meningsbyggnad

Meningsbyggnad

Hur man bygger korrekta meningar

Huvudsatsen

• Pelle äter maten.• Vad händer? Någon äter. Äter = predikat

(verb)• Vem/vad äter? Pelle äter. Pelle = subjekt• Vem/vad blir äten? Maten blir äten. Maten =

objekt• Subjekt och predikat måste finnas. Objekt

måste inte alltid finnas.• Subjektslösa satser: befallningar. ”Ät maten!”

Fullständig mening

• Innehåller minst en huvudsats

• Börjar med stor bokstav

• Slutar med stort skiljetecken (punkt, utropstecken eller frågetecken)

Predikatet kan bestå av flera verb

• Om det finns flera verb efter varandra, räknas det första som predikat

• Vi skulle ha kunnat gå på bio.• Predikatsverbet i en huvudsats står

alltid i antingen:• 1) presens (nutid): hoppar, ska, är• 2) preteritum (dåtid): hoppade, skulle,

var

En mening kan byggas ut med bestämningar

• Bestämningar kan höra till en satsdel:

• Lille Pelle åt snabbt den goda maten.

• Bestämningar kan tala om när,var, hur något sker:

• Vi möts på flygplatsen klockan fem.

Satsadverb

• Satsadverb är bestämningar som påverkar hela meningens sanningshalt.

• Jag är glad.

• Jag är inte glad.

• Andra satsadverb: naturligtvis, kanske, troligen, förmodligen, bara, hursomhelst

Satser kan byggas ihop till långa meningar

• Med hjälp av konjunktioner (bindeord)

• Lisa skulle ha velat kyssa Pernilla. Lisa vågade inte.

• Lisa skulle ha velat kyssa Pernilla, men (hon) vågade inte

Bisatser

• Bisatser innehåller predikat• Bisatser inleds av ett särskilt ord, en

bisatsinledare• Bisatser kan vara bestämningar av

satsdelar• Bisatser kan ersätta satsdelar• Bisatser kan tala om när, hur något

sker.

Bisats som bestämning

• Mehmet, som alltid brukade hålla sig i bakgrunden, tog plötsligt bollen och gjorde mål.

Bisats som subjekt

• Att gå i skolan är viktigt.• Hela bisatsen kan bytas ut mot ”något”:• Något är viktigt. • Formuleringen kan skrivas om med formellt

subjekt (”det”):• Det är viktigt att gå i skolan.• ”Det” blir subjekt, ”att gå i skolan” blir en

bestämning.

Bisats som objekt

• Olga tycker om att läsa böcker.• Bisatsen kan bytas ut mot ”något”.

• Olga tycker om något.

Bisats som bestämning av tid, sätt, orsak osv.

• När lektionen var slut bestämde de sig för att gå och fika.

• Genom att använda rätt skruvmejsel lyckades Helena öppna datorn.

• Eftersom Andreas var väldigt trött, ville han inte gå på festen.

Ordföljd

• Svenska har SVO-ordföljd:• 1) Subjekt, 2) verb (predikat) 3) objekt• Enrique ville dricka vin.• Rak ordföljd.• Det finns dock omvänd ordföljd:

predikatsverbet kommer då före subjektet.

Omvänd ordföljd 1

• Frågeordföljd:

• Ville Enrique dricka vin?

Omvänd ordföljd 2

• Bestämning av tid, rum eller sätt först i meningen:

• Igår ville Enrique dricka vin.

Omvänd ordföljd 3

• Om en mening börjar med bisats, får huvudsatsen omvänd ordföljd:

• Jag är trött, eftersom jag har arbetat.

• Eftersom jag har arbetat, är jag trött.

Omkastade satsadverb

• I huvudsatser kommer satsadverb normalt efter predikatsverbet:

• Jag är inte glad.

• I bisatser kommer satsadverb normal före predikatsverbet:

• Det är så, att jag inte är glad.