Uppsats omvårdnad 15 hp C-uppsats

Se mig, inte bara min cancer! En systematisk litteraturstudie om bröstcancerpatienters upplevelser av möten med vårdpersonal.

Författare: Aneta Nääf Examinator: Carina PerssonTermin: VT12 Kurskod:2OM340

Sammanfattning Bakgrund: Kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever ett lidande och är i behov av stöd. Det är en del av sjukvårdspersonals ansvar att lindra bröstcancerpatienters lidande. Mötet med och bemötandet av sjukvårdspersonal spelar en stor roll för hur kvinnorna uppfattar stöd i sitt lidande.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnliga bröstcancerpatienters upplevelser av möten med vårdpersonal. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie där databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo har använts. Artiklarna analyserades med innehållsanalys vilket innebär att meningsenheter som plockats ur artiklarna har kondenserats och sammanförts till kategorier och teman. Resultat: Fyra kategorier framträdde: ”information skapar delaktighet”, ” att bli sedd innebar känslomässigt stöd”, ”samarbete skapar partnerskap” och ” att bli lyssnad på skapar en god kommunikation”. Två teman utformades utifrån kategorierna: ”att bli sedd som en egen individ” och ”att uppleva samhörighet med vårdpersonal”. Att bli sedd som en egen individ och att uppleva samhörighet med vårdpersonal var genomgående i hela resultatet. Slutsats: Att bli sedd som en egen individ och att uppleva samhörighet med vårdpersonal var viktiga faktorer för upplevelsen av ett gott bemötande. Information, känslomässigt stöd, samarbete och kommunikation bidrog till att patienterna upplevde sig sedda som egna individer och deras lidande kunde då lindras. Nyckelord: Bröstcancer, Patient, Kvinna, Bemötande, Möte,

Innehållsförteckning

1. Inledning ___________________________________________________1  

2. Bakgrund___________________________________________________1  Upplevelsen av bröstcancer ___________________________________1  Katie Erikssons teori om den lidande människan _________________2  Sjuksköterskans ansvar i mötet med bröstcancerpatienter _________3  

4. Problemformulering __________________________________________4  

5. Syfte ______________________________________________________4  

6. Metod _____________________________________________________4  Inklusionskriterier:__________________________________________5  Sökningsförfarande och urval _________________________________5  Kvalitetsgranskning _________________________________________6  Analys_____________________________________________________7  Figur 1. Tema i förhållande till kategorier _________________________9  Forskningsetiska överväganden________________________________9  

7. Resultat ___________________________________________________10  Kategoribeskrivning ________________________________________10  

Information skapar delaktighet _______________________________10  Att bli sedd innabar känslomässigt stöd Error! Bookmark not defined.  Samarbete skapar partnerskap________ Error! Bookmark not defined.  Att bli lyssnad på skapade en god kommunikation__ Error! Bookmark not defined.  

Temabeskrivning___________________________________________13  Att bli sedd som en egen individ______________________________13  Att uppleva en samhörighet med vårdpersonal___________________14  

8. Diskussion_________________________________________________14  Metoddiskussion ___________________________________________14  Resultatdiskussion__________________________________________17  

Att bli sedd som en egen individ______________________________17  Att uppleva samhörighet med vårdpersonal _____________________20  

Förslag till fortsatt forskning _________________________________20   9. Slutsats ___________________________________________________21

10. Referenser ________________________________________________22  

Aneta Karlsson� 12-5-30 10.39

Aneta Karlsson� 12-5-30 10.39

Aneta Karlsson� 12-5-30 10.39

Aneta Karlsson� 12-5-30 10.39

Aneta Karlsson� 12-5-30 10.39

Aneta Karlsson� 12-5-30 10.39

Deleted: 11

Deleted: 12

Deleted: 13

Deleted: 15

Deleted: 15

Deleted: 21

Bilaga 1 Sökning CINAHL Bilaga 2 Sökning PsycInfo Bilaga 3 Sökning PubMed Bilaga 4 Kvalitetsgranskningsmall Bilaga 5 Artikelmatris

1

1. Inledning Bröstcancer skapar en stor påfrestning och lidande hos kvinnor som drabbats. I samband med

bröstcancerpatienters lidande uppstår ett behov av stöd ifrån omgivningen. Detta behov av

stöd i sitt lidande är en central punkt i mötet mellan kvinnorna och sjukvårdspersonal. Jag har

genom min tid på sjuksköterskeutbildningen inte stött på kvinnor som drabbats av

bröstcancer. Jag vill genom det här arbetet öka min förståelse för hur dessa kvinnor upplever

mötet med sjukvårdspersonal.

2. Bakgrund Enligt Cancerfonden (2012) insjuknar varje dag 15-20 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Det

gör det till den vanligaste sjukdomen hos kvinnor i Sverige. Majoriteten av dessa kvinnor är

äldre eller i medelåldern, färre än 5 % av dessa kvinnor är under 40 års ålder. Bröstcancer är

kort beskrivet förändringar i individens arvsmassa som skapar en ogynnsam tillväxt av celler.

Vad som orsakar bröstcancer är ännu inte känt men några riskfaktorer är identifierade. Dessa

är hormonella faktorer, p-piller och hormonbehandlingar, livsstil och ärftlighet. Genom åren

har chansen att bli botad från bröstcancer ökat. Detta beror på att bröstcancern upptäcks i ett

tidigare stadie och att behandlingsmetoderna har blivit bättre (Cancerfonden, 2012).

Bröstcancer delas in i fem olika stadier. Tumören är mindre än 20 mm i det första stadiet och

har spridit sig till någon del utanför bröstkörteln och armhålan i det femte stadiet. Prognosen

för 5-årsöverlevnad är 92 % i det första stadiet och 14 % i det femte stadiet. Prognosen blir

också allt bättre då opublicerad data visar ytterligare förbättringar (Bergh, Brandberg,

Ernberg, Frisell, Furst & Hall, 2007).

Upplevelsen av bröstcancer

Att få ett bröstcancerbesked kan vara en svår och omvälvande upplevelse som vänder upp och

ner på människors liv (Cancerfonden, 2012). Sättet man lever med bröstcancer är högst

individuellt och patienter upplever sjukdomen olika. Men gemensamt är att den skapar

lidande i den enskilda människans liv (Bergh et al., 2007). Att drabbas av bröstcancer väcker

många känslomässiga reaktioner, såsom oro, nedstämdhet och känslor av overklighet

(Cancerfonden, 2012).

Många kvinnor känner ångest efter att ha drabbats av bröstcancer då den är ett hot för dem

som individer. Ilska är en annan känsla som väcks. Ilskan för ”varför just jag” har drabbats

(Berg et al. 2007). För att förstå vår omvärld försöker vi många gånger hitta mönster för hur

2

vi kan undvika sjukdomar och olyckor. Förr i tiden var ofta religion sammankopplat med

varför saker och ting sker. Numera lägger vi vanligtvis ansvaret hos den enskilda individen.

Förebyggande åtgärder för hur vi kan undvika sjukdom är centrala i vårt samhälle. Patienter

som drabbats av bröstcancer söker ofta en anledning till varför just de har drabbats av

sjukdomen. Många kvinnor lägger skulden på sig själva, att de exempelvis inte motionerade

tillräckligt mycket eller hade dåliga matvanor innan de blev sjuka (Sköld Nilsson, 2010) trots

att det egentligen inte finns någon känd anledning till varför bröstcancer förekommer. En

annan känsla som dyker upp i samband med skuldkänslor är en känsla av skam.

Uppfattningen av att själv ha orsakat sin sjukdom kan ses som skamligt. Det är

vårdpersonalens uppgift att avlasta patienterna från känslor av skuld och skam då dessa

känslor bidrar till ett ökat lidande (Bergh et al, 2007).

Katie Erikssons teori om den lidande människan

Kvinnor som har drabbats av bröstcancer drabbas av ett lidande i hela sin tillvaro (Bergh et al,

2007). Vidare kommer jag därför beskriva Katie Erikssons teori om den lidande människan

och hur teorin beskriver lidandets påverkan på människors tillvaro.

Katie Erikssons teori om den lidande människan bygger på att lidandet är en del av det

mänskliga livet. Liksom vi finner mening i våra liv kan vi finna mening med vårt lidande.

Lidandet beskrivs som en ständig kamp mellan det goda och det onda, det friska och det

sjuka, det levande och döda. Lidandet är inte synonymt med varken det onda eller det goda.

Lidandet är kampen mellan dessa ting. Katie Erikssons teori har existentiella rötter och

bottnar i andlig mening. Eriksson beskriver olika typer av lidande inom vården, ett

livslidande, ett sjukdomslidande och ett vårdlidande (Eriksson, 1994).

Livslidande berör hela patientens liv och situation. Lidandet tränger igenom hela patientens

tillvaro och verklighetsuppfattning. Livslidande kan vara ett hot mot patientens existens men

det kan också vara ett fråntagande av något i patientens liv. Livslidande är kopplat till allt

lidande som upplevs genom att vara människa och att leva bland andra människor (Eriksson,

1994). Sjukdomslidandet är det lidandet som uppstår i relation till sjukdom och behandling.

Detta lidande kan yttra sig som kroppsligt lidande som till exempel smärta men kan också

vara ett själsligt och andligt lidande. Ett vårdlidande är det lidande som uppstår till följd av

vårdandet eller utebliven vård. Maktutövning, fördömelse och straff eller kränkning av

patientens värdighet bidrar alla till ett vårdlidande (Eriksson, 1994).

3

Eriksson (1994) talar också om fenomenet medlidande. Hon beskriver inte medlidande som

ett lidande i sig utan som att lida med den andre. Människor som själva lider kan ibland vara

oförmögna att uttrycka medlidande. Medlidande är grunden till det sanna vårdandet. Att visa

medlidande kräver mod att utlämna en del av sig själv. Medlidande symboliserar en vilja att

vilja lindra den andres lidande, för den andres skull.

Genom att ge patienten tröst kan vi lindra lidandet, eller leda det i rätt riktning. Tröst och att

bli tröstad väcker hopp och tillit hos den lidande människan. Att trösta en lidande patient

kräver mod och öppenhet inför patienten. Att i mötet bemöta en lidande patients gråt med

respekt, kärlek och vördnad kan vara ett exempel på att ge tröst. En förutsättning för att

underlätta lidandet kan vara att det formuleras och berättas för en annan människa. För att

patienten ska kunna dela med sig av sitt lidande, sina djupaste tankar, krävs en öppenhet hos

den som lyssnar. Öppenhet, ödmjukhet och vördnad för patientens berättelse om sitt lidande

är grunden för patientens upplevelse av trygghet och tillit (Eriksson, 1994).

Sjuksköterskans ansvar i mötet med bröstcancerpatienter

Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) bör

sjuksköterskan utgå från en humanistisk människosyn där omsorg och respekt för patientens

autonomi, integritet och värdighet är centrala delar. Sjuksköterskan ska också visa respekt och

öppenhet för patientens trosuppfattning och värderingar. Sjuksköterskan ska fungera som

patientens ombud, som för dennes talan. Sjuksköterskan ska alltid utgå från patientens

önskemål och vilja. Sjuksköterskans uppgift är att så långt det är möjligt lindra patienters

lidande.

Enligt International Council of Nurses (ICN’s) etiska kod (2007) är det sjuksköterskans

ansvar att utföra en individanpassad vård och lindra patienters lidande. Detta kan

sjuksköterskan göra i mötet med bröstcancerpatienter. Bemötande kan jämföras med ord som

uppträdande och mottagande. Hur ett samtal yttrar sig och utförs eller hur ett uppträdande

sker är former av bemötande. Bemötande handlar om hur vi använder vårt kroppsspråk, vårt

verbala språk och hur vi tar emot patienter (Fossum, 2007). Varje dag sker möten mellan

patienter och sjukvårdspersonal. Det är under dessa möten som patienter och

sjukvårdspersonal kommunicerar med varandra. Mötet symboliserar den fysiska och den

mentala närvaron mellan patienterna och sjukvårdspersonalen. Ett möte kan upplevas som

4

positivt och det kan upplevas som negativt och upplevelsen av ett möte speglas av hur

människorna i mötet blir bemötta av varandra Ett gott bemötande, såsom exempelvis en

vänlig blick eller ett aktivt lyssnande speglar upplevelsen av ett gott möte (Eide & Eide,

2009). Halldorsdottir (1996) beskriver ett gott bemötande som en professionell omvårdnad

där öppenhet för patientens behov är en viktig ingrediens. Ett genuint intresse för patienten,

att vara närvarande i mötet och att våga vara involverad som sjuksköterska i patientens

situation är alla faktorer som speglar ett gott bemötande av vårdpersonal. Eriksson (1994)

menar att det är i mötet med patienterna vårdpersonal kan lindra lidande och att det är vårt

yttersta ansvar som sjukvårdspersonal att ta hänsyn till patientens lidande. Arman &

Rehnsfeldt (2006) beskriver lidandet som någonting oundvikligt, någonting som tillhör livet.

Om patienters lidande ignoreras eller ouppmärksammas blir patientens lidande osett och

oönskat. Det bidrar till att sjukvårdspersonalens ansvar gentemot patienten fallerar.

4. Problemformulering Varje år ställs 55000 cancerdiagnoser i Sverige varav 7000 av dessa är bröstcancer.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och är en fysisk sjukdom där

orsaken är förändringar i cellen. Samtliga av dessa kvinnor möter under sin sjukdomsperiod

vårdpersonal. Bröstcancer skapar otrygghet och ovisshet hos patienter.. Att bli drabbad av

bröstcancer är en stor omvälvande upplevelse som skapar lidande hos patienter

(Cancerfonden, 2012). En vikig uppgift för vårdpersonal är att lindra lidande i mötet med

patienterna. Genom att studera tidigare framtagna resultat av patienters upplevelser av möte

med vårdpersonal kan en medvetenhet om mötet och mötets betydelse hjälpa vårdpersonal att

bära med sig en förståelse för dessa patienters behov av stöd och på så sätt minska deras

lidande.

5. Syfte Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva kvinnliga bröstcancerpatienters upplevelser

av möten med sjukvårdspersonal.

6. Metod Allt eftersom det tillkommer mer vetenskapligt material inom ett ämne krävs det att materialet

sammanställs och granskas för att skapa en ny förståelse och en ny helhet. Detta kan göras

5

med hjälp av en systematisk litteraturstudie. I den här litteraturstudien har jag sammanställt

resultatet från publicerade vetenskapliga artiklar. Resultatet har varit hämtat från en

primärkälla, det vill säga att resultatet har varit presenterat från den som har utfört

studien(Axelsson, 2008). Litteraturstudien innefattar: redovisning av den systematiska

metoden, kvalitetsgranskning, beskrivning av urval, redovisning av frågeställning och har ett

analyserat resultat. Det presenteras också tydliga inklusion- och exklusionskiterier. Detta i

enlighet med Forsberg & Wengströms (2003) beskrivning av hur en en systematisk

litteraturstudie bör genomföras.

Inklusionskriterier: Kriterier för att artiklarna skulle inkluderas i den systematiska litteraturstudien var att de var

vetenskapliga och publicerade mellan år 2000-2012. De skulle utgå från ett patientperspektiv

och vara skrivna på svenska eller engelska. Deltagarna i studierna skulle vara kvinnliga

bröstcancerpatienter.

Sökningsförfarande och urval Sökningen av vetenskapliga artiklar inleddes med några fritextsökningar i olika databaser för

att få en inblick i hur mycket material det fanns att tillgå. Jag bestämde mig för att använda

mig av databaserna CINAHL (Cumulative Index of Nursing and Allied Health), PubMed och

PsycInfo som alla är vetenskapliga databaser inom omvårdnad och där PsycInfo även täcker

psykologisk forskning. Detta förfarande beskrivs som en inledande- (Forsberg & Wengström,

2003) eller pilotsökning (Axelsson, 2008). Jag började söka på ”breast cancer” (bröstcancer),

”meeting” (möte) ”experiences” (erfarnheter) och ”support” (stöd). Sökningar med dessa

sökord visade att det fanns mycket användbart material som svarade på mitt syfte men också

material som inte svarade på mitt syfte. Precision av sökorden krävdes. Vidare vände jag mig

då till de olika databasernas tesaurus som är olika ämnesordlistor. I CINAHL benämns dessa

som ”Headings”, i PubMed kallas de ”MeSH” (Medical Subject Heading). De orden jag

sökte efter i ämnesordlistorna var ”bröstcancer”, ”bemötande”, ”upplevelse”, ”omvårdnad”,

”möte” och ”stöd”. Av dessa ord fanns bara bröstcancer som indexerad och blev då ”Breast

Neoplasms” (bröstcancer). Efter att ha läst några artiklar hittade jag nya sökord i artiklarna

som fanns tillgängliga i de olika ämnesordlistorna. Dessa var ”Interpersonal Relationships”

och ”Nurse-patient relations”. När jag sedan sökte på dessa ord hittade jag användbara sökord

i andra artiklar i form av fritextord. Dessa fritextord var ”encounter” (möte), care” (vård),

6

”nurse” (sjuksköterska), ”experience” (erfarenhet), ”nursing care” (omvårdnad) och ”quality

of care” (vårdkvalité).

Därefter började den egentliga systematiska sökningen där alla resultat har dokumenterats.

För att optimera resultatet använde jag mig av den booleska operatorn AND som används

genom att kombinera två eller fler söktermer i en sökning (Friberg, 2006). För att få fler

träffar användes även så kallad trunkering. Då läggs en asterisk (*) före eller efter sökordet så

att fler varianter av ett begrepp utforskas (Forsberg och Wengström, 2003). Efter varje

kombinerad sökning lästes alla titlar.

Om titlar var relevanta i förhållande till mitt syfte lästes även studiens abstract. För

fullständigt sökschema se Bilaga 1, 2 och 3. Visade det sig även att abstractet svarade på

syftet lästes artikeln i fulltext. Därefter tog jag ställning till om studiens resultat var relevant

för mitt syfte. Visade sig resultatet vara relevant i förhållande till mitt syfte gjordes en

kvalitetsgranskning av artikeln. Samma sökprocedur gjordes sedan i databaserna PsycInfo och

PubMed.

Efter databassökningarna gjordes även en så kallad manuell sökning där jag studerade funna

artiklars referenslista för att se om jag kunde hitta ytterligare referenser (Forsberg &

Wengström, 2003). De titlar som väckte intresse i referenslistorna söktes upp och abstractet

studerades. Den manuella sökningen resulterade ej i ytterligare artiklar.

Kvalitetsgranskning Fem artiklar visade sig vara relevanta i förhållande till mitt syfte och kvalitetsgranskades

utifrån en modifierad mall för kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar (Willman, Stolz &

Bahtsevani, 2011) (se Bilaga 4). I granskningen av fyra av artiklarna exkluderades punkt 10,

11 och 14 då dessa inte var relevanta för artiklarnas metod. I den femte artikeln vars metod

var ”grounded theory” inkluderades alla punkter i protokollet. Ett poängsystem utformades

då svaret ”ja” gav en poäng och svaret ”nej” eller ”framgår ej” gav noll poäng. Totalt antal

poäng var 14 poäng. Ett separat poängsystem utformades för de artiklar som exkluderade

punkterna 10, 11 och 14. Totalt antal poäng här var 11 poäng. Ett poängresultat under sju

respektive åtta poäng klassades som låg kvalité. Åtta respektive nio poäng eller mer gav

medel kvalité och 9 respektive 10 poäng eller mer gav hög kvalité. Fyra artiklar uppföljde

7

kraven för hög kvalité och en artikel var av medel kvalité. Samtliga artiklar som

kvalitetsgranskades inkluderades i studien.

Analys I systematiska litteraturstudier används ofta innehållsanalys som analysmetod (Forsberg &

Wengström, 2003). I den här systematiska litteraturstudien har jag använt mig av

innehållsanalys med induktiv ansats. Det innebär att analysen sker förutsättningslöst utan

någon bakomliggande teori till grund. Teman, kategorier och mönster växer fram ur

analyserad data. Målet med en induktiv innehållsanalys är att utifrån texter formulera

förklaringar och teorier (Forsberg & Wengström, 2003). Innan jag började analysera mitt

resultat formulerade jag en huvudfråga som jag sedan ställde till artiklarnas resultat. Frågan

var, ”Vad berättar detta om kvinnliga bröstcancerpatienternas upplevelse av mötet med

vårdpersonal?” Malterud (2009) beskriver att ju tydligare frågeformulering är desto tydligare

blir resultatet. Därefter följde jag Lundman och Graneheims (2008) metod för kvalitativ

innehållsanalys som innefattar de följande stegen: genomläsning; lokalisering av

meningsbärande enheter; kondensering av dessa samt kodning innan sortering i kategorier och

tolkning till teman. Jag började med att läsa artiklarna flera gånger för att skapa mig en

helhetsbild av alla artiklarna. Jag försökte att lägga min förförståelse och tidigare kunskap om

ämnet åt sidan för att tydligt se hur resultaten presenterades. Detta för att så lite av min

tolkning som möjligt skulle få träda in i processen vid det här momentet. Därefter började jag

att systematiskt läsa materialet i detalj och plocka ut de så kallade meningsbärande enheterna

som svarade på mitt syfte. Efter att ha plockat ut dessa översatte jag dem till svenska och

sedan lyfte meningsenhetens innehåll till en mer kortfattad version, utan att dess innebörd

gick förlorad; en så kallad kondensering. I nästa steg lyfte jag meningsenheternas logiska

innebörd till en högre nivå. Lundman & Graneheim (2008) benämner detta som att abstrahera

innehållet i en text.

Efter att ha kondenserat samtliga meningsbärande enheter kodade jag desamma. I enlighet

med Lundman och Graneheim (2008) fungerar dessa koder som etiketter där etiketten talade

om vad meningsenheten innehåller. Malterud (2009) beskriver också hur dessa koder kan ses

som adresslappar som samlar textavsnitt som har någonting gemensamt. Utifrån koderna och

dess innehåll delade jag in meningsenheterna i olika kategorier. Dessa kategorier blev

slutligen ”information”, ”känslomässigt stöd”, ”samarbete” och ”kommunikation” (se Tabell

1). Alla kategorierna som framträdde i analysarbetet visade sig sedan vara sammankopplade

8

till två övergripande teman. Dessa teman speglade resultaten i alla artiklarna och löpte igenom

kategorierna som röda trådar. Dessa framträdande teman var ”att bli sedd som en unik

individ” och ”att uppleva samhörighet med vårdpersonal”.

Tabell 1. Exempel på analysförfarande Meningsenheten på engelska

Översatt meningsenhet

Kondensering Kod Kategori

All women interviewed talked about the importance of being an informed patient and their own feelings of power and control that accompanied the act of knowledge.

Alla de intervjuade kvinnorna talade om vikten av att vara en informerad patient. Att bli väl informerad bidrog till en känsla av makt och kontroll.

Det var viktigt att få information, det bidrog till en känsla av makt och kontroll.

Information som maktmedel

Information skapar delaktighet

Women perceived emotional support when they experienced a friendly…individual …and holistic encounter.

Kvinnorna upplevde känslomässigt stöd i form av ett vänligt, individanpassat möte och ett möte som innefattade en helhetssyn.

Känslomässigt stöd uttrycktes som vänligt och individanpassat möte.

Individanpassat känslomässigt stöd

Att bli sedd innebär känslomässigt stöd

In connected relationships, women perceived that health care professionals were working with them as partners in their cancer care.

I relationer där samhörighet fanns upplevde patienterna ett samarbete i deras cancervård.

Samarbete upplevdes när det fanns en samhörighet.

Samhörighet i samarbete

Samarbete skapar partnerskap

Communication was usually initiated by the physician and was in the form of questions about current symptoms. In these encounters,

Läkaren påbörjade ofta samtalen och de bestod ofta av frågor om patienternas symtom. I

Samtalen bestod ofta av frågor om symtom, i dessa möten upplevde patienterna sig

Osäkerhet i kommunikation

Att lyssna skapar en god kommunikation

9

women often described a feeling of hesitancy in asking questions or initiating discussion.

dessa möten upplevde patienterna känslor av tveksamhet inför att ställa frågor eller att skapa en dialog.

osäkra till att skapa en dialog.

← →

Figur 1. Tema i förhållande till kategorier

Forskningsetiska överväganden

Att göra forskningsetiska övervägande av en systematisk litteraturstudie är bland det första en

författare bör betänka (Forsberg & Wengström, 2003). Forskning inom vårdvetenskap syftar

ofta till att undersöka mänskliga fenomen, såsom upplevelser eller erfarenheter av någonting.

Det är därför viktigt att studien har godkänts av en etisk kommitté eller har haft ett tydligt

etiskt resonemang kring studiens olika delar och att all data som framkommit redovisats

(Malterud, 2009). Ett krav för min litteraturstudie har varit att författarna till artiklarna ska ha

haft ett etiskt resonemang kring sin studie eller blivit granskade av en etisk kommitté. Fyra av

artiklarna i litteraturstudien har varit granskade och godkända av en etisk kommitté.

Författarna i den femte artikeln har haft ett tydligt etiskt resonemang kring sin studie i sin

artikel och tidskriften artikeln är publicerad i har tydliga riktlinjer på sin hemsida för hur det

etiska resonemanget ska ha bearbetats för en publikation. Jag har under arbetets gång försökt

att ta avstånd från min förförståelse inom ämnet för att i lägsta grad ”färga” mitt resultat av

mina tidigare kunskaper och erfarenheter. Samtliga resultat som svarade till mitt syfte i de

Tema

Att bli sedd som en egen individ

Tema

Att uppleva samhörighet med

vårdpersonal.

Kategorier

- Information skapar delaktighet

- Att bli sedd innebär känslomässigt stöd - Samarbete skapar

partnerskap - Att lyssna skapar en god kommunikation

10

fem utvalda artiklarna har presenterats i översiktens resultat. Jag har alltså inte medvetet

uteslutit något i resultatet för att det inte överensstämmer med min egen åsikt.

7. Resultat Efter att ha analyserat fem kvalitativa artiklar med hjälp av innehållsanalys har fyra olika

kategorier varit framträdande. Dessa kategorier är information, känslomässigt stöd, samarbete

och kommunikation. Vidare i analysprocessen visade det att två teman löpte igenom

kategorierna. I kommande avsnitt beskriver jag först de fyra kategorierna. Sedan beskrivs de

två teman som utformades av de innehåll i kategorierna som kontextuellt bildade ett

sammanhang och som på en övergripande nivå svarade på syftet att beskriva kvinnliga

bröstcancerpatienters upplevelser av möten med vårdpersonal. Dessa två teman var ”att bli

sedd som en egen individ” och ”att uppleva samhörighet med vårdpersonal.

Kategoribeskrivning Information skapar delaktighet

Vilken information och på vilket sätt den gavs spelade en central roll i mötet mellan

patienterna och vårdpersonalen och var en speciellt viktig del av upplevelsen av bemötande

för de flesta patienter. Att vara en informerad patient bidrog till att patienterna upplevde makt

och kontroll över sin situation (Bakker, Fitch, Gray, Reed & Bennet, 2000; Lilliehor,

Hamberg, Kero & Salander, 2009). När patienterna upplevde brist på information upplevdes

en sorts maktutövning från vårdpersonalens sida. När däremot vårdpersonalen delade med sig

av den information som fanns tillgänglig och skapade en diskussion med patienterna om den

så upplevdes en delaktighet och en gemensam kontroll över situationen. Patienterna upplevde

då en samhörighet med vårdpersonalen och en relation kunde växa mellan dem. Patienterna

upplevde det underlättande när vårdpersonal uppskattade och värdesatte att patienterna själva

sökte information. Maktlöshet upplevdes av patienterna när vårdpersonalen inte uppskattade

eller ignorerade att patienterna själva hade sökt information om deras situation (Bakker et al.,

2000).

Samtidigt som information skapade känslor av makt och kontroll hos patienterna kunde de

skapa ett inre kaos, om för mycket information gavs vid fel tidpunkt. En patient beskriver hur

hon inte kunde ta in all information just vid den tidpunkten, för hon var så chockad över

beskedet hon gavs (Lilliehorn et al., 2009). En annan patient beskriver hur hon inte kunde ta

11

in så mycket information under en så kort period, då hon var inlagd på sjukhus endast över ett

dygn för att opereras (Saares & Suominen, 2004). I studien gjord av Lilliehorn med

medarbetare (2009) beskrev flertalet patienter att väl balanserad och återkommande

information motverkade känslan av ett inre kaos. Repetitiv information bidrog också till att

patienterna kände sig delaktiga. I motsats till detta beskrev deltagare i Arman, Rehnsfeldt,

Lindholm, Hamrin & Eriksson (2004) att de upplevde upprepande information och fakta som

sårande, då patienterna upplevde en känsla av hopplöshet när de ständigt blev påminda om

hur det medicinska läget såg ut. Bakker med medarbetare (2000) beskriver att patienterna var

medvetna om allvaret kring information de gavs och att det var viktigt att vårdpersonalen

lämnade dåliga nyheter. Men patienterna också uttryckte att det var viktigt att den

framställdes på ett positivt sätt, detta för att inte släcka patienternas hopp och vilja att kämpa

vidare.

Lilliehorn med medarbetare (2004) beskriver hur patienterna upplevde trygghet och lugn när

de regelbundet blev informerade om vad som låg framför dem och vad som skulle hända

härnäst. Bakker med medarbetare (2000) beskriver också hur patienterna upplevde trygghet

när vårdpersonal visade sig vara kunnig inom området men också kunde tala om när de inte

hade alla svaren. Denna trygghet bidrog också till en känsla av samhörighet med

vårdpersonalen.

Arman med medarbetare (2004) beskrev i sin studie hur patienterna upplevde ett vårdlidande

utifrån tidsbrist och dålig information från vårdpersonalen. En patient beskrev hur hon

upplevde att vårdpersonalen inte såg hennes lidande och gav ingen information om hur detta

lidande kunde lindras. Detta bidrog till att den här patienten inte upplevde sig sedd som en

egen, unik individ utan som ett kroppsligt ting med enbart fysiska symtom

Att bli sedd innebar känslomässigt stöd

En viktig faktor för hur patienterna upplevde mötet med vårdpersonal var vilket emotionellt

stöd de fick (Arman et al., 2004; Bakker et al., 2000; Saares & Suominen 2004; Korberg,

Padula, Gray & Powell 2011; Lilliehorn et al., 2011). Saares & Suominen (2004) beskriver

hur patienterna upplevde emotionellt stöd när de blev vänligt bemötta. Patienterna beskrev

också hur de upplevde emotionellt stöd när vårdpersonalen såg dem som egna individer och

såg deras situation i sitt sammanhang och i sin helhet. En patient beskrev ett nära och vänligt

möte så enkelt som att vårdpersonalen presenterade sig och tog patientens hand (Saares &

12

Suominen, 2004). Andra patienter beskriver hur de upplevde ett känslomässigt stöd och en

samhörighet med vårdpersonalen när vårdpersonalen aktivt lyssnade till dem, hade tid för

dem och visade en medkänsla för dem (Bakker et al., 2000). Några patienter beskrev ett

känslomässigt stöd genom att vårdpersonalen ”bara var där”, en övergripande närvaro

(Korberg et al., 2011). Känslomässigt stöd och samhörighet upplevdes också när patienterna

upplevde att personalen ansträngde sig för att se och svara till patienterna som egna individer

Detta bidrog också till att de kände sig sedda som egna individer och upplevde sig bekräftade

som unika människor (Bakker et al., 2000).

Resultatet i studien av Bakker (2000) visade att bli sedd som en egen individ spelar stor roll

för hur patienten upplever samhörighet med vårdpersonalen. I ett exempel beskrev patienterna

hur de upplevde samhörighet och en känsla av trygghet när vårdpersonalen bekräftade deras

känslor och föreställningar genom att vårdpersonalen lyssnade till hur patienterna upplevde

sina symtom, och inte förminskade deras symtom och upplevelse av att ha bröstcancer.

Lilliehorn med medarbetare (2009) beskriver hur patienterna kände sig sedda och

uppmärksammade som egna unika människor när vårdpersonalen visade mer engagemang en

vad som krävdes i genomförandet av sina arbetsuppgifter. I ett exempel beskriver en patient

hur hon kände sig bekräftad och sedd genom att vårdpersonalen tittade förbi hennes rum ofta

för att se hur det var med henne. I motsats till att bli sedda som egna individer och att få ett

känslomässigt stöd beskrev patienterna hur de upplevde ett ökat lidande när vårdpersonalen

bemötte dem som kroppar, som diagnoser eller som rumsnummer. En patient beskrev att det

var väldigt viktigt att hon inte blev uppfattad som ett sängnummer (Arman et al., 2004).

Vidare beskriver Arman hur patienterna upplevde en form av skam när deras emotionella

lidande ignorerades av vårdpersonal och känslomässigt stöd uteblev.

Samarbete skapar partnerskap

Patienterna upplevde att samarbetet med sjukvårdpersonalen var av betydelse (Bakker et al.,

2000; Korber et al., 2011). Patienterna beskrev att det krävdes ett samarbete mellan

vårdpersonalen och dem själva för att de skulle kunna uppleva en samhörighet. Några

patienter beskriver relationen mellan vårdpersonalen och dem själva som ett partnerskap där

de tillsammans jobbade som partners i deras cancervård (Bakker et al., 2000). Patienterna

värdesatta också när de fick möta alla som var inblandade i deras vård. Det ökade patienternas

känsla av samhörighet och de upplevde en känsla av trygghet och klarhet (Korber et al.,

13

2011). När de arbetade tillsammans upplevde patienterna delaktighet, och de kände sig då

sedda och bekräftade som egna individer (Bakker et al., 2000).

Att bli lyssnas på skapar en god kommunikation

För de flesta patienter spelade sättet att kommunicera stor betydelse för hur mötet med och

bemötandet av vårdpersonalen uppfattades (Bakker et al., 2000; Lilliehorn, 2011; Korber et

al, 2011; Arman et al., 2004). Patienterna beskrev hur ett gott bemötande innefattade en mer

omfattande dialog som berörde patienternas olika bemästringsstrategier (Bakker et al., 2000).

Envägs kommunikation där patienterna lyssnade till det vårdpersonalen hade att säga utan att

kommentera upplevde patienterna som motsatsen till en god kommunikation (Lilliehorn et

al., 2009). Patienterna beskrev också hur personalen kunde använda svårförståeliga

facktermer och kallade detta för ”doktorsnacket” (Korber et al., 2011). Bakker med

medarbetare (2000) beskriver hur patienterna upplevde en samhörighet med vårdpersonalen

när det fanns en dialog mellan dem. Fanns det ingen dialog upplevde sig patienterna icke-

bekräftade som egna individer och det kunde heller inte uppstå något partnerskap mellan

patienterna och vårdpersonalen. En patient beskriver en bristande kommunikation som en

osynlig vägg mellan henne och vårdpersonalen.

Patienterna beskrev också det som bristande kommunikation när vårdpersonalen hänvisade

dem till hjälporganisationer eller psykiatri då personalen inte ville diskutera patienters oro

eller upplevelser av sjukdomen. Patienterna upplevde då att de inte fick något stöd, ingen

sympati och ingen chans till att diskutera hur de mådde. Detta bidrog till att de inte kände sig

uppmärksammade som egna individer (Arman et al., 2004).

Temabeskrivning Att bli sedd som en egen individ

Patienterna beskriver att betydelsen av att vara en informerad patient spelar stor roll för hur de

upplevde mötet med vårdpersonalen. Att vara tillräckligt informerad skapade känslor av

trygghet, lugn och delaktighet och bidrog till att patienterna upplevde sig bekräftade som egna

individer (Bakker et al., 2000; Lilliehorn et al., 2009 ). En viktig faktor för att bli sedd som en

egen individ var också att bli informerad om det lidande som kan uppstå och hur detta lidande

kan lindras (Arman et al., 2004). Patienterna beskriver också hur de upplevde sig sedda som

egna individer när de upplevde ett känslomässigt stöd i mötet med vårdpersonalen. Detta

känslomässiga stöd beskrev patienterna som en mental närvaro av vårdpersonalen eller som

14

att vårdpersonalen ”bara var där” (Saares & Suominen, 2004). Patienterna upplevde ett

känslomässigt stöd när vårdpersonalen aktivt lyssnade på vad de hade att säga och visade

medkänsla för dem (Bakker et al., 2000). Samarbete var en tredje ingrediens för patienterna

skulle känna sig sedda som egna individer. Patienterna uppskattade att få möta alla människor

som var inbladade i deras vård. Det skapade en känsla trygghet och delaktighet och de

upplevde sig då bekräftade som egna individer (Korber et al., 2011). Att patienterna upplevde

en god kommunikation var också av betydelse för patienternas upplevelse av mötet mellan

dem och vårdpersonalen. Fanns det ingen dialog mellan de båda parterna kunde inte

patienternas behov tillgodoses och de upplevde sig försummade. Att endast fokusera på

patienternas symtom och inte till deras upplevelse som helhet bidrog till att patienterna inte

kände sig uppmärksammade som egna individer (Bakker et al., 2000).

Att uppleva en samhörighet med vårdpersonal

Flertalet patienter beskriver hur de upplevde en maktlöshet i mötet med vårdpersonalen när de

inte fick tillräckligt med information. Denna maktlöshet bidrog till att patienterna inte kände

sig delaktiga i sin vård. Information gav patienterna en känsla av delaktighet och en

samhörighet med vårdpersonalen (Bakker et al., 2000; Lilliehorn et al., 2009). Ett

känslomässigt stöd upplevde patienterna när vårdpersonalen aktivt lyssnade till de patienterna

hade att berätta och inte förminskade de patienterna ville tala om. Lyssnade vårdpersonalen

aktivt och bekräftade patienternas känslor upplevde patienterna en samhörighet med

vårdpersonalen och en relation kunde växa mellan dem (Saares & Suominen, 2004). En annan

viktig faktor för att patienterna skulle uppleva en samhörighet med vårdpersonalen var ett väl

fungerande samarbete (Bakker et al., 2000). Patienterna beskrev hur de upplevde ett lugn och

en klarhet när det fanns ett väl fungerande samarbete (Korber et al. 2011). Patienterna beskrev

också att kommunikation spelade stor roll för hur de upplevde en samhörighet med

vårdpersonal. En betydande faktor var att det fanns en dialog mellan patienterna och

vårdpersonalen. Fanns det ingen dialog mellan dem upplevde patienterna sig åsidosatta

(Bakker et al., 2000; Arman et al., 2004).

8. Diskussion Metoddiskussion

Inom kvalitativa metoder används flera komponenter som alla styrker en studies

tillförlitlighet. Dessa är i enlighet med Polit och Beck (2010), trovärdighet, överförbarhet,

15

pålitlighet och bekräftbarhet. Lundman och Graneheim (2008) beskriver också tillförlitlighet

som en verifiering av forskarens/författarens ställningstagande under forskningsprocessen.

Tillvägagångssättet för den här systematiska översikten kommer att diskuteras i förhållande

till dess tillförlitlighet. Målet med en studies tillförlitlighet är i enlighet med Polit och Beck

(2010) är att dess resultat och metod är sanningsenligt och tydligt beskrivet utifrån ett kritiskt

förhållningssätt.

Sökningen av artiklarna till mitt resultat har gjorts i bland annat databaserna CINAHL och

PubMed. I enlighet med Polit och Beck (2010) är dessa databaser tillförlitliga inom

omvårdnadsforskning. Polit och Beck (2010) beskriver en noggrann beskrivning av en

systematisk litteraturstudies sökningsförfarande och analys som en bidragande faktor för att

studien ska kunna vara replikerbar, alltså att den ska kunnas göras av vem som helst.

Replikerbarhet är alltså ytterligare en punkt som styrker en studies tillförlitlighet.

Sökningsförfarande, med sökschema och tillvägagångssätt har tydligt beskrivits under

metodavsnittet och som bilagor för att tydligt förmedla metodens tillvägagångssätt och skulle

kunna ses som en styrka för översiktens tillförlitlighet.

Samtliga inkluderade artiklar har varit skrivna på engelska. Då jag anser mig ha goda

läskunskaper i engelska stödjer detta litteraturöversiktens tillförlitlighet då utrymme för

tolkning av artiklarna har minskat. Då engelska dock ej är mitt modersmål och de inkluderade

artiklarna är skrivna med fackliga termer skulle utrymme för tolkning kunnat påverka

översiktens tillförlitlighet. En ytterligare svaghet för översiktens tillförlitlighet skulle kunna

vara att jag har varit ensam författare och därmed inte kunnat reflektera över artiklarnas

innehåll och språk med någon annan. Forsberg och Wengström (2003) beskriver reflektion

och diskussion med övriga medarbetare eller forskargrupper som en styrka för en studies

trovärdighet. Faktum att jag är en relativt oerfaren forskare kan också ha påverkat översiktens

resultat och därmed tillförlitlighet. En van forskare kanske skulle ha presenterat resultatet på

ett annorlunda sätt med andra kategorier och teman som kanske på ett tydligare vis speglade

artiklarnas resultat.

Samtliga artiklar genomfördes i västerländska länder, nämligen, Sverige, USA, Canada och

Finland. Detta är kanske en svaghet då kulturella skillnader, och perspektiv från andra länder

och kulturer ej inkluderade i denna översikt går förlorad. Det kan möjligtvis också ses som en

styrka då resultatet bli koncentrerat till länder som har en liknande utformning av hälso- och

16

sjukvård sinsemellan. Detta stärker studien överförbarhet till andra patientgrupper, då

studierna är gjorda i en liknande kontext (Polit & Beck, 2010).

För att kvalitativa studier ska hålla en hög kvalité är det viktigt att författaren har beskrivit en

tydlig problematisering kring området där begrepp och teman är förklarade (Willman et al.,

2011). Problematiseringen av den här översikten förklarar på ett tydligt vis varför det valda

ämnet är intressant att belysa och tillhörande begrepp som återfinns i översiktens syfte och

problematisering är på ett logiskt vis förklarade i översiktens bakgrund. Forsberg &

Wengström (2003) beskriver vikten av att författaren har en tydlig struktur i sitt arbete och att

alla moment hör samman som en röd tråd. Detta stärker trovärdigheten i en studie. Centrala

begrepp för litteraturstudien återfinns i översiktens samtliga delar, vilket stödjer översiktens

trovärdighet.

Jag har använt mig av innehållsanalys och följt stegen som är beskrivna utifrån Lundman och

Graneheim (2004). Det finns nackdelar med den här typen av analys. Eftersom att det är

människor som delar in och organiserar ett material i kategorier och teman finns det alltid

utrymme för personliga tolkningar (Lundman & Graneheim, 2004). Jag är medveten om att

min förförståelse och tidigare kunskap om ämnet kan ha satt prägel på resultatet. Jag har så

långt det är möjligt försökt att genom arbetets gång ta avstånd från min förförståelse om det

valda ämnet, detta för att resultatet inte skulle präglas av just detta. För att färga mitt resultat

så lite som möjligt har jag gång på gång återvänt till originalkällorna i analysarbetet för att

säkerställa att så lite som möjligt av mina förutfattade meningar har fått ta utrymme. Detta

stärker enligt Graneheim och Lundman (2004) översiktens tillförlitlighet. Under analysens

gång har jag valt ut meningsbärande enheter, som senare har kondenserats, kodats och

sorterats in i olika kategorier. Jag har valt att i Tabell 1 ge exempel för hur meningsenheterna

har analyserats och även återge meningsenheterna i originalspråk, dvs. engelska. Detta för att

läsaren ska få en förståelse för hur kondensering av texten har gjorts. I enlighet med Malterud

(2009) anses det vara en styrka att så tydligt som möjligt beskriva sin analysprocess. Att vara

tydlig i sin beskrivning stärker också i enlighet med Polit och Beck (2010) en studies

tillförlitlighet. Åter i analysprocessen kan en nackdel ha varit att jag har varit ensam författare

och saknat möjligheten till att reflektera och jämföra resultatet av analysen med någon annan,

det Forsberg och Wengström (2003) kallar för triangulering.

17

Resultatdiskussion Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av

möten med sjukvårdspersonal. I resultatet av de analyserade artiklarna framkom det fyra olika

kategorier som beskrev möten med sjukvårdpersonal; ”information skapar delaktighet”, ”att

bli sedd innebar känslomässigt stöd”, ”samarbete skapar delaktighet” och ”att bli lyssnad på

skapar en god kommunikation”. Resultatet av de fyra kategorierna vävdes också in i två

övergripande teman, som löpte igenom de fyra kategorierna. Dessa var ”att bli sedd som en

egen individ” och ”att uppleva samhörighet med sjukvårdspersonal”. Jag kommer i min

resultatdiskussion att diskutera framträdande punkter i förhållande till punkten ”att bli sedd

som en egen individ” och ”att uppleva samhörighet med vårdpersonal”.

Att bli sedd som en egen individ

Att bli sedd som en egen individ var en framträdande punkt i mitt resultat. Eriksson (1994)

beskriver att varje människas livssituation och lidande är unikt. Varje människa har rätt till

sitt eget lidande och varje människas enskilda lidande bör ses utifrån den enskilda människan.

Att bli sedd som en egen individ var en viktig del för att patienterna skulle känna sig

bekräftade. En förutsättning för att lindra patienters lidande är att sjukvårdspersonal tar

hänsyn till den enskilda människans lidande. Det är först då det kan lindras (Eriksson, 1994). I

studien av Beatty med medarbetare (2008) beskrivs att bli sedd och respekterad som en egen

individ med unika tankar, känslor och upplevelser som en bidragande faktor till att

bröstcancerpatienter upplever en god omvårdnad av sjukvårdspersonal. Att som

sjukvårdspersonal ta sig tid och visa patienten ett genuint intresse för hennes situation och

upplevelse bidrar till att patienten upplever ett individanpassat bemötande (Beatty, Oxlad,

Koczwara, Wade, 2008) Detta kan också ses i översiktens resultat där ett individanpassat

bemötande var viktigt för hur bröstcancerpatienterna upplevde mötet med sjukvårdspersonal.

Gustafsson (1997) beskriver hur människan är i behov av att bli bekräftad som en egen

individ för att känna sig tillfreds och trygg i sin tillvaro. Sjukvårdspersonal kan med hjälp av

olika verktyg använda sig av bekräftande omvårdnad i mötet med patienter. SAUK-modellen

är ett verktyg inom bekräftande omvårdnad och dess mål är att uppmärksamma varje

människas rätt till självbestämmande och varje människas rätt till att bli sedd som en enskild

människa i sig självt och i sin situation. Modellen är uppbyggd av fyra faser som alla bygger

på varandra. SAUK-modellens första fas, sympatifasen, bygger på att vårdpersonal skapar en

18

relation med patienten. Vårdpersonalen ska här visa sympati och empati, och inleda en

närmast vänskaplig relation med patienten. Efter att S-fasen har uppfyllts kan vårdpersonalen

gå vidare till nästa fas, acceptansfasen (A-fasen). I den här fasen är det vårdpersonalens

uppgift att lyssna till patientens berättelse och skapa en atmosfär där patienten känner att alla

tankar och känslor är välkomna. Vidare följer uppleveslefasen, U-fasen, där

sjukvårdspersonalen skapar sig en bild av patientens livsvärd. Då alla människor upplever en

sjukdom olika kan det vara svårt för vårdpersonalen att skapa sig en bild av patienten

upplevelse av att leva med sjukdomen (Gustafsson, 1997). Gustafsson (1997) skriver här att

ett hjälpmedel för att förstå patientens upplevelse av att leva med exempelvis bröstcancer är

att i U-fasen återberätta patientens berättelse och fråga om berättelsen är förstådd på ett

korrekt sett. Detta bidrar till patienten upplever sig sedd som en egen och unik individ

(Gustafsson, 1997). SAUK-modellen skulle kunna användas av vårdpersonal som ett

hjälpmedel att på detta sätt uppmärksamma patienters lidande. En patient i en av artiklarna

beskrev hur hon kände sig bekräftad och sedd som en unik individ när sjukvårdspersonalen

bemötte henne på ett vänligt sett och lyssnade till vad hon hade att berätta. Detta kan liknas

vid SAUK-modellens första fas där vänligt bemötande och aktivt lyssnande till patientens

berättelse är två viktiga komponenter.

Ett annat viktigt medel för att patienterna skulle känna sig bekräftade och sedda som egna

individer var en god kommunikation. När kommunikationen med vårdspersonalen var

tillfredställande upplevde patienterna sig bekräftade och sedda som egna. Kommunikation

mellan två människor behöver inte vara just talet. Kommunikation kan ske med gester, med

ljud med ögonkontakt eller genom tystnad. Kommunikationen kan vara verbal eller icke

verbal. I hälso- och sjukvård talar vi om en hjälpande kommunikation. Kommunikationen ska

vara till för patienten och dess anhöriga. Hjälpande kommunikation innebär att den ska ges

med respekt, den ska skapa trygghet och tillit och den ska förmedla information på ett så

tillfredställande vis som möjligt (Eide & Eide, 2009). Att vara en väl informerad patient var

en av kategorierna som speglade temat ”att bli sedd som en egen individ” mest i mitt resultat.

En av punkterna i den hjälpande kommunikationen är att förmedla information på ett klart och

begripligt sätt. Att vara en informerad patient skapar känslor av trygghet och bekräftelse.

Vårdpersonalen kan genom sina kommunikationskunskaper skapa informativa samtal som

både stärker patienten och ger henne nödvändig information. Detta kan ske genom aktivt

lyssnande och spegling (Eide & Eide, 2009). Eriksson (1994) menar att vi med hjälp av

kommunikation kan lindra patienters lidande. Detta kan göras via samtal och även via icke

19

verbal kommunikation. Sjukvårdspersonal kan också via kroppslig kontakt kommunicera med

patienter och på så sätt minska lidandet för patienten. En vänlig blick, en hand på en axel eller

en hand att hålla i kan ibland säga mer än ord, och kan göra att patienten känner sig sedd och

bekräftad i sitt lidande och som en unik människa i en unik situation.

I resultatet blev det tydligt att många patienter beskriver möten med vårdpersonal

tillfredställande när de upplevde att de fick ett känslomässigt stöd av vårdpersonalen och att

de upplevde sig sedda som egna individer när deras känslor fick ta plats i mötet. Birgegård

och Glimelius (1991) beskriver hur patienter i samtalet och i mötet med vårdpersonal

uttrycker känslor. Det kan vara känslor som oro, tveksamhet och ensamhet. Människor

uttrycker sina känslor på olika sätt och oftast är de känslomässiga reaktionerna ”dolda” i

samtalet (Birgegård & Glimelius, 1991). Att som vårdpersonal fånga upp patienters känslor är

viktigt. Genom att reflektera och ge gensvar på patientens känslomässiga reaktioner visar

vårdpersonalen att patienten är välkommen med sina känslor, vilka de än är. Patienterna

upplever då ett stöd i mötet. En förutsättning för att patienters känslor ska bli sedda och

bekräftade är en öppen attityd hos vårdpersonalen, ett engagemang och ett aktivt lyssnande

(Birgegård och Glimelius, 1991). Eriksson (1994) beskriver hur det är genom våra känslor

som vårt lidande tar sin form. I sjukdomslidandet finns ett själsligt och andligt lidande som

orsakas av känslor som skam och förnedring (Eriksson, 1994). För att lindra lidandet måste

dessa känslomässiga reaktioner uppmärksammas och bearbetas. Att försumma och ignorera

patienters känslor bidrar istället till ett ökat lidande. Genom att vårdpersonal uppmärksammar

och visar ett engagemang och intresse för patientens känslor upplevs en lindring av lidande

och ett känslomässigt stöd. Detta speglas i översiktens resultat där en av kategorierna var,

känslomässigt stöd.

Att vara en väl informerad patient bidrog till att patienterna upplevde trygghet. Att bli

bekräftad som en egen individ och att få känslomässigt stöd bidrog till att patienterna

upplevde trygghet. Trygghet och att känna sig trygg i mötet med vårdpersonal var av

betydelse för de flesta patienter. Eriksson (1994) skriver om att ge patienter tröst bidrar till att

patienterna upplever en trygghet i mötet. Att ge tröst och att lindra lidande menar Eriksson är

någonting vårdpersonal alltid kan göra och alltid bör sträva efter. För att göra detta krävs en

ödmjukhet, en öppenhet och ett mod. Ett mod att exempelvis våga möta patienters gråt och

”blödande hjärta”.

20

Resultatet i översikten pekar på att det för att det ska vara möjligt att skapa trygghet i mötet

med patienter är viktigt att vårdpersonal har haft möjlighet att reflektera över sina egna

föreställningar av bröstcancer och vad sjukdomen kan skapa för lidande för patienter. Våra

föreställningar och framförallt våra djupt rotade kärnföreställningar styr ofta hur vi handlar i

olika situationer. Genom att reflektera och att tala om våra föreställningar kan vi göra dem

medvetna och också göra dem underlättande istället för hindrande. Hindrande föreställningar

begränsar ett problem och väljer ofta att ignorera händelser medan underlättande

föreställningar skapar fler lösningar och ser mening med det som sker (Wright, Watson &

Bell, 1996). Detta kan också liknas vid Erikssons teori (1994) där hon beskriver att genom att

tillge lidandet mening kan de lindras. Alltså genom att göra hindrande föreställningar

underlättande kan de bli betydelsefulla och användas för att lindra lidande. Resultatet visar att

vårdpersonal måste våga möta patienters lidande och med ett öppet sinne och med respekt för

den enskilda individen försöka lindra patientens lidande.

Att uppleva samhörighet med vårdpersonal

Upplevelsen av att känna samhörighet med vårdpersonal var framträdande i mitt resultat. Att

vara en väl informerad patient bidrog till att patienterna upplevde ett samarbete och en

samhörighet med vårdpersonal. En viktig faktor för ett fungerade samarbete var

kommunikationen med vårdpersonal. En viktig del i en god kommunikation mellan patient

och sjukvårdare är ett aktivt lyssnande. Det innebär att sjukvårdaren visar ett aktivt intresse

för patienten genom att lyssna till det han eller hon har att berätta. Visar inte vårdpersonalen

intresse för patienten uppstår det inget samarbete mellan dem, utan en form av maktutövning

uppstår. Patienten upplever sig då underlägsen och förbisedd (Fossum, 2007). Översiktens

resultat visar att ett dåligt fungerande samarbete, och en bristfällig kommunikation bidrar till

att patienterna upplevde sig maktlösa. Upplevelsen av att inte vara delaktig och på ett sätt

maktlös beskriver också Eriksson (1994) som en bidragande faktor till ett ökat lidande. Enligt

Erikssons teori om den lidande människan är det vårdpersonalens skyldighet att i mötet med

patienter göra dem delaktiga och skapa ett samarbete som lindrar deras lidande. Detta kan

göras genom aktivt lyssnande, där intresse för patientens specifika berättelse får ta plats

(Eriksson, 1994).

Förslag till fortsatt forskning

21

Det som har varit framträdande och tydligt i arbetet är vikten av ett gott bemötande av

sjukvårdspersonal. En ledande punkt har varit att patienter vill bli bemötta som egna individer

där information, kommunikation, samarbete och stöd har varit bidragande faktorer till detta.

Då detta ämne berör stora delar av Sveriges patienter och sjukvårdspersonal tror jag att

ytterligare forskning om bröstcancerpatienters upplevelser av möten med vårdpersonal är

önskvärt. Det skulle bland annat varit önskvärt att det forskades mer kring hur

sjukvårdspersonal på bästa sätt kan ge bröstcancerdrabbade kvinnor information om sjukdom

och behandling utan att informationen verkar kränkande. Vidare skulle forskning kring hur

sjukvårdspersonal i mötet med dessa patienter kan bekräfta dem vara av betydelse. Mer

forskning av hur vårdspersonal upplever möten med bröstcancerpatienter skulle också vara av

betydelse. I den här studien har fokus legat på kvinnornas upplevelser. Vidare forskning

skulle också kunna göras på bröstcancerpatienters anhöriga och hur de upplever möten med

vårdpersonal och hur detta i sin tur speglar omvårdnaden kring patienter i den här situationen.

9. Slutsats

Bröstcancer skapar otrygghet och ett lidande för patienter. Kontakten och mötet med

sjukvårdspersonal är en central del i dessa patienters liv. Mötet med sjukvårdspersonal kan

antingen lindra patienternas lidande eller bidra till ett ytterligare lidande, ett så kallat

vårdlidande.

Resultatet av den här litteraturstudien speglar vad kvinnliga bröstcancerpatienter upplever

som betydelsefullt i mötet med sjukvårdspersonal. Att vara en väl informerad patient, att få

känslomässigt stöd, att ha en god kommunikation och att uppleva ett samarbete med

vårdpersonal var alla framträdande faktorer som speglade ett gott bemötande. Att bli sedd

som en egen individ och att uppleva samhörighet med vårdpersonal vävdes dessutom in i alla

dessa kategorier.

Att bli sedd som en unik individ var en förutsättning för att minska patienters lidande.

Eriksson talar om att bli sedd i sitt lidande och att bli tröstad i sitt lidande är nödvändiga

faktorer för att minska patienters lidande. Lidandet kan minskas genom att vårdpersonal

genom kommunikation och samarbete bekräftar patienten som en unik individ.

Sjukvårdspersonal kan använda sig av Erikssons teori om den lidande människan i mötet med

bröstcancerpatienter, genom att uppmärksamma och våga möta bröstcancerpatienters lidande.

22

10. Referenser Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2006). Vårdande som lindrar lidande – etik i vårdandet. Stockholm: Liber. Arman, M. Rehnsfeldt, A. Lindholm, L. Hamrin, E & Eriksson, K. (2011). Suffering related to health care: A study of breast cancer patients’ experiences. International Journal of Nursing Practice, 10, 248-256. Axelsson, Å. I M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen (Red.) (2008). Kvalitativ innehållsanalys. s. 173-188). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Bakker, D. Fitch, M. Gray, R. Reed, E. & Bennett, J. (2000). Patient-health care provider communication during chemotherapy treatment: The perspectives of women with breast cancer. Patient Education and Counseling, 43, 61-67. Beatty, L. Oxlad, M. Koczwara & B. Wade, T. (2008). The psychosocial concerns and needs of women recently diagnosed with breast cancer: A qualitative study of patient, nurse and volunteer perspectives. Health Expectations, 11, 331-342. Bergh, J. Brandberg, I, Frisell, J. Furst & C. Hall, P (2007). Bröstcancer. Stockholm: Karolinska Institutet University Press. Birgegård, G. Glimelius, B. (1991). Vård av cancersjuka. Lund. Studentlitteratur. Cancerfonden. (2012). [elektronisk] Tillgänglig: http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/ [2012-01-16] Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation – Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur. Erikson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber utbildning. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. Fossum, B. (2007) Kommunikation – samtal och bemötande i vården. Studentlitteratur: Lund. Friberg, F. (2006). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. Gustafsson, B. (1997). Bekräftande omvårdnad, SAUK-modellen för vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur. Halldorsdottir, S. (1996). Caring and uncaring encounters in nursing and health care – Developing a theory. (Linköping University Medical Dissertations. No. 493). Linköping: Linköping Universitet.

23

Korber, S F. Padula, C. Gray, J. & Powell, M. (2011). A breast navigator program: Barriers, enhancers, and nursing interventions. Oncology Nursing Forum, 38, 44-50. Lilliehorn, S. Hamberg, K. Kero, & A. Salander, P. (2010). Admission into a helping plan: A watershed between positive and negative experiences in breast cancer. Psycho-Oncology, 19, 806-813. Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s 159-172). Lund: Studentlitteratur. Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund. Studentlitteratur. Polit, D. & Beck, C. (2011). Nursing research generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins. Saares, P. & Suominen, T. (2004). Experiences and resources of breast cancer patients in short-stay surgery. European Journal of Cancer Care, 14, 43-52. Sköld- Nilsson, A. (2010). Bröstcancer boken – från besked till färdigbehandlad. Stockholm: Norstedts. Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm : Socialstyrelsen. [elektronisk] Tillgänglig. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf [2012-04-01] Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Willman, A. Bahtsevani, C. & Stolz, P. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Bilaga 1. Sökning CINAHL

1

Sökning i databasen CINAHL (mellan 120116-120119) Söknummer Sökord Antal

träffar Antal lästa titlar

Antal lästa abstract

Antal lästa i fulltext

Inkluderade artiklar †

1 (Breast Neoplasms)

29552 0 0 0 0

2 (Interpersonal Relations)

3953 0 0 0 0

3 (Nurse-Patient Relations)

3236 0 0 0 0

4 Nursing Care 8123 0 0 0 0 5 Quality of

Care 11932 0 0 0 0

6 Experience 16214 0 0 0 0 7 Nurse 16118 0 0 0 0 8 Care 95751 0 0 0 0 9 Encounter 1036 0 0 0 0 10 1 AND 2 44 44 10 2 0 11 1 AND

Experienc* AND 2+

93 93 30 2 Nr 1. Nr. 5.

12 1 AND 4 AND 5

11 11 2 2 Nr 2.

13 1 AND Experienc* AND nurs*

84 84 10 0 0

14 1 AND 9 21 21 2 0 0 (..) – Headings + – explode * – trunkering † - Artikelns nummer motsvarande i artikelmatrisen

Bilaga 2 .Sökning PsycInfo

Sökning i databasen PsycInfo (mellan 120116-120119) Söknummer Sökord Antal

träffar Antal lästa titlar

Antal lästa abstract

Antal lästa i fulltext

Inkludera artiklar †

1 (Breast Neoplasms)

2097 0 0 0 0

2 (Interpersonal Relations)

2955 0 0 0 0

3 Nurse-Patient Relations

31 0 0 0 0

4 Nursing Care 3457 0 0 0 0 5 Quality of Care 6568 0 0 0 0 6 Experience 55621 0 0 0 0 7 Nurse 11090 0 0 0 0 8 Care 66523 0 0 0 0 9 Encounter 4304 0 0 0 0 10 1 AND 2 29 19 1 0 0 11 1 AND nurs* 126 126 2 0 0 12 1 AND 8 AND 7 66 66 13 1 Nr 4. 13 1 AND 6 AND 7 32 32 5 0 0 (..) – Heading * - Trunkering

† - Artikelns nummer motsvarande i artikelmatrisen

Bilaga 3. Sökning PubMed

Sökning i databasen PubMed (mellan 120116-120119) Söknummer Sökord Antal

träffar Antal lästa titlar

Antal lästa abstract

Antal lästa i fulltext

Inkluderade artiklar †

1 (Breast Neoplasms)

30368 0 0 0 0

2 (Interpersonal Relations)

9347 0 0 0 0

3 (Nurse-Patient Relations)

3845 0 0 0 0

4 Nursing Care 5821 0 0 0 0 5 Quality of

Care 19510 0 0 0 0

6 Experience 53543 0 0 0 0 7 Nurse 16628 0 0 0 0 8 Care 174678 0 0 0 0 9 Encounter 3665 0 0 0 0 10 1 AND 2 75 75 10 3 0 11 1 AND 3 47 47 5 0 0 12 1 AND 2+

AND 6 65 65 5 2 Nr 3.

13 1AND 4 AND 6

10 10 2 0 0

(..) – Medical Subject Heading + – explode * - trunkering † - Artikelns nummer motsvarande i artikelmatrisen

Bilaga 4: Kvalitetsgranskningsmall

Kvalitetsgranskningsmall Modifierat Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod: Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) 1. Finns det ett tydligt syfte? Ja Nej Framgår ej 2. Patientkarakteristiska Antal……………. Ålder……………. Man/Kvinna…….. 3. Är kontexten presenterad? Ja Nej Framgår ej 4. Etiska resonemang? Ja Nej Framgår ej Urval 4. - Relevant? Ja Nej Framgår ej 5. - Strategiskt? Ja Nej Framgår ej Metod för 6. - urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja Nej Framgår ej 7. - datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej Framgår ej 8. - analys tydligt beskriven? Ja Nej Framgår ej Giltighet 9. - Är resultatet logiskt, begripligt? Ja Nej Framgår ej 10. - Råder datamättnad (om tillämpligt)? Ja Nej Framgår ej 11. - Råder analysmättnad? Ja Nej Framgår ej Kommunicerbarhet 12. - Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej Framgår ej 13. - Redovisas resultatet i förhållande till teoretisk referensram? Ja Nej Framgår ej 14. - Genereras teori? Ja Nej Framgår ej Huvudfynd Vilket/-n fenomen/upplevelse /mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat? Sammanlagt 14 poäng (då fråga 10, 11 och 14 är inkluderade) 1 poäng för varje Ja svar, 0 poäng för varje Nej eller Framgår ej svar. Sammanfattande bedömning av kvalité: <8 LÅG >9 MEDEL >10 HÖG Sammanlagt 11 poäng (då fråga 10, 11 och 14 är exkluderade) Sammanfattande bedömning av kvalité: <7LÅG >8 MEDEL >9