arbetstagares immaterialrätter - prv...arbetstagares uppfinningar lau uppfinnaravtalet patenterbara...

Arbetstagares immaterialrätter- Arbetsgivarens rätt till verk, formgivning och uppfinningar

Professor Sanna Wolk

[email protected]

Vem tillkommer det

immateriella resultatet?

Relationerna

1. Arbetstagare

2. Uthyrda arbetstagare

3. Konsult som enmansföretagare (frilans)

4. Arbetsgivare, uppdragsgivare och

bemanningsföretag

Arbetstagare och

uppdragstagare

- vart går gränsen?

Vem tillkommer det

immateriella resultatet?

Utgångspunkten

I immaterialrätten är det kreatören (uppfinnaren,

upphovsmannen och designern) som ställs i

förgrunden:

•Den fysiska person är den ursprungliga rättshavaren

•Ensamrätten måste överföras till uppdragsgivare eller

arbetsgivare

Immaterialrättsliga avtal

Rättsöverföring i immaterialrätten

Avtalets innehåll, dvs. om avtalet innefattar en

överföring av rätten och i så fall dess omfattning.

Saknas avtal, kan rättsövergång ske enligt lag

eller följa av allmänna rättsprinciper.


Avtalstolkning inom immaterialrätten

Strikt avtalstolkning inom upphovsrätten

•Inom upphovsrätten den s.k.

specifikationsprincipen.

• Enligt den principen skall endast det som

uttryckligen är avtalat anses ha övergått, och vid

oklara överlåtelser skall en restriktiv tolkning göras

till upphovsmannens fördel (jfr SOU 2010:24)

•Oklart om motsvarande gäller för övriga

immaterialrätter


Avtalstolkning inom immaterialrätten

Är rättsförhållandet reglerat i lag, innebär det ett

frångående från de i immaterialrätten gällande

avtalstolkningsprinciperna

•För tillfället endast lagregler om arbetstagares

immaterialrätter

•För konsulter/uppdragstagare gäller avtalsrättsliga

tolkningsprinciper

•För inhyrda arbetstagare gäller lagregler/tolkningsprinciper

Arbetstagares immaterialrätter

Presumtion:

Datorprogram

40 a § URL

Oreglerat:

Upphovsrätt med

närstående rättigheter

Presumtion:

Gemenskapsformgivning

art. 14.3 EG-FGF

Oreglerat:

Mönster

Ramavtal:

Avtal angående rätten till

arbetstagares uppfinningar

mellan Svenskt Näringsliv &

PTK (2015)

Särskild lag:

Lagen om arbetstagares

uppfinningar

Arbetsresultatet

OBS! Särskilda regler/sedvana

för universitetslärare/forskare

Växtsorter

Kretsmönster

3 § 2 st. KML

Arbetstagares upphovsrätt

Ingen enhetlig reglering

Verk (ej datorprogram) och personlighetsanknutna

närstående rättigheter

• En tumregel

Datorprogram

• En presumtionsbestämmelse (40 a § URL)

Producenträttigheter


Verk och personlighetsanknutna närstående

rättigheter

Tumregeln (AD 2002 nr 87)

•En begränsad nyttjanderätt

• Sådana verk som tillkommer vid utförande av

arbetstagarens (normala) arbetsuppgifter eller särskilda

åtaganden gentemot arbetsgivaren, får arbetsgivaren

utnyttja inom sitt verksamhetsområde och för sin normala

verksamhet

• Nyttjanderätten avser endast sådana ändamål som kan

förutses när verket kom till

•En begränsad ändringsrätt

• I den mån verket måste ändras för att ändamålet med dess

tillkomst i tjänsten ska uppnås är ändringen tillåten.


Filmning av musikkår, AD 2002 nr 87

AD prövade om anställda musiker genom sina

avtal hade på arbetsgivaren överlåtit vissa av sina

närstående rättigheter enligt 45§ URL.

De avseende upptagning, spridning och

offentliggörande av en videoinspelning av ett

framträdande där musikerna medverkade

http://www.fomusc.mil.se/


Bakgrund, AD 2002 nr 87

Sommaren år 1999 deltog Marinens Musikkår

tillsammans med andra orkestrar vid Ystad

International Military Tattoo.

Samtliga medverkande orkestrars framföranden

spelades in och sammanställdes till en videofilm som

framställdes i 2 000 ex. som sedan av arbetsgivaren

dels såldes för 150 kr/st., dels gavs bort i

marknadsföringssyfte.

Musikerna fick inte möjlighet att kvalitetsgranska

videoinspelningen och erhöll inte någon särskild

ersättning för inspelningen.



Domslut, AD 2002 nr 87

Tumregeln var tillämplig

•Inte inom deras arbetsuppgifter att bli filmade

•Ingen övergång hade skett underförstått pga anställningen

Avtal eller konkludent handlande?

•Inget överenskommet i kollektivavtal eller anställningsavtal

•Inte heller genom musikernas medverkan

Bevisbördans placering på arbetsgivaren



Praktikants artikel/fotografi, HovR för Västra

Sverige, 31.10.08

Domstolen prövade

•Är praktikant arbetstagare och omfattas av tumregeln

•Vem är arbetsgivare

•Omfattningen av rättsövergången

http://www.goteborg.se/


Bakgrund, HovR för Västra Sverige, 31.10.08

Under år 2005 hade en person fått praktikplats hos SDF

Majorna (en stadsdelsförvaltning som ingår i Göteborgs

kommun) genom Arbetsförmedlingen.

”Lön” utbetalades av Försäkringskassan.

Praktikanten hade till arbetsuppgift att skapa redaktionellt

material - artiklar och bilder - för publicering i tidningen

”Nyheter för Majbor”, som framställdes och gavs ut av

stadsdelsförvaltningen.

En av praktikantens artikel och fotografi publicerades också i

tidskriften ”I Centrum”, som gavs ut av en annan

stadsdelsförvaltning. Förvaltningen lade även upp artikeln

och bilden på sitt intranät.



Domslut, HovR för Västra Sverige, 31.10.08

Tumregeln var tillämplig

•Praktikanten ansågs vara arbetstagare enligt arbetsrättsliga

principer

•Göteborgs kommun var inte en arbetsgivare, utan varje

stadsdelsförvaltning var arbetsgivare

•Upphovsrättsintrång att använda artikel + fotografi i tidning

och intranät hos annan av kommunens arbetsgivare



Närstående producenträttigheter

Uppkommer hos juridisk eller fysisk person

Ensamrätt


Datorprogram m. förberedande designmaterial

Presumtionsbestämmelse i 40 a § URL

”Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas

av en arbetstagare som ett led i hans

arbetsuppgifter eller efter instruktioner av

arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida

inte något annat har avtalats.”


Datorprogram m. förberedande designmaterial

Ensamrätt

•Övergång av både ekonomisk & ideell rätt

Förutsättningar för avvikelse

•Uttryckligt avtal eller speciella omständigheter

Tolkning av avtal

•Strikt avtalstolkning (specifikationsprincipen)

Bevisbördans placering på arbetstagaren


Lunds TR mål T 1216-10, dom den 09.03.2010

Domen överklagades, inget prövningstillstånd (AD

mål B 19/10, beslut den 15.03.2010)

2 anställda utvecklade en sökmotor när de var

anställda vid Sony Ericsson. Företaget kunde inte

visa att det ingick i deras arbetsuppgifter eller att

utvecklingen skett under deras arbete för Sony.

Företaget hävdade istället att de agerat illojalt när

de skapat programmet för egen räkning.

Arbetstagares uppfinningar

Reglerat område

•Lagen om arbetstagares uppfinningar (LAU)

•Avtal angående rätten till arbetstagares

uppfinningar från 2015 (Uppfinnaravtalet)

•Nationell rättslikhet


LAU Uppfinnaravtalet

Patenterbara uppfinningar (Sverige/EPO)

•AD 1982 nr 21

•SNAU, ärende 1/2002 (22.2.2007) + ärende 1/2008

(27.10.2009)

•Industrins uppfinnarnämnd (mars 2000)



Arbetsgivarens verksamhetsområde

Den verksamhet som arbetsgivaren bedrev när uppfinningen

kom till:

•Produktionsverksamhet

- Tillverkningsområdet

- Användningsområdet

•Forskningsverksamhet

•Skilda verksamhetsgrenar vid ett företag

•Koncerns verksamhetsområde (delföretagens)



Uppfinningskategorier

Forskningsuppfinningar

- Ensamrätt

- Huvudsakliga arbetsuppgift eller

närmare angiven uppgift

- Inom verksamhetsområdet

Andra tjänsteuppfinningar

- Enkel licens och optionsrätt

- I annat samband med

anställningen


Övriga uppfinningar

- Optionsrätt

- Utan samband


A-uppfinning

- Ensamrätt

- Arbetstagarens tjänst eller

särskilda uppdrag

B-uppfinning

- Ensamrätt

- Inom verksamhetsområde

C-uppfinning

- Fri uppfinning


Begränsningar i arbetstagarens kvarvarande

befogenheter

Den arbetsrättsliga lojalitetsplikten; arbetsrättsligt

användningsförbud

•Den anställde är skyldig att visa lojalitet i förhållande till

arbetsgivaren, s.k. allmän lojalitetsplikt

•Får bl.a. inte konkurrera med arbetsgivaren

(konkurrensförbud) eller på annat sätt skada denne eller i

övrigt får uppfattas som illojalt handlande

•Skilja mellan direkt och indirekt konkurrens beträffande

anställdas uppfinningar

•Arbetsgivaren avstått från sin rätt (se AD 1998 nr 98)



Informationsskyldigheter

- Arbetstagarens ska anmäla

patenterbar uppfinning utan

dröjsmål

- Arbetsgivaren ska lämna

meddelande inom 4 mån

- Arbetstagarens ska anmäla

utan dröjsmål

- A-uppfinning tillkommer dock

arbetsgivaren automatiskt

- Arbetsgivaren har 2

meddelarplikter:

•4 mån ang. kategorityp

•8 mån att tacka ja till B-

uppfinning



Skälig ersättning

Tvingande §

- Uppfinningens värde

- Anställningens betydelse

- Omfattningen av rättsförvärvet

- Andra faktorer

Schablonbelopp

- Halvt el helt prisbasbelopp

U: forskningsuppfinningar

- Om uppfinningens värde

överstiger vad arbetstagaren med

hänsyn till lön och andra

anställningsförmåner har kunnat

förutsättas prestera

- T.ex. låg lön eller stora vinster

U: A- och B-uppfinningar

- Ytterligare ersättning för A-

uppfinning om dess värde

väsentligen överstiger med

hänsyn till arbetstagarens tjänst

och lön

- Alltid ytterligare ersättning för B-

uppfinning (u: ringa värde)



Omprövning av ersättningsbeslut

Jämkas som oskäligt avtal enligt 36

§ AvtL

Borttaget från 2015 års avtal

Preskriptionstider

- Inom tio år från dagen som

arbetsgivaren inträtt som rättshavare

enligt de allmänna reglerna om

preskriptionstid för fordringar

- Preskriptionen kan brytas och

förlängas

Inom tio år från den dag då

patentansökan lämnas in alt, om inte

ansökan inte lämnats in, tio år från att

den anställda uppfinnaren anmält

uppfinningen till arbetsgivaren, ska

talan om omprövning väckas hos

Industrins Uppfinnarnämnd


Höga ersättningsnivåer under 2000-talet

•SNAU 2013 = 6 milj. Kr (4 personer)

• SNAU 2007 = ersättning för ogiltigförklarat patent

(1,5 milj. kr 1986. Fått 200 00 kr)

•Uppfinnarnämnden 2011 = 1,5 milj. kr (3 personer)

•Uppfinnarnämnden 2009 = 200 000 kr

•SNAU 2006 = 1,8 milj. kr exkl. arbetsgivaravgifter

•Uppfinnarnämnden 2005 = 1,9 milj. kr till 1 av 3 (5,7 milj. kr)

•Uppfinnarnämnden 2002 = 5 milj. kr (ej takbelopp)

• SNAU 1990-2002 = 200-600 000 kr exkl. arbetsgivaravgifter

• Uppfinnarnämnden 1980-1999 = 150-850 000 kr

• AD 1982/21 = 300 000 kr för licensrätt

• AD 1983/19 = 100 000 kr för licensrätt


Förvärvsavtalet

Avtala om uppfinnarens medverkan vid

patentansökningsprocessen i Sverige och

utomlands

•I vissa länder behövs uppfinnarens signatur!

Arbetstagares design

Ingen enhetlig reglering

Parallella skydd nationellt och europeiskt

•Registrerad mönsterrätt

•Oregistrerad och registrerad gemenskapsformgivning

•Kan existera samtidigt


Den Europeiska lösningen

Artikel 14.3 EG-FGF

•Tillämplig i anställningsförhållanden

(mål C-32/08, 2 juli 2009)

• Kan inte ges en extensiv tolkning

• Omfattar inte uppdragsförhållanden

•Omfattar både registrerad och oregistrerad

gemenskapsformgivning

•Ensamrätt, men i förekommande fall beakta ideell rätt


Den svenska lösningen

Arbetsgivaren får ensamrätt till registrerad

mönsterrätt

•Om upphovsrättsligt skyddad formgivning ska

rättsövergången hanteras enligt de upphovsrättsliga

principerna

•Om industriellt betingade mönster ska viss vägledning sökas i

LAU (jfr AD 1983/96)

•Ska art. 14.3 EG-FGF vara vägledande? (jfr EGD C-32/08)

• Vad är det som skapas?

• Vem eller vilka har skapt?

• Anställda

• Inhyrda arbetstagare

• Konsulter

• Hur vill företaget använda det som gjorts?

• Omfattas det av en eller flera immaterialrätter?

• Ska det skyddas som företagshemlighet?

• Ha tydliga avtal!

• Med vem

• Om vad

• Rättigheter och skyldigheter

• Leveranstid, löptid etc.

Enkel checklista

Tack!

Professor Sanna Wolk

Insttitutet för Immaterial-, Marknadsförings-

och Konkurrensrätt (IMK)

Juridiska fakulteten

Uppsala universitet

Telefon: 0709 62 62 82

E-post: [email protected]

Webb: www.imk.uu.se

arbetstagares immaterialrätter - prv...arbetstagares uppfinningar lau uppfinnaravtalet patenterbara...

Documents