mindre kända musiker har gått på Ingesund genom åren, till exempel Nils Landgren, Sofia Karlsson, Malena Ernman och Rigmor Gustafsson – för att nämna några.

– Vi har ibland kända namn som är här och jobbar med studenterna i workshops, något som ofta utmynnar i en konsert, sä-ger Johan Birgersson. Vi satsar stort på lärarutbildningen, som har mycket gott renommé. Många anser att de bästa mu-siklärarna i landet kommer från Musik-högskolan Ingesund.

– Jag har alltid älskat att sjunga och när jag var liten härmade jag olika sångartister, som Whitney Houston.

Lisa Backman kommer från Söderhamn, i tonåren gick hon en showskola och kom sedan in på Kulturama i Stockholm.

– Så småningom sökte jag mig till olika folkhögskolor med musikutbildning, men kom inte in – så jag tappade farten. Det var väldigt frustrerande, jag som trodde jag var så bra men dög liksom inte. Ända tills jag börja-de sjunga med ett gospelgäng i Stockholm och kom på att gospel var min grej.

För Lisa Backman ledde den insikten till en gospellinje på folkhögskola i Skåne.

– Så sökte jag till Musikhögskolan Ingesund och kom in på första försöket, det var härligt, säger Lisa.

Du har snart gått ut andra året av fem, hur är det att gå här?

– Fantastiskt och ganska jobbigt, det är jättemycket som vi ska lära oss. Dels ska vi bli experter på våra musikämnen, och dessutom ska vi bli bra pedagoger. Men vi har jättebra och kunniga lärare som verkli-gen vill oss väl. Och nu får jag syssla med musiken på heltid. Drömmen är att få en sångpedagogtjänst på gymnasium eller folkhögskola när jag går ut 2018.

Hur är det att bo i Arvika?– Jag fick lite ångest först, ska jag bo

fem år i den här lilla stan. Men jag trivs jättebra och det är så vackert här. Det blir inte så mycket fritid – vi på skolan umgås ju nära varandra hela tiden och lever med musiken dygnet runt.

Landets bästa musiklärare kommer från Ingesund

Musikhögskolan Ingesund ligger naturskönt strax utanför Arvika på en udde mellan Glafsfjorden och Kyrkviken. Av de 220 studenterna som går här studerar de flesta till musiklärare. Men här finns dessutom utbildning till musikproducent och ljudtekniker samt fristående kurser. Musikhögskolan är även Värmlands största konsertarrangör.

K

”Vi lever med musiken dygnet runt”Lisa Backman går andra året på Musikhögskolan Ingesund. Hon drömmer inte om att bli världsstjär-na, men väl att bli en bra musiklära-re. Och gärna göra framträdanden på jazzklubbar när tillfälle ges. Lisas huvudämne är jazzsång, och piano som andra ämne.

På Musikhögskolan Ingesund går 220 studenter, de fl esta utbildar sig till musiklärare. Här fi nns en nyrenoverad konsertaula, toppmodern ljudstudio och populärt café. Johan Birgersson är konsertansvarig på skolan, och Lisa Backman är en av studenterna på lärarutbildningen.

MUSIK Text: Anders Post

Foto

: Joh

n P

erss

on

Musikhögskolan Ingesund är en av landets sex musikhög-

skolor, och en del av Karlstads universitet – Institutionen för konst-

närliga studier. Skolan har sina rötter i Folkliga musikskolan som folkbildaren och skolledaren Valdemar Dahlgren grundade i början av förra seklet.

Lisa Backman.

Visste du att ... Musikhögskolan Ingesund är Värmlands största konsertarrangör.

Foto

: Joh

n P

erss

on

Fakta och

historik


et var min pappa Jan som starta-de företaget, och det var jag som så småningom tog Westmatic till USA, berättar sonen och

nuvarande vd:n Robert Sundell. Det här är historien om far och son som har satt Arvika på världskartan.

För drygt 40 år sedan arbetade Jan Sundell med service av buss- och lastbils-tvättar. Dessutom var han tidig med kon-struktion av vattenrening. Biltvättarna som han servade var av olika märken och ibland i ganska undermålig kvalitet. Scania i Södertälje frågade Jan Sundell om han inte kunde ta fram en svensktillverkad tvättma-skin.

– Det var så det startade, säger Robert Sundell. Pappa konstruerade en helt ny ma-skin för tvätt av tunga fordon. Sedan har det rullat på och utvecklats till där vi står idag, med tvättar för alla sorters tunga fordon, men även tåg och tunnelbanevagnar.

ALLA TVÄTTAR SOM tillverkas av Westmatic är kundspecifika. De ritas, konstrueras och byggs här i Arvika inn-an de skickas ut i världen. Undantaget är USA där man även har tillverkning. Kunderna är stora bussbolag, åkerier, lastbilstillverkare, tåg och tunnelbanor, till exempel SL i Stockholm.

Robert Sundell har växt upp med tvättmaskiner, men tänkte inte själv syssla med sin pappas skapelse. Efter studier i Uppsala fick han ändå frågan om han inte kun-de tänka sig att åka över till USA och dra igång verksamheten där. Det fanns re-dan en återförsäljare, men ingen-ting fungerade.

– Ja det lät ju onekligen spän-

nande, så jag drog iväg med ett litet start-kapital. Vi hade en ser-vicekille i Detroit som jag hyrde in mig hos

och började skapa kon-takter.

Första året sålde Robert två maskiner som byggdes i Sverige, skeppades över och byggdes ihop på plats.

Men för att komma in på den lukrativa stat-liga marknaden med bussbolag och tåg-åkerier så måste tillverkningen ske i USA.

– Jag bodde tidvis även i Kanada och sålde ett antal maskiner där, men målet var att växa i USA – och skulle vi växa så mås-te vi alltså starta tillverkning där.

ROBERT SUNDELL fick kontakt med några personer i Buffalo, New York, som anställdes. Så började man bygga tvättar.

Snart fanns säljare, inköpare, verkstadsper-sonal, serviceteam och kontorspersonal på plats. Den statliga marknaden låg vidöppen. Nu omsätter man 60 miljoner kronor om året, och har 25 anställda.

Det blev åtta år i USA för Robert Sundell där även hans två barn föddes. Men nu har familjen flyttat hem till Arvika där Robert är vd för hela företaget.

– Jag är ju från Arvika och jag trivs här, men visst – ibland längtar man tillbaka till USA.

Entreprenören som sätter

Arvika på världskartanStrax utanför Arvika ligger Westmatics huvudkontor och produktionsanläggning. Härifrån tillverkar man och säljer tvättan-läggningar för tunga fordon över hela Europa, Ryssland och Australien. I USA startades till-verkningen 2009, och där växer Arvikaföretaget snabbt.

D

– Vi ligger säkert tjugo år före våra konkurrenter på USA-marknaden när det gäller teknik, miljö och effektivitet, säger Westmatics vd Robert Sundell.

FÖRETAG Text: Anders Post

Visste du att ... Volvo i Arvika är

Värmlands största privata arbets-givare

Foto

: Ros

ie A

lm

Fastighets AB L E Lundberg Östra Torggatan 2671 31 Arvikawww.lundbergs.se

Lägenheter och kontor där du helst vill varaLundbergs lägenheter och lokaler hittar du på centrala och attraktiva platser där du helst vill vara. Välj mellan fem rum och kök i barnvänliga Styckåsen till ett rum och kök vid torget. Dessutom ingår ofta utsikt över Glafsfjorden. Vi förvaltar även 7 500 kvadratmeter kontors- och butiks-ytor i centrala Arvika. År 2013 var Lundbergs det fastighetsbolag i Sverige som hade mest

Välkommen till Lundbergs du också!


Kollektivtrafi ken är länken mellan regionens arbetsmarknader

åg och buss ska vara ett intressan-tare alternativ än bil, säger Lars Bull, vd för Värmlands trafik. Tåg-

trafiken är länken för Arvika till arbets-marknadsregionen i Karlstad. Det är vår uppgift att vara ett verktyg för hållbar re-gional utveckling, och där är tågtrafiken

det effektivaste verktyget för att få ner restiderna. På så sätt kan vi bygga ihop oli-ka arbetsmarknadsregio-ner. Dessutom är tåget smidigt och bekvämt, där

man kan arbeta eller vila – istället för att

köra bil.

Mellan Arvika och Karlstad kör Värmlandstrafik 16 dubbelturer dagli-gen med tåg. Det går även att åka sträckan med buss, men då är det betyd-ligt färre turer. Arvika har bra förbindel-ser även till Oslo. Värmlandstrafik och SJ kör 6 dubbelturer per dag mot Norge. För Värmlandstrafik är det byte i Kongsvinger till NSB mot Oslo, medan SJ kör direkt Stockholm – Oslo.

– Till Charlottenberg går det täta tu-rer både med tåg och buss, säger Lars Bull, som gärna tar ett större kollektiv-ansvar. Målsättningen är att öka möjlig-heterna att ställa om från bil till buss och tåg, vilket ligger i linje med det hållbara samhället.

Problemet med att kunna öka tågtra-fiken ligger delvis på nationell nivå med Trafikverket som ansvarig myndighet. Stambanan mellan Stockholm och Oslo är Sveriges hårdast belastade enkelspår där Värmlandstrafik utnyttjar sträckan Örebro – Kongsvinger. Nu pågår plane-ring för dubbelspår och mötesspår.

– När det gäller bussar så skulle kol-lektivtrafiken mellan Arvika och

Karlstad kunna köras i mycket större omfattning, och vi kan även utveckla infrastrukturen i Arvika tätort där vi kör stadsbussarna. Fler trafikerade stråk med moderna hållplatser i centrala lä-gen skulle minska bilåkandet avsevärt. Vår ambition från Värmlandstrafik är klar, men det här är beslut som ligger hos kommunen, säger Lars Bull.

Utvecklad kollektivtrafi k binder samman regionens olika arbets-marknader, vilket gör det möjligt att bo på ett ställe och arbeta på ett annat – utan att vara bilbero-ende. Det handlar om regional utveckling som ger ökad skat-tekraft och förbättrade förutsätt-ningar för en regions framtid.

T

www.varmlandstrafi k.se

– Kollektivtrafi ken måste vara ett starkt alternativ till bilresandet. På så vis främjar vi en hållbar regional utveckling, säger Värmlandstrafi ks vd Lars Bull.

VÄRMLANDSTRAFIK ägs av Region Värmland och har funktionen av beställare och organisatör av tåg, buss, servicetrafi k och separat skoltrafi k.

ÄNTLIGEN SOMMAR

Bli medlem nu så bjuder vi på gratis träning i sommar*

Hos oss får du resultat!

Vi tar din träning på allvar!

Gör du?

*Erbjudandet gäller t o m 31 juli 2015 och vid tecknande av 12mån abonnemang och kan inte kombineras med andra rabatter

Juni 0 krJuli 0 krStartavgift 0 kr

Hälsokompaniet, Strandvägen 2, 671 51 Arvika, 0570-10888, [email protected], www.halsokompaniet.se


et var Gustaf och Maja Fjæstad som i början av förra seklet drog från Stockholm till Arvika och sjön Racken.

Ljuset runt sjön var speciellt, klart och skimrande – det så kallade Rackstaljuset. Ett ljus som, enligt många, är fullt jämför-bart med det mer berömda ljuset över Skagen och Provence. Paret Fjæstad hyrde först skulptören Christian Erikssons ateljé-villa Oppstuhage i Taserud.

Fler konstnärer anslöt och bosatte sig runt sjön – en hel konstnärskoloni som förevigade livet och landskapet. Det nationalromantis-ka var på modet – längtan efter natur, ljus dunkel och vemod. Det var dessutom enk-lare och betydligt billigare för fattiga konst-närer att bo på landet. De som verkade här var bland andra Björn Ahlgrensson, Fritz Lindström, Bror Lindh, Alfred Ekstam och Ture Ander. Nu finns många av deras verk samlade på Rackstadsmuseet, vars första del invigdes 1993 av kungaparet.1999 blev museet komplett med ytterligare en bygg-nad. Museet knyter samman traktens konst-historia med vår tids konst och konsthant-verk. I Rackstadkonstnärernas spår har mö-belsnickeri, smide, väveri och keramik ut-vecklats i Arvika genom åren. Här finns till exempel flera kända keramiker.

Museet är även en naturlig plats för mu-sik, med bland annat konserter varje år av elever från Musikhögskolan Ingesund.

Stefan Rydén, MÅLNINGAR, 28 mars–31 maj.

Anne Nilsson, MÅLERI OCH SKULPTUR, 28 mars–24 maj.

Olle, Denice och Jörgen Zetterquist, ”NÄR VI SER VARANN ... PORTRÄTT”, 30 maj–13 september.

Se ljuset på Rackstadmuseet

D

Det var ljuset och den enklare livsstilen som lockade konstnärer från storstan att bosätta sig kring sjön Racken i början av förra sekel-skiftet. Sedan 1993 har de ett eget museum i Taserud strax norr om Arvika. Här finns en stor samling av deras verk bevarade – som visas tillsammans med nutida konstnärer.

Aktuella utställningar UNDER VÅREN OCH

SOMMAREN

KONST Text: Anders Post

Visste du att ... På Arvika Fordonsmuseum visas över 100 bilar från 1903 och fram till nutid.

Foto

: Arv

ika

kom

mun

www.apr-automation.se

Vi söker ingenjörer som vill programmera robotarAPR Automation i Arvika utvecklar, konstruerar och tillverkar automationsutrustning för tillverkningsindustrin. Det handlar om högteknologi som hjälper industrin att öka sin produktivitet och maximera lönsamheten.

ett industriområde en bit utanför Arvika har APR Automation sina loka-ler. I en av hallarna förbereds leverans av en robotcell. Cellen är utrustad med en industrirobot modell Titan från Kuka. Det är den starkaste robo-

ten i sitt slag i världen med kapacitet att lyfta ett ton. Programmeringen i och kring roboten görs av APR Automation, vilket får roboten att utföra olika moment som rationaliserar kundens tillverkning och tar hand om monotont detaljarbete.

– Ökad automatisering är en nyckel för att bibehålla en stark produktions-bas i Sverige, säger vd Anders Larsson.

För lite mer än tio år sedan började APR Automation som enmansföretag med konsultinriktning. Idag har man 40 anställda och hela kedjan från pro-jektering, konstruktion, tillverkning, montage och igångkörning.

– Vi hjälper företag att maximera lönsamheten i sina verksamheter, säger Anders Larsson. Vi har de senaste åren expanderat kraftigt och installerat ett stort antal robotceller och automationslösningar till företag i Sverige och övriga Europa. Det kan handla om tillverkning av fönster, köksluckor och träförädling i sågverk. Inom fordonsindustrin konstruerar vi automationsut-rustning för underleverantörsledet där man tillverkar olika komponenter.

I huset finns en komplett kedja för automation: elkonstruktion, mek-konstruktion, PLC -programmering och robotprogrammering.

– Vi expanderar och söker ingenjörer inom alla dessa områden, säger Anders Larsson. Det är intressanta jobb eftersom inget projekt är det andra likt, och det är mycket internationella kontakter som innebär resor. Så jag säger: välkommen att ta kontakt med oss om det här känns rätt för dig.

I

Vd Anders Larsson tillsammans med företagets grundare Lars Evert Wickholm.


Central aktör i Arvikas samhällsbyggnad

Sveriges största solcellspark ligger i Arvika

i skapar förutsättningar för ett skönare och bättre liv i ett väx-ande Arvika – det är vår vision.

Som stor fastighetsägare är vi i hög grad med och påverkar utvecklingen, säger vd Ulf Richardson och nämner några områ-den som är på gång i staden: Nybyggnation, renoveringar, ny digital teknik, nya miljö-satsningar och attraktiva utemiljöer.

När det gäller nybyggnation är det senaste tillskottet kvarteret Veterinären som ligger mitt i centrala Arvika – 39 lägenheter ett stenkast från affärsgator-na, torget och järnvägsstationen. Här blir det ljusa, moderna och ytsmarta lä-genheter i olika storlekar.

– Det stämmer bra med vår ambition att bygga boende med bredd, säger Ulf Richardson. Behovet av lägenhetsstorlek och läge växlar ju under olika faser i li-vet. Vi planerar att bygga fler nya bostä-

der och dessutom renoverar och moder-niserar vi just nu 200 äldre lägenheter.

Ulf Richardson menar att det numera ställs höga krav på energianpassning, sä-kerhet, bekvämlighet och digitala tjänster.

– Tillgänglighetsanpassning och ut-vecklad bredbandsteknik är lika själv-klara begrepp som stambyten, fasadre-novering och daglig fastighetsskötsel. Dessutom ska våra hyresgäster alltid kunna känna sig trygga och delaktiga.

Även nya krav och önskemål kommer upp när det gäller trivsam boendemiljö. Rökning är ett sådant exempel. Därför in-förs rökfritt boende i kvarteret Veterinären.

Arvika Fastighets AB kan erbjuda bostäder såväl i centrum med liv och rö-relse, som i lugna natursköna områden en bit utanför stan – antingen i radhus eller flerfamiljshus.

– Vår ambition är att vara det trygga, gröna fastighetsbolaget i absolut topp-klass säger Ulf Richardson. Vi har kun-nat utveckla Arvika genom att satsa på nybyggnation när andra inte haft förut-sättningarna. Vi är en central aktör i Arvikas samhällsbyggnad. Det är en av fördelarna med att vara en del av den starka kommunala verksamheten och kunna verka långsiktigt.

i vill gärna kalla oss för ett mil-jöbolag, säger vd Anders Norr-by. Vårt breda område innefattar

det mesta som har med miljö att göra i en kommun, och vi har möjligheter och re-surser att genomföra miljötänkandet i alla våra verksamheter. Den nya solcellsparken är ett bra exempel.

Solcellsparken Mega sol har byggts av Arvika Teknik och tre andra kommunägda bolag – Arvika Kraft AB, Arvika Fjärr-värme och Arvika Fastig-hets AB. Anlägg ningen är uppförd på gammal deponimark och sjö-botten vid Mosse berg. Deponi marken har då lig bärighet och kunde inte användas till så mycket, men

passade bra för solcellsparken. Kom-munen har investerat 13 miljoner i par-ken, som man räknar med kommer att gå med vinst.

– Att bygga en solcellspark i Arvika ligger nära till hands eftersom det finns tillverkning av solcellspaneler inom kom-munen, säger Anders Norrby.

I februari i år togs anläggningen i bruk. 6 700 kvadratmeter solcellsyta och 4 080 paneler, med en samlad effekt på 1 040 kW ska producera elenergi för 450 lä-genheter. Solcellerna täcker en markyta motsvarande fem fotbollsplaner.

– Det här är Sveriges största solcell-spark, räknat i antal moduler, berättar

Anders Norrby. Den allra miljövän-ligaste produktionsmetoden för el-energi, som jag kan se det. Miljö-vänligt energislag i kombination med säkra sätt att hantera vatten,

avlopp och avfall, säkerställer ett starkt kretslopp i och kring Arvika.

Drygt 5 000 av Arvikas invånare bor i hyreslägenheter som ägs av det kommunala bolaget Arvika Fastighets AB. Dessutom äger och förvaltar företaget kommu-nens verksamhetslokaler, samt står för skötseln av kommunens parkmark och idrottsanläggningar.

Vad det handlar om är en be-kväm vardag för de som bor och verkar i Arvika. Bakom detta står Arvika Teknik AB, som ser till att det fi nns friskt vatten i kranarna, ljus och värme, säkra gator, att avfallet hämtas och återvinns, samt att alla ska få bra inter-netuppkoppling.

V

V

www.arvikafastighetsab.se

www.arvikateknik.se

Ulf Richardson är vd för Arvika Fastighets AB, som just nu bygger kvarteret Veterinären med 39 lägenheter – ett stenkast från affärsgator och järnvägsstationen.

Sveriges största solcellspark togs i bruk i februari i år. Solcellerna ska producera energi till 450 lägenheter i Arvika.

Anders Norrby är vd för Arvika Teknik, som har som målsätt-ning att göra vardagen bekväm för de som bor och verkar i Arvika.

ARVIKA TEKNIK AB har verksamhet inom områdena Elnät, Vatten, avlopp och Renhållning. Arvika Teknik ansvarar för driften av Arvika Fjärrvärme AB, Arvika Kommunnät AB och Arvika Kraft AB, samt även för driften av gator och enskilda vägar åt Arvika kommun.


Det lilla sjukhuset med de stora möjligheterna

tvecklingsmöjligheterna på det lilla sjukhuset är större än på ett stort sjukhus. Vi har 87

vårdplatser, säger Monika Berneflo som är sjukhusintendent.

Även om sjukhuset är litet så finns de flesta specialiteter samlade. Medicin är den största verksamheten, men vi har även omfattande operationsverksamhet inom ortopedi och kirurgi, där vi är kända för olika specialistkompetenser, som bröstki-rurgi och ortopediska plastikoperationer.

– Dessutom finns röntgen, rehabilite-ring, laboratorium med blodcentral, anestesi och intensivvård. Gynekologisk mottagning, öron- näsa- och halsmot-tagning, hörcentral, onkologmottagning och ögonmottagning med tillhörande subspecialiteter. Bredden och närheten är vår styrka, säger Monika Berneflo.

Utvecklingsmöjligheterna på det lilla sjukhuset är större än på ett stort sjukhus.

– Beslutsvägarna är korta och utsik-terna att kunna påverka är stora, man är inte bara en i mängden, säger Ann-Kristin Olsson som är avdelningschef för en av medicinavdelningarna.

Våra sjuksköterskor har lång erfaren-het och stöttar de nya som kommer hit, vilket känns tryggt. För nya sjuksköter-skor erbjuder vi trainee-tjänstgöring, vilket innebär att de får erfarenhet från både medicin- och opererandeverksam-heten. Under tiden ges möjlighet till hospitering och handledning i grupp.

– AT-läkare får möjligheter till hand-fast praktik på olika avdelningar och får därmed snabbt en bred kompetens och arbetar tillsammans med överläkaren, säger Monika Berneflo. Sjukhuset har

också ST-läkare inom medicin, kirurgi och röntgen och samverkar med sjukhu-set i Karlstad under deras utbildning.

Petra Svedberg är sjuksköterska och chef för akutmottagningen. Hon tycker att det finns stora fördelar med att jobba på ett mindre sjukhus.

– Vi lär känna varandra och blir mer sammansvetsade. Vi har ett väl inarbetat arbetssätt som klarar att möta kraven på dagens akutsjukvård och en kultur som främjar utveckling och förändring. Akut- mottagningen var den tredje bästa i Sverige år 2014, vad gäller väntetider på akuten.

Tid för patientenI början av 2015 startades pilotprojektet ”Vårdnära service” på kirurgavdelning 70 samt medicinavdelning 76. På båda

avdelningarna har servicepersonal i dia-log med vårdpersonal sett över arbets-uppgifter som inte kräver vårdkompe-tens, arbetsuppgifter som nu utförs av servicepersonal istället. Syftet är att skapa mer tid för patienterna. Genom att förbättra arbetsmiljön och minska stressen ska vårdpersonalen kunna fo-kusera mer på patienterna och arbeta med vård i större utsträckning.

För verksamheten som helhet ligger fokus på kvalitet och förbättrade flöden, och patientens bästa väg genom vården.

– Patienten ska känna sig trygg, från inskrivning genom hela vårdkedjan till utskrivning, och eventuellt överlämnan-de till annan vårdinstans, säger Monika Berneflo. Vi släpper ingen förrän vi vet hur fortsättningen blir för patienten.

Sjukhuset i Arvika ligger strax utanför centrum och är ett av tre akutsjukhus i Värmland. Jämfört med storstädernas sjukhus är den lugna gemytliga atmosfären slående. Här pågår omfattande aktiviteter – från akutmottagning och operation, till medicinsk behandling med de fl esta specialiteter som ett stort sjukhus har.

U

Beslutsvägarna är korta, och utsikterna att kunna påverka är stora på Sjukhuset i Arvika. Välkommen att söka jobb här om du vill utvecklas i ditt yrke, säger Monika Bernefl o, som är sjukhusintendent, Ann-Kristin Olsson, avdelningschef för en av medicinavdelningarna, och Petra Svedberg, chef för akutmottagningen.

www.liv.se

arvika kommun

Documents