arbetslös? ja, det kan gott hända! -...
TRANSCRIPT
Institutionen för pedagogik
Examensarbete 12 poäng Kurs: OXA 299
Höstterminen 2006
Arbetslös? Ja, det kan gott hända!
- framtidssyn i ett elev och
lärarperspektiv
Camilla Trönsdal
2
Innehållsförteckning
Abstract.......................................................................................................................................................3
Inledning .....................................................................................................................................................4
Syfte....... .....................................................................................................................................................5
Bakgrund......................................................................................................................................................6
Begrepp och teorier....................................................................................................................................10
Metod.........................................................................................................................................................15
Metodval.................................................................................................................................................................15
Planering.................................................................................................................................................................17
Deltagare.................................................................................................................................................................18
Genomförande........................................................................................................................................................19
Etiska principer.......................................................................................................................................................20
Bortfallsanalys........................................................................................................................................................21 Metoddiskussion....................................................................................................................................................21
Resultat och analys....................................................................................................................................23
Elevers syn på arbetslöshet.....................................................................................................................................23
Framtidsplaner.......................................................................................................................................................27
Lärares syn på marknadsanpassningen effekter på elevers val...............................................................................30
Avslutande diskussion...............................................................................................................................32
Framtida forskning..................................................................................................................................................34
Källförteckning..........................................................................................................................................35
Bilagor........................................................................................................................................................38
3
ABSTRACT
Sökord: Framtidssyn, arbetslöshet, klass, kön, gymnasiet, marknadsanpassning
Camilla Trönsdal Arbetslös? Ja, det kan gott hända! – framtidssyn i ett elev och lärarperspektiv Future unemployment? Big deal. Pupils' and teachers' view on pupils' prospects
Under 90-talet genomgick arbetsmarknaden stora förändringar och ungdomsarbetslösheten steg drastiskt. Arbetarklassungdomar blev mest utsatta då deras arbetsmarknad krympte. Ett glapp mellan deras möjlighetsstruktur och viljestruktur uppkom. Skolans roll är att enligt Lpf94 att bidra med anpassning till samhället genom att hjälpa eleverna göra väl underbyggda val inför framtiden. Därför undersöktes ungdomars syn på studier, arbete, arbetslöshet och framtiden med en intervju- och enkätundersökning vid en västsvensk småstadsgymnasieskola. Även lärarnas syn på effekterna av elevernas val och dessutom på framtiden som marknadsanpassningen av gymnasiet medfört studerades med intervjumetoden. Klassperspektivet vad det gäller syn på arbetslöshet saknas vid detta gymnasium. Kvinnorna är dock mer oroliga för arbetslöshet än männen. Generellt ser eleverna positivt på framtiden då över 90 % har positiva framtidsvisioner. Lärarna anser att fenomen som kunskapsreducering, valstrategier och kursutbudsförändringar är effekter av skolans närmande till marknaden som ändå generellt ses som ett positivt fenomen. Sammanfattningsvis är eleverna inte begränsade av sin klasstillhörighet i sina framtidsval. Detta liksom att de oberoende av program kan se sig som kandidater till högre utbildning i framtiden. Kvinnliga elever är mer oroliga för framtidens arbetsmarknad än manliga. Detta är fenomen som kan tas tillvara i utvecklingen av den framtida skolan.
Antal sidor: 42
4
Inledning Ett nytt decennium med nya förhoppningar och framtidsvisioner hos ungdomar ur skilda sociala
och kulturella sammanhang. Under 80-talet såg de flesta ungdomar med tillförsikt fram emot 90-
talet och framtiden (Jönsson et. al. 1993). Verkligheten blev dock inte vad många hade hoppats.
För 2000-talets ungdomar ter sig framtiden ljusare och förutsättningarna tycks annorlunda.
I föreliggande studie undersöktes framtidssynen närmare men med inriktning mot
arbetarklassungdomar av båda könen och deras reflektioner kring universitetsstudier,
arbetsmarknaden och ett möjligt arbete. Resultatet från ungdomsstyrelsens undersökning, De
kallar oss unga (2003), visar hur den minskade sysselsättningen under 90-talet i större grad
drabbade de unga samt att oron var som störst bland kvinnor och arbetare. Bilden överensstämmer
och blir kanske ännu tydligare enligt Bunar & Trondmans, Varken ung eller vuxen (2001), som
konstaterar att det försämrade arbetsmarknadsläget under 90-talet slog hårdast mot arbetarklassens
ungdomar.
I detta sammanhang blir skolans roll viktig, vilket följande rader ur Läroplanen för de frivilliga
skolformerna, Lpf 94 visar, nämligen att eleverna ”skall få en sådan grund för ett livslångt lärande
att de har beredskap för den omställning som krävs när betingelser i arbetsliv och samhällsliv
förändras” (Utbildningsdepartementet 2000:9). I både läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet, Lpo 94 och Lpf 94 framhålls dessutom skolans uppgift att hjälpa eleverna träffa väl
underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Vi som arbetar i skolan har möjlighet
och skyldighet att påverka våra ungdomar i en riktning som ger dem en trygg och givande framtid
oberoende av bakgrund och kön. Samhället i stort är intresserat av att göra arbetskraft tillgänglig
för de arbeten som finns vilket stöds av utbildningsdepartementet och där kan vi hjälpa till. Skolan
kan i större utsträckning utbilda i den riktning som är attraktiv på arbetsmarknaden. Frågan blir då
vad detta har för effekter på skolan och läraren men allra viktigast för eleverna och deras framtid.
5
Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur den sociala och kulturella reproduktionen verkar i skolan
idag genom att ta reda på om ungdomarnas kön och sociala bakgrund påverkar deras syn på
framtiden, studier, arbete och arbetslöshet.
– Vilka ungdomar är mest oroliga för framtiden och att bli arbetslösa, finns det en koppling
mellan detta och social bakgrund eller kön?
– Hur påverkas elevernas val av skolans närmande till marknaden ur lärarens perspektiv?
– Hur påverkas elevernas framtid av skolans närmande till marknaden ur lärarens perspektiv?
6
Bakgrund Från andra världskrigets slut fram till början på 90-talet var den svenska arbetslösheten så låg som
1.6%. Genom undersökningar gjorda under 80-talet, till exempel de som presenteras i Jönsson
m.fl. Skola-fritid-framtid (1993), är det känt att ungdomar, oavsett klasstillhörighet och kön, såg
positivt på framtida möjligheter till jobb. Det värsta som kunde hända var att man möjligen inte
fick just det jobb man ville ha utan fick söka sig till något annat; för arbetarklassungdomar innebar
detta oftast den lokala industrin. Här fick man jobb praktiskt taget oavsett betyg eller
utbildningens längd. Verklighetens möjlighetsstrukturer och livschanser för 80-talets ungdomar
stämde alltså väl överens med de möjligheter för framtiden som de själva såg och förlitade sig på
(Bunar & Trondman 2001).
Under första hälften av 90-talet ändrades dock klimatet på arbetsmarknaden drastiskt. Den öppna
arbetslösheten ökade på några få år från 1,6 % till 8,1 %. Sammanlagt uppgick antalet öppet
arbetslösa och de personer som ingick i någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd år 1997 till
ungefär 570 000 (Bunar & Trondman 2001). Enligt Ungdomsstyrelsens Attityd- och
värderingsstudie De kallar oss unga (2003), var graden av sysselsättningsminskning mycket högre
bland de unga än bland vuxna. År 1993 var arbetslösheten bland unga i åldrarna 16-24 år över 18
%, medan samma siffra för vuxna i åldrarna 25-34 år var 10 %. För att sätta dessa siffror i
perspektiv kan nämnas att arbetslösheten för den yngre gruppen låg på 4 % år 1988 (Bunar &
Trondman 2001).
Arbetsmarknadens försämrade och hårdnande klimat drabbade alltså de unga hårt. Enligt Bunar &
Trondman (2001) innebar förändringarna på arbetsmarknaden under 90-talet (för ungdomar),
förutom att ungdomsarbetslösheten ökade kraftigt, en relativt stor minskning av andelen
heltidsarbetande ungdomar samt en kraftig minskning av antalet ungdomar med fast anställning.
De som har drabbats allra hårdast är arbetarklassens ungdomar, främst de unga män som var på
väg in i industrin eftersom det bland annat var här som sysselsättningskrisen slog som hårdast.
Efter ett turbulent årtionde har dock situationen på arbetsmarknaden stabiliserats. Även om
arbetslösheten inte är så låg som den var i slutet av 80-talet så har den i alla fall halverats. År 2002
7
låg arbetslösheten i hela riket på ca 4 % totalt, och 8 % i åldersgruppen 16-24 år
(Ungdomsstyrelsen 2003). I Göteborgsområdet är arbetslöshetssiffrorna högre i alla kategorier
utom åldersgruppen 16-24 år då denna siffra är 7.2 % i jämförelse med 4.8 % i hela befolkningen.
Dessutom kommer de unga snabbare ut i arbetslivet idag vilket är ett steg i rätt riktning även om
arbetslösheten förväntas öka för att under 2005 återigen minska (Lidfeldt 2003).
De arbetstillfällen som har skapats är dock inte av samma sort som de som försvann under 90-
talet. Förutom att arbetslösheten ökade under perioden så förändrades även de arbeten som fanns
kvar. Yrken och branscher med högre krav på utbildning ökade i antal, medan antalet arbeten med
lägre utbildningskrav inom till exempel tillverkningsindustrin minskade. Denna utveckling har
höjt kraven på utbildning och goda kvalifikationer på arbetsmarknaden, något som försvårar för
mindre studiebenägna ungdomar att få arbete. Under 80-talet kunde man ”sköta sig” igenom
skolan och få ett jobb direkt efter avslutad grundskoleutbildning eller 2-årigt gymnasium (Bunar &
Trondman 2001). Reformer i betygssystemet och övergången till enbart 3-åriga gymnasieprogram
har dock praktiskt taget omöjliggjort detta scenario och ytterligare försvårat för de ungdomar,
främst med arbetarklassbakgrund, som vill komma ut i arbete så tidigt som möjligt att lyckas
uppnå det målet.
I ljuset av vad som skedde på arbetsmarknaden under 90-talet kan man slå fast att beredskapen vid
detta tillfälle inte var särskilt god. Frågan är om ungdomar idag är oroliga för att bli arbetslösa och
om någon grupp oroar sig mer än andra? Enligt Ungdomsstyrelsens Attityd- och värderingsstudie
(2003) oroar sig unga mindre för arbetslöshet nu än för tio år sedan (jfr 1993 och 2002). De som
oroar sig mest är de som har en låg utbildning, det vill säga arbetarna. Man kan också se att unga
som bor i större kommuner är mer oroliga än unga i mindre kommuner, att tillfälligt anställda är
mer oroliga än fast anställda, samt att unga kvinnor och unga födda utomlands är mer oroliga än
svenskfödda unga män.
Kvinnor är mer oroliga för att bli arbetslösa trots att de presterar bättre än män genom hela
skolsystemet och då också på gymnasiets samtliga inriktningar inom programmen. Björnsson
(2005) konstaterar också att i de olika sociala klasserna så är mönstret likadant även om man
generellt presterar bättre ju högre klass man tillhör. Detta gäller dessutom när man tittar närmare
8
på elever med utländsk bakgrund även om man inte får glömma att skillnaderna i prestation är
beroende av etnicitet och hur länge man befunnit sig i Sverige. I ljuset av dessa data är det
förvånande att man som helhet ser att pojkar har en högre självtillit än flickor vilket därmed tycks
vara oberoende av skolprestation. Detta också då sambandet mellan utbildningsnivå och status på
arbetsmarknaden är positivt (Björnsson 2005). En av förklaringarna till detta kan vara att
arbetslösheten hos akademiker idag är hög då 34 % av de arbetslösa tillhör denna grupp i
Göteborgsområdet och kvinnorna dominerar här (Lidfeldt 2003; Edward 2005). Man kan dock
konstatera att det är de svagaste eleverna med arbetarklassbakgrund som har svårast att etablera
sig på arbetsmarknaden och även här är kvinnorna mest utsatta (Björnsson 2005).
Eftersom arbetarklassen, och då främst den unga arbetarklassen, var de som drabbades hårdast av
90-talets förändrade arbetsmarknad, så är det naturligt att det bland dem uppstod en ökad oro för
arbetslöshet. Det var ju de jobb de hade, eller hade siktena inställda på, som försvann.
Undersökningar visar också att risken att bli arbetslös ökar om ens föräldrar, partner eller vänner
är arbetslösa (Bunar & Trondman 2001). Eftersom arbetslösheten är störst bland arbetarklassen så
är sannolikheten också stor att arbetarklassungdomarna har någon eller några i sin närhet som är
eller har varit arbetslösa. Detta torde öka deras medvetenhet om och oro inför arbetslösheten,
eftersom den blir en del av deras vardag i långt högre utsträckning än vad den blir för barn till
högre tjänstemän och akademiker.
Enligt 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, är det en av gymnasieskolans
uppgifter att ”fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet
och studier vid universitet och högskolor” (Utbildningsdepartementet 2000:9). Vidare beskrivs i
Lpf 94 att detta ska genomföras genom samverkan med den obligatoriska skolan, arbetslivet,
universiteten, högskolorna och samhället i övrigt. Vem som har ansvaret är beroende av den
arbetsfördelning som rektor gjort men det är skolans personal som gemensamt skall ”bidra med
underlag för elevernas val av utbildning och yrke, informera och vägleda eleverna inför deras val
av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och därvid motverka sådana begränsningar i
valet som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund” (Utbildningsdepartementet
2000:17).
9
Skolan skall dessutom ge eleverna det stöd de behöver för att välja rätt inför framtiden och vara
förberedda på förändringar av arbetslivet. Skolan ska förmå eleverna att lägga grunden för ett
livslångt lärande. Skolan ska vägleda eleverna genom att ge underlag, visa valmöjligheterna och
villkoren och skolan ska aktivt motverka begränsningar i dessa val som grundar sig på faktorer
som kön, social bakgrund och utbildning (Utbildningsdepartementet 2000). Frågan är hur man
lyckas här och vad som kan göras annorlunda.
10
Begrepp och teorier
”I åttan läste vi om välfärdssamhället” är en artikel av Mario Zetino Duarte som behandlar den
sociala och kulturella reproduktionen i samhället, ”det vill säga det sätt på vilket samhället från en
generation till en annan återskapar sociala grupper och enskilda individers sociala tillhörigheter
och positioner på arbetsmarknaden” (i Bunar & Trondman 2001:169). Dagens samhälle och
arbetsmarknad är i ständig förändring vilket ställer ökande krav på människor. Skoltrötta
ungdomar på 80-talet hade inga problem att få ett arbete på “bruket” oavsett vilka betyg de hade.
Idag har vi en helt annan situation. Arbetsmarknaden är tvungen att rationalisera sina
arbetsmetoder vilket resulterar i större produktion med minskad arbetskraft. Hur klarar sig de
skoltrötta ungdomarna med låga betyg på dagens globala och rationaliserade arbetsmarknad som
ställer så höga krav på kunskap och kompetens?
De skoltrötta ungdomarna med låga betyg klarar sig dåligt på sena 90-talets arbetsmarknad (Bunar
& Trondman 2001). Arbetsmarknaden globaliseras och utvecklas allt mer och därigenom ställs
nya och högre krav på de flesta arbetssökande. Globalisering, kunskap, teknikutveckling och
konkurrens spelar en avgörande roll inte bara på arbetsmarknaden utan även inom hela
utbildningssystemet. På grund av globaliseringen ger företagens flyttning av produktion till
lågavlönade länder inte bara betydligt större vinster utan även sänkta produktionskostnader.
Därigenom förändras arbetsmarknadens struktur. Bättre kvalifikationer och bättre kunskap dvs.
bra betyg ses som ett normalt krav för att få ett jobb. Den högre utbildningen räcker ibland inte
långt, utan man får nöja sig med enklare okvalificerade jobb, trots sin höga kompetens. Nya
utvecklade tekniska metoder förenklar arbetet och orsakar ett minskat behov av arbetskraft vilket
leder till hårdare konkurrens på arbetsmarknaden. De skoltrötta ungdomarna som huvudsakligen
kommer från arbetarfamiljer ser välfärdssamhället som något som existerar bara på papper. De är
negativa till det mesta eftersom de har dåliga förebilder i sin omgivning, de vet dessutom hur svårt
det är att få ett jobb även om man har högre utbildning. Detta då kontakter är avgörande då
ingångarna på arbetsmarknaden för nyexaminerade akademiker är alltför få (Wettergren 2006).
Därför vill många av dem inte ens försöka läsa vidare, de tror att det blir bäst att försöka få ett
hyggligt arbete. Men det finns även de som tycker annorlunda. Ungdomar som ser positivt och
optimistiskt på sin framtid härstammar oftast från välutbildade akademiska familjer där högre
11
utbildning är något som är utvecklande och ger bättre möjligheter. I det här fallet fortsätter den
kulturella reproduktionen från en generation till annan. Arbetarbarnen blir arbetare själva och
akademikerbarnen blir akademiker. Med hjälp av sådana exempel kan skillnaden mellan den
sociala och kulturella reproduktionen förklaras. Den sociala reproduktionen är ”ett socialt
återskapande av villkor, social tillhörighet och specifika positioner på arbetsmarknaden” dvs. ”hur
till exempel arbetare blir arbetare” . Den kulturella reproduktionen ”försöker synliggöra och
analysera de livsmönster som får till exempel ett arbetarbarn att själv vilja bli arbetare och ett
akademikerbarn att se akademiska studier som något för givet taget” (Bunar & Trondman
2001:169).
Det som framkommer i studien av olika social bakgrund och skolmiljöer i grundskolan,
presenterad i boken skola-fritid-framtid, visar att det fysiska såväl som det ekonomiska avståndet
mellan olika ekonomiskt starka grupper i samhället har ökat snarare än minskat på senare år. Man
konstaterar att skolans organisation, lärarnas gruppindelning och elevers egna val leder till att
elever från olika skikt separeras alltmer under grundskolan för att ytterligare accentueras i
gymnasiet. Gymnasieskolor är ofta specialiserade på teoretiska eller praktiska program och
framtida yrkesplaner ligger ofta nära deras sociala bakgrund. Dessa sociala hierarkier kan
fortfarande upprätthållas av utbildningshierarkierna men också genom återskapandet av
kulturmönster. Det visade sig att det finns tydliga skillnader i elevers och föräldrars förtrogenhet
med kulturella aktiviteter som teater, musik, litteratur och konst. Skolans kulturella utbud stämmer
mer överens med medelklassens än arbetarnas barn och föräldrars intressen även om skolor delvis
anpassade sig till den på skolan dominerande gruppen (Jönsson et. al. 1993).
Om man följer Bourdieus idéer så hävdar han att de olika klasserna baserar sig på olika
livsbetingelser i relation till livsstilar, smaker och handlingsmönster (Bourdieu 1984). Detta i sig
innebär att vi kommer att tillägna oss eller inverstera i olika former av tillgångar utifrån våra
livsbetingelser. Det som Bourdieus menar med tillgångar är kapital. Kapital indelar han i tre delar
som benämns kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital. Det kulturella kapitalet är tillgång till den
legitima kulturen, skolsystemet och den högre utbildningen liksom tillgång till språket.
Ekonomiskt kapital är innehav och kontroll över ekonomiska tillgångar. Slutligen är Socialt
kapital vad man har för kontakter och förbindelser för att kunna göra det man önskar i livet. Han
12
hävdar att man utvecklar ett habitus utifrån olika livsbetingelser vilket gör att man uppfattar,
bedömer och handlar på ett bestämt sätt. Detta innebär att livsstil, smak och sociala handlingar är
habitus omsatt i praktiken. Dessa skillnader i habitus innebär att ju äldre barnen blir ju färre
beröringspunkter har de och ju mer skilda liv lever de. Detta leder till en tydlig segregering i
samhället både fysiskt men också psykiskt. Skolan och utbildning fungerar enligt Bourdieu som en
fördelning av det kulturella kapitalet som i sin tur bidrar till en reproduktion av det sociala
rummet. Han kunde se samband mellan skolframgång och den sociala miljön. Beroende av vårt
kapital minskas möjligheterna att vi med hjälp av skolan kan ta oss till en annan klass.
Utbildningskapital räcker inte för att radera ut de sociala och ekonomiska kapitalskillnaderna. De
som presterar bäst är också de som erbjuds den högsta formen av kulturellt kapital från sin familj
(Bourdieu 1984). Fördelningen av det kulturella kapitalet utspelar sig mellan familj och skola och
familjers strategi är att förbättra sitt kapital enligt Bourdieu. Vilket styrks av att ungdomar under
de senaste två generationerna ökat sin utbildningsgrad i förhållande till sina föräldrar
(Ungdomsstyrelsen 2003).
De ungdomarna som har en negativ syn på sin framtid upplever samhällets möjlighetsstrukturer
som alltför begränsade samtidigt som de har väldigt svaga viljestrukturer. Relationen mellan
viljestruktur och möjlighetsstruktur visar hur mycket av det man vill uppnå i sitt liv (vad man vill
bli, vad man vill jobba med, hur och var man vill bo, osv.) är möjligt att förverkliga i de olika
möjligheterna som samhället bjuder på. I den här relationen uppstår också den grundläggande
materiella (hur ens ekonomiska situation ser ut), sociala (hur väl man är integrerad i samhället)
och existentiella (kan man bli det man vill bli?; hur ser man på sin egen situation?) tilliten som
kännetecknar ungdomarnas livsvillkor. Man kan konstatera att de objektiva möjlighetsstrukturerna
till stor del formar de subjektiva viljestrukturerna och ”den grundläggande tilliten kan definieras
som en god överensstämmelse mellan just objektiva villkor och subjektiva förståelseformer och
val” (Bunar & Trondman 2001:67). Viljestrukturerna visar hur väl man hanterar sin egen
självförståelsekänsla, hur medveten man är om det man vill bli och vad man är beredd att göra för
att åstadkomma det. Å andra sidan är viljestrukturerna beroende av möjlighetsstrukturerna som
bestämmer hur mycket av det man vill uppnå, egentligen är möjligt att förverkliga. Det tragiska
gapet uppstår när skillnaden mellan viljestrukturer och möjlighetsstrukturer är påtaglig, dvs. när
man inser att det man vill uppnå är en och det man kan en helt annan sak. Man hamnar i ett
13
tragiskt gap som hämmar ens viljestrukturer; man vill så gärna förverkliga sina drömmar men har
ingen möjlighet till det. Man kan inte förverkliga sina viljestrukturer eftersom de inte stämmer
överens med samhällets möjlighetsstrukturer (Bunar & Trondman 2001).
Det som idag ofta är avgörande för framtida möjligheter på arbetsmarknaden är graden av
utbildning. Detta då man idag förväntas ha en gymnasieutbildning och valet av denna tycks vara
ett viktigt vägskäl. Även om gymnasieskolans mål då de yrkesförberedande programmen blev 3-
åriga var att man inte skulle utestängas ifrån högre utbildning har naturligtvis dessa program
fortfarande en väg direkt ut på arbetsmarknaden till skillnad mot de teoretiska linjerna. Om man
tittar närmare på vad som avgör valet av och till gymnasiet kan man konstatera att det är ett flertal
faktorer som är avgörande för detta. Några av dessa uttrycks av Stefan Lund (2006) som
yrkesinriktade, karriärinriktade, konsumtionsinriktade, gruppinriktade, intresseinriktade och
traditionsinriktade. Det yrkesinriktade valet innebär som namnet säger att man gör alla sina val för
att göra sig attraktiv på arbetsmarknaden inom ett visst yrke eller en viss bransch. Den
karriärinriktade gör strategiska val för att ta sig in på högskolan medan den konsumtionsinriktade
har i sikte att bara trivas och ha roligt. Den gruppinriktade valhandlingen görs för att hamna i
sociala sammanhang med likasinnade vad gäller intressen och inställning till studier.
Avslutningsvis nämner han de intresseinriktade valen där man väljer utifrån sina fritidsintressen
och de traditionsinriktade valen som görs utifrån sin sociala position och egen historia (Lund
2006).
I detta allt större utbud av skolor, utbildningar och specialkurser är det enligt Popkewitz de elever
som är flexibla och kan utnyttja detta system som är vinnarna (Popkewitz 2000). Även Stefan
Lund pekar på det som Popkewitz också ser nämligen att de elever som inte kommer från en
studievan miljö har fått ett ökat behov av vägledning om de inte ska bli förlorarna i den
marknadsanpassade skolvärlden (Popkewitz 2000; Lund 2006). Denna fara kvarstår naturligtvis
även vid val till högskola och universitet som konkurrerar om eleverna på samma sätt som
gymnasiet idag (Wettergren 2006; Bagge 2006).
Frågan som tas upp i denna undersökning är om dagens skola är i stånd att klara av sin uppgift att
stödja eleverna i de val de gör på denna kvasimarknad så att talang och egna önskemål skall vara
14
styrande istället för kön eller bakgrund dvs. att undvika det i första hand traditionsbundna valet.
Detta då det visar sig att bara en tredjedel av arbetarföräldrar vill att deras barn skall läsa vidare på
högskola och universitet medan det är en självklarhet hos de flesta akademikerföräldrar (Jonsson
1992). Man kan också konstatera att cirka 14 % av arbetarbarnen och cirka 50 % av
akademikerbarnen läser vidare på universitet och högskola idag (Hilding 2000). Dessutom skall
man göra kvinnor mindre oroliga inför framtiden och arbetslivet. Detta med åtanken att det ”ger
alla unga människor de kompetenser som det globala marknads- och kunskapssamhället
efterfrågar” (Bunar & Trondman 2001:188), istället för att den traditionella arbetsklassen
”fortsätter att reproduceras fast den i stor utsträckning saknar en arbetsmarknad” (Bunar &
Trondman 2001:189).
15
Metod Metodval
Metoden i sig är "ett redskap, ett sätt att lösa problem och komma fram till ny kunskap" (Holme
och Solvang 1991, s. 12). Val av forskningsmetod görs utifrån frågeställningarna för att på bästa
sätt ge svar på dessa enligt Bryman (2002) och Kvale (1997).
Den huvudsakliga anledningen till val av forskningsmetod har gjorts utifrån mina frågeställningar
för att på just bästa sätt ge svar på dessa enligt Bryman (2002) och Kvale (1997).
Frågeställningarna som jag valt är:
– Vilka ungdomar är mest oroliga för framtiden och att bli arbetslösa, finns det en koppling mellan
detta och social bakgrund eller kön?
– Hur påverkas elevernas val av skolans närmande till marknaden ur lärarens perspektiv?
– Hur påverkas elevernas framtid av skolans närmande till marknaden ur lärarens perspektiv?
Därför har jag i denna undersökning som genomförts i tre steg (A-C) använt både kvalitativa och
kvantitativa metoder (se tabell 1).
Undersökning Metod Antal deltagare Utfört
A Intervju 5 apr-04
B Enkät 446 Vårterminen 2006
C Intervju 2 aug-06
Tabell 1. Visar en översikt över de tre olika undersökningarnas antal deltagare, använd metod
och tid för utförande.
I den inledande förstudien (A) i detta arbete valdes intervju som metod därför att enskilda
intervjuer ansågs i detta fall kunna ge mer och djupare information kring dessa ämnen i de fem
utvalda elevernas fall på just denna gymnasieskola och ort. Intervjumetoden ger just möjlighet till
16
en djupare förståelse av respondentens åsikter då uppföljande frågor och klargörande av dessa är
möjlig så att hur frågor uppfattas inte blir avgörande. Denna förstudie kan också sägas utgöra en
förståelsefas inför den egentliga undersökningen enligt Holme och Solvang (1991). Dessutom
testades även de nya frågor som lagts till enkäten liksom de tagna från den tidigare
undersökningen av ungdomsstyrelsen (2003).
Resultaten från förstudien följdes upp med en kvantitativ enkätundersökning (B) för att utreda om
de i förstudien funna fenomenen var representativa för ungdomarna vid valt gymnasium. Ett brett
utgångsmaterial där specifika frågor besvarades var målet. Vilket är en av fördelarna med
enkätundersökningar där ett stort antal personer kan ingå i undersökningen som genomförs på kort
tid (Bryman 2002). Detta är en kvantitativ metod där resultaten består av mätbara data som ger en
översikt av olika åsikter som kan styrkas med statistiska metoder. Detta möjliggör enligt Holme
och Solvang (1991) generalisering av resultaten som framkommer i en enkätundersökning vilket
innebär att man kan dra slutsatser bortom det empiriska materialet (Kvale 1997). Detta kan man i
denna studie konstatera vara begränsat till vald skola.
I den tredje och avslutande studien (C) utfördes en kvalitativ undersökning där två lärare vid
samma gymnasieskola intervjuades kring lärarens syn på konsekvenserna av skolans närmande till
marknaden för elevers framtida val. Motivation till att den kvalitativa metoden använts är att man
fokuserar på hur individer uppfattar, upplever och tolkar olika saker (Backman 1998). Det anses
dessutom vara den bästa metoden då man söker en pedagogs åsikt och har formulerat sin
frågeställning (Bjurwill 2001).
En av de parametrar som ses som problem i intervjustudier är hur man som intervjuare med sin
erfarenhet och sina åsikter påverkar respondenten. Man kan dock som Kvale hävdar se denna
interaktion som denna metods styrka (1997). Tillförlitlighet och giltighet hos en studie ger ett mått
på om man får samma resultat om man med samma metod under samma förhållanden upprepar en
undersökning. Det i intervjuer ofta begränsade mängden respondenter ses ofta som ett hinder för
att man skall kunna dra mer långtgående slutsatser.
17
Planering
De elever och lärare som ingick i denna studie studerar respektive undervisar vid ett gymnasium i
en mindre kommun, där orten har drygt 20 000 invånare (SCB 2005).
Eleverna i den kvalitativa förstudien valdes utifrån en studiegrupp där olika social bakgrund, kön
och gymnasieprogram naturligt var representerade. De elever i denna undersökning som var
tillgängliga och frivilligt ställde upp var de som skulle ingå i denna studie. Enligt Kvale (1997)
anses att antalet intervjupersoner bör ligga mellan 5 - 25 personer beroende på bland annat tid och
resurser. De fem eleverna som ville delta i denna undersökning representerade olika kön men
också olika sociala och kulturella bakgrunder utan att detta initialt efterfrågats. Intervjuguiden
utformades för att få svar på samma frågor från alla respondenter (se bilaga 2).
Urvalet vid den följande kvantitativa undersökningen gjordes så att flertalet av skolans
programinriktningar, kön, ålder och social bakgrund garanterat skulle representeras. Detta då jag i
egenskap av projektledare gjorde ett kvoturval på klassnivå för att alla program liksom årskurser
skulle vara en spegling av denna del av befolkningen (Bryman 2002). Detta försäkrades genom att
alla klasser som hade beteckningen a valdes. Detta då alla olika program som existerade på skolan
skulle komma med liksom de tre olika årskurserna. Eftersom det fanns fler praktiska linjer än
teoretiska valde jag att där det fanns även ta med b klasserna hos de teoretiska linjerna. Detta
innebär att hälften av alla elevers klassföreståndare skulle erhålla enkäter för sin klass. Detta för
att få ett tillräckligt stort underlag för att kunna generalisera situationen på skolan även om urvalet
inte var helt slumpmässigt. Delar av enkäten kommer från ungdomsstyrelsens undersökning De
kallar oss unga (Ungdomsstyrelsen 2003) för att undvika de svårigheter som formulering av
frågor i enkätundersökningar skulle undvikas (se bilaga 1).
Lärarna valdes inte slumpmässigt ut men utifrån att de var positivt inställda till att delta i
undersökningen och undervisade i önskat ämnesområde. De tillfrågades muntligen för att ge
utrymme för ett nekande svar då deltagandet var frivilligt. Här uppfylldes inte Kvales riktlinjerna
att man bör intervjua minst fem personer men då tanken var att få ett antal olika åsikter och tiden
var en begränsande faktor då detta är en c-uppsats gjordes denna prioritering (Kvale 1997).
18
Intervjuguide utformades även här för att få fram motsvarande svar hos båda respondenterna (se
bilaga 2).
Deltagare
Eleverna och lärarna ges fiktiva namn som kommer att användas genom hela detta avsnitt enligt
följande:
Den första eleven kallas Cheng. Han går på ett naturvetenskapligt program och är född utomlands
av utomeuropeiska föräldrar. Han kommer från en arbetarbakgrund.
Den andra eleven ges namnet Karin. Hon går på ett tekniskt utbildningsprogram och är född i
Sverige och har en svensk mor med arbetarbakgrund och hennes far är okänd.
Den tredje eleven som kallas Jonas går också på ett tekniskt utbildningsprogram. Han är själv född
i Sverige liksom sin far. Hans mor kommer ifrån Nordamerika. Hans föräldrar är båda av
arbetarbakgrund.
Den fjärde eleven går ett tekniskt utbildningsprogram och kommer att kallas Anna. Hon är född i
Sverige liksom sina föräldrar. Hon har en mor med akademisk bakgrund och en far med
arbetarbakgrund så hennes bakgrund kallas för akademisk då en av föräldrarna har denna
bakgrund.
Den femte eleven kallas Lina och hon går ett internationellt samhällsvetenskapligt program. Hon
är liksom sina föräldrar född i Sverige och båda föräldrarna är akademiker.
Den första läraren är kvinna och har undervisat under drygt ett decennium vid vald gymnasieskola.
Den andra läraren är en kvinna som undervisar på samma gymnasium där vederbörande har
arbetat under ett flertal år.
19
Genomförande
Intervjuerna för den förberedande undersökningen var strukturerade och genomfördes med
specifika frågor i samma ordning som grund där de beräknades vara korta dvs. ca 5-10 minuter
långa (se bilaga 2). Detta då tanken med dessa frågor var i första hand att testa frågorna inför
enkätundersökningen. Intervjuerna utfördes utanför lektionstid och i ett avskiljt litet grupprum på
skolan för att eleverna skulle kunna prata fritt utan att påverkas eller bli störda av omgivningen.
Intervjuerna med lärarna utfördes i ett lärarrum och var mer öppna och därmed semistrukturerade
men också de korta då de var ca 10-15 minuter långa. Anledningen till att intervjuerna här var
korta var att jag släppte en öppen fråga och lät läraren prata medan jag kunde inflika frågor som
uppmanade läraren att förtydliga eller exemplifiera sina åsikter och när jag fått tillräckligt med
information avslutades intervjun. Att få långa svar på korta intervjufrågor anses vara det ideala
vilket därför eftersträvades (Kvale 1997). Alla intervjuer spelades in på bandspelare utom den
första lärarens som sammanfattades skriftligen efter intervjun på grund av tekniska problem. Alla
andra intervjuer transkriberades med alla delar nedskrivna. De viktigaste partierna av intervjuerna
valdes utifrån studiens syfte och frågeställningar och sammanfattades i vissa fall för att sedan
användas direkt som citat eller i dess sammanfattade form.
Trots att enkätfrågorna som tagits från ungdomsstyrelsens undersökning, De kallar oss unga
(Ungdomsstyrelsen 2003), tidigare var utvecklade prövades dessa och några ytterligare frågor i
den inledande förstudien. Då dessa fungerade där delades enkäterna vid senare tillfälle ut till
klassföreståndarna i hälften av skolans klasser. Klassföreståndarna utförde enkätundersökningarna
i klassrummen på klassföreståndartiden för var och en av klasserna under vårterminen 2006.
Enkätundersökning innebär att man vanligen använder frågor som på förhand har formulerats och
där svarsalternativen är begränsade och också de förutbestämda vilket var fallet i denna
undersökning (Holme och Solvang 1991).
20
Etiska principer
Det finns fyra principer som man bör ta hänsyn till vid en samhällsvetenskaplig undersökning.
Dessa är Informationskravet, samtyckeskravet, konfidetialitetskravet och nyttjandekravet
(Vetenskapsrådet 1990).
I enkätens försättsblad på samma sätt som muntligen innan intervjuerna informerades deltagarna
om studiens syfte som sig bör (Bilaga 1). Detta enligt informationskravet som lyder att: "forskaren
skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte"
(Vetenskapsrådet 1990:7).
Samtyckeskravet som lyder enligt följande: "deltagare i en undersökning har rätt att själva
bestämma över sin medverkan" (Vetenskapsrådet 1990:9). Detta kunde uppfyllas genom att det
klargjordes att deltagandet var frivilligt i försättsbladet till enkäten. Det valdes dock bort att hämta
samtycke från föräldrar då alla elever i undersökningen översteg 15 års ålder. Lärarna liksom
intervjuade elever frågades muntligen om de ville delta vid intervjuerna vilket godtogs i de sju
fallen. Hela studien inleddes dessutom med att en av skolans programrektorer muntligen godkände
att undersökningen kunde utföras på det valda gymnasiet.
Konfidentialitetskravet som innebär att man generellt skall skydda personuppgifter vilket även
innebär att man skall förvara dessa så att obehöriga inte har tillgång till dessa enligt
vetenskapsrådet (1990). Detta uppfylldes genom att eleverna som ingick i enkätundersökningen
inte angav namn på enkäterna då undersökningen fysiskt utfördes av respektive klass
klassföreståndare. Dessutom har enkätsvaren sammanställts av mig själv för att borga för
konfidentialiteten. Deltagarna har givits nya namn och endast gymnasieprogrammet offentliggörs
vilket garanterar avidentifiering.
Forskningsresultaten används endast här i forskningssyfte och gör därmed att studien uppfyller
nyttjandekravet enligt vetenskapsrådet. Intervjuer av elever och lärare har transkriberats och
bandupptagningen raderats för att uppfylla detta krav. Även enkäter destrueras vid arbetets
färdigställande.
21
Bortfallsanalys
En svarsfrekvens vid enkätundersökningar på mellan 60-70% anses vara acceptabel vilket stärker
denna undersökning då svarsfrekvensen är 61 % (Bryman 2002). Detta då 446 av de 736
utlämnade enkäterna besvarats. Av de 41 utvalda klasserna har 12 valt att inte lämna in enkäterna,
d.v.s. 71 % av klassföreståndarna har genomfört undersökningen. Det är känt att intresset hos
uppgiftslämnaren för undersökningen som i detta fall även inkluderar klassföreståndaren är
avgörande för svarsfrekvensen. Om detta eller annan orsak till att enkäten inte genomfördes är
okänd. En ökad svarsfrekvens hade kunnat uppnås om medel hade funnits tillgängliga då man vet
att belöningar i olika former har denna effekt (Bryman 2002). En påminnelse till
klassföreståndarna utfördes dock för att öka svarsfrekvensen.
Metoddiskussion
Det är naturligt att undersökningen såhär i efterhand hade kunnat utföras på ett bättre sätt. Här
kommer att tas upp några av de delar som kan vara av avgörande vikt för undersökningens
validitet, reabilitet och generaliserbarhet.
Den inledande förstudien och lärarintervjuerna där endast fem elever respektive två lärare ingick
kan upplevas som att det var ett litet material. Detta begränsar naturligtvis dessa studiers
generaliserbarhet även om man får en djupare förståelse för de frågor som avhandlas vilket kan ses
som intervjumetodens styrka (Kvale 1997). Då syftet med denna undersökning i första hand var att
testa enkätfrågorna så fyllde den det syftet liksom att ge ett antal aspekter på hur lärare uppfattar
att elevers val eller framtid påverkas av skolans närmande till marknaden kan jag rättfärdiga denna
del av undersökningen.
Det som kan kritiseras när det gäller enkätundersökningens validitet är att det kan vara svårt att
reproducera data på en annan ort eller en annan tidpunkt då endast en skola har undersökts med
sina specifika förutsättningar (Kvale 1997). Då mitt intresse har varit att studera just denna skola
så fyller studien detta syfte.
22
Vid intervjuerna bör man också vara medveten om att man som intervjuare kommer att utgöra ett
verktyg men ett specifikt verktyg som kan komma att påverka studiens utfall på ett mer eller
mindre avgörande sätt (Kvale 1997). Jag har till exempel varit medveten om att man kan tänka sig
att respondenterna försöker sondera vad för svar som är "önskvärda". Jag har därmed tagit hänsyn
till att respondenterna kan styras av detta under arbetets gång och tror därför att min påverkan på
undersökningen har minimerats. Dessutom kan respondenterna enligt Kvale (1997) påverkas av
bandspelaren genom att detta inte blir ett "normalt" samtal men jag har konstaterat att de snabbt
glömmer bort dess existens.
De fyra etiska förhållningsreglerna har enligt vetenskapsrådet uppfyllts (1990). Detta även man
kan tänka sig att i egenskap av lärare på en skola kan elever påverkas att medverka även om de
inte vill det. Detta framförallt vid enkäterna där jag inte har kunnat sondera tvekan kring
medverkan. Jag tror dock att klassföreståndarna har kunnat hantera detta.
Risken med att använda enkätundersökning är att bortfallet inte är symetriskt utan att en specifik
grupp inte representeras i undersökningen. När jag tittat närmare på materialet konstaterar jag att
antalet kvinnor och män är relativt lika liksom den åldersmässiga spridningen vid
enkätundersökningen. I denna undersökning finns det dock program som valt att inte delta av
okänd anledning vilket naturligtvis kan orsaka snedvridning av resultatet. Det som kan väga upp
detta i denna studie är att undersökningens storlek till åtminstone en del återigen kan neutralisera
detta problem då stora urval ger pålitligare resultat än ett litet urval (Holme och Solvang 1991).
.
23
Resultat och analys
Elevernas syn på arbetslöshet
Det som var förvånande är att alla fem intervjuade elever i förstudien trodde sig bli arbetslösa
under sitt liv, oberoende av bakgrund. Detta kan ses i svaren på frågan "Tror du att du någon gång
kommer att bli arbetslös?" Cheng svarade: "Ja". Karin: "Det kan gott hända". Jonas: "Ja, det
kommer jag att bli!" Anna: “Det är mycket möjligt". Lina: "Ja, det tror jag". Utifrån detta kan vi
konstatera att det är Anna och Karin som är mer tveksamma till om de blir arbetslösa men att detta
ändå är helt möjligt. Med tanke på deras helt skilda bakgrunder kan vi inte se att det finns en
skillnad mellan bakgrund och tron på att man någon gång blir arbetslös. Detta då vi även hittar
både arbetarbarn och akademikerbarn i den direkt jakande gruppen.
När man istället tittar på den på förstudien följande kvantitativa studien konstateras det att det
Kommer du någon gång i livet
vara arbetslös?
JA
NEJ
VET EJ
stämmer då det inte finns någon markant skillnad
mellan ungdomar från arbetarbakgrund och
andra grupper när det gäller tron på att man
kommer att bli arbetslös. Detta då utav de 55 %
som tror sig veta detta tror cirka 30 % att de
kommer att bli arbetslösa medan cirka 25 % inte
tror att de kommer att bli arbetslösa (figur 1) .
Figur 1. Visar elevers inställning till arbets-
löshet med två arbetarföräldrar i procent.
24
Detta kan man se som ett nytt fenomen som speglar de förändringar på arbetsmarknaden som har
skett de senaste 25 åren. Utifrån arbetsmarknadens situation kan man tänka sig att detta inte var
svar man kunnat få för bara några år sedan och definitivt inte på 80-talet då arbetsmarknaden
blomstrade. Detta innebär också att dessa ungdomar ser på arbetsmarknaden på ett annorlunda sätt
då man talar om omväxling och karriärbyten som något man tar förgivet. I förstudien uttrycker
Cheng uttrycker detta på följande sätt: "Men man kanske vill byta jobb någon gång.….lite
omväxling". Man är också medveten om att sådana steg kan medföra perioder av arbetslöshet.
Utgångspunkten är hos nästan en tredjedel av ungdomarna enligt enkätundersökningen alltså att
Figur 2. Visar hur många elever i procent
som känner oro eller ej inför att bli arbetslös.
rädda för att bli arbetslösa, medan 50 % inte är rädda för detta (figur 2). Man kan utifrån dessa
enkätsvar inte dra några slutsatser vad det gäller den sociala bakgrunden. Det som dock blir
uppenbart i enkätundersökningen är att oron för arbetslöshet är högre hos kvinnor än män.
Har du själv under den senaste
tiden känt dig orolig för att du ska
bli arbetslös?
JA
NEJ
man kommer att bli arbetslös och frågan om
man är rädd för detta blir då mycket intressant.
Vi konstaterar här att flertalet av ungdomarna
är rädda för att bli arbetslösa i förstudien. Detta
då Karin inte alls är rädd för att bli arbetslös
svarar hon nej på denna fråga men även Lina är
endast måttligt rädd för detta då hon säger:
"Nej inte just nu". Hon ger dock uttryck för en
rädsla då hon genom uttalandet: "Åh, det blir
mer problem när man skaffar eget boende och
såna grejer". Detta konfirmeras också i den
kvantitativa undersökningen där ungefär 50 %
av ungdomarna vid undersökt gymnasium är
25
Enkätundersökningen visar att 62 % av kvinnorna är oroade medan endast 41 % av männen har
samma oro för arbetslöshet vilket stämmer överens med Ungdomsstyrelsens undersökning (2003)
(se figur 3 och 4). Detta bekräftas i tidigare studier där kvinnors självbild är lägre än mäns trots
Figur 3. Visar hur många kvinnliga elever Figur 4. Visar hur många mannliga elever
som känt sig oroliga för att bli arbetslösa som känt sig oroliga för att bli arbetslösa
högre prestationer men vid gymnasiet är skillnaden mer markant (Björnsson 2005). Denna studie
bekräftar dock att det finns en rädsla för arbetslöshet och att denna är beroende av könstillhörighet
men just i vald skola och hos dessa fem eleverna så gäller inte de slutsatser som drogs i enkäten
från Ungdomsstyrelsen, dvs. att ungdomar med arbetarbakgrund är mer rädda för att bli arbetslösa
(2003). Varför dessa uppgifter inte bekräftas i denna undersökning kan ha flera olika anledningar
där en är att man ser nya möjligheter på arbetsmarknaden öppna sig eller att man helt enkelt
resignerat och accepterar att man kommer att vara arbetslös i perioder kanske på samma sätt som
många i ens omgivning (Bunar & Trondman 2001).
Det som också blev synbart i enkätundersökningen är att eleverna är medvetna om hur
arbetsmarknaden, och därmed möjlighetsstrukturen, ser ut. Detta blir speciellt synbart i förstudien
när Anna återger en berättelse om en nära släkting som har fina betyg från akademiska studier och
utlandsmeriter men ändå har svårt att få arbete. Hon säger: "Hon har läst i Australien men saknar
arbetslivserfarenhet. Det är ingen som anställer henne för hon har gått och läst ah, större delen av
Har du själv under den senaste
tiden känt dig orolig för att du ska
bli arbetslös?
JA
NEJ
Har du du själv under den senaste
tiden känt dig orolig för att du ska
bli arbetslös?
JA
NEJ
26
sitt liv". Man kan bekräfta detta då det i Göteborgsregionen är 34 % av de arbetslösa som har en
akademisk utbildning idag (Lidfeldt 2003). Hon är också medveten om att kontakter är viktiga på
arbetsmarknaden vilket uppdagas i uttalandet: "Det är bra att komma från en familj med
kontakter". Detta återfinns också hos Cheng som tror att den kritiska punkten när det gäller att få
arbete är direkt efter avslutade akademiska studier där arbetslivserfarenheten fattas men att
kontakter är det som då kommer att vara avgörande då ingångarna för nyutbildade på
arbetsmarknaden är alltför få (Wettergren 2006). Han säger såhär: "Ja det är svårt nuförtiden eller,
efter man har pluggat, för det är många som är arbetslösa som har höga betyg, å gått i högskola".
Dessutom säger han: "Att man vill ha äldre med arbetslivserfarenhet. Så gäller det att ha mycke
kontakter också". Man kan i enkätundersökningen vid undersökt gymnasium se en skillnad bland
de ungdomar som valt teoretiska linjer då de tror sig bli arbetslösa någon gång under livet i högre
grad än de som valt praktiska linjer. I denna grupp kommer de ungdomar som kommer från
arbetarhem att vara dominerande med sina 44 % jakande svar (data visas ej). Detta verkar spegla
verkligheten då arbetslösheten hos akademiker är stor och då allra störst hos den kvinnliga delen
liksom att oddsen att man har kontakter i den akademiska världen är större om man kommer från
en sådan bakgrund (Edward 2005).
De flesta tror dock att man får ett arbete om man jobbar hårt för att få det och som Karin i
förstudien uttrycker det: "Vill man jobba och lägger ner energi på det så får man jobb". Anna
säger också detta genom uttrycket: "Ett jobb går alltid att få". Detta kan man delvis också bekräfta
då man ser att ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden tidigare idag även om
arbetslöshetssiffrorna är högre i denna grupp; 7.2 % i jämförelse med 4.8 % i hela
Göteborgsregionens befolkning. Det kan dock sägas att arbetslöshetssiffrorna är högre än
riksgenomsnittet om man tittar på alla åldrar medan det är lägre än riksgenomsnittet när man tittar
på just gruppen 18-24 år (Lidfeldt 2003). Anna och Karin i förstudien hävdar dock att det är ovilja
och lathet som är grunden till arbetslöshet vilket inte speglar verkligheten idag. Man tror att om
man sköter sig så är det vägen in på arbetsmarknaden vilket kan konstateras inte är fallet idag då
finns det ett glapp mellan möjlighetsstrukturen och viljestrukturen.
Det som framförallt oroar, när det gäller själva arbetslösheten, är ekonomin. Detta kommer fram i
förstudien via både Lina och Jonas. Lina ser att detta kommer att bli ett problem först när man
27
flyttar hemifrån. Jonas instämmer i Linas kommentar då han säger: "Undrar hur A-kassan kommer
att täcka de utgifter man i framtiden kommer att ha". Även detta speglar samhällets struktur
ganska bra då det är just gruppen ungdomar i den undersökta orten som är den stora delen inom
socialbidragstagargruppen, dvs. 21% av bidragen går till dessa (7 % av invånarna). Man har också
kunnat se en ökning av antalet med dessa behov från 2002-2003 (GRkompetens 2003).
Framtidsplaner
I denna studie konstateras att det i detta fall inte finns någon koppling mellan social bakgrund och
de framtida planer som eleverna har. Detta då både Cheng och Karin från förstudien har planer att
Figur 5. Visar vad eleverna vid de teoretiska Figur 6. Visar vad eleverna vid de
programmen har för plan vad det gäller sina praktiska programmen har för plan vad
framtida studier och då även vid universitet det gäller sina framtida studier och då
och högskola. även vid universitet och högskola.
läsa vidare vid högskolor och därmed skaffa sig en akademisk plattform på samma sätt som Anna
och Lina med akademisk bakgrund. De sista reproducerar sin sociala bakgrund på samma sätt som
Jonas som endast ser sin framtid som arbetare. Vilket inte är oväntat då 50 % av
akademikerbarnen läser vidare medan 86 % av arbetarbarnen inte gör detta och förväntningarna
hemifrån ser här helt olika ut (Hilding 2000; Jonsson 1992). Man kan dock inte se detta som något
problem då flertalet av ungdomarna i denna studie liksom enkätundersökningen inte "hindras av
Vilken är den högsta utbildning du
planerar att ha genomgått vid 35 år?
Tänker inte studeravidare, det räcker medden utb. jag harHögskola/universitetmed examen
Annan eftergymnasialutbildning
Gymnasieutbildningeller motsvarande
Annan
Vilken är den högsta utbildning du
planerar att ha genomgått när du är
35 år? Tänker inte studera
vidare, det räcker
med den utb. jag harHögskola/universitet
med examen
Annan
eftergymnasial
utbildningGymnasieutbildning
eller motsvarande
Annan
28
sin bakgrund". Ungdomar har under de senaste två generationerna ökat sin utbildningsgrad i
förhållande till sina föräldrar vilket man politiskt eftersträvar (Ungdomsstyrelsen 2003). Man ser
dessutom att ungdomarna på de teoretiska linjerna ser sig i framtiden till 84 % ha genomgått en
akademisk utbildning så stoppas inte de praktiska eleverna då de ser motsvarande scenario till 41
% (figur 5 och 6). Detta innebär i sig att de kan välja utifrån sina egen vilja och förutsättningar
vilket är det som man i samhället och skolan eftersträvar (Utbildningsdepartementet 2000:09).
Man hindras inte av möjlighetsstrukturen utan utnyttjar denna i sina val. Man kan möjligen skönja
en begränsning i viljestrukturen hos Jonas från förstudien som säger: "Jag vill jobba med något
inom det marina… och men jag kan tänka mig jobba inom industrierna man ser ju havet därifrån
med". Han ser begränsningar redan nu innan han har försökt uppnå sitt mål.
Det man slutligen kan konstatera är att dessa ungdomar har en ljus framtidssyn vilket speglas i
enkäten där över 90 % av ungdomarna ser en positiv framtid (4-7 i enkäten se figur 7). Detta
stämmer också bra med tidigare studier även från 80-talet och senare delen av 90-talet och fram
Figur 7. Visar elevernas syn på sin egen Figur 8. Visar elevernas syn på sina
framtid i procent där 1 är mycket pessimistisk klasskamraters framtid i procent där 1 är
och 7 mycket optimistisk. mycket pessimistisk och 7 mycket
optimistisk.
till idag (Jönsson 1993, Ungdomsstyrelsen 2003). När man frågar dem hur de tror att de kommer
att gå för deras klasskamrater är de alla ense om att det kommer att gå bra. Vilket också speglas i
enkätundersökningen där 75 % av ungdomarna ser en positiv framtid för sina klasskamrater (se
Hur ser framtiden ut för dina
klasskamrater?
1
2
3
4
5
6
7
EJ SVAR
Hur ser du på framtiden för egen
del?
1
2
3
4
5
6
7
EJ SVAR
29
figur 8). Detta speglas också tydligt i intervjuerna från förstudien där svaren lyder som följande:
Cheng "Jag tror det kommer gå bra för dom. Alla är duktiga i skolan". Karin säger: "....jag tror att
de som är kvar kommer in på industrierna". Jonas uttrycker det: "Jag tror det kommer gå bra för
det är en bra utbildning". Anna säger: "Jag tror man har bra förutsättningar från skolan". Lina:
"Det är lite olika. Vi har de som är ambitiösa och sådana som skobbar mycke redan nu". Man kan
dock säga att man i denna region får en ökande ungdomsarbetslöshet under 2004 då man beräknar
att en märkbar förändring i konjunkturläget inte kommer att uppträda förrän 2005 (Lidfeldt 2003).
Flertalet av dessa elever kommer inte att komma ut på arbetsmarknaden innan dess. Detta innebär
att framtiden ser ljusare ut än i dagsläget. Det som också kan nämnas är att större delen av
eleverna som nu intervjuades siktar på att åtminstone en period arbeta inom industrin. I orten finns
en stor kemi och petroleumindustri som är de grenar på arbetsmarknaden som är mest positiva
inför framtiden och säger sig få behov av rekrytering (Lidfeldt 2004).
Man kan sammanfattningsvis konstatera att ungdomarna oberoende av bakgrund har en hög tro på
utbildning även om de är medvetna om att detta inte är hela lösningen. Ungdomarna i denna
undersökning tycks inte vara begränsade av sin sociala eller kulturella bakgrund utan drivs av sin
egen vilja och har en positiv syn på framtiden. Detta går huvudsakligen emot Bourdieus och
Duartes ide om att barn reproducerar sina föräldrars sociala och kulturella positioner i samhället
(Bourdieu 1984; Bunar & Trondman 2001). Detta gör också att Stefan Lund med sin
yrkesinriktade, karriärinriktade, konsumtionsinriktade, gruppinriktade, intresseinriktade och
traditionsinriktade indelning av ungdomars drivkrafter inför framtida val idag är viktigare än den
sociala bakgrunden. Även om det av både Lund och Popkewitz höjs ett varnande finger för att den
sociala bakgrunden i dagens marknadsanpassade skola återigen kan komma att spela en större roll
om man inte guidar eleverna i dagens stora utbud av skolor och olika former av val (Popkewitz
2000; Lund 2006). Det som gör att det trots detta fortfarande finns ett mindre glapp i
viljestrukturen gentemot möjlighetsstrukturen är att en del av de intervjuade ungdomarna tror att
det bara är så kallade lata som inte får jobb och att man tror att om man bara sköter sig så får man
ett arbete på samma sätt som 90-talets ungdomar. Man kan dock avslutningsvis konstatera att de är
mer medvetna om hur verkligheten och samhället ser ut idag och viljestrukturens och
möjlighetsstrukturens glapp har därmed krympt avsevärt.
30
Lärares syn på marknadsanpassningens effekter på elevers val
Med utgångspunkt från mina frågeställningar: – Hur påverkas elevernas val av skolans närmande
till marknaden ur lärarens perspektiv? och – Hur påverkas elevernas framtid av skolans
närmande till marknaden ur lärarens perspektiv? Utifrån det faktum att läraren av idag skall
vägleda eleverna i sina framtida val men också anpassa sin undervisning till övriga samhället
enligt Lpf 94 kommer man naturligtvis att påverkas av närmandet till marknaden
(Utbildningsdepartementet 2000:9). Frågan är hur det vill säga om denna påverkan är positivt eller
negativt för elevernas val och framtid?
Detta beskrivs av den första läraren som något mycket positivt med förbehållet att det inte bara får
vara pengarna som styr. Hon hänvisar här till situationen i USA där inget annat styr någon del av
skolan. Detta i motsats till England där man har valt att gå en mer traditionell väg och vara mer
oberoende av marknaden. Vad är det då som ses så negativt med marknadsanpassningen trots allt?
Det uttrycks av samma lärare som att mediaprogrammet som är ett kostsamt program men inte har
någon som helst proportion till kommande arbetsmarknad men fungerar bra för att rekrytera elever
är ett problem. Ett annat problem som tas upp av henne är att man inte får ta bort alla
"traditionella" kurser då det finns mening med grundläggande kunskaper som inte har en direkt
plats på kommande arbetsmarknad men krävs för en djupare förståelse av ett ämnesområde. Det
uttrycks genom egen erfarenhet då man konstaterat att en EU-representant för ett av lärarens
ämnesområde inte kunde speciellt mycket om detta vilket man utan problem kan förstå kan få
allvarliga konsekvenser. Den andra läraren ser faran i att det blir fler och fler kurser med
kunskapsmässigt låg nivå vilket uttrycks såhär: "…kurs som bara lockar folk men som inte har
någon nytta i samhället och arbetsmarknad". Detta medför också enligt den andra läraren att
svårare kurser väljs bort för att öka chanserna för att kunna konkurrera vid högskola och
universitet. Detta skulle fungera om dessa instanser anpassade sig till detta fenomen genom att
ändra förkunskapskraven men en respons på reformen "Gymnasieskola 2007" med ämnesbetyg då
denna taktik troligen kommer att vara ännu fördelaktigare är att kräva specifika program och
kurser för tillträde till högre utbildning igen. Vilket man i sig kan se som en förlust då ett av målen
när man införde 3-åriga linjer var just att alla skulle få tillträde till högre utbildning. Vilket den
31
andra läraren tycker ur ett samhällsperspektiv kan ifrågasättas vilket också framförts av andra
aktörer (Wettergren 2006).
Det som båda lärarna ser positivt med närmandet till marknaden är att de "nya" kurserna med mer
kontroversiellt innehåll kan gynna de svagare och/eller skoltrötta eleverna och göra att de presterar
bättre när de kan ägna sig åt sitt intresse delar av skoltiden. Detta uttrycks av den första läraren
genom att hennes dotter hade gått ett naturvetenskapligt program med estetisk inriktning vilket
hade gjort att hon orkade med de i hennes ögon tunga ämnena som fysik, kemi och matematik.
Den andra läraren ser också den positiva sidan av detta då en viktig del i skolan är social och
därmed att stärka elevernas självförtroende inför framtiden men ser en fara med att på ett sätt lura
eleverna på kunskap för att det är viktigare att rekrytera dessa till sin skola. Båda är positiva till att
undervisningen är anpassad till samhället i övrigt vilket är sunt i sig då en viss form av förnyelse
är positiv både för eleverna och för att utvecklas som lärare.
32
Diskussion Mot bakgrund av kunskapen att ungdomar ifrån arbetarklassen är mest oroliga för att bli arbetslösa
kan det konstateras att detta inte riktigt stämmer på den undersökta skolan. Med hänsyn tagen till
den begränsade generaliserbarheten hos dessa data visar detta på vissa tendenser. I
intervjuundersökningen trodde alla elever att de någon gång skulle bli arbetslösa och den ende
som inte oroade sig var en ung kvinna från arbetarklassen. Denna rädsla bekräftas också i den
kvantitativa enkätundersökningen där ca 50 % av eleverna någon gång oroade sig för att bli
arbetslösa oberoende av sin bakgrund.
Resultatet synes intressant då det inte överensstämmer med förväntat resultat, inte heller med
Ungdomsstyrelsens studie (2003) och framför allt inte med hur det såg ut under 80- och 90-talet
(Jönsson 1993, Bunar & Trondman 2001). Den bild av verkligheten som speglats i denna studie är
att arbetslöshet idag är något som kan drabba (nästan) alla. Detta skiljer sig mot ungdomarnas
uppfattningar som visas i Bunar & Trondmans studier (2001), där man antar att det huvudsakligen
är arbetarklassen som drabbas. Om man hade sagt att man förmodligen skulle bli arbetslös
framförallt under 80-talet hade man setts som en udda figur medan många unga förväntar sig detta
idag. Studiens syfte har därmed besvarats och pekar på att arbetslöshet skulle vara ett i mindre
utsträckning klassrelaterat problem idag.
Ett sätt att se på resultaten är att en positiv utveckling har uppnåtts. De intervjuade eleverna verkar
ha en realistisk syn på framtiden, det vill säga en framtidssyn där deras viljestruktur och
möjlighetsstruktur stämmer bra överens. Det tragiska gapet är inte alls lika påtagligt som under
90-talet. Detta kan ha flera orsaker. Troligt är att våra elever har närstående som drabbades av 90-
talets neddragningar och därmed har de fått erfarenheter som barnen av 90-talet inte hade. Det kan
kanske också vara så att skolan och samhället i stort har blivit bättre på att förbereda ungdomarna
för den framtid som väntar. Negativt är naturligtvis att våra ungdomar på sätt och vis verkar ha
resignerat. Alla tror att de någon gång kommer att vara arbetslösa – är det ett sådant samhälle och
en sådan framtidssyn bland våra ungdomar som vi vill ha? Kommer denna framtidssyn att påverka
dem i riktning mot en självuppfyllande profetia? Det är inte omöjligt att tänka sig att om man ser
33
arbetslöshet som en del av ens framtid så är det lätt att resignera inför svårigheter och utmaningar
man möter på arbetsmarknaden.
Gymnasielärarna i denna undersökning ser positivt på närmandet till marknaden både för sig
själva i sin yrkesutövning då det medför att man utvecklas i sin lärarroll. De ser det också som en
fördel för eleverna då de kan utöva sina intressen i skolan vilket gör att de kan prestera bättre på
grund av detta. Det man dock är rädd för är att lättare kurser skall väljas av strategiska skäl i
konkurrensen till högre utbildningar vilket gör att kunskapsmängden reduceras utan att kraven på
eleverna minskas. Detta innebär att man förbereder eleverna sämre för samhället utanför skolan än
tidigare vilket inte kan vara en önskvärd utveckling. Detta påpekas också av Stefan Lund där han
ser att ungdomar idag som inte kommer ifrån en studievan miljö har ett större behov av
vägledning än tidigare i sitt val till gymnasiet då reklamen för olika gymnasieskolor blir alltmer
raffinerad för att locka till sig elever (Lund 2006, Popkewitz 2000). Detta samtidigt som eleverna
måste få välja den utbildning som dom önskar för att inte konservera dagens samhälle utan skapa
framtidens samhälle men detta val måste ske med relevant information som grund. Något som på
senare tid även har debatterats hårt även på högskolenivå (Wettergren 2006, Bagge 2006).
Jag anser dock att alla som arbetar i skolan ska försöka förbereda ungdomarna bättre för
arbetsmarknaden, precis som Lpf 94 föreskriver, och också för den arbetslöshet som väntar många
av dem. Lärare kan i större utsträckning skapa kontaktytor med näringsliv och kommuner och kan
på ett bättre sätt föra in arbetsmarknads- och yrkesaspekter i undervisningen vilket de
uppenbarligen är positiva till. Målet skulle vara att alla ska ha en bra bild av vilka arbeten som
finns och vilka möjliga utbildningsvägar som finns dit. Ingen ska heller behöva gå en söka-jobb-
kurs efter att man avslutat sin gymnasieutbildning, det är något som borde ingå i utbildningen.
Därmed är förhoppningen att skolan ska bidra till att möta arbetsmarknadens behov samt göra våra
ungdomar väl rustade för framtiden.
Slutligen kan man konkludera att studiens syfte och frågeställningar åtminstone till en del
uppfyllts. Detta då oron för arbete, arbetslöshet och framtiden har avhandlats i denna
undersökning. Detta då klasskillnaderna verkar vara av mindre betydelse idag än tidigare. Det då
de ser mycket positivt på framtiden. Vi kan också konstatera att elever vid vald skola inte
34
begränsas av sin bakgrund eller det program de valt då en hög procent av eleverna tror sig ha
genomgått högre utbildning vid 35 års ålder. Detta innebär att de ser sig ha tillgång till högre
utbildning. Dessutom ges en rad exempel på hur lärare ser på närmandet till marknaden i ljuset av
skolans uppdrag. Detta med hänsyn tagen till elevernas val och deras framtid vilket är de två sista
frågeställningen. Här kom bland annat kunskapsreducering, valstrategier och kursutbudet upp som
exempel på dessa effekter för elevernas val och deras framtid. Här skulle naturligtvis djupare och
fler intervjuer kunnat ge ytterligare information men här har jag valt att avgränsa arbetet då detta
arbete endast är en c-uppsats som skall utföras under en begränsad tid.
Framtida forskning
Inför framtiden hade det varit intressant att fördjupa sig i vad som orsakar de skillnader som man
ser mellan kvinnliga och manliga elevers oro inför framtiden och arbetsmarknaden. Dessutom
ytterligare se varför elever på de teoretiska programmen också har en större oro än de på de
praktiska programmen. Hur kan skolan rent praktiskt arbeta med genusperspektivet så att den inte
bara stärker kvinnliga elever men också få manliga elever att se skolan som sin egen arena för att
forma sin framtid. Hur kan man vägleda eleverna så att de blir allra mest attraktiva på dagens
arbetsmarknad och kan undvika den osäkerhet som dagens arbetsmarknad utgör. Kan
introduktionen av praktikperioder och potentiella arbetsgivare som reformen "Gymnasieskola
2007" introducerar för de teoretiska programmen minska denna grupps oro för framtiden och
arbete? Dessa frågor har relevans just pga. samhällets föränderlighet, på samma sätt som de två
områden som berörts i denna studie, nämligen skolans liksom lärarens roll och ungdomars syn på
sina framtidsmöjligheter.
35
Källförteckning
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D – vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser.
Lund: Studentlitteratur.
Bryman,A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Trelleborg: Liber Ekonomi.
Bourdieu, P. (1984). Kultur och kritik. Göteborg: Daidalos.
Bunar, N. & Trondman, M. (2001). Varken ung eller vuxen. Stockholm: Atlas.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1991). Forskningsmetodik - Om kvalitativa och Kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hilding, L.-O. (2000). Det börjar hemma – om föräldrastöd och högre utbildning. I SOU 2000:47
Mångfald i högskolan, bilaga 4. Utbildnings- och kulturdepartementet. Stockholm: Fritzes
offentliga publikationer.
Jonsson, J. O. (2001). Utbildning som resurs under skoltiden och för framtiden: uppväxtfamilj och
skolgång. I SOU 2001:55 Barn och ungdomars välfärd. Forskarantologi från Komittén
Välfärdsbokslut, Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Jönsson, I., Trondman, M., Arnman, G. och M., Palme (1993). Skola – fritid – framtid. Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lund, S. (2006). Maknad och medborgare - elevers valhandlingar i gymnasieutbildningens
integrations- och differentieringsprocesser. Göteborg: Intellecta Docusys.
36
Popkewitz, T. S. (2000). Educational knowledge. Changing relationships between the state, civil
society, and the educational community. New York: Suny.
Ungdomsstyrelsen (2003). De kallar oss unga. Attityd- och värderingsstudie 2003.
Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:1.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet, Lpo 94. Västerås: Fritzes.
Utbildningsdepartementet (2000). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94.
Västerås: Fritzes.
Utbildningsdepartementet (2005). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94.
Västerås: Fritzes.
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning.
Internetkällor
Bagge, P. (2006-08-23). Studenter luras av fagra löften. Sveriges Television.
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=55212&a=639678&lid=puff_642543&lpos=extra_0 (2006-
10-17)
Björnsson, M. (2005) Kön och skolframgång: tolkningar och perspektiv. Myndigheten för
Skolutveckling.
www.skolutveckling.se/publikationer/publ/main?uri=scam%3A%2F%2Fpubl%2F541&cmd=dow
nload (2006-10-17)
37
Edward, A. (2005) Fortsatt hög arbetslöshet. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa
informerar.
http://www.aea.se/pdf/aea%20informerar/aea0503.pdf (2006-10-17)
Göterborgsregionens kommunalförbund (2004). Socialbidragsuppföljning i Göteborgsregionen
jan-aug år 2003. GR.
www.grkompetens.to/pdf%20Rapporter/socialbidragsuppfoljning_jan_aug_2003.pdf (2006-10-
17)
Lidfeldt, B., Ryhr J. och L. Söderman (2003). Prognos. Arbetmarknadsläget Västra Götaland
2004. Arbetsmarknadsstyrelsen.
www.ams.se/documents/LAN/Vastra_Gotalands_lan/prognos_h03.pdf (2006-10-17)
Statistiska centralbyrån (2005). Folkmängd i riket, län och kommuner 31/12/2005 och
befolkningsförändringar 2005. SCB.
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____159261.asp (2006-10-17)
Wetterberg, G. (2006). Ny kurs för gymnasiet och högskolan. Sveriges Akademikers
Centralorganisation.
http://www.saco.se/upload/doc_archive/4529.pdf (2006-10-17)
38
Bilaga 1 (1/4)
Institutionen för pedagogik
Student 2006
Detta är en enkätundersökning som fokuserar på ungdomars syn på framtiden och framförallt på arbetsmarknaden. Därför vänder vi oss till just dig för att få dina svar. Enkätundersökningen är frivillig.
Undersökningen
Du är en av eleverna vid valt gymnasium och har därför valts att delta i denna undersökning. Denna undersökning utförs av Camilla Trönsdal som ett led i lärarutbildningen vid Växjö universitet. Du garanteras att undersökningen är anonym då formulären inte numrerats och inga uppgifter som kan knytas till din person begärs. Detta är en kort enkät där flertalet av frågorna är tagna från en tidigare studie Ungdomsstyrelsens Attityd- och värderingsstudie De kallar oss Unga (2003).
Instruktioner
Sätt kryss i endast en ruta per fråga. Fråga 6 och 13 kräver längre eller mer utredande svar. Har du synpunkter så skriv dem på formuläret! Vi tackar för ditt deltagande! Projektansvarig Handledare Camilla Trönsdal Claudia Gillberg doktorand/Ph.D. student Insitutionen för pedagogik
Växjö universitet
351 95 Växjö/Sweden
telefon 0304 66 70 81 telefon 0470 70 80 15
39
40
41
42
Bilaga 2 Intervjuguide nr 1
Man eller kvinna? Ålder? Var är du född? Var är din mamma född? Var är din pappa född? Vad är den högsta utbildningen som din mamma har? Vet du det? Vad arbetar din mamma med? Vad är den högsta utbildningen som din mamma har? Vet du det? Vad arbetar din pappa med? Vad läser du för program? Vad tror du du kommer göra närmaste tre åren? Tror du att du någon gång kommer att vara arbetslös? Är det något som oroar dig någon gång? Har du några idéer vad man kan göra för att inte bli arbetslös? Varför tror du att man blir arbetslös? Om du tittar på din klass. Hur tror du framtiden ser ut för dom? När det gäller arbete?
Intervjuguide nr 2
Skolan och lärarnas uppgift enligt styrdokumenten är att hjälpa eleverna med sina val i skolan. Hur har detta påverkats av närmandet till marknaden vid gymnasiet? Hur har elevernas val påverkats? Vilka för och nackdelar har detta medfört för elevernas val? Vad är din inställning till skolans närmande till marknaden?