penningpolitik och inflationsmål
Post on 07-Feb-2016
44 Views
Preview:
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
Penningpolitik och
Inflationsmål
Inflation
Riksbankens uppgifter
Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende
Upprätthålla ett fast
penningvärde
Penningpolitik Finansiell stabilitet
Vad är inflation?
De flesta känner säkert till att inflation handlar om stigande priser.
Men alla prisökningar är inte inflation: Om exempelvis oljereserverna blir knappare kan
oljepriset stiga. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och är alltså inte inflation.
För att vi ska tala om inflation ska det vara en ökning av den allmänna prisnivån, det vill säga alla priser i ekonomin ska öka.
Om regeringen exempelvis höjer momsen kommer priserna att stiga. Man brukar också skilja på engångshöjningar av den allmänna prisnivån och inflation.
För att det ska vara inflation ska ökningstakten i den allmänna prisnivån förändras.
Definitioner
Inflation innebär ”en allmän stegring av prisnivån” (penningvärdet urholkas)
Deflation innebär att den allmänna prisnivån sjunker
Stagflation innebär att både inflationen och arbetslösheten stiger
2% inflation
Ju högre inflation, desto mindre är löneökningen värd
Månadslön 4% nominell löneökning
2 % real löneökning
20.000:- 800:-
20.000:-
20.000:
-
400:-
400:-
+ -
Hur uppstår inflation?
Centralbanken kan öka utbudet av pengar Utbud och efterfrågan på pengar – ökar mängden sedlar
mer än produktionen av varor och tjänster, urholkas penningvärdet
Jämför med värdemynt där den ädla metallen späds ut Kostnadsinflation
Flaskhalsar Löneökningar större än produktivitetstillväxten
Förväntningar Beteende Svåra att bryta Oberoende centralbank
Importerad inflation
Kronan
Inflationspusslet
BNP Räntor Växel-
kurser Oljepris ...mm
BNP Räntor Produktivit
et Resurs-
utnyttjande
Löner...mm
Internationell
utveckling
Internationell
utveckling
Svensk konjunkt
ur
Övrigt
Inflations-förväntning
ar
Skatter och
subventioner
$£
€¥
Spelar det någon roll om inflationen är hög eller låg? Låg och stabil inflation
lättare att förutse - skapar inte så mkt problem Skapar goda förutsättningar för god och långsiktigt
hållbar tillväxt
Hög och varierande (volatil) inflation skapar däremot problem…
Ungefär samma inflationstakt som de viktigaste handelsparterna underlättar…
Hög och varierande inflation skapar problem: Prisförhållandena mellan olika varor (relativpriser)
förändras ofta snabbt.
Svår att förutse och skapar därmed osäkerhet om framtiden:
Svårt att planera för hushåll, företag, offentlig sektor…
Omfördelning (sparare/låntagare, långa lönekontrakt)…
Större risker ger krav på högre ränta/vinst…..
….kortsiktigt/spekulativt beslutsfattande och färre investeringar
….hotar tillväxt och sysselsättning på lång sikt
Vad säger empirin om tillväxt och inflation?
Låg och stabil inflation
Goda förutsättningar för hög och stabil tillväxt
I Sverige har lägre inflation…
…gått hand i hand med högre tillväxt
…Men det tog tid innan förväntningarna konvergerade mot målet
Anm. Penningmarknadsaktörer, Prosopera, Realtidsdata KPI
Olika mått på Inflation
Hur mäts inflation?
Det vanligaste och mest kända måttet på inflation är förändringen i konsumentprisindex, KPI.
Det beräknas och publiceras varje månad av Statistiska centralbyrån.
SCB ”köper” en korg av varor och tjänster varje månad.
Genom att köpa samma varor och tjänster kan man beräkna hur stora prisförändringarna på varukorgen är.
KPI ur ett historiskt perspektivÅrlig procentuell förändring
Källor: Edvinsson & Söderberg (2007) och Statistiska centralbyrån
-20
-10
0
10
20
30
40
50
KPI
Medelvärde 1790-1945: 2,1%
Medelvärde 1946-2008: 4,8%
Vad är underliggande inflation? Inflation betyder att den allmänna prisnivån
stiger: Men KPI väger samman prisökningar på olika varor.
Därför kommer prisökningar på enskilda varor, till exempel olja, medföra att KPI stiger.
Man brukar också avse en varaktig förändring i prisökningstakten när man talar om inflation:
Men KPI stiger om till exempel momsen höjs.
För att åtgärda dessa ”problem” med KPI är det därför vanligt att man rensar bort en del prisförändringar från KPI. Detta brukar kallas för underliggande inflation eller kärninflation.
Olika mått på underliggande inflation
KPIF: KPI med fast bostadsränta
Exkluderingsmått: KPIFxe KPIF där energipriserna viktats ur Andra exempel är HIKPxe och HIKPxel
Trimmade mått: Trim85 Ett mått där de undergrupper med högst respektive
lägst förändringstakt viktats ur (i detta fall 7,5% ur varje ”svans”)
Omviktade mått: Und24 Ett mått där de olika undergrupperna har fått nya
vikter, i förhållande till sina respektive standardavvikelser
Underliggande inflationÅrlig procentuell förändring
Varför KPIF?
Riksbankens inflationsmål är uttryckt i termer av KPI
KPI inkluderar en räntekostnadskomponent som består som mäter hushållens kostnader för egnahemsboende
När Riksbanken tex höjer räntan i syfte att dämpa inflationen blir den direkta effekten att KPI stiger
KPIF = KPI med fast ränta
KPIF exkluderar således effekten av ränteförändringar och används som ett kompletterande mått till KPI
Reporäntan, KPI och KPIFProcent, Årlig procentuell förändring
Reporäntan påverkar räntekostnaderna
Räntekostnaderna påverkar KPI
Analysen kompletteras därav med KPIF
Inflationsmålet
Riksbankens uppgifter
Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende
Upprätthålla ett fast
penningvärde
Penningpolitik Finansiell stabilitet
Inflationsmålet Den 15 januari 1993 annonserade Riksbanken att
penningpolitiken skulle inriktas mot att uppnå prisstabilitet:
Men när den fasta växelkursen övergavs hade kronans värde mot andra valutor försvagats (deprecierats) kraftigt samtidigt som det skett en del förändringar i indirekta skatter.
Därför angav Riksbanken att målet för penningpolitiken skulle börja gälla först från och med 1995.
Inflationsmålet är sedan dess definierat som att den årliga ökningen av KPI ska vara 2 procent.
Varför just två procent?
En för hög inflation är skadlig för ekonomin.
En låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling.
Men en alltför låg inflation är inte heller bra. Ett alltför lågt inflationsmål ökar risken för deflation, det vill
säga att den allmänna prisnivån faller. För att undvika deflation finns det därför skäl att sätta
inflationsmålet till ett positivt tal.
Att det blev just 2 procent beror på att inflationen var ungefär 2 procent när inflationsmålet introducerades. Dessutom var detta i linje med inflationsmålen i andra industriländer
Penningpolitik-
Flexibel inflationsmålspolitik
Riksbankens uppgifter
Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende
Upprätthålla ett fast
penningvärde
Penningpolitik Finansiell stabilitet
Flexibel inflationsmålspolitik i praktiken
Utan att åsidosätta inflationsmålet bör penningpolitiken även inriktas på att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktiga utvecklingsbanor.
Givet trovärdighet för långsiktig prisstabilitet kan räntan användas till att:
Stabilisera inflationen kring målet Stabilisera resursutnyttjandet, alltså produktionens och
sysselsättningens avvikelse från potential (”GAP”)
Den penningpolitiska avvägningen
Inflationen över måletArbetslösheten högre
än långsiktigt hållbar nivå
Vid varje penningpolitiskt möte gör direktionen en avvägning av vilken räntebana som ger “bäst” framtida utveckling för inflation och resursutnyttjande
Transmissions-mekanismen
Från reporäntan till “sluträntor”
Förväntningar på penningpolitik
Räntor på stats-obligationer
Räntor på bostads-obligationer m.m.
Räntor till hushåll och företag
- Ju längre löptid- och ju högre kreditriskDesto mer avviker räntorna från styrräntan (reporäntan)
Genomsnittliga räntor till hushåll och företag samt reporäntanPer cent
Anm: avser nya avtal. Sista preliminära observationen är ett snabbestimat.
Vi påverkar ekonomin med hjälp av räntan…
Reporäntehöjning (eller förväntningar om en sådan)
Lägre förväntad lönsamhet hos företag,
Lägre förmögenhetsvärden
Minskad efterfrågan
Lägre inflation
Marknadsräntorna stiger
Starkare krona
Minskadkonsumtion
Minskade investeringar
Inflationsförväntningar
Minskad export –
ökad import
Lägre importpriser
KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN
Ökat sparande
Svårare få krediter – lägre investeringar och
konsumtion
Framåtblickande
penningpolitike
Penningpolitiken verkar med fördröjning och bygger på prognoser
Penning-politiskt
beslut
MålPrisstabilitet
Indikatorer och prognoser
MedelReporStående in- och utlåning
Transmissionsmekanismen
Räntebesluten baseras på prognoser Penningpolitiken påverkar den ekonomiska
utvecklingen med viss fördröjning
Prognoser för framtida inflation, BNP och sysselsättning mm är mycket viktiga
Men kom ihåg! Allmänhetens förväntningar (prognoser) påverkar också utvecklingen i ekonomin => Riksbankens trovärdighet viktig
Riksbankens prognos för reporäntan
Prognoser baserade på oförändrad reporänta marknadens förväntningar på reporäntan (fr.o.m. okt
2005) Riksbankens egen prognos för reporäntan (fr.o.m. feb
2007)
Fördelar med en egen prognos Lättare att utvärdera och jämföra våra prognoser Resonemang och avvägningar blir tydligare Penningpolitiken blir mer effektiv – har större potential
att påverka marknadsräntorna
En prognos – inget löfte!
Prognos, inte ett löfte
Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata.
Källa: Riksbanken
Räntebeslut och kommunikation
6 penningpolitiska möten per år Presskonferens dagen efter varje möte Protokoll med namn på ledamöterna publiceras två
veckor efter mötet
Prognoser publiceras efter alla 6 mötena 3 Penningpolitiska rapporter (PPR) 3 Penningpolitiska uppföljningar (PPU)
Därutöver publiceras: Tal, Ekonomiska kommentarer, PoV-artiklar, redogörelse för penningpolitiken (RPP), mm
Sammanfattning penningpolitiken i Sverige
Lagom låg inflation – mål på 2 procent
Självständig Riksbank
Flexibel inflationsmålspolitik som försöker stabilisera både inflation och produktion/ sysselsättning (resursutnyttjande)
Öppenhet och tydlighet ger trovärdighet
top related