affärsplats huddinge #03 2015

#3, 2015

Nybyggen:Forskningenshögborg växervidare iFlemingsberg

Världen: Denkommer litetnärmare när enhögskola till flyttar hit

Forskning &företag: Möt demsom bekämparcancer ochanorexi

ALLTID NÄRANÄRINGSLIVETVad gör de egentligenpå Arena Huddinge?

F

För d F d F

dig som d

bryr d Ä

b d

di dig

O M V O

V A D D U

Ä T E R .

V

MMEOÄLKV

EN!

V

MMEOÄLKV

EN!

L A N PV R EÖ

SK U R V AS E NGK U N I N

E N T E RG CN S H O P P I

9 4 - 0 7 2 1 LET

ESB Y . I4 1 0 6 9

Annons

Dagkonferenseri toppklass –kreativ miljöModerna och fräscha lokaler i centrum av Huddinge (i nybyggda och stil-rena Växthuset), vid Huddinge Station – ett stenkast från pendeltåg ochbussar. Parkeringsmöjligheter finns i direkt anslutning till anläggningen.Här sätter vi trivsel och kvalitet i första rummet, med välkomponeradekonferensluncher och hembakat fikabröd.

Vårt motto är personligt professionellt!Service till kunden – möter människan.

08-588 918 80 www.huddingekonferenscenter.se

Heldags-konferens 482 kr/person!

Att gå sinegen vägEn del tror att man kan lära sig framgångsrikt fö-retagande av andra. Man ska gå på seminarier,läsa managementböcker och lära sig tänka somde som har lyckats tänker.

Men jag tror att det viktiga är att lära sig litapå sina egna kunskaper och sin instinkt – ävennär det innebär att man inte gör som alla andra.

Det här numret handlar om just detta. Härmöter du cancerforskare som inte tror att manbehöver hålla på i ett årtionde för att utveckla ef-fektiva botemedel och människor som arbetatfram en helt egen metod för att hjälpa dem somlider av anorexi.

Och en familj som ägnar all sin tid åt att för-bättra utrustning för vattensport eller ta fram heltnya lösningar.

Det gäller att stå mitt i verkligheten, men stän-digt nyfiket betrakta den och tänka: hur kan dethär bli bättre.

Som till exempel Södertörns högskola i sinuppmärksammade kampanj ”Jag är lärare” somhar lett till en mycket stor ökning av antalet an-sökningar, och nomineringar i reklamtävlingar.

Nytänkande är också det som präglar samar-betet mellan kommunen och näringslivet.

Ibland brukar jag likna Huddinge vid ett ny-byggarsamhälle – och det är inte därför att detverkar byggas överallt.

Det är för att andan här präglas både av nyfik-enhet, uppfinningsrikedom och samarbetsvilja.

Precis som det är i ett nybyggarsamhälle.

Boris Benulic, Editor-at-large

LEDARE

Det går att nå snabbare resultat i forskningen– bara man använder rätt metoder.

4 | A F F Ä R S P L A T S H U D D I N G E | # 3 , 2 0 1 5

06 Framgångsrik kampanj lockarfler till Södertörns högskola

10 Sprint Bioscience vänderryggen mot gamla metoder

16 Röda Korsets högskolai ständig utveckling

22 Arena Huddingeskapar klimat för företagare

30 Mando stopparframgångsrikt självsvälten

38 Flemingsberg Scienceskapar lokal samverkan

44 Danske Bank badfinansministern svara på frågor

50 Glömstaskolan förenarskog och bebyggelse

54 Smidigt bygge förTechnology for Health och Neo

58 FamiljeföretagetSkiMarin brädar de flesta

62 Scandinavian Biogasminskar koldioxidutsläppen

64 Affärsjuridik:När barnen ska ta över

INNEHÅLL

6 | A F F Ä R S P L A T S H U D D I N G E | # 3 , 2 0 1 5

Ungefär 20 000 söker årligen till utbildningar som ger dem enmöjlighet att bli lärare.

Lite mer än 10 000 söker till Paradise Hotel för att få visa uppsina tatueringar, dricka sprit och hångla inför TV-kamerorna.

Men den viktiga siffran är den här:65 000.

Så många lärare kommer det att fattas i Sverige om tio år.Men på Södertörns högskola har ansökningarna till lärarut-

bildningarna överstigit målet med 500 procent, och de ökademed 323 procent.

Hur bar de sig åt?Och kan de bidra till att myten om ansökningarna till Para-

dise Hotel på sin höjd blir en kvartssanning?

Hur har de då burit sig åt på högskolan i Moas båge i Flemings-berg. Vad har de gjort som inte andra gjort?

Södertörns högskola utbildar lärare för verkligheten och ef-tersom lärarbristen är central behöver vi tänka på hur vi kan

sätta lärarrollen i nya kontexter. Genom att vara förebilderinom sina områden visar Stefan Batan och Rosh vilka egenska-per som kan göra unga människor till framtidens lärare, sägerKenneth Wall, kommunikationschef på Södertörns högskola.

Det är alltså helt enkelt en fråga om att visa människor somlever mitt i verkligheten, som är uppmärksammade men somockså känner sitt ansvar – det låter högtravande – men de villvara föredömen, och de vill ge något tillbaka till alla dem somälskar det de gör på fotbollsplanen eller på scenen.

Man vill helt enkelt bredda bilden av vilka egenskaper somgör en bra lärare.

”Jag försöker sprida passion och vilja på fotbollsplane”, sägerStefan Batan. Fansen uppskattar och följer mig i mitt spel, vilketgör att jag känner ett ansvar och ser mig själv som en förebildoch lärare på flera sätt. För mig är det viktigt att kombineraglädjen i spelet med en vilja att lära sig mer.”

HÄRLÄRDETBLI

FLEREn del tror att fler söker tilldokusåpan Paradise Hotelän till lärarutbildningar iSverige.

Det är inte riktigt sant.Det är möjligen på något

sätt halvsant.

Södertörns högskola hoppas att kampanjen ska bidra till attbredda bilden av vad en lärare är, och på sikt göra att fler ungaintresserar sig för läraryrket.

Kampanjen har inte bara märkts i ansökningarna till högskolan.Nu är även kampanjen ”Jag är lärare” som man tagit fram

tillsammans med Gullers Grupp nominerad till reklamtävlingen100-wattaren. Tävlingens syfte är att belöna effektiv kommu-nikation.

Kampanjen är nominerad både i kategorin ”Konsument –Kampanj”, där 25 bidrag nominerats, och i kategorin ”Ideellt– Kampanj” som ett av sju nominerade tävlingsbidrag.

”Vi blev förstås väldigt glada när vi fick veta detta”, säger Ken-neth Wall. ”100-wattaren är ju det pris som belönar kommu-nikation som fungerat, och verkligen nått fram till målgruppen,vilket de fina ansökningssiffrorna till våra lärarutbildningarvisar.” #

Stefan Batan och Rosh har huvudrollerna i kampanjfilmen somkan få pris

# 3 , 2 0 1 5 | A F F Ä R S P L A T S H U D D I N G E | 7

Är du för upptagen för att byta bank?Skämt åsido, men i grund och botten är det faktiskt allvar. För om du struntar i att byta går du kanske miste om något bra. Och vet du, det är lättare att byta bank än du tror. Välkommen att kontakta oss för ett möte!

Företagskontor: Liljeholmen (Årstaängsvägen 21 B)Privatkontor: Slussen (Stadsgården 12)

Boka ett möte på telefon 0752-48 45 42 (privat) eller 0752-48 30 48 (företag).

�

Många pratar om bostadssituationen i Stockholm; Att det för flertalet av dagens unga är nästintill omöjligt att få egen lägenhet. Det vill vi ändra på. Concent utvecklar små smarta hyresrätter för framtidens storstäder. Vårt senaste projekt är 150 student- och forskarbostäder i Flemingsberg. Läs mer om det på concent.se

HÄR VÄNDERDE RYGGENMOT GAMLA

METODER

HÄR VÄNDERDE RYGGENMOT GAMLA

METODERDet kan löna sig att göra tvärtom i läkemedels -branschen. Anders Åberg och Sprint Biosciencehar fått ett snabbt genombrott efter avtal medtysk medicinjätte.

Anders Åberg, VD ochen av grundarna förSprint Bioscience.

Alla väntar vi nog – litet omedvetet – på attfå vakna en morgon och läsa en rubrik somgår tvärs över hela morgontidningens förs-tasida … och som ropar ut: ”Alla former avcancer kan botas!”

Alla förställer vi oss nog också att överhela världen finns det stora hangarlik-nande byggnader där tusen och åter tusenforskare arbetar med att utveckla ochtesta olika botemedel mot cancer.

Ni kan därför ana ungefär vad jag väntademig när jag åkte för att besöka Sprint Bio-science: det är ju ändå ett företag som allde-les nyss skrivit ett avtal som kan vara värt tvåmiljarder kronor med den tyska läkemedels -jätten Bayer. Jag räknade med att få vandralängs med oändligt långa rader av män ochkvinnor som satt böjda över provrör, mikro-skop, eller som stirrade in i dataskärmar.

Men istället blev jag påmind om att detinte är antalet anställda som avgör hurframgångsrikt ett företag är – det avgö-rande är hur de anställda är organiserade,och själva metoden för arbetet.

När företaget startade i januari 2009 sålde de forskningstjäns-ter, förutom att de startade egna forskningsprojekt. Forskningenunder den här perioden gjorde att man hösten 2013 hade 30målproteiner utvalda. Januari 2014 började urvalsprocessen.Efter tre månader var man nere i tolv projekt, och därefter blevdet tre. Här är det inte fråga om decennielånga forskningspe-rioder. Inga medicinska maratonlopp. Här är det som företags-namnet säger mer en fråga om sprintning.

De frågor man ställer sig under utvärderingen är: går det attgenomföra tekniskt, och är marknaden intresserad av den möj-liga produkten?

VD Anders Åberg, som är en av grundarna av företaget haren lång erfarenhet inom medicinsk forskning, och har haftchefsbefattningar på stora företag i branschen. Efterhand underalla dessa år växte insikten fram om att man kanske skullekunna arbeta på ett annat sätt än man traditionellt sett gör.

”När man arbetar i ett stort företag är det så många andra driv-krafter som spelar in; det är inte alltid som målet att få fram enfungerande produkt är det som styr skeendet i varje givet ögon-

blick”, säger Anders. ”Men jag och några vänner jag fått underde här åren … vi bestämde oss för att plocka ihop ett dreamteam som skulle arbeta på ett annat sätt än man brukar göranär det gäller medicinsk forskning.”

På Sprint Bioscience stämmer man varje månad av tester ochförsök enligt en noga utvecklad metodik. Vad fungerar? Vadfungerar inte? En del projekt läggs på hyllan – och kan åter-upptas om forskningsläget ändras, andra skrinläggs helt – ochen del fortsätter man med. Detta skapar hela tiden en känslaav att det händer något – och det är inte bara en känsla – dethänder i verklig mening något. Forskningsarbetet innebär enständig ut värdering och omvärdering av det man gör och detsom pågår.

”Det märks på medarbetarna” menar Anders. ”Här ser man di-rekt resultatet av sitt arbete. Projekten pågår inte i åratal.”

Sprint Bioscience är inriktade på att ta fram molekyler som kan an-vändas för att bekämpa cancer genom att ingripa i olika processer.

1 2 | A F F Ä R S P L A T S H U D D I N G E | # 3 , 2 0 1 5

H Ä R V Ä N D E R D E R Y G G E N M O T G A M L A M E T O D E R

Det finns 20 anställda på företaget, varav 15 är direkt upptagna med

Fria radikaler kan skada celler, och friska celler har ett systemför att bekämpa förekomsten av fria radikaler, medan cancer-celler ofta har fått en del skyddssystem utslagna. Cancercellernafår därför bland annat förlita sig på ett protein benämntPIP4K2A som styr ett av skyddssystemen. Sprint Bioscience ar-betar för att finna en molekyl som kan hämma produktionenav PIP4K2A, och därmed slå ut cancercellens försvar mot friaradikaler – och därmed leda till dess död.

I ett parallellt projekt – VPS34 – har man utvecklat en mole-kyl som blockerar en cancertumörs överlevnadsmekanismer –på så sätt försvagas den, och kan mer effektivt behandlas medläkemedel och strålning.

Det mest framgångsrika projektet hittills är MTH1som in-nebär att man hämmar ett protein som skyddar cancercellenmot fria radikaler, vilket i sinom tid leder till att den får så all-varliga skador att den dör.

”Det projektet presenterade vi för Bayer första gången i juni2014 på en mässa i San Diego”, berättar Anders. ”Litet mer än ettår senare hade vi ett avtal med dem som kan vara värt närmare

två miljarder kronor, och det är väldigt snabbt marscherat i denhär branschen.”

Avtalet har gett Sprint BioScience en bra slant på banken – ochallteftersom Bayer fortsätter testa preparatet betalas ytterligaremedel ut i takt med att vidare tester genomförs. Om sedan pre-paratet kommer ut på marknaden innebär avtalet att SprintBioscience också får en del av den förtjänst som då uppstår.

De som köpt aktier i företaget kan känna sig nöjda. Intro-duktionskursen var 15 kronor, och nu står aktien i 40 kronor.

Avtalet med Bayer är ett tydligt exempel på hur Sprint Bio-science vill arbeta – man driver forskning och testning målmed-vetet och snabbt fram till den punkt där man kan sluta ettlicensavtal med en stor aktör som kan driva testerna vidare påmänniskor. Och även om företaget växer kommer man inte attändra organisationsformen.

”Om vi blir dubbelt så många så, delar vi in oss i två gruppersom arbetar precis som vi gör i dag. Det är närheten i en litentät grupp av kompetenta människor som gör att vi kan hållatempot. Växer gruppen minskar tempot”, slår Anders fast. #

# 3 , 2 0 1 5 | A F F Ä R S P L A T S H U D D I N G E | 1 3

forskningen. Den lilla organisationen kortar informationsvägarna, och gör att man kan hålla ett högt tempo i utvecklingen.

V

r

k

erbra aabllåh hca olleniotkt

enrr toksnniär mäer d

vs ir

11000 STUDENTER, 840 ANSTÄLLDA, 70 PROGRAM, 270 FRISTÅENDE KURSER OCH NU FÖRTROENDET ATT UTBILDA HÄLFTEN AV LANDETS BLIVANDE POLISER

Häng med på #kunskapsresan

Den nya rektorn Louise Stjernberg ochförvaltningschefen Ulf Westerberg ärmedvetna om att de leder arbetet påen skola med lång tradition – och enviktig del i den traditionen är ständigutveckling och förändring.

Ebola, böldpest, denguefeber, bristsjukdo -mar, svält, skottskador, bortsprängda ben,miljontals människor på flykt i stora – alltförstora – delar av världen. Det finns anledningtill oro och sorg för den som ser sig om.

De som utbildar sig för att kunna hanteraskador och epidemier av det slaget bordeha något lätt oroligt och stressat över sig;det är ju inte så att de ska ägna sitt yrkeslivåt att dela ut Bafucin.

Men det vilar något ganska rofyllt överde studenter vi möter i korridorer och fika-rum på Röda Korsets högskola. Inte såkonstigt. Här har man utbildat sjuksköterskori mer än 150 år. Här är det senaste sekletskatastrofer en del av högskolans historia.En del av vardagen.

Parallellt med detta har Röda Korsets hög-skola utvecklat utbildning och forskningsom gör att de blivit en självklar del i detsvenska samhället, och utvecklingen avhälso- och sjukvård.

Nu tar högskolan ett steg till när denästa år flyttar till de nya lokalerna i Fle-mingsberg – och nu kan samarbetet ut-vecklas än mer genom närheten till deinstitutioner som finns där.

HÖGSKOLAI STÄNDIG

UTVECKLING


”Fler och fler söker sig tillvåra utbildningar” förklarar

Louise Stjernberg. Hon harsjälv nyligen sökt sig hit, och är alldeles

nytillträdd som rektor. Hon har den där rastlösa förväntanöver sig som man ofta har när man är ny på en tjänst, ochden förstärks uppenbarligen av att snart – nästa sommar –flyttar hela verksamheten till nya lokaler i Flemingsberg.När hon beskriver verksamheten får man också en känslaav att det här är en person som gillar rörelse i sig – och detska man nog göra i det här jobbet som världen ser ut.

”Vi är en stiftelse, och det ger oss en mycket större flex-ibilitet än om vi vore en del av myndighetssverige. Vi kanreagera snabbare och ta utbildningsuppdrag som är en följdav att något oväntat hänt”, förklarar hon. Ett exempel somkommer upp är förstås att möjliggöra utbildning av migranterså att de kan komplettera sin utbildning från hemlandet, ochfå arbete i den svenska hälso- och sjukvården.

Flytten till Flemingsberg ser hon som något ytterligarekommer att utveckla verksamheten. När man läser om hög-skolans verksamhet märks det att man vill utbilda studenterså att de verkligen kan bedriva vård och ge hjälp i extrema


A L L T I D P Å V Ä G F Ö R A T T M Ö T A V Å R D E N S B E H O V

situationer – men att man också vill att de ska vara förbe-redda på vad som kan ske, eller som de själva uttrycker det:”Vi har utbildat framtidens sjuksköterskor sedan 1867.”

”Flytten gör att vi hamnar i en miljö där vi kan utvecklasamarbete, där nya spännande projekt kan startas som gåröver gränserna. Därute finns redan den medicinskt-teknisktinriktade forskningen på KTH och KI, där finns Karolinskasjukhuset, Södertörns högskola med sina utbildningar ochforskning kring ämnen som migration, etnicitet och miljö –och så flyttas allt mer av Polishögskolans verksamhet ut iområdet. Det är en helt perfekt miljö för oss att verka i.”

Under samtalet inser jag att det också är den starka före-tagskulturen i Flemingsberg som gör området så attraktivtför Röda Korsets högskola. Överallt i Flemingsberg finns fö-retag som växt fram ur forskningsmiljöerna, och Louisesambition är att skolans flytt från Östermalm till de nya lo-kalerna även ska leda till att företag startas – för som honkonstaterar: ”Sjuksköterskor är uppfinningsrika. De får oftauppleva att de kommer på en lösning – och sedan är detnågon annan som gör affär av det. Miljön i Flemingsbergkommer säkert att stimulera sjuksköterskor att också bli fö-retagare.”

Sjuksköterskor utbildade på RödaKorsets högskola har ofta funnits påplats under de senaste 150 årens krigoch katastrofer i världen:1859 Den schweiziske bankmannen HenryDunant upplever under en resa blodbadet påslagfältet i Solferino i norra Italien. Han görvad han kan, och försöker ge hjälp åt dem somskadats – oavsett vilken sida de kämpat på. Urdenna handling och ur detta synsätt växerRöda Korset fram.

1863 Röda Korset bildas i Genève för att för-verkliga Dunants vision om ”… hjälporganisa-tioner, med syfte att i krigstid skaffa de såradevård av frivilliga personer som vore intresse-rade och kompetenta för sin uppgift.”

1865 Sverige ansluter sig till Röda Korset.

1866 Emmy Rappe blir Sveriges första medi-cinskt utbildade sjuksköterska genom en ut-bildning i London vid Florence Nightingalessjuksköterskeskola.

1867 Emmy Rappe startar efter återkomstenRöda Korsets sjuksköterskeskola. Det blirSveriges första sekulära sjuksköterskeutbild-ning, och hon leder den till 1877.

1897 De två första Röda Kors-systrarnasänds till ett krig – det som då rasar mellanGrekland och Turkiet. Under denna period ut-bildas systrarna i första hand för att kunna tahand om dem som sårats i krig.

1912 Den första Röda Kors-ambulansen läm-nar Sverige med destination Grekland.

1915 Svenska Röda Korset får en ny organisa-tion då Stiftelsen Röda Kors-hemmet bildas,och blir huvudman för Röda Korsets högskola.

Röda Kors-systrar får ansvaret för att hjälpaoch vårda de krigsfångar och invalider somkommer till Trelleborg som ett led i fångutväx-lingen mellan de stridande parterna underförsta världskriget. Totalt kommer 60 000krigsfångar att utväxlas de kommande treåren.

1927 Röda Korsets elev- och sjuksköterske-hem öppnas på Sabbatsbergs sjukhusom-råde.

1935 Svenska Röda Korset sänder en ambu-lans till Abessinien efter det att landet angri-pits av Mussolinis Italien. Ambulansenbombas av italienskt flyg och Röda Korssy-strar skadas.

1945 Röda Korssystrar tillsammans medsvensk militär personal genomför under led-ning av Folke Bernadotte en stor räddnings-aktion där fångar som frigetts ur nazisternaskoncentrationsläger transporteras till Sverige.

1950 Ett svensk fältsjukhus upprättas i Pusanför att vårda dem som såras under det pågå-ende Koreakriget. Det är det första icke-ame-rikanska fältsjukhuset under kriget. Många avde mer än 70 sjuksköterskor som arbetar därär Röda Kors-systrar.

1960 Afrika – och världen – skakas av blandannat krigen i Kongo och Biafra, i Asien dör enmiljon människor i Bangladesh efter en cyk-lon, Vietnamkriget intensifieras, Rwanda,Bosnien, Irak, Syrien … utvecklingen i världendessa årtionden påverkar verksamheten påhögskolan bland annat genom att vård ochbehandling av torterade och traumatiserademänniskor blir en del av utbildningen.

2004 Röda Korsets högskolas verksamhetförläggs till Norra Djurgården, nära Valhalla-vägen vid Östra station och Tekniska högsko-lan.

2016 Röda Korsets högskola flyttar till Fle-mingsberg.

Historien om en högskola i humanismens tjänst



Förvaltningschefen Ulf Westerberg påpekar att flera stu-denter på skolan har fått det prestigefyllda Queen SilviaAward som går till sjuksköterskestudenter som kommit påidéer som kan förbättra vården av framför allt äldre. ”I årgick det till Elin Engman som presenterade en idé för attunderlätta sondmatning och året innan gick det till HannaDavidsson som också var student här.” Entreprenörsandanfinns inte bara hos studenterna – den finns uppenbarligeninbyggd i själva verksam heten – en självklar del är de upp-dragsutbildningar man genom för – här har man bland annatutbildat personal från ”Läkare utan gränser”, och man ge-nomför även handledarutbildningar.

Det som förvånar mig när jag studerar läroplanerna förhögskolan är att de inte bara är så omfattande när det gällerden medicinska utbildningen – här krävs också att studen-terna sätter sig in i och förstår de sammanhang som orsakarolika former av katastrofer – men den krävande utbild-ningen verkar snarast vara något som lockar allt fler studen-ter.

”Antalet sökande hit ökar från år till år” säger Louise. ”Detberor på att vi har ett bra renommé och ett starkt varumärke– allt fler människor söker sig utbildningar där de känneratt deras insats kan göra skillnad för andra människor.” #



Det vilar en glad och lugn stämning över eleverna – antagligen därför att de vet att de får en utbildning som gör att de en dag kanbidra till ett bättre liv för andra människor.

25 % av din vanliga soppåse skulle kunna bli biogas

Vi vill ha in matavfall från både hushållskunder och företag. Vi kan både hämta och ta emot. Besök www.srvatervinning.se/matavfall för mer information.

Pia Forsberg, näringslivschef i Huddinge kommun.

Edward Howard, som leder Arena Huddinge,ser framtiden an med tillförsikt.

När man träffar och intervjuar företagare får man ofta bekräftatvilket härdigt och kreativt släkte det är. Möjligen är det en saksom kan göra dem litet nedslagna och modstulna, och det är attde uppfattar att myndighetspersoner och politiker inte riktigt alltidförstår de villkor en företagare lever under.

Företagare i Huddinge verkar dock vara ett undantag. Därkommer man nästan först av allt i samtalen in på vad som verkarvara ett klimat som företagare trivs i.

Och lika ofta kommer man in på Arena Huddinge.Efter att ha läst dokument och verksamhetsplaner från Arena

Huddinge blev vi litet fundersamma – oftast stod där förvissokloka saker. Men det var saker vi läst i andra dokument i andrakommuner, och där var inte vår upplevelse att företagarna varlika belåtna med sakernas tillstånd. Det måste finnas något mer …

För att få svar på vad detta kan vara bestämde vi oss för attsätta oss ner med två personer vars namn dök upp hela tiden;kommunens näringslivschef Pia Forsberg och Edward Howardsom leder Arena Huddinges verksamhet.

Jag som hade trott att de skulle luta sig bakåt och le belåtetnär jag berättade om det beröm jag hört företagare uttala fickistället höra Edward säga:

”Men riktigt så är det nog inte. Det finns företagare som ännuinte är riktigt tillfreds.”

… och Pia fyller i med:”Men vi jobbar på att de ska bli det”.Någonstans där tror jag att jag får syn på en av de saker som

utmärker de som arbetar med de här frågorna i kommunen – deblir aldrig riktigt nöjda, vill alltid gå en bit till.

TVÅ PROFILER,ETT ANSIKTE UTÅT


Den som tror att det är tomt i sammanträdesrummen i ettkommunalhus en fredag för att alla tagit kompledigt ellerloggat ut för ”möte på stan” har inte varit i Huddinge. Vifår leta runt en stund innan Edward lyckas uppbringa ett le-digt rum på fem kvadratmeter.

När vi diskuterar tillkomsten av Arena Huddinge för tioår sedan låter det litet grand som berättelsen om två perso-ner som gått vilse i skogen, och till slut möts i en glänta därde tillsammans börjar orientera sig för att kunna hitta rätt.

Från ena hållet kom representanter från näringslivet somkanske ibland tyckte att kommunen inte riktigt förstod vilkamöjligheter Huddinge hade; från andra hållet kom politiker ochtjänstemän som tyckte de saknade ett verktyg för kommunika-tion med företagen – något som gjorde det möjligt för dem attsamla in synpunkter från affärslivet man kunde ha som utgångs -punkt för diskussioner och planering. Egentligen var det välkanske inte så att de hittade den där gläntan – de skapadeden istället – och det blev Arena Huddinge. Verksamheten

finansieras av kommunen och näringslivet – och Pia berättaratt företagen ska ha majoritet i styrelsen ”för att organisa-tionen inte ska fastna i det kommunala maskineriet.”

Edward förstår inte riktigt min fråga om det i så fall intekänns konstigt att ha kontoret i kommunalhuset – bordehan inte sitta på mer neutral mark, undrar jag.

”Det är bara fördelar med att sitta här – då kan jag ha dag-lig kontakt med politiker och de som arbetar i förvalt-ningen”, förklarar han.

Ord som hela tiden återkommer i samtalet är ”personligarelationer”, ”lösningsorienterad”, ”gemensamma mål” och”plattform”.

Efter hand när Edward beskriver hur de arbetar förstårjag att det är som jag misstänkt – det avgörande är inte vadman skriver i dokument – det viktiga är vad man gör.

Det är många typer av verksamheter somska samverka smidigt för att man ska få enutveckling över hela linjen i kommunen. Detär något som gjort att Huddinge kommunmed hjälp av Arena Huddinge utvecklat enmängd olika typer av aktiviteter – allt för attskapa en enkel och rak kommunikation mel-lan näringsliv, politiker och tjänstemän.

Bland aktiviteterna finns:

God Morgon HuddingeFrukostmöten som genomförs fyra gångerper år på olika håll i kommunen med inbjudnagäster som får slå sig ner i morgonsoffan ochbidra med sina kunskaper och idéer – det kanvara politiker, företrädare för högskolor, fö-retag eller förvaltning.

Ett utmärkt sätt att få en bra start pådagen – på alla sätt – det som serveras ärlika nyttigt som det som presenteras frånscenen.

Mötesplats HuddingeDen stora lokala företagarmässan som intebara ger företagare en möjlighet att visa uppsig och att knyta nya kontakter – en räcka se-minarier ger fördjupad kunskap om de ske-enden i den svenska och globala ekonominsom kan påverka det som sker lokalt.

AlmedalsveckanDär sprids information om de möjligheteroch fördelar som Huddinge erbjuder på allaområden. Enskilda företagare har en möjlig-het att bo gemensamt med andra från kom-munen, vilket ytterligare berikar upplevelsen.

I kommunens och Arena Huddinges aktivite-ter spelar marknadsföring och mässaktivite-ter en viktig roll – exempel på detta ärdeltagande på fastighetsmässan BusinessArena och annonsering i fackpress.

Möten för alla behov


T V Å P R O F I L E R , E T T A N S I K T E U T Å T

”Alla jobbar med kommunens bästa för ögonen”, förklararEdward. ”När företagen och kommunen har samsyn i enfråga, och det finns en gemensam plattform, då är det upptill varje enskild företagare att gå vidare och ta de diskus-sioner som berör just dem med kommunen.”

På samma sätt hanterar man konflikter av olika slag – finnsdet intressemotsättningar flyttar man dem utanför ArenaHuddinge, och så får de lösas mellan dem det berör. ArenaHuddinge ska vara en plats där man strävar att finna detsom förenar, och det som ska förena ska vara stora ochdjärva mål.

Och visst låter det lätt: ”skapa samsyn”, ”bygga plattfor-mar”. Men det är inte alla som lyckas med det, tänker jagmedan jag en lördag eftermiddag brottas med att skriva in-tervjun med Edward. Har jag verkligen fått fatt på det därspeciella som uppenbarligen finns där? Vad är det jag mis-sar?

På kvällen ser jag säsongpremiären av ”Downton Abbey”,och det är då jag inser vad det är som är det speciella medArena Huddinge. När kärleken förde Edward till Sverigeförde han i sin tur med sig en rejäl dos engelsk samförstånds -anda till verksamheten i Huddinge. Den andan bygger juofta på en känsla för platsen där man är, dess förutsätt-ningar, historia och möjliga framtid. Han är ungefär somMr Carson; diplomatisk, nedtonad, men ändå väldigt be-stämd – och Carson lyckas trots att han håller sig i bakgrun-den få en mängd starka, motstridiga viljor att röra sig åtsamma håll – och han har ständigt det gemensamma ”bästför alla” för ögonen.

Eller beror allt helt enkelt på att Edward är utbildad social -antropolog; den som ägnat sig åt att analysera samhällsformeroch människors relationer till varandra och sin omgivningär nog ganska lämpad för den här sortens verksamhet.

Eller beror det på att samspelet mellan honom och Piaverkar vara så enkelt och jordnära – vilket kan bero på att



Pia ger mig en känsla av att vara en av de där cheferna somtar plats – men samtidigt inger hon en känsla av att hon ären person av det slag som alltid lyckas se sig själv utifrån,och att hon därför då och då klappar sig själv på axeln ochsäger för sig själv: ”Seså Pia, nu ska du ta litet mindre plats.”

”Jo, men visst är det personliga viktigt”, konstaterar Ed-ward. ”Och vi arbetar också för att föra ner de stora frå-gorna till det enkla, konkreta och gripbara. Mycket kan manockså lösa i mer informella möten. Det är därför det är braatt jag finns här i kommunhuset; allt behöver inte lösasgenom stora, nästan rituella sammankomster.”

”Det gör det inte bara enklare att snabbt kunna lösa frågor,det gör att vi ständigt lever vägg i vägg med företagen i kom-munen” förklarar Pia. ”Det har gjort att vi får en mycketbättre känsla för deras villkor – och den förståelsen är någotvi arbetar för att sprida i hela organisationen. Vi genomför

internutbildningar inte bara i vår sektion, utan strävar efteratt ge alla som arbetar i kommunen en känsla för hur det äratt driva företag – och vad som är en företagares behov.”

Både kommunen och Arena Huddinge strävar också efteratt ge företagarna samma möjlighet till mer informellamöten i mindre grupper – eller på tu man hand – allt behö-ver inte vara stora seminarier eller företagardagar och fru-kostar – även om det är en mycket viktig del avaktiviteterna.

Det är i det sammanhanget man ska se arbetet med att tafram en näringslivsstrategi i kommunen – där är företagarnaen integrerad del i processen; deras synpunkter är viktigaför att kunna förbättra upphandlingsprocessen och för attalla beslutsprocesser ska kunna bli smidigare och utgå frånett underlag där alla som berörs kunnat bidra. Den grund-läggande frågan från kommunen till företagen är helt enkelt:”Vad kan vi göra för er?”

SKAPASKOLANChrister Holger var med och grundade Skapaskolan2013. I dag har man 220 elever, och ska växa till 480.Hösten 2017 flyttar man in i nya lokaler i Rosenhill.

Skolans profilområden är hälsa, vänlighet och digitalamedier. Hälsa för att rörelse utvecklar hjärnan, ökar kon-centrationsförmågan och bidrar till välmående. Vänlig-het för att det ger en trygg lärmiljö. Digitala medier föratt göra lärandet mer angeläget och på riktigt.

Christer tycker att den stora fördelen med Arena Hud-dinge är att det är en plats för verklig dialog.

”Det tycker jag är ganska ovanligt. Ska det fungera såmåste alla vara beredda till ett ömsesidigt utforskande,och att granska sina egna åsikter också. Det är krä-vande, men jag tycker det fungerar.”

En annan fördel han ser är att i Arena Huddinge finnshela samhället representerat:



En arenaför alla

Vad tycker företagen

Idrotten är viktig förChrister Holger.

När Pia beskriver alla de stora mål som är uppställda för kom-munen: byggande av bostäder och lokaler för företag, allakommunikationer – järnväg, bilvägar, cykelvägar, ny tunnel-bana, spårväg – infrastruktur i form av skolor, vård, omsorg ochservice, så påminner hon kanske mest om en bra fotbollsträ-nare som vet att hon har ett bra lag och därför längtar efternästa match. Men samtidigt vet hon att det behövs ständigcoachning, ständiga diskussioner för att laget ska prestera påtoppen av sin förmåga. Alla delar i laget ska känna att de ut-vecklas – både företagare och de verksamma i förvaltningen– och alla ska känna att de är en del av ett vinnande lag.

”Vi satsar på en utbildningsdag för hela kommunen” berät-tar Pia. ”Vi utvecklar bättre e-tjänster för företagen och ut-bildar politiker. Men det är också viktigt för oss att skapaen insikt hos företagarna om vilka regler som gäller för osssom kommun – det ska finnas en ömsesidig förståelse. Vi ar-betar också i kommunen med djupintervjuer med enskilda

företagare och fokusgrupper för att få en ännu bättre kun-skap om vilka behov som finns. Och så har vi i förvaltningenidentifierat de 130 personer som har mest kontakter medföretag – som till exempel handläggare av bygglov eller till-stånd för försäljning av alkohol och tobak. De får extra ut-bildning – man kan säga att vi strävar efter att skapa enempatisk byråkrat.”

I samhällsdebatten är det ofta en viktig fråga om det ärmarknaden eller staten och det offentliga som ska dominera.Huddinges lösning verkar vara att helt enkelt genom en dia-log upprätta samförstånd om vad som är möjligt att göragemensamt, och sedan låta varje part ta ansvar för att ut-veckla sin verksamhet i enlighet med de mål man är överens om.

”Kommunen kommer aldrig att starta företag”, deklarerarEdward. ”Men kommunen kan skapa förutsättningar föratt nya företag startas … och att befintliga företag växer.” #

”Där möter du politiker, tjänstemän i kommunen, storasom små företagare – alla deltar i samtalet.”

Christer påminner sig en konferens då man genomfördeett rollspel och fick byta plats och funktion med andra –som när han själv fick agera kommunaltjänsteman somställs inför en ivrig entreprenör som vill påskynda änd-ringar i ett bygglov.

”Då fick jag ju en bättre för hur det är på andra sidanbordet”, konstaterar han.

Att politikerna är med i verksamheten på olika sätt gerinte bara Arena Huddinge styrka tror han – eftersom dealltid är med och lyssnar och diskuterar så är han säkerpå att det också påverkar planering och utveckling i helakommunen – och det är ju stora mål som ska uppnåskonstaterar han med vad som låter som ett förnöjt ton-fall. Som grundare av en skola vet han hur viktigt utbild-ning och skola är för en kommuns och orts tillväxt.

Christer återkommer ofta till det här med hur han upp-skattar dialogen – och hur bra det är att man också lärsig använda samma språk och inte sitter fast i uttrycksom inte beskriver verkligheten.

”Vi talar ju sällan numera om kommunaltrafik, vi sägerkollektivtrafik eftersom de tjänsterna utförs av både of-fentliga och privata aktörer. Men när vi talar om skola ochomsorg säger många ofta fortfarande ’kommunal ser-vice’ även om den ofta utförs i privat regi. När jag påpe-kade det i en diskussion märktes det att många fick entankeställare.”

LOTS SECURITYEn av de första medlemmarna i Arena Huddinge var LotsSecurity som säljer olika former av larmsystem – allt frånöverfallslarm till personlarm som används i vård och om-sorg. Företaget blev medlemmar redan 2008.

”Vi var ett av de första småföretagen som gick med”, be-rättar Tuula Ranebäck. ”Det är bra att med tiden så harfler småföretagare blivit medlemmar. ”

Hon säger sig märka att både Arena Huddinge och kom-munens näringslivssektion lägger sig allt mer vinn om attlyssna på mindre företag och se vad som kan göras föratt tillfredsställa deras behov. Samma dag som vi talasvid väntar hon också besök av Pia Forsberg och NinaUddén från näringslivssektionen.

Det är viktigt med nätverk som Arena Huddinge, kon-staterar hon, och hon tycker att den viktigaste aktivite-ten är medlemskonferensen i november:

”Visst försvinner det kanske två arbetsdagar. Men detfår man ta igen sen. På konferensen har man inte baramöjlighet att lyssna på intressanta föredrag och disku-tera – i pauserna och på kvällen kan man prata medandra företagare och med kommunens politiker – detkänns som om alla är där.”

Men det finns saker hon gärna ser utvecklas: ”Det vorebra med större samarbete mellan de olika företagaror-ganisationerna. Jag hoppas på en gemensam avgift såman får tillgång till alla nätverk”, avslutar hon.



om Arena Huddinge?

elstvån nafra familjespar

erig öppna Svtt i erg för ab

a thias SvMaas V ivvCella

es förerigSv

d ängsblotreller v stamcande a

ta ages första priver 2015 beptem i s

-lemingsalde Fahn ve ch grundar VD o

a atva pri rst

ör nä ts fPla

tsättningarna, marknaden lokala föruete. Vi kan de ytt samarbeller ett n

blering oner inför en etaersätt pd rmee sammanför dig erg ScienclemingsbF

etag.e-förcienca Life stivach innovoersitetssjukhus opas största univEur

v e, ett aorskarämsta fv världens fraa d någrer du tillsammans meHär väx

elstvån nafr

amgångr ästa fb Via oss får du snav en Via oss blir du en del ach kulturo

d. ängsblotr

onlig ersbbt en p

akt idag: onta ka en förstTTa en först

lväxt. ch tiltion oainnovbba på din snatt . Allt för aande kunderch blivners o

-elpartckyamtida nd frontakt mekonlig ersbbt en pVia oss får du sna

tionell marknad. på en internad sikte etag mea förtivaya innovpas n

-ardag. Samtidigt skadan vårdens verar dontologi förbättrch oapi oelltercom åden somrokusetet inom fSamarb

cklas tillsammans.etvetag uförch orskning oden struktur där vård, f

v en. Via oss blir du en del ach kulturo

s!

eugge

sör. Fyperr. Falta lokår. Rada upp valersom lok

ota sv liktår aer bestighetasa fåräga att vS

aommunala fta ksörteriges tio svv Sär ett a

3 miljätta att vi har en omsättning på 1,Ber

ta om yor och skrtapla si�runna sulle ki skV

samhgg yygg B

, olorr, , skolorr, sksk

täder sa delar bor

sbolag. tighetas

onor och der kr ar

. orlektår s m v

sed omen häll

u H hosbabbbaoobJ

e.ggaryss till samhällsbDet gör o

sbolag. tighetaset mer än ett fckyss till så mDetta gör o

. a livsättningar till ett brörutna felt Huddingeborhelt enk

i ger eden. Va sks oliketecklas i, genom livvHuddinge att ut

apar ett e är vi med och skt arbetårsamhet och verkår vv

. Genom e till och med jobbar r. Genom anskar eller ktuder, sottarr, sidr

, , handlar r, så Huge. Där de bor r, handlar, är ockna är r, är ockdär Huddingebor

allt ervör ö. Fad vi vill med detarje dag och vaktiskt gör vf

ad vi ande. Men det viktiga är v, det är imponertOch viss

öpcentrum. k

, orr, ont, ksanläggningarr, kott- och idrseboenden, friluftäldr

, , yp pp

|

et.vliivalta bostäde vAtt för

h en kraft berätta oc

bord med olika dela– Mitt jobb är som ett smörg

ARETTAREALLTVVALÖRFTERTMÅNIKA PE

VER ERIK YF

alta v er är att för att förändra.

je arom v. Bak r-ås ett smörg

ON SSR

. arbetsdag-h har möjlig c

träffar jag åra ar på v ning

åra fastigheter vara delaktig i v

g

erka min vhet att på åvor oa människmångh så . Ocarutmaning

h att hitta nya lösningocde beslut vi tar om v

er om att vkag tyc– J

CHEFTDRIFVER ERIK YF

.seeguo@hinffo@hstop

ese.ug h|e

E-p|20 1008-535 3t tjänsdunKKun|20 0008-535 3eläxVVäx

egdindu41 22 H, 173x 10oB|er ABettighase F Fasugge FHu

DE STOPPAR SJÄLVSVÄLT

Anna Anvret, MonicaCallmer, Aira Hårdoch Cecilia Berghdriver ständigt på ut-vecklingen för attMandometern ska bliett än smidigare verk-tyg i arbetet med attbehandla anorexia.

Mandometern består av en vågsom placeras under patientenstallrik – den visar hur mycketmat som finns på tallriken …

För det första avslutar 30 procent av patienterna behandlingenför att den inte har effekt. För det andra är sällan de patientersom fullföljer behandlingen symtomfria. För det tredje når färreän hälften kriteriet ”ingen ätstörnings-diagnos”, som är det van-liga måttet på behandlingens effekt. För det fjärde är det vanligaresultatet att majoriteten återfaller inom ett år. Om lätt sjuka,yngre patienter behandlats är återfallet betydligt mindre. För detfemte har anorexi bland den högsta dödligheten bland psykia-triska diagnoser.

Nedslående resultat.Nej, vi talar inte om en farlig farsot och epidemi i tredje världen.Vi talar om anorexia nervosa.Men på Mandometerklinikerna (Mando) lyckas man få 75 pro-

cent av patienterna friska, och de flesta, 90 procent, håller sigfriska under en uppföljning av fem år.

Vi åkte dit för att få veta hur man med hjälp av värme, en våg ochen mobiltelefon och stöd från behandlare kan nå så bra resultat.


… och allteftersom patienten äter upp matenvisas detta i en app i mobilen. Patienten kanjustera sitt ätande tills det sammanfaller medden önskade kurvan som också visas i appen.


D E S T O P P A R S J Ä L V S V Ä L T

Behandlingen av patienten baserades på kunskaper frånforskning. Men i början gick hon ner i vikt – från 29 till 27kilo – vilket inte är konstigt; när man börjar äta förändrasämnesomsättningen, och förbränningen ökar. Men när vikt -ökningen dröjde blev Cecilia fundersam. … vad var det somhände egentligen?

Det visade sig att på kvällarna såg patienten till att brand-dörrarna mellan flera avdelningar öppnades, och så ägnadehon sig åt att springa fram och tillbaka genom de långa,tomma korridorerna.

Cecilia ringde sin kollega Per Södersten och undrade vadhon skulle göra. Svaret blev: ”Värm henne!” – djurförsökhade visat att värme minskar aktivitet. Om man hållernågon ordentligt varm, så försvinner lusten att sätta sig i rö-relse efter det att man ätit.

”Men hur skulle jag få tag på utrustning för detta?”, und-rade Cecilia. ”Visst jag kunde rekvirera värmefiltar ochannat. Och vänta på besked som kunde ta hur lång tid somhelst, och när det väl kom kunde jag inte vara säker på attjag skulle få några filtar. Vi hade inte någon tid att förlora.”

Cecilia är inte den som ger upp, så hon letade reda på ettförråd som hon tömde utan att fråga om lov! Och värmefil-tarna köpte hon på Åhléns. Nu går behandlingen in i en nyfas – sex noggrant planerade måltider som följdes av vila i35 graders värme.

Hur det gick?

”Patienten tillfrisknade efter nio månader, sedan läste honjuridik, och i dag är hon domare i EU.”

Men hur ser då själva metoden ut?

När jag får den beskriven för mig visar det sig vara rakamotsatsen till traditionella behandlingar. Jag kommer atttänka på en vän vars tonårsdotter drabbades av anorexi ochmycket snabbt gick ner tio kilo. Hon gick på behandling iett år utan att vikten ökade nämnvärt, men en dag börjadehon plötsligt bara äta, och kunde ganska snabbt därefterfriskförklaras. När hon försökte förklara för föräldrarnavad som hänt sa hon:

”Men jag orkade inte med behandlingen … flera gånger iveckan skulle jag prata med psykologer och kuratorer omhur jag mådde, om jag var deprimerad, varför jag var depri-merad, vad jag tyckte om min mamma, min pappa, minasyskon, skolan. Och jag skulle hålla på och rita hela tidenoch uttrycka mina känslor. Jag orkade bara inte med allt detdär pratandet, så jag tänkte att det är väl lika bra att jagbörjar äta igen.”

Mandos metod utgår ifrån att patienterna inte har någonpsykisk sjukdom – man säger istället att patienterna får psy-kiska problem när de äter fel, för litet och för sakta, och gårner i vikt.

Därför blir träning att äta rätt en grundläggande del i be-handlingen – och det är inte så underligt som det låter – tänkefter själv hur det ser ut i din omgivning. Människor äter påolika sätt. De flesta äter tills de känner att de är mätta, andraäter mest hela tiden – i samma snabba takt tills maten ärslut, och de hinner därför inte känna att de faktiskt redanär mätta. Att upprätta kontakt mellan kroppen, de fysiskaförnimmelserna och de föreställningar man har om sittätande gör att patienten får ett bättre förhållande till att äta.Under måltiderna får de lära sig att äta i rätt takt, och tuggaordentligt. Man lär sig helt enkelt att äta rätt – men ocksåatt äta rätt mat.

För 22 år sedan kommer en utmärglad patient som är svårt med-tagen in akut till Huddinge Sjukhus.

Jourläkaren skickar patienten vidare till psykiatriska kliniken.Anorexi är ju en psykisk sjukdom – vad ska man annars göra?

Men där svarade man att hon var i för dåligt kroppsligt skick.Vad gör man då?Jourläkaren drar sig till minnes att det finns en forskargrupp

på sjukhuset som arbetar med ätbeteende.Så han frågar Cecilia Bergh i den gruppen om hon kan ta hand

om en svårt sjuk patient.Cecilia svarar ”Ja!” … och historien om Mando tar sin början.

INTE BARA ANOREXIA,OCH INTE BARA i SVERIGEMandos metoder lämpar sigockså väl för behandling av över-viktiga – forskningsprojekt som genomförts i Bristol visar påtydliga viktminskningar, och att de som behandlas också klararav att hålla vikten.

Mando har i dag kliniker och verksamhet också i New York ochi Australien där man behandlar anorexia, bulimi och övervikt.


Ätträningen sker med hjälp av en Mandometer – vi får sefemte generationens utrustning som är en tunn våg, och enapp i mobilen.

”Först väljer man måltid”, förklarar forskaren AnnaAnvret och visar hur det går till. ”Sedan pla-cerar man sin tallrik på vågen, och fyllerpå med mat tills appen visar 100procent. Man uppskattar hur mättman är i appen, och sedan äter man.I appen ser man en kurva som visarnormalt ätande, och en annan kurvasom visar hur man själv äter. Det ärvågen som registrerar hur snabbt matenförsvinner från tallriken – den står näm-ligen i kontakt med mobilen. Och då kanman anpassa sitt ätande efter normalkur-van.”

En enkel inlärningsprocess – som ger resultat.75 procent blir friska, och efter fem år är 90 procent fortfa-rande friska. Ingen patient har dött.

I traditionell vård är siffrorna inte lika uppmuntrande.Statistiken pekar på att anorexi har bland den högsta död-ligheten av alla psykiatriska diagnoser.

Färre än hälften blir friska, men majoriteten återfallerinom ett år.

Trots en flera decennier lång verksamhet är det fortfa-rande svårt att få gehör för Mandos metoder. Det finns entröghet i systemet.

”Jag är så glad att jag och Per Södersten fick hjälp och stödav sjukhusledningen att knoppa av verksamheten”, berättarCecilia. ”Det finns så mycket trögrörlighet i landstinget, ochofta tveksamhet till allt som ifrågasätter de metoder som an-vänds.”

D E S T O P P A R S J Ä L V S V Ä L T

kommersiella geniala drag. Som medlem igruppen får du ständigt nya tips på spän-nande affärer. Ditt företag har exklusivitetinom ert affärsområde.Som gäst ges du möjlighet att presentera

din verksamhet, och samtidigt lyssna tillandra intressanta affärsupplägg från våramedlemmar och gäster.

Intresserad? Hör av dig till Claes Weström:070-441 04 26, [email protected]

AFFÄRSNÄTVERKClawe driver nio affärs-nätverk under namnetClawe Business Club:

Huddinge Business Club,Telje Business Club, Nacka

Business Club, Täby Business Club,Bromma Business Club, City Business Club,Oan Business Club, Golf Business Club, ochClawe Business Clubs.

Affärsnätverken är en exklusiv mötesplats förspännande affärsmöjligheter. Grupperna kaninspirera dig och öka din möjlighet att göra

Få nyatips på

spännande

affärer!

Annons

Hon tycker det är ganska talande att det är först 2005 somlandstingen inkluderar ätträning i behandlingen av anorexi.Och så sent som i mitten på 1980-talet kunde man få läsaom hur ansvariga personer betecknade anorexi som en”överklassjukdom”.

Man påminns om textilarbetarna på 1800-talet som kas-tade in sina träskor för att förstöra de nya spinnerimaski-nerna; nya metoder och utveckling leder till nya sätt attarbeta. Man måste anpassa sig, men ingen vill bli av meddet man vant sig vid.

På Mando är det ingen som är orolig för att bli av med job-bet, det viktiga är att patienterna blir friska och helst aldrigblir sjuka. Cecilias nästa drag är att ta fram en Mandometersom man köper på apoteket, eller beställer över nätet ochanvänder själv hemma utan att behöva gå till sjukhuset.

Men ingen på Mando riskerar att bli utan arbete – de somfinns på Mando är alldeles för uppfinningsrika för att upp-gifterna ska ta slut.

Och som Cecilia konstaterar: ”Det är väl bara bra om vikan digitalisera behandlingen så att fler kan behandlas.”

När vi vandrar runt i de ljusa lokalerna ser vi små ätlab därbehandlingen inleds.

”Här äter patienten tillsammans med sin behandlare”, för-klarar Monica Callmar, en av Mandos mest erfarna behand-lare. ”Men efterhand äter man tillsammans med de andrapatienterna gemensamt i matsalen.”

Precis som man lägger sig vinn om att skapa rutiner kringätandet intresserar man sig förstås för de sociala förhållan-dena, berättar Monica – man diskuterar med patienten ochhjälper till med att skapa och forma mål och sammanhangför patientens sociala liv – och följer också upp hur det gårpå dessa områden när patienten lämnar behandlingen.

Även jag, som bara är en tillfällig besökare, känner migväl omhändertagen i den här miljön. Jag gissar att det är dendär omhändertagande känslan som gör att många föräldrarlugnt går hem när de blir tillsagda av personalen att göradet. De vet att det kommer att gå bra. Här ser man inte an-orexin som en följd av problem i familjen, utan snarare attanorexin kan skapa problem bland de anhöriga i form avskuldkänslor och oro, och att det kan vara skönt för föräld-rar att någon annan tar över ansvaret för ens sjuka barn.

Innan vi går förklarar ekonomichefen Aira Kiema Hård attvi gärna får komma tillbaka i mitten av november, för då skaman uppmärksamma att 1 000 patienter är friska… och såtillägger hon: ”… fast egentligen är det väl närmare 1 200.” #


Anorexia dokumenterades redan på 1600-talet av Richard Morton, men det dröjde till slutet av 1800-talet innan begreppet anorexianervosa myntades i England.

Trots att sjukdomen studerats länge kunde den fortfarande under mitten av 1990-talet omtalas som en sjukdom som bara drabbadeflickor från ”överklassen”.

Nu har vi s Hud den satt spaden i jor ojekt samlar prddinge bygger am i närhet till shopping frt g och

oss?edo att t du r

skissblocken ann pla noggr

Efter en peri för att bygga

växe och Flemtillv i tak som

ta nästa spadtag med . Är n mot bygghjälmar

anering har vi bytt od av tillväxt och

amtidens Huddinge. a fr

aktiva boendemiljöer er attrala Huddinge. Här centr

g, Kungens kurva mingsberådena e omräxt visar de traftigast egionen. Kr kt med r

m visar hur kommunen växer

örbifart Stockholm. Södertörn och Fav Spårväg syd, Tvärförbindelse

, bland annat astrukturinfrsatsningar görs på en utby

önska och välkomnande gr

tockholm. ndelse

i form yggd

a. Starka

Läs mer om Hudding

ges utveckling på hud

ddinge.se/bygger

TF

TF

oorskning p

nolechTån grundfo rå Fr

TechnoloF å å n g ru u n dfo rs rs k kn i in g p f f forskning på molek forskning på molekrrån grundfrån grundfFr

y for Htill högteknologisk r

ogå ylnivå på moleky

ogy f o r H p å molek m o l le yylyllni å å ti till högteknologisk rill ll h ög g vvå vå k y kylniv

thorskning

ealtymdfo gteknologisk ry

– med individen i cen

e a lth lth lth g te e kn n o l log g isk r isk r k rymymdfforsrsforskningforskning y rymdf

– m e d i in di i vi viden i cen iden i cen e n i cen ce e

skning

trum en

sknkniing

e ntrtruum

-

/ttienaPgmedbor

erkmedv

Patient/medbborgmedverkv

d och

ademi

årVgomsor

-Aky

argank

echnologTeor Healthf

åård o c h VVomsorg

Akademigar-r-kan

TechnologyTTechnologTfo r H e a l t h

sorgsformer.

erfarenheter och erfarenheter från vård och omsorg.

rd och omsorg.

Innova

Näringsliv

tillvätta ochation för patientny

Näringsliv

äxt

o

å r pee mS

r t äelåM

.rgomsoagninsöl

hswolleFH gMTC

Innova

spiipshwolleffe//fee/s.hmtc.wwå w

- solär höe f förades lneditmara fdlibtt utr a

a,retneitar pör f föagninamtr uetöm mr so

a.porug i Elat stiv sa atsröt f föe d,spihmargord pat i rere åtmter f feöu f för nöffömone g

tillvätta ochation för patientny

--h c- o

chrd or våöt f fömt a sagiröhn a

noitvaonnl Iacinit Clemm

äxt

ths/es.thk.www

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

Företagskontor Stockholm Södra Besök: Forelltorget 8, Huddinge0771-350 360www.nordea.se

En föränderlig omvärld blir lättare att hantera med en trygg och stabil partner. Vi har lösningar utifrån de förutsättningar och behov som just ert företag har – med rätt kompetens vid rätt tillfälle.

Låt oss berätta om vad vi kan stå till tjänst med. Välkommen att kontakta oss!

Gör det möjligt

En trygg och stabil fi nansiellpartner nära dig

Friska fläktar iFlemingsbergLena Strömberg är COO/CMO på Flemingsberg Sciencemed uppdraget att bland annat marknadsföra Flemings-berg Science och informera om allt det området har atterbjuda. Det innebär ständiga aktiviteter i en miljö sompräglas av att det hela tiden händer saker. Nya företagstartas, nya projekt inleds, och här blåser ständigt enförändringens vind.

LIVSRUM FÖRLIFE SCIENCE


L I V S R U M F Ö R L I F E S C I E N C E

Platsbristen är alltså tillfällig och beroende av den snabbaoch ständiga expansionen på många områden. Dagarnainnan har det varit invigning av ”Jonassons center för me-dicinsk avbildning” där en stor donation möjliggjort en sats-ning på en enhet för att vidareutveckla spetskompetenseninom medicinsk bildgivning. Det gäller att med olika meto-der för avbildning undersöka kroppen och dess organ föratt möjliggöra ännu mer säkra analyser och diagnoser än idag. En magnetkamera som bara finns i ytterligare ett ex-emplar i Sverige blir enhetens kanske viktigaste instrument.

”Imaging är förstås ett av de områden vi lyfter fram när vi skabeskriva och marknadsföra Flemingsberg”, förklarar Lena.”Exempel på andra styrkeområden är cellterapi och odontologi.”

”Kommersialisering” av behovsdriven innovation och ut-veckling ur vården har varit ett viktigt verksamhetsområde.Hittills har man slutfört 30 affärsprojekt, och har nu kunnatpaketera en färdig modell för affärsarkitektur, som arbets-metodiken kallas. Att få företag att verka och etablera sig iområdet är också en mycket viktig del i verksamheten.

”Vi arbetar med alla storlekar på företag, men kanskefrämst med små och medelstora”, säger Lena. ”Och det vilyfter fram är den kompletta miljö som finns här; den excel-lenta forskningen, företagsklustret, universitetssjukhusetmed möjlighet till kliniska tester, laboratorier och produk-tionsmöjligheter. Allt inom en liten geografisk yta.”

Företagsdiskussioner förs med företag på lokal, nationelloch internationell nivå.

”När vi har besök blir alla alltid tilltalade inte bara av attallt finns här – utan också av att det är så nära mellan allaverksamheter. Det är tätt, kompakt och levande.”

Även om intresset är stort och många förfrågningar kom-mer spontant är ändå marknadsföringen av Flemingsbergs

möjligheter viktigt. Här är hemsidan viktig, och jag som skafölja utvecklingen i området kan intyga att den är sällsyntmatnyttig för den som vill få en god blick för utvecklingen påolika forskningsområden och när det gäller företagsetable-ringar.

Och så gäller det förstås att göra det som alla alltid talarom – bygga levande nätverk. Men hur går det till, undrarjag. Under mina besök på olika institutioner och företag iFlemingsberg har jag inte kunnat undgå att notera allastarka viljor som finns här. Människor som brinner för justdet de gör, och som ibland verkar tillbringa all sin tid i la-boratoriet eller vid datorn för att till exempel finna den slut-giltiga boten för en sjukdom. ”Jo, det är klart det finnsmånga starka viljor här”, instämmer Lena. ”Ibland ser jagmig litet som en vallhund och skarvsladd.”

När hon utvecklar vad arbetet med att få företag, aka-demi, politiker och tjänstemän att röra sig åt samma håll in-nebär får hon det att låta ganska lätt.

”Det gäller bara att hitta den minsta gemensamma nämnaren,och att kunna ge svar på frågan ’what’s in it for me’”.

Uppenbarligen fungerar det för de där besöken ute i verk-samheten har också lärt mig att här är man i verklig meninggränsöverskridande mellan olika områden – och även omalla verkar helt absorberade av sitt eget projekt verkar deändå på något sätt ha god kunskap om vad andra gör, ochvad som händer i området. Det kan bero på att det genomFlemingsberg Science försorg växt fram aktiviteter utanförlaboratorierna – ”Innovationspubarna” är ett exempel.

”Men vi deltar också i diskussionerna om hur hela områdetän mer ska kunna öppnas upp. Dels hur det ska kunna blimer levande miljöer på kvällarna i Flemingsberg, dels hur viska kunna öppna området mer mot dem som bor och verkari närheten – här finns mycket kreativitet och kunskap somvi gärna delar med oss av.” #

Det börjar bli ont om plats i Flemingsberg för alla nya företag somvill etablera sig i forsknings- och företagsmiljön här.

”Häromdagen sa jag till en företagare att de kunde få sitta medoss”, förklarar Lena Strömberg. ”Trycket är stort. Just nu finnsdet nog bara fem lediga arbetsplatser i området.”

Men hon verkar se lugnt på den synnerligen tillfälliga bristenpå utrymme, för här byggs just nu två nya stora komplex – Tech-nology for Health, och Neo – och dit ska KTH, KI och Röda Kor-set allteftersom flytta in sina aktiviteter; då lösgörs utrymmen ide befintliga byggnaderna.

Flemingsberg Science är en stiftelse bildad av Stockholms länslandsting, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, KarolinskaInstitutet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Södertörnshögskola.

Stiftelsen ska:

• främja samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle.• medverka till att industriella forsknings- och utvecklings- verksamheter etableras.• genom marknadsföring öka kunskapen om Flemingsberg som etableringsalternativ för kunskapsintensiv verksamhet• initiera samarbeten med externa parter.

www.flemingsbergscience.se

Björn Varnestig, VD på FlemingsbergScience på väg till ännu ett av demöten som dagarna är fyllda av – detär många intressen som ska knytasihop – akademierna, företagen, politi-kerna och den offentliga förvaltningen.

alliden.set.www

Engineering101 års erfarenhet från läkemedels branschen, och 137 årserfarenhet från fordonsindustrin.

Engineering har ledande ingenjörer inom:

• automationslösningar• el- och mekkonstruktion• projektledning• maskinsäkerhet• riskgranskningsledning • systemdesign• mekaniska koncept• programmering

Kompetens – Vi har gedigen erfarenhet och mycket högkompetens från fordonsindustrin, tung industri, samtkemi- och läkemedelsbranschen.

Fördelar med att anlita oss – Vår stora bredd inom engi-neering gör att vi har kompetens som sträcker sig överstora områden både kompetensmässigt och geografiskt.Vår framgång är baserad på vår förmåga att med korta led-tider överträffa kundens förväntningar genom innovativalösningar. De flesta uppdrag sker i nära samarbete medkund. Genom att använda Coor Industrial Services, somerbjuder ett heltäckande utbud kan kunden fokusera påkärnverksamheten.

Kvalitet –Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO9001:2000 och 14001:2004.

Coor Industrial Services,Sydhamnsvägen 55,151 38 Södertälje

Ola Lindgren Anders Modig Enhetschef Projekt- och konsultchef 070-6896233 070-681 62 35 [email protected] [email protected]

Coor Industrial Services – för en säker och effektiv produktionCoor Industrial Services är en av Sveriges ledande aktörer med lång erfarenhet och stor kompetens anpassad förindustrin. Vi utvecklar och levererar service och lösningar som krävs för en säker och effektiv produktion. Engineering-verksamheten inom Coor Industrial Services består av 180 ingenjörer som arbetar med utveckling och konstruktioninom industriell automation, samt projektledning, underhåll och produktionsteknik.

www.coorindustrialservices.se

Trots ett pressat schema hann MagdalenaAndersson med företagarlunchen arrange-rad av Danske Bank – och hon hann förflyttasig i presentationen från vågrörelserna ivärldsekonomin till utsikterna i Sverige –både på kort och lång sikt.

Jag är för en gångs skull ute i god tid närjag tar hissen upp till Gondolen för attlyssna på finansminister Magdalena An-dersson. Det är 30 minuter kvar tills dethela ska börja. När jag kommer ut ur his-sen blir jag litet fundersam. Det verkarredan pågå ett möte i lokalen.

Men det visar sig bara vara så att alla lik-som som jag är ute i god tid. Uppenbarli-gen är företagarna i södra Stockholmväldigt nyfikna på vad finansministern haratt säga om framtiden.

FRAMTIDEN?FINANSMINISTERNMÖTTE FRÅGVISA

FÖRETAGARE

Det märks att Jan Lindgren från Danske Bank, som ordnatföretagarlunchen, är mycket nöjd med uppslutningen – ochintresset märktes direkt, berättar han: ”Vi gick ut med in-bjudan på en fredag och redan på måndagen var det full-tecknat med nästan 100 personer.”

Magdalena Andersson börjar sin genomgång med enrundmålning av globala ekonomin – hur utvecklas ekono-mierna i USA, BRICS-länderna och övriga världen, hon gårvidare in på tendenserna i Europa och eurozonen för attslutligen diskutera tillståndet i Sverige.

Det är ganska uppenbart att hon får åhörarna med sig– inte så mycket för att hon ställer ut glasklara profetior omhur utvecklingen kommer att bli – utan mer för att hon re-

dovisar klara siffror, data och fakta och pekar på olika möj-liga scenarios. Det blir inte så mycket en föreläsning om hursakernas tillstånd är eller kommer att bli – det är mer en in-bjudan till samtal … och den inbjudan fungerar för i denföljande frågestunden är det många som vill diskutera pro-blemställningar som rör just dem och deras bransch.

En av de frågande konkretiserar den matchningsproble-matik på den svenska arbetsmarknaden som Magdalena An-dersson talat om under föredraget – det vill säga att det finnslediga jobb men inga personer med lämpliga kvalifikationer.Den frågande pekar på att man alltför ofta i det samman-hanget diskuterar vikten av högskoleutbildningar – hansstora problem är istället att han har svårt att hitta arbets-

F R A M T I D E N ? F I N A N S M I N I S T E R N M Ö T T E F R Å G V I S A F Ö R E T A G A R E

kraft som behärskar de traditionella hantverksinriktade yr-kena i byggindustrin, och han tvingas därför ibland till ochmed tacka nej till även större uppdrag.

Att frågan om bostadsbyggande ofta kom upp ska mannog ta ett tecken på att optimismen ändå var stor hos åhö-rarna. Alla verkade se framför sig en period av tillväxt – ochdå behövs det bostäder, och det intressanta i diskussionenvar att det mer blev ett samtal om hur det ska bli möjligt attbygga fler bostäder: en debatt där man försökte hitta någonman kunde skuldbelägga för bostadsbristen.

Det är en påtagligt nöjd Jan Lindgren jag träffar efter mötet.Han är ställföreträdande kontorschef för Danske Banks kon-tor på Liljeholmen där man ansvarar för kontakten med företagi söderort, Södermalm, Nacka och Värmdö – och på kontoretgillar man att försöka skapa mötesplatser för sig och sina kun-der där man kan mötas under mer otvungna former; boule -kvällar, besök på Hammarbys bandymatcher, frukostmöten– eller som nu – luncher med föredrag av en kunnig person.

Under samtalet inser jag att Jans nöjdhet kommer sig av atthans kontor upplever att de har medvind nu – man räknar medväxande marknadsandelar … och vad annat är att vänta när manhar verksamheten i de expansiva söderortskommunerna. #


F R A M T I D E N ? F I N A N S M I N I S T E R N M Ö T T E F R Å G V I S A F Ö R E T A G A R E

Jan Lindgren, kontorschef på Liljeholmen kunde belåtet konsta-tera att de närmare 100 deltagarna var nöjda med inte bara Mag-dalena Andersson anförande utan också med smörrebröden.

Annons

Elektronvägen 42 051 m2 med sex meter i takhöjd. Lämplig för pro-duktion, lager, logistik. I fastigheten finns även kontor,lager och förråd att hyra. Dessutom finns större upp-ställningsytor och parkeringsytor, med eller utanmotor värmare. Intresseanmälan till Asko Puhakka.

ElektronvägenEn helt ny fastighet är under uppförande och vi sökerhyresgäster. Cirka 105 m2, med entresol på 40 m2 –möjligt hyra flera fack. Inflyttning februari 2016. Yt-terligare etapper planeras med samma upplägg, och ävenstörre lokaler. Intresseanmälan till Asko Puhakka.

Lediga lokaler Huddinge

Klastorpsslingan 14Nybyggnation som planeras stå klar i november2015. Inrymmer nio lokaler med portar till varje lokal(105 m2, med entresol på 35 m2 – kan göras störreefter önskemål ifrån hyresgäst). Belägen i Morabergindustriområde strax norr om centrala Södertälje, inära anslutning till E4:an. Intresseanmälan till AskoPuhakka.

Skepparevägen 2Lämplig för verkstad, lager, handel, logistik. Varmdelpå 360 m2. Intressent kan även hyra till markyta. Be-lägen inom det södra industriområdet, 3,5 km frånSödertälje centrum. Omgivningen utgörs av mindreindustrifastigheter med närhet till Södertälje hamnsjärnvägsstation, samt Södertälje uthamn. Intressean-mälan till Asko Puhakka.

Sydhamnsvägen 46Lämplig för produktion, lager, kontor. 421 m2. Belä-gen inom det södra industriområdet, 3,5 km från Sö-dertälje centrum. Omgivningen utgörs av mindreindustrifastigheter med närhet till Södertälje hamnsjärnvägsstation, samt Södertälje uthamn. Intressean-mälan till Asko Puhakka.

Lediga lokaler Södertälje

Asko PuhakkaFastighetschef

070-871 10 06

[email protected]

www.mansbro.se

Månsbro Fastigheter AB

Box 25151 21 Södertälje

Månsbro bygger, förvärvar,

förädlar och förvaltar fastigheter.

Mer än bara lokalerMånsbro fastigheter förvärvar, förvaltaroch förädlar samt bygger fastigheter. Ettav våra honnörsord är långsiktighet. Därförsamarbetar vi gärna med mindre lokalaentreprenörer i fastighetssammanhang. Vihar också större intressenter som Siemens,LKAB, Södertälje och Huddinge kommunersamt Arbetarnas Arkiv och Bibliotek somstora och långsiktiga hyresgäster.

I en bra affär skall alla parter vara nöjda!

www.mansbro.se | Månsbro bygger, förvärvar, förädlar och förvaltar fastigheter

Klastorpsvägen 44Nuvarande Fordonsgymnasiet, lämplig till verkstad,lager, handel, logistik. 1 500 m2, sex portar. Belägeni Moraberg industriområde strax norr om centralaSödertälje, i nära anslutning till E4:an. Intressean-mälan till Asko Puhakka.

Klastorpsslingan 5Lämplig för verkstad, lager, handel, logistik. 650 m2

högdel med tre portar. Dessutom i samma huskropp668 m2 i två plan = 1 336 m2. Belägen i Morabergindustriområde strax norr om centrala Södertälje, i näraanslutning till E4:an. Intresseanmälan till Asko Puhakka.

Klastorpsslingan 10Lämplig för verkstad, lager, logistik, handel. 432 m2

högdel exklusive entresol, med 2 portar. Belägen iMoraberg industriområde strax norr om centrala Sö-dertälje, i nära anslutning till E4:an. Intresseanmälantill Asko Puhakka.

Nybygge KlastorpsvägenLämplig för verkstad, lager, logistik, handel. Nio fackom 105 m2 med entreseol 40 m2, inflytt november2015. Intresseanmälan till Asko Puhakka.

Annons

820 m2 fin industrilokal i attraktiva Länna

Kontakta Jan Lindberg för mer information:[email protected] eller ring 070-99 99 199www.mastercenter.se

Annons


SKOLANDU INTE

GLÖMMERNär man betraktar ritningar och skisser förden här skolan förs tankarna inte så myckettill de skolor man själv gått i. Stora bunkrar– i bästa fall uppförda i tegel – i sämsta falli något material som påminde om en litetmer human variant.

Men Glömstaskolan påminner dig merom forna tiders idylliska småskolor. Denlilla skolbyggnaden i Bullerbyn där skolanbåde var en del av skogen och av den lillabyn.

Glömstaskolan är förvisso väldigt myc-ket större än Bullerbyns skola – men precissom den är det tänkt att den ska förenaskog och bebyggelse.

… och att den trots sin storlek ska präg-las av den lilla skolans känsla av gemen-skap, samhörighet och trivsel.

Tack till ORIGOarkitekter (somgjort bilderna) –de är ursprungs-arkitekter tillGlömsta, ochjobbade medprojektet fram tillfasen Förfrågnings-underlag, därArcona tog överprojekteringen.


S K O L A N D U I N T E G L Ö M M E R

Utvecklingen i samhället är snabb – på alla områden.Unga människors utveckling är också snabb – på alla om-

råden. Men den är ryckig och ojämn, och alla utvecklas intei samma tempo, på samma sätt – eller har samma behov. Dethär ställer förstås stora krav på hur en skola ska vara byggd.

När det gäller ett klädesplagg kanske det möjligen i en delfall är så att ”one size fits all”. Men hur många tror att denprincipen går att tillämpa på undervisning – eller på hur enskola byggs?

Det verkar som om tankar av mitt slag har fått genomslagnär man ritat och skapat det som ska bli Glömstaskolan.

Det finns något flytande, flexibelt och gränslöst över ritning-arna. Precis det som krävs i en föränderlig situation. Skolansaknar korridorer. Runt oregelbundna ytor är undervis-ningsrummen grupperade och samlade. De oregelbundnaytorna kan sedan möbleras och ställas i ordning på olikasätt så att de förstärker funktionen hos undervisningsrum-men, eller ger ett eller flera av dem en ny funktion. Struktu-ren och de öppna vyerna gör att man kan känna tryggheteftersom man får överblick.

Men lösningen ger också möjlighet för den som vill drasig tillbaka till en mer avskild miljö – var sig man gör detensam eller i en mindre grupp.

Överblickbarheten förstärks av att de fyra våningarna hållssamman med en trapphall och rund ljusgård. Samma effektfår man genom att entréplanet är glasat mot skolgården– och här öppnas undervisningen än mer mot omvärldengenom de lokaler som finns här; restaurang och fritidsgård.

En bra skola ger utrymme inte bara för studier som innebäratt man inhämtar kunskaper genom egen läsning i böcker,eller genom att utnyttja digitala medier eller lyssna på läraren– den bra skolan ger också utrymme för eleven att utryckasig och utvecklas genom skapande aktiviteter. På andra vå-ningen finns moderna lokaler för bildkonst, hantverk ochhemkunskap liksom för musik och drama. De här möjlig-heterna kan också nyttjas av eleverna utanför skoltid.

De två översta våningsplanen inrymmer också ett bibliotek,och överst finns en terrass som ger en fin utsikt över områ-det. Därifrån kan man också betrakta den stora gården somliksom bjuder in till att lämna byggnaden, vara ute, röra påsig … och lära genom att leka.

En skola där man betonar hållbar utveckling är givetvisbyggd så att den präglas av omsorg om vår miljö.

Energieffektiviteten åstadkoms med bergvärme, tilluftkulvertsamt solfångare, och gör att energiförbrukningen stannar på25 kWh per m2 och år. Det ger en samlad energiförbrukningsom är ovanligt liten för en byggnad på 9 000 m2. Passiv-husbyggnadstekniken som använts ger inte bara låg energi-förbrukning och låga koldioxidutsläpp – den ger också braarbetsmiljö för dem som vistas i skolan. #

GLÖMSTASKOLANS VÄRDEGRUND …… baseras på ett förhållningssätt som är nära, nyfiket och ny-tänkande. Ett undersökande och frågande förhållningssätt ärgrunden i en lärande organisation. Vi tar vara på varandras er-farenheter och kompetenser i förtroendefulla relationer.

Verksamhetens fyra hörnstenar är kommunikation, kollabo-ration, kreativitet och kritiskt tänkande. Detta är fyra viktigaförmågor att träna för att möta utmaningar i en allt mer globali-serad och digitaliserad värld. Skolans arbetssätt, organisationoch lärmiljöer gestaltar detta.


S K O L A N D U I N T E G L Ö M M E R

I de stora Novumhusen verkar det ständigt pågå avancerad ochdärmed känslig forskning. En mycket liten bit därifrån ligger Ka-rolinska Universitetssjukhuset, och den verksamheten är näst -intill lika känslig med tanke på vårdmiljö, behandlingar, operationer,patienter och personal.

Precis utanför pågår samtidigt byggandet av två tämligen mo-numentala byggnader om sammanlagt 45 000 kvadratmeter;Technology for Health, och Neo.

Går det verkligen att genomföra ett sådant massivt projekt utanatt de känsliga aktiviteterna i Novum störs? Eller utan att patient -erna drabbas störningar som påverkar vården av dem? Kan manutforska cancercellernas gåta medan 45-tons tipp truckar mullrarförbi utanför, och det samtidigt grävs, borras och byggs?

SMÅ SNABBA STEGFÖR STORT PROJEKT

Magnus Eriksson är en av dem som leder byggandet, ochhan är medveten om hur känsliga verksamheter som pågåri nästan direkt anslutning till den stora byggarbetsplatsen.

”Visst, där finns ju till exempel mängder av instrument somreagerar direkt på vibrationer och annat” instämmer Mag-nus när jag beskriver problemet. ”Men vi har en noga ge-nomtänkt logistiklösning som minimerar problemet.”

Utanför byggarbetsplatsen har man upprättat en logistik-central varifrån man dagligen forslar det som behövs för da-gens byggande. Det blir inga stora transporter som forslarin mängder av material som ska lagerhållas på plats, ochdär hanteringen i sig orsakar störningar.

”Vi kan tala om just-in-time-leveranser”, säger Magnus.”Det som behövs förs dit, och bärs in i byggnaden eller fors-las in på kärror!”

Lika genomtänkt har man varit vid de grundarbeten somhar gjorts. Mer än 5 000 kubikmeter berg har sprängts bort– vilket kan låta märkligt när det sker i ett kvarter där detfinns ett stort sjukhus och mängder av forskningslaboratorier.

”Man får gå försiktigt fram”, förklarar Magnus. ”Vi stude-rade de verksamheter som pågår i området. Undersökte hurstora störningar de klarar, och så placerade vi ut mätare. Vifick helt enkelt anpassa sprängningsarbetet; det blev mångasmå sprängningar.”

Men det finns också andra stora utmaningar som ett projektsom detta erbjuder. Ventilationssystemen måste fungera perfekt,eftersom det är många människor som arbetar i lokalerna– men också för att funktionerna för de olika lokalerna ärolika. Här finns allt från stora föresläsnings- och samlings-salar, till små rum för en person. Kraven på värme och kyla ärockså stora – inte minst bidrar all teknisk utrustning till det.

”Vi klarar de kraven eftersom vi har ett effektivt ventila-tionssystem som bygger på stora luftschakt, varifrån detutgår mer flexibla ventilationssystem som gör det möjligt attbygga om och anpassa luftflöden till de behov som uppståreller förändras”, berättar Mattias Linden, som också är medoch leder byggprojektet.

Ett annat problem man stött på är de informationsskärmarsom ska finnas i byggnaderna. De är så stora att de måste



Målsättningen för de nya byggna-derna är att stärka samverkanmellan KTH, Röda Korsets hög-skola, Karolinska Universitets-sjukhuset, Karolinska Institutetoch Södertörns högskola, ochdärmed uppnå synergier mellansjukvård, forskning och utbildning.

Investeringen är en följd avbåde Hemsös och SveaNors am-bitioner att bidra till Sveriges in-frastruktur för utbildning ochforskning.

Byggnad 1: Technology for HealthProjektets första etapp avser enbyggnad om 20 000 m2 som harfått namnet Technology for He-alth. I lokalerna samlokaliserasKTH:s skola för teknik och hälsaoch Röda Korsets högskola.

Lokalerna beräknas vara färdig-ställda för inflyttning den 1 juli2016.

Byggnad 2: NeoI en andra etapp byggs en 25 000m2 stor byggnad som ska inne-hålla lokaler för forskning och ut-bildning. Byggnaden har fåttnamnet Neo. Karolinska Institutetär hyresgäst.

Inflyttningen planeras till slutetav 2017.

Projektkostnaden för båda husenär över 1 miljard kronor.

Byggnaderna ägs av TKV Fastig-hets AB 1 och 2, som är ett delägtbolag av SveaNor och Hemsö.

Arkitekt är Tengbom.

föras in i byggnaden innan trappor och hissar är på plats– annars får man inte in dem. Skärmarnas stora format ärbetingat av att de måste kunna ge en klar bild till alla somfinns i en stor samlingssal, och som på skärmen ska kunnafölja ett skeende.

Skärmarna för människor samman på teknisk väg – manska kunna sitta i Flemingsberg och se och lyssna på någon iTokyo – just att föra samman människor är också någotsom kännetecknar hela projektet. Förvisso blir det en högborgför forskning och utbildning i ”Life Science” – men samti-digt är det uppenbart att man strävat efter förbinda alla deolika verksamheter som finns här så att de på ett naturligtsätt kommer i kontakt med varandra. Täckta gångbroarmellan byggnaderna underlättar rörelse i hela komplexet– det blir en värld för sig, och samtidigt en värld vars fasadgör att den blir öppen och inbjudande för omvärlden. #

Er byggdröm vår verklighet

solumcura.se

Vi hjälper dig med ekonomi och redovisning

splendido.se

Vi skapar miljöer där människor trivs

finedfastighetsskotsel.se

Annons

Annons

Annons

MÅNGA UTMANINGAR,EN LEVERANTÖR!

Jägerhorns väg 6www.teknikis.se08-449 59 92

Vi gör det vi heter – teknisk isolering

Handla vin direkt från dinvinhandlare i Paris, smidigtoch enkelt med hemleverans!Vi är nära vinbönderna och vin gårdarna i Bordeaux, Bour-gogne, och Rhône, men vårt hjärta är djupt förankrat iChampagne. Viner med kvalitet – för att du alltid ska haett bra vin att servera, både till vardags och fest!

Frihet, jämlikhet & gott vinwww.franskavinlistan.com


Annons

Välkommen till vår restaurangmed äkta indisk mat

Måndag–fredag 11:00–22:00Lördag–söndag 12:00–22:00

Jägerhorns väg 1 (mitt emot Siba)08-680 00 06www.indiadream.se

Annons


VI BRÄDARDE FLESTA

Historien börjar i slutet på 1970-talet närRodney Engman och hennes man Stefantävlar i vattenskidor. Stefan tävlar på elit-nivå, och ibland är de därför i USA.

Här hemma i Sverige åker man på vat-tenskidor av trä – men i USA har materialenutvecklats – där är det glasfiber som gäller.

När paret återvänder till hemlandet blirväldigt många intresserade av den nya sor-tens skidor de har med sig.

Och i de mötena föddes något som i dag,nästan 40 år, senare utvecklats till SkiMarin– ett av de ledande företagen i Sverige närdet gäller vattensport.

När du träffar företagare ställs du ofta inför personer somberättar om hur de en gång kom på en genialisk affärsidésom de sedan utvecklade och byggde ett företag kring.

När jag talar med Rodney och hör henne berätta om fö-retagets historia möter jag något helt annat – en företagaresom tillsammans med man, och senare barn, skapat ett fö-retag som utgår från deras kunskaper om vattensport, derasständiga nyfikenhet, viljan att utveckla, förbättra och prövanya lösningar. För det behövs det rätt mycket energi – vilketde verkar ha.

Kanske är det jag möter en företagare som ser tillvaronsom ett enda spännande äventyr – och där företagandet ären del i det äventyret?

”När vi åkte runt på tävlingar i Sverige hade vi en liten kärramed oss”, berättar Rodney. ”Där hade vi utrustning som visålde.”

Vid den här tiden var import och försäljning av utrustningför vattenskidåkare en hobby för Rodney och Stefan. Dehade verksamheten hemma i huset, men flyttade efter tio årin i en lokal i Flemingsberg, och satsade på heltid på den af-färsverksamhet de byggt upp.

Men då började USA-dollarn bli ganska dyr i förhållandetill den svenska kronan – ett tag var dollarn upp i 14 kronor.

Vad gör man? Lägger ner importverksamheten?Inte!Stefan utvecklade skidor gjorda av ask, och nu börjar fa-

miljen tillverka sådana. Samtidigt startade man egen tillverk-ning av linor och annan utrustning för vattenskidåkning. Dehade alltid hållit på och diskuterat hur saker kan görasbättre, och när man väl kommit på det är det väl klart attman också börjar tillverka och sälja produkten.


V I B R Ä D A R D E F L E S T A

När Rodney talar om de här åren förmedlar hon den känsla jagtror varit viktig för företagets framgångar – man gör inte sakerbara för att tjäna pengar – man gör det lika mycket för attman älskar en sport, och för att man vill att alla andra somockså gör det ska kunna få tillgång till bästa möjliga utrustning.

Nyfikenheten har gjort att de alltid på något sätt tillhört deförsta att utforska nya sätt att producera det de säljer. I mittenpå 1980-talet var de bland de första svenska företagarna sombesökte Kina för att se om det gick att hitta leverantörer.

”Vi fick en kontakt genom Taiwans ambassad”, förklararRodney, ”så vi var med i en delegation som litet senare be-sökte Kina. Det var Stefan, samt Stefan Persson från H&M,och några till. Vi har fortfarande kvar kontakterna vi fick iKina.”

Det stora nätverk som Rodney och Stefan byggt upp genomåren bland de som ägnar sig åt vattensport gör att de hela

tiden får förslag och idéer ompå vilket sätt produkter

borde utvecklas. Lika oftaser de möjligheter som

ingen annan ännuuppfattat därför att

de själva hela tidenfunderar på hur

saker och tingkan bli

bättre.

”Vi ut-v e c k -

lade

linor fördem somåker vatten -s k i d o rbakom en båtmed utom-bordsmotor”, minnsRodney. ”Problemetdär var att eftersomlinan låg vid sidan avmotorn kunde båtendra snett, ochdet helakunde slutamed att linantrasslade in sig ipropellern.”

Paret testade olikalösningar och kom tillslut fram till en variantdär man med hjälp av entalja kunde låta linan löpapå ett sätt som gjorde att problemetlöstes.

Några år senare är paret i San Diego och därlanseras deras produkt, tillverkad av någon annan, som enstor nyhet.

”Nyhet?! Då hade vi haft den i produktion i säkert fem år”,konstaterar Rodney torrt.

Ibland känns deras produktutvecklingar som väldigt själv-klara – men det är just de som brukar vara svåra att komma på.

”De ringar som man använder när man åker tube har etthål som är för stort för kvinnor och barn. De sitter inte bra– därför utvecklade vi liten uppblåsbar kudde som gör attringen passar bättre.”

Det är produktutveckling över hela fältet som gäller – detär inte bara vattenskidor som får paret att grubbla på hursaker ska kunna göras bättre. De har tillsammans med täv-lingssimmare utvecklat simdräkter för till exempel dem somdeltar i swimrunlopp som ”Ö till Ö”.

Av parets tre söner arbetar två i dag på SkiMarine – men dedrar också in släkt och vänner i verksamheten.

”Vi låter dem testa våra utrustningar och nya lösningar”,säger Rodney ”Och så får de förstås vara modeller när viska ta bilder till våra kataloger.”

Upptäckarlusten gör att de också ibland går in i andra bran-scher. När de importerade ett vattentätt fodral för mobil -



telefoner fick deockså med i det im-portavtalet möjlighe-ten att säljatillverkarens produk-

ter för sjukvården.

”När man skadat sigeller är nyopererad

kan det vara pro-blem med att du-scha, eftersom detinte får komma vat-ten på sår eller ärr.Den produkt som vi

nu säljer till apotekeninnebär att man smi-digt omsluter kropps-

delen med silikon,pumpar ut luften och

sedan är det bara att kliva ini duschen.”

När jag frågar om vad som är nästastora projekt utgår jag från att det kommer

att vara något som kräver mycket arbete; det härär ett par och en familj som uppenbarligen nästan njuter avatt arbeta – ändå blir jag förvånad när jag hör Rodneys svar.

”Vi har köpt 18 hektar, och ska bygga en park för vatten -sport. Jag hoppas den till stora delar är klar nästa sommar.”

När hon berättar om vad det innebär blir jag tyst. En konst-gjord sjö ska byggas. 50 meter bred och 600 meter lång.Träd fällas. Vägar byggas. Glatt säger hon:

”Vi har köpt in bland annat en grävmaskin och en 25-tonsdumper för bygget.”

Jag frågar förundrat varför de inte anlitar entreprenörer istället.

”Men det blir för dyrt, och det är mycket roligare att göradet själv.”

Här bli det bland annat en wakeboardbana, möjligheter förroddare att träna. På vintern ska man kunna åka skidor här.

Ofta när man intervjuar företagare vill man gärna höra vadde gör på sin fritid, men jag bestämmer mig för att inte frågaRodney – det verkar poänglöst – hon, Stefan och barnen kaninte ha någon fritid. Uppenbarligen arbetar de dygnet ommed att utveckla produkter, tala med producenter, fabrikö-rer, leverantörer, vara ute och sälja och delta på mässor.

Men hon kommer in på ämnet av sig själv när hon för-klarar att visst arbetar de mycket, men de älskar sitt liv och

fördelen med att vara företagare är ändå att man kan styra sintid och ägna sig åt sina fritidssysselsättningar när man vill.

Lite försynt frågar jag vilka fritidssysselsättningar det äroch väntar mig något i stil med att hon odlar rosor – någotinte alltför tidskrävande.

”Jag är kassör i Huddinge Socialdemokratiska förening.”säger Rodney då …

… och så gör hon en mycket kort paus …”Och så sitter jag i styrelsen för Hugebostäder.”… kort paus till …”Och så är jag med i styrelsen för Folkets Hus.”… ännu en kort paus …”Och så är jag god man för några personer.”

Någonstans där inser jag att man inte ska leta efter någonförklaring till Rodneys och Stefans stora energi, och fram-gångar med företaget. Det är inte så att de har väldigt myc-ket mer energi än andra.

Det de lyckats med är att helt enkelt låta allt det de älskarbli en enhet – familjen, vattensport, företagande, politik, attta ansvar som medborgare, släkt, vänner.

När allt blir en del av livet får man energi. Man ger dettill varandra. Då behåller man sin nyfikenhet.

Ett möte med Stefan och Rodney skulle kanske göra mernytta för många unga företagare än att läsa en management-bok; av det här paret kan man uppenbarligen lära sig såmycket mer än hur man gör upp en affärsplan.

Man lär sig leva. #


AVFALLFÖRPASSAR

MILJÖPROBLEMTILL SOPTIPPEN

Ju mer vi tar hand om sopar och avfall –desto mer tar vi hand om vår miljö.

Den nya biogasanläggning som nubyggs i Gladö Kvarn kan minska koldioxid-utsläppen med 13.000 ton.

Göran Persson, som är styrelseordförande i ScandinavianBiogas, tog det första spadtaget, och konstaterade att i ochmed detta sluts ett kretslopp:

”Vi omhändertar avfall, vi återför ändliga resurser somkväve och fosfor till jordbruket och vi förser drivmedels-marknaden med utökade volymer av miljövänlig biogas.”

Anläggningen kommer att producera åtta miljoner kubik-meter biogas – vilket motsvarar en körd sträcka i bil på tiomiljoner mil, om bilarna körs helt på biogas. Det leder i sintur till minskade koldioxidutsläpp på 13 000 ton.

Totalt har det till Stockholmsregionen tidigare levereratsnästan 25 miljoner kubikmeter biogas, varav 16 miljonerkubikmeter producerats lokalt. Anläggningen i Gladö Kvarninnebär därför att den lokala produktionen av biogas ökarmed 50 procent.

Bakom projektet står Scandinavian Biogas samt SRV somägs av kommunerna Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salemoch Nynäshamn. En del av SRV:s arbete med återvinning äri dag att hämta sopor och avfall från 137 000 hushåll ochvarje år hanterar man 253 000 ton avfall – en hantering somnu ytterligare kan bidra till en bättre miljö. Anläggningeninnebär en utbyggnad av den verksamhet som redan finns iGladö Kvarn. #

ScandinavianBiogas styrelse-ordförande GöranPersson invigdeden nya anlägg-ningen tillsam-mans medenergiministerIbrahim Baylan.

Småföretagare har fullt upp med det dagliga arbetet. De brinnerför mötet med kunderna, affären och det som gör att man tjänarpengar. Större och svårare frågor skjuter vi gärna framför oss.

Frågan om generationsskifte till exempel.

NÄR BARNEN SKATA ÖVER

§ Affärsjuridik

T E X T : A N D E R S S T R Ö M

Forskning visar att vi inte är särskilt bra på det i Sverige. Ifamiljeföretag lämnar man över till den yngre generationenför sent eller inte alls. Tidigare ägare och ledare stannar kvarför länge. Pensionsåldern för företagare ligger ofta mellan70 och 75 år. Och många företag dör med ägaren. Ett stortantal ägare och ledare står inför ett generationsskifte underde närmaste åren. Det väcker några viktiga frågor:

• När är det dags för generationsskifte?• Vem vill och kan ta över?• Hur ska skiftet planeras och genomföras?• Hur ska ägarens och/eller ledarens framtida roll se ut?• Hur ska överlåtelsen se ut och vilka avtal behövs?

Att lämna över sitt livsverk till nästa generation är ingen lättuppgift. Det handlar om pengar, arv och juridik, men ocksåom identitet, känslor och familjerelationer. Ett generations-skifte är en process och inget beslut som tas över en natt.Det gör att man kan behöva hjälp av en konsult som harden sakkunskap som behövs. Någon som kan vara ett obe-roende och neutralt bollplank.

Det finns givetvis en del information att hämta på internetoch hos olika intresseorganisationer, men en ännu bättrebörjan kan vara att tala med en vän eller kollega som är fö-retagare. Knacka på dörren till grannföretagets dörr ochvåga fråga: ”Hur gör du?” Eller kanske ännu hellre: ”Hurhar du gjort?”

Det är mycket som skiljer en småföretagare från ett stort fa-miljeägt bolag som H&M och Ikea, men det finns en del attlära av dem som har överlevt generationsskiften. Och de har

åtminstone en sak gemensamt. De vet vem de ska ringa närde behöver hjälp.

Stefan Persson, (men sonen tog inte över förrän han varredo) – då växlade H&M upp, och blev ett av världens mestframgångsrika modeföretag. Ingvar Kamprad tvekade längeoch kunde inte släppa taget. I dag kontrollerar de tre sö-nerna Ikea som går som tåget. Grundaren som fyller 90nästa år är numera Senior Advisor. Som 24-åring tog Cris-tina Stenbeck över rollen som familjens företrädare i Kin-nevik efter Jan Stenbecks hastiga död 2002. Under de förstaåren fick hon stöd av ordföranden P. G. Gyllenhammar ochledningen. År 2007 blev Cristina Stenbeck ordförande.Sedan dess har hon utvecklat affären efter eget huvud ochvisat att hon är sin fars dotter. Fredrik Lundberg har sett tillatt hans två döttrar kommit med i rätt styrelser. Han förockså successivt över aktier, ägande och makt till barnen.

Och vad kan vi lära oss av detta? Jo, att generationsskiftenmåste få ta tid och ske välplanerat och öppet under ett stän-digt pågående samtal. På ett sätt som gynnar företagets ut-veckling, ägaren, ledningen och den nya generation som skata över. Skiftet behöver också genomföras vid rätt tidpunkt.

I en intervju i The Economist i november 2004 säger JohnWard, som undervisar om familjeföretagande på ekonomi-högskolor i USA och Schweiz, att ”Om generationsskiftetinte sker när chefen är 65 år blir det mycket svårt. När che-fen är 70–75 kan det vara svårt att släppa taget.” Det liggernågot i det. Och ger slutligen upphov till två frågor: När tyc-ker du att det är dags för generationskifte? Och vem kan duringa när du behöver hjälp? #


Annons


08-5010 84 00 – [email protected] – www.postronic.se

Touch PC - Kvittoskrivare - Kassalådor - Kontrollboxar - Box PC Snyggtouch-PC som

tål tuffabutiks-miljöer

SKV-kompatibel

kontrollenhetför certifieradekassaregister

Touch-PC FEC PP-9635

• tunn & tydlig display• komplett snabb dator• fläktlös (tyst)Kontrollbox PosPLUS II

Liten mobil kontrollenhet. Verifierar att kvittoinforma-tionen lagrats och krypterats på ett korrekt sätt.

Snabba leveranserTeknisk support

Format Publishing är ett mediebolag som producerar och ger ut egna ochandras tidningar, bland annat Affärsplats Haninge, Affärsplats Huddinge,Affärsplats Solna, och Affärsplats Södertälje.

Vi skapar attraktiva mötes platser, med ett kvalitativt publicistiskt innehålltill tydliga målgrupper. Fokus ligger på innehåll, kundnytta och självständigjournalistik.

Kontakta Christer Carlson:076-555 79 53, [email protected]

www.formatmedia.se

Annons

Vi är snabbt på plats när du behöver en extra resurs till företaget.

Ring Veteranpoolen:

08-550 180 70

Flexibel bemanning på dina villkor!

EN KONTAKT – ALL KOMPETENS

Administration

Redovisning

Arbetsmiljöingenjör

Reception

Elektriker

...och mycket mer!

www.veteranpoolen.se

REDAKTIONAnsvarig utgivare:Christer [email protected] 79 53

Editor-at-large:Boris [email protected] 68 50

Redaktionschef och Art Director:Lars Winterstrand

MEDARBETARE I DETTA NUMMERSkribenter: Boris Benulic, Annika Svensson,Christina Larsson, Anders Ström

Fotograf: Andrzej Markiewicz

Omslagsfoto: Andrzej Markiewicz

ANNONSERINGChrister Carlson076-555 79 53christer.carlson@ formatmedia.se

TRYCKPrintall AS

DISTRIBUTIONPosten distribuerar magasinet till samtliga företagi kommunen, samt egen distribution till publikaplatser i kommunen.

UTGIVAREFormat Publishing, Birger Jarls gatan 18,114 34 Stockholm

AFFÄRSPLATS HUDDINGE


affärsplats huddinge #03 2015

Documents