Arkeologisk undersökning av en mesolitisk jakt- /fångststation

TUN 001, Klingsta 3:10, Tuna sn, Medelpad

Rapport 2008:2 Kulturmiljöavdelningen, Magnus Holmqvist

Bilden på omslaget visar F 1, en handtagskärna av porfyr.

Murberget - Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen / Arkeologi Box 34, 871 21 Härnösand Magnus Holmqvist Januari 2008

2

SAMMANFATTNING I samband med matjordsavbaning inför nybyggnation av ett bostadshus, påträffades avslag av kvarts på fastigheten Klingsta 3:10, Tuna sn. På uppdrag av Länsstyrelsen gjordes en besiktning, vilken utökades till schaktkontroll, av fyndplatsen. Fyndmaterialet utgörs av olika redskap (bl a en handtagskärna av porfyr och två kölskrapor), avslag och brända ben. De bestämbara benen tillhör uteslutande landlevande djur. Lokalens topografiska belägenhet och fyndmaterialets sammansättning ger anledning till att datera den till ca 6000 f Kr. Denna datering styrks också av en 14C-datering. Den förhållandevis ringa mängden skärvsten/skörbränd sten i kombination med fyndområdets relativa litenhet, gör att lokalen närmast bör klassificeras som jakt-/fångststation.

3

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sida 1. INLEDNING OCH BAKGRUND 5 2. IDENTIFIKATIONS- OCH LÄGESUPPGIFTER 5 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNDERSÖKNINGEN

3.1 Målsättning 6 3.2 Topografi och naturgeografiska förutsättningar 6

4. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN

4.1 Utförande och dokumentation 8 4.2 Fyndmaterial, -lista 10

5. DATERING OCH UTVÄRDERING 15 6. TRYCKTA OCH OTRYCKTA KÄLLOR 16

BILAGOR

I. Osteologisk analysrapport II. 14C-diagram

4

1. INLEDNING OCH BAKGRUND Inför planerad nybyggnation på fastigheten, gjordes först en matjordsavbaning. Det fanns ingen registrerad fornlämning på platsen, eller i närområdet, därför gjordes heller ingen föranmälan till Länsstyrelsen. I samband med markarbetena upptäckte byggherrens bror, Eric Johansson, att det fanns avslag av kvarts inom ett tämligen begränsat område på fastigheten. Han anmälde fyndet till Länsstyrelsen. Länsmuseet Västernorrland fick i uppdrag av Länsstyrelsen att besiktiga lokalen. Vid besiktningen konstaterades, att det rörde sig om mer än bara några avslag samt att lokalen hade blivit kraftigt skadad; dels i samband med det nu aktuella arbetsföretaget och dels i samband med en äldre, sedan tidigare avslutad, grustäkt. Efter samråd med Länsstyrelsen, utvidgades besiktningen till att även omfatta en schaktkontroll. Kostnaderna för undersökningen har bestridits av Länsstyrelsen i Västernorrland. 2. IDENTIFIKATIONS- OCH LÄGESUPPGIFTER Länsmuseet Dnr: 2005/00298 Fastighet: Klingsta 3:10 Socken: Tuna Kommun: Sundsvall Landskap: Medelpad Län: Västernorrland Tillfällig arbetsidentitet: TUN001 Ekonomiska kartan: 17734 (17H 3e) Koordinater: X 6915349 / Y 1573884

5

3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNDERSÖKNINGEN

3.1 Målsättning Målsättningen med undersökningen var, att försöka utreda fyndplatsens karaktär, utbredning och datering. Detta var speciellt viktigt eftersom det var fråga om den första registrerade ”höghöjdsboplatsen” i Medelpads kustland.

3.2 Topografi och naturgeografiska förutsättningar

FRÖST

LERVIK

ALNÖ-BÖLEN

LERVIK

SKRAVSÄT T

HULILILLHÄL LOMBERGSÅKER HULI

LILLHÄRM STAHÄLLOM

LILL HÄLLOM

NÄVSTA

KUNGSNÄS

Ö KOLSTAÖSTERKOLSTA VÄSTERKOLSTAV KOLSTAÖSTER-VÄSTERKOLST AV KOLSTA

RKOL STA

ÖSTERKOLSTAVÄSTERKOLSTA

ÖSTERKOL STANACKSTA

ÖSTER- ÖSTERKOLSTAKOLSTAVÄSTERKOLSTAVAL LA

TUNA-TUNA-BERGE BERGE

TUNA-BERGE

FILLA

GÄRDEBO-SVEDJ AN

FILLA

TUNADAL

ÄKROM

HULIALNÖ-

BÖLENBYDALEN

SKÖNSBERGGRANLO

GÄRDE

SKÖNSBERG

KORSTAFRÖST

LILLHÄLLOM

NÄVSTA

TUNA-BERGE

TUNA-

KLINGSTA

TUNA-BERGE

ALLSTA

KLINGSTA

TUNA-ViTUNA-VI

TUNBYN

TUNA-VI

ÖDE

SKÖNSM ON

BÖL ESIDSJ Ö

DINGERSJ Ö

DINGERSJ ÖBREDSAND

DINGERSJ Ö

STOCKVIK

STOCKVIK

SKOTTSUND

NJ URUNDA-VÄST BYN STOCKVIK

NOL BY

KVISSLE

DINGERSJ Ö

KVISSLE

HAM N

SKOTTSUNDNOLBY

RÄVSUND

NJ URUNDA-

M J ÖSUNDVÄSTBYN

NOLBY

M J ÖSUNDALL STA KVISSLE

SKOT TSUNDNJ URUNDA PRÄSTBOL

BERGA

BUNDSBÖLERGANJ URUNDA- UNIPRÄSTBOL ÖD

BEJ

L ö v å s e n BosvedjanRö d m y ra n S kol a

S t enbrot tKlo c k rå b e rg e t

B i bl i otek

T ur i stpavi l j ong T el emast Ortv ik e nGra n l o -h ö g U t veckl i ngs-

cent rum

Grustag Sk o tts u n d s b e rg e tI d t i å d Sk tt d

k y rk a

område T u n a d a lGä rd e

Äk ro m I ndust r i områdeV at tenreservoar

S ågverku n a b ä c kEl in s m y ra nSt ic k s jö n

BydalenI sstadi on

L j u n g a na n S kol aNo lby bäc ke n

R ast st uga Indust ri område T eat erStrö m ö nGrustag S por thal lÅb o d a rn a No l by strö mm en

V i ndskydd S kol aV i ndskydd

Ös ttj ä rn e nK l ubbstugaVape l bäc ke n

Ös tt jä rn n s s tu g a n Ha m n -R ast st uga F ångst grop

Grust ag Fi s k - Gu m s e k u l le nS ki dbacked a m m e n B randst nGrust agDö v ik s j ö nL ju nga nGrust ag KvisslebyT ravt räni ngsbana

No lb y NySk o tts u n d s b e rg e t

S kol aT el emast

Ky rk o ru in

Se lå n g e rs f jä rd e n

S:t Olo v s h a m n

Österro

avt räni ngs-anaT ra vt rä ni ng sba na

s ån

e n

rä s tv ik e n

Na c k s ta

So m m a rtj ä rn e n

Gra n l o h o lm

Prä s tt jä rn e n

T

s v e d jPrä s t-

l a

P

e n

M y rn ä s

a pe lbä c ke n

Ko ls ta b o d a rn a

te n

Ku l l b e rg e t P äl sdj ursgård

Sto rrå b e rg e t

Sk a l b e rg e t

F otbol l spl anerSe l å n g e r

H embygdsg

So m m a rt jä rn e nKn o p p e l m o b e rg e t

Ka p te n s b e rg e t

Få g e lb e rg s s tu g a n

M a la k s u d d e nM ittn ord enle de n

Sto c k v ikI ndust ri område Ho lm u d d e n Ny h a m n s u d d e n

Sto c k v ik s v e rk e n

Tin g s h ö g e nS:t Olo fs h a m n Prä s th o lm a rn a

Sa n d a rn aS ki dbackeS kj ut bana

T el emasterR

F öreni ngs-stuga

Sv art tjärn sb ä ck en Idrot t s-pl ats

F ångst gropar S t äl l verk

Va ck ra-b

äck en

Rå n a

Mittn

orde nle

den

Vik e nFlä s i a n

C ampi ngpl atsK ol oni område Si d s jö b o d a rn a

Ba c k a rn a

F öreni ngsst uga

To rv s trö m y ra nNoBreds a nd bäc ken

S kol a

Bodb

ä ck e

n

S ki dst adi on

S kol aS ki dbacke

Ku b e n s tu g a nH otel lBö le

Ind omr S måbåtshamnId ro tts -Ry s s h ö g e nS kol a p a rk e nS por t o si mhal lS ervi ce-I nd N orra kaj enhusomr T el everketSe lån ge rs ån Indust r i områdeIndust ri område Fi n n k a j e nKu l tu r-Ind S kol a h u s e tomr Gu s ta v B usst nS kol a Sundsvall

S ervi ce H ovrät t enS kol a Ad o l fs Sto ra Ha m n k a je nP ost Su n d s v a l ls fj ä rd e nhus S kol a Su n d s v a l l s fj ä rd e nk y rk a B ol l pl anR ådhusB~n s o ws k aÅk e rv i k s F är j etermi nal Ka rls v i ktj ä rnNackstas k o la V årdhem

S t at ens Löne ochP ensi onsverkk y rk a Ös te rm a lmE nergi -R i ksförsäkri ngs- S kol averketF otbol l spl an I ndust r i områdeCe n tra l -s tnP ost termi nal Tj u v h o lm e nF ol ket sS ids jöbä

ck en

S kol a hus Mokaj enI ndust ri område Vin d s k ä rs u d d eParkg

atan

Tju v h o lm e nP ost S ödermalmI ndust r i områdeS allyhill

Sk ö n s m o n M y rn ä sS kol aS kol a Tju v h o lm e nV årdcent ral B randst nSa l l y h i l l Hö g l u n d a -

s k o l a nFa g e rd a l s -b a d e t

S kol aSö d e rm a lm Ös te rm a lmV at t enverk Sundsvall

Skönsmon SundsvallsfjärdenSi d s jö F örsaml i ngsgård

B ol l pl aner P ostSk ö n s m o nSö d ra b e rg e tsfö re ta g s b y Ku b i k e n b o rg P ostIndust ri områdeM årtens bäc ken

Si d s jö n s s j u k h u sS kol a

I ndust ri område

Utv i kIdrot t spl at s Met al l i ndust r iGe tb e rg e tS kj ut bana

Ku m oHi l l s ta m o n

Sid s j ö n A nkarsvikSö d ra Sta d s b e rg e t

Kl ing sta bä c ken

Brä n n i n g e n

BERGE

Fla g g s tå n g s b e rg e t

Te g e l v i kKla m p e n b o rg s n a tu rre s e rv a tVa p le K raf tstat i on

F ångstgropar Hä s tm y ra n Fl a g g b e rg e tVF ångstgropar Indust ri område

F ångstgrop

Kla m p e n b o rg No rra Ny h a m n Bra tÖs tt jä rn s b e rg e t

Sandberg

s bäc ke

n

L å n g m y ra n

Kl is s b e rg e tR aststuga

T el emast er

Tj ä rn to

Få n g s tg ro p s s y s te m Äl g d a l s m o b e rg e t

Älg d a ls m o m y ra n

Sö rn a c k s ta

Sk a l s lå t

Sk a l m y ra n

adi ost at i on

id sk ogs bä c ken

M id s k o g s b ro n

å s b e rg e t

Sto rrå m y ra

Ga m m e lb o d m y ra n

F ångst groparÄl g g ro p s m y ra n

V at t entorn DragetBre d s a n d

Sv a rt-t jä rn e nF ångst gropar

Sv a rtt j ä rn s -m y ra n

T enni s-Slä ttb e rg e t banor

B i bl i otek

M it tn orde nle de ntj ä rn e n

S kol aHe d b e rg s k aS kol a StenstadenT el everkets k o l a nVästermalmNa c k s ta P ost

Kv a rn m y ra n An d e rs råGa m m e l rå b e rg e t

Ga m m e l råSå g b e rg e t

Fo rn b o rgPrä s g e t

T enni s-bana S kol a

Prä s th u s

Al ls ta å s e nKl in g s ta tj ä rn e n

n

th u s b e r

e s b e rg e t

T el emastTu n o m s b e rg e t

Ha m m a r-b a c k e n Öv re Tu n b y n

Vi

Bä

F ot bpl

s bäc ken

Gre n -fo rs e n V i ndskydd

Gre n fo rs e n sSl å tt -

n a tu rre s e rv a th o lm e nV i ndskyddV i ndskyddKro k -R ast -fo rs e n st uga

c k a rg .

Tunom

d a rn a

I ndom

Prä s th o l m a r

Na c k u d d e nLjun ganRö n n b e rg s b o d a rn a

Tu n b o d a rn a

Ko rs ta u d d e n S måbåtshamnOrtv ik s b e rg e t Sib i ri e n

A rbetsmarknadsi nst i t ut i onP ost

H antverksmuseum Ko rs taHå l l n ä sHå l l n ä sGra n l o k y rk a Gra n b a c k e n

U tsi ktstorn V andrarhem Pe tte rs v i k

Sto rm y ra nL å n g s v e d j a n V at t entorn

S vartvikI ndust ri område

M id s k o g s b e rg e t

S kol a ust r i - F ot b. pl anerF otb.pl an råde

He m m a n e t L ju s v i kSa n d s l å n

Po rs m y ra n K raf tstnBle

cke

rsbä

cke

n

F otbol l spl anBra ttå k e rs b e rg e t

S kol a E ssvik

R eni ngs-verk

L i l lb e rg e tHa ra b e rg e t

No l b y k u l l e n

Mot orbanaVä s te rb o d a rn a

Bö le s b e rg e t Dö v i k s j ö b e rg e tP ol i sV at tent ornSto rs v e d ja n MsS ki dbackeT el emast

A pot ekP ostS ki dbackeV i ndskydd V i ndskydd n a

To m te b oTo n h u s e t NorrmalmK apel l H ögskol a P appersbruk Ki l l in g h o lm e nF ol kets park Ka p te n s u d d e nV årdcent ralF otbol l spl an B ol l pl anK l st K ommunalI nd-

Dic k s o n s -m y ra

T a l l s tu g a n Sv a rtv ik s k y rk aR aststuga Om s b e rg e t

Us l a n dBosv ed jebäck en

BT el emast S kj utbanor Us l a

Ög å rd e n s s k os e rv ic e h u s

Bi rg i tta - F otbGa ffe lb y n Gra n l i V arvNo rrl i d e n s k y rk a n pl anT o m te - S kol aFri l u fts m u s e u m n e d re s k o l a s k o la n

Korstab.Stra n dS kol a

Gä rd e t j ä rn e nr l i ng-l l Öv e rk o rs taI sbanor I ndust ri områdeStic k s jö s k o la Tu n a b yP ost K l st P umpst at i onS könsBy da l sb äc ke n Ne d e rk o rs taS ödraGranloholmKy rk o g å rd I ndust r i -Ba l d e rs h o v områdeP ost I drot t spl at s Tu n a d a l s h a m n e nV årdhemSo lh a g as e rv ic e h u s L ö v b a c k e nA potek F örs.husRo s e n lu n d

S j ukhemKv a

C uha

rnV årdskol a S kol aS j ukhusIndust ri område V ärmeverkL å n g s v e d ja nIndust ri områdeHaga

To rp e t

Sv a rtv ik s f jä rd e n

T el emast

Sto rm y ra n

tj ä rn e nF ångst grop S måbåt shamnp e l n ä s

Sto c k s tra n dF ångst grop

No rd p o l e n Ny h a m n

Su n d s v a l l sHö g o m s s k o l a e n e rg iv e rkR yggi nst i t ut

To rp e t

Va

AlnöKo rs ta b e rg e tA potek Ko rs ta Gu s ta v s b e rgs k o l aV at tent ornS veri gesV årdskol aBa ld e rs s k o l a n B ol l pl anV årdhem Skönsberg

R adi oHå k a n s tåF ol ket sT el emast P ost husNo rrl id e n sö v re s k o l aNo rra Sta d s b e rg e t

T räi ndust riP ostV årdc.

V äxt husGä rd e b e rg e tPo rs m y ra n P ostHu l i s tu g a nIndust r i -Bo s v e d j a n s

Ind omr husomr Ortv i k e n

Vin te rt jä rn s b e rg e tVi n te r-

M ittnord

enlede

Hä s th a g e nSl å tts v e d j a nL å n g m y ra n Sk a lb e rg e t

Om s b e rg e t

o rrån

St

Fyndplatsen är belägen strax söder om Vintertjärnen på litet drygt 120 m ö h, på norra delen av en grus-/sandrygg (VNV-OSO).

6

2:24

1:451:27 4

4:204

2:3 6

2:282:27

4:2112:12:6

2:252:2 2

3:24 5

5:1 2

2:3 2

1:27 2

2:26

2:5 5

2:59

3:10 1:10 1:11

2:49 2

3:3 2

1:34

1:13 2 1:94

1:321:91 1:521:53 1:90

1:58 21:54

2:49 31:22 2:49

3:10

TUNA-BERGE

Sommartjärnen

Mtjärnen

Vintertjärnsberget

Vinter-

Det finns inga kända (registrerade) fasta fornlämningar i närområdet. Dessvärre var lokalen till stora delar redan kraftigt störd av matjordsavbaning, och till viss del även av äldre täktverksamhet (sand/grus). För ca 8000 år sedan låg lokalen på en tröskel (sandrevel) mellan två större öar (se karta på nästa sida). Detta bör ha varit ett ypperligt läge för en jakt-/fångsstation men sannolikt mindre lämpat för en renodlad boplats. I havsvikarna bör man ha haft god tillgång på fisk, sjöfågel och marina däggdjur. Sandreveln har med största sannolikhet även fungerat som en bra passage för landlevande däggdjur.

7

Karta visande havsnivån vid tiden för lokalens användande.

4. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN

4.1 Utförande och dokumentation Undersökningen genomfördes under två dagar, 21-22 juli 2005, av Magnus Holmqvist från Länsmuseet. Det konstaterades tämligen omgående att området var mycket kraftigt påverkat av den gjorda matjordsavbaningen. Efter samråd med Länsstyrelsen ändrades förutsättningarna, från besiktning till schaktkontroll, för att rädda så mycket information som möjligt. När beslutet om schaktkontroll tagits, så förklarade sig markägaren med familj beredd att ställa upp som ”grovarbetskraft”. Detta erbjudande togs tacksamt emot och utan denna insats är det tveksamt om det hade gått så fort. Bra hjälp hade jag framför allt av markägarens bror, Erik Johansson, som läst arkeologi. En 4 meter lång baslinje lades ut i öst-västlig riktning. Därefter handgrävdes 1 x 1 m stora rutor, med början i Ö. Dessa numrerades i löpande följd. För att säkerställa lokalens omfattning, utökades antalet rutor successivt, för att till slut omfatta 20 m², se nedanstående rutplan.

8

9 10 13

5 6 14 15

4 3 2 1 20

11 7 8 12 16

18 17 19

Översikt mot NV. Den undersökta ytan t v i bild. Observera den tämligen skarpa grustagskanten.

4.2 Fyndmaterial, -listor

4.2.1 Stenmaterial

9

Vid undersökningen tillvaratogs totalt drygt 2,9 kg bearbetat stenmaterial, varav merparten (knappt 2,3 kg) utgjordes av avslag och splitter. Nedan två diagram för att visa materialfördelningen i viktprocent, dels totalt och dels vad gäller artefakter.

0

10

20

30

40

50

60

70

1 2 3 4 5 6 7 8

0

10

20

30

40

50

1 2 3 4 5 6 7 8

Fördelning, totalt Fördelning, artefakter 1 = kvarts, 2 = grönsten, 3 = kvartsit, 4 = porfyr, 5 = hälleflinta, 6 = jaspis, 7 = flinta, 8 = oidentifierat. Den ”märkliga” toppen för porfyr i tabell 2 förklaras av en handtagskärna (F 1) som väger drygt 375 g.

F1. Handtagskärna.

Inom undersökningsområdet påträffades relativt litet skärvsten/skörbränd sten, endast ca 20 l. ARTEFAKTER, KÄRNOR och SPÅN Fnr Ruta Typ Material Antal Vikt (g) Anm.

10

1 - handtagskärna porfyr 1 376,3 lösfynd 2 - kärna grönsten 1 123,1 lösfynd 3 15 handtagskärna hälleflinta 1 9,5 4 15 handtagskärna jaspis 1 19,5 5 20 handtagskärna hälleflinta 1 6,4 6 18 kniv/skrapa kvarts 1 20,8 7 4 hantagskärna kvartsit 1 8,2 8 9 mikrospån kvartsit 1 0,1 9 5 mikrospån kvarts, hälleflinta 2 <0,1 10 5 handtagskärna kvarts 2 25,7 11 6 skrapa kvarts 1 4,7 12 6 mikrospån kvartsit 2 0,3 13 7 mikrospån hälleflinta 1 <0,1 14 8 borr kvarts 1 8,5 15 8 handtagskärna kvarts 1 12,8 16 14 mikrospån kvarts, hälleflinta 3 0,8 17 - mikrospån kvarts 1 <0,1

Vikt ca 617 g Röda siffror anger rutnummer.

9 m 10 13

5

m, hk 6

s, m 14 m

15 2 hk

4 hk 3 2 1

20 hk

11 7

m 8

b, hk 12 16

18 k/s 17 19

b = borr, hk = handtagskärna, k = kniv, m = mikrospån, s = skrapa

11

F14. Borr, av kvarts.

F7. Handtagskärna, av kvartsit.

F3. Handtagskärna, av hälleflinta.

Samtliga mikrospån.

AVSLAG, SPLITTER

12

Kvarts Kvartsit Hälleflinta Grönsten Övrigt Anm Fnr Ruta Vikt

(g) Antal Vikt

(g) Antal Vikt

(g) Antal Vikt

(g) Antal Vikt

(g) Antal

18 1 59,3 56 5,2 5 4,9 3 1,5 3 19 2 212,8 133 33,2 35 32,0 16 31,3 9 20 3 78,2 49 58,8 37 44,2 7 98,9 14 0,4 1* 21 4 31,4 27 10,5 12 2,6 5 9,3 5 22 5 77,7 80 12,2 4 25,8 23 53,0 32 23 6 77,6 59 53,0 20 59,0 24 57,8 14 24 7 56,0 43 51,9 9 48,0 9 5,4 4 2,2 1 25 8 189,3 44 85,0 24 30,3 22 32,5 4 26 9 0,3 1 9,1 3 0,6 1**

- 10 - - - - - - - - - - 27 11 107,7 20 28 12 49,9 12 18,9 5 8,5 4 29 13 5,9 6 5,8 2 11,2 2 0,8 1 3,8 1** 30 14 130,0 120 42,8 21 14,2 8 27,0 4 31 15 10,6 6 32 16 17,6 12 1,6 1 1,8 1 33 17 12,0 4 7,4 2 34 18 14,3 8 3,4 1 6,3 3 35 19 11,2 1 36 20 6,6 1 37 - 60,6 24 38,1 10 12,7 7 5,8 2 lösfynd 38 - 7,0 2 0,1 1 lösfynd

S:a 1216,0 414,6 309,0 338,2 7,0 * = flinta. ** = porfyr Fördelning av avslag och

splitter per ruta

9

10,0 5

10 - -

13 27,5 12

5

168,7 139

6 247,4

117

14 214,0

153

15 10,6

6

4 53,8 49

3 280,5

108

2 309,3

193

1 70,9

67

20 6,6

1

11 107,7

20

7 163,5

66

8 337,1

94

12 77,3 21

16 21,0 14

18 24,0

12

17 19,4

6

19 11,3

1

Röda siffror anger rutnummer. Svarta siffror anger vikt i gram. Gröna siffror anger antal avslag och splitter.

13

4.2.2 Benmaterial Det tillvaratagna benmaterialet, som till största delen var mycket fragmenterat, har analyserats av Ylva Telldahl vid Osteologiska forskningslaboratoriet, Stockholm. (Bilaga 1)

BRÄNDA BEN

Fnr Ruta Vikt (g) Antal fragment Anm. 39 1 12,88 85 40 2 7,89 63 41 3 5,15 3 42 4 1,72 14 43 5 19,6 149 44 6 2,62 20 45 7 0,21 2 46 8 4,34 11 47 11 0,23 2 48 12 0,06 1 49 14 5,53 28 50 18 3,09 11 51 19 0,98 1 52 20 2,61 1 53 - 3,02 2 lösfynd

S:a 69,93 393

9

- 10 -

13 -

5

19,6 6

2,62 14

5,53 15 -

4 1,72

3 5,15

2 7,69

1 12,88

20 -

11 0,23

7 0,21

8 4,34

12 0,06

16 -

18 3,09

17 -

19 -

Brända ben, gram / ruta

14

5. DATERING OCH UTVÄRDERING Sammansättningen av det påträffade stenmaterialet, borr, kniv/skrapa, mikrospån, handtagskärnor samt avslag och splitter, av olika bergarter, ger en preliminär datering till äldre stenålder. Nivån över havet, ca 120 m, ger, under förutsättning att lokalen varit strandbunden, också en datering till mesolitikum.

M. Berglund, Landhöjningskurvor för Västernorrland

Dessa dateringar styrks av den 14C-analys som genomfördes vid Tandemlaboratoriet vid Uppsala universitet (bilaga II). Analysen gjordes på bränt ben från ruta 8.

Lab.nr. Uppmätt ålder BP Kalibrerat 1σ Kalibrerat 2σ δ¹³‰ PDB Ua-33936 7065 ± 60 6010 – 5890 BC 6060 – 5800 BC -21,5

BC = f Kr. BP = ”before present” = 1950 e Kr. Ua = Uppsala.

Vid den aktuella tidpunkten, ca 6000 f Kr, var lokalen belägen på en sandrevel mellan två större öar. Denna plats var med största sannolikhet inte speciellt lämplig som en renodlad boplats, däremot mer passande för en jakt-/fångststation. Den ringa mängden skärvsten/ skörbränd sten talar också för den senare tolkningen. Vilket villebråd jagades då på denna plats? Läget, inte bara mellan två öar, utan även mellan två havsvikar, borde vara ypperligt för jakt på marina djur (fisk, säl och sjöfågel). Detta har emellertid inte kunnat styrkas av den osteo-logiska analysen av benmaterialet. Visserligen var detta mycket fragmenterat men de frag-ment som kunnat bestämmas har visat sig tillhöra bl a gräsätare.

15

6. TRYCKTA OCH OTRYCKTA KÄLLOR

Holmvist, M., 2005, PM över utförd schaktkontroll på fastigheten Klingsta 3:10, Tuna sn, Medelpad. Rapport 2005:18, Kulturmiljöavdelningen, Länsmuseet Västernorrland.

Telldahl, Y., 2006, Osteologisk analys. Klingsta 3:10, TUN001, Tuna sn, Medelpad. Osteolgiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, Stockholm.

16

Bilaga I

Osteologisk analys Klingsta 3:10, TUN 001

Tuna sn, Medelpad

Ylva Telldahl Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet

Stockholms universitet 2006

17

Osteologisk analys av Ylva Telldahl Inledning Benmaterialet (TUN 001, Klingsta 3:10) som tillvaratogs vid en arkeologisk utgrävning av en mesolitisk boplats har analyserats, på uppdrag av Magnus Holmqvist och Länsmuseum Västernorrland. Materialet redovisas i bilaga 1. Material och metod Totalt har 393 benfragment med en vikt av 69,93 g analyserats och utgörs av brända benfragment. Analysen utfördes okulärt och med hjälp av komparativa samlingar på Osteoarkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Bevaringsgrad och tafonomi Hur väl bevarat ett benmaterial är beror till mycket stor del på i vilken typ av miljö som benen hamnar i vid begravning (Connor 2000). Den delen av benmaterialet som sedan grävs upp är troligen också endast en liten del av vad som kastats eller begravts på platsen över tiden. På grund av storleksvariationer och robustisitet på djurben kan tafonomiska faktorer favorisera bevaring av vissa arter och inte andra. Det har visat sig att större ben klarar sig bättre nedgrävda medan nedtrampning på exempelvis en boplats kan bevara mindre ben mer intakt än större ben (Lyman 1994). Benfragmenten var ljusbruna i färgen med lite mörkare benyta vilket tyder på en hög förbränningsgrad (över 800 grader)(Bukistra & Ubelaker 1994:95). Bevaringen var dålig och fragmenten väldigt sköra. Medelstorleken av benelementen ligger kring 0,7 mm. Inga av benfragmenten uppvisade s.k. krackelering som tyder på att de legat ytligt och utsatts för sol och regn. Vidare har inga gnag- eller andra tandspår noterats. Slaktspår Slaktspår uppkommer då man flår och rensar benen för exempelvis matkonsumtion. Den typen av spår kan ge information om de verktyg som använts och olika slakttekniker (Binford, 1981). Endast ett benelement från ett litet däggdjur identifierades med ett troligt slaktspår. Detta var ett diafysfragment från långa rörben, av ett mindre däggdjur, med transversella snittspår. Av färgen att döma rör det sig inte om färska spår. Inga andra snittspår noterades i materialet men detta kan bero på dels den höga fragmenteringsgraden och dels den dåliga bevaringen av benstrukturen. Vidare har det på grund av fragmenteringsgraden inte varit möjligt att se om man slagit sönder benen för att komma åt benmärgen. Resultat Av det totalt analyserade benmaterialet (tab. 1) har endast 29 stycken (7,3 %) på 19 g identifierats till antingen mindre (i storlek rådjur/får/get/svin/hund) eller större däggdjur (i älg/häst/nöt-storlek) och stor och liten gräsätare. Ett av dessa benelement kan eventuellt tillhöra björn. De oidentifierade fragmenten uppgick till 364 stycken med en vikt av 47,37 g.

18

Tabell. 1. Analyserat benmaterial Art Antal Vikt (g) Stort däggdjur 9 7,77 Mindre däggdjur 10 6,18 Stor gräsätare 5 5,68 Liten gräsätare 5 2,93 Oidentifierat 364 47,37 Summa 393 69,93 Majoriteten, 17 stycken, av de identifierade benelementen tillhör långa rörben som avser s.k. köttrika regioner och ett mindre antal, 6 stycken, tillhör de köttfattiga regionerna. Då så liten procent har identifierats till benelement och klass kan ingen slutsats dras om slaktförfarandet. I materialet återfanns fyra benfragment med fusionerade ledytor från mindre respektive större gräsätare vilket ger indikation på att de tillhör vuxna individer. Rent faunahistoriskt känner man till att det under mesolitikum i dessa områden förekom bl.a. älg, ren vilken var större än dagens tamren, björn, vikarsäl och eventuellt rådjur.

__________________________________________________________________ Referenser: Binford, L R 1981 Bones. Ancient Men and Modern Myth. New york Academic Press. Bukistra, J.E, 1994 Standards. For Data Collection from Human Skeletal Remains. Ubelaker,D.H., Arkansas Archaeological Survey Research Series no. 44. Arkansas. Liljegren, R 1993 Från mammutstäpp till kohage. Djurens historia i Sverige.Wallin & Lagerås, P. Dalholm Boktr. Ab, Lund. Lyman R L 1994 Vertebrate Taphonomy. Cambridge University Press. O´Connor T 2000 The Arcaeology of Animal Bones.Sutton Publishing, Somerset. Sigvallius, B 1994 Funeral pyres. Iron Age cremations in north Spånga. diss. Stockholm.

19

Fnr Vikt

(g)

Ant Klass Art Benslag Del F-p F-d Hug

g/sn

itt

KommentarLösf 0,05 1 DD Oident. Oident. Ljusbrunbränd, 0,4 cmLösf 2,97 1 DD ST DD Ev. Tibia Ledytefragment Ljusbrunbränd, 2 cmR1 0,37 1 DD L UNG Os Metarasalia Diafysfragment LjusbrunbrändR1 0,52 1 DD M DD Hand- eller fotrotsben Fragment LjusbrunbrändR1 0,27 1 DD Oident. Ledyta Fragment LjusbrunbrändR1 0,63 1 DD Oident. Ledyta Fragment Ljusbrunbränd, strl 1,2 cmR1 8,67 77 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5-1 cmR1 0,47 2 DD ST DD Ossa longa Diafysfragment Ljusbrunbrända, 0,5 cmR1 1,11 1 DD ST UNG Ossa longa Diafysfragment Ljusbrunbränd, 1 cmR1 0,84 1 DD ST UNG Radius Distalt ledytefragment Ljusbrunbränd, strl 2 cmR2 0,85 1 DD L UNG Calcaneus Fragment Ljusbrunbränd, strl 1,9 cmR2 0,43 2 DD M DD Ossa longa Diafysfragment Ljusbrunbrända, strl, 1 cmR2 0,24 2 DD M DD Platta ben Ljusbrunbrända, strl 1cmR2 0,16 1 DD Oident. Cranium? Fragment Ljusbrunbränd, strl 1 cmR2 0,67 2 DD Oident. Oident. Ledytefragment Ljusbrunbrända, strl 1 cmR2 5,54 55 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5 - 1 cmR3 3,54 1 DD Ev URSUSCalcaneus Fragment Ljusbrunbränd, strl 2,5 cmR3 1,26 1 DD Oident. Ledyta Fragment Ljusbrunbränd, strl 1,7 cmR3 0,35 1 DD Oident. Oident. Ljusbrunbränd, strl 1,5 cmR4 1,72 14 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5 - 1 cmR5 0,8 1 DD M DD Hand- eller fotrotsben Corpusfragment LjusbrunbrändR5 0,07 1 DD M DD Ossa longa Diafysfragment LjusbrunbrändR5 0,16 1 DD M DD Ossa longa Diafysfragment x LjusbrunbrändR5 8,16 116 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5 cmR5 6,77 24 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5-1,5 cmR5 0,89 1 DD Oident. Platta ben Fragment LjusbrunbrändR5 0,79 1 DD ST DD Ev. Tibia Ev. ledytefragment LjusbrunbrändR5 0,67 1 DD ST DD Oident. Ledytefragment LjusbrunbrändR5 0,45 2 DD ST DD Ossa longa Diafysfragment LjusbrunbrändR5 0,84 1 DD ST DD Vertebrae Corpusfragment LjusbrunbrändR6 0,42 1 DD M DD Ossa longa Diafysfragment Ljusbrunbränd, 1 cmR6 2,07 18 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,2- 1 cmR6 0,13 1 DD Oident. Oident. Ledytefragment Ljusbrunbränd, strl 7 mmR7 0,21 2 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända 0,5 cm

R8 0,76 1 DD L UNG Radius Ledytefragment xDel av proximal ledyta. Ljusbrunbränd, 1 cm

R8 0,3 1 DD L UNG Radius LedytefragmentDel av proximal ledyta. Ljusbrunbränd, 0,7 cm.

R8 1,7 8 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5-1,4 cmR8 1,58 1 DD ST DD Ossa longa Diafysfragment Ljusbrun bränd, 2,2 cmR11 0,23 2 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, 0,7 cmR12 0,06 1 DD Oident. Oident. Ljusbrunbränd, 0,5 cmR14 3,33 25 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5 - 1 cmR14 1,08 1 DD Oident. Platta ben Ljusbrunbränd, strl 1,5 cmR14 0,59 1 DD ST UNG Phalanx Distalt ledytefragment x Ljusbrunbränd, strl 1,4 cmR14 0,53 1 DD ST UNG Phalanx Distalt ledytefragment x Ljusbrunbränd, strl 1,5 cm

R18 0,65 1 DD L UNG Femur Condylfragment xDel av distal ledrulle. Ljusbrunbränd, 1cm.

R18 2,44 10 DD Oident. Oident. Ljusbrunbrända, strl 0,5-1,5 cmR19 0,98 1 DD Oident. Oident. Ljusbrunbränd, strl 1,5 cmR20 2,61 1 DD ST UNG Ulna Ledytefragment Ljusbrunbränd, strl 2 cm

Bilaga 1. Benlista. Medelpad, Tuna sn, Klingsta 3:10, TUN 001. (ST DD = stort däggdjur, M DD

= mindre däggdjur, L UNG = liten gräsätare, ST UNG = stor gräsätare, Oident. = oidentifierat).

20

Bilaga II

21