1

Handbok för värdfamil jer

Del 1 av 2

2

Innehåll

Välkommen!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3

Om AFS..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

AFS i Sverige..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Före ankomsten till familjen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Två kulturer möts.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Den första kontakten..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Ankomstlägret .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6

Förväntningar.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Till medlemmarna i värdfamiljen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Til l värdföräldrarna ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Til l värdsyskonen ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7

En teoretisk inblick i interkulturellt lärande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Kulturchock..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Skil lnaden mellan att iaktta och att tolka..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 0

Hofstede’ s kulturella dimensioner .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 0

Utvecklingen under året .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3

Interkulturell ”känsl ighet”.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 5

Ankomsten och de första dagarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7

De första dagarna ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7

Hemlängtan och kulturkrock..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 7

Anpassning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 9

Språk..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 9

Att jämföra med hemlandet.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20

Självständighet och (o)beroende..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Vänner och social kontakt.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Religion ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Famil jen i hemlandet .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22

AFS lokalt och nationellt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Lokalt ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Centrala AFS-arrangemang ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23

Ankomstlägret – Arrival Camp..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Midvinterresa ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23

Avskedsläger – End of Stay..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Viktiga arrangemang..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Praktiska tips för AFS värdfamiljer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Rutiner och regler i hemmet..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Lista över viktiga samtalsämnen..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27

3

Välkommen!

Ni ska snart ta emot en AFS utbytesstudent och vi önskar er välkomna som värdfamil j.

Detta häfte är första delen av sammanlagt två häften. I det häfte du nu håller i

handen finner ni en del råd och information om vad det innebär att vara värdfamil j,

medan häfte nummer två fokuserar mer på praktisk information.

Som värdfamil j kan vi lova er ett år med spänning, utmaningar, l ite hemlängtan för

utbytesstudenten, skratt och gråt, al lvarl iga samtal, insikter om en annan människa,

kunskap om en främmande kultur, insikter om sin egen famil j och svensk kultur - och

tårar då avskedet kommer. Det är då man kanske allra bäst förstår att vi al la, trots våra

olikheter, först och främst är människor - oavsett var i världen vi bor eller vilken kultur vi

til lhör.

Om AFSAFS är världens äldsta och största utbytesorganisation. Vi har freden som huvudmål –

vår grundläggande idé är att motivera var och en av oss til l att förstå och lära oss att

överkomma kulturella skil lnader på ett konstruktivt sätt. Vi tror att detta kan ske genom

den förståelse och kunskap om andra kulturer som ofta uppstår vid interkulturella

möten. Människor med en interkulturell förståelse behövs för att kunna skapa fred

mellan människor med olika nationella bakgrunder, kulturer och religioner.

AFS är en ideell, icke-vinstdrivande organisation som finns i cirka 60 länder. Vi har ingen

politisk eller religiös anknytning. Ambulansförarna som startade AFS som en

ambulanskår redan 1 91 3, efter första världskriget, var frivil l iga och arbetade gratis – de

lade grunden för hela den verksamhet vi nu många år efteråt bedriver.

Sedan 1 947 har organisationen arbetet som en utbytesorganisation. Den är alltså

baserad på frivil l iga insatser från människor som tror på och vil l engagera sig i det

arbetet som organisationen gör. Runt om i världen (76 länder) ger omkring 40  000

frivil l iga i ca 1 000 olika nätverk mycket av sin tid och sina resurser för att organisationen

ska kunna fortsätta att utvecklas.

AFS i SverigeAFS startade sin verksamhet i Sverige 1 948. Sedan starten har över 3000 utländska

ungdomar varit i Sverige och över 1 0 000 svenska ungdomar har rest til l andra länder.

Idag, 201 1 , finns det cirka 2000 AFS-personer i Sverige, varav cirka 250 är aktiva

volontärer, i sex olika nätverk. Generalsekreteraren leder AFS Sverige i det dagliga

arbetet och är ansvarig för informationsflödet gentemot organisationens styrelse, övrig

personal och medlemmar. Kontoret har bland annat huvudansvaret för

utbytesstudenterna som är i Sverige och står i kontakt med AFS i deltagarnas

hemländer. Til lsammans med de olika nätverken arbetar kontoret för att en så bra AFS-

4

upplevelse som möjl igt kan möjl iggöras för utbytesstudenter, värdfamil jer och andra

involverade.

Välkommen som värdfamilj

- välkommen till AFS!

5

Före ankomsten till familjen

Det finns självklart ingen kristallkula som visar vad som ligger i framtiden. Varje

värdfamilj, utbytesstudent och upplevelse är unik. Även om det inte existerar någon

”karta” över AFS-resan för värdfamiljer, finns det tydliga ”vägmärken” och ”milstolpar”

längs vägen.

• Läs detta häfte grundligt. Dela även med dig av det med din nya famil jemedlemoch l äs det til lsammans med hennes/hans häfte ”Welcome to Sweden” som allautbytesstudenter får före sin ankomst til l Sverige.

• Försök läsa på och sätta dig in i de förhållanden som finns i utbytesstudentens landoch kultur för att få en idé om hur den skil jer sig från din egen. Det kan vara nyttigtnär ni ska bo til lsammans.

• Bygg upp ett bra förhållande til l er fadder och ert nätverk, så att det blir en braresurs och vän man kan dela erfarenheter med under hela året. Vi vil l gärna att niockså deltar på eventuella möten som nätverket arrangerar.

• Tänk igenom era famil jeregler och hur de kan förmedlas til l utbytesstudenten.

Två kulturer mötsKom ihåg att utbytesstudenten reser från sitt hem, sin trygghet och bekanta omgivning.

AFS har inte som mål att visa att l ivet i det ena landet är bättre än i det andra. Tvärt om

– AFS ger er och utbytesstudenten en anledning att lära er om och att acceptera

kulturella olikheter.

Två helt olika famil jel iv, två språk och två kulturer ska leva til lsammans i ert hem. Det

kommer bli många överraskningar, förändringar, roliga händelser, skratt, tårar,

besvikelser, diskussioner och mycket mer. Allt är det en del i att lära. Denna läroprocess

kan vara utmanande och stimulerande, men det är inte alltid helt lätt. Det kommer ge

er nya kunskaper och insikter om utbytesstudenten.

Den första kontaktenFamil jen och utbytesstudenten får först information om varandra genom de

ansökningshandlingar ni har skickat in til l AFS. Dessa är bara en introduktion och ger

självklart inte en komplett bild av den andra parten. Försök att skriva e-post til l varandra.

Det kan hända att utbytesstudenten inte skriver så mycket själv, kanske för att hon/han

inte vågar om engelskkunskaperna inte är så bra – men då är det bara för er att skriva

igen.

6

Föräldrarna til l utbytesstudenterna värdera också ofta högt om de får e-post av er. Vi

rekommenderar att ni skriver en liten hälsning och tackar för att de är vil l iga att ”dela”

sitt barn med er, samtidigt som ni försäkrar dem om att ni kommer ta hand om

studenten, ge stöd och trygghet.

AnkomstlägretFöre avresan från hemlandet har studenten gått igenom en orientering. Vid ankomsten

til l Sverige reser hon/han direkt til l ett ankomstläger til lsammans med de andra

utbytesstudenterna och några volontärer. Syftet med lägret är att introducera

studenterna i den svenska kulturen och det svenska språket.

Vi ger dem där en ”mjuk övergång” och hjälp til l att vänja sig vid det nya, samtidigt

som de får ” landa” efter lång resa och ställa om sig til l en ny dygnsrytm. Vi ger dem

också lite av en ”överlevnadskurs” genom att göra dem uppmärksamma på de

vanligaste fallgroparna man behöver känna til l som ny i Sverige, diskutera saker som de

antagligen kommer tycka är märkliga, samt förbereda dem på vad de kommer möta

när de kommer til l famil jer och börjar i skolan.

FörväntningarI a l la situationer är det naturl igt att ha förväntningar, både studenten och ni som

värdfamil j kommer att ha många tankar om det kommande AFS-året. Både på lägren

och i materialet studenten har fått före ankomsten lägger vi vikt vid att det är viktigt att

ha realistiska förväntningar – detta gäller så klart er också.

Er tålmodighet kommer att sättas på prov, men det är ju ganska vanligt för

tonårsföräldrar.

Tips: Pröva att tänka det du helst vil l veta om livet i ett annat land och skicka gärna samma

information om Sverige och din mil jö til l utbytesstudenter, t.ex:

• Bilder av famil jen, hemmet och skolan

• Era planer för ankomstdagen och de första dagarna til lsammans

• En beskrivning av famil jemedlemmarna och era intressen

• Lite om klimatet, kläder och annat han/hon bör ta med sig.

Tips: Förvänta er att utbytesstudenten kommer vara lika intressant, utmanande och inte mer

”perfekt” än andra tonåringar. Ni ska heller inte bli överraskade om hon/han:

• Behöver påminnas om att hjälpa til l med hushållsarbete, hålla avtal så som tider etc kläder

och göra läxor.

• Inte alltid tar famil jens behov med i beräkningen när hon/han balanserar det mot

personliga behov, skolkrav, vänner, AFS etc.

• Tar lång tid på att förändra på vanor.

• Kanske inte förstår famil jens vanor och regler med en gång.

• Experimenterar med nytt uppförande och ”prövar” era regler.

7

Till medlemmarna i värdfamiljen

Till värdföräldrarnaUnder tiden ni lär känna varandra och medan den nya familjekonstellationen börjar ta

form, kommer det finnas många utmaningar. Att förutspå hur familjen kommer att

reagera är inte möjligt, men ni kan hålla utkik efter signaler längs vägen.

• Var uppmärksam på att dina egna barn kan komma att känna konkurrensgentemot utbytesstudenten och vara svartsjuk när han/hon får meruppmärksamhet. Det här är en naturl ig reaktion som kan minskas genom attföräldrarna försöker balansera uppmärksamheten.

• Förvänta er inte att utbytesstudenten och din egen tonåring kommer bli bästavänner. Det kan variera, precis som med vanliga syskon. Försök undvika att jämförade två och att använda den ena som ett exempel för den andre.

• Ta er tid att prata privat med alla famil jemedlemmar för att ge stöd och för att sehur de upplever att saker och ting utvecklas. Om det uppstår en friktion, ta då uppproblemet med personerna var och en först, för att sedan diskutera det gemensamtoch finna en lösning.

• Om ni har ett problem som inte verkar kunna lösas är det viktigt att ni tar kontaktmed er fadder. Om denna person inte lyckas medla är ni mycket välkomna attkontakta ert lokala AFS nätverk eller AFS kontoret.

Till värdsyskonenFundera på hur det skulle vara att vara ny i ett främmande land. Många nya intryck,

eller hur? Om du själv har varit utomlands någon gång kommer du säkert ihåg hur

många frågor du ställde och hur mycket hjälp du behövde för att förstå allt det nya.

Tänk på att det är samma sak för utbytesstudenten, om du kommer ihåg det kommer

det vara lättare att förstår din roll som värdsyskon. Vad förväntas av dig? Vad kan du

göra?

Var en handledare: Visa utbytesstudenten omkring. Förklara sådant som du tycker är

viktigt att studenten känner til l , för att hjälpa henne/honom att anpassa sig til l sin nya

miljö och kunna skaffa vänner. Hjälp henne/honom att komma i kontakt med en

idrottsklubb eller l iknande i ert område.

Var en svensklärare: Förutom att du behöver prata sakta och tydligt behöver du vara

tålmodig. Du kan också lära utbytesstudenten slang och visa hur olika dialekter låter.

Var en vän: Visa värme, att du bryr dig om att hon/han har det bra, visa tålmodighet

och ta dig tid att umgås med utbytesstudenten. Visa också att du vil l att

utbytesstudenten gör detsamma mot dig. När svårigheter uppstår, försök då att också

8

se saken från den andras perspektiv.

Ha realistiska förväntningar: Det finns ingen mall för hur förhållandet mellan värdsyskon

ska se ut. Det beror på era personligheter, intressen och kemin mellan er. Försök att

bygga upp ett ömsesidigt förhållande. Bli inte besviken om ni inte bli bästa vänner, det

är inte alltid du är bästa vän med dina egna syskon heller.

Var stolt över dig själv! Du bidrar jättemycket til l att utbytesstudenten trivs! Samtidigt

utvecklas du själv, lär dig mycket och får nya erfarenheter och insikter.

9

En teoretisk inblick i interkulturellt lärande

En AFS-upplevelse handlar som bekant inte bara om ett roligt och spännande möte

mellan en ungdom och en familj. Den djupare förståelsen av upplevelsen är ett lärande

om andra kulturer och människor och om en acceptans för olikheter. Forskare har

kommit fram med teorier om detta interkulturella lärande, som förklaras nedan. Först

förklaras dock innebörden av den kulturchock som drabbar mer eller mindre alla

människor i mötet med en annan kultur.

KulturchockKulturchock är ett välkänt begrepp, men vad är det egentligen? På semesterresor eller

i mötet med kollegor från andra länder kan man ibland uppleva att de personer man

möter uppför sig ”konstigt” eller ”oförskämt” eller att de reagerar med upprördhet på

något man sagt eller gjort. Era kulturer och där av färgade uppfattningar om ”korrekt

beteende” kanske har krockat.

Kulturchock är en liknande upplevelse, men på ett djupare plan. Upplevelsen av

kulturchock uppstår när man kliver in i ett främmande kulturellt sammanhang där ens

tidigare inlärda regler och ritualer inte längre gäller. Detta ger upphov til l en osäkerhet

om vad som förväntas av en och vad man kan förvänta sig av andra omkring sig, vilket

i sin tur kan trigga igång olika reaktioner.

Kulturchockens olika faser kan förenklat beskrivs så här:

1 . Smekmånadsfasen – Då allt är spännande och nytt. Här känner man sig fortfarande

på säker mark och ens kulturella uppfattningar har ännu inte utmanats.

2. Desorientering – Den nya kulturen tränger sig på och man upptäcker att man inte

behandlas och bemöts på samma sätt som hemma. Alla nya intryck och oväntade

reaktioner från omgivningen börjar kännas tyngande. Man förstår inte omgivnings

förväntningar och tycks göra fel fast man själv tycker att man gjort rätt. Det är här lätt

att känna sig misslyckad eller otil lräcklig.

3. Fientlighet – Man reagerar genom att känna ilska eller irritation mot den nya kulturen

som orsakat de obekväma känslor man upplever och anser att den nya kulturen inte

lever upp til l ens egen kulturs nivå. Som utbytesstudent tänker man i denna fas inte i

termer av att den ”ny kulturen” är si el ler så utan snarare att de människor man möter

bara är konstiga, oresonliga eller otrevliga.

4. Anpassning – Man börjar förstå sig på den nya kulturens outtalade regler och börjar

kunna agera och reagera efter dessa. Man kan nu se positiva och negativa aspekter

hos både sin egen och den nya kulturen.

1 0

Skillnaden mellan att iaktta och att tolkaVi tar emot otroligt mycket intryck och information varje dag och utan att egentl igen

vara medvetna om vad vi gör så tolkar och värderar vi dessa intryck, baserat på våra

tidigare erfarenheter, den kunskap vi samlat på oss och det kulturella sammanhang vi

vuxit upp i. I vår vardag fungerar detta rätt bra och våra tolkningar och värderingar är

många gånger rätt nära sanningen, då vi själva och de människor som vi har runt om

kring oss ofta delar många aspekter av vår kulturella och sociala bakgrund. Som

utbytesstudent kommer dock er nya famil jemedlem att lämna sin invanda vardag och

kliva in i ett för dem helt nytt sammanhang, där de inte längre delar tidigare

erfarenheter och värderingar med människorna i sin omgivning. I det sammanhanget

kan deras automatiska tolkning och värdering av det de hör, ser och upplever leda til l

att de missförstår intentionerna bakom värdfamil jens agerande eller vad en skolkamrat

säger. Självklart kan det också hända att utbytesstudentens intentioner misstolkas, då

även ni som värdfamil j el ler skolkamraterna kan tolka hennes/hans agerande utifrån ert

kulturella ramverk. Generellt är det bra att under den första tiden i en ny kultur (el ler i

mötet med en ny kultur i Sverige) försöka iaktta och avhålla sig från att tolka och

värdera det man ser och hör, innan man skaffat sig en större förståelse för kulturen.

Hofstede’s kulturella dimensionerGeert Hofstede är professor i organisationspsykologi och har under närmare 40 år

arbetat med mötet mellan kulturer. Under 70 – 80 talen utvecklade han en modell för

att identifiera skil lnader mellan kulturer och i vilka frågor/förhållanden som potentiel la

missförstånd eller konfl ikter kan komma att uppstå mellan medlemmar av två olika

kulturer. Modellen bestod ursprungligen av 4 dimensioner, men under senare år har det

til lkommit några til l för att täcka in ytterl igare aspekter av mänskligt agerande. Varje

dimension är en glidande skala mellan två extremer och de olika nationella kulturerna

placerar sig längs dessa skalor. Två nationella kulturers placering längs respektive skala

kan sedan jämföras för att identifiera var stora skil lnader och därmed potential för

missförstånd/konfl ikter finns. Här nedan beskrivs fem av Hofstede's dimensioner.

Individualitetsindex

Individualitetsindex beskriver til l vilken utsträckning individer är en del av en grupp och

hur starkt bundna individerna är til l denna grupp. De två motpolerna längs denna skala

är Individualism – Kollektivism .

I de samhällen som drar sig mer åt den individualistiska sidan av skalan är banden

mellan individer ” lösa” och var och en förväntas ta hand om sig och sitt. Endast den

närmaste famil jen räknas til l den grupp som varje individ är hårt knuten til l och har direkt

ansvar för.

I samhällen som ligger mer åt den kollektivistiska ändan av skalan är varje individ från

födseln en del av en starkt sammanhållen och avsevärt store grupptil lhörighet. Den

grupp som individen til lhör och känner ett direkt ansvar gentemot inbegriper ofta famil j,

släkt (inklusive mer avlägsna släktingar) och kanske även nära vänner til l famil jen.

1 1

Medlemmar i gruppen beskyddar och tar hand om varandra i al la lägen, men gruppen

kräver även en ful lständig lojalitet från alla medlemmar.

Det är viktigt att komma ihåg att vi här inte pratar om politiska system eller

samhällsbyggen, utan om familjegrupperingar, til lhörighet och lojalitet.

Maktdistansindex

Maktdistansindex beskriver den grad til l vilken en ojämlik fördelning av makt i samhället,

organisationer eller grupper accepteras och förväntas. Det är här viktigt att komma

ihåg att detta mäts underifrån och upp, inte från toppen och ner. Man tittar alltså på

acceptansen av maktdistans hos de som saknar makt. De två motpolerna längs denna

skala är Låg maktdistans – Hög maktdistans.

I samhällen med låg maktdistans accepteras inte en ojämlik fördelning av makt. Här

ska alla få vara med och säga sitt, konsensus eftersträvas, ledare ska rådfråga/diskutera

med dem de leder, statussymboler och privilegier är inte välkomna och organisationer

brukar vara ”platta”. Människor tenderar att var informella och direkta.

I samhällen med hög maktdistans finns en stor respekt för status, den ojämlika

maktfördelningen stöds lika mycket av dem som saknar makt som dem som sitter vid

makten, ledare förväntas vara starka och bestämda och berätta vad som gäller. De

som saknar makt väntar sig vägledning, klara regler och att ledarna ska ta hand om

dem. Människor tenderar att vara mer formella i sitt til ltal med titlar och bevis på respekt

för den til ltalades position.

Maskulinitetsindex

Maskulinitetsindex beskriver fördelningen av roller mellan kvinnor och män. I detta index

har Hofstede identifierat maskulina- respektive feminina “värden” och nationella

kulturer placerar sig längs skalan efter vilka världen som anses viktigast i den aktuella

kulturen. Motpolerna på denna skala är alltså Maskulinitet – Femininitet.

I samhällen som lutar åt den maskulina änden av skalan värdesätts kvalitéer som styrka,

att vinna, materiel l framgång, ambition, se upp til l den “bästa”. Män ska vara

påstridiga, tuffa och ambitiösa och kvinnor ska vara ömma, attraktiva och

omhändertagande/serva mannen. I dessa samhällen föredrar man att lösa konfl ikter

genom att ”strida” til ls en sida vinner.

I samhällen som lutar åt den feminina änden av skalan värdesätts kvalitéer som omsorg

och sympati för de svaga, jämlikhet, solidaritet och livskvalité. Förväntningarna på män

och kvinnors sätt att vara är mer lika. I dessa samhällen föredrar man att lösa konfl ikter

genom förhandling och kompromisser. Människor i dessa samhällen har generellt en

mjukare framtoning än de i mer maskulina samhällen.

Det är viktigt att komma ihåg att trots att skil lnaderna mellan män och kvinnor och

deras roller i ett “maskulint” samhälle är större än i ett ”feminint” samhälle så betyder

det inte nödvändigtvis att kvinnorna i ett maskulint samhälle är förtryckta eller

1 2

underlägsna männen.

Osäkerhetsundvikande index

Osäkerhetsundvikande index beskriver hur bekväma eller obekväma medlemmarna i

en kultur är när de konfronteras med/måste hantera ostrukturerade/obekanta

situationer som medför en osäkerhet över vilka förväntningar som finns på dem eller

vilka regler som gäller. Motpolerna på denna skala är Högt osäkerhetsundvikande -

Lågt osäkerhetsundvikande.

Kulturer som är högt osäkerhetsundvikande försöker minimera risken för att sådana

ostrukturerade/obekanta situationer ska uppstå genom strikta lagar och regler,

säkerhetsföreskrifter och förebyggande åtgärder. Förekomsten av ”absoluta sanningar”

är mycket större i dessa kulturer än i andra. Människor i dessa kulturer tenderar att vara

med känslosamma och drivna av en inre nervös energi.

Kulturer som är lågt osäkerhetsundvikande känner inget obehag inför dessa

ostrukturerade/obekanta situationer och har därför inte samma behov av de strikta

regler och förebyggande åtgärder som människor i den högt osäkerhetsundvikande

kulturen känner. Människor i dessa kulturer tenderar att vara mer accepterande inför

avvikande åsikter och nyfikna på det som är nytt och annorlunda. De är mer benägna

att tro att det kan finnas många sanningar/svar, snarare än en absolut sanning. De

tenderar att vara mer begrundande och eftertänksamma och förväntar sig inte stor

känsloyttringar från sin omgivning.

Det är i jämförelsen mellan två kulturer och deras respektive placering längs varje

indexskala som denna information kan ge fingervisningar til l var eventuell friktion eller

kulturella missförstånd kan uppstå i mötet mellan människor från de två kulturerna. Se i

tabellen nedan för exempel på denna typ av jämförelse.

1 3

Utvecklingen under åretNi kommer att märka skil lnader hos er utbytesstudent under årets gång. Humöret

kommer att gå både upp och ner, många tankar kommer stundtals att snurra runt i

deras huvud och de kommer kanske börja ifrågasätta sådant de tidigare sett som

självklart. Utbytestiden kan beskrivas som en kurva med toppar och dalar. På nästa sida

finns en generell beskrivning av denna kurva. Vissa toppar och dalar kan passera förbi

relativt obemärkt medan andra verkligen märks. Det kan bero på hur man är som

individ och vad som i övrigt händer i ens l iv just då.

Trots nervositeten runt ankomsten til l det nya landet brukar kurvan ligga rätt högt under

den perioden, under den första tiden är allt nytt och spännande. Efter ett tag i den nya

omgivning kan kurvan vända neråt och det kan kännas kämpigt att hela tiden behöva

anstränga sig för att riktigt förstå vad som händer runt om kring en. En kulturchock

inträder. Detta kan kännas jobbigt, men det går över eftersom man finner sig til l rätta

och inte måste kämpa lika mycket för att förstå sin omgivning och kurvan vänder uppåt

igen.

En person som är kulturellt

mer…

. . .än en person av en annan kulturell bakgrund, kan

misstolka den andra personens uppförande/

uttalanden som....

Kollektivistisk Förolämpande, stressad, hjärtlös, oförskämd

Individualistisk Oärlig och korrupt

Stor maktdistans Respektlös, otil lbörl ig och oförskämd

Liten maktdistans Bossig och rigid (om maktperson/hög status)

Instäl lsam och feg (om person utan makt/låg status)

Feminin Aggressiv och skrytsam (om män)

Överspelat hjälplös och utseendefixerad (om kvinnor)

Maskulin Veka (om män)

Inte feminina (om kvinnor)

Starkt osäkerhetsundvikande Principlös och saknar moral

Svagt osäkerhetsundvikande Rigid och paranoid

Vill du lära dig mer om Hofstede’s kulturell dimensioner?

Organisationer och kulturer (Studentl itteratur, 2005) av Geert Hofstede och Gert Jan Hofstede

Exploring Culture; Exercises, Stories and Synthetic Cultures (Inercultural Press, 2002) av Gert Jan

Hofstede, Paul B. Pedersen och Geert Hofstede

Källa: Hofstede, Pedersen (2002) Exploring Cultures

1 4

Efter ytterl igare en tid har vardagen infunnit sig och utbytesstudenten börjar uppfatta

mer av de underliggande koderna i den nya kulturen. De börjar kanske ifrågasätta

delar av det som de tidigare tagit för givet och detta kan ge upphov til l konfl ikter inom

henne/honom som gör att kurvan åter tar en sväng neråt. Eftersom de finner balansen

mellan sina gamla föreställningar och de nya idéer och tankar som utbytestiden

introducerar blir de åter mer til lfreds och kurvan vänder upp.

Tiden därefter och fram til l hemresan kan se olika ut. När hemresan kommer närmare

kan utbytesstudenten reagera med att börja känna hemlängtan eller med att inte alls

vil ja åka hem. Hon/han kan känna en oro för hur det ska bli att komma hem eller börja

dra sig undan från värdfamil j och vänner i förberedelse för att lämna dem. När de

sedan har åkt hem igen går de igenom en återanpassnings-fas som kan ta lite tid och

kan innebära att de känner sig lite vilsna och nere. Det försvinner efter en tid, när de

mentalt lyckas få ihop livet i hemlandet och det i värdlandet.

1 5

Interkulturell ”känslighet”Milton J Bennet är doktor i interkulturell kommunikation och sociologi och har utvecklat

något som kallas Dimensional Model of Intercultural Sensitivity (DMIS) – en modell som

beskriver sex olika stadier av interkulturell medvetenhet. Vilket stadie en individ befinner

sig i påverkar hur denne reagerar vid mötet med en annan kultur. I vilket stadie er

utbytesstudent befinner sig vid olika til lfäl len under året kommer även att påverka hur

hennes/hans kurva ser ut. AFS arbetar med att stödja AFS deltagarna, både

utbytesstudenter och värdfamil jer, til l att under året utvecklas och förflyttas flera stadier

framåt, för att därigenom få en större kompetens i att hantera mötet och interaktionen

med människor från andra kulturer.

De olika stadierna kan delas in i etnocentriska (de första tre) och etnorelativa (de tre

sista) . Här följer en förenklad genomgång av dessa stadier:

Förnekande: Den egna kulturen är den enda riktiga kulturen. Möte med andra kulturer

undviks och skil lnader förnekas. En person i förnekandestadiet har inget intresse av

kulturella skil lnader och kan reagera med ilska om dessa skil lnader tvingas på dem.

Försvar: Andra kulturer finns, men den egna kulturen är den enda rätta. Världsbilden är

indelad i de överlägsna ”vi” och de underlägsna ”andra”. En person i försvarsstadiet

brukar vara mycket kritiska mot främmande kulturuttryck och uppfatta dem som

hotful la.

Minimering : Andra kulturer uppfattas inte som så annorlunda än den egna. Delar av

den egna kulturen uppfattas som universella för alla kulturer och skil lnaderna mellan

den egna kulturen och andra kulturer minimeras och trivialiseras. En person i

minimeringsstadiet förväntar sig att kulturer ska vara mer lika än olika och kan

framhärda i att korrigera andras beteende för att det ska stämma in med denna

förväntan.

Acceptans: Den egna kulturen ses som en av många likvärdiga kulturer. En person i

acceptansstadiet håller inte nödvändigtvis med om alla delar av den andra kulturen

utan kan värdera kulturella uttryck negativt, men det är inte en etnocentrisk

bedömning. Personen är nyfiken på kulturella skil lnader och respekterar andra kulturella

uttryck.

Anpassning : Den egna världsuppfattningen innehåller delar av både den egna och

den andra kulturen. I mötet med den andra kulturen kan man uppföra sig på ett

kulturellt acceptabelt sätt. En person i anpassningsstadiet kan se på världen från fler än

ett perspektiv och medvetet ändra sitt uppförande för att kommunicera bättre med

människor ur andra kulturer.

Integration: Den egna självbilden ändras så att man utan ansträngning rör sig mellan

olika kulturer och kan resultera i att en person i detta stadium kan brottas med tankar

1 6

runt sin egen kulturella marginalitet. Detta är ett stadium som det inte är så vanligt att

befinna sig i om man inte emigrerat för gott eller flyttat runt mycket i olika kulturer under

en stor del av sitt l iv.

Vill du läsa mer om DMIS?

Towards ethnorelativism: A developemental model of intercultural sensitivity (1 993)

av Milton J Bennett

1 7

Ankomsten och de första dagarna

Alla är spända och nervösa. Det är ett stort ögonblick! Vad ska man göra? Vad ska

man säga? Tvinga inte fram en kram om den nyanlända är reserverad och blyg.

Tröttheten efter resan, klimatskillnaderna, bristen på språkkunskap, nya matvanor osv.

är orsaker till att utbytesstudenten kan verka trött och osäker till en början. Kom ihåg att

det varit en lång resa men många nya intryck.

De första dagarnaDe första dagarna kan vara ganska speciella och präglas av både glädje och förvirring.

Kom som sagt ihåg att studenten kommer att vara sl iten under de första dagarna. I

kombination med tid- och klimatförändringar til lkommer många nya regler, normer och

rutiner som studenten ska vänja sig vid.

Hemlängtan och kulturkrockHemlängtan är helt naturl igt, speciel lt i början av vistelsen när utbytesstudenten känner

sig lite ensam och osäker i sin nya omgivning. Utbytesstudenter är ofta vana vid att

hantera sin vardag på ett bra sätt. Kanske har de många vänner, fritidsaktiviteter och är

duktiga i skolan. När man behöver börja om på nytt igen kan studenten plötsl igt inse att

det är en större utmaning än vad hon/han trodde.

Att vara aktiv i vardagen til lsammans med att någon i famil jen hjälper til l och visar

Tips:• Pröva att sätta in dig i utbytesstudentens situation. Föreställ dig tröttheten efter resan och

alla de nya sakerna han/hon måste vänja sig vid.

• Visa studenten runt i huset när ni har kommit hem. Ta bara det viktigaste först; sovrummet,

toaletten och badrummet. Om du känner til l l ite om studentens kultur så vet du kanske om

hon/han känner til l våra typer av sängar och sängkläder, dusch- och toalettvanor. Om du

tvivlar, fråga då studenten om det behövs. Kom ihåg att du också skulle behöva denna

information om du var i ett främmande land!

• Visa studenten var hon/han kan lägga sina saker, hur man använder era olika saker i huset

och vad hon/han får och inte får använda – allt från telefon och TV til l köket och

badrummet (t.ex. tvål, tandkräm och schampo)

Tips: Hur ni finner er till rätta de första dagarna:

• Föreslå att studenten skriver eller ringer hem för att berätta att hon/han har kommit fram

välbehållen.

• Under de första dagarna bör ni gå igenom punkterna i ”Praktiska tips för AFS värdfamil jer”

(längst bak i denna handbok) – detta kan vara en hjälp i att undvika onödiga missförstånd.

• Förvänta er inte att utbytesstudenten kommer att komma ihåg alla instruktioner med en

gång. Lägg märke til l osäkerhet – upprepa instruktionerna om det nödvändigt.

1 8

uppmärksamhet kommer hjälpa studenten att ta sig igenom den första perioden. Om

hemlängtan fortsätter och utbytesstudenten verkar olycklig bör du prata med

henne/honom om det. Prata också med er fadder för att få stöd och råd.

Utbytesstudenten kan i början tycka att Sverige och svenskar är underliga och kan få

en så kallad kulturkrock. Några vanliga reaktioner på en kulturkrock är att

utbytesstudenten:

• isolerar sig• sover mycket• pratar väldigt mycket om hur bra allt är i hemlandet och verkar visa mycket lite

intresse för värdfamil jen och Sverige

Tips: Värdfamiljen kan minska dessa reaktioner genom att:

• Ta sig extra tid til l att prata med studenten. Kom ihåg att det är normalt och att många

av de andra AFS-studenterna troligtvis går igenom samma sak.

• Ta initiativet til l att försöka få reda på så mycket som möjl igt om alla studentens

famil jemedlemmar och vänner i hemlandet.

• Uppmuntra studenten til l att visa bilder hemifrån, så att famil jen, vänner och hemlandet

också är något ni har gemensamt.

1 9

Anpassning

SpråkKommunikation är en utmaning även när vi talar samma språk. Utmaningen blir givetvis

ännu större är vi talar olika språk. Det är viktigt att hjälpa utbytesstudenten til l att få en

mjuk start. Svenska språket är den största barriären, men också det viktigaste för att få

bästa möjl iga inblick i samhället och kulturen samt för att få ut så mycket som möjl igt av

utbytesåret.

Som värdfamil j är det mycket du kan hjälpa til l med för att göra det lättare för

studenten. Ha gärna ”svensktimme” någon timma varje dag då ni bara pratar svenska

hemma, för att hjälpa studenten att komma in i språket. Försök också undvika att

använda det engelska språket som kommunikationsspråk generellt sett. Det är viktigt

att satsa på svenskan så tidigt som möjl igt och bara använda engelskan som ett

hjälpspråk i situationer då det känns nödvändigt.

Utbytesstudenterna använder sig av lärohäftet ”Det svenska språket” under

ankomstlägret. Det kan vara bra att uppmuntra studenten til l att använda detta häfte

även efter lägret.

Tips:• Prata sakta, men med en vanlig rytm.

Att ta pauser mellan orden gör det svårare att förstå. Att istäl let ta pauser mellan

meningarna ger mer tid til l att uppfatta vad som sägs.

• Använd enkla uttryck.

Til l exempel: ”Du kan gå på bussen vid huvudingången til l denna byggnad klockan halv

fyra. Den stannar precis vid vårt hus.” Instruktioner om hur man tar skolbussen, som man

annars tror kan vara enkelt, vore: ”Ta bussen som kommer hit klockan halv fyra. Den kör dig

hem.” Detta är inte så enkelt att förstå som man skulle kunna tro.

• Prata som vanligt.

Använd inte ”dålig” svenska för att göra det lättare för studenten. Undvik att använda slang

och svåra ord. Tala tydligt. Använd läpparna och titta på studenten medan du pratar.

Använd ansiktsuttryck och gester för att förstärka det du säger.

• Gör det lättare för dig själv.

Om studenten kan tala lite svenska, kan det vara bra att föreslå aktiviteter för henne/honom

som kräver lite språkkunskaper. Til l exempel kan han/hon hjälpa til l i köket eller i trädgården,

spela spel til lsammans, idrotta, konst och musik.

• Sätt upp klisterlappar

Sätt upp post-it lappar på möbler och liknande runt om i huset för att bygga upp rdförrådet.

(t.ex. ”vägg”, ”dörr” , ”stol” , ”trappa”, ”tavla”, ”vas”, osv.) När studenten kan orden tar

hon/han själv bort lapparna.

• Använd olika föremål som hjälp i språkutvecklingen

Uppmuntra studenten til l att använda t.ex. serietidningar och barnböcker för att lära sig

språket.

20

Var uppmärksam på utbytesstudentens ansiktsuttryck för att förstå om hon/han har

förstått dig. Ungdomar från vissa länder säger ofta ” ja, jag förstår” även när de inte

förstår.

Det är viktigt att ni tar tid för vila! Det är sl itsamt och kan vara frustrerade att alltid hålla

språket på en sådan enkel nivå. Kom ihåg att le, en kram och lite skratt är också viktigt

för trivseln.

Om studentens språkkunskaper inte har förbättrats efter flera veckor kan du be om råd

hos din fadder och ditt lokala AFS nätverk. Det kan också hända att svårigheter med

att lära sig språket är ett symptom på andra problem som studenten behöver hjälp

med.

Vissa skolor ger extraundervisning til l utbytesstudenterna, men det gäller inte alla. Vissa

volontärer i ert lokala AFS nätverk kan också hjälpa til l med extraundervisning under

den första tiden. AFS Sverige betalar inte extra svenskundervisning til l

utbytesstudenterna.

Att jämföra med hemlandetEn vanlig reaktion när man möter en ny kultur är en omedveten tendens att bedöma

den i moraliska termer samt att jämföra med ens egna kultur. Då blir den andra kulturen

ofta moraliskt underlägsen den egna. Det är i sig inget konstigt med den

bedömningen, men i en situation när man kliver in i och lever med människor från en

annan kultur kan den ge upphov til l onödiga schismer. Vanligtvis används sådana

jämförelser til l att förklara eller beskriva, men ibland kan det verka negativt.

Exempel:• I USA är bilarna större.• I Thailand är maten starkare kryddad.• I Japan har eleverna längre skoldagar.• Problemet är att thailändarna inte är som vi svenskar.

Oavsett om dessa påståenden är sanna eller inte låter de kritiska och kan verka

negativa.

Tips:• Var förberedd på att det kommer finnas saker som studenten kommer gil la, andra saker

kommer hon/han inte gil la.

• Uppmuntra studenten til l att uttrycka sin mening hemma och hjälp honom/henne att yttra

sig på ett bra sätt.

21

Självständighet och (o)beroendeI ol ika länder, kulturer och famil jer är det stora variationer vad gäller självständighet och

beroende av varandra. Därför är det väldigt viktigt att ni ger tydliga signaler och

korrektiv til l studenten för att visa hur ni vil l ha det! Många av utbytesstudenterna har

redan innan sin ankomst til l Sverige hört att ungdomar i Sverige är väldigt självständiga

och frigående.

Vänner och social kontaktDet är möjl igt att utbytesstudenten kommer att känna sig ensam och sakna sina vänner

under den första tiden i Sverige, utan att förstå att det tar tid att skaffa svenska vänner.

Svenska klasskamrater kan ibland också verka ointresserade och til l och med vara

ovänliga. De är kanske blyga eller har ”til lräckligt” med vänner och är därför kanske inte

så lockade av att ta kontakt med den nya i klassen.

AFS föreslår att värdfamil jen kontaktar skolan för attstämma träff til lsammans med

ansvarig lärare, mentor eller rektor samt utbytesstudenten. Under detta möte man

diskutera möjl igheten för en ”fadderkompis” i skolan – någon i klassen som kan hjälpa

utbytesstudenten lite extra mycket i början.

Tips:• Om studenten kommer från en väldigt beskyddande famil j och är van vid att stränga

regler, behöver du ge råd och berätta om du tycker/inte tycker att hon/han är mer fri att

besluta själv när studenten bor hos er.

• Om studenten förväntar sig mer självständighet än vad du vil l ge behöver du förklara att du

behöver mer kontroll – inte för att du inte litar på henne/honom utan för att du har ansvaret

och behandlar dina egna barn på samma sätt.

• Det är viktigt att förklara konceptet ”frihet under ansvar” – att man måste visa att man kan

ta ansvar för att man ska få frihet.

Tips:• Rekommendera studenten att ta det första steget för att visa att hon/han gärna vil l få

vänner och vil l vara med på aktiviteter.

• Att använda sig av lokala föreningar kan göra det lättare för studenten att hitta vänner med

samma intressen och personlighet.

• Utbytesstudent behöver få information om vilka sociala aktiviteter som sker i ert område.

Fråga hur hon/han har det hemma, t.ex. hur den sociala kontakten är mellan kil lar och tjejer.

• Det kan finnas stora skil lnader som behöver förklaras, t.ex. kan utbytesstudenter som kommer

från kulturer där kroppslig kontakt mellan kil lar och tjejer inte är accepterat behöver få

förklarat för sig att det ser ut bland svenska ungdomar.

• Utbytesstudenter som uppför sig på ett sätt som kan verka provocerande för svenskar

behöver få förklarat för sig att de genom sitt agerande kan bli missförstådda i Sverige.

22

ReligionReligion är alltid ett intressant tema som kan lära oss mycket om varandra och om

andra världsdelar. Du och utbytesstudenten kan til lhöra olika religioner, kanske är

någon av er ateist. Det kan också hända att ni inte utövar religionen på samma sätt

som utbytesstudenten. Sådana skil lnader behandlas bäst med en ömsesidig respekt.

Familjen i hemlandetVissa utbytesstudenter har en regelbunden kontakt men sina famil jer i hemlandet.

Andra har nästan inte kontakt över huvud taget, medan vissa studenter har så mycket

kontakt med hemlandet att de nästan har ”en fot där hemma”. AFS rekommenderar

att famil jen försöker stötta studenten att hålla kontakten med hemlandet på en lagom

nivå, cirka en-två gånger i veckan.

Tips:• Försök att lära dig lite om studentens eventuella religion på förhand så att du kan fråga

om det finns önskemål om att uppmärksamma vissa helgdagar och andra religiösa

bestämmelser.

• Förklara hur det ser ut med utövande av religion i er famil j och vad flexibel med om

måste vara med på eventuella gudstjänster eller l iknande.

Tips:• Om utbytesstudenten inte har kontakt med sin famil j, försök då inte att döma

henne/honom utefter dina egna förväntningar. Det kan hända att det inte är så vanligt

att skriva e-post och prata i telefon i deras famil j- och kulturl iv.

• Om studenten har för mycket kontakt med hemlandet och använder för mycket tid til l

att maila eller ringa hem så kan du be din fadder om hjälp. Utbytesstudenten kan

behöva vägledning av AFS för att bli mer oberoende. Sätt upp begränsningar tidigt

gällande användning av dator och telefon.

• Värdsföräldrarna får gärna skriva mail til l utbytesstudentens famil j då och då, det

uppskattas oftast mycket.

23

AFS lokalt och nationellt

En av AFS största styrkor är allt arbete som blir gjort på lokal nivå genom våra lokala

AFS nätverk. Även om det alltid kommer finnas stöd att få från AFS kontoret så är det de

lokala AFS nätverket som kommer vara i mest kontakt med er. Samtidigt arrangeras en

del aktiviteter centralt.

LokaltI AFS lokala nätverk runt om i landet finns tidigare utbytesstudenter och deras famil jer,

nuvarande och tidigare värdfamil jer, lokalkontakter och andra som vil l engagera sig

frivil l igt i AFS. Dessa nätverk är det som binder ihop AFS, värdfamil jen och

utbytesstudenten.

Nätverken ansvarar för:• Hembesök hos nya värdfamil jer• Att samla värdfamil jerna för information och utbyte av erfarenheter.• En fadder som kan ge råd och hjälp til l värdfamil jen och studenten under året.• En inbjudan til l aktivt deltagande inom nätverket, arbete och evenemang som

äger rum lokalt och regionalt.

Ni som värdfamil j och utbytesstudent som bor hos er kommer att bli inbjuden til l att vara

med i nätverkets aktiviteter. Det är viktigt att du uppmuntrat studenten att vara med på

dessa. Utbytesstudenter värderar i regel mycket högt att kunna träffas. Det har mycket

gemensamt och roligt til lsammans.

Centrala AFS-arrangemangFöre avresan från hemlandet har utbytesstudenterna redan gått igenom en orientering.

Här i Sverige arrangeras det några möten då studenterna går igenom den

interkulturella upplevelsen.

Ankomstlägret – Arrival CampVid ankomsten til l Sverige reser alla utbytesstudenter direkt til l ett ankomstläger som

vanligtvis arrangeras i utkanten av Stockholm. Läs mer om ankomstlägret i kapitlet ”Före

ankomsten til l famil jen”.

MidvinterresaNågonstans under mitten av utbytesåret arrangerar AFS vanligtvis en midvinterresa, där

studenterna själva väljer om de vil l vara med och i så fall själva står för kostnaderna.

Oftast går denna resa til l någon skidort i norra Sverige, där studenterna under ordnade

former får chans att träffas, ha kul til lsammans, ventilera och diskutera samt testa

skidåkning, som för många är något helt nytt. Denna resa anordnas av volontärer och

det bestäms därför från år til l år om den kommer arrangeras eller inte.

24

Avreseläger – End of StayI anslutning til l resan til lbaka til l hemlandet arrangerar AFS ett avsreseläger då

studenterna samlas en sista gång för att sammanfatta året i Sverige och ta farväl både

av varandra, av AFS och av Sverige. AFS rekommenderar att värdfamil jen och

studenten tar avsked innan detta läger, så att studentens avsked kan göras i etapper –

om allt sker på en gång kan det lätt bli för mycket att hantera för studenten.

Andra viktiga arrangemangAnkomstlägret och avreselägret är viktiga för studentens förståelse av sig själv och av

den interkulturella erfarenheten i Sverige. Dessa arrangemang är därför obligatoriska

delar av AFS-programmet. De lokala AFS nätverken brukar också arrangera träffar

under året, både för utbytesstudenter och för värdfamil jer. Dessa träffar är inte

obligatoriska, men både roliga och givande att gå på då man träffar AFS

representanter och andra personer som befinner sig i en liknande situation som en själv.

25

Praktiska tips för AFS värdfamiljer

Rutiner och regler i hemmetUtbytesstudenten har kommit til l er för att vara en famil jemedlem, för att dela glädje

och sorg och för att följa råd och regler. Att vara en famil jemedlem innebär att man

måste hjälpa til l med hushållsarbete, att lyda de ”oskrivna reglerna” i huset och att vara

med på famil jens olika aktiviteter.

Hjälp din utbytesstudent att anpassa sig til l famil jens rutiner genom att gradvis förklara

hur saker och ting bör gå til l och vad du förväntar dig att studenten ska göra.

Punkten ”Lista över viktiga samtalsteman” kan vara en bra utgångspunkt för

diskussioner.

Fundera igenom:

Skyldigheter i huset:• Vem gör vad och när?• Finns det en veckoplan över hushållsarbetet?• Vad ska studenten hjälpa til l med?

Sovrummet:• Hur förväntas det att studenten håller ordning på rummet? På daglig basis?

Tvättning:• Vart ska smutsiga kläder läggas? När?• Vem tvättar kläderna?• Hur använder man tvättmaskinen?• Var torkar man kläderna? Ute/inne?• Vem stryker kläderna? Var finns strykjärnet?

Badrummet:• Vart ska tvål, tandkräm, schampo etc. bevaras? Hur mycket får utbytesstudenten

använda?• Rutiner morgon och kväll?• Hur länge får man använda duschen?• Finns det brist på varmt vatten, el ler vatten generellt, som behöver förklaras för

studenten?• Var hänger man blöta handdukar efter dusch?• Hur gör man rent efter duschen/badet, vem gör det och när?

26

M åltider:

Förklara hur det fungerar med famil jens måltider (Äter alla til lsammans? När då?) , vad

man behöver göra om man kommer hem sent eller ska vara borta, hur maten serveras

och vad man ska göra om man inte tycker om maten. Ge studenten uppgifter i köket,

också med matlagning på samma sätt som med de andra famil jemedlemmarna. Var

dock förberedd på att det kan ta ett tag för honom/henne att vänja sig vid att bli van

vid okänd mat och matlagning.

I köket:

Har ni regler om att äta mellan måltiderna? Finns det porsl in som inte får användas? Hur

diskar ni?

Sovtider:

Sätt upp bestämda tider för när studenten ska vara hemma om kvällen och eventuellt

när han/hon bör vara i säng, om ni tycker det är lämpligt. Berätta för studenten vad

som förväntas vad gäller att ge besked om vem hon/han umgås med och när

hon/han kommer hem.

Internet och telefon :• Hur mycket tid får studenten använda internet?• Hur ofta får studenten prata med famil jen i hemlandet?• Man vil l ofta i början av upplevelsen vara ”snäll” vad gäller studentens användning

av internet. Här är det klokt att sätta tydliga gränser från början. Det ska självklartvara til låtet att ha kontakt med hemlandet, men för mycket kontakt kan lätt hindrastudenten att blir en del av sin nya, svenska famil j.

• AFS rekommenderar cirka 1 timmes internetanvändning/dag.

Alkohol:

Förklara famil jens eventuella användning av alkohol, svenska lagar gällande alkohol

som t.ex. åldersgränser etc.

27

Lista över viktiga samtalsämnen

Denna lista kan vara bra att använda en av de första dagarna utbytesstudenten är hos

er. Läs igenom den och tänk på hur de olika teman passar in i er familj.

1 . Vad ska utbytesstudenten kalla sina nya ”föräldrar”? Mor/far, mamma/pappa eller

vid förnamn?

Det är viktigt att studenten får kalla föräldrarna vid samma namn som era egna barn för

att känna sig som en del av familjen!

2. Vad förväntar du dig att utbytesstudenten ska göra varje dag förutom vanliga

uppgifter, så som att bädda sängen och hålla ordning på rummet? Vad gör dina egna

barn?

Det är viktigt att studenten får fasta rutiner från dag ett. Även om hon/han är trött efter

alla nya intryck är det viktigt att hon/han kommer in i den dagliga rutinen så snart som

möjligt. Det visar sig att de då känner sig hemma snabbare!

3. Finns det andra uppgifter som utbytesstudenten ska utföra, antingen själv eller med

värdsyskonen? Tömma sopor, duka på och av bordet, diska, rasta hunden, klippa

gräset, skotta snö?

Som de flesta ”barn”, vill de gärna slippa, så här är det bra att ha fasta uppgifter precis

som för de andra familjemedlemmarna. Det visar sig ofta att de ”gillar” en klar och

bestämd styrning!

4. Var ska utbytesstudenten lägga smutsiga kläder? Förväntar du dig att hon/han tvättar

sina egna kläder? Har ni speciella tvätt-dagar?

Här behöver man känna sig fram. Det beror lite på vilken kultur studenten kommer ifrån,

så det är bäst att fråga direkt hur de skulle vilja ha det. I en del kulturer är det otänkbart

att lägga fram smutsiga underkläder, så man kan behöva visa lite hänsyn. Fråga också

om det är okej att tvätta kläderna tillsammans med familjens, eller om hon/han vill att

den ska tvättas separat. Eller lär henne/honom att tvätta sina egna kläder! En ny

utmaning kanske?

5. Var ska utbytesstudenten göra av sina toalettartiklar? Finns det någonstans hon/han

kan hänga sin handduk, ska duschdraperiet dras åt sidan eller hänga och torka först?

Ska badkaret skubbas efteråt av den som använt den, ska duschväggarna i duschen

torkas av?

6. När kan utbytesstudenten duscha/bada? Hur ofta? Har ni ett schema för

användandet av badrummet om mornarna?

Det finns de som tror att vi har oändliga mängder med vatten i Sverige, så det kan vara

bra att talas vid om detta. Får man duscha i 5 min eller i en timme?

28

7. Äter ni vissa måltider tillsammans? När äter ni? Är det ok att studenten tar mat från

kylskåpet när som helst? Finns det något som studenten inte får ta? Är det ok att

studenten tar med och äter sin mat på sitt rum?

Det kan vara lätt att tillåta lite för mycket till en början, men samma regler som gäller för

dina egna barn bör gälla för utbytesstudenten.

8. Vilka saker är tillåtna för studenten att använda fritt i huset, t.ex. mikrovågsugn, dator,

musikinstrument, symaskin och stereo?

9. Vad gäller för tv och dvd? Är det fritt fram eller gäller stränga regler i familjen? Vem

väljer vad familjen ska se på? Hur sent på kvällen och hur många timmar var dag får

man se på tv?

1 0. Finns det delar av huset studenten inte får vara i?

Första tanken är nog att man säger: ”självklart får du använda HELA huset, allt vårt är

ditt!” En del tar det bokstavligt. M enar du verkligen det?

1 1 . Är det ok att studenten gör sitt rum lite mer personligt genom att flytta möbler, tavlor

och lampor? Om hon/han vill hänga upp något på väggen, vad ska då användas

(spik, tejp, häftstift)?

M an bör inte bli arg om studenten inte är så förtjust i rummet till en början, även om du

har använt flera veckor till att göra rummet hemtrevligt! Kom ihåg att vi alla har olika

smak. Om du inte vill ha allt för många hål i väggen kanske det kan vara en idé att

införskaffa en anslagstavla där man kan hänga upp foton osv. Hjälp gärna till att inreda

på nytt om det känns nödvändigt. Studenten ska trots allt bo hos er i nästan ett år!

1 2. När vaknar ni i familjen och när bör utbytesstudenten vakna? Är det skillnad på

vardagar och på helger? Väcker du studenten eller behöver hon/han en

väckarklocka?

Gör det något om studenten inte infinner sig till söndagsfrukosten?

1 3. När förväntar du dig att studenten går och lägger sig på vardagar? På helger?

Använd samma hållpunkter som du gör på dina egna barn. Har man inga egna

ungdomar, prata då med din fadder eller ta tips från andra tonårsföräldrar. Kom ihåg

att det är ni som föräldrar som har det sista ordet…

1 4. Får utbytesstudenten bjuda hem vänner? När?

1 5. Får utbytesstudenten använda hemtelefonen till att prata med vänner? Hur ofta och

hur länge? Vad gäller kring utlandssamtal (ringa hem till föräldrarna eller vänner)? Vilka

regler gäller kring användandet av e-post?

Ungdomar från andra länder har ofta inte en förståelse över vad saker och ting kostar i

Sverige. Tar detta överhand, visa då telefonräkningen för studenten och förklara varför

du sätter en gräns. Om studenten ändå vil ringa till hemlandet, föreslå då att hon/han

ringer upp och ber den andra parten ringa upp. Idag finns också Skype, som är ett

29

mycket bra internetbaserat alternativ. Om båda parter har laddat ner skype på sin

dator kan mat tala gratis med varandra! Används detta gäller det dock att se upp så

samtalen inte blir allt för många och för långa.

1 6. Vad förväntar du dig att studenten betalar själv? (skolsaker, anteckningsböcker,

pennor, kläder, bio).

Utbytesstudenterna vet att värdfamiljen inte förväntas stå för dessa kostnader, utan att

de själva ska ha fickpeng med sig. Dock är kostnaden i Sverige dyrare än på många

andra platser, vilket gör att en del studenter har med sig för lite pengar. Förklara därför

tidigt kostnaden för saker och ting. Sprider studenten istället pengar omkring sig är det

viktigt att samtala kring detta och förklara om det är lämpligt eller inte.

1 7. Finns det speciella saker ni i familjen gör tillsammans (vandrar, åker skidor,

konserter, semester t.ex.)?

Även om man har andra ungdomar i familjen som gärna gör aktiviteter med

föräldrarna, förvänta er inte att utbytesstudenten automatiskt ska vilja följa med på

vare aktivitet. Samtidigt är det viktigt att inte alltid ta ett nej för ett nej! Visa att ni vill att

studenten ska följa med på något speciellt – väck hennes/hans nyfikenhet!

1 8. Är ni aktiva utövare av någon religion? Förväntar ni er att utbytesstudenten ska göra

detsamma?

1 9. Alkohol och rökning bör man se upp med. Det finns de studenter som skriver i sin

ansökan att de absolut inte röker, men det visar sig ofta att det ibland inte stämmer. Är

studenten över 1 8 år och röker kan man ju inte neka, men man kan absolut säga nej till

all rökning inomhus! 1 8års gränsen gäller även för intag av alkohol, medan de inte får

köpa alkohol på systembolaget efter som åldersgränsen där är 20 år.

De är ingen fara att vara sträng! Kom ihåg att det är era regler i ert hem som gäller. Är

det här svårt att ta upp – prata då med andra värdfamiljer, er fadder eller AFS-kontoret.

Kom ihåg att det är bättre att ta saker och ting med ett gott humör än att bli irriterad,

man kommer långt med ett leende. Le med din nya familjemedlem!

30

Lycka till!

31

32

AFS Interkulturell Utbildning

Tullgårdsgatan 1 0 nb

S-1 1 6 68 Stockholm

Telefon

08 - 406 00 00

E-mail

info@afs.se

www.afs.se

Connecting Lives, Sharing Cultures