ansvar och regler vid stranderosion · 2014. 10. 27. · ansvar och regler vid stranderosion 9...

VARIA 534

§Ansvar och regler vid stranderosion

Peggy LermanBengt Rydell

SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSIONSGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION

SGI samordningsansvar för stranderosion2

Foto omslag: Ystads kommun

Varia

Beställning

ISSNISRN

Projektnummer SGIDnr SGI

©

Statens geotekniska institut (SGI)581 93 Linköping

SGILitteraturtjänstenTel: 013–20 18 04Fax: 013–20 19 09E-post: [email protected]: www.swedgeo.se

1100-6692SGI-VARIA--03/534--SE

117485.0-0309-0515Statens geotekniska institut

Ansvar och regler vid stranderosion 3

FÖRORD

Statens geotekniska institut (SGI) har på regeringensuppdrag ett samordningsansvar för stranderosion iSverige. I detta arbete ingår att göra översikter av vilkenkunskap som finns i samhället inom olika delområdenavseende stranderosion. Resultaten ska göras allmänt till-gängliga för myndigheter, kommuner, konsulter, entre-prenörer och allmänheten.

SGI genomför dessa sammanställningar i samverkanmed övriga aktörer inom området. Vid en workshop i no-vember 2003, med representanter för myndigheter, läns-styrelser, kommuner, konsulter och forskare, har erfaren-

heter utbytts och bidrag och synpunkter till denna kun-skapssammanställning lämnats.

Denna kunskapssammanställning om ”Ansvar ochregler vid stranderosion” har sammanställts av Peggy Ler-man, Lagtolken PL AB och Bengt Rydell, SGI. HåkanRosqvist, SGI, har medverkat vid uppläggning av struk-tur och remissbehandling.

Linköping i december 2003

Författarna


INNEHÅLL

Förord ....................................................................................................................................................... 3

Läsanvisning ....................................................................................................................................................... 9

Del A Stranderosion – ett samhällsproblem .............................................................................................. 111 AKTÖRER OCH INTRESSEN ........................................................................................................................ 112 StRANDEROSION – BEGREPP OCH AVGRÄNSNING .......................................................................................... 123 NATIONELLA MILJÖMÅL ............................................................................................................................ 124 FÖREBYGGA OCH ÅTGÄRDA STRANDEROSION – EN ÖVERSIKT ........................................................................ 13

4.1 Förebygga skador av stranderosion ............................................................................................. 134.2 Åtgärder mot stranderosion .......................................................................................................... 144.3 Integrerad förvaltning av kustområden ........................................................................................ 14

Del B Åtgärder mot stranderosion .............................................................................................................. 161 METOD FÖR ATT SÖKA RÄTT REGLER .......................................................................................................... 162 ÅTGÄRDER ............................................................................................................................................. 17

2.1 Skaffa material ............................................................................................................................. 17Täkt i hav och sjöar ...................................................................................................................... 17Täkt på land .................................................................................................................................. 18

2.2 Upplag av material – tillfälligt och permanent ............................................................................ 192.3 Åtgärder i vatten .......................................................................................................................... 212.4 Åtgärder på land ........................................................................................................................... 22

3 PLATSEN ................................................................................................................................................. 233.1 Grannar ........................................................................................................................................ 233.2 Stranden ....................................................................................................................................... 233.3 Natur- och kulturmiljö ................................................................................................................. 24

Samråd vid väsentlig ändring av natur ......................................................................................... 24Natura 2000 .................................................................................................................................. 25Biotopskydd ................................................................................................................................. 26Reservat m.m. .............................................................................................................................. 26

3.4 Förorenade områden .................................................................................................................... 263.5 Allmänna intressen ....................................................................................................................... 27

Vattenskyddsområden .................................................................................................................. 27Riksintressen ................................................................................................................................ 27

4 ANSÖKAN OCH ANMÄLAN – PRINCIPER OCH FÖRFARANDE ............................................................................ 284.1 Myndighetsprövning .................................................................................................................... 284.2 Ansökan om tillstånd, dispens och lov ....................................................................................... 29

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och kontinentalsockellagen ......................................... 29Ansökan om dispens från skyddsbeslut ....................................................................................... 30Ansökan om lov enligt plan- och bygglagen ............................................................................... 31

4.3 Anmälan ....................................................................................................................................... 31Anmälan av miljöfarlig verksamhet ............................................................................................. 31Anmälan av byggåtgärder ............................................................................................................ 31Anmälan för samråd om intrång i naturmiljön ............................................................................. 32


5 GENERELLA HÄNSYNSKRAV ....................................................................................................................... 32Bevisbördan ......................................................................................................................................... 32Skadeansvaret ...................................................................................................................................... 32Rimlighetsbedömningen ...................................................................................................................... 32Kunskapsprincipen ............................................................................................................................... 33Försiktighetsprincipen ......................................................................................................................... 33Grundläggande hänsyn ........................................................................................................................ 33Teknikvalsprincipen ............................................................................................................................. 33Lokaliseringsprincipen ......................................................................................................................... 33Hushållningsprincipen ......................................................................................................................... 33Produktvalsprincipen ........................................................................................................................... 33Helhetsbedömning ............................................................................................................................... 33

6 ANSVAR ................................................................................................................................................. 346.1 Egenkontroll och uppföljning ...................................................................................................... 346.2 Straff och avgifter ........................................................................................................................ 346.3 Skadestånd ................................................................................................................................... 346.4 Samverkan.................................................................................................................................... 35

FOTNOTER TILL DEL B .................................................................................................................................. 35

Del C Förebygga stranderosion ..................................................................................................................... 381 ALLMÄNT OM PLANERING ENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN .......................................................................... 38

Kommunalt redskap för bebyggelseutveckling .................................................................................... 38Planformer ........................................................................................................................................... 38Generell styrning av markanvändningen ............................................................................................. 38Allmänt intresse att undvika erosion .................................................................................................... 39

2 STRANDEROSION I ÖVERSIKTSPLANERINGEN ................................................................................................ 39Kommunen ska behandla miljö- och riskfaktorer ................................................................................ 39Det samlade kunskapsunderlaget ......................................................................................................... 39Konsekvensanalyser ............................................................................................................................. 39Tidigt besked ........................................................................................................................................ 39

3 STRANDEROSION I DETALJPLANEN .............................................................................................................. 40Lämplighet ........................................................................................................................................... 40Kunskapsunderlag ................................................................................................................................ 40Rimligt innehåll i en plan ..................................................................................................................... 40Exempel på åtgärder ............................................................................................................................ 40Omprövning av detaljplan ................................................................................................................... 41

FOTNOTER TILL DEL C .................................................................................................................................. 41

Del D: Praktikfall – Exempel ............................................................................................................................ 421 ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA STRANDEROSION – SANDFYLLNAd ................................................................ 42

1.1 Bakgrund och förutsättningar ...................................................................................................... 421.2 Frågor som kan aktualiseras av olika regler ................................................................................. 43

Materialanskaffning och vattenverksamhet ................................................................................. 43Sandfyllnad .................................................................................................................................. 43Planläggning ................................................................................................................................ 43Prövningsgången .......................................................................................................................... 43

2 FYSISK PLANERING .................................................................................................................................. 442.1 Bakgrund och förutsättningar ...................................................................................................... 442.2 Frågor som kan aktualiseras av olika regler ................................................................................. 44

3 STRANDFÖRSTÄRKNING ............................................................................................................................ 453.1 Bakgrund och förutsättningar ...................................................................................................... 453.2 Frågor som kan aktualiseras av olika regler ................................................................................. 46


Del E Aktuella lagar – en översikt ................................................................................................................ 47Miljöbalken (1998:808) ............................................................................................................................. 47Plan- och bygglagen (1987:10) och Byggnadsverkslagen (1994:847) ...................................................... 48Kontinentalsockellagen (1966:314) ........................................................................................................... 48Jordabalken (1970:994) ............................................................................................................................. 48Fastighetsbildningslagen (1970:988) ......................................................................................................... 48Anläggningslagen (1973:1149) ................................................................................................................. 48Lag om skydd mot olyckor (2003:778) ..................................................................................................... 49

Bilaga ..................................................................................................................................................... 50


LÄSANVISNING

MålgruppDenna kunskapssammanställning är avsedd för dem somberörs av stranderosion i samband med fysisk planeringoch projektering av åtgärder mot stranderosion samt fast-ighetsägare som har egendom att bevara. Rapporten ärinte skriven för specialister inom det juridiska områdetutan avser att ge en översikt av relevanta regler, särskiltom den hänsyn som behöver visas vid hanteringen avstranderosion.

Syftet med sammanställningen är att öka kunskapenom vilket ansvar och vilka regler som finns, med avsiktatt åstadkomma en bättre dialog mellan olika berörda ak-törer och ökad förståelse för de olika intressen som kanvara aktuella på en viss plats.

Hur använder jagkunskapssammanställningen?I rapporten ges information om vad man bör tänka på ifrågor som berör stranderosion. Rapporten beskriver entankemodell för att hitta de viktigaste reglerna, med ut-gångspunkt i de aktivteter som genomförs och de platsersom berörs och sätter gränser i allmänna ordalag. Redo-visningen ger underlag för att gå vidare i planeringen avaktiviteterna och ger tips om vem som kan behöva kon-taktas.

För att hantera ett ärende om stranderosion behövskunskap om samhällets beslutsprocesser och ansvarsför-delning, om förvaltningsrätt och tjänstemannaansvar, ru-tiner för ärendehandläggning och kunskap om allmännahandlingar och sekretess etc. Dessa grundläggande ochallmängiltiga kunskaper ges inte av detta material.• Del A ger en introduktion som beskriver vilka aktö-

rer och intressen som kan vara aktuella, vad strander-osion innebär och hur frågorna kommer in i samhälls-byggandet.

• Del B är avsedd att läsas när någon åtgärd ska vidtasför att förhindra eller förebygga stranderosion. Re-dovisningen bygger på de aktiviteter som kan behö-

vas för att fullfölja erosionsskyddet och de viktigastereglerna beskrivs samlat för respektive aktivitet.

• Del C behandlar möjligheter att förebygga strander-osion genom den fysiska planeringen. Risken förstranderosion kan genom medvetna samhällsbeslutminskas, likaväl som sämre genomtänkta beslut kanöka riskerna.

• Del D beskriver några exempel på hur man kan gåtillväga för beakta ansvar och regler vid åtgärder motstranderosion och att förebygga skador genom hän-syn i den fysiska planeringen.

• Del E är en kortfattad sammanställning av lagar somkan vara aktuella vid frågor om stranderosion.

Hänvisningar till respektive paragraf finns i fotnoter.Reglerna kan sökas på www.lagrummet.se

Tänk själv!Regler är inte allt…! Det behövs kunskap om även annatför att få ett bra resultat. För att kunna tillämpa reglernapå ett klokt sätt, behövs givetvis kunskap om både detman gör och den omgivning man gör det i. Bra allmänkunskap om miljön finns redan i annat material och upp-repas inte här.

Vägledning – miljöregler mark och vattenEtt annat hjälpmedel för att få mer kunskap om vilka reg-ler som kan vara aktuella finns i en Internetbaserad väg-ledning på SGI:s hemsida, www.swedgeo.se. Länkar därger tillgång till flertalet av de regler som beskrivs i den-na kunskapsöversikt.

Vad finns inte med?Denna kunskapssammanställning innehåller inte hänvis-ningar till alla tänkbara lagar och förordningar. Informa-tion finns framförallt om miljöbalken, plan- och byggla-gen, kontinentalsockellagen och jordabalken.


Foto

:Yst

ad k

omm

un.


DEL A: STRANDEROSION – ETT SAMHÄLLSPROBLEM

A1 AKTÖRER OCH INTRESSENStrandområden inrymmer betydande samhällsresurser ochföljderna av erosion kan vara av genomgripande bety-delse för enskilda. Frågeställningar kring erosion är kom-plicerade och det är viktigt att de skyddsåtgärder somvidtas inte ger negativa konsekvenser utanför det ur-sprungliga erosionsområdet. Detta leder till särskildabehov av kunskap inför beslut, men också noggrannhetvid genomförandet av olika åtgärder och uppföljning såatt erfarenheter tas till vara. Dessa principer berör i prin-cip samtliga aktörer.

Ett stort antal samhällsaktörer berörs av stranderosi-on och det är inte ovanligt att intressen står mot varan-dra. Kommunen och samhället i övrigt har t.ex. intresseav att säkerställa byggnader och anläggningar men ock-så att bevara strandområden för friluftsliv eller naturin-tressen. Fastighetsägaren, vars fastighet minskar i yta ochvars hus kan raseras, har givetvis ett starkt intresse av atterosion motverkas. Alla åtgärder är emellertid inte själv-klart godtagbara. Åtgärder vid en fastighet kan leda tillatt problemet flyttas, varvid grannar har berättigat intresseav att ”lagom” åtgärder genomförs. Vid stränder finnsvanligen höga naturvärden och även kulturhistoriskt in-tressanta företeelser, som kan skadas av skyddsåtgärdermot erosion. Stränder är betydelsefulla för friluftslivet,som kan hindras eller störas av vissa åtgärder. De grundavattnen ger goda förutsättningar för fiskyngel och åtgär-der kan således skada fisk såväl som fisket.

Antalet tänkbara motstående intressen innebär attanalyserna inför åtgärder behöver vara både breda ochlångsiktiga. Problemet med att erosionen kan flytta be-rör inte bara grannar utan kan behöva bedömas i ett meraövergripande perspektiv, mellan kommuner och regio-ner och möjligen även länder. Frågan är därmed ävengränsöverskridande.

Liksom för övriga samhällsfrågor, finns en mer ellermindre tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer.Ansvaret kan gälla t.ex. praktiska/fysiska åtgärder, kost-nadsansvar för åtgärder eller för skador, ansvar för kun-skapsutveckling och ansvar för tillsyn (som omfattar bådeingripanden och informationsspridning).

En sammanfattning av intressenter och aktörer somberörs av stranderosion ges nedan och utvecklas närma-re i Bilaga.• Kommuner ska planlägga för boende på lämplig plats,varvid grundläggning och stabilitet på kort och lång siktger planeringsförutsättningar. En öppen fråga är i vilkenutsträckning kommun kan bli ansvarig för erosionsska-dor till följd av etableringar på ”olämplig” plats. Kom-munens fysiska planering kan också synliggöra erosionsom samhällsproblem - var finns det och hur kan det han-teras - som kunskapsstöd för andra aktörers beslut.• Länsstyrelsen ska som statens regionala representanttillhandahålla kunskapsunderlag för kommunens plane-ring liksom till enskilda aktörers föreberedelse inför t.ex.myndighetsbeslut om byggande eller om åtgärder mot

Stranderosion orsakar på många platser problem för samhället och privata intressen. Frågor om stranderosion är

tekniskt såväl som samhällsvetenskapligt och juridiskt komplicerade och svåröverskådliga, åtgärder är dyrbara

samtidigt som felaktiga insatser kan få negativa effekter. Erosion är en ständigt pågående naturlig förändringspro-

cess i landskapet, varvid områden minskar respektive växer i omfång.

Skador till följd av erosion kan förebyggas, motverkas och repareras. I alla dessa sammanhang är många aktörer

delaktiga och många intressen berörda. Det är därför viktigt att frågor kring stranderosion blir beaktade på rätt

sätt med en helhetssyn som tar hänsyn till alla de olika intressenter som finns och den lagstiftning som kan vara

aktuell. Det är nödvändigt att kunskap finns hos fastighetsägare, myndigheter och kommuner och denna rapport

har till syfte att informera om det komplexa system som finns i samband med stranderosion.


erosion. Länsstyrelsen ska också stoppa planläggning dåhälsa och säkerhet motiverar det.• Centrala myndigheter ska i sin tur förmedla faktaoch erfarenheter av uppsikten över landet till sin regio-nala företrädare länsstyrelsen liksom uppdragsgivarna re-gering och riksdag.• Organisationer som bevakar frågan speciellt, exem-pelvis Erosionsskadecentrum där kommuner i södraSverige samverkar, kan liksom högskolor och forsknings-centrum utveckla och sprida kunskap. Detta komplette-rar myndigheternas arbete, men ansvaret ligger kvar påstat och kommun.• Beslutsmyndigheter (domstolar, tillsynsmyndigheter,regering, Vägverket, Banverket etc.) kan behöva upp-märksamma erosionsproblemen i sina prövningar av pro-jekt, även om det inte är huvudfrågan för prövning.• Fastighetsägare behöver säkra sin egendom men harsamtidigt ansvar för att inte orsaka grannar skador ellerskada andra motstående samhällsintressen.

A2 STRANDEROSION– BEGREPP OCH AVGRÄNSNING

Erosion är en naturlig, ständigt pågående geologisk pro-cess, som har format de landskapsbilder vi ser idag ochsom kommer att fortsätta omforma landskapet för allframtid.

Under inverkan av vatten, vind eller is kommer jord-material på havsbotten och stränder att sättas i rörelseoch förflyttas och åter sedimentera. Med erosion förståsen nettoförlust av material inom ett visst område, dvs.material sätts i rörelse, transporteras och sedimenterarutanför det område som betraktas. Om material däremotenbart förflyttas inom området och det inte sker någonförlust av material ut ur detta område förekommer perdefinition ingen erosion. Dock kan denna omflyttning avmaterial inom området ändå ge upphov till oacceptablakonsekvenser. Erosion kan också uppkomma genom ex-empelvis av fartygstrafik, byggande och annan mänskligpåverkan vid bruk av marken, såsom borttagande av ve-getation och jordbruk.

Faktorer som påverkar erosion är jordmaterialens er-osionsbenägenhet, som framförallt beror på jordpartik-larnas storlek (tyngd) och bindningen mellan de enskil-da kornen, samt de laster i form av vatten, vågor, ström-mar, vind och annan mekanisk påverkan som verkar påjorden. Under givna förhållanden mellan laster och jord-

materialens motståndskraft mot erosion, kommer erosi-onsbenäget material att inställa sig i ett sorts jämvikt-stillstånd. Fram tills detta jämviktstillstånd har inträttkommer erosionen att fortgå. I vissa fall förändras natur-liga förlopp, såsom exempelvis vindriktningar och vind-styrkor, så att områden som tidigare varit stabila mot er-osion på nytt blir instabila med en tilltagande erosion.

Skador till följd av erosion kan förebyggas, motver-kas och repareras. Förebyggande åtgärder kan handla omatt undvika situationer då skada kan uppstå, t.ex. intebygga i utsatta lägen, alternativt evakuera boende frånutsatta områden eller begränsa möjligheterna att nyttjamarkområden där erosion fortgår. Erosionsskydd kan delssyfta till att öka jordlagrens motståndskraft mot erosion,dels förändra och styra de laster som ger upphov till ero-sion. Exempel på erosionsskydd är olika typer av strand-skoning, friliggande vågbrytare, samt andra typer av kon-struktioner som uppförts primärt för att begränsa ellerförhindra erosionsangrepp.

Även metoder för att styra framförallt transport- ochsedimentationsprocesserna så att eroderat materialet förstill och sedimenteras på lämplig plats förekommer. Ska-dor kan repareras genom att nytt material tillförs, exem-pelvis utfyllnad med sand. En återkommande påfyllnadmed nytt strandmaterial kan också ses som en form averosionsskydd för innanförliggande jord. Om möjligt ut-förs påfyllnaden med material som tidigare eroderats frånstranden, oftast behöver dock material anskaffas frånandra täkter till havs eller på land.

En mer detaljerad beskrivning av erosionsförlopp, me-kanismer som styr erosionsförlopp samt skydd mot ero-sion finns i rapporterna SGI Varia 533 och 532.

A3 NATIONELLA MILJÖMÅLRiksdagen har fastställt ett antal miljökvalitetsmål för attuppnå en hållbar utveckling. Regeringens övergripandemiljöpolitiska mål är att till nästa generation lämna överett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.Miljökvalitetsmålen anger det miljötillstånd som efter-strävas inom en generation och till dessa finns ett antaldelmål som anger inriktning och tidsperspektiv för detfortsatta konkreta miljöarbetet. Stranderosionsfrågor be-rörs närmast av miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samtlevande kust och skärgård”. Riksdagen har fastställt föl-jande mål:


Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt håll-bar produktionsförmåga och den biologiska mång-falden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha enhög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärdensamt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreationoch annat nyttjande av hav, kust och skärgård skallbedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Sär-skilt värdefulla områden skall skyddas mot ingreppoch andra störningar.

Det finns i miljökvalitetsmålen inget delmål som be-handlar erosionsproblematiken separat. Däremot angesatt ”fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vatten-områden, liksom bebyggelse och annan exploatering ikust- och skärgårdsområden sker med hänsyn till vatten-områdenas produktionsförmåga, biologiska mångfald,natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftsli-vet”. Regeringen anger vidare att det krävs stora natio-nella och internationella insatser samt förutsätter att åt-gärder inom andra miljökvalitetsmål genomförs, bl.a.inom området ”God bebyggd miljö”. Den befintliga lag-stiftningen bedöms vara tillräcklig för att uppnå delmå-len.

Ytterligare en aspekt i miljömålsarbetet är de globalaklimatförändringarna. I de scenarier som SMHI redovi-sar för de närmaste 100 åren kan havsytan komma attstiga med storleksordningen 40-60 cm kring Sverige.Samtidigt förväntas vindhastigheten öka liksom storm-frekvensen och därmed våghöjderna. En ökad medeltem-peratur medför kortare perioder med havsis. I södra Skå-ne pågår dessutom en landsänkning relativt havet medanen landhöjning pågår i övriga Sverige. Sammantaget kom-mer dessa faktorer att ha betydande påverkan på ochmedföra ökad risk för stranderosionen.

A4 FÖREBYGGA OCH ÅTGÄRDASTRANDEROSION – EN ÖVERSIKT

A4.1 Förebygga skador av stranderosionDen kommunala planeringen har flera funktioner som kanbetraktas som förebyggande. För det första kan redovis-ningen av miljö- och riskfaktorer i översiktsplanen pekaut de geografiska områden där uppmärksamheten hos allaaktörer behöver skärpas, med avseende på riskerna förerosion. Vidare innebär planläggning genom detaljplaneller områdesbestämmelser för viss markanvändning, som

bostäder eller vägar, att lämpligheten hos utsatta lägenmåste bedömas noggrant innan planen godtas. I områdenutom detaljplan och områdesbestämmelser, behöver mot-svarande analys göras i bygglovprövningen. Vid plan-läggningen ges även tillfälle att ange bestämmelser omt.ex. nödvändiga skyddsåtgärder i planområdet. Det ärdock strikt reglerat vad som är möjligt att styra med pla-nen. Slutligen kan kommunen hålla undan olämplig mark-användning genom att ange markanvändningen i över-siktsplan, områdesbestämmelser och detaljplan till sådantsom ”tål” erosion, exempelvis friluftsliv. Frågan om ero-sion behöver ökad uppmärksamhet i planeringen ochplanläggningen och kunskapsunderlag från centrala stat-liga myndigheter kan bidra till detta, liksom länsstyrel-sens deltagande i samrådsprocesserna.

Det är emellertid angeläget att erosionsfrågan upp-märksammas i alla typer av beslutsprocesser som behand-lar användningen av mark- och vattenområden, för attförebygga problem. Erosionsproblematiken kommer na-turligt upp när det gäller byggande i vatten, exempelvisbroar och vägbankar eller utfyllnader, vid tillståndspröv-ningen enligt miljöbalken. Miljödomstolen har experterpå byggande i vatten och risker för erosion ska bedömasoch hanteras med t.ex. villkor och krav på skadeförebyg-gande. Beslutsprocesser för åtgärder på land, har emel-lertid inte motsvarande förutsättningar att begrunda ero-sion. Det finns i och för sig normalt ett grundläggandekrav att bedöma lämpligt läge, innan tillstånd och lov avolika slag ges, men frågan om erosion är inte tydlig. Ettmera allmänt bruk av översiktsplaner som kunskapsun-derlag kunde göra erosionsproblemen mera allmänt syn-liga.

Det gäller emellertid även beslut som fördelning avmedel till drift av anläggningar, där behoven med tankepå erosion kan få prioriteringsstöd av översiktsplanen.Länsstyrelsens beslut om regionala länstransportplaner,som fördelar medel för underhåll och investering i infra-struktur, kan t.ex. antas lättare prioritera medel om det ärakuta erosionsproblem medan det sannolikt behövs meratvärsektoriella argument, som en översiktsplan kan till-handahålla, för att nå prioritet i förebyggandeskedet. Ero-sionens ekonomiska betydelse för samhället och hinderför bebyggelseutveckling och näringsliv kan där görastydliga. Översiktsplanen kan användas mera allmänt somden samlande kunskapskälla den är avsedd att vara.


A4.2 Åtgärder mot stranderosionNär erosionen är ett faktum, behöver åtgärder vidtas föratt motverka fortsatt förlopp eller begränsa skadeverk-ningarna. Då aktualiseras en eller flera prövningsproces-ser, där samråd med kommunala och statliga aktörer så-väl som enskilda, företag och organisationer ska genom-föras. Denna samrådsprocess inför ansökan om tillståndoch miljökonsekvensbeskrivning har en nyckelfunktionför att hitta kostnadsef-fektiva alternativ medminsta möjliga inver-kan på motstående in-tressen.

Åtgärder för att fö-rebygga eller återställaskador till följd avstranderosion är oftaomfattande och kost-nadskrävande. Normalthar fastighetsägarenansvar för att vidta åt-gärder och finansieradessa inom sin fastighet. I normalfallet berörs flera fast-igheter och samverkan genom frivilliga avtal, eller i formav servitut eller gemensamhetsanläggningar, kan bli nöd-vändiga för att få fram åtgärder och sedan underhålla dem.Kommunen är ofta fastighetsägare inom gemensammaområden och där det finns kommunala anläggningar.

Finansiering av åtgärderFör närvarande finns inga statliga medel för insatser motstranderosion, såvida det inte handlar om akuta lägen dåkommunen kan få stöd via Räddningsverket för rädd-ningstjänstinsatser, dock inte för skador som inträffat.Staten har i vissa fall beviljat särskilda medel för återupp-byggnad och reparation av erosionsskador. Exempelvishar Vägverket fått särskilda anslag för att åtgärda skadortill följd av höga flöden, stora översvämningar och ex-ceptionella vattenhastigheter i mindre och medelstoravattendrag, som inträffat under senare år i Norrland.

Internationellt finns olika system för statens engage-mang i erosionsskyddande verksamhet. Exempelvis fi-nansierar den statliga myndigheten Kystdirektoratet iDanmark planering och åtgärder för att skydda den Yttrekusten (längs Jyllands västkust). För de Inre kusterna (öv-riga kuststräckor) har amten (länsstyrelser), kommuner-

na och markägarna ansvar för utredning och finansieringav åtgärder. I de tyska kustdelstaterna ansvarar dessa förövervakning, planering och genomförande av kustskydd.Kustskyddsprojekten finansieras till 70 % av den tyskaförbundsstaten och till 30 % av delstaterna. I Nederlän-derna ansvarar Rijkswaterstaat för och finansierar mot-svarande verksamheter. Principen i Nederländerna är attall erosion längs den nederländskall kusten skall kom-

penseras genom utfyll-nad av sand. Samman-fattningsvis kan sägasatt dessa tre länder an-ser det vara av natio-nell betydelse att skyd-da kust och bevaraland.

Uppföljning av ero-sionskyddets verk-ningar är dels en myn-dighetsuppgift, som ettled i tillsynen över giv-na tillstånd, men i för-

sta hand fastighetsägares och verksamhetsutövares an-svar, så att åtgärder vidtas på rätt sätt och åtagna funktio-ner underhålls.

A4.3 Integrerad förvaltningav kustområden

Stränderna är i många fall av stor betydelse, främst inombefolkade delar av landet. Områdena utgör generellt enviktig källa för livsmedel och råvaror, är viktiga förbin-delselänkar för transport och handel och utgör värdeful-la naturmiljöer och fritidsområden. Stranderosion kan ledatill omfattande skador med ekonomiska, estetiska, socia-la och miljömässiga förluster, störning på växt- och djur-livet samt begränsningar i möjligheten att nyttja strän-derna som följd.

Inom EU har frågorna i kustområdena en avgörandebetydelse ur ett flertal perspektiv såsom exempelvis sys-selsättning, ekonomisk tillväxt och livskvalitet. EU-kom-missionen har därför utarbetat en strategi för integreradförvaltning av kustområden med avsikt att främja samar-bete när det gäller planering och förvaltning inom såda-na områden mellan lokala, regionala och nationella in-tressen. Kommissionens uppfattning är att en framgångs-rik förvaltning av kustområdena måste bygga på ett antal

Foto: Kystdirektoratet, Danmark


grundläggande principer. Europarådet har under 2001fattat beslut om en rekommendation till medlemsstater-na enligt dessa principer. (Meddelande från EU-kommis-sionen KOM (2000) 547).

Internationellt tillämpas principerna för Integreradförvaltning av kustområden (Integrated Coastal ZoneManagement, ICZM) vid planering och utveckling inomkustområden. Planer finns i ca 80 länder över hela värl-den med tillämpning på nationell eller regional nivå. IEuropa tillämpas metoden bl.a. i Danmark, Storbritan-nien, Frankrike, Nederländerna och Irland.

Sverige har medverkat i Europarådets beslut om re-kommendation till integrerad förvaltning av kustområ-den. Miljödepartementet utreder för närvarande hur det-ta ska implementeras.

I Sverige används begreppet Integrerad förvaltningav kustområden med följande innebörd:

En integrerad förvaltning av kustområden är en dy-namisk, tvärvetenskaplig och ständigt pågående pro-cess som skall främja en hållbar förvaltning av kust-områdena. Den omfattar hela cykeln av insamling avinformation, planering (i bred bemärkelse), besluts-fattande, förvaltning och kontroll av genomförandet.I en sådan förvaltning utnyttjas alla intressenterskunniga deltagande och samarbete för att bedömade samhälleliga målen i ett särskilt kustområde ochvidta åtgärder för att uppnå dessa mål. Strävan är attgenom integrerad förvaltning av kustområden pålängre sikt kunna finna en jämvikt mellan ekonomis-ka, sociala och kulturella mål samt miljö- och rekre-ationsintressen, inom de ramar som den naturligadynamiken ger.

Sverige har sedan lång tid tillbaka ett väl utvecklatsystem för fysisk planering för att bl.a. utarbeta över-siktsplaner och detaljplaner. Förutsättningarna är godaför att i detta system även tillämpa principerna för inte-grerad förvaltning av kustområden.


DEL B: ÅTGÄRDER MOT STRANDEROSION

B1 METOD FÖR ATT SÖKARÄTT REGLER

Det finns flera sätt att söka sig fram till rätt regler. Be-stämmelser kan t.ex. samlas ämnesvis, under rubriker somtäkt och avfall, eller lag för lag. Nackdelen är att kopp-lingen till olika platser och berörda intressen lätt fallerbort och antalet ämnen och lagar gör det oöverskådligt.Det behövs ett system för att sortera reglerna och tydlig-göra sambanden (kopplingarna) mellan olika typer av åt-gärder och alla typer av miljöregler.

Samma aktivitet omfattas således av olika regler frånen gång till en annan. Denna skrift utgår från VAD somkonkret görs och VAR det görs. Bedömningen av vilkenkravnivå som sedan kan anses rimlig beror på HUR manpåverkar olika intressen, som människors hälsa och sä-kerhet, miljön och hushållningen med resurser. Redovis-ningen av ”vad” (Åtgärder och Verksamheter) och ”var”(Platser) finns i avsnitten B 2 respektive B 3.

Denna del beskriver regler som aktualiseras när det behövs skydd mot erosion, exempelvis för att lägga ut sten

för en strandskoning, bygga vågbrytare eller fylla på sand. Redovisningen av reglerna utgår från den praktiska

hanteringen, vad som faktiskt ska göras. Flera lagar kan vara aktuella samtidigt. Dessa beskrivs därför samlat för

respektive arbetsmoment.

Varje projekt är i princip unikt när det gäller kombinationen av tillämpliga regler, det beror på typ av åtgärd och

plats och det finns ett stort antal möjliga kombinationer. Några exempel beskrivs i del D. Det bör dock understry-

kas att det inte är några ”mallärenden”; sådana finns inte.

För att hitta vilka regler som gäller i en viss situation används en metod som bygger på att dels identifiera

aktiviteter som berörs av reglerna, dels identifiera de specifika krav som gäller för en viss plats.

Bedömningen av rimlig kravnivå och därmed villkoren för hur aktiviteterna kan genomföras, görs antingen av de

myndigheter som beviljar tillstånd eller av den som gör åtgärden. De flesta aktiviteterna behöver inte myndighet-

stillstånd, men alla åtgärder ska göras med miljöhänsyn.

Beskrivningen nedan har karaktären av introduktion och avsikten är inte att materialet ska användas i specifika

ärenden. Syftet är att bistå myndigheter och aktörer med att ställa frågor och identifiera viktiga problemområden,

inte att ge alla svaren.

Hänvisning till viktigare paragrafer görs i fotnot och dessa samlas i slutet av detta block. Det är dock inte en

uttömmande uppräkning av alla tänkbara regler och hänvisningarna kan därför inte användas som en checklista.

Det är i stället genomgången av avsnitten om ”Åtgärder” och ”Platser” som ska vara en typ av checklista.

Bedömningen av ”hur”, dvs. rimlig kravnivå och där-med villkoren för hur aktiviteterna kan genomföras, görsantingen av de myndigheter som beviljar tillstånd (av-snitt B 4) eller av den som gör åtgärden (avsnitt B 5). Deflesta aktiviteterna har nämligen inte någon specialskri-ven miljöparagraf och många av dem behöver inte myn-

Åtgärder

Verksamhet Plats


dighetstillstånd, men alla åtgärder ska göras med miljö-hänsyn. Det är då upp till var och en att bedöma hur deallmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kap ska iakt-tas. Det gäller exempelvis att välja bra teknik, hushållamed resurser och svara för de skador som uppstår. Dettabeskrivs ytterligare i avsnittet B 5.

Metoden bygger således på att åtgärder, verksamhe-ter och platser alltid gås igenom inför ett arbete. Det skage underlag för att bedöma såväl vilka typer av myndig-hetsprövningar som behövs som vilken hänsyn som måsteprägla arbetet, antingen till följd av myndigheternas vill-kor eller på grund av det egenansvar för omgivningensom ligger på var och en. Symbolen av en triangel syftartill att påminna om detta. Åtgärderna i toppen ska alltidgenomföras under hänsyn. Några aktiviteter definierassom verksamheter med specifik myndighetsprövning.Graden av hänsyn beror alltid på vilken plats som be-rörs.

Triangeln ”Åtgärd–Verksamhet–Plats” är utgångs-punkten för den vägledning om miljöregler som ställtssamman av SGI, www.swedgeo.se. I denna rapport be-skrivs emellertid de prövningspliktiga verksamheternaunder aktiviteternas rubriker, dvs. inte i egna kapitel. Ettled i sökandet efter regler är därmed redan gjort i rappor-ten och till läsaren överlämnas bara att kontrollera rele-vanta aktiviteter och platserna.

B2 ÅTGÄRDERI detta avsnitt beskrivs de aktiviteter och verksamhet sombedömts vanligast: anskaffning av material (täkt), upp-lag av material samt byggande av anläggningar i vattenoch på land. För varje aktivitet ges en introduktion, be-skrivs förutsättningar för att söka tillstånd, pröv-ningsmyndigheter och huvudfrågor i prövningen. Fleraav reglerna gäller för flera av aktiviteterna och texternaåterkommer därför under flera rubriker. Dessa upprep-ningar kan bli störande om materialet gås igenom frånbörjan till slut, men avsikten är att bara de avsnitt som äraktuella ska användas som en ”checklista”. Vid genom-gången av flera avsnitt kan återkomsten av samma regeltas som en uppmaning att för denna fråga försöka sam-ordna beslutsunderlag, prövningar m.m.

B2.1 Skaffa materialOm material för sandpåfyllnad, stenskoning etc. inte köpsin, utan anskaffas som ett led i utförandet av erosions-skydd, behövs vanligtvis tillstånd för denna täktverksam-het. Materialet kan komma från havet eller från land ochberoende på plats och materialval gäller olika regler. Dekrav som följer på olika platser beskrivs i avsnittet B3.

Arbetet förutsätter prövning av myndigheter och det-ta sammanfattas i avsnittet B4 ”Ansökan och anmälan –principer och förfarande”. Det ställs också krav på hän-syn, vilket beskrivs i avsnittet B5 ”Generella hänsyns-krav”.

Täkt i hav och sjöarAktiviteterAtt utvinna och nyttiggöra sand, grus m.m. från sjöbot-ten eller havsbotten innebär täktverksamhet. Det behövs

Åtgärder

PlatsVerksamhet


tillstånd enligt antingen kontinentalsockellagen eller12 kap miljöbalken. Undantag från tillståndskravet finnsför husbehovstäkter, dvs. material som finns på den egnafastigheten och som används för fastighetens behov. Detkan dock för vissa områden finnas krav på prövning ävenav husbehovstäkter. Länsstyrelsen kan upplysa om det-ta.1

Täkt i hav och sjöar innebär någon form av schakt-ning i vattendragens botten, vilket definieras som vatten-verksamhet enligt 11 kap miljöbalken (se B 2.3). Vatten-verksamhet inom Sveriges gränser är prövningspliktigom inte den är uppenbart skadefri. Materialtäkt är nor-malt prövningspliktig som vattenverksamhet.

Även om det inte behövs tillstånd till täkten gällerdet grundläggande kravet på hänsyn till människor ochmiljö.2 Platsens speciella egenskaper kan skärpa dettagenerella hänsynskrav. Hänsyn till grannar är specialreg-lerad och aktiviteter som schakt och liknande har pekatsut som särskilt hänsynskrävande.3

RådighetStaten har rätt till all sand- och grustäkt inom de storasjöarna, inom svenskt allmänt vattenområde i havet (dvs.inte enskilt vatten) samt utanför Sveriges gränser inomden ekonomiska zonen.4 Den första uppgiften är därmedatt få rätt att ansöka om tillstånd till täkt i dessa områden(rådighet). Rådigheten ger rätt att söka tillstånd för utta-get men innebär ingen garanti för tillstånd.

Länsstyrelsen kan ge rådighet för Vänern, Vättern,Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. För havet ingår pröv-ning av rådighet i den tillståndsprövning som då ska gö-ras enligt kontinentalsockellagen. För övriga vattenom-råden har i första hand den som äger fastigheten rådig-het. Genom avtal kan annan få rådighet.

PrövningTäkt i sjöar och i enskilt vatten i havet prövas av länssty-relsen.5 Täkt i allmänt vatten inom Sveriges gränser prö-vas av SGU. Om det är täkt av större omfattning ska SGUöverlämna ärendet till regeringen för beslut. Är täktenutanför Sveriges gränser ska regeringen avgöra ärendetefter handläggning av Näringsdepartementet.

Täktarbete i vatten är vattenverksamhet och är somregel prövningspliktig enligt 11 kap miljöbalken(se B 2.3). Ska prövning göras av vattenverksamhet be-hövs inte separat täkttillstånd för den delen. Det finns

möjlighet att göra prövningen av täkt enlig 12 kap miljö-balken samtidigt med prövning av den del som är vatten-verksamhet, dvs. hos miljödomstol. Det ska dock varalämpligt, exempelvis ska vattenverksamheten vara en väs-entlig del av aktiviteterna.6

Vid prövningen enligt miljöbalken 12 kap ska de all-männa tillåtlighetsreglerna i miljöbalken tillämpas.7 Be-hovet av materialet ska dessutom vägas mot de skador pådjur- och växtlivet och på miljön i övrigt som täkten kanorsaka.8 Tillstånd får inte lämnas till en täkt som kanförsämra livsbetingelserna för djur- eller växtart som ärsällsynt eller hänsynskrävande. Kommunen kan genomplanläggning i form av detaljplan eller områdesbestäm-melser bindande ange vad områden får användas till, dvs.vilket slag av användning som godtas. Tillstånd kan iprincip inte ges till verksamhet som strider mot planen,såvida inte det kan betraktas som mindre avvikelse.9

Om det är område utanför Sveriges territorialgräns,dvs. prövning enligt kontinentalsockellagen, ska jämteden lagen även hänsynsreglerna i miljöbalken tillämpas.10

Villkor kan kräva åtgärder för att förebygga luft- ellervattenföroreningar, skydda djur- och växtlivet, bevarafyndigheter eller borrhål eller skydda sjöfarten eller fis-ket. De kan också avse sättet att leda företaget, utföraarbetet, utforma anläggningar på kontinentalsockeln förarbetena eller använda produkterna.

Vid prövning av de delar som är vattenverksamhetska domstolen liksom för täkten tillämpa de allmännatillåtlighetsreglerna i miljöbalken men också ett krav pålönsamhet.11 Lönsamhetskravet innebär att fördelarnafrån allmän och enskild synpunkt ska överväga kostna-derna samt skadorna och olägenheterna. Det finns emel-lertid ingen specifik avvägningsregel mellan nytta ochnatur, som det finns för täktdelen.

Täkt på landAktiviteterDet är täktverksamhet att utvinna och nyttiggöra sand,grus, sten m.m. på land och det tillståndsprövas enligt 12kap miljöbalken. Täktverksamheten omfattar alla arbets-moment, som att lossgöra materialet, krossa, sortera samttransportera det inom området. Flera av momenten är stö-rande och definieras som miljöfarlig verksamhet, menska inte ha separat tillstånd enligt 9 kap miljöbalken. Bådaperspektiven – resursförbrukning och störning – ska näm-ligen behandlas i täktärendet. Om det under arbetets gång


visar sig att det behövs en kross, som inte fanns med iansökan, måste emellertid den tillkommande miljöfarli-ga verksamheten prövas. Det sker genom anmälan tillmiljökontoret.

Undantag från tillståndskravet finns för husbehovs-täkter, dvs. material som finns på den egna fastighetenoch som används för fastighetens behov. Det kan dockför vissa områden finnas krav på prövning även av hus-behovstäkter. Länsstyrelsen kan upplysa om detta.12

Delar av täkter på land kan omfattas av definitionenav vattenverksamhet, exempelvis schakt under grund-vattenytan och bortledande av vatten för att hålla en täkt”torr” från grundvatten (dvs. inte från regnvatten). Dedelarna av arbetet kan då behöva prövas som vattenverk-samhet (se B 2.3). Det är med andra ord inte en samord-nad prövning som den som beskrevs ovan för täkt ochmiljöfarlig verksamhet. Prövningsplikten beror på bedöm-ning av skadan. Materialtäkt under grundvattenytan inne-bär högst sannolikt sådana risker för påverkan att pröv-ning som vattenverksamhet behövs. Bortledande av ringavattenmängder kan dock tänkas vara skadefritt. Länssty-relsen bistår vid bedömningen.

Även om det inte behövs tillstånd gäller det grund-läggande kravet på hänsyn.13 Platsens speciella egenska-per eller värden kan skärpa detta generella hänsynskrav(se B 3). Hänsynen till grannar är specialreglerad ochjust aktiviteter som schakt och liknande har pekats ut somsärskilt hänsynskrävande.14

RådighetRådighet att söka tillstånd till såväl täkt som vattenverk-samhet har i första hand den som äger fastigheten. Ge-nom avtal med fastighetsägaren kan annan få rätt att an-söka om tillstånd och att nyttja resursen.

PrövningTäkt prövas av länsstyrelsen.15 Vattenverksamhet prö-vas av miljödomstol.16 Förslag att länsstyrelsen ska prö-va mindre omfattande vattenverksamhet är under utred-ning.

Det finns inga regler som gör det möjligt att uteslutaprövning av vattenverksamhet om det finns täkttillståndenligt 12 kap miljöbalken, dvs. det är en dubbelprövningtrots att det är prövning inom samma lag. Det finns dockmöjlighet att samla prövningen till miljödomstol, om detär lämpligt exempelvis för att vattenverksamheten utgör

en väsentlig del av aktiviteterna.17

Vid prövningen enligt miljöbalken ska de allmännatillåtlighetsreglerna i miljöbalken tillämpas.18 Notera attbedömningarna avser inte bara lossgörandet av materia-let utan även t.ex. de moment som medför buller ochdamm vid behandling och transporter. Behovet av mate-rialet ska dessutom vägas mot de skador på djur- ochväxtlivet och på miljön i övrigt som täkten kan orsaka.19

Tillstånd får inte lämnas till en täkt som kan försämralivsbetingelserna för djur- eller växtart som är sällsynteller hänsynskrävande. Kommunen kan genom planlägg-ning i form av detaljplan eller områdesbestämmelser bin-dande ange vad områden får användas till, dvs. vilketslag av användning som godtas. Tillstånd kan i principinte ges till verksamhet som strider mot planen, om intedet kan betraktas som mindre avvikelse.20

Vid prövning av de delar som är vattenverksamhetska domstolen liksom för täkten tillämpa de allmännatillåtlighetsreglerna i miljöbalken men också ett allmäntkrav på lönsamhet.21 Lönsamhetskravet innebär att för-delarna från allmän och enskild synpunkt ska övervägakostnaderna samt skadorna och olägenheterna. Det finnsemellertid ingen specifik avvägningsregel mellan nyttaoch natur, som det finns för täktdelen.

B2.2 UPPLAG AV MATERIAL –TILLFÄLLIGT OCH PERMANENT

Material som behövs för att anlägga vågbrytare, för sand-påfyllnad etc. kan behöva förvaras i närheten av bygg-platsen för att underlätta löpande påfyllnad eller i avvak-tan på att arbetena ska slutföras. Även material sommuddrats från havet kan behöva läggas på land underkortare eller längre perioder. Material kan också läggasupp för ”slutförvaring”, som överskottsmassor eller somen del av anläggningen som ska skydda mot erosion. Dettakan behöva olika former av myndighetsprövning, vilketberor på typ av material, tidsperiod och syfte.

Beroende på platsen kan speciella krav gälla. Ävenom inte tillstånd behövs gäller det grundläggande kravetpå hänsyn.22 Hänsynen till grannar är specialreglerad.23

AktiviteterTillfälligt upplag av sten, sand eller liknande behövernormalt ingen prövning, om inte det finns speciella vär-den på platsen eller om materialet kan förorena eller geandra störningar som damning24 eller grumling (se nedan).


Upplag och materialgårdar som kan betraktas som an-läggningar ska lämna en bygganmälan till kommunen.25

Längre tids upplag i naturmiljön kan behöva samrådmed länsstyrelsen, se B 3.3. Upplag som innebär en ut-fyllnad i åar, sjöar eller hav definieras som vattenverk-samhet och behöver prövas om inte de är uppenbart ska-defria (se B 2.3).

Inert avfall26 som läggs upp för anläggningsändamål,exempelvis banker eller utfyllnader, prövas som miljö-farlig verksamhet.27

Muddringsmassor som läggs upp på ett sätt som kanförorena mark eller vattenområden ska anmälas till mil-jökontoret om det är ringa föroreningsrisk och prövas avmiljöprövningsdelegation om det är mer än ringa risk.28

Muddringsmassor definieras dessutom som avfall och kanvara så förorenade att de utgör farligt avfall. Farligt av-fall kräver särskild hantering, som inte beskrivs närmarehär.29 Upplag av icke-farligt muddringsslam längs min-dre sund, kanaler eller vattenvägar från vilka det harmuddrats, omfattas inte av deponeringsförordningenskrav på platsens egenskaper m.m.30 I annat fall kan plat-sen för upplag av muddermassor behöva prövas som de-poni, vilket är komplicerat.

RådighetRådighet att söka tillstånd har i första hand den som ägerfastigheten. Genom avtal med fastighetsägaren kan annanfå rätt att ansöka om tillstånd och att få nyttja platsen.

PrövningUpplag som är miljöfarlig verksamhet prövas av miljö-prövningsdelegation eller anmäls till miljökontor, bero-ende på grad av föroreningsrisk.31 Upplag som utgörvattenverksamhet prövas av miljödomstol.32 Förslag attlänsstyrelsen ska pröva mindre omfattande vattenverk-samhet är under utredning.

Vid prövning av miljöfarlig verksamhet ska de all-männa tillåtlighetsreglerna i miljöbalken tillämpas.33

Hanteringen av avfall och prövning av deponier innebärskärpta krav, vilket inte behandlas i denna rapport.

Vid prövning av vattenverksamhet ska domstolenockså tillämpa de allmänna tillåtlighetsreglerna i miljö-balken samt ett allmänt krav på lönsamhet.34 Lönsam-hetskravet innebär att fördelarna från allmän och enskildsynpunkt ska överväga kostnaderna samt skadorna ocholägenheterna.

Kommunen kan genom planläggning i form av de-taljplan eller områdesbestämmelser bindande ange vadområden får användas till, dvs. vilket slag av använd-ning som godtas. Tillstånd kan i princip inte ges till verk-samhet som strider mot planen, om inte det kan betraktassom mindre avvikelse.35

Foto

:Yst

ad k

omm

un.


B2.3 ÅTGÄRDER I VATTENSamtliga åtgärder mot stranderosion som genomförs ivatten definieras som vattenverksamhet och ska som re-gel prövas av miljödomstol.36

Även om inte tillstånd behövs gäller det grundläg-gande kravet på hänsyn till människor och miljö i alltsom kan ge mer än obetydlig miljöpåverkan.37 Platsensspeciella egenskaper eller värden kan skärpa detta gene-rella hänsynskrav. Hänsynen till grannar är specialregle-rad.38

Det är viktigt att komma ihåg den ökade bevisbördasom gäller om verksamheten genomförs utan tillstånd.39

Bevisbördan innebär att verksamhetsutövaren är bevis-skyldig inte bara för att rimlig hänsyn visats och att ska-dorna därför inte är dennes ansvar40 utan också för vilkaförhållanden som rådde i vattnet innan verksamheten sat-tes i gång.

AktiviteterVattenområde avgränsas av högsta högvattenlinjen. Vat-tenverksamhet är uppförande, ändring, lagning och ut-rivning av anläggningar i vattenområden, fyllning ochpålning i vattenområden, grävning, rensning i vattenom-råden samt andra åtgärder i vattenområden som syftartill att förändra vattnets djup eller läge.

Vattenverksamhet ska som huvudregel prövas av mil-jödomstol. Bara om det är uppenbart att inverkan på vatt-enförhållandena inte kan skada varken allmänna ellerenskilda intressen är tillstånd obehövligt. Men tanke påde starka fiskeintressen som finns i grundområden nertill sex meters djup, är det tveksamt om åtgärder där nå-gonsin kan anses uppenbart skadefria. Utgå därmed frånatt tillstånd behövs, men rådfråga länsstyrelsen som ärtillsynsmyndighet.

Tillstånd behövs inte för rensningar som är nödvän-diga för att bibehålla vattnets djup eller läge.41 Om ar-betena berör en fastighet som tillhör någon annan, skadenne alltid underrättas innan arbetena påbörjas. Om fis-ket kan skadas ska anmälan göras till länsstyrelsen innanarbetena påbörjas.

Ändrings- eller lagningsarbeten får också utföras utantillstånd om det är nödvändigt att utföra dem genast tillföljd av skaderisken.42 Det kan jämföras med Räddnings-tjänstens rätt att vidta nödvändiga åtgärder för att undvi-ka skador. Ansökan om godkännande av arbetena skadock göras snarast möjligt.

Om det krävs tillstånd till en vattenverksamhet fårinte heller anslutande arbeten påbörjas innan tillståndfinns.43

RådighetRådighet att söka tillstånd till vattenverksamhet har i för-sta hand den som äger fastigheten där vattenområdet in-går. Genom avtal med fastighetsägaren kan annan få rättatt ansöka om tillstånd till vattenverksamheten.

Rådighet har kommun också utan avtal, för vatten-verksamhet som är önskvärd från allmän miljö- eller häl-sosynpunkt.44 Åtgärder för erosionsskydd kan innebäramiljövårdande eller säkerhetsbefrämjande åtgärd, somkan tolkas in i begreppet hälsa, men det är inte självklart.Det är lämpligt att kommunen grundar sin ansökan påavtal med fastighetsägaren.

Om fastighet har blivit skild från angränsande vat-tenområde genom att stranden förskjutits, i första handgenom landhöjning eller genom att erosionsprocesserbyggt på stranden, anger jordabalken att ägare ändå harrätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet un-der vissa förutsättningar.45

PrövningVattenverksamhet prövas av miljödomstol.46 Förslag attlänsstyrelsen ska pröva mindre omfattande vattenverk-samhet är under utredning.

Vid prövning av vattenverksamheten ska miljödom-stolen tillämpa de allmänna tillåtlighetsreglerna i miljö-balken47 samt krav på lönsamhet.48 Lönsamhetskravetinnebär att fördelarna från allmän och enskild synpunktska överväga kostnaderna samt skadorna och olägenhete-rna. Särskilda villkor kan ställas med hänsyn till fisket.49

Villkor kan också gälla exempelvis skyddsåtgärder ellerandra försiktighetsmått för att minimera störningar menockså villkor som behövs med avseende på hushållning-en med mark, vatten och andra naturresurser50.

Kommunen kan genom planläggning i form av de-taljplan eller områdesbestämmelser bindande ange vadområden får användas till, dvs. vilket slag av använd-ning som godtas. Tillstånd kan i princip inte ges till verk-samhet som strider mot planen, om inte det kan betraktassom mindre avvikelse.51 Om detaljplan exempelvis ang-er att viss yta ska vara ”vattenområde” kan ändring avplanen vara nödvändig för att området ska kunna fyllasut.


B2.4 ÅTGÄRDER PÅ LANDErosionsskydd kan innebära olika åtgärder på land somschakt, utfyllnader, byggande av anläggningar, ändringav vegetation m.m. Flertalet av dem behöver som hu-vudregel inte myndighetsprövning, men detaljplaner el-ler andra beslut kan skapa prövningskrav.

Det är byggherren (verksamhetsutövaren) – den somför egen räkning utför eller låter utföra arbetena – som ärhuvudansvarig för att hänsynskraven i plan- och byggla-gen och miljöbalken följs och att tillräcklig kontroll ut-förs.51 Byggandet som sådant är inte prövningspliktigtenligt miljöbalken, men de generella hänsynskraven måsteiakttas av den som bygger såväl som alla andra som kange störningar för omgivningen.53

Platsens speciella egenskaper eller värden kan skär-pa det generella hänsynskravet (se B 3). Hänsynen tillgrannar är specialreglerad och särskilt schaktarbeten krä-ver skärpt uppmärksamhet.54

AktiviteterOmfattande anläggningar som kan ge störningar för om-givningen kan behöva planläggas.55 Det är kommunensom beslutar om detaljplan, men den som vill uppföraanläggningarna kan bli ansvarig för kostnader.

Inom områden med detaljplan kan krävas marklovför avsevärd ändring av höjdläget, t.ex. genom schakt,och för trädfällning eller skogsplantering.56 Anläggningarkan också bli bygglovpliktiga genom krav i detaljplan,t.ex. upplag, materialgårdar och murar.57 Kommunenupplyser om vad som gäller på den aktuella platsen.

Vid akuta situationer har Räddningstjänsten rätt attvidta nödvändiga åtgärder för att undvika skador, utanatt myndighetstillstånd först söks.

Bygganmälan till kommunen ska göras för vissa an-läggningar som upplag och materialgårdar och murar.58

Anmälan fullföljs sedan med byggsamråd, som ska klar-göra vilka kontroller som behöver genomföras genombyggherrens försorg eller genom samhällets.

Arbeten som berör vägområde behöver samråd medväghållaren för att klargöra förutsättningarna för att ge-nomföra åtgärderna.

RådighetDen som äger marken har i första hand rätt att ansöka omlov m.m. och övriga kan med avtal få det rätten.

PrövningKommunens plan- och byggkontor, eller motsvarande,hanterar frågor om planer och lov och bygganmälan lik-som byggsamråd. Hänsynskraven i plan- och bygglagen59

ger utgångspunkterna för prövningen, dvs. inte de all-männa hänsynsreglerna i miljöbalken.60


B3 PLATSENI detta avsnitt beskrivs olika företeelser som kräver sär-skild hänsyn eller speciella prövningsförfaranden. Detgäller exempelvis skydd av stränder, värdefulla kultur-miljöer, förorenade områden men också hänsyn till grann-fastigheter. För varje typ av fråga beskrivs syftet medreglerna, hur detta styr aktiviteter på platsen, behov avprövning av myndighet och viktigare regler som ska upp-fyllas för att få tillstånd. Texterna återkommer under fle-ra rubriker. Dessa upprepningar kan bli störande om ma-terialet gås igenom från början till slut, men avsikten äratt bara de avsnitt som är aktuella ska användas som en”checklista”. Vid genomgången av de relevanta avsnit-ten kan återkomsten av samma regel tas som en uppma-ning att för denna fråga försöka samordna beslutsunder-lag, prövningar m.m.

Hänsynen till grannar ingår vid bedömningen av vil-ka krav som platsen tillför. Även om inte tillstånd be-hövs, eller om tillstånd lämnats, gäller de generella kra-ven på hänsyn till människor och miljö.601

B3.1 GrannarVar och en ska ta skälig hänsyn till omgivningen, dvs.inte bara angränsande grannfastighet, vid nyttjande avsin eller annans fasta egendom.62 Bristande hänsyn kanleda till skadeståndsansvar.63

Hänsynskravet gäller även den som utför arbete påfastigheten. Det finns ännu ingen praxis som klargör vadsom ingår i entreprenörens ansvar i förhållande till fast-ighetsägarens. Det gör det särskilt viktigt att företag så-väl som fastighetsägare dokumenterar hur förhållandenavar på platsen innan arbetet inleddes och när det avsluta-des. Detta är särskilt viktigt när det kan finnas risker förskada på grund av närheten till byggnader, ter-rängförhållanden etc.

Ett visst mått av onormala händelser får man somgranne tåla. Det framgår bl.a. av paragrafens ord ”skä-lig”. En avvägning görs mellan fastighetsägarens be-rättigade nyttjande av sin fastighet och grannens intresseav att slippa störning. Exempelvis får ljud och vibrationerfrån maskiner av olika slag normalt tålas. Om arbetet ut-förs med anmärkningsvärt omodern teknik eller med sär-skilt vibrerande maskin (bl.a. på grund av dåligt under-håll), behöver grannen förmodligen inte stå ut med den-na onödiga störning.

Fastighetsägare ska inför grävning och liknande pro-jekt, vidta skyddsåtgärder som är nödvändiga för att fö-rebygga skada på angränsande mark.64 Här finns en strängaktsamhetsplikt för fastighetsägaren, vilket även påverkarbedömningen av hur stort ansvar denne ska ha för even-tuell skada. Fastighetsägaren kan antas bli skadestånd-sansvarig om det slarvats med skyddsåtgärder. Omskyddsåtgärder uppenbarligen skulle leda till högre kost-nad än skadan, behöver åtgärderna inte genomföras.Skyddsåtgärder kan få vidtas på annans mark om det be-hövs.65

B3.2 StrandenStrandskydd råder vid havet, generellt 100 meter på landoch i vatten och efter beslut av länsstyrelsen upp till 300meter. Syftet är dels att trygga förutsättningarna för all-mänhetens friluftsliv, dels att bevara goda livsvillkor påland och i vatten för djur- och växtlivet.66

AktiviteterStyrmedlet för att uppnå syftet med strandskyddet är ettgenerellt förbud mot bl.a. anordningar som avhåller all-mänheten från att beträda området (t.ex. inhägnad, plan-tering, stenskoning), eller som väsentligen försämrar livs-villkoren för djur- eller växtarter, t.ex. pirar. När det gäl-ler livsvillkoren omfattar förbudet även åtgärder somgrävning och utfyllnad.

PrövningDispens från förbuden prövas av länsstyrelsen eller kom-mun.

Åtgärder som har tillstånd av miljödomstol eller re-gering behöver inte separat dispens. Täkt med tillstånd

Åtgärder

Verksamhet Plats


värdefull eller orörd natur. Dock ingår vanligen inte be-byggda miljöer eller andra liknande anlagda eller explo-aterade områden.72

AktiviteterAlla aktiviteter som innebär att naturmiljön ändras vä-sentligt måste som huvudregel föregås av samråd medlänsstyrelsen. Tidigast sex veckor efter anmälan får åt-gärden påbörjas, om inte länsstyrelsen medger annat.

Finns redan tillstånd enligt miljöbalken till aktivite-ten behövs dock inte samråd. Tillstånd enligt andra lagar(t.ex. bygglov, detaljplan, arbetsplan för väg) anses en-ligt Naturvårdsverket emellertid inte tillräckligt för attutesluta samråd, oaktat att naturhänsyn ska vara en delav prövningen även enligt de besluten. Det är inte av-gjort i praxis i vilken utsträckning det behövs sådan dub-bel hantering av naturvårdsfrågan.73

Tänkbara aktiviteter för att hantera stranderosion och somkan kräva samråd är t.ex.• att uppföra anläggningar eller anordningar som sten-

skoning och pirar,• husbehovstäkt av sten och sand för reparation av egen

strand,• utfyllnader på naturmark, också mindre fyllning om

det är känsliga naturmiljöer som stränder,• muddring (ökning av vattendjupet i visst område) som

inte är tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kapmiljöbalken,

• upplag av muddermassor (t.ex. borttagen sand) sominte är anmälnings- eller tillståndspliktiga som mil-jöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken,

• rensning av vegetation.

Samrådsplikten inträder först när det kan bedömasbli väsentlig ändring av naturmiljön, och vad som är vä-sentligt beror på flera faktorer. Naturvårdsverket ger föl-jande råd74 : ”Vid bedömningen av vad som är en väsent-lig ändring av naturmiljön bör beaktas dels områdets ka-raktär och känslighet, dels åtgärden som sådan och dessinverkan på naturmiljön. I ett område med dokumenterathöga natur- eller kulturmiljövärden eller i ett område somannars är känsligt kan även en förhållandevis liten åt-gärd innebära väsentlig ändring av naturmiljön. Påver-kan på arter och livsmiljöer bör vägas in i bedömningenav vad som utgör en väsentlig ändring.”

enligt 12 kap miljöbalken behöver inte heller separat dis-pens, eftersom avvägningen mellan behovet av erosions-skydd och strandskydd ingår i de prövningarna.67

Miljöbalkens allmänna tillåtlighetsregler ska tilläm-pas vid dispensprövningen68 jämte en speciell intresse-avvägning som ska beakta enskilda intressen och syftetmed skyddet.69

Dispens kan lämnas om det finns särskilda skäl.70 Dis-pensskäl kan vara att det är redan ianspråktagen markeller område som saknar betydelse för allmänhetens fri-luftsliv, eller anläggning som inte inskränker allmänhe-tens möjlighet att utnyttja stranden. Anläggningar sommåste ligga vid vatten får dock inte automatiskt dispens.Restriktivitet krävs enligt Naturvårdsverket vid dispensför enskilda anläggningar som tar i anspråk ett allmänttillgängligt område. Anordningarna bör inte lokaliserastill områden med stort rekreationsvärde. Möjligheter tillsamlokalisering av t.ex. bryggor och båthus bör tas tillvara.

Naturvårdsverket anger: ”Ovan uppräknade skäl ut-går primärt från de allemansrättsliga värdena. En dispens-prövning skall alltid omfatta även påverkan på växt- ochdjurlivet. Om de biologiska värdena påverkas på ett ickeacceptabelt sätt skall dispens inte ges, även om något avovanstående skäl kan åberopas.”71

B3.3 Natur- och kulturmiljöDet finns många olika former av skydd för värdefull kul-tur- och naturmiljö. Gemensamt för alla är att det, oav-sett behovet av tillstånd eller dispenser, krävs särskildhänsyn till sådana värdena. Detta innebär med andra orden skärpning av det allmänna hänsynskravet.

Syftena med skydden nås genom förbud mot vissaåtgärder eller viss markanvändning. Det innebär att detär nödvändigt att kontrollera vad som gäller för ett speci-fikt område, för att få klarlagt vilka typer av aktivitetersom kan beröras av förbud eller särskilda villkor. Dettaframgår av skyddsbesluten och länsstyrelsen kan upply-sa om detaljerna.

Samråd vid väsentlig ändring av naturNaturmiljö bör enligt Naturvårdsverket tolkas vidsträcktoch omfatta berggrund, jordlager och vatten såväl somnaturmiljöer både på land och i vatten samt växter ochdjur. Begreppet bör även inkludera landskapsbilden ochkulturlandskapet. Det bör omfatta all natur, inte endast


En kontakt med länsstyrelsen kan klargöra om när-mare samråd behövs.

PrövningDet är alltid länsstyrelsen som är samrådspart. Länssty-relsen bedömer aktiviteten huvudsakligen efter de all-männa hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken.

Länsstyrelsen kan förelägga om skyddsåtgärder el-ler, om det inte är tillräckligt, förbjuda åtgärden.

Natura 2000Namnet syftar på det nätverk av områden med höga na-turvärden som ska täcka Europa.75 Nätverket bygger påen ekologisk grundsyn och det innebär att åtgärder såvälinom som utanför områdena ska iaktta särskild hänsynoch omfattas av kraven på prövning för att få Naturatill-stånd. Berörs Natura 2000 behövs som regel experter iarbetet med miljökonsekvensbeskrivningen.

AktiviteterAlla slag av aktiviteter som på ett betydande sätt kan på-verka skyddsvärdet, måste ha Naturatillstånd för att fågenomföras. Åtgärder som grävning, utfyllnad etc., kandirekt ge skada på naturvärdena. Åtgärder utanför områ-det kan indirekt ge störningar genom buller, vattenföro-rening, grumling etc.

Kravet på Naturatillstånd är en specialprövning somtillkom 2001. Detta lov ska finnas utöver detaljplan, bygg-lov, tillstånd till vattenverksamhet, miljöfarlig verksam-het etc. Det för med sig flera formella förutsättningar.Äldre tillstånd som inte genomförts ska t.ex. komplette-ras med Naturatillstånd för att få genomföras. Lagakraft-vunna detaljplaner kan behöva upphävas om de ger otil-låten skada på naturvärdena.76 Länsstyrelsen ska upp-häva nyantagna detaljplaner och områdesbestämmelsersom inte beaktar skyddsbehovet.77 Länsstyrelsen ska ock-så bevaka bygglov inom och utom Natura 2000 område-na, oavsett om det finns detaljplan eller ej för området.78

Syftet är att förhindra lov som skadar.

PrövningLänsstyrelsen ska pröva ansökan om Naturatillstånd, ominte åtgärden har samband med annat ärende hos miljö-domstol, vilken i så fall avgör även denna fråga.79

Om det blir fråga om skada på miljön eller ett bety-dande försvårande av arternas bevarande måste avgöran-

det om tillåtlighet överlämnas till regeringen.80 Om enprioriterad art berörs, måste regeringen först höra EU-kommissionen innan beslut fattas.81

Länsstyrelsen ska tillhandahålla kunskapsunderlag(bevarandeplaner) som bl.a. ska ge stöd för konse-kvensanalyserna som ska göras för aktiviteten.82 Arbe-tet med sådant underlag är påbörjat men enligt uppgifthar slutdatum skjutits upp till 2006.

Konsekvensbedömningarna ska handla om gynnsambevarandestatus för skyddade livsmiljöer (habitat) ocharter kan bibehållas eller inte. Det gäller:• summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och

dess typiska arter och som på lång sikt kan påverkadess naturliga utbredning, struktur och funktion samtarternas överlevnad på lång sikt,

• inverkan på faktorer som avgör om bevarandestatuskan anses gynnsam, dvs. dess naturliga eller av hävdbetingade utbredningsområde, om detta område ärstabilt, om den särskilda struktur och de särskildafunktioner som är nödvändiga för att den skall kunnabibehållas sannolikt kommer att finnas under en öv-erskådlig framtid, och om bevarandestatusen hos desstypiska arter är gynnsam (se nästa punkt),

• summan av de faktorer som påverkar den berörda ar-ten och som på lång sikt kan påverka den naturligautbredningen och mängden hos dess populationer,

• inverkan på faktorer som avgör om en arts bevaran-destatus kan anses gynnsam, dvs. uppgifter om denberörda artens populationsutveckling visar att artenpå lång sikt kommer att förbli en livskraftig del avsin livsmiljö, att artens naturliga eller hävdbetingadeutbredningsområde varken minskar eller sannoliktkommer att minska inom en överskådlig framtid, ochatt det finns och sannolikt kommer att fortsätta attfinnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens pop-ulationer ska bibehållas på lång sikt.

Vid bedömningen om områdets värden kan skadas skabeaktas både den egna verksamhetens direkta och indi-rekta verkningar jämte de konsekvenser som kan följa avandra pågående och planerade projekt.83 Grunden för be-dömningen är en försiktighetsprincip som innebär attom det saknas bevis ska det antas bli otillåten skada.84

Förutom de allmänna tillåtlighetsreglerna i miljöbal-ken85 finns särskilda förutsättningar för att aktiviteternaska kunna medges.86 Skada kan godtas under följande


förutsättningar (alla tre ska vara uppfyllda):• alternativ saknas (kostnad och tid är irrelevant vid

bedömningen)87 ,• syftet med åtgärden är ett allmänt intresse som ge-

nomförs av tvingande skäl,• kompensation kan genomföras så att skyddet ändå kan

nås (t.ex. genom att restaurera, förstärka, skapa, be-vara).

Detta innebär att enskilda såväl som allmänna pro-jekt av mindre tvingande karaktär aldrig kan genomför-as om de kan skada Natura 2000. I EG-kommissionensmanualer ges som exempel på tvingande skäl behovet attuppföra vallar till skydd för havet.

Berörs prioriterad art av åtgärden, får regeringen til-låta skadande åtgärder endast om det rör allmänna in-tressen som syftar till att skydda hälsa, säkerhet ochmiljö.88

BiotopskyddTill ytan mindre markeller vattenområden som är livs-miljöer för hotade djur- eller växtarter eller särskiltskyddsvärda av andra skäl, kan få biotopskydd genomsärskilt beslut av länsstyrelsen.

AktiviteterEfter beslut om biotopskydd får inga åtgärder som kanskada naturmiljön genomföras. Det kan gälla t.ex. gräv-ningsarbeten, utfyllnader, anordningar som pirar, sten-skoning av strand, plantering av främmande arter.

PrövningDispens kan medges av länsstyrelsen om det finns sär-skilda skäl. Miljöbalkens allmänna tillåtlighetsregler skatillämpas vid dispensprövningen89 jämte en speciell in-tresseavvägning90 som ska beakta enskilda intressen ochsyftet med skyddet.

Reservat m.m.Riksdagen beslutar om nationalparker. Det gäller mark-eller vattenområden som på grund av sina värden ska be-varas i väsentligt oförändrat skick.91

Naturreservat kan gälla såväl mark- som vattenområ-den och skyddsbeslutets syfte är att bevara biologiskmångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer ellertillgodose behov av områden för friluftslivet. Det kan

också gälla att skydda, återställa eller nyskapa värdeful-la naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter.912

Kulturreservat har motsvarande reglering men syftet är idetta fall att bevara värdefulla kulturpräglade landskap.93

Om det behövs särskilt skydd för en djur- eller växt-art inom ett visst område kan föreskrifter inskränka nytt-jandet av ett område.94

AktiviteterFör nationalparker införs förbud mot olämpliga åtgärder,t.ex. grävning eller markberedning av annat slag. För varjenationalpark finns föreskrifter som preciserar förbuden.Det finns ingen möjlighet att få dispens.

Föreskrifter skräddarsys för respektive reservat ochpreciserar inskränkningar i rätten att använda området.Det kan gälla t.ex. förbud mot stängsel, upplag, schakt-ning, täkt, plantering eller avverkning.

För djur- och växtskyddsområde finns möjlighetenatt reglera allmänhetens eller markägarens rätt att uppe-hålla sig inom området.

PrövningDispens kan ges för åtgärder som strider mot föreskrif-terna för det skyddade området, om det finns särskildaskäl. Intrånget i värdet ska kompenseras. Miljöbalkensallmänna tillåtlighetsregler ska tillämpas vid dispenspröv-ningen95 jämte en speciell intresseavvägning96 som skabeakta enskilda intressen och syftet med skyddet.

B3.4 Förorenade områdenOmråden som är känsliga på grund av de föroreningar deutsätts för kan förklaras som miljöskyddsområde.97

Mark- och vattenområden och anläggningar som ärförorenade så mycket att de utgör en hälso- och miljö-risk, ska undersökas och saneras av verksamhetsutövaresom orsakat föroreningarna.98 Den som äger eller bru-kar en fastighet ska genast underrätta tillsynsmyndighe-ten om det upptäcks en förorening som kan medföra ska-da eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.99

Det är inte avgjort i praxis om brukare syftar på enbarthyresgäst, arrendator etc. eller även den som utför arbe-ten på fastigheten. Det är dock en enkel säkerhetsåtgärdför entreprenörer, för att undgå saneringsansvar, att vidupptäckt av en förorening genast anmäla detta till miljö-kontoret så att entreprenören inte medverkar till sprid-ning.


AktiviteterFör miljöskyddsområde ska länsstyrelsen meddela behöv-liga föreskrifter om skyddsåtgärder, begränsningar ochandra försiktighetsmått för verksamheter. Beslutet omområdet visar vilka åtgärder som inte godtas.

I förorenade områdena, som kan antas leda till ska-dor på människor och miljö, får inte åtgärder vidtas inn-an områdena sanerats.100 Den som vidtar åtgärder i föro-renat område och medverkar till att sprida föroreningarnaär medansvarig för sanering. Det ansvaret följer av defi-nitionen av miljöfarlig verksamhet och verksamhetsutö-vare. Det beror på allvaret i spridningen hur omfattandeansvaret kan bli.101

PrövningLänsstyrelsen får meddela dispens från föreskrifter förmiljöskyddsområde, om det finns särskilda skäl. Miljö-balkens allmänna tillåtlighetsregler ska tillämpas vid dis-pensprövningen102 jämte en speciell intresseavväg-ning103 som ska beakta enskilda intressen och syftet medskyddet.

Om åtgärder mot erosi-on behöver vidtas vid ham-nar, båtupplag eller liknan-de misstänkt förorenadeområden kan markundersök-ningar behövas. Åtgärdersom behövs för saneringenmåste anmälas som miljöfar-lig verksamhet till kommu-nen.104 Anmälan bedöms ef-ter de allmänna tillåtlighets-reglerna.105

B3.5 Allmänna intressenOmråden som behövs för olika samhällsfunktioner, förresursförsörjning eller som är värdefulla för samhälletav andra skäl, skyddas genom olika former av hänsyns-krav. Det kan t.ex. innebära förbud mot vissa åtgärderinom vattenskyddsområde, krav på särskild hänsyn tillförsvarets intressen eller till friluftslivet.

Huvuddelen av sådana intresseområden framgår avden kommunala översiktsplanen och länsstyrelsen har in-formation om eventuella nya intressen.

VattenskyddsområdenMark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kom-munen förklaras som vattenskyddsområde för att skyddagrund- eller ytvattentillgång som kan nyttjas för vatten-täkt.106 Erosionsskydd längs ett vattendrag kan t.ex. kom-ma i konflikt med ett vattenskyddsområde. Täkt i en grus-ås kan t.ex. visa sig omöjlig på grund av att det finns ettvattenskydd för grundvattnet i åsen.

AktiviteterFöreskrifter för vattenskyddsområdet får inskränka rät-ten att förfoga över fastigheterna. Det kan gälla förbudmot täkt, schakt, utfyllnader, uppställning av arbetsfor-don etc.

PrövningLänsstyrelse eller kommun får meddela dispens från fö-reskrifter som meddelats för ett vattenskyddsområde omdet finns särskilda skäl. Miljöbalkens allmänna tillåtlig-hetsregler ska tillämpas vid dispensprövningen107 jämte

en speciell intresseavväg-ning108 som ska beakta en-skilda intressen och syftetmed skyddet.

RiksintressenStat och kommun pekar utområden där särskilt tungasamhällsintressen finns. Deintressen som kan komma ifråga räknas upp i miljöbalk-ens hushållningsregler.1089

Allmänna intressen som hävdas på en viss kuststräckaeller utmed en viss å redovisas i den kommunala över-siktsplanen.

AktiviteterKustområdena kan tänkas vara av betydelse för i principsamtliga allmänna intressen:• miljö (exempelvis ekologisk känsliga områden som

grunda havsvikar, värdefull natur som strandängar ochkultur som fasta fiskeredskap, pålningar, landskap),

• friluftsliv,• areella näringar (t.ex. fiskets grunda vikar för yngel

eller fiskebankar där också sanktäkt kan vara aktuell,särskilt lämpliga havsvikar för vattenbruk),


B4 ANSÖKAN OCH ANMÄLAN– PRINCIPER OCH FÖRFARANDE

B4.1 MyndighetsprövningÅtgärder mot erosion kan behöva prövning hos flera oli-ka myndigheter, t.ex. både för att få tillgång till material(täktverksamhet) och för att göra något på den strikt reg-lerade plats som stranden är. Grävningsarbeten vid stran-den kan t.ex. behöva dispens av länsstyrelsen, som bedö-mer inverkan på djurliv och allmänhetens tillgänglighettill stranden. Flertalet åtgärder i vatten definieras somvattenverksamhet och denna är som huvudregel pröv-ningspliktig hos miljödomstol. Upplag av massor kansprida föroreningar och definieras då som miljöfarligverksamhet, som kan behöva anmälas till miljömyndig-het.

Myndigheter granskar projektet för att bedöma delsom samhällets krav på funktion och lämplighet uppfylls,dels om rimlig hänsyn visas omgivningen som exempel-vis grannar och miljö. Om enskilda intressen (t.ex. gran-nar) skadas, kan myndigheten ange vilken ersättning somska betalas för skadorna. Skador på allmänna intressen,t.ex. natur och kultur, kan behöva kompenseras och be-sluten anger då hur.

Besluten ger planeringstrygghet, genom att preciseraförutsättningarna för projektet om erosionsskydd. Följsbeslutet ska ytterligare krav i princip inte tillkomma.

För att se till att samhällets och enskildas intressenblir tillgodosedda genom en myndighetsprövning finnsolika typer av sanktioner som drabbar verksamheter somgenomförs utan nödvändiga myndighetsprövningar. Detkan t.ex. bli fråga om miljösanktionsavgift och straff.Sanktioner beskrivs kort i följande avsnitt om ansvar.

Även om det inte behövs myndighetstillstånd för enåtgärd, finns generella krav på aktsamhet med tanke påomgivningen; det gäller grannar men också människor iallmänhet och miljön. Den som vidtar en åtgärd som kange olägenheter för omgivningen har så att säga ett egetbasansvar för att visa hänsyn. Det beskrivs mera iavsnitt B 5.117

Detta avsnitt summerar grundläggande principer förde olika förföranden som gäller för de vanligaste typernaav ansökningar och anmälningar samt de olika typer avbeslut som följer. Stegen i förberedelsen av ansökan ochi prövningsprocessen finns närmare beskriven i t.ex. ma-terial till utbildningen 1999–2000 om miljöbalken, som

• infrastruktur m.m. (t.ex. hamnar och farleder),• försvaret.

PrövningÖversiktsplanen redovisar dels på karta var olika intres-sen har anspråk på skydd och särskilt hänsynstagande,dels i textavsnitt varför platsen är intressant i ett lokalteller i ett riksperspektiv.110 Vid konkurrens mellan fleraintressen anges också vilken prioritering som görs avkommunen och av staten (länsstyrelsens granskningsytt-rande).111

Prövningspliktiga aktiviteter måste planeras med sär-skild hänsyn till dessa intressen112 , eftersom tillståndmåste nekas om intressena skadas påtagligt.1133 Vilkatyper av tillstånd det gäller, framgår av miljöbalken.114

Även allmänna intressen, som inte har status som rik-sintressen, ska visas hänsyn så att påtaglig skada und-viks så långt det är möjligt.115

Statusen som riksintresse innebär också en generellsignal om att det är ett angeläget intresse, som skärper deallmänna hänsynskraven (se B 5).116


togs fram på uppdrag av Miljödepartementet (häfte nr 6).Avsnittet beskriver några karakteristiska myndighets-

beslut: tillstånd, anmälan, dispens, samråd. Prövnings-procedurerna för respektive typ av beslut beskrivs kortliksom beslutens funktion. Flertalet prövningar grundaspå uppgifterna i en ansökan (eller motsvarande slag avdokument) och vanligtvis ska ansökan innehålla en mil-jökonsekvensbeskrivning. Samrådsproceduren som gäl-ler för arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar be-skrivs bara kort och för en närmare beskrivning hänvisastill allmänna råd som getts ut av Naturvårdsverket(NFS 2001:9) och handbok från Boverket (Boken omMKB för detaljplan).

Grunderna för att medge aktiviteten har sammanfat-tats i de tidigare avsnitten om ”Åtgärder” och ”Platser”.Det är bl.a. dessa frågor som ska klarläggas i dokumen-ten som tas fram till myndigheternas prövning.

B4.2 Ansökan om tillstånd, dispens och lovDetta slag av ansökningar handlar om rättskraftiga avgö-randen, dvs. sökanden får klarlagt vad som gäller för verk-samheten och får en rättighet att bygga eller låta verk-samheten störa omgivningen i enlighet med beslutet.Beslutet binder således både tillsynsmyndigheter ochgrannar och andra berörda. Detta skiljer sig från anmä-lan, där myndighetens beslut inte ger sådan bindning.

Tillståndsprövning enligt miljöbalken handlar vanli-gen om större verksamheter och åtgärder. Den plane-ringsprocess för miljökonsekvensbeskrivning och pröv-ningsprocess som föregår tillståndet är därmed tämligenomfattande.

När det gäller dispensprövningen från skyddsbeslutär det sällan en reglerad planeringsprocess (dvs. vanli-gen ingen miljökonsekvensbeskrivning) och en enklarehandläggning, men prövningen av skälen för att få dis-pens kan vara väl så sträng som tillståndsprövningen.

Naturatillstånd har obligatoriskt en process för mil-jökonsekvensbeskrivning men inte en utvecklad pröv-ningsprocess. Det är mycket strikt formulerade prövnings-grunder, som understryker behovet av att använda speci-alister i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen.

Bygglov, marklov m.m. har inga krav på planerings-process med miljökonsekvensbeskrivning och det är enenklare prövningsprocess. Den kan ibland t.o.m. grun-das på en muntlig ansökan. Lovet ger rätt att placera an-läggningen på viss plats (visst läge) men ger ingen rätt

att störa omgivningen; sådant prövas enligt miljöbalken.Det kan således vara tillåtet att bygga men inte att använ-da anläggningen, vilket innebär att dubbelprövning mås-te genomföras.

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalkenoch kontinentalsockellagen

MiljökonsekvensbeskrivningSamtliga nu aktuella ansökningar enligt miljöbalken ochkontinentalsockellagen ska förberedas genom en planer-ingsprocess som ska leda fram till en miljökonsekvens-beskrivning.118 Syftet är att klarlägga förutsättningarnaför projektet med tanke på värdena på olika tänkbara plat-ser och vilka konsekvenser det kan bli för människorshälsa samt säkerhet, miljö och hushållning.

Det är verksamhetsutövaren, normalt fastighetsäga-ren, som ska svara för miljökonsekvensbeskrivningen lik-som resten av ansökan. Denne ska samråda med länssty-relsen och grannar i tidigt planeringsskede (s.k. tidigasamråd).119 Länsstyrelsen bestämmer sedan omplaneringsprocessen ska fortsätta med formella steg(utökade samråd med flera aktörer) eller om verksam-hetsutövaren utan ytterligare samråd får ställa sammanansökan med miljökonsekvensbeskrivning, teknisk be-skrivning etc.120

Innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning ska upp-fylla kraven i miljöbalken.121 Notera de speciella kravsom ställs för Naturatillstånd när det gäller alternativ,innehåll m.m. (se B 3.3).

PrövningFör miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken läm-nas ansökan vanligtvis till miljöprövningsdelegationenhos länsstyrelsen (s.k. B-verksamhet) och för omfattan-de verksamheter till miljödomstol (s.k. A-verksamhet).

För vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken prö-vas ansökan alltid av miljödomstol. Det är under utred-ning om viss vattenverksamhet kan hanteras av lässty-relse eller kommun.

Täkt i sjöar prövas av länsstyrelsen enligt 12 kap 1 §miljöbalken. Gäller det täkt i allmänt vatten inom Sveri-ges gränser är det SGU som ska pröva ärendet enligt kon-tinentalsockellagen.

Naturatillstånd enligt 7 kap miljöbalken prövas av mil-jödomstol eller av länsstyrelse. Regeringen avgör tillåt-


ligheten om det blir skada.Myndigheten bedömer först om ansökan är tillräcklig

för att avgöra frågan om tillstånd eller om den behöverkompletteras.122 Det ställs i princip alltid krav på kom-pletteringar. Tydliga diskussioner i samråden under pla-neringsprocessen för miljökonsekvensbeskrivningen kanminska risken för sådana förseningar med kompletteringarunder prövningsprocessen.

När ansökan är komplett kungörs i tidningen att frå-gan om tillstånd ska prövas och dokumenten sänds påremiss till berörda myndigheter. De flesta av dessa harredan haft möjlighet att bedöma projektet under samrå-den för miljökonsekvensbeskrivning, så i detta sena ske-de ska nya frågor i princip inte behöva väckas.

Verksamhetsutövaren får bemöta synpunkterna ochdärefter kan ansökan avgöras, ibland efter muntlig för-handling med syn på platsen.

Beslutet kan överklagas av de som berörs av det ochav vissa myndigheter som ska bevaka allmänna intres-sen. Det är miljödomstol som prövar överklagandet frånlänsstyrelse och Miljööverdomstolen vid Svea hovrättsom prövar beslut från miljödomstol.

Beslutets verkanTillståndet ger rätt att genomföra de medgivna aktivite-terna samt vanligtvis en skyldighet att underhålla anlägg-ningar. Den som äger en vattenanläggning ska såledesunderhålla den så att det inte uppkommer skada för all-männa eller enskilda intressen genom ändringar i vatten-förhållandena.123

Dom om vattenverksamhet anger den tid inom vilkenarbetena ska vara utförda, högst tio år, annars förfallertillståndet. Förlängning av arbetstiden kan beviljas omdet finns giltigt skäl för dröjsmålet eller om synnerligaolägenheter skulle uppstå om tillståndet förfaller, högstförlängs tiden med tio år.124 Ansökan om förlängningska göras innan den ursprungliga tiden har gått ut.

När det finns skäl till det får miljödomstolen förord-na att tillståndet får tas i anspråk även om det inte harvunnit laga kraft, s.k. verkställighetstillstånd.125

Ansökan om dispens från skyddsbeslutDet är länsstyrelse eller kommun som prövar dispens frånskydd som beslutats med stöd av 7 kap miljöbalken.

Foto

: Kys

tdir

ekto

rate

t, D

anm

ark


Ansökan om dispens ska vara skriftlig och åtföljd aven karta samt, i allvarliga fall, en miljökonsekvens-beskrivning.126 Myndigheten kan begära kompletteringför att få tillräckliga uppgifter för sin prövning och där-efter sänds materialet på remiss till berörda. Efter sök-andens bemötande avgörs målet med skriftlig beredning.

Om dispens medges från skyddet av området kan denkombineras med villkor. Fastighetsägaren kan i vissa fallha rätt till ersättning om dispens nekas.127

Ansökan om lov enligt plan- och bygglagenByggnadsnämnden prövar ansökningar om bygglov ochmarklov.128 Ansökan ska som regel vara skriftlig menbeträffande enkla åtgärder får ansökan göras muntligt.

Ansökan ska innehålla de ritningar, beskrivningar ochuppgifter i övrigt som behövs för prövningen.129 Lovetanger placering av en anläggning i plan och höjd menreglerar inte närmare de tekniska förutsättningarna förgenomförandet. Detta sker i byggsamråden (se nedan).

B4.3 AnmälanAnmälan kan beskrivas som verksamhetsutövarens (fast-ighetsägarens) inbjudan till myndigheten att lämna syn-punkter på det planerade projektet. Anmälan leder intetill något tillståndsbeslut, dvs. ger inte en bindande rätt-ighet att göra något. Det innebär att tillsynsmyndighetenkan återkomma senare, med ytterligare krav på verksam-heten, om t.ex. grannar klagar på störningar eller bristan-de utförande.

Det finns tre huvudtyper av anmälan:• till kommunen anmäls miljöfarlig verksamhet och

åtgärder i förorenat område, för att möjliggöra förmyndigheten att säga stopp eller sätta villkor (9 kapmiljöbalken),

• till kommunen anmäls ”byggstart” för vissa anlägg-ningar (bygganmälan), som en inledning av tekniskasamråd om utförandet (9 kap plan- och bygglagen),

• till länsstyrelsen anmäls arbeten som utgör väsentligtintrång i naturmiljön, för att möjliggöra för myndig-heten att säga stopp eller sätta villkor (12 kap 6 §miljöbalken).

Det pågår en utredning om viss vattenverksamhetska anmälas till kommunen i stället för att prövas av mil-jödomstol.

Anmälan av miljöfarlig verksamhetAnmälan om miljöfarlig verksamhet till kommunensmiljökontor (motsvarande) ska vara skriftlig.130 Den skainnehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivning-ar som behövs för att myndigheten ska kunna bedömaåtgärdens art, omfattning och miljöeffekter. Handlingar-na ska ges in i två exemplar. Anmälan ska göras i god tidinnan åtgärden vidtas. Som god tid räknas normalt sexveckor, men kommunen kan medge kortare tid.131

I sällsynta fall kan kommunen finna att det behövs enmiljökonsekvensbeskrivning för att bedöma anmälan.Detta kommer i så fall att ta avsevärt mera tid, uppskatt-ningsvis upp till ett år.

Kommunen ska fatta ett formellt beslut, som bekräf-telse på att anmälan inte leder till någon åtgärd från myn-digheten. Kommunen kan, om det behövs, utfärda vill-kor om försiktighetsmått eller t.o.m. stoppa verksamhe-ten. Beslut med krav av något slag kan överklagas tilllänsstyrelsen.132

Anmälan av byggåtgärderAnmälan till kommunens byggkontor (motsvarande) skabeskriva projektets art och omfattning.133 Bygganmälanska som regel vara skriftlig men för enkla åtgärder räck-er det med muntlig anmälan.

Anmälan ska göras minst tre veckor innan arbetenapåbörjas. Arbetena får påbörjas tidigare om kommunenmedger det. När en bygganmälan har kommit in ska kom-munen staka ut anläggningen och märka ut höjdläget omdet behövs med hänsyn till förhållandena på platsen ochomständigheterna i övrigt.134

Kommunen ska normalt kalla till byggsamråd.135 Dågörs en genomgång av arbetenas planering, besiktning,tillsyn och övrig kontroll som är nödvändig för att an-läggningen ska uppfylla kraven i PBL samt byggnads-verkslagen.

Byggherren ska utse en kvalitetsansvarig, som ska när-vara vid byggsamrådet och se till att kontroller utförs somplanerat.136

Kommunen ska normalt besluta om en kontrollplanför arbetena. Där anges vilken kontroll som ska utförasoch vilka intyg och övriga handlingar som ska företesför kommunen. När planens åtaganden är uppfyllda skakommunen som bekräftelse på detta utfärda ett slutbe-vis.137


B5 GENERELLA HÄNSYNSKRAVI miljöbalkens andra kapitel finns generella regler somska bidra till att alla och envar visar hänsyn till männis-kor och miljö. De vänder sig i första hand till verksam-hetsutövare, t.ex. den som vidtar åtgärder till skydd moterosion.

Reglerna ska emellertid också ligga till grund för allaprövningsbeslut enligt miljöbalken och de andra lagarsom har hänvisning till miljöbalkens kap 2. Myndigheterska således tillämpa reglerna vid prövningen av aktivite-terna och besluten innebär en precisering av de allmännaformuleringarna i reglerna.

Tillsynsmyndigheterna ska också tillämpa hänsyns-reglerna och kan direkt lägga hänsynsreglerna till grundför förelägganden som riktas mot aktiviteter som inte hartillstånd. För aktiviteter som har tillstånd kan hänsyns-reglerna användas som stöd för ingripanden i de delar avverksamheten som inte ingått i prövningen.

Hänsynsreglerna behandlar dels grundläggande frå-gor om bevisbörda, ansvar och rimlighet, dels principersom ska leda till ökad hänsyn genom val av produkter,hushållning, platsval, teknikval etc.

BevisbördanAnsvaret för bevisningen ligger på verksamhetsutöva-ren. Det innebär att denne ska styrka att en aktivitet hargenomförts med rimlig hänsyn och att eventuella skadordärför inte ska ligga verksamhetsutövaren till last. Pröv-ningsmyndigheten, eller de grannar som utsatts för enstörning, behöver således inte bevisa motsatsen.

Bevisbörden understryker betydelsen av att dokumen-tera förhållandena på platsen före och efter det att aktivi-teterna genomförts, lika väl som under arbetets gång ochunder en uppföljning i driftsskedet.

SkadeansvaretAnsvaret för skador som uppstår vid oaktsamhet eller somtrots försiktighetsmåtten ändå inträffar, ligger i första handpå verksamhetsutövaren. Om denne emellertid varit till-räckligt hänsynsfull och följt de villkor som getts i till-stånd m.m. ska normalt inte finnas grund för skadestånd.

RimlighetsbedömningenEn avvägning ska alltid göras, för att klargöra vilken hän-synsnivå som är motiverad för att undvika skada och olä-genhet. De allmänna hänsynsreglerna gäller således en-

Bygganmälan och besluten om kontrollplan m.m. upp-hör att gälla om arbetena inte påbörjats inom två år frånanmälan.

Anmälan för samråd om intrångi naturmiljönSamrådets syfte är att hindra att åtgärder ger oaccepta-belt intrång i naturen. Anmälan om samråd ska därmedge underlag för att bedöma vad som kan hända i naturen.Den ska göras skriftligt till länsstyrelsen och åtföljas aven karta samt innehålla en beskrivning av den planeradeverksamheten eller åtgärden. Det ska finnas uppgifter omfastighetsägare och nyttjanderättshavare som berörs. I un-dantagsfall kan det behövas en miljökonsekvens-beskrivning. 138

Det är förbjudet att inleda arbeten som är anmälnings-pliktiga utan att först göra en anmälan. Verksamheten fårpåbörjas tidigast sex veckor efter anmälan, om inte läns-styrelsen medger tidigare start.139

Länsstyrelsen får förelägga fastighetsägaren att vidtade åtgärder som behövs för att begränsa eller motverkaskada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är till-räckliga och det är nödvändigt för skyddet av naturmil-jön får myndigheten förbjuda verksamheten. Fastig-hetsägaren kan då ha rätt till ersättning.140


LokaliseringsprincipenKravet innebär att anläggningar ska lokaliseras på en platssom är lämplig för denna funktion. Syftet med projektetska på platsen kunna uppnås med minsta intrång och på-verkan. Aktiviteter ska på motsvarande sätt genomföraspå lämplig plats.

HushållningsprincipenDetta innebär att alla ska hushålla med råvaror och ener-gi och utnyttja möjligheterna till återvinning. Förnyelse-bara resurser ska sökas framför de ändliga och bristre-surser så långt möjligt ersättas av vanliga.

ProduktvalsprincipenAlla ska undvika att använda kemiska produkter som kanmedföra risker för människors hälsa eller för miljön ochbyta ut dem mot alternativa produkter som är mindre far-liga. Saknas alternativ har regeln med andra ord ingenfunktion.

HelhetsbedömningDet är den ”mix” av alla dessa principer som på bästasätt främjar hälsa och miljö som ska väljas. Det innebäratt det alltid behövs en samlad bedömning, ett helhets-perspektiv, för att avgöra vilka lösningar som kan ansesbäst. Vissa principer kan då behöva stå tillbaka för attöka utrymmet för andra. I denna bedömning är det ange-läget att ha ett mycket långt tidsperspektiv.

dast i den utsträckning det inte kan anses orimligt.Bedömning av vad som är rimligt är en avvägning

mellan nyttan av hänsynsåtgärden i förhållande till kost-naden för den. Stor miljönytta motiverar således merahänsynsåtgärder än ringa miljönytta.

En viktig del av verksamhetsutövarens administrati-va förberedelser och genomförande av aktiviteter för er-osionsskydd är att dokumentera de val som görs, medtanke på vad som ansetts som rimlig hänsynsnivå. Moti-ven för valen är således angelägna att klargöra och i fram-tiden kunna förklara.

KunskapsprincipenKravet innebär att verksamhetsutövaren ska skaffa denkunskap som behövs för att skydda människors hälsa ochmiljön mot skada eller olägenhet. Risken för stora ska-dor eller betydande osäkerheter skärper kravet på kun-skapsinsamling, med stöd av rimlighetsprincipen.

FörsiktighetsprincipenDet innebär att försiktighetsmått ska vidtas så snart detfinns skäl att anta att aktiviteten kan medföra olägenhe-ter. Man får därmed inte vänta med skyddsåtgärder ellerbegränsningar till dess att risken infrias eller motbevi-sas.

Principen innebär emellertid inte att åtgärder ska und-vikas på grund av kunskapsbrist utan bara att rimliga för-siktighetsmått ska vidtas redan vid risken för skada.

Grundläggande hänsynDen som bedriver en verksamhet ska vidta de skydds-åtgärder som behövs för att hindra negativ påverkan påhälsa eller miljö. Det kan innebära begränsningar av pro-jektet, särskilda försiktighetsmått, kompensationsåtgär-der etc. Det finns således ingen avgränsning av hur hän-syn kan visas, men rimlighetsregeln sätter gränsen vidåtgärder som inte är motiverade med tanke på den be-gränsade miljönyttan som tillförs.

TeknikvalsprincipenValet av lämplig teknik är en del av den grundläggandehänsynen för alla och envar.

Vid yrkesmässig verksamhet finns ett uttryckligt kravatt bästa möjliga teknik ska användas.


B6 ANSVAR

B6.1 Egenkontroll och uppföljningDen som genomför eller låter genomföra en åtgärd ellerverksamhet, verksamhetsutövaren, har ansvar för att ak-tiviteterna får nödvändig myndighetsprövning, följermeddelade tillstånd och i övrigt genomförs under rimlighänsyn. Det finns ett löpande ansvar att planera, genom-föra och följa upp och utvärdera följderna av aktiviteter-na och vid behov korrigera så att rimlig hänsyn visas.141

Verksamhetsutövare är t.ex. fastighetsägare, arrenda-tor eller liknande, men även de som utför åtgärden påuppdrag, entreprenörerna. Båda grupperna har enligt mil-jöbalken ansvar i förhållande till omgivningen, så att hän-syn visas och skada undviks. Verksamhetsutövare är ettsamlingsbegrepp som omfattar alla som är inblandade ide aktiviteter som kan påverka omgivningen. Begreppetär därmed inte begränsat till bara den som står som till-ståndshavare i myndighetsbeslut.

Verksamhetsutövare ska således fortlöpande planeraoch kontrollera verksamheten, för att motverka och före-bygga negativa verkningar. Detta innebär att hålla sigunderrättad om verksamhetens påverkan på omgivning-en, genom egna undersökningar eller på annat sätt. Omverksamheten är en del av näringsverksamhet, finns for-mella krav på denna egenkontroll.142 De formella kra-ven kan ge stöd även för andra, men kraven är då intebindande. Kraven är sammanfattningsvis att det ska fin-nas rutiner för och dokumentation av:• det organisatoriska ansvaret för verksamheten,• fortlöpande kontroll av utrustning m.m. samt• systematisk undersökning och bedömning av risker-

na med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt.

Tillsynsmyndigheter har ansvar både för att ge väg-ledning och för att kontrollera att verksamhetsutövarevisar rimlig hänsyn. Det finns flera olika möjligheter tilltvångsmedel, t.ex. föreläggande att utföra viss undersök-ning och om så inte sker kommer ett vite (lämplig pen-ningsumma) att dömas ut. Ytterst kan undersökningarm.m. genomföras av annan men på verksamhetsutövar-ens bekostnad.

B6.2 Straff och avgifterDet kan vara straffbart enligt miljöbalken att vidta åtgär-der innan erforderliga tillstånd meddelats.143 Tillsyns-myndigheten är skyldig att anmäla överträdelser till åkla-garen, för att denne ska bedöma om utredning ska inle-das och eventuellt åtal väckas.144

Det är även förbjudet att inleda arbeten som är an-mälningspliktiga, utan att först göra en anmälan.145 Detfinns emellertid ingen lagregel som förbjuder att arbe-tena inleds innan myndigheten besvarat anmälan. Medtanke på Naturvårdsverkets råd att ge in anmälan sexveckor innan arbetena inleds, är det rimligt att avvakta sålång tid innan arbetena sätts igång. Det är också lämpligtatt ta kontakt med myndigheten innan arbetena inleds.

I vissa fall finns jämte straffansvaret även miljösank-tionsavgifter kopplade till utebliven ansökan/anmälanenligt miljöbalken.146 Det är endast åtgärder som genom-förs som ett del av en näringsverksamhet som omfattasav denna avgift.

När det gäller prövningar enligt plan- och bygglagenkan byggnadsnämnden förbjuda visst arbete och beslutaom byggnadsavgift.147 Nämnden kan också neka lov iavvaktan på att detaljplan ska göras.

B6.3 SkadeståndSkadestånd kan avse personskada, sakskada och ren för-mögenhetsskada som verksamheten på en fastighet harorsakat sin omgivning.148 Ren förmögenhetsskada inne-bär att skadan inte har något samband med skada på per-son eller på sak, exempelvis värdeminskning på en fast-ighet på grund av störningar i omgivningen. Så kalladideell skada – exempelvis allmän otrevnad utan kopp-ling till värdeminskning – ersätts inte. Inte heller den stör-ning som orsakas någon som nyttjar området med stödav allemansrätten.

Skada kan orsakas också av t.ex. förorening av vat-ten, buller och skakning.149 Ras eller liknande till följdav grävning kan också leda till ersättning, men bara un-der vissa speciella förutsättningar som t.ex. försummadeskyddsåtgärder.150 Skador som orsakas av verksamhetsom har fått tillstånd, regleras i första hand genom till-ståndet, dvs. det anges vem ska ha ersättning och hurmycket för den förutsedda skadan.151 För oförutseddaskador på grund av vattenverksamhet ska den skadeli-dande framställa anspråk på ersättning senast inom den


tid som domen anger, vanligen 5 år efter det att arbetsti-den tagit slut.152 Detta görs genom ansökan hosmiljödomstol om ersättning och domstolen avgör om densom byggt vattenanläggningen ska betala och i så fallhur mycket.

För skada hos grannar (i den närmsta omgivningen)gäller skärpta krav och därmed är det enklare möjlighetför grannar att få skada ersatt än för andra. Det är t.ex.strikt ansvar för grävningsarbeten och liknande.153

Ansvarig för skador kan vara dels154 verksamhetsut-övaren (oftast fastighetsägaren eller arrendator eller lik-nande), dels155 entreprenörer och underentreprenörer somutför arbetena. Den slutliga fördelningen mellan parter-na kan bero bl.a. på vem som hade rätt att välja arbets-metod, vem som planerat åtgärden, försäkringsmöjlig-heter etc.156 Det solidariska ansvaret kan – och brukar –avtalas bort i entreprenörsförhållanden.

Huvudregeln för skadeståndsansvaret är s.k. strikt an-svar, vilket innebär att skada ska ersättas oavsett om dengjorts med vilja (uppsåt), genom slarv (culpa), genomolyckshändelse eller på annat sätt. Är det inte fråga omuppsåt eller slarv, ersätts skadan emellertid bara om denär mer än vad som skäligen bör tålas med hänsyn till för-hållandena på orten. Det innebär att man t.ex. får tålabuller och rök i en stadsdel med den karaktären. Spräng-ning eller förorening av grundvatten kan aldrig anses somsådant man får tåla.

En förutsättning för ersättning är att skadan är en lo-gisk följd av verksamheten på fastigheten; adekvat kau-salitet ska föreligga. Det innebär att skadan inte ska varaallt för säregen eller svår att förutse.157

B6.4 SamverkanAnläggningar för att motverka erosion kan behöva utfö-ras på flera fastigheter. Samverkan mellan fastig-hetsägarna för att anlägga och underhålla dem kan regle-ras genom frivilliga avtal eller genom olika former avsamhällsbeslut, där tvångsvis anslutning kan göras.

Frivilliga avtal kan gälla t.ex. samverkan om ansö-kan för att få tillstånd till åtgärderna. Om inte alla fastig-heter som berörs av anläggningarna vill delta, kan de somansöker om tillstånd yrka att område på annans fastighettvångsvis får tas i anspråk för anläggningen. Sådan tvångs-rätt medges om det finns starka skäl till det och erosions-skydd kan normalt anses som sådant starkt skäl. Rättenatt nyttja annans mark ska normalt ersättas. Beslutsmyn-

digheten avgör skälig ersättning.Genom fastighetsreglering kan samfällighet eller s.k.

lantmäteriservitut bildas.158 Mark kan överföras från enfastighet till annan. Som ett led i fastighetsreglering kanvissa gemensamma arbeten genomföras. Rätt att begärafastighetsreglering har ägare av en fastighet som berörsav frågan. Kommunen kan påkalla fastighetsreglering sombehövs för att mark och vatten ska kunna användas förbebyggelse på ett ändamålsenligt sätt. Länsstyrelsen kanpåkalla fastighetsreglering som länsstyrelsen finner varaav större betydelse från allmän synpunkt. När det gällererosionsskydd torde därför såväl enskilda som myndig-heter kunna inleda ärende om fastighetsreglering.

En annan möjlighet ger anläggningslagens regler omgemensamhetsanläggning, vilket prövas vid förrättninghos lantmäterimyndigheten.

Om området som berörs av erosion ska planläggasmed detaljplan kan genomförandebeskrivningen till pla-nen hantera vissa samverkansfrågor. Detta kan gälla bådenya områden som planläggs för bebyggelse och ändringav plan för befintliga områden.

1 12 kap 1 § 2 st miljöbalken, 1 § förordning(1998:904) om täkter och anmälan för samråd

2 2 kap miljöbalken3 3 kap 1 § jordabalken4 Lagen (1966:319) om kontinentalsockeln och la-

gen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon5 12 kap 1 § miljöbalken6 12 kap 1§ 3 st samt 11 kap 9 §, 21 kap 3 § miljö-

balken7 2 kap allmänna hänsynsregler, 3-4 kap hushåll-

ningen med mark och vattenområden, 5 kap mil-jökvalitetsnormer,16 kap förenlighet med planm.m.

8 12 kap 2 § miljöbalken9 Detta framgår av det krav på förenlighet med de-

taljplan som finns i olika lagar, t.ex. 16 kap 4 §miljöbalken

10 2a § kontinentalsockellagen (1966:319)11 11 kap 6 § miljöbalken12 12 kap 1 § 2 st miljöbalken, 1 § förordning

(1998:904) om täkter och anmälan för samråd13 2 kap miljöbalken14 3 kap 1 § jordabalken15 12 kap 1 § miljöbalken16 20 kap 2 § miljöbalken17 11 kap 9 §, 21 kap 3 § miljöbalken

FOTNOTER TILL DEL B


46 20 kap 2 § miljöbalken 47 2 kap allmänna hänsynsregler, 3-4 kap hushåll-

ningen med mark och vattenområden, 5 kap mil-jökvalitetsnormer, 16 kap förenlighet med detalj-plan m.m.

48 11 kap 6 § miljöbalken49 11 kap 8 § miljöbalken

50 22 kap 25 § 1 st miljöbalken51 Detta framgår av det krav på förenlighet med de-


52 PBL 9 kap 1 §, 2 kap 2 § och 26 kap 19 § miljö-balken

53 2 kap miljöbalken54 3 kap 1 § jordabalken55 PBL 5 kap 1 §56 PBL 8 kap 9 §57 PBL 8 kap 2 § 1 st 3 och 7 p58 PBL 9 kap 2 §59 PBL 2 kap 1-4 11, 3 kap 1-3, 10-13 §§ (se 14 §),

15-17 §§ (se 18 §)60 Hänvisning till miljöbalken i PBL 2 kap 1 § 2 st

och 2 §.61 2 kap miljöbalken62 Jordabalken 3 kap 1 §63 I första hand ska miljöbalken 32 kap tillämpas,

men om det inte är fråga om miljöskada kan jor-dabalken tas som grund för förelägganden fråntillsynsmyndigheten och för skadeståndsanspråk.

64 Jordabalken 3 kap 3 §65 Jordabalken 3 kap 5 §66 7 kap 13-18 §§ miljöbalken67 7 kap 17 § miljöbalken68 2 kap allmänna hänsynsregler, 3-4 kap hushåll-


69 7 kap 25-26 §§ miljöbalken70 7 kap 18 § miljöbalken71 Naturvårdsverkets rekommendationer på hemsi-

dan www.naturvardsverket.se72 NFS 2001:15 och handbok 2001:673 NFS 2001:15 och handbok 2001:674 NFS 2001:1575 7 kap 27-28 §§ miljöbalken76 Prop 2000/01:111 s5177 PBL 4 kap 1, 4, 5, 9 §§ (urval), 12 kap 1, 3 §§78 PBL 4, 5 kap, fo 1998:896 3 §, fo 1998:1252 18 §

jmf med PBL 12 kap 4 § och PBL 8 kap 28 §, seäven prop. 2000/01:111 s 49

79 7 kap 29b § miljöbalken80 7 kap 29 § miljöbalken81 20 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd.

Prioriterad art redovisas i bilagan till artskydds-förordningen (1998:179) och markeras där med P

82 6 kap 12 § miljöbalken, 17 § förordningen(1998:1252)

18 2 kap allmänna hänsynsregler, 3-4 kap hushåll-ningen med mark och vattenområden, 5 kap mil-jökvalitetsnormer,16 kap förenlighet med planm.m.



21 11 kap 6 § miljöbalken22 2 kap miljöbalken23 3 kap 1 § jordabalken24 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksam-

het och hälsoskydd, bilagan punkterna 90.007-1och 2

25 PBL 9 kap 2 §26 Inert avser enligt 3 § förordningen (201:512) om

deponering av avfall, avfall som inte genomgårnågra väsentliga fysikaliska, kemiska eller biolo-giska förändringar. Den totala lakbarheten och dettotala föroreningsinnehållet i avfallet samt eko-toxiciteten hos lakvattnet skall vara obetydliga ochfår inte äventyra kvaliteten på yt- eller grund-vatten.

27 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksam-het och hälsoskydd, bilagan punkterna 90.007-1och 2


29 Förordningen (2001:1063) om avfall, förordning-en (2001:1078) om deponering av avfall, Natur-vårdsverkets handbok 2001:5 om farligt avfall

30 4 § förordningen (2001:512) om deponering avavfall


32 20 kap 2 § miljöbalken33 2 kap allmänna hänsynsregler, 3-4 kap hushåll-

ningen med mark och vattenområden, 5 kap mil-jökvalitetsnormer, 16 kap förenlighet med planm.m.



36 11 kap 2 § miljöbalken37 2 kap 1 § 2 st miljöbalken38 3 kap 1 § jordabalken39 16 kap 10 § miljöbalken40 2 kap 1 § miljöbalken41 11 kap 15 § miljöbalken42 11 kap 16 § miljöbalken43 11 kap 10 § miljöbalken44 Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om

vattenverksamhet 2 kap 5 § 1 st 45 2 kap jordabalken


83 7 kap 28 § miljöbalken84 Manual Oxford Brooks, Naturvårdsverkets över-

sättning finns på hemsidanwww.naturvardsverket.se

85 2-5 kap och 16 kap miljöbalken86 7 kap 28 a §, 29 §, 29 a § jämte förordningen

(1998:1252) om områdesskydd 16 §87 Manual Oxford Books, Naturvårdsverkets över-

sättning av manualen finns på hemsidanwww.naturvardsverket.se

88 20 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd89 2 kap allmänna hänsynsregler, 3-4 kap hushåll-


90 7 kap 25-26 §§ miljöbalken91 7 kap 2-3 §§ miljöbalken92 7 kap 4-8 §§ miljöbalken93 7 kap 9 § miljöbalken94 7 kap 12 § miljöbalken95 2 kap allmänna hänsynsregler, 3-4 kap hushåll-

ningen med mark och vattenområden, 5 kap mil-jökvalitetsnormer

96 7 kap 25-26 §§ miljöbalken97 7 kap 19-20 §§ miljöbalken98 10 kap 1, 4 §§ miljöbalken99 10 kap 9 § miljöbalken100 10 kap 1, 4 §§ miljöbalken101 10 kap 6 § miljöbalken102 2 kap allmänna hänsynsregler, 3-4 kap hushåll-


103 7 kap 25-26 §§ miljöbalken104 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verk-

samhet och hälsoskydd105 2 kap allmänna hänsynsregler, 3-4 kap hushåll-


106 7 kap 21 § miljöbalken107 2 kap allmänna hänsynsregler, 3-4 kap hushåll-


108 7 kap 25-26 §§ miljöbalken109 3 och 4 kap miljöbalken110 PBL 4 kap 1 §111 PBL 4 kap 9 §112 3 kap, andra styckena i paragraferna, och 4 kap

miljöbalken113 3 kap 10 § och 4 kap 1 §114 1 kap 2 § miljöbalken anger vilka åtgärder i olika

lagar som avses115 3 kap, första styckena i paragraferna116 2 kap 7 § miljöbalken117 2 kap 1-7 §§ miljöbalken118 6 kap 1 § miljöbalken, 3a § 3 st kontinentalsock-

ellagen119 6 kap 4 § miljöbalken

120 6 kap 5 § miljöbalken121 6 kap 7 § miljöbalken122 22 kap 1 § miljöbalken123 11 kap 17 § miljöbalken124 24 kap 2 § miljöbalken125 22 kap 28 § miljöbalken126 23 § förordningen 1998:1252 om områdesskydd

m.m.127 31 kap 5 § miljöbalken128 PBL 8 kap 19 §129 PBL 8 kap 20 §130 22 § förordningen 1998:889 om miljöfarlig verk-

samhet m.m.131 NFS 2000:14, 2 § med tillhörande råd132 Förordningen 1998:899 om miljöfarlig verksam-

het m.m., 27 §133 PBL 9 kap 4 §134 PBL 9 kap 6 §135 PBL 9 kap 9 §136 PBL 9 kap 13 §137 PBL 9 kap 10 §138 12 kap 6 § miljöbalken och 8 § förordningen

(1998:904) om täkter och samråd mm139 12 kap 6 § 3 st, 29 kap 4 § miljöbalken140 31 kap 4 § miljöbalken141 26 kap 19 § miljöbalken142 Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövar-

ens egenkontroll.143 29 kap 4 § miljöbalken,144 26 kap 2 § miljöbalken145 29 kap 4 § miljöbalken146 Förordningen 1998:930 om miljösanktionsavgift147 PBL 10 kap 3, 4 §§148 32 kap 1 § 1 st miljöbalken149 32 kap 3 § miljöbalken150 32 kap 5 § miljöbalken151 Se även miljöbalkens 31 kap152 22 kap 25 § 1 st 12 p miljöbalken153 32 kap 5 § miljöbalken154 32 kap 6 § miljöbalken155 32 kap 7 § miljöbalken156 32 kap 8 § 2 st miljöbalken157 32 kap 3 § 2 st miljöbalken158 5 kap fastighetsbildningslagen


C1 ALLMÄNT OM PLANERINGENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN

Kommunalt redskap förbebyggelseutvecklingDet är kommunens skyldighet och rättighet att planläg-ga användningen av mark- och vattenområden.1 Lagenär kommunens instrument för att styra bebyggelseutveck-lingen i tätorter och övriga delar av kommunens yta.2

PlanformerEn översiktsplan omfattar hela kommunen och ger enöversikt av kommunens ställningstaganden till använd-ningen av olika mark- och vattenområden.3 Det kan fin-nas fördjupningar av översiktsplanen för delområden, somger mer detaljerad kunskap om både platsen och ansprå-ken på att använda områdena. I planen ingår kartor somredovisar intressen i olika områden men som också kanta upp riskområden som exempelvis erosionsbenägnadelar av kommunen.4 Planens rekommendationer redo-visar kommunens prioritering vid konkurrens mellan olikaintressen och åtaganden på sikt.5 Statens inställning tillkommunens bedömningar och prioriteringar framgår avlänsstyrelsens granskningsyttrande, som ska finnas fo-gat till planen.6

Detaljplan reglerar markanvändningen inom ett min-dre område av kommunen.7 Områdets yta beror på vadsom ska planläggas; det ska vara en lämplig avgränsning

DEL C: FÖREBYGGA STRANDEROSION

i förhållande till problem och behov som finns.8 Kom-munen anvisar i detaljplaner (på karta) var en viss typ avbebyggelse får komma till, t.ex. bostäder, industrier, fri-luftsanläggningar. Det är vanligen andra aktörer, oftaprivata, som fullföljer planerna genom att bygga.

För delar av kommunen kan områdesbestämmelserreglera placering, utformning och utförande av byggna-der, exempelvis med hänsyn till risker som följer av ero-sion. Det är en enklare form av planläggning, som inteinnehåller byggrätter.9

Generell styrning av markanvändningenKommunens beslut om vilken slags markanvändning somkan godtas, binder även andra beslutsfattare som miljö-domstol, regering m.fl. Tillstånd kan i princip inte gestill verksamhet som strider mot planen, om inte det kanbetraktas som en mindre avvikelse.10 Om detaljplan ex-empelvis anger att viss yta ska vara ”vattenområde” be-hövs förmodligen ändring av planen för att en större delav detta område ska kunna fyllas ut.

Genom att planlägga ett område görs större schakt-och fyllningsarbeten lovpliktiga.11 Anger detaljplanenviss marknivå är det emellertid inte lovplikt på schakteller utfyllnad till den nivån. Lovplikten för schakt gerpå så sätt kommunen viss möjlighet att kontrollera attgenomförandet av planen görs på ett kompetens sätt. Detär dock inte möjligt att skjuta de grundläggande bedöm-ningarna av markens lämplighet på framtiden till loven.

Risken för stranderosion kan minska genom medvetna samhällsbeslut, men dåligt genomtänkta beslut kan öka

riskerna. Fysisk planering kan på flera sätt bistå för att minska riskerna.

Alla de olika planformerna (översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser) kan peka ut riskområdena så

att frågan uppmärksammas av olika aktörer. Planläggning genom detaljplan och områdesbestämmelser måste grun-

das på en bedömning av bl.a. erosionsrisker och olämpliga lägen ska enligt lag inte godtas. Genom bestämmelser i

planen kan markanvändning delvis styras så att risker minskas.

Planläggning som i efterhand visat sig olämplig, kan behöva ändras. Det finns även andra typer av samhällsbeslut

som kan behöva ändras på grund av erosionsrisker, t.ex. tillstånd till vattenverksamhet.

I denna del beskrivs i första hand planeringens ansvar att identifiera och hantera riskerna för erosion.


Lämplighet måste finnas för att planen alls ska få beslu-tas, jfr. avsnittet nedan om detaljplan.

Allmänt intresse att undvika erosionGemensamt för alla planer är att vissa allmänna intres-sen ska beaktas i planeringen.12 De ger uttryck för grund-läggande lämplighetskrav, som att marken ska vara lämp-lig för avsett ändamål och bidra till hållbara struktureroch resurseffektiva samhällen. Det finns också mera spe-cifika krav med tanke på olika allmänna intressen somnatur, kultur, räddningstjänst, försvar och kommunika-tioner.

Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpadför ändamålet, bl.a. med hänsyn till de boendes hälsa ochsäkerhet, jord- och vattenförhållanden.13 Förarbetena tillregeln framhåller hur viktigt det är att geotekniska för-hållanden m.m. till att börja med finns redovisat i över-siktsplanen, så att områden som kan vara olämpliga pågrund av risken för ras och liknande kan undvikas.14

Dessa underlag kan sedan behöva fördjupas inför plan-läggningen, så att det klargörs att marken är lämplig fördet avsedda ändamålet. Förarbetena visar tydligt att av-sikten varit att planeringen ska vara ett av redskapen föratt undvika samhällsproblemet stranderosion.

C2 STRANDEROSION IÖVERSIKTSPLANERINGEN

Kommunen ska behandla miljö-och riskfaktorerOlika typer av markanvändningsfrågor tas upp i över-siktsplanerna, beroende på vad kommunen vill arbetamed. Det är dock entydigt en huvudfråga för kommunenatt bearbeta miljö- och riskfaktorer, som t.ex. strandero-sion.15 Syftet är att förebygga miljöproblem och åtgärdamiljöhot men också att ta till vara miljövärden.

Planen ska göra olika typer av strukturer synliga, ex-empelvis infrastruktur, grönstruktur och bebyggelsestruk-tur.16 Det innebär att olika typer av markanvändning skautvecklas där det ger lämpliga, funktionella och hållbarastrukturer. Det bygger på att platsens egenskaper såvälsom samhällets olika behov bedöms samlat, för ett störregeografiskt område och för en längre tid. Planeringensfunktion kan sägas vara att lyfta blicken från enstaka pro-jekt och utvärdera förändringar i ett större och mera verk-lighetstroget perspektiv.

Det hållbara samhället ställer krav på att den före-slagna markanvändningen utvärderas i ett långsiktigt per-spektiv.17 När det gäller bebyggelse är det rimligen hu-sens och anläggningarnas livstid. Risken för erosion påde platser där bebyggelse finns och planeras behöver där-med bedömas för mycket lång tid.

Det samlade kunskapsunderlagetÖversiktsplanen är det enda kunskapsunderlag som ärgemensamt för samtliga beslutande inom hela ”miljö-balksfamiljen” och plan- och bygglagstiftningen.18 Detinnebär att alla beslut enligt kontinentalsockellagen så-väl som väglagen, miljöbalken och PBL ska redovisa hurbeslutet förhåller sig till de översiktsplaner som berörsav beslutet och en långsiktigt god hushållning med mark-och vattenområden. Översiktsplanen ska obligatorisktfinnas tillgänglig hos den som tar beslutet.

Detta understryker kommunens ansvar att sätta fokuspå angelägna miljö- och riskfaktorer, som erosion, så attalla beslut fattas med insikt om relevanta risker. Planenska göra det omöjligt att frågor ramlar mellan stolarnaeller blir bortglömda.

Planen ger också kommunen en möjlighet att föra framde argument, som enligt kommunen är viktiga att utgåfrån när olika typer av projekt ska prövas. Det kan exem-pelvis gälla behovet av faktautredningar, betydelsen avolika skyddsåtgärder och behovet av villkor för att styramarkanvändningen.

KonsekvensanalyserKravet på konsekvensanalys för översiktsplanen innebäratt kommunens förslag till användning av områden i risk-zoner behöver en tydlig beskrivning av dels vilka förhål-landen som kan förändras, dels vilka konsekvenser detkan bli.19 Dessa översiktliga konsekvensanalyser behö-ver sedan fördjupas i arbetet med planläggning och införmyndighetsprövning av de aktiviteter som ska fullföljaöversiktsplanens strategier.20

Tidigt beskedGenom att lyfta fram erosionsriskerna i samrådsproces-sen för översiktsplanen får kommunen tidigt besked frånlänsstyrelsen om statens syn i riskbedömningarna. Dettamåste göras senast i länsstyrelsens granskningsyttrande,men normalt väcks frågan redan i samråden om programoch förslag.21


Det underlättar för alla aktörer att få besked i tidigtskede, om platsen är lämplig eller inte för det föreslagnaändamålet. Onödig planering kan undvikas och olämpli-ga projekt kan modifieras. Staten har ett ansvar att upp-häva kommunens beslut om detaljplaner som innebär riskför hälsa och säkerhet, där erosion är en sådan typ avrisk.22

C3 STRANDEROSION IDETALJPLANEN

LämplighetVid detaljplaneringen prövas om marken är lämplig förbebyggelse.23 Planen ger bindande besked om lämplig-heten och bygglov som är i enlighet med planen måstedärför lämnas.24 Detta ställer stora krav på kommunenatt entydigt klarlägga markförhållandena, bl.a. erosions-benägenhet, redan i planskedet. Skulle erosionsproblemvisa sig, kan kommunen bli nödgad att ändra detaljpla-nerna, se nedan. Har genomförandetiden inte löpt ut, kankommunen då bli ersättningsskyldig för t.ex. byggrättersom inte kan tas i anspråk.25

Länsstyrelsen har en skyldighet att granska och upp-häva detaljplaner som medger bebyggelse som kan antasbli olämplig med hänsyn till de boendes och andras hälsaoch säkerhet.26 Risken för erosionsskador ska tas upp avlänsstyrelsen redan i samråden om planen och ansvaretatt upphäva planer är så att säga en sista utväg. Det ärdock fortfarande kommunen som har det huvudsakligaansvaret för att enbart planlägga områden som är lämpli-ga för bebyggelse.

KunskapsunderlagDet är kommunen som har ansvar för hur planarbetetbedrivs. För att samråden om planen ska ge tillfälle tillen meningsfull diskussion om erosionsfrågorna behövskunskapsunderlag som tillräckligt väl belyser förutsätt-ningarna på platsen och tänkbara följder av den föreslag-na markanvändningen. Att klarlägga konsekvenserna medavseende på erosion, på kort och lång sikt, är nödvändigtför att kommunen ska kunna styrka att platsen är lämpligför bebyggelse och anläggningar.27

Om planläggningens genomförande kan ge en bety-dande påverkan på hälsa, miljö eller hushållning med re-surser ska en formell miljökonsekvensbeskrivning varaen del av beslutsunderlaget.28 Risk för erosion är en frå-

ga som pekar på att det måste göras en formell mil-jökonsekvensbeskrivning och inte enbart en enklare re-dovisning av förutsättningar och konsekvenser.

Rimligt innehåll i en planDetaljplan får inte vara mer omfattande geografiskt ellertill innehållet än vad som behövs och endast vissa typerav frågeställningar kan regleras med planbestämmelser.29

Det innebär att detaljplan inte lagligen kan användas föralla slag av åtgärder som i och för sig kunde anses moti-verade för att motverka erosion. Planen behöver såledeskompletteras, exempelvis med de tillståndsprövningarsom miljöbalken kräver, med civilrättsliga avtal eller ser-vitut mellan fastigheter.

Detaljplanen byggs upp av följande delar:30

• Planbestämmelser (på plankartan) ger bindande vill-kor för markanvändningen genom att ange t.ex. pla-cering av anläggningar, markens och anläggningar-nas höjdläge, yta etc.

• Planbeskrivningen (texter) ska underlätta förståelsenav planens syfte och de fysiska förutsättningarna påplatsen. Det ger bakgrundfakta som aktörerna kan hanytta av i planeringen av och genomförandet av pro-jekt.

• Genomförandebeskrivningen redovisar organisatoris-ka, tekniska m.fl. åtgärder. Där kan bl.a. finnas kravpå samverkan om gemensamhetsanläggningar. Därkan också redovisas behov av fördjupande geotek-niska eller andra undersökningar och lämnas upplys-ningar och råd om markens hantering.31

• En illustration (teckning) exemplifierar hur det kankomma att se ut, men lovar inte att det ska bli just så.Det finns många variationer som ryms i planens reg-lering och vilket som blir verklighet beror bl.a. på degenomförande aktörernas vilja och ambitioner.

Exempel på åtgärderNedan ges exempel på åtgärder som kan anses lagligaoch lämpliga med tanke på syftet med planinstitutet. Frå-gorna är inte klarlagda i praxis och inte heller genomgå-ende bekräftade av de råd som getts ut av Boverket. Be-skrivningen måste därför betraktas som ett inlägg idiskussionen, där kommun och länsstyrelse ytterst haransvaret för att precisera vad som är rimligt i ett konkretfall.

Observera också utgångspunkten - att området måste


1 PBL 1 kap 2 §2 PBL 1 kap 3 §3 PBL 1 kap 3 §4 PBL 4 kap 1 § 2 st5 PBL 4 kap 1 § 2 st 1-2 p6 PBL 4 kap 2 och 9 §§7 PBL 5 kap 1 §8 PBL 5 kap 2 § 3 st9 PBL 5 kap 16 §10 Se t.ex. miljöbalken 16 kap 4 §11 PBL 8 kap 9 § 1 st12 PBL 1 kap 1, 5 och 6 §§, 2 kap 1-4 §§13 PBL 2 kap 3 §14 Prop. 1985/86:1 s 47315 PBL 4 kap 1 §16 PBL 2 kap 2 §17 PBL 1 kap 1 §, 2 kap 1 § 1 st18 Miljöbalken 6 kap 11 §, 5 § förordningen

(1998:896) om hushållning med mark- och vat-tenområden m.m. jämte PBL 4 kap 1 § jämfördmed lagens 2 kap 1 §

19 PBL 4 kap 1 § 3 st20 PBL 5 kap 18 § respektive miljöbalken 6 kap21 PBL 4 kap 4, 5 och 9 §§22 PBL 12 kap23 PBL 5 kap 1 §24 PBL 8 kap 11 §25 PBL 14 kap 5 §26 PBL 12 kap 1 §27 PBL 2 kap 3 § 2 p28 PBL 5 kap 18 §29 PBL 5 kap 2 § 3 st, 3 §, 4 §, 7 §, 8 §30 PBL 5 kap 9 -10 §§31 PBL 6 kap 1 §32 PBL 5 kap 1 § 1 st33 PBL 5 kap 7 § 1 st 5 p markytans höjdläge34 PBL 8 kap 9 § 1 st35 PBL 5 kap 3 §, 7 § 1 st 2, 4, 5 respektive 6 p36 PBL 8 kap 2 § 7 p37 24 kap 3, 5 §§ miljöbalken38 24 kap 7 § miljöbalken39 PBL 14 kap 5 §40 Skadeståndslagen 2 kap 3 §41 PBL 5 kap 2 § 3 st

FOTNOTER TILL DEL C

anses lämpligt för den föreslagna användningen - för attdetaljplanen alls ska kunna beslutas.32 Åtgärder som sä-kerställer att områden inte utgör en risk behöver genom-föras innan planen beslutas, så att lämpligheten kan be-visas innan beslut tas. Det innebär att korrigerande åt-gärder, som kan ge lämplighet, normalt inte kan vara endel av genomförandet av planen. Planbestämmelser kansåledes inte ersätta den nödvändiga prövningen av mar-kens lämplighet. Viss typ av undantag för kvartersmarkbeskrivs nedan.

Markåtgärder som stensättningar för erosionsskydd,stödfyllning, avschaktning, pålning eller sänkning av por-vattentryck, kan inte anses möjligt att kräva generellt iplanområden för att minska erosionsrisk. Behövs dessaåtgärder för att marken ska vara lämplig för angett ända-mål, ska de vidtas innan planen beslutas. Anges viss mark-nivå i planen, ska dock schakt eller utfyllnad göras somett led i genomförandet av planen. Bara de åtgärder somkan klassas som schakt/fyllning kan kopplas till lov-plikt.33 Det förutsätter dessutom att markytan inte är an-given i planen, för i sådant fall är åtgärder till den nivånlovfria.34

Skyddsavstånd, vegetation, vallar och murar är lämp-liga sätt att använda detaljplaneinstrumentet för att minskarisker för stranderosion.35 Det är endast murar som kankopplas till lovplikt.36

Sammanfattningsvis kan framhållas att planläggningav områden där det finns erosionsrisk skärper kraven påbeslutsunderlag, förutsätter att lämplighet kan styrkas ochendast i mindre mån kan det överlämnas till byggare attvidta nödvändiga skyddsåtgärder.

Omprövning av detaljplan m.m.Gällande beslut, som kan medföra erosion eller utsätterbebyggelse eller anläggningar för erosionsrisker, kanbehöva ändras för att minska denna risk.

Givna tillstånd till miljöfarlig verksamhet, vattenverk-samhet etc. gäller i princip för evig tid. Tillståndet kandock ändras, om det finns starka allmänna intressen sommotiverar det.37 Frågan kan väckas av Kammarkollegi-et, Naturvårdsverket eller länsstyrelse och det är tillstånds-myndigheten som prövar om och hur tillståndet i så fallska bli för den närmsta tiden.38

Detaljplan som visar sig ha missbedömt riskerna, ochdärför medger olämplig bebyggelse, kan behöva ändraseller upphävas. Kommunen kan då bli ersättningsskyl-

dig för den skada fastighetsägare lider.39 Ändring av pla-nen kan trots ersättningskraven ändå visa sig vara ennödvändig lösning. Det kan i annat fall även bli fråga omskadestånd, t.ex. på grund av felaktig myndighetsutöv-ning, om kommunen redan vid planläggningen bordebeaktat erosionsrisken.40

När en detaljplan ändras är det viktigt att bedöma vil-ket markområde som ger en lämplig avgränsning för attnå en lösning. Ytan bör inte vara så liten att problemet såatt säga inte kan hanteras, men får å andra sidan inte varastörre än vad som är behövligt för att uppnå syftet medplanen.41


Exempel 1D1 ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA

STRANDEROSION – SANDFYLLNADFöljande exempel beskriver hur man kan gå tillväga i ettfall där utfyllnad av sand ska göras för att återställa ochersätta den sand som vågor och vind sköljer bort.

D1.1 Bakgrund och förutsättningarFoton på skadad kust och/eller sandpåfyllningsåtgärdskall läggas till

I en kustkommun är stränderna på flera platser utsat-ta för påtaglig erosion. Områden med betydande ekono-miska värden och stora naturvärden har drabbats. På vis-sa sträckor har stora mängder sten lagts ut längs strandeni syfte att motverka erosion. Detta har också fått som oön-skad konsekvens att det mesta av sanden mellan strands-koningen och havet har försvunnit. Det finns ett antalbefintliga hövder och då det är kraftiga dynamiska för-lopp har stora strandförskjutningar erhållits.

Olika åtgärder har diskuterats mellan kommun, fast-ighetsägare och länsstyrelsen, för att kunna motverka fort-satt erosion. Det har resulterat i ett förslag att lägga utsand längs vissa sträckor med erosionsproblem. Kom-munen har åtagit sig att samordna arbetet med tillståndm.m., men det ska vara en gemensamhetsanläggning förde berörda fastigheterna, bl.a. kommunen.

Sandmaterialet bör såväl till utseende som när det gäl-ler kornstorleksfördelning överensstämma med det be-fintliga strandmaterialet. Den erforderliga sanden kan an-skaffas antingen via täkt på land eller i havet. Utredning-ar har visat att det tekniskt-ekonomiskt mest lämpligaalternativet är att använda sandavlagringar i havet, vilkadessutom till viss del utgörs av material som eroderatfrån de aktuella strandpartierna.

För de aktuella områdena finns äldre detaljplaner, därvissa tomter numera utgörs av hav. Delar av kustområdetär av riksintresse för naturvård och friluftsliv. De före-

DEL D: PRAKTIKFALL – EXEMPEL

Gr. 001-16-27-02 Nr.20

Kystdirektoratet

Coastal protection strategiesBi

ld: K

ystd

irek

tora

tet,

Dan

mar

k


slagna erosionsskyddsarbetena kommer inte att utförasinom något riksintresse, naturreservat eller Natura 2000-område, men sådana skyddsvärda områden finns i om-givningarna. Täktområdet i havet är av riksintresse förnaturvård och fisket.

De föreslagna åtgärderna bedöms vara av stor ekono-misk betydelse för befintliga fastigheter i anslutning tillstränderna. Dessutom bedöms åtgärderna vara av syn-nerligen betydelse från miljövårdssynpunkt.

D1.2 Frågor som kan aktualiseras avolika regler

Materialanskaffning och vattenverksamhetAnskaffning av material – vilka alternativ finns? Om detfinns höga naturvärden i havsområdet såväl som fiskein-tressen behövs starka skäl för att få åsamka de intressenaens en mindre skada.

Behovet av materialet ska vägas mot de skador pådjur- och växtlivet och på miljön i övrigt som täkten kange. Täkttillstånd får inte lämnas om livsbetingelserna förhotade djur- eller växtarter försämras.

Det finns även förbud mot påtaglig skada på riksint-ressen. Täktverksamheten kan inte betraktas som riksint-ressant och nyttan av att få ta materialet kan därför intelagligen vägas mot skadan på riksintressena i havet. På-taglig skada utgör därför formellt hinder mot täkten.

För att bedöma om arbetena i havsbotten, dvs. vat-tenverksamheten, kan anses tillåten måste även styrkasatt den ekonomiska nyttan av projektet överstiger ska-dorna på natur och fiske.

Översiktsplanen kan redovisa vilka egenskaper hosplatserna som i första hand ger grund för de statliga an-språken att de ska skyddas som riksintressen. Samrådenmed länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Fiskeristyrel-sen samt lokala organisationer, ska tydliggöra vilka frå-gor som är kritiska, vilken typ av kunskapsunderlag sombehöver tas fram och vilka bedömningsgrunder som kananvändas vid utvärderingen av konsekvenserna för in-tressena.

Alternativ, som i och för sig kan vara dyrare och medsämre sandkvalitet, kan av skälen ovan bli nödvändigaatt överväga. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivning-en bör ge stöd för att bedöma vilka alternativa täktplatsersom kan vara genomförbara och rimliga.

SandfyllnadUtfyllnad i havet är vattenverksamhet. Vid prövningenav denna kommer även dispens från strandskyddet attbehandlas. Nyttan av erosionsskyddet kan antas väl över-väga skadorna vid stranden.

Det är emellertid nödvändigt att bedöma även de in-direkta verkningarna av utfyllnaderna. Kan de kommaatt påverka naturområdena i omgivningarna på ett bety-dande sätt? I så fall behövs särskild prövning med avse-ende på Natura 2000-området, vilken i detta fall kan gö-ras i samband med vattendomen för utfyllnaden. Syftetmed att skydda området måste tas som utgångspunkt föratt bedöma om de förändringar, som indirekt kan följa avutfyllnaden, kan anses som störning som på ett betydan-de sätt försvårar bevarandet i området av de skyddadearterna.

Sådan störning kan medges endast av regeringen ochi så fall måste klarläggas att det saknas alternativa lös-ningar samt att åtgärden genomförs av tvingande orsakersom har ett väsentligt allmänintresse. Erosionsskydd vidakuta risker för bebyggelse och samhällsanläggning börkunna betraktas som sådant väsentligt samhällsintresse.Det som måste klarläggas är således om det finns andrasätt att lösa skyddet, som inte ger indirekta störningar förNatura 2000.

PlanläggningBehöver de äldre detaljplanerna upphävas delvis så attdet framgår var bebyggelse kan få finnas? Behöver nyadetaljplaner tas fram för ett mera omfattande område såatt den samlade bebyggelsen, befintlig och tillkomman-de, kan regleras i ett sammanhang?

PrövningsgångenDet finns många variationer på prövningsordningen närsom i detta fall flera typer av beslut behövs: täkttillståndenligt kontinentalsockellagen, vattenverksamhet vid täk-ten och vid utfyllnaden, prövning av Natura 2000 ochdetaljplanläggning. Det går inte att ge en generell rekom-mendation om vad som är bäst turordning och samord-ning. Dock kan det i allmänhet vara lämpligt, när fleraangelägna allmänna intressen kolliderar, att ansöka omregeringen besked enligt 17 kap miljöbalken, huruvidadet planerade projektet ska anses tillåtet eller inte. Ettsådant besked av regeringen binder övriga beslutande, somsedan har till uppgift att precisera villkoren för projektet.


Exempel 2D2 FYSISK PLANERINGFöljande exempel visar hur man i planarbetet kan identi-fiera risker för att stranderosion kan orsaka skadlig på-verkan på befintlig och planerad bebyggelse.

D2.1 Bakgrund och förutsättningarI ett kustnära område med fritidsbebyggelse har kommu-nen utarbetat ett förslag till detaljplan. Planen är en an-passning av gällande planer och syftet är att bättre ta hän-syn till befintliga förhållanden och att möjliggöra ytterli-gare byggrätter inom området. Tomtmarken ägs av en-skilda fastighetsägare, som även äger del av den allmän-na marken tillsammans med en samfällighetsförening.

Som underlag för planarbetet har bl.a. genomförts enutredning om erosionsförhållanden. Här anges var riskerfinns för att erosion under exceptionella förhållanden kanbryta igenom utförda erosionshindrande åtgärder.


Planeringen ska klarlägga att området är lämpligt för denföreslagna markanvändningen. Ett rimligt tidsperspek-tiv sträcker sig betydligt längre än den tid som normaltbrukar vara genomförandetid för planen. En utgångspunktkan vara bebyggelsens normala livslängd.

Avgränsningen av planområdet bör vara sådan att pro-blemet kan hanteras. Både områden som redan utsattsför erosion, och som kan behöva särskilda åtgärder förrestaurering, samt områden i riskzonen bör finnas med.Det är då viktigt att planen tydligt anger vad som finnsoch kan få komma till.

Det kan också vara en viktig planeringsförutsättningatt redovisa vilka tomter som funnits och hur strandlin-jen förändrats under gången tid, även om tomterna nu-mer inte kan ha byggrätter eftersom fastigheterna är be-lägna i havet. Det illustrerar tydligt hur erosionsförlop-pet utvecklas över tiden.

Riskområde för erosion

Strandlinje


Det är fastighetsägarna som bär ansvaret för att säkrasina fastigheter, genom lämpliga erosionsbegränsande åt-gärder. Kommunens ansvar att planera och planlägga kandock underlätta för fastighetsägarna, genom att tillföraett mera övergripande och bredare geografisk perspek-tiv. Det är viktigt dels för att inte flytta problemen utmedkusten, dels för att underlätta den samverkan som tordevara nödvändig mellan ett stort antal fastighetsägare.Genom att kommunen lyfter fram problemet och beho-ven av samordning kan en gemensam lösning vara lätta-re att finna.

Exempel 3D3 STRANDFÖRSTÄRKNINGFöljande exempel visar hur olika intressen kan tillgodo-ses i ett mindre område med fritidsbebyggelse, där ero-sionsskydd erfordras för motverka erosion av strandbrin-kar.

D3.1 Bakgrund och förutsättningarEtt kustavsnitt är utsatt för erosion i en brant slänt ochstrandlinjen har successivt flyttats inåt. I anslutning tillslänten finns ett antal befintliga byggnader för fritidsän-damål, som nu är belägna så nära släntkrönet att det finnsrisk för byggnadernas bestånd.

För att skydda slänten har fastighetsägarna tagit initi-ativ till en stenfyllning på stranden. För detta söktes intetillstånd. Ett mera långsiktigt och omfattande skydd ärunder planering och för detta måste tillstånd sökas.

Foto: Mörbylånga kommun


Skyddet behöver uppföras även på en kringliggandefastighet, som inte är berörd med hus eller anläggningar.


I området finns inga utpekade intressen som berörs avåtgärderna. Dess tillåtlighet kan därför inte antas bli ifrå-gasatt. Istället är huvudfrågan hur projektet rent prak-tiskt ska planeras, tekniskt genomföras och för framtidenbibehållas.

Frågan om samverkan mellan berörda fastighetsäga-re är grundläggande, eftersom åtgärder vid en fastighetuppenbart kan försämra för andra. Det finns i dessa situ-ationer möjlighet till tvångsvis skapande av gemensam-hetsanläggningar.

Det är lämpligt att fastighetsägarna kommer överensom att gemensamt förbereda åtgärderna och ansöka omtillstånd, vilket är betydligt mer kostnadseffektivt än omvar och en gör samma arbete.

De bör även komma överens med angränsande fast-igheter om rätten att få bruka dessa områden för att upp-föra skyddet. I annat fall kan man tvångsvis med t.ex.fastighetsreglering överföra nödvändig mark till en ge-mensamhetsanläggning.

Fastighetsägarna kommer att vara skyldiga att under-hålla anläggningarna. Detta kan antingen regleras genomavtal eller som förvaltning av en gemensamhetsanlägg-ning.

Kommunen kan vid översiktsplaneringen av kusten,peka ut sträckor som på sikt kan antas vara i behov avåtgärder. Vid behov kan planläggning göras för att klar-göra vilken markanvändning som är acceptabel i riskzo-nen. När ett konkret fall som detta blir aktuellt kan kom-munen ånyo överväga om det finns behov av planlägg-ning i omgivningarna. Kommunen kan också uppmärk-samma om översiktsplanens analyser pekar på att ytterli-gare fastigheter borde ingå i projektet. Kommunen kant.ex. initiera fastighetsreglering eller annan formell sam-verkan, för att få till stånd en samlat god lösning sommöjliggör ett hållbart nyttjande. Så längre erosionspro-blemen finns kan kommunen inte ge bygglov utmed denaktuella kuststräckan.

I samråden om det planerade projektet kan kommu-nen också väcka frågan om lämplig avgränsning av pro-jektet, så att tillräckligt antal fastigheter uppmärksam-mas på problematiken.


I texterna i tidigare kapitel har lagarna beskrivits paral-lellt, med fokus på en viss aktivitet eller en viss typ avplats. I denna del ges en mycket kort översikt av de be-rörda lagarnas syften och innehåll. Syftet är att ge en merasamlad bild av hur respektive lag fungerar för att stödjaarbetet med prövning enligt just den lagen. Det är dockalltjämt fråga om en översikt och ytterligare materialbehövs för att ställa samman en ansökan och pröva den-na.

Reglerna i aktuell lydelse liksom allmänna råd ochhandboksmaterial kan sökas på Naturvårdsverkets hem-sida www.naturvardsverket.se när det gäller miljöbalkenoch för övriga lagar på www.lagrummet.se.

Inledningsvis bör noteras att alla regler inte gäller sam-ma geografiska område. Figuren nedan illustrerar gräns-dragningen för lagarnas tillämpningsområde.

100-300 m100-300 m

Strandskydd

Riksintresseskydd - Plan- och bygglagen

Prövningskrav verksamheter - Miljöbalken

Kultur- och naturskydd - Miljöbalken

Planering - Plan- och bygglagen

Territorialgränsen för Sverige(12 nautiska mil)

Sveriges ekonomiska zon(bestämd med koordinater)

Lagen omekonomisk

zon

Kontinentalsockellagen

Hänsynsregler - Miljöbalken (2 kap)

Miljöbalken (1998:808)Syftet är att tillhandahålla redskap som ska bidra till enekologiskt hållbar utveckling, där kommande generatio-ner tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Det är i för-sta hand följande redskap som finns i lagen.

Värdefulla eller känsliga områden skyddas genom attreglera dels användningen av dem, dels åtgärder i om-givningarna. Det gäller exempelvis värdefulla natur- ochkulturmiljöer, där reservatsföreskrifter hindrar skadandeaktiviteter. Föreskrifter för vattenskyddsområde ska säk-ra tillgången till friskt vatten, t.ex. genom att förbjudaviss kemikalieanvändning, hindra riskabla åtgärder somuppställning av fordon eller värmeanläggningar i mar-ken. Föroreningar i starkt påverkade områden ska intekunna spridas, till följd av krav på undersökning och sa-nering och ett kostnadsansvar för förorenare. Områden

DEL E: AKTUELLA LAGAR – EN ÖVERSIKT

Geografisk avgränsning av lagars tillämplighet vid stränder.


med riksintressanta resurser, som naturgrus, vatten ellerkulturmiljöer, får inte skadas påtagligt genom att områ-det tas i anspråk.

Störande verksamheter ska förhandsprövas och reg-leras av myndigheter så att olägenheter undviks. Det gäl-ler exempelvis vattenverksamhet, miljöfarlig verksam-het och täkter. Deponier och hanteringen av farlig avfallregleras särskilt strikt.

Tillsynsmyndigheter har möjlighet att löpande efter-fråga fakta och begära förändringar, för att mins-ka olägenheter för omgivningen.

Procedurer för planering av och prövning avverksamheter har reglerats så att enskilda, orga-nisationer och myndigheter ska kunna ta del avplanerna och påverka dessa i tidiga skeden.

Beslutsunderlag som visar konsekvensernaför människors hälsa och säkerhet, miljön ochhushållningen med resurser ska finnas inför fler-talet beslut. Beslutsfattare ska uttryckligen angeom detta underlag kan anses tillräckligt för att bedömaverksamheten.

Påföljder i form av avgifter, straff och skadestånd in-skärper vikten av att iaktta de krav miljöbalken ställer.

Grundläggande är slutligen det egenansvar för omgi-vande människor och miljö, som läggs på alla och envar.Verksamhetsutövare som bedriver tillståndspliktig verk-samhet har ett långtgående kontroll- och uppföljnings-ansvar. Alla och envar har dock skyldighet att visa hän-syn till omgivningen, så långt det rimligen går, genomatt t.ex. skaffa kunskap, undvika farliga kemiska produk-ter och hushålla med ändliga resurser.

Plan- och bygglagen (1987:10) ochByggnadsverkslagen (1994:847)Kommunen har ansvaret för att planlägga användningenav mark och vatten. Plan- och bygglagen ger flera red-skap för detta.

Översiktsplan ska ge vägledning för beslut om an-vändningen av mark och vatten genom att ange vilka in-tressen som finns i olika områden, vilken användningenkommunen prioriterar samt vilken ambition kommunenhar när det gäller att hantera miljö- och riskfaktorer.

Detaljplan beslutas för att reglera markens använd-ning och styra utformningen av bebyggelsen. Områdes-bestämmelser har motsvarande syften men ger ingenbyggrätt. För att områden ska få användas för bebyggel-

se ska de vara lämpliga för detta ändamål.Procedurerna för planering och planläggning byggs

upp av flera samrådsskeden, från idéskedets program viaförslag till slutlig plan. Samråd med enskilda ska möjlig-göra insyn och påverkan. Dialogen mellan kommunenoch länsstyrelsen ska ge kunskapsstöd i planeringen samtklargöra i vilka avseenden statens bedömning avviker frånkommunens.

Lovprövning syftar till att bedöma om bebyggelse,anläggningar och markåtgärder uppfyller kra-ven på platsens lämplighet. Finns det detalj-plan avser prövningen förenlighet med de för-utsättningar som ges av detaljplan och i annatfall görs bedömningen med stöd av översikts-plan.

Byggsamråd behandlar frågan om teknis-ka egenskaper hos byggnader och anläggningaroch det är byggherren som har ansvar för attsamhällets krav uppfylls. Lovprövning avser

således inte de tekniska egenskaperna. Tekniska egen-skaper regleras av Byggnadsverkslagen med tillhörandeförordningar och föreskrifter.

Kontinentalsockellagen (1966:314)Lagen reglerar möjligheterna att nyttja naturtillgångarinom kontinentalsockeln, exempelvis sandtäkt. Lagenanger proceduren för tillståndsprövning, men hänvisarhuvudsakligen till miljöbalken vad avser grunderna föratt ge tillstånd.

Jordabalken (1970:994)Jordabalken reglerar rättsförhållande rörande fast egen-dom, bl.a. mellan grannar. Syftet är att var och en vid sittnyttjande av den fasta egendomen, ska visa skälig hän-syn till omgivningen. Regler om skadeansvar finns förbl.a. grävningsarbeten.

Fastighetsbildningslagen (1970:988)Lagen anger bl.a. förutsättningarna för samverkan mel-lan fastigheter, exempelvis i form av servitut. Det kanavse nyttjandet av annans markeller vattenområde föratt uppföra en anordning som behövs för erosionsskydd.

Anläggningslagen (1973:1149)Lagen reglerar det gemensamma nyttjandet av en anlägg-ning för flera fastigheters behov. Det kan exempelvis gälla

§


en pir eller liknande anordning för att motverka erosionvid havet.

Lag om skydd mot olyckor (2003:778)Syftet med lagen är att bereda människors liv och hälsasamt egendom och miljö ett tillfredsställande skydd motolyckor. Räddningsinsatser ska vid olyckor hindra ochbegränsa skador. Räddningsinsats ska vara motiverad medhänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotadeintressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständig-heterna i övrigt.

Om det är fara för liv, hälsa eller egendom eller förskada i miljön, som inte lämpligen kan hindras på någotannat sätt, får räddningsinsats förstöra egendom och göraandra ingrepp i annans rätt om det är försvarligt.


INTRESSENTER OCH AKTÖRERStranderosionsfrågor berör många intressen och aktöreroch nedan redovisas några av de som är berörda och en-gagerade på olika sätt i stranderosionsfrågor.

Flera myndigheter har sektorsansvar som berörstranderosion. Naturvårdsverket ska vara samlande ochpådrivande i miljöarbetet och följa tillämpningen av bl.a.miljöbalken och plan- och bygglagen. Naturvårdsverkethanterar geologiska/geotekniska förhållanden främst frånnaturskyddssynpunkt i samband med områdesskydd ochtäktverksamhet. Vid stranderosion kan Naturvårdsverketmedverka vid bedömning av geologiska skyddsvärden.

Boverket har ansvar för att ta fram metoder för ochförmedla kunskap om fysisk planering, för tillämpningpå lokal och regional nivå. När det gäller stranderosionkan Boverket t.ex. i allmänna råd beskriva hur fråganom erosion kan komma in i översiktsplanering och ex-emplifiera vilka frågor som kan regleras med detaljplan.

Räddningsverket (SRV) arbetar inom området natur-olyckor med ras, skred och översvämningar där bebyg-gelse är hotad. SRV svarar för översiktliga karteringaroch stöd till förebyggande åtgärder. Hittills har ”lång-samma odramatiska förlopp” som stranderosion inte in-gått. Ett eventuellt ekonomiskt bidragssystem för strand-erosion kan komma att hanteras av SRV.

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har tilluppgift att bl.a. ta fram kunskapsunderlag om geologis-ka förhållanden på land och till havs, vilket kan ge un-derlag för att bedöma geologiska och sedimentdynamis-ka processer vid stranderosion. SGU handlägger ocksåärenden enligt lagen om kontinentalsockel.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut(SMHI) tillhandahåller planerings- och beslutsunderlagför väder- och vattenberoende verksamheter och samlardata som är nödvändig för bedömning av stranderosion,bl.a. vattennivåer, vindförhållanden och vågor.

Sjöfartsverket har ansvar för farlederna utanför hamn-gränserna samt för farleder i Göta älv och Södertälje ka-nal.

Länsstyrelserna är ”statens förlängda arm” med upp-gift att bevaka att regeringens beslut får genomslag lo-kalt men också att stödja det regionala arbetet i ett flertalfrågor. En viktig fråga för länsstyrelserna är att medver-ka till utveckling av det regionala näringslivet, med hän-syn till både miljön och naturen. Länsstyrelserna berörsav stranderosionsfrågor både i den fysiska planeringenoch i miljövårdsarbetet. Specialkunskap om erosionsfrå-gor saknas hos flertalet länsstyrelser.

Kommunerna berörs av erosionsfrågorna såväl vidden fysiska planeringen som vid förebyggande åtgärderoch skyddsåtgärder mot stranderosion. Kommunerna sak-nar normalt specialkompetens om erosionsfrågor ochmåste därför anlita externa resurser för utredning etc. Närdet gäller stranderosion finns det ofta behov av åtgärdersom går utanför den egna kommunens gränser. En regio-nal samverkan kan därför erfordras där kommuner behö-ver stöd från bl.a. länsstyrelsen.

En organisation som verkar för att utveckla erosions-skyddsteknik, Erosionsskadecentrum (EC), etablerades1994 och består idag av 18 medlemmar, främst kommu-ner i Skåne och Halland. EC arbetar aktivt för att utveck-la flexibel, kostnadseffektiv och miljöanpassad teknikgenom samverkan mellan kommuner, forskare och före-tag. EC fungerar som kontaktorgan och verkar för erfa-renhetsutbyte inom området.

Kunskap om stranderosion finns hos högskolor ochuniversitet, främst vid vattenbyggnads- respektive na-turgeografiska institutioner. Det har utvecklats kompe-tens inom olika specialområden vid de olika institutio-nerna. Det finns nätverk som t.ex. Centrum för kustforsk-ning vid LTH och Nationellt centrum för älvskadeteknikvid Karlstads universitet.

Vid kontakter med högskolor har framförts att forsk-ningen inom erosionsområdet har otillräcklig omfattningoch att resurserna minskat avsevärt under ett antal år.Sedan det statliga systemet för forskningsfinansiering or-ganiserades om, har forskningsfinansiärerna delvis nyaroller och inriktning. Anslag ges företrädesvis till FoU-

BILAGA


projekt med tvärvetenskapligt innehåll och arbetssätt ochför att lösa samhällsproblem inom t.ex. miljöområdet el-ler för att stärka svensk industri. Frågor kring strandero-sion kan vara aktuella i FoU för samhällsplanering ochmiljövård inom Formas arbetsområde men även för an-läggningsbyggande. Svenska Byggbranschens Utveck-lingsfond (SBUF) finansierar utvecklingsverksamhet viaentreprenadföretag inom bygg- och anläggningsområdet.

Statens geotekniska institutBesöksadress: Olaus Magnus väg 35

Postadress: 581 93 LinköpingTel: 013–20 18 00. Fax: 013–20 19 14.

E-post: [email protected]. Internet: www.swedgeo.se

ansvar och regler vid stranderosion · 2014. 10. 27. · ansvar och regler vid stranderosion 9...

Documents