internationell handel - hem | karlstads universitet heckscher-ohlin teoremet ett land kommer att...
Post on 17-Sep-2018
215 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Dagens föreläsning
kapitel (3) och 4-5
4. Den neo-klassiska faktorproportionsmodellen (Hecksher-
Ohlin)
– förklarar varför komparativa fördelar uppstår
– vad händer med industristruktur?
– Ersättningen till inputs i produktionen
– inkomstfördelningen
5. Inombranschhandel (Modern utrikeshandelsteori)
2
Komparativa fördelar och PPF
forts.
+ faktorproportionsteorin
Sawyer & Sprinkle kapitel 3 och 4
Patrik Karpaty
Handelshögskolan, Örebro universitet
3
4
Neoklassiska modellenBertil Ohlin och Eli Heckscher
Ett teorem som bygger på:
• att det finns olikheter i faktorproportioner mellan länder
• olikheter i faktorproportion mellan sektorer i ett land
– kapitalintensiv respektive arbetsintensiv sektor
– produktionsfaktorer inte rörliga mellan länder, men inom landet
Bertil Ohlin
Nobelpris 1977
Eli Heckscher
5
Heckscher-Ohlin teoremet
Ett land kommer att specialisera sig på tillverkning
av, och exportera, den vara vars tillverkning kräver
relativt mycket av den produktionsfaktor som landet
har gott om och importera den vara som är intensiv i
användningen av landets knappa resurs.
• Rikligt förekomst av en faktor, t.ex kapital
kommer att göra denna faktor billig relativt
andra länder
• Ett land kommer att ha komparativ fördel i
produktionen av den vara som kräver
mycket av den rikligt förekommande
insatsfaktorn
6
Tilltagande
alternativkostnader1. Om resurser som används i produktionen
två olika varor är anpassade
2. Om produktionen av två olika varor kräver
olika mycket arbete och kapital (H-O)
7
8
Tilltagande alternativkostnader
• Om tex stålindustrin använder mer kapital än textilindustrin– Produktionsmöjlighetskurvan är då konkav mot origo (buktar ut från
origo)
• Starta i ett läge med produktion av bara kläder
• Inledningsvis kan man lösgöra mycket kapital och arbetskraft från textilindustrin
• Därefter avtar produktionsökningstakten i stålindustrin vid ytterligare överföring av resurser från textilindustrin, kvoten K/L avtar eftersom stålindustrin är mer kapitalintensivt än textilindustrin
9
Tilltagande alternativkostnad
Kläder
Stål1 2 3
Det kostar mer och mer i termer av kläder
att gå över till stålindustri. Tilltagande alt. Kostnad.
Ricardo
Konstant
Alt. kostnad
I
J
4 5
A BC
D
E
123
4
5
6
6
10
Stål
Kläder
Tilltagande alternativkostnad
Flack lutning
Brant lutning
MRT ej konstant, dvs
alternativkostnaden för
Stål i termer av kläder stiger
när vi producerar mer stål
(från A till B).
Men lutningen på PPF är viktig!A
B
Indifferenskurvor
12
Kläder
Maskiner
Nyttan konstant längs i-kurvan
Bättre med en kurva längre ut från origo
1
2
13
USA har mer kapital
Indien har mer arbetskraft
Stål
Kläder
Indien
USA
USAIndien
Indifferenskurvan UU representerar
individernas preferenser för de
båda varorna
U
U
15
Priserna
• Utan handel formas priserna av indifferenskurvorna och
produktionsmöjlighetskurvorna i respektive land
• Jämvikt där UU tangerar produktionsmöjlighetskurvan
• Jämviktspriset i Indien är ”brantare” än i USA
– eftersom stål är relativt dyrare än kläder i Indien
16
USA har mer kapital
Indien har mer arbetskraft
Stål
Kläder
Indien
USA
USAIndien
stål är relativt dyrare än kläder i Indien
U
U
PIndien
Autarki
Produktion och konsumtion i samma punkt
17
USA har mer kapital
Indien har mer arbetskraft
Kläder
Indien
USA
USAIndien
U
U
PIndienPUS
A
Kläder är relativt dyrare än stål i USA
Stål
Autarki
Produktion och konsumtion i Indien
Produktion och konsumtion i land USA
18
Internationell handel
• Leder till utjämning av varupriserna
– fullständig prisutjämning om vi inte har några handelshinder
• Världsmarknadspriset, P, kommer att ligga någonstans
mellan PA och PB
– dvs någonstans mellan relativpriserna i autarki
– relativpriset på den knappa resursen i respektive land faller
19
Jämvikt med samma
priser i båda länderna
Stål
Kläder
Indien
B
P
P
Stål
Indien USA
Prislinjen P är mindre brant än
prislinjen PA i autarkiPrislinjen P är brantare än
prislinjen PB i autarki
Kläder
21
Jämvikt i de två länderna
Stål
Indien
B
UU
P
P
U
CC
Stål
U
Indien USA
T2
T1
S2 S1S2S1
T2
T1
KläderKläder
22
Jämvikt i de två länderna
Stål
Indien
B
UU
P
P
U
CC
Stål
U
Indien USA
T2
T1
S2 S1S2S1
T2
T1
Export
Import
ImportExport
Vinst av handel då vi kan konsumera utanför vår produktionsmöjlighetskurva
KläderKläder
23
Handel
• Leder till utjämning av priser
• Världsmarknadspriset kommer att ligga någonstans mellan PA och PB (dvs autarkipriserna)
• Den kapitalintensiva varan stål blir dyr i det land där kapital är en knapp produktionsfaktor– Indien importerar stål
• Den arbetsintensiva varan textil blir dyr i det land där arbetskraft är en knapp produktionsfaktor– USA importerar kläder
Effekter av H-O
• Handel medför en konvergering av relativpriserna, och faktorpriser.
• Den grupp som har begränsad tillgång på en insatsfaktor t ex realkapital i ett land förlorar på handel.
• Den grupp i samma land som har den rikligt förekommande faktorn vinner.
• Faktorprisutjämning innebär att relativlön går upp i det land som specialiserar sig på arbetsintensiv produktion, ner i det andra landet
24
FPE exempel (kap 4)• I USA
– Expanderar maskintillverkning (mer lönsam)
– Klädtillverkningen minskar (mindre lönsam)
• I Indien
– Expanderar klädindustrin (mer lönsam)
– Maskintillverkningen minskar (mindre lönsam)
• Förändring av priser leder till att inputs
flyttas till mer lönsam produktion
• Påverkar ersättningen till inputs
– Lönerna stiger i Indien, men faller i USA
– Ersättningen till kapital r stiger i USA, faller i
Indien
25
Faktorprisutjämningsteoremet
• Antag två länder: USA och Mexiko
• Antag att USA är kapitalrikt och Mexiko är arbetsrikt Relativa faktorpriser (w/r) i USA > (w/r) i Mexiko
• Antag att H-O-antagandena (2x2x2) gäller bl. a.
– inga handelshinder eller transportkostnader handel att varupriserna blir lika i de båda länderna
– universellt känd teknik
– Båda länderna producerar båda varorna
• Handelsmönster enligt H-O-teorin
• USA exporterar kapitalintensiva varor och importerar arbetsintensiva
• Mexiko exporterar arbetsintensiva mot import kapitalintensiva
27
Forts. Faktorprisutjämningsteoremet
• Handel – Produktionen av arbetsintensiva
(importkonkurrerande) varor minskar i USA mycket arbetskraft frigörs i förhållande till kapital
– Produktionen av kapitalintensiva varor (exportvaror) ökar i USA relativt mycket kapital i förhållande till arbetskraft kommer att efterfrågas
• Ovanstående leder till att det i USA uppkommer
– ett utbudsöverskott på arbetskraft
– ett efterfrågeöverskott på kapital
– w/r↓28
Forts. Faktorprisutjämningsteoremet
• Handel – Produktionen av kapitalintensiva (importkonkurrerande) varor
minskar i Mexiko mycket kapital frigörs i förhållande till arbetskraft
– Produktionen av arbetsintensiva varor (export) ökar i Mexiko relativt mycket arbetskraft i förhållande till kapital kommer
att efterfrågas
• Ovanstående leder till att det i Mexiko uppkommer– ett utbudsöverskott på kapital
– ett efterfrågeöverskott på arbetskraft
– w/r
• Slutsats: Relativa faktorpriset tenderar att utjämnas mellan USA och Mexiko
• Obs: Det går att visa att eftersom teknologin antagits vara lika så utjämnas inte bara de relativa faktorpriserna utan även de absoluta.
29
Forts. Faktorprisutjämningsteoremet:
Varför observerar vi då skillnader i löner?
• I fallet med många varor är vissa länder specialiserade på ett begränsat antal varor
– Utvecklingsländer i först råvaror och råvarubaserade varor, sedan i arbetsintensiva varor i enkla produktionsprocesser
– Industriländer koncentrerade på humankapitalintensiva varor
• Använder helt olika teknologier i produktionen
– Om produktiviteten är högre kan även lönerna vara motsvarande högre. (Jämför med Ricardo)
• Priserna konvergerar inte på grund av transportkostnader och olika handelspolitiska begränsningar
• Arbetslöshet i utgångsläget lönerna stiger inte30
Vinster av handel samt
handelsmönster• Om man för in konsumtion i analysen via samhälleliga
indifferenskurvor kan man visa att handel även i denna modell ger en högre nationell välfärd för båda länder jämfört med autarki– Landet når en högre indifferenskurva genom en ökad
specialisering på varan där man har komparativ fördel, samt byte av varor med det andra landet
• Visa även handelsmönstret!
• Observera att handel i denna modell – till skillnad från i Ricardomodellen – oftast inte leder till fullständig specialisering
31
Inkomstfördelningseffekter och
vinster av handel
• Som helhet vinner alltså båda länderna på handel, men till skillnad från i Ricardomodellen kan grupper inom landet förlora på handel
• Produktionsfaktorer som används intensivt i produktionen av exportvaror tjänar på handel medan de som används intensivt i den importkonkurrerande industrin förlorar
– exportökning ökad efterfrågan på i synnerhet den faktor som används intensivt i exportsektorn driver upp priset på denna faktor
– importökning minskar efterfrågan på framförallt den faktor som används intensivt i den importkonkurrerande sektorn
32
H-O teorin och empiri
• H-O stämmer ganska bra i handeln mellan länder på olika utvecklingsnivåer, men förklarar inte så mycket av handeln mellan industrialiserade länder
• Teorin viktig för att analysera effekter av handel, i synnerhet vad gäller inkomstfördelning
33
Sammanfattning Heckscher-
Ohlin• Handel uppstår på grund av...
– Skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer
– Skillnader i relativa priset på produktionsfaktorer
– Komparativa kostnadsskillnader i produktionen
– Skillnad i relativt varupris Handel
• Handelsmönster:
– Varje land exporterar varor som i sin produktion
använder mycket av den produktionsfaktor som
landet har gott om och som därför är relativt billig
34
Forts Sammanfattning Heckscher-Ohlin
• Handel en tendens till faktorprisutjämning, dvs löner och kapitalersättning tenderar att utjämnas mellan länderna
• Handel ger vinst för båda länderna som helhet, MEN, grupper inom länderna kan få det sämre
• Rybczynskis teorem: Om tillgången på den ena produktionsfaktor ökar i ett litet land och priserna är oförändrade kommer produktionen av den vara som använder den växande faktorn intensivt öka, den andra minskar
35
36
Stämmer teorin med verkligheten?
• Leontief paradoxen (1953)– USA importerade mer kapitalintensiva produkter, tex råvaror.
Arb.marknaden i USA skyddad av tullar
• Försök att studera faktorinnehållet i handeln– inte speciellt framgångsrikt sätt att förutsäga handelns struktur
– lite bättre om man lättar på några av teorins antaganden
• tillåter olika teknologi mellan länder
• tillåter olika efterfrågemönster
• Andra resultat (regression)– faktoranvändningen (intensiteten) i en bransch i ett land hög
förklaringsgrad till internationell konkurrenskraft
– framförallt har man tittat på
• realkapital per sysselsatt
• andel högutbildade (humankapital)
37
Hur står sig Heckscher-Ohlin?
• Antar ju lika teknologi i alla länder
– inte så realistiskt (FoU skiljer sig mycket mellan länder och är viktigt
för tekniska framsteg)
• Mycket av världshandeln utgörs av inombranschhandel
– kan inte förklaras med H-O teorin
– finns inte så stora skillnader mellan i-länder vad gäller
faktoruppsättningen
Förra årets Nobelpristagare (Paul Krugman) visar att utrikeshandel uppstår
inte bara mellanländer som är olika (H-O) utan också mellan länder
som är identiska vad gäller faktoruppsättning och teknologi.
Imperfekt konkurrens och stordriftsfördelar.
Leontief 1953
• Använde handelsdata för år 1947 för USA
• Han mätte hur nycket K och L det gick åt
för att producera
– $1 miljon för export och
– $1 miljon för import
EXPORT IMPORT
KAPITAL 2.55 3.1
ARBETSKRAFT 182 170
K/L $ per person 14,000 18,200
Problem
• Leontief hade bara data för resursanvändningen iUSA, inte i de länder USA importerade från
• Han hde alltså inte data över utländsk teknologi
• HO antog att den (K/L) var densamma i allaländer så då kunde Leontief utnyttja data för USA
• Han fann alltså att K/L i importen var större änexporten – PARADOX!
• Han hade helt riktigt antagit att USA varkapitalintensivt och skulle exporterakapitalintensiva produkter
Förklaringar
• Teknologin är inte densamma i alla länder –kapitalanvändningen ej jämförbar mellanländer
• Leontief ignorerade land. USA har storalandtillgångar
• Borde ha skilt på utbildade och icke utbildadarbetskraft
• Data för år 1947 kan ha varit missvisande(efter kriget)
• USA hade en massa tullar = ej frihandel
41
Efter Leontief paradoxen
• Försökt att utveckla Heckscher-Ohlin teorin
• Tillåta för internationell rörlighet för produktionsfaktorerna
• Direktinvesteringar
• Arbetskraften är inte homogen– Finns stora skillnader i andelen högutbildade
• Mellan branscher och mellan länder
– tex flyg och läkemedelsindustrin vs textilindustrin
• Mellan i- och u-länder
• Tillåta för andra marknadsformer än fullständig konkurrens– märkesvaror
– stordriftsfördelart ex Krugman (årets Nobelpristagare)
42
Vilka resurser formar mönstret
av komparativa fördelar?
• Resurser som har låg internationell rörlighet– rörliga resurser kan knappast påverka industriell lokalisering
• Geografiskt ojämnt fördelade på ett sådant sätt att relativa resurspriser skiljer sig mellan länderna – t ex så att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildade varierar
mellan länderna
• Slutligen bör efterfrågan på resursen skilja sig mellan branscher – t ex så att kostnadsandelen för högutbildade varierar över
branscher
43
Exempel
• naturresurser (olja, malm, skogsmark m m),
• realkapital i form av maskiner och byggnader,
• arbetskraft,
• humankapital i meningen kompetens hos arbetskraften– vanligen mätt i form av utbildning
• teknisk och kommersiell kunskap hos företagen– vanligen mätt i termer av FoU
44
Relativa faktortillgången
Det bör understrykas att det är den relativa
faktortillgången i ett land och den relativa
åtgången av en faktor i en bransch – dvs värdet
av beståndet av realkapital per sysselsatt och
andelen högutbildade i arbetskraften i
branschen och landet – som är relevant, och
inte tillgången i absoluta tal.
45
Andra faktorer som formar
komparativa fördelar
• Hemmamarknadens storlek– Kan ge komparativa fördelar om det finns stordriftsfördelar
• Höginkomstland– Sofistikerad efterfrågan
– Inhemska företag blir duktiga på vissa specialprodukter: exportland
• Strikta miljökrav– Kan ge komparativa fördelar
• Omfattning och kvalitet i infrastruktur– Gäller särskilt produktion som kräver billiga transporter
46
Hur är det med rörligheten?
• Naturresurser– Inte rörliga,
– men själva förädlingsprocessen kan ske i andra länder
• Realkapital (byggnader och maskiner)– Finansiellt kapital rör sig allt snabbare
– Realkapital mer trögrörligt, men direktinvesteringar innebär i princip att gränserna för realkapitalet suddas ut
• Arbetskraft– Inte särskilt rörlig
• undantag flyktingar
– Inte ens inom EU
• Humankapital– Inte särskilt rörligt
– Utbildningssystemet viktigt
• Forskning och utveckling (FoU)– Mer rörligt genom direktinvesteringar
47
Forskning och utveckling (FoU)
• Den FoU som skapas i ett land kan
transporteras över gränser
– Påverkar produktionen (produktiviteten) i
dotterbolag i utlandet
– Kunskapsspridning till andra företag
• via kontakter mellan inhemska och
utländska producenter
• via handeln – produktkrav och stödtjänster
• via direktinvesteringar
• I Sverige står ett litet antal stora
multinationella företag (MNFs) för den
största delen av FoU
48
Hur ser det ut för Sverige?
Titta på svenska faktortillgångar jämfört med andra länder
• realkapital
• utbildning
• FoU
49
Handel
• Om handel vore möjlig kommer priserna att ligga– någonstans i intervallet mellan de båda ländernas relativpriser i
autarki
• Länderna kan– specialisera sig på att producera det de är bra på och exportera
den varan och
– importera den andra varan eftersom alternativkostnaderna antas vara konstanta (bortser från teknisk utveckling)
50
Skillnader mellan modellerna
Teknologi
• Klassiska (Ricardo):
• olika teknologier i olika länder
• Neoklassiska (Heckscher-Ohlin):
• identisk teknologi i alla länder
Produktionsfaktorer
• Klassiska (Ricardo):
• en insatsfaktor i produktionen (arbetskraft)
• Neoklassisk (Heckscher-Ohlin):
• två instatsfaktorer i produktionen (kapital, arbetskraft)
51
Hur ser det ut för Sverige?
Titta på svenska faktortillgångar jämfört med andra länder
• realkapital
• utbildning
• FoU
52
Land Bruttoinvesteringar
som andel av BNP
(procent)
Bruttoinvesteringar
som andel av
förädlingsvärdet inom
industrin (procent)*
BNI/capita
(USD löpande
priser)
USA 17,0 10,5 41440
Japan 23,9 - 37050
Sverige 16,1 15,3 35840
Storbritannien 18,0* 9,1 33630
Tyskland 17,3 14,0 30690
Sydkorea 30,2 29,3 14000
Tjeckien 27,6 23,4 9130
Ungern 23,9 26,4 8370
Polen 20,0 21,1** 6100
Ryssland 20,8 - 3400
Brasilien 21,3 - 3000
Thailand 27,1 - 2490
Kina 38,7 - 1500
Indien 23,9* - 620
Zambia 26,0 - 400
Tabell 3.1 Investeringar i realkapital och BNP per capita 2004ITPS-rapporten
53
02
46
81
01
21
41
61
82
02
22
4
Pro
cen
t
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003
Investeringskvot OECD Investeringskvot Sverige
Figur 3.1 Investeringskvoten i svensk industri jämfört med
investeringskvoten inom industrin i OECD 1970-2003
Anmärkning: De OECD-länder som det förutom Sverige finns data för under perioden 1970-2003 är
Australien, Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien,
Sydkorea, Tyskland (före 1991 Västtyskland), USA och Österrike. Källa: OECD STAN
ITPS-rapporten
54
Land Genomsnittlig
utbildningstid
(år)
Off utgifter för
utbildning som
andel av BNP
(procent)
BNI/capita
(USD
löpande)
USA 12,2 5,4 41440
Japan 9,7 3,5 37050
Sverige 11,4 6,5 35840
Storbritannien 9,4 5,1 33630
Tyskland 9,8 4,4 30690
Sydkorea 10,5 4,6 14000
Tjeckien 9,5 4,3 9130
Ungern 8,8 5,5 8370
Polen 9,9 5,8 6100
Ryssland 10,5 3,7 3400
Brasilien 4,6 3,9++ 3000
Thailand 6,1 3,8+ 2490
Kina 5,7 2,0+++ 1500
Indien 4,8 3,3 620
Zambia 5,4 2,7+ 400
ITPS-rapporten
Tabell 3.2 Genomsnittlig utbildningstid i befolkningen över 25 år 2000, offentliga utgifter
för utbildning som andel av BNP 2003 och BNP per capita 2004
Källa: Barro & Lee (2000)
OECD och UNESCO
55
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15FoU intensitet (procent)
Polen
Irland
Tjeckien
Italien
Spanien
Australien
Kanada
Norge
Nederländerna
Belgien
Storbritannien
Korea
Frankrike
Tyskland
Danmark
USA
Japan
Finland
Sverige
Figur 3.2 Investeringar i forskning och utveckling (FoU) inom industrin
som andel av förädlingsvärdet i 19 OECD-länder 2003
Anmärkning: Uppgifterna för Australien och Kanada är från 2001 och för Polen
från 2002. Källa: OECD ANBERD och OECD STAN
ITPS-rapporten
56
Frankrike
DanmarkBelgien
TysklandNorgePolen
Japan
Finland
USA
Korea
Sverige
Irland
05
10
15
20
25
An
de
l hö
gte
kno
log
isk
pro
du
ktio
n (
pro
cen
t)
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16FoU intensitet (procent)
Figur 3.3 Industriell FoU-intensitet och relativ storlek av högteknologisk sektor
Anmärkning: FoU intensiteten är utgifter för forskning och utveckling i industrin som andel av förädlingsvärdet 2001. Andelen
högteknologisk produktion av den totala industriproduktionen är från 2003 för Danmark, Japan, Sydkorea, Storbritannien
och USA, 2002 för Frankrike, Irland, Italien, Norge, Spanien och Sverige, 2001 för Belgien, Finland, Kanada, Nederländerna,
Polen och Tyskland och 1999 för Australien. Källa: OECD ANBERD och OECD STAN
ITPS-rapporten
57
Exportparadoxen
• Sverige har en överlägsen position i termer av FoU
investeringar (Fig 3.2 ITPS-rapporten)
• Sverige ledande i utgifter för FoU
• Men! Andelen av högteknologisk produktion är låg
• Svenska multinationella företags (MNFs) FoU i Sverige
fördelas bland utländska dotterbolag
• Sverige har komparativa fördelar i FoU, men inte i
tillverkning som använder mycket FoU
58
Svensk industris internationella
specialisering
Komparativa fördelar inom
• kunskapsintensiv produktion
– hög kompetens genom utbildning
– stora investeringar i FoU
• realkapitalintensiv och högmekaniserad processindustri
• produktion baserad på våra naturresurser (främst skog)
• Specialiseringsmönstret stämmer med vad man
förväntar sig utifrån våra faktortillgångar
Modern handelsteori
Sawyer & Sprinkle kapitel 5
Patrik Karpaty
Handelshögskolan, Örebro universitet
59
Modern handelsteori• Ricardo och Heckscher-Ohlin förklarar handel med
skillnader mellan länder gällande teknologi eller faktortillgångar– Kan t.ex. förklara varför Sverige exporterar bilar till
Vietnam och istället importerar Vietnamesiska skor
• Hur förklarar vi att länder med likartad teknologi och faktortillgångar handlar med varandra? Framförallt: varför både exporterar och importerar man samma vara: intrahandel?– Ex: Varför exporterar Sverige mobiltelefoner till Finland
samtidigt som vi också importerar mobiltelefoner från Finland?
• För att förklara detta fenomen använder sig modern handelsteori av antaganden om ofullständig konkurrens och stordriftsfördelar i produktionen av differentierade varor
60
Modern handelsteori
61
• Viktiga nyckelbegrepp är:
1. Inombranschhandel
2. Differentierade produkter och olika preferenser
3. Produktcykelteorin
4. Stordriftsfördelar
5. Monopolistisk konkurrens
6. Outsourcing
62
Inombranschhandel
MX
MX1Lloyd)(Gruber index try tradeIntraindus
• Intraindustry trade index
Där för en given industri, tex fordonsindustrin
X = exportvärdet
M = importvärdet
DEFINING INTRAINDUSTRY
TRADE
Category Exports Imports Calculated Index of IIT
Telecommunications Equipment 28,322 40,250 0.826
Plastic Material 25,125 13,453 0.697
Cookware 872 6,352 0.241
Pulpwood 5,908 3,189 0.701
Finished Metal Shapes 13,941 16,373 0.920
Crude Oil 567 216,627 0.005
Electronic Apparatus 29,804 33,556 0.941
Semiconductors 52,430 27,375 0.686
Machine Tools 9,498 9,572 0.996
Furniture 3,220 24,626 0.231
Excavating Machinery 9,871 10,358 0.976
Farm Machinery 5,312 6,794 0.878
Business Machines & Equipment 2,702 8,717 0.473
Medical Equipment 22,708 23,241 0.998
Computers 11,470 33,771 0.507
Civilian Aircraft 40,832 10,607 0.412
Table 5.1 Intraindustry Trade Examples: Selected U.S. Exports and Imports, 2006 ($ Millions)
64
Figur 2.3 Internationell specialisering i svensk tillverkningsindustri.
Total specialisering uppdelad på mellanbransch- och inombransch-
specialisering, 1970-2005, procent0
2040
6080
100
120
Pro
cent
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003År
Total SNI69 Total SNI92
Mellan SNI69 Mellan SNI92
Inom SNI69 Inom SNI92
Anmärkning: Branscherna definieras under perioden 1970-1994 på SNI69 5-siffernivån
(137 branscher) och för perioden 1990-2005 på SNI92 5-siffernivån (265 branscher).
OBS! Tabellen är hämtad från ITPS rapporten
Heterogena produkter och ofullständig
konkurrens
• Hittills har vi tittat på företag som agerar i fullständig konkurrens
• Många företag agerar dock på marknader med
– monopolistisk konkurrens
stort antal företag där man konkurrerar med varor som är nära,
men inte perfekta, substitut
– oligopol
litet antal företag som producerar likadana varor
65
INTRAINDUSTRY TRADE
IN DIFFERENTIATED PRODUCTS
• Most intraindustry trade is in
differentiated goods
– These goods have features that make
them appear different from competing
goods in the same market or industry
• Goods can be differentiated in two ways
– Horizontally differentiated goods differ
in some slight way but are similarly priced
– Vertically differentiated goods have
different physical characteristics and
different prices
69
Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens
- innan handel
MI E
pris
kvantitet
MKp
MI = Marginalintäkt
MK = Marginalkostnad
SK = styckkostnad
E = Efterfrågan
q
Företag land A
Vinstmaximeringsvillkor
MI=MK
SK
c B
A
Totala vinsten = pABc
70
Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens
handel (ökad konkurrens)
MI
pris
kvantitet
LMKp
MI = Marginalintäkt
LMK = Marginalkostnad på lång sikt
LSK = styckkostnad på lång sikt
E1 = Efterfrågan på lång sikt
q
Företag land A
Vinstmaximeringsvillkor
MI=MK
LSK
c B
A
Totala vinsten = 0
E1
E0
71
Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens
handel (ökad konkurrens)
MI
pris
kvantitet
LMK
p2
MI = Marginalintäkt på lång sikt
LMK = Marginalkostnad på lång sikt
LSK = styckkostnad på lång sikt
E1 = Efterfrågan på lång sikt
q2
Företag land A
Vinstmaximeringsvillkor
MI=MK
LSK
A
Totala vinsten = 0
E1
72
Styckkostnader vid stordriftsfördelar
• Initialt är de fasta styckkostnaderna (FK/q) stora
• Låga rörliga styckkostnader (RK/q)
• Styckkostnaderna (SK) faller med ökad produktion
73
Average Cost
AC0
B
0
AC
Number of Subcompact Cars
AC1
A
75,000 150,000
Average Cost
AC0
B
0
AC
Number of Full-Size Cars
AC1
A
75,000 150,000
74
Stordriftsfördelar
• T ex vid tillverkning av bilar
• Stordriftsfördelar– få företag
– (kort sikt ev. övervinster p>SK)
• Sammanslagning av två marknader (genom t ex internationell handel)
- Några företag försvinner
- De som blir kvar blir större
• Efterfrågan blir mer elastisk (flackare efterfrågekurva) än tidigare
Stordriftsfördelar
• Produktion där MI = MK
• Sammanför de båda marknaderna till en ny marknad genom handel
• Pga ökad konkurrens och ökat utbud får vi en flackare
efterfrågekurva, E0 blir E1
• Priserna faller och kvantiteten ökar
• Styckkostnaderna faller
• Bättre utnyttjande av stordriftsfördelar
• Ökad koncentration, färre företag
75
Krugman
• Nobelpris 2008
• Kombinerar stordriftsfördelar och
produktvariation
– Ex bilindustrin
• Mycket inombranschhandel i:
– Möbler, Transportmedel, optiska instrument
– Hög grad av produktdifferentiering
• Lite inombranschhandel i:
– råvaror76
77
Produktcykelteorin
Vernon
Tre faser som en ny produkt går igenom:
1. Introduktion
• efterfrågan är prisokänslig
• snabb produktutveckling (kostnaderna inte så viktiga)
2. Tillväxt
• mer standardiserad produkt och produktionsteknik
• ökad konkurrens
3. Mognad
• mekaniserad tillverkning i längre serier
Länder skiljer sig åt i olika egenskaper på utbuds- och efterfrågesidan
vilket gör att produktcykelteorin kan förklara handelsmönster
78
tid
tid
konsumtion
produktion
q
q
i-land
u-land
produktion
konsumtion
MognadTillväxtIntroduktion
export
import
export
import
Figur 5.4 Produktion och handel i produktcykeln
79
Introduktionsfasen
• Endast höginkomstländer producerar
– höga inkomster (oelastisk efterfrågan)
– preferenser för ny teknik
– differentierad efterfrågan
– tillgång till högutbildade i arbetskraften
– hög teknologi
– patentlagstiftning (omöjliggör kopiering)
– God kontakt med marknaden
80
Tillväxt och mognadsfasen
• Produktion och teknik standardiseras
• Produktion kan nu flyttas till låginkomstländer
• I-länderna exporterar nya produkter och importerar nya
81
Burenstam Linder (1961)
Overlapping demands
• Ett land med höga inkomster specialiserar sig på kvalitet
• Handel med differentierade varor kommer att vara som
störst mellan länder med samma nivå på inkomsten
Välfärdseffekter av
Inombranshhandel1. Med handel mer konkurrens
– Produktdifferentiering med lägre vinster
2. Med handel mer konkurrens
– Produktdifferentiering med högre kvalitet
3. Med handel mer konkurrens
– Bryter upp monopolmakt
4. Dra fördel av skalfördelar i produktionen
5. Lägre omställningskostnader
82
top related