Digital medieproduktion, 7,5 hp Sandra Mickwitz (910925-5308) november 2012 DIGMED

  1  

Arbetsprocess beskrivning Storyboard Innehåll Kort sammanfattning……..………………………………………..s.1 Målsättning ………………………………………………………..s.1 Metoder…………...………………………………………………..s.1 Exempel och beskrivning………..…………………………………s.1 Undersökande av problemet……………….……………………….s.2 Sammanfattning………………………………………………….…s.3 Kort sammanfattning Att göra en storyboard innebär att antingen illustrera eller fotografera bilder som motsvarar de bilder som skall tas för filmen. En bildplan för filmens sekvens. För att förtydliga, en sekvens är alla utvalda bilder i klippt i en tidslinje, en bild uppstår efter varje nytt klipp. Målsättning Syftet med denna text är att beskriva framställningen av en storyboard som är baserad på fotografier, beskrivningen kommer även att kort observera skillnaden mellan att göra en illustrerad storyboard och en fotograferad storyboard. Genom att synliggöra metoder och verktyg förtydligar denna arbetsprocess beskrivning ett bra arbetsflöde. Metoder Materialet har valts ut med eftertanke. Det viktigaste med den bild man väljer ut för en specifik tagning är att man gör det klart vad som skall hända, vilka karaktärer som är med. Dessutom rörelserna i bilden i vilken riktning de skall ske, det vill säga aktion. Detta ger även riktlinje för skådespelare att gestalta vad som händer. Skådespeleri innefattar att levandegöra an karaktär för publiken. Att skådespela innebär också att använda sig själv som instrument, han/hon kan med fantasin placera sig i ett nytt sammanhang och reagera efter det. Det sista men även viktigt är att man tänker på kamera vinkel, vilken typ av lins. Ifall det skall vara tele, vilket innebär en snäv bildupptagning, alternativ vid vinklig bildupptagning som är bra då man skall filma landskap eller arkitektur. Dessa kameravinklar kan även skapas med funktionen zoom, det innebär kamerans möjlighet att gå närmare ett objekt och längre ifrån utan att flytta på kameran. För övrigt är det bra att ha en helhetsuppfattning om ramverket för tagningen och kamerans rörelse.1 Varje bild som är med har en nyckelroll i berättelsen, ifall någon bild skulle exkluderas skulle intrigen tappa den röda tråden. Bearbetning av materialet har skett i bild redigerings program, Photoshop. Redigering av bilderna är inte nödvändigt med det ger en bättre helhet och knyter ihop bilderna. Efter att materialet är ihop samlat behöver man se till att de kommer i kronologisk rätt ordning, enligt vad som sker i filmen. Det är bra att observera eventuell symbolisk betydelse i bilderna, eftersom det kan få en annan betydelse än det som var tänkt från början. Exempel och beskrivning

                                                                                                               1 (Maschwitz 2007)  

2    

  2  

Ovan kan man se två bilder. Dessa bilder är exempel som visar att bildvalet är en prioritering. Händelseförloppet som sker i bild 1 är en vändpunkt som sker för huvudkaraktären, en förändring. Medan i bild 2 är det en kaffe från pressbyrån, budskapet i bilden förblir för tittaren otydlig, när bilden står ensam så för inte den historien vidare, vilket leder till att bilden förlorar sin funktion i storyboarden. Undersökandet av problemet Problemet som framställs och beskrivs i denna text är hur man framställer en storyboard så att man lyckas framföra sitt budskap. Det är viktigt att använda tid åt att göra en bra storyboard eftersom det underlättar arbetet på platsen där man skall filma, men även ett verktyg för att kunna göra klarare beräkningar över vad som behövs för att förverkliga filmproduktionen. Det är varje individs egna beslut ifall man väljer att göra en illustrerad storyboard eller fotografi storyboard. Att argumentera för vilket som är bättre är svårt, eftersom poängen med den här sortens förarbete är att kunna framföra det skrivna manuset i praktiken, alternativ framföra sina egna visioner för projektet. Den störta skillnaden mellan dessa två tekniker att framställa storyboard är att då man gör en fotografi baserad version behöver man söka upp de verkliga platserna där man önskas filma och ta bilderna på plats. Detta innebär att man behöver ha en bra lokal kännedom och att man behöver ta i beaktande externa faktorer, som väder, tid och ljus. Med rätt inställningar på kameran kan detta dock åtgärdas under inspelning. Dessa inställningar avser, Vitbalans, ljusstyrka, gain och nd-filter. I ljusstyrka innebär användning av bland annat f-stop, ett värde som anger hur mycket ljus som kommer in och regleras genom att justera kamerans iris. Värden ligger mellan f/1 till f/22. Med vitbalans kan färgtemperaturer, och vilket sorts ljus man vill ha justeras. Gain och nd-filter reglerar även ljusstyrka2. Ett annat alternativ är att man lånar bilder som motsvarar det man själv vill förmedla med tagningen, men då är det viktigt att komma ihåg att detta material inte kan publiceras utan endast är till för förarbete och de team man arbetar med. Ett tredje alternativ för att göra en bra storyboard är att använda sig av 3D-program. Detta tillvägagångssätt är det som tar mest tid, men det är bra ifall man vill åstadkomma t.ex. en undervattens scen med djur som endast finns i din fantasi. När man framställer en storyboard kan det vara bra att göra antingen tillhörande synopsis eller ”treatment”. Detta innebär att man i detalj skriver ner vad som händer i varje tagning. Eftersom en bild/illustrationer inte alltid kan berätta allting. Ett synopsis är i regel 1-2 sidor långt och skall finnas till för att hjälpa de medverkande att förstå regissörens gestaltning och visioner av filmen. Regissören tar dessutom de kreativa besluten på inspelningsplatsen, genom att lösa praktiska saker, t.ex. ifall ett byggarbete tar plats på gatan precis där huvudkaraktären skall gå, detta är upp till regissören att lösa på plats. ”Eyelines” är en självklarhet men är även viktigt att tänka på. Detta begrepp innebär att hålla kameran på ögonhöjd när man filmar, här syftas det på att i bilder bör fokus ligga i ögonhöjd med objektet. Ifall det inte gör det kan publikens uppmärksamhet ledas fel.3 Ett sista knep för att lyckas med bra storyboards framställning är ”röd pil”. Denna röda pil indikerar i t.ex. action filmer i vilken riktning karaktären eller en speciell rörelse skall ske. Detta ger en snabb överblick av händelsen i tagningen men även praktisk information åt medarbetarna i teamet, ljud-ljus och kameraman.

                                                                                                               2  Sammanställning av nyckelbegrepp för DMP, Tobias Falk och Nicklas Wedin 3  The Dv rebel's guide, Maschwitz Stu, 2007, s.43  

Digital medieproduktion, 7,5 hp Sandra Mickwitz (910925-5308) november 2012 DIGMED

  3  

Sammanfattning I denna beskrivning har framkommit hur man framställer en storyboard. Vilka olika typer av storyboards som finns. Det har även framkommit vilka för- och nackdelar de olika arbetsmetoderna har. Mitt personliga val var att göra en fotografistoryboard eftersom genom denna metod lyckades jag representera och framföra min vision om filmen för min grupp.