almedalen 2 juni 2014
DESCRIPTION
Almedalen 2 juni 2014. Enskilda utförare har avsevärd andel. Inte om utan hur. Debatten. Jan Björklund (FP): ”Företag ska förbinda sig till ett ägande på minst tio år för att få godkänt från Skolinspektionen att driva skola.”. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
![Page 1: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/1.jpg)
Almedalen 2 juni 2014
![Page 2: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/2.jpg)
Enskilda utförare har avsevärd andel
Besö
k i o
ff.-fi
nans
ier..
.
Grun
dsko
leel
ever
Gym
nasie
elev
er
Hem
tjäns
t och
äld
r...0%
20%
40%
60%
80%
100%
![Page 3: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/3.jpg)
Inte om utan hur
![Page 4: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/4.jpg)
Debatten Jan Björklund (FP): ”Företag ska förbinda sig till ett ägande på minst tio år för att få godkänt från Skolinspektionen att driva skola.”
Stefan Löfven (S):”Varje skattekrona som bolagen får måste användas till äldrevård. De pengarna får inte stoppas i fickan. Vinsten får i så fall göras på privata pengar som förts in i företagen”
![Page 5: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/5.jpg)
Delat intresseområde – olika infallsvinklar – kompletterande kompetenser
![Page 6: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/6.jpg)
Fokusområden
Policy/Styrsystem
Ledning
Innovation
![Page 7: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/7.jpg)
Den relevanta debatten alstras i skärnings-punkterna!
Styrning(policynivå)
Ledning(verksamhetsnivå)
Innovation &utveckling
Verksamhets-utveckling
Innovations-system
Upp-handlings-modeller
![Page 8: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/8.jpg)
Uppdrag Välfärd-rapporter • Bergman (2013): Upphandling och kundval
av välfärdstjänster – En teoribakgrund
• Bergström och Welander (2013): Skolmarknaden – Nya vägar framåt
• Anell (2014): Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård
• Lundvall och von Utfall Danielsson (2014): Varför upphandlar inte offentlig sektor fler innovationer?
![Page 9: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/9.jpg)
Rapporter (forts) • Tyrstrup (2014): I välfärdsproduktionens
gränsland – Organisatoriska mellanrum i vård, skola och omsorg
• Helgesson (2014): Civiliserade marknader? Introduktion till ett nytt sätt att förstå och organisera välfärdens marknader
• Vimarlund (2014): Sociala innovationer i välfärden – Förutsättningar för ett e-hälsokonto
![Page 10: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/10.jpg)
Seminarier• Lansering av Uppdrag Välfärd i Stockholm och
Almedalen 2012• Almedalen 2013• Internationell konferens i november 2013• 7 rapportlanseringar under 2013-2014• Almedalen 2014
• Sammanlagt drygt 100 externa kommentatorer vid seminarierna!
![Page 11: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/11.jpg)
UppifrånperspektivetHelt offentlig produktion:• Vaga mål• Svaga incitament för innovation och
effektivisering• Decembersjuka• Mjuk budgetrestriktion• Politiken i centrum, inte brukaren
![Page 12: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/12.jpg)
3 argument för marknader
1. Mångfald ger bättre matchning till individuella önskemål
2. Näringsfrihet3. Konkurrens kan driva fram kvalitet,
effektivitet och innovation
![Page 13: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/13.jpg)
Kvasimarknader
Finansiär
Producent Konsument
betalning skatt, premie
tjänst
betalning
![Page 14: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/14.jpg)
Kundval eller upphandling
Kundval• Finansiärens
kvalitetskrav kompletteras med brukarens omdöme
• Kan matcha individuella önskemål
• Relativ stabilitet för utförare
Upphandling• Vid risk för privat
monopol• När brukaren inte kan
välja• När man bör ha
monopol, t.ex. e-hälsokonto
![Page 15: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/15.jpg)
Marknader ger möjligheter
![Page 16: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/16.jpg)
8 rekommendationer uppifrån1. Fortsätt utveckla och experimentera2. Lämna stort utrymme åt innovation3. Väg in subjektiv kvalitet i upphandlingar4. Standardisera kvalitets- och
kundnöjdhetsmått5. Prioritera i informationen vid kundval6. Acceptera och hantera nyetableringar,
överkapacitet och konkurser7. Utveckla innovationsupphandling8. Sätt långsiktiga spelregler
![Page 17: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/17.jpg)
Nedifrån-och-upp-perspektivetPerspektivets utgångspunkter:
1. Variation och heterogenitet: Vård, skola och omsorg är inte en enhetlig massa, utan består av ett stort antal mycket olika verksamheter
![Page 18: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/18.jpg)
Variation och heterogenitet
Process / avslut
Ej process / ej avslut
Inom silo Över silo
![Page 19: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/19.jpg)
Nedifrån-och-upp-perspektivet (forts)2. Mångfaldig styrning: Inom
välfärdsområdet finns många olika former av styrning som interagerar, t ex regelstyrning, ekonomisk styrning, kunskapsstyrning och styrning via professionella normer
![Page 20: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/20.jpg)
Mångfaldig styrning
![Page 21: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/21.jpg)
Nedifrån-och-upp-perspektivet (fors)
3. Situationsberoende: Mycket av det faktiska värdeskapandet i välfärden sker i mötet mellan profession och brukare
![Page 22: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/22.jpg)
Situationsberoende
![Page 23: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/23.jpg)
Perspektivets implikationer• Värdebalansering: Det krävs
avvägningar mellan olika dimensioner av vad som utgör en god prestation – Dessa avvägningar berör såväl de styrande
som dem som styrningen avser träffa– Det finns ingen formel för hur bedömningar
och avvägningar ska optimeras
![Page 24: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/24.jpg)
• Transparens i processen: En god värdebalansering underlättas av en levande och välinformerad debatt som gör att olösta problem identifieras och adresseras i ett kontinuerligt arbete att utveckla välfärden
• Uppdrag Välfärds metod har i sig bidragit till detta!
![Page 25: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/25.jpg)
Uppdrag Välfärds metod har i sig bidragit till att synliggöra viktiga dilemman!
![Page 26: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/26.jpg)
6 dilemman för styrning och ledning i välfärden
”Det är en utmaning för de aktörer som styr och producerar välfärden, direkt eller indirekt, att i varje situation hitta den rätta balansen i dessa dilemman”
Helgesson, 2014.
![Page 27: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/27.jpg)
Beslut centralt eller lokalt?Fördelar med centrala beslut:
• Större resurser kan läggas på att utreda alternativ och att säkerställa att besluten grundar sig på vetenskapligt underlag.
• Högre kompetens och erfarenheter ger förutsättningar för bättre upphandlingar och utformning av kundvalssystem.
• Innovationsupphandling kräver kompetens och erfarenhet; dessutom krävs finansiella resurser för att det ska vara intressant för företag att ta fram innovationer.
• Den som agerar på en centralstyrd marknad kan lättare expandera verksamheten, eftersom reglerna är lika över landet.
![Page 28: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/28.jpg)
Beslut centralt eller lokalt?Fördelar med lokala beslut:
• Besluten kan anpassas till de lokala förutsättningarna för verksamheten.
• Möjligheten till konkurrensutsättning skiljer sig mellan stad och glesbygd.
• Legitimiteten kan öka när besluten fattas av politiker och tjänstemän som medborgarna träffar på torget.
• Återkopplingen går snabbare på det lokala planet, därmed kan det gå snabbare att rätta till mindre lyckade lösningar.
![Page 29: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/29.jpg)
Storskaliga eller småskaliga verksamheter?• Välfärden ses som storskalig men mycket av värdeskapandet
sker i småskaliga situationer.
• Storskalighet rör organisering och verksamheter och är skild från lokalt eller centralt beslutsfattande.
• Även ett centralt planerat system kan vara småskaliga verksamheter, t ex friskolesystemet.
• Tyrstrup (2014) pekar på att verksamheterna behöver fler diplomater och behöver utgå ifrån att en viktig del av uppgiften är att samarbeta och lösa varierade situationer, oavsett organisationens storlek.
![Page 30: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/30.jpg)
Jämlikhet kontra individualisering av tjänsteutbudet• Brukarna har alltmer kunskap och ställer högre krav på
personligt bemötande.
• Kan finnas motsättningar mellan enskilda brukares önskemål och mer prioriterade behov.• Budgetrestriktioner• Alla ska få likvärdiga tjänster utifrån sina behov
• Sällsynt med bättre vård för dem som betalar mer; kan underlätta för att introducera nya tjänster.
• De som har det socioekonomiskt bäst utnyttjar välfärden mest.
• Kan vara svårt att undvika missbrukad individanpassning.
![Page 31: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/31.jpg)
Generella recept eller utrymme för lokal innovation• Utveckling av nya arbetssätt och metoder.
• Sker ofta lokalt, initierat av ett upplevt behov/problem.
• Standarder och regler måste ge lokala möjligheter att utveckla men får inte avvika för mycket.
• Innovationshämmande styrning kan till stor del bero på okunskap eller slentrianmässigt utförda upphandlingar.
• Koncerner med många enheter kan vara bättre än små separata utförare, samtidigt som de kan leda till oligopol och färre experiment.
![Page 32: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/32.jpg)
Regelstyrning eller professionellt omdöme?• Harmonisering av styrsystem ha ett värde på aggregerad
nivå, sätta en lägstanivå, likabehandling, etc.
• Regelstyrning kan dock inte ersätta den professionella avvägningen och situationsanpassningen i varje enskilt fall.
• När regler ska utföras till punkt och pricka tränger styrningen lätt undan det professionella omdömet.
• En alltför snäv styrning kan missgynna den interna motivationen hos personalen och leda till avprofessionalisering och kunskapstapp.
• Kräver riskvillighet från huvudmännen.
![Page 33: Almedalen 2 juni 2014](https://reader036.vdocuments.site/reader036/viewer/2022062222/56816598550346895dd872de/html5/thumbnails/33.jpg)
Informationens kvantitet och/eller kvalitet• Kundvalsystemet ger medborgarna möjlighet att välja;
behov av information uppstår.
• Krav på aktörerna att tillhandahålla, styra och tolka information:• Val ska grunda sig på lättillgänglighet och korrekt
information av hög kvalitet.• Informationsmängd bör begränsas.• Informationen ska vara välstrukturerad och anpassad
till målgruppen.
• Ska fokusera på centrala kvalitets- och prestationsmått.
• Kräver samverkan mellan aktörer.