patienter med alkoholberoende och deras upplevelser av mötet...
Post on 24-Mar-2021
2 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Anne Uusirantanen
Specialistsjuksköterskeprogrammet, psykiatrisk vård, Institutionen för
vårdvetenskap
Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15hp, VT 2020
Avancerad nivå
Handledare: Anette Erdner
Examinator: Mats Ewertzon
Patienter med alkoholberoende och deras upplevelser av mötet
med vårdpersonal utanför beroendevården
Litteraturstudie
Patients with alcohol depedence and their experiences of the
encounter with health care professionals outside of dependence
treatment
Literature review
Sammanfattning
Bakgrund: Beroendesjukdomar i Sverige är ett växande problem och
alkoholberoendepatienter lider ofta av andra sjukdomar och konsumerar
vård inom olika specialiteter inom sjukvården. Mötet med vården präglas
med stigman som beroendesjukdomar har med sig och innebär onödig
lidande för patienten. Sjuksköterskans attityder och sätt att möta denna
patientgrupp är avgörande hur patienten upplever vårdsituationen.
Sjuksköterskan har stora möjligheter att minska vårdlidande, vilket detta
arbete fokuserar på.
Syfte: Att beskriva alkoholberoendepatienters upplevelser av mötet med
vårdpersonal utanför beroendevården och vad patienterna upplever viktigt i
det mötet
Metod: Systematisk litteraturstudie med åtta artiklar har använts, vilka
analyserades med Evans tolkande analys
Resultat: Resultatet visar tre teman som patienterna upplever i mötet med
vårdpersonalen: attityder, kommunikation och kunskaper om
beroendesjukdomar. Det mest framträdande från resultatet var att
patienterna ville bli behandlade professionellt med empatiskt
förhållningssätt som unika individer och kunna vara delaktiga i
vårdprocessen.
Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidande,
framförallt vårdlidande där vårdaren har stora möjligheter att minska och
eliminera den sortens lidande.
Nyckelord: Alkoholberoende, lidande, attityder, upplevelser
Abstract
Background: Substance use disorder alcohol is a growing problem in Sweden and an
substantial amount of patients with dependence of alcohol are often
suffering from other diseases. That means that the population that are
diagnosed with substance use disorder alcohol is consuming health care in
various way. The stigma of having this diagnos is a great problem for
patients seeking health care and that makes them feel unnecessary
suffering. Nurses attitudes and way to treat patient are crucial to how
patient experient the health care that are given to them. Nurses ability to
relieve suffering in nursing is important.
Aim: To describe alcohol dependent patient´s experience of encounter with
health care professionals outside dependency treatment and what they
appreciate important in this meeting
Method: A systematic review of literature with eight articles was used to answer
the aim. Data was analyzed with help of Evans descriptive data-analysis.
Results: Three main themes emerged in the results which patients experiences in
treatment: attitudes, communication and meaning of knowledge of
depedence. The most important was that patients wanted to be treated
professionally with empathy as individuals and being part of care process
Discussion: The results are discussed using Katie Eriksson´s theory of suffering of
care. When nurses can relieve and eliminate suffering.
Keywords: Alcohol depedence, suffering, attitudes, experience
Innehållsförteckning
1 INLEDNING .............................................................................................................................................. 1
2 BAKGRUND ............................................................................................................................................. 2
2.1. BEROENDE ..................................................................................................................................... 2
2.2 SAMSJUKLIGHET .............................................................................................................................. 3
2.3. VÅRDEN OCH DESS UPPLÄGG .......................................................................................................... 4
2.4. BEMÖTANDE, ATTITYDER OCH UPPLEVELSER .................................................................................... 5
2.5. LIDANDE OCH SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE ................................................................................ 7
2.6. PROBLEMFORMULERING .................................................................................................................. 8
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING .................................................................................................................. 9
4 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ................................................................................................................... 9
5 METOD .................................................................................................................................................. 10
5.1. URVAL ......................................................................................................................................... 10
5.2. DATAINSAMLING ........................................................................................................................... 11
5.3. DATAANALYS ................................................................................................................................ 11
6 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .................................................................................................. 12
7 RESULTAT .............................................................................................................................................. 13
7.1. ATTITYDER ................................................................................................................................... 14
7.1.1. Professionalism .................................................................................................................. 14
7.1.2. Empati ................................................................................................................................. 15
7.1.3. Respekt ............................................................................................................................... 15
7.1.4. Stigma ................................................................................................................................. 16
7.2. KOMMUNIKATION .......................................................................................................................... 17
7.2.1. Delaktighet .......................................................................................................................... 17
7.2.2. Autonomi ............................................................................................................................. 18
7.3. KUNSKAPER OM BEROENDE ........................................................................................................... 19
7.3.1. Abstinensvård ..................................................................................................................... 19
7.3.2. Behandlingsalternativ ......................................................................................................... 20
7.4. SYNTES AV RESULTATET ............................................................................................................... 20
8. DISKUSSION ........................................................................................................................................... 21
8.1. METODDISKUSSION ....................................................................................................................... 21
8.1.1. Trovärdighet ........................................................................................................................ 21
8.1.2. Överförbarhet ...................................................................................................................... 22
8.1.3. Pålitlighet ............................................................................................................................ 22
8.1.4. Bekräftelsebarhet ................................................................................................................ 22
8.2. RESULTATDISKUSSION .................................................................................................................. 23
8.2.1. Kränkning av patientens värdighet ..................................................................................... 23
8.2.2. Fördömelse ......................................................................................................................... 24
8.2.3. Maktutövning....................................................................................................................... 25
8.2.4. Utebliven vård ..................................................................................................................... 25
8.3. KLINISKA IMPLIKATIONER ............................................................................................................... 26
8.4. FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ............................................................................................. 27
8.5. SLUTSATS .................................................................................................................................... 27
REFERENSFÖRTECKNING ...................................................................................................................... 28
BILAGA 1. SÖKMATRIS ............................................................................................................................ 33
BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT ................................................. 35
BILAGA 3. MALL FÖR KVALITETSGRANSKNING AV STUDIER MED KVALITATIV FORSKNINGSMETODIK –
PATIENTUPPLEVELSER .................................................................................................................................... 38
1 (39)
1 Inledning
Under mina yrkesverksamma år som sjuksköterska både inom beroendevården och psykiatriska
vården samt somatiska vården har jag träffat många patienter med beroendesjukdom, som har
upplevt mycket skuld och skam över sin sjukdom och upplevt att dom har fått stämpel som
”missbrukare” på sig oavsett vad dom söker vård för. Har nu arbetat i 11 år inom
beroendevården både inom slutenvård och öppenvård. Som sjuksköterska är det är utmaning
att möta och vårda människor med komplexa vårdbehov.
Beroendecentrum Stockholm har en värdegrund: ”Se människan, inte bara missbruket”.
Detta är också en mening, som har hört flera patienter säga, men då som en önskan.
Som sjuksköterska kommer man med all sannolikhet att möta människor med
beroendeproblematik oavsett var man arbetar. Enligt min erfarenhet är att patienterna kanske
först söker sig till primärvården för till exempel högt blodtryck eller halsbränna för skammen
är för påträngande att söka vård inom specialistvård för beroendevården. Patienten med
beroendeproblematik lider ofta även av psykisk ohälsa och denna samsjuklighet är en utmaning
för vårdpersonalen att förstå vad den psykiska ohälsan bottnar i och skilja symtom från
beroendeproblematiken. Eller så råkar patienter för olyckor i påverkat tillstånd och kommer då
till akutmottagningar. Antingen får patienterna inte ens frågan om sina alkoholvanor eller
bemöts de dåligt på grund av sina beroendeproblem. För att vi ska kunna erbjuda professionell
och bra vård, måste vi kunna hantera även den här patientgruppen med respekt och förståelse.
Jag anser att det är viktigt att belysa beroendepatienternas upplevelser inom allmänna
vården då patientgruppen är utsatt i dagens samhälle. Då det inte finns i dagsläget en
inriktning inom sjuksköterskeutbildning till beroende så lämnar det ett stort eget ansvar till
den praktiserande sjuksköterskan att ta del av den kunskapen själv då denna patientgrupp
finns på alla vårdspecialiteter.
Med tanke på allas lika värde i samhället, så kan detta dock upplevas som att en
patientgrupp skulle behöva särbehandlas, men jag betonar att så är inte fallet utan att det inte
ska handla om olika behandling utan att alla patientgrupper oavsett diagnos har rätt till
respektfull och professionell vård.
Jag har även märkt under mina yrkesverksamma år inom vården att det finns mycket
fördomar och okunskap kring beroendepatienter, vilket lätt skapar ingredienser till ett dåligt
bemötande. Beroendesjukdomar är väl forskade och det finns mycket information och kunskap
att tillgå. Det har skrivits en del om vårdpersonalens attityder och bemötande med
beroendepatienter, men jag är mest intresserad av patienternas upplevelser av vården.
2 (39)
2 Bakgrund
2.1. Beroende
I Sverige anses beroendeproblematiken vara ett stort och växande problem. Den vanligast
använda potentiella missbrukssubstansen är alkohol och står för de största negativa
konsekvenser i form av sjukdom och skador relaterade till konsumtion av psykoaktiva
substanser samt dödlighet. En statlig översyn av missbruks- och beroendevården i Sverige
genomfördes under 2009 - 2011, den så kallade Missbruksutredningen. Uppskattningen var att
omkring 780 000 personer över 18 år har ett missbruk eller beroende av alkohol, varav 330 000
har ett beroende. Baserat på antalet personer som har vårdats i sluten vård eller specialiserad
öppen vård med alkoholdiagnos, har cirka 80 000 personer ett tungt alkoholmissbruk.
(Socialstyrelsen, 2019)
Alkoholkonsumtionen i världen skattas till cirka 6 liter/år per person. Skattningen i
Sverige är cirka 9 liter/år per person och i Europa är skattningen cirka 11 liter/år per person.
Alkoholkonsumtionen och alkoholproblemen är snedfördelad i befolkningen och det uppskattas
vara cirka 10 % av befolkningen som står för mer än hälften av alkoholkonsumtionen i Sverige.
Den svenska Lundbystudien har angett en prevalens av alkoholproblem om cirka 10 % bland
vuxna män, varav beroende ansågs föreligga i minst ca 66 % av fallen (Heilig, 2019).
Andréasson (2011) skriver att många med alkoholberoende uppfattar sig inte som
missbrukare och nås således inte av vården. Alkoholproblem kan förbli dolda länge då det
förknippas med social marginalisering, kriminalitet och psykiska avvikelser. Många med
alkoholberoende anser att specialistvården inom beroende är till personer med svåra
alkoholproblem och känner sig inte hemma inom specialistvården då dom inte uppfattar sina
egna problem vara så stora.
Konsumtion som kommer leda fram till fysiska, psykiska eller sociala komplikationer
kallas för riskbruk. Majoriteten som söker vård för alkoholrelaterade hälsoproblem är
riskbrukare. Konsumtionen räknas i standardglas, som innehåller 12 g alkohol, vilket innebär
till exempel ett glas vin på 15 cl, en flaska starköl på 33 cl eller 4 cl starksprit. För män är
gränsen till riskbruk på 14 standardglas per vecka och för kvinnor 9 standardglas i veckan.
Som riskbruk ses också konsumtion av 5 standardglas för män och 4 för kvinnor vid ett och
samma tillfälle (Eriksson, 2018).
3 (39)
Det finns en kvalitativ skillnad mellan begreppen missbruk och beroende, där
beroende har med kroppslig tillvänjning att göra och är således en allvarligare diagnos.
Beroendet är mera permanent medan missbruket kan variera i intensitet och frekvens. Ett
missbruk kan leda till beroende. (Johansson & Wirbing, 2017). I DSM-5 (2015) slår man
samman begreppen beroende och missbruk under diagnosen substansbrukssyndrom oavsett
vilken substans det handlar om. I DSM-4 krävdes ett av fyra kriterier (upprepad användning
som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet;
upprepad användning i riskfyllda situationer; upprepade kontakter med rättväsendet till följd
av missbruket eller fortsatt användning trots återkommande problem) uppfyllda för att klassas
som missbruk, och för beroende krävs tre av sju kriterier (behov av allt större dos för att
uppnå ruseffekt; abstinensbesvär när bruket upphör; intag av större mängd eller intag under
längre tid än vad som ansågs; varaktig önskan eller misslyckade försök att minska intaget;
betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket; viktiga
sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas eller fortsatt användning trots
kroppsliga eller psykiska skador) uppfyllda under en tolvmånadersperiod. Nu i DSM-5 om 2–
3 av nedanstående kriterier är uppfyllda klassas svårighetsgraden av substansbrukssyndrom
som mild, 4–5 måttlig, om mer än 5 kriterier uppfylls är allvarlighetsgraden svår. Kriterierna
är 1) tolerans, endera behov av påtagligt ökad mängd för att nå effekt eller minskad effekt vid
fortgående bruk, 2) karaktäristiska abstinenssymtom eller fortgående bruk för att hindra
sådana, 3) drogen används i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs-prioriteras,
kontrollförlust, 4) önskan eller misslyckade försök att minska intaget, 5) betydande del av
livet går åt att skaffa, konsumera eller återhämta sig från bruket, 6) viktiga sociala aktiviteter
påverkas/försummas, 7) bruket fortgår trots vetskap om skadeeffekterna, 8) upprepat
substansbruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på
arbetet, i skolan eller hemmet, 9) upprepat bruk i situationer där det medför betydande risker
för fysisk skada, exempelvis rattfylla, 10) sug/begär efter substansen samt 11) fortsatt bruk
trots återkommande problem av social natur på grund av drogeffekterna.
2.2 Samsjuklighet
När en person uppfyller diagnostiska kriterier för flera sjukdomar beskrivs det som
samsjuklighet. Personer med beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa
(Socialstyrelsen, 2019).
Personer som söker vård för missbruk eller beroende, uppskattas mellan 30 och 50
procent har också prevalens för psykisk sjukdom. Bland som söker vård för psykisk ohälsa har
4 (39)
mellan 20 och 30 procent samtidigt missbruk eller beroende. Personer som söker vård för
missbruk eller beroende har samtidigt medicinska kroniska sjukdomar eller riskfaktorer
uppskattas till mellan 30 och 70 procent. Mellan 5 och 10 procent av dom som söker somatisk
vård har samtidigt missbruk eller beroende. Andelen varierar kraftigt mellan olika delar av den
somatiska vården. (SOU 2011:35)
Människor med skadligt alkoholbruk har mycket hälsoproblem och besöker
akutmottagningar ofta i hela världen (Clarke, Gonzalez, Pereira, Boyce-Gaudreau, Waldman
& Demczuk, 2015). Det finns uppskattningar från 6% till 45 % där patienterna är under
alkoholens påverkan eller är alkoholmissbrukare.
Alkoholberoendepatienter använder akutmottagningar ofta då de har skadats under alkoholens
påverkan eller har alkoholrelaterade skador (Holzer, Minder, Rosset, Schaetti, Battegay,
Mueller & Zimmerli, 2013).
Författaren Eriksson (2018) anser att personer söker för kroppsliga tillstånd där bör
alkoholkonsumtionen efterfrågas. Dessa är högt blodtryck, oklar arytmi, reflux problematik,
reproduktionsutredning, hudbesvär som psoriasis, gikt, leverpåverkan, upprepade infektioner
och fallskador. Psykiska åkommor nämns som sömnbesvär, ångest, minnesutredning,
nedstämdhet och trötthet. Andra tecken som Socialstyrelsen (2007) nämner är tillstånd som
olycksfall, hjärtarytmi, bukspottkörtelinflammation, mag- och tarmbesvär, leversjukdomar och
olika cancerformer som kan vara tecken på alkoholberoende inom kroppssjukvården. Inom
psykiatrin nämns depressioner, upprepat självskadebeteende och ångest som eventuella tecken
på att utreda patientens alkoholvanor.
I en studie av Jerdén, Dalton, Johansson, Sorensen, Jenkins och Weinehall (2018), där
man jämförde patienters upplevelser och förväntningar av primärvården i livsstilsrådgivning i
Sverige och i USA, visade sig att alla kvinnor som deltog i Sverige ville prata om sina
alkoholvanor i primärvården och även fjärdedel av männen. Vården har svårigheter att möta
kvinnornas önskan om att diskutera alkoholvanorna.
2.3. Vården och dess upplägg
Organiseringen av beroendevården ser olika ut i Sverige, ibland som specialiserad
beroendevård inom psykiatrin eller som egen beroendeklinik, eller att beroendevården ingår i
öppen psykiatrisk vård med abstinensvården som bedrivs av privata vårdgivare. Som till
exempel har Stockholm en egen klinik för beroendesjukdomar, Beroendecentrum Stockholm,
men till exempel i Gävleborg tillhör beroendevården psykiatrin och där i dagsläget finns
5 (39)
öppenvårdsmottagningar och slutenvård för abstinensvård drivs av privata vårdgivare i länet.
Beroendevården har dessutom två huvudmän, regionerna och kommunerna (SOU 2011:35).
I dagens lagstiftning finns utrymme för kommuner och regioner att tolka sina
respektive uppdrag. Traditionellt har kommunerna och socialtjänsten särskilt ansvar för
behandlings- och stödinsatser för beroendevård. Regionernas ansvar har tolkats som
medicinsk behandling. Detta tolkningsutrymme har resulterat i olika resultat i landet, i allra
flesta fall råder någon sorts delad ansvar (SOU, 2011).
En studie av Backman, Blomqvist, Lagerlund, Carlsson-Holm och Adami (2008)
visar att det är symtomen, tidigare sjukhusvistelser och aktuella symtom som gör största
skillnaden mellan patienter som söker sig till primärvården eller till akutsjukvården. Inom
primärvården var vanligast att söka för andningsbesvär, infektioner och allergier men det
vanligaste inom akutsjukvården var matsmältningsproblem, besvär med muskel och skelett
eller trauma. De som sökte sig till primärvården hade oftast haft besvären en längre tid än
dom som sökte sig till akutsjukvården.
I en studie från Finland av Huhtakangas, Nordstrom, Keinanen-Kiukaanniemi,
Taanila och Tiirinki (2019) kommer det fram till att det viktigt att patienterna som söker vård
ofta får den vården och bedömningen de söker vård för och att bedömningen sker i samråd
med flera professioner. Det är också viktigt att förstå patientgruppens behov för att kunna få
en helhetsbild av patienternas vårdbehov.
2.4. Bemötande, attityder och upplevelser
Inom psykiatrisk vård riktar sig omvårdnad till en persons upplevelse av hälsa och livskvalitet
oavsett sjukdom.
Med hälso- och sjukvård avses i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, åtgärder
för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet med hälso- och
sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges
med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.
(Socialstyrelsen, 2019, s.16)
Holm (2009) skriver om att det är viktigt med samarbete med vårdpersonalen när man
är sjuk och rädd eller nedgången av drogmissbruk. Det är då viktigt att personalen visar närvaro
och intresse för patienten. Alla har en rättighet att bli behandlad med respekt och det kan man
förmedla genom att patienten har ett absolut och icke-graderbar värde som människa.
Respekten påverkar vår självbild och när dom negativa tecknen blir framträdande till exempel
6 (39)
genom respektlös bemötande, kan det dra igång olika psykiska försvar, vilket försvårar
samarbete.
Olyckligt formade rutiner, som till exempel göra vissa kontroller vid vissa klockslag
istället för att följa symtomen och dåligt bemötande från vårdpersonal kan skapa lidande, som
påverkar ens självkänsla. Med hjälp av en professionell vårdare kan man känna välbefinnande
trots sjukdom. (Dahlberg & Segesten, 2010)
I en studie där olika psykiatriska diagnoser jämfördes med varandra betraktades
alkoholberoende patienter oftare som att det är själva ansvariga och skyldiga till sitt mående,
till skillnad mot depressiva besvär och schizofreni. Människor vill inte söka vård för sina
alkoholproblem för dom är rädda att bi stämplade som alkoholister och förlora sin status.
(Schomerus, Lucht, Holzinger, Matschinger, Carta & Angermeyer, 2011).
I en studie av Lilja och Hellzén (2008) beskriver patienter som vårdas inom psykiatrisk
slutenvård att de föredrar att vara sedda som normala människor och inte vara kritiserade efter
diagnoser de har. Diagnoser kan vara hänvisande till behandling, men sedan kan de upplevas
som stämplar, som inte försvinner. Patienterna ville bli bemötta med respekt.
Enligt Merrill, Rhodes, Deyo, Marlatt och Bradley (2002) undviker flertal av patienter
med drogproblem att uppsöka sjukvården därför att dem blir bemötta med förutfattade
meningar. Det framkom i deras studie om samspel mellan drogberoende deras läkare att på
grund av missbruk, var patienterna rädda att få sämre omvårdnad än andra patienter. Många
patienter kunde även känna av läkarens rädsla av att bli lurad eller manipulerad och undrade
om det påverkade behandlingen. Läkarna fokuserade primärt i bekanta, akuta och medicinska
problem och undvek osäkrare bedömningsområden som beroendeproblem eller som kunde vara
kopplade till det. Även subtila ledtrådar till läkarens nedlåtande eller fientliga attityder blev
förstorade för patienter.
Chang och Yang (2012) gjorde en studie i Taiwan med sjuksköterskor med olika
specialistbakgrunder och vad som påverkade deras attityder mot patienter med
beroendeproblematik. Resultatet visade att det krävdes mer än sjuksköterskans grundutbildning
för att påverka sjuksköterskors attityd mot patientgruppen med missbruk- och
beroendeproblematik, inställningen påverkades bland annat av långsamma tillfrisknandet och
höga antalet återfall. Oftast hade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård den mest positiva
inställningen till patienter med beroendeproblematik och de sjuksköterskor som hade erfarenhet
eller vidareutbildningar inom beroendevården hade mer positiv attityd mot denna patientgrupp.
Samma resultat visades även i en australiensisk och i en engelsk studie (Combes & Wratten,
2007; Lovi & Barr, 2009). Sjuksköterskorna upplevde också att det märktes på attityderna från
7 (39)
personal från andra specialiteter att de fick för lite kunskaper och förberedelse om beroendevård
och psykiatrisk vård under sin sjuksköterskeutbildning.
Thurang (2012) har i sin avhandling skrivit om hur män och kvinnor upplever vårdandet
med alkoholberoende. Det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor, men patient –
vårdrelationen betonas som betydelsefull av både män och kvinnor. När männen var aktiva i
vårdandet och kvinnorna såg vårdandet mer som vila och omhändertagande, Den visade sig öka
välbefinnandet, lindra lidandet och befrämja hälsoprocessen.
2.5. Lidande och sjuksköterskans bemötande
Vårdaren behöver finnas till för patienten, bjuda in och ta emot patienten i en vårdande
gemenskap, som har möjlighet att kunna utvecklas till en vårdande relation för att kunna lindra
patientens lidande och göra det uthärdligt. Då kan möjligheter skapas för patienten att berätta
om sitt eget lidande och på så sätt bli delaktig i sitt eget vårdande.
För en vårdare inom psykiatriska vården innebär det en stor utmaning att stödja
patienten att utveckla livsförståelsen i relation till det liv man lever. Sökandet efter mening i
lidandet på ett sådant vis att det blir uthärdligt blir uttryck av det etiska kravet och om detta inte
möts, uppstår vårdlidande. Patienten kan få sin värdighet som människa bekräftat och att
personen upplever sig sedd som människa om vårdaren kan möta patienten i sökandet efter
mening. (Rehnsfeldt, 2011).
Att utforma omvårdnad efter patientens behov är en viktig uppgift för en sjuksköterska
inom psykiatrisk vård. Att hjälpa patienten att hantera känslor av meningslöshet, stärka känslan
av att ha kontroll över sitt liv och att utveckla strategier att hantera sjukdomen och dess
konsekvenser samt att formulera rimliga livsmål och ge stöd att uppnå egen utveckling kan vara
insatser inom psykiatrisk omvårdnad. Varje sjuksköterska har ett moraliskt ansvar för sina
beslut utifrån omvårdnadens etiska dimension. Viktiga uppgifter är att aktivt motverka
fördomar, diskriminering och utanförskap. (PRF & SSF, 2014)
Som sjuksköterska ska man bidra till att lindra patientens lidande och öka
välbefinnande. Då även bemötandet kan ha effekter på patientens upplevda tillstånd och
tillfrisknande, så är det viktigt att man bemöter alla patienter med respekt och förståelse.
Meningsfullt möte med vårdaren beskrevs som att det medförde förtroende, säkerhet
och trygghet och att vårdaren kunde vara någon att lita på i en osäker situation. Detta framkom
i en studie där patienter och närstående berättade om meningsfulla möten i vården. (Gustafsson,
Snellma & Gustafsson, 2013).
8 (39)
När vårdaren förstår patientens lidande och således skapar förutsättningar till en bra
kommunikation i vårdsituationen, kan vårdaren också lindra lidande (Rehnstedt & Eriksson,
2004). Rehnstedt (2005) skriver i sin artikel om relevansen av etiken för att förstå livet i
omvårdnad att om vårdaren tycker att patientens liv inte är värd att leva utifrån olika syn på
livet, så kan vårdaren till och med orsaka lidande.
Dahlberg (2002) har beskrivit mer om fenomenet vårdlidande i sin studie. Hon skriver
om bemötandets betydelse för patientens upplevelse av att vara delaktig i sin hälsoprocess.
Patienterna beskriver även situationer där dom inte alltid förstått vad som hände i vården eller
var som var meningen med vården. Patienten upplever också att vården var ofta inriktat på att
följa rutiner och scheman istället för att vara inriktat på patientens behov.
I en studie om patienters upplevelser av missnöje med sjukhusvård av Eriksson och
Svedlund (2007) framkommer det att patienter upplever att det är viktigt att bli betrodd och
sedd för att ha känsla av att vara bekräftat. Ibland kunde patienterna uppleva att informationen
var på ett sätt som var svår att förstå. Att olika kliniker eller vårdenheter hänvisar till varandra
upplevdes också som att ingen ville ta ansvar av vården.
2.6. Problemformulering
Alkoholberoende är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och i världen. Med beroendesjukdom
följer även somatiska hälsotillstånd som patienterna behöver söka vård för. För de andra
sjukdomstillstånden söker patienter vård bland annat inom primärvården och akutsjukvården.
Alkoholberoende patienternas upplevelse av bemötandet kan ha stor betydelse i tillfrisknande
och forskning visar att patienter med beroendeproblem känner sig illabemötta med negativa
attityder eller blir inte tagna på allvar för de ohälsotillstånd som de söker för. Det finns många
studier kring samsjukligheten med alkoholberoende och andra sjukdomar men det finns få
studier som beskriver denna patientgrupp erfarenheter av vården utanför beroendevården, fast
de behöver söka vård för andra sjukdomstillstånd än beroende.
Hur kan vårdpersonalen som arbetar inom somatiska vården uppmärksamma
patienter med alkoholberoende och deras upplevelser av vården och bemötandet och vad kan
göras för att lindra patienters lidande och skapa förutsättningar till tillfrisknande?
Det har framkommit i olika studier att omvårdnadspersonalen i somatisk vård har för
lite kunskaper om beroende och att detta kan påverka då deras attityder mot
beroendepatienter. Upplever patienter också detta och på vilket sätt?
9 (39)
3 Syfte och frågeställning
Syftet är att beskriva alkoholberoendepatienternas upplevelser i mötet med vårdpersonal när
patienter söker för andra besvär än beroendeproblematik samt vad är det patienterna anser
vara viktigt i det mötet.
4 Teoretisk utgångspunkt
Som teoretisk utgångspunkt användes Katie Erikssons beskrivning av lidande. Denna
teoretiska utgångspunkt valdes för att beskriva situationer inom vården och om patienter
upplever att vårdpersonalens bemötande kan antingen lindra lidande eller påverka negativt.
Katie Eriksson (1994; 2018) delar in lidandet i vården till livslidande, sjukdomslidande och
vårdlidande. Livslidande är det som upplevs i relation till det egna livet, att leva och att inte
leva, insikten om den absoluta enskildheten och därmed ensamheten (Eriksson, 2018, s. 384).
Sjukdomslidande är det som upplevs i relation till sjukdom och behandling. Vårdlidande är
det som upplevs i relation till vårdsituationen. I detta arbete kommer fokus vara på
vårdlidande där bemötandet i vården har en stor betydelse.
Lidande som patienten upplever som en följd av vård och behandling, eller av brister
och/eller ofullkomligheter hos dessa kallas för vårdlidande. Om denna uppmärksammas, har
vårdaren stora möjligheter att eliminera denna typ av lidande. Vårdaren ska därför reflektera
över om patienten upplever vårdlidande och över sin egen roll i detta. Symtom och problem
som sjukdomen medför kan förvärras vid felaktig eller utebliven vård. (Wiklund, 2003).
Enligt Eriksson (2018) finns det många olika former av vårdlidande, och varje
människa upplever det på sitt sätt om dom utsätts för ett lidande förorsakat av vård eller
utebliven vård. Vårdlidandet kan sammanfattas i följande övergripande kategorier: kränkning
av patientens värdighet; fördömelse och straff; maktutövning samt utebliven vård (Eriksson,
2018, s. 388).
Den vanligast förekommande formen av vårdlidande är kränkning av patientens
värdighet och hennes värde som människa, och alla övriga former kan egentligen föras
tillbaka till denna. Att frånta patienten möjligheten att helt och fullt vara människa är att
kränka patientens värdighet. Därmed minskar man även hennes möjligheter att använda sina
innersta hälsoresursser. Att ge varje patient individuell vård är att bekräfta människans
värdighet. Man måste våga vara olika inför patienternas olikheter men ändå i alla situationer
bekräftas vars och ens allra innersta värdighet för att bekräfta människans värdighet
(Eriksson, 2018).
10 (39)
Uppfattningen om att det är vårdarens uppgift att avgöra vad som är rätt eller fel med
tanke på patienten är grunden till fördömelsen. Vårdaren kan bedöma vad som under vissa
förutsättningar vore bäst för patienten, men patienten måste alltid kunna själv välja.
Fördömelse och straff hör ofta samman. Att inte ge karitativ vård eller att nonchalera
patienten är ett sätt att straffa (Eriksson, 2018).
Det finns både direkt och indirekt maktutövning. Att inte ta patienten på allvar är ett
sätt att utöva makt. Att patienten tvingas att utföra handlingar som de egentligen inte orkar
med, fråntar samtidigt patienten rätten att vara patient, kan vara ett sätt att utöva makt inom
vården. Uttryck till detta kan vara då vårdarna vill hålla fast vid rådande rutiner och har svårt
att gå med i patientens tankevärld (Eriksson, 2018).
Bristande förmåga att se och bedöma vad patienten behöver kan leda till utebliven
vård. Utebliven vård kan vara allt från små mindre förseelser och slarv till direkt medveten
vanvård. Utebliven vård innebär alltid en kränkning av människans värdighet och är även ett
sätt att utöva makt över en maktlös (Eriksson, 2018).
Denna teoretiska bakgrund ska tillämpas i resultatdiskussionen.
5 Metod
Författaren har valt att göra en systematisk litteraturstudie för att kunna på ett systematiskt
sätt granska redan befintlig forskning.
Enligt Polit och Beck (2017) lämpar sig litteraturstudien väl när man vill få en
överblick av redan befintlig forskning för att komma fram till förslag till vidare studier.
Ledande i litteraturstudier är att ha en frågeställning, genomför en plan att samla information,
analyserar detta och tolkar informationen. För att studien ska vara bra ska den vara
omfattande, grundlig och aktuell samt gjort på ett systematiskt sätt och inte vara partiskt.
Som analys av studien valdes Evans (2002) tolkande dataanalys. Syftet är att beskriva
vad som är redan forskat och göra ett försök till en ny tolkning av materialet.
5.1. Urval
Sökorden formas för att sedan göra en sökning på databaser Cinahl Complete, PsycINFO och
PubMed. Dessa databaser valdes som bedömdes ha sitt fokusområde på omvårdnad.
Bibliotekarie från Ersta Sköndal Bräcke Högskola guidade författaren med olika
kombinationer av sökord och diskussion om det var mest meningsfullt att använda ämnesord
eller fritext med sökningar. Några preliminära sökningar gjordes med några centrala begrepp
11 (39)
för att sedan kunna smala av sökningar till relevant data. Sökorden som användes var
”alcohol”, ”alcoholism”, ”alcohol abuse”, ”alcohol-related disorders”, ”alcohol abuse”, ”binge
drinking”, ”patient satisfaction”, ”patient experience”, ”stigma”, ”client satisfaction” och
”qualitative studies”. Olika strategier användes och olika kombinationer av sökord. Vissa
artiklar kom upp i flera sökningar och väljs till analys från den första sökningen de kom upp.
Inklusionskriterier var att artiklar ska vara peer-reviewed, kvalitativa studier då
frågeställningen är kvalitativ och Evans (2002) metod vänder sig till kvalitativa studier, ska
vara skriven på svenska, på finska eller på engelska och publicerade mellan åren 2009 - 2020.
Exklusionskriterier var att artiklar inte ska vara skriven på något annat språk än engelska,
svenska eller finska. Artiklar ska inte vara äldre än från år 2009. Artiklar skulle inte heller
handla om människor som behandlades för sitt beroende och hur de upplevde vården inom
specialistvården för beroende.
5.2. Datainsamling
Sökningar gjordes i tre olika sökmotorer med olika sökordskombinationer. I sökmotorn
Cinahl gjordes sex sökningar och från alla sökningar genererades tillsammans 41 lästa
abstracts och 34 lästa artiklar, vilket redovisas i Matris 1 (se bilaga 1). Två sökningar gjordes
även i sökmotorn PsycInfo och där lästes sex abstracts och artiklar, men inget valdes till
studien. En sökning gjordes även i Pubmed och där lästes sex abstracts och artiklar, men inget
valdes till studien. En vald artikel förekom i två olika sökningar och valdes ut av den som den
kom fram först. Artiklar redovisas i Matris 2 (se bilaga 2).
Några artiklar valdes bort då de handlade om patienternas upplevelser av
beroendevården eller personalens upplevelser.
De åtta artiklarna som var kvar granskades enligt SBU´s mall för kvalitetsgranskning
av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser (se bilaga 3). Alla åtta
artiklar bedömdes hålla medelhög till hög kvalitet i granskning och kunde därför inkluderas
till studien.
5.3. Dataanalys
Evans (2002) har fyra steg i sin modell; att samla data från befintlig forskning, identifiera
nyckelfynden, relatera teman mellan studier och slutligen beskriva fenomenet. Enligt Evans
(2002) mall ska det som är redan skrivet om ämnet i olika studier beskrivas och sedan försöka
göra en ny tolkning av materialet.
12 (39)
Enligt Evans (2002) modell är det viktigt att under första fasen vara noga med att
begränsa sökningar enligt inklusion och exklusion kriterier och sedan söker i olika databaser
med samma kriterier.
I andra fasen läses materialet flera gånger och bildar en helhetsbild av artiklarna samt
samlar detaljer från alla artiklar. Sedan samlas fynden och låter data visa vägen för fortsatt
analys.
I tredje fasen relateras teman mellan studier. Först identifieras teman, granskar
nyckelfynden och identifierar återkommande teman samt jämför skillnader och likheter.
Sedan jämförs teman, grupperar nyckelfynden och kategoriserar i likheter nyckelfraser som
har förklara temat. Sedan identifieras subteman, granskar teman och identifierar likheter och
olikheter och förfinar. Sist granskas och tolkas teman och subteman. Det är viktigt att varje
subtema innehåller samma sak, alltså har hög grad av intern homogenitet och att varje
subtema är sinsemellan olika och beskriver olika saker och att de inte är snarlika, alltså har
hög grad av extern homogenitet.
I fjärde fasen beskrivs fenomenet. Texten skrivs till varje tema och reflekterar och
relaterar tillbaka till studien samt använder exempel från originalkällor. Enligt Evans (2002)
görs en syntetisering av underlaget, en sammanfattning av resultatet.
6 Forskningsetiska överväganden
Även litteraturstudier kräver forskningsetiska ställningstagande, där etiken kritiskt granskas i
de olika studierna. I detta är det viktigt att medverkan till studier ska vara frivilligt och
deltagarna ska kunna ta del av studiens syfte, upplägg och metoder. Undersökningen ska vara
motiverad. Miljön och metoder i studien ska vara så säkra som möjligt och följa aktuell
lagstiftning samt skydda deltagarnas integritet. Deltagarnas medverkan sker på lika villkor
och alla ska behandlas rättvist (Kristensson, 2014). Författaren till denna studie har själv
granskat resultatartiklar enligt SBU´s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ
forskningsmetodik. I en litteraturstudie är det viktigt att inte förvränga resultat från artiklar
som väljs till studien.
Det är också viktigt att forskare arbetar i enlighet med etiska standarder i alla faser av
forskningsprocessen (Denscombe, 2018). Författaren har i denna studie följt Evans (2002)
modell för data-analys och beskrivit processen i metoddelen.
Litteraturstudien ska vara transparent, så att läsaren kan förstå och följa
tillvägagångssättet. På vilket sätt och vem kommer studien att påverka och hur kan ny
13 (39)
kunskap användas. Detta är möjligt när författaren kan beskriva sin process i arbetet och att
den är lätt att följa.
Författaren måste reflektera över hur dennes livserfarenhet, yrkeserfarenhet och
kunskap om det som ska studeras då dessa kan indirekt påverka studieresultat.
Tidigare erfarenheter och kunskap från vårdvetenskapliga teorier formar den
förförståelsen som skapas hos vårdarna. Individen måste reflektera och förstå sin egen
förförståelse för att det inte ska påverka vården eller arbeten med studier (Dahlberg, Segesten,
Nyström, Susered & Fagerberg, 2003). Författaren till denna studie har haft stor nytta av
handledning under arbetets gång för att inte låta sin egen förförståelse påverka resultatet.
Lexikon användes under arbetets gång då engelska inte är författarens modersmål och
för att försäkra sig om att översättningar blir rätt. Då finskan är författarens modersmål
bedöms den kunna inkluderas.
Då valda artiklar var peer-reviewed, alltså att en oberoende granskare har granskat
artiklarna, kan det ses som en forskningsetisk aspekt av tillförlitlighet.
7 Resultat
Syftet med studien var att beskriva hur patienterna upplever mötet med vårdpersonalen.
Resultatet redovisas från åtta artiklar från Finland, Sverige, Australia, USA och
Danmark. Studier var intervjuer av patienter. Tre studier var telefonintervjuer efter
vårdtillfället, två intervjuade patienter i slutet av vårdtillfället, en intervjuade patienter efter
vårdtillfället i fysisk träff, en använde både telefonintervjuer och intervjuer med träff, en
använde semistrukturerade frågor i fokusgrupper. Kort beskrivning av resultatartiklar finns i
Matris 2 (se bilaga 2).
Författaren har identifierat tre olika teman i artiklar och åtta subteman kopplade till
hur patienterna upplevde mötet med vårdpersonalen i olika vårdsituationer. Teman var
attityder, kommunikation och kunskaper om beroende. Dessa tydliggörs i tabellen nedan.
Tabell 1: Tema och subtema
Attityder Kommunikation Kunskaper om beroende
Professionalism
Empati
Respekt
Stigma
Delaktighet
Autonomi
Abstinensvård
Behandlingsalternativ
14 (39)
7.1. Attityder
Patienterna betonade vikten av professionalism, empati, respekt och stigma som avgörande
saker till att skapa en bra allians till vårdgivaren. I Clark, Jones, Reed, Hodapp, Douglas, Van
Pelt, Burnham och Moss (2017) studie definierades alliansen som tillit, kommunikation och
ömsesidigt samarbete. Alliansen avgjorde sedan hur patienterna upplevde vården, om
patienter hade positiva eller negativa erfarenheter av vårdsituationen.
7.1.1. Professionalism
Ofta beskrev patienten bemötandet som professionellt när det var en positiv upplevelse av
bemötandet. Professionalism var ofta kopplat till känslan av att vara förstått och
omhändertagen och att personalen hade lugnande effekt på patienten. (Ferguson, Savic,
McCann, Emond, Sandral, Smith, Roberts, Bosley& Lubman, 2018). Det som inte
uppfattades professionellt var negativa upplevelser av vårdsituationer, som utebliven vård
eller obekväm interaktion med vårdpersonal.
Patienterna uppskattade ett professionellt samtal om deras alkoholvanor kopplade till
hälsorisker (Clark et al, 2017).
Det fanns även situationer där patienterna upplevde att vårdaren visade sig inte vara
bekväm att prata om alkoholbruk eller att den diskussionen inte var prioriterad. Men också att
när patienten kände sig trygg med vårdaren så var de bekvämt att prata om alkohol (Cucciare,
Lewis, Hoggatt, Bean-Mayberry, Timko, Durazo, Jamison & Frayne, 2016).
Patienterna kände sig trygga när de kände en äkta närvaro av personalen
(Morkenborg et al. 2019). Att personalen visade intresse för patientens beskrivningar om
helhetsmående och lidande.
När ambulanspersonalen fick patienten känna sig bekväm och lugn i vårdsituationen
upplevdes det också som professionellt (Fergusson et al, 2019). Patienterna avsåg
ambulanspersonalens upplevda kompetens och den givna vården som parametrar för
professionalism. Brist på professionalism kan upprätthålla och skapa självstigma.
Studien (Vandermause & Wood, 2009) visade att kvinnorna lider och att vårdgivarna har en
stor möjlighet att antingen lindra lidande eller öka den genom sitt bemötande och attityder i
vårdmötet. Ibland koncentrerades vårdsituationer mest på diagnoser och undersökningar och
då kan helhetsbilden av hälsotillståndet gå förlorat.
15 (39)
Patienterna uppskattade även att vara övervakade enligt rutiner då de ibland märkte
att personalen var stressade. Stressad omgivning kunde påverka även patienters till den
upplevda vården (Morkenborg et al, 2019).
7.1.2. Empati
Att bli behandlad vänligt och medkännande. Vara uppmärksam på patientens behov och visa
att man bryr sig om patienten. Då patienters tidigare erfarenheter av vården påverkade deras
beslut om att öppna sig om sina beroendeproblem även vid denna vårdtillfället, så var det
viktigt att vårdaren visade empati (Cucciare et al. 2016).
Patienterna var mer nöjda med vården när de upplevde sig vara respekterade,
betrodda och att vårdgivaren visade empati till dem (Velez, Nicolaidis, Korthuis & Englander,
2016).
Empati och medkänsla var starkt kopplade till professionellt förhållningssätt. Ibland
hade patienterna svårt att släppa in ambulanspersonal till sin lägenhet och då behövde
personalen genom att visa empati skapa vårdallians för att kunna sedan träffa patienten i
dennes hem. Ibland kunde patienter uppleva att vårdaren inte prioriterade psykisk ohälsa och
när patienter fick vänta länge på hjälp än vid vissa somatiska åkommor och att patienterna
kände sig som mindre viktiga för åtgärder (Fergusson et al, 2019).
I Vandermause och Wood (2009) kom det fram att patienterna kunde komma ihåg
små empatiska gester som avgörande i vårdmötet till det positiva och att patienterna kommer
ihåg det länge, då patienterna inte är alltid vana vid empatiskt bemötande.
Koivunen, Harju, Hakala, Hänti & Välimäki (2014) har också kommit fram till sin
studie att empatiskt förhållningssätt är viktigt för patienter samt att vårdpersonalen tar det på
allvar som patienten berättar trots berusat tillstånd.
7.1.3. Respekt
Patienterna uppskattade att bli bemötta som personer och inte som missbrukare (Koivunen et
al., 2014; Velez et al., 2016). Att vårdpersonalen visade respekt i kontakt med patienten och
tog sig tid att lyssna på var patienten hade att säga (Cucciare et al. 2016). Att vara icke-
dömande i sin bemötande, att personalen inte gjorde skillnad på patienterna beroende på vilka
besvär de sökte vård för.
16 (39)
Dömande kommentarer om patienters hälsotillstånd jämfört med andra somatiska
hälsotillstånd, som kunde anses vara viktigare än patientens tillstånd ökade patienters skam
(Fergusson et al, 2019).
Patienterna upplevde att det var positivt att även deras psykiska mående betraktades
under vårdperioden (Koivunen et al, 2014).
Patienterna uppskattade utrymme att själva ta upp alkoholfrågor i sin egen takt och att
personalen visade respekt och utrymme för patientens egen berättelse (Cucciare et al., 2016).
Positiv relation till vårdgivare underlättade också att skapa en miljö att känna sig trygg med
att prata om alkoholproblem.
Patienter uppskattade också att vårdaren kunde ha lugnande effekt på situationen om
till exempel polisen var med och vårdaren märkte att patienten kunde bli provocerad i en
sådan situation och visa respekt åt alla inblandade (Fergusson et al, 2019)
7.1.4. Stigma
Patienterna beskrev upplevda stigman som barriär att söka vård för sina alkoholproblem.
Patienterna upplevde att det var viktigt att dölja sina alkoholproblem för omgivningen och
kunna hålla sin status. Att behöva söka hjälp för sitt alkoholproblem upplevdes som tecken på
misslyckande. Den stereotypiska bilden av en alkoholist är någon som har förlorat allt
relaterad till alkoholen stämmer inte överens med verkligheten där endast liten del är socialt
berövade. Denna förvränga bilden av beroende är dock ett hinder att söka vård och behandling
för sitt beroende (Wallhed, Bakshi & Andréasson, 2014).
Kvinnorna uppfattade mycket stigma och skam för att söka vård för deras
beroendeproblemakt och väntade ofta länge och tills symtomen var allvarliga innan de sökte
vård (Vandermause & Wood, 2009)
Några patienter upplevde sig stigmatiserade när de besökte somatiska sjukhuset och
uppfattningar om att vårdaren såg beroendet som ett moraliskt misslyckande (Velez et al
2016). Icke-dömande attityd påverkade även patientens engagemang till behandlingen.
Patienterna hade svårt att prata om sina alkoholproblem och de skämdes eller upplevde
dömande bemötande av vårdgivaren (Cucciare et al, 2016). Patienterna var även mån om att
behålla sin status och relationer i samband med att de öppnade sig om sina alkoholproblem.
Patienterna kunna känna att beroendeproblematik ibland uppfattades som mindre
legitim orsak att engagera ambulanstjänster (Fergusson et al, 2019).
17 (39)
Patienterna kunde uppleva att oavsett vilken besvär de än sökte vård för så tog
beroendeproblematiken över och de kanske inte fick den bedömningen eller vården de sökte
för (Vandermause & Wood, 2009).
I vissa vårdsammanhang hade kvinnorna känt sig dåligt behandlande, tystade med
vårdgivarens nedvärderande kommentarer eller ivägskickade från vårdenheten (Vandermause
& Wood, 2009).
7.2. Kommunikation
Tydlig kommunikation, som tillåter patienten var delaktig i sin vård upplevdes som en
tillitshöjande faktor i vårdsammanhang. Att personalen förklarade vårdförloppet för patienten
och de åtgärder som vidtogs.
Patienterna upplevde att det var viktigt hur personalen tilltalade de, språket som
användes och vilka kommentarer sagts under vårdtillfället för att avgöra om
kommunikationen var bra (Fergusson et al, 2018). Positiv kommunikation beskrevs som icke-
bedömande, jämnlikt och att patienterna kände sig lugna och omhändertagna. Bedömande
kommentarer och tystnad kunde leda till skamkänslor hos patienter.
7.2.1. Delaktighet
Patienterna betonade att det var viktigt att kunna ha valmöjligheter och vara delaktig gällande
sin vård och inte känna sig tvingade till en viss sorts behandlingsmodell (Velez et al, 2016).
Patienterna uppskattade att vårdgivaren berättade vad som hände under vårdförloppet
och känslan av att vara delaktig i sin vård bekräftades genom en bra kommunikation då
patienterna kände sig lyssnade av vårdgivaren. I överrapportering kunde patienten beskriva att
de önskade bli sedda och inte känna sig som om de inte var i samma rum (Fergusson et al,
2018). God kommunikation kan ju också ses som terapeutisk teknik för att hjälpa patienters
behandling.
När kommunikationen var upplevd negativ kunde det handla om att patienter fick
lugnande mediciner utan att veta vad de fick och patienter kunde uppleva det då som att tysta
ner de med mediciner istället för att prata (Fergusson et al, 2019).
Patienterna upplevde diskussionerna med vårdpersonalen som positiva och behövliga
och att prata om alkoholvanor var nyttigt och tänkvärt (Koivunen et al, 2014). Några patienter
upplevde dock att omgivningen på vårdenheten var för öppen för att diskutera alkoholfrågor
utan att mista integritet.
18 (39)
Patienterna upplevde det också jobbigt, när de behövde berätta hela situationen om
igen till en ny vårdgivare och de upplevde att vårdpersonalens kommunikation sinsemellan
var bristfällig (Fergusson et. al 2016).
Vid överrapporteringssituationer kunde patienten uppleva att personalen pratade med
varandra som om patienten inte var där själv. Även tonläge vid rapporteringen upplevdes som
viktig i kommunikation (Ferguson et al., 2018).
Patienterna uppskattade att det var vårdpersonalen som öppnade diskussionen om
alkoholvanor (Koivunen et al, 2014). Några patienter upplevde att de inte hade fått tillräckligt
med information om sitt tillstånd eller att alkohol inte hade diskuterats alls med patienten.
Patienterna kunde känna att den delen av vården som styrdes av rutiner och kontroller
kunde skapa en känsla av att vara ensam och inte kunna kommunicera med vårdaren kring sitt
mående på det sättet som kändes behövlig. Samtidigt gjorde kontroller patienter påminda om
sin kropp och kunna koncentrera sig på sin återhämtning (Morkenborg et al, 2019).
7.2.2. Autonomi
Patienterna kunde uppfatta att de hade små möjligheter att påverka sina beslut då vårdens
regler begränsade patienterna att kunna gå obegränsad och röka under vårdtiden samt att alla
patientens mediciner inte var tillgängliga (Koivunen et al, 2014).
Patienterna ville känna att de kunde påverka vårdvalet själva och inte känna sig
tvingade till någon vårdform. Patienterna vill gärna diskutera och få information om fortsatt
vård, men motivationen tycks bli svagare om patienterna får känslan av att vårdgivaren
bestämmer för patienten vad är bäst för patienten och att patienten inte får bestämma själv vad
som känns bäst för denne (Velez et al. 2016).
Patienterna var även villiga diskutera sina alkoholvanor med en vårdgivare oavsett
hur motiverade till förändring de än var. Det förutsatte också att patienterna kunde känna att
de själva kunde bestämma om fortsättningen gällande ändrade alkoholvanor eller att söka sig
till vården för att få hjälp med att ändra vanorna (Clark et al., 2017). Detta kom fram även i
Cucciare et al (2016) studie om att patienterna ville själva ta alkoholproblem upp på tal.
Fergusson et al (2018) skrev i sin studie om patientens känsla av att dels vara delaktig
i vårdprocessen, men att de hade själv möjlighet att bestämma i vilken grad de var delaktiga i
vårdprocessen.
19 (39)
7.3. Kunskaper om beroende
Det kom fram i flera artiklar att patienterna uppskattade personalens kunskaper om beroende
vid vårdsituationer (Morkenborg et al., 2019; Koivunen et al 2014).
Patienterna uppskattade vårdgivarens kunskaper inom beroende i vårdsituationer. Att
vårdaren hade kunskaper om abstinensvård, gjorde att patienterna kände sig trygga inom
vården. Att personalen visade sig vara intresserade av att prata om alkoholproblem och inte
vara rädda att ställa svåra frågor om det upplevdes viktigt av patienter (Cucciare et al, 2016).
Patienterna upplevde att det var betydelsefullt att vårdpersonalen var specialiserade
för att vårda påverkade för att kommunikationen skulle fungera bra (Koivunen et al, 2014).
Faktorer som påverkade patienters förtroende för vårdpersonal var personalens erfarenhet av
att behandla beroende, expertkunskap samt stödjande attityd (Wallhed et al, 2014).
Vissa patienter upplevde att läkarna inte har undersökt patienternas alkoholvanor vid
insättning av nya mediciner (Cucciare et al, 2016).
Patienterna upplevde att det var viktigt för vårdmötet att personalen var icke-
bedömande och hade förståelse för beroendeproblematiken (Velez et. al, 2016).
Patienterna har ofta redan kännedom om hälsorisker kopplade till sina alkoholvanor
och uppskattar personalens hänsyn till deras hälsotillstånd och egna kunskaper och att
personalen sedan kan hänvisa patienter till vidare vård (Clark et al, 2017).
7.3.1. Abstinensvård
Vårdpersonalen beskrevs som uppmärksam och noga vid vårdsituationer där vitalparametrar
följdes noga och patientens abstinensutveckling behandlades och patienterna kunde känna sig
säkra om omhändertagna i den vårdsituationen (Morkenborg et al. 2019).
Kunskaper om att hantera och behandla abstinens upplevdes viktiga i
vårdsammanhang och obehandlad abstinens orsakade lidande och att patienterna valde att
lämna vårdinrättningen då vården inte upplevdes som adekvat (Velez et al, 2016).
Patienterna betonade att icke dömande bemötande underlättade för patienterna att
stanna kvar inom vården och inte lämna vårdinrättning mot medicinsk inrådan och
underlättade patientens engagemang i behandlingen (Velez et al, 2016).
Fergusson et al (2018) beskrev också patienternas upplevelser om att inte få veta
vilken medicin de får för sina symtom.
20 (39)
Koivunen et al (2014) skrev i sin studie om vikten av att vårdpersonalen kunde
abstinensvård för att skapa förutsättningar till bra kommunikation, samarbete och att
patienterna fick veta tillräckligt om sitt tillstånd och behandling.
7.3.2. Behandlingsalternativ
Vissa patienter hade en uppfattning att all behandling handlade om total avhållsamhet från
alkoholen och hade därför svårt att söka vård och behandling för sina problem (Wallhed et al,
2014). Attraktiva behandlingsmetoder var lätt tillgängliga, hög grad av autonomi och att man
kunde ha sin vardag ostörd. Vissa patienter upplevde att det var lägre tröskel att söka sig till
primärvården med sina besvär, trots bristen på specialistkunskaper inom beroende inom
vårdpersonalen.
Patienterna saknade också bättre överföring till vården utanför akutsjukvården, då
upplevelsen kunde vara att patienterna behandlades bara för sin akuta åkomma och skrevs
sedan ut utan att hjälpa till med att söka sig till fortsatt vård angående sin
beroendeproblematik (Velez et al, 2016)
Patienterna upplevde att det var viktigt i diskussionen om alkoholvanorna med
vårdgivaren att denne var kunnig inom området (Koivunen et al, 2014)
Patienterna uppskattade även att få individuellt stöd för sina beroendeproblem, då ett
enda behandlingsalternativ inte passar för alla (Velez et. al, 2016).
Vissa patienter upplevde brist på tillgänglig behandling, långa väntetider, svårt att
välja mellan olika behandlingar, eller finansiella hinder (Clark et al, 2017).
7.4. Syntes av resultatet
I resultatet i denna studie beskrivs hur patienten upplever mötet med vårdpersonalen.
Patienterna vill bli bemötta med respekt oavsett diagnos och patienterna vill vara delaktiga i
sin vård i den mån det är möjligt. Patienterna uppskattar även vårdpersonalens kunskaper om
beroendesjukdomen för att öka känslan av professionalism i mötet med vårdpersonalen.
Patienterna förväntar sig professionellt och empatisk bemötande av personalen.
Kommunikations betydelse är viktigt både i hur vårdpersonalen tilltalar patienter med också
att patienterna känner sig delaktiga i vårdsituationen med en relevant information till
patienterna.
21 (39)
8. Diskussion
Inledningsvis diskuteras metoden som valdes till detta arbete och svårigheter som uppstått
under tiden. Sedan diskuteras resultaten utifrån den valda teoretiska utgångspunkten samt
ytterligare litteratur.
8.1. Metoddiskussion
Enligt Polit och Beck (2017) kan trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftelsebarhet
följas för att bedöma kvaliteten i studien.
Metoden för denna studie var litteraturstudie och syftet var att beskriva patienters
upplevelser av vården när de söker för andra besvär än för sina beroendeproblem och vad
patienterna anser vara viktigt i mötet med vårdpersonalen.
Då studien skulle beskriva patienters upplevelser, inkluderades enbart kvalitativa
studier.
8.1.1. Trovärdighet
Trovärdighet beskriver hur datamaterialet insamlats, tolkats och om studiens syfte visas (Polit
och Beck, 2017). När författaren hade formulerat syftet gjordes en systematisk
litteratursökning i tre olika databaser. Sökningen resulterade i ganska få artiklar som
uppfyllde inklusionskriterier och detta kan ses som en bidragande faktor till en svaghet i
studien. Denna svaghet kan också tolkas som att det finns en viss kunskapslucka inom det
valda området. De databaser som artiklarna söktes i ansågs av författaren vara relevanta för
syftet då de är omfattande och inriktade till omvårdnad, detta enigt med Polit och Beck
(2017). Valda artiklar förekom i olika databaser, vilket kan tolkas som att dom använda
sökorden var korrekta då artiklar förekom flera gånger i olika databaser.
Författaren har valt Evans (2002) metod att använda eftersom den handlar om att
tolka redan befintlig forskning och göra en ny beskrivning av materialet. För att följa den
valda metoden har det underlättat för författaren att aktivt arbeta med sin egen förförståelse.
Dock kan förförståelsen inte uteslutas helt, en annan författare med en annan
arbetslivserfarenhet eller annat intresse för ämnet hade kanske valt andra artiklar eller tolkat
de annorlunda.
Genom att redovisa teman och subteman har författaren gjort det tydligare för läsaren
och framhävt transparens.
22 (39)
8.1.2. Överförbarhet
Begreppet överförbarhet beskriver hur resultatet kan tillämpas i andra sammanhang eller
generaliseras (Polit och Beck, 2017). Studier som valdes till resultatet kommer från olika
länder. Vården kan se olika ut i olika länder, men då denna studie skulle handla om
upplevelser istället för själva vården, så såg författaren inte det som ett hinder att artiklar kom
från flera länder.
Den valda patientgruppen är vanligt förekommande inom alla vårdgrenar kan
resultatet överföras även andra delar av vården än primärvård och akutsjukvård.
8.1.3. Pålitlighet
Alla artiklar som valdes till resultatet var peer-reviewed, som innebär att artiklarna var
granskade av ett oberoende granskare (Polit och Beck, 2017).
För att öka pålitligheten hade författaren stöd från en bibliotekarie, för att kunna sätta
ihop relevanta sökord på rätt sätt och på det sättet få bra sökresultat.
Genom att redovisa teman och subteman har författaren eftersträvat tydlighet och
transparens för läsaren. Likaså tydliggörs matriser för sökningar och artiklar som valdes till
resultatet.
Författaren har även varit noga med översättning från engelska texter och använt
lexikon som hjälpmedel för att minska risken för feltolkningar av originaltexter, detta i
enlighet med Polit och Beck (2017). En artikel var på finska, vilket är författarens modersmål,
och det kan anses som styrka att kunna översätta utan lexikon.
8.1.4. Bekräftelsebarhet
Enligt Polit och Beck (2017) är det viktigt att flera personer än bara författaren bedömer
arbetet för att kunna redovisa resultatet så objektivt som möjligt.
Studien ska vara så opartisk eller neutral som möjligt. Pålitligheten kan ökas genom
att reflektera över sin egen förförståelse så att det inte ska påverka resultatet (Polit & Beck,
2017). Svaghet i studien kan vara att författaren har skrivit själv, det kan riskera att
författarens egen förförståelse eller erfarenhet kan prägla tolkningen av resultatet då man inte
aktivt diskuterar med en medförfattare om fynden i artiklarna. För att undvika detta, följdes
den valda metoden noga samt behålla nyfikenheten till det som valda artiklarna hade som
resultat. Handledningen har varit viktig del under arbetets gång med att arbeta med sin egen
förförståelse och låta andra studenter läsa arbetet också och få återkoppling till sitt arbete.
23 (39)
8.2. Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen kommer att diskuteras utifrån forskning, huvudfyndet i resultatet och
Eriksson (1994) som teoretisk utgångspunkt om lidandet samt knyta an detta till bakgrunden.
Syftet var att beskriva patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen då de
söker för andra besvär än för deras beroendeproblematik.
Resultatet visar tre huvudteman; attityder, kommunikation och kunskap om beroende.
Kunskap om beroende anses vara viktigt även utanför beroendevården för att patienterna kan
råka ut för olyckor och komma till akutmottagningar påverkade av alkohol och eventuellt
utveckla abstinens på vårdenheten och patienterna uppskattar då att vårdpersonalen kan
behandla det också på ett bra sätt.
I Eriksson (1994) teori om vårdlidandet är kränkning av patientens värdighet och
hennes värde som människa ett centralt begrepp. Resultatet diskuteras kring de fyra delar av
vårdlidande, vilka är kräkning av patientens värdighet, fördömelse, maktutövning och
utebliven vård.
8.2.1. Kränkning av patientens värdighet
I denna studie framkommer det att patienterna kände mycket skam för sin
beroendeproblematik och var tveksamma att söka vård för andra åkommor än för missbruk
också för att bli behandlade som missbrukare. Patienterna uppskattade att de behandlades med
respekt och oavsett deras bakgrund. Att behandlas som en helhet med utifrån det somatiska
och det psykiska tillståndet upplevdes bra. Eriksson (1994) skriver om vikten av att behandla
varje patient som en individ och bekräfta dennes värdighet samt acceptera patienternas
olikheter. Patienterna uppskattade att personalen var närvarande och tog sig tid att prata med
patienterna och att patienterna kände sig omhändertagna (Fergusson et al, 2018; Morkenborg
et al 2019). I Velez et al studie (2016) visade även att patienterna var mer nöjda med vården
när de kände sig respekterade och bemötta med empati. Detta stöds även av Arnman och
Rehnsfeldt (2007) om att patienterna bemöts som individer och inte som deras diagnoser.
Författaren har förstått under sina år i kliniskt arbete med alkoholberoendepatienter
att patienterna känner sig ofta trygga och bekräftade inom beroendevården då skammen över
sin sjukdom präglar patienternas kontakter med övrig sjukvård.
Detta resultat stöds även av en studie av Neale, Parkman, Day och Drummond (2017)
om vikten av att patienterna som sökte ofta akutmottagningar i alkoholrelaterade skador
24 (39)
behandlas som individer med olika bakgrunder och problem och att förhållningssätt är
empatisk och personkoncentrerad.
Som Schomerus et al (2011) skriver i sin studie, så kan alkoholberoendepatienter
riskera bli diskriminerade inom vården på grund av stigman kring sjukdomen.
I en studie av Sleeper och Bochain (2013) kommer det också fram hur patienterna har
upplevt att stigman, som beroendesjudomen har kan påverka vårdpersonalens attityder mot
de. I samma studie beskrivs även de positiva erfarenheter av mötet med personalen och att
patienterna kände sig omhändertagna när personalen lyssnade på de, gav uppmärksamhet,
tillgodosåg behoven, var respektfulla och empatiska.
Författaren har reflekterat över hur ökad kunskap kan påverka grundläggande
människosynen och öka förståelsen för beroendepatienter. I Sleeper och Bochain (2013)
studie bekräftas att kunskapsbrist kan bidra till negativa attityder.
Som Wiklund, Lindström och Lindholm (2006) skriver i sin artikel om att skam kan
ge olika uttryck och att det är viktigt för sjuksköterskan att förstå detta annars finns risken att
sjuksköterskan kränker patientens värdighet och orsakar lidande istället för att lindra lidandet.
8.2.2. Fördömelse
Patienterna vill också vara delaktiga i sin vård och behandling. Att vårdarna tog sig tid att
lyssna på patienter. Eriksson (1994) menar att vårdaren kan under vissa förutsättningar
bedöma vad som är bäst för patienten, men att patienten måste vara delaktig.
I denna studies resultat visas att patienterna vill gärna vara delaktiga i sin vård och
veta vad som händer i vårdprocessen och varför (Fergusson et al 2018; Morkenborg et al
2019).
Patienterna uppskattade även att den behandlande personalen hade en viss kunskap och
förståelse för beroendesjukdomen, för att kunna göra en adekvat bedömning även av andra
sjukdomstillstånd (Velez et al 2016; Morkenborg et al 2019).
Författaren har märkt i sitt arbete med alkoholberoendepatienter att det är viktigt att
utgå från patienters egna målsättningar och sedan stödja patienter i vården med sin
professionella kunskap.
Arnman och Rehnsfeldt (2007) skriver också om sjuksköterskans roll att erbjuda vård
och se hela människan och även vara villig att se det lilla extra för att den givna vården ska
vara så bra som möjligt.
I Dahlbergs (2002) studie kommer det också tydligt fram hur viktigt bemötande är i
patientens känsla av att vara delaktig i sin vårdsituation.
25 (39)
8.2.3. Maktutövning
Eriksson (1994) menar att utöva makt är att inte ta patientens tankar och beskrivningar på
allvar. I denna studie framkom att patienterna uppskattade personalens professionalism
genom att de kände sig förstådda och omhändertagna. I en studie av Stott och Priest (2017)
framkom det att vissa patienter upplevde personalens attityder som bestraffande på grund av
patienters alkoholbruk. Detta stödjer resultatet författaren har också kommit fram till i
resultatet (Fergusson et al 2019; Cucciare et al 2016).
Författaren har reflekterat över om maktutövning kan ledas till att personalen strikt
följer rutiner på enheten och genom det kan lättare glömma bort helhetsbilden.
I en studie av Kagan (2008) kom det tydligt fram att det har stor betydelse för hälsan
och livskvalitet om patienterna känner sig lyssnade.
I Chang och Yang (2012) studie framkommer det att kunskap om beroendesjudomar
hade en inverkan på personalens attityder till beroendepatienter och i denna studie kommer
det också tydligt fram att patienterna uppskattade personalens kunskaper om
beroendesjukdomen för att patienterna skulle uppfatta mötet som professionellt (Koivunen et
al 2014 & Velez et al 2016).
8.2.4. Utebliven vård
Eriksson (1994) beskriver hur bristande förmåga att se och bedöma vad patienten behöver kan
leda till utebliven vård.
Fredriksson och Lindström (2002) skriver om patienternas berättelser om lidande att
skam kommer från att ingen ser eller bekräftar deras lidande. I en studie av Tam, Leong, Zwar
och Hespe (2015) hade vårdarens sätt att prata med patienten stor betydelse så att patienten
kände sig redo att prata om sina alkoholproblem.
I en studie av Chorlton, Smith och Jones (2014) kommer det fram också att vissa
patienter hade svårt att öppna upp sig till personalen då rädslan av att bli avvisad enligt
tidigare erfarenheter av vården eller när patienterna tolkade personalens beteende som
bedömande. Det var viktigt för patienterna att bli bemött med empati och känna sig förstådd
och på det sättet skapa en bra vårdrelation till personalen.
Alkoholberoendepatienter kan råka ut för olyckor i berusat tillstånd och då utveckla
abstinens under vårdtiden. Patienterna uppskattade då att vårdpersonalen kunde observera och
behandla även deras abstinensbesvär och ge känslan av trygghet. Hos alkoholberoende
26 (39)
patienter är det vanligt att de även har somatiska sjukdomar och således söker de sig ofta till
akutmottagningar för sina åkommor enligt studien av Parkman, Neale, Day och Drummond
(2017).
I Vandermause och Wood (2009) studie visade att personalen fokuserade på
patienternas beroendeproblematik och de symtom som patienten sökte för kom i skymundan
och vården uteblev.
Författarens upplevelse från att vårda patienterna med alkoholberoende är att
patienterna blir ofta hänvisade tillbaka till beroendevården med sina åkommor och att dom
flesta symtomen förklaras med alkoholberoende. Önskvärt vore att förbättra samarbete mellan
vårdgivarna så att patienterna skulle få den vården som den behöver av dom mest kompetenta
inom sina specialområden.
Koskinen och Lindström (2014) skriver i sin artikel om vikten av att lyssna på
patienten och visa empati och stanna kvar vid patientens sida för att lindra lidande.
Dyson (2007) skriver i sin studie om att alkoholberoendepatienter är medvetna om
sina problem, men är rädda för att vara öppna med det för andra människors reaktioner.
Patienternas negativa erfarenheter av vården indikerar för kunskapslyft inom personalgruppen
för att öka förståelsen för sjukdomen.
8.3. Kliniska implikationer
Författarens förhoppning var att beskriva och skapa förståelse kring
alkoholberoendepatienters upplevelser av vården.
Det är viktigt för sjuksköterskan att även ha förståelse för patientens situation för att
kunna ge professionell vård. Arbetet kan också användas som diskussionsunderlag för
studiecirkel eller vid handledningstillfällen.
Då det finns kunskapsluckor inom vården gällande beroendesjukdomar, så vore det
bra med kurser och grunder i beroendesjukdomar även inom andra specialiteter inom vården.
Läkarna har fått en specialitet inom beroendemedicin då man redan är i grunden psykiatriker,
samma specialistinriktning vore värdefull även för omvårdnadspersonalen.
Författaren ser det viktigt att lyfta kunskap om beroendesjukdomen och genom ökad
kunskap öka förståelsen för sjukdomen och minska stigman kring det samt ändra patienternas
upplevelser av vården till det bättre.
27 (39)
8.4. Förslag till fortsatt forskning
Det var tydligt att detta ämne är inte mycket forskat på. Det finns studier på
beroendepatienternas upplevelser av beroendevården och det finns studier av vårdpersonalens
upplevelser av att vårda personer med beroendesjukdomar, men inte om hur denna
patientgrupp upplever övrig sjukvård.
För att öka förståelsen för hur personer med alkoholberoende möts inom vården
behövs mer forskning på området. Det vore intressant att göra intervjustudier med patienter
med beroendediagnoser, som får berätta om deras upplevelser av vården utanför
beroendevården och vad upplever patienterna är viktigt i mötet med vården.
8.5. Slutsats
I denna studie framkom det hur patienterna upplever mötet med vården och vad patienterna
upplever är viktigt att mötet ska kunna bli bra. Det framkom både positiva och negativa
upplevelser. Professionellt möte med personalen beskrevs med positiva erfarenheter som
empatiskt förhållningssätt, att som patient vara delaktig i vårdsituationen och bli vårdat som
individ oavsett åkomma. Negativa erfarenheter med dåligt bemötandet och känsla av stigma
kan hindra patienter från att söka vård.
Alkoholberoendepatienter möts i den allmänna vården i stor utsträckning och därför
är det viktigt att det sker ett kunskapslyft om sjukdomen samt hur patienterna upplever
vården. Denna studie visar att det inte finns mycket forskning från patientperspektiv av denna
patientgrupp och upplevelser av vården utanför beroendevården.
Alkoholberoende patienterna förtjänar lika bra vård och behandling som vem som
helst som söker vård och behandling. Ingen är sin diagnos eller sjukdom, individer har
sjukdomar.
28 (39)
Referensförteckning
Artiklarna märkta med * är med i resultatet
Andréasson, S. (2011). Behandling av alkoholberoende: dags att icke-specialister tar över.
Läkartidningen nr 45/2011, ss. 2296-2299
Arman, M, & Rehnsfeldt, A. (2007). The “little extra” that alleviates suffering. Nursing
Ethics, 14(3), 372-386
Backman, A-S., Blomqvist, P., Lagerlund, M., Carlsson-Holm, E.& Adami, J. (2008).
Characteristics of non-urgent patients. Cross sectional study of emergency department and
primary care patients. Scandinavian Journal of Primary Health Care 26: 181-187
Chang, Y-P., & Yang, M.S. (2012). Nurses attitudes toward Client With Substanse Use
Problems. Perspective in psychiatric care, 49, 94-102.
Chorlton, E., Smith, I. & Jones, S.A. (2015). Understanding how people who use illicit drugs
and akcohol experience relationships with psychiatric inpatient staff. Social Psychiatry &
Psychiatric Epidemiology, 50(1), 51-58
*Clark, B.J., Jones, J., Reed, K.D., Hodapp, R., Douglas, I.S., Van Pelt, D., Burnham, E.L.&
Moss, M. (2016) The experience of patients with alcohol misuse after surviving a critical
illness, a qualitative study. Annals of the American thoracic society, 14(7): 1154-1161
Clarke, D.E., Gonzales, M., Pereira, A., Boyce-Gaudreau, K., Waldman, C. & Demczuk, L.
(2015). The impact of knowledge on attitudes of emergency department staff towards
patients with substance related presentations: a quantitative systematic review protocol.
JBI Database of Systematic Reviews & Implementation Reports, 13(10), 133-145
Combes, L., & Wratten, A. (2007). The lived experience of community mental health nurses
working with people who have dual diagnosis: A phenomenological study. Journal of
Psychiatric and Mental Health Nursing, 14, 382–392.
*Cucciare, M.A., Lewis, E.T., Hoggatt, K.J., Bean-Mayberry, B., Timko, C., Durazo, E.M.,
Jamison, A.L.& Frayne, S.M. (2016). Factors affecting women´s disclosure of alcohol
misuse in primary care: a qualitative study with U.S. military veterans. Women´s Health
issues 26(2), 232-239
Dahlberg, K. (2002). Vårdlidande – det onödiga lidandet. Vård i Norden, 22(63), 4-8
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010) Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur
och Kultur
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Susered, B-O.& Fagerberg, I. (2003) Att förstå
vårdvetenskap. Studentlitteratur AB. Lund
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur. Lund
29 (39)
Dyson J. (2007). Experiences of alcohol dependence: a qualitative study. The journal of
family health care, 17(6), 211–214.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Liber. Stockholm
Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap. Liber. Stockholm
Eriksson, T. (2018). Beroendemedicinsk handbok. Ett beslutsstöd vid utredning och
behandling. Vulkan. Riga
Eriksson, U.& Svedlund, M. (2007). Struggling for confirmation – patients´ experiences of
dissatisfaction with hospital care. Journal of Clinical Nursing, 16, 438-446
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of
processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2): 22-26
*Fergusson, N., Savic, M., McCann, T.V., Emond, K., Sandral, E., Smith, K., Roberts, L.,
Bosley, E.& Lubman, D.I. (2019) “I was worried if I don´t have a broken leg they might
not take it seriously”: Experiences of men accessing ambulance services for mental health
and/or alcohol and other drug problems. Health expectations; 22: 565-574
Fredriksson, L. & Lindström, U.Å. (2002). Caring conversations – psychiatric patients’
narratives about suffering. Journal of Advanced Nursing, 40(4), 396-404
Gustafsson, L. Snellma, I. & Gustafsson, C. (2013). The meaningful encounter: patient and
next-of-kin stories about their experience of meaningful encounters in health-care. Nursing
Inquiry, 20(4), 363-371
Heilig, M. (2019). Beroendetillstånd. Mekanismer, diagnostik och behandling.
Studentlitteratur AB, Lund
Holm, U. (2009) Det räcker inte att vara snäll: om empati och professionellt förhållningssätt
inom människovårdande yrken. Natur och kultur. Stockholm
Holzer, B.M., Minder, C.E., Rosset, N., Schaetti, G., Battegay, E., Mueller, S. & Zimmerli, L.
(2013). Patient characteristics and patterns of intoxication: one-time and repeated use of
emergency ambulance services. Journal of Studies on Alcohol & Drugs, 74(3), 484-489
Huhtakangas, M., Nordstrom, T., Keinanen-Kiukaanniemi, S., Taanila, A. & Tiirinki, H.
(2019). Characterstics of middle-aged frequent attenders and their use of helthcare
professionals´ services within public primary, occupational and private healthcare: a
population-based cohort study in northern Finland. International Journal of Caring
Sciences, 12(1), 178-187
Jerdén, L., Dalton, J., Johansson, H., Sorensen, J., Jenkins, P. & Weinehall, L. (2018).
Lifestyle counseling in primary care in the United States and Sweden: a comparison of
patients’ expectations and experiences. Global Health Action, 11(1)
Johansson, K.& Wirbing, P. (2017). Riskbruk och missbruk. Natur och Kultur, Stockholm
30 (39)
Kagan, P.N. (2008). Feeling listened to: a lived experience of humanbecoming. Nursing
Science Quarterly, 21(1), 59-67
*Koivunen, M., Harju, S., Hakala, T., Hänti, J.& Välimäki, M. (2014). An intoxicated patient
in the emergency department – does the patient get good care and treatment? Hoitotiede 26
(4), 275-286
Koskinen, C. A.-L. & Lindström, U.Å. (2015). An envisioning about the caring in listening.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(3), 548-554
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur. Stockholm
Lilja, L. & Hellzén, O. (2008). Former patients’ experience of psychiatric care: a qualitative
investigation. International Journal of Mental Health Nursing, 17(4), 279-286
Lovi, R., & Barr, J. (2009). Stigma reported by nurses. Contemporary Nurse, 33,2: 166–178.
Merill, O., Rhodes, A., Deyo, A.& Marlatt, A. (2002). Mutual mistrust in the medical care of
drug users. Journal of general internal medicine, vol. 17(5), 327-33
MINI-D 5 : diagnostiska kriterier enligt DSM-5 (2015)
*Morkenborg, B., H., Lisby, M.& Norlyk, A. (2019). Scheduled care – as a way of caring: a
phenomenological study of being cared for when suffering from alcohol use disorders.
Journal of clinical nursing; 28: 1174-1182
Neale, J., Parkman, T., Day, E. & Drummond, C. (2017). Sociodemographic characteristics
and stereotyping of people who frequently attend accident and emergency departments for
alcohol-related reasons: Qualitative study. Drugs: Education, Prevention & Policy, 24(1),
67-74
Parkman, T., Neale, J., Day, E. & Drummond, C. (2017). Qualitative exploration of why
people repeatedly attend emergency departments for alcohol-related reasons. BMC Health
Services Research, 17, 1-9
Polit, D.F. & Beck C.T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for
nursing practice. (10.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer
Psykiatriska riksföreningen – PRF & Svensk sjuksköterskeförening – SSF (2014).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen
med inriktning mot psykiatrisk vård
Rehnsfeldt, A. (2005). The relavance of the ethics of understanding of life in nursing.
International Journal for Human Caring, 9(4), 39-44
Rehnsfeldt, A. (2011). Livsförståelse som utgångspunkt för patientens perspektiv. I Wiklund
Gustin, L. (Red.): Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. Studentlitteratur.
Polen
31 (39)
Rehnsfeldt, A. & Eriksson, K. (2004). The progression of suffering implies alleviated
suffering. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(3), 264-272
SBU. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik
– patientupplevelser. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – en handbok. Bilaga
5.
Schomerus, G., Lucht, M., Holzinger, A., Matschinger, H., Carta, M. & Angermeyer, M.
(2011). The stigma of alcohol dependence compared with other mental disorders: A review
of population studies. Alcohol and alcoholism, 46(2), 105-112
SFS (2017:30) Hälso- och sjukvårdslagen
Sleeper, J.A., & Bochain, S.S. (2013). Stigmatization by nurses as perceived by substance
abuse patients: A phenomenological study. Journal of Nursing Education and Practice,
3(7), 92-98
Socialstyrelsen. (2007) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Vägledning för
socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och
beroendeproblem
Socialstyrelsen. (2019) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende,
Stöd för styrning och ledning
Socialstyrelsen (2019) Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och
beroendeproblematik, 2019-11-6481
SOU 2011:35 Bättre insatser till missbruk och beroende: individen, kunskapen och ansvaret.
Missbruksutredningens analys. Elanders Sverige AB. Stockholm
Stott, A. & Priest, H. (2018). Narratives of recovery in people with coexisting mental health
and alcohol misuse difficulties. Advances in Dual Diagnosis, 11(1), 16-29
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Tam, C.W.M., Leong, L., Zwar, N. & Hespe, C. (2015). Alcohol enquiry by GPs –
Understanding patients’ perspectives: A qualitative study. Australian Family Physician,
44(11), 833-838
Thurang, A. (2012). Vardagslivet och vårdandet för kvinnor och män med alkoholberoende.
En studie om alkoholberoende kvinnors och mäns levda erfarenhet av att leva med och
vårdas för alkoholberoende. Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i
vårdvetenskap vid Instutionen för vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet
*Vandermause, R.& Wood, M. (2009). See my suffering: Women with alcohol use disorders
and their primary care experiences. Issues in mental health nursing, 30(12), 728-735
32 (39)
*Velez, C., Nicolaidis, C., Korthuls, T.& Englander, H. (2016). ”It´s been an experience, a
life learning experience”: A qualitative study of hospitalized patients with substance use
disorders. Journal of General Internal Medicine, 32(3), 296-303.
*Wallhed Finn, S., Bakshi, A.-S. & Andréasson, S. (2014). Alcohol Consumption,
Depedence, and Treatment Barriers: Perceptions Among Nontreatment Seekers with
Alcohol Depedence. Substance Use & Misuse, 49(6), 762-769)
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Kultur och Natur. Stockholm
Wiklund, L., Lindström, UÅ & Lindholm, L. (2006). Suffering in addiction – a struggle with
life. Theoria Journal of Nursing Theory, 15(2), 7-16
33 (39)
Bilaga 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa
abstrakt
Antal lästa
artiklar
Valda artiklar till
resultat, se bilaga 2.
Cinahl
AB alcohol
AND
AB ”patient
experience”
8 Peer-reviewed
2009-2020
engelska
2 2 1
Cinahl MH ”Qualitative
Studies+”
AND
MH ”alcoholism”
164 Peer-reviewed
2009-2020
engelska
12 9 2
Cinahl MH ”alcohol
abuse+”
AND
AB ”experience”
302 Peer-reviewed
2009-2020
engelska
12 10 1
Cinahl MH ”alcoholism”
AND
patient
AND
experience
133 Peer-reviewed
2009-2020
engelska
8 6 1
Cinahl MH "Alcohol-
Related Disorders+"
AND
MH "Patient
Satisfaction+"
78 Peer-reviewed
2009-2020
Engelska eller finska
4 4 1
Cinahl MH “Alcohol-
related disorders+”
AND MH Stigma
211 Peer-reviewed
2009-2020
engelska
3 3 2
PsycInfo DE ”Client
satisfaction”
AND
DE ”alcohol abuse”
OR DE “alcoholism”
OR DE “binge
drinking”
9 Peer-reviewed
2009-2020
Engelska
2 2 0
34 (39)
PsycInfo DE "Alcohol Use
Disorder" OR DE
"Alcohol Abuse" OR
DE "Alcohol
Intoxication" OR DE
"Alcohol
Withdrawal" OR DE
"Korsakoffs
Psychosis" OR DE
"Wernicke's
Syndrome" AND
DE "Primary Health
Care"
145 Peer-reviewed
2009-2020
engelska
4 4 0
Pubmed "Alcoholism"[Mesh]
OR "Alcohol-
Related
Disorders"[Mesh]
AND "Patient
Satisfaction"[Mesh]
90 2010-2020
engelska
6 6 0
Förkortningar som förekommer i Matris är AB, som betyder Abstract
MH, DE och Mesh, som betyder att sökorden är ämnesordssökningar.
35 (39)
Bilaga 2. Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land,
tidskrift
Syfte Metod
(Urval och
datainsamling, analys)
Resultat
Clark, B., Jones,
J., Reed, K.D.,
Hodapp, R.,
Douglas, I.S.,
Van Pelt, D.,
Burnham, E.L.,
Moss, M.
The experience of
patients with alcohol
misuse after surviving a
critical illness
Annals of
the
American
thoracic
society, Jul
2017; 14(7):
1154-1161
Beskriva
alkoholberoende
patienters upplevelser
av vården efter vården
på intensivvården
Semistrukturerade
intervjuer, beskrivande
kvalitativ studie
Patienter betonade att de ville ha
autonomi bevarad i diskussioner.
Terapeutisk allians var avgörande.
Oavsett motivationen till förändring
vid insjuknande ville patienter prata
om alkohol med vårdgivaren
Cucciare, M.A.,
Lewis, E.T.,
Hoggatt, K.J.,
Bean-Mayberry,
B., Timko, C.,
Durazo, E.M.,
Jamimson, A.L.,
Frayne, S.M.
Factors affecting
women´s disclosure of
alcohol misuse in
primary care: a
qualitative study with
U.S. military veterans
Women´s
Health
issues 26-2
(2016) 232-
239
Undersöka faktorer
som påverka kvinnliga
veteraners förmåga att
prata om sitt
alkoholmissbruk inom
vården
Intervjuer med kvalitativ
data-analys med att
identifiera teman från
intervjuer
Öppen och tillåtande kommunikation
kring alkohol var viktigt för att
kvinnorna ska våga prata om det.
Ferguson N,
Savic M,
McCann TV,
Emond K,
Sandral E, Smith
K, Roberts L,
Bosley E,
Lubman D.I
"I was worried if I don't
have a broken leg they
might not take it
seriously": Experiences
of men accessing
ambulance services for
mental health and/or
alcohol and other drug
problems.
Health
expectations,
2019; 22:
565-574
Beskriva patienters
upplevelser av
ambulanspersonalens
bemötande och vård
vid psykisk ohälsa
och/eller alkohol och
drogproblem
Semistrukturerade
intervjuer med tematisk
analys
Professionalism var viktigt.
Empatisk, artig och omtänksam
bemötande beskrevs som positivt.
Kommunikation var viktigt
36 (39)
Koivunen, M.,
Harju, S.,
Hakala, T.,
Hänti, J.,
Välimäki, M.
An intoxicated patient
in the emergency
department – Does the
patient get good care
and treatment
Hoitotiede,
2014, 26 (4),
275-286
Beskriva patienters
upplevelser av vården
på en enhet på akuten
Telefonintervjuer med
patienter. Induktiv
innehållsanalys var
använt.
Patienter uppskattade professionell,
icke-dömande och förstående
bemötande.
Viktigt att ta hänsyn till psykiska
mående. Att bli bemött som patient
och människa var viktigt.
Dialog med vårdgivaren, saklig och
professionell bemötande samt
självbestämmande var tecken på bra
vård.
Både positiva och negativa
beskrivningar framkom
Morkenborg, B.,
H., Lisby, M,
Norlyk, A.
Scheduled care – as a
way of caring: a
phenomenological
study of being cared for
when suffering from
alcohol use disorders
Journal of
clinical
nursing,
2019; 28:
1174-1182
Att beskriva
alkoholberoende
patienters upplevelser
av sjukhusvistelser
Intervjuer.
Fenomenologisk och
hermeneutisk metodik
Äkta närvaro underlättar tillit mellan
vårdgivare och patient.
Kunskaper om beroende
uppskattades.
Wallhed Finn, S,
Bakshi, A-S.,
Andréasson, S.
Alcohol consumption,
dependence, and
treatment barriers:
perceptions among
nontreatment seekers
with alcohol
dependence
Substance
use &
misuse, 49:
762-769,
2014
Beskriva orsaker varför
alkoholmissbrukande
personer söker sig till
vården
Tematisk innehållsanalys
från intervjuerna
Stigma och skam var stark kopplade
varför man inte sökte vård.
Vissa tyckte att primärvården
saknade kompetens medan andra
tyckte att det var mindre
stigmatiserad att söka vård på
primärvårdsnivån än inom
specialistvården
37 (39)
Vandermause,
R., Wood, M.
See my suffering:
Women with alcohol
use disorders and their
primary care
experiences
Issues in
mental
health
nursing, 30:
728-735,
2009
Undersöka varför
kvinnor med
alkoholmissbuk söker
sig till primärvården
och hur primärvården
kan underlätta deras
diagnostisering
Tolkande fenomenologi
som metod i intervjuer
Kvinnorna väntade tills symtomen
var allvarliga innan dom sökte sig till
vården.
Behovet av att bli vänligt bemött.
Vårdgivarens insats har stor
betydelse till upplevelsen av lidande
Velez, C.,
Nicolaidis, C.,
Korthuis, P., &
Englander, H.
"It's been an
experience, a life
learning experience": A
qualitative study of
hospitalized patients
with substance use
disorders.
2017,
Journal of
General
Internal
Medicine,
32(3), 296-
303.
Att beskriva
upplevelser av
sjukhusvistelse för
patienter med
alkoholberoende
Kvalitativ studie med
individuella intervjuer.
Genomfört tematisk
analys med induktivt
tillvägagångsssätt
Deltagarna betonade vikten av icke-
dömande och omtänksam
personalens roll för att framkalla tillit
och engagemang.
Deltagarna uttryckte ett behov
förbättrad vårdkoordination och
snabb övergång till öppenvård.
Patienterna uppskattades att dom
sågs som patienter och inte som
drogberoende.
Kunskap om abstinensvård
uppskattades. Att känna sig betrodd,
respekterad och visad empati gjorde
att man var nöjd med vården
38 (39)
Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser
top related