språk i alla ämnen - om språkutvecklande arbetssätt med ikt

Språk i alla ämnen - om

språkutvecklande arbetssätt med

IKTHanna Stehagen

Burlövs kommun 2013-10-29

Vem är jag?Hanna Stehagen

Leg. lärare i svenska, svenska som andraspråk och tyska för grundskolans senare år och gymnasieskolan

Pauliskolan i Malmö

Mitt upplägg•Vad säger läroplanerna och forskningen om språkets betydelse för lärande?

•Hur kan jag som lärare arbeta språkutvecklande inom ramen för mina ämnen?

•Vilka konkreta metoder och arbetssätt finns att tillgå ?

•Hur kan IKT stötta elevers språkutveckling?

Språket är kunskapen. Kunskapen är

språket

Varför språk i alla ämnen?

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Lgr 11, kap 1)

Varför språk i alla ämnen?

1.”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.” (Lgr 11, kap 2)

2.”Det är skolans ansvar att varje elev (---) kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. ”(Gy 11, kap 2)

3.”Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.” (Lgr 11, kap 2 och Gy 11, Kap 2)

Varför språk i alla ämnen?

•”De olika skolformernas läroplaner är skrivna med utgångspunkt i det faktum att språket spelar en central roll i arbetet med att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt .” (Skolverket, Få syn på språket, 2012)

•“Utan ett explicit fokus på språket kommer barn från vissa miljöer att fortsätta vara gynnade medan andra missgynnas vad gäller lärande, bedömning och stöd hemifrån, vilket gynnar de uppenbara ojämlikheter som finns idag." (Mary Schleppegrell, Language of schooling, 2004)

Varför språk i alla ämnen?

Är alla lärare språklärare?

Ja! I alla fall i sina egna ämnen. Vem kan mattespråket bäst om inte läraren i just

matte?

Litteracitet

”Förmåga att förstå och använda språket i tal och skrift i olika sammanhang (även i de digitala) samt använda sig av lässtrategier, reflektera över och engagera sig i texter samt skriva för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential och för att delta i samhället” (Bergöö, Bygga broar och öppna dörrar, 2009 och Skolverket, Greppa språket, 2010). Mitt tillägg

”Skolans språk är ingens modersmål”

Språket som eleverna möter i olika sammanhang i skolan tenderar att vara mer skriftspråkligt, mindre personligt, abstrakt, explicit och mer strukturerat än elevernas vardagsspråk. Det fjärmar sig sedan successivt alltmer från det vardagliga, kontextbundna och informella språk eleverna är vana vid. (Halliday i Stehagen, 2014)

För att alla elever ska lära sig skolspråket är det nödvändigt att vi lärare kartlägger och synliggör de utmärkande språkliga dragen för olika skolämnen (Axelsson och Magnusson i Stehagen, 2014).

Vardagsspråk och skolspråk

Vardagsspråk: Rolf säger att killen hade

en pistol.

Skriftspråk: Polismannen påstår att

ynglingen var beväpnad

Vardagsspråk och skolspråk

• Inget skolspråk, inget abstrakt tänkande?

De språkliga förmågorna i kunskapskraven

Anna Kaya

De språkliga förmågorna i kunskapskraven

”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

I diskussionerna ställer eleven frågor och framför åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.”Kunskapskrav biologi för år 9, betyget E

De språkliga förmågorna i kunskapskraven

“Eleven kan utförligt redogöra för några centrala teorier och utförligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.”Kunskapskrav samhällskunskap 2 , betyget C

Vad gynnar språk- och

kunskapsutvecklingen?

Att vi lärare...

1. Initierar och ger utrymme för diskussioner och låter eleverna interagera kring texter.

2. Tillåter hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna.

3. Motiverar eleverna genom att utgå från deras förkunskaper.

4. Ger rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika texttyper i de olika ämnena.

5. Integrerar läsning och skrivande i alla ämnen, skapar förståelse för olika texters struktur samt uppmärksammar textens specifika ordförråd.

(Hattie, 2012 och Metzler och Hamann, 2005)

Språkutvecklande metoder och arbetssätt

Reciprok undervisning för

läsandetLässtrategierna...

1. Att förutspå handling/innehåll/ämne/genre (bilder, rubriker)

2. Att reda ut oklarheter (svåra ord, komplicerad meningsbyggnad, handling, uppbyggnad av text, bilder, grafiska modeller)

3. Att ställa frågor på texten

4. Att sammanfatta

Att förutspåFysik år 8 ”Solenergi”Kunskapskrav för A

” Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.” (Lgr 11)

Att reda ut

Att sammanfatta

Cirkelmodellen för skrivande

Fas 1: Bygga upp kunskap

Fas 2 och 3: Undersöka texter och skriva gemensam text

Skrivmall för referat

Referat av "titel på artikel" (tidning dag /månad år ) av förnamn efternamn 

Förnamn efternamn skriver i sin artikel/hemsida "titel" (Tidning dag/månad år) att ..................................................... Enligt efternamn

har  ...................................................................... Han/Hon förklarar vidare att ............................................................ 

Efternamn hävdar dessutom att.................................................................................. Efternamn påtalar att . .......................................Vidare

menar han/hon att ...........................................................................................................................................................

I sin artikel "titel" (Tidning dag/månad år) förklarar efternamn att............................................................................................... . Efternamn

understryker att ............... ........................................................................................... Dessutom var det enligt efternamn  

..........................................................................

Den ..........  förnamn efternamn, vars .........................................................., hävdar emellertid att ....................................................................  

och Yrkestitel förnamn efternamn menar i sin tur att ..................................................................................................................................... 

(i detta stycke kommer intervjuade/involverade till tals)

SIOP - Sheltered Instruction

Observation ProtocolEn checklista för att kolla så att du ...

•har lektions- och språkmål

•har en variation av material - bilder, tankekartor, film och text

•ger goda möjligheter till interaktion och dialog - med öppna frågeställningar!

•ger rikligt med feedback och återkopplar och bygger vidare på det eleverna säger.

•ser till att begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk och synliggör nyckelbegreppen

•vet vilka språkliga krav ämnesområdet ställer på eleverna

•modellerar hur förmågorna ska uttryckas

Lektionsmål och ...

språkmål ?!Lektionsmål: Vad som ska läras, vad som ska förstås.

Språkmål: Hur visar eleven att den förstått och lärt sig - Jo, genom förmågorna i kunskapskraven!

Lektionsmål: Du ska förstå nyhetsartikelns syfte, uppbyggnad och språkliga drag, genom att ...

Språkmål: i de muntliga övningarna kunna analysera och diskutera nyhetsartikelns syfte, uppbyggnad och språkliga drag

Modellera förmågor

Lektionsmål: Förstå hur bilden av Justitia symboliserar ett demokratiskt rättssystem.

Språkmål: Kunna beskriva och förklara bilden av Justitia samt kunna resonera och reflektera muntligt och skriftligt över hur bilden symboliserar det svenska rättssystemet.

Bilden ovan föreställer............................ Hon är ........................................................Hon avbildas med................................................................................................................ Dessutom ser man ..............................................................................................  Justitia är en symbol för ............................................................................................................................................... Ögonbindeln, ............. och .................... symboliserar................................................................ Detta betyder att ................................................................................................................... Det svenska rättsväsendet bygger alltså på .........................................................................................................

Synliggöra nyckelbegrepp

Effekterna av att inte undervisa språkutvecklande

”Jag kommer till exempel ihåg en lektion när jag vikarierade för några år sedan. Vi talade om formell och informell makt på en samhällskunskapslektion. Efter att ha sysslat på med det i ca 40 minuter räckte en elev upp handen och frågade: Vad betyder makt? Jag blev helt ställd. En elev som var 17 år hade modet att blotta sin egen kunskapslucka och hen var inte ensam. Jag hade slösat bort en halv lektion på att samtala om saker många inte överhuvudtaget förstod.”

Ur Edward Jensingers blogg Edward och skolutvecklingen

Och så vidare i praktiken ...

Att arbeta med förförståelse

Kön och identitet - Före läsning av faktatexter om genus.

• Vad anser du är typiskt manligt och typiskt kvinnligt?

• Hur ska en kvinna respektive man vara, anser du?

• När var den senaste gången du blev påmind om ditt kön? Berätta.

• Om du hade fått byta kön för den dag vad skulle du göra då? Skriv utförligt och motivera ditt svar.

• (Material: Tankekartor, flippfilmer och konstverk)

Att arbeta med förförståelse

Före läsning Efter läsning

Och sedan ...

Att arbeta med stöttning

Att arbeta med stöttning/modeller

ingSkrivmall för argumenterande text

Jag vill ge min åsikt angående ...

Jag anser att ...

I den frågan har jag följande argument ...

För det första ....

För det andra ....

Dessutom ...

Avslutningsvis/Slutligen ....

Det finns vissa som tycker annorlunda. Enligt dem ....

Men det anser inte jag, eftersom ....

Nu förstår du varför jag tycker att ....

(Hajer och Meestringa, 2010)

...med IKT

•Interaktion och flerstämmighet - Bloggar, Google drive, You Tube och Podcasts

•Visualisering - tankekartor, grafiska modeller, ordmoln, You Tube

•Digitalt berättande - Imovie, Pixton, Wikipedia och Glogster

Bloggen

Hurtalarvi.blogspot.se

Synliggjort lärande?

Mission accomplished!

...och med höga förväntningar

förstås

Kontakt Hanna Stehagen

h.stehagen@gmail.com

hannalar.blogspot.se

@stehagen