enheten för socialmedicin

Enheten för socialmedicin

Avdelningen för samhällsmedicin och

folkhälsa

Folkhälsa – en fråga om välfärd och demokrati

Version utan bilder – av upphovsrättsskäl

Per Blanck

Kunskap

Demokrati

Fred

Jämlikhet

Högsta möjliga välbefinnande

hos den enskilde individen,

fysiskt, andligt, psykiskt och socialt

och ej enbart i frånvaro av sjukdom

/ WHO

…att ha ett överskott

i förhållande till vardagens krav

/ Hjort

Läs mer…

• Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv, som .pdf på:

http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Svenska-folkets-halsa-i-historiskt-perspektiv/

Eller Google: Svenska folkets hälsa

Sjukdomarnas utbredning i befolkningen - epidemiologi

1686- kyrkobokföring hus för hus, gård för gård, födda, döda, brudfolk

Provinsialläkarsystemet 1744 års instruktion

– statsanställd läkare på landsbygden.

Tidig form av kartläggning folkhälsa i rapporter till staten.

”då kunskapen om uppfödningens rätta utförande har blifvit mera allmänt kändt.”

Provinsialläkarrapport Mark 1898

http://www2.ep.liu.se/databaser/medhist/

"fästa sin uppmärksamhet på allt som kan bidraga att bibehålla innevånarnas hälsa samt på allt, som för hälsan kan medföra skadliga följder” Ur instruktionen 1822

Barns uppväxt och utveckling

Förbud för barnarbete 1900 pojkar 13 år flickor 14 år

Barns uppväxt och utveckling

Barnavårdslag 1924

Mödravårdcentraler 1937

Barnavårdcentraler 1938

Spädbarnsdödlighet per 1000 levande födda

Afgahnistan

SverigeMotsvarar

vår nivå år 1800

År 2008 - 160

Sverige2007- 2,3 flickor 2,7 pojkar

Bostadspolitik

1947 får kommunerna planeringsansvar

Lägenheter utan bad och dusch

1945 72 %

1970 22 %

1985 3 %

Utveckling – eller cirkelgång?

Förhållanden i befolkningen

Välfärdspolitik

Förebygga sjukdom

Livsstilsfaktorer, som rökning

Främja hälsa, KASAM – hälsosamma miljöer

Mål för folkhälsan

Utångspunkt:

Folkhälsans bestämningsfaktorer

Vinst:

Målen blir åtkomliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser.

Skapa samhälleliga förutsättningar för

en god hälsa på lika villkor

för hela befolkningen’Riksdagsbeslut april 2003

11 målområden

Målområden istället för mål – mars 2008

1. Delaktighet och inflytande i samhället

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar

3. Barns och ungas uppväxtvillkor

4. Hälsa i arbetslivet

5. Miljöer och produkter

6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

7. Skydd mot smittspridning

8. Sexualitet och reproduktiv hälsa

9. Fysisk aktivitet

10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.

Delaktighet och inflytande i samhället

Att utveckla elevdemokrati, jämställdhetsarbete, och arbetsmarknadspolitik, höja valdeltagandet, bättre information till medborgare

Ekonomisk och social trygghet

Framför allt stöd till barnfamiljer – barnbidrag, barnomsorg, fri sjukvård,

stödet till äldre, bostadspolitik, utbildningspolitik, socialtjänsten

Barns och ungas uppväxtvillkor

Mycket av en god hälsa grundläggs i barn och ungdomsåren. Allt från optimal tillväxt till sociala färdigheter.

Särskilt psykiska hälsan och levnadsvanor

Barnkonventionen - barnperspektiv

Miljöer och produkter

• - Sund utomhusmiljö/luftkvalitet

• - Sunda produkter

• - Sund inomhus- och närmiljö – buller, trafik

• - Säkra miljöer och produkter

Hälsa i arbetslivet

Arbetsmiljöfaktorer… Inflytande i arbetslivet Anställningstrygghet

Socialmedicin

Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Ökad hälsa i arbetslivet

…

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Livsstilsråd hellre än medikamenter FYSS Rökavvänjning Riskbruksprojekt

Skydd mot smittspridning

•Livsmedelshygien

•Hygien i vården

Sexualitet och reproduktiv hälsa

Samlevnads-undervisning 1955 obl.

HBT-kompetens

Klamydia - utveckling

Källa:Smittskyddsinst 2010

17 253

Första halvåret 2010

Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet i skolan Skatteavdrag för cykel? Skatteavdrag för personalförmån

Matvanor och livsmedel

• goda matvanor, energibalans, amningsfrekvens och säkra livsmedel.

Tobak och alkohol,narkotika dopning, spel

Minskad rökning…..Andel dagligrökare i befolkningen

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

1980-81

1982-83

1984-85

1986-87

1988-89

1990-91

1992-93

1994-95

1996-97

1998-

99

2000-

01

2002-

03

2004 2005

Alla män 16-84årAlla kvinnor 16-84år

2009

Män 11 %

Kvinnor 13 %FHI Nat folkhälsoenkäten

* ) Vid inskrivning – v 12

Alkohol

Alkoholpolitiskt paraply Berusningsdrickande Miljöer – ansvarsfull alkoholservering