allt om historia - nr.5, 2015.pdf

8/18/2019 Allt Om Historia - Nr.5, 2015.pdf

1/68


2/68

Innehåll4 HISTORISKA NYHETER Mumierat bajs avslöjar 700-årigt mord.Flykten från Alcatraz kan ha lyckats.

10 BILDEN: Mayflower 1957

12 KALENDERN15 FRÅGOR & SVAR Trodde alla germaner på asagudar?

15 FEM I TOPP: Kända indianer

20 Vikingaflotta intog EnglandNordbor koloniserade halva öriket ochår 1016 blev en viking hela landets kung.

30 "Sibiriens ängel" hjälpte tyska krigsfångarElsa Brändström gjorde riskfylld vårdinsatsi ryska fångläger under första världskriget.

34 Tysk general hotadestrida i Norden till sista kulan Oro i Norge och Danmark införandra världskrigets slutstrid 1945.

40 Kvinnokamp del 9: Angela Davis

Afroamerikansk aktivist hotadesav dödsstraff efter gisslandrama.

44 9 yrken som försvunnitMunskänk, väckare, vågmästare ochsex andra jobb som ingen längre har.

50 Seklets ikoner del 1:Utbrytarkungen Harry HoudiniBlev världsberömd genom att brytasig loss ur kedjor och handbojor.

54 Dödens handelsmanfick Europa att kapprustaBasil Zaharoff sålde vapen till alla sidori kontinentens oroliga hörn.

58 ÅRET VAR Hetsjakt på kommunister, UFO-skräckoch moderevolution präglade 1947.

60 TIPS & TRENDER

62 HISTORIA PÅ FILM

64 TESTA DIG SJÄLV

Historia allt om

Följ oss påFacebook!

Tyck till om tidningen påwww.facebook.com/alltomhistoriaNr 5/2015

20 Vikingarnai England

n

ni

AngelaDavis

4030

Sibiriensängel

34

Slutstriden

i Norden 1945

2 allt om historia /


3/68

VIKINGARNA OCHANDRA OCKUPANTER

V ikingarna blev först ökändasom sjöfarande plundrare meni mitten av 800-talet bestämdesig några vikingahövdingar för

att samla sina styrkor och genomföra enregelrätt invasion av den ö där dagensEngland ligger. Dåvar den uppsplittradi ett antal små kunga-riken vilket gjorde det

lättare för danerna,som vikingarna oftakallades, att ockuperaett land i taget. Tillslut hade de kontrollöver halva landet somfick heta Danelageneftersom danernaslag skulle gälla där.

Maktkampen mel-lan vikingar och lokalahärskare fortsatte un-der 200 år. Allra mest

framgångsrik var Knutden store som styrde helaEngland samtidigt somhan också hade makteni Norge och Danmark.Läs mer på sidorna 20–29.

Långt senare, närmare bestämt den9 april 1940, ockuperades två nordiskaländer samtidigt av tyska trupper. De blevkvar där ända fram til l andra världskrigetsslut. Våren 1945 var oron stor för att detskulle bli blodiga slutstrider i Norge ochDanmark.

Dessutom startar vi artikelserienSeklets ikoner där vi kommer presentera1900-talets största stjärnor. Vi börjar medutbrytarkungen Harry Houdini.

Trevlig läsning!PS: Du missar väl inte vårt specialnum-

mer Historiskan som finns i butik just nu?

Åke Steinwall,chefredaktör

PÅ OMSLAGETVikingar attackerar klostret på önLindisfarne år 793. Illustration AndersKvåle Rue (Nordic Image)

H

I

S

T

O

R

I

a

l

l

t

o

m

Tr

u

pp

er

t

rä

na

de

s

i S

ve

ri

ge

B

E

F

R

I

EL

S

E

N

A

V N

O

R

D

E

N

9

4

5

FR

Å

GO

R S

V

AR

a

rfö

r r

än

des

e

a nn

e

’r

c?

Up

pf

a nn

o

hn

ric

sso

n pr

op

e lle

rn?

Vilk

en

la

dia

tor v

ar

äs

t?

H

III

S

T

O

R

I

I

S

T

O

R

I

I

S

T

O

R

II

I

I

I

SSS

T

OOO

R

O

RR

III

II

II

a

l

l

t

o

m

ll

l

tt

o

mm

I

SS

I

SS

r

u

pp e rt

rä

na

de s i S

ve

ri

ge B

E

F

R

I

EL

S

E

N

A

V N

O

R

D

E

N

9

4

5

R

D

E

N

9

4

5

F

ÅÅ

G

Å

G

Å

G

Å

GO

R ÅÅÅÅ S

V

AR

a

rfö

r r

än

des

e

a nn

e

’Ar

c?

Up

pf

a nn

o

hn

ric

sso

n pr

op

e lle

rnVilk

en

la

dia

tor lk

en

gla

dia

tor

lk

en

la

dia

tor v

ar

äs

t?

ar

äs

t?

ar

äs

t?

NR5/20 15P RIS59 :90 KR 7 9 ,90 NOK 6,9 5EURO

S

kr

up el

fri

va

pe

nh

an

dl

ar

e RU ST AD E E U RO P A

9 Y R K E N S O M F Ö R S V A NNV äc ka r e , mu n s k än k , v å g mäs ta re ...B LO D IGT F IA S K O G a ll i p o li 1 9 1 5

Q uiz :F ly g krig e t

19 14–18

T ip s: H isto riska se rie r o mane r

Ny serie!ys S ek l et s ik o ne r:

H A R R Y H O U D I N I T r o ll b and v är l d e n me d ut b r y t ni ngs k o ns te r

Afr o ame r ik ans k ko mmunis t utmanade U S A

S

i

b

ir i e n s Ä

N

L

Els

a

r

än

ds

tr

ömh j älp t e ty skakr ig sfång ar

S

kr

up

el

fri

va

pe

nh

S

k

an

dl

ar

e

FÖRSTA VÄ RLD SKRIGET

N

L

L

NNN

E

r

än

ds

tr

öm

än

ds

tr

öm

s

a

s

a

ANGEL A DA V IS

V i k i n g a r na s o m

N o r d m ä n n e n s s t o ra h ä r l a n d s te g å r 8 6 5

i England»

»Danernas

lag skullegälla

PRENUMERATION & KUNDSERVICEwww.alltomhistoria.se

Telefon: 040-601 63 68 (mån–fre 8–17)E-post: [email protected]: LRF Media AB,Box 78, 685 22 Torsby

KONTAKTA REDAKTIONENAllt om Historia,Box 526, 201 25 MalmöTelefon 040-601 63 66E-post [email protected] www.alltomhistoria.se

Prenumeration:Helår inkl e-tidning(14 nr) 695 kr,halvår (7 nummer) 379 kr

REDAKTIONChefredaktör & ansvarig utgivareÅke Steinwall,[email protected]ör Eva BondeArt director Per IdborgLayoutare Linda Oskarsson,Johan Leijon, Erik Lindholm,Fredrik Magnusson (vik)Övriga redaktionella medarbetareSvante Ström, Magnus Västerbro,Björn LundbergFörlagsredaktörMagnus BergstenMarknadsansvarig Catrina MäkiKorrektur Annika Sundberg

Förlagschef Johan TaubertVD Ruben Jacobsson

ANNONSERMagnus Larsson,040-601 64 36, 0736-44 63 [email protected]

INFORMATIONAllt om Historia är ett populär-vetenskapligt magasin som gesut av LRF Media AB. Redaktionenpåtar sig inget ansvar förobeställda texter eller bilder.Sådant material returneras ej.

Artiklarna får inte citeras utantydlig källangivelse. Materialur Allt om Historia får endastanvändas med skriftligt tillståndav redaktionen. Tryck V-TAB Vimmerby 2015ISSN 1653-3224

Upplagan kontrolleras avTidningsstatistik AB.TS-upplaga 2012: 26 800 exemplar

54Basil

Zaharoff 62Marie Krøyersliv på film

HarryHoudini

50

allt om historia / 3


4/68

Redaktör Magnus Västerbro

Historiska nyheter

Mumifierat bajs avslöjar 700-årigtDantes beskyddare blev giftmördad En analys av mumierad avföringhar kastat nytt och oväntat ljus överhur det egentligen gick till när denberömde krigsherren Cangrande dellaScala, mest känd för att ha varit poetenDante Alighieris sponsor, plötsligtavled. Det hela ägde rum den 22 juli

1329, då della Scala precis hade erövratstaden Treviso, ett avgörande steg ihans ambition att förena hela Veneto-

regionen i norra Italien.Men då, mitt i triumfensögonblick, blev hansjuk med kräkningaroch diarré och avledhastigt, enligt vad somsades av naturliga

orsaker.Nu har en undersök-

ning av della Scalasmumierade kvarlevoralltså visat något an-nat. Forskare börjadekomma sanningen på spåren då manår 2004 öppnade della Scalas grav. Enscanning avslöjade då att det fanns

torkad avföring i hansändtarm. Provtagningpå avföringen visadetydliga spår av gift frånväxten ngerborgs-blomma (Digitalis

purpurea).

Troligen gavs dellaScala detta växtextrakti hemlighet som endel i en dryck som hantrodde skulle bota nå-gon mindre åkomma,

tror forskarna. Vem som ligger bakommordet är oklart – en mordgåta hardärmed uppstått.

Professor Gino Fornaciari(till vänster) lederundersökningarnaav Cangrandes lik.

»En provtagning visade tydligaspår av gift»

p

i

d

t

g



5/68

I så många år har spåren av olivolja bevarats i tjugo olikalerkrukor, som nu undersökts av israeliska arkeologer.Fyndet av olivolja är det äldsta i hela Medelhavsregionen.8 000

Italiensk polis har lyckats återföraen tavla som stals för inte mindreän 60 år sedan. Det handlar omett konstverk av 1500-talsmålaren

Moretto da Brescia, med titelnTro. Tavlan stals från kyrka därden hängde av dess dåvarande

präst år 1944. Han sålde utan till-stånd ett stort antal konstverk för

att nansiera bygget av ett kapell.

Italienare fick

till baka sin Tro– efter 60 år

Den storslaget dekore-rade gravkammare somhittats i Ampolis i Grek-land, som enligt vissa kanvara sista viloplatsen förAlexander den store, harvisat sig innehålla k varle-vor efter åtminstone fem människor. Det visar en första under-sökning av graven,som daterats till åre

n

325–300 f Kr.

Att Alexanderskulle ha begravts på platsen är teoretisk t möjligt, men mindre troligt. Men det måste ändå ha varit en betydande

person eftersom kryptanär så påkostad och tros hauppförts av Dinokrates,en framträdande arkitektunder denna tid, som ocksåvar i tjänst vid Alexandershov.

Mystisk gravkammareinnehåller fem kroppar

t n

Ampolis

AtenG R E K

L A N D

varle

e feunde

en

påte stetyda

he-mmänniskor.er-

ande

hov.

Rekonstruktionav gravvalvet.

Morettoda Bresciasallegoriskamålning Tro

mord

e

äe

s

a

I

t–

Scala styrdenorra Italien Cangrande dellaScala var en av sin tids mäktigaste män,

och var herre överVerona, Vicenza,Padua och Treviso.Poeten Dante cken fristad i hansVerona, efter attha tvingats y sinhemstad Florens.I sina verk tackadeDante sin välgörare vid era tillfällen. Inte minst i det berömda

diktverket Den gudom-liga komedin, därCangrande nämns vidnamn i den sjuttonde

sången i delen Paradi-set, och beskrivs som

en perfekt furste.

alien

ds

vid

Cangrandedella Scala

Dantetvingadesi landsykt1301.

Bulgariska arkeologer har hittat en medel-tida ring som var urholkad och tros haanvänts för att förvara ytande gift.

En tysk forskare tror sig ha hittat bevis föratt den egyptiska drottningen Kleopatra intelät sig bitas till döds av en orm, utan att hondrack en blandning av olika växtgif ter.

En 24 000 år gammal träpinne som hittatsi Sydafrika har visat sig vara täckt med ettdödligt gift gjort av ricinfrön och är därmeddet äldsta bevarade fyndet av gift tillverkatav människor.

3 andra giftfynd

Två miljoner för äldsta klubbanCanadian Museum of Historyi Quebec har köpt den äldsta kändahockeyklubban i världen för drygt två miljoner kronor.

Den snidades av ettenda stycke sockerlönnnågon gång mellan år 1835

och 1838, på Kanadas östkust. Den tillhörde först Moffatt-familjen, ätt-lingar till områdets första europeiska bosättare – innan den sedan bytte ägare ett antal gånger.

ör drygt

5

adas östkust. Denhörde först Moffatt-familjen, ätt-

lingar till områdets första europeiskabosättare innan den sedan bytteosättare – innan den sedan bytte ägare ett antal gånger.

S T E V E N D

A R B Y/ C H

M



6/68

Städare klipptefaraons skäggStädpersonal på det Egyptiska

museet i Kairo råkade slåloss den långa skägg-

atrappen på Tutankh-amuns berömdadödsmask, rappor-terar egyptiska me-dier. Den del somfallit loss limmadessedan fast igen– med hjälp avvanligt epoxylim.

28 vagnar i krigsherres gravArkeologer i Kina har hittat enjättelik grav, där inte mindre än 28

vagnar och 49par hästar hadebegravts. Fyndethar date

rats till nå-gon gång me

llan700–500 f Kr.

Graven tros vara den sista viloplatsenför en mäktig krigsherre under densplittrade epok i kinesisk historiasom skildras i de klassiskaVår- ochhöstannalerna. Enligt traditionenskrevs eller sammanställdes verketav losofen Konfucius omkring år500 f Kr.

loss deatra

am

dt

d

f

s

–

v

j g ,

va

pa

be

h

g

7

CITATET Charles Darwin till sin systerCatherine i ett brev från 1833, skrivet

under färden med fartygetHMS Beagle. Med påfartyget hade han intemindre än 400 böcker.Alla dessa har nudigitaliserats på"Darwin Online".

»Böcker, dessa demest värdefulla avalla värdefulla ting»

133

-årigt gevärkvarglömt

i nationalpark Ett Winchestergevär från1882 har hittats lutat mot ettträd i nationalparken GreatBasin i Nevada, USA. Av allt attdöma har vapnet stått där

i många år. Winchesterge-vären var sin tids vanligastevapen – företaget tillverkadeinte mindre än 720 610 ex-emplar av den här modellenmellan åren 1873 och 1916.

133k v a

i na Ett W1882 hträd i nBasin idöma

i må

värva

in

e

Charles Darwin

Konfucius

Tutankhamun

Tredje gången

gillt för Ben-HurEn nyinspelning av denhistoriska storlmen Ben-Hur har precis inletts, med planeradpremiär våren 2016. Den förstalmatiseringenav Lew Wallacesroman gjordes1925, men denmest klassiskaversionen hadeCharlton Hes-ton i rollen somupprorsmakaren Judah Ben-Hur.Den hade premiär 1959 och vanninte mindre än 11 Oscar. Manustill den nya versionen är skrivetav John Ridley, som skrev hyllade12 Years a Slave.

CharltonHeston.

STORISKA NYHETER

Gravfyndet gjordesi Hubeiprovinseni centrala Kina.



7/68

2015Polismuseetsföreläsningar

TID: 17.30-19.00

KOSTNAD: Vuxen 60 kr, pensionär och student 40 kr.

Polisanställd går in gratis vid uppvisande av tjänstekort.

För att säkerställa din plats vänligen förboka biljett.

BOKNING: Tis-fre kl. 12.00-15.00, tel: 010-56 38 001.

Brottsplats TrenterDeckarförfattaren Stieg Trenters romaner fängslaross än idag. Trenterexperterna Lilian och KarlFredriksson tar oss ti llbaka till Trenters Stockholmunder 1940-talet. Vi besöker stadens skugg-sida och möter bland annat kriminalintendenten

Vesper Johnson.16 april och 4 november

Ockupationen av Västtyska ambassaden

Den 24 april för 40 år sedan ockuperades Västtyska ambassaden i Stockholm. Vad hände egentligen och vad ck ockupationenför konsekvenser? Professor Dan Hansén vidFörsvarshögskolan ger oss en inblick i dettadrama. Björn Astborn tjänstgjorde som polisoch berättar om sina personliga erfarenheter.23 april och 14 oktober

Svarta Maja – polisens världsunika Packard

Vi öppnar motorhuven och beger oss in i piket-bilen Svarta Majas inre värld. Vi får en inblick iden omfattande renoveringen som påbörjades1997 och avslutades 2000 timmar senare. Trak-polisen Bengt Svensson berättar om teknikenmen även Svarta Majas fascinerande historia.20 maj och 17 november

Utryckning! I händelsernas centrum

www.polismuseet.se

Måsungevägen 1, 131 50 Saltsjö-Duvnäs | tel 08-718 07 [email protected] | Reseprogram på www.paradisresor.se

21-28/4 Klassiska Kampanien: Capri, Paestum och Pompejimed fil dr Niklas Hillbom

13-20/9 Skottland i historien och litteraturen.Högländerna och engelska Sjödistriktet

med författaren Göran Hägg

17-24/9 I antikens kölvatten - kryssning bland de grekiskaTolvöarna: Kos-Leros-Lipsi-Arki-Samos-Patmos-Kalymnos-Pserimos med fil dr Niklas Hillbom

2-9/10 Afrodites ö - södra och norra Cyperns konst,historia och arkeologi med fil dr Niklas Hillbom

23-30/10 Östra Turkiet: Trabzon-Artvin-Kars-Vansjönmed fil dr Jesper Blid Kullberg

1-8/4 Andalusien - Madrid - Segovia: vandalers, morers2016 och spanjorers land med fil dr Jesper Blid Kullberg

19-26/4 Romare och britter – kulturmöten och konflikter i2016 romarrikets utkant. Resa i det romerska Britannien

med fil dr Allan Klynne

KULTURELLA RESOR

Kungliga begravningar frånGustav Vasa till Gustaf V

DÖDENSTEATER

NY UTSTÄLLNING!13 MARS 2015–6 JUNI 2016


8/68


9/68

Jan och Nordens frihetEn svensk frivillig i Finlandoch Norge

LARS GYLLENHAAL

Varför går man som svenski krig? Hur var det att upp-leva hårda strider stenkastfrån det trygga Sverige? JanDanielsen vet. Han är densiste levande svensk somvarit frivillig i både Finlandoch Norge.

Bakom fiendenslinjerDen första finska fjärrpatrullen på Karelska näsetsommaren 1941

MIKKO PORVALIÖversättning: Heidi Granqvist

Under fortsättningskrigetvar ett av Finlands viktigastemål att återerövra Karelskanäset från Röda armén. Åtta

fem återvände levande.

ChurchillselitsoldaterDe sex mest vågadekommandooperationerna1940–45

ROSS KEMPÖversättning: Göran Andolf

Andra världskriget tillhörhistoriens mest blodigakrig. Aldrig tidigare hade

uppoffringar i nationens

några av de häpnadsväck-ande insatserna.

Hitlers svenska SS-soldaterBrev och dagböcker

BOSSE SCHÖN

270 svenskar stred i SS.Efter kriget dolde de sinaspår av rädsla för att stäm-plas som krigsförbrytare,men i Säpos akter och i

sanningen bevarad.

Finlands val1941–1944 Samarbetet med Hitler-Tyskland

HENRIK O. LUNDEÖversättning: John-Henri Holmberg

Fortsättningskriget,koalitionen mellan Tysk-land och Finland underandra världskriget, då mangenomförde gemensammamilitära operationer, är

idag helst vill glömma.

Hitlers furier Tyska kvinnor i förintelsens tjänst

WENDY LOWERÖversättning: Hans Dalén

I takt med nazisternasexpansion kom hundra-tusentals tyska kvinnori kontakt med, och blevdelaktiga i, övergrepp ochfolkmord. De sveptes medi en nationalistisk rörelsesom slutade i massmord.

Hitlers vikingarHistorien om det skandinaviska

Waffen-SS: Den Norske Legion,Frikorps Danmark, Wikingoch Nordland

JONATHAN TRIGGÖversättning: John-Henri Holmberg

För första gången berättashär om de tusentals skandi-naviska män som frivilligtanslöt sig till tyska Waffen-SS, om deras krigserfaren-heter och om varför de togvärvning.

BerlinMed en vägledning tilldet kommunistiska ochnazistiska Berlin

JAN MOSANDER

1900-talets historia:Weimarrepubliken, Hitler-tiden, det kalla kriget där

de oskrivna historierna ochny information om en stadi ständig förändring.

LÄSNING

www.lindco.se Epost: [email protected] Postadress: Box 2036, 103 11 Stockholm

FÖR DENHISTORIEINTRESSERADE


10/68

334 år efter att fartygetMayflower skeppat engel-ska puritaner till den nya världen når kopian denamerikanska kusten.T EX T E V A B O ND E

Det ser nästan ut som någotur en science fiction-film: ett1600-talsskepp, ett luftskeppoch moderna motorbåtar i enoch samma bild.

Året är 1957 och Mayflower II harjust återskapat den ursprungliga May-flowers resa över Atlanten, från Ply-mouth i England till Cape Codi nordamerikanska Massachusetts,och är nu ute på en bejublad hyllnings-

runda till bland annat New York (påbilden) och Miami.

Initiativet till att bygga Mayflower IIkom från den engelske jour-nalisten Warwick Charlton,som under sin tjänstgöringi brittiska åttonde armén un-der ökenkriget i Nordafrikahade läst Plymouthkoloninsgrundare och guvernör WilliamBradfords Of Plimoth Plantation.

Charlton var fast besluten att alltsom rörde skeppet och dess resa skulle

vara så autentiskt som möjligt. Medhjälp av ritningar från det amerikan-ska museet Plimoth Plantation bygg-des den 180 ton tunga Mayflower II förhand enligt traditionella metoder.

När skeppet den 20 april 1957 läm-nade England var samtliga 33 i besätt-ningen, inklusive Warwick Charltonsjälv, iförda tidsenliga pilgrimskläder.

Efter rundan runt USA återvändeMayflower II till Plymouth i Massachu-setts. Det är numera en del av museetPlimoth Plantation.

Historiskresa i repris

som möjligt»

»Allt skulle varaså autentiskt

BILDEN Ne w Yo r k, 1 j u l i 1957



11/68

Mayower II möts avmotorbåtar och ett luft-skepp när hon närmar sigNew York 1957. Resan överAtlanten längs original-rutten tog 55 dagar.

H ULT ON / GETTY



12/68

Lägerfångar flyrfrån Jasenovac

22 APRIL 1945I det kroatiska fascistpartietUstasjas koncentrationslägerJasenovac, där serber, judaroch romer internerats underandra världskriget, samlasnärmare tusen utmärgladefångar och rusar mot portenför att försöka slå sig ut. Deesta mejas ner av kulsprute-eld från vakttornen medancirka 80 lyckas ta sig ut och ygenom skogen.

Vulkanutbrottdödar 71 000

10 APRIL 1815Vid sjutiden på kvällen in-tensieras de mindre utbrottsom vulkanen Tambora påden indonesiska ön Sum-bawa haft de senaste åren.Stora eldpelare skjuter upp,följda av enorma mängderaska, lava och svavelsyra.Minst 71 000 personer dödasav utbrottet som påverkarvädret över hela världenunder lång tid framöver.

25 APRIL 1915 Strax efter midnattsjösätts roddbåtar med australiensiska

och nyzeeländska trupper från brittiskakrigsfartyg vid den osmanska Gallipoli-halvön. Målet är en strand där truppernaska landstiga i skydd av mörkret. Flerabåtar kommer dock ur kurs och många

soldater tvingas klättra upp på klipporsom stupar ner i vattnet. Andra tvingas

landstiga under beskjutning från osman-ska befästningar på höjderna och mångadödas innan de hunnit lämna båtarna.Under dagen lyckas Anzac, som styrkansnamn förkortas, inta stränderna. Trots

svåra förluster lyckas de inte avancerainåt land som planerat. Lika illa går det

för britter och fransmän på andra delarav halvön. De västallierade bryter aldrigigenom det osmanska försvaret. Den 25april ras sedan 1916 som en minnesdagi Australien och Nya Zeeland.

Misslyckad landstigning vid Gallipoli

ERICHLUDENDORFF9 APRIL 1865Föddes i en preussisk familjdär fadern var reservofficer ikavalleriet. Ledde i praktikentyska armén under förstavärldskriget men ydde1918 till Sverige där han

skrev sina krigs-minnen. På-

stod där atttyska arménsvikits avopatriotiska

politiker.

JOHN WILKESBOOTH26 APRIL 1865Efter att den 26-årige skå-despelaren skjutit presidentLincoln i dennes teaterlogeydde han från Washington.Tolv dagar senare hittadeshan i en lada i Maryland.När han vägrade komma ut sköts Booth trotsatt ordernvar att hanskulle fångaslevande.

70 ÅR SEDAN200 ÅR SEDAN FÖDD DÖD

de ts

skrev smin

stoty

svo

po

100 ÅR SEDAN

KalendernAustraliensiska truppergår till anfall mot en turkiskskyttegrav vid Gallipoli.



13/68


14/68

RÅGOR & SVAR

SVAR Den amerikanske miljardärenHoward Hughes – porträtterad avLeonardo DiCaprio i lmen The Aviator 2004 – var en framgångsrik mångsyss-lare som regisserade och producerade

Hollywoodlmer, drev era företag ochdessutom konstruerade och testögegna ygplan.

Bakom den glamorösa fasadenuppvisade han emellertid tydliga teckenpå psykisk ohälsa, som förvärrades medåren. Efter en allvarlig ygolycka 1946

låste han in sig i en salong under fyra må-nader, där han såg på lm, drack mjölkoch urinerade i tomaskor.

Han höll sig sedan borta från ramp-ljuset och tillbringade de sista tio åren av

sitt liv på olika hotell, plågad av medicin-missbruk och sjukdomar. Han dogi Houston 1976.

SVAR I svenska historieböckerkan man ofta läsa att densvenskfödde uppnnaren John

Ericsson, som huvudsakligenvar verksam i Storbritannien ochUSA, uppfann fartygspropellern.Många engelsmän håller där-emot Francis Pettit Smith för attvara propellerns skapare. Så vad äregentligen sant?

Faktum är att Smith och Erics-son utvecklade sina propellrarsamtidigt och oberoende avvarandra. Ericsson lämnade in enpatentansökan år 1836. Några

veckor tidigare hade dock Smith

ansökt om patent på en liknandekonstruktion. Smiths designanvändes i det första ångdrivnapropellerfartyget, SS Archimedes,som sjösattes 1839. Ericssonskonstruktion anses dock ha varitnågot effektivare.

Jämfört med de skovelhjulsom tidigare hade använts föratt driva fram ångfartyg hadepropellrarna stora fördelar. Devar inte lika känsliga för gropig sjöoch erbjöd dessutom mer precisstyrning.

Uppfann svensken John Ericsson propellern?

Vad hände med Howard Hughes?

J

Ericssons patent i USA 1838.

JohnEricsson

FrancisP Smith

1937 förbättrade HowardHughes sitt hastighetsrekordöver USA – från Kalifornien tillNew Jersey – med två timmar.

»Tydliga teckenpå psykisk ohälsa»



15/68

SVAR Eftersom Skandinavien kristnades relativt sent vetvi mer om de fornnordiskagudarna än om riterna ochreligionen hos de german-ska folk som blev kristnaera hundra år tidigare.De skriftliga källorna är få,och inte alltid pålitliga.

Romarna, bland annathistorieskrivaren Tacitus,

såg till exempel många av de germanskagudarna som direkta motsvarighetertill romarnas egna gudar. Han ansåg attgermanernas främsta gud var Mercurius,det vill säga Oden (även kallad Wotan/Woden), men att det också offrades tillMars (Tyr/Ti) och Hercules (troligen Tor –på forntyska Donar).

Mycket tyder på att dyrkan avOden och Tor var utbredd

bland väst- och nordger-manska stammar. Mendet germanska områdetvar stort och långt ifrånenhetligt. Om de östger-manska folkens, exempelvisgoternas, hedniska tro vetvi tyvärr ännu mindre. Det

fanns aldrig en enhetlig reli-

gion, och vilka gudar som förekom – ochvilken ställning de hade – skilde sig övertid samt från plats till plats. Ett exempel ärfruktbarhetsgudinnan Nerthus. På kon-tinenten var hon föremål för en särskildkult, men i fornnordisk mytologi motsva-ras hon av den manlige guden, vanenNjord (eller möjligen hans syster Njärd).

e

Myc

Odb

m

d

v

e

m

gvi

fan

en M

Trodde alla germaner

på asagudarna?

SVAR Apolloprogrammetinleddes redan 1961 ochledde till att USA:s rymdorga-nisation Nasa kunde genom-föra sex lyckade månland-ningar 1969–72. Sammanlagtkostade Apolloprojektetungefär 20 miljarder dollar,vilket givetvis var en ansenligsumma. Som mest uppgickutgifterna för rymdprogram-met till 4,5 procent av USA:sfederala budget. Kostna-derna för rymdprogrammetvar alltså betydligt mindre änUSA:s militära budget underdessa år, då landet ocksådeltog i Vietnamkriget.

Hur mycket

kostade Apollo-programmet?

SVAR Vattenpipor för tobaksrökningutvecklades i Indien och Persien under

1500- eller 1600-talet. Trots att era regen-ter i Iran på 1600-talet försökte

förbjuda tobaksrökning fortsatte piporna att vara populära. På

senare år har de även blivit i ropet i västvärlden, delvis på grund av

en myt om att det skulle vara mindre skadligt än annan

tobaksrökning.

Hur länge har

man rökt vattenpipa?

Mercurius

Reliefbild på brons-hjälm från 500-taletmed en gur

som antasvara Oden.

AD MESKENS

Apollo 11lyfter motmånen 1969.

NA SA

kte a

P

r

n

n

ktetteå

ropetnd avvara

nnan



16/68

ÅGOR & SVAR

Vem räknade utljusets hastighet?SVAR Antikens losofer tänktesig att ljus färdas med oändlighastighet. Denna tanke ifråga-sattes dock av den arabiske

vetenskapsmannen Alhazen.Omkring år 1000 presenteradehan sin teori att ljuset färdasfrån ett föremål in i männi-skans öga med en specikhastighet. Alhazens verköversattes till latin ochspreds till Europa, där hanhade högt anseende undermedeltiden.

Eftersom ljus färdas medså hög hastighet – ungefär300 000 kilometer i sekunden – ärdet ytterst svårt att göra någraprecisa mätningar med enklaexperiment.

Den första som lyckades visaatt ljusets hastighet inte varoändlig var den danske astrono-men Ole Rømer, som år 1676observerade ljuset från Jupitersmånar och kom fram till atthastigheten borde vara ungefär225 000 kilometer i sekunden.

Vem var Roms mestframgångsrike gladiator?SVAR Att strida som

gladiator i antikens Rom vargivetvis livsfarligt, även omlångt ifrån alla kamper slu-tade med döden. En av destörsta stjärnorna på dessaarenor var den syriskeslaven Flamma. Enligt käl-lorna stred han 34 gångeroch vann 21 av dessa. Nio

slutade oavgjort och en-

dast fyra förlorade han. Intemindre än fyra gånger gavshan möjligheten att bli enfri man. Flamma fortsattedock som gladiator ochdog vid 30 års ålder. Tackvare hans stora populari-tet ck hans ansikte ävenpryda ett romerskt mynt.

Mosaik från300-talet.

Ole Rømer från Århusvar den förste att visaatt ljuset höll en viss fart1676. "Ljusets tövan",som han kallade det.

»Lyckadesvisa att ljusetshastighet intevar oändlig»

Illustration över

optiska fenomeni Alhazens verktryckt 1572.

H O U G H T O

N / H A R V A R D

U N I V E R S I T Y



17/68

HISTORIA ARKEOLOGI

ANTIKEN Förstå din samtid. Påverka din

framtid. Sök senast 15 aprilpå antagning.se eller besök historiskastudier.gu.se för attveta mer.

[email protected]

www.popark.se

Är du intresseradav arkeologi?

Beställ ett gratis provnummerav Populär Arkeologi!

Arkeologi

www.kungligaslotten.se

Malmö MuseerÖppet alla dagar i veckan. Välkommen!Malmöhusvägen 5-8. Tel 040-34 44 00.malmo.se/museer

Historiska hemsidorFör annonsinformation och bokning kontakta Magnus Larsson tel 040-601 64 36 • [email protected]


18/68


19/68

POCAHONTAS2

Pocahontasvar dotter tillhövdingen

Powhatan i nuvarande Virginia. Enligtlegenden räddade hon som 11-åringlivet på Jamestowns grundare, JamesSmith, som tillfångatagits av hennesfars män.

Senare kidnappades hon av debrittiska nybyggarna som hoppadeskunna bedriva utpressning mot indi-anerna. Pocahontas behandlades väloch 1614 gifte hon sig med tobaks-odlaren John Rolfe.

För att marknadsföra kolonintog Rolfe med sig Pocahontasoch parets son till England, därhon visades vid hovet som ettexempel på en kristnad "vilde".Före återresan 1617 avledPocahontas i smittkoppor.

ApachehövdingenGeronimo ledde1875–85 sina krigare

i hämndaktionermot amerikan-

ska och mexikanskatrupper som gjortintrång på stammensterritorium i Arizona ochNew Mexico. Hans apa-

chenamn var Goyaałé,"den som gäspar". Det

spanska namnetGeronimo ckhan i strid medmexikaner. Efteratt ha kapitulerat

1886 levde han återstoden avsitt liv som krigsfånge. Föresin död i lägret Fort Sill 1909ska Geronimo ha sagt: "Jagborde aldrig ha kapitulerat, jag skulle ha fortsatt slåss tills jag var den siste vid liv."

GERONIMO3

Född i nuvarandeArizona 1829Död i Fort Sill,Oklahoma 1909

Geronimo sittande i mitten) under ett möte med amerikanska soldater.

Född i Virginia ca 1595Död i Gravesend 1617

Pocahontas räddar livet på Smith.

Geronimo sittande i mitten) under ett möte

1875 8

i hämmo

sk

tr

in

te

N

ch"de

Sacagawegatillhördeshoshoner-

stammen ochär känd för att ha varit den enda kvinnliga deltagaren i den legendariska Lewis och Clark-expeditionen där hon fungerade som tolk och vägvisare. Den äventyrliga upptäcktsresan gjordes 1804–06 för att kartlägga de outforsk ade områdena väster om Mississippi. Sedan 2002 har hennes bild präglats på dollarmynt i USA.

Född i Idaho ca 1790Död iS Dakota 1812

S

SACAGAWEGA4

L I B R A R Y

O

F C O N G R E S S 2

mith.

L IBR AR Y OF CONGR ESS

E V E R E T T / I B L

it den gareen

ewis nendär tolk ochtyrligadesäggaådenai. Sedan

d präglats

dd iIdaho ca 1790d iS Dakota 1812

GAWEGA

BR ID GEMAN/ IBL

B R I D

G E M

A N / I B L

Född i Ohio 1768Död i Kanada 1813

TECUMSEH5

Shawneekrigaren Tecumsehbildade en koalition av nord-amerikanska indianstammarkänd som Tecumsehs konfe-deration. Gruppen slogs i kriget1812 tillsammans med britternaför att försöka bekämpa denamerikanska koloni-sationen efter detnordamerikanskafrihetskriget. Hanstupade i slaget vidThames år 1813.

Inför Europaresanck Pocahontasnya kläder.



20/68

»Aldrig förr har ensådan fasa drabbatBritannien som denvi just lidit»

Den 8 juni 793 plundradevikingar klostret på önLindisfarne. Detta blevstarten på över 200 år avplundring och erövringav de brittiska öarna.

Å r 86 5 kom nor d männen s st or a här



21/68

I mitten av 800-talet var vikingarna ökändai England som rövarband som anlände i långskepp,gjorde strandhugg och plundrade städer och kloster.År 865 anlände en mycket större flotta av långskeppfyllda med krigare. Nu var målet inte bara plund-ring utan att erövra landet.T EX T T O M A S B L O M

Som kungens fogdeär Beaduheard van att bli åt-lydd. Därför är han inte oro-

lig när han rider nertill Wessex södra ku

st

med sina män. I Her-rens år 787 har ryktet nått hans härskare kung Beorhtric att tre främ-mande skepp anlänt till ön Portland.

Skeppen är bemannade av främlingarfrån nordlanden och ingen vet vad dehar för ärende. Men alla sjöfarare ochhandelsmän ska ge sig till känna förfogden och betala tull. Sådan är lagen,

och det är för att upprätthålla den somBeaduheard söker upp främlingarna.Men nu händer något oväntat. Iställetför att buga sig för fogden och foga sigi hans befallning slår främlingarna utanvidare ihjäl honom och hans följe.

Samtida krönikor påstår att de främ-mande skeppens besättning var ”da-ner”, det vill säga danskar. Daneranvändes i själva verket som en beteck-ning för vikingar i allmänhet, och denämns ofta i de anglosaxiska kröni-

korna från de här åren. År793 bara några år efter

intermezzot i Portland,överfölls och plundra-des S

:t Cuthberts klos-ter på ön Lindisfarnepå

Englands nordöstrakust. Detta väckte stor

uppståndelse och förfä-ran i den kristna världen.

Munken Alkuin från Yorkskrev till kung Ethelred I att

”aldrig förr har en sådan fasa drab-bat Britannien som den vi just lidit i dehedniskas händer”.

Större attackerDe tidigaste vikingaräderna verkar ha

genomförts av små vikingagrupper somgjorde strandhugg, plundrade orter närakusten och sedan snabbt drog vidare.Men det skulle inte dröja länge innannordmännen samlade sig till större at-tacker och så småningom började deockså övervintra i befästa läger. 851 an-lände en stor vikingaflotta till ön Tha-net i sydöstra England, slog läger ochanvände ön som utgångspunkt för attbland annat plundra och bränna ner sta-den Canterbury.

LÄS MERÄS MER

Ett splittratEngland SID 23

Så stor var vikingaflottan SID 26

Vikingamuseumi York SID 29

N

KENT

ESSEX

SUSSEX

ISLE OF WIGHT

M E R C I

W E S S E X

E ST

NGLI

London

Thetford

Rendlesham

StamordBrdge

1066

Fuord Gate 1066

C uerdae

Nottng

ham

York

Cambrdge

Exeter

Wnchester

Wareham

Tamworth

Canterbury851

Maldon991

Ashingdon1016

Hastngs

1066

London

Thetford

Invasionen år 865

Knuts invasion 1015

Rendlesham

StamordBrdge 1066

Fulford Gate1066

Cuerdale

Notting-ham

York

Cambridge

Exeter

Winchester

Wareham

Portland 787

Thanet

Tamworth

Canterbury851

Maldon 991

Ashingdon1016

Hastings1066

KENT

ESSEX

SUSSEX

ISLE OF WIGHT

ME RC IA

W E SS E X

EAST

ANGLIA

D A

N E

L

A G

E N

T h ems e n

j

till ön skrev till

fogeardåt-äro-

erster-ktetkun

fränt t

na3,nte

övde

tepå

ku

pp

ike

k

gded

ngäm-

till ön

korn793

in

ö

d

t

p

k

up

ranMunk

skrev till

Ethelred Iav Wessex.

Y OR K A R C H A E OL O G I C A L T R U S T



22/68

Krönika berättarom vikingatåg En av de viktigaste källorna

till vår kunskap om vikingarnasvälde i England är Anglosaxiskakrönikan. Den redogör i – för detmesta – kortfattad notisformför sådant som tilldragit sig påde brittiska öarna mellan Kristifödelse och mitten av 1100-talet.

Den beskriverdetaljerat över-greppen vid blandannat vikingarnasangrepp på klos-tret på Lindis-farne 793 därde: "ödelade alltmed beklagans-värd plundring,trampade på deheliga platserna

med orena fötter, undergrävdealtarna och slet åt sig den heligakyrkans alla skatter." Krönikannns i många manuskriptversio-ner och är en central källa för vårkunskap om vikingar i västerled.

Men man måste förstås hålla iminnet att krönikan är samman-ställd av dem som drabbades avnordmännens härjningar.

I de isländska sagorna berät-tas också mycket om viking-arnas bedrif ter och en mer kortfattad k älla är den runskrif t som restes vid gården Bor-

resta i Uppland till minne av en viss

Ulf som f ärdats i västerled – och tydligen fått med sig en slant hem: "Men Ulf har i Eng-land tagit tre gäl-der. Det var den första som Toste gäldade. Sedan gäldade Torkel. Sedan gäldade Knut."

ter och en mer

ä

m

o

n

v

a

o

h

e

d

o

d

k

d

ter och en merälla är den

m restesor-

nd tillviss

atsochmedem:i Eng-

e gäl-denostedankel.de

d

g

öns näst största stad och ettviktigt handelscentrum. Sta-

den gav sig utan nämnvärtmotstånd och blev sedannordmännens starkastefäste för lång tid framåt.Visserligen slöt kungElla och hans rival Os-bert fred och gick till

angrepp mot inkräktarnaframpå vårkanten, men de

miste båda livet när viking-arna besegrade deras här.

Det berättas att Ivar Benlösutkrävde en fruktansvärd hämnd för

sin far, Ragnar Lodbrok, som tidigaredött en plågsam död på order av kungElla. Ivar ska ha låtit ”rista blodörn”på kungen, vilket innebar att revbenenhöggs av och lungorna drogs ut och la-des på ryggen som örnvingar.

Fred gav halva önMed York, eller Jorvik som nordmännenkallade staden, som utgångspunkt drogvikingahären vidare mot riket Mercia.Där köpte sig kung Burgred fred, varpåhären återvände till East Anglia och be-segrade kung Edmund grundligt. Nuvar turen kommen till Wessex, men detriket visade sig vara betydligt svårare attfå bukt med. Dess kung Ethelred kon-trollerade stora styrkor och bjöd hårtmotstånd. Men efter inte mindre än niostora slag begärde Ethelreds bror Alfredvapenvila. Han hade nu blivit kung efterbroderns död. Vikingarna var sannolikttämligen stridströtta vid det här lagetoch lämnade tills vidare Wessex för attistället anfalla Mercia som inte för-mådde försvara sig lika effektivt.

KINGAR I ENGLAND

När Ragnar Lodbroks sönerIvar, Halvdan och Ubba ckbud om mordet (bilden tillhöger) ledde bröderna eninvasion av England föratt hämnas sin far.

En vikingahjälmfunnen i Norge.

En bildsten från Gotlandsom visar en stridsscen,hur vikingarna närmarsig Valhall och ettlångskepp.

Anglosaxiskakrönikan.

Vikingarna möttes med vapenmaktmen de flesta kom hem med så storabyten att nya vikingaflottor skickadesut år efter år. Vid mitten av 800-talettycks f lera hövdingar i de nordiska län-derna ha enats om att anglosaxarnas övore värd en större gemensam ansträng-

ning. Där erbjöds ju inte bara frestandebytne utan också fruktbar odlingsjord.Nu tänkte vikingarna komma för attstanna. Anglosaxiska krönikan berät-tar om hur ”den stora hednahären”anlände till East Anglia på hösten 865under ledning av hövdingarna Ivar Ben-lös, Halvdan och Ubba.

Vinterläger i East AngliaEfter att ha härjat och plund-rat i östanglernas rikebyggde vikingarna ett

befäst vinterläger vidThetford inne i lan-det vilket förstås oro-ade landets kungEdmund. Sedan till-bringade de vintermå-naderna med att skaffasig kunskap om läget i demånga smårikensom dåtidens Eng-land bestod av.

Ganska snartfast-nade härens ledare för Northumbria

där det rådde fullt inbördeskrig mellankung Ella och Osbert, hans föregångarepå tronen. Visserligen låg Northumbrialångt borta i norr, men eftersom öst-anglerna tvingats ge vikingarna häs-tar som tribut var det inga problem för

dessa att anfalla lika snabbt och över-raskande till lands som til l sjöss.

Dessutom kunde de användade gamla vägar som fortfa-

rande fanns kvar från ro-marnas tid på ön, vilketgjorde framfarten ännuenklare.

Intog York till hästPå hösten 866 gav sig denstora hären av norrut ochi november erövrades York,

R A Ä

K U

L T U R H

I

S T O R

I S K M

U S E U M



23/68

Vikingarna mötte ett splittrat England

Det England som vikingarna kom till i slutet av 700-talet var splittrat i en lång rad små riken. De största var East Anglia i öster, Wessex i söder, Mercia i de centrala delarna av ön ochNorthumbria i norr. Dessutomfanns mindre riken som Essex,Sussex, Kent och Isle of Wight.

Vissa forskare menar att detvar just denna splittring som

gav vikingarna så stora fram-

gångar i England. Vikingar här-

jade även på kontinenten och en del hövdingar tog också makten på vissa platser, som i Norman-die, men deras erövringar blevaldrig lika omfattande som de iEngland.

Forskarna har haft olika teorierom varför vikingatågen drogigång vid den här tiden, men

man vet att krigiska bragder vär-

derades högt bland nordmän-

nen och att rövade rikedomar gav status.

När de så på 600-talet lärde sig att förse sina slanka roddbåtarmed segel och köl vågade de sigså småningom ut på Nordsjönoch därmed öppnade sig en nyvärld med enorma möjlighetertill ära och rikedom.

ngarna mötte ett splittrat Englandgland som vikingarnaslutet av 700-talet varen lång rad små riken.ta var East Anglia i

Wessex i söder Mercia i

gav vikingarna så stora fram-gångar i England. Vikingar här- jade även på kontinenten och endel hövdingar tog också maktenpåvissaplatser somi Norman

man vet att krigiska bragder vär-derades högt bland nordmän-nen och att rövade rikedomargav status.

När deså på600 talet lärde sig

Enligt saganmördades RagnarLodbrok på order

av kung Ella.

S

T

O

K

N

KENT

ESSEX

SUSSEX

ISLE OF WIGHT

M E R C I

W E S S E X

E ST

NGLI

London

Thetford

Rendlesham

Stamford

Bridge1066

Fulford Ga

te 1066

Cuerdale

Notting

ham

York

Bamburgh

Cambridge

Exeter

Winchester

Wareham

Lindisfarne 79

Tamworth

Canter

bury851

Maldon 991

As

hingdon 1016

Hastings

1066

London

Thetford

Invasionen år 865

Knuts invasion 1015

Haraldsinvasion

1066

Rendlesham

Stamford Bridge1066

Fulford Gate 1066

Cuerdale

Notting-ham

York

Bamburgh

Cambridge

Exeter

Winchester

Wareham

Portland 787

Thanet

Lindisfarne 793

Tamworth

Canterbury851

Maldon 991

Ashingdon 1016

Hastings1066

KENT

ESSEX

SUSSEX

ISLE OF WIGHT

M E R C I A

W E S S E X

EAST

ANGLIA

N O R

T H

U M B R

I A

D A

N E

L A

G E

N

T h ems e n

N o r d s j ö n

Engelska riken

Danelagen

Slag

Plundring

Våtmark

KENT KENT

100km

»Båda kungarnamiste livet närvikingarna besegrade

deras här»

W

t

u

m

x,

f d

n

g

s

i st

Wster,W

de centNorthufanns mSussex

Vissavar just

VikinDet Enkom till isplittrat iDe störsöster W

S

T

O

T

O

K

Kung Alfred avWessex lyckades ståemot vikingarna ochhar fått tillnamnet"den store" i England.



24/68

Nordmän härjade även på Irland Irland, som liksom Englandbestod av många små rivalise-rande kungadömen, var ocksåett begärligt mål för plundring.År 841 slog sig norska vikingarner på den plats som så små-ningom skulle bli Dublin ochupprättade en bas, ett så kallatlongphort . Det följdes snart av era. Flodsystem som Lif-fey och Shannon förde de grundgående

skeppen långt in i landet som lågblottlagt för plundring. De rikaklostren skövlades och mängderav människor fångades in för attsäljas som slavar.

Irländarna lyckades till sistsamla sig till motstånd och kördebort inkräktarna från Dublin år

902. Men de kom till-baka tolv år senare

under ledningav Sigtrygg

den skelögde, vars brorRagnvald samtidigt lyckadesta över York. Vikingarna höllsig kvar på Irland i det längstagenom allianser med rivalise-rande irländska småkungaroch kom att sätta sin prägelpå landet, inte minst genomatt deras handelsplatser somDublin, Wexford, Waterfordmed era blev grunden till deförsta städerna.

Sedan bröts vapen-vilan med Wessex

kung Alfred, somefter långvariga stri-der till sist år 878lyckades vinna en av-görande seger mot in-kräktarna. Alfred gick med på fred, bland an-nat på villkor att vikingar-nas ledare Gorm lä

t döpa sig. I

fredsavtalet delades landet upp så att

nordmännen fick kontroll över en stordel av nordöstra England, ett områdesom kom att kallas Danelagen, eftersom

dansk lag skulle råda där. Efter detta blevmånga av de nordiska krigarna bofastabönder, gifte sig med inhemska kvinnoroch blev stegvis alltmer integrerade i denanglosaxiska kulturen.

Mutade Olav med silverDen ständiga kampenmot vikingarna hadetvingat de anglosaxiskakungarikena att rustaupp militärt och därfördröjde det nu en tid innandrakskeppen återkom tillde brittiska öarna. År 990hade den danske kungen

»Ethelred erbjöd Olav

Tryggvason 10

000 pund

silver för att ge sig iväg»

Sven Tveskägg stör-tats av den svenskekungen Erik Se-gersäll och tvingatsi landsflykt.

Då slog sig Svenihop med Olav Trygg-

vason, en norsk kunga-son som befunnit sig

i exil i Ryssland, och debåda begav si

g till England föratt plundra

. De st

red dock var för sigi olika delar av England. Olav tillfogadeanglosaxarna ett svårt nederlag i stridenvid Maldon i Essex. Deras kung Ethel-

red II var ättling till den ovan nämndeWessexkungen Alfred, men kalladesig nu kung av England. Ethelred IIhar gått til l historien under tillnamnet”den villrådige” (eller ”den med dåligarådgivare”). Han begick nu det förstaav flera misstag, nämligen att erbjuda

Olav Tryggvason 10 000 pund silverför att ge sig iväg med sina

män. (Ett ”pund” är i dettasammanhang en vikten-het på ett knappt halvkilo.)Nordmännen insåg nu attde gång på gång kunde in-kassera allt större mäng-der silver i vad som kom att

kallas danagäld. Uppskattningsvis om-fattade danagälden under vikingarnasårhundraden i England över ett ton rentsilver. Först under Ethelreds tid sattevikingarna utpressningen i system.

Allians med NormandieTrots att de fått danagäld stannade vi-kingarna kvar i England, övervintradeoch plundrade ogenerat vidare framåtvåren. Nu försökte kung Ethelred enny strategi. Han erbjöd Olav Tryggva-son och andra hövdingar att bli hans le-gosoldater och beskydda kusterna motstrandhugg från sina landsmän. Ett vill-kor för att få jobbet var givetvis att manlät döpa sig, vilket Olav Tryggvason gickmed på. Sven Tveskägg reste däremothem till Danmark och återtog sin tron.

Men kung Ethelred litade inte helt på sina nyanställda legosoldater och

jdes snart av som Lif-

förde

902. Men de kombaka tolv år

under leav Sig

n-

ck

an-kingad

öpa sig. Iandet upp så att

Sv

ta

k

g

i

ihovaso

son sexil i

båda begavatt plundra De st

Visste du att…De skandinaviska språken harpräglat engelskan i hög grad. På1300-talet använde författarenGeoffrey Chaucer 25 skandinaviskalåneord i sina Canterbury Tales.

»Ethelred erbjöd OlavTryggvason 10

000

silver för att

ssera allt större mängasr silver i vad som kom atter

Men kung Ethelred litade inte helt på sina nyanställda legosoldater och

10 000 p

under för att ge sig iväg»

Ethelreds öknamn"den villrådige" är enordlek med hans namnsom betyder "ädel-rådig". Han var kungav England 978–1013samt 1014–16.

Ruiner efter klostretClonmacnoise somplundrades av vikingar.

r- i

Cuerdaleskatten är en avde största silverskatterna

som hittats frånvikingatiden.

KINGAR I ENGLAND

A R K E O L O

G I S K M U S

E U M

IS T OCK



25/68

såg därför till att också alliera sigmed hertig Rikard av Normandiegenom att gifta sig med hans sys-ter Emma. Trots att Rikard självvar ättling till vikingen Rollo hademan även i Normandie problemmed plundrare från norr.

Sitt nästa stora misstag gjordeEthelred i november 1002 då haniscensatte en veritabel etnisk rens-ning. Tusentals av de skandinaversom fanns i riket mördades, in-klusive kvinnor och barn. Blandoffren fanns Sven Tveskäggs sys-ter Gunhild och därför kom dendanske kungen snart seglandei spetsen för en ny vikingaflottaför att utkräva hämnd och där-med var härjandet och plundrandetigång igen.

Kung Ethelred pungade förgäves utmed ännu mer silver i nya danagälder.Nya horder av vikingar strömmade till,år efter år, men det var inte förrän SvenTveskägg återkom år 1013 som kungEthelreds rike började falla sammanpå allvar.

Knut tar maktenKung Sven hade inför sin ankomst för-säkrat sig om stöd från en rad mäktigaanglo-skandinaviska stormän. År 1013ledde han en framgångsrik invasion

som tvingade kung Ethelred att fly tillRouen i Normandie. Sven Tveskägg ut-ropades till Englands kung, men hanavled kort därefter varpå Ethelred skyn-dade sig att börja återerövringen avsitt land. Han gjorde det i allians medvikingahövdingarna Torkel Höge ochOlav Haraldsson, efter sin död kändsom Olav den helige. De lyckades för-driva Svens son Knut, men sommaren1015 kom han tillbaka i spetsen för enf lotta med omkring 200 långskepp ochtusentals man.

Samtidigt var kung Ethelred sjuk och tronföljden i hans rike omstridd.

När kungen dog i april 1016

ndet

och tron

När

r kung Ethelred sjuknföljden i hans rike omstridd.ronföljden i hans rike omstridd.

När kungen dog i april 1016

En "långsax" från tidigvikingatid hittad i Norge.Vikingarnas eneggade svärdeller dolkar kallades "saxar".

Emma av Normandie, änka efterEthelred II, gifte sig år 1017 medvikingen Knut den store som övertagitEnglands tron. Hon hade även släkt-band med senare kungar i England.

Knuts otta som invaderade Englandår 1015 kan ha utgjorts av över 200långskepp från hela Skandinavien. Väli England ck han ytterligare allierade.

G E T T Y



26/68

Hur stor var den»stora hären»? Anglosaxiska krönikan talarom en invasion av en "stor här"utan att specicera något antal.Rörde det sig om tusentals ellertiotusentals krigare? Det nnsolika åsikter bland de forskaresom undersökt frågan. Somligahar ansett att det handlade om

en ganska omfattande utvand-ring från Norden i syfte att kolo-nisera. Man hänvisar exempelvistill den stora mängd av skandi-naviskt inuerade platsnamni de områden som utgjordeDanelagen.

Andra forskare hävdar att detknappast skulle ha varit möjligtatt transportera några mängderav människor på skepp somkanske rymde högst ett hund-

ratal man. Vi vet att hären varsammansatt av mindre grupperav olika hövdingar och derashirdmän och husfolk. Men san-nolikt kan det knappast ha rörtsig om er än högst 5 000 manplus ett okänt antal kvinnor ochbarn. Fler än så bör det inte hagått att hålla liv i med tanke påatt de invaderande nordmännenvar hänvisade till att leva av vadlandet kunde ge.

Danska vikingar på enbild från 1100-talet.

Hela samhället vartvunget att betalatributen danagäldför att vikingarnainte skulle plundra.

KINGAR I ENGLAND

BR ID GEMAN/ IBL

G

E T T Y

valdes hans son Edmund till kungav Wessex. Knut, som hade haftstora framgångar i flera slag, fickbli kung av Mercia, East Angliaoch Northumbria. Men han varinte nöjd, utan fortsatte kampenmot Edmund. Den avgjordes till

sist i slaget vid Ashingdon sammaår. Edmund, som fått tillnamnetJärnsida, ledde sina trupper motvikingarnas sköldborg med siktepå Knuts baner med svarta korpar.Men plötsligt drog sig hela hansf lank ur bataljen, sannolikt mutadav Knut, varpå Edmund fick ge sla-get förlorat.

Kung över NordsjörikeFred slöts igen. Knut styrde över alltland norr om Themsen medan Edmund

fick behålla resten. Men det varade intelänge. Den alltjämt unge Edmund avledplötsligt i november 1016 och i januariåret efter utropades Knut till Englandskung. Han skyndade sig att få Edmundsnärmaste släkt ur vägen på olika sätt ochsåg sedan till att stärka sitt anspråk påtronen genom att gifta sig med Emma,som alltså var änka efter Ethelred ochEdmunds mor.

I och med att Knut blev Englandskung var det mer eller mindre slut på

vikingarnas plundringståg. Han ut-krävde en sista gigantisk danagäld på82 500 pund silver för att kunna be-tala sina härar, men lade sedan all kraftpå att utvidga sitt rike t ill ett veritabeltNordsjöimperium som kom att omfattaEngland, Danmark och Norge. I ett brevfrån 1027 kallade han sig själv även förkung över ”vissa svenskar”. Hans trup-per ska ha kontrollerat Sigtuna under enperiod och där slogs även mynt i hansnamn. Med tiden blev han känd som

En bonad från 1100-talet visar attvikingarna även stred till häst.



27/68

Knut den store en respekterad härskare i Europa som också förhandlade med på-

ven i Rom.

Kortlivade efterträdare

Men hans regeringstid blev inte särskilt

lång år 1035 dog han bara fyrtio år gam-

mal – och nu utbröt nya konflikter om tronen. Harald Harfot Knuts son med

frillan Alfiva intog Englands tron vil-

ket ledde till att den döde kungens änka Emma och hennes söner med den tidi-

gare kungen Ethelred Edvard och Al-

fred f lydde till Normandie.

Men Harald Harfot dog i en mystisk

sjukdom endast 24 år gammal och ef-

terträddes av sin halvbror Hardeknut en av Emmas och Knuts söner som redan

tidigare hade tagit över makten i Dan-

mark. Han hann inte med så mycket

Knut den store, en respekterad härskarei Europa som också förhandlade med på-ven i Rom.

Kortlivade efterträdareMen hans regeringstid blev inte särskiltlång, år 1035 dog han, bara fyrtio år gam

-

mal – och nu utbröt nya konflikter omtronen. Harald Harfot, Knuts son medfrillan Alfiva, intog Englands tron, vil-ket ledde till att den döde kungens änkaEmma och hennes söner med den tidi-gare kungen Ethelred, Edvard och Al-fred, f lydde till Normandie.

Men Harald Harfot dog i en mystisksjukdom, endast 24 år gammal, och ef -terträddes av sin halvbror Hardeknut, enav Emmas och Knuts söner, som redantidigare hade tagit över makten i Dan-mark. Han hann inte med så mycket

mer än att höja skatterna och utse sinhalvbror Edvard till tronföljare innanhan hastigt avled under ett gästabud,med bägaren i hand enligt krönikan.

Kung Edvard utmärkte sig försin fromhet och har gåtttill historien som Edvard

Bekännaren. Men hansregering var ifrågasatt.Både Knuts systerson

Sven Estridsson, kung av Danmark,och Harald Hårdråde, kung av Norge,ansåg sig ha rätt till Englands tron, lik-som hertig Vilhelm av Normandie som

var släkt med Knuts drottning Emmaoch hade utsetts till Edvards tronföl-jare redan 1051.

Edvard hade inga ättlingar och för-sökte i det längsta spela ut tronkrä-varna mot varandra. Men när han till

»I och medatt Knut blev

Englandskung var detmer ellermindre slutpå vikingarnasplundringståg»

Under 900- och1000-talet föränd-rades vikingarnasrustningar. Blandannat blev ringbrynjorvanligare och längre.Och de runda sköldar-na växte i storlek.

A K



28/68

sist dog i januari 1066, visade det sigatt han utsett Harold Godwinson, so-nen till en av sina närmaste rådgivaretill sin efterträdare. Nyheten om hanstrontillträde fick Harald Hårdråde attgenast börja förbereda en invasion avEngland. Han fick oväntad hjälp av Ha-

rold Godwinsons bror Toste, som blivitav med sitt engelska jarladöme och villehämnas.

Slaget vid Stamford BridgeI september 1066 anlände HaraldHårdrådes och Tostes förenade styr-kor till norra England. Deras förstamotståndare var jarlarna Edwin ochMorcar, som besegrades fullständigti slaget vid Fulford Gate, inte långt frånYork. Harald Hårdråde beredde sigatt fira segern, förvissad om att inget

fanns att frukta från Harold Godwin-son, som ju knappast skulle ha hunnit

marschera den långavägen från Lon-

don. Högtidligöverlämning

av giss-l

an skulleske vid

StamfordBridge,ett gottstycke

från vi-kingarnas

befästa l

äger. Ha-rald brydde si

g inteens om att t

a på sig

York lockar med tidsmaskin Sedan 30 år kan man istaden York besöka JorvikViking Centre, ett museumsom berättar om viking-arnas liv i den stad dekallade Jorvik. 1976 börjadearkeologer sina utgräv-ningar under Coppergate,ett gatunamn som levt kvarsedan vikingatiden. 1984

invigdes centret, där manhar försökt visualisera liveti 800-talets Jorvik genomatt bygga upp hus ochgator och låta besökarnaåka "tids-maskin", titta ini verkstäder och boningaroch möta människor somåterskapats enligt arkeolo-gernas fynd.

marschera devägen fr

don. Höver

l

kbefästa l

rald bryddens om a

tt

LÄS MER:Tre gälder i England av Mats G Larsson (2008)

Vikingar i krig av Kim Hjardar & Vegard Vike (2011) Viking mpires av Angelo Forte, Richard

Oram & Frederik Pedersen (2005)

sin ringbrynja inför mötet. Det skullehan få ångra.

Det visade sig nämligen att HaroldGodwinson genomfört en ilmarschlängs de gamla romerska vägarna ochrekryterat krigare längs vägen. Plötsligtvar de bara där vid Stamford Bridge ochHarald och Toste hann nätt och jämntsamla ihop sina styrkor innan fiendenvar över dem. Vikingarna tvingadesbilda sköldborg i cirkel medan de eng-elska krigarnas pilar regnade över dem.

Ilmarsch till nästa slagHarold Godwinsons ryttare galoppe-rade runt sköldborgen, gjorde då ochdå inbrytningar som besvarades av attvikingarna kastade sig ut och högg viltomkring sig, ledda av Harald Hårdrådeutan vare sig hjälm eller brynja. Plöts-ligt träffades han av en pil i strupen ochinom kort föll ocksåToste. Snart var sköld-

borgen upplöst och vikingarnapå flykt.

Slaget vid Stamford Bridgehar kallats vikinga-tidens sistaslag. Det säk-rade kronan åt HaroldGodwinson men han fick intebehålla den särskilt länge. Kortdärefter tvingades upprepa sin il-marsch, men nu åt andra hålletför att på sydkusten vid Hastingsmöta nästa invasion under ledning

av Vilhelm Erövraren. Dennes seger år1066 innebar slutet på vikingarnas do-minans i England och inledningen påden normandiska perioden.

På Bayeuxtapeten syns Harold Godwinson (till höger) svära en helig ed attstödja Vilhelm av Normandies (till vänster) anspråk på den engelska tronen.

Ringbrynjor var dyraoch inte alla vikingarhade råd med en.

Vikingamuseet i York ärbyggt över en utgrävningav den vikingatida staden.

KINGAR I ENGLAND

G E T T Y

Y ORK ARCHAEOLOGICAL T RUST

Vikingar i krig av Kim Hjardar & Vegard Vike

(2011) Viki i A l F Ri h d

p p

(2011) Viking Empiresav Angelo Forte, RichardOram & Frederik Pedersen (2005)



29/68

ND ER S KVÅL E R UE/ NOR D IC IMAGES

»Vikingarna tvingades bilda sköldborg i cirkelmedan pilar regnadeöver dem»

Slaget vid Stamford Bridge 1066kallas ibland vikingatidens sista slag.De invaderade norska vikingarnack se sig besegrade av HaroldGodwinsons engelsmän.



30/68

Elsa Brändström 1888–1948

Svenska räddade tyska krigsfångar

et är årsskiftet 1919–20. Rödakorsets kontor i Krasnojarsk,Ryssland, har beslagtagits avden nya lokala kommunistiska

ledningen och Elsa Brändström hartvingats lämna sitt arbetsrum där. Honbefinner sig därför inne i en fångbarack

där fläcktyfus härjar. Läget är kaotiskt.I det trånga utrymmet har sjuk-domen red

an skördat mångaliv bland svältande och för-svagade få

ngarna.Plötslig t meddelar en av

sjukvård arna att en kom-missarie väntar utanförmed en häktningsor-der för syster Elsa.”Då får han kommain jag har inte tid”,svarar

hon. På kommissariens ytt-

rande om att han har en fullmaktför husrannsakan svarar Elsa kortatt hon tyvärr inte har tid att visahonom runt, men att det är frittfram för kommissarien att börjaundersöka fångbaracken, ”fördet ä

r här jag bor”.Husrannsakan genomförs

aldrig men väl två timmars för-hör. Elsa är fortsatt misstänktför samverkan med den tyskafienden, men eftersom hon görstörre nytta i fånglägret än i häk-

S

J

Ö

R

G

EdvardBrändström

Sibiriens ängel

ä

rs

s

n

n ä

si

y

g

d

s

ån

g

d

ie

f

f

a

a

d

h

h

n

am

nd

et

H

d

r

r en

ör

et äkorRysden

leedningentvinngats läbeefinner s

ddär fläcktyI det trångdomen re

d

liiv bland ssvag

adefå

Plötsligsjjukvårdmissarmed eder f”Dåin, jasvar

a

randför hatthonfraunde

aldhöförfiestö

S

J

S

J

S

J

S

J

S

J

S

J

S

J

S

J

Ö

S

J

S

J

Ö

S

J

Ö

S

J

Ö

S

J

Ö

S

J

Ö

S

J

Ö

S

J

Ö

J

Ö

J

Ö

J

Ö

R

G

R

G

Som aktiv i ryska Rödakorset kämpade ElsaBrändström för detyska krigsfångarnasrättigheter.

Under första världskriget hjälpte ElsaBrändström de värst utsatta fångarna

i ryska läger. Där blev hon känd somSibiriens ängel bland de tyskar som

tillfångatagits på östfronten underförsta världskriget.

T E X T U NN T O R E L L



31/68

tet får hon tillåtelse att återgå till arbeteti baracken. Häktningen blir aldrig av.Elsa får arbeta vidare fram till 1920 dåhon självmant lämnade Sibirien.

Flyttade till Sankt PetersburgElsa Brändström föddes 1888 som dot-

ter till Anna och Edvard Brändström.Fadern var chef för Första Livgrenadjär-regementet i Linköping, men det år Elsagick ut skolan skickades han som mi-litärattaché till Sankt Petersburg. Elsavalde att stanna kvar i Linköping förstudier på ett tvåårigt lärarinnesemina-rium. Ferierna tillbringade hon ute i Eu-ropa på olika studieresor.

Tjugo år gammal reste hon för att för-enas med familjen i Sankt Petersburg,där baler, skridskoåkning och trojka-färder (turer med ryska vagnar dragna

av tre hästar) tillsammans med stadensrika ungdomar roade. Elsa njöt av allt,men såg också den utbredda misärenoch övergreppen från tsarens underrät-telsetjänst och sympatiserade med detväxande missnöjet bland befolkningen.

Mötet med krigsfångarnaNär de första vagnarna med såradefrån första världskriget började rulla ini Ryssland höll Elsa på att utbilda sig tillsjuksköterska för att tjänstgöra i fält.Men när hon, iklädd den ryska Sankt

»Elsa lyckadesoväntat få sinaföräldrars tillstånd»

Georgs-ordens sköterskedräkt, släpptesin i krigsfångarnas sjukstuga insåg honomedelbart var hennes arbete bäst be-hövdes. Ryska sårade mottogs av ryskasköterskor, men de sårade tyska män-nen hade hamnat i en totalt främmandemiljö där de inte förstod vad som sadesoch vad som hände med dem.

De tyska kr igsfångarna skickades vi-dare till Sibirien och Elsa lyckades ovän-tat få sina föräldrars tillstånd att följa

med som deras sköterska. Trots att de-ras dotter var ogift och nyutbildad villede inte neka henne att åka. De såg hen-nes engagemang och ville inte hindrahenne från att ägna sig åt det hon upp-fattade som sin livsväg. Ingen av demvisste dock då att det för Elsa skulle bli

ett tioårigt åtagande i Sibirien.

Läger i SibirienAtt resa genom Ryssland denlånga vägen fram till fång-lägren i Sibirien var inte ofar-ligt under de här oroliga åren.Ofta blev Elsa Brändströmifrågasatt och misstänk-liggjord av myndighets-personer. Först av tsarenshemliga polis, sedan avföreträdare för de under

1908 yttade ElsaBrändström tillSankt Petersburg.

Tyska krigsfångarpå väg tillbaka tillBerlin från Sibirien.

AK G / TT

G E T T Y



32/68

hade nya kläder, madrasser, filtar ochkuddar. Efter två månader var tyfusepi-demin hävd.

Människovärde och hoppEn krigsfånge förklarade i efterhand hurhan upplevt Elsa Brändströms ankomst

till lägret: ”Hon gav oss inte bara helaskor och lusfria uniformer – hon återgavoss vårt människovärde.” En annan vik-tig uppgift för Elsa blev att samla in ochframföra hälsningar från fångarna tillde där hemma. En tysk off icer och föredetta lägerfånge mindes: ”Hon noteradeouttrött ligt, gav de rätta orden åt var ochen och förstod att låta sitt eget tappra,förtröstansfulla väsen verka, utan att nå-gonsin krypa bakom tomma fraser.”

Sommaren 1920 reste Elsa Bränd-ström slutligen till-

baka till Sverige.Tillsammans medHjälporganisationenför krigsfångar i Sibi-rien drog hon igång in-samlingar för de mänsom var kvar i fången-skap och hade ännu ensibirisk vinter framför

sig. Främst genom Elsa Brändströms fö-redrag lyckades man få in hela två mil-joner i dåtida penningvärde och sedanfå tillstånd för tre delegater att resa in

i Ryssland för att själva dela ut förnöden-heterna till fångarna. Elsa Brändströmhade lovat många döende fäder att ta

hand om deras barn så att de inte skullelida någon nöd. Det var löften som honvar fast besluten att infria. Med hjälp avinsamlade medel, som fick stort värde i

det inflationsdrabbade Tyskland, köptehon 1922 kuranstalten Marienborn iSachsen och omvandlade den till ett ar-bets- och vilohem för före detta fångar.1700-talsslottet Neusorge fick bli barn-hem för barn till fäder som dött i Sibi-rien. På vilohemmet fick alla göra vad deville medan de återhämtade sig.

Barnhemmet hade i stort sett en endarådande princip: det skulle ersätta etthem. De boende var uppdelade i åtta”familjer” med egna rum och när bar-nen växte upp hjälpte Elsa dem till ut-

bildning, praktikplatser och arbete.Också efter att de lämnat Neusorge varde välkomna dit på ferierna, allt för attde skulle känna att de hade ett hem.

Svarade »Nein» till HitlerHösten 1929 meddelade Elsa Bränd-ström plötsligt att hon skulle gifta sigmed den tyske pedagogikprofessornRobert Ulich. Hon var då 41 år och pa-rets första gemensamma bostad lågi Dresden. Vintern 1932 föddes dotternBrita. Året därpå blev Adolf Hitler riks-

inbördeskriget stridande röda och vitaarméerna och slutligen av den nya kom-munistiska regimen. Flera gånger hadehon dödsdomar hängande över sig.

Krävde förbättringarNär Elsa 1915 kom till sitt första sibiriska

läger i Sribensk sov männen på och un-der järnsängar utan madrasser, filtareller kuddar. Fläcktyfusen härjade ochsjuka och friska blandades i trängselnbland ohyra och överfyllda nattkärl. Detfanns ingen medicin och små möjlighe-ter att hämta vatten, eftersom det krävdeen promenad på f lera kilometer i tunnakläder och trettio–fyrtiogradig kyla.

En läkare som visade henne runtbland krigsfångarna grät och frågade omhon förstod hur det kändes att stå medtvå tomma händer in-

för detta. Elsa svarademed att å Röda kor-sets vägnar kräva attlägerkommendantenomedelbart kom tillbaracken. Där föstehon in honom för attvisa misären. Enligtvad hon själv berättatförskräckte synen honom så att han gavhenne fria händer att göra vad hon villeoch kunde av förbättringar.

Fjorton dagar senare stod en nyinredd

barack färdig, två små sibiriska hästarhade köpts in för vattentransporter ochsjuka och friska var åtskilda. Fångarna

Vilohem ble vgränsstation Vilohemmet Marienborn rase-rades totalt under andra världskri-get. Orten blev sedan en gränssta-tion mellan Öst- och Västtysklandmed övervakningstorn, strålkas-tare och gränspatruller. Delar av

gränsstationen nns fortfarandekvar som minnesmärke.

Slottet Neusorge blev efterbarnhemsåren först högkvarterför det lokala nazistpartiet och un-der DDR-åren en ungdomsvårds-skola. Nu står slottet och förfaller.

Elsa, i randigt, på plats i fånglägretTotskoje i Sibirien. Med på bilden ärockså andra svenska hjälparbetare.

SA BRÄNDSTRÖM

s

b

T

H

f

r

s

s

s

s

»… en döds-dom hängandeöver sig»

Vil h bl

På barnhem-met arbetadebarnen i grön-

sakslanden.

SJÖB



33/68

kansler i Tyskland. Då Ulich vägrade gåmed i nazistpartiet drogs hans ämbetenin. Däremot ville Hitler gärna förknip-

pas med Elsa Brändström som räddat så många tyska krigsfångar och han

skickade henne en inbjudan till möte.

Retursvaret skickades ögonblickligen påett brevkort och löd: ”Nein. /Elsa Bränd-ström-Ulich”.

Familjen flyttade kort därefter tillUSA. Väl framme i USA ordnade ElsaBrändström med uppehållstillstånd tillhundratals flyende från Nazitysklandoch de ockuperade skandinaviska län-derna. En betecknande ordväxling harskildrats av hennes amerikanska med-

Inget fredspris men många minnesmärken Elsa Brändström nominerades fem gånger till Nobels fredspris men ck det aldrig. Cirka 130 gator världen över, främst i Tyskland och Österrike, är namngivna efter Elsa Brändström,

dessutom många skolor och förskolor.Under sin livstid utnämndes hon tillhedersdoktor vid era universitet.Hon ck även Florence Nightingale-medaljen. Så sent som i september

2014 avtäcktes ett nytt minnesmonu-ment över Elsa Brändström i närhetenav det före detta barnhemmet Neu-sorge, med era av barnhemsbarnennärvarande vid ceremonin.

Elsa Brändströmvar en uppskattadtalare. Här i Stock-holms stadshus.

Visste du att…Elsa Brändströms lärare gillade intehennes många kritiska frågor. En avdem sa att hon inte hade någon fram-tid i Sverige. Inte ens i Europa. Kanskekunde hon passa i Amerika.

LÄS MER:Bland Krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–

1920 av Elsa Brändström (1921) Elsa Brändström av Elsa Björkman Goldschmidt (1969)

arbetare i flyktinghjälpen. Man debat-terade vad som egentligen var viktigast,att hjälpa fler att resa ut från Tysklandeller att på bästa sätt stödja dem somredan kommit till USA. Elsa Bränd-ström-Ulich svarade: Båda är viktigast!Så länge ännu ett kryphål finns öppetur Hitlers tyranni, så länge ännu en båtkan lägga till vid Amerikas kust.

Aktiv in i det sistaNär dottern Brita var i tonåren insjuk-nade Elsa Brändström i bröstcancer.Hon fortsatte ändå sina föredragsresor,nu till förmån för de som utblottats avandra världskriget.

När hon i februari 1945 talade på Kon-serthuset i Stockholm var salongen fylldtill sista plats. Elsas barndomsvän ochlevnadstecknare Elsa Björkman Goldsch-midt minns applådåskorna som tog emothenne: ”För sista gången skulle jag för-vånas över den sällsamma kraft Elsas

person utstrålade. Det var inte det honsade som hade den starka verkan; det varmänniskan bakom orden.”

Den 4 mars 1948 avled Elsa Bränd-ström i sitt amerikanska hem. På olikahåll i Europa och USA hölls minnes-gudstjänster och överallt fylldes loka-lerna av hyllande människor av olikanationaliteter.

p g

in. Däremot ville Hitler gärna förknip-pas med Elsa Brändström, som räddatså många tyska krigsfångar, och hanskickade henne en inbjudan till möte.

ströFa

USABränhunoch

dernskild

Inget fredspris men m Elsa Brändström nominerades femgånger till Nobels fredspris men ckdet aldrig. Cirka 130 gator världenöver, främst i Tyskland och Österrike,är namngivna efter Elsa Brändström,

desUndhedHonmed

Elsa Brändströmsgata i Berlin.

S J Ö B E R G B I L D

A L L O V E R P R E S S



34/68

r

o fö

r blodig

a

slutstrider 1945

Be f rielsen a v Norge och Danmark

1944, vilket innebar att de kriminellahade fritt spelrum i staden. Motstånds-rörelsen kom också oftare i direkt kon-flikt med tyskarna och deras danskahantlangare. Nästan varje dag ägde ettmord rum vilket gjorde stämningeni staden alltmer tryckt.

I Norge förberedde motståndsrörel-sen en uppgörelse med Nasjonal Sam-lings ledare Vidkun Quisling och hans

Tyske befälhavaren i Danmark,Georg Lindemann, sa strax förekrigsslutet att de skulle "för-svara landet till sista patronenoch sista andetaget".

Köpenhamn var en våldsamoch laglös stad under våren1945. Totalt likviderade dendanska motståndsrörelsen400 angivare och samarbets-

män under krigsåren. En fjärdedel avde avrättningarna ägde rum under

krigets sista månad.Den danska polisen hade upp-

lösts av tyskarna i september

Våren 1945 närmade sig de allierades styrkorBerlin från både öster och väster. Alla insåg attdet bara var en fråga om hur snart Nazityskland

skulle kollapsa. Samtidigt fanns det stora tyskastyrkor i ockuperade Norge och Danmark. Många befarade att de inte skulle ge upp utan strid.

T EX T J A K O B S Ö R E NS E N



35/68

»Motståndsrörelsenkom också oftare i direktkonflikt med tyskarna»

anhängare. Quisling själv insåg inte all-varet i situationen utan föreställde sigatt han skulle kunna bli präst i Fyredalefter kriget.

Tänkte inte kapituleraTrots att knappast någon tvivlade på atttyskarna var på väg att förlora oroade sigmånga över vad som skulle hända i denordiska länderna där ockupanternahade stora och välbeväpnade styrkor.Deras ledare Adolf Hitler satt isoleradi sin bunker i Berlin, men verkade inteha någon tanke på kapitulation.

Samtidigt var den gren av danskamotståndsrörelsen som dittills varitpassiv, på väg att aktiveras. Sedan års-skiftet 1941–42 hade en rad politiskt

motiverade grupper, från kommunistertill konservativa, trappat upp sin verk-samhet med allt från utgivning av ille-

gala tidningar ti ll industrisabotage och

likvideringar av tyskar och danska sam-arbetsmän.

Aktivt motståndI Köpenhamn var det främst grupperna

BOPA och Holger Danske som stod fördet aktiva motståndet. Dessa gruppervar små och de f lesta av medlemmarna

Motståndsmäni skottlossningmed tyska sol-dater i Århus5 maj 1945.

400 samarbetsmän dödades av dendanska motståndsrörelsen.

HAM

MER S CHMI DT / NATI ONALM U SEET , DK

N

A

O

N

A

M

U

D

K

e gala tidningar till industrisabotage och

N

A

I O N

A

M

U

T

DK

BOPA låg bakom hundratalssabotage under ockupationstiden,de esta i Köpenhamn.



36/68

FRIELSEN 1945

Vita bussar hämtade danska och norska lägerfångar Redan på våren 1944 hade den nor-ska exilregeringen i London organise-rat en kommitté som arbetade för atträdda skandinaver som befann sigi tyskarnas koncentrationsläger. I Dan-mark hade de sedan början av 1943försökt organisera hjälpaktioner. ÄvenSvenska röda korset hade engageratsig för att få svenskfödda fångar fri-givna. I slutet av 1944 blev den svenskaregeringen ombedd att, som neutraltland, inleda förhandlingar om en frigiv-ning av de skandinaviska fångarna.

Uppdraget attleda aktionen gicktill Folke Bernadotte,som var vice ordfö-rande i Svenska rödakorset. I februari1945 mötte Berna-dotte era naz

allt om historia - nr.5, 2015.pdf

Documents