anna-karin ivert & caroline mellgren (red) …...introduktion anna-karin ivert & caroline...
TRANSCRIPT
Anna-Karin Ivert & Caroline Mellgren (red)Kriminologi: Tillämpning 2017Resultat från granskning av Polisområde Malmös medborgarlöften
AN
NA
-KA
RIN
IVE
RT
& C
AR
OL
INE
ME
LLG
RE
N (R
ED
) M
AL
MÖ
HÖ
GS
KO
LA
20
17
KR
IMIN
OLO
GI: T
ILL
ÄM
PN
ING
20
17
K R I M I N O L O G I : T I L L Ä M P N I N G 2 0 1 7
© Anna-Karin Ivert & Caroline Mellgren, 2017
Omslagsfoto: Filippa Törnwall
Holmbergs, Malmö 2017
ANNA-KARIN IVERT &CAROLINE MELLGREN (RED)KRIMINOLOGI: TILLÄMPNING 2017Resultat från granskning av Polisområde Malmös medborgarlöften
Malmö högskola, 2017Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Förord
En av de mest aktuella och angelägna samhällsutmaningarna är att minska brottsligheten och
öka tryggheten. Detta arbete måste vara baserat på kunskap om vilka åtgärder som fungerar:
var, när och hur. Kriminologiprogrammet kombinerar teori, metod och den senaste
forskningen för att utbilda studenter till självständiga problemlösande brottsanalytiker som
kan arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande inom verksamheter som polis,
kommun, kriminalvård och socialtjänst och inom den privata och ideella sektorn. Ett uttalat
mål är att teoretisk och empirisk kunskap ska kopplas till samhälleliga behov. Samtidigt ser
Polisområde Malmö ett behov av att utveckla och kunskapsbasera sitt arbete för att möta de
utmaningar som finns i staden.
För att uppnå dessa mål har Malmö högskola och Polisområde Malmö inlett ett samarbete.
Syftet var att ett sådant samarbete skulle ge studenterna bättre insikt om polisens arbete, låta
dem bidra i arbetet med att utarbeta kunskapsunderlag och utvärdera polisverksamheten (t.ex.
i arbetet med medborgarlöften eller kameraövervakning). Samverkansöverenskommelsen
förväntas bidra till att stärka kunskapsbasen och förmågan till att arbeta evidensbaserat i
polisverksamheten, men också att ge institutionens studenter möjlighet att tillämpa sina
teoretiska och metodologiska kunskaper.
Som en del av denna samverkansöverenskommelse arbetade studenterna på kursen
Kriminologi: Tillämpning våren 2017 med de medborgarlöften som Polisområde Malmö tagit
fram för sitt lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Studenterna arbetade
under 10 veckor nära tillsammans med Polisområde Malmös kommunpoliser. Studenterna
granskade, samlade in ny information och kom med förslag kring hur polisen kunde utveckla
och utvärdera sitt arbete med medborgarlöften. Resultatet av studenternas arbete finns samlat
i den här publikationen, uppdelat i stadsområde Norr, Väster, Öster, Innerstaden och Söder.
Anna-Karin Ivert & Caroline Mellgren
Institutionen för kriminologi
Stefan Sintéus
Polismästare i Malmö
Introduktion
Anna-Karin Ivert & Caroline Mellgren, kurslärare, tillsammans med student Mia Puur
Den här rapporten innehåller fem olika studentarbeten som genomförts inom ramen för kursen
Kriminologi: Tillämpning som ges på termin 4 på kriminologiprogrammet vid Malmö högskola.
Kursen är ett resultat av de önskemål som våra studenter framfört angående att få möjlighet att
praktisera sina teoretiska och metodologiska kunskaper på verkliga samhällsproblem och
samtidigt få insyn i de verksamheter där de kan tänkas få arbete efter avslutad utbildning. Kursen
bygger på idén att studenter i samverkan med olika uppdragsgivare ska arbeta med
samhällsutmaningar. Genom att studenterna samarbetar med aktörer utanför högskolan är
förhoppningen att de ska få en slags arbetslivserfarenhet och kunskap om verksamheter där
kriminologisk kunskap behövs men också att det ska bli tydligare för det omgivande samhället
vilken kunskap en utbildad kriminolog kan bidra med. Efterfrågan på kriminologisk kunskap ökar
inom de delar av offentlig, privat och idéburen sektor som samverkar runt områden som rör
kriminalitet, utsatthet, missbruk och psykisk ohälsa. Potentiella arbetsplatser för personer med
kriminologisk kunskap är polisen, kommuner, brottsförebyggande råd, kriminalvården och
socialtjänsten, men även privata företag och frivilligorganisationer.
Uppdragsgivaren för kursen varierar men utgångspunkten för samarbetet är att det ska finnas ett
verkligt problem som behöver belysas ur kriminologisk synvinkel. Kursen gavs första gången
vårterminen 2016. Då var uppdragsgivaren Tyresö kommun som ville ha hjälp av våra studenter
att analysera en trygghetsundersökning för att få underlag för hur de kunde arbeta med att
förbättra tryggheten i kommunen. Våren 2017 var uppdragsgivaren Polisområde Malmö.
Uppdraget var att granska polisens arbete med Medborgarlöften, som är en del av polisens nya
styrmodell.
Medborgarlöften innebär att polisen, oftast i samarbete med kommunen och ytterligare aktörer,
avger ett eller fler löften om inriktningen för en del av polisens lokala arbete. Innehållet i dessa
löften grundar sig i medborgardialoger där medborgarna fått berätta om sina erfarenheter och
upplevelser av trygghet och problemnivå i närområdet. En annan viktig utgångspunkt för löftena
är medarbetardialoger inom polisen och andra kunskaper som finns hos polis, kommun och
eventuellt övriga aktörer.
Polisens arbete med medborgarlöften grundar sig i en polisstrategi kallad community policing,
och genomförs i kombination med problemorienterat polisarbete. Brottsförebyggande rådet
påpekar att själva implementeringen av de båda modellerna i praktiken kan medföra problem då
boendes problembild (som framkommer i medborgardialogen) enligt community policing inte
nödvändigtvis behöver överensstämma med problembilden som uppkommer genom ”hårddata”
från problemorienterat polisarbete (som bl.a. framkommer i medarbetardialoger och
underrättelsearbete). Det kan även vara så att de insatser som medborgarna anser nödvändiga att
implementera för att öka tryggheten eller minska brottsligheten inte har stöd i vad som i
forskning visat sig fungera.
Brottsförebyggande rådet menar att ett dialogbaserat arbetssätt är viktigt att tillämpa i socialt
utsatta områden, men de påpekar även att det är i just dessa områden som detta är svårast att
tillämpa. De betonar att förtroendet för både polisen och andra myndigheter i allmänhet är lågt i
socialt utsatta och segregerade områden, samt att polisen kan ha svårt att etablera en kontinuitet i
dialogerna med medborgarna, mycket på grund av stor personalomsättning inom polisen.
Inom ramen för uppgiften att granska polisens arbete med medborgarlöften har studenterna
samarbetat nära Malmös kommunpoliser. I Malmö finns fem kommunpoliser med ansvar för
varsitt geografiskt område i staden. Tillsammans med kommunpoliserna har studenterna kommit
fram till vilka som är de mest angelägna frågorna att studera närmare. Vilka frågor detta är skiljer
sig åt beroende på vilken del av Malmö som studenterna fördjupat sig i.
För att granska polisens arbete har studenterna genomfört enkäter, intervjuer och observationer.
Gemensamt för alla de olika delarna av Malmö är att kunskapen om polisens arbete med
medborgarlöften är lågt bland de invånare som tillfrågats. Detta är den första slutsatsen som kan
dras av studenternas arbete: polisen behöver synliggöra arbetet mer så att fler kan bli involverade
i framtagandet av medborgarlöften. Det är också tydligt att arbetet måste anpassas efter lokala
behov och att det ibland är specifika platser som måste angripas för att skapa förutsättningar för
ett tryggt och säkert lokalområde. Studenterna fokuserade bland annat på öppen
narkotikaförsäljning, problem med stökiga ungdomar och gav rekommendationer för hur platser
kan öka sin attraktivitet – men att detta också kräver samverkan mellan flera olika aktörer.
Studenternas arbete kom också att handla om polisens arbetssituation och om hur begränsade
resurser ibland hindrade genomförandet. En av studentgrupperna har utifrån ett identifierat behov
av stöd bland kommunpoliserna tagit fram en checklista för att underlätta arbetet med
medborgarlöften. En annan grupp påpekade vikten av att begränsa antalet löften för att öka
chanserna att nå måluppfyllelse. Samtliga grupper visar att det finns ett behov av kriminologisk
kunskap och lyfter fram behovet av att polisen blir bättre på att följa upp och utvärdera insatser.
Uppföljning och utvärdering är en förutsättning för att polisens arbete på sikt ska bli mer
kunskapsbaserat i relation till frågor om vad som fungerar, hur det fungerar, och för vem och i
vilken kontext. Resultatet från de studentarbeten som är samlade i den här rapporten visar tydligt
att samverkan mellan samhällsaktörer som polisen och högskolor är givande för båda parter.
STADSOMRÅDE NORR
Projektrapport Malmö högskola Kriminologi: Tillämpning, 15 hp. Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö Juni 2017
PROJEKTRAPPORTUTVÄRDERING AV POLISENS MEDBORGARLÖFTEN I KIRSEBERG OCH SEGEVÅNG
JOHANNES BJÖRNRAM ELIDA MEITMANN SARA NORDQVISTELVIRA RANWEG RICHARD SZABADI EMELIE WIMMERDAHL
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ................................................................................................ 3 INLEDNING ................................................................................................................. 5 BAKGRUND ................................................................................................................ 6
De nuvarande medborgarlöftena ............................................................................ 6 Samarbetspartners .................................................................................................. 8
MATERIAL OCH METOD ......................................................................................... 9 Insamling av enkäter .............................................................................................. 9 Intervjuer och möten .............................................................................................. 9
Fokusgrupp ................................................................................................... 10 Deltagande i trygghets- och kvällsvandring ................................................. 10
UTVÄRDERING OCH ANALYS ............................................................................. 11 Resultat från enkätinsamlingen ............................................................................ 11
Informationskanaler ...................................................................................... 12 Förändring av förtroendet för polisen ........................................................... 12
Medborgardialogen - genomförande och problem ............................................. 14 Urval ............................................................................................................. 14 Frågeformulering .......................................................................................... 15 Definition av begreppet otrygghet ................................................................ 16 Tidigare studiers definition av begreppet otrygghet ..................................... 17
Vikten av att ha syftet med medborgarlöften i åtanke under arbetsprocessen ... 18 Analys av de nuvarande medborgarlöftena ......................................................... 19
Trafikövervakning ........................................................................................ 19 Trygghetsvandringar ..................................................................................... 20 Kvällsvandringar ........................................................................................... 21 Narkotikaproblematik ................................................................................... 22
Effektuppföljning av medborgarlöftena ............................................................... 23 Malmö stads omorganisation ............................................................................... 23
CHECKLISTA ............................................................................................................ 24 Utformningen av checklistan ............................................................................... 26
AVSLUTNING ........................................................................................................... 27 REFERENSER ........................................................................................................... 29 BILAGA ..................................................................................................................... 32
3
SAMMANFATTNING
I denna projektrapport har vi utvärderat och analyserat arbetet med medborgarlöften i Stadsområde Norr i Malmö. Efter önskemål från kommunpolisen i Malmö Norr om hjälp med utvärdering av de medborgarlöften som upprättats, har det gjorts en grundlig analys av de åtgärder som implementerats i området. Det diskuteras i projektrapporten huruvida dessa åtgärder är kunskapsbaserade, samt eventuella brister i utförandet kring dem. I arbetet med utvärdering av det arbete som gjorts med medborgarlöftena utformade författarna för denna projektrapport även en enkät för de boende på Kirseberg och Segevång. Detta gjordes för att få en uppfattning om hur medvetenheten kring medborgarlöftena såg ut i området, samt för att få medborgarnas syn på hur polisens arbete kan förbättras inför framtiden. Det visade sig att det var relativt få av de tillfrågade (31 procent) som kände till medborgarlöftena i områdena. Detta beror på bristande kommunikation och i projektrapporten tar vi upp tips på hur denna kan förbättras.
Författarna för denna projektrapport deltog bland annat i en trygghets- samt kvällsvandring som hölls i Kirseberg och Segevång inom ramen för de medborgarlöften som kommunpolisen i Malmö Norr upprättat. Detta gjordes för att få en tydligare bild över hur åtgärderna implementeras i verkligheten. Det identifierades ett par problem i utförandet, framförallt gällande trygghetsvandringen. Exempelvis tappades syftet med vandringen något då kommunpolisen inte hade bjudit in mer än en representant för de boende i området. Majoriteten av de deltagande bodde inte i området vilket gjorde det svårt att uppfatta vilka faktiska problem det finns kring otrygga platser. Även om det kan vara bra att ha med utomstående på en trygghetsvandring, då kommunpolisen får in en annan synvinkel, bör polisen i framtiden arbeta mer för att få med både boende samt övriga deltagare.
Det identifierades även en del problem med utförandet i arbetsprocessen i övrigt, framförallt gällande medborgardialogerna. Exempelvis diskuteras det i denna projektrapport hur polisen kan tänka kring urval samt frågeformulering när kommunpoliserna ska hålla medborgardialoger. Denna diskussion kan vara bra att ha i åtanke för det framtida arbetet med medborgarlöften.
Under arbetet med denna projektrapport framkom att Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan - Metodstöd som polisen ska använda i arbetet med medborgarlöften inte följs helt. Efter dialog med kommunpolis i Malmö Norr gällande önskemål om en förenkling av Metodstödet beslutade författarna för denna projektrapport att ta fram en checklista baserad på detta. Det hölls en fokusgrupp med samtliga kommunpoliser i Malmö för att få en fördjupad bild av de problem som finns med Metodstödet. Samtliga kommunpoliser ansåg att Metodstödet innehåller för mycket text. På grund av bristande tidsresurser leder detta till att kommunpoliserna ibland hoppar över vissa steg och inte läser igenom stödet som beskriver hur arbetsprocessen bör utföras. För att upprätthålla god kvalité på det arbete som görs med medborgarlöften är det viktigt med viss struktur och att de olika stegen följer en viss
4
ordning. Detta kommer förhoppningsvis checklistan som författarna för denna projektrapport utformat kunna bidra till, då denna består av alla de grundläggande steg som skall utföras under arbetsprocessen. Efter dialog med Utvecklingscentrum Syd som varit med och tagit fram Metodstödet framkom det att checklistan inte får bli en genväg. Det är viktigt att alla steg finns med och att checklistan följer en viss struktur som passar in på de nationella direktiven. Checklistan som utformats ska således möta både utvecklarna av Metodstödet samt de kommunpoliser som kommer använda sig av den. Detta har författarna för denna projektrapport i största mån arbetat för att upprätthålla. Tanken med checklistan är att den ska fungera som ett stöd för arbetet men ändå vara baserat på Metodstödet. Genom att följa punkterna i checklistan kommer arbetet med medborgarlöften hålla den struktur som krävs för att kvalitén på arbetet ska hålla en god nivå. Då dokumentation av arbetsprocessen även visat sig vara bristfällig finns dokumentationsmallar i checklistan som med fördel kan användas för extra anteckningar vid varje steg i processen. Dokumentationen ska dock föras enligt Polismyndighetens verksamhetsplanering vid vissa steg, och den dokumentation som finns i vår checklista ska endast ses som ett extra stöd för dessa punkter.
5
INLEDNING En del av Polisens mål efter den omorganisation som myndigheten genomgått år 2015 är att komma närmare medborgarna i samhället för att öka tryggheten och stärka förtroendet för polisen (Statens offentliga utredningar, 2014). Detta arbete sker dels genom så kallade medborgarlöften.
” Medborgarlöften syftar till ett effektivare brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete genom att vi bygger förtroende samt engagerar och involverar medborgare tillsammans med lokalsamhällets aktörer.” (Polismyndigheten, 2016, s.5)
Våren 2016 påbörjades arbetet med att upprätta medborgarlöften i Malmö. Genom de medarbetar- och medborgardialoger som ingår i processen får polisen en bredare bild av problembilden i Malmös olika stadsområden. Författarna för denna projektrapport fick i uppdrag att titta närmare på arbetet med medborgarlöften som genomförs av Polisen i Stadsområde Norr, och som 2017 är riktat mot Kirseberg och Segevång. I Stadsområde Norr bor det cirka 67 300 personer varav cirka 5600 bor på Kirseberg och cirka 4900 på Segevång (Malmö stad, 2015). De medborgarlöften som upprättats i detta område är:
• Polisen förbinder sig att genomföra kontinuerlig trafikövervakning i området. • Polisen och Malmö stad förbinder sig att genomföra minst en trygghetsvandring
i området, i syfte att identifiera och förbättra otrygga platser i området. • Polisen förbinder sig att genomföra kvällsvandringar i området med syfte att öka
den upplevda tryggheten utomhus. • Polisen och Malmö stad förbinder sig att samverka mot narkotikaproblematiken
i området (Polismyndigheten, 2017).
Efter dialog med kommunpolis i Stadsområde Norr framkom att de behövde hjälp med utvärdering samt uppföljning av arbetet med medborgarlöftena. Det har även uttryckts att det metodstöd som beskriver hur arbetsprocessen med medborgarlöftena ska se ut har varit svårt att följa. Då dessa problem är av stor betydelse för hur arbetet genomförs har författarna dels utvärderat processen genom vilken medborgarlöftena tagits fram samt analyserat och identifierat de viktigaste punkterna för arbetsprocessen. Detta arbete har resulterat i en förenklad och användarvänlig checklista som polisen ska kunna använda i det framtida arbetet med medborgarlöften. Då kommunpolisen i Stadsområde Norr uttryckt önskemål om hjälp med utvärdering syftar denna projektrapport även till att identifiera problem som går att finna i det arbete som utförts. Författarna ämnar att diskutera dessa problem, som både är av metodologisk- samt organisatorisk art, med förhoppningen att kunna ge en bättre förståelse för vikten av struktur i arbetsprocessen.
6
BAKGRUND Den problembild som identifierades under våren 2016 på Kirseberg och Segevång visade på tre problem som utmärkte sig i området och tillsammans bildade den gemensamma lägesbilden (Polismyndigheten, 2017). Dessa var lokala trafikrelaterade problem, otrygghet i närområdet samt problem med försäljning och brukande av narkotika. Otrygghet är ett svårdefinierat begrepp vilket kommer diskuteras senare i rapporten (se s. 15). Den gemensamma lägesbilden togs fram genom medarbetar- och medborgardialoger samt den kunskap polis och kommun sedan tidigare hade om stadsområdet (Polismyndigheten, 2016). Hur underlaget för lägesbilden samlas in kan variera och medborgar- samt medarbetardialogerna kan utföras på olika sätt. Medarbetardialogerna i Stadsområde Norr genomfördes i syfte att få fram vilka områden i stadsområdet där mest problem förekom eller där ökningen av problemen var störst (Pierre Douhan, personlig kommunikation, 30 mars 2017). Dessa dialoger ledde sedan till att de två områdena Kirseberg och Segevång valdes ut för fortsatt arbete med medborgarlöftena. Nästa steg i processen var att genomföra medborgardialoger utifrån en enkät genom att knacka dörr på Kirseberg och Segevång. Enligt kommunpolisen så intervjuades totalt 186 personer. Medborgardialogerna är obligatoriska för att kunna utforma medborgarlöften och ger viktig information om den lokala lägesbilden (Polismyndigheten, 2016). Adresserna för medborgardialogerna valdes slumpmässigt ut och under en kväll fick kommunpolisen in 186 enkätsvar. Dessa svar sammanställdes i ett opublicerat dokument. Enkätsvaren var av stor vikt vid utformandet av medborgarlöftena och Stadsområde Norr har således valt att lägga mycket fokus på medborgarnas upplevelse av tryggheten i området (Polismyndigheten, 2016). Av enkätsvaren framkom att 25 procent av de svarande i Kirseberg blivit utsatta för brott medan de övriga 75 procenten uppgav att de inte blivit utsatta. Av de som blivit utsatta svarade 70 procent att brottet skett i deras närområde. Majoriteten av de svarande uppgav att det var narkotikarelaterade problem som gjorde att de boende kände sig otrygga i området och främst under kvällstid. De uppgav även att mer polisnärvaro samt bättre belysning är åtgärder som önskas för att öka tryggheten. På Segevång var motsvarande siffror 24 procent som blivit utsatta för brott och 76 procent som inte blivit utsatta, varav 67 procent av de som blivit utsatta uppgav att det skett i närområdet. De svarande på Segevång uppgav att det främst var ungdomar, rån och narkotika som gör att de boende känner sig otrygga i området och att ökad polisnärvaro samt trafikkontroller är åtgärder som önskas. I de båda områdena svarade således majoriteten att ökad polisnärvaro är önskvärt och kan öka tryggheten bland de boende i området. De nuvarande medborgarlöftena Utifrån den gemensamma lägesbilden i Stadsområde Norr har Polisen tagit fram de fyra tidigare nämnda medborgarlöftena som de ska sträva efter att uppnå under kalenderåret 2017. Pierre Douhan som är kommunpolis i Stadsområde Norr har ansvaret för att medborgarlöftena ska genomföras.
7
Trafikövervakning Av 186 svarande var det ingen som uppgav att de sett eller varit med om något i närområdet som är kopplat till trafikrelaterade brott. På en fråga gällande vad de boende önskar görs åt de problem som upplevs i området, svarade dock 22 procent att de önskade farthinder eller fartkontroller. Den kontinuerliga trafikövervakningen i området består enligt kommunpolis i Stadsområde Norr av hastighets- och nykterhetskontroller. Lundavägen ligger även som prioritet för kortare 20 minuters kontroller som patrullerande poliser ska genomföra då de har tid över. Trafikövervakningen genomförs således av både patrullerande poliser samt särskilda trafikgrupper (P. Douhan, personlig kommunikation, 7 april 2017). Trygghetsvandringar Det andra medborgarlöftet är gällande trygghetsvandringar. Detta är en metod utvecklad under 2000-talet av arkitekten Gerd Cruse Sondén på Tryggare och Mänskligare Göteborg med syfte att olika aktörer träffas och samtalar om hur ett område kan bli tryggare och mer trivsamt (Brå, 2010). I Stadsområde Norr har polisen tillsammans med Malmö stad tagit initiativ till en trygghetsvandring i Kirseberg den 27 april 2017. Med på vandringen var förutom Polisen och Malmö stad representanter från Kirsebergs bibliotek, Fältgruppen Malmö, Kirsebergs fritidsgård, Gatukontoret, Rostorps villaförening och Mötesplats Ignis. Trygghetsvandringen utgick från kulturhuset på Kirseberg där gruppen delades in i två delar för att diskutera fyra olika områden. Enligt Brå (2010) är detta ett bra sätt att gå tillväga på då fler än tio personer medverkar på vandringen, vilket underlättar att alla får möjlighet att komma till tals (Brå, 2010). De fyra områden som låg i fokus för vandringen var området kring fritidsgården och biblioteket, Beijers park, området kring Bulltofta kött samt Kirsebergs torg. Genom att identifiera och förbättra otrygga platser på Kirseberg är målet att öka tryggheten på dessa platser. Kvällsvandringar Den del av problembilden som kvällsvandringar ämnar angripa är framförallt otryggheten i närområdet. Kommunpolisen menar att det framgår i resultaten från de medborgardialoger som genomförts att den upplevda otryggheten i området till stor del beror på förekomsten av brott och ungdomsgäng. Förekomsten av brottslighet samt ungdomar som vistas i området är något som många tillfrågade boende tycks anse att polisen ska arbeta mot genom högre närvaro i området. Samtidigt gavs möjligheten för respondenten att fritt uttala sig om vad som är ett problem i området, vilket bidragit till att bland annat geografiska platser likt Beijers park har angivits som något som bidrar till otrygghet (P. Douhan, personlig kommunikation 30 mars 2017). Som tidigare nämnt uppgav en majoritet av respondenterna att det främst är under kvällstid som de upplever otrygghet. Det vanligast förekommande förslaget på åtgärd för att motverka detta är ökad polisnärvaro i området. Dessa inrapporterade resultat ligger till grund för beslutet att genomföra polisledda vandringar tillsammans med volontärer under kvällstid, med syftet att bidra
8
till en högre trygghet i området. Enligt kommunpolisen är en ytterligare effekt av dessa vandringar att polisen genom synlighet hoppas kunna öka förtroendet för polisen i områdena. Narkotikaproblematik Narkotikabrottslighet klassas som ett spaningsbrott, vilket innebär att den registrerade brottsligheten speglas av polisens arbete gällande narkotikabrott (Holgersson & Knutsson, 2011). Ett annat kännetecken för narkotikabrott är att brottet kan anses vara uppklarat då en gärningsman blir gripen (Holgersson & Knutsson, 2011).
Spaning är enligt kommunpolisen en åtgärd som kontinuerligt används av Polisen i Stadsområde Norr men det är inte alltid det går att identifiera gärningspersonerna. Exempelvis kan platsen för försäljning av narkotika skifta med tiden samt i de fall då gärningspersonerna misstänker att polisen spanar efter dem. I arbetet med narkotikabrottsligheten är tips från medborgare i området ett viktigt redskap. Syftet med medborgarlöftena är att öka förtroendet för polisen, vilket kommunpolisen menar i sin tur kan leda till att fler medborgare väljer att lämna tips till Polisen. Samarbetspartners Polisen i Stadsområde Norr samt Malmö stad är de aktörer som medverkat i hela processen kring årets medborgarlöften. Arbetet ingick i den samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisen i Malmö som gällde mellan 2012-2016 och det innefattas även i den numera aktuella samverkansöverenskommelsen Trygg och säker stad 2017-2022 (Malmö stad, 2017a). Samverkan ska utifrån metodstödet initieras med de aktörer som skulle kunna tänkas ha något att bidra med i arbetet (Polismyndigheten, 2016). Detta är första året kommunpoliserna arbetar med medborgarlöften i Stadsområde Norr och därför har kommunpolisen valt att enbart samverka med Malmö stad. Tanken är dock att samverkan ska inledas med ytterligare aktörer inför kommande löfte. Malmö stad har nyligen genomfört en omorganisation vilket kan försvåra en god samverkan. Polisen i Stadsområde Norr har därför beslutat att främst avge löften som de kan genomföra på egen hand. Malmö stad är dock delaktiga i löftena kring trygghetsvandring och arbetet med narkotikaproblematiken.
Malmös kommunala bostadsbolag (MKB), Stena fastigheter och Ikano Bostad är inte delaktiga i årets medborgarlöften men enligt kommunpolisen har de visat intresse för att samverka vid kommande medborgarlöften. Redan nu samarbetar Polisen i Stadsområde Norr till viss del med dessa aktörer. Bland annat hjälpte fastighetsbolagen till med nycklar så att Polisen kom in i deras lägenhetshus vid medborgardialogerna. MKB har också deltagit vid kvällsvandringar på Kirseberg och Segevång. Trots att Polisen samverkar med andra aktörer så är det de som har haft huvudansvar i arbetet med medborgarlöftena och står för verkställandet av samtliga åtgärder.
9
MATERIAL OCH METOD För att kunna utvärdera de befintliga löftena i Stadsområde Norr samt utforma checklistan för arbetet med medborgarlöftena har data samlats in framförallt via personlig kommunikation genom intervjuer och möten, där en fokusgrupp är inkluderad, samt deltagande i trygghets- och kvällsvandringar. Data har också samlats in via tidigare genomförda studier, publicerade artiklar och insamling av enkäter. Den personliga kommunikationen har varit viktig för denna rapport då checklistan utformats efter tankar och önskemål från poliser som arbetar med medborgarlöften samt från de som utvecklat metodstödet. Insamling av enkäter Vi genomförde en enkät gällande medborgarlöftena på Kirseberg och Segevång. Insamlingen av data gjordes via semistrukturerade intervjuer med personer vi mötte i områdena samt vid dörrknackning, men också via en webbenkät som publicerades i två Facebookgrupper för boende på Kirseberg och Segevång. De semistrukturerade intervjuerna genererade totalt 79 svar medan webbenkäten gav oss 93 svar. Sett till åldersfördelningen i det undersökta urvalet är majoriteten av respondenterna 36 år och äldre. Tillsammans utgör de över 70 procent av samtliga respondenter samtidigt som respondenterna under 21 år enbart utgör mindre än två procent i vår undersökning. Totalt sett bor det 22 procent under 21 år på Segevång och Kirseberg, vilket innebär att resultatet för den ålderskategorin inte är representativt för områdena (Malmö stad, 2017b). För att nå fler ungdomar kan direktkontakt genom skolor och fritidsgårdar fungera bättre än dörrknackning och kontakt via Facebookgrupper för boende. Vid dörrknackningen och intervjuerna med personerna vi mötte fylldes enkäterna i av intervjuarna vilket innebär att tillvägagångssättet mer liknar en semistrukturerad intervju (Bryman, 2011). Den insamlade datan lades in och analyserades i statistikprogrammet SPSS. Där studerade vi hur kännedomen om löftena såg ut samt hur förtroendet för det lokala polisarbetet förändrats sedan införandet av medborgarlöftena år 2017. Intervjuer och möten Första mötet med kommunpolis Pierre Douhan skedde då vi fick uppdraget av polismästare Stefan Sintéus den 30 mars 2017. Det andra mötet vi hade med Pierre Douhan var den 7 april 2017. Huvudsyftet med mötet var att få mer information om hur polisen i Stadsområde Norr kom fram till problembilden och vilka medborgarlöften de skulle ha, hur samverkan har fungerat med Malmö stad samt vilka insatser som genomförs och är planerade att genomföras. Ett sista möte hölls med kommunpolis Douhan den 17 maj 2017 där vi gick igenom hans tankar om utkastet för den checklista vi utformat, om det var något som var otydligt, överflödigt eller om det fattades någon viktig del.
10
En ytterligare aktör vi hade möte med var Utvecklingscentrum Syd (UC Syd) där vi förde en dialog om vad de tycker är viktigt att ha med i en checklista för processen med medborgarlöften. Vår tanke med mötet var att få svar på hur de anser att arbetet med medborgarlöften bör gå till då vissa delar i metodstödet kan tolkas olika. Utöver kontakt med polisen och UC Syd höll vi en semistrukturerad intervju med Lena Wahlgren som arbetar med trygghetsfrågor och preventiva åtgärder på Malmö stad. Mötet ägde rum den 7 april 2017, innan omorganisationen var genomförd, vilket innebar att hon vid detta tillfälle arbetade i Stadsområde Norr. Vid mötet diskuterades främst hur kommunen upplever att samverkan har fortlöpt, vilka insatser de bidrar med i arbetet med medborgarlöften samt deras övriga tankar kring arbetsprocessen. En annan medarbetare från Malmö Stad som vi kontaktade via telefon var Malin Martelius som varit delaktig vid samverkansöverenskommelsen mellan polisen och Malmö Stad. Fokusgrupp Eftersom det framkom från kommunpolis Douhan att metodstödet var för omfattande och att en checklista hade varit till stor hjälp så ville vi ta del av åsikter om metodstödet från Malmös kommunpoliser. Detta ledde till att vi valde att genomföra en fokusgrupp och samla Malmös kommunpoliser samtidigt för att se hur de har tolkat metodstödet och hur deras åsikter kring arbetsprocessen ser ut. Vid fokusgruppen använde vi oss av öppna frågor där utrymme för diskussion fanns. Exempel på frågor som ställdes var ”På vilket sätt har ni följt metodstödet vid planering och genomförande av medborgardialoger?” samt ”Upplever ni några svårigheter med uppföljningen?”. För att få med vem som säger vad samt vems åsikter som kommer fram mest så är det en fördel att spela in fokusgruppens diskussion (Bryman, 2011). Vi hade inte möjligheten att genomföra en bra inspelning men då vi var fyra stycken som enbart lyssnade och antecknade så anser vi att vi fick med hela diskussionen. Ett annat problem som kan uppstå med fokusgrupper är att vissa deltagare tar för stor plats och att vissa inte får sin röst hörd (Bryman, 2011). Stundtals upplevde vi detta problem men vi anser trots det att alla fick sin röst hörd och att vi fick tillräckligt med underlag för det fortsatta arbetet med vår checklista. Genomförandet av ett möte med UC Syd och fokusgruppen med kommunpoliserna i Malmö gav oss ett underlag till vår checklista från två olika perspektiv. Dessa aktörer fick även möjlighet att granska utkastet av checklistan för att få ytterligare ett tillfälle att framföra sina åsikter. Deltagande i trygghets- och kvällsvandringar Ytterligare ett steg i att samla in material gjordes genom att själva delta i en trygghetsvandring och en kvällsvandring. På detta sätt kunde vi se hur vandringarna genomfördes för att sedan kunna utvärdera dem. Under trygghetsvandringen den 27 april 2017 delades de medverkande in i två mindre grupper där vi studenter fanns representerade i båda grupperna. Vår roll under vandringen var dels att anteckna men också att ansvara för diskussionen i gruppen. Inför vandringen hade vi läst Brottsförebyggande rådets (Brå) (2010) nationella manual för hur polisen genomför
11
trygghetsvandringar vilken fungerade som ett verktyg för oss att följa under vandringens gång.
Den kvällsvandring vi deltog i hölls den 9 maj 2017. Vi medverkade i syfte att se hur en sådan vandring gick till och hur den skulle kunna utvärderas eller förbättras. Med på vandringen var Polisen samt deras volontärer. De vandrade i grupper om två i områdena Kirseberg och Segevång. Vår roll var att observera hur vandringen gick till och vilka instruktioner de medverkande fick vid vandringen.
UTVÄRDERING OCH ANALYS Resultat från enkätinsamlingen Vi fick som tidigare nämnt ihop 172 svar då vi genomförde de semistrukturerade intervjuerna samt webbenkäten. Det går inte att säga att urvalet är representativt för samtliga invånare på Segevång och Kirseberg eftersom urvalet inte speglar populationen (Bryman, 2011). Att lägga ut enkäten i Facebookgrupperna gav oss bäst respons men det finns dock faktorer som talar för att utföra enkäterna personligen istället. Via semistrukturerade intervjuer med människor får intervjuaren möjlighet att förklara frågor eller informera om annat som kan vara oklart (Bryman, 2011). Förklaringen i sig bidrar i sin tur till få eller inga interna bortfall som intervjuaren upplever i högre grad på utförda webbenkäter. Figur 1
Som figur 1 visar är det enbart 31 procent som sedan tidigare kände till polisens arbete med medborgarlöften. I detta inkluderas de som först svarade nej men som efter en beskrivning av medborgarlöftena kände till dessa. Könsfördelningen bland respondenterna var 59 procent kvinnor och 41 procent män. Det var fler kvinnor än män som kände till medborgarlöftena, cirka 33 procent av kvinnorna kände till det jämfört
12
med cirka 28 procent av männen. Dock behöver det inte vara någon faktisk skillnad mellan könen då sambandet inte är signifikant. Informationskanaler Majoriteten av de tillfrågade kände som tidigare nämnt inte till polisens arbete med medborgarlöften. Då kommunikation ut till medborgarna är en viktig del i processen bör polisen ta reda på hur informationen bäst nås ut till medborgarna. En del av de medborgare som haft kännedom om medborgarlöftena har hört andra prata om dessa eller haft muntlig kommunikation med polisen vid kvällsvandringarna och hembesök. Dock har flest nåtts av informationen via tidningar där 47 procent har läst om medborgarlöftena. Eftersom svaren på en öppen fråga varierar stort mellan respondenterna fick vi förslag på flera olika informationskanaler. Vi gjorde därför en sammanslagning av liknande informationskanaler för att underlätta analysarbetet. En informationskanal som många önskade att nås genom var brev eller informationsblad i brevlådan. Det var även flera respondenter som önskade nås via anslag i trapphus samt mail från fastighetsägare och villaföreningar. Totalt var dessa informationskanaler önskvärda av cirka en tredjedel av respondenterna. Det andra mest populära förslaget efter informationsblad eller brev var sociala medier, där främst Facebook nämndes. Ytterligare en informationskälla som också ofta återkom som förslag var Sydsvenskan och Lokaltidningen. Tidningsform var den tredje största önskvärda informationskällan, vilket är anmärkningsvärt då information om medborgarlöftena tidigare har publicerats i både Lokaltidningen och Sydsvenskan. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att arbetet med medborgarlöftena behöver kommuniceras genom flera olika informationskällor för att sprida information om polisens arbete med medborgarlöften och nå ut till befolkningen. Informationen bör även spridas kontinuerligt för att upplysa om att löftet är aktuellt samt för att nå ut till så många som möjligt. Förändring av förtroendet för polisen En del av syftet med medborgarlöften är att skapa ett ökat förtroende för polisen (Polismyndigheten, 2016). I vår enkät har vi undersökt hur förtroendet ser ut både för det lokala polisarbetet på Kirseberg och Segevång men även för polisens arbete i Malmö. Vi har valt att fokusera på om förtroendet för det lokala polisarbetet har ökat eller minskat sedan medborgarlöftena initierades.
13
Figur 2
Sett till samtliga respondenter kan det i figur 2 utläsas att för 79 procent har förtroendet för det lokala polisarbetet varken ökat eller minskat utan legat konstant. Detta kan bero på att det tar tid att se effekterna eller att medborgarlöftena inte nått ut till mer än 31 procent av respondenterna. Resultatet i figur 2 visar att 17 procent av respondenterna upplever att deras förtroende för det lokala polisarbetet har ökat sedan starten av årets medborgarlöften. Då vi inte ställt följdfrågor angående varför förtroendet förändrats är det svårt att uttala sig om orsakerna till det ökade förtroendet. Däremot har flera respondenter antytt att de märkt av en ökad polisnärvaro i områdena, vilket Doyle et al (2015) menar kan öka förtroendet för polisen. Det är drygt dubbelt så många kvinnor (23 procent) som upplever ett ökat förtroende jämfört med vad männen gör (10 procent). Även om förtroendet hos 83 procent av männen ligger konstant så är det en högre andel (7 procent) som samtidigt upplever ett minskat förtroende för polisen jämfört med vad kvinnorna gör (1 procent). Detta går i linje med resultaten från den Nationella trygghetsundersökningen 2015 som också visar att män har lägre förtroende för polisen jämfört med kvinnor (Brå, 2016a). Förtroende för polisen tenderar att studeras som en del i större undersökningar och inte som ett separat forskningsområde, något som försvårar möjligheten till att hitta evidensbaserade polisiära åtgärder eller arbetssätt att vidta för att stärka förtroendet (Kääriäinen, 2008). Tidigare hävdade en stor del av forskningen att förtroende för polisen speglar hur väl polisen klarar upp brott. Ett antagande är att ökad polisnärvaro kan leda till stärkt förtroende för polisen bland de boende. Det finns dock många andra faktorer som behöver vägas in, likt medias rapportering av polisens arbete (Kääriäinen, 2008). Vissa studier, framförallt studier från USA, visar även att individer som blivit utsatta för brott utvecklar ett lägre förtroende för polisen (Skogan, 2005). Dock var det många av de som hade ett konstant eller minskat förtroende för polisen i vår undersökning som uppgav att detta berodde på polisens bristande resurser och inte arbetet de utför.
14
Den kategori där högst andel (21 procent) upplever ett ökat förtroende är de respondenter över 50 år. Denna grupp är väldigt stor sett till åldersfördelningen då den innehåller respondenter i åldrarna 51-92 år. En risk med en sådan stor åldersgrupp är att de olika åldrarna i gruppen kan vara heterogen. Hade vi delat in respondenterna i fler ålderskategorier hade skillnaderna mellan åldrarna blivit mer tydlig. Medborgardialogen - genomförande och problem En del i arbetet med medborgarlöften är att genomföra medborgardialoger. Då medborgardialogerna är en viktig del i arbetet syftar detta avsnitt till att gå igenom hur dialogerna genomförts av polisen i Stadsområde Norr. För- och nackdelar med hur de valt att genomföra dialogerna kommer att tas upp, liksom tips på hur de kan gå tillväga vid framtida medborgardialoger. Tipsen står i form av tipsrutor och dessa är framtagna så att de ska vara lätta att hitta för läsaren som kan ha nytta av dessa. I avsnittets första del diskuteras polisens urval och därefter diskuteras frågeformuleringens utformning. Avsnittet avslutas med en diskussion kring begreppet otrygghet och hur man bör tänka kring detta. Urval Vid de medborgardialoger som polisen i Stadsområde Norr genomfört samlades data gällande problembilden in via semistrukturerade intervjuer. Syftet med dialogerna var att ge polisen en lägesbild som visar vilken typ av problematik som boende i området upplever att polisen bör arbeta mot. Datan från polisens studie är inte helt generaliserbar då respondenterna valts fram genom ett bekvämlighetsurval, vilket inte anses som representativt (Bryman, 2011). Respondenterna kontaktades via dörrknackning i flerfamiljshus som polisen genom samarbete med MKB, Stena Fastigheter samt Ikano Bostad haft tillgång till. Dörrknackningen ägde rum bland de hus kommunpolisen hade tillgång till och respondenterna är således inte slumpmässigt utvalda, vilket kan innebära ett samplingsfel i förhållande till den totala populationen i områdena (Bryman, 2011; P. Douhan, personlig kommunikation, 7 april 2017). Ett randomiserat urval som är generaliserbart till den totala populationen i områdena hade varit lämpligare ur ett vetenskapligt perspektiv, då resultatet i dagsläget inte är att anses som helt tillförlitligt (Bryman, 2011). Bekvämlighetsurvalet som används kan med stor sannolikhet medföra urvals-bias, då samtliga respondenter som bor i samma byggnad eller på samma gata riskerar att bli en heterogen grupp. Detta då det inte är helt ovanligt att dessa exempelvis har samma ekonomiska förutsättningar eller är i samma ålder.
Kommunpoliserna i Malmö har gjort en triangulering av olika källor vid framtagandet av den lokala lägesbilden, då de sett till myndighetens egna trygghetsmätningar, eget underrättelseunderlag samt haft medarbetardialog med poliser som arbetar mycket i området. Ett förslag för att på ett metodologiskt sätt bättre genomföra denna typ av undersökningar är att polisen tar hjälp av samarbetspartnern Malmö Stad, som har stor erfarenhet av undersökningar av liknande slag som den polisen genomfört.
15
TIPS• Seöverurvalet-vilkenmålgruppvilldunå?• Tahjälpavsamverkanspartnerssomharerfarenhetavliknandeundersökningar.
Frågeformulering När kommunpoliserna i Stadsområde Norr genomförde medborgardialoger valde de att knacka dörr i området samtidigt som enkäterna fylldes i. Då enkäterna fylldes i av intervjuaren liknar metoden därför en semistrukturerad intervju, där det finns möjlighet att ställa ytterligare frågor till respondenten om det uppfattas som relevant (Bryman, 2011). Majoriteten av frågorna som ställdes vid medborgardialogerna var öppna med fokus på otrygghet och uppfattningen om området. Vid både enkäter och semistrukturerade intervjuer är det viktigt hur frågorna är formulerade och hur de ställs (Bryman, 2011). Öppna frågor, där respondenterna kan svara fritt med sina egna ord, har både för- och nackdelar i de båda surveyformerna. Det är en fördel att respondenterna med egna ord kan svara på frågan och inte behöva välja det alternativ som är mest passande. Det är även av fördel då det kan komma upp svar eller reaktioner som för forskaren är oförutsedda. Svårigheterna med öppna frågor är dock att de tar mycket tid för både respondent och intervjuare samt att kodningen är tidskrävande. Slutna frågor, där respondenten får ett antal fasta svarsalternativ att välja mellan, innehar både för- och nackdelar som i många fall är motsatta de öppna. Fördelarna med de slutna frågorna är att de är lätta att bearbeta samt att ställa och besvara. Det är även lätt att jämföra svaren då svarsalternativen är densamma. En nackdel är istället att många svar inte täcks av de fasta svarsalternativ som finns vilket gör att respondenten kan missa intressant eller viktig information. Det finns även risk för feltolkning av svaren vilket kan leda till att undersökningens validitet blir lidande. Att ange en tidsrymd på frågan kan också vara till fördel då medborgarlöftena är aktuella under en tidsperiod. En tidsrymd underlättar även för att kunna göra en uppföljning av aktiviteterna som genomförts (Bryman, 2011). Enligt Bryman (2011) kan ordningsföljden bland ställda frågor komma att påverka svaren respondenterna uppger, något som kan vara fallet i frågan rörande, då den ställs omedelbart efter tidigare fråga som berör respondenternas utsatthet för brott. Frågan som berör otrygghet lyder; ”Har du sett eller varit med om något i närområdet som gör att du känner dig otrygg? (Vid NEJ fråga även om det är något i området som personen uppfattar som ett problem).” Denna fråga ställs omedelbart efter att intervjuaren ställt frågan om respondenten utsatts för brott, samt om detta skett i närområdet. Detta kan medföra att respondenten leds till att nämna eventuell erfarenhet av brottsutsatthet som något som skapar otrygghet och bortse från övrig problematik som gör denne otrygg (Bryman, 2011). Bryman (2011) menar fortsättningsvis att frågor rörande attityder, exempelvis vad respondenterna
16
uppfattar som otryggt eller som ett problem, bör komma efter frågor om beteenden och kunskaper, likt erfarenhet av att ha blivit utsatt för brott. Det är dock svårt att med säkerhet uttala sig om denna frågeordningseffekt har någon inverkan på svar som respondenter uppger, då olika studier visar skilda effekter. Ytterligare ett problem med frågornas ordningsföljd är det faktum att den första frågan berör den egna utsattheten för brott, vilket är ett ämne som riskerar att vara ångestväckande. Detta kan få respondenternas senare svar att påverkas av dennes mentala inställning (Bryman, 2011).
Ytterligare något som kan påverka svaren är datainsamlingsmetoden. Datainsamlingen i Stadsområde Norr genomfördes via semistrukturerade intervjuer, vilket medför att en viss intervjuareffekt kan ha förekommit (Bryman, 2011). Innan intervjutillfället hade de tolv intervjuarna en samling där instruktioner för hur frågorna skulle ställas gavs, men de deltagande gavs även möjlighet att genomföra intervjuerna någorlunda fritt, vilket kommunpolisen menar kan ha påverkat svaren de fick. Överrapportering av problemens omfattning är även vanligt förekommande enligt kommunpoliserna, som menar att respondenter ibland överdriver när det är representanter från Polisen som genomför intervjuerna.
TIPS• Formulerafrågornasåattriskenförfeltolkningarminimeras.• Sättgärnaentidsrymdpåfrågorna(exempelvis“underdesenaste12
månaderna”).
Definition av begreppet otrygghet Otrygghet är ett begrepp som kan definieras och operationaliseras på flera olika sätt. I internationella studier forskas det i större utsträckning som fear of crime , medan det i Sverige tenderar att benämnas likt rädsla, oro, otrygghet och säkerhet (Torstensson Levander, 2007). Hur otrygghet definieras och operationaliseras varierar mellan olika studier, och det finns ingen definition som har erkänts som en standarddefinition (Torstensson Levander, 2007).
Inom ramen för den medborgardialog som genomförs i det inledande skedet av processen med framtagande av medborgarlöften har delaktiga poliser samt polisvolontärer i Stadsområde Norr som nämnt genomfört semistrukturerade intervjuer med boende i Kirseberg och Segevång, i syfte att bredda problembilden. De närvarande intervjuarna tilldelades en frågemall, utformad likt en enkät, för att underlätta datainsamlingen. Den fråga som huvudsakligen berör respondentens otrygghet och dess bakomliggande faktorer lyder:
”Har du sett eller varit med om något i närområdet som gör att du känner dig otrygg? (Vid NEJ fråga även om det är något i området som personen uppfattar som ett problem).”.
17
Denna fråga är formulerad så att begreppet otrygghet kan komma att mätas på ett sätt som medför en låg validitet (Bryman, 2011). Begreppet otrygghet definieras inte på något uttalat sätt i frågans formulering och under intervjutillfällena har respondentens egen tolkning av begreppet påverkat deras svar. Utformningen av en eller flera separata frågor som på ett bredare sätt operationaliserar begreppet otrygghet hade medfört att respondenternas svar baseras mindre på deras egen uppfattning av vad ”otrygghet” egentligen är, samtidigt som det tillåter att flera olika typer av definitioner av ”otrygghet” kan undersökas. Att begreppet är odefinierat och öppet för egen tolkning innebär att respondenterna kan rapportera in olika aspekter av otrygghet. Vissa respondenter kan tolka otrygghet som risken för att utsättas för brott medan andra kan tolka det som känslor av allmän oro.
Den aktuella frågan som berör otrygghet har även formulerats på ett sådant sätt att det kan tolkas som att den förutsätter att en eller flera specifika händelser ligger till grund för respondentens upplevda otrygghet. Detta kan leda till att svaren i större utsträckning handlar om allmän oro eller rädsla för brott baserat på tidigare utsatthet, både då frågan kommer i ett led av frågor gällande utsatthet och då den frågar om specifika händelser vilket av respondenten kan tolkas som brottsliga händelser (Bryman, 2011). Om frågan formulerats annorlunda kanske respondenterna hade lyft faktorer kring otryggheten som är oberoende av deras egen utsatthet eller exponering för brott. Respondenterna ges dock möjlighet att fritt svara på vad de uppfattar som ett problem i området. I de fall då respondenten uppger att denna inte varit med om eller sett något i området som gjort dem otrygga, vilket ger utrymme till att svara mer öppet på frågan (Bryman, 2011). Tidigare studiers definition av begreppet otrygghet Enligt Bryman (2011) är en tydlig definition av begrepp samt en väl genomarbetad operationalisering av dessa viktigt för att datainsamlingen ska uppnå en så hög validitet och reliabilitet som möjligt. En förändring som kan göras till framtida medborgardialoger är att göra en likartad eller identisk operationalisering av begreppet som andra studier i Malmö har utfört. Att definiera och operationalisera otrygghet på ett liknande sätt som det exempelvis görs i Malmö Områdesundersökning (MOMS), medför att arbetet med medborgarlöften på ett mer reliabelt sätt kan följas upp. MOMS har en tydlig forskningsförankrad metod samt en operationalisering av otrygghet som mäter flera olika aspekter av otrygghetskänslor, där definitionen av begreppet är baserat på tidigare forskning kring ämnet (Torstensson Levander, 2007; Ivert et al, 2013). De olika aspekterna av otrygghetskänslor som MOMS undersöker är konkret otrygghet, allmän otrygghet för brott samt om individen avstått från aktiviteter på grund av otrygghet (Ivert et al, 2013). Den konkreta otryggheten syftar till hur trygg individen känner sig i sitt bostadsområde. Den allmänna otryggheten definieras i MOMS som respondentens uppfattade risk och oro för att utsättas för brott (Ivert et al, 2013). I MOMS förtydligas otrygghetens olika former genom att åtskilja rädsla och uppfattad risk som Ferraro & LaGrange (1987) gör. Ferraro & LaGrange (1987) skiljer på uppfattad risk och känslor av rädsla, med sammankopplade emotionella och/eller fysiologiska effekter. Denna åtskillnad delar på känslor likt oro och uppfattad risk från rädsla, som i sin tur kan vara orsakad av exempelvis den uppfattade risken eller nivån
18
av oro hos individen.
Frågan gällande otrygghet som användes i polisens medborgardialog kan med fördel delas upp i flertalet frågor som mäter alla dessa tre aspekter för att få en bredare bild av problematiken. Undersöks otrygghet på detta sätt under medborgardialogen så kan denna alternativa operationalisering ge polisen en bredare uppfattning om problemets möjliga orsaker, vilket kan underlätta arbetet med att ta fram lämpliga åtgärder för att angripa problemet eller problemen som kan uttryckas. Konkret otrygghet, allmän otrygghet samt om individen avstått från aktiviteter kan, genom att särskiljas, undersökas separat. Genom att använda fler frågor som berör de olika aspekterna kan även en mer djupgående uppföljning med hjälp av andra källor genomföras. Om kommande samt tidigare resultat från MOMS undersöks över tid, samtidigt som polisens trygghetsskapande arbete pågår under samma tidsperiod, kan polisen på områdesnivå undersöka om arbetet med återkommande medborgarlöften har haft en tydlig effekt på otryggheten, samt vilken aspekt av otrygghet som kan tyckas ha påverkats. Detta förutsätter dock att otrygghet är ett återkommande problem som rapporteras in vid medborgardialoger inför framtida medborgarlöften och att polisen fortsätter det trygghetsskapande arbetet under tidsperioden.
TIPS• Definierabegreppetotrygghettydligtochkonsekvent.• Seöverandrastudiersdefinitionavbegreppetotrygghet-användförslagsvis
sammaförattkunnagörajämförelser.
Vikten av att ha syftet med medborgarlöften i åtanke under arbetsprocessen Medborgarlöften är en del av polisens nya styrmodell som infördes i samband med omorganisationen i början av år 2015 (Statens offentliga utredningar, 2014). En av grundtankarna med polisens nya styrmodell är att de ska arbeta närmare medborgarna för att öka tryggheten i samhället samt stärka förtroendet för polisen (Statens offentliga utredningar, 2014). Tanken med att arbeta närmare medborgarna grundar sig i Community engagement in policing, vilket är en beprövad metod där syftet är att öka den informella sociala kontrollen genom att medborgare och kommun blir mer delaktiga och engagerade i polisens arbete och således får ett större intresse av att upprätthålla ordning i sitt område (Myhill, 2012). Syftet med medborgarlöften är att öka förtroendet för polisen genom att involvera, informera samt ta till vara på medborgarnas åsikter (Polismyndigheten, 2016). Ett ökat förtroende för polisen kan i sin tur leda till att det trygghetsskapande samt brottsförebyggande arbetet blir mer effektivt. Att skapa förtroende för polisen är således en av de viktigaste komponenterna i arbetet med medborgarlöften och det är därför
19
viktigt att vara medveten om vilka problem som kan uppstå om inte arbetet följer en viss struktur (Brå, 2016c). Forskning har visat att det finns vissa förutsättningar för att medborgarna ska acceptera samt respektera polisen genom medborgardialoger (Brå, 2016c). Det är bland annat viktigt att polisen lyssnar på medborgarna och att de får känna sig delaktiga innan beslut fattas. De beslut som tas av medarbetare på polisen ska vara trovärdiga och myndigheten ska även ha ett respektfullt bemötande gentemot medborgarna. Om dessa förutsättningar inte uppfylls genom arbetsprocessen kan det påverka det förtroendeskapande arbetet negativt (Brå, 2016c). Trots att det är viktigt att arbetet med medborgarlöften följer en viss struktur måste arbetet ändå anpassas utifrån varje områdes egna förutsättningar (Brå, 2016c). Det kan exempelvis vara så att medborgare i vissa områden är mindre benägna att ha en dialog med polisen än i andra områden, vilket kan medföra att dialogerna ser olika ut beroende på vart individen befinner sig (Brå, 2016c). Utifrån tankarna med Community engagement in policing ska polisen bland annat samverka med olika aktörer i lokalsamhället och tillsammans stärka den informella sociala kontrollen genom dialog och aktiviteter som bidrar till att medborgarna blir mer involverade (Myhill, 2012). Om medborgarna inte bjuds in till aktiviteter som genomförs riskerar syftet med medborgarlöftena att inte uppfyllas då detta kan leda till att medborgarna inte känner sig delaktiga (Brå, 2016c). Genom en god samverkan med lokala aktörer kan polisen få tillgång till nya kanaler för att nå ut till medborgarna och engagera dem, exempelvis via fastighetsbolag och näringsidkare. Att ha syftet med medborgarlöftena i åtanke vid varje steg i arbetsprocessen är således avgörande för vilken effekt som uppnå. Fokus bör ligga på att ha en god och respektfull dialog med medborgarna då detta är av stort värde för att stärka förtroendet för polisen. I vissa områden kan det vara så att polisen redan känner till vilka problem som finns och att medborgarna således inte bidrar med ny kunskap, men för att stärka förtroendet för polisen och engagera medborgarna är det inte nödvändigtvis vad de säger som är av största vikt, utan det är istället att de säger något och att de ges möjlighet att göra det. Analys av de nuvarande medborgarlöftena Trafikövervakning Studier har visat att ökad trafikövervakning har en minskande effekt på fortkörningar (Holland & Connor, 1996; Vaa, 1997). Att sätta in sådana åtgärder i syfte att minska de faktiska hastigheterna är således effektivt. När det gäller medborgarlöftet i Stadsområde Norr är dock syftet att öka medborgarnas trygghet och förtroende för polisen. Då boende i området upplever hastighetsöverträdelser som ett problem, kan fler trafikkontroller ha god effekt även för detta syfte. Något att ha i åtanke är att det är en liten andel som faktiskt uppgett att de upplever trafiken som ett problem och därmed finns risk att åtgärden upplevs som överflödig och resurskrävande.
20
Det finns även andra åtgärder att sätta in för att minska hastighetsöverträdelser. Exempel på sådana åtgärder är hastighetskameror samt digitala hastighetsmätare som visar vilken hastighet som hålls. Hastighetskameror har visat på god effekt när det gäller att minska hastigheterna, men detta gäller dock endast vid platsen där hastighetskameran finns (Oliveira et al, 2015). Dock tenderar medelhastigheten öka på vägar där hastighetskameror finns då många förare ökar hastigheten igen då de passerat kameran. Samma fenomen har även observerats vid utvärderingar av digitala hastighetsmätare (Jeihani et al, 2012). Digitala hastighetsmätare kan dock vara en bra åtgärd exempelvis vid skolor och liknande där de vill få ner hastigheten inom en begränsad, kortare sträcka, där hastighetsöverträdelser utgör ett problem och därmed utgör en stor risk för gående och cyklister (Jeihani et al, 2012). Att boende i området uppfattar trafiken som ett problem menar kommunpolis Douhan skulle kunna bero på att hastigheten på Lundavägen har höjts från 30 km/h till 40 km/h. Det är därför svårt att i dagsläget uttala sig om de boendes upplevda problem är bestående eller om deras uppfattning kommer förändras då de vant sig vid den nya hastigheten. För att kunna avgöra om de upplevda problemen har minskat bör det i framtiden göras ytterligare utvärderingar och samlas in mer data i form av medborgardialoger. Vid en sådan utvärdering kan polisen ställa frågor till medborgarna om hur de uppfattar trafiken i området och om de märkt av ökad trafikövervakning. Trygghetsvandringar Vid trygghetsvandringen var det tre av nitton deltagare som bodde i närområdet. De tre boende var i samma grupp under vandringen och den andra gruppen hade således ingen boende med sig. Att det var få boende med under vandringen kan påverka effekten av trygghetsvandringen då det främst är de boende som vistas i området och således har bäst vetskap om de olika platserna i området (Brå, 2010). När boende deltar i en trygghetsvandring skapas också delaktighet, motivation och engagemang för det egna området.
Genom att genomföra en ny vandring i området några månader efter den första kan polisen följa upp vilka åtgärder som utförts utifrån vad som diskuterades vid den första vandringen samt om någon förbättring upplevs (Brå, 2010). Med foton blir det lättare att följa upp arbetet och visa på de förändringar som gjorts i området efter vandringen (Brå, 2010). Under denna trygghetsvandring fotograferades inte några platser vilket kan vara bra att göra vid kommande trygghetsvandringar.
Då det beslutades att genomföra en trygghetsvandring efter det att medborgardialogerna genomförts skulle även nya medborgardialoger kunna hållas efter det att åtgärderna som diskuterats under trygghetsvandringen utförts. I dessa dialoger skulle medborgarna exempelvis kunna tillfrågas om de märkt av de utförda åtgärderna.
Då trygghetsvandringar är en nordisk modell är forskningen om vandringarnas effekt begränsad och åtgärden har hittills ingen evidens. Åtgärden har dock genomförts på
21
flera platser i Sverige. En av de platserna är Tynnered där trygghetsvandringar med boende och representanter från olika aktörer som är verksamma i området har genomförts (Brå, 2004). Trygghetsundersökningar som genomförts efter det att vandringarna i Tynnered startade visade att de boende i området kände sig tryggare efter att trygghetsvandringarna genomförts. Parallellt med trygghetsvandringarna arbetade dock stadsdelsförvaltningen i Tynnered för att förebygga brott och öka tryggheten i området, vilket även det kan ha påverkat den upplevt ökade tryggheten i trygghetsundersökningen.
Trygghetsvandringar kan kopplas till idén i James Q. Wilson och George Kelling’s teori broken windows om att det finns en tydlig samvariation mellan nedskräpning, klotter, skadegörelse och otrygghet (Wilson & Kelling, 1982). De menar även att ett desorganiserat samhälle leder till fler brott då det signalerar att ingen bryr sig om området och risken att åka fast är därmed liten. Ett område som är oordnat anses enligt teorin kunna signalera och avspegla en form av förfall, ödslighet och att ingen i området bryr sig vilket kan leda till att invånarna känner sig otrygga att vistas i området. Teorin menar således att människors beteenden påverkas av kontexten i en miljö (Wilson & Kelling, 1982). Trygghetsvandringar kan vara ett steg i att rusta upp området och på så vis signalera att området hålls efter samt att de boende engagerar sig i sitt område. Även Hinkle & Weisburd (2008) menar att upplevd social och fysisk oordning har en stark påverkan på rädsla för brott. De har genom sin studie funnit ett signifikant samband mellan oordning, otrygghet och rädsla för brott vilket ger stöd åt den ovan nämnda teorin om broken windows. Kvällsvandringar En ökad polisiär närvaro genom vandrande poliser samt polisvolontärer under kvällstid kan komma att påverka den upplevda tryggheten, rädslan, oron eller den upplevda risken för att utsättas för brott samt fungera i ett avskräckande syfte. Det är dock svårt att förutsäga vilka effekter som de aktuella kvällsvandringarna kommer resultera i då forskningen kring kvällsvandringar, likt de vandringar som genomförs som en del i medborgarlöftet, är begränsad. Winkel (1986) menar att närvaro av uniformerad polis tycks minska den uttalade rädslan för att utsättas för brott och enligt Grabosky (1995) har ökad polisiär närvaro genom fotpatrullering visats minska den rädslan för utsatthet. European Communities (2004) anger även att patrullerande poliser är fungerande för ökad känsla av säkerhet. Renauer (2007) menar trots det att förekomsten av formell social kontroll inte enskilt påverkar rädslan att utsättas. Mycket tyder också på att otrygghet påverkas av flertalet faktorer och bör arbetats mot av flera olika aktörer och inte enbart genom polisiära insatser, då det finns många faktorer utöver det polisens arbete kan påverka som bör tas hänsyn till (Renauer, 2007).
Kvällsvandringarnas effekt på individens otrygghet förblir dock subjektiv, men då många tillfrågade boende tycks anse att polisnärvaro bidrar till en känsla av trygghet eller en lägre upplevd risk för att utsättas för brott, så kan det antas att en del av områdets medborgare kommer se det som positivt att dessa genomförs.
22
En högre närvaro av poliser samt dess volontärer kan även påverka brottsligheten då dessa fungerar som avskräckning för att begå brott (Brå, 2010). Riktat polisarbete mot särskilt brottsdrabbade eller stökiga platser, så kallade hot-spots, är en arbetsmetod som nyttjar detta och menas kunna fungera i det situationellt brottspreventiva arbetet (Brå, 2010). En följd av kvällsvandringarna kan därför vara en minskad brottslighet, åtminstone i området kring platsen där vandringen genomförs. Tidigare forskning visar på att polisen enbart behöver spendera ca 15 minuter vid en hot-spot, för att deras närvaro ska fungera förebyggande (Telep et al, 2012). En problematik med detta är dock att brottsligheten riskerar att flyttas till en annan plats som är oövervakad istället för att förebyggas (Brå, 2010).
Samtidigt är det oklart huruvida sporadisk polisnärvaro och nära kontakt med medborgarna under begränsade tidsperioder, likt en kvällsvandring, kan komma att få någon effekt på förtroendeskapandet eller på graden av trygghet i området, annat än för stunden. Vandringen som observerades under författarnas arbete genomfördes delvis på ett ostrukturerat sätt, då volontärerna inte hade någon förutbestämd rutt att gå, istället har de gått efter eget omdöme. Vilka specifika platser i området som angivits som extra otrygga har heller inte vidareförmedlats till volontärerna. Dock har vissa platser likt Beijers park och ”tjuvaparken” oavsett polisens dialog med volontärerna varit kända otrygga platser för en del av de som deltog i vandringen, vilket ledde till att de tog tillfället i akt att vandra kring dessa platser. Några av volontärerna hade en lokalkännedom som gjorde att de genom erfarenhet kände till platser där ungdomar brukar uppehålla sig, vilket kan ses som en tillgång som kan nyttjas vid kvällsvandringarna. Narkotikaproblematik En ökad polisnärvaro i området samt en större möjlighet att påverka polisens arbete kan öka tryggheten bland de som bor i området men det kan även medföra ett ökat förtroende för polisen (Doyle et al, 2015). Ett ökat förtroende för polisen kan leda till att fler anförtror sig med tips till polisen för att motverka narkotikaproblematiken i området. Genom tips från medborgarna om var försäljning av narkotika främst sker i området kan polisen kontinuerligt spana i det området för att lokalisera eventuell försäljning av narkotika (Holgersson & Knutsson, 2011). Utöver att polisen arbetar efter tips mot narkotika kan arbetet även utföras förebyggande. Det finns flertalet program med syfte att avhålla ungdomar från att prova narkotika men även för att informera om riskerna med bruket av narkotika (Lee et al, 2013; Vermeulen-Smit et al, 2015; Walker et al, 2016). Dessa program kan fungera som tidig social prevention i samband med exempelvis familjen och skolan. Den sociala preventionen är följaktligen kommunens uppgift snarare än polisen och riktas ofta till skola och familj i form av förebyggande program medan polisen i de flesta fall arbetar med situationell prevention gällande narkotikaproblemen.
Program där både ungdomen och föräldern närvarar och diskuterar innebörden med användningen av cannabis har visat på en liten men signifikant effekt (Vermeulen-Smit et al, 2015). Ungdomar som har medverkat i samtal med terapeuter visar på en
23
minskning av cannabisbruket efter tre månaders uppföljning, men liknande effekter avtar efter en ytterligare uppföljning sex månader efter samtalen (Lee et al, 2013). Program där ungdomar har samtal med terapeuter vid fåtal tillfällen har snarare kortvariga effekter gällande cannabisbruket än långvariga effekter. Ett mer intensifierat schema med samtal hade kunnat användas för att undersöka om det kan ge mer långvarig effekt (Lee et al, 2013). En annan studie har genomförts där tillvägagångssättet var att genomföra samtal i skolmiljön med ungdomar i syfte att förstå innebörden med cannabisbruket, konsekvenserna på privatlivet som cannabis kan medföra samt betydelsen av att ta rätt beslut i livet (Walker et al, 2016). Denna studie visade efter en femton månaders uppföljning en minskning av cannabisbruket samt andra drogrelaterade problem. Effektuppföljning av medborgarlöftena Genom en effektuppföljning av medborgarlöftena granskas hur arbetet har påverkat problematiken i det berörda området samt om önskad effekt uppnåtts eller inte (Polismyndigheten, 2016). Syftet med uppföljningen är således att ta reda på om det genomförda arbetet har påverkat problemet så att resultatet är bättre än om åtgärden inte vidtagits (Brå, 2016b). För att kunna följa upp effekten är det viktigt att polisen samt andra aktörer innan arbetets början har en klar bild av det problemet som skall åtgärdas, något som den gemensamma lägesbilden, medarbetardialogerna samt medborgardialogerna bidrar till (Polismyndigheten, 2016). Polisen bör även, genom dokumentation, tydligt beskriva hur arbetet ska genomföras och hur det ska påverka problemet. Uppföljningen är av stor vikt vid ett kunskapsbaserat arbetssätt för att kunna dokumentera erfarenheter av arbetet vilket även kan leda till en förbättring av framtida arbete (Polismyndigheten, 2016). Uppföljningen fortlöper under hela processen och är således ett sätt att dra lärdomar inför framtida arbete (Brå, 2016b). Eftersom medborgarlöftena kommuniceras med medborgarna är uppföljningen av stor betydelse och resultatet bör återkopplas till invånarna.
Olika sätt för att följa upp effekterna av arbetet på är exempelvis genom att medarbetare och medborgare kan beskriva vilka förändringar de upplever efter de genomförda aktiviteterna, genom observationer eller genom att jämföra området med ett likvärdigt område med hjälp av statistik, iakttagelser eller en kontroll- och testgrupp (Polismyndigheten, 2016). Det är ofta av fördel att använda sig utav en kombination av metoder vid effektuppföljning (Brå, 2016b). Vid effektuppföljning i ett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete måste man ta hänsyn till att det är flera faktorer som påverkar både brottsligheten och tryggheten vilket gör att det är svårt att fastställa exakt vad det är som påverkar fenomenen (Brå, 2016b; Polismyndigheten, 2016). Likaså har det brottsförebyggande arbetet långsiktig effekt vilket gör det svårt att följa upp effekten efter en kort period. Malmö stads omorganisation Malmö stad och Polisen i Malmö har en samverkansöverenskommelse om att arbeta för att öka den upplevda tryggheten bland de boende i Malmö samt minska brottsligheten. Polisen har ansvaret vad gäller det brottsförebyggande uppdraget. Det
24
trygghetsskapande arbetet är ett bredare uppdrag som kräver samverkan mellan flera aktörer såsom olika myndigheter, organisationer, civilsamhället, näringslivet samt medborgarna. Medborgarlöftena är en del av arbetet mellan Polisen och Malmö stad där stort fokus riktas mot att arbetet ska vara kunskapsbaserat samt grundat i forskning (Malmö stad & Polismyndigheten, 2017).
Från och med den 1 maj 2017 ändrade Malmö stad sin organisation från att ha utgått från en geografisk indelning med stadsområdesförvaltningar till att arbeta med fackförvaltningar. Detta innebär att verksamheter förflyttas mellan olika förvaltningar samt att nya fackförvaltningar bildas (Malmö stad, 2017c). Denna omorganisation kan i sin tur även påverka den aktuella samverkan som sker mellan Polisen och Malmö stad.
Malin Martelius som har varit delaktig vad gäller samverkansöverenskommelsen mellan polisen och Malmö stad antyder att det ännu inte är möjligt att utvärdera konsekvenserna av omorganisationen då den nyligen genomförts. Martelius menar dock att det framförallt rör sig om en politisk förändring samt att vissa förvaltningar i staden kommer att förflyttas och tillges nya ansvarsområden. Vidare påpekar Martelius även att de nuvarande medarbetarna inom organisationen kommer att kvarstå.
Vid en tidigare omorganisation i Vilhelmina kommun framkom det kritik från Skolledarförbundet och Skolledarföreningen då de ansåg att anställda inom skolor har farit illa eftersom utbildningsförvaltningen hade bortsett från sin egen policy. Förvaltningschefen medgav att en omorganisation alltid rör upp känslor samt att förslaget har tagits fram av politiker och att berörda chefer inte varit delaktiga i den process som föregått den nya organisationen (Johansson, 2013). Likartade problem kan bli resultatet av den aktuella omorganisationen i Malmö stad, främst eftersom förvaltningar förflyttas och tillges nya ansvarsområden. Det är även väsentligt att involvera alla inblandade aktörer i utformningen av en omorganisation för att undvika missförstånd. Omorganisationen i Malmö stad har så här långt påverkat samverkan mellan Polisen i Stadsområde Norr och kommunen genom att Polisen under processen med medborgarlöften fokuserat på det arbete de kan utföra på egen hand.
CHECKLISTA UC Syd har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Brå utvecklat metodstödet i syfte att beskriva varje delmoment i arbetet med medborgarlöften samt hur arbetet ska läggas upp utifrån ett kunskapsbaserat arbetssätt gällande utformningen av medborgarlöften. Metodstödet är utformat främst för kommunpoliser och lokalpolisområdeschefer och består av utförliga beskrivningar av de olika steg som arbetsprocessen med medborgarlöften ska följa. Genom dessa beskrivningar ges det en tydlig bild av vad innebörden och syftet med de olika stegen i processen är.
25
I den fokusgrupp vi höll med kommunpoliserna i Malmö ställdes frågan Har ni på något sätt utgått ifrån metodstödet och följt punkterna där eller tycker ni att det saknas något? och då framkom det bland annat att kommunpoliserna inte har läst metodstödet utan valt ut de bästa delarna och läst rubrikerna. Enligt kommunpoliserna har detta gjorts främst för att Metodstödet innefattar mycket text och då de ofta får nya publikationer att läsa, vilket gör det svårt att avsätta tid för samtliga av dessa. Av kommunpolisernas svar är det svårt att få reda på om något är svårt eller saknas i metodstödet eftersom de endast läst delar av det.
Gällande samverkan och vilka aktörer som är delaktiga nämner några av kommunpoliserna att de aktörer som polisen samverkar med i det vanliga arbetet även är de som är med vid medborgarlöftena. Medarbetardialogerna har genomförts på olika sätt av kommunpoliserna. Några av poliserna har överlåtit dialogerna till gruppcheferna som fått i uppdrag att ta reda på vad deras grupp uppfattar som problem i området och vad de kan hjälpa till med. En annan kommunpolis har genomfört sina medarbetardialoger utifrån frågor i Metodstödet som egentligen är formulerade för problembeskrivningen. Samtliga kommunpoliser ansåg att medborgardialoger är en viktig del i arbetet med löftena då medborgarna får ge sin bild av problemet samt får kännedom om vad medborgarlöften är. Ett av de svåraste momenten vid medborgardialoger är enligt kommunpoliserna att veta hur de ska avgränsa urvalet eftersom det är omöjligt att fråga samtliga i ett område. Poliserna upplever även att medborgarna tenderar att överdriva sin upplevelse av problemen då frågorna ställs av representanter från Polisen samt att det är svårt att avgöra i vilka fall de överdriver och när de svarar verklighetstroget. Ibland överensstämmer inte polisens och medborgarnas bild av problemen. I dessa fall ansåg de att det är svårt att avväga om polisen ska följa medborgarnas eller deras egna problembild. Några av kommunpoliserna har fått kritik för att de inte valt de stökigaste områdena i deras stadsområde, men de menar att det var viktigare att initiera eller utveckla det förebyggande- och trygghetsskapande arbetet på en annan plats än i de stökigaste områdena där preventiva åtgärder redan implementerats.
Ett steg i arbetsprocessen som kommunpoliserna inte verkade följa var delen rörande orsaksanalys. Deras bild av hur denna genomförs verkar skilja sig från hur det beskrivs i metodstödet. Även uppföljningen var ett steg där det fanns olika tankar kring hur det ska genomföras. Det planerade tillvägagångssättet för uppföljningen skilde sig åt för de olika kommunpoliserna. En av kommunpoliserna skulle exempelvis få all dokumentation, kopplad till medborgarlöftena, sammanställd för att sedan kunna se vad som gjorts för varje medborgarlöfte, medan en annan ämnar utföra dörrknackningar på samma gator som vid medborgardialogen. En av de andra kommunpoliserna planerar att återigen samla de tolv fokusgrupperna som deltog vid medborgardialogen. Ett problem med detta kan dock vara att grupperna har förändrats sedan dialogerna genomfördes.
De kommunpoliser i Malmö som tagit del av metodstödet medger således att innehållet
26
är relevant samt användbart. Samtidigt påpekar de att innehållet är för omfattande och att de inte har resurser i form av tid att läsa igenom materialet. Kommunpoliserna menar att en kortare version av metodstödet alternativt en checklista hade uppskattats för att göra materialet användarvänligt. Representanter från UC Syd var positiva till idén om att utforma en checklista som komplement till metodstödet. De påpekade dock vikten av att checklistan bör innehålla samtliga steg i processen för att kunna användas vid utformandet av medborgarlöften. Enligt UC Syd kan ett medborgarlöfte som inte har följt alla steg i processen göra mer skada än nytta. De har till viss del förståelse för att polisen inte har resurser att följa metodstödet fullt ut, speciellt då arbetet med medborgarlöften är nytt och processen tar tid att inarbeta. Svårigheten ligger således i att hålla checklistan kortfattad och enkel för att inte avskräcka kommunpoliserna samtidigt som den behöver innehålla alla viktiga steg i processen för att inte anses som en genväg. Utifrån detta är det viktigt att checklistan är utformad för att passa både kommunpoliserna och UC Syd. En positiv aspekt är att båda parterna är överens om checklistan när det gäller syfte, innehåll och utformning. Utformningen av checklistan Vårt mål med att utforma en checklista utifrån metodstödet är att underlätta arbetsprocessen med medborgarlöften. Utifrån underlaget vi fick in från fokusgruppen framgick det att kommunpoliserna i Malmö har genomfört arbetet med medborgarlöften på olika sätt. Detta verkade dock inte bero på att kommunpoliserna inte var intresserade av att följa metodstödet utan främst för att de ansåg att de inte hade tillräcklig tid för att sätta sig in i materialet. På grund av detta har de läst metodstödet när de känt att de behövt mer information kring arbetsprocessen. Syftet med vår checklista är därför att få poliserna att följa samtliga steg i processen. Checklistan kan även fungera som ett bra stöd vid ett eventuellt överlämnande mellan två kommunpoliser, då det tydligt framgår vad som är gjort och där dokumentationen underlättar för att få en djupare insikt i hur de olika stegen genomförts.
Eftersom det framgick under fokusgruppen att kommunpoliserna i Malmö önskade att checklistan hölls kort hade vi detta i åtanke då vi utformade den. Rubrikerna och samtliga delar i checklistan utgår ifrån de som finns i metodstödet och följer därmed den struktur som arbetsprocessen är ämnad att följa. De rubriker som finns med är bland annat “Initiera samverkan”, “Gemensam lägesbild och fokusområden” samt “Aktivitetsplanering och genomförande”. I checklistan hänvisas till specifika delar i metodstödet där poliserna kan läsa mer om så önskas. Hänvisning sker även till Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete då vi ansåg att det var ett bra komplement och kan fungera som ett ytterligare förtydligande för några av stegen i arbetsprocessen. Checklistan inleds med målen samt kvalitetskriterierna för medborgarlöftena för att hålla poliserna uppdaterade om dessa. Detta gjorde vi efter direktiv från UC syd då det är av vikt att dessa uppfylls för att anses vara ett medborgarlöfte.
27
Stegen i checklistan ska bockas av när de är genomförda. I checklistan finns även titlarna TIPS, TÄNK PÅ och VIKTIGT. Information under TIPS och TÄNK PÅ handlar främst om förslag på hur de kan genomföra vissa steg. VIKTIGT används i de flesta fall för att poängtera att dokumentation måste föras efter varje avslutat steg för att underlätta uppföljningen, både för polisen själv men även för andra involverade. Detta ansåg vi var av stor vikt då det, som tidigare nämnt, framgått att dokumentationen ofta brister. Vi gjorde därför egna dokumentationsmallar som vi länkar till i varje steg där poliserna kan skriva några meningar under arbetets gång beroende på var i processen de är. Dock är dessa inte tillräckliga för fullständig dokumentation utan endast ett extra stöd för deras verksamhetsdokumentation. Dokumentationen i checklistan ska därför inte vara någon ersättning för den ordinarie dokumentationen.
AVSLUTNING Genom vårt arbete med denna projektrapport har det framkommit att det i vissa avseenden brister gällande den kriminologiska kunskapen i arbetsprocessen med medborgarlöftena. Det finns vissa steg i processen där det är av extra stor vikt att polisen kompletterar praktiska erfarenheter med teoretisk kunskap. Exempelvis är kriminologisk kunskap till stor nytta vid insamlandet av data samt vid analys av orsakerna till de aktuella problemen som identifierats.
Arbetet med medborgarlöften är nytt för Polisen och det kan ta tid innan de kommer in i processen och lär sig vad som fungerar och inte. Polisen bör vara öppen för att ta emot hjälp från andra aktörer som kan komplettera polisens kunskap gällande vissa frågor, exempelvis vid orsaksanalys. Dessa aktörer skulle kunna bestå av högskolor och universitet samt spetskompetens inom kommun eller liknande organisationer. Att samarbeta med högskolor och universitet skulle kunna gynna båda parter, dels genom att studenter får möjlighet att använda sina teoretiska kunskaper i verkligheten samt skapa kontakter inför framtiden. För Polisens del kan en sådan samverkan bidra till en utvecklingsmöjlighet då deras arbete kan ses ur en annan synvinkel av studenterna. Studenterna kan även avlasta poliserna då vi under arbetet med denna projektrapport uppfattat att polisens resurser i viss mån kan vara bristande. Att polisen har bristande resurser är något som bekräftas av Klasson (2010). Eftersom poliserna har en yrkesroll där de möter medborgare ute i fält varje dag har de till viss del handlingsfrihet i dessa möten. Deras vardagliga arbete består av att hantera och lösa problem som medborgare vänder sig med till dem. Men även om de har en viss handlingsfrihet så hämmar deras bristande resurser dem från att kunna sköta sina uppgifter fullt ut. De måste prioritera bland problemen och fokusera på de mest akuta fallen. Detta leder, som tidigare nämnt, till att det är svårt att avsätta tid för arbetsprocesser som syftar till att arbeta brottsförebyggande och förtroendeskapande. Enligt Klasson (2010) beror mycket av polisens bristande resurser på att de är
28
finansierade av skatteinkomster. Såhär ser det även ut för övriga offentliga verksamheter. Precis som samverkan med högskolor och universitet kan även samverkan med andra aktörer fungera avlastande för Polisen. I Stadsområde Norr har polisen samverkat med Malmö Stad men där har dock inte samverkan haft någon avlastande funktion. Detta beror delvis på att kommunpolisen i Stadsområde Norr inte haft någon kontaktperson på kommunen samt att Malmö Stads omorganisation lett till att kommunpoliserna inte utnyttjat den kompetens som de har att tillgå. Vid kommande löften är dock förhoppningen att samverkan ska fungera bättre vilket då kan avlasta polisens arbete med medborgarlöftena. En del som skulle kunna förbättras i arbetet med medborgarlöften är kommunikationen till medborgarna. Om dessa bjuds in till att medverka vid exempelvis kvälls- och trygghetsvandringar kan ett engagemang skapas. Detta kan bidra till att syftet med medborgarlöften uppfylls, vilket är att komma närmare medborgarna och öka förtroendet för polisen. En förbättrad kommunikation kan även leda till att medborgarna får bättre vetskap om medborgarlöftena. Den checklista vi utformat har som mål att underlätta arbetsprocessen med medborgarlöftena, vilket kan leda till att strukturen och resultatet förbättras. Genom att resultaten förbättras ökar chansen att förtroendet för Polisen förstärks från medborgarnas sida samt att området där medborgarlöftena implementerats blir tryggare. Författarna för denna projektrapport har förhoppningen om att checklistan kommer användas i framtida arbete med medborgarlöften samt att den kan utvecklas efter hand.
29
REFERENSER Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber. Brottsförebyggande rådet, (2004) Brottsförebyggande arbete i praktiken – 19 lokala projekt. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Rapport 2004:6. Idéskrift Nr.12. Brottsförebyggande rådet, (2010) Trygghetsvandring - En vägledning. Stockholm: Brå. Brottsförebyggande rådet, (2016a) Nationella trygghetsundersökningen 2015 - Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Stockholm: Brå. Rapport 2016:1. Brottsförebyggande rådet, (2016b) Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, (2016c) En polis närmare medborgaren. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, (2017) Drogutvecklingen i Sverige 2017. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Rapport 164. Doyle M, Frogner L & Andershed H, (2015) Tryggare kan ingen vara? Människors trygghet i närvaro av poliser, ordningsvakter och polisvolontärer. Rapport 2015:1. European Communities, (2004) A review of scientifically evaluated good practices for reducing feelings of insecurity or fear of crime in the EU member states. Watford: BRE Environment. Ferraro K F & LaGrange R, (1987) The Measurement of fear of crime. Sociological Inquiry, 57, 70-101. Hinkle J C, Weisburd D, (2008) The irony of broken windows policing: A micro-place study of the relationship between disorder, focused police crackdowns and fear of crime, Journal of Criminal Justice, 36, 503-512. Holgersson S & Knutsson J, (2011) Polisens arbete mot narkotika. Stockholm: Rikspolisstyrelsen. Rapport 2011:1. Ivert A-K, Chrysoulakis A, Kronkvist K, Torstensson Levander M, (2013) Malmö områdesundersökning 2012. Institutionen för kriminologi, Malmö Högskola. Johansson J, (2013) Kommunen kritiseras efter omorganisation. >http://www.vk.se/999718/kommunen-kritiseras-efter-omorganisation< (2017-05-08).
30
Klasson T, (2010) Professioner i offentlig förvaltning. Lund: Studentlitteratur AB. Kääriäinen J, (2008) Why Do The Finns Trust The Police?. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. 9:2, 141-159. Lee C, Kilmer J, Neighbors C, Atkins D, Zheng C, Walker D & Larimer M, (2013) Indicated prevention for college student marijuana use: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 81:4, 702–709. Malmö stad, (2017a) Samarbeten med polisen. >http://malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-med.../Trygghetsfragor-i-Malmo/Sarskilda-utmaningar/Samarbeten-med-polisen-.html<(2017-05-04). Malmö stad, (2017b) Befolkning per stadsområde, stadsdel, delområde 2007-2016 (Offentlig statistik) >http://malmo.se/Kommun--politik/Statistik/Befolkning.html< (2017-05-19). Malmö stad, (2017c) Ny organisation 2017. >http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Ny-organisation-2017.html< (2017-05-12). Malmö stad & Polismyndigheten, (2017) Samverkansöverenskommelse Malmö- trygg och säker stad 2017-2022. Myhill A, (2012) Community engagement in policing - Lessons from the literature. National Policing Improvement Agency (NPIA). Polismyndigheten, (2016) Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan- Metodstöd. Polismyndigheten, (2017) Medborgarlöften i Malmö – stadsdelsområde Norr. > https://polisen.se/Skane/Medborgarloften/Skane/Malmo-Norr/< (2017-04-11). Skogan W G, (2005) Citizen Satisfaction With Police Encounters. Police Quarterly, 8:3, 298-321. Statens offentliga utredningar, (2014) Polismyndighetens styrmodell. Ju 2012:16/2014/147. Torstensson Levander M, (2007) Trygghet, säkerhet, oro eller risk? Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Vermeulen-Smit E, Verdurmen J & Engels R, (2015) The Effectiveness of Family Interventions in Preventing Adolescent Illicit Drug Use: A Systematic Review and Meta-analysis of Randomized Controlled Trials. Clinical Child and Family Psychology Review, 18:3, 218–239.
31
Walker D D, Stephens R S, Blevins C E, Banes K E, Matthews L & Roffman R A, (2016) Augmenting Brief Interventions for Adolescent Marijuana Users: The Impact of Motivational Check-Ins. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 84:11, 983–992. Wilson, J Q, & Kelling, G, (1982) The Police and Neighborhood Safety: Broken Windows. The Atlantic Monthly 127:29–38.
32
BILAGA
ChecklistaMedborgarlöftenELVIRARANWEGRICHARDSZABADIEMELIEWIMMERDAHLJOHANNESBJÖRNRAMSARANORDQVISTELIDAMEITMANN
Syftetmeddennachecklistaärattunderlättaarbetetmedmedborgarlöften.Ichecklistanlänkasocksåtillmallar,somliggerislutetavdettadokument,vilkakananvändassomkomplementochstödförattdokumenteraarbetetunderprocessen.ChecklistanbaseraspåPolismyndighetensmetodstödförmedborgarlöftenKunskapsbaseratarbetemedmedborgarlöftenisamverkansamtSamverkanilokaltbrottsförebyggandearbeteframtagenavBrå,PolismyndighetensamtSverigeskommunerochlandsting(SKL).Löpandeichecklistanhänvisastilldessatvåpublikationer.VisomutformatdennachecklistaärkriminologistudentervidMalmöhögskola.
33
InledningDetfinnsvissamålochkvalitetskriteriersombeskrivervadsomskavarauppfylltförattarbetetsomgörsskabetraktassomMedborgarlöften:
Mål
Medborgarlöftenska:
Ökatryggheten.
Förebyggabrott.
Ökamedborgarnasochlokalsamhälletsdelaktighetidetbrottsförebyggandeochtrygghetsskapandearbetet.
Stärkaförtroendetförpolisen.
KvalitetskriterierMedborgarlöftenaska:
Isåhöggradsommöjligtinvolveramedborgare.
Utgåfrånkunskaperframtagnafrånmedarbetar-ochmedborgardialoger,därmedborgarnasupplevelseravotrygghetprioriteras.
Utgåfrånsamverkansöverenskommelse(imöjligastemån).
Tasframutifrånengemensamlägesbild,problembeskrivning,orsaksanalysochaktivitetsplanering.
Kommunicerasutifrånmålgruppernasbehov.
SeflikenMedborgarlöfteniMetodstödet.MetodstödetförMedborgarlöftenhittardupåIntrapolis/Bekämpabrott/Medborgarlöften–Metodstöd.
34
1.Initierasamverkan
Skapadialog
Kontaktatänkbaraaktörersomkanmedverkaiensamverkan. TIPS:Kommun,ideellaföreningar,bostadssektorn,näringsidkare,skolaochfritidssektornärbraaktöreratthaiåtankeinföreventuellsamverkan.
Beslutaomsamverkan.TÄNKPÅ:Beslutetdokumenterasgenomattdenförstadelenavsamverkansöverenskommelsenarbetasframnärsamverkaninitieras.
Skapastruktur
Utseenansvarigförplaneringavarbetetinomrespektiveaktör(motsvarandekommunpolis).
Komöverensomtidochresursersomskaavsättasförarbetetmedmedborgarlöftena.
Komöverensomgemensammamålförarbetet.
Formuleraenkommunikationsplan.SeMetodstödMedborgarlöften,flikKommunikation.Därfinnsävenmallförkommunikationsplan,seBilaga3,MallKommunikationsplan. TIPS:Seöveromdetfinnsmöjlighetattsamverkamedkommunenskommunikatörer.
TÄNKPÅ:Bokainframtidamötenförgemensamlägesbildochfokusområdensamtproblembeskrivningochorsaksanalys. VIKTIGT:Börjaplaneraföruppföljningenredannugenomattavsättatidochresurserfördenna.Genomattdokumenterahelaprocessenunderlättasuppföljningensomskagöras.
KlickaförattkommatillààInitierasamverkan
35
2.LokallägesbildDenlokalalägesbildenärendelavlokalpolisområdetstotalaverksamhetsplanering.Iarbetetmedmedborgarlöftenbördeninnehållademestförekommandeproblemeniområdet,hurdeharutvecklats,hurstorriskenattbliutsattärsamtvilkamöjligheterochbegränsningarsomfinnsiområdet.Exempelvishurengagerademedborgarnaärochhurstortförtroendetförpolisenär.Statistik
Taframstatistikfrånolikakällorförattfåenomfattandelägesbild.Exempelvisfrånområdesundersökningar,Polisensstatistiköveranmäldabrottsamtlokalatrygghetsundersökningar.TIPS:Jämförområdetmedettlikvärdigtområdeikommunenellernärområdetsåkanensenareeffektuppföljninggenomförasdärmedborgarlöftenaspåverkanpåproblemetkanutläsas.Ses.34-42iSamverkanilokaltbrottsförebyggandearbete.
KlickaförattkommatillààLokallägesbild–statistikMedarbetardialog–VADSemålochkvalitetskriterierförmedarbetardialogiMetodstödMedborgarlöften,flikMedarbetardialog.
Samtligaberördamedarbetareskahamöjlighetattdeltaochbidramedsinkunskapomdenlokalalägesbilden.SeförslagtilluppläggförVAD-dialogiMetodstödMedborgarlöften,flikMedarbetardialogVAD?
VIKTIGT:Dokumenteravadsomsägsunderdialogenochsammanställresultatetsåattdetkananvändasidenfortsattaprocessen. TIPS:FörattfåensåbredbildsommöjligtkandetvaragynnsamtattVAD-dialogenskergruppvissåattallamedarbetarefårenchansattdelta.
Återkopplasammanställningenavdialogentillmedarbetarnasåattdeäruppdateradeiarbetetochserattderaskunskaptastillvara.
KlickaförattkommatillààLokallägesbild–medarbetardialog-VAD
36
MedborgardialogTÄNKPÅ:Syftetmedmedborgardialogerärattfåenfördjupadbildavmedborgarnasupplevelseavtrygghetenisittnärområde.Dialogernakanävenförbättrarelationenmellanpolisochmedborgarevilketisinturkanledatillattförtroendetförpolisenökar.Medborgardialogernakanmedfördelgenomförasvidfleratillfällen.SeMetodstödMedborgarlöften,flikMedborgardialog.VIKTIGT:Förengodkvalitetpåmedborgardialogernaföljmålenochkvalitetskriterierna.SeMetodstödMedborgarlöften,flikMedborgardialog.
Utseansvarigaförplaneringochgenomförandeblanddeolikasamverkansparternasamtupprättatydligarollerförallamedverkande.
TIPS:Utnyttjadekunskapersomfinns.Exempelvistenderarkommuneratthaerfarenhetavmedborgardialoger.
Identifierarättmålgruppsamtkommuniceramedborgarenspåverkansmöjlighetochgradavdelaktighet.TÄNKPÅ:Görenmålgruppsanalys.”Alla”äringenmålgrupp,utanringainvemsomärviktigastochutgåfrånderastankar,känslorochbehov.
Väljformförmedborgardialogen(exempelvisfysiskellerdigitaldialog,strukturerade/ostruktureradeintervjuer,enkäter,mötenochfokusgrupper).
Undersökombefintligaforumsomkananvändasförmedborgardialogerexisterar,exempelvisideellaföreningarellergrannsamverkansuppslutningar.
Formuleraöppnafrågeställningarsomengagerarmedborgarnasamtrörvilkaproblemdeuppleveriområdet.Svarenfråndialogernaskagåattdokumenterasochanalyseras.
Planeraföråterkopplingochinformeramedborgarnaomhurdekanföljadetfortsattaarbetet.
TIPS:Informationskanalerdärdekanföljaarbetetkanvarasocialamedier,lokaltidningar,informationsbladibrevlådanelleritrapphuset.
KlickaförattkommatillààLokallägesbild-medborgardialog
37
3.GemensamlägesbildochfokusområdenSeMetodstödMedborgarlöften,flikGemensamlägesbild.
Hållettmötemedallainblandadeaktörer.TÄNKPÅ:Måletmedmötetärattkommaöverensomengemensamlägesbildochvilkaområdensomfokusskaläggaspå.
Sammanställochtameddetunderlagsomsamlatsintillmötetvilketinkluderarmedborgar-ochmedarbetardialogersamteventuellstatistik.Påmötet:
Utseenprotokollföraresomdokumenterardiskussionensamtvilkabeslutsomfattas.VIKTIGT:Detnikommerframtillundermötetskafinnasmedisamverkansöverenskommelsen.
Väljvilket/vilkafokusområdensommedborgarlöftetskakretsakring. TÄNKPÅ:Ettfokusområdekanexempelvisvaraettgeografisktområde(avgränsatområdedärdetförekommerenhögnivåavproblem).Detkanävenhandlaomenvissbrottstypellerordningsstörningsompåverkarmedborgarnastrygghetnegativtsamtattenvissgruppärmerutsattaänandra.
Komframtillengemensammålbildfördetfokusområdesomväljs.Exempelvisminskavissbrottslighetiområdetoch/ellerfåbortungdomarsomhänger.
Diskuteraomdetbehövsgenomförastrygghetsvandringarellerfördjupademedborgardialogerförattkompletteraunderlagetinförorsaksanalysen.
KlickaförattkommatillààGemensamlägesbildochfokusområden
38
4.ProblembeskrivningochorsaksanalysSeMetodstödMedborgarlöften,flikProblembeskrivningochorsaksanalys.
Utseenanalysgrupp.TIPS:Förutomderesursersomfinnsinompolismyndighetenellerkommunen,kanmanexempelvisbjudamedrepresentantfrånhögskolaelleruniversitetsomkanbidramedforskninggällandevadsomliggerbakomdespecifikaproblemen.Förslagsviskananalysgruppenförberedaochgöraenutredninginnanmötet.
TÄNKPÅ:Analysarbetetskaredautvarförettvisstproblemuppstårochvilkafaktorersompåverkarsåattdeåtgärdersomsättsinsenareutförspårättsättochbidrarmedönskadeffekt.Analysgruppenkanävenutifrånevidenskommamedförslagpååtgärdersomsedandiskuterasgemensamtvidaktivitetsplaneringochgenomförande.
VIKTIGT:Denutredningsomanalysgruppengenomförskadokumenterasförattliggatillgrundföraktivitetsplaneringen.
Hamötemedanalysgruppensamtrepresentanterfrånberördaaktörer.
Påmötet:
Analysgruppenpresenterarsinutredningochsedandiskuterasvilkafaktorersomskullekunnabidratilldespecifikaproblemen.
Lyftochdiskuteraidéersamtdokumenteravilkafaktorersomenligtmedborgareochmedarbetarekanliggabakomproblemen.
KlickaförattkommatillààProblembeskrivningochorsaksanalys
5.Samverkansöverenskommelse
39
Efterattengemensamproblembeskrivningochmålbildsammanställtsskasamtligaaktörerskrivaunderensamverkansöverenskommelsesombekräftarattallaarbetareftersammamålbild.
6.AktivitetsplaneringochGenomförandeSeMetodstödMedborgarlöften,flikAktivitetsplanering.
Desomskaplaneraochutföraaktiviteternaärarbetsgrupperpålägstanivå.VidplaneringenavaktiviteternagenomförsHUR-dialoger.
Utgåfrånbeprövadeåtgärder.TIPS:FörslagpååtgärdergårattfinnapåexempelvisBrå,EuropeanCrimePreventionNetwork(EUCPN),EuropeanForumforUrbanSecurity(Efus),InternationalCentreforPreventionofCrime(ICPC)ochCenterforProblem-OrientedPolicing(ses.70iSamverkanilokaltbrottsförebyggandearbete)samtWhatWorksCentreforCrimeReduction.SeävenMetodstödMedborgarlöften,flikAktivitetsplanering/Villduvetamer?
Formuleramålföraktiviteternaförattenkeltkunnaföljauppåtgärderna. TIPS:SMART-modellenkanfungerasomstödvidmålformuleringen.Ses.65-67iSamverkanilokaltbrottsförebyggandearbetesamtMetodstödMedborgarlöften,flikAktivitetsplanering.
Formuleraenaktivitetsplandärdetframkommervadorsakentillproblemetär,vilkenåtgärdsomsättsinmotproblemet,vilkamålenmedåtgärdenär,näråtgärdenskavaragenomförd,vemsomansvararförutförandetavåtgärdensamthuråtgärdenskaföljasupp.
VIKTIGT:Aktivitetsplanenskadokumenterassåattdesomskautföraaktiviteternaharåtkomsttilltydligainstruktionerfördessasamtförattarbetetenkeltskagåattföljaupp.
KlickaförattkommatillààAktivitetsplanochgenomförandeFörförslagpåvaddukanhamediaktivitetsplanenses.73iSamverkanilokaltbrottsförebyggandearbete.Formuleraochkommuniceramedborgarlöften
40
SeMetodstödMedborgarlöften,flikFormuleraochkommuniceramedborgarlöften.
Formuleramedborgarlöften.TIPS:Syftetbörhållaskortochtydligt,ochkanexempelvisutformassåhär:Syftetmedmedborgarlöftenaärattökatryggheteniområdetsamtökaförtroendetfördetlokalapolisarbetet.
Kommuniceramedborgarlöftenapåettlämpligtsättutifrånförutsättningarnaiområdet.
TIPS:Använderavflerainformationskanalerförstörrespridning.Exempelvisviainformationsbladibrevlådan,lokaltidningen,socialamediersamtutskickviasamverkansaktörersåsomfastighetsbolag.
VIKTIGT:Komihågattinformeramedborgarnaomhurochgenomvilkainformationskanalerdekanföljadetfortsattaarbetetmedmedborgarlöften.
KlickaförattkommatillààFormuleringochkommuniceringavmedborgarlöftenMallförMedborgarlöftenfinnsiMetodstödmedborgarlöften,flikUtformningavmedborgarlöften(Bilaga2MallMedborgarlöften).7.Uppföljningochåterkoppling
41
Förattgörauppföljningenbörtidigarestegiarbetsprocessenhagenomförtsochdokumenterats.
Uppföljningenskainkluderahuruvidadebeslutadeaktiviteternahargenomförts,hurdethargåttsamtomdegettnågoneffekt.TIPS:Genomföruppföljningenstrukturerat.Mankangöraenkombineraduppföljningsombeståravenresurs-ochaktivitetsuppföljning,enprestationsuppföljningsamteneffektuppföljning.SeMetodstödMedborgarlöften,flikUppföljningochÅterkoppling.
Återkopplaarbetetmedmedborgarlöftenakontinuerligttillmedborgarnaochmedarbetarnaförattvisaattlöftenaäraktuellasamtförattinformeranärarbetetäravslutat.Omenaktivitetintegenomförsbörinformationomdettagessamtenförklaringtillvarför.
Uppföljningendokumenterasiaktivitetsplanen/PUM-A.TIPS:UppföljningenkanutgåfråndetexempelsomfinnsibilagatillPolismyndighetensanvisningarförverksamhetsplanering.
KlickaförattkommatillààUppföljningochåterkoppling
Dokumentation
42
Initierasamverkan
OBSERVERAattdokumentationävenskaskeiSamverkansöverenskommelsen.
Ex.Samverkanspartners,vilkaäransvarigaochframtidamöten
Lokallägesbild–statistikOBSERVERAattdenlokalalägesbildenskadokumenterasenligtPolismyndighetensverksamhetsplanering–Dokumentationidettadokumentskaendastsessomettextrastödföranteckningar.
Typavstatistik: Vadvisarstatistiken:Ex.Lokaltrygghetsundersökning
Lokallägesbild–medarbetardialog-VAD
Vadbehöverviarbetamermed: Vilkaproblem/utmaningarharvi:
43
Lokallägesbild-medborgardialog
Typavdialog: Resultatfråndialogerna:Ex.Fokusgruppellerenkäter
GemensamlägesbildochfokusområdenOBSERVERAattdokumentationavgemensamlägesbildochfokusområdeävenskaskeiSamverkansöverenskommelsen.Ex.Vilkafokusområdenochhurserdengemensammalägesbildenut.
Problembeskrivningochorsaksanalys
44
1.Vadärproblemet?
2.Varskerproblemet?
3.Närskerproblemet?
4.Vemorsakarproblemet?
5.Vem/vaddrabbasavproblemet?
6.Vilkaär/blirföljdernaavproblemet?
7.Varför? 8.Vemkanåtgärdaellerminimeraproblemet?
Aktivitetsplanochgenomförande
OBSERVERAattaktivitetsplaneringochgenomförandeskadokumenterasenligtPolismyndighetensverksamhetsplanering–Dokumentationidettadokumentskaendastsessomettextrastödföranteckningar.Förförslagpåvaddukanhamediaktivitetsplanenses.73iSamverkanilokaltbrottsförebyggandearbete.Orsak Åtgärd Operativamål När Vem Uppföljning FormuleringochkommuniceringavmedborgarlöftenMallförMedborgarlöftenfinnsiMetodstödmedborgarlöften,flikUtformningav
45
medborgarlöften(Bilaga2MallMedborgarlöften).
Uppföljningochåterkoppling
OBSERVERAattuppföljningochåterkopplingskadokumenterasenligtPolismyndighetensverksamhetsplanering–Dokumentationidettadokumentskaendastsessomettextrastödföranteckningar.
Ansvarigföruppföljningen
Hurskaaktivitetenföljasupp?
Närskauppföljningenske?
Sammanställningavresultat(vadgenomfördes,hurgickdet,vilkeneffektochvadkanförbättras?)
STADSOMRÅDE VÄSTER
Karin Axelsson Olsson
Rebecka Eliasson
Marina Mikuljan
Erika Reinholdsson Nykjär
Jacob Starkenberg
Cecilia Zarins
Löftet om Holma
Problembilden i området och förslag på medborgarlöften
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning……………………………………………………………………………... 3 Inledning……………………………………………………………………………………..
- Syfte…………………………………………………………………………………. 4 4
Metod………………………………………………………………………………………... - Genomförande i Kroksbäck…………………………………………………………. - Genomförande i Holma……………………………………………………………...
o Utformning av medborgarenkät…………………………………………......o Pilotstudie…………………………………………………………………....o Urval……………………………………………………………………........o Datainsamling……………………………………………………………….
- Intervjuer med nyckelinformanter, lokala näringsidkare och områdespolisen……...
5 5 6 6 7 7 8 8
Resultat……………………………………………………………………………………… - Få känner till medborgarlöftena i Kroksbäck……………………………………….. - Förtroendet för Polisen i Kroksbäck.....................................………………………... - Holmas medborgare upplever narkotikabrottslighet, rädsla för ungdomsgäng samt
trafikproblem………………………………………………………………………... - Polisen framhäver medborgarnas oro gällande trafiken på Holma torg…………….. - Lokala näringsidkare vill ha ökad polisnärvaro på Holma torg…………………….. - Nyckelinformanternas beskrivning av Holma………………………………………. - Slutgiltiga problembilden i Holma…………………………………………………..
9 9 10
10 13 14 15 16
Medborgarlöften…………………………………………………………………………….. 16 Åtgärder……………………………………………………………………………………...
- CPTED och Alley Gating…………………………………………………………… - Hot spot- och targeted policing……………………………………………………... - Kameraövervakning………………………………………………………………… - Tidig och senare social prevention………………………………………………….. - Ingången…………………………………………………………………………….. - Grannsamverkan…………………………………………………………………….
17 17 20 22 24 27 28
Vikten av samverkan………………………………………………………………………... - Generellt om samverkan……………………………………………………………. - Samverkan för ett bättre Holma……………………………………………………..
30 30 31
Kommunikationsplan för kommande löften………………………………………………... 32 Utvärderingsplan……………………………………………...……………………………..
- Utvärdering av föreslagna situationella åtgärder……………………………………. - Utvärdering av sociala preventionsåtgärder…………………………………………
33 33 34
Diskussion…………………………………………………………………………………... - Genomförandets möjligheter och begränsningar…………………………………....
35 36
Slutsats………………………………………………………………………………………. 37 Referenser…………………………………………………………………………………… 39 Bilagor………………………………………………………………………………………. 43
3
SAMMANFATTNING
I ett samarbete mellan Polisen i Malmö och Malmö högskola inleddes en utvärdering av
Polisens arbete med medborgarlöften, vilket är en polisiär metod som används i en tredjedel
av Sveriges kommuner (Polisen 2016). Huvudsyftet för den här rapporten var att ge förslag på
nya medborgarlöften utifrån en formulerad problembild för delområde Holma i Malmö.
Rapporten kommer dessutom att kort avhandla en utvärdering av de medborgarlöften som
varit gällande i Kroksbäck.
För att få en representativ problembild av Holma genomfördes en enkätundersökning där
drygt ett hundratal respondenter deltog. Dessutom genomfördes en rad intervjuer med lokala
näringsidkare, nyckelinformanter och Polisens medarbetare, vilka samtliga ligger till grund
för den problembild som presenteras i denna rapport. De problem som identifierades utifrån
den genomförda studien var trafiken på Holma torg där bilar och mopeder kör i höga
hastigheter och står olovligen parkerade, narkotikaförsäljning som förekommer öppet samt
ungdomsgäng som uppehåller sig i området vilket skapar otrygghet. Utifrån den
sammanställda problembilden formulerades följande förslag på medborgarlöften.
1. Polisen förbinder sig att i samverkan med Malmö stad begränsa personbilstrafikens
framkomlighet på Holma torg.
2. Polisen ska i samarbete med Ingången och Aktivitetshuset i Holma arbeta för att
långsiktigt ge ungdomar en meningsfull vardag och fritid.
3. Malmö stad förbinder sig att i samverkan med Polisen och Region Skåne arbeta för att
tidigt upptäcka individer och familjer som befinner sig i riskmiljöer och genom att ge
extra stöd och utbildning till dessa arbeta för att minska drog- och
ungdomsbrottslighet.
4. MKB förbinder sig att i samverkan med Malmö stad och Polisen arbeta långsiktigt för
att göra Holma torg till en naturlig mötesplats.
4
För att kunna genomföra de föreslagna medborgarlöftena ges ett antal evidensbaserade
åtgärdsförslag vilka anses vara lämpliga utifrån den samlade problembilden. Dessa är bland
annat att reducera trafiken till torget med hjälp av bommar eller naturliga hinder,
kameraövervakning på Holma Torg för att förhindra drogförsäljning samt att ge ökade
resurser och stödja Ingångens arbete med att nå ut till unga vuxna i Holma och hjälpa dem till
ett arbete eller studier.
Dessutom har en utvärderingsplan utformats för att förenkla och motivera för Polisen att
utvärdera de eventuella effekterna av de brottsförebyggande åtgärder som implementeras.
Även vikten av samverkan framhävs som en stor del i Polisens arbete med medborgarlöften.
Denna rapport är därigenom tänkt att fungera som stöd för Polisens fortsatta arbete med att
formulera nya medborgarlöften för delområde Holma.
INLEDNING
Rapporten är en del av samarbetet som inletts mellan Polisområde Malmö och Malmö
Högskola i syfte att bland annat utvärdera Polisens arbete med de medborgarlöften som
påbörjats i Malmös delområden under 2017. Målen med dessa medborgarlöften är att öka
tryggheten, förebygga brott, stärka förtroendet för Polisen samt att engagera medborgarna i
det lokala brottsförebyggande arbetet (Polisen 2015).
Medborgarlöften syftar till att den lokala Polisen, i nära samverkan med kommunerna,
kommunicerar ut till medborgarna hur de gemensamt ska uppnå uppsatta brottsförebyggande
och trygghetsskapande mål (Berg, Gustavsson, Nilsson & Johansson 2016). Dessa ska tas
fram tillsammans med medborgarna i det berörda området, de lokala aktörerna, samt
medarbetare inom Polis och kommun (a a). Genom detta arbete finns en förhoppning om ett
starkare engagemang hos de lokala medborgarna, då löftena baserats på den kunskap och
erfarenheter de besitter. Eftersom de varit involverade i arbetet redan i ett tidigt stadium och
att de genom konkreta mål tydligt kan följa Polisens och kommunens arbete.
Syfte
Huvudsyftet med denna rapport är att på uppdrag av Polisområde Malmö formulera en
problembild för området Holma, för att utifrån denna ge relevanta och genomförbara
5
åtgärdsförslag gällande medborgarlöften för det aktuella området. Denna problembild ska
baseras på medborgarnas, centrala nyckelinformanters och lokala näringsidkares uppfattning
om Holma, samt Polisens erfarenheter och insikt i området. Ett ytterligare syfte med rapporten
är att undersöka medborgarnas kännedom om Polisens arbete med de medborgarlöften som
varit gällande i Kroksbäck under 2017. Detta för att använda den kunskapen till det
kommande arbetet i Holma samt för att motivera för en god kommunikation mellan Polis och
medborgare.
METOD
Två separata undersökningar genomfördes för att uppfylla studiens båda syften, en i
Kroksbäck och en i Holma. Inledningsvis genomfördes en enkätstudie i Kroksbäck, för att
följas av en medborgarenkät och semistrukturerade intervjuer med invånare i Holma.
Genomförande i Kroksbäck
För att utvärdera medborgarnas generella kännedom om de medborgarlöften som varit
gällande i Kroksbäck under året genomfördes en enkätstudie i området. Enkäten bestod till
största delen av slutna frågor men kompletterades även med ett fåtal öppna svarsalternativ där
respondenten kunde uttrycka sin åsikt fritt. Se bilaga 1 för enkäten som användes i
Kroksbäck.
Urvalet av respondenter skedde slumpmässigt, där de tillfrågade var individer som påträffades
i olika delar av Kroksbäck vid två separata tillfällen. Endast personer som bedömdes vara 15
år eller yngre valdes bort av etiska skäl, i övrigt välkomnades en så stor bredd som möjligt på
respondenterna gällande kön och ålder.
Redan på förhand fanns det vetskap, utifrån information från Polisen, att det kunde bli
problematiskt att nå ut till medborgarna i Kroksbäck. Detta på grund av områdets fysiska
konstruktion där de boende är avskilda från all trafik, samt att det inte finns någon naturlig
mötesplats eller knytpunkt i området. Sammanlagt tillfrågades 60 individer att delta i studien,
varav 27 valde att besvara enkäten.
6
Genomförande i Holma
Då problembilden och vidare även de löften som skulle föreslås ska baseras på medborgarnas,
medarbetares, lokala näringsidkares samt diverse nyckelinformanters olika uppfattningar av
Holma formulerades en arbetsplan för att kunna nå dessa individer på bästa sätt. En enkät
utformades för medborgarnas deltagande och en intervjuguide för både medarbetare,
nyckelinformanter och lokala näringsidkare togs fram.
Utformning av medborgarenkät
Aspekter som togs i beaktande när enkäten utformades var bland annat information från
Polisen gällande att majoriteten av problemen och otryggheten i området tycktes vara
koncentrerade kring Holma torg. Även att språksvårigheter kunde förekomma tänktes över,
vilket motiverade till att göra texten och frågorna enkla och lättförståeliga. Dessutom skulle
givetvis inga forskningsetiska principer brytas och därför var enkäten helt anonym samt att
respondenterna skulle vara över 15 år. Enkäten skulle utöver detta möta kriterierna för att
hålla hög validitet och reliabilitet, där det exempelvis var väsentligt att göra studien lätt för
Polisen att replikera för framtida undersökningar.
Enkäten innehöll nio frågor om medborgarnas upplevda otrygghet, deras upplevda
problembild av Holma samt deras förtroende för den lokala Polisen. Även information om
respondenternas kön, ålder och boendeform efterfrågades för att kunna göra djupare analyser
av olika medborgares bild av Holma. Medvetet utformades enkäten till att vara så kort som
möjligt med endast nio relevanta frågor, vilket gjordes dels för att studien skulle kunna
genomföras tidsmässigt och dels för att undvika så kallad enkättrötthet. Detta innebär att om
enkäten är för lång finns risken att respondenterna väljer att inte färdigställa den, vilket skulle
innebära ett större bortfall (Bryman 2011). Ett val att ha merparten slutna frågor i enkäten
gjordes, då detta tenderar att minska eventuellt bortfall (a a). För att undvika
minnesproblematik utgick merparten av frågorna från ett tidsspann av 12 månader (Bryman
2011).
Eftersom att begreppet otrygghet ansågs bli svårast att mäta och skulle kunna tolkas olika
beroende på individ, valdes begreppet att operationaliseras till tre frågor i enkäten. Detta i
syfte att täcka fler infallsvinklar av begreppet och på så sätt höja validiteten i studien (Bryman
2011). Följande frågor ämnade mäta medborgarnas otrygghet:
7
- Har du under de senaste 12 månaderna avstått från något du ville/behövde göra i ditt
bostadsområde p.g.a. att du känt dig otrygg?
- Har du under de senaste 12 månaderna undvikit specifika platser då du rört dig i ditt
bostadsområde?
- Har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att bli utsatt för brott i ditt
bostadsområde?
De övriga ämnena som avsågs mätas med enkäten gällande den upplevda problembilden i
Holma samt förtroendet för Polisens lokala arbete bedömdes inte behöva operationaliseras
och krävde därför färre och istället mer specifika frågor.
Pilotstudie
En pilotstudie av enkäten genomfördes för att få in synpunkter på enkätens innehåll. Bland
annat var det av intresse att få respons på språkbruket för att ha en så lättförståelig enkät som
möjligt, samt för att få kännedom huruvida de slutna svarsalternativen var tillfredsställande
utifrån frågorna som ställdes.
Enkäten skickades ut till 28 strategiskt utvalda personer utan förkunskap om ämnet, där totalt
22 svar erhölls. Fokus var dock inte på respondenternas svar utan snarare på hur de upplevde
utformningen av enkäten och dess innehåll. Generellt sett var responsen god och språkbruket
upplevdes som lättförståeligt. En synpunkt inkom på ordvalet “trafikförseelser”, vilket därför
omformulerades till ”trafikbrott”. Ytterligare en relevant synpunkt var att frågan gällande
respondentens ålder bör vara slutna alternativ med åldersspann snarare än en öppen fråga.
Detta för att öka anonymiteten bland respondenterna samt för att underlätta vid kodningen av
resultaten. Se bilaga 2 för den slutgiltiga medborgarenkäten som användes i Holma.
Urval
Polisen fastställde ett begränsat område i Holma som utgångspunkt där det skulle vara särskilt
lämpligt att genomföra medborgarenkäten. I detta område undersöktes vilka byggnader som
var aktuella för urvalet där fastigheter som inte var bostadshus sållades bort, exempelvis
förskolor och verksamheter. Detta resulterade i ett underlag på 33 byggnader, där varje
byggnad blev ett stratum i urvalet. Därefter slumpades en trappuppgång från varje stratum
8
som utgjorde det slutgiltiga urvalet på 33 trappuppgångar. Samtliga dörrar i dessa
trappuppgångar knackades på.
Datainsamling
De boende i de aktuella trappuppgångarna informerades om undersökningen en vecka innan
den påbörjades genom att ett informationsblad skickades via e-post till MKB:s hyresgäster,
samt i pappersform till Riksbyggens bostadsrätter. I informationen beskrevs syftet med
studien och samarbetet med Polisen samt vilka dagar och tider undersökningen skulle äga
rum. Detta för att underlätta för datainsamlingen med förhoppningen att få fler svar om
medborgarna redan innan hade kännedom om syftet med undersökningen. Se bilaga 3 för
informationsbladet.
Datainsamlingen skedde på vardagar mellan 16.00 och 18.00, med undantag på fredagar.
Denna period ansågs mest lämplig då merparten av medborgarna torde vara hemma från
arbetet och på så sätt fanns förhoppningen att öka svarsfrekvensen i studien. Tre grupper
genomförde enkätundersökningen i Holma under fem eftermiddagar, där det slumpmässiga
urvalet av trappuppgångar besöktes. Manuellt fördes statistik om hur många dörrar som ingick
i urvalet, hur många som öppnade och svarade, samt hur många potentiella respondenter som
föll bort på grund av språksvårigheter. Se bilaga 4 för fältprotokollet.
Enkäten kunde besvaras antingen digitalt på en iPad eller skriftligen för att med fördel kunna
erbjuda respondenterna det tillvägagångssätt som passade dem bäst och på så sätt undvika
onödigt bortfall. De enkäter som besvarades skriftligen digitaliserades dagen efter för att
kunna analyseras tillsammans med övriga svar. Sammanlagt deltog 103 medborgare i studien
utav de 418 dörrar som knackades på och ingick i urvalet. Dock var det endast 166 individer
som öppnade dörren när deras trappuppgång besöktes, vilket betyder att svarsfrekvensen var
71 % när hänsyn tagits till de 12 % som inte hade möjlighet att delta på grund av
språksvårigheter.
Intervjuer med nyckelinformanter, lokala näringsidkare och områdespolisen
Semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett flertal personer i Holma, dels med så
kallade nyckelinformanter, dels med områdespolisen och med ett antal näringsidkare.
Nyckelinformanter är personer med särskild insikt i ett område (Bryman 2011), där fyra väl
insatta individer intervjuades för denna studie. Dessa nyckelinformanter var på olika sätt
9
personligt engagerade i området och kunde genom sitt deltagande i olika organisationer eller
genom att vara framstående medborgare i Holma bidra med djupgående kunskap som kunde
vara ytterst relevant för studien. Även fem lokala näringsidkare intervjuades för att få deras
bild av området att vidare basera problembilden som helhet på. Valet att särskilja mellan
näringsidkare och nyckelinformanter som informationskällor gjordes då de som bedriver
verksamheter i området sannolikt är mer insatta i Holma ur den aspekten, medan de
nyckelinformanter som deltog i studien snarare har ett mer personligt engagemang i området
och därför torde de kunna bidra med olika perspektiv på området.
Huvudfokus med intervjuerna var att med hjälp av dessa individer få en djupare förståelse för
Holma som område. Exempelvis ställdes frågor gällande upplevda problem i Holma, samt vad
de ansåg kunde göras åt dessa. Det lämnades dessutom utrymme för eventuella övriga
kommentarer som inte framkommit genom svaren på de olika frågorna. Se bilaga 5 för
intervjuguiden till nyckelinformanter. Se bilaga 6 för intervjuguiden till näringsidkare.
RESULTAT
Nedan följer resultatet från de två separata undersökningarna som genomförts i utvärderingen
av medborgarnas kännedom om medborgarlöften i Kroksbäck, samt för att formulera en
problembild för Holma.
Få känner till medborgarlöftena i Kroksbäck
Undersökningen i Kroksbäck visade att majoriteten av de som besvarat enkäten, cirka 79 %,
inte kände till att Polisen arbetade med medborgarlöften. Av de som trots allt kände till
arbetssättet ansåg samtliga att löftena var lämpliga utifrån deras upplevelse av vad som
behövde förändras i Kroksbäck. Endast ungefär 11 % av respondenterna upplevde att de fått
information om att de haft möjligheten att vara med och påverka Polisens arbete, dock var det
bara strax över hälften av respondenterna som faktiskt hade velat vara med och göra det.
Polisens nya arbetssätt grundas i att Polisen ska arbeta närmare medborgarna, dock upplevde
enbart cirka 36 % av respondenterna i Kroksbäck att de märkt av att Polisen arbetat närmare
dem.
10
Förtroendet för Polisen i Kroksbäck
Respondenternas förtroende för den lokala Polisen mättes på en femgradig skala, där siffran 1
representerade “Inget förtroende” och siffran 5 “Mycket stort förtroende”. Flest svaranden
uppgav alternativ “3” på skalan. Resultatet visade även på ett signifikant samband mellan
huruvida respondenterna märkt av att Polisen arbetar närmare medborgarna och deras
förtroende för Polisens lokala arbete, där de som märkt av det nya arbetssättet i större
utsträckning uppgav ett högre förtroende för Polisen.
Även huruvida medborgarnas förtroende för den lokala Polisen har ökat, minskat eller varit
oförändrat sedan arbetet med medborgarlöften inleddes efterfrågades. Då majoriteten av
respondenterna som tidigare nämnt inte visste vad medborgarlöften var svarade förklarligen
merparten, cirka 36 %, “Vet inte”. Utöver detta var fördelningen över svarsalternativen
relativt jämn, men övervägande, cirka 29 %, svarade att deras förtroende för Polisen var
detsamma som för ett år sedan.
Sammanfattningsvis bör därför poängteras att en förbättrad kommunikationsplan med
medborgarna är av största vikt inför de framtida medborgarlöftena i Holma. Eftersom dessa
löften baseras på medborgarnas åsikter bör de få reda på resultatet av deras medverkan, hur
detta har lett till specifika medborgarlöften samt hur Polis och kommun planerar att arbeta i
deras område. En naturlig effekt torde dessutom kunna bli att förtroendet för Polisen kan öka
bland medborgarna och att de upplever ett närmare samarbete, vilket också är ett av målen
med arbetssättet med medborgarlöften.
Holmas medborgare upplever narkotikabrottslighet, rädsla för ungdomsgäng samt trafikproblem
Resultatet för medborgarenkäten i Holma visade tydligt på tre specifika problem som var ett
återkommande bekymmer bland respondenterna. Dessa kretsar kring ungdomsgäng 56 %,
narkotikahandel, 43 %, och trafikbrott, 32 %, tätt följt av skadegörelser, 31 %, av olika slag
som exempelvis bilbränder. Däremot visade den enskilda frågan gällande trafiken på Holma
torg att 52 % av respondenterna upplevde detta som ett problem.
11
Ungdomsgäng är det som flest medborgare uppger som ett problem, då 56 % rapporterade
detta. Ett fåtal medborgare menar att ungdomarna säljer narkotika och att de konsumerar
droger öppet utanför samt i enstaka trapphus i området, vilket ökat känslan av otrygghet.
Däremot framkommer det av de öppna svarsalternativen att det generella orosmomentet
gällande ungdomarna i området är att de upplevs som hotfulla, skrämmande och högljudda,
vilket bidrar till en känsla av otrygghet hos förbipasserande individer. Detta framkommer
även från nedanstående citat där en medborgare uttryckt sin åsikt gällande problemet.
Samtliga citat som fortlöper i rapporten hänvisar till medborgarnas utsagor som framfördes
under datainsamlingen.
”Undviker holma torg pga ungdomar som verkar hotfulla”
Utöver de bekymmer som kretsar kring ungdomar omnämns Holma torg som en plats där
mycket problem av olika slag förekommer. Exempelvis uppges öppen narkotikahandel från
bilar som olovligen kör in på torget, samt trafiken överlag som problematisk, där fordon kör
vårdslöst och i hög hastighet. Holma torg uppges ha blivit en mötesplats för ungdomar och
kriminella, vilket har resulterat i brottslighet och otrygghet.
Drygt 45 % av respondenterna rapporterade att de medvetet har avstått från att vistas på vissa
platser i Holma. Dock är det endast 26 svaranden som motiverat sina svar med vilken plats de
syftar på och varför, där 62 % uppgav att det är Holma torg som undvikits. Övriga uppger
exempelvis grönområden, platsen kring mataffären, sin egen trappuppgång och området kring
Holmaskolan som platser där de avstår att vistas på, samt att de undviker ungdomar i
allmänhet. Något som även bör lyftas är att drygt 51 % av alla 103 respondenter rapporterade
att de avstått från något de ville eller behövde göra på grund av att de kände sig otrygga.
12
Indexet som ämnade mäta otryggheten i området visade att ungefär hälften av respondenterna
är delvis till mycket otrygga i området. I Malmös områdesundersökning från 2012 uppger
30% av respondenterna att de känner sig delvis eller mycket otrygga i sitt bostadsområde
(Ivert, Chrysoulakis, Kronkvist & Torstensson Levander 2013). Trots att den undersökningen
sker i mycket större utsträckning samt att begreppet otrygghet har operationaliserats på ett
annorlunda sätt än i denna studie, kan det framhävas att otryggheten i Holma är jämförelsevis
hög. Frågan som ämnade att mäta medborgarnas förtroende för den lokala polisen i Holma
visade ett förhållandevis högt förtroende, med ett medelvärde på 3,7 på den femgradiga
skalan.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Trygg Delvisotrygg Mycketotrygg
Procent(%)
Otrygghet
13
Sammanfattningsvis visar enkätstudien att medborgarna är relativt eniga om att de största
problemen som upplevs i Holma främst gäller ungdomar som hänger och/eller begår brott,
narkotikahandel och konsumtion, samt vårdslös och olovlig körning inne på torget där
människor vill promenera. Medborgarna uttrycker även en önskan om en förbättring av
området genom en minskad brottslighet och ökad trygghet. Se bilaga 8 för analyser av
resultatet från enkätundersökningen som gjordes i Holma.
Polisen framhäver medborgarnas oro gällande trafiken på Holma torg
Enligt områdespolisen har problembilden i Holma förändrats under senare tid. Detta tycks
bero till stora delar på det nya torget som byggts, där nya problem i området har uppstått.
Innan byggnationen av Holma torg menar Polisen att ett stort problem var den öppna
droghandeln som skedde på flera olika platser i området. Polisen mottog flertalet klagomål
gällande detta från medborgarna i Holma, trots att droghandeln då uppfattades som mer
begränsad till dolda områden och mindre synlig för allmänheten. När torget stod färdigt
började problemet med droghandeln bli mer synligt och koncentrerat. Områdespolisen menar
inte att problemet blivit värre, utan snarare att det har blivit mer påtagligt och
uppmärksammat av allmänheten. Byggnationen av Holma torg tycks därför ha medfört att de
kriminella fick en gemensam mötesplats och därmed även en plats för öppen droghandel.
” Undviker Holma torg. Samlingsplats för att sälja droger.”
Ytterligare problematik som uppkommit i samband med det nya torget är diverse
trafikförseelser. Områdespolisen menar att kriminella har börjat använda torget som en
parkeringsplats för att bland annat underlätta för droghandeln, samt att bilarna kör alldeles för
fort vilket har skapat en oro bland medborgarna. Detta har börjat uppfattas som ett stort
14
problem både av Polisen och medborgarna i Holma, vilka även har gjort flertalet anmälningar
och klagomål angående detta.
Polisen menar att trafikproblemen som uppkommit vid byggnationen av Holma torg beror på
att området är ett gångfartsområde, vilket innebär att samtlig biltrafik är tillåten på platsen.
Dock går det inte att förbjuda biltrafiken helt, då affärer och övriga näringsidkare måste ha
möjlighet till exempelvis varuleveranser. Dessvärre har denna framkomlighet för bilar
medfört att även allmänheten har tillgång till platsen, vilket har resulterat i att tillgången har
missbrukats och gjort det problematiskt för Polisen att hantera. Polisen insåg tidigt att den nya
byggnationen av torget kunde medföra diverse svårigheter, men menar att de inte varit
delaktiga vid konstruktionen. De anser att det hade varit mer lämpligt om platsen varit
avstängd för allmän trafik.
Dessutom menar områdespolisen att det råder en tysthetskultur i Holma, vilken funnits redan
innan nybyggnationen av Holma torg. De menar att det finns en uppfattning om att
medborgarna inte vill bli involverade, synas eller höras tillsammans med Polisen på grund av
en underliggande rädsla. På så sätt har arbetet i Holma ibland varit problematisk, då det varit
svårt att få kontakt med medborgarna. Utöver detta har även Polisen uppfattat rykten som ett
problem i området. De boende har uppvisat mer förtroende till andra medborgare än till
Polisen och rykten som i flera fall inte alls stämmer sprids och upplevs som problematiskt.
Lokala näringsidkare vill ha ökad polisnärvaro på Holma torg
Totalt fem näringsidkare deltog i studien, där samtliga upplevde att trafiken på Holma torg är
ett stort problem som måste åtgärdas. En del beskriver hur bilar och mopeder kontinuerligt
kör på torget i en alldeles för hög hastighet, vilket de anser är farligt och otryggt med tanke på
att många barn vistas på platsen. Näringsidkarna framhävde att torget borde spärras av i
högsta möjliga mån för att stoppa framkomligheten för personbilstrafik. En person beskrev
hur öppen droghandel sker från parkerade bilar på torget, och menade att detta skulle kunna
reduceras om det fanns något som hindrar bilarna att ta sig in på torget.
Fyra av fem näringsidkare uppgav att grupper av ungdomar ofta “hänger” på torget, vilket de
upplever som ett stort problem och orosmoment. De beskriver dessutom att det sker mycket
narkotikaförsäljning och drogkonsumtion på Holma torg, speciellt på kvällarna men även
under dagtid. Utöver detta påpekade tre näringsidkare att det ofta uppstår bråk bland
ungdomarna på torget. Dessutom beskriver en person att hen utsatts för olaga intrång av
15
ungdomar, vilket skapat en oro. Tre av fem näringsidkare har bevittnat individer, framförallt
ungdomar, bärandes på vapen som gått eller åkt moped på torget.
Återkommande åtgärdsförslag från näringsidkarna för att få bukt med dessa problem var
bland annat kameraövervakning, ökad polisnärvaro och civilpoliser, samt att Polisen måste
komma till platsen medan brottet pågår. En näringsidkare hävdar att inga åtgärder för att
minska brottsligheten har införts i området och att aktörerna inte lyssnar på medborgarna.
Ytterligare en näringsidkare föreslår att åtgärder bör riktas mot ungdomar som befinner sig i
riskzonen för att bli indragna i kriminalitet och påpekar samtidigt att det har skett en
förbättring då den polisiära närvaron kring torget har ökat.
Sammanfattningsvis upplevs trafiken, ungdomsgäng och narkotikahandel på Holma torg som
de största problemen av näringsidkarna i området. Dock ska framhävas att trafiken är det enda
som upplevts som problematiskt av samtliga näringsidkare. Två individer har inte upplevt
några andra problem och uppger inte heller att de känt sig otrygga på sin arbetsplats. På så sätt
går det att motivera för en insats som riktar sig mot trafiken på Holma torg, där
näringsidkarna torde vilja ställa upp och samverka för att få detta att fungera.
Nyckelinformanternas beskrivning av Holma
Ungdomar som “hänger” i området och på torget framhävs av samtliga nyckelinformanter
som ett problem, då de kan upplevas som hotfulla av förbipasserande och att det ibland kan
uppstå bråk. Dock menar tre av fyra nyckelinformanter att de trots ungdomarna personligen
inte känner sig otrygga men är medvetna om att andra kan uppleva ett obehag av att passera
och vistas nära ungdomarna. Det framkommer även av två nyckelinformanter att den öppna
droghandeln är ett problem i Holma och att en lämplig åtgärd bör införas för att minska detta.
Två nyckelinformanter berättar att de är medvetna om drogproblemen som förekommer i
Holma men att de själva inte har berörts eller märkt av att det pågår.
En nyckelinformant menar att ett stort problem i området är hög arbetslöshet och låg
socioekonomisk status bland invånarna, vilket hen menar kan resultera i frustration. Hen
betonar vikten av att motivera individer till att börja studera eller hjälpa dem att få ett arbete
för att på så sätt minska arbetslösheten och höja den socioekonomiska statusen.
“Jag väntar bara på att ett barn ska bli påkört”
16
Två nyckelinformanter beskriver hur trafiken på Holma torg upplevs som ett problem bland
medborgarna, då bilar och mopeder kör olovligen på platsen i hög hastighet, vilket snart
skulle kunna leda till en olycka då det finns många barn som vistas på torget. Utöver bilarnas
höga hastighet i området menar en nyckelinformant att bilarnas möjlighet till att köra in på
torget gynnar narkotikahandeln, vilket är ytterligare en anledning till att framkomligheten bör
vara begränsad.
De åtgärdsförslag som framkom vid samtalen med nyckelinformanterna var bland annat att
polisnärvaron borde öka och att en naturlig effekt borde bli att relationen samt tilliten mellan
Polis och medborgare stärks. Ytterligare en preventiv åtgärd som föreslogs var att fortsätta
och förstärka det arbete som redan pågår med så kallade områdesguider, för att på så sätt
hjälpa ungdomar att få en meningsfull vardag.
För att reducera trafiken på Holma torg menar en nyckelinformant att framkomligheten för
biltrafiken måste begränsas genom att förändra detaljplanen på torget. Individen menar att
detta kan göras genom att införa någon typ av grindar för att förhindra att obehöriga kör in på
området, men att näringsidkarna kan ha särskilda nycklar till dessa för varuleveranser.
Slutgiltiga problembilden i Holma
Sammanfattningsvis kan man konstatera att de tre stora problemen som uppfattas av samtliga
tillfrågade i Holma är ungdomsgäng, narkotikabrottslighet samt trafiken på Holma torg.
Dessa var återkommande inslag i samtliga resultat, vilka därför är de problem som
åtgärdsförslagen kommer att utgå ifrån.
Det finns redan befintliga trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder i området, som
exempelvis grannsamverkan, MKB:s projekt “Goda grannar” som är ett samarbete mellan
MKB, näringsidkarna kring torget och de boende i området. Dock är medborgare,
näringsidkare och nyckelinformanter överens om att brottsförebyggande arbetet måste
fortlöpa och utökas, där många påpekar att en samverkan mellan olika samhällsaktörer borde
resultera i en positiv utveckling i Holma.
17
MEDBORGARLÖFTEN
Nedan följer de förslag på medborgarlöften som tagits fram för Holma, vilka är baserade på
samtliga tillfrågades problembild av området. Dessa är tänkta att fungera som ett stöd för
Polisens fortsatta arbete, och kommer även följas av konkreta förslag på åtgärder som kan
införas för att förverkliga dessa löften.
1. Polisen förbinder sig att i samverkan med Malmö stad begränsa personbilstrafikens
framkomlighet på Holma torg.
2. Polisen ska i samarbete med Ingången och Aktivitetshuset i Holma arbeta för att
långsiktigt ge ungdomar en meningsfull vardag och fritid.
3. Malmö stad förbinder sig att i samverkan med Polisen och Region Skåne arbeta för att
tidigt upptäcka individer och familjer som befinner sig i riskmiljöer och genom att ge
extra stöd och utbildning till dessa arbeta för att minska drog- och
ungdomsbrottslighet.
4. MKB förbinder sig att i samverkan med Malmö stad och Polisen arbeta långsiktigt för
att göra Holma torg till en naturlig mötesplats.
ÅTGÄRDER
Nedan följer ett antal åtgärdsförslag utifrån ovanstående medborgarlöften, vilka har tagits
fram med utgångspunkt i den samlade problembilden i Holma, baserade på relevant och
aktuell forskning om brottsförebyggande metoder. Dessa följs även av förslag på aktörer som
bör vara involverade i åtgärden, samt eventuella begränsningar som kan uppstå vid införandet.
Både sociala och situationella åtgärder kommer att föreslås, där de sociala åtgärdsförslagen
har mer långsiktiga mål med syfte att skapa ett starkt förtroende till Polisen, samt att från tidig
ålder lära barn om moral och självkontroll. De situationella åtgärderna är mer kortsiktiga och
syftar till att få bukt med de mer akuta problemen och få bättre kontroll över brottsligheten
som pågår specifikt på Holma torg. Åtgärderna som föreslås är tänkta att mer eller mindre
rikta sig mot samtliga av de tre problembilderna gällande narkotika, ungdomsbrottslighet och
trafikproblem där vissa är mer specifika än andra. Detta då de alla är koncentrerade runt
18
Holma torg och på så sätt påverkar de varandra, vilket gör att de situationella åtgärderna som
föreslås för torget förhoppningsvis kan ge positiva utfall på flera av problemen.
CPTED och Alley Gating
Av de tre problembilder som framkommit av studien gällande narkotika, ungdomsbrottslighet
samt trafik tycks samtliga vara koncentrerade kring Holma torg. Dessutom tycks
trafikproblemen med parkerade och snabbt körande bilar gynna de två övriga
problembilderna. Invånarna har börjat undvika platsen vilket gör att narkotikahandeln kan ske
mer öppet, samt att ungdomsgängen kan befinna sig där utan någon naturlig uppsyn från
övriga vuxna. Utöver det förenklas även narkotikahandeln mer direkt av dessa
trafikförseelser, då handeln kan ske direkt från bilarna som kör in på torget. På så sätt kan det
motiveras starkt för att rikta ett antal åtgärder för att minska trafikproblemen på just Holma
torg, då detta på sikt torde kunna minska problem gällande narkotikahandel och
ungdomsgäng.
Beskrivning av åtgärd
En vedertagen och allt mer populär metod som kallas Crime Prevention Through
Environmental Design (CPTED) går ut på att göra förändringar i miljön för att förhindra brott
och öka tryggheten bland medborgarna (Fisher, Clancey & Rutherford 2015), att helt enkelt
”bygga bort brott”. Detta kan vara ytterst relevant då majoriteten av problemen som tidigare
nämnts är koncentrerade till ett specifikt geografiskt område i Holma. Åtgärder som ofta
rekommenderas vid problem på offentliga platser som Holma torg är exempelvis bättre
belysning och ökad insyn i form av att ta bort skyddande buskage eller liknande (Owen 2007).
Dessa åtgärdsförslag är dock mindre relevanta för Holma torg dessvärre, då både belysning
och möjlighet till insyn till platsen trots allt är relativt tillfredsställande. Problemet är snarare
att på grund av att trafiken har gynnat övrig brottslighet i så stor utsträckning har övriga
medborgare som tidigare nämnt börjat undvika platsen, och problemen har på så sätt kunnat
eskalera i nedåtgående spiral.
Ett mycket relevant åtgärdsförslag är därför att minimera biltrafiken till och från Holma torg,
vilket som tidigare nämnt även torde kunna ha positiva effekter på narkotika- och
ungdomsbrottsligheten på platsen. Detta skulle med fördel kunna göras med en metod som
kallas Alley Gating, vilket innebär att besökande (i det här fallet biltrafiken) till platser där
problem uppstått minimeras till enbart de som behöver tillträde, exempelvis varuleveranser
19
eller utryckningsfordon (Owen 2007). Detta kan innebära att elektroniska eller manuella
bommar sätts upp som enbart lokala näringsidkare, boenden eller övriga som behöver tillgång
till platsen kan öppna.
Involverade aktörer
MKB, Polisen, Malmö stad (gatukontoret) och lokala näringsidkare.
Vetenskaplig förankring
Alley gating har utvärderats i bland annat Storbritannien, där bommar sattes upp till bakgårdar
i syfte att förhindra inbrott i lägenhetshus (Haywood, Kautt & Whitaker 2009). Resultatet för
studien visade att med god förståelse i områdets övriga geografiska förutsättningar och den
specifika problembilden så kan mycket goda resultat uppnås genom metoden (a a). Även en
meta-analys har gjorts gällande forskning om alley gating, där speciellt inbrott visat på
signifikanta minskningar tack vare metoden (Sidebottom m.fl. 2017). Dessutom har
förflyttning av brottsligheten till närliggande områden inte kunnat bevisas, utan snarare har
den minskande effekten kunnat sprida sig utanför problemområdet (a a).
Eventuella begränsningar
Ett antal relevanta uppmaningar beskrivs i forskningen gällande alley gating för att metoden
ska fungera tillfredsställande. Bland annat bör de som kommer att påverkas av förändringen
vara positivt inställda till åtgärden samt att de är införstådda med deras ansvar i
förverkligandet (Sidebottom m.fl. 2017). Detta är en förutsättning då metoden inte kan
fungera om exempelvis bommarna inte hålls låsta när obehörig trafik ej bör vara där. I det här
fallet behöver dock inte detta bli ett problem, då samtliga näringsidkare upplevde trafiken på
Holma torg som ett problem och flera föreslog en minskad åtkomst för biltrafik till platsen.
Ytterligare praktiska detaljer som beskrivs för att få metoden att fungera är bland annat att
valet av bom bör vara anpassat för ändamålet, där de i det här fallet förslagsvis borde vara
enkla att öppna och stänga för varuleveranser, sophantering, utryckningsfordon och övriga
som måste ha tillgång till platsen. Dessutom bör en plan för vem som ska distribuera
nycklarna skapas (Sidebottom m.fl. 2017). För att få allt detta att fungera ska därför vikten av
god samverkan mellan Polisen och andra relevanta aktörer, som exempelvis MKB,
gatukontoret och de lokala näringsidkarna framhävas. Detta diskuteras vidare senare i
rapporten.
20
En ytterligare aspekt av CPTED som bör lyftas fram är att göra området mer trivsamt för
medborgarna att vistas i (Cozens, Saville & Hillier 2005). I dagsläget framkommer av denna
undersökning att de boende i Holma ofta undviker torget då det är en plats där de känner sig
otrygga, vilket har lett till att kriminaliteten kunnat ske ännu mer öppet. Därför är det relevant
att motivera för att göra torget till en plats där medborgarna kan träffas och umgås för att
vidare minska brottsligheten som pågår genom en större närvaro av Holmas boende. Dock är
det rimligt att först få bukt med de omedelbara problemen med trafiken och dess följder för att
sedan skapa naturliga mötesplatser där individer i alla åldrar tryggt kan umgås.
Ytterligare ett alternativ för att minska trafiken på torget, om förslaget med bommar inte
skulle vara praktiskt genomförbart, är att förbjuda obehörig biltrafik på platsen vid vissa
tidpunkter genom vägmärken med en tilläggstavla. Detta har, enligt kommunikation med
Polisen, fungerat tillfredsställande på exempelvis Norra Grängesbergsgatan i Malmö där
mycket problem tidigare kretsade kring trafiken på gatan, likt problemen på Holma torg
(Polisen Malmö, personlig kommunikation 5 maj 2017). Dock ska det lyftas att detta till en
början kräver enorma resurser för att införliva de nya trafikreglerna, där Polisen måste vara på
plats och bötfälla de bilar som bryter mot dessa, vilket kan vara ett potentiellt problem för
lokalpolisen.
Hot spot- och targeted policing
Resultatet från den här undersökningen indikerar på att Holma torg är en så kallad ”hot spot”,
en geografisk plats som är särskilt utsatt för brott (Braga, Papachristos & Hureau 2014).
Exempel på lämpliga åtgärder är därför hot spot policing och targeted policing.
Beskrivningar av åtgärd
Hot spot policing är en form problemorienterat polisarbete där extra polisiär närvaro och
insatser riktas mot platser med hög brottsfrekvens (Avdija 2008). Targeted policing är en
likvärdig metod, men med insatser som inte bara är specifika för plats utan även för brottstyp,
en viss typ av förövare och tid (a a). Targeted policing som metod dessutom är evidensbaserat
i större utsträckning än hot spot policing (a a).
Involverade aktörer
Polisen.
21
Vetenskaplig förankring
En experimentell studie från Massachusetts, USA visade på en minskning av narkotikahandel
med cirka 62 % i de testområden där problemorienterat polisarbete tillämpats (Braga & Bond
2008). Samtidigt visade en liknande studie som genomfördes i Virginia, USA, ett resultat på
en minskning av narkotikarelaterade brott med hela 92 % vid tillämpningen av hot spot
policing (Smith 2001). Effekterna av insatserna varade i upp till sex månader i en del av
områdena och man fann inga tecken på att det skedde någon förflyttning av brott till
omkringliggande områden (a a). Då just narkotikahandel är ett av de främsta problemen i
Holma, och mer specifikt på Holma torg, är hot spot policing därför en mycket passande
åtgärd som skulle kunna motverka och reducera narkotikahandeln.
Av de studier som genomförts i Sverige för att testa effekterna av hot spot policing
framkommer det ingen signifikant förändring i brott vid och efter införandet av åtgärden
(Frogner, Andershed, Lindberg & Johansson 2013; Gerell 2016). Värt att nämna är dock att
dessa studier fokuserat på våldsrelaterade brott, vilket i detta fall inte är lika relevant och hot
spot policing kan därför ändå vara lämpligt att införa i Holma.
I Texas, USA, genomfördes en studie som undersökte utfallet av problemorienterat
polisarbete tillämpat på ett mindre begränsat område där resultatet uppvisade en minskning av
bland annat rapporterade trafikbrott (Worrall 2016). Då trafikbrott är en stor del av
problematiken på Holma torg kan alltså åtgärder som hot spot- och targeted policing
lämpligen tillämpas även ur denna aspekt.
Eventuella begränsningar
Eventuell kritik som kan riktas mot hot spot- och targeted policing är att det är en mycket
resurskrävande åtgärd, och då Polisens resurser är begränsade kan detta vara problematiskt.
Dock visar en experimentell studie från Minneapolis där targeted policing tillämpades att ju
längre Polisen patrullerade i ett område desto mer sjönk brottsnivån, men att denna effekt
avtog efter 15 minuters patrullering (Avdija 2008). Frekvent rotation i Polisens patrullering
visade sig alltså vara mer effektivt än långvarig patrullering i ett område (a a). Polisen skulle
således inte behöva patrullera Holma torg i mer än 15 minuter åt gången varannan timme för
att uppnå önskad effekt.
22
En ytterligare experimentell studie visar även att ökad närvaro av uniformerade civilanställda,
utan samma befogenheter som en utbildad Polis men med en uniform likvärdig Polisens,
också har en brottsreducerande effekt på hot spots (Ariel, Weinborn, & Sherman 2016).
Denna typ av åtgärd kan vara mindre resurskrävande och kostsam, och ändå uppnå önskade
brottsreducerande effekter.
Det är tänkbart att ökad polisnärvaro, som hot spot- och targeted policing innefattar, kan leda
till en ökad känsla av otrygghet, vilket givetvis inte skulle vara önskvärt i Holma. Dock finns
det studier som motbevisar detta, där man funnit stöd för att folkets uppfattade trygghet och
förtroende för Polisen var oförändrat under och efter införandet av problemorienterat
polisarbete i deras närområde (Ratcliffe, Groff, Sorg & Haberman 2015).
Sammanfattningsvis verkar problemorienterat polisarbete i form av exempelvis hot spot
policing vara en lämplig åtgärd att tillämpa i Holma, i synnerhet på Holma torg utifrån den
formulerade problembilden. Dock berör problembilden inte bara en specifik plats utan också
specifika brottstyper, en viss typ av förövare och tid. Narkotikahandel och trafikbrott är de
självklara brottstyperna, och även om ungdomsgängen som vistas på torget inte nödvändigtvis
begår brott har detta upplevts som ett problem och är den typ av individer åtgärderna bör
riktas mot. Slutligen visade problembilden att det är främst under kvällstid som de flesta
problem äger rum. Targeted policing och hot-spot policing är därför ytterst relevant att
tillämpa, inte minst då dessa som tidigare nämnt är evidensbaserade arbetssätt.
Kameraövervakning
Ytterligare en åtgärd som bör övervägas är kameraövervakning. Trots att åtgärden har visat på
skilda resultat anses den kunna vara lämplig att använda på Holma torg.
Beskrivning av åtgärd
Användandet av kameraövervakning syftar till att bland annat avskräcka en individ från att
begå brott på grund av rädsla att bli påkommen och dömd (Farrington, Gill, Waples &
Argomaniz 2007). Det är även möjligt att det leder till att fler människor vågar vistas i
området, vilka kan ses som naturliga väktare (a a).
Involverade aktörer
Malmö stad, MKB, Riksbyggen och Polisen.
23
Vetenskaplig förankring
En metaanalys gällande kameraövervakning har visat på en positiv effekt gällande bilbrott
och på bilparkeringar (Welsh & Farrington 2007). Trots att torget i Holma inte är en
parkeringsplats är fordon på torget en stor del av problematiken, vilket gör att
kameraövervakning trots allt kan tänkas ha en positiv inverkan på torget.
En studie genomförd i Ohio, USA, visade däremot att kameraövervakning enbart hade
brottsförebyggande effekter i bostadsområden (Lim & Wilcox 2017). Den signifikanta
minskningen gällde då misshandel, rån och inbrott (a a).
Kameraövervakning har även använts och utvärderats i Sverige med delade resultat (Blixt
2003; Marklund & Holmberg 2015). Till exempel har kameraövervakning tillsammans med
andra brottsförebyggande åtgärder lett till en minskning av brottsligheten på
Möllevångstorget, Malmö (Blixt 2003). Dock gör detta att man inte med säkerhet kan
fastställa hur stor del av minskningen som berott på kamerorna (a a).
Även om kameraövervakning har visat på skilda effekter tycks det under vissa omständigheter
kunna ha en positiv inverkan på brottslighet om det implementeras korrekt (Farrington m.fl.
2007; Lim & Wilcox 2017; Welsh & Farrington 2009). Åtgärden bör riktas mot torget då det
är där en stor del av problematiken förekommer. Förslagsvis bör kamerorna framförallt
används på kvällar och nätter då problembilden gett indikationer på att mycket sker vid dessa
tidpunkter. Dessutom visar forskning att kameraövervakning har störst inverkan på platser där
det redan förekommer mycket kriminalitet (Blixt 2003), vilket gör det tänkbart att kameror
kan vara en lämplig åtgärd att införa på Holma torg.
Kameraövervakning har också visat sig vara mer effektivt på planerad brottslighet i
jämförelse med exempelvis misshandel under påverkan av alkohol eller andra impulsiva brott
(Blixt 2003; Farrington m.fl. 2007). Brottsligheten som sker på Holma torg, exempelvis den
utbredda narkotikahandeln, torde kunna räknas som en mer planerad verksamhet vilket skapar
ett ytterligare argument för att kameraövervakning skulle kunna fungera på torget.
Att Holma torg dessutom är en begränsad yta som borde kunna täckas helt av
kameraövervakning gör det ännu mer lämpligt för åtgärden, vilket är en förutsättning för att
metoden ska kunna fungera (Blixt 2003). Om ett område inte fullständigt täcks av kamerorna
24
kan brott ske på platserna som kamerorna inte täcker, vilket helt tar bort effekten av åtgärden
(Farrington m.fl. 2007).
Eventuella begränsningar
Forskningen gällande kameraövervakning visar generellt på väldigt spridda resultat, där vissa
studier menar att metoden är väldigt tillfredsställande medan andra hävdar att
kameraövervakning inte fungerar brottsförebyggande alls. Vissa studier visar dock att
åtgärden kan ha en minskande effekt på brottslighet under rätt omständigheter. Mer forskning
krävs för att få fram vilka dessa specifika omständigheter är, så att man på bästa sätt kan
använda sig av kameraövervakning som en fungerande åtgärd (Welsh & Farrington 2007).
Vid implementering av kameraövervakning är det viktigt att beakta förflyttningseffekten av
kriminalitet. Studier har visat att en viss grad av förflyttning förekommer (Cerezo 2013;
Waples, Gill, Fisher 2009). Dock finns inga specifika mönster i hur denna effekt förekommer
(Waples m.fl. 2009).
Sammanfattningsvis kan kameraövervakning vara en lämplig åtgärd att införa på Holma torg
trots den relativt svaga evidensen om metoden, då den under särskilda omständigheter kan ha
en preventiv effekt på brottslighet.
Tidig och senare social prevention
Utifrån den framtagna problembilden i Holma framkom hur ungdomsgäng och bruk av
alkohol och narkotika beskrivs som problem i området. För att minska dessa företeelser
långsiktigt anses det vara lämpligt att även införa ett eller flera sociala åtgärdsprogram som
syftar till att förändra individers brottsbenägenhet samt inställning till alkohol och narkotika.
Beskrivning av åtgärd – tidig social prevention
Den tidiga sociala preventionen är menad att redan under graviditeten och förskoleåldern
minska riskfaktorer för brottsligt beteende, där aktörer inom Socialtjänst samt hälso– och
sjukvården är relevanta för att uppnå en förändring redan i ett tidigt stadie i individers liv
(Wikström & Torstensson 1997).
En form av tidig social prevention är hembesöksprogram som görs under graviditeten och
tidigt efter barnets födsel. Hembesöksprogram har implementerats i olika städer under olika
25
tidsperioder med syfte att öka föräldrars kännedom om olika riskfaktorer samt ha en inverkan
på föräldrarnas uppfostran (Homel 2005).
Involverade aktörer
Socialtjänsten, Region Skåne (mödrahälsovården och barnhälsovården) och Polisen.
Vetenskaplig förankring
Ett beprövat program är bland annat Prenatal/early infancy program in Elmira, där hembesök
gjordes till förstagångsmödrar under två års tid (Homel 2005). Åtgärden var tänkt att ge
föräldrar stöd och utbildning gällande föräldraskap, sjukdomar och eventuella riskfaktorer för
kriminellt beteende (a a). Resultatet visade att åtgärden medfört en mindre andel för tidigt
födda barn, flera av mammorna fick ett jobb eller hade utbildat sig under tiden för åtgärden
samt att en mindre andel fall av barnmisshandel rapporterades (a a). Ytterligare en utvärdering
gjordes 15 år efter implementeringen vilken visade att en mindre andel av både mammorna
och barnen som deltagit i åtgärdsprogrammet hade blivit arresterade för brott (a a).
Programmet hade dessutom en positiv effekt på deras rökning och alkoholkonsumtion (a a).
Ytterligare ett hembesöksprogram som följts upp med longitudinella studier är Perry
preschool program, där även ett dagligt förskoleprogram genomfördes (Homel 2005).
Programmet implementerades när barnen var tre eller fyra år gamla, för att sedan följas upp
varje år tills de var elva, och därefter mer sporadiskt fram tills att de var 40 år (Homel 2005).
Uppföljningen visade att vid 15 års ålder hade deltagarna en lägre andel självrapporterad
brottslighet än kontrollgruppen, vid 19 års ålder hade färre av deltagarna i programmet
jämfört med kontrollgruppen blivit arresterade för brott samt att vid 27 års ålder var det
dubbelt så många i kontrollgruppen som någon gång blivit arresterade (a a). När
experimentgruppen var 40 år gamla var andelen deltagare som blivit dömda för fem eller fler
brott mycket färre än i kontrollgruppen (a a).
Utifrån dessa program framhävs det tydligt hur effekten av tidig social prevention inte endast
har en tillfällig påverkan på föräldrarnas beteende, utan även en långsiktig påverkan på både
föräldrar och barn. Studierna poängterar att det krävs en samverkan mellan flera
samhällsaktörer för att på bästa sätt uppnå ett långsiktigt resultat. I dessa program var det
hälso- och sjukvården som var de drivande aktörerna.
26
Eventuella begränsningar
Till skillnad från situationell prevention uppvisar social prevention ingen direkt inverkan på
problemet ifråga, utan beroende på program tar det ofta flera månader eller till och med år
innan programmen uppvisar ett resultat. Därmed är det av största relevans att göra tydliga
uppföljningar under programmens gång. Detta kan vara problematiskt, då både sjukvården,
kommunen och Polisens resurser ofta är begränsade för den typen av arbete. Ytterligare
svårigheter är att de flesta sociala preventionsprogram är väldigt långsiktiga och därför kan
vara både tids- och kostnadskrävande. Dock bör de långsiktiga resultaten trots allt framhävas,
vilka är ytterst relevanta för att skapa trygga och fungerande samhällsmedborgare.
Beskrivning av åtgärd – senare social prevention
Senare social prevention riktar sig istället till skolan och Socialtjänsten. Skolan är en aktör
som har en betydande roll för det brottspreventiva arbetet, då ungdomarna spenderar så pass
stora delar av sin vardag där och på så sätt har en viktig del i barn och ungas bildande av
självkontroll (Wikström & Torstensson 1997).
Involverade aktörer
Socialtjänsten, Polisen och lokala skolor.
Vetenskaplig förankring
Life skills training program är ett program som syftar till att förändra individers substansbruk
och är tänkt att rikta sig till den generella populationen i en specifik miljö, exempelvis i skolor
(Griffin & Botvin 2010). Beroende på tid och resurser kan utbildningen anpassas till att ske
antingen en eller fler gånger i veckan tills programmet är slutfört och kan implementeras både
av lärare eller av exempelvis hälsorådgivare (a a). En systematisk litteraturstudie gällande
Life skills training program visar att programmet haft en positiv effekt på individers
substansbruk, samt att det haft en positiv inverkan på individers inställning till alkohol och
droger (a a). Utöver detta har programmet utvärderats i Tyskland och Italien, där metoden
främst tycks påverka deltagarnas attityder gentemot drog- och alkoholanvändning (Giannotta
& Weichold 2016). Dock visar resultatet att även deltagarnas bruk av substanser minskat,
samt att de efter programmet var mindre mottagliga för kamratpåverkan (Giannotta &
Weichold 2016). Dessutom bedömdes programmet som lätthanterligt av både lärare och
27
elever, samt att det ansågs positivt att lärare på den aktuella skolan kunde utföra utbildningen
istället för någon utomstående (Giannotta & Weichold 2016).
En metod som använts och utvärderats i Sverige när problematik hos ungdomar redan uppstått
är framtidssamtal (Gustavsson 2015). Det är ett sätt för Polis och socialsekreterare att
tillsammans med föräldrar genomföra strukturerade samtal med ungdomen bland annat i syfte
att få individen att inse konsekvenserna av ett kriminellt beteende, samt att involvera
föräldrarna i det brottsförebyggande arbetet (a a). Resultaten av metoden har varit goda, där
endast 13 % av ungdomarna som deltagit i programmet återfallit i ett normbrytande beteende
(a a). Föräldrarna kan genom dessa samtal få mer insikt i ungdomens livsstil och handlingar.
Engagemang från föräldrar har visat sig ge en stark positiv effekt på individens inblandning i
brottslighet (Johnson, Giordano, Manning, Longmore 2011).
Eventuella begränsningar
Samtliga ekonomiska problem som förekommer vid tidigare social prevention är även
aktuella vid senare social prevention. Utöver detta krävs dessutom ett gott samarbete mellan
flera aktörer för att få liknande program att fungera tillfredsställande. Förslagsvis bör därför
Polisen inleda ett samarbete med Holmaskolan, liknande det som skett i Kroksbäck, vilket
kommer diskuteras vidare senare. Om detta samarbete brister finns risken att
implementeringen av åtgärdsprogrammen mister sin effekt.
Sammanfattningsvis bör vikten av att använda sig av social prevention för att minska
problemen i Holma framhävas. Mer specifikt visar forskning att tidig social prevention, i form
av exempelvis hembesök hos familjer i riskmiljöer, uppvisar en positiv effekt på framtida
brottslighet. Därmed går det att motivera för Polisen att i samarbete med aktörer som
mödrahälsovården och socialtjänsten utvecklar ett brottsförebyggande samarbete redan innan
barnen har fötts samt under tidig barndom.
Även senare social prevention i skolan har en stark brottsförebyggande effekt, där Polisen
med fördel kan inleda ett samarbete med Holmaskolan, likt det som skett i Kroksbäck, för att
långsiktigt bygga upp ett förtroende hos medborgarna. Ett av de större problemen som
framkom i undersökningen i Holma var otrygghet gällande ungdomsgäng, vilket motiverar för
insatser som riktar sig till just barn och unga.
28
Ingången
Ungdomsgäng som uppehåller sig i området har enligt den här studien genererat oro bland
medborgarna i Holma, även om det inte framkommer huruvida ungdomarna är inblandade i
brottslig aktivitet eller inte. Ungdomar som “hänger” ostrukturerat har enligt forskning visat
sig vara en stark riskfaktor för kriminalitet (Svensson & Oberwittler 2010), och därför är det
relevant att föreslå en åtgärd för att ge ungdomar en meningsfull vardag.
Beskrivning av åtgärd
Ingången är en verksamhet som bedrivs av Malmö stad och som redan finns i Holma, vilken
arbetar med att stödja lokala ungdomar och unga vuxna mellan 15 och 25 år genom att bland
annat hjälpa de att söka jobb samt ge de en sysselsättning för att undvika just det
ostrukturerade “hänget”. Ingången har ett antal områdesguider som arbetar ute i området och
försöker nå ungdomar och unga vuxna och erbjuda dem stöd. Malmö stad bör därför i ett
brottsförebyggande syfte ge utökade resurser till Ingångens aktiviteter, där Polisen kan
medverka för att skapa ett långsiktigt gott förtroende mellan ungdomar och Polis.
Involverade aktörer
Malmö stad (Ingången) och Polisen.
Vetenskaplig förankring
Studier visar att individer som har en meningsfull sysselsättning och egen försörjning är
mindre benägna att begå brott (King 2013) och det finns även evidens för att ungdomar som
fokuserar på sin skolgång och uppnår goda resultat uppvisar mindre brottsligt beteende
(Shannon & Ring 2009). Att umgås med kriminella kamrater har däremot visat sig vara en
riskfaktor för individens egen brottslighet (a a). Ingångens verksamhet fokuserar just på dessa
riskbeteenden där de arbetar för att ge unga vuxna en meningsfull vardag samt att motverka
att de rekryteras till en kriminell livsstil.
Eventuella begränsningar
Ingångens resurser är väldigt begränsade, vilket dessvärre kan göra att flera ungdomar som
skulle behöva stöd och hjälp inte har möjlighet att få den trots att Ingången existerar. Med
utökade resurser skulle Ingången kunna anställa fler områdesguider och coacher och på så vis
29
nå ut till fler unga vuxna i Holma och utöka det positiva arbete som redan pågår. Långsiktigt
bör detta kunna ge goda brottsförebyggande och trygghetsskapande resultat.
Grannsamverkan
Ungefär hälften av de respondenter som deltog i den här studien uppgav att de kände sig
delvis eller mycket otrygga i Holma, vilket som tidigare beskrivet är en jämförelsevis hög
siffra då ungefär 30 % av Malmös invånare generellt uppgav att de kände sig delvis till
mycket otrygga i sitt bostadsområde i Malmös områdesundersökning (Ivert m.fl. 2013). I
Holma tycktes en stor källa till oro vara ungdomar som uppehåller sig i området utan någon
naturlig övervakning från föräldrar eller andra vuxna. Att därför föreslå åtgärder i syfte att öka
den kollektiva styrkan i området är mycket relevant, då detta kan öka tryggheten samt att den
naturliga övervakningen ökar (Ivert m.fl. 2013). Grannsamverkan är en åtgärd som redan
tillämpas i Holma, dock bör fördelarna med arbetet framhävas.
Beskrivning av åtgärd
Grannsamverkan syftar till att boende i ett område aktivt ska delta i det brottsförebyggande
arbetet. Genom att vara uppmärksamma och engagera sig i det som händer i området finns
förhoppningen att brott kan förhindras genom att exempelvis observera vilka som vistas i
området, uppmärksamma lokala ordningsstörningar och tillkalla Polis vid behov. Detta ökar
även den naturliga bevakningen av områden vilket kan tänkas att öka tryggheten och minska
brottsligheten (BRÅ 2017). Kommunen och Polisen deltar ofta och bidrar med utbildning om
hur man får grannsamverkan att fungera tillfredsställande samt håller nära kontakt med
deltagarna för att få information om hur arbetet fortskrider.
Involverade aktörer
Medborgare, Polisen, MKB, Riksbyggen och Malmö stad.
Vetenskaplig förankring
Forskning gällande grannsamverkans effekter på brottslighet har visat på skiftande resultat,
dock med merparten positiva följder (Bennett, Holloway & Farrington 2009). Utifrån en
amerikansk studie kunde forskarna påvisa att aktivare invånarna och fler interaktioner
sinsemellan resulterade i en starkare känsla av grannskapet, vilket bidrar till ökad gemenskap
(Hur & Bollinger 2015). Effektiv kommunikation bidrog till att viktig information
30
förmedlades till invånarna, oavsett om det var något positivt eller negativ, vilket ledde till att
de boende utifrån deras förmågor kunde skapa effektiva åtgärder vid behov (Hur & Bollinger
2015). Under studien framkom det dessutom att kommunikation och planering är bland de
viktigaste faktorerna för en lyckad grannsamverkan (a a). Att tillsammans bibehålla en god
social och fysisk miljö bidrog till att de boende i större utsträckning upplevde en
tillfredsställelse och stolthet gällande sitt bostadsområde (a a).
Eventuella begränsningar
Som tidigare nämnt framkom av en litteraturstudie att forskningen inte är odelat positiv
gentemot grannsamverkan som brottspreventiv åtgärd (Bennett, Holloway & Farrington
2009). Av de 36 granskade forskningsresultaten visade sex vetenskapliga studier att
grannsamverkan kunde ha en negativ effekt på brottsligheten i ett område. Dock ska det som
tidigare beskrivet framhävas att 19 studier var positiva och övriga visade inte på någon
förändring i brottsnivån (a a). Trots de delade resultaten är det även tänkbart att
grannsamverkan kan ha en positiv inverkan på relationer mellan aktörer och boende i
området. Att förbättra ett bostadsområde kräver tid och ansträngning samtidigt som det aldrig
finns en garanti om en positiv utveckling (Hur & Bollinger 2015). Dock är det av stor vikt att
samverkan mellan en tredje part, exempelvis kommunen, involveras i samverkan (a a). Vissa
fysiska konstruktioner är bortom medborgarnas kontroll och de måste då kunna vända sig till
en yttre aktör som förhoppningsvis kan bidra med goda förutsättningar för det aktuella
området. Grannsamverkan är dessutom en åtgärd som kräver en god kommunikation mellan
medborgarna, vilket i många fall kan vara svårt. Bristande kommunikation kan dessutom
resultera i att invånarna inte finner ett intresse av att delta i grannsamverkan (Hur & Bollinger
2015).
VIKTEN AV SAMVERKAN
I det relativt nya arbetssättet med medborgarlöften motiveras starkt för ett bra samarbete med
kommunerna och andra lämpliga aktörer, vilket är relevant för att metoden ska fungera
tillfredsställande (Berg m.fl. 2016). Nedan presenteras inledningsvis hur Polisens arbete i
samverkansprocessen ska ske, för att sedan redogöras för hur arbetssättet praktiskt kan
tillämpas i Holma.
31
Generellt om samverkan
Att reducera brottsligheten och öka tryggheten i samhället är inte ett lätt arbete och det krävs
stora resurser för att brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder ska fungera
tillfredsställande. Därför bör vikten av en samverkan mellan olika aktörer starkt framhävas, då
en organisation eller myndighet inte kan bära ansvaret för en så pass vital samhällsuppgift. På
så sätt blir preventionsarbetet dessutom mer effektivt, då de olika aktörernas resurser och
kompetenser kan användas på bästa möjliga sätt för att uppnå de brottsförebyggande och
trygghetsskapande mål som sätts upp (Berg m.fl. 2016). Syftet är alltså att skapa ett
effektivare arbetssätt där flera aktörer samverkar för att uppnå ett gemensamt mål (a a).
Inledningsvis i samverkansprocessen kartlägger och skapar de olika aktörer en separat
problembild (Agevall & Jonnegård 2010). Vanligtvis är Polis och kommun de drivande
aktörerna men även ytterligare relevanta parter kan delta. Därefter skapar de inblandade
aktörerna en gemensam problembild samt tar fram lämpliga åtgärder som sedan
implementeras (Berg m.fl. 2016). Det avslutande steget i samverkansprocessen är
uppföljning, vilket innebär att man utvärderar och analyserar effekterna av arbetet men även
hur arbetsprocessen har fungerat (a a). Samtliga aktörerna bör vara överens om att det
brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet sker ur ett långsiktigt perspektiv. För att
samverkan ska fungera krävs en god och fortlöpande kommunikation mellan de inblandade
parterna. Om kommunikationen är bristfällig kan detta medföra att arbetet gällande
medborgarlöften blir lidande och de eftersträvade effekterna uteblir (Berg m.fl. 2016).
Samverkansöverenskommelse är grunden för en fortlöpande och kontinuerlig positiv
samhällsutveckling. Att inkludera flera aktörer för att tillsammans främja samhället har stor
betydelse, då man kan åstadkomma mycket mer genom samarbeten.
Samverkan för ett bättre Holma
Flera av de förslag på medborgarlöften som beskrivits i denna rapport är beroende av ett antal
utomstående aktörer för att de ska vara genomförbara för Polisen. En viktig aktör är givetvis
Malmö stad, som ovan beskrivet måste inleda en samverkansprocess med Polisen för att
arbetssättet ens ska kunna påbörjas.
Gatukontoret är en del av Malmö stad som bör involveras och som kan underlätta enormt i det
brottsförebyggande arbetet, specifikt på Holma torg. Då mycket av den problematik som idag
32
existerar i området kretsar kring trafiken på torget, som underlättar för narkotikaförsäljning
och skapar oro bland medborgarna, bör detaljplanen utvärderas och förhoppningsvis
förändras. Åtgärdsförslaget gällande Alley Gating är beroende av gatukontoret som aktör, där
de hinder för trafiken som förhoppningsvis kan sättas upp även kan engagera skolungdomar
till exempelvis ett konstprojekt. Detta måste göras i samverkan med gatukontoret där en tydlig
kommunikation om de problem som uppstått är väsentlig för att kunna uppfylla flera av de
medborgarlöften som föreslås i den här rapporten.
Ytterligare en mycket relevant aktör som bedrivs av Malmö stad och som redan är verksam i
området är Ingången. Ett samarbete mellan Polisen och Ingången skulle var gynnsamt i flera
olika aspekter, där Ingångens verksamhet grundar sig i att ge ungdomar och unga vuxna en
meningsfull vardag, vilket långsiktigt borde fungera brottspreventivt. På så sätt strävar Polisen
och Ingången redan mot samma mål vilket är en mycket bra grund för att inleda ett samarbete
genom exempelvis föreläsningar av Polisen eller att bara erbjuda sina resurser till Ingångs
redan aktiva arbete.
Även Region Skåne bör med fördel involveras i arbetet med de föreslagna medborgarlöftena
med syfte att inleda en tidig social prevention i området, vilken som tidigare beskrivet är en
av de viktigaste brottspreventiva metoderna för att kunna se långsiktiga resultat.
Mödrahälsovården, barnhälsovården och socialtjänsten är viktiga parter för att den typen av
åtgärd ska vara möjliga att genomföra.
"Torget är ödsligt, borde vara mer människor och rörelse där."
I Holma är MKB en enormt viktig aktör som har stort inflytande på området då de äger
majoriteten av fastigheterna, samt att den övervägande delen av Holmas medborgare hyr sin
bostad av dem. Dessutom har det framkommit under denna studie att flertalet medborgare
gärna vänder sig till MKB med flertalet problem som uppstår, vilka inte alltid är relaterade till
bostaden, utan även när det gäller något av brottslig karaktär. På så sätt bör den goda
kommunikation som redan tycks vara välfungerande mellan MKB och Polisen fortsätta och
kan fördjupas genom gemensamma projekt och samarbeten. Det är dessutom betydelsefullt att
samarbetet mellan Polisen och de lokala näringsidkarna är välfungerande, delvis då de är en
viktig del i att få Holma till en trivsam plats, men också då de ofta har mycket information om
vad som pågår i området. På så sätt kan en samverkan mellan Polisen, MKB och de lokala
näringsidkarna öka tryggheten i området och få torget till en naturlig mötesplats för. Att
33
därför stödja exempelvis event, marknader eller att öppna ett lokalt café på torget kan
förhoppningsvis öka den kollektiva styrkan i området.
Slutligen bör även framhävas att en samverkan mellan Polisen och kriminologer på
exempelvis kommunen eller dylikt kan vara mycket relevant, detta för att kunna göra en god
utvärdering av arbetet och utvecklingen som sker i Holma. Kriminologer skulle kunna fungera
som ett stöd i hela processen från datainsamling till utvärdering, där en stor del av Polisens
resurser skulle kunna användas mer effektivt.
KOMMUNIKATIONSPLAN FÖR KOMMANDE LÖFTEN
Vid genomförandet av undersökningen i Kroksbäck framkom att respondenterna inte kände
till medborgarlöften och inte heller vilka som varit gällande i området. Tidigt i
undersökningen blev det tydligt att kommunikationen mellan Polis, medborgare och andra
inblandade aktörer måste förbättras.
Förslagsvis bör Polis och fastighetsägare arbeta tillsammans för att förbättra
kommunikationen med medborgarna. Detta kan ske exempelvis genom att informationsblad
sätts upp i trappuppgångar på anslagstavlorna där de boende får information gällande Polisens
arbete med medborgarlöften i deras bostadsområde och vilka löften som framtagits genom
deras medverkan. På så sätt får de boende i området även bekräftelse på att deras deltagande
har gett resultat. Löftena kan även annonseras i den lokala tidningen för att nå fler individer.
Polisen i Malmö och Malmö stad kan genom sin hemsida och sociala medier informera om
deras arbete med medborgarlöften. Övriga viktiga aktörer, som fastighetsförvaltare, bör vara
en del av kommunikationen som sker med de boende gällande löftena. Detta då Polisen har
bristande resurser och till exempel MKB och Riksbyggen kan ha bättre förutsättningar att nå
ut till fler boende med information. Det viktigaste är att informationen når ut till så många
medborgare som möjligt, vilket gör det relevant att använda flera olika plattformar för att
kommunicera ut arbetet. Detta då undersökningen i Kroksbäck påvisade att kännedom om
Polisens arbete ökar förtroendet för myndigheten.
Sammanfattningsvis är lärdomen från studien i Kroksbäck att kommunikationen gällande
arbetet med medborgarlöften måste förbättras. Om fler medborgare känner till arbetssättet är
34
förhoppningen att fler individer engagerar sig i det brottsförebyggande och trygghetsskapande
arbetet.
UTVÄRDERINGSPLAN
Att undersöka huruvida de åtgärder som implementeras har gett resultat eller inte är av största
vikt i det brottspreventiva och trygghetsskapande arbetet. Detta för att kunna utvärdera om
arbetet bör fortskrida eller ändras för att uppnå önskad effekt. Nedan följer rekommendationer
på hur utvärderingen av de föreslagna situationella och social åtgärderna med fördel kan
genomföras i samverkan med exempelvis kriminologer.
Utvärdering av föreslagna situationella åtgärder
Den medborgarenkät som genomfördes i Holma bör vara en bra grund för utvärderingsarbetet,
där undersökningen helt eller delvis kan replikeras efter att arbetet med medborgarlöften
införts. På så sätt kan för- och eftermätning göras på de frågor som ställts, vilket gör det
möjligt att analysera resultaten av arbetet. Vidare bör även utvärderingen rikta sig mot
näringsidkare, nyckelinformanter och medarbetare hos Polisen då de varit en viktig del i
arbetet med att ta fram den problembild som presenteras i den här rapporten. Eftersom
respondenterna i medborgarenkäten var ett slumpmässigt urval av Holmas invånare, samt att
nyckelinformanter och lokala näringsidkare var anonyma är det inte väsentligt att det är exakt
samma individer som får besvara enkäten igen. Resultatet bör trots allt vara representativt för
området och istället borde ett nytt slumpmässigt urval ske för utvärderingen. Dessutom var
den information som kom in från olika källor väldigt samstämmig och därför är det mycket
relevant att utvärdera arbetet på samma sätt som problembilden formulerades.
Ytterligare ett förslag för att utvärdera implementerade situationella åtgärdsprogram är att
använda sig av ett så kallat indirekt effektmått (Grevholm 2000). Utifrån denna form av
utvärdering mäts åtgärdens resultat genom att undersöka förändringen av antalet besökare och
typer av individer på en viss plats (a a), exempelvis Holma torg. Utvärderingsmåttet
genomförs genom att aktuella aktörer redan innan implementeringen undersöker hur många
som besöker platsen, för att sedan mäta huruvida antalet besökare har ökat, minskat eller är
detsamma efter implementeringen (Grevholm 2000). En ökning av antalet besökare skulle
vara en indikation på en förbättring av platsen, då den här studien visar att Holma torg är den
35
plats som undvikits av flest respondenter i området. Det man dock ska ha i åtanke är att det
givetvis även kan vara andra faktorer som påverkar besöksantalet, exempelvis väder och
årstid, men det kan ändå i kombination med andra mätningar vara en relevant betraktelse.
Att dessutom använda officiell brottsstatistik eller Polisens egen statistik gällande
utryckningar och dylikt är relevant i utvärderingsarbetet. Trots att det inte alltid är ett korrekt
mått på den faktiska brottsligheten torde utvecklingen kunna följas genom exempelvis antalet
anmälda brott. Har statistiken kontinuerligt minskat sedan en åtgärd har införts är det en
ytterligare indikation på att arbetet fungerar tillfredsställande. Givetvis ska även nämnas att
statistiken kan påverkas av diverse yttre faktorer, som exempelvis en ökad
anmälningsbenägenhet, eller att det i och med en ökad polisiär närvaro sker fler gripanden i
området. Har man dessa faktorer i åtanke kan ändå statistiken vara en fingervisning på den
faktiska brottsutvecklingen.
Utvärdering av sociala preventionsåtgärder
Sociala åtgärder är ett långsiktigt arbete där utvärderingen också bör ske under tiden för
åtgärden. Goda resultat bör inte eftersträvas direkt, utan det är viktigt med förståelse för att
effekterna eventuellt inte blir märkbara förrän efter flera år. Dock måste uppföljning av
åtgärderna givetvis fortfarande ske. Även detta kan göras genom en trygghetsmätning, analys
av officiell brottsstatistik samt framförallt genom nära kontakt mellan Polisen och övriga
involverade aktörer som exempelvis skolan och Region Skåne.
Att Polisen även följer det metodstöd som är framtaget för arbetet med medborgarlöften är
väsentligt, vilket i annat fall kan försvåra utvärderingen av åtgärderna. Detta då det kan vara
problematiskt att avgöra om åtgärden inte gett effekt på grund av dess utformning eller på
grund av att metodstödet inte har efterföljts. Utvärderingsprocessen kan dessutom underlättas
genom ett samarbete mellan Polisen och kriminologer, för att på så sätt ta till vara på de
resurser och kompetenser som finns i samhället. Detta kommer att beskrivas mer ingående
nedan.
36
DISKUSSION
Problembilden som formulerades för Holma baserades på fyra olika perspektiv;
medborgarnas, nyckelinformanternas, lokala näringsidkares samt polisens insikt i området.
Detta gjordes i syfte att få en så representativ problembild som möjligt. Då samtliga av dessa
perspektiv visade sig vara väldigt samstämmiga, där problem gällande trafik, narkotika och
ungdomsgäng var återkommande, bör den formulerade problembilden vara relevant och
representativ för området.
Trots att urvalet var begränsat till 10 % av Holmas medborgare varav endast 3 % av de
boende valde att delta i studien, torde inte detta blivit en limitering för resultatet. Detta då
medborgarnas uppfattning som tidigare nämnt kompletterades med ytterligare respondenter,
men framförallt eftersom medborgarenkäten uppvisade en svarsmättnad redan i ett tidigt
stadie under datainsamlingen. Problembilden torde därför inte ha avvikit nämnvärt om urvalet
varit mer omfattande.
De åtgärdsförslag som presenteras har analyserats grundligt och kritiskt där både positiva
aspekter och eventuella begränsningar lyfts fram, vilket höjer trovärdigheten i studien och
enbart åtgärder som kan vara relevanta för Holma omnämns. Dock är det relevant att
framhäva att den beskrivna forskningen kan ha påverkats av diverse faktorer så som miljö och
lagar i landet där studien genomförts. Detta innebär att även om en åtgärd har visat på goda
resultat betyder inte det nödvändigtvis att åtgärden kommer att uppnå samma önskvärda
effekt i Holma. Detta motiverar ytterligare för en god uppföljning av de åtgärder som införs,
för att på så sätt kunna påvisa huruvida åtgärden har resulterat i en positiv utveckling eller
inte.
Den här studien har jämförts med resultaten från Malmös områdesundersökning från 2012 för
att få en uppfattning om trovärdigheten i resultatet. I MOMS framkommer att Holma uppvisar
högre nivåer av problem gällande vårdslös körning i jämförelse med andra delområden i
Malmö, där 60 % av respondenterna upplever detta som ett problem (Ivert m.fl. 2013), vilket
även den aktuella studien i Holma visar. Enligt MOMS-undersökningen uppgav dessutom 45
% av respondenterna i Holma att de upplevde ungdomsgäng som ett problem i området (Ivert
m.fl. 2013), vilket överensstämmer med resultatet i medborgarundersökningen i Holma då 56
% uppgav detta som ett problem. Det man dock ska ha i åtanke vid dessa jämförelser är att
MOMS-undersökningen genomfördes 2012 vilket innebär att problembilden i området
37
sannolikt har förändrats en del sedan dess. Dessutom gjordes MOMS-undersökningen innan
ombyggnationen av Holma torg, vilket kan ha påverkat resultatet även om det fortfarande är
en relevant jämförelse att göra. Av den anledningen står sig resultatet väl i jämförelse med
övriga forskningsresultat, vilket stärker validiteten i studien.
Genomförandets möjligheter och begränsningar
Enkäter och intervjuer som datainsamlingsmetod i formulerandet av en problembild för
Holma var ytterst lämplig för syftet i den här studien. På så vis inkom en bred och
kompletterande information som torde kunna ses som representativ för området. Dessutom
fördjupades arbetet genom litteraturstudier för de föreslagna åtgärderna, vilket därför gör de
relevanta utifrån Holmas problembild. Dock hade vissa metodologiska justeringar kunnat
förenkla för datainsamlingen och vidare även analysen, trots att resultatet ändå är
tillfredsställande. Vid datainsamlingen i Holma framkom det tydligt att svarsfrekvensen
påverkats av hur respondenterna i förhand fått information gällande undersökningen. I MKB:s
hyreshus, där de boende fått informationen skickad till sin e-post, var svarsfrekvensen 60 %,
vilket är betydligt lägre än i bostadsrätterna där informationen delades ut som ett fysiskt
informationsbrev, där svarsfrekvensen var 100 %. För att öka svarsfrekvensen i hyresrätterna
hade det därför varit lämpligt att förbereda de boende på samma sätt, eller genom att ett
informationsblad varit uppsatt i varje trappuppgång som skulle besökas. Vid analysen av
insamlingen uppmärksammades även att betydligt fler boende öppnade dörren efter klockan
17.00, vilket hade gjort det relevant att istället göra datainsamlingen mellan klockan 17.00
och 19:00 för att öka svarsfrekvensen ytterligare.
Språksvårigheter förekom under datainsamlingen, vilket var ett problem då det ökade
bortfallet betydligt. För att undvika detta hade det varit önskvärt att översätta enkäten till
ytterligare ett språk, förslagsvis engelska eller arabiska. En relevant förändring av
datainsamling hade dessutom varit att endast erbjuda respondenterna att besvara den digitalt.
Detta hade underlättat både datainsamlingen, kodningen och analysen av resultatet, samt
minskat det interna bortfallet då detta inte är möjligt på samma sätt när enkäten besvaras på en
iPad.
Vid analysen av enkäten framkom att begreppet “ungdomsgäng” var svårare att definiera än
förväntat, och flertalet medborgare tolkade begreppet olika vilket till viss del gjorde det svårt
att analysera resultatet. Begreppet tolkades dels som kriminella och organiserade gäng och
38
dels som grupper av ungdomar som inte är involverade i brottslighet. Detta gjorde analysen
problematisk, då validiteten på frågan kunde ifrågasättas och om begreppet mätte vad det
avsåg att mäta. Dock är de föreslagna sociala åtgärder som är tänkta att riktas mot
problematiken kring ungdomar fortfarande relevanta, då de inte enbart ska omfatta kriminella
individer.
Trots dessa små justeringar som kunde gjorts för att förenkla arbetet ska det framhävas att
resultatet ändå bör vara representativt och att dessa förändringar på så sätt inte hade förändrat
resultatet eller den slutgiltiga problembilden nämnvärt.
SLUTSATS
Sammanfattningsvis har den här studien visat att kommunikationen gällande de tidigare
medborgarlöftena i Kroksbäck varit bristfällig och måste därför förbättras avsevärt i det
fortsatta arbetet. Då medborgarna har varit en stor del i framtagandet av problembilden, vilka
medborgarlöftena är baserade på, är det ytterst relevant att de är delaktiga i det fortsatta
brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Därför måste Polisen och övriga aktörer i
området samverka för att nå ut med de nya löftena på ett mer tillfredsställande sätt.
Den framtagna problembilden gällande narkotikabrottslighet, ungdomsgäng samt
trafikproblem bör vara representativ och korrekt för området då de olika informationskällorna
var väldigt samstämmiga gällande dessa återkommande orosmoment. Även otryggheten i
området är förhållandevis hög i Holma i jämförelse med andra delar av Malmö. Att därför
införa nya medborgarlöften och att Polisen aktivt arbetar i området i samverkan med relevanta
aktörer både kortsiktigt och långsiktigt är av högsta vikt. Att omgående få bukt med
trafikproblemen på Holma torg bör prioriteras, då mycket av den övriga brottsligheten och
otryggheten tycks påverkas av parkerade och snabbt körande bilar. Samtliga av de föreslagna
åtgärderna bör ske i nära samverkan med relevanta lokala aktörer, då Polisen inte på egen
hand kommer kunna uppfylla de mål som sätts upp.
Avslutningsvis bör även vikten av en god utvärdering av de åtgärder som införs framhävas.
Att få kunskap om vilka metoder som fungerar och vilka som inte gett resultat är en av de
viktigaste delarna i det brottsförebyggande arbetet. Detta inte minst för att kunna förändra de
metoder som tillämpas till det bättre för att kunna uppnå önskat resultat, men också ur ett
39
långsiktigt perspektiv både ur forskningssynpunkt och för Polisens fortsatta arbete med
medborgarlöften runt om i landet.
40
REFERENSER
Agevall L, Jonnegård K, (2010) Att vara en professionell yrkesutövare och att vara
ämbetsman - samtidigt, I: Klasson T, (red.) Professioner i offentlig förvaltning. Lund,
Studentlitteratur.
Ariel B, Weinborn C, Sherman L W, (2016) “Soft” policing at hot spots—do police
community support officers work? A randomized controlled trial. Journal of Experimental
Criminology, 12(3), 277–317.
Avdija A S, (2008) Evidence-based policing: A comparative analysis of eight experimental
studies focused in the area of targeted policing. International Journal of Criminal Justice
Sciences, 3(2), 110–128.
Bennett T, Holloway K, Farrington, D P, (2009) A review of the effectiveness of
neighbourhood watch. Security journal, 22(2), 143–155.
Berg G, Gustafsson C, Nilsson J, Johansson M M, (2016) Samverkan i lokalt
brottsförebyggande arbete. Reviderad utgåva. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Blixt M, (2003) Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte. 2003:11. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Braga A A, Papachristos A V, Hureau D M, (2014) The effects of hot spots policing on crime:
An updated systematic review and meta-analysis. Justice Quarterly, 31(4), 633–663.
Braga A A, Bond B J, (2008) Policing crime and disorder hot spots: A randomized controlled
trial. Criminology, 46(3), 577–607.
Brottsförebyggande rådet, (2017) Grannsamverkan. >http://bra.se/forebygga-
brott/grannsamverkan.html< (2017-05-26)
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl., Malmö, Liber.
Cerezo A, (2013) CCTV and crime displacement: A quasi-experimental evaluation. European
Journal of Criminology, 10(2), 222–236.
41
Cozens P M, Saville G, Hillier D, (2005) Crime prevention through environmental design
(CPTED): a review and modern bibliography. Property Management, 23(5), 328–356.
Farrington D P, Gill M, Waples S J, Argomaniz J, (2007) The effects of closed-circuit
television on crime: Meta-analysis of an English national quasi-experimental multi-site
evaluation. Journal of Experimental Criminology, 3(1), 21–38.
Fisher D, Clancey G, Rutherford A, (2015) Policing built environment crime risks: the role of
police in CPTED in New South Wales, Australia. Police Practice and Research, 17(5), 477–
488.
Frogner L, Andershed H, Lindberg O, Johansson M, (2013) Directed patrol for preventing
city centre street violence in Sweden—a hot spot policing intervention. European journal on
criminal policy and research, 19(4), 333–350.
Gerell M, (2016) Hot spot policing with actively monitored CCTV cameras: does it reduce
assaults in public places? International criminal justice review, 26(2), 187–201.
Giannotta F, Weichold K, (2016) Evaluation of a life skills program to prevent adolescent
alcohol use in two European countries: one-year follow-up. Child & Youth Care Forum,
45(4), 607–624.
Griffin K W, Botvin G J, (2010) Evidence-based interventions for preventing substance use
disorders in adolescents. Child and adolescent psychiatric clinics of North America, 19(3),
505–526.
Grevholm E, (2000) Utvärdering & dokumentation. 2000:5 Stockholm: Brottsförebyggande
rådet.
Gustafsson K, (2015) Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls
kommun. FoU-rapport 2015:1. Gävle: Backman Info.
Haywood J, Kautt P, Whitaker A, (2009) The Effects of 'Alley-Gating' in an English Town.
European Journal of Criminology, 6(4), 361–381.
Homel R, (2005) Developmental crime prevention. I: Tilley, N, (red.) Handbook of Crime
Prevention and Community Safety. Devon, Willan Publishing, 71–106.
42
Hur M, Bollinger A G, (2015) Neighborhood Associations and Their Strategic Actions to
Enhance Residents’ Neighborhood Satisfaction. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, 44
(6), 1152–1172.
Ivert A K, Chrysoulakis A, Kronkvist K, Torstensson Levander M, (2013) Malmö
områdesundersökning 2012. Lokala problem, brott och trygghet, Malmö Högskola:
Institutionen för kriminologi.
Johnson W L, Giordano P C, Manning W D, Longmore M A, (2011) Parent-child relations
and offending during young adulthood. Journal of Youth and Adolescence, 40(7), 786–799.
King S, (2013) Perceptions of work as a route away from crime. Emerald Insight, 12(3), 122–
132.
Lim H, Wilcox P, (2017) Crime-Reduction Effects of Open-street CCTV: Conditionality
Considerations. Justice Quarterly, 34(4), 597–626.
Marklund F, Holmberg S, (2015) Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen:
slutrapport. 2015:21. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Owen K, (2007) Tackling the impact of drugs and alcohol through environmental design.
Housing, Care & Support, 10(2), 33–36.
Polisen, (2016) Medborgarlöften klara till 2017.
>https://polisen.se/Aktuellt/Nyheter/2016/Maj/Medborgarloften-klara-till-2017/< (2017-05-
16)
Polisen, (2015) Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan - Metodstöd.
Diarienummer A086.967/2015. Stockholm: Polismyndigheten.
Ratcliffe J H, Groff E R, Sorg E T, Haberman C P, (2015) Citizens’ reactions to hot spots
policing: impacts on perceptions of crime, disorder, safety and police. Journal of
Experimental Criminology, 11(3), 393–417.
Shannon D, Ring J, (2009) Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka kriminell
utveckling. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
43
Sidebottom A, Tompson L, Thornton A, Bullock K, Tilley N, Bowers K, Johnson S D, (2017)
Gating Alleys to Reduce Crime: A Meta-Analysis and Realist Synthesis. Justice Quarterly, 1–
32.
Smith M R, (2001) Police-led crackdowns and cleanups: An evaluation of a crime control
initiative in Richmond, Virginia. Crime & Delinquency, 47(1), 60–83.
Svensson R, Oberwittler D, (2010) It’s not the time they spend, it’s what they do: The
interaction between delinquent friends and unstructured routine activity on delinquency.
Findings from two countries. Journal of Criminal Justice, 38(5), 1006–1014.
Waples S, Gill M, Fisher P, (2009) Does CCTV displace crime? Criminology & Criminal
Justice, 9(2), 207–224.
Wikström P O, Torstensson M, (1997) Lokalt brottsförebyggande arbete: Organisation och
inriktning. 1997:2. Solna: Polishögskolan, Forskningsenheten.
Welsh B C, Farrington D P, (2009) Public area CCTV and crime prevention: an updated
systematic review and meta- analysis. Justice Quarterly, 26(4), 716–745.
Welsh B C, Farrington D P, (2007) Kameraövervakning och brottsprevention: En systematisk
forskningsgenomgång. 2007:29. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Worrall J L, (2016) Smart policing in Frisco, Texas: geographic and temporal displacement in
a micro place. Policing: An International Journal of Police Strategies & Management, 39(1),
36–51.
44
BILAGOR
Bilaga 1: Enkät Kroksbäck
Medborgarlöfte Kroksbäck
Känner du till att polisen jobbar med medborgarlöften?
o Ja
o Nej
Om ja, hur fick du informationen om polisens arbete med medborgarlöften?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Om ja, anser du att dessa medborgarlöften är relevanta för området?
o Ja
o Nej
Om nej, vad anser du att polisen borde arbeta med i området?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Har du som medborgare fått informationen eller möjligheten att påverka polisens
arbete?
o Ja
o Nej
Om ja, hur fick du informationen?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Om nej, hade du velat vara med och påverka?
o Ja
o Nej
45
Har du märkt av att polisen arbetar närmare medborgarna?
o Ja
o Nej
Om ja, på vilket sätt?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Hur stort förtroende har du för polisens lokala arbete i Kroksbäck?
1
Inget
förtroende
2 3 4 5
Mycket stort
förtroende
Har ditt förtroende för polisens lokala arbete ökat eller minskat sedan polisen började
arbeta med medborgarlöften för ett knappt år sedan?
o Ökat
o Minskat
o Ungefär detsamma
o Vet inte
Hur stort förtroende har du för polisens arbete i Malmö?
1
Inget
förtroende
2 3 4 5
Mycket stort
förtroende
Tack för din medverkan!
46
Bilaga 2: Enkätunderlag för medborgarundersökningen i Holma
Holma medborgarundersökning
Denna enkät är utformad av studenter från Kriminologiprogrammet på Malmö högskola i
samarbete med Polisen. Syftet med enkäten är att lyssna på den enskilda medborgaren och att
mäta medborgarnas upplevda trygghet i sitt närområde.
Kön:
o Kvinna
o Man
o Annat
Ålder:
o 15–24 år
o 45–54 år
o 25–34 år
o 55–64 år
o 35–44 år
o 65 +
Boendeform:
o Hyresrätt
o Bostadsrätt
Har du under de senaste 12 månaderna avstått från något du ville/behövde göra i ditt
bostadsområde p.g.a. att du känt dig otrygg?
o Ja, enstaka gånger
o Ja, flera gånger
o Nej
47
Har du under de senaste 12 månaderna undvikit specifika platser då du rört dig i ditt
bostadsområde?
o Ja, enstaka gånger
o Ja, flera gånger
o Nej
Om ja, berätta gärna varför och vilken plats.
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Anser du att trafiken på Holma torg är ett problem?
o Ja
o Nej
Övrig kommentar:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Anser du att något av följande är ett problem i ditt bostadsområde? (Ange ett eller flera
svar)
o Skadegörelse o Hot / Trakasserier
o Ungdomsgäng o Misshandel
o Trafikbrott o Bruk av alkohol och/eller narkotika
o Narkotikahandel o Nej, inga problem
o Inbrott
Övrig kommentar:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
48
När, var och hur är detta ett problem? Exempel: Skadegörelse, ungdomar slår ofta
sönder busshållplatsen.
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Vad anser du kan göras för att minska detta/dessa problem?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att bli utsatt för brott i ditt
bostadsområde?
o Ja, enstaka gånger
o Ja, flera gånger
o Nej
Hur stort förtroende har du för den lokala polisen?
1
Inget förtroende
2 3 4 5
Mycket stort
förtroende
Tack för din medverkan!
49
Bilaga 3: Informationsblad
Holma Medborgarundersökning Hej! Vi är studenter från Kriminologiprogrammet på Malmö högskola som i samarbete med Polisen ska genomföra en enkätundersökning i Holma. Syftet med undersökningen är att lyssna på den enskilda medborgaren och att mäta medborgarnas upplevda trygghet i sitt närområde. Genom denna undersökning får ni möjligheten att påverka Polisens trygghetsskapande arbete i ditt bostadsområde. Vi studenter kommer en eftermiddag under vecka 16 att knacka på hemma hos er för att be er fylla i en enkät som tar cirka 2–3 minuter att genomföra. Vi hoppas att ni skulle vilja delta! Tack på förhand.
50
Bilaga 4: Fältprotokollet
Adress
Knackat dörr Öppnade
dörren
Svarade Svarade ej pga.
språksvårighet
Övrigt
Bilaga 5: Semistrukturerad intervju med nyckelinformanter
Holma Medborgarundersökning Nyckelinformanter
Denna enkät är utformad av studenter från Kriminologiprogrammet på Malmö högskola i
samarbete med Polisen. Syftet med enkäten är att lyssna på den enskilda medborgaren och att
mäta medborgarnas upplevda trygghet i sitt närområde.
Upplever du att det finns några problem i området som påverkar er arbetsplats?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Om ja, vilka?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
När?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
51
Var?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Hur?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Vad anser du kan göras åt dessa problem?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Upplever du att något har gjorts för att minska dessa problem?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Anser du att trafiken på Holma torg är ett problem?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Har du någon gång varit orolig för att din arbetsplats ska bli utsatt för brott?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Övriga kommentarer
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
52
Bilaga 6: Semistrukturerad intervju näringsidkare
Holma Medborgarundersökning Näringsidkare
Denna enkät är utformad av studenter från Kriminologiprogrammet på Malmö högskola i
samarbete med Polisen. Syftet med enkäten är att lyssna på den enskilda medborgaren och att
mäta medborgarnas upplevda trygghet i sitt närområde.
Upplever du att det finns några problem i området som påverkar er arbetsplats?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Om ja, vilka?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
När?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Var?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Hur?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
53
Vad anser du kan göras åt dessa problem?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Upplever du att något har gjorts för att minska dessa problem?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Anser du att trafiken på Holma torg är ett problem?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Har du någon gång varit orolig för att din arbetsplats ska bli utsatt för brott?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Övriga kommentarer
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
STADSOMRÅDE ÖSTER
Rapport i Tillämpning 15 hp Kriminologiprogrammet Juni 2017
STADSOMRÅDE MALMÖ ÖSTER
Medborgarlöften
Rapport 2017
ARBNORA FERATI
DONARTA GASHI
JESSICA MÅRING
PATRICIA PIZEVSKA
SUADA CATOVIC
2
Förord
Bilden av Rosengård utmärker sig idag ur ett kriminellt och socioekonomiskt
perspektiv. Rosengård är ett utsatt område och domineras av hög arbetslöshet och
utanförskap. Geografiskt sett är Rosengård utmärkt placerat med närheten till
förbindande motorväg till övriga Skåne och Danmark, samt 10 minuters bilväg till
Malmö Centrum. Den allmänna bilden av Rosengård är att området är utmanande,
och detta är en bild som massmedia ofta framhäver. Vi upplevde att boende
känner sig åsidosatta av samhället och de myndigheter som verkar i densamma. I
rapporten som följer kommer ni att kunna följa vårt arbete, framförallt med
betoning på de som bor och vistas i området. Vi har lagt ner mycket tid på att nå
fram till medborgarna på Rosengård, och att komma i kontakt med de eldsjälar,
exempelvis områdespoliser, som vill förändra bilden av Rosengård. Rosengård
befolkas idag av individer från över 100 olika länder och kulturer, och att komma
i kontakt med boende i området har stundom varit en besvärlig process. Många av
dessa individer har flytt från krig och misär, och hade antagligen förväntningar
om ett bättre liv i Sverige. En del av dessa har bosatt sig på Rosengård eftersom
deras ekonomiska status inte tillåtit annat. Gemensamt för de flesta är att
språksvårigheter stoppar flödet av informationen till de som behöver den mest.
Rosengård har hög befolkningsmobilitet, och därmed en högre anonymitet.
Invånarna är inte särskilt intresserade av att uttala sig om hur de mår, vad som bör
göras, eller vad de förväntar sig. Idag förekommer det kulturella skillnader i
Rosengård, det vill säga att vissa av medborgarna inte självmant kontaktar polisen
av den anledningen att de aldrig upplevt detta i sina ursprungsländer. Många har
med sig erfarenheter från sina hemländer gällande polisens roll, och i somliga fall
handlar det om negativa erfarenheter. Vi ville stötta och lyfta fram de aktörer som
jobbar aktivt för Rosengård, som har känslor för området. Ett av våra mål var att
använda vår kriminologiska kunskap och erbjuda tips på åtgärder för området.
Rosengård har potential för en positiv förändring, och större fokus bör ligga på de
individer som växer upp på Rosengård, d.v.s. ungdomarna.
Malmö i maj 2017
Arbnora, Donarta, Jessica, Patricia och Suada.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING .................................................................................................................... 5
BAKGRUND .................................................................................................................................... 6
MEDBORGARLÖFTENA ................................................................................................................... 7ARBETETS INRIKTNING ................................................................................................................... 8RAPPORTENS DISPOSITION .............................................................................................................. 8
DEL 1: METOD OCH RESULTAT .............................................................................................. 9
METOD ........................................................................................................................................... 9Intervjuer med lokala aktörer på Rosengård ............................................................................ 9Intervjuer med skolpersonal ...................................................................................................... 9Enkätstudie av medborgarnas känslor och åsikter ................................................................. 10
RESULTAT .................................................................................................................................... 10Intervjuer med lokala aktörer på Rosengård .......................................................................... 10Styrs polisen arbete utifrån medborgarlöftena? ..................................................................... 11Intervjuer med skolpersonal .................................................................................................... 11
HUR FÖRHÅLLER SIG MEDBORGARLÖFTENA TILL MEDBORGARNAS ÅSIKTER/UPPLEVELSER, OCH
HAR MEDBORGARNA KÄNNEDOM OM LÖFTENA? .......................................................................... 12Medborgarnas attityder enligt enkäten ................................................................................... 12Informationsbrist i området .................................................................................................... 13Sammanfattning enkätstudie ................................................................................................... 14
DEL 2: DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER .......................................................... 15
HUR FUNGERAR KOMMUNIKATIONEN MELLAN OLIKA AKTÖRER OCH MEDBORGARNA, OCH HUR
KAN POLISEN ARBETA FÖR ATT EFFEKTIVT NÅ UT TILL MEDBORGARNA? ..................................... 15Kommunikation med medborgare som inte förstår svenska ................................................... 15Polisens roll i sociala medier .................................................................................................. 15Polisens kommunikationspolicy .............................................................................................. 17
HUR ARBETAR POLISEN OCH ANDRA AKTÖRER MED UNGDOMAR I OMRÅDET? ............................. 17Polisens arbete med ungdomar på Rosengård ....................................................................... 18
FAKTORER SOM PÅVERKAR UNGDOMAR NEGATIVT I UTSATTA OMRÅDEN ................................... 19Sociala riskfaktorer ................................................................................................................. 20Individuella riskfaktorer ......................................................................................................... 20Faktorer som påverkar ungdomar positivt i utsatta områden ................................................ 21
MEDBORGARLÖFTEN OCH UNGA INDIVIDER ................................................................................. 21Att identifiera ungdomar som behöver hjälp på Rosengård. .................................................. 21
FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER I OMRÅDE ÖSTER ................................................................................... 23Barn och ungdomar ................................................................................................................ 23Att nå ut till medborgarna i område Öster - digitalt och fysiskt ............................................. 24
4
HUR GÅR POLISEN TILLVÄGA FÖR ATT UTVÄRDERA EFFEKTEN AV LÖFTENA, OCH KAN POLISENS
UTVÄRDERINGSPROCESS FÖRBÄTTRAS? ....................................................................................... 25Att arbeta evidensbaserat ........................................................................................................ 25Vad är bevis? .......................................................................................................................... 25Fördelar och nackdelar med evidensbaserat arbete ............................................................... 26Evidensbaserade åtgärder i Sverige ....................................................................................... 26Att utvärdera effekten av åtgärder – Område Malmö Öster ................................................... 27Utvärdering av medborgarlöften 2017 ................................................................................... 28Att utvärdera åtgärder riktade mot ungdomar ....................................................................... 30
DISKUSSION: VAD SKULLE KUNNA FÖRÄNDRAS INFÖR KOMMANDE LÖFTEN? .............................. 31Samverkan med fler aktörer i området ................................................................................... 31Områdespolisernas inflytande ................................................................................................ 31
REFERENSER ............................................................................................................................... 33
5
Sammanfattning
År 2017 tog polisen i samråd med andra samhällsviktiga aktörer fram
medborgarlöften som ska inrikta sig på de problembilder som råder över olika
områden i Sverige, ett av dessa områden är Öster i Malmö. Medborgarlöftena i
Öster siktar in sig på narkotika- och vapenbrott, ungdomar och trafikbrott. Tanken
bakom medborgarlöftena är att polisen ska komma närmare medborgarna, och att
medborgarna i sin tur ska vara delaktiga i arbetet med att utveckla löftena.
Samtliga löften har som syfte att både fungera brottsförebyggande och
trygghetsskapande. Medborgarlöftena stämmer väl överens med den problembild
som både offentlig statistik visar och den bild som medborgarna vittnar om
gällande Malmö Öster. Polisens trygghetsmätning i området visade att
medborgarna upplever att ungdomar är den största anledningen till känslan av
otrygghet, och att ungdomsbrottsligheten bidrar till det dåliga rykte som
Rosengård har idag. Våra undersökningar har även visat att medborgarna på
Rosengård inte känner till löftena, inte heller hur polisen och andra aktörer arbetar
för att uppfylla sina löften, eller vad resultatet förväntas bli. Att nå ut till
medborgarna i området är en utmaning för alla involverade, vilket i sin tur innebär
att boende i området inte får all relevant information som rör arbetet. Det saknas
även en grundlig plan för hur polisen ska utvärdera sitt arbete. Polisen saknar
resurser, och med den åtstramning som polisen har idag krävs det att processen
från start till slut är planlagd för bästa möjliga resultat inom alla aspekter.
Föreliggande rapport visar att polisen arbetar kontinuerligt med löftena, dock
finns det alltid utrymme för förbättringar. Det ska även poängteras att
medborgarna har ett ansvar för sitt område; civilansvaret måste öka och även
förbättras. För att lyckas uppfylla målen med medborgarlöftena, och för att kunna
öka förtroendet för polisen och minska brottsligheten krävs det ett välfungerande
samarbete samtliga aktörer emellan. Rapporten belyser det viktiga med ett sådant
samarbete; vad andra aktörer kan göra, vilka förslag medborgarna har på åtgärder
gällande området, samt föreslå hur polisen kan gå tillväga för att utvärdera
effekten av åtgärder vars mål är att uppfylla det som utlovats i löftena för år 2017.
6
Bakgrund
Kriminologistudenter vid Malmö Högskola har tillsammans med polisen inlett ett
samarbete för att analysera och utvärdera medborgarlöftena, samt insatser och
åtgärder, relaterade till dessa som är avsedda för delområdet. Föreliggande rapport
kommer att behandla de medborgarlöften som är ämnade för stadsområde Malmö
Öster, som består av Rosengård och Husie. Ett flertal löften har tagits fram och
dessa ska verka under hela år 2017. Målet med löftena är att de ska fungera både
trygghetsskapande och brottsförebyggande för medborgarna. Signalvärdet handlar
om att polisen ska närma sig medborgarna, och ”skapa en känsla av tillhörighet
och ge medborgaren makt att påverka de livsvillkor som har med den egna
tryggheten att göra” (Brå 2016). Avsikten med medborgarlöftena grundar sig i ett
åtagande som polisen tillsammans med Malmö stad skapat för invånarna med
utgångspunkt i problembilden som förekommer i områdena. ”Medborgarlöften är
en del av Polismyndighetens styrmodell och ska vara en integrerad del av
verksamhetsplaneringsprocessen. Det innebär bland annat att kunskapen och
engagemanget hos medarbetare, medborgare, kommuner och andra aktörer i
lokalsamhället ska tas till vara på ett bättre sätt” (Polisen 2016b s.9).
Medborgarlöftena utformades utifrån flera källor; den offentliga statistiken,
önskemål från aktörer som verkar i området (t ex Socialtjänsten), och det som
framkommit efter polisens medborgardialoger. Medborgardialoger kännetecknas
av inflytande, delaktighet och medbestämmande. Dessa dialoger kan dels innebära
att polisen besöker boende i hemmiljön, dels kallar till möten, och dels använder
sig av olika undersökningar t ex enkäter. För att få fram ett underlag om hur
medborgarna i Öster upplever sitt område, utförde polisen en trygghetsmätning.
Ett flertal fastigheter i form av hyresrätter på Rosengård valdes ut för att ingå i
mätningen, urvalet var inte slumpmässigt då dessa sedan tidigare förekommer i
polisens register över oroligheter. Förutom dessa fastigheter genomfördes även
dialoger i ett villakvarter i Husie. Av totalt 104 hushåll deltog 74 stycken, vilket
resulterade i en svarsfrekvens på 72 %. Samtliga hushåll blev i förväg
informerade om att polisen hade för avsikt att utföra samtal och
enkätundersökning på dessa platser. Vid det specifika datumet som var bestämt
besökte uniformerad polis dessa hushåll. Polisen utförde dialogerna inne i
lägenheterna/husen och väntade kvar medan personen som bjudit in polisen
svarade på enkäten. Enkäten och dialogerna var på svenska och polisen vittnar om
7
att detta fortlöpte problemfritt. Enkäten bestod av sex (6) frågor, och majoriteten
av dessa avhandlade trygghet. Frågorna utformades i första hand av kommunpolis
Glen Sjögren och även utifrån önskemål från bl. a Malmö Stad. Därefter
granskades frågorna av en kriminolog tillika forskare vid Malmö Högskola, och
detta för att inte lämna utrymme hos respondenterna för missförstånd gällande
frågorna.
Medborgarlöften
Efter analys av polisens trygghetsmätning visade resultatet att majoriteten av
hushållen upplevde att ungdomssamlingar och ungdomsgäng representerade
problembilden för området. Över 50 % (51,3) av de boende svarade att fler
insatser mot ungdomsbrott bör prioriteras av polisen, och över 70 % (74,3)
svarade att fler mötesplatser för ungdomar borde prioriteras av både polis och
Malmö kommun. Utöver detta upplevde 50 % av hushållen att de var otrygga
och/eller rädda i området, och över 30 % (32,4) uppgav att ungdomar tillhörde ett
av de största problemen. Resultat från mätningen presenterades senare i
Tegelhuset på Rosengård, presentationen av medborgarlöftena för stadsområde
Öster utfördes av lokalpolisområdeschef Erik Jansåker, och
stadsområdesdirektören Britt-Marie Pettersson. På plats var även
kommunanställda, Rosengårds områdespoliser samt en del boende på Rosengård.
Totalt har det utformats sju löften, och dessa är som följer:
• Polisen kommer under 2017 att fortsätta sitt framgångsrika arbete mot
droger och vapen med oförminskad styrka. Den personalresurs som nu
verkar i området, kommer även under kommande år att arbeta mot lokala
kriminella nätverk.
• Malmö stad kommer att möta upp med stöd och hjälp till de som vill stiga
av den kriminella banan.
• Vårt mål är att, tillsammans med övriga samverkansparter i området,
finnas närvarande och vara goda förebilder för ungdomar i området.
• Polisen kommer att under 2017 verka i stadsområdet med områdespoliser
och i samverkan med övriga samverkansparter kommer vi att bedriva
uppsökande verksamhet.
• Tillsammans med samverkansparter i området kommer vi även att stödja
de ungdomar som behöver hjälp ur missbruk och kriminellt beteende.
8
• Polisen kommer under 2017 att verka för att mer tid inriktas mot
felbeteende i trafiken.
• Samtidigt kommer en samverkan med gatukontoret att ske i syfte att finna
åtgärder för att bygga bort möjligheten till felbeteende i form av
hastighetsöverträdelser och mopedkörning på olämpliga platser.
Arbetets inriktning
Vi har i samspråk med polisen bestämt att endast inrikta oss på
Rosengårdsområdet. Utifrån löftena ska vi granska relevansen för delområdet
apropå medborgarnas upplevda känslor och åsikter. Eftersom över hälften av
respondenterna i polisens undersökning uppgav att ungdomar representerade
problembilden för området, kommer detta arbete till stor del att bearbeta
antisociala ungdomar. Utöver detta har både polis och boende på Rosengård
uppgett att kommunikationsbristen är hög i området; en stor del av medborgarna
är inte medvetna om polisens arbete i området, och polisen upplever vissa
problem med att nå ut till medborgarna. Glen Sjögren har även uppmärksammat
problemet med att polisen inte vet hur de ska utläsa resultatet från sina åtgärder i
området, och efterlyste alltså hjälp med utvärderingsprocessen. Vårt arbete
kommer således att fokusera på följande moment;
1. Hur förhåller sig medborgarlöftena till medborgarnas åsikter/upplevelser,
och har medborgarna kännedom om löftena?
2. Hur fungerar kommunikationen mellan olika aktörer och medborgarna,
och hur kan polisen arbeta för att effektivt nå ut till medborgarna?
3. Hur arbetar polisen och andra aktörer med ungdomar i området?
4. Hur går polisen tillväga för att utvärdera effekten av löftena, och kan
polisens utvärderingsprocess förbättras?
Rapportens disposition
Rapporten är uppdelad i två delar där den första delen redogör för metod och
resultat, dels från våra intervjuer och dels från enkätstudien som genomfördes.
Andra delen består av diskussion, förslag på åtgärder inför kommande löften,
samt utvärderingsprocessen som polisens åtgärder står inför.
9
DEL 1: Metod och resultat Metod För att få en bredare bild av det praktiska arbetet på Rosengård relaterat till
medborgarlöftena valde vi att genomföra intervjuer med representanter från olika
aktörer i området. Områdespolisernas dagliga verksamhet i området i relation till
medborgarlöftena var något vi ville fördjupa oss mer i eftersom de har daglig
direktkontakt med medborgarna. Eftersom boende på Rosengård uppgav att de
upplevde att ungdomar till stor del är källan till oro och otrygghet i området, ville
vi även intervjua personal på skolorna i området. Detta för att få en bild av
skolpersonalens upplevelser med ungdomar i skolorna, samt få kännedom om hur
skolorna arbetade med ungdomar som befann sig i riskzonen för ett kriminellt
beteende. Förutom intervjuer genomfördes även en enkätstudie bland
medborgarna på Rosengård. Syftet med enkäten var att undersöka dels huruvida
medborgarna hade kännedom om medborgarlöftena, dels hur stort förtroende de
kände för polisen.
Intervjuer med lokala aktörer på Rosengård
Ett möte med områdespoliserna ägde rum där vi presenterade syftet med vår träff.
Eftersom vi hade träffat en av områdespoliserna vid ett tidigare tillfälle så visste
vi att de var intresserade av att låta sig intervjuas. Intervjuerna spelades in, och var
semistrukturerade, d.v.s. de startade med öppna frågor som senare smalnade av
och blev mer detaljerade.
Intervjuer med skolpersonal
Skolorna i Rosengårdsområdet består av Rosengårdsskolan, Apelgårdsskolan,
Värner Rydénsskolan och Örtagårdskolan. Samtliga skolor hyser mellan 300–500
elever, och hälften av skolorna har elever mellan årskurs F-9, resterande skolor
har endast elever upp till årskurs 6. Vi utförde telefonintervjuer med totalt 6
personer ur skolpersonalen på samtliga skolor i området. Tre av personerna
arbetade som kuratorer, två som lärare och en person som rektor. Innan
intervjuerna påbörjades informerade vi personerna om syftet med intervjun och
även information om de etiska riktlinjerna gavs. Intervjuerna var
semistrukturerade. Samtalen genomfördes med högtalartelefon och under tiden
10
samtalen pågick antecknade vi svaren från personerna. Intervjuerna varade ca 15
minuter upp till 30 minuter.
Enkätstudie av medborgarnas känslor och åsikter
Sammanlagt var det 25 frågor som utformades för område Öster. Enkäten innehöll
både slutna frågor för att få raka och tydliga svar samtidigt som öppna frågor
fanns för att få mer spontana och djupa svar från respondenterna. Fördelen med
öppna frågor är att respondenterna kan svara med egna ord samt att öppna frågor
lämnar utrymme för ovanliga eller oförutsedda svar. En nackdel kan dock vara att
denna typ av frågor kan upplevas tidskrävande för respondenterna att svara. Detta
kan leda till att respondenten inte orkar och hoppar över frågan, vilket vår enkät
visade då flera respondenter valde att inte svara på de öppna frågorna. Enkäten
utformades både som en fysisk enkät, och även som en webbenkät. Rosengård
centrum var villiga att hjälpa till med enkätundersökningen och postade en
direktlänk till enkäten på sin facebooksida. Sammanlagt var det 93 stycken
respondenter som svarade på enkäten via webben. Fysiska enkäten samlades in
under vårkarnevalen på Rosengård som ägde rum den 22 april 2017, samt på en
gymnasieskola i Malmö där unga individer som antingen bor på Rosengård eller
vistas i området fick svara. Den fysiska enkäten gav sammanlagt 37 svar,
sammanlagt blev det 130 stycken insamlade enkäter. Webbenkäten besvarades
anonymt och fysiska enkäten svarade respondenterna själva på, men där vi var i
anslutning till dem för att eventuellt kunna svara på oklarheter angående frågorna
för respondenterna ifall det skulle dyka upp.
Resultat
Nedan följer en sammanfattning av resultat från intervjuer samt enkätstudien.
Intervjuer med lokala aktörer på Rosengård
En av områdespoliserna upplever att de som jobbar operativt i området, inte har
fått vara med och säga till om hur medborgarlöftena bör tas fram; vad som bör
tänkas på och inkluderas i medborgarlöftena, eller vilka löften som bör
förekomma i området. Det områdespoliserna har hjälpt till med i avseende
medborgarlöftena, är att samla ihop enkäterna och sedan lämna dessa vidare till
kommunpolis Glen Sjögren. Detta jämför områdespoliserna med arbetet gällande
11
medborgarlöftena i Biskopsgården i Göteborg. I Göteborg har polisen arbetat mer
utifrån medborgardialoger istället för enkäter när de sammanställt problembilden
som medborgarna upplever. Därefter har de utgått från vad medborgarna önskade.
Alltså har polisen i Göteborg ställt sig frågan ”vad ska vi göra för att komma dit”,
det vill säga hur ska poliserna förändra/förbättra problembilden som medborgarna
vittnat om. För att exemplifiera; de boende ville ha en ökad trygghet. Då har
polisen utformat sina medborgarlöften till viss del utifrån att de haft ”bäst kunskap
om hur målet ska uppnås”. En av områdespoliserna för Malmö Öster uppgav även
att hen tyckte det vore önskvärt med ökad samsyn mellan kommunpoliserna inom
respektive område gällande det som förekommer idag.
Styrs polisen arbete utifrån medborgarlöftena?
På frågan om hur mycket polisen i område Öster arbetar utifrån medborgarlöftena
på så sätt att det återkopplas till löftena svarar områdespoliserna att det sker i
väldigt liten, eller ingen, omfattning. Områdespoliserna jämför med
tillvägagångssättet i Göteborg där det ständigt förekommer ett mantra; polisen
refererar sina arbetsmetoder utifrån medborgarlöftena, exempelvis ”det här går
inom medborgarlöftena”. Områdespoliserna menar att problembilden på
Rosengård existerar oberoende av medborgarlöftena och att löftena bara blir ett
bevis på att polisen ”jobbar” utifrån vad medborgarna vill ha i teorin, men i
praktiken så kommer allt tillbaka till resurser, det vill säga att resurserna inte
räcker till. Detta innebär att polisen sällan vet när de jobbar för att uppnå det som
utlovats i medborgarlöftena. Frågan är dock om detta är något som medborgarna
känner av, och om detta även påverkar medborgarnas förtroende för polisen.
Intervjuer med skolpersonal
Skolornas personal anser att majoriteten av eleverna behöver stöd utanför skolans
kontroll. Eleverna behöver förebilder och hjälp med förändring av attityden
gentemot både sig själv, andra och samhället i stort. Detta för att så tidigt som
möjligt identifiera de elever som visar ett antisocialt beteende, och där åtgärder
bör sättas in så att eleven inte utvecklar ett kriminellt beteende i äldre ålder.
Skolpersonalen vill understryka att många av eleverna inte har stöd hemifrån, och
detta visar sig i form av bristande engagemang från föräldrar och låg självkänsla
hos elever. På Värner Rydénsskolan berättar en anställd att eleverna känner sig
12
stämplade av allmänhetens bild av Rosengård; eleverna kallar sig ”apor”. I årskurs
8 och 9 är det praktik och eleverna ska för första gången känna på hur det är
komma ut i arbetslivet, dock visar frånvarolistan att eleverna till 90 % uteblir helt
från praktiken, vid något tillfälle har lärarna fått skjutsa elever till praktikplatsen.
Anledningen är, enligt anställda på skolan, att elevernas självkänsla är så låg att
de förutsätter att ”ingen vill ha dem på praktikplatsen”, och därför stannar
eleverna hemma. Att studera vidare är inget som intresserar elever i särskilt hög
grad, de flesta har planer på att starta eget efter nionde klass – precis som deras
fäder i många fall har gjort. Det är hög mobilitet på lärare i Rosengårdsområdet;
de flesta lärare stannar endast under en kort tid för att sedan avsluta sin
anställning, detsamma gäller rektorerna i området. Att lärare slutar i så stor
utsträckning påverkar givetvis eleverna i negativ riktning.
Hur förhåller sig medborgarlöftena till medborgarnas åsikter/upplevelser, och har medborgarna kännedom om löftena?
Medborgarnas attityder enligt enkäten
Totalt besvarades enkäten av 130 individer, och antal män som svarade var 64
stycken, vilket innebär 49,2 %. Antal kvinnor som svarade var 66 stycken, vilket
innebär 50,8 %. Åldersspannet mellan respondenterna var under 21 år och över 50
år. Då fokus låg på ungdomar så blev vi positiva till att det var övervägande
respondenter under 21 år som deltog i enkätundersökningen. En av de första
frågorna i enkäten handlade om huruvida medborgarna hade kännedom om
medborgarlöftena. Närmare 80 % uppgav att de inte har kännedom om löftena.
102 av 130 respondenter svarade ”nej” och endast 28 stycken svarade att de kände
till medborgarlöftena. Ytterligare en fråga handlade om huruvida löftena ansågs
lämpliga utifrån den upplevda problembilden som råder på Rosengård. Det var
totalt 25 stycken som svarade ”nej” och 97 stycken som svarade ”ja”. Syftet med
medborgarlöften är att medborgarna bland annat ska ha möjlighet att kunna vara
delaktig i ett gemensamt arbete med polisen. Av den anledningen ställdes frågan
”har du fått möjlighet och/eller information om att det är möjligt att påverka
inriktningen på polisens arbete?”. Det var endast ett fåtal som svarade ”ja”,
närmare 14 stycken. 114 stycken av 130 svarade ”nej”. De respondenter som
svarade ”nej” fick följdfrågan ”om nej, hade du velat vara med och påverka
13
inriktningen på polisens arbete?’’. Här svarade 84 stycken ”ja” och 33 stycken
”nej”. Detta visar att det finns en vilja och potential hos medborgarna att vara med
och påverka, samt hjälpa polisen i deras arbete. En fråga angående polisens
synlighet på Rosengård ställdes i enkäten där följande svarskategorier användes:
lite synlig, en del synlig och mycket synlig. Totalt var det 89 respondenter som
svarade på denna fråga och 22 stycken svarade ”lite synlig’’, 39 stycken svarade
”en del synlig’’ och 28 stycken svarade ”mycket synlig’’. Medborgarna hade som
önskan att polisen skulle vara mer synlig i området och ca 42 % svarade att
polisen syntes till en del.
Informationsbrist i området
I enkätundersökningen förekom frågan om medborgarna på Rosengård upplever
att det finns en informationsbrist i området. Ca 70 % svarade ”ja” på denna fråga
och ca 25 % svarade ”nej”. För att tackla informationsbristen är ett förslag att
polisen använder sig av sociala medier för att sprida informationen. Detta är
kostnadsfritt, och inga större resurser krävs då majoritet av dagens befolkning
äger en smartphone, Ipad, dator osv. Detta är även ett förslag som medborgarna i
Rosengård har angett. Detta gjorde de via en öppen fråga som enkäten innehöll
som löd på följande sätt: ”Beskriv kortfattat hur myndigheter (polisen,
socialtjänsten etc.) på ett bättre sätt skulle sprida informationen till medborgarna
på Rosengård’’. Sammanlagt var det 57 stycken som svarade på denna fråga och
6 stycken av dessa angav att polisen skulle använda sig mer av sociala medier. Ett
annat förslag för att minska informationsbristen är via affischer på allmänna
platser, t.ex. bibliotek och trapphus. Av de 57 som svarade på den öppna frågan så
var det 5 stycken som gav detta förslag. Ett sista förslag är att utnyttja skolan mer
än i nuläget för att sprida kunskap och information gällande polisens arbete och
medborgarlöften. Här var det 12 stycken som svarade med detta förslag på den
öppna frågan. En annan fråga i enkäten gällde huruvida medborgarna följer
polisen på sociala medier. Kategorierna som respondenterna hade för att svara på
denna fråga var: ”ja”, ”nej”, och ”inte medveten om att polisen är aktiv på sociala
medier”. Majoriteten svarade “nej” (60,2 %). 22,6 % svarade att de följer polisen
på sociala medier och 15,1 % svarade att de inte var medvetna om att polisen är
aktiv på sociala medier.
14
Sammanfattning enkätstudie
Sammanfattningsvis demonstrerar resultatet från enkätstudien att information
angående medborgarlöftena inte har nåtts ut till medborgarna i område Öster, och
att en stor del av medborgarna hade velat vara med och påverka polisens arbete.
Detta är i sig en väldigt viktig information att ta till sig eftersom en stor del av
respondenterna var under 21 år. Svaren i enkäten vittnar även om en allmän
kommunikationsbrist, och förslag på hur detta kan förbättras lämnas av
respondenterna.
15
Del 2: Diskussion och rekommendationer
Hur fungerar kommunikationen mellan olika aktörer och medborgarna, och hur kan polisen arbeta för att effektivt nå ut till medborgarna?
Kommunikation med medborgare som inte förstår svenska
Malmöborna på Rosengård talar många språk. Kommunpolis Glen Sjögren vittnar
om en kommunikationsbrist i området, eller snarare problematiken i att nå ut till
de boende på Rosengård. Medborgarnas svar i enkäten stämmer överens med
detta. Ett hinder som kan uppstå i kommunikationen med medborgare är att det
finns språkbrister. Alla invånare i Sverige har rätt att vid kontakt med polisen få
hjälp av en tolk som kan översätta, oavsett om invånaren har anmält ett brott eller
om det blir en utredning (Polisen 2016c). Även polisens officiella webbsida går
att översätta genom att byta språk.
Det finns inte någon officiell statistik om hur många poliser som är flerspråkiga,
men det är någonting som polisen har behov av, och till årets polisutbildning
(2017) efterlyses fler sökande med utländsk bakgrund. Detta skulle vara speciellt
hjälpsamt i områden som Rosengård med tanke på att en stor andel av
befolkningen härstammar från ett annat land än Sverige.
Polisens roll i sociala medier
Ett sätt att kunna kommunicera med medborgarna är genom sociala medier som
exempelvis facebook, instagram eller twitter eftersom sociala medier har tagit
över en stor del av informationsspridningen i samhället, och speciellt spridning till
unga individer. Polisen har idag konto på ovan nämnda medier, och alla polisens
konton på sociala medier finns att hitta på polisen.se. Enligt Internetstiftelsen
(2016) var det år 2016 92 procent av alla hushåll i Sverige som hade minst en
dator, och under samma år visade undersökningen att drygt en femtedel av vår
vakna tid läggs på nätet (Internetstiftelsen 2016). De flesta kommuner och
polisområden har idag en plats i sociala medier, problemet är dock att information
om var dessa platser existerar på Internet, måste spridas till medborgarna. I stora
städer som Malmö skulle polisen och medborgarna dra fördel av att facebooksidor
för varje delområde skapats, på så sätt hade relevant information nått ut till
16
invånarna och de som vistas i specifika områden. Förutom att nå ut till
medborgarna enkelt och i realtid, så fyller sociala medier även en annan funktion;
polisen får chans att visa att de under uniformen är människor som kan vara öppna
och föra dialog med sina medmänniskor (Polisen 2013). På detta sätt närmar sig
polisen medborgarna, och medborgarna får i sin tur chans att både få inblick i
polisens arbete samt ställa frågor. Detta öppnar möjligheten för att förtroendet
ökar, tryggheten ökar, och viktig informationen kan nås av alla med dator,
surfplatta, och mobiltelefon.
JMW Kommunikation har på uppdrag av Rikspolisstyrelsen gjort en intern
utvärdering av polisens närvaro i sociala medier (Polisen 2013). Undersökningen
gjordes under november 2012 till mars 2013.
Rapporten visar att målen för polisens kommunikation på sociala medier är:
• Att vara tillgängliga där många människor också är och öka tryggheten
• Att nå ut med brottsförebyggande information för att minska brottsligheten
• Att berätta om polisens arbete för att öka tryggheten och stärka förtroendet
• Att nå ut med att polisens vill ha tips för att lösa brott.
Resultatet av den interna utvärderingen blev som följer; ”När de som svarat på
undersökningen får ranka de fem största nyttorna med sociala medier för Polisen
anser nästan åtta av tio (78%) att man blir synlig och tillgänglig för medborgare
där de finns. Tre fjärdedelar (75%) anser att nyttan även finns genom att man kan
berätta om Polisens arbete. Sex av tio (60%) menar att sociala medier ger Polisen
en viktig kanal för dialog med allmänheten runt aktuella problem och lika många
(58%) pekar på möjligheten att öka förtroende för Polisen. Att närvaron bidrar till
att ge generellt brottsförebyggande arbete anser även 57 procent. Detta visar att
man internt redan uppfattar att Polisens närvaro i sociala medier ligger i linje med
de mål som finns runt Polisens kommunikation” (Polisen 2013 s. 26).
Utvärderingen visade med andra ord att polisen själv ansåg att sociala medier var
ett bra verktyg för att nå ut till medborgarna. På samma sätt genomfördes sedan en
extern uppföljning av hur medborgarna upplevde polisens närvaro på sociala
medier, och resultaten blev som följer: ”Svaren i den externa visar att de som valt
att följa Polisen i sociala medier är mycket positivt inställda till Polisens närvaro
där. 96 procent anser att Polisen ska finnas i sociala medier. Det finns ett enat
samtycke runt frågan om att polisen ska finnas i sociala medier bland de som valt
17
att fylla i enkäten. Ju äldre desto mer positiv, men även unga tycker det är positivt.
Nio av tio (93%) respondenter upplever informationen intressant. De Polisen
möter i sociala medier upplever en relevans för Polisen att vara där” (Polisen 2013
s.33). Rapporten menar att det är viktigt att tänka på de “tysta läsarna”, d.v.s. de
som inte är aktiva genom till exempel statusuppdateringar och kommentarer, men
som läser, reagerar och för vidare det de har läst.
Massmedias roll
Ett flertal av de medborgare på Rosengård som vi varit i kontakt med upplever att
allmänhetens bild av Rosengård inte stämmer överens med den bild som de
boende upplever. Media har en betydande roll i detta sammanhang; rapportering
kan å ena sida hjälpa polisen med att nå ut till medborgarna då det gäller t ex
brottsförebyggande åtgärder, men rapportering kan å andra sidan stjälpa polisen
då obefogad kritik framförs och resultatet av detta kan vara att förtroendet
minskar (Johansson 2011). Det är trots detta viktigt att polisen i största möjliga
mån är öppna mot massmedia (Rikspolisstyrelsen 2009) eftersom medborgarna
påverkas av hur media framställer polisen.
Polisens kommunikationspolicy
Enligt polismyndighetens kommunikationspolicy är syftet med polisens
kommunikation med medborgarna att upprätthålla och stärka förtroendet för
myndigheten. Kommunikationen med medborgarna ska också bidra till att öka
tryggheten och minska brottsligheten i samhället (Polisen 2015a).
Kommunikationspolicyn pekar på att polisen utgår från mottagaren när de
kommunicerar. Detta eftersom all kommunikation sker på mottagarens villkor
(Rikspolisstyrelsen 2009). Av den anledningen ska polisen uttrycka sig vårdat,
enkelt och begripligt samt att kommunikationen ska anpassa sig så långt som
möjligt till olika målgruppers behov, kunskaper och förutsättningar att ta till sig
information (Polisen 2015a).”Bilden av Polisen formas genom kommunikation,
oavsett om det sker i personliga möten, via massmedia eller på annat sätt”
(Rikspolisstyrelsen 2009 s. 4).
Hur arbetar polisen och andra aktörer med ungdomar i området?
18
Skolans arbete med antisociala ungdomar
Då en elev uppvisar ett beteende som ”faller utanför ramarna” tas i första hand
kontakt med föräldrarna. I de familjer där svenska språket inte behärskas,
genomförs alla möten tillsammans med en tolk. Skolan anser dock att
myndighetsfraser mer eller mindre försvinner eller blir fel under
översättningsprocessen, och föräldrarna förstår sällan hur allvarlig situationen
med eleven egentligen är. En kontaktperson hos Socialtjänsten har sedan fem (5)
möten med eleven, dessa möten journalläggs dock inte. Mötena går ut på att
planera fortsättningen med insatser, dels ur skolmässig aspekt så att elever ska nå
upp till kunskapskraven, och dels ur en social aspekt som i stort innebär stöd för
hela familjen. Anställda vittnar om att majoriteten av de elever som blir föremål
för en utredning av socialtjänsten, kommer från familjer som tidigare förekommit
hos samma myndighet. Eleven erbjuds särskilt stöd under lektionstid, det finns
även möjlighet med t ex läxhjälp på fritiden. Skolorna bjuder in till föräldramöten,
föräldraråd och utvecklingssamtal. Skolpersonalen berättar om hur
områdespoliserna på Rosengård deltar bl. a. på föräldramöten på skolorna i
området, under dessa möten informerar polisen om sitt arbete gällande
ungdomsbrottslighet. Föräldrar har möjlighet att ställa frågor, komma med förslag
på önskade åtgärder samt genomföra dialoger med poliserna. Dock är det få
föräldrar som är närvarande vid dessa sammankomster. Lärarna uppger att de
känner en viss uppgivenhet p.g.a. detta; ”barnen känns inte viktiga för
föräldrarna”, och att detta oengagemang visar sig redan då eleverna är väldigt
unga (8–9 år).
Polisens arbete med ungdomar på Rosengård
Rosengårds områdespoliser arbetar huvudsakligen på två sätt för att uppfylla
medborgarlöftena gällande ungdomar; skolverksamheter och uppsökande
verksamhet. Uppsökande verksamhet innebär ”kontaktsökande” med ungdomar,
och det kan i vissa fall även bli aktuellt med hembesök. Verksamheten i stort går
ut på att nå fram till de ungdomar som uppvisar ett riskfyllt beteende, och/eller
vistas i miljöer (umgänge) som anses innebära risk för att ungdomen ska utveckla
och så småningom etablera ett antisocialt och kriminellt beteende.
Områdespoliserna använder sig av sin lokala kunskap och erfarenhet för att följa
ungdomarnas liv och speciellt fokus läggs på kamratkretsen. Då polisen
uppmärksammar en ung individ som inte tidigare befunnit sig i en specifik miljö,
19
eller då en ungdom börjar röra sig i riskfyllda kretsar omhändertas ungdomen
kortvarigt, och kontakt tas med föräldrarna så att de är medvetna om situationen.
Polisen utför Hot Spot policing på områden/platser där unga kriminella rör sig
(Weisburd & Green, 2006), i samband med Hot Spot policing lägger de speciellt
fokus på ungdomar som är nya i dessa bekymmersamma miljöer. Det ska dock
påpekas att när polisen uppmärksammar ungdomen finns en risk att det är för
sent; då polisen kopplas in rör sig förmodligen ungdomen redan i en miljö eller i
ett umgänge som anses potentiellt riskfyllt. Det ska även poängteras att då en
individ under 18 år begår ett brott, är det socialtjänsten som tar över, och nästa
gång polisen kommer i kontakt är då individen blir gripen ännu en gång. Kommunpolisen Glen Sjögren berättar att polisen jobbar nära ungdomarna på
Rosengård. Det är mestadels på kvällarna som polisen kommer i kontakt med
dessa individer. Polisen på Rosengård är väl medvetna om vilka de unga är, vad
de heter, var de bor, osv. Vid de fall då en ny individ syns på platsen eller i ett
gäng, blir denna person direkt tillfrågad vad hen gör där. Svarar personen med
något som inte är rimligt, görs en orosanmälan till Socialtjänsten direkt innan
denna unga individ begår några brott. Polisen arbetar ständigt med att uppfylla
medborgarlöftena som riktas mot ungdomar. Polisen berättar även att de är
medvetna om var de unga samlas (Hot spots) och jobbar därefter för att fånga upp
de unga som ännu inte är kriminellt belastade, men är på väg att involveras i gäng
med kriminalitet som finns på Rosengård. Polisen tar kontakt med dessa unga
individer genom samtal och enligt polislagens tolfte paragraf1 ska dessa köras
hem om de befinner sig i olämpliga och riskfyllda miljöer. Samtal med
föräldrarna sker och samtidigt skrivs en orosanmälan till Socialtjänsten. Därefter
är det Socialtjänsten som tar över, och därmed har fortsatt ansvar över den unga
individen.
Faktorer som påverkar ungdomar negativt i utsatta områden Rosengård klassificeras som ett särskilt utsatt område utifrån polisers kriterier
1Polislagen paragraf 12: ”Om någon som kan antas vara under arton år anträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes hälsa eller utveckling, får han eller hon tas om hand av en polisman för att genom dennes försorg skyndsamt överlämnas till sina föräldrar eller någon annan vårdnadshavare eller till socialnämnden. Vid bedömningen av risken för den unges hälsa eller utveckling ska det beaktas om man kan befara att den unge kan komma att utsättas för brott, involveras i brottslig verksamhet eller skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende. Lag (2012:802)’’.
20
samt utifrån den befintliga problembild som förekommer i området (Polisen
2015b). Ungdomsåren innebär ofta att ungdomen bryter sig loss från föräldrarna,
och kompisar får en allt större och viktigare roll. Det är också under dessa år som
de flesta individer testar gränser som kan innebära stora konsekvenser för
framtiden. Idag talas det väldigt mycket om diverse risker som ett barn kan möta
under sin uppväxt och hur dessa kan påverka en individs livsriktning till det sämre
och leda till en kriminellt beteende. Forskningen om riskfaktorer har gett oss god
kunskap om hur olika riskförhållanden identifieras (Afifi & MacMillan, 2011).
Sociala riskfaktorer
Banden som ett barn eller en ungdom har till sina föräldrar, samt föräldrars attityd
och värderingar har visat sig ha en effekt på hur barn och ungdomar utvecklas
(Gilman m fl. 2014). Låg föräldraövervakning, dålig relation, och desorganiserad
familjestruktur har visat sig ha en påverkan på individen och dennes utveckling av
kriminalitet (Gilman m fl. 2014). Tidigare forskning har visat att dålig
samhällsorganisation kan försvaga en familjs sociala band och kan vara en
anledning till att en ung individ dras till kriminalitet (Alleyne & Wood, 2014).
Även dålig prestation och lågt engagemang i skolan har visat sig ha en koppling
till kriminellt beteende (Alleyne & Wood 2014; Pedersen 2014); forskning visar
att brottslighet har större risk att uppstå på grund av misslyckad skolgång och
frustration (Alleyne & Wood 2014). Forskning tyder på att dåligt fungerande
skolor, dåliga förhållanden mellan studenter och lärare och dålig miljö i skolan är
en faktor för kriminellt beteende (Gilman m fl. 2014). Detta stämmer väl överens
med den bild som personalen på skolorna på Rosengård berättar om. En annan
form av riskfaktor för kriminellt beteende kan vara att vara bosatt i ett område
med hög problemnivå (Gilman m fl. 2014). Bostadsområden med låg
socioekonomisk status tenderar att höja risken för barn och ungdomar att begå
brott (Gilman m fl. 2014), och den ekonomiska aspekten för delområdet Öster har
varit utmärkande sedan början av 1970-talet (Malmö stadsbyggnadskontor 2008).
Individuella riskfaktorer
Varierande personlighetsdrag och beteenden kan leda till en ökad risk för
kriminalitet (Pedersen 2014). Varierande studier har även visat att barn som har
inlärningssvårigheter och låga krav på sig själva löper högre risk för att begå brott
(Hill m fl. 1999). Personlighetsdragen som anses vara i riskzonen för kriminellt
21
beteende kan exempelvis vara; låg självkontroll, brist på skam – och skuldkänslor,
och svaga prosociala värderingar (Pedersen 2014). Även problem med hälsan kan
vara en faktor för en individ att utveckla ett kriminellt beteende (Alleyne & Wood
2014).
Faktorer som påverkar ungdomar positivt i utsatta områden
På samma sätt som en ung individ kan påverkas av negativa faktorer, kan även
positiva faktorer spela stor roll i hur ungdomens framtid ter sig.
Forskarna Howell och Miller-Graff (2014) studerade bland annat socialt stöd som
anses vara en viktig social skyddsfaktor. Denna skyddsfaktor har visat sig ha goda
resultat vid exkludering av ensamhet samtidigt som det sociala stödet underlättar
för de olika övergångarna i till exempel skolan som en individ går igenom under
livsförloppet (Howell & Miller-Graff, 2014). Detta sociala stöd kommer för det
mesta från familjen men även vänner. Specifikt i Howell och Miller-Graffs (2014)
studie ligger fokus på vännerna som visat sig vara centrala i utvecklingen av
resiliens (förmågan att motstå olika störningar). Utöver denna studie har Afifi och
MacMillans (2011) konstaterat att barn som lever i en omsorgsfull miljö med ett
socialt stöd från föräldrarna också har enklare för att hantera olika motgångar.
Medborgarlöften och unga individer Utifrån medborgarlöftena som är avsedda för Rosengård finns det ett specifikt
löfte som går ut på att polisen tillsammans med andra aktörer ska finnas
närvarande och stödja ungdomarna i området. Med utgångspunkt i tidigare
redovisad forskning kan stödet från polisen ha en god effekt på ungdomarna i
området och deras utsatthet för olika negativa utfall. Även det löfte vars mål är att
finnas som stöd för de ungdomar som vill stiga av den kriminella banan kan
återkopplas till den tidigare redovisade forskningen. Det vill säga att stöd inte
endast behöver komma från familjen och vännerna, utan även från omgivningen i
form av lärare eller andra vuxna.
Att identifiera ungdomar som behöver hjälp på Rosengård.
Vårt förslag på hur polis och andra aktörer ska kunna uppmärksamma vilka
individer som behöver stöd, består av samarbete parterna emellan. En mer
detaljerad kartläggning bör göras av ungdomar i området och deras nätverk
22
(Sarnecki 2010), en sådan kan även vara vid hjälp under den senare
utvärderingsprocessen eftersom aktörerna då är medvetna om vilka ungdomar
som fokus borde riktas extra mot. Denna kartläggning kan ske dels genom
skolenkäter där ungdomar anonymt får berätta om hur de upplever sin egen
situation, men även hur de upplever området. Även Socialtjänsten har register och
underlag som kan bidra till kartläggning över vilka ungdomar som är i behov av
särskilt stöd. Skolan bör ges större plats och få stöd från andra aktörer i processen
med att identifiera ungdomar som uppvisar ett antisocialt beteende. Elever som
uppvisar ett antisocialt beteende bör erbjudas stöd i form av mentor eller
kamratstödjare. En mentor behöver inte nödvändigtvis tillhöra skolan, andra
förslag är t ex brandmän, poliser eller socialarbetare som skulle fungera i denna
roll. Tanken är att kamratstödjaren ska finnas där genom hela högstadiet, och
tidigare om behov finns. Kamratstödjaren ska förutom skolan samarbeta med
socialtjänstens barn- och ungdomsenhet, och även med föräldrarna. Uteblir eleven
från skolan ska föräldrarna genast få information om detta så att åtgärder kan
vidtas, visar eleven tecken på att bruka alkohol/droger ska detta genast informeras
till föräldrar. Stödjaren ska även motivera eleven till att läsa på gymnasiet och
även införa samarbete med studievägledare på skolan. Många av ungdomarna
idag i område Öster lever under svåra socioekonomiska förhållanden, detta
problem är dock inte något polisen kan bidra till. Däremot kan, med hjälp av
register från Socialtjänsten och Folkhälsoinstitutet, de familjer som har det svårt
uppmärksammas. Ungdomar i dessa familjer (och i mån av plats även övriga
ungdomar), borde få tillgång till kurser eller liknande fritidsaktiviteter. Tidigare
forskning visar att ungdomar som umgås ostrukturerat i utemiljön är risken för att
begå brott väsentligt högre. Detta framgår av resultaten från en studie av
Weerman et al (2015). I ett av löftena lovar polisen att de ska vara goda förebilder
för ungdomar; poliser som jobbar med ungdomar måste ha ett genuint intresse av
att göra detta, och få möjlighet att ”följa” dessa ungdomar så att de knyter ett
band. Sammanfattningsvis är det alltså viktigt med social prevention då det
handlar om ungdomar. Ett av målen är att stärka ungdomars band till samhället,
att öka självkontrollen hos dessa individer och stötta så att de sociala banden för
ungdomen och hens familj ökar. Detta kan dock endast ske om samhällets aktörer
samarbetar med familjerna och framförallt föräldrarna. Polis blir egentligen inte
involverad förrän ungdomen redan begått en lagöverträdelse, eller ligger i
23
riskzonen för att begå en sådan, alltså måste åtgärder sättas in tidigare för att
förhindra att detta ska ske.
Förslag på åtgärder i område Öster
Barn och ungdomar
Enligt resultat från enkäter bland de boende på Rosengård är det främst störande
ungdomar och ungdomssamlingar som anses stå för den största problembilden.
Att avbryta ett beteende hos en ungdom som är på väg att starta en kriminell
karriär har individen och samhället mycket att vinna på. Åtgärder för ungdomar
bör baseras på kunskap, kartläggning, analyser och kriminologiska teorier för att
kunna komma fram till ”what works”. Det är dock ett etiskt krav att de åtgärder
som tillsätts så långt som möjligt har vetenskapligt belägg och att de i varje fall
inte är eller anses vara skadliga (Socialstyrelsen 2017). Medborgarlöften utlovar
en förändring gällande ungdomar; polisens mål, tillsammans med övriga
samverksanparter i området, är att finnas närvarande och vara goda förebilder för
de unga i området. Utöver detta ska de ungdomar som vill få hjälp ur ett missbruk
och kriminellt beteende få stöd från både polis och andra aktörer som är
involverade i medborgarlöften. Som tidigare nämnts visar löftena att målen i sig
stämmer väl överens om hur problembilden för området upplevs, dock inte hur det
praktiskt ska gå till för att uppfylla målen. Det nämns heller inte hur dessa unga
ska ”rekryteras” för att få den hjälp och stöd de behöver. Då det gäller ungdomar
menar forskare att ”ungdomar dras till att delta i mycket specifika typer av
aktiviteter, som i sin tur påverkar vilka ”aktivitetsutrymmen” de rör sig i (Brå
2010). En annan anledning till varför brottsligheten är hög på och omkring
Rosengård kan vara att den informella sociala kontrollen är låg i detta område.
Studier har visat att i de områden där den informella kontrollen är bristande – är
brottsligheten högre (Brå 2010). Därför bör polisen ta hänsyn till den sociala
aspekten då de arbetar brottsförebyggande (Brå 2010), och även stödja boende så
att den informella sociala kontrollen stärks i område Öster. Även kännedom kring
riskfaktorer och skyddsfaktorer krävs för att kunna identifiera de ungdomar som
är i behov av hjälp, men som inte självmant söker detta.
Det ska dock poängteras att inga åtgärder är självklara att fungera och vara
effektiva förrän en utvärdering av dessa har skett.
24
Att nå ut till medborgarna i område Öster - digitalt och fysiskt
Ett förslag för att kunna få ut information på andra språk är att vända sig till andra
aktörer i området, som har en annan typ av kontakt med invånarna än vad polisen
har. Polisen kan även undersöka hur andra invandrartäta områden i Sverige når ut
till sina medborgare och utbyta erfarenheter och förslag på åtgärder gällande
kommunikationen. För att kunna sprida information lättare till de individer med
språksvårigheter, skulle översättning av inlägg på de olika sociala medierna som
polisen är aktiva på få fler individer med bristande svenska att kunna ta del av.
Polisen som verkar i område Öster bör lägga mer resurser på att vara aktiva på
sociala medier, detta är ett kraftfullt verktyg att ta till för att nå den yngre
generationen. Polisen bör bli bättre på att dels visa sin medmänskliga sida,
undersökningar har t ex visat att inlägg på facebook med foton på poliser
tillsammans med barn och djur, uppskattas enormt av medborgarna (Polisen
2013). En viktig aktör är skolan, som skulle kunna sprida information som polisen
vill ha ut till eleverna som i sin tur kan sprida det till sina familjer och vänner. Att
sprida information om medborgarlöftena kan även ske på olika vis; utskick i
brevlådor/inkast, affischer i livsmedelsaffärer och bibliotek eller andra
samlingspunkter.
Vi uppmuntrar även till att fler medborgardialoger/medborgarmöten inträffar
kontinuerligt under året innan medborgarlöftena fastställs. Polisen i området bör
se över sina kontakter gällande föreningar och kommunanställda och samverka
med dessa för att eftersträva att nå ut till fler människor och informera om att
medborgardialoger är planerade. Förslagsvis kan medborgardialogerna inträffa i
Tegelhuset på Rosengård, eftersom Tegelhuset är välkänt bland de boende på
Rosengård. Syftet med mötet är att ge medborgarna möjligheten att yttra sig och
vara med och påverka polisens arbete i området, det vill säga en dialog skapas och
medborgarna har möjligheten att få sina röster hörda. För att dialogerna ska vara
framgångsrika är det samtidigt väldigt viktigt att medborgardialogerna är just
dialoger, det vill säga att struktur måste förekomma under mötena. Det måste
finnas en bra uppslutning för att detta skall visa på framgång och kontinuerliga
dialoger kan öka spridningen av mötena till medborgarna. Vid ett medborgarmöte
på Vardas trygghetsmöte under april månad 2017 var det endast ett fåtal
medborgare närvarande. Dessa möten sker dock inte kontinuerligt, och detta var
det första sedan ett år tillbaka. Viktigt att tänka på är även att mobiliteten av
invånare på Rosengård är hög, och dialogmöten som endast äger rum en gång per
25
år, kan innebära att nyinflyttade medborgare inte får information om dessa. Vid
fler och tätare medborgardialoger kan polisen nå ut till fler medborgare. Det krävs
också tålamod; till en början kan deltagarantalet vara lågt men trots detta bör
mötena fortsätta. Lågt engagemang är mer förekommande i segregerade områden
där informationsbrist råder, det gäller dock för polisen och andra involverade
aktörer att se tiden an och fortsätta med medborgardialogerna.
Hur går polisen tillväga för att utvärdera effekten av löftena, och kan polisens utvärderingsprocess förbättras?
Att arbeta evidensbaserat
Att arbeta evidensbaserat är viktigt för att fastställa huruvida åtgärder kan ge den
effekt som är önskvärd, risken finns annars att det arbetas med effekter som inte
faller in i något egentligt syfte. Åtgärderna och insatserna för att minska
brottsligheten samt öka tryggheten ska bygga på kunskap och beprövad erfarenhet
(Riksrevisionen 2010). Det är även av vikt att effekterna av brottsförebyggande
insatser följs upp och att kunskap om åtgärderna sprids och förses med metodiskt
stöd (Riksrevisionen 2010). Förenklat kan sägas att evidens är bästa resultat av
systematiskt insamlat vetenskapligt bevis på vad som fungerar, eller som termen
lyder ”what works”.
Vad är bevis?
Bevis är en av de viktigaste faktorerna för att utvärdera effektiviteten
(orsakssambandet) och framgångar när det gäller brottsbekämpning. Tillgången
av polisens resurser är dock ofta eller alltid mindre eller färre än de effekter som
önskas av samhället och medborgarna, av denna anledning är det också viktigt att
använda sig av åtgärder som tillhandahåller bevis för att de fungerar. Det är
viktigt att påpeka att inte alla insatser och åtgärder utvärderas på samma vis; vissa
åtgärder lutar sig mer på forskningsbevis, exempelvis då det gäller nya lagar eller
förordningar. Andra åtgärder tar hjälp av bevis i form av synpunkter och attityder,
t ex enkätsvar från medborgarna. Vilket bevis som används beror med andra ord
på vilken insats det handlar om, och vilken effekt av insatsen som ska utvärderas.
En viktig fördel med evidensbaserat polisarbete är att eftersom det bygger på
vetenskaplig forskning så minskar risken för misstag, och lämpliga åtgärder och
dess effekter är en tillgång för beslutsfattarna i samhället (Sherman 2013).
26
Fördelar och nackdelar med evidensbaserat arbete
Fördelarna med evidensbaserat polisarbete kan delas upp i tre delar; korrekt
information för brottsförebyggande och brottsbekämpande beslutsfattande, färre
subjektiva beslut, brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder anpassas till
lokala behov, samt lägre felfrekvens i brottsbekämpningen/åtgärderna (Panmore
Institute 2017 s. 1). Även om evidensbaserat polisarbete har sina fördelar, dras det
även med vissa nackdelar och problem. Det är upp till myndigheterna att avgöra
huruvida fördelarna kan upphäva nackdelarna (Sherman 2013), och fokus bör
ligga på hur det är möjligt att maximera effekten av åtgärder trots de eventuella
problem som dessa kan medföra. Nackdelarna kan emellertid dock vändas till
fördelar, då de t ex kan visa vilka organisatoriska problem som bör ses över då det
gäller samverkan mellan polis och andra aktörer. En annan nackdel med
evidensbaserat polisarbete är att det är tidskrävande och kostsamt; att t ex söka
systematiskt efter forskningsunderlag kräver tid och kunskap och innebär höga
kostnader (Panmore Institute 2017). Av denna anledning bör de involverade
myndigheterna överväga att ta hjälp av exempelvis kriminologer eller liknande
personal vars utbildning innefattar bland annat systematisk litteratursökning.
Genom att anställa individer med erfarenhet och kunskap sparar myndigheterna in
på både tid och kostsamma utgifter. En integration mellan forskning och polis har
alla i samhället att vinna på, och framförallt underlättas polisens arbete på så sätt
att aktörer vet vad som kan förväntas efter analys av resultat. Polisens kunskap
och erfarenhet, samt medborgarnas lokala kännedom måste tillsammans med
vetenskapliga bevis samarbeta för att skapa strategier på åtgärdsplaner.
Evidensbaserade åtgärder i Sverige
När det gäller Sverige ska det dock påpekas att ”forskningsläget är inte sådant att
det enkelt går att ta fram och applicera standardlösningar, men den kan fungera
som vägledning vid val av metoder som tänkas fungera utifrån den aktuella
situationen” (Brå 2014 s. 6). Polisen bör med andra ord och i största mån bygga
sin verksamhet på vetenskap och evidensbaserad erfarenhet (Sarnecki 2010). Att
utnyttja internationell kriminologisk forskning kan endast anses vara positivt när
det gäller effektiva polismetoder men även för utvärderingsprocessen (Sarnecki
2010). Viktigt att tänka på är dock att de svenska förhållandena och det brottsliga
klimatet i vårt land skiljer sig från de utländska, och här är än en gång
kriminologer gynnsamt att utnyttja eftersom de besitter specialiserad kunskap och
27
kompetens, och kan därmed omvandla de utländska metoderna till att passa in i
det svenska samhällsklimatet. Polisutbildningen i Sverige saknar akademisk
adekvat utbildning för detta, och om en ändring av utbildningen inte sker bör
individer med forskningsanknuten utbildning stötta polisen genom hela
utvärderingsprocessen. Under 2016 startade dock en högskoleutbildning för
kommunpoliser, och inriktning på utbildningen var kommunkunskap, kriminologi
och kommunikation. Tanken är att denna utbildning ska fortsätta under 2017
(Polisen 2016a).
Vem bör utvärdera polisens arbete?
För att säkerställa att utvärderingar sker korrekt och för att man ska kunna lita på
att resultatet speglar verkligheten, bör samtliga utvärderingar genomföras av
kunniga personer med utbildning samt erfarenhet av detta. I Sverige är
effektutvärdering av polisiära åtgärder relativt nytt, och sköts i huvudsak av
Brottsförebyggande rådet (Brå 2017), men även av andra organ såsom
Riksrevisionen. Brås uppgift går i stort ut på att för polisen och regeringen
tillhandahålla forsknings- och utvecklingsverksamhet för kunskapsutveckling,
både på nationell och internationell nivå. Förutom detta sammanställer, publicerar
och utvecklar Brå Sveriges officiella kriminalstatistik och ger stöd till lokalt
brottsförebyggande arbete (Brå 2017; Polisen 2011a). I framtiden kommer
evidensbaserad utvärdering utföras alltmer, dock krävs det mer forskning kring
detta område för att få bevis att luta sig mot på vad som fungerar. Att utvärdera
och regelbundet redovisa (uppföljning) effekterna av polisens åtgärder är även
viktigt för medborgarna. Dels för att det skapar förtroende för polisen, och dels
för att medborgarna ska få kännedom vad resurserna går till. Här spelar media en
viktig roll; större plats för denna typ av nyheter krävs för att visa och informera
medborgarna att polisens arbete ger en positiv effekt på brottslighet i vårt
samhälle. Denna typ av media rapportering kan också fungera i avskräckande
syfte; ju mer plats polisens framgångsrika insatser ges – desto mer
uppmärksammas kriminella om att polisens arbete ger resultat.
Att utvärdera effekten av åtgärder – Område Malmö Öster
Utvärderingsprocessen och hur denna ska gå till bör planläggas redan då
åtgärderna utformas, detta för att man under hela processen ska ha en klar bild av
vilka punkter som är viktiga att tänka på under arbetets gång (Brå 2000).
28
Utvärdering av medborgarlöften för område Öster i Malmö genomförs med hjälp
av bland annat PUM-A (Polisens Underrättelsemodell Applikation), som
introducerades år 2005 i samband med införandet av styrningsmodellen PUM
(Brå och Polisen 2011a). Syftet med denna styrningsmodell var bl. a att förbättra
polisarbetets styrning och öka kunskapsstödet (Brå & Polisen 2011a). PUM-A
började användas innan applikationen var fullständigt färdigutvecklad, detta var
dock ett medvetet val från polisens sida eftersom behovet av ett stödsystem var
brådskande (Brå & Polisen 2011a). Företrädare för Rikspolisstyrelsen anser att det
är av vikt att de personer som utvärderar insatserna i PUM-A har tillräckligt hög
kompetens för denna uppgift, samt kännedom och förmåga att kontrollera att det
som skrivs in i applikationen håller hög kvalité (Riksrevisionen 2010).
Rikspolisstyrelsen med andra ord kritik mot detta system, då de anser att denna
kompetens ofta saknas.
Utvärdering av medborgarlöften 2017
Medborgarlöften 2017 för område Öster är ”breda”, dvs. ett mål av löftena
utlovas, men inte hur polisen tänker arbeta för att nå detta resultat. Flera av
löftena är dessutom mer eller mindre omöjliga att utvärdera endast genom att titta
på kvantitativ statistik. Här föreslår vi att polisen bör ha stöd från antingen Brå
eller annan kompetent myndighet för uppdraget. Metodologisk triangulering är att
föredra (d.v.s. en kombination av flera olika datakällor - både kvantitativa och
kvalitativa), och sammanställning av dessa för att kunna ge ett resultat som är
signifikant. Polisen utför idag en trygghetsundersökning, och denna bör fortsätta i
högsta mån. Resultatet från denna undersökning visar huruvida polisen har närmat
sig medborgarna. Dock är det av vikt att exakt samma frågor ställs vid varje
undersökning och under en längre tid framöver, och detta för att jämföra resultatet
och för att få en bättre förståelse för hur medborgarna upplever det lokala
samhället (Polisen 2016b). Förutom att trygghetsundersökningen fyller en
funktion för att få kännedom om huruvida medborgarlöften uppfyllts, visar de
medborgarna att polisen är intresserade av de boendes känslor. I områden som är
utsatta kan det dock krävas fler utökade undersökningar. Exempel på dessa kan
vara enkäter som skickas ut till boende i området, antingen med portofritt svar
eller med möjlighet för de boende att besvara enkäten anonymt på Internet.
Frågorna bör då utformas så att respondenterna kan svara på hur de upplever
problemsituationen, om de själva har förslag på åtgärder, om de anser att
29
problemen prioriteras korrekt av polisen, och om medborgarna är nöjda vid
kontakt med polisen (Polisen 2016b). I området bör även skolenkäter göras
årligen. Vårt förslag på utvärderingsprocessen är således att polisen sammansätter
flera datakällor, och dessa kan vara som följer;
• Analys (utförd av kompetent personal) av skrivelser i PUM-A.
• Offentlig brottsstatistik
• Trygghetsmätningar (NTU och Polisen)
• Utökade medborgarenkäter i utsatta områden (Polisen och/eller
socialtjänsten)
• Skolenkäter
• Övriga register (vården, socialstyrelsen, skatteverket)
Utvärderingsprocessen bör även innehålla (Wikström & Torstensson 1997):
• Randomiserat kontrollerade utvärderingar
• Icke-randomiserade utvärderingar med jämförelsegrupp
• För- och eftermätningar utan jämförelsegrupp
• Sambandsstudier
Om denna utvärderingsprocess ska utföras och visa ett optimalt och pålitligt
resultat är det av vikt att andra involverade aktörer bidrar (Brå 2017;
Riksrevisionen 2010; & Sveriges Kommuner och landsting 2011b). Mer forskning
om utvärderingsmodeller internationellt är också att föredra. Detta är något som
Brå bör få i uppdrag att genomföra. Utvärderingsprocessen i Sverige idag är inte
statisk, och förändringar kommer garanterat att ske. Dock är det viktigt att vi nu
inser att behovet av en fungerande modell är brådskande, speciellt med tanke på
att förtroendet för polisen har minskat bland medborgarna (TNS Sifo 2016), samt
att många i Sverige känner sig otrygga – speciellt i de mest utsatta områdena.
Ett av problemen när det handlar om att utvärdera åtgärderna för område Öster är
att de är sociala. En del av allmänheten förväntar sig att se snabba resultat, och
detta är inte möjligt när det gäller sociala åtgärder. Sociala åtgärder varken kan
eller bör utvärderas förrän efter en längre tid, i många fall flera år. Är myndigheter
som styr i Sverige inte medvetna om detta, är risken att de antar att åtgärderna inte
fungerat och därmed inte längre gör någon nytta. Detta är dock inte korrekt;
faktum är att resultat från en social åtgärd kan visa sig efter flera år och då med
positiv effekt.
30
Att utvärdera åtgärder riktade mot ungdomar
Utvärderingar kan gälla effekter, men även arbetsmetoder eller resursutnyttjande
(Brå 2000). Denna text kommer dock att fokusera på effekten av åtgärder som
bidrar till att ungdomar får det stöd de behöver för att förändra sitt beteende. Då
en utvärdering av löftena som handlar om ungdomar ska utföras är det två
aspekter som bör finnas i åtanke. Löftena är sociala, och måste därför ske i
samverkan med andra aktörer i området. Eftersom åtgärderna är sociala, uppvisas
inte resultat förrän efter en längre tid – i många fall flera år. Utvärderingen kan
ske dels genom offentliga register; har brottslighet utförd av ungdomar minskat,
och beror minskningen i så fall på de insatser som satts in. Utöver brottsregister
bör även register från Socialtjänsten och vården användas. Undersökningar som
kontrollerar individer före- och efter insatser bör införas, tvärsnittsstudier (ex.
enkäter) likaså. Polisen behöver stöd i utformandet av utvärderingsprocessen, och
även om de lokala förhållandena skiljer sig åt – ska processen kunna appliceras på
olika kontexter och i olika miljöer, dvs. extern validitet ska efterkrävas.
Föräldrarnas roll genom utvärderingsprocessen är viktig, deras vittnande om
förändringar hos ungdomen kan visa effekter av åtgärder.
Mentorer/kamratstödjare i skolan bör utvärderas med hjälp av en experimentgrupp
och kontrollgrupp. Experimentgruppen som tillhandahållits mentorer undersöks
en tid efter att åtgärden satts in och för att kontrollera om det infunnit sig någon
skillnad gällande brottslighet, alkohol/droger, skolk, och skolresultat. Dessa ska
jämföras med kontrollgruppen som inte haft tillgång till mentor i skolan. Viktigt
här är dock att de båda grupperna är så lika som möjligt innan mentor sätts in, och
detta för att vid utvärdering kunna bevisa att skillnaden är för att åtgärden satts in
(Brå 2000). Utvärderingen ska ske efter en längre tid (minst ett år) och ju fler som
deltar i utvärderingen – desto större blir chansen att undersöka effekterna. När det
gäller utvärdering av åtgärder riktade mot ungdomar spelar Socialtjänsten en
viktig roll. Ofta är det polisen ungdomen möter första gången, men är ungdomen
omyndig är det socialtjänsten som tar vid. Denna myndighet har med andra ord
tillgång till register som kan vara nödvändig vid en utvärdering. Det är även
socialtjänsten som erbjuder hjälp och stöd till ungdomar med
missbruksproblematik, och ett nära samarbete med polisen inom detta krävs.
31
Diskussion: vad skulle kunna förändras inför kommande löften?
Samverkan med fler aktörer i området
Externa aktörer i området kan få fler individer att bli mer delaktiga, och på så sätt
sprids även informationen kring medborgarlöftena. Istället för att endast använda
sig av Malmö stad och polisen som aktörer för medborgarlöftena, kan det vara
relevant att ha andra externa aktörer som t ex föreningar. Dock är det viktigt att
aktörerna fortsätter arbeta med det som utlovats och även att försöka utöka sitt
arbete då detta går i linje med medborgarlöftena. Exempelvis förekommer det i
området idag tre olika föreningar; Somaliska freds, Palestinsk förening 194 och
Somaliska regnbågsföreningen. Under fredagseftermiddagar anordnar
föreningarna kvällsfotboll för ungdomar. Att ungdomar engageras i fotboll på det
här sättet kan betyda att de riskerna för att hamna i kriminella miljöer minskas.
Detta kan också återkopplas till kriminologiska teorier där strukturerade
rutinaktiviteter undanhåller ungdomar från att delta i brottslig aktivitet. Exemplet
om den här verksamheten innebär att fotbollsintresserade killar fångas upp, och
som då får hela sin fredag uppbokad och därmed förhindras att befinna sig i
riskfyllda situationer och miljöer. Överlag kan externa aktörer bidra med flera
positiva medel förutom informationsspridning av medborgarlöftena; de kan gynna
den informella sociala kontrollen på Rosengård, hjälpa ungdomar med
sommarjobb, och bidra med stöd för de som har svårt att förstå det svenska
språket. Det är dock viktigt att samtliga aktörer utvärderar sitt arbete och
återkopplar detta till medborgarna.
Områdespolisernas inflytande
När områdespoliserna tillsattes var det yttrat att de skulle omfattas av 12 poliser
totalt utöver en områdespolisgruppchef. Idag omfattas istället områdespoliserna
av fyra områdespoliser och en områdespolisgruppchef. Utöver dessa poliser
arbetar även en polis under kontorstjänst mellan 8:00–17:00. De fyra
områdespoliserna samt områdespolisgruppchefen ansvarar för hela Malmö Öster.
Då polisen är få till antal, innebär detta att deras inverkan begränsas vad gäller att
uppfylla medborgarlöftena. Bristen på poliser i området kan innebära att
medborgarna tappar förtroendet för polisen eftersom poliserna inte kan vara
närvarande i den utsträckning som förväntas i ett särskilt utsatt område. Bristen på
poliser i området kan också innebära att medborgarna upplever högre otrygghet.
32
Bristen av poliser är ett nationellt dilemma som inte går att lösa över en natt.
Eftersom Rosengård är ett särskilt utsatt område med en aktuell problembild
utifrån läget i Malmö, är det angeläget att se över behovet av ökade resurser vad
gäller situationen på Rosengård.
Som tidigare nämnts bör fler medborgardialoger/medborgarmöten som inträffar
kontinuerligt under året innan medborgarlöftena fastställs införas.
Områdespoliserna på Rosengård har kontakt med föreningar och
kommunanställda i området, och dessa bör utnyttjas för att sprida information om
att dialoger för medborgare kommer att äga rum. Då medborgarlöften ska tas
fram, vinner man mycket på att lyssna på fältarbetarna i området då dessa har
relevant information om området och dess medborgares känslor.
Externa aktörer i området har också visat sig vara villiga att engagera sig i
medborgarlöftena, och ett samarbete mellan dessa och polisen är att föredra. Flera
av dessa aktörer når idag ut till många medborgare i området, och kan alltså vara
ett verktyg då det gäller informationsbristen som råder. Civilsamhället på
Rosengård hyser brist på tillit till myndigheter, och därför hade föreningar varit
bra att använda sig av gällande kommunikation. Medborgarlöftena borde även
omformuleras i framtiden i den mån att de belyser hur polisen praktiskt ska uppnå
det som utlovas. Utvärdering och återkoppling till medborgarna är en av de
viktigaste förändringarna som måste ske inför kommande löften; medborgarna
måste veta att polisens arbete varit framgångsrikt då detta stärker förtroendet.
33
Referenser
Afifi T O, MacMillan H L, (2011) Resilience Following Child Maltreatment: A
Review of Protective Factors. La Revuecanadienne de psychiatrie, 56, 266–272.
Alleyne E & Wood J. L, (2014) Gang involvement: Social and Environmental
Factors, Crime & Delinquency 2014, Vol. 60(4) 547–568. DOI:
10,1177/0011128711398029
Borge A I H, (2011) Resiliens: risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur
AB.
Brottsförebyggande rådet (2017)
https://www.bra.se/bra/forebygga-brott/polisarbete-och-metoder.html#
[2017-05-01]
Brottsförebyggande rådet (2016)
https://www.bra.se/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2016-05-27-polisen-lanserar-
nationell-modell-for-medborgarloften.html [2017-05-21]
Brottsförebyggande rådet (2014) Brottsförebyggande polisarbete i ”hot spots”.
Brå-rapport 2014:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, Polisen (2011a) Polisens strategiska
brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting
(2011b) Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, (2010) Brå 2010. Platsens betydelse för polisarbete.
Empiriskt stöd och policyrekommendationer. Brå-rapport 2010:11. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
34
Brottsförebyggande rådet (2000) Utvärdering & Dokumentation. Brå-rapport
2000:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Gilman. A.B, Hill. K.G, Hawkins. J.D, Howell. J.C & Kosterman. R, (2014) The
developmental dynamics of joining a gang in adolescence: Patterns and predictors
of gangmembership. Journal of research of adolescence,, Vol. 24:2, 204-219.
DOI: 10.1111/jora.12121
Hill. K.G, Howell. J.C, Hawkins. J.D & Battin-Pearson. S.R, (1999) Childhood
risk factors for adolescent gangmembership: Resultes from the Seattle Social
Developmental Project. Journal of reasearch of crime and delinquency. Vol 36:3,
300-322.
Howell K H, Miller-Graff L E, (2014) Protective factors associated with resilient
functioning in young adoulthood after childhood exposure to violence. Child
Abuse & Neglect.
Internetstiftelsen (2016)
http://www.soi2016.se/allmant-om-internetutvecklingen/utrustning-i-
hemmet/[2017-05-20]
Johansson, B. (2001) Medborgarna och den medialiserade politiken. Det våras för
politiken, trettiotvå artiklar om politik, medier och samhälle. SOM 2001:30, s
177–190.
Johansson, C & Nord, L. (2011) Konsten att kommunicera utan att oroa: Svenska
myndigheter under finanskrisen 2008. Mittuniversitetet: Sundsvall.
Laub, J., & Frisch, N. E. (2011). Translational criminology. Advancing
Criminology and Criminal Justice Policy. Part 4.
Malmö stadsbyggnadskontor (2008). Rosengård – strategier för hållbar
utveckling i en stadsdel. Dialog-pm 2008:1.
35
Masten A S, Tellegen A, (2012) Resilience in developmental psychopathology:
Contributions of the Project Competence Longitudinal Study. Development and
Psychopathology, 24, 345–361.
PanmoreInstitute (2017)
http://panmore.com/evidence-based-policing-advantages-disadvantages-impacts
[2017-04-28]
Pedersen, M.L. (2014) Gang joining in Denmark: prevalence and correlates of
streetgangmembership. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and
Crime Prevention, 2014 Vol. 15, No. 1, 55–72. DOI:
10.1080/14043858.2014.886892
Polislagen 1234:12 §12
Polisen (2016a) Årsredovisning 2016. Kommunikationsavdelningen
Polismyndigheten.
Polisen (2016b). Har vi kommit närmare medborgarna? Lägesbild 2015. Rapport:
Närmare medborgarna. Stockholm.
Polisen (2016c)
https://polisen.se/Utsatt-for-brott/Hjalp-och-stod-fran-samhallet/[2017-05-20]
Polisen (2015a) Polismyndighetens kommunikationspolicy. PM 2015:58.
Polismyndigheten.
Polisen (2015b) Utsatta områden -sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade
händelser, Nationella operativa avdelningen, Underrättelseenheten.
Polisen (2013) Utvärdering - Polisens närvaro i sociala medier. RPS Rapport
2013. Rikspolisstyrelsen.
Riksrevisionen (2010). Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna
uppnåtts? Rapport 2010:23. Stockholm: Riksdagstryckeriet.
36
Sarnecki., J. (2010). Polisens prestationer – en ESO-rapport om resultatstyrning
och effektivitet. Rapport 2010:3. Stockholm: Regeringskansliet.
Sherman, L.W. (2013) The Rise of Evidence-Based Policing: Targeting, Testing,
and Tracking. Crime and justice, 42(1), 377–451.
Shiner R L, Masten A S, (2012) Childhood personality as harbinger of
competence and resilience in adulthood. Development and Psychopathology, 24,
507–528.
Socialstyrelsen (2017)
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat
[2017-04-25]
TNS Sifo (2016) http://opinion.se/Tags/Polisens%20f%C3%B6rtroende[2017-05-
05]
Topor, A., & Denhov, A. (2008). Att arbeta evidensbaserat – en introduktion.
Psykiatri Södra Stockholm, SLSO. FoU-enheten
Weerman, F. M., Bernasco, W., Bruinsma, G. J. N. &Pauwels, L. J. R. (2015).
When is spending time with peers related to delinquency? The importance of
where, what, and with whom. Crime & Delinquency, 61:1386–1416.
Weisburd, D. & Green, L. (2006). Policing drug hot spots: The Jersey City drug
market analysis experiment. The Hebrew University of Jerusalem, Rutgers
University Center for Crime Prevention Studies University of Cincinnati, (12),
711-735.
Wikström, P.O. & Torstensson, M. (1997). Lokalt brottsförebyggande arbete.
Organisation och inriktning. Rapport från Problemgruppen 1997:2. Solna:
Polishögskolan, 125 sidor
STADSOMRÅDE INNERSTADEN
”Jag går omvägar för att undvika rondellen” - en utvärdering av stadsområde Innerstadens medborgarlöfte år 2017 med fokus på trygghetsaspekten
Anna Arpfors Hanna Gustafsson
Evangelinn Jonsson Emma Magnusson
Elisabeth Theodoridou
”Jag går omvägar för att undvika rondellen” - en utvärdering av stadsområde Innerstadens medborgarlöfte år 2017 med fokus
på trygghetsaspekten
En rapport i samarbete med:
FörordDenna rapport är resultatet av ett samarbete mellan kriminologistudenter på Malmö högskola
och Polisen i Malmö. Under vårterminen år 2017 genomfördes delkursen Tillämpning, vilken
omfattade 15 högskolepoäng. Delkursens uppdragsgivare varierar, detta år kom uppdraget
från polismästaren Stefan Sintéus i syfte att granska medborgarlöften i Malmös stadsområden.
Tack till!Först och främst vill vi rikta ett stort tack till Malmöpolisen för förtroendet till detta arbete, ett
extra stort tack till kommunpolis Jonatan Örstrand för ett stort engagemang, god
samarbetsvilja samt för tillgång till viktigt material. Vidare vill vi tacka de nyckelinformanter
som bidragit med värdefull information till studien; Bo Andersson, Kerstin Larsson, Lena
Pripp och Ulla Sundin. Vi vill även tacka de personer som valt att delta i studien anonymt.
Under arbetets gång har vi fått stöd och vägledning från handledarna Anna-Karin Ivert och
Caroline Mellgren som har varit till stor hjälp för att driva arbetet framåt, tack för bra råd och
givande diskussioner.
Malmö i maj år 2017
Anna Arpfors, Hanna Gustafsson, Evangelinn Jonsson, Emma Magnusson & Elisabeth
Theodoridou
SAMMANFATTNING I denna rapport granskas, analyseras och utvärderas medborgarlöftet för stadsområde
Innerstaden år 2017, löftet berör den rondell som är belägen mellan Möllevångstorget och
Folkets park, i folkmun även kallad “knarkrondellen”. Syftet är att kartlägga förändring i
trygghet, problematik och insatser sedan arbetet med medborgarlöftet påbörjades. Området
har sedan flera år tillbaka varit belastat av hög brottslighet och därav är årets medborgarlöfte
riktat till rondellen. Resultaten som framkommer i rapporten bygger på intervjuer, enkäter
samt registerdata över anmälda brott. Totalt har 90 respondenter deltagit i
enkätundersökningen där fördelningen mellan kvinnor och män är jämn, utöver detta har även
sex nyckelinformanter intervjuats. Analysen utgörs av tre olika delar; kännedom om
medborgarlöftet, upplevd trygghet samt förtroendet för Polisen, med fokus på
trygghetsaspekten då otryggheten ökar trots att den faktiska utsattheten för brott minskar.
Huruvida medborgarlöftet gett någon effekt eller inte är svårt att uttala sig om då löftet endast
varit verksamt sedan årsskiftet 2016/17, därav är det viktigt att beakta tidsaspekten i denna
studie.
Rondellen präglas främst av öppna narkotikascener och trafikproblem vilket utgör en
stor del av den upplevda otryggheten i området. Kännedomen om medborgarlöftet anses vara
relativt god då hälften av respondenterna i undersökningen känner till löftet trots att det endast
varit aktivt under en kortare period. Den äldre generationen har dock inte lika god kännedom
vilket anses bero på att de är svårare att nå ut till. Den upplevda otryggheten tycks inte ha
påverkats sedan medborgarlöftet trädde i kraft, däremot kan det konstateras att kvinnor i
större utsträckning genomgående upplever en högre otrygghet, med undantag för närvaro av
ungdomsgrupper då mäns otrygghet är högre. De åtgärder som flest antal respondenter uppger
för ökad trygghet är högre polisnärvaro, evenemang och mer folk i rörelse samt farthinder och
trafikåtgärder. Gällande förtroendet för Polisen går det inte att urskilja någon märkbar skillnad
sedan arbetet med medborgarlöften påbörjades, det kan dock konstateras att förtroendet för
det lokala polisarbetet är högre i jämförelse med Polisens arbete generellt i Malmö. Ändå
uppger en tredjedel av respondenterna att de har lågt eller inget förtroende alls för Polisens
lokala arbete.
Som trygghetsskapande åtgärd bedriver polisen kameraövervakning i rondellen men
på grund av det tillstånd som krävs för permanent kameraövervakning kunde inte polisen
utlova åtgärden i Innerstadens medborgarlöfte år 2017. Vid polisens uppföljning av
medborgarlöftet år 2017 framkom att hälften av de tillfrågade inte var medvetna om kameran.
I den aktuella studien anger flertalet respondenter att det behövs bättre skyltning om kameran
då den i nuläget anses otillräcklig. Trots detta verkar kameraövervakningen gett effekt
gällande anmälda narkotika- och trafikbrott samt styrker även respondenter och
nyckelinformanter att den synliga brottsligheten minskade direkt vid kamerans installation.
Det går dock inte att fastställa att den minskade brottsligheten enbart beror på kameran utan
kan ha påverkats av andra faktorer.
Det kan fastställas att metodstödet inte har efterföljts i den mån det bör av
kommunpoliserna i Malmö vilket har medfört brister i arbetet gällande löftet. Samverkan är
en viktig punkt i metodstödet som brister för stadsområde Innerstaden då samverkan endast
utgörs av Polisen och Malmö stad, fler aktörer i området har dessutom uttryckt en önskan om
att få delta i samarbetet med medborgarlöftet. En annan brist som identifierats i metodstödet
är planen för utvärdering, något som bör inkluderas vid projektets uppstart, vilket saknats för
Innerstadens medborgarlöfte år 2017. En systematisk och strukturerad bedömning av
medborgarlöftet för Innerstaden har i denna rapport genomförts, för- och nackdelar har
uppmärksammats i syfte att polisen och andra berörda aktörer ska kunna förbättra de brister
som framkommit inför kommande års medborgarlöfte.
För att minska problematiken och öka tryggheten i området rekommenderas fler
tydliga skyltar om kameraövervakning, ökad polisnärvaro via fotpatrullering, beslut om
permanenta trafikhinder samt att mer tid avläggs för medborgarlöftet inom polisen,
exempelvis i form av en heltidstjänst. Vidare rekommenderas en utökad samverkan som ska
involvera flera aktörer i området för att på lång sikt nå den gemensamma målsättningen.
Avslutningsvis ska information om metodstödet förmedlas tydligare till alla kommunpoliser,
förslagsvis via utbildning i metodstöd och utvärdering.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ..............................................................................................................6
1.1 Lokal problembild .........................................................................................8 1.2 Insatser ...........................................................................................................9 1.3 Uppföljning av Polisens medborgardialog ...................................................10
2. MATERIAL OCH METOD ....................................................................................11 2.1 Enkätstudie ……….......................................................................................12 2.1.1 Trygghetsbegreppet ...................................................................................12 2.1.2 Insamling av enkäter i rondellen ...............................................................13 2.1.3 Webbenkäter .............................................................................................14 2.2 Intervjuer ......................................................................................................14 2.3 Polisens registerdata över anmälda brott .....................................................15 2.4 Bearbetning av data .....................................................................................15
3. ANALYS AV INNERSTADENS MEDBORGARLÖFTE - KOPPLAT TILL FORSKNING .............................................................................................................. 16
3.1 Kännedom om medborgarlöftet ...................................................................16 3.2 Polisens arbete närmare medborgarna .........................................................18 3.3 Upplevd trygghet .........................................................................................19 3.4 Könsskillnader i den upplevda tryggheten ..................................................19 3.5 Åtgärdsförslag på ökad trygghet ..................................................................21 3.6 Förtroendet för Polisen .................................................................................21 3.7 Faktorer som påverkar förtroendet för Polisen ............................................23 3.8 Vad framkommer i analyserna? ...................................................................24
4. KAMERAÖVERVAKNING I RONDELLEN ......................................................24 4.1 Kameraövervakningens effekter på anmälda brott .......................................25 4.2 Hur effektivt är kameraövervakning som åtgärd? ........................................27
5. METODSTÖD FÖR POLISENS ARBETE MED MEDBORGARLÖFTEN ...29 6. VIKTEN AV SAMVERKAN ..................................................................................30
6.1 Hur fungerar samverkan i området? .............................................................31 6.2 Deltagande i trygghetsvandringen år 2016 ...................................................32 6.3 Städpatrull – en ny form av samverkan ........................................................33
7. BETYDELSEN AV UTVÄRDERING ...................................................................33 8. REKOMMENDATIONER ......................................................................................35 9. REFERENSER .........................................................................................................36 10. BILAGOR ...............................................................................................................39
6
1. INLEDNING
I samarbete med Polisen i Malmö har kriminologistudenter på Malmö högskola fått i uppdrag
att genomföra en uppföljning av de medborgarlöften som infördes den 1 januari år 2017 i
kommunens olika stadsområden. I denna rapport sker en granskning, analys samt en
utvärdering av medborgarlöftet som berör det tidigare stadsområdet Innerstaden. Syftet är att
kartlägga huruvida de boende och/eller aktiva i det berörda området upplever en förändring
gällande trygghet, problematik och insatser sedan polisens införande av medborgarlöftet vid
årsskiftet. Utöver en kartläggning och utvärdering kommer fokus i rapporten främst beröra
trygghetsaspekten, detta eftersom det anses finnas ett behov av information gällande
otrygghetens utveckling, då otryggheten ökar trots att den faktiska utsattheten för brott
minskar (Polisen, 2017a).
Innerstaden var ett av fem stadsområden i Malmö som till ytan var det minsta men
befolkningsmässigt det mest tätbefolkade området, ytan sträckte sig från Ribersborg och
Slottstaden i nordväst till Möllevången och Sofielund i sydöst (Malmö stad, 2017a). Den 1
maj år 2017 trädde dock Malmö stads nya organisation i kraft och de olika stadsområdena
ersattes av nya fackförvaltningar (Malmö stad, 2017b). Rapporten kommer trots den nya
organisationen av områdena benämna stadsområde Innerstaden i text, detta då området
fortfarande existerade vid arbetets start. Medborgarlöftet för Innerstaden riktas till ett
begränsat problematiskt område, närmare specifikt den rondell som binder samman
Kristianstadsgatan med Norra och Södra Parkgatan, vilken även namnges ”knarkrondellen”.
Rondellen tillhör delområdet Möllevången och är belägen nära folkkära Folkets Park,
närliggande område består även till stor del av lägenhetshus men också verksamheter som
exempelvis förskolor, Röda Korset, Familjens hus och några små lokala restauranger.
Dessutom ligger Möllevångstorget endast några hundra meter bort, vilket är en central plats
som attraherar mycket folk. Således kan det fastställas att rondellen med dess läge är en
attraktiv plats som en mängd människor passerar dagligen i olika syften.
7
Figur 1. Karta över Stadsområde Innerstaden och rondellen.
Enligt Polisen (2017b) finns en ambition om att öka kommunikationen och samarbetet mellan
medborgare, polis och kommun för att kunna utveckla ett mer problemorienterat
brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samhället. För att kunna utveckla och
förstärka det redan nuvarande samarbetet mellan polis, kommun och medborgare har
medborgarlöften integrerats som en del av Polismyndighetens nya styrmodell (Polisen,
2015a). Medborgarlöften syftar till att implementera åtgärder som ska hantera problem på
lokal nivå samt öka medborgarnas och lokalsamhällets delaktighet i det brottsförebyggande
och trygghetsskapande arbetet (Polisen, 2015a; Polisen 2017c). Därmed ligger fokus på att
lyssna till de boende och verksamma i ett område då deras erfarenheter och upplevelser har
stor betydelse vid skapandet av en lokal problembild (Brå, 2016; Polisen 2017c). Utifrån en
lokal problembild kan sedan polis, kommun och andra berörda aktörer systematiskt samordna
sina insatser och genom medborgarlöften informera om hur de tillsammans avser att arbeta för
att öka tryggheten och minska brottsligheten på lokal nivå (Brå, 2016).
Som underlag för att kunna arbeta med medborgarlöften har Utvecklingscentrum Syd
(UC Syd) utformat ett metodstöd i syfte att vägleda Polisen i samverkan med kommun och
andra aktörer i det berörda området. Vidare är det även tänkt att utveckla kommunikationen
mellan Polismyndigheten och medborgarna samt fortsätta arbeta med det brottsförebyggande
och trygghetsskapande arbetet (Polisen, 2015b).
8
1.1 Lokal problembild
Som nämns ovan baseras medborgarlöften på upplevelser och erfarenheter från de som bor
och verkar i ett område, då deras kunskap bidrar till en heltäckande bild av de lokala
förhållanden som råder (Brå, 2016; Polisen, 2017c). Denna kunskap tas tillvara på genom
medborgar- och medarbetardialoger, polisen får därigenom en fördjupad insikt om den
aktuella lägesbilden och kan därefter prioritera fokusområden för samverkan (Polisen, 2017d;
Brå, 2016). Innerstadens medborgarlöfte år 2017 baseras på den medborgardialog som ägde
rum den 17 maj år 2016 samt den trygghetsvandring som utfördes under hösten samma år.
Utifrån medborgardialogen framkom det att medborgarna upplevde stora problem vid
rondellen, detta då den bland annat präglas av öppen narkotikahandel samt trafikproblem i
form av bus- och fortkörning.
På grund av områdets uppmärksammade problematik genomfördes en
trygghetsvandring avsedd att förstå områdets lägesbild, detta på initiativ av styrgruppen;
socialtjänst, skola, polis och fritid (SSPF). Utöver styrgruppen involverades även
Gatukontoret i trygghetsvandringen då de redan arbetade med trafiksituationen på
Möllevången som ligger i anslutning till rondellen. Den utförda trygghetsvandringen kan ses
som ett komplement till medborgardialogen vid fastställandet av den lokala problembilden.
Tillsammans har ovanstående kunskapsinsamling bidragit till en problembild kring rondellen,
som i stor utsträckning består av öppen narkotikahandel och trafikproblem. Den lokala
problembilden ligger till grund för Innerstadens medborgarlöfte år 2017, i rutan nedan
presenteras de insatser som ska bedrivas för att öka tryggheten och minska brottsligheten i
området runt rondellen.
9
1.2 Insatser
Medborgarlöftet för Innerstaden avser endast området runt rondellen, en specifik plats som
präglas av hög brottslighet och kan därav benämnas som en hotspot. Insatserna mot det
brottsutsatta området faller därmed in under hot spots policing vilket innebär att polisen
genom sina insatser minskar brottsligheten på platsen, försvårar möjligheten till att begå brott
samt ökar upptäcktsrisken för brott (Weisburd & Telep, 2014). Hot spots policing är således
en riktad åtgärd som berör specifika platser med hög koncentration av brottslighet, utöver den
insats som riktas mot platsen anses även den totala andelen brott minska, något som gynnar
hela samhället (Braga, 2007).
Polisen i Malmö har beslutat att samtliga enheter ska förlägga all ledig tid på
brottsutsatta områden inom kommunen. Detta innebär att arbetstid där polispatruller inte är
uppbundna av något annat, ska avsättas till bland annat rondellen som en insats mot den
öppna narkotikahandeln. I en uppföljning av medborgardialogen som polisen genomförde i
april år 2017, framkom det att 75 procent av respondenterna ansåg narkotikahandel och
påverkade personer som ett stort problem. I medborgarlöftet utlovar kommunpolis Örstrand
Innerstadens medborgarlöfte år 2017 • Polisen kommer att fortsätta agera mot den öppna narkotikahandeln runt Norra och Södra Parkgatan genom att
kontinuerligt befinna oss i området.
• Malmö stads socialarbetare för ungdomar/förebyggare kommer att vistas mer i området för att ”fånga upp”
ungdomar i riskzonen.
• Polisen kommer att genomföra kontinuerlig trafikövervakning i området.
• Malmö stad kommer att, utifrån de förslag som framkom vid medborgardialogen 161010 (Malmöinitiativet ”sakta
farten Malmö” och Gatukontoret), se över vilka åtgärder som kan genomföras för att öka trafiksäkerheten i området.
• Polisen kommer att eftersträva att synas mer i området, för att arbeta trygghetsskapande och för att finnas
tillgängliga för er.
• Resultatet från den trygghetsvandring som genomförts hösten 2016 kommer ligga till grund för de åtgärder som
Polisen och Malmö stad kommer att genomföra i syfte att öka tryggheten på utpekade platser.
• Ytterligare en trygghetsvandring kommer att genomföras under 2017 i syfte att följa upp gjorda insatser och
identifiera nya platser som kan förbättras ur ett trygghetsperspektiv.
• Det gemensamma trygghetsarbetet kommer att utvidgas till att omfatta fler aktörer i närområdet till exempel
fastighetsägare, näringsidkare, idéburen sektor, Region Skåne, Malmö stads olika verksamheter och boende i
närområdet.
• En återkoppling till er invånare kommer att göras under maj månad för att presentera resultat och inriktning för det
fortsatta trygghetsarbetet under 2017.
Källa: Polisens hemsida, 2017e
10
att en ökad polisnärvaro ska eftersträvas i området kring rondellen. Forskning styrker att en
ökad polisnärvaro vid hotspots har goda effekter men att det råder en skillnad i effekter
gällande huruvida patrulleringen sker till fots eller inte samt hur länge polisen vistats på den
brottsutsatta platsen (Koper, 1995). För att uppnå maximal effekt av hot spots policing krävs
att polisen patrullerar till fots i 15 minuter då längre eller kortare tid minskar åtgärdens
positiva effekter (a a).
En del av hot spots policing involverar en ökad polisnärvaro i det berörda området
men kan även utgöras av platsfokuserade strategier som implementeras av andra än Polisen,
till exempel myndigheter och organisationer (Eck, 2002). En platsfokuserad strategi som
återfinns i området kring rondellen är de tillfälliga trafikhinder som Gatukontoret placerat ut,
vilket beslutades om efter de trafikproblem som framkom under medborgardialogen och
trygghetsvandringen år 2016. Det är fastställt, utifrån flera forskningsresultat, att trafikhinder
är en effektiv brottsförebyggande åtgärd gällande trafikbrott, framförallt tillsammans med
polispatrullering (Eck, 2002). Därmed bör de trafikhinder som Gatukontoret placerat ut förbli
permanenta då de tillsammans med den utlovade polisiära närvaron anses reducera
trafikproblem.
1.3 Uppföljning av Polisens medborgardialog Den 6 april år 2017 genomförde polisen en uppföljning av medborgardialogen, detta för att
följa upp effekterna av de insatser som implementerats i området sedan medborgarlöftet
trädde i kraft. Vid medborgardialogen år 2016 uppgav 75 procent att narkotikahandel samt
påverkade personer utgjorde ett problem i området, medan uppföljningen år 2017 inte tyder
på någon märkbar skillnad. Polisens riktade insatser mot den öppna narkotikahandeln i
området anses vara en bidragande faktor till den minskning som uppföljningen tyder på. Att
narkotikahandel inte upplevs som ett problem i lika stor utsträckning som tidigare kan bero på
att den inte sker lika öppet längre, vilket anses vara en effekt av den ökade polisnärvaro som
medborgarlöftet eftersträvar. Narkotikahandeln är fortfarande en stor del av problematiken i
området kring rondellen och insatserna bör därav fortlöpa.
Under tidsperioden mellan medborgardialogen och uppföljningen minskade andelen
upplevda trafikproblem med fyra procentenheter. En tredjedel av respondenterna ansåg vid
båda mättillfällena att polisen borde implementera fler insatser mot trafiken i området, detta
trots att Gatukontoret infört trafikhinder mellan mätningarna som en del av medborgarlöftet. I
uppföljningen är det färre respondenter som anger att Polisens och kommunens arbete bör
11
prioriteras mot trafikproblematiken jämfört med resultatet i medborgardialogen år 2016. Detta
kan bero på att det i nuläget finns hinder som stör trafiken eller att de hinder som existerar
medför positiva effekter. Flera av respondenterna som kontinuerligt rör sig i området
uppskattar de trafikhinder som implementerats och anser att dessa bör höjas samt övergå till
att vara permanenta för att bidra till fortsatta effekter.
Belysning är en åtgärd som flera respondenter anser skulle bidra till en ökad trygghet.
Gatukontoret ansvarar för belysningen i området kring rondellen och Bo Andersson,
tillförordnad gatudirektör, uppger att det finns en ambition om att personer ska vistas på
platsen och inte enbart passera den. Andersson informerar att när Gatukontoret byter
belysning sätts nya lampor in med ett vitare ljus, detta för att individer som möts på platsen
lättare ska kunna identifiera varandra samt att ljuset ska bidra till ett tydligare färgseende på
exempelvis kläder. Åtgärden genomförs i syfte att arbeta brottsförebyggande, Brå (2007)
styrker utomhusbelysning som en effektiv brottsförebyggande åtgärd, då den anses leda till att
fler personer utnyttjar gatorna och upplever en ökad trygghet av belysningen.
Som en del av medborgarlöftet ska socialarbetare från Malmö stad arbeta mot
ungdomar i området som befinner sig i riskzonen. En tredjedel av respondenterna rapporterar
besvärande ungdomar som ett problem vid både medborgardialogen och vid uppföljningen.
Detta kan tolkas som att effekten av insatsen från socialarbetarna inte har yttrats och/eller
varit tillräckligt omfattande. Hälften av respondenterna anser att fler insatser bör riktas mot
ungdomsbrottsligheten, men även att den ska prioriteras i större utsträckning än vad den gör i
nuläget. Weerman, Bernasco, Bruinsma & Pauwels (2015) hävdar att tid spenderad
tillsammans med kamrater på offentliga platser, i oövervakat sällskap samt i form av
ostrukturerade aktiviteter ökar risken för deltagande i brottsliga handlingar. En stor andel
respondenter uppger att fler mötesplatser och aktiviteter (föreningsliv och engagemang) för
ungdomar i området borde struktureras, vilket ses som ett förslag till Polisen och Malmö stad
utifrån det forskningsresultat som Weerman m.fl. (2015) presenterar.
2. MATERIAL OCH METOD Materialet i denna undersökning har samlats in via enkäter på plats i rondellen, webbenkäter,
intervjuer samt registerdata. De olika metoderna valdes för att nå ut till befolkningen i
området på ett effektivt sätt, men även för att skapa en bättre och djupare förståelse kring den
upplevda lokala problembilden.
12
2.1 Enkätstudie Enkäten (se bilaga 1) inleds med en kort presentation, där syftet med undersökningen
redovisas. Det framgår även att medverkan är frivillig, att materialet som samlas in endast
används i utbildningssyfte samt behandlas med största möjliga konfidentialitet (Bryman,
2011; Ejlertsson, 2005). Enkäten består av 16 frågor med enstaka följdfrågor, antalet frågor
begränsades för att inte förlora respondentens intresse. Då enkäten riktas till allmänheten är
det viktigt vid konstruktionen att hålla enkelhet i språket, detta för att alla respondenter ska
förstå frågorna (Ejlertsson, 2005). Flera potentiella respondenter kunde inte delta på grund av
bristande kunskaper i det svenska språket, vilket genererar ett externt bortfall då viktiga
synpunkter gick förlorade. Vidare vid konstruktionen av frågorna fanns det i åtanke att
undvika felaktiga tolkningar av tids- och rumsbegrepp, detta motverkades genom att tydligt
precisera de tids- och rumsangivelser som ämnades undersökas i frågan (a a). Frågorna i
enkäten består till största del av slutna frågor, enstaka öppna frågor förekommer som följd på
vissa slutna frågor, vilket möjliggör att respondenten kan utveckla sitt svar. Enkäten innefattar
även personliga frågor i form av ålder och kön, svarsalternativet “Annat” inkluderades på
frågan om kön då alla inte identifierar sig som man eller kvinna. Respondenten blev tillfrågad
angående ålder men med hänsyn till etiska principer gjordes en stereotypisk bedömning av
respondentens kön. För att kunna urskilja skillnader i svar för olika åldrar delades frågan om
ålder upp i fyra kategorier; “under 21 år”, “21-35”, “36-50” och “över 50 år”.
Undersökningen visar att svarsfrekvensen för individer “under 21 år” är låg och
därmed har den ålderskategorin slagits samman med ålderskategorin “21-35 år” och benämns
som “under 36 år” i analysdelen. För deltagande i undersökningen önskades individer som var
myndiga med hänsyn till samtyckeskravet, vilket i vissa fall var svårt att avgöra och därav kan
det låga deltagandet av individer under 21 delvis bero på detta. Dock gick inte detta att
kontrollera via webbenkäterna vilket påverkar undersökningens validitet. Bryman (2011) &
Ejlertsson (2005) betonar vikten av frågornas och svarsalternativens konstruktion, validiteten
i denna undersökning stärks då frågorna är konstruerade på ett sätt som avser undersöka syftet
och reliabiliteten stärks genom studiens följdriktighet, något som minskar det interna och
externa bortfallet.
2.1.1 Trygghetsbegreppet Det finns ingen klar definition av begreppet trygghet, men i det stora hela kan känslan av
trygghet beskrivas som ett positivt tillstånd där individen inte känner rädsla och istället finner
13
säkerhet i sin tillvaro (Heber, 2008). Begreppet är inte uteslutande kriminologiskt kopplat,
utan berör även fenomen som exempelvis trygghet gentemot ekonomiska eller sociala
förhållanden (a a). Att mäta en känsla som trygghet är komplext eftersom känslan skiljer sig
beroende på individen och dennes upplevelse av omgivningen (a a). Det finns studier som
visar att trygghet även skiljer sig för olika grupper i samhället bland annat beroende på
socioekonomisk status, ålder, boendesituation med mera (a a).
I denna studie avses trygghet mätas i relation till oro för att bli utsatt för eller bevittna
brott samt individers upplevelser av både sociala och fysiska ordningsstörningar. Således
används begreppet ur ett kriminologiskt perspektiv och är återkommande genom stora delar
av enkäten. Med en kvantitativ ansats har den upplevda tryggheten kring rondellen undersökts
genom ett visst antal enkätfrågor, där en del av frågorna har öppna svarsalternativ, för att ge
individen möjlighet att utveckla sitt svar. Det förekommer även en del negativt laddade
begrepp i enkäten, exempelvis ordet “rädd” som definieras som en känsla som uppstår i
situationer där individen uppfattar en risk gentemot sin säkerhet (Heber, 2008). Känslan av
rädsla samverkar med känslan av otrygghet, vilket definieras som motsatsen till trygghet (a a).
2.1.2 Insamling av enkäter i rondellen Insamlingen av enkäterna genomfördes vid tre tillfällen, 18, 19 och 20 april år 2017, alla på
olika tidpunkter. Sammanfattningsvis besvarades 90 enkäter varav 47 respondenter besvarade
enkäten på plats i rondellen. Två urvalskriterier utformades vilka var att respondenten skulle
befinna sig i området minst två gånger i veckan samt vara myndig. Det går dock aldrig med
säkerhet att fastställa att personen uppfyller de kriterium som finns för undersökningen. Vid
första och andra mättillfället gjordes ett slumpmässigt urval, personer som rörde sig i området
blev tillfrågade om att anonymt delta i enkäten. Vid tredje mättillfället var urvalet delvis
strategiskt då synpunkter från föräldrar med barn på en förskoleverksamhet i området
önskades, detta på grund av den narkotikahandel som förekommit utanför verksamheten. På
förhand upprättades en kontakt med förskolechefen som gav sitt godkännande om att stå
utanför verksamheten för att fråga föräldrar om deltagande i enkäten. Ett informationsbrev
skickades till förskolechefen och sattes upp några dagar innan på verksamheten i syfte att
informera föräldrarna om enkätinsamlingen.
Vid insamlingen av enkäterna genomfördes en semistrukturerad intervju. Genom att få
enkäten besvarad på följande sätt fanns det utrymme att förklara frågan för respondenten igen
och därmed undvika missförstånd samt reducera risken för internt bortfall. En förenklad
14
version av stadsområdets medborgarlöfte användes under insamlingen, detta för att individer
utan kännedom om löftet även skulle kunna fullfölja enkäten.
2.1.3 Webbenkäter Efter tre mättillfällen ansågs antalet enkäter inte vara tillräckligt för att ge en representativ
bild av området. För att nå ut till fler individer i området skapades en webbenkät,
konstruktionen var identisk med den enkät som användes vid insamlingarna likaså
urvalskriterierna. Webbenkäten delades i olika facebookforum och kopplades till en
internetadress samt begränsades. Detta förhindrade att samma person kunde besvara enkäten
flera gånger, totalt besvarade 43 respondenter webbenkäten.
Tillförlitligheten kan dock ifrågasättas då det inte är möjligt att kontrollera om
respondenten uppfyller urvalskriterierna samt besvarar alla frågor, vilket kan generera ett
internt bortfall. Uppriktigheten i svaren tros däremot kunna vara mer tillförlitliga i
webbenkäten jämfört med svaren vid insamlingarna, detta då respondenterna inte tenderar att
svara socialt önskvärt (Bryman, 2011).
2.2 Intervjuer Som ett komplement till enkäterna genomfördes fem intervjuer med olika nyckelinformanter,
vilka ansågs ha god insikt i det berörda området, dess miljö samt viktiga händelser som
inträffar i rondellen (Bryman, 2011). Ett strategiskt urval ligger till grund för intervjuerna,
vilket innebär att de respondenter som ansågs relevanta för undersökningen strategiskt valdes
ut (a a). Ett första möte genomfördes vid starten av uppdraget med kommunpolis Örstrand, en
viktig nyckelinformant och samarbetspartner i denna studie. Vid mötet med Örstrand
framkom information om övriga aktörer som ansågs relevanta för studien, dessa kontaktades
via mail alternativt telefon. De nyckelinformanter som eftersökts utan framgång räknas i
studien som externt bortfall.
Beroende på vilken anknytning nyckelinformanterna hade till området utformades
specifika intervjuguider, frågorna utformades för att ta tillvara på respondentens uppfattning
och erfarenhet gällande området och medborgarlöftet. I samband med intervjun fick
respondenten frågan om samtalet kunde spelas in, vid ett godkännande genomfördes detta för
att enklare kunna återskapa en detaljerad analys samt för att undvika minnesproblematik.
Intervjuerna inleddes med frågan om respondenten önskade att vara anonym samt om det
15
fanns intresse att få tillgång till den slutgiltiga rapporten via mail. Samtliga intervjuer
genomfördes av två intervjuare eftersom det ansågs vara mer tillförlitligt och effektivt.
De nyckelinformanter som deltagit i undersökningen (se rutan nedan) anses alla vara viktiga
aktörer inom det berörda området, då de innehar kunskap om problematiken vid rondellen.
2.3 Polisens registerdata över anmälda brott Utöver insamlat material har underlag från polisens registerdata för anmälda brott granskats
och analyserats för att kunna se eventuella effekter av kameraövervakningen i rondellen.
Registerdata från perioden innan kameran implementerades (december år 2015 till april år
2016) har jämförts med data från samma tidsperiod året efter, då kameran installerats. Den
registerdata som använts omfattar samtliga brottstyper, alla dagar i veckan, alla tider på
dygnet vid Kristianstadsgatan samt Norra och Södra Parkgatan. Vidare baseras datan på
polisens rationella anmälningsrutin (RAR), ett system för upptagning av anmälningar.
Därmed utesluts händelserapporter, vilket innebär att de ärenden som inkommit till polisens
ledningscentraler inte inkluderas.
2.4 Bearbetning av data Materialet från de insamlade enkäterna och webbenkäten kom efterhand att kodas in och
analyseras i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS), vidare
användes kalkylbladsprogrammet Excel för att skapa önskvärda diagram. Enkäten delades
upp i tre delar, vilka analyserades separat; kännedom om medborgarlöftet, upplevd trygghet
samt förtroendet för Polisen. Det inspelade materialet från intervjuerna kom att transkriberas
Nyckelinformant 1: Jonatan Örstrand, kommunpolis i stadsområde Innerstaden, Malmö.
Nyckelinformant 2 & 3: Dessa nyckelinformanter önskar att vara anonyma. De bedriver en verksamhet
i området med varierande öppettider vilket gör att de bevittnar händelser i området under olika tidpunkter
på dygnet.
Nyckelinformant 4: Ulla Sundin, förskolechef, Förskoleförvaltningen, Malmö stad. Sundin arbetade på
en verksamhet i området under hösten år 2016 när problematiken i området ansågs som värst.
Nyckelinformant 5: Lena Pripp, tillförordnad avdelningschef för områdesutveckling, stadsområde
Innerstaden Malmö stad.
Nyckelinformant 6: Kerstin Larsson, ordförande i styrelsen för Malmökretsen, Röda Korset.
Nyckelinformant 7: Bo Andersson, tillförordnad gatudirektör på Gatukontoret, Malmö.
16
för att förtydliga vad som sagts samt för att underlätta analyseringen. Polisens registerdata har
analyserats med hjälp av Excel, där diagram skapats för att kunna urskilja eventuella
skillnader i anmälningar för olika brottstyper sedan rondellen började kameraövervakas.
3. ANALYS AV INNERSTADENS MEDBORGARLÖFTE –
KOPPLAT TILL FORSKNING För att fastställa problembilden i studien utformades bland annat en enkät där respondenterna
tillfrågades om kännedomen angående medborgarlöftet, den upplevda tryggheten i området
samt förtroendet för polisens arbete. Totalt besvarade 90 respondenter enkätundersökningen,
47 respondenter besvarade enkäten via insamlingarna på plats i rondellen och 43 respondenter
uppgav sina svar via webbenkäten. Deltagandet i enkäterna tyder på en jämn fördelning
mellan män och kvinnor (47 procent män, 52 procent kvinnor samt en procent annat) och
majoriteten av respondenterna bor i området eller passerar rondellen dagligen. Den mest
representerade åldersgruppen i studien är personer i åldersspannet ”21-35 år” (60 procent),
vilket utifrån egna observationer anses bero på att personer i dessa åldrar rör sig mer frekvent
i området. Likaså är fallet gällande svarsfrekvensen för webbenkäten, då fler personer i den
berörda åldersgruppen “21-35 år” antas vara medlemmar i de facebookforum där
webbenkäten delats.
3.1 Kännedom om medborgarlöftet I enkätundersökningen framkommer att ungefär hälften av de tillfrågade respondenterna har
kännedom om att polisen arbetar med medborgarlöften. Kommunpolis Örstrand berättar att
informationen gällande polisens påbörjade arbete med medborgarlöften i alla stadsområden
har publicerats på bland annat polisens facebooksida, polisens hemsida samt via en
presskonferens. I inläggen som publicerats presenteras information angående det som
framkommit i medborgardialogerna men även vad som ingår i varje stadsområdes
medborgarlöfte. Genom att publicera informationen på polisens hemsida samt via sociala
medier antas en stor målgrupp inte ta del av medborgarlöftet, främst den äldre generationen. I
figur 2 går det utläsa att en majoritet av respondenterna i åldersgruppen “över 50 år” uppger
att de inte känner till medborgarlöftet. Örstrand befarade detta och har försökt lösa problemet
med att nå ut till den äldre generationen genom att besöka olika bostadsföreningar för att
delge informationen om medborgarlöftet. I respektive åldersgrupp “under 36 år” samt “36-50
år” anger ungefär hälften av respondenterna att de har kännedom om medborgarlöftet.
17
Figur 2. Andel respondenter i respektive åldersgrupp som uppger kännedom om medborgarlöftet.
Örstrand hade en idé om att skriva stadsområdets medborgarlöfte på den graffitivägg som
ligger i anslutning till rondellen, med syfte att tydliggöra det löfte som utformats till platsen
för de individer som frekvent vistas i området. Dock är detta fortfarande bara en idé och inget
som i nuläget har verkställts. Nyckelinformant 2 och 3 bedriver en verksamhet i området och
känner inte till att polisen arbetar med medborgarlöftet, däremot anser de att medborgarlöftet
är lämpligt och att det är ett bra arbetssätt för Polisen, men att informationen gällande arbetet
hade behövt förmedlas bättre. Slutligen betonar Örstrand vikten av att begreppet
medborgarlöfte är relativt nytt vilket kan påverka att medborgarna inte har den kännedom som
önskas ännu.
De respondenter som har kännedom om medborgarlöftet anger att de fått
informationen via sociala medier, internet, tidningar samt genom samtal med bekanta.
Örstrand anser att sociala medier har en stor inverkan på befolkningen och påpekar att media i
dagsläget har börjat använda sig av termen “medborgarlöfte” mer frekvent, vilket enligt
Örstrand är positivt då förhoppningsvis fler medborgare får kunskap om löftet på det sättet.
Till de respondenter som inte kände till polisens medborgarlöfte visades en förenklad
version av det, därefter fick de uppge om de ansåg att löftet var lämpligt utifrån deras
upplevelse av den lokala problembilden. Majoriteten av respondenterna uppger att
medborgarlöftet är lämpligt för platsen och stämmer väl överens med de problem som anses
förekomma vid rondellen.
18
Nio personer av de som besvarat enkäten uppger att de även deltagit i medborgardialogen som
varade i två timmar under eftermiddagen den 17 maj år 2016. Då medborgardialogen enbart
utfördes vid ett tillfälle och endast under två timmar kan det tänkas att många medborgare inte
fått möjlighet att vara med och påverka arbetet i området. Flertalet av de respondenter som
inte deltog i medborgardialogen uttrycker att de gärna hade velat vara med och bidra med
information. Dessutom uppger även nyckelinformanter från verksamheter i området att de inte
fått någon förfrågan om medverkan i medborgardialogen, trots att deras verksamheter präglas
av områdets problematik. Nyckelinformanterna medger att de hade velat vara med under
medborgardialogen då de anser sig ha god kännedom om de problem som föreligger i
området.
3.2 Polisens arbete närmare medborgarna I en del av löftet lovar polisen att eftersträva en ökad närvaro i det berörda området samt att
finnas tillgänglig för medborgarna. Resultatet av enkäterna tyder på att hälften av
respondenterna uppmärksammat att polisen arbetar närmare medborgarna. Flertalet
respondenter uppger att polisen behöver patrullera mer till fots i området, istället för att enbart
passera med bil, detta för att öka känslan av att de arbetar närmare medborgarna. En av
respondenterna i enkätundersökningen svarar följande på frågan om denne har någon idé om
vad som ökar tryggheten i området: ”Fler poliser som går, inte bara åker bil (…)”.
Nyckelinformant 2 och 3 anser att polisens närvaro i området har ökat efter att
medborgarlöftet trädde i kraft, men att polisen alltid passerar i bil och därmed skulle även de
föredra fotpatrullering. Örstrand påpekar dock att det tidigare under år 2017 förekommit
patrullerande poliser i området men att medborgarna inte verkat uppmärksamma detta. Vidare
uppger nyckelinformant 2 och 3 att polisen sedan medborgarlöftet trädde i kraft varit snabbare
på plats när de ringt och gjort en anmälan, vilket de ser som en förbättring jämfört med
tidigare.
När problematiken kring rondellen var som värst under hösten år 2016 fick en förskola
i området problem med narkotikahandel utanför sin verksamhet. På initiativ av förskolechef
Sundin anordnades ett möte där föräldrarna till barn på förskolan fick möjlighet att diskutera
problematiken med Örstrand. Sundin anser att det var en bra stämning på mötet samt att
Örstrand på ett professionellt sätt bemötte och besvarade föräldrarnas oro. Föräldrar till barn
på förskolan uppger även i enkätundersökningen att polisen i samband med mötet på
19
verksamheten har informerat om medborgarlöftet, vilket upplevs positivt då polisen på detta
sätt anses arbeta närmare medborgarna och aktörerna i området.
3.3 Upplevd trygghet Fokus i denna rapport ligger bland annat på individers upplevda trygghet, för att mäta
tryggheten kring rondellen har frågor som berör ämnet formulerats i enkäten.
Trygghetsbegreppet har blivit alltmer uppmärksammat på senare år och idag förekommer
diskussioner kring hur aktörer bör arbeta för att skapa ett tryggare samhälle (Heber, 2008).
Polisen är en av de aktörer i samhället vars uppgift bland annat är att utforma
trygghetsskapande åtgärder. I medborgarlöftet för Innerstaden år 2017 finns det exempel på
trygghetsskapande åtgärder som är framarbetade av kommunpolis Örstrand. Av de 90
respondenter i undersökningen uppger majoriteten att deras trygghet inte har påverkats sedan
medborgarlöftet trädde i kraft. Viktigt att belysa är dock att medborgarlöftet vid
undersökningen endast varit verksamt under en kortare tid och därav är det sannolikt att dess
fulla effekt inte kan fastställas i denna undersökning. Dessutom framkommer det i
undersökningen att hälften av respondenterna inte har kännedom om att polisen arbetar med
medborgarlöften, ett faktum som kan ha bidragit till detta resultat. Av de respondenter som
upplever att tryggheten har ökat sedan medborgarlöftet trädde i kraft uppger även majoriteten
att trygghet ökar vid polisnärvaro, vilket också är en del av medborgarlöftet. Av samtliga
respondenter är det drygt hälften som har sett eller varit med om något i området som gör att
de känner sig otrygga, rädda eller uppfattar som ett problem.
3.4 Könsskillnader i den upplevda tryggheten
Det framkommer i undersökningen att kvinnor i större utsträckning än män rapporterar en
känsla av otrygghet. Denna könsskillnad syns inte enbart i den aktuella undersökningen utan
är även vanligt förekommande i andra studier (Heber, 2008). Det är även fler kvinnor än män
i undersökningen som rapporterar att de känner sig otrygga när de vistas ute sent på kvällen i
området kring rondellen. Detta kan också ses i den Nationella Trygghetsundersökningen då
det generellt sett är fler kvinnor än män som upplever ökad otrygghet ute under kvällstid
(NTU, 2013). Att kvinnor i större utsträckning än män rapporterar otrygghet kan bland annat
bero på att flickor tenderar att få en annorlunda uppfostran gentemot pojkar (Heber, 2008).
Det finns studier som visar att flickor i ett tidigt stadie uppfostras på ett sätt som skiljer sig
från pojkars uppfostran, då flickor ofta får höra att de måste vara försiktiga och
20
uppmärksamma för att inte riskera att utsättas för någon typ av brott (Heber, 2008). För
pojkar råder andra uppfostringsmetoder och normer, de förväntas att framstå som starka, både
psykiskt och fysiskt, de lär sig därmed att inte uttrycka känslor av oro eller rädsla (a a). Heber
(2008) belyser att det även kan bero på fysiska attribut hos män jämfört med kvinnor och att
kvinnor därav rapporterar otrygghet i större utsträckning än män. En medvetenhet hos
kvinnor, att en mans fysiska styrka i många fall övervinner en kvinnas samt att de flesta
gärningspersoner är män, kan således vara tänkbara anledningar till könsskillnader gällande
upplevd otrygghet (a a).
Trafikproblem och öppna narkotikascener är det som i störst utsträckning bidrar till
respondenternas upplevda otrygghet i området. Figur 3 visar att dubbelt så många kvinnor
känner sig mer otrygga vid öppna narkotikascener än män, den enda kategorin där män
rapporterar högre grad av otrygghet än kvinnor är vid närvaro av ungdomsgrupper. Trots
problematiken kring rondellen uppger endast 20 procent att de medvetet har tagit en omväg
för att undvika rondellen, av dessa är de flesta kvinnor. Dessutom uppger majoriteten (70
procent) av de som medvetet tagit en omväg även otrygghet vid öppna narkotikascener.
Figur 3. Andel kvinnor och män som uppger otrygghet i olika situationer.
3.5 Åtgärdsförslag för ökad trygghet I enkätundersökningen har respondenterna fått möjlighet att bidra med egna idéer till vad som
kan öka tryggheten i området kring rondellen. Kategorin “övriga idéer” i figur 4 består utav
21
separata svar från olika respondenter. Denna kategori utgörs av varierande förslag som inte är
tillräckligt förekommande för att tas upp enskilt, exempelvis nattvandring, legalisering av
cannabis och färre poliser. Nyckelinformant 2 & 3 berättar att det tidigare funnits nattvandrare
i området och att det fungerat bra, men aktiviteten upphörde med anledning att nattvandrarna
inte fick någon ersättning för sin insats. Den åtgärd som de flesta respondenter anser skulle
medföra ökad trygghet i området är fler synliga poliser till fots.
Figur 4. Respondenternas mest förekommande förslag på åtgärder för ökad trygghet i området.
3.6 Förtroendet för Polisen I följande avsnitt presenteras den del av enkätundersökningen som berör medborgarnas
förtroende för polisens lokala arbete i det specifika området kring rondellen samt för polisens
arbete i Malmö generellt. Förtroende är en viktig nyckelkomponent i skapandet av ett
välfungerande och välmående samhälle, där medborgarnas förtroende till varandra och olika
myndigheter bidrar till positiva effekter (Kääriäinen, 2007). Förtroendet speglas av ett flertal
individuella faktorer som bör uppmärksammas, exempelvis kön, ålder och utbildningsnivå,
men det finns även faktorer på samhällsnivå som påverkar medborgarnas förtroende såsom
kvalitet och struktur på landets regim (a a). Syftet med medborgarlöften är bland annat att
Polisen ska samverka med lokalsamhället och på så sätt öka medborgarnas förtroende för
Polisen, något som i sin tur skapar bättre förutsättningar i det brottsförebyggande och
trygghetsskapande arbetet (Polisen, 2015a).
En del av medborgarlöftet för Innerstaden år 2017 är en eftersträvan av ökad
polisnärvaro. Drygt hälften av respondenterna upplever ökad trygghet vid polisnärvaro, det
22
framkommer även i analysen att tryggheten vid polisnärvaro ökar ju äldre respondenten är. I
figur 5 går det att utläsa att de respondenter som känner ökad trygghet vid polisnärvaro också
har ett högt förtroende för polisens lokala arbete.
Figur 5. Andel respondenter som uppger ökad trygghet vid polisnärvaro sett till förtroendet för polisens lokala
arbete.
Resultatet i undersökningen indikerar att förtroendet varierar gällande det lokala arbetet i
området, dock uppger en tredjedel av respondenterna att de inte har något förtroende alls eller
att det är mycket lågt. Upprepade kommentarer som förekom vid insamlingen av enkäterna,
vilka kan kopplas samman med det låga förtroendet, är bland annat att tidigare lovade resurser
i området inte genererat förbättring eller uppfyllt det som utlovats. Likaså menar
kommunpolis Örstrand att detta är en vanlig respons på det lokala polisarbetet, han menar
däremot att medborgarlöftet är en ny satsning som kommer att motverka dessa negativa
attityder och skapa en starkare samverkan, medborgare och polis emellan.
En fjärdedel av respondenterna i undersökningen uppger att förtroendet för den lokala
polisen har ökat sedan polisen började arbeta med medborgarlöften för cirka ett år sedan,
medan majoriteten svarar att förtroendet är ungefär detsamma som tidigare. Huruvida det
ökade förtroendet i området beror på effekten av medborgarlöftet eller inte är svårt att uttala
sig om i nuläget, då det sedan tidigare inte finns motsvarande data att tillgå från det
begränsade området. Att förtroendet hos majoriteten varken ökat eller minskat under det
23
senaste året kan bero på att effekten av medborgarlöftet inte hunnit yttra sig ännu, då löftet
endast funnits under en kortare tidsperiod. En senare mätning gällande förtroendet för polisen
skulle därav kunna uppvisa andra resultat, vilket tyder på att tidsaspekten är viktig att beakta i
denna studie.
Likt förtroendet för polisens lokala arbete anser även majoriteten av respondenterna att
förtroendet för polisens arbete i hela Malmö varken ökat eller minskat. Det går däremot att
urskilja att förtroendet för polisen i Malmö generellt är förhållandevis lågt jämfört med
polisens lokala arbete. Konstaterat utifrån detta kan införandet av medborgarlöftet eventuellt
vara en bidragande faktor till en positiv utveckling vad gäller medborgarnas förtroende på
lokal nivå.
3.7 Faktorer som påverkar förtroendet för Polisen Olika omständigheter som är viktiga att ha i åtanke gällande respondenternas generellt sett
låga förtroende för polisen, i denna studie, är bland annat hur media framställer Polisen och
olika händelser i Malmö men även problematiken kring Polisens omorganisation. I januari år
2015 genomgick Polisen en stor förändring inom organisationen som innebar att den tidigare
uppdelade polismyndigheten idag är en gemensam myndighet för hela landet (Polisen, 2017f).
Detta har kommit att kritiseras hårt av såväl media som medborgare och anställda inom
Polisen (a a). Polisen (2017f) medger att en stor offentlig omorganisering tar tid att bygga upp
och att de förändringar som gjorts givetvis påverkar verksamheten, till exempel fortsätter
andelen ouppklarade brott att öka. Även om det tar tid innan förbättrad effektivitet yttras helt
och kan uppnås, anses Polisen göra framsteg samt bedriva ett acceptabelt arbete (a a). En
annan viktig aspekt som tros kunna påverka medborgarnas förtroende är den mediala
uppmärksamhet gällande kriminaliteten i Malmö med framförallt skjutningar i fokus liksom
den kritik som riktas mot Polisens omorganisation i allmänhet.
På grund av det låga förtroendet för polisen som påvisats i undersökningen har
sambandsanalyser genomförts för att kunna urskilja eventuell variation i förtroende mellan
olika åldersgrupper. Nivån av förtroendet för polisen mäts utifrån en skala 1-5 där ett lågt
värde tyder på ett lågt förtroende och ett högt värde på ett högt förtroende. Ett
medelvärdesindex skapades av frågorna; “Hur stort förtroende har du för polisens lokala
arbete?” och “Hur stort förtroende har du för polisens arbete i Malmö?” vilket genererar ett
snitt för vad respondenten svarat i de båda frågorna. Förtroendet för polisen antar medelvärdet
2,9, vidare går det även att urskilja skillnader mellan ålder och förtroende för polisen.
24
Resultaten indikerar att förtroendet för polisen är högst bland de över 50 år (medelvärde =
3,4) jämfört med de under 36 år (medelvärde = 2,7) och de mellan 36-50 år (medelvärde =
2,8). Det kan dessutom konstateras att förtroendet ökar för varje åldersgrupp, ju äldre
respondenterna är desto högre förtroende föreligger och därmed fastställs ett samband mellan
ålder och förtroende för polisen.
Andra studier styrker de resultat som framkommit i den aktuella undersökningen och
pekar på att det finns ett signifikant samband mellan den äldre generationens höga förtroende
och den yngre generationens låga förtroende för polisen (Kääriäinen, 2007; Ren, Cao, Lovrich
& Gaffney, 2005). En potentiell förklaring till detta menar Ren m.fl. (2005) är att yngre
individer i större utsträckning än andra tenderar att uppfatta polisen som ett hot och en
inskränkning på deras självständighet.
3.8 Vad framkommer i analyserna? Den lokala problembild som framkommit i undersökningen är likartad polisens problembild
för området kring rondellen. Utifrån undersökningen går det att fastställa att den upplevda
otryggheten är ett problem, då ungefär hälften av respondenterna uppger att de någon gång
känt sig otrygga, rädda eller uppfattat något som ett problem i området. Trafikproblem och
öppna narkotikascener är det som i störst utsträckning bidrar till respondenternas otrygghet,
vilket även framkom under polisens medborgardialog år 2016. Förtroendet för polisens lokala
arbete i området är relativt lågt och en önskan som framkommer i studien är att fler poliser
ska patrullera till fots för att arbeta närmare medborgarna samt att de trafikhinder som
placerats ut ska bli permanenta.
4. KAMERAÖVERVAKNING I RONDELLEN En återkommande diskussion inom det kriminologiska fältet är huruvida kameraövervakning
är en effektiv åtgärd för att minska brottsligheten, oordningen och otryggheten i samhället
(Shah & Braithwaite, 2013). Ett flertal olika studier har genomförts i varierande kontexter där
skilda resultat framkommit, dock har en övervägande del av studierna uppvisat positiva
effekter (Shah & Braithwaite, 2013). Kameraövervakning är en situationell prevention, vars
främsta syfte är att fungera avskräckande för brottsbenägna individer och därav avhålla dessa
från att begå brottsliga handlingar (a a). Denna prevention är ett verktyg som är vanligt
förekommande och används frekvent i dagens samhälle, framförallt i västerländska länder
(Brå, 2007). Dessutom fungerar åtgärden som ett hjälpmedel för Polisen, då den kan
25
underlätta utredningsarbetet, exempelvis genom bättre identifieringsmöjligheter av misstänkta
gärningspersoner (Shah & Braithwaite, 2013). Däremot råder en tvetydighet huruvida
kameraövervakning är en positiv åtgärd, detta då det är en fråga som också berör integritet
(Brå, 2007).
4.1 Kameraövervakningens effekter på anmälda brott Utifrån den trygghetsvandring som genomfördes under år 2016 kom kameraövervakning på
förslag som brottsförebyggande åtgärd mot den öppna narkotikahandeln i rondellen. Därav
installerades en kamera som täcker en yta på 360 grader mitt i rondellen i syfte att öka
tryggheten i området, vilket är en viktig del i Polisens brottsförebyggande arbete. Införandet
av kameraövervakning i rondellen omfattades av ett 30-dagars tillstånd som polismyndigheten
själva beslutade om och ingår därför inte i Innerstadens medborgarlöfte år 2017, detta då
polisen inte kunde lova kameraövervakning som en permanent åtgärd. Polisen bedriver
kameraövervakning på flera platser i Malmö vilket medfört positiva effekter och fördelar, dels
i det trygghetsskapande arbetet men också i utredningsarbetet. På grund av åtgärdens goda
effekter ansökte Polismyndigheten om fortsatt kameraövervakning, något som vid årsskiftet
beviljades av Länsstyrelsen. Detta innebär att det sedan den 16 december år 2016 bedrivits
permanent kameraövervakning i rondellen som har beviljats fortlöpa till och med den 16
december år 2017.
För att kunna se eventuella effekter av kameraövervakningen i området har anmälda
brott från polisens registerdata granskats och analyserats. Det är viktigt att beakta att de
anmälningar som tas upp av polisen hanteras i polisens rationella anmälningsrutin (RAR) och
inte uppger de exakta koordinaterna för brottet, vilket gör det svårt att studera huruvida
exempelvis den öppna narkotikahandeln i rondellen förflyttats eller inte.
Öppen narkotikahandel samt trafikbrott var främst de problem som konstaterades
under trygghetsvandringen år 2016 och ligger till grund för de åtgärder som tagits fram i
Innerstadens medborgarlöfte år 2017, därav har dessa två brottstyper studerats närmare.
Gemensamt för de båda studerade mätperioderna är att de flesta anmälningarna skett mellan
kl. 20:00-03:00 på dygnet samt att helger är överrepresenterade vad det gäller antalet anmälda
brott. Figur 6 illustrerar hur fördelningen av antal anmälda narkotikabrott och trafikbrott ser ut
för de olika mätperioderna, det vill säga före och efter implementeringen av kameran. Sett till
den första mätperioden (före kameran) registrerades totalt 163 anmälningar, 52 stycken faller
under narkotikastrafflagen (1968:64) vilket motsvarar 32 procent och tio stycken anmälningar
26
faller under trafikbrottslagen (1951:649) samt trafikförordningen (1998:1276) vilka utgör sex
procent. Under den andra mätperioden (efter kameran) registrerades totalt 136 anmälningar,
27 anmälda narkotikabrott (20 procent) och sju anmälningar (fem procent) föll under
trafikbrottslagen/trafikförordningen. Från den första mätperioden fram till den andra
mätperioden har därmed antalet anmälda narkotikabrott minskat med 12 procentenheter och
antalet anmälda trafikbrott minskat med en procentenhet. Utifrån detta kan det antas att
kameraövervakningen i rondellen har gett effekt då antalet anmälningar i området totalt sett
minskat, likaså går det att urskilja en minskning både vad det gäller narkotikabrott och
trafikbrott. Det går dock inte att fastställa att denna minskning enbart beror på kameran utan
kan ha påverkats av andra omständigheter.
Figur 6. Antal anmälda brott före och efter kameraövervakning. * Kategorin Narkotikastrafflagen innefattar innehav, överlåtelse och bruk.
** Kategorin Trafikbrottslagen/Trafikförordningen innefattar olovlig körning, rattfylleri, beteendebrott i trafiken, smitning parkeringsskada
och övriga trafikbrott mot trafikförordningen.
Något som kan påverka anmälningsstatistiken är de faktiska, rättsliga och statistiska
förhållanden som råder (Brå, 2006). De faktiska förhållandena speglar
anmälningsbenägenheten som i sin tur påverkas av flera olika faktorer, till exempel vilken typ
27
av brott det rör sig om, hur allvarligt brottet är eller hur förtroendet till rättsväsendet ser ut för
personen i fråga (Andersson, 2011).
Både narkotikabrott och trafikbrott benämns som spanings- och ingripandebrott, vilket
innebär att gärningspersonen blir tagen på bar gärning vid brottstillfället (Brå, 2012). Brott
mot narkotikastrafflagen (1968:64), brott mot trafikbrottslagen (1951:649) och brott mot
trafikförordningen (1998:1276) antas ha ett stort mörkertal eftersom dessa brott i princip
aldrig anmäls utan kommer till rättsväsendets kännedom vid polisens riktade insatser (Brå,
2012). Den anmälda brottsligheten gällande narkotika och trafik anses därav inte kunna
förklara den faktiska brottsutvecklingen, utan är snarare ett resultat av hur stora resurser
Tullverket och/eller Polisen har prioriterat mot brottstypen (a a). Med utgångspunkt i
ovanstående aspekter anses det vara svårt att uttala sig huruvida den anmälda brottsligheten i
området kring rondellen rör sig om en faktisk minskning eller inte.
4.2 Hur effektivt är kameraövervakning som åtgärd? Det råder oenigheter om kameraövervakning är en effektiv åtgärd eller ej, detta eftersom
effektiviteten till stor del är beroende av omständigheterna runt om kameran (McLean,
Worden & MoonSun, 2013). Kameraövervakning har exempelvis olika effekter beroende på
område, kännedom samt placering av kameran (Brå, 2007; McLean m.fl, 2013). Åtgärden har
visat sig vara som mest effektiv för små ytor, exempelvis på allmänna parkeringsplatser eller
vid offentliga bostäder, där kameran kan täcka en stor del av det berörda området (Shah &
Braithwaite, 2013). Vidare anses effekten vara större i områden belastade med hög
brottslighet, till skillnad från områden med låg brottslighet vilket indikerar att
kameraövervakningen i rondellen anses lämplig då ytan är begränsad samt att brottsligheten
är hög (a a).
Ytterligare en omständighet som har en betydande roll för kamerans effektivitet är
medborgarnas kännedom om dess existens. Avdelningschef för stadsområde Innerstaden,
Pripp, nämner att informationen gällande implementeringen av kameraövervakningen i
rondellen har nått ut till medborgarna via media. Dock kan det utifrån polisens senaste
medborgardialog konstateras att en majoritet (70 procent) av de tillfrågade (N = 133) inte har
någon kännedom om att rondellen kameraövervakas. Denna omedvetenhet framkommer även
i intervjun med nyckelinformant 2 och 3 samt från flertalet respondenter som deltagit i den
aktuella studiens enkätundersökning. Enligt forskning uppfyller kameraövervakning sin fulla
potential först när det finns kännedom om att kameraövervakning sker, därmed är det
28
individens vetskap om kameran som får denne att överväga den brottsliga handlingen
(McLean, m.fl., 2013; Shah & Braithwaite, 2013). Som nämnt ovan råder det brister angående
medborgarnas medvetenhet om kameraövervakningen i rondellen. Detta betyder att mer
information genom exempelvis bättre skyltning i området skulle kunna generera i ytterligare
positiva effekter av kameran, något som även påtalats från flera olika respondenter och
aktörer.
I Malmö beslutades det år 2001 att kameraövervakning skulle införas på
Möllevångstorget som en brottsförebyggande åtgärd, vilket resulterade i att de anmälda
brotten minskade samt att invånarnas trygghet ökade (Brå, 2007). Det installerades även
kameror i Helsingborgs Stadspark, ett område som inte präglas av lika mycket kriminalitet
som Möllevångstorget (a a). Resultatet blev dock inte lika tydligt i Stadsparken vilket kan
kopplas till tidigare forskning som menar att kameraövervakning tycks ha en större effekt i
områden med hög brottslighet (Brå, 2007; Shah & Braithwaite, 2013). Därav anses åtgärden
lämpad för rondellen då brottsligheten på denna plats är hög och förhållandevis koncentrerad.
Trots de oenigheter som finns gällande kameraövervakning som åtgärd anser både
kommunpolis Örstrand och förskolechef Sundin att implementeringen av kameran har gett
omedelbar positiv effekt på den öppna narkotikahandeln och de upplevda trafikproblemen.
Örstrand hävdar dock att försäljningen av narkotika har förflyttats från rondellen till
närliggande gator och platser samt att bytet inte sker lika öppet längre. Förflyttningen från
rondellen anses försvåra polisens spaningsarbete samtidigt som det anses vara positivt ur en
aspekt, då tryggheten för de boende i området ökar. Att brottsligheten riskerar att förflyttas
vid riktade insatser styrks i Sandberg & Pedersen (2008) studie där polisens insatser mot den
öppna narkotikahandeln genererade i att problematiken förflyttades några hundra meter ifrån
platsen och enbart minskade i viss mån. Andra studier uppvisar däremot att riktade insatser
vid narkotikahandel och andra typer av brott är effektivt (Agnew & Brezina 2015; Avdija,
2008). Möjliga förklaringar till varför narkotikahandeln inte förflyttar sig är att försäljarna
anser att det tar för lång tid att etablera sig på en annan plats samt att det kan tänkas uppstå
konflikter när ett nytt område intas (Agnew & Brezina, 2015). Således råder delade meningar
huruvida riktade insatser genererar en faktisk förflyttningseffekt eller inte (Braga, 2007).
29
5. METODSTÖD FÖR POLISENS ARBETE MED
MEDBORGARLÖFTEN Malmöpolisen har utsett en kommunpolis för varje stadsområde vars uppgift är att följa
metodstödet och leda arbetet med medborgarlöftet. Kommunpolis Örstrand som ansvarar för
medborgarlöftet i Innerstaden uppger att löftet inte har högsta prioritering i polisens arbete
och nämner att det hade varit fördelaktigt om mer tid kunde avläggas för medborgarlöftet och
dess ändamål, exempelvis i form av en heltidstjänst.
Samverkan är en utav de viktigaste punkterna i metodstödet (se figur 7). Under denna
punkt betonas vikten av samarbete mellan kommunpolis och en kommunrepresentant, där
syftet är att skapa en första samverkansöverrenskommelse (Brå, 2016). Efter att samarbetet
bildats finns det möjlighet att bjuda in andra aktörer som verkar i området där medborgarlöftet
ska appliceras, viktigt är då att de nya samverkansparterna är informerade och införstådda i
hur kommunikationen och samverkan ska fungera (a a). Kommunikationen mellan de aktörer
som samverkar är av största vikt, då de tänkta effekterna av samverkansöverenskommelsen
och medborgarlöftet kan gå förlorade vid bristande samverkan (a a).
UC Syd nämner att informationen gällande metodstödet har förmedlats till alla
regioner via nyhetsbrev samt att det anordnats regelbundna möten varje månad med
representanter från regionpolisen, som i sin tur ska ha fört vidare informationen om
metodstödet till kommunpoliserna. Vidare nämner UC Syd att metodstödet diskuterades i
kommunpolisutbildningen som majoriteten av alla kommunpoliser genomgått och att alla
regioner har fått möjlighet att komma med synpunkter gällande detta. I maj år 2016
publicerades metodstödet på intranätet med syfte att representanterna från regionen skulle
förmedla metodstödet till kommunpoliserna.
Örstrand hävdar att det var av en tillfällighet, via en kollega, som han fick kännedom
om metodstödet samt att det tidigare inte blivit introducerat för honom. Trots bristande
vetskap kring metodstödet anser Örstrand att det efterföljs då arbetsprocessen med
medborgarlöftet faller sig naturligt i enlighet med metodstödet, det är således oundvikligt att
utföra processen i en annan ordning än den metodstödet återger. Ovanstående uppgifter
indikerar att det finns en brist på kommunikation när det gäller att väsentlig information ska
utbytas korrekt, vilket är något som bör beaktas för att i framtiden undvika denna typ av
problematik.
30
.
Figur 7. Modell för metodstöd. Källa: Polisen, 2015b.
6. VIKTEN AV SAMVERKAN För att kunna arbeta mot ett tryggare samhälle krävs det att flera olika aktörer i samhället
samarbetar och kommunicerar på ett sätt som driver det trygghetsskapande arbetet framåt
(Polisen, 2015b). Betydelsen av en hållbar samverkan är därför av mycket stor vikt då
insatserna från de olika aktörerna bör vara genomtänkta och baserade på kunskap om
verkligheten, till exempel problematikens omfattning och struktur (Polisen, 2015b; Wikström
& Torstensson, 1997). Vidare krävs tydligt definierade och gemensamma mål för de
samverkande aktörer som verkar inom det brottspreventiva samt trygghetsskapande arbetet
(Wikström & Torstensson, 1997). Dessa ska på lång sikt bidra till en samverkan där
deltagande aktörer på bästa sätt via kompetens och resurser ska arbeta för att uppnå den
gemensamma målsättningen (a a).
Internationell forskning har funnit stöd för att samverkan mellan polis och det lokala
samhället har gett positiva resultat på hur medborgarna upplever tryggheten, men även hur
medborgarnas förtroende för polisen ökat (Myhill, 2012). När bemötande mellan polis och
medborgare sker professionellt samt när polisen för en dialog med medborgarna, ökar
förtroendet och välviljan att samarbeta (Polisen, 2015a). Efter påbörjad samverkan ska bland
annat en lokal problembild fastställas, medborgardialoger utföras samt problem och
orsaksanalys genomföras innan medborgarlöftet kan verkställas (a a). Efter ett år ska
31
medborgarlöftet förnyas och enligt metodstödet ska det gamla löftet utvärderas och följas upp
(Polisen, 2015b).
6.1 Hur fungerar samverkan i området? Genom intervjuer har det framkommit information som tyder på bristande samverkan mellan
aktörerna i området, något som till viss del anses vara ett problem då aktörerna inte fått sina
röster hörda i den utsträckning som önskats. Det framkommer även i intervjuerna att flera
nyckelinformanter i området hade velat vara med och samverka i det samarbete som till årets
medborgarlöfte enbart bedrivs mellan Polisen och Malmö stad.
Trots att ingen planerad samverkansöverenskommelse funnits uppger förskolechef
Sundin att samverkan med polisen i området har fungerat väl. När problematiken gällande
narkotikahandeln eskalerade kring verksamheten tog Sundin kontakt med kommunpolis
Örstrand för att motarbeta problematiken. Problemen utanför förskolan blev så pass allvarliga
att föräldrar kände sig hotade. Tanken om att verksamhetens rykte ska ha påverkats av medias
rapportering angående problematiken i området kring förskolan är något som avfärdas av
Sundin, som istället uppger att ingen förälder valde att omplacera sitt barn till en annan
förskola eller behöll sitt barn hemma. Det framkommer även att personal och föräldrar var
måna om att inte visa tecken på oro framför barnen, därav diskuterades problematiken enbart
vuxna emellan. Sundin anordnade möten på förskolan där föräldrarna samt Örstrand bjöds in,
detta för att föräldrarna skulle få möjligheten att resonera kring problematiken med Örstrand.
Mötena var uppskattade av föräldrarna och Sundin uppger att Örstrand på ett professionellt
sätt bemötte föräldrarnas oro.
Larsson, ordförande för Malmökretsen Röda Korset utformade i samråd med
verksamhetschefen ett brev som skickades till Malmö stads kommunstyrelseordförande samt
polismästaren i Malmö. Detta brev skickades i samband med implementeringen av
kameraövervakningen i rondellen i november år 2016, dock utan respons. I brevet beskrivs
den oroande situationen gällande narkotikahandeln utanför verksamheten och en vädjan görs
om ett möte med Polisen och kommunen för att eventuellt kunna samarbeta och agera
tillsammans mot problematiken runt verksamheten. Larsson uppger dock att hon inte vill att
ett samarbete med polisen ska innebära att de ständigt besöker verksamheten invändigt, utan
att mer patrullerande poliser till fots är nödvändigt då brottsligheten till största del äger rum
utanför verksamheten. En önskvärdhet finns även om att en regelbunden kontakt bör upprättas
32
mellan Röda Korset och polisen gällande upplevelsen av den rådande situationen, detta för att
få möjlighet att förmedla om något specifikt uppmärksammas eller beaktas.
6.2 Deltagande i trygghetsvandringen år 2016 I juni år 2016 fick avdelningschef Pripp i uppdrag från styrgruppen SSPF att anordna en
trygghetsvandring, detta efter indikationer på problematik i området. Trygghetsvandringen
anordnades den 15 november år 2016 i syfte att styrgruppen med egna ögon skulle bevittna
problematiken och skapa en uppfattning om hur insatser på bästa sätt skulle implementeras.
De personer som blev inbjudna av Pripp att delta i trygghetsvandringen var Utbildningschef
för Förskoleförvaltningen, Utbildningschef för grundskoleförvaltningen Innerstaden,
Avdelningschef för Individ- och familjeomsorg Innerstaden, kommunikatör för Innerstaden,
chefen för MKB, medarbetare för Möllevångsskolan, stadsområdesdirektör Innerstaden,
kommunteknik, direktören från Gatukontoret, kommunpolis samt en konsult från
kriminologiska institutionen på Malmö högskola.
En aktör som uppger en önskan om att få delta i trygghetsvandringen var Röda korset,
Larsson anser att Polisen och Malmö stad borde ha agerat annorlunda vid detta skede och
istället ha bjudit in samtliga aktörer i området. Larsson uttalar sig även om att det ska bli
intressant att se om verksamheten får en inbjudan till nästkommande trygghetsvandring eller
medborgardialog. Pripp bemöter Larssons besvikelse om att inte fått delta i
trygghetsvandringen genom att nämna att trygghetsvandringen inte var menad för andra än
kommunala aktörer i området, därav inkluderades inte Röda korset. Pripp anser däremot att en
ny trygghetsvandring under hösten år 2017 skulle vara ett bra komplement som uppföljning
på löftet, men att trygghetsvandringen då bör inkludera flera aktörer som kan ge sin syn på
problematiken i området. Vidare menar Pripp att det bör finnas ett klart syfte med vandringen
och vad informationen därifrån ska komma att användas till. Likaså anser Örstrand att flera
aktörer hade varit en fördel i kommande trygghetsvandring. Studier tyder på att det är viktigt
att bjuda in medborgare som rör sig frekvent i det berörda området, det ska även finnas en
vision om att inkludera så många olika människor som möjligt avseende kön, ålder och
etnicitet (Brå, 2010).
En fundering Pripp har är att om fler aktörer inkluderas i nästkommande
trygghetsvandring kommer fler krav på åtgärder i området uppkomma. Brå (2010, s. 8)
påpekar att “Först av allt är det viktigt att du ser till att det finns beredskap hos kommunens
förvaltningar och andra berörda aktörer att åtgärda en del av det som kommer fram under
33
vandringen”. Pripp menar att de flesta förslag på åtgärder från alla aktörer kan bli svårt att
implementera om det inte anses helt nödvändigt.
Studier belyser vikten av att inkludera boende i trygghetsvandringar, då det anses
uppmuntra samt stärka den sociala kontrollen boende och aktörer emellan (Brå, 2009; Brå,
2010). Rekommendationen för att bjuda in till en trygghetsvandring är att max 20 personer
ska medverka och bland dessa ska minst fem boende i området delta (Brå, 2009). I övrigt
anses det viktigt att övriga aktörer som verkar i området inkluderas (a a).
6.3 Städpatrull - en ny form av samverkan Sedan årsskiftet verkar en städpatrull i området Möllevången där rondellen inkluderas.
Städpatrullen implementerades på uppdrag av föreningen Fastighetsägare Sofielund samt
Malmö stad och har sedan innan funnits i stadsdelen Sofielund, främst i Seved
(Fastighetsägare Sofielund, 2017). Fastighetsägare Sofielund inspirerades av en
stadsutvecklingsmodell vid namn Business Improvement Districts (BID), som är till för
kommersiella fastighetsägare och näringsliv som eftersträvar en samverkan för att
tillsammans med civilsamhället och staden skapa ett bättre område (a a). Efter lyckade
resultat i Seved togs beslut om att även införa åtgärden kring Möllevångstorget, då ett renare
område eftersträvas. Implementeringen av städpatrullen kan betraktas som en
brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärd, då ett välskött område indikerar en stark
informell social kontroll och kan därmed reducera den befintliga brottsligheten (Lilly, Cullen
& Ball, 2014). Örstrand påpekar att ambitionen om en städpatrull i anknytning till
Möllevångstorget fanns under tiden medborgarlöftet utformades, det var dock inget som gick
att utlova och av den anledningen är städpatrullen inte en del av löftet. Vidare nämner
Örstrand att det finns en strävan om att utöka metoden till alla utsatta områden i Malmö.
7. BETYDELSEN AV UTVÄRDERING Brå (2017) skiljer på begreppen utvärdering och uppföljning. Uppföljning innebär att studera
insatser som implementerats för att kunna utläsa dess positiva alternativt negativa effekter och
behöver inte vara avancerad, utan kan enkelt genomföras av en för- och eftermätning (Brå,
2017). Ett exempel är den enkätundersökning polisen genomförde i april år 2017, där avsikten
var att följa upp insatsernas effekter som till följd av medborgarlöftet implementerats i
området. En uppföljning bör inte vara i slutskedet av arbetsprocessen, utan ska inkluderas
34
tidigt för att kunna upptäcka eventuella brister med möjlighet att kunna justera dessa inför det
fortsatta arbetet samt den slutgiltiga utvärderingen (Brå, 2017).
En utvärdering innebär att det genomförda arbetet i efterhand granskas utifrån en
systematisk och strukturerad bedömning, i syfte att ta lärdom inför liknande projekt i
framtiden (Vedung, 2007). I en granskning identifieras de positiva och/eller negativa effekter
som framkommit under arbetsprocessen, således sker en djupare analys av insatserna
(Karlsson, 1999). En plan för utvärderingen bör utformas i uppstarten av ett projekt för att ha
tillgång till det material som krävs inför kommande utvärderingsprocess, därav är det viktigt
att en utförlig dokumentation sker genomgående (EUCPN, 2013). Hur utvärderingen
tillämpas varierar beroende på vilket sammanhang samt vilka aktörer som berörs (Karlsson,
1999). Inställningen till utvärdering varierar då vissa tar lärdom av den medan andra inte
godtar de brister som påpekas och därmed inte vidtar de åtgärder som är nödvändiga.
Utvärdering kan delas upp i två olika begrepp; processutvärdering och
effektutvärdering (EUCPN, 2013). I detta fall kan en processutvärdering vara att utvärdera
hur väl metodstödet efterföljts av kommunpolisen samt vilka svårigheter och
framgångsfaktorer som påträffats under arbetets gång (a a). Effektutvärdering innebär att
effekterna av insatserna utvärderas det vill säga om det förväntade resultatet uppnås eller inte
(a a). Om utvärderingen tyder på att det förväntade resultatet inte uppnås, är en
processutvärdering väsentlig för att kunna identifiera vart arbetet brister (EUCPN, 2013). I
den aktuella undersökningen framkommer det att metodstödet delvis inte efterföljs och
således riskerar insatserna att inte uppnå sin fulla effekt.
Sammanfattningsvis anses utvärdering vara av stor betydelse samt vara en viktig
beståndsdel att applicera till den verksamhetsplan som bör medfölja till varje planerad insats i
ett område. Att utvärdera en insats innebär att en djupare granskning sker, vilket skapar en
bättre förståelse för det undersökta fenomenet. I denna rapport har en systematisk och
strukturerad bedömning genomförts av medborgarlöftet för Innerstaden, för- och nackdelar
har identifierats i syfte att polisen ska kunna förbättra de brister som framkommit inför
kommande års medborgarlöfte.
35
8. REKOMMENDATIONER
• Otillräcklig skyltning vid kameraövervakning är något som framkommit i denna studie
och därav rekommenderas att fler tydliga skyltar sätts upp. • Fortsatt information och kommunikation gällande medborgarlöftet för att öka
kännedomen.
• Fler mättillfällen vid insamling av information från medborgare samt vid olika tidpunkter
för att nå ut till en bredare målgrupp.
• Patrullering till fots rekommenderas, detta stöds av tidigare forskning och önskas även av
medborgare och aktörer.
• Samverkan mellan fler lokala verksamheter önskas från några av de deltagande
nyckelinformanterna. En samverkan mellan aktörerna i området rekommenderas för att på
lång sikt nå den gemensamma målsättningen.
• Trygghetsvandringen bör enligt tidigare forskning inkludera boende i området för att
uppnå bästa resultat, därav rekommenderas att minst fem boende deltar.
• Trafikproblematiken har reducerats med hjälp av de tillfälliga trafikhindren,
rekommendationen är att placera permanenta trafikhinder i området, vilket enligt tidigare
forskning anses vara en effektiv brottsprevention.
• Metodstödet bör förmedlas till kommunpolisen via utbildning, samt att en plan för en
utvärdering av arbetet ska finnas med vid projektets uppstart.
• Mer tid bör avläggas för medborgarlöftet, exempelvis i form av en heltidstjänst, då det i
dagsläget framkommer att det är tidsbrist gällande arbetet med löftet.
• Fortsatt kameraövervakning i området (även efter 16 december år 2017) då åtgärden
verkat uppvisa positiva effekter.
36
9. REFERENSER Agnew, R. & Brezina, T. (2015). Juvenile Delinquency. Causes and Control (5th edition). Oxford: Oxford University Press. Andersson, L. (2011). Mått på brott. Självdeklaration som metod att mäta brottslighet. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet. Avdija, A.S. (2008). Evidence-Based Policing: A Comparative Analysis of Eight Experimental Studies focused in the area of Targeted Policing. International Journal Criminal Justice Sciences, 3(2) 110-128. Braga, A.A. (2007). The effects of hot spots policing on crime. Campbell Systematic Reviews 2007:1. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber AB. Brå. (2006). Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå. (2007). Kameraövervakning och brottsprevention. En systematisk forskningsgenomgång. Brå-rapport 2007:29. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå. (2009). Upptäck och åtgärda otrygghet. Om trygghetsvandringar. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå. (2010). Trygghetsvandring. En vägledning. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå. (2012). Brottsutvecklingen i Sverige 2008-2011. Brå-rapport 2012:13. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå. (2016). Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Reviderad utgåva. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå. (2017). Utvärdering. >http://www.bra.se/forebygga-brott/arbeta-kunskapsbaserat/utvardering.html< (2017-05-12). Eck, J.E. (2002). Preventing crime at places. I: Sherman, L.W., Farrington, D.P., Welsh, B.C. & MacKenzie, D.L. Evidence-Based Crime Prevention. London: Routledge, s. 241-294. Ejlertsson, E. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur. European Crime Prevention Network. (2013). Utvärdering av brottsförebyggande initiativ. Irish Presidency of the Council of the European Union, (3). Fastighetsägare Sofielund. (2017). Tillsammans gör vi Sofielund till en bättre stadsdel. >www.fastighetsagaresofielund.se< (2017-05-11). Heber, A. (2008). En guide till trygghetsundersökningar - om brott och trygghet. Göteborg: Tryggare och Mänskligare Göteborg, 40 sidor.
37
Karlsson, O. (1999). Utvärdering – Mer än metod: En översikt. Stockholm: Svenska kommunförbundet. Koper, C. (1995). Just enough police presence: Reducing crime and disorderly behavior by optimizing patrol time in crime hotspots. Justice Quarterly, 12(4): 649–672. Kääriäinen, J. T. (2007). Trust in the Police in 16 European Countries. European Journal of Criminology, 4(4): 409-435. Lily, R. J., Cullen, F. T. & Ball, R. A. (2014). Criminological Theory. Context and consequences. California, US. SAGE Publications Inc. Malmö stad. (2017a). Kommun & Politik. Stadsområdesförvaltningen. >http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Stadsomradesforvaltningar.html< (2017-04-21). Malmö stad. (2017b). Kommun & Politik. Ny organisation. >http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Ny-organisation-2017.html< (2017-05-07). McLean, J. S., Worden, E. R. & MoonSun, K. (2013). Here’s Looking at You: An Evaluation of Public CCTV Cameras and Their Effects on Crime and Disorder. Criminal Justice Review, 38(3): 303-334. Myhill, A. (2012). Community engagement in policing – Lessons from the literature. Ryton: National Policing Improvment Agency Narkotikastrafflagen (1968:64). Nationella trygghetsundersökningen. (2013). Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Brå-rapport 2014:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Polisen. (2015a). Pilotprojekt lokala medborgarlöften – slutrapport. Polismyndigheten. Polisen. (2015b). Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan. Metodstöd. Polismyndigheten. Polisen. (2017a). Södra Skåne: Otryggheten ökar, men inte brotten. >https://polisen.se/Skane/Aktuellt/Nyheter/Skane/jan-mars/Lag-brottslighet-men-okad-otrygghet/< (2017-05-07). Polisen. (2017b). Om medborgarlöfte. > https://polisen.se/Medborgarlöften/ < (2017-04-28). Polisen. (2017c). Medborgarlöften och lokal samverkan. >https://polisen.se/Skane/Medborgarloften< (2017-05-16). Polisen. (2017d). Så tas medborgarlöften fram. >https://polisen.se/Skane/Medborgarloften/Ta-fram-medborgarloften/< (2017-05-16).
38
Polisen. (2017e). Medborgarlöften i Malmö – stadsområde Innerstaden. >https://polisen.se/Skane/Medborgarloften/Skane/Malmo-Innerstaden/< (2017-05-16). Polisen. (2017f). Allmänhetens förtroende för polisen är mycket viktigt. >https://polisen.se/Skane/Aktuellt/Nyheter/Orebro-lan/okt-dec/Allmanhetens-fortroende-for-polisen-ar-mycket-viktigt/< (2017-05-05). Ren, L., Cao, L., Lovrich, N. & Gaffney, M.J. (2005). Linking confidence in the police with the performance of the police: Community policing can make a difference. Journal of Criminal Justice, 33(1): 55– 66. Sandberg, S. & Pedersen, W. (2008). “A magnet for curious adolescents”: The perceived dangers of an open drug scene. International Journal of Drug Policy, 19(6):459-466. Shah, R. & Braithwaite, J. (2013). Spread too thin: analyzing the effectiveness of the Chicago camera network on crime. Police Practice Research. An International Journal, 14(5):415-427. Trafikbrottslagen (1951:649). Trafikförordningen (1998:1276). Vedung, E. (2007). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. Weerman, F M., Bernasco, W., Bruinsma, G J N., Pauwels, L J R. (2015). When is spending time with peers related to delinquency? The importance of where, what and with whom. Crime & Delinquency, 61:1386-1416. Weisburd, D. & Telep, C.W. (2014). Hot Spots Policing: What We Know and What We Need to Know. Journal of Contemporary Criminal Justice, 30(2):200-220. Wikström, P.O. & Torstensson, M. (1997). Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och inriktning. Rapport från Problemgruppen 1997:2. Solna: Polishögskolan.
39
10. BILAGOR Bilaga 1. Enkät
Denna enkätundersökning är en del av ett samarbete mellan studenter på Malmö högskola och Polisen i Malmö. Syftet med projektet är att kartlägga otryggheten genom att utvärdera de medborgarlöften som tagits fram för Innerstaden år 2017, som berör den rondell som binder samman Kristianstadsgatan med Norra och Södra Parkgatan. Medverkan i enkäten är frivillig och allt material som samlas in kommer endast att användas i utbildningssyfte, samt behandlas med största möjliga konfidentialitet.
Kön Man Kvinna Annat
1. Varför befinner du dig på den här platsen idag? (Personen ska röra sig i området minst 2 gånger i veckan)
……………………………….……………………….……………………….……… 2. Ålder
Under 21 21-35 36-50 Över 50 3. Känner du till att Polisen arbetar med medborgarlöften?
JA NEJ
Om JA: Hur fick du informationen? ……………………………………………………………………………………… 4. Anser du att de medborgarlöften som berör området är lämpliga med tanke på din upplevelse av den lokala problembilden? JA NEJ VET EJ
40
5. Har du fått möjlighet och/eller information om att det är möjligt att påverka inriktningen på polisens arbete? Om JA: Hur fick du informationen?
………………………………………………………………………………………
Om NEJ: Hade du velat vara med och påverka inriktningen på polisens arbete? ……………………………………………………………………………………… 6. Har du uppmärksammat att Polisen arbetar närmare medborgarna i området? JA NEJ VET EJ
7. Har du sett eller varit med om något i området som gör att du känner dig otrygg, rädd eller uppfattar som ett problem? JA NEJ VET EJ
8. Har din trygghet i området påverkats sedan medborgarlöftet trädde i kraft 1 januari 2017? Ja, minskat På vilket sätt? ………………………………………………..…. Ja, ökat På vilket sätt? ………………………………………..…………. Nej, oförändrat 9. I vilken/vilka av följande situationer känner du dig mest otrygg i området kring ”knarkrondellen”? Välj max 2 alternativ! Om du ser narkotikahandel eller påverkade personer
Vid trafikproblem, ex. buskörning Om du ser en grupp ungdomar som hänger i området (minst 3 stycken) Om du vistas i området under kvällstid (efter klockan 19.00). Annat: ……………………………………………………………………..
41
10. Har du medvetet tagit en omväg för att undvika området kring“knarkrondellen”?
JA NEJ
Om JA, varför?
……………………………………………………………………………
11. Upplever du att din känsla av trygghet i området ökar vid polisnärvaro?
JA NEJ VET EJ
12. Har du någon idé på vad som skulle kunna medföra ökad trygghet iområdet?
JA NEJ
Om JA, vad?
……………………………………………………………………………
13. Hur stort förtroende har du för polisens lokala arbete? Ringa in!(1= inget förtroende, 5= mycket stort förtroende)
1 2 3 4 5
14. Har ditt förtroende för polisens lokala arbete ökat eller minskat sedanpolisen började arbeta med medborgarlöften för ca ett år sedan?
Ökat Minskat Ungefär detsamma
15. Hur stort förtroende har du för polisens arbete i Malmö? Ringa in!(1=inget förtroende, 5= mycket stort förtroende)
1 2 3 4 5
16. Har ditt förtroende för polisens arbete i Malmö ökat eller minskat sedanPolisen började arbeta med medborgarlöften för ca ett år sedan?
Ökat Minskat Ungefär detsamma
STADSOMRÅDE SÖDER
Tillämpning Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö 06 2017
MEDBORGARLÖFTEN I MALMÖ
STADSOMRÅDE SÖDER UTVÄRDERING AV MEDBORGARLÖFTEN
CECILIA CARLBORG
FILLORETA HOXHA DERMAKU
HANNA EKLUND
MADELENE ERIKSSON
MALIN JOHANSSON
SIRI WIGZELL
2
FÖRORD
Detta är en slutrapport skapad under en tillämpningskurs (15 hp) utförd vid Malmö Högskola,
Institutionen för Kriminologi, i samarbete med Polismyndigheten i Malmö. Den huvudsakliga
uppgiften för kursen var att utvärdera medborgarlöften som infördes januari 2017 i
stadsområde Söder som är en del av det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande
arbetet i Malmö.
Vi vill tacka Caroline Mellgren och Anna- Karin Ivert som hjälpt och väglett oss under
arbetets gång och även kommunpolis Zoran Markovic som har bidragit med stort
engagemang och värdefull information till detta arbete. Slutligen vill vi även tacka de aktörer
och respondenter som har hjälpt och bidragit till arbetet.
Cecilia Carlborg, Filloreta Hoxha Dermaku, Hanna Eklund,
Madelene Eriksson, Malin Johansson & Siri Wigzell
Malmö, juni 2017.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................... 7
1.1 Syfte och frågeställning ..................................................................................... 7
1.2. Bakgrund ...................................................................................................................................... 7
2. Kvällsvandringar ................................................................................................ 10
2.1 Tidigare forskning........................................................................................................................ 10
2.2 Insamlad data .............................................................................................................................. 13
2.3 Resultat ....................................................................................................................................... 14
2.4 Diskussion ................................................................................................................................... 16
3. Ökad fotpatrullering mot särskilda ‘hot spots’ ................................................ 21
3.1 Tidigare forskning........................................................................................................................ 22
3.2 Insamlad data .............................................................................................................................. 25
3.2.1 Metod....................................................................................................................................... 25
3.3 Resultat ....................................................................................................................................... 26
3.4 Diskussion ................................................................................................................................... 28
4. Programmet ’Tillsammans’ ............................................................................... 31
4.1 Tidigare forskning ....................................................................................................................... 32
4.2 Insamlad data ............................................................................................................................. 36
4.3 Resultat ....................................................................................................................................... 36
4.4 Diskussion ................................................................................................................................... 40
5. Generell slutdiskussion .................................................................................................. 44
5.1 Resultatdiskussion...................................................................................................................... 44
5.2 Metoddiskussion ........................................................................................................................ 46
6. Avslutning ........................................................................................................... 49
7. Referenser .......................................................................................................... 51
8. Bilagor ................................................................................................................. 57
4
Sammanfattning
I den här rapporten presenteras resultatet från utvärderingen gällande de medborgarlöften
som rör kvällsvandringar, ökad fotpatrullering på ´hot spots´ och programmet ´Tillsammans’
i stadsområde Söder. Resultatet av utvärderingen har bland annat tagits fram genom
enkätundersökningar, semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som
genomförts kring kvällsvandringar, Oxievångsskolans program ”Tillsammans” samt insatser
runt stadsområdets särskilda hot spots; Lindängen centrum, Hermodsdals torg och Motetten.
Arbetet avser att besvara huruvida mål och syfte av de utvalda löften uppfylls, vilka
svårigheter som upplevs förekomma samt vilka framgångsfaktorer som kan identifieras.
Det trygghetsskapande arbetet genomförs bland annat med kvällsvandringar där aktörer och
boende deltar för att tillsammans vandra genom områden i syfte att skapa trygghet, detta
genom att synliggöra sig samt förstärka kontakten mellan berörda parter. Utifrån insamlad
data visar resultat att struktur och ett gemensamt tillvägagångssätt är av stor betydelse.
Upplevda svårigheter för denna åtgärd är att de delaktiga aktörerna har enskilda huvudsyften
med sitt deltagande samt att deltagandet av boende är lågt. Inför framtiden kan det vara
fördelaktigt med ett mer strukturerat tillvägagångssätt då forskning visar på att detta
förstärker åtgärdens effekt. Dock upplevs kvällsvandringarna bland boende och delaktiga
aktörer till största del positivt, främst i den bemärkelsen att det ökar kontakt mellan parterna.
Medborgarlöftet som berör det arbete som i syfte att reducera narkotikabrottslighet
genomförs bland annat genom ökad fotpatrullering vid hot spots-områden; Lindängen
centrum, Hermodsdals torg och Motetten. Tidigare forskning har visat att ‘hot spot policing’
är en välfungerande brottsförebyggande åtgärd som även verkar trygghetsskapande. Därmed
har denna åtgärd stöd i evidens och kunskapsgrundad forskning. Dock visar även tidigare
forskning och insamlad data att det vid hot spot policing krävs ett parallellt relationsskapande
arbete för att undvika risken till stigmatisering och negativ påverkan av områdets trygghet.
Viktigt är även att det sker under mer strukturerade former än i dagsläget, exempelvis bör
den ökade polispatrulleringen ske under striktare tidsramar samt behöver dokumentering av
arbetet bedrivas mer noggrant.
5
Programmet ”Tillsammans” som bedrivs på Oxievångsskolan sker i samarbete mellan
Polismyndigheten, Räddningstjänsten, Oxie Fritidsgård, Gro’Up och MFF. Syftet är att stärka
kontakterna och relationerna mellan aktörer och eleverna. De berörda årskurserna är i det
aktuella arbetet sju och åtta. De separata arbetena som går i linje med varandra kombinerar
fokus på kost och hälsa med fördjupad kunskap av aktörernas verksamhet. Framtidsplanen är
att upprätthålla programmet under tre år för möjlighet att avgöra dess effekt.
Utvärderingsplanen för denna åtgärd kvarstår att framställa och en svårighet som kan
identifieras är avsaknad av förmätningar. Det är av stor betydelse att den framtida
utvärderingen som kommer bestå av enkätundersökningar till elever, föräldrar, berörda
aktörer samt kontrollering av betyg och närvaro genomförs i samråd med samtliga aktörers
syfte. En eventuell framgångsfaktor vore att införa en förmätning av de elever som inte ännu
påbörjat programmet för att få vidare insikt i hur programmet påverkar relationerna,
kontakten samt leder till en djupare förståelse av aktörernas arbete. Resultatet i
enkätundersökningen visar på att drygt hälften av respondenternas förtroende för
Polismyndigheten i Malmö har ökat i samband med projektet.
Sammanfattningsvis visar utvärderingen av medborgarlöftena på många positiva
framgångsfaktorer men det finns även utrymme för förbättring. Denna rapport har framställt
nedanstående förslag som kan bidra till detta. Det bör tas hänsyn till att vissa förslagspunkter
saknar grund i forskning och evidens men anses relevanta utifrån upplevda observationer och
insamlad data. Det bör avslutningsvis beaktas att arbetet med medborgarlöftena fortfarande är
i startfasen och således finns begränsade möjligheter att utvärdera aspekter som effekt och
påverkan.
Vi föreslår följande för framtida arbete
Utforma färre medborgarlöften för att maximera resursers effektivitet. Fokus kan då
koncentreras till ett färre antal aktiviteter/åtgärder vilket kan leda till mer effektivt
utvärderingsarbete i slutändan.
Ett antal kvällsvandringar bör hållas under helgen på kvälls/nattetid för att öka
tryggheten under mer utsatta tider.
Ta kontakt och hjälp av organisationer/aktörer som redan är verksamma inom
åtgärdsområdet. Exempelvis Nattvandring.nu vilka är positiva till att inleda ett
samarbete med Polismyndigheten i Malmö. Även Allaktivitetshuset på Lindängen och
Hermodsdal är öppna för samarbeten.
6
Tydliggöra de utvalda medborgarlöftenas syften då det har framkommit att olika
aktörer har olika uppfattningar om vad åtgärden ska leda till. Därmed bör det
förslagsvis från start finnas gemensamma tydliga mål, tillvägagångssätt samt
utvärderingsplaner.
Ökad insikt över hur åtgärderna utförs för att ge en klarare bild över hur det faktiskt
ser ut. Exempelvis sas programmet Tillsammans vara jämnt könsfördelat vilket efter
insamlad data visat sig vara inkorrekt. Medvetenheten angående medborgarlöftena
hos eleverna var relativt låg vilket strider mot Oxievångsskolans uppfattning.
Utför förslagsvis hot spot-arbetet under struktur som bottnar i beprövade erfarenheter
och vetenskaplig evidens. Tiden som polisen spenderar på platsen under den ökade
fotpatrulleringen bör hålla sig inom en tidsram på 10-15 minuter för största möjliga
effektivitet.
Bättre dokumentering av medborgarsamtalen vid utformandet av problembilden för
underlätta orsaksanalys och utvärdering.
Utifrån ovan nämnda förslagspunkter anser vi att mer långsiktiga preventionsåtgärder i
framtiden kan utformas vilken även kan bidra till ett mer kostnadseffektivt arbete. Således
kan förekomsten av onödiga resurser minska och möjliggöra ett mer effektivt arbetssätt.
7
1. Inledning
1.1 Syfte och frågeställning
Malmö högskola har under vårterminen 2017 haft ett samarbete med kommunpolisen Zoran
Markovic i syfte att utvärdera det lokala brottsförebyggande arbete som sker i stadsområde
Söder genom medborgarlöften, dessa införda januari 2017 i Malmö.
Arbetet har utgått utifrån följande frågeställningar:
❖ Vilka är framgångsfaktorerna i medborgarlöftena?
❖ Vilka svårigheter kan identifieras med medborgarlöftena?
1.2. Bakgrund
Medborgarlöften är en arbetsmetod som syftar till ett mer effektivt och brottsförebyggande
arbete genom att involvera medborgare tillsammans med aktörer i det lokala samhället
(Polismyndigheten, 2015). Det handlar om att ta del av medborgarnas uppfattning om
trygghet och brott och utifrån dessa uppfattningar sammanställa dessa löften, men även att
kunna visa hur dessa löften genomförts och resultatet av det förebyggande arbetet (a a).
Medborgarlöften bygger på samverkan, kommunikation och problemorienterat polisarbete
som inspirerats av ‘Community engagement in policing’ som innebär att stärka relationer
samt öka förtroendet för Polismyndigheten hos medborgarna (a a). Forskning visar att
kommunikation och välfungerande samverkan mellan Polismyndigheten och det lokala
samhället ökar förtroendet för polisen, ger positiva effekter på den upplevda tryggheten samt
minskar brottslighet (a a). Processen att ta fram medborgarlöften består av 14 steg som
sammanfattas i bilden nedan (a a).
Källa: Polismyndigheten (2015)
“Kunskapsbaserat arbete med
medborgarlöften i samverkan-
metodstöd”
8
För att ta fram stadsområde Söders medborgarlöften formulerades en problembild som
bildades utifrån information som inhämtats från medarbetardialoger, medborgardialoger samt
resultat från polisens trygghetsmätning och Malmö områdesundersökning.
Medarbetardialogen genomfördes med enkäter inom Malmö polisens olika enheter där
medarbetare fick svara på frågor som berörde vart insatser skall riktas och vart förbättring
inom arbete kan ske. På frågan ‘I vilket/vilka områden i stadsområde Söder skall vi prioritera
resurser under 2017?’ svarade samtliga Lindängen. Områdena Oxie och Hermodsdal förekom
även i stor utsträckning samt området Nydala som nämns vid flera tillfällen. Majoriteten
valde ‘Kontaktskapande/trygghetsskapande’ på frågan ‘Hur ska vi arbeta förebyggande i
områdena?’.
Medborgardialogen har fungerat som ett komplement för de trygghetsmätningar polisen
utfört i området som visar på att medborgarna i stadsområde Söder känner sig otrygga
utomhus. Polisen valde att tillsammans med representanter från stadsområdet bjuda in sig till
tolv verksamma grupper och organisationer i Malmö Söder. Det genomfördes
medborgarsamtal med sammanlagt 200 individer. Samtal skedde bland annat tillsammans
med Allaktivitetshuset, föreningen Huda och Fosie församling (St Thomasgården). Varje
möte med grupperna var konstruerade på samma sätt och protokollet som utformats följdes
strikt.
Enligt polisens trygghetsmätning är de största upplevda problemen i Oxie ungdomsgäng som
bråkar och därmed stör ordningen samt att bli utsatt för inbrott i bostaden. I Fosie visar
trygghetsmätning på att de största upplevda problemen är nedskräpning, narkotikapåverkade
personer utomhus, folk som bråkar och slåss utomhus, ungdomsgäng som bråkar och stör
ordningen, buskörning med mopeder och mc, oro för överfall/misshandel och otrygghet när
man är ensam ute sen kväll.
Enligt Malmö områdesundersökning (2012) bryr sig en stor del av invånarna i stadsområde
Söder om vad som händer i bostadsområdet (86 %) och även en stor andel uppger att de har
bra kontakt med sina grannar (59 %). Den kollektiva styrkan i stadsområde Söder är dock
något lägre än resterande Malmö, men varierar mellan olika bostadsområden där Oxie
Kyrkby, Lockarp och Käglinge visar på högst kollektiv styrka (Chrysoulakis, Ivert,
Kronkvist, Torstensson Levander, 2012). Almhög, Heleneholm, Hermodsdal och Nydala
9
visar paradoxalt på låg kollektiv styrka (Chrysoulakis et al, 2012). Sociala och fysiska
ordningsstörningar i stadsområde Söder visar på en högre nivå än resten av Malmö (a a).
Enligt Malmö områdesundersökning (2012) är otryggheten hög i stadsområde Söder.
Variationen inom området är dock stor. Almhög, Lindängen och Hermodsdal visar på höga
nivåer av otrygghet och oron att utsättas för brott, men även utsattheten för brott i
stadsområde Söder överensstämmer med resterande Malmö (a a). Stadsområdet har även
visat på ett högt förtroende för polisen och dessutom anser flera boende att polisen gör ett bra
jobb (a a).
Utifrån problembilden har fyra huvudmål för medborgarlöftet utformats:
1. Öka tryggheten i stadsområdet på lång sikt
2. Minska användning av droger och alkohol
3. Förebygga, försvåra och förhindra kriminalitet
4. Stärka kontakten mellan polis, skola, ungdomar, lokala aktörer och
näringsliv
För att kunna uppnå dessa fyra mål har 69 olika löften utformats tillsammans med olika
aktörer i området. På grund av tidsramen för detta arbete inkluderas inte alla 69 aktiviteter i
utvärderingen utan utvärderingen riktar in sig på tre huvudområden: kvällsvandring, ökad
fotpatrullering mot särskilda hot spot-områden samt projektet ‘Tillsammans’. Dessa valdes ut
eftersom de tillsammans täcker upp de fyra huvudmålen.
10
2. Kvällsvandringar
1Ett av huvudmålen för stadsområde Söders medborgarlöfte är att öka den generella känslan
av trygghet för medborgarna i stadsområdet på lång sikt. Aktiviteterna som utlovas är en del i
det långsiktiga arbetet och målet är att den generella upplevda tryggheten ska öka i
stadsområdet till år 2020. I den här delen har fokus riktats mot de kvällsvandringar som
genomförs i området. Syftet med kvällvandringarna är att få fler människor att vilja vistas ute
i sitt område och känna sig trygga i detta, främst på kvällstid. Man vill även öka synligheten,
exempelvis i form av fler individer i rörelse på platsen. Aktiviteten syftar även till att skapa
tillfällen för gemenskap mellan ungdomar och vuxna i den offentliga miljön. Målet med
kvällsvandringarna är tillika att skapa en naturlig övervakning som fungerar som en sorts
‘kapabel väktare’ där fler individer på plats skulle kunna ingripa ifall en händelse som krävde
det ägde rum. Valet av platser där kvällsvandringarna genomförs baseras på tre hot spot-
platser, platser där brottsfrekvensen är hög och därmed besitter ett större behov av
övervakning (Lindängen centrum, Hermodalstorg samt området Motetten).
2.1 Tidigare forskning
Trygghet handlar i grunden om demokrati och jämställdhet och att alla i samhället ska ha
rätten att kunna/vilja röra sig i ett område vid olika tider på dygnet och på olika platser utan
att känna sig begränsade (Brå, 2010). Att vara trygg är ett grundläggande behov och
uppmärksammas endast när vi upplever brist på detsamma, därför anses den bästa tryggheten
föreligga när den ej reflekteras över (a a). Att bedriva brottsförebyggande arbete där
medborgare deltar anses vara en av de mest effektiva gensvar på en ökad kriminalitet i många
länder (Hourihan, 1987). De två effekterna man uppmärksammat av medborgares delaktighet
är (1) en direkt effekt av ökad övervakning på brottslighet och (2) en indirekt effekt av den
lokala gemenskapen som stärks och blir mer integrerad och därmed långsiktigt påverkar den
gemensamma sociala kontrollen i områden (a a). Detta kan leda till att risken för en kriminell
livsstil hos individer minskar då de yttre normerna och den sociala kontrollen av boende i
området påverkar individen (a a).
1 All information i detta stycke har inhämtats via personlig kommunikation med Zoran Markovic, kommunpolis för stadsområde Söder.
11
Olika tillvägagångssätt för trygghetsskapande vandringar
Nattvandring.nu2
Nattvandring.nu är en ideell kostnadsfri organisation som grundades 2008 och har idag är
över 300 lokala aktiva nattvandringsgrupper. Målet är att skapa trygghet och förtroende samt
ge stöd till ungdomar och således minska alkoholförbrukning, droger och gatuvåld för att öka
den allmänna tryggheten i samhället. Nattvandringsgruppen finns tillgänglig som nyktra
vuxna för att skapa positiva relationer, hjälpa, råda och medla när behov föreligger.
Nattvandring.nu menar att den typen av närvaro kan leda till att ungdomar avstår från att begå
brott då upptäcktsrisken ökar och därmed fungerar brottsförebyggande. Trots organisationens
namn ‘nattvandring.nu’ utförs inte enbart nattvandring utan även andra former av vandringar
exempelvis på mer intensiva dagar som valborg och skolavslutningar etc.
Nattvandringen startar med att samtliga samlas på gemensam plats på utsatt tid, detta har
oftast skett i samråd med lokal polis. Tillvägagångssättet för vandringen startar genom att
kvällens struktur bestäms, vanligen pågår sedan vandringen mellan 20-24. Vid vandringens
slut skriver varje grupp en kortare sammanfattning till nästkommande grupp. Verksamma
inom organisationen har kontakt med grupperna, kommunen samt polisen för att utvärdera
hur gruppen fungerar samt om det förekommer brister i deras agerande, men även positiva
faktorer lyfts vid detta tillfälle för att stärka gruppen på lång sikt.
Neighborhood Watch i Australien
Neighborhood Watch startades i Australien för att öka samhällsengagemanget i det
brottsförebyggande arbetet (Fleming, 2005). Genom Neighborhood Watch uppmuntrar
polisen olika samhällen att ta eget ansvar över det brottsförebyggande arbetet genom att
påverka och kontrollera social och fysisk oordning som finns inom området (a a).
Målet med Neighborhood Watch är att minska brottsligheten, öka anmälningsbenägenheten
hos de boende, förbättra personlig- och egendomssäkerhet samt uppmuntra de boende att
markera sin egendom för att underlätta identifieringen om något skulle bli stulet (a a).
Delarna som Neighborhood Watch består av är rapportering av brott, identifiering av
egendom, utdelning av enkäter angående säkerhet samt öka medvetenheten om brottslighet (a
a). Dessa delar kan implementeras som en helhet eller individuellt beroende på områdets
problembild (a a). Polisens roll i programmet varierar beroende på problematiken i området,
2 All information har inhämtats via personlig kommunikation med verksamhetsansvarig på Nattvandring.nu.
12
men dess huvudsakliga uppgift är att närvara vid möten och ta fram information gällande
brottsligheten i området (Fleming, 2005). För att utvärdera Neighborhood Watch bör man
fokusera på tre faktorer, (1) kapaciteten att stärka relationen mellan polisen och området, (2)
öka känslan av tryggheten i området samt (3) möjligheten att utöka samhällets involvering i
det brottsförebyggande arbetet (a a).
Vilka kan delta i trygghetsskapande aktiviteter?
Civila samhällsorganisationer (exempelvis föreningar, stiftelser och trossamfund) har en
viktig roll i det trygghetsskapande arbetet och individer som deltar i olika
samhällsorganisationer är mer villiga att delta i trygghetsskapande aktiviteter (Hourihan,
1987). Således bör polisen kontakta de redan existerande samhällsorganisationerna när de
förbereder trygghetsskapande aktiviteter (a a). Studier visar att medborgarnas uppfattning av
uniformerade poliser och civila personer påverkar individens känsla av trygghet och kan
avskräcka vissa från att begå brott (Ariel, Weinborn & Sherman, 2016). Ett exempel är en
studie genomförd i England, där betydelsen av polisens närvaro jämfördes med närvaron av
civilpolis så kallade ‘Police Community Support Officers’ (a a). Resultatet indikerade att
ökad närvaro av civilanställda poliser med uniform i England, som liknade vanliga poliser,
fast med lägre befogenheter, hade en brottsförebyggande effekt (a a). Frekvensen av
fotpatrulleringar var mer avgörande än varaktigheten, då en högre frekvens gav större effekt i
form av minskning av brott (a a). Detta indikerar att det nödvändigtvis inte enbart är polisen
som kan gripa eller agera avskräckande för individer, utan att civilanställda polisers närvaro i
England är tillräcklig för att få personer att avstå från att begå brott (a a).
Det finns även andra samhällsorganisationer exempelvis ‘Street pastors’ som är en kristen
organisation, vars ursprungstanke var att avlasta polisen (Swann, Green, Johns & Sloan,
2015). Resultaten visade att medborgarna hade större förtroende för Street pastor än för
polisen (a a). ‘The Guardian Angels’ är en annan organisation som precis som ‘Street pastors’
anser sig öka den upplevda tryggheten i samhället, men det finns dock inga effektivstudier
som gjorts för att kunna mäta om egendomsbrottsligheten minskade genom deras insatser
eller av andra faktorer (Pennell, Curtis, Henderson & Tayman, 1989). Däremot tror sig ‘The
Guardian Angels’ påverka den informella sociala kontrollen genom att en grupp med
gemensamma inställningar och övertygelser närvarar och därmed fungerar
brottsförebyggande och minskar rädslan hos befolkningen att utsättas för brott (a a).
13
Vilka medborgare deltar i trygghetsskapande aktiviteter?
En studie av Hourihan (1987) bedrevs i syfte att undersöka individers attityder till
Neighbourhood Watch. Resultatet påvisade att kvinnor boende i områden där brottslighet inte
uppfattas som ett problem hade bäst attityd till Neighbourhood Watch (a a). Män boende i
högriskområden visade på en mindre positiv attityd till Neighbourhood Watch (a a).
Andra resultat av studien visar att egen utsatthet för brottslighet ökar deltagandet i
Neighbourhood Watch i jämförelse med dem som inte blivit utsatta (a a). Dock påverkar
vilken typ av brottslighet individen har blivit utsatt för, var det ett brott av grövre rang som
exempelvis misshandel eller bilstöld minskade villigheten att delta medan lindrigare brott
som inbrott eller vandalisering ökade viljan att delta (a a). Resultaten från studien går i linje
med resultat från Skogan och Maxfield (1981) i USA där rädsla för att bli utsatt för brott
minskar villigheten av delta medan redan utsatta individer visade sig mer villiga. När i tid/vid
vilket tillfälle implementeringen av en trygghetsskapande åtgärd sker är viktigt (Skogan &
Maxfield, 1981). Forskning har påvisat att individer som bor i områden med hög brottslighet
är mer motvilliga att delta i organiserade brottsförebyggande aktiviteter (Hope 1995;
Hourihan, 1987). Det är således viktigt att tidigt sätta in sådana insatser, innan kriminalitetens
nivåer ökat och på så sätt arbeta brottsförebyggande (Hourihan, 1987).
2.2 Insamlad data
2.2.1 Metod
För att få en samlad bild av områdets uppfattning gällande kvällsvandringarna har
enkätundersökningar samlats in. Enkäterna har riktat sig mot boende i området samt de
närvarande aktörerna (för fullständig enkät se bilaga 1 & 2). Information gällande
tillvägagångssätt har samlats in från andra kommuner som bedrivit kvällsvandringar eller
liknande aktiviteter för att kunna jämföra med kvällsvandringarna som görs i stadsområde
Söder. För att på bästa sätt sammanställa förbättringspunkter för kvällsvandringarna har även
deltagande observationer utförts på två kvällsvandringar som ägt rum under våren 2017.
Faktorer som observerades var tillvägagångssättet samt aktörer och förbipasserandes
reaktioner överlag.
14
2.3 Resultat
Deltagande observationer av kvällsvandringarna
Deltagande observationer bedrevs vid två tillfällen, ena den 5/4-2017 då Al-Huda moskén
anordnade kvällsvandringen och andra 18/5-2017 då Svenska kyrkan anordnade aktiviteten.
Det som främst observerades var tillvägagångssättet, vilka som närvarade samt hur individer i
området reagerade på aktiviteten. Tillvägagångsättet för de två vandringarna var snarlika, den
största skillnaden var att Svenska kyrkan anordnade ytterligare en aktivitet (korvgrillning) i
samband med vandringen. Båda kvällsvandringarna startade från en gemensam startpunkt
som även blev punkten för återanslutning. Något som observerades var att aktörer och boende
blev relativt stillastående vid bägge tillfällena. En skillnad som observerades var aspekten
gällande de boendes deltagande, vid första tillfället deltog inga boende men vid andra
tillfället cirka 15 stycken. En positiv aspekt som observerades vid båda tillfällena var de olika
aktörernas engagemang och välkomnande, tydligt blev även att dessa knöt kontakter, något
som skulle kunna leda till nya initiativ och aktiviteter.
Enkät från närvarande aktörer under kvällsvandringen (5/4-2017)
Enkäter delades ut till representanter som deltog från Svenska kyrkan, Al-Huda moskén,
Manpower, Stena fastigheter och Polismyndigheten. Majoriteten av aktörerna svarade att de
deltog på vandringarna för att bidra till förändring, öka tryggheten samt knyta nya kontakter
dels med de som bor i området men även med andra aktörer i syfte att skapa nya samarbeten.
De flesta svarade att området generellt sett påverkas positivt av kvällsvandringar. Samtliga
ville att denna aktivitet skulle fortskrida under 2017 och 2018. En respondent angav att det
krävs långsiktigt tänkande för att se ett resultat men uttryckte även en önskan om att
kvällsvandringarna bör implementeras på fler platser för att förändring ska kunna ske. En
annan respondent uppgav att vandringarna bör införas under kvällstid då ungdomarna i
området ofta är ute sent, speciellt under helger.
Enkät för deltagande i kvällsvandringen (18/5-2017)
Resultatet från de insamlade enkäterna kom från totalt nio svarande, tre män och sex kvinnor.
Två tredjedelar av respondenterna deltog i den första kvällsvandringen (7/3) som även den
anordnades av Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna upplevde att de till en viss del
kände sig trygga på kvälls/nattetid, två uppgav att de kände sig trygga, medan endast en
respondent uppgav att den inte kände sig trygg på kvälls/nattetid. Gällande den upplevda
15
tryggheten på dagtid uppgav två tredjedelar att de upplevde sig trygga och en tredjedel
uppgav att de delvis kände sig trygga. Samtliga ansåg att området generellt påverkades
positivt av kvällsvandringarna och samtliga ville att vandringarna skulle fortskrida under
2017/2018.
Enkät för boende
Den 11/4-17 delades enkäter ut till förbipasserande vid Lindängen Centrum samt utanför Ica
på Hermodsdalstorget. Enkäten besvarades av totalt 19 personer, elva kvinnor och åtta män.
Hälften av respondenterna svarade att de delvis upplevde att polisnärvaron hade ökat i deras
bostadsområde, cirka en tredjedel upplevde ökad polisnärvaro och en femtedel uppfatta inte
en ökad polisnärvaro. Majoriteten svarade att de delvis uppfattade att polisen i Malmö bryr
sig om vad som händer i deras bostadsområden. Gällande tryggheten svarade cirka två
femtedelar av respondenterna att de känner sig otrygga i sitt bostadsområde under kvälls- och
nattetid i jämförelse med fler än hälften av respondenterna som svarade att de känner sig
trygga under dagtid.Gällande medvetenheten om löftet svarade cirka två femtedelar att de
känner till att de bedrivs i stadsområde Söder. Nästintill samtliga ville att kvällsvandringarna
skulle fortsätta under 2017 och 2018. Respondenterna hade överlag en positiv inställning till
att kvällsvandringarna kan öka tryggheten i området.
Trygghetsskapande vandringar i andra kommuner3
Det bedrivs olika sorters vandringar i olika delar av landet vilka syftar till att öka tryggheten i
området, några av dessa kommuner är Skövde, Viksjö och Värnamo. Dessa kommuner valdes
ut då samtliga hade ett liknande syfte med kvällsvandringarna i stadsområde Söder men även
för att kunna jämföra, då de olika kommunerna hade olika tillvägagångssätt för att uppnå
syftet. I Skövde är kvällsvandringar en del av de medborgarlöften som ska ske under 2017.
Där sker aktiviteten med hjälp av nätverket Nattvandring.nu. I Viksjö har kommunen istället
valt att ta kontakt med två högstadieskolor där föräldrar till elever turas om att vandra
(föräldragrupper från ena skolan går på fredagskvällar och föräldrar från den andra på
lördagskvällar). Syftet är att öka närvaron av vuxna för att skapa trygghet samt att ge
föräldrar möjlighet att ta del av miljöerna där ungdomar rör sig. I Värnamo kommun bedrivs
föreningsvandringar som syftar till att få ut fler vuxna på stan och synliggöra dessa.
Föreningarna får själva välja vilka datum de vandrar. Gemensamt för de båda kommunerna är
3 All information har hämtas in via personlig kommunikation med Ungdomsutvecklare i Skövde kommun, Fritidsgårdsföreståndare i Viksjö kommun samt Fältsekreterare i Värnamo Kommun
16
att man har jackor där man tydliggör sin medverkan och syfte. I Värnamo utgår samtliga
vandringar från fritidsgården och senare besöks olika hot spots under kvällen. I Skövde
används inga förutbestämda rutter vid vandringarna utan de rör sig kring de platser där
ungdomar befinner sig som mest.
Kommunerna har olika sätt att sprida information om erbjudande att delta, exempelvis har de
använt sig av kommunens hemsida, sociala medier, media samt utskick till föräldrar på skolor
i området. Varje måndag väljer fritidsgården i Viksjö att skicka ut en lägeskontroll för att
samla tankar från de föräldrar som deltagit i vandringen. Denna sorts återkoppling har
uppfattats som positiv av delaktiga och informationen går även till Polismyndigheten,
fältassistenter samt fler berörda inom kommunen. Även Skövde har valt att göra noteringar
från varje kvällsvandring och upplevelsen var, en månad senare (efter fyra
vandringstillfällen), att ‘ungdomarnas stök’ reducerats.
Enligt ungdomsutvecklare på Skövde kommun är kvällsvandringen uppskattad av
ungdomarna. I Viksjö har vandringarna bedrivits i flera år och det har varit väldigt god
uppslutning genom åren, dock har ett minskat deltagande setts den senaste tiden. Fenomenet
har även har setts i andra aktiviteter som baseras på föräldrarnas engagemang. Enligt
respondenten från Viksjö kommun har vissa händelser som annars inte skulle upptäckas
rapporteras till polisen, eller klarats upp av deltagare från kvällsvandringen. Enligt
respondenten upplever ungdomar att föreningsvandrarna är bra. Risken för att bli upptäckt
verkar med andra ord avskräcka individer för att begå brott eller andra olämpliga handlingar.
2.4 Diskussion
Efter att resultat från enkätundersökningarna sammanställts framgår det att cirka två
femtedelar känner sig otrygga på kvällen, medan hälften känner sig trygga på dagtid i sitt
bostadsområde. Detta går i linje med Malmö områdesundersöknings (2012) resultat som visar
på hög upplevd otrygghet i stadsområde Söder. Dock visar resultatet att otryggheten varierar
mellan delområdena, exempelvis är Lindängen och Hermodsdal de som uppvisar en högre
nivå av otrygghet (a a). Enligt insamlad data var deltagande aktörer och boende väl överens
om att kvällsvandringarna var något positivt som bör fortskrida framöver. En respondent
belyste att åtgärden bör implementeras på flera platser i stadsområdet för en verklig
förändring. Forskning tyder på att samhällsorganisationer har en viktig roll i det
trygghetsskapande arbetet och individer som deltar i olika samhällsorganisationer är mer
17
villiga att delta i trygghetsskapande aktiviteter (Hourihan, 1987). Det är därför förslagsvis
fördelaktigt att kontakta flera olika aktörer i början av planeringen för aktiviteten för att få ett
större urval av boende att vilja delta i kvällsvandringarna. Dock finns vissa risker med
inkludera många aktörer, exempelvis kan arbetet bli ineffektivt, resurskrävande och dyrt
snarare än effektivt och evidensbaserat (Wikström, 2007). Under observationen framkom
svårigheter med att avgöra vilken verksamhet de olika aktörerna tillhörde samt deras syfte
med sin delaktighet i kvällsvandringen. Således är en tänkbar lösning, dels för att öka
synligheten men även för att tydliggöra att individer deltar, att bära liknande utrustning som
exempelvis matchande jackor. Detta skulle exempelvis kunna tillhandahållas av
nattvandring.nu vid ett eventuellt samarbete. När deltagande bär civilkläder uppfylls inte ett
av de större målen med löftet, vilket är synligheten.
Förslagsvis bör även samtliga deltagare utgå från gemensam startplats för att förenkla ett
effektivare uppdelningssystem till mindre grupper ifall antalet deltagande är stort. Detta då
Brås artikel Trygghetsvandringen- en vägledning (2010) menar att en lagom gruppstorlek i
dessa sammanhang ligger runt 20 personer, är deltagandet högre delas gruppen fördelaktigen
upp. Uppdelningen kan då leda till att en större del av området täcks samt att närvaron ökar
på ruttens förutbestämda platser (Brå, 2010). Forskning påvisar även att högre frekvens av
fotpatrullering ger bättre brottsförebyggande effekt än varaktigheten av fotpatrullering,
således kan fler, mindre grupper uppnå högre effektivitet genom att sprida ut sig och besöka
samma plats flera gånger (Pennell, Curtis, Henderson, Tayman, 1989). Man bör även försöka
sprida ut individer från samma verksamhet i olika grupper, då boende kanske känner ett
större förtroende för en viss verksamhet och kan då vända sig till denna. En observation som
gjordes under första kvällsvandringen (5/4) var att grupperna spred ut sig innan starttiden för
aktiviteten, detta försvårar arbetet med jämna grupper och det blir svårt för boende att veta
när och var de ska ansluta. Den andra kvällsvandringen (18/5) upplevdes mer strukturerad då
samtliga utgick från gemensam startplats i Hermodsdal och vandrade sedan tillsammans mot
Lindängen centrum.
Förslagsvis skulle det anses lämpligt att ha två förutbestämda startpunkter (en i Lindängen
och en i Hermodsdal) oavsett vilken aktör som anordnar kvällsvandringen och att dessa
startpunkter används varannan gång. Exempelvis kan startpunkten för kvällsvandring
nummer ett vara på Hermodsdal, kvällsvandring nummer två med startpunkt i Lindängen och
kvällsvandring nummer tre starta i Hermodsdal. Genom den metoden skulle fler boende i
18
både Lindängen och Hermodsdal kunna fångas upp, i jämförelse med om startpunkten alltid
är samma delområde. Detta förslag bidrar även till kontinuitet, vilket i slutändan kan
underlätta för boende att ansluta sig till kvällsvandringarna. Exempel på sådan arbetsstruktur
bedrivs i Viksjö och Värnamo där man använder sig av fasta startplatser.
Forskning har visat att individer som bor i områden med hög brottslighet är mer motvilliga att
delta i organiserade brottsförebyggande aktiviteter (Hope, 1995). Detta skulle kunna ses som
en möjlig förklaring till varför många boende inte deltar i kvällsvandringarna. Således är det
viktigt att implementeringen av en trygghetsskapande åtgärd sker vid rätt tillfälle innan
kriminaliteten är för hög och de boende blir motvilliga att delta i brottsförebyggande
aktiviteter (Hourihan, 1987). Fler boende deltog i kvällsvandringen (18/5) jämfört med
kvällsvandringen (5/4), vilket påvisar att de låga deltagandet skulle kunna bero på brister i
kommunikationen som resulterat i färre antal deltagare. Inspiration kan tas från Järfälla
kommun där man har tagit kontakt med två högstadieskolorna som finns i Viksjö, för att öka
deltagandet hos föräldrarna.
Ytterligare observation vid bägge kvällsvandringarna var att det inte blev mycket aktiv
vandring bland de närvarande aktörerna och boende. Förslagsvis kan en förutbestämd rutt
vara bra att utgå från för att undvika att aktörer och boende i området blir stillastående.
Rutten bör utformas utifrån den problematik som finns i området och de gator som de flesta
ordningsstörningar sker på, förslagsvis genom att man utgår från områdets tre hot spot
platser. Enligt ‘Koper-kurvan’ blir åtgärdsarbetet som mest effektivt ifall patrulleringen på
hot spot-platserna pågår mellan 10-15 minuter (Koper, 1995). Detta är även något som bör tas
i beaktning när rutten utformas. Bestämda rutter som går förbi hot spot-områden är något
Värnamo kommun arbetar efter för att nå mer struktur och komma åt de mest utsatta
platserna.
Något positivt som observerades under första vandringen var att under tiden aktörerna stod
utanför Ica knöt de nya kontakter med varandra och kom på nya initiativ och evenemang de
ville utföra i området. Dock upplevdes det som att de olika aktörerna var väldigt fokuserade
på sina individuella löften och inte huvudsyftet som finns med genomförandet, vilket är att
synliggöra sig och på så sätt öka tryggheten. Förslagsvis bör mer fokus snarare riktas mot att
tala med förbipasserande och boende i området. Tid att prata med varandra finns under
återsamlingen. Under deltagande observation upplevdes även de uniformerade polisernas
19
närvaro som positiv, många invånare kom fram och ställde frågor vilket bör ses som en
indikator på att synlighet är viktigt för att fånga upp förbipasserande och bli
uppmärksammad. Således skulle återigen liknande utstyrsel vara en framgångsfaktor i
framtida arbete med vandringen. Återsamlingen i slutet av kvällsvandringen bör ses som en
framgångsfaktor då det kan fungera som en trevlig avslutning där aktörer och boende får tid
att samtala mer fritt, dock bör större fokus ligga på att ‘utvärdera’ kvällsvandringen. Under
utvärderingen bör aspekter som olika intryck och frågor som uppkommit under kvällen
diskuteras, detta för att kunna samla in information och om hur förbättringar kan göras. I
slutet av återsamlingen bör information om när och var startpunkten för nästa kvällsvandring
fastställas.
Ytterligare förslag är att följa Brottsförebyggande rådets nationella manual för
trygghetsvandring (2010) som är utformad för att kunna passa olika miljöer i hela landet. Ett
annat förslag är att ansluta sig till Nattvandring.nu för att kunna få hjälp och stöd i arbetet,
samt lägga över mer ansvar från aktörerna. Nätverket är kostnadsfritt och där ingår dels
material till vandringarna, men det finns även möjlighet för vandrare samt inblandade aktörer
att ta kurser. Även i Skövde kommun är kvällsvandringar en del av de medborgarlöften 2017,
där har man valt att ansluta sig till nätverket Nattvandring.nu för att få hjälp av professionella
som arbetat länge med just trygghetsskapande vandringar.
För att utvärdera kvällsvandringarna i nuläget skall Malmö områdesundersökning och
Polismyndighetens trygghetsundersökning användas samt kompletteras med
medborgardialoger för att mäta om tryggheten ökat eller minskat i området. Dock går det inte
att dra slutsatser om eventuella förändringar beror på kvällsvandringarna eller andra
bakomliggande faktorer. Förslagsvis kan utvärderingen göras via medborgardialoger men en
kompletterande enkätundersökning skulle även ge en fördelaktig mätning av åtgärdens effekt.
Stor vikt ligger vid att före- och eftermätning görs för att kunna se eventuella förändringar.
Samma enkät bör användas vid båda mättillfällena samt ett strukturerat intervjuschema för att
förbigå att frågorna som ställs påverkar resultatet av insamlingen. Eftersom att forskning
påvisat att liknande trygghetsskapande vandringar inte fungerar brottsförebyggande kan
förslagsvis utvärderingen fokusera på att mäta hur relationen mellan polisen och boende i
området förändrats, känslan av tryggheten i området samt delaktigheten hos boende och
aktörer i området (Fleming, 2005).
20
Utifrån resultaten av insamlad data och tidigare forskning anses kvällsvandringar inte vara en
brottspreventiv åtgärd utan trygghetsskapande. Vid trygghetsskapande åtgärder skapas inte
effekter direkt då det som ska förändras berör individers känslor och upplevelser. Det är
därför viktigt att detta arbete sker långsiktigt och således bör vikt ligga vid att finna en
struktur som håller i längden.
21
3. Ökad fotpatrullering mot särskilda ‘hot spots’
I den här delen redovisas resultatet från utvärderingen av medborgarlöftet ‘att öka synligheten
i stadsområdet genom riktad fotpatrullering mot särskilda ‘hot spots’ (Polismyndigheten,
2017). Löftet syftar främst till att minska narkotikabrottsligheten kring de tre hot spot-
områdena vilka benämns som; Lindängen centrum, Hermodsdals torg samt bostadshuset
Motetten. Arbetet kring löftet bedrivs av Polismyndigheten.
I Lindängen och Hermodsdal uppger ett stort antal respondenter att de sett någon sälja droger
i sitt bostadsområde och boende uppger dessutom att det rör sig många narkotikapåverkade
personer utomhus i bostadsområdet (Chrysoulakis et al, 2012). Riktad polisinsats mot hot
spots, speciellt i form av fotpatrullering, har visat sig vara effektivt för den allmänna
perceptionen om brott (Tuffin, Morris, Poole, 2006). Ökad fotpatrullering kan bidra till att
öka allmänhetens trygghet och dessutom förstärka förtroendet för polisen, då en förhöjd
närvaro av poliser antyder att brottsligheten i området tas på allvar (Innes, 2004).
Narkotikabrottslighet i området
Efter att statistik, trygghetsmätningar, medarbetar- och medborgardialoger sammanställts står
det klart att stadsområde Söder i Malmö främst kantas av narkotikabrottslighet (Personlig
kommunikation, Zoran Markovic, 2017; Polisens trygghetsmätning, 2017; Chrysoulakis et al,
2012). En situationell preventionsåtgärd som syftar till att åtgärda problematiken är
kameraövervakning (Wikström & Torstensson, 1997). Enligt polisens statistik har antalet
anmälda narkotikabrott visat på en ökning efter att kameraövervakning implementerats vid
Lindängen centrum (Personlig kommunikation, Zoran Markovic, 2017). Det skulle kunna
förklaras genom att fler brott upptäcks med hjälp av kameran och således kan fler
anmälningar utföras (a a). Ur annan aspekt visar anmälningsstatistiken att antalet anmälda
narkotikabrott i stadsområde Söder minskat sedan 2010 för att sedan mellan år 2015-2016
återigen påvisa ökande siffror (Brå, 2017). En fortsatt ökning av narkotikabrott skulle kunna
vara en alternativ förklaring till varför fler anmälningar av narkotikabrott skett i Lindängens
centrum. Då narkotikabrott är ett spaningsbrott styrs narkotikabrottslighetens utveckling till
stor del beroende på vilka resurser som läggs på spaningen (Hagstedt, 2012). Därför visar
anmälningsstatistiken främst på arbetet mot narkotikabrottslighet än den faktiska
22
brottsligheten (a a). Detta är viktigt att ha i åtanke när man ämnar att studera utvecklingen för
narkotikabrottslighet.
3.1 Tidigare forskning
Hot spot policing
Hot spot policing är en erkänd effektiv och evidensbaserad brottspreventiv metod som
bedrivs genom att polisen placeras ut kring specifika områden eller på platser med hög
brottsbelastning under de timmar som flest brott begås (Sherman & Eck, 2002). Hot spot är
ett flytande begrepp utan någon exakt bestämmelse om hur stor geografisk yta det avser och
vilken typ av brottslighet som begås där (Brå, 2011). Forskning om hot spot kan således
variera beroende på vilken stad eller brottslighet man undersöker (a a). Begreppet hot spot
kan definieras som en plats och/eller ett område där hög brottslighet föreligger och kan
koncentreras till, ofta platser i anslutning till/i stadskärnor eller centrum där den kollektiva
styrkan är svag (Wikström, Oberwittler, Treiber, Hardie, 2012).
Metoden har i tidigare forskning från diverse olika länder visat sig vara valfungerande när
syftet att reducera platsers brottslighet genom oka polisnarvaron uppfyllts (Sherman,
Gottfredson, MacKenzie, Eck, Reuter, Bushway, 1997). En ökad polisiär insats har därmed
pa sina platser resulterat i lagre nivaer av brottslighet (a a). Paradoxalt har dock
atgardsmetoden efter utvardering erhållit motsatt resultat dar en del indikerar att ökad polisiär
insats inte reducerar brottsligheten namnvart, utan mer fungerat som en trygghetsatgard for
invanarna vilka rapporterat positiva reaktioner (Braga, Papachristos, Hureau, 2012). Det kan
bero på att somliga menar att det finns ett samband mellan ökad synlighet av poliser i ett
område och ökad trygghet och förtroende hos boende i området (Grabosky, 1995). I linje med
detta påstående skulle en ökad polisnärvaro vara en fungerande åtgärd för boendes ökade
känsla av trygghet samt fungera som hjälp att öka befolkningens förtroende för polisen vid de
olika hot spot-platserna i stadsområde Söder.
23
Metoden stöds delvis genom Rutinaktivitetsteorin om varfor brott begas. Teorin skulle kunna
förklara hur avsaknad av en polisiär närvaro eventuellt skulle kunna leda till brott. Enligt
Rutinaktivitetsteorin bör tre faktorer samspela för att brottslighet ska kunna bli ett möjligt
utfall:
Det ska finnas en motiverad gärningsman,
Ett lämpligt objekt/offer samt
Avsaknad av kapabla övervakare eller väktare.
(Cohen & Felson, 1979).
Teorin menar att de tre aspekterna måste föreligga samtidigt för att brott ska kunna begås;
finns det exempelvis kapabla väktare på platsen sa fallerar brottstillfället och på detta vis
skulle ett brottsförebyggande arbete som hot spot policing kunna stödjas (Cohen & Felson,
1979).
Det finns tydligt stöd i forskning att brottsligheten i ett område tenderar att koncentrera sig
till ett fåtal platser och David Weisburd är en av de forskare som menar att somliga platser
har attribut som ökar risken för att brott ska begås (Weisburd, Telep, Braga, 2010). En
undersökning visade exempelvis att 20 % av brottsligheten i hela Seattle endast var
koncentrerad till en procent av gatorna, vilket stödjer uttalandet gällande vissa platsers ökade
utsatthet (Weisburd et al, 2010). Weisburd et al (2010) menar att diverse faktorer kan öka
risken för att platser blir mer kriminogena, exempelvis områden med höga nivåer av
fattigdom och platser i närheten av shoppingcentrum. Weisburd et al (2010) hävdar dock att
brottsligheten inte tenderar att ‘flytta runt hörnet’, något andra kriminologer har hävdat, utan
att somliga platser faktiskt lockar till sig brottslighet och att polisens närvaro i stora drag kan
reducera det. Eftersom forskning påvisat att hot spot-områden tenderar att vara relativt stabila
under tid är det en indikator på att brottsförebyggande arbete på dessa platser skulle innebära
en mer långsiktig brottsförebyggande effekt (Weisburd et al, 2010).
Hot spot policing handlar inte enbart om ett ökat antal poliser utan om var och när man sätter
in resurserna, det vill säga på de platser med högst brottsbelastning och under de timmar då
mest brott begås (Sherman & Eck, 2002). Åtgärden kan fungera genom att den till stor del
stoppar brottstillfället genom att kapabla väktare figurerar på platsen (a a). Dock skulle fler
långvariga lösningar behövas på platser med hög brottsbelastning, då ökad polisnärvaro
främst fungerar på kort sikt och är resurskrävande (Braga, 2007). Ett förslag för att arbeta
24
mer långsiktigt med hot spot policing är att rotera den ökade polisiära närvaron mellan olika
hot spots i staden (Agnew & Brezina, 2014). Enligt “Koper-kurvan” blir åtgärdsarbetet som
mest effektivt när patrulleringen på hot spot-platserna pågår mellan 10-15 minuter (Koper,
1995). Tidsramen minskar chansen till att brottsligheten fortsätter direkt efter att polisen varit
på platsen (a a). Den avskräckande effekten visade sig vara mest varaktig när polisen
spenderade 14-15 minuter på platsen, längre tid än så resulterade i minskad effekt (a a).
En annan åtgärd som implementerats vid Lindängen centrum är att en övervakningskamera
installerats i syfte att agera situationellt brottsförebyggande (Personlig kommunikation, Zoran
Markovic, 2017). Kameraövervakning som åtgärd har visat på goda resultat i forskning, men
har paradoxalt även visat tendenser att förflytta problemet till en annan plats (Wikström &
Torstensson, 1997; Brå, 2007; Wikström, 2007). Dock menar polisen att det denna gång varit
syftet att medvetet förflytta problemet till en plats där de enklare kan kontrollera individerna
som begår brottstypen och således reducera problematiken (Personlig kommunikation, Zoran
Markovic, 2017). Även om insatsen leder till en förflyttning av brottsligheten kan
brottsfrekvensen trots detta minska i jämförelse med ursprungsplatsen (Weisburd et al, 2010).
Viktigt att ha i åtanke är att forskning och evidens gällande kameraövervakning som
brottsförebyggande metod är bristande då få signifikanta tester har utförts, därmed är
kameraövervaknings effektivitet relativt oklar (Eck, 2002).
Det är viktigt att beakta att det som av Polismyndigheten anses vara effektivt arbete inte
behöver anses effektivt hos invånarna i ett bostadsområde (Sherman & Eck, 2002). De
individer som befinner sig runt omkring de koncentrerade hot spot-områdena (exempelvis
näringsidkare eller andra verksamheter) har en betydande roll för polisen, både genom
informationsutbyte men även för att de är utsatta för den dagliga problematiken och behöver
således polisens stöd och skydd (Weisburd et al, 2010). Polisen bör därmed upprätthålla en
god kontakt med personerna där metoden implementeras. Kritik har riktats mot hot spot-
perspektivet, exempelvis menar somliga att ifall ett område stämplas som ett hot spot-område
finns risken att invånarna antar att deras område är utsatt och otryggt (Rosenbaum, 2006).
Detta skulle kunna vara problematiskt då otrygghet hos invånare i ett område kan minska den
informella sociala kontrollen och i sin tur resultera i ökad brottslighet (Wilson & Kelling,
1982). Om områdets invånare redan är medvetna om problemet i området bör dock inte
åtgärden påverka synen på bostadsområdet i negativ bemärkelse (Braga, Hureau,
Papachristos, 2011).
25
En åtgärd baserad på hot spot policing kan orsaka svårigheter att fungera parallellt med
åtgärder som behandlar en drogscen. Studier har visat sig att ökad polisnärvaro inte alltid är
effektivt mot drogproblematik (Aitken, Moore, Higgs, Kelsall & Kerger, 2002). I en studie av
Aitken et al (2002) undersöktes polisens hot spot-insatser på en öppen drogscen i Australien.
Hot spot policing på en plats med mycket drogproblematik visade sig i studien leda till att
drogscenen endast förflyttade sig och att det till och med innebar en hälsorisk för individerna
med drogmissbruk (Aitken et al, 2002). Att ha i åtanke är att en insats av enbart poliser mot
drogproblematik kan resultera i negativa konsekvenser då drogbrottsligheten går tillbaka till
sin ursprungsnivå när den ökade polisnärvaron upphör (a a). Insatser som bygger på att närma
sig problemet med flera typer av stöd och åtgärder, som till exempel individuell behandling i
kombination med ökad polisnärvaro, bör minska riskerna för att drogproblematiken ska
återkomma (a a).
I en studie av Weisburd och Green (1995) genomfördes en så kallad DMA (Drug Market
Analys) i syfte att aktivt arbeta platsbaserat mot narkotikabrottslighet. Studien gjordes på
flertal platser där narkotikabrottslighet var vanligt förekommande (Weisburd & Green, 1995).
DMA:n utfördes i tre olika steg där steg ett gick ut på att kartlägga problematiken i området
(a a). Det andra steget innebar implementering av ökad polisnärvaro på de geografiska platser
där problemet kartlagts och det tredje steget om att upprätthålla åtgärden om ökad
polisnärvaro och på så sätt arbeta långsiktigt (a a). En utvärdering och uppföljning gjordes sju
månader senare där resultatet indikerade att antalet anmälda narkotikabrott ökat och att
brottsligheten minskat sen tiden innan åtgärden implementerades (a a). Således är en
rekommendation att hela tiden försöka ligga i framkant med utvärdering av åtgärder
(Wikström, 2007). Görs detta kan det leda till att ineffektiva metoder utesluts och att resurser
istället läggs på åtgärder med verklig effekt (a a).
3.2 Insamlad data
3.2.1 Metod
Data har samlats in genom enkätundersökning samt semistrukturerade intervjuer med boende,
arbetande och på annat sätt berörda runt de områden som benämns som hot spots.
Intervjuerna har i huvudsak bokats via mail där relevanta nyckelaktörer i området tillfrågats
om medverkan och därefter hänvisat vidare till andra relevanta respondenter, således är
26
urvalet i viss mån strategiskt. Vid kontakt med övriga poliser har detta skett via Zoran
Markovic, kommunpolis i området. Valet att ha med både enkäter och strukturerade
intervjuer har varit medvetet då de olika metoderna liknar varandra, men kommer med olika
fördelar (Bryman, 2011).
Semistrukturerade intervjuer
De semistrukturerade intervjuerna bedrevs genom att ett intervjuschema utformades innan
intervjutillfället ägde rum. Frågorna utformades i linje med enkätfrågorna för ett så
samstämmigt resultat som möjligt, dock ställdes frågorna mer ‘öppet’ för att ge respondenten
chans att svara mer fritt (Bryman, 2011). Frågorna omformulerades något beroende på de
respondenter som intervjuades, exempelvis vid besöket på fritidsgården med tanke på
respondenternas ringa ålder samt det faktum att intervjun bedrevs i grupp. Vid samtliga
intervjutillfällen har svaren dokumenterats via dator på plats.
För fullständigt intervjuschema se bilaga 3.
Enkätundersökningen
Den kvantitativa delen av undersökningen bedrevs genom att en enkät, med i huvudsak fasta
men även några öppna svarsalternativ, delades ut till respondenter. Efter mindre lyckade
försök att slumpmässigt fysiskt på plats dela ut enkäterna kring hot spot-områdena ändrades
strategin till att omformatera pappersenkäten till en webbenkät. På så vis kunde fler
respondenter nås vilket ökar undersökningens reliabilitet och urvalet nåddes alltså mer
strategiskt (Bryman, 2011). Enkäten har även mailats till aktörer i området och därefter
spridits via dem. Enkätfrågorna behandlar medborgarlöftet ’ökad fotpatrullering mot
särskilda hotspots’ där syftet var att se hur invånare och berörda faktiskt upplever åtgärdens
effektivitet. Frågorna berörde även den problembild som tagits fram för området
(narkotikabrottsligheten), även denna gång för att se ifall den framtagna statistiken
överensstämde med invånarnas bild. För fullständig enkät se bilaga 4.
3.3 Resultat
Ökad fotpatrullering i stadsområde Söder4
Enligt en anställd hos Polismyndigheten förs ingen statistik över hur många fotpatrulleringar
som genomförs i Stadsområde Söder, men genomsnittligt en i veckan. Fotpatrulleringen
4 All information har inhämtats via personlig kommunikation med områdespolis i Malmö Söder.
27
bedrivs enligt respondenten hos Polismyndigheten genom att de utser specifika hot spots efter
information om problembilden som skapats med hjälp av olika aktörer i området och med
kriminalunderrättelsetjänsten. Därefter kör polisen ut på plats i området och fotpatrullerar
samt samtalar med individer. Ingripandeverksamheten finns även de på plats, dock endast om
det finns tid över mellan övriga ärenden som de måste vara tillgängliga för. Deras uppgift är
att genomföra spontana kontroller och ingripanden ifall de anser att behov föreligger.
Respondenten uppfattar inte ökad polisnärvaro som ett långvarigt brottsförebyggande arbete,
utan snarare som trygghetsökande. Enligt respondenten är polisens ökade närvaro uppskattad
av invånarna i området, dock menar denne att enbart fotpatrullering inte räcker till, utan
belyser ett samspel mellan andra aktörer (exempelvis fastighetsskötare och
ingripandeverksamheten) för ett lyckat brottsförebyggande arbete.
Upplevelser av medborgarlöftet5
Medborgarlöftet om ökad fotpatrullering har visat på motstridiga upplevelser och åsikter
gällande löftets effektivitet. Även om samtliga respondenter uppgav narkotika som ett
problem i området skilde sig åsikterna gällande åtgärderna åt. En av platserna som ligger
centralt vid hot spot-området Motetten är Lindängens fritidsgård. Anställda på Lindängens
fritidsgård uppgav de som extra utsatta då en del av narkotikabrottsligheten bedrivs precis i
anslutning till fritidsgården. De anställda ansåg dock att att polisen var effektiva med att
ingripa vilket tyder på att den ökade polisnärvaron fungerat väl kring Motetten. Via
fritidsgården erbjöd polisen ungdomarna att delta vid utformningen av medborgarlöftet vilket
somliga även valde att göra. Vid intervjutillfället med några av dessa ungdomar uppgav
samtliga respondenter att de var omedvetna om narkotikakriminaliteten vid Motetten.
Ungdomarna menade att den större problematiken snarare låg hos berusade personer som
befann sig utanför barerna i Lindängens centrum. De målade istället upp en bild av ett
område i gemenskap och beskrev mentaliteten som att man ställer upp för varandra om något
inträffar eftersom att ‘alla känner alla’ i området. Samtliga ungdomarna ansåg att polisen
synts mer frekvent i området den senare tiden.
Två aktörer som kontaktades, Lindängen och Hermodsdals Allaktivitetshus och
Stadsområdesförvaltning Söder (båda med god lokalkännedom gällande diverse aspekter i
5 All information har inhämtats via personlig kommunikation med respondenter på Lindängens
fritidsgård, Stadsområdesförvaltning Söder samt respondent på Allaktivitetshuset på Lindängen och Hermodsdal.
28
området), ansåg båda att löftet om ökad polisnärvaro uppfyllts men var överens om att fler
åtgärder behöver kombineras för ett mer välfungerande och långsiktigt brottsförebyggande
arbete. På Allaktivitetshuset åberopade respondenten främst behovet av bättre relationer
mellan polis och invånare, något denne idag saknar. Respondenten upplever i dagsläget att
polisens närvaro snarare har varit formell än trygghets- och relationsskapande. Vid intervjun
med respondenter från stadsområdesförvaltning Söder ansåg man den ökade fotpatrulleringen
som ‘en av de flera pusselbitar som behövs för att stärka områdets trygghet’.
Sammanfattningsvis belyste respondenterna behovet av fler aktörer och insatser i ett samspel,
och inte enbart fotpatrullering, för ett mer fördelaktigt resultat. Bägge aktörer erkände
narkotikakriminaliteten som ett allvarligt problem vilket bör hanteras genom fokus på
struktur och relationer.
Enkätinsamling
Via enkätinsamlingen genererades 25 svar från respondenter i åldrarna 14-61 där alla hade
någon anknytning till stadsområdet, antingen via jobb eller bostad. Könsfördelningen var
jämn och yrkena/sysselsättningarna varierande. Överlag var medvetenheten om
medborgarlöftena hög (cirka 62%) och majoriteten uppgav att de fått information om deras
möjlighet att vara med vid utformningen av dessa. Av de som svarade nej hade nästan fyra
femtedelar velat vara med och påverka. Ingen av respondenterna motsatte sig förekomsten av
narkotikakriminaliteten i området och ökad fotpatrullering ansågs av nästintill samtliga vara
en lämplig åtgärd för att bemöta denna. Nästan samtliga uppgav att de upplevt en ökad
polisnärvaro i området sen införandet av löftena och den överhängande majoriteten av
respondenterna ansåg dessutom att ökad polisnärvaro ökade tryggheten överlag i området.
3.4 Diskussion
Resultatet från utvärderingen indikerar att medborgarlöftet ‘att öka synligheten i
stadsområdet genom riktad fotpatrullering mot särskilda ‘hot spots’ upplevs kunna fungera
brottsförebyggande och trygghetsskapande i enlighet med tidigare forskning, men det är
viktigt att det sker under strukturerade former. När resultatet från invånarna beaktades tyckte
majoriteten att medborgarlöftet var rimligt i relation till den problembild som lyfts fram men
något som parallellt tydliggjordes var även behovet av andra, mindre strukturella
ordningsskapande åtgärder implementeras, exempelvis åtgärder som kan skapa bättre
relationer mellan polis och befolkning. En stor del av granskad forskning och tillämpning har
29
visat att hot spot-inriktat polisarbete är en välfungerade brottsförebyggande metod (Sherman
& Eck, 2002; Sherman et al, 1997). I stor utsträckning uppger respondenterna i insamlad
data, likt tidigare forskning, att den ökade fotpatrulleringen upplevs ha haft en minskande
effekt på narkotikabrottsligheten vilket är en indikator på att åtgärden bör fortskrida. Däremot
talar inte denna utvärdering något om de faktiska effekterna. Nästintill samtliga av de
respondenter som tillfrågades angående områdes problembild var medvetna om
narkotikakriminaliteten. I tidigare forskning anses den typen av medvetenhet positiv eftersom
ökade polisiära insatser i området då inte leder till negativa konsekvenser som exempelvis
stigmatisering (Braga et al, 2011).
Enligt respondenten från Polismyndigheten innebär en ökad polisnärvaro främst ökad
trygghet hos boende i området, vilket går i linje med vad tidigare forskning menar; ökad
polisnärvaro visar på ett samband med ökad känsla av trygghet hos invånarna (Grabosky,
1995; Braga et al, 2012). Detta påstående överensstämmer även med resultatet från
enkätundersökningen där nästintill samtliga av respondenterna upplevde att polisens närvaro
ökar tryggheten. Således upplevs hot spot-policing som en välfungerade metod som är
lämplig för områdets problembild, däremot behövs en tydligare struktur för ett mer effektivt
arbete. Exempelvis bör tiden polisen spenderar på platsen under fotpatrullering tas i åtanke då
tidsaspekten är viktig för arbetets effektivitet (Koper, 1995). Nästintill samtliga respondenter
uppgav att de märkt av den ökade polisnärvaron omkring hot spot-områdena, vilket talar för
att ökad polisnärvaro faktiskt skett. Däremot uppger respondenten hos polisen att ingen
statistik över fotpatrulleringen förs i dagsläget samt att det sker utan vidare struktur och
snarare i mån av tid.
Viktigt att ha i åtanke när en ökad polisnärvaro implementeras på platser är det lokala
förtroendet för polisen i området (Ratcliffe, Groff, Sorg, Haberman, 2015; Weisburd et al,
2010). I Malmö områdesundersökning (2012) visar stadsområde Söder på ett högt
polisförtroende då drygt 80 procent av respondenterna uppgett att de har förtroende för
polisen. Man bör ändå ha i åtanke att ökad polisnärvaro kan påverka invånarnas syn på
polisen och därför är det av stor vikt och betydelse att invånarna i bostadsområdet blir
behandlade rättvist och med stor respekt (Ratcliffe et al, 2015). Enligt insamlade enkäter- och
intervjuer bör polisen arbeta mer frekvent och aktivt med att stärka relationerna i stadsområde
Söder då det enligt forskning är viktigt att polisen tar tillvara på relationen med de individer
som befinner sig omkring de utsatta hot-spot-områdena (Weisburd et al, 2010). Detta är en
30
aspekt som belysts och framkommit vid upprepade tillfällen under utvärderingen; fler
respondenter i enkät- och intervjuundersökningen belyser behovet av att polisens och
invånarnas relation stärks.
Utifrån resultaten av insamlad data och tidigare forskning finns det skäl att dra slutsatsen att
det kan finnas ett värde i att vidare fortsätta med ökad fotpatrullering i hot spot-områden.
Parallellt bör Polismyndigheten förslagsvis arbeta med att stärka relationerna och bedriva ett
mer strukturerat arbete som bottnar i evidens samt ta tillvara på de befintliga kontakterna för
långsiktigt trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete.
31
4. Programmet ’Tillsammans’
I det här kapitlet utvärderas de medborgarlöften som Polismyndigheten riktat mot ungdomar
på Oxievångsskolan med syfte att främja kontakten mellan polis, skola, myndigheter, lokala
näringsidkare och ungdomar genom att arrangera strukturerade aktiviteter (Polismyndigheten,
2017).
För att stärka kontakten mellan eleverna på Oxievångsskolan, Polismyndigheten och lokala
aktörer skapades programmet ‘Tillsammans’ hösten 2016. Detta program är framtaget i
samarbete mellan kommunpolisen Zoran Markovic och Jenny Nyberg, rektor på
Oxievångsskolan som sedan involverade Räddningstjänsten, restaurangen Gro’up, Oxie
fritidsgård och MFF. Syftet med programmet är främst att stärka relationen mellan eleverna
och de olika aktörerna men även att ge eleverna bättre inblick i de olika yrkesrollerna
samtidigt som de håller sig aktiva och får mer kunskap om hälsa och kost (Polismyndigheten
2017; Personlig kommunikation, Jenny Nyberg, 2017). Oxievångsskolans idrottslärare
samarbetar och planerar verksamheten med övriga aktörer ett lektionspass per vecka. Genom
projektet sker undervisning och träning gemensamt för eleverna med idrottsinriktning i
årskurs sju. I årskurs åtta bedrivs en lektion i hemkunskap med eleverna där
Polismyndigheten, Oxie fritidsgård, Gro’up och skolan samarbetar för att öka elevernas
medvetenhet kring kost och hushåll samt öka intresset kring arbete med egen verksamhet (i
detta fall restaurang) i framtiden. Parallellt sker hela tiden återkoppling till kost och hälsa i
samtliga klasser.
För att delta i projektet ‘Tillsammans’ i årskurs sju krävs vid anmälan minst 95% närvaro
som eleverna får skriva kontrakt på att upprätthålla. Detta krav har samtliga elever i årskursen
blivit informerade om innan kursstart med en chans, samt förhoppning, att kunna öka
närvaron i övrigt för att få möjligheten att ta del i denna typ av verksamhet. Denna närvaro
följs veckovis upp av skolan för att försäkra sig om att kontraktet uppfylls, dock utfärdas
endast en varning samt samtal med eleven om denne bryter mot överenskommelsen i
kontraktet. Varje tisdag turas de olika aktörerna om att hålla i teori- och idrottslektionerna.
Alla aktörer är närvarande även om det inte är deras tur att hålla i lektionen, detta för att
främja syftet. Det finns planer om att fortsätta hålla kurserna i tre år framöver för att sedan
utvärdera dess effekt. Framtidsplanen för programmet ‘Tillsammans’ är att strukturera
32
verksamheten och planera innehållet efter vad som är mest relevant och lämpligt för
årskurserna sju till nio.
Hemkunskapen sker en gång i veckan och är en stående punkt i schemat för de klasser i
årskurs åtta som inte har någon specifik inriktning. Verksamheten bedrivs med en klass per
termin, därefter byts den aktuella klassen som deltagit under våren ut till hösten. Under dessa
tillfällen närvarar polis och fritidsassistent från Oxie fritidsgård utöver lärare och
verksamheten sker till största del i Oxievångsskolans lokaler men även i restaurangen
Gro’up. Syftet med arbetet i årskurs åtta är att stärka kontakterna mellan eleverna och polis
samt fritidsgården, men även ge en inblick i tillvägagångssättet för skapandet av egen
verksamhet.
4.1 Tidigare forskning
Vetenskaplig forskning bidrar med möjligheten till en inblick i hur en kriminell karriär
startar, vilka insatser som är lämpliga och mest effektiva samt i vilken ålder de bör
implementeras. Utifrån analyser gjorda med age-crime curve som underlag kan man se i
vilken ålder brottsbenägenheten är dominerande och använda det som ett verktyg ur ett
preventivt perspektiv (Sampson & Laub, 1993). Age-crime curve visar att peak åldern, det
vill säga den ålder då högst antal brott begås, är under mitten av tonåren för att sedan avta vid
cirka 16 till 20 års ålder (a a). Ju tidigare man implementerar förebyggande åtgärder desto
bättre då en tidig debutålder allmänt medför fler antal begångna brott för ungdomar
(Blumstein, Cohen, Roth & Visher, 1986).
Ungdomars förtroende till polis
Studier har påvisat ett direkt samband mellan mötet med polis och ungdomar samt
ungdomars perception av polisens arbete överlag (Metropolitan Police Authority, 2008).
Huruvida ungdomarna har blivit behandlade av poliserna som offer, vittnen eller som
gärningsmän påverkar förtroendet negativt eller positivt för Polismyndigheten och påverkar
känslan av att polisen bryr sig om ungdomarnas problem (a a). För att Polismyndighetens
arbete ska fungera så effektivt som möjligt behövs förtroende från allmänheten (Morris,
2011). I en studie gjord av Brottsförebyggande rådet (2009) angående tonåringars förtroende
till Polismyndigheten visar resultat att ungdomar generellt sett har högt förtroende för
rättsväsendet, till och med högre än vuxna. Dock spelar graden av förtroende inte någon
avgörande roll för om de väljer att anmäla brott till Polismyndigheten eller inte (Brå, 2009).
33
Huruvida det finns en koppling mellan förtroende för Polismyndigheten och
anmälningsbenägenhet finns det endast begränsad kunskap i Sverige, dock är inte sambandet
entydigt i de studier som finns (a a).
För att komma fram till hur polisen skall förbättra förtroendet till unga utförde studenter från
Lund Universitet en enkätstudie som berörde ungas syn på polisen i Lund 2011. På frågan
‘Vad kan polisen göra för att du ska få större förtroende för dem?’ blir det övervägande svaret
‘inget speciellt’ och ‘de borde synas mer på offentliga platser och bli en del av den vardagliga
bilden, inte bara i polisbilar utan som patrullerande poliser’ (Hansson & Hällefors, 2011). Ett
antal respondenter uppgav även att poliserna inte bör ha fördomar mot ungdomar och
invandrare samt ett flertal respondenter menar att ‘polisen har felaktiga tillvägagångssätt vid
demonstrationer’ då ungdomarna anser att ‘polisen bör använda mer fredliga medel’ (a a).
En undersökning utförd av Maxson, Hennigan och Sloane (2003) visade på att informella
relationer mellan Polismyndighet och invånare i ett område ökade förtroendet för poliserna
samt förbättrade relationerna. En förbättrad relation mellan Polismyndigheten och invånarna
kunde dessutom minska invånarnas perception av brott och oordning i ett område (a a). De
individer som mött polisen i mer informella roller hade en bättre uppfattning om
Polismyndigheten än de individer som mött polisen i en formell relation (a a).
Skolans roll
Wikström och Torstensson (1997) undersökte skolans roll i förhållandet till moralbildning
hos individer och dess preventiva syfte. När det gäller tidig situationell prevention har skolan
och familjen störst betydelse eftersom tonårsperioden är en period då många ungdomar av
spänning eller eventuellt grupptryck begår ett eller flera brott (Wikström & Torstensson,
1997). Det är därmed viktigt att genom tidig situationell prevention begränsa att individer
börjar begå brott eftersom det finns risk att leda till kronisk kriminalitet (a a). Dock menar
Wikström och Torstensson (1997) att de viktigaste åtgärderna vad beträffar rekrytering av
kroniker troligen hör hemma inom den sociala brottspreventionen. De menar även att skolan
är samhällets mest outnyttjade brottspreventiva resurs eftersom barn och ungdomar befinner
sig under en stor del av sin uppväxt i skolmiljö samt att det sker under en period i livet som är
viktig för individens sociala och personlighetsutveckling (a a).
Skolan har unika möjligheter att påverka utvecklingen av barns och ungdomars
brottsbenägenhet och flera undersökningar visar att en förhållandevis stor andel av
34
ungdomars brott begås på skolan eller på andra platser under skoltid (Wikström &
Torstensson, 1997). Det finns studier som visar på ett samband mellan betyg och ungdomars
brottslighet (Agnew & Brezina, 2014). Resultat visar att låga, sämre betyg i skolan utgör en
större risk för brottsligt beteende samt att brottsliga ungdomar tenderar att ha lägre betyg och
sämre skolnärvaro i större utsträckning i jämförelse med icke brottsliga ungdomar (a a).
Brottsliga ungdomar tenderar även i många fall ha en negativ syn på skolan och därmed
upplever den som slöseri med tid, vilket kan formuleras som svaga band till skolan (a a).
Dessa svaga band till skolan kan leda till sämre relationer med lärare än de icke brottsliga
ungdomarna och denna negativa syn kan även leda till en större risk för lägre utbildningsnivå
och yrkesmässiga mål i framtiden (a a). Forskare menar att brottsligheten leder till en sämre
skolupplevelse vilket är förklaringen till sambandet och därmed innebär det inte att sämre
skolupplevelser nödvändigtvis leder till brottslighet (a a). Om det finns en kausal effekt av
skolupplevelsen skulle detta innebära att åtgärder som innebär en positiv inverkan på
skolupplevelsen reducerar brottsligheten, dock finns det begränsad forskning inom detta (a a).
Resultat av Ring och Svenssons (2007) undersökning visar att det finns ett svagt statistiskt
signifikant samband mellan social klass och brott utifrån både registerdata och
självrapporterade data. Social klass har visat en effekt på ungas kriminalitet och detta
samspelar i sin tur med individens skolprestationer (Ring & Svensson, 2007). Sambandet
förekommer i både registerdata och självrapporterade data samt för båda könen där analyser
visar att individer från en lägre samhällsklass utgör en större risk för brottsligt beteende (a a).
I undersökningen visar båda informationskällorna att skolbetyg är den mest betydande
faktorn gällande korrelation till brottslighet (a a).
En studie utförd på ungdomar i Nederländerna visar att risken för annat avvikande beteende
ökar för elever med ogiltig frånvaro i skolan (Veenstra, Lindenberg, Tinga, Ormel, 2010).
Detta resultat menar även att det förekommer ett samband mellan kön och ogiltig frånvaro,
pojkarna var enligt deras studie mer ihållande i sitt skolkande än flickorna (a a). Planeringen
av ungdomens lektionstid i skolan har stor betydelse då studier visar att daglig fysisk aktivitet
påverkar koncentrationsförmågan och därmed inlärningsförmågan (Fridolin & Wikström,
2016). Svenska regeringen ger uppdrag till Skolverket att motivera ungdomar att delta i
idrottslektionerna eftersom motorisk träning underlättar och påverkar den kognitiva
utvecklingen (Fridolin & Wikström, 2016). Därmed kan skolorna påverka ungdomarnas
motorik, koncentration och skolprestationer genom idrotten (a a).
35
Brottsliga kamrater
Wikström och Torstensson (1997) menar att många kamratgrupper bildas i skolan som sedan
kan bli ungdomsgäng vars aktiviteter innebär allvarliga kriminella handlingar. Forskning har
även visat på ett samband mellan brottsliga kamrater och individens egen brottslighet och att
individer som umgås med brottsliga kamrater löper större risk att själva begå brott (Weerman,
Bernasco, Bruinsma, Pauwels, 2015). Det som skiljer forskarnas åsikter åt inom detta område
är under vilka omständigheter umgänget leder till utvecklandet av ett brottsligt beteende (a a).
Vissa påstår att det beror på hur mycket tid som individen spenderar med brottsliga kamrater
medan andra menar att det är helt beroende på hur umgänget sker, under vilka
omständigheter (a a).
Svensson och Oberwittler (2010) har utfört en studie om påverkan av brottsliga kamrater och
deras undersökning ämnar att undersöka tre hypoteser. Hypoteserna var att brottsliga
kamraters effekt ökade om det fanns starka band inom gruppen, om individerna umgicks ofta
eller om de umgicks i riskfyllda miljöer (a a). Resultaten visade att den faktor som hade störst
betydelse och påverkan på individen var om umgänget bedrevs i riskfyllda miljöer (a a). Det
är därmed viktigt i ett brottsförebyggande syfte att ungdomar umgås under strukturerade
former med aktiviteter som är uppstyrda och även eventuellt övervakade (a a). Svensson och
Oberwittler (2010) menar därmed att oavsett om en individ spenderar mycket tid med
brottsliga kamrater och/eller har starka band till dessa individer är det under vilka
omständigheter umgänget sker som är den betydande faktorn och det som i slutändan
kommer påverka individens egen brottslighet.
Sociala band
Det centrala för Sociala band-teorin är att brott är en konsekvens av svaga eller avsaknad av
sociala band (Lilly, Cullen, Ball, 2011). Teorin bygger på fyra olika band: anknytning,
åtagande, delaktighet och övertygelse (a a). En studie utförd i USA undersökte skillnader av
betydelsen för sociala band mellan kön (Huebner & Betts, 2002). Flickornas beteende kunde i
större utsträckning förklaras av anknytningsbandet från Sociala band-teorin medan pojkarnas
beteende byggde på teorin kring delaktighetsbandet (a a). Forskarna menar att flickor främst
håller sig till ett mindre antal nära individer medan pojkar har ett större kontaktnätverk (a a).
Dock går det att konstatera att det finns ett omvänt signifikant samband mellan rapporterad
brottslighet och ungdomarnas relation till föräldern för båda könen (Huebner & Betts, 2002).
Skillnaden finner de i graden av betydelsen för anknytning, där de menar att anknytning är
36
viktigare för flickor än för pojkar (a a). Åtagande kan enligt Hirschi förebygga brott då
individen anser att konsekvenserna av brott inte är värda att riskera (Lilly et al, 2011). Detta
kan bero på åtaganden till skolan där individen möjligtvis investerat tid för att lyckas och
därmed gör det rationella valet att inte begå brott (a a). En individ som investerat mycket tid
och energi för att uppnå krav som lärare och föräldrar ställer, för att ta examen med bra
betyg, har ett bättre band och relation till samhället (a a).
Deltagandebandet i Sociala band-teorin innefattar individens rutinaktiviteter såsom jobb,
sport och skolaktiviteter vilket enligt teorin leder till färre chanser att begå brott (Lilly et al,
2011). Om individen inte ägnar sin tid åt hemläxor, aktiviteter såsom fotbollsträning eller
övrig verksamhet är risken större att individen driver omkring och därmed har en
ostrukturerad fritid som kan leda till brott (Lilly et al, 2011; Svensson & Oberwittler, 2010;
Weerman et al, 2015).
4.2 Insamlad data
4.2.1 Metod
Den valda metoden för att samla in information gällande de medborgarlöften som berör
ungdomarna på Oxievångsskolan utfördes i både kvantitativa och kvalitativa former;
enkätstudier, deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer (för fullständig enkät
se bilaga 5). Semistrukturerade intervjuer utfördes med delaktiga nyckelaktörer för att kunna
anpassa frågorna till respektive respondent för att få en bredare bild över vad just den aktuella
respondenten var aktiv inom. Under intervjuerna användes en intervjuguide, vilket var
anpassad efter respondenten och antingen spelades samtalet in eller dokumenterades av
stödanteckningar (för fullständig intervjuguide se bilaga 6). Utöver insamlad data genom
intervju och enkät skedde deltagande observationer, där eleverna var medvetna om syftet med
besöket, vid två lektionstillfällen för att på plats få en vidare upplevelse av programmet och
hur det bedrivs (Bryman, 2011).
4.3 Resultat
Semistrukturerade intervjuer med delaktiga aktörer
Trygghets- och utvecklingssamordnare på Oxievångsskolan anser att skolan varit väldigt
delaktiga vid framställandet av dessa medborgarlöften och att polisen har lyssnat väl.
Respondenten menar även att det alltid funnits ett bra samarbete mellan skolan och polisen,
37
men att relationen blivit ännu starkare vid införandet av medborgarlöftena. Enligt
respondenten har eleverna på Oxievångsskolan blivit väl informerade om medborgarlöftena
och därmed anses medvetenheten om vad de innebär hög. Respondenten upplever dessutom
att elevernas kontakt med räddningstjänst- och polisen förbättrats, bland annat i samband med
arbetet kring medborgarlöftena. Denne upplever att desto mer Polismyndigheten och
Räddningstjänsten visar sig och är delaktiga i elevernas studietid ger bättre samhörighet och
förebilder för eleverna.
En idrottslärare på Oxievångsskolan och delaktig i programmet ‘Tillsammans’ anser att
samarbetet inom programmet numera fungerar väl. Till en början upplevde respondenten att
det var något ostrukturerat, men över tid och efter planeringsmöten har respondenten en
positiv inställning till arbetets framtid. Respondenten menar att det är viktigt att eleverna får
ta del av information kring polisen och räddningstjänstens roll samt hur de arbetar ute i
samhället, men även kunskap om kost och hälsa.
Enligt en respondent från supporterpolisen som medverkar i samarbetet tog kommunpolisen
Zoran Markovic initiativet att få in Polismyndigheten i projektet ‘Tillsammans’, men även att
anställda hos Räddningstjänsten skulle delta. Respondenten upplever att syftet med projektet
är att föra ungdomarna närmre polisen och andra viktiga aktörer i samhället. ‘Vi vill göra det
enklare för ungdomarna att söka kontakt’ säger supporterpolisen, denne ansåg även att det är
viktigt att eleverna ska se en människa bakom uniformen och ‘att vi är precis som de och vi
alla är lika’. Respondenten menar att närvarokravet sattes för att motivera de elever som var
intresserade. I frågan om det är fler pojkar än flickor som är med i programmet svarade
supporterpolisen att det relativt är en jämn fördelning vilket hen benämner som väldigt
positivt. Enligt supporterpolisen har projektet varit uppskattat bland eleverna och det finns
planer på att fortsätta. De framtida förändringar som kommer att ske är att målgruppen
kommer att expandera, när de sjundeklassare som går programmet idag börjar åttonde klass
kommer de få fortsätta och dessutom kommer de nya sjundeklassarna få möjligheten till att
söka in. I frågan om de kunnat se någon effekt av projektet upplever respondenten att många
av de förutfattade meningar om Polismyndigheten som eleverna tidigare haft numera
försvunnit. ‘De har fått se en annan sida av vår verksamhet och att vi bakom uniformen är
precis som vem som helst’ berättar supporterpolisen. Vidare menade han att det gått för kort
tid för att uttala sig om några direkta effekter och att man behöver komma tillbaka efter två
till tre år för utvärdering.
38
Rektor på Oxievångsskolan ser programmet ‘Tillsammans’ som en möjlighet till en aktivitet
för ungdomarna i skolan då Oxie överlag inte har mycket att erbjuda ungdomar på fritiden.
När rektorn tillsammans med kommunpolisen Zoran Markovic planerade projektet låg fokus
på kost och hälsa. Utöver huvudmålet får eleverna möjlighet att få en inblick i polisens och
räddningstjänsten verksamhet vilket ska leda vidare till att de olika aktörerna skapar goda
relationer till ungdomarna. Rektorn hävdade att en önskad effekt är att skolnärvaron och
skolresultaten ska höjas med hjälp av fysisk aktivitet. Skolan ämnar att utvärdera projektet till
hösten 2017 i form av en enkätundersökning till elever som deltagit i projektet och deras
vårdnadshavare. Genom enkäterna vill man mäta attityderna till projektet och genom att
samla in elevernas betyg vill man se om projektet haft någon effekt på skolresultat och/eller
skolnärvaro. Rektorn anser att det är väl investerade pengar och hoppas att konceptet sprid
samt öppnar upp möjligheten för samarbete med andra skolor.
Fritidsassistent på Oxie fritidsgård medverkar med eleverna i årskurs 8 på
hemkunskapslektionerna. Respondenten menade att det endast finns gott att säga om
programmet och att samarbetet mellan Polismyndigheten och fritidsgården alltid varit bra,
men att samarbetet mellan skolan, Polismyndigheten och fritidsgården förbättrats. ‘Det är
andra ungdomar som jag möter här på skolan och hade jag inte varit delaktig i detta program
så hade jag aldrig fått chansen att möta dem, eller personalen på skolan heller’ uppger
respondenten. Denne uppskattade möjligheten att knyta relation och kontakt med andra
aktörer och ungdomar. Respondenten kan inte uttala sig om ungdomarnas attityd förändrats
överlag sedan programmets start då hon inte haft kontakt med samtliga sedan innan, men
berättar att denne ändå upplevt viss förändring under programmets gång.
Två områdespoliser i stadsområde Söder är med och samverkar i projektet ‘Tillsammans’. En
av de berättade att de sedan tre år tillbaka haft ett regelbundet samarbete med
Oxievångsskolan där de haft rollen som skolpoliser. På frågan om vad som är polisens syfte
och vad de förväntar sig för effekt svarade respondenten att de vill skapa relationer till
eleverna som ska leda till ökat förtroende. Denne menade att detta är vad som kallas för
brottsförebyggande arbete och ansåg att man borde satsa på ett förebyggande arbete eftersom
att det underlättar polisens arbete långsiktigt. De var dock inte säkra på vilka effekter som
projektet lett till idag eftersom det är för tidigt för att säga. De rekommenderade att man till
39
hösten bör följa upp och göra en utvärdering för att se vad man kan ändra på samt ifall
projektets syfte uppfylls.
Enkätundersökning - eleverna i ’Tillsammans’ årskurs 7
Under hösten 2016 antogs 44 elever från Oxievångsskolan till programmet ‘Tillsammans’
fotbollsdel. Under enkätundersökningen svarade 31 av 44 elever där syftet var att ta reda på
om information gällande medborgarlöften gått ut och hur synen på polisen samt deras
verksamhet upplevs. Gällande könsfördelningen svarade 24 killar och sju tjejer. Första frågan
i enkäten handlade om ifall eleverna fått någon information om de medborgarlöften som
infördes i januari 2017 där 26 elever svarade att de inte blivit informerade och fem stycken
svarade att de blivit informerade. Alla de som uppgav att de blivit informerade var flickor. De
som hade blivit informerade angav föräldrar, skolan, polisen eller räddningstjänsten som
informationskällor. 21 elever svarade att de haft förtroende för polisen i Malmö innan
projektet ‘Tillsammans’ och åtta elever svarade att de håller med till viss del. Två svarade att
de inte alls hade förtroende för polisen innan projektet. Dessa två elever ringande in svaret
‘instämmer delvis’ på frågan om förtroende för polisen i Malmö ökat i samband med
projektet ‘Tillsammans’. Utav samtliga 31 respondenter var det endast två elever som svarade
att projektet inte bidragit till att deras förtroende ökat för polisen, dock svarade båda att de
haft förtroende för polisen redan innan projektets start. I frågan om projektet ‘Tillsammans’
förstärkt kontakten till polisen svarade tio elever att de håller med och 16 svarade att de i viss
utsträckning upplevde förstärkt kontakt till polisen medan fem elever svarade att de inte var
av samma åsikt. Sista frågan handlade om eleverna upplevde att de under projektets gång lärt
sig mer om polisens arbetssätt och endast en elev upplevde att den inte lärt sig något medan
majoriteten svarade att de hade lärt sig och resterande upplevde till en viss del att de lärt sig.
Enkätundersökning - eleverna i ’Tillsammans’ årskurs 8
Totalt svarade 28 elever på enkäten. På frågan om eleverna fått information om
medborgarlöften i stadsområde Söder uppger endast två av samtliga respondenter som
närvarade vid tillfället att de fått information om medborgarlöftet. Dessa två, en tjej och en
kille, uppgav nyheter och Google som informationskälla. Förtroendet för polisen har för fyra
respondenter ökat sedan programmets start i jämförelse med innan. Resterande svarade att de
håller med eller delvis håller med till att de redan innan programmets start hade ett förtroende
för polisen i Malmö. Den andel respondenter (sex stycken) som delvis eller helt upplevde att
de fått ett ökat förtroende för polisen uppger dock att programmet varken stärkt kontakten
40
med polisen eller inneburit mer lärdom om hur polisen arbetar. Två respondenter upplevde att
kontakten förstärks till polisen men de anser inte att de lärt sig mer om hur polisen arbetar.
Tre respondenter uppger motsatsen i sina svar. En fjärdedel uppgav att trots att de håller med
eller till viss grad var av samma åsikt att förtroendet för polisen ökat så hade dock kontakten
mellan parterna inte förstärkts enligt respondenterna.
4.4 Diskussion
Programmet Tillsammans kan återkopplas till tidigare forskning som visar på betydelsen av
skolans roll i utvecklandet av moral och skolans preventiva syfte (Wikström & Torstensson,
1997). Skolan ställer krav på eleverna i årskurs sju som vill delta i projektet att de skall uppnå
95 % närvaro, vilket kan kopplas till de studier som visar att ungdomar som har negativ
skolupplevelse även besitter större risk för brottslighet. Detta då låg närvaro samspelar med
låg motivation samt svag anknytning till lärare (Ring & Svensson, 2007; Agnew & Brezina,
2014). Risken för brottsligt beteende minskar om ungdomen har en positiv skolupplevelse
med god närvaro vilket i större utsträckning resulterar till bra betyg och bättre
framtidsmöjligheter (a a). Det är större sannolikhet att ungdomen som inte närvarar under
skolans lektioner och eventuellt skolkar inte har lika stor chans till goda betyg, vilket studier
hävdar har ett svagt men existerande samband med brottslighet och detta framfört allt hos
pojkar (Veenstra et al, 2010).
Programmet ‘Tillsammans’ visar god möjlighet till förbättrad relation mellan polis och
ungdomar då forskning menar att polisen bör synas i ungdomars liv regelbundet och inte bara
när ett brott ska utredas (Metropolitan Police Authority, 2008). En stabil och regelbunden
polisnärvaro i ett område, vilket lektionstillfällena kan ses som, kan leda till att ungdomarna
känner till polisen, men även att polisen lär känna ungdomarna och på så sätt upplevs mötet
mellan polis och ungdomar mer positivt (a a). Samtliga aktörer i programmet har under
lektionstid för årskurs sju likadan klädsel (en ‘Tillsammans’-tröja) och under hemkunskapen i
årskurs åtta bär poliserna privata kläder. Detta ger möjligheten för ungdomar att se poliser
och räddningstjänsten som ‘vanliga’ individer och inte endast uniformerade aktörer som
närvarar vid avvikande situationer, vilket öppnar upp för en mer avslappnad och positiv
stämning. Majoriteten av eleverna i årskurs sju uppgav i enkätundersökningen att
programmet bidragit till ett ökat förtroende för polisen. Det var endast en respondent som
hävdade att de inte lärt sig mer om polisens arbete i samhället medan resterande var av annan
41
åsikt på denna punkt. Programmets syfte och mål kan därmed anses uppnått utifrån resultatet
av enkätundersökningen där eleverna medger sig blivit påverkade sedan kursstart. Rektor på
Oxievångsskolan menar att de kommer utföra en enkätundersökning varje år för att mäta
effekterna av ungdomarnas förtroende till polis samt påverkan på betyg och närvaro.
Respondenten kunde ännu inte ge information om hur dessa kommer utformas eftersom detta
arbete ännu inte startat.
Könsfördelningen inom programmet är skev gentemot uppfattningen supporterpolisen hade.
Vid enkätundersökningstillfället deltog 26 killar och endast sju flickor, dock saknades 13
elever vid undersökningen; gissningsvis är sannolikheten låg att samtliga av dessa var flickor.
Om tanken är att stärka relationen och nå ut till båda könen bör eventuellt programplanen
eller informationen/rekryteringen för eleverna i årskurs sju bli mer anpassad till båda könen.
Undersökningen visar även på motstridighet till vad Trygghet- och utvecklingssamordnare
för skolan uttalar sig om att eleverna blivit väl informerade om medborgarlöftet då insamlad
data visar på att endast fem av 31 elever i årskurs sju uppgav att de blivit informerade. I
årskurs åtta var det endast två elever som kände till medborgarlöftet och det var inte skolan
som uppgavs som informationskällan. Detta anses som en möjlig förbättringspunkt i
framtiden om syftet är att eleverna ska vara delaktiga och informerade kring vad
medborgarlöftet gäller. Eleverna i årskurs sju upplevs få större inblick i polisens arbete i
jämförelse med årskurs åtta men detta är ett förväntat resultat då årskurs åtta inte fokuserar på
teoretiskt arbete kring Polismyndigheten. Majoriteten av samtliga elever i undersökningen
uppger att de redan innan programmets start haft förtroende för polisen i Malmö.
En av områdespoliserna i programmet belyste vikten av denna typ av arbete då åtgärden kan
fungera brottsförebyggande och därmed leda till långsiktiga effekter. En förutsättning är att
programmet visar på en förändring av ungdomars förtroende till polisen vilket respondenten
menar i sådant fall kommer kunna fungera brottspreventivt i framtiden. Denne menar att ju
större förtroende och förbättrad kontakt ungdomarna får för polisen kommer risken att dessa
ungdomar begå brott minska. Detta leder till att det är av största vikt att utvärderingen av
programmet ‘Tillsammans’ utförs med noggrannhet för att upprätthålla god reliabilitet och
validitet, för att avgöra om programmet fungerar i praktik som enligt teorin gällande effekt på
ungdomarnas förtroende. De utförda enkätundersökningarna från utvärderingen visar på en
förbättring av förtroendet till polisen i Malmö, dock visar resultat att kontakten till polisen i
42
Malmö inte förstärkts i lika stor utsträckning. Detta behöver dock inte vara betydande om det
är högre prioritering att förtroendet förstärks.
De förslag till framtida arbete som framförs genom denna utvärdering är att samtliga aktörer
som kommer vara inblandade i utvärderingen bör utforma enkätstudier utifrån de enskilda
målen; betyg, förtroende till polis och närvaro. Gällande förtroendet till polis bör denna
mätning utformas i den mån att kunna användas under samtliga mätningar och en förmätning
hade varit att önska redan innan programmet påbörjades. Därmed går det inte att uttala sig om
hur förtroendet ökat för de elever som redan påbörjat programmet, endast mätningar av hur
den förändrats över tid kan utföras. Det finns dock möjlighet att utföra förmätning för de
elever som kommer börja programmet till hösten. Viktigt är att operationalisera ‘förtroende’
eftersom uppfattningen vid detta arbetes enkätundersökningar var för enskilda individer ett
svårtolkat begrepp. Det kan även anses vara till fördel att använda sig av positiva och
negativa påståenden/frågor vid utformandet för att undvika missvisande svar där eleven svara
likadant på samtliga frågor (Bryman, 2011). Trots att planen är att endast utföra
enkätundersökning kan resultatens kvalité stiga om dessa kombineras med kvalitativ
forskning i form av intervjuer, antingen enskild med eleverna för att på så sätt diskutera
förtroende till polisen med lägre risk för oklarheter eller genom fokusgrupper där samtliga
elever tillsammans får föra en öppen diskussion kring ämnet och hur programmet påverkat (a
a). Huruvida mätningar angående effekten av betyg och närvaro ska utföras finns det större
möjligheter att se skillnader då detta rapporteras kontinuerligt under elevernas skolgång, det
som dock kan tänkas råda tveksamheter kring är i vilken utsträckning man kan förklara
effekten/påverkan på detta genom programmet ‘Tillsammans’. Det finns studier som visar att
fysisk aktivitet leder till bättre koncentrationsförmåga och därmed kan det ske en naturlig
påverkan på ungdomarnas betyg genom att de presterar bättre tack vare träningen i
programmet. Dock kan det inte uteslutas att motivationen hos eleven höjts tack vare andra
faktorer och händelser i dennes liv. Därmed är det viktigt att ta hänsyn till eventuella
confounders, en tredje variabel, som kan förklara sambandet (Bryman, 2011).
Genom att skicka ut enkäter till alla berörda parter som varit engagerade i projektet kan man
även få fram om alla aktörer haft samma målsättningar eller om deltagarna skapat egna mål
under projektets verksamma tid (Faugert & Sandberg, 2016). För att den slutgiltiga
utvärderingen av programmet ska ha god kvalité är det viktigt att använda sig av
utvärderingen, annars finns det ingen mening med att utföra en (a a). Med hjälp av
43
utvärderingen får verksamheten ny kunskap och nytt material som kan användas som grund
för nya beslut som skall ske i projektet eller den pågående verksamheten (a a).
44
5. Generell slutdiskussion
5.1 Resultatdiskussion
Följande diskussion berör de resultat som utvärderingen nått fram till, huruvida dessa
uppfyller medborgarlöftenas syfte samt hur framtida arbete förslagsvis kan bedrivas. Viktigt
att ha i åtanke är att somliga rekommendationer och argument varken har grund i
vetenskaplig forskning eller är vetenskapligt utvärderade och bör således endast ses som
förbättringsförslag.
69 medborgarlöften har totalt tagits fram för stadsområde Söder. Det tillkommer vissa risker
med många olika löften eftersom det kräver mer fokus och engagemang av aktörerna. Vad
som bör beaktas när man tar fram ett högt antal löften är att arbetet som bedrivs riskerar att
bli ineffektivt, resurskrävande och dyrt snarare än effektivt och evidensbaserat (Wikström,
2007). I linje med Wikström (2007) blir således förslag till förbättring att lägga fokus på ett
färre antal löften för att ta fram mer beprövade preventionsåtgärder baserade på erfarenhet
och vetenskaplig evidens. Genom att använda sig av beprövade preventionsåtgärder
minimeras risken att ‘doing without knowing-effekten’ skapas där resurser inte kommer till
sin fulla funktion och istället blir effektlösa (Wikström, 2007).
Wikström (2007) belyser risken att inkludera lokala aktörer såsom föräldrar, lärare, polis,
grannar och socialarbetare i ett brottspreventivt arbete. Han menar att tanken är god då det
innebär aktivt deltagande av samtliga och därmed ett stor omfång av aktörer som samarbetar,
men det skapar svårighet att avgöra vilka åtgärder som leder till en effektiv prevention
(Wikström, 2007). Dessutom kan ansvarstagande hos flertal aktörer leda till att åtgärderna
blir ’ingens ansvar’ (Jonergård, Agevall, Klasson, Zanderin, 2010). Tidigare nämnda aktörer
har däremot enligt Wikström (2007) inte all kunskap som krävs utifrån sociala-, situationella-
och utvecklingsprocesser som leder till den mest effektiva brottspreventionen. Detta problem
kan leda till att många medborgarlöften resulterar i ett antal kortsiktiga projekt som saknar
grund i kunskap och evidens (Wikström, 2007). Utan direkta och jämna koordinationer
tillkommer risken att flera projekt sätts igång med förväntan om effekt, för många projekt
tenderar även att minska tillgängliga resurser (a a). För att undvika implementeringsproblem
och för att det eftersträvade målet ska förverkligas bör åtgärden implementeras vid rätt
tidpunkt och med tillräckliga resurser (Jonergård et al, 2010). Det finns därmed anledning att
föreslå att stadsområde Söders medborgarlöften bör reduceras och utformandet av åtgärderna
45
bör vara mer kunskap- och evidensbaserat. Resultat från insamlad data visar att arbetet som
genomförs i stadsområdet inte alltid bedrivs med den mängden tid och resurs som utlovas
eller krävs för önskvärt utfall. Det kan även uppstå en viss utmaning vid avgörandet om dess
effekt.
I linje med det Wikström (2007) framför angående problematiken att påbörja kortsiktiga
projekt och åtgärder där önskan är att lösa problemen och direkt se en förbättrad
effekt tillkommer även frågan om kostnadseffektivitet. Långsiktiga mål kan bidra till en mer
långsiktig effekt och möjligheten att minska kostnader som i framtiden riskerar att bli höga
(Homel, 2005). Det är därmed fördelaktigt att genomföra en kostnadsanalys med syfte att
jämföra resurserna som går till en insats med de fördelar som denna insats kan bidra till, detta
för att komma fram till den som bidrar till mest positiv effekt (a a). Fördelarna bör inte endast
beaktas utifrån materiella kostnader som kriminaliteten kan leda till utan även de
immateriella kostnader som kriminalitet och otrygghet kan föra med sig (a a). För bästa
implementeringseffekt bör resurser finnas tillgängliga under hela åtgärden gång (Jonergård et
al, 2010). De analyser som leder till att effekten sker på multiproblematik kan resultera i en
bättre livskvalité för enskilda individer som har möjlighet att i slutändan gynna samhället
(Homel, 2005). Detta kan kopplas till studiens intervjutillfälle med områdespolisen som
samverkar i ‘Tillsammans’ som menar att programmet bidrar till ett kontaktskapande som i
framtiden kan underlätta Polismyndighetens arbete, men även fungera som
brottsförebyggande i den aspekten att ungdomar lär sig mer om människan bakom uniformen.
Både stadsområdesförvaltning Söder och Allaktivitetshuset yrkar dessutom på behovet av fler
långvariga åtgärder som bidrar till framtida kontaktskapande och således gynnar
stadsområdet på lång sikt. Även kvällsvandringarna som bedrivs är en del i det långsiktiga
arbetet i syfte att öka tryggheten till år 2020.
Något som bör övervägas inför kommande medborgarlöften är att schemalägga de poliser
som ska medverka på alla aktiviteter. Studier visar att det finns en ekonomisk vinning i att
tillsätta flera patrullerande poliser på lång sikt, jämfört med de fängelseavgifter som uppstår
när brott begås (Ariel, Weinborn, Sherman, 2016). Schemaläggning bör tas i åtanke under
ökad fotpatrullering, då detta i dagsläget görs i mån av tid.
46
Det finns vinning i att olika aktörer arbetar i samverkan med varandra för att kunna uppnå en
brottsförebyggande effekt, vilket programmet ‘Tillsammans’ kan konstateras bidra med där
samtliga deltagande aktörer upplevt en förbättring gällande diverse aspekter med deras
arbete. Kontaktnätet som skapas mellan samtliga parter har kommit att bli en betydande roll i
deras framtida arbete. Stadsområdesförvaltning Söder upplever samarbetet mellan polis och
övriga aktörer som lyckat där snabb uppföljning sker veckovis, däremot uttrycker
Allaktivitetshuset en önskan om förbättrat samarbete. Under kvällsvandringen sker ett stort
omfång av samarbete mellan aktörer, vilket kan ses som positivt för framtida samarbeten. När
flera aktörer samverkar är det viktigt att utforma tydliga gemensamma syften, mål och
tillvägagångssätt, vilket under utvärderingens gång visat på bristfällighet. Det finns även ett
behov av att samtliga aktörer vet hur åtgärderna faktiskt ter sig. En förtydligad måluppfyllelse
bör finnas innan åtgärdernas start för bäst kartläggning av varje persons ansvar i samarbetet
(Jonergård et al, 2010). Exempelvis upplevde en respondent på Oxievångsskolan att projektet
Tillsammans var jämt uppdelat mellan könen, vilket efter utvärdering visade på motsats.
Dessutom upplevde Stadsområdesförvaltning Söder att Allaktivitetshuset varit delaktiga i
besluten av medborgarlöftet, vilket inte var fallet enligt respondenten på Allaktivitetshuset.
Generellt är det svårt att säga någonting om medborgarlöftenas påverkan och effektivitet
eftersom uteslutandet av eventuella mellanliggande variabler inte kan göras. Detta behöver
beaktas vid senare utvärderingar för att avgöra om åtgärden uppfyller sitt syfte samt om
åtgärden är den verkliga orsaken till eventuell effekt. Det är svart att uttala sig om ett
eventuellt kausalt samband mellan införd insats utifrån medborgarlöften och utfall eftersom
att det förekommer andra faktorer som kan påverka och maste tas hansyn till for att
mojliggora ett sadant uttalande. Slutligt förslag gällande det generella framtida arbetet i
utformandet och genomförandet av medborgarlöften är därmed att fokusera resurser på
enstaka medborgarlöften och arbeten där samarbete sker mellan aktörer som har korrekt
kunskap samt att planeringen sker med en grund utifrån relevant forskning.
5.2 Metoddiskussion
Undersökningens metoder vid insamling av data har bestått av enkätundersökningar,
deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Enkätundersökningar eftersom de
underlättar att den bredare massan, och inte bara till nyckelaktörer, kan nås (Bryman, 2011).
Parallellt finns det nackdelar med enkätstudier såsom risken för större bortfall, begränsning i
möjligheten till uppföljningsfrågor och läs/skrivsvårigheter hos respondenterna (a a). Enkäter
47
valdes även då det är mer effektivt att administrera till ett större urval respondenter,
exempelvis eleverna på Oxievångsskolan (a a). Även webbenkäter användes då denna metod
kan reducera risken att en så kallad intervjuareffekt uppstår (a a). Webbenkäten går snabbt att
skicka ut och når fler människor medan semistrukturerade intervjuer tillåter mer öppna frågor
som passar sig bättre vid de fysiska möten som ägt rum (a a). Med webbenkäter tillkommer
dock risken att missvisande svar samlas in då det inte finns möjlighet att kontrollera
respondenterna (a a).
Under kvalitativa intervjuer är respondentens ståndpunkter i fokus framför forskarens
intressen, dessutom finns det en möjlighet för intervjun att röra sig i olika riktningar beroende
på respondentens svar (Bryman, 2011). Semistrukturerade intervjuer utfördes eftersom
önskan var att ha en hög svarsfrekvens, därmed undveks slutna frågor, men parallellt hölls en
struktur under intervjutillfället (a a). Majoriteten av intervjuerna skedde vid personliga
möten; detta höjer kvaliteten på informationen som framförs i jämförelse med till exempel
telefonintervjuer där man inte kan avläsa ansiktsuttryck (a a).
Reliabilitet och validitet
Både validiteten och reliabiliteten bör beaktas i denna rapport, bland annat var
svarsfrekvensen på enkätundersökningarna låg och för att kunna generalisera resultatet skulle
en högre svarsfrekvens behövas (Bryman, 2011). De enkäter som delats ut och de intervjuer
som utförts har främst skett i Lindängen, Hermodsdal och Oxie. De medborgarlöften som
utformats riktar sig främst till dessa tre områden, således låg de i fokus för utvärderingen.
Urvalsprocessen kan diskuteras då fler delområden i stadsområde Söder bör studeras, enbart
tre delområden ger inte en representativ bild, således bör studiens validitet beaktas. Även
urvalet som svarat på enkäter och deltagit i intervjuer går att ifrågasätta då många av svaren
kommer från aktörer eller andra individer som är inblandade utformningen/arbetet av
medborgarlöftet, således riskerar resultatet visa på en missvisande och partisk bild som
påverkats av förväntningar och förhoppningar. Att ha i åtanke är om resultatet verkligen ger
en representativ bild av vad de boende i området faktiskt anser.
Validiteten bör även ifrågasättas i mätningen av förändrade upplevelser kring åtgärderna. I
enkätundersökningarna har respondenter fått svara på ifall de upplevt en förändring efter
medborgarlöftet införts. Exempelvis har de flesta respondenter uppgett att de upplevt ökad
polisnärvaro i området på senare tid, dock finns osäkerhet kring om studien kan koppla detta
48
till att det skett på grund av medborgarlöften eller annan faktor/faktorer. Eftersom ingen
förmätning gjorts specifikt för medborgarlöftet blir det svårt att mäta eventuella förändrade
upplevelser vid senare mättillfälle. Detta gäller även i mätningen av förändrade attityder för
polisen hos elever på Oxievångsskolan. Det är viktigt att ha i åtanke att mellanliggande
variabler (confounders) kan påverka, det vill saga okanda eller andra variabler som kan
påverka sambandet (Bryman, 2011). Således blir det svårt att se om medborgarlöftet är den
verkliga orsaken. Resultatet som redovisas i rapporten handlar främst om den upplevda
förändringen och inte om de faktiska nivåerna i stadsområde Söder.
49
6. Avslutning
Avslutningsvis för att besvara frågeställningar har framgångsfaktorerna som setts varit
många. De framgångsfaktorer som genom utvärderingen stått ut är dels att medborgarlöftet
grundas i ett gott samarbete mellan flertalet aktörer. Samarbetet uppfattas välfungerade och
aktörerna bidrar med engagemang och möjlighet till långsiktiga arbeten. Medborgarlöftena
öppnar även möjligheter för framtida kontakt mellan aktörer för ett fortsatt arbete. Ytterligare
en framgångsfaktor är att de tre utvalda medborgarlöftena till viss del bottnar i tidigare
forskning. Det finns evidensstöd att ett polisarbete kretsat kring ’hot spots’ fungerar såväl
brottsförebyggande som trygghetsskapande, det finns dessutom stöd för att åtgärder som
implementeras i ungdomen är välfungerande på lång sikt och det finns stöd för att
trygghetsskapande vandringar, exempelvis i form av en kvällsvandring, kan bidra till ökad
informell och formell kontroll.
Insamlad data visar överlag på en positiv inställning till medborgarlöftena av boende och
andra involverade i området. Dessutom visar enkätinsamlingen på hög medvetenhet om
medborgarlöftena (63%). Detta kan ses som en stor framgångsfaktor då betydelsen av
medborgarnas involvering i medborgarlöftena är stor. Däremot visar insamlad data från
programmet ´Tillsammans´ på en låg kännedom om medborgarlöftena bland eleverna.
Eleverna bör få mer insikt i löftena, exempelvis via sms som ungdomarna på Lindängens
fritidsgård fått. Samtliga av ungdomarna från fritidsgården var medvetna om löftena, vilket
tyder på lyckade resultat med att nå ut till medborgarna. Medborgarlöftena i stadsområde
Söder ämnar att förändra attityderna och upplevelserna på lång sikt, vilket de tre utvärderade
löftena visat på goda möjligheter till. Dock leder utvärderingens tidsram till svårigheter att
utvärdera effekterna på längre sikt.
De svårigheter med medborgarlöftena som setts genom utvärderingen är att vissa åtgärder,
som ´hot spot´-arbetet, sker i mån av tid. Detta kan leda till att ett ostrukturerat och ineffektivt
arbete bedrivs, snarare än ett som borde ske genom tydligt schemalagt rutinarbete för bästa
möjliga effekt. En del av arbetet bör förslagsvis vara schemalagt för förbättrad struktur. En
svårighet är dessutom utvärderingen av projektet eftersom utvärderingsprocessen blir
krävande då den innefattar ett stort antal löften och inga förmätningar har genomförts. Detta
kan leda till svårigheter med att mäta effekten av aktiviteterna samt att se vilka som bör
fortgå. Flertal aktörer kan även innebära att det uppstår olika uppfattningar om vad
50
medborgarlöftena ska leda till, således bör tydligare gemensamma syften utformas. Insamlad
data har påvisat motstridiga åsikter bland aktörerna om hur medborgarlöftet utförs. Det finns
ett behov av att undersöka de faktiska nivåerna/siffrorna i de olika projekten, exempelvis
könsfördelning i projektet ’Tillsammans’ eller syftet med kvällsvandringarna. De
framgångsfaktorer som syns är många bland de utvärderade löftena, men det finns även
punkter där arbetet med fördel skulle kunna utvecklas vidare. Utvärderingen visar dock
avslutningsvis på goda möjligheter för ett fortsatt brottsförebyggande och trygghetsskapande
arbete i stadsområde Söder.
51
7. Referenser
Agnew R, Brezina T, (2014) Juvenile Delinquency. Causes and Control (5th edition).
Oxford: Oxford University Press.
Aitken C, Moore D, Higgs P, Kelsall J, Kerger M, (2002) The impact of a police crackdown
on a street drug scene: evidence from the street. International Journal of Drug Policy, 13(3),
193-202.
Ariel B, Weinborn C, Sherman L, (2016) “Soft” policing at hot spots—do police community
support officers work? A randomized controlled trial. Journal of Experimental Criminology,
12(3), 277-317.
Blumstein A, Cohen J, Roth J, Visher C A, (1986) Criminal Careers and Career Criminals.
Washington DC: National Academy Press.
Braga A A, (2007) Policing crime hot spots. I: Welsh B C, Farrington D P, (Eds) Preventing
Crime: What works for Children Offenders, Victims and Places. New York: Springer, s. 179-
192.
Braga A A, Hureau D M, Papachristos A V, (2011) The relevance of micro places to citywide
robbery trends: a longitudinal analysis of robbery incidents at street corners and block faces
in Boston. Journal of Research in Crime and Delinquency, 48(1), 7–32.
Braga A A, Papachristos A V, Hureau D M, (2012) Hot spots policing effects on crime.
Campbell Systematic Reviews: Journal of Contemporary Criminal Justice, (30), 88- 94.
Brottsforebyggande radet, (2007) Kameraovervakning och brottsprevention. En systematisk
forskningsgenomgang. Bra-rapport 2007:29. Stockholm: Brottsforebyggande radet.
Brottsförebyggande rådet, (2009) Tonåringars benägenhet att anmäla brott och deras
förtroende för rättsväsendet. Brå-rapport 2009:20. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
52
Brottsförebyggande rådet, (2010) Trygghetsvandringen- en vägledning. Brå-Rapport 2010:1.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, (2011). Hot spots för brott i sex svenska städer: en studie av
förutsättningarna för platsbaserat polisiärt arbete i Sverige. Stockholm: Brottsförebyggande
rådet.
Brottsförebyggande rådets statistikdatabas (2017) Gör din egen tabell över anmälda brott.
<http://statistik.bra.se/solwebb/action/index> (Hämtad 2017-05-17)
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl). Stockholm: Liber AB
Chrysoulakis A, Ivert A K , Kronkvist K, Torstensson Levander M, (2012) Malmö
områdesundersökning 2012: Lokala problem, brott och trygghet. Malmö: Malmö Högskola
institutionen för Kriminologi.
Cohen L E, Felson M, (1979) Social change and crime rate trends: A routine activity
Approach. American sociological review, (44), 588-608.
Eck J E, (2002) Preventing crime at places. I: Farrington D P, MacKenzie D L, Sherman L
W, Welsh B C, (Eds) Evidence-based crime prevention. New York: Routledge, s. 241-294.
Faugert & Sandberg, (2016) Perspektiv på utvärdering. Lund; Studentlitteratur AB.
Fleming J, (2005) ‘Working Together’: Neighbourhood Watch, Reassurance Policing and the
potential of Partnerships. Trends & Issues In Crime & Criminal Justice, 303
Fridolin G, Wikström G, (2016) Barn som rör sig presterar bättre. Dagens Samhälle.
<http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/11/barn-som-ror-sig-mer-presterar-battre/>
(2017-05-16)
Grabosky P N, (1995). Fear of Crime and Fear Reduction strategies. Trends & Issues in
Crime and Criminal Justice, (7)44.
53
Hagstedt J, (2012) Brottsutvecklingen i Sverige år 2008-2011. Rapport 2012:13 Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Hansson P, Hällefors J, (2011) “Ungdomars syn på polisen i Lund” - En studie om
ungdomars förtroende till polisen. Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola.
Homel, R. (2005). Developmental crime prevention. I: Tilley, N. (Ed). Handbook of Crime
Prevention and Community Safety. Devon: Willan Publishing, s 71-106.
Hope T, (1995) Community crime prevention. I: Tonry M, Farrington D, (Eds) Building a
safer society. Crime and justice 19. Chicago: University of Chicago Press, s 21-90
Hourihan K, (1987) Local Community Involvement and Participation in Neighbourhood
Watch: A Case-study in Cork, Ireland. Urban Studies, 24(2), 129-136.
Huebner A J , Betts S C, (2002) Exploring the Utility of Social Control Theory for Youth
Development: Issues of Attachment, Involvement, and Gender. Youth & Society, 34(2), 123-
145.
Innes M, (2004) Signal Crimes and Signal Disorders: Notes on Deviance as ‘Communicative
Action’. British Journal of Sociology, 55(3), 335-55.
Jonergård K, Agevall L, Klasson T, Zanderin L, (2010) Professioner i offentlig förvaltning:
en lärobok för universitetens professionsutbildningar. Lund: Studentlitteratur
Koper C, (1995) Just enough police presence: Reducing crime and disorderly behavior by
optimizing patrol time in crime hotspots. Justice Quarterly, 12(4), 649-672.
Lilly J R, Cullen F T, Ball R A, (2011) Criminological theory: Context and consequences
(5th edition). Thousand Oaks: Sage publications.
54
Maxson C L, Hennigan K, Sloane D C, (2003) Factors that influence public opinion of the
police. Washington DC: US Department of Justice, Office of Justice Programs, National
Institute of Justice.
Metropolitan Police Authority, (2008) Seen and Heard – Young People, Policing and Crime:
An MPA Report. London: Oversight and Review Unit MPA.
Morris C S, (2011) A cross-national study on public confidence in police. Northeastern
University.
Pennell S, Curtis C, Henderson J, Tayman J, (1989) Guardian Angels: A Unique Approach to
crime prevention. Crime & Delinquency, 35(3), 378-400.
Polismyndigheten, (2015) Kunskapsbaserat arbete med medborgarlöften i samverkan-
metodstöd. Polismyndigheten
Polismyndigheten, (2017) Medborgarlöften Malmö Stad 2017. Stadsområde Söder. Malmö;
Polismyndigheten.
Ratcliffe J H, Groff E R, Sorg, E T, Haberman C P, (2015) Citizens’ reactions to hot spots
policing: impacts on perceptions of crime, disorder, safety and police. Journal of
Experimental Criminology, 11(3), 393-417.
Ring J, Svensson R, (2007) Social class and criminality among young persons: A
comparative study considering the effects of school achievement as a mediating factor in
Swedish register and self-report data. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and
Crime Prevention, 8(2), 178-201.
Rosenbaum D P, (2006) The limits of hot spots policing. I: Weisburd D, Braga A A, (Eds)
Police innovation: Contrasting perspectives. Cambridge: Cambridge University Press, s 245-
263.
Sampson R J, Laub J H, (1993). Crime in the making: Pathways and turning points through
life. Cambridge, Mass: Harvard University Press.
55
Sherman L W, Eck J, (2002) Policing for crime prevention, I: Sherman L, Farrington D,
Welsh B, Lavton MacKenzie D. (Eds) Evidence-based crime prevention. London: Routledge,
s. 295-329.
Sherman L W, Gottfredson D, MacKenzie D, Eck J, Reuter P, Bushway S, (1997) Preventing
Crime: What Works, What Doesn't, What's Promising. Report to the U.S. Congress.
Washington, D.C.: U.S. Dept. of Justice, (1) 9-21
Skogan W G, Maxfield M G, (1981) Coping with Crime: Individual and Neighborhood
Reactions. London: Sage.
Svensson R, Oberwittler D, (2010) It’s not the time they spend, it’s what they do: The
interaction between delinquent friends and unstructured routine activity on delinquency.
Findings from two countries. Journal of Criminal Justice, 38(5), 1006-1014.
Swann R, Green A, Johns N, Sloan L, (2015) Street pastors as substitutes for trust in the
context of plural policing. Safer Communities 4(14), 168-182.
Tuffin R, Morris J, Poole A, (2006) An Evaluation of the Impact of the National Reassurance
Policing Programme. London: Home Office.
Veenstra R, Lindenberg S, Tinga F, Ormel J, (2010) Truancy in late elementary and early
secondary education: The influence of social bonds and self-control—the TRAILS study.
International Journal of Behavioral Development, 34(4), 302-310.
Weerman FM, Bernasco W, Bruinsma G J N, Pauwels L J R, (2015) When is spending time
with peers related to delinquency? The importance of where, what, and with whom. Crime &
Delinquency, 61(10),1386–1416.
Weisburd D, Green L, (1995) Policing drug hot spots: The Jersey City drug market analysis
experiment. Justice Quarterly, 12(4), 711-735.
56
Weisburd D, Telep C W, Braga A A, (2010) Platsens betydelse för polisarbete. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet
Wikström P O, (2007) Doing without knowing: Common pitfalls in crime prevention. I:
Farrell G, Bowers K, Johnson S, Townsley M, (Eds) Imagination for Crime Prevention:
Essays in Honour of Ken Pease. Monsey, N.Y.: Criminal Justice Press, s. 59-80.
Wikström, P O, Oberwittler D, Treiber K, Hardie B, (2012). Breaking rules: The social and
situational dynamics of young people's urban crime. OUP Oxford
Wikstrom P O, Torstensson M, (1997) Lokalt brottsforebyggande arbete. Organisation och
inriktning. Rapport fran Problemgruppen 1997:2. Solna: Polishogskolan.
Wilson J Q, Kelling G L, (1982) Broken windows. I: Dunham R G, Alpert G P, (Eds) Critical
issues in policing: Contemporary readings. Illinois: Waveland Press, s 395-407.
57
8. Bilagor
MALMÖ HÖGSKOLA
205 06 MALMÖ, SWEDEN
WWW.MAH.SE
AN
NA
-KA
RIN
IVE
RT
& C
AR
OL
INE
ME
LLG
RE
N (R
ED
) M
AL
MÖ
HÖ
GS
KO
LA
20
17
KR
IMIN
OLO
GI: T
ILL
ÄM
PN
ING
20
17