a1-18 handboken inledning

Ett material från Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland

Folkhälsoenheten

Hälsofrämjande skola– en handbok som ger fria händer

I N L E D N I N G

InledningDet finns ett samband mellan hälsa och lärande. Barn ochungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att ta till sigkunskap. Delaktighet och möjligheten att påverka sin vardag iskolan stimulerar lusten att lära och självkänslan växer.

Hälsofrämjande skola är en metod som syftar till att ut-veckla skolan till en miljö som stärker det som främjar en godhälsa. Grunden för arbetet är en strävan efter att stärka känslanav sammanhang och att fokusera på det friska i tillvaron. Enhälsofrämjande skola arbetar för att främja den psykosocialaoch fysiska miljön för både barn och vuxna.

Det viktigaste uppdraget för Folkhälsoenheten LandstingetSörmland är att verka för en god och jämlik hälsa i länet. Somett led i det arbetet har denna handbok för skolor som villarbeta hälsofrämjande tagits fram. Folkhälsoenheten samord-nar dessutom sedan 1999 ett nätverk för Hälsofrämjande skolori Sörmland. Målet är att stimulera till erfarenhetsutbyte mellanlänets skolor samt ge stöd för det hälsofrämjande arbetet i sko-lan. I nätverket har en certifieringsmodell för Hälsofrämjandeskola i Sörmland tagits fram (se Bilaga 1).

Handboken är uppbyggd efter olika arbetsområden vilkaockså är delar som ingår i certifieringen. För skolor som idagsläget inte är intresserade av att arbeta för en certifieringfungerar materialet ändå som idékälla till hur skolan kan arbe-ta. Det är då möjligt att arbeta med något enstaka delområdesom känns angeläget. Varje område har försetts med ett antaldiskussionsfrågor. Frågorna kan användas dels om handbokenska användas som ett studiematerial, dels för att vid enstakatillfällen fundera och reflektera över skolans verksamhet ocharbetsmiljö. Betänk att även om handboken i första hand ärriktad till skolledning samt skolans olika personalkategorier såskall det konkreta arbetet med Hälsofrämjande skola skegemensamt med elever och föräldrar.

Följande kapitel finns i handboken:• Ett hälsofrämjande perspektiv• Hälsofrämjande organisation• Hälsofrämjande fysisk miljö• Hälsofrämjande psykosocial miljö• Arbetssätt och metoder• Tips och idéer från skolor

3

I N L E D N I N G

Det sista kapitlet, Tips och idéer, är ett kapitel som vi hoppaskommer att bli mer innehållsrikt med tiden. I dag finns detnågra goda exempel och råd från skolor i Sörmland, men vihoppas att fler vill dela med sig av erfarenheter.

Handboken är skriven av Maria Warne, folkhälsovetare frånFolkhälsovetenskapliga programmet, Mälardalens högskolaVästerås. Arbetet har skett i samråd med Folkhälsoenheten ochpersonal på skolor i Sörmland.

Särskilt involverade har arbetsgruppen för Certifierings-modellen varit: Ulf Carlsson, rektor Tegelviken Eskilstunakommun, Maria Evald, grundskolelärare Sköldinge skolaKatrineholms kommun, Anita Johansson, skolsköterskaEskilstuna kommun, Kjell Nilsson, lärare i idrott och engelskaGripenskolan Nyköpings kommun, Anette Sterner, lärare iidrott Gripenskolan Nyköpings kommun, samt MarianneGranath, folkhälsochef och Katarina Gustafson, folkhälso-planerare vid Folkhälsoenheten.

Andra personer som har bidragit med värdefulla kunskaperär Björn Littmark, rektor på Navet Gripenskolan Nyköpingskommun och Viveca Urwitz, utvecklingschef Stockholms länslandsting. Bo-Lennart Govik, mellanstadielärare och under fleraår knuten till Folkhälsoinstitutet och dess arbete med hälso-främjande skolor har läst och kommenterat manuskriptet tilldenna handbok.

Per Tillgren, docent och universitetslektor och BengtWramner, universitetslektor, båda verksamma vid MälardalensHögskola, Institutionen för Vård- och Folkhälsovetenskapoch vid Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsoveten-skap har granskat handbokens innehåll utifrån bakomliggandestrategidokument och koncept inom ämnesområdet hälso-främjande arbete samt utifrån aktuell forskning. Martin Ward,planeringssekreterare vid Folkhälsoenheten, har varit involve-rad i slutproduktionen av handboken.

Vi på Folkhälsoenheten önskar er lycka till med denna hand-bok. Genom att skolor hör av sig skapas goda förutsättningar föratt innehållet blir det bästa och att materialet fortsätter formasgenom dialog. Vi har gjort en handbok som ger fria händer.

Folkhälsoenheten Landstinget SörmlandM

4

I N N E H Å L L

Innehåll

Ett hälsofrämjande perspektiv 7

Bakgrund till Hälsofrämjande skola 9

Varför ska skolan arbeta hälsofrämjande? 12

Skapa en stödjande skolmiljö med fokus på det friska 15

Diskussionsfrågor – Ett hälsofrämjande perspektiv 18

A. Hälsofrämjande organisation 21

Förslag på arbetsmodeller 24

Fem steg och tjugo viktiga val 24

SESAME-modellen 26

Vancouver-modellen 30

Ansvar och skyldigheter för skolan 31

Tillsynsmyndigheter 31

Diskussionsfrågor – Hälsofrämjande organisation 32

B. Hälsofrämjande fysisk miljö 35

Fysisk miljö från A till Ö 37

Allergi 37

Belysning 37

Buller 38

Byggmaterial 39

Ergonomi 40

Kemiska produkter 40

Klimat och inomhusluft 40

Skolvägen 41

Städning 43

Toaletter 43

Trivselfaktorer 44

Utemiljö 44

Diskussionsfrågor – Hälsofrämjande fysisk miljö 47

C. Hälsofrämjande psykosocial miljö 51

En skola för alla barn 51

Skapa en miljö som stärker 54

När det brister 55

Diskussionsfrågor – Hälsofrämjande psykosocial miljö 59

5

I N N E H Å L L

D. Arbetssätt och metoder 63

Hälsofrämjande skola mer än hälsoundervisning 63

Arbetssätt för att stärka den psykosociala miljön 65

Värderingsövningar 65

Samtal 67

Involveringspedagogik 67

EQ – emotionell intelligens 68

Islandsmodellen 69

Charlie 69

Livskunskap 71

En fysisk miljö som skapar delaktighetoch ger stimulans 72

Färgglada skolor om eleverna bestämmer 72

Gröna skolgårdar 72

Naturskolan 73

Utomhuspedagogik 73

Rörelselekar för barn 74

En trygg, säker och stimulerande läromiljö 75

Samverkansparter 77

Samarbete med föräldrar 77

Samverkan med parter utanför skolan 78

Skolan – en hälsofrämjande arbetsplats 80

Verksamhet för personalen 80

Hälsosamma människor i hälsosamma organisationer 80

Friskvård för personal 81

Diskussionsfrågor – Arbetssätt och metoder 82

Tips och idéer från skolor 85

Referenser 89

Bilaga 1, Certifierad som Hälsofrämjande skolai Sörmland 91

Bilaga 2, Styrdokument för skolan 95

Dialogblad 103

6

E T T H Ä L S O F R Ä M J A N D E P E R S P E K T I V

Ett hälsofrämjande perspektiv Den eller de som är intresserade av att skapa ett arbetsklimatoch en miljö som främjar barns och ungdomars hälsa behöverläsa, fundera och sedan diskutera med andra om vad dettainnebär. På så sätt kan ett förändringsarbete med en gemen-sam värdegrund växa fram. På en del skolor är denna dialogständigt närvarande men på andra skolor behövs det då och dåett inflöde utifrån, någon slags inspirationskälla som ger enpuff framåt.

För att få nytta av denna handbok rekommenderas alla attläsa just detta inledande avsnitt. Att arbeta med lösryckta delarutan att ha förstått tankarna bakom leder inte till några var-aktiga förändringar eller resultat.

ett träd som ska växa och utvecklas kräverstarka rötterTrädet är skolan och dess verksamhet, rötterna är den gemen-samma värdegrunden. Alla små förgreningar i rotsystemettillsammans gör att trädet kan växa och att det står stadigtnär det blåser.

Allt utvecklingsarbete i skolan kräver en gemensam grund attstå på, även när det gäller utveckling i riktning mot en merhälsofrämjande skola. För att få en gemensam grund är detviktigt för skolans personal att resonera runt frågor ommänniskosyn, etik och moral. För att kunna arbeta medbarn och ungdom måste den personen veta varhaneller hon själv står. Först då går det att ärligtmöta ungdomar i deras funderingar, rädslor ochtestningar. Hur en lärare bemöter barn och vilkapedagogiska strategier läraren använder i sitt arbeteutgår från den människosyn denne har. Är barnet likten datorstyrd maskin som ska programmeras eller ärbarnet en individ som är självstyrande utifrån vissakänslor, värderingar och ideal?

Gör barnet fria val i livet eller påverkas valen av yttreomständigheter och det sociala sammanhang som barnetbefinner sig i? Detta är frågor som varje vuxen som arbetarmed barn bör ställa sig och diskutera med andra på skolan.

7


1 Ottawadeklarationen. www.euro.who.int/aboutwho/Policy/20010827_2 (2002-02-27). Här översatt avHaglund, Svanström. Samhällsmedicin- en introduktion. Stockholm: Studentlitteratur, 1995. s. 22.2 SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling.Stockholm: Fritzes Offentliga publikationer, 2000.

hälsofrämjande arbeteHälsofrämjande arbete definieras lite olika runt om i världen.Den definition som who (World Health Organisation) använ-der i en av sina deklarationer beskriver de olika handlingar ellerdet som kan anses vara hälsofrämjande.

”Hälsofrämjande arbete är den process som ger människormöjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den.För att nå ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialtvälbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifierasina strävanden och bli medveten om dem, tillfredställa sinabehov och/eller bemästra miljön. Hälsa ska därför ses som enresurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron.” 1

Arbetet ska syfta till att människan själv eller gruppen av män-niskor ska ha kontroll över sin situation. Människor ska själva,genom kunskapsförmedling, stöd och praktiska möjligheter,ges förutsättningar till bra val i livet. Hälsofrämjande insatserkan göras på samhällsnivå, gruppnivå och individuell nivå.

Ett exempel är skolhälsovården som av tradition är individ-inriktad. I en Hälsofrämjande skola är skolhälsovården en delav elevvården och ses som en del i helheten för lärande, skol-klimat, relationer, delaktighet och inflytande2. För skolans delbetyder hälsofrämjande arbete att stödja barn och ungdomarså de kan stå emot de risker de utsätter sig för, men även attskapa en god psykosocial och fysisk miljö för barn och vuxnai skolan.

Det finns en skillnad på begreppen främja och förebyggasom kan vara bra att ha i åtanke för de som vill arbeta hälso-främjande.

Främja handlar framförallt om att gynna, understödja,förbättra.

Förebygga handlar om att förhindra, skydda mot, undvika.En Hälsofrämjande skola arbetar framförallt främjande men idetta ingår även ett förebyggande arbete, exempelvis att före-bygga skador genom en trygg och säker miljö.

När hälsofrämjande arbete planeras och bedrivs är det vik-tigt att begreppet ”empowerment” finns med. Begreppet ärsvåröversatt till svenska men det som oftast används är makt-mobilisering. När arbetet bedrivs ska det syfta till att öka för-mågan hos dem som berörs att ta ansvar och förändra den egnasituationen. Begreppet definierar inte någon statisk metod

8

9

utan mer en process där människor ges makt att handla självaeller tillsammans för att förändra sin situation. Därför ska intehälsofrämjande arbete bedrivas för dem de berör utan med.

Bakgrund till Hälsofrämjande skolaIdén med Hälsofrämjande skola kommer från who, där skolanses som en så kallad ”arena” för lokalt hälsofrämjande arbete.I Europa tog who:s Europakontor, eu och Europarådet 1991initiativet till bildandet av European Network of HealthPromoting Schools (enhps). Tanken var att ett antal modell-skolor runt om i Europa skulle visa effekten av hälsofrämjandearbete inom skolan. Sverige kom med i nätverket 1993 då detnybildade Folkhälsoinstitutet fick projektansvaret. Elva modell-skolor valdes ut i Sverige och projektet varade från 1994 tilloch med 1997. Projektet utvärderades och utifrån dessa erfaren-heter har Folkhälsoinstitutet utvecklat idéer för hälsofrämjandeskolor i Sverige. Folkhälsoinstitutet skapade ett nätverk ditskolorna kunde ansluta sig via en kontaktperson på skolan.Runt om i landet bildades regionala nätverk för Hälsofrämjandeskolor vilka nu leds av kommun eller landsting. Där finnspersoner som i sin tjänst arbetar med att stödja skolorna iutvecklandet av hälsofrämjande skola3.

skolverket tar nu över hälsofrämjande skolaFolkhälsoinstitutet har bytt namn till Statens Folkhälsoinstitut.Inriktning och uppdrag har förändrats, bland annat fördesarbetet med Hälsofrämjande skolor över till Skolverket.Sidan för hälsa har där adressen:www.skolverket.se/studier/halsa/kunskap.html

byggstenar för en hälsofrämjande skolaEn Hälsofrämjande skola är en skola som ser elevernas ochpersonalens goda hälsa som en viktig förutsättning för godinlärning.

En Hälsofrämjande skola är en skola som arbetarmed att sätta det friska i fokus.

En Hälsofrämjande skola ser till att det hälso-främjande arbetssättet genomsyrar hela skolans arbete.

Att verka för en hälsofrämjande skola innebär att;dels utveckla hela skolans vardag till en stödjandeoch främjande fysisk och psykosocial miljö förhälsan, dels stärka och utveckla hälsounder-visningen4.


3 Hälsofrämjande skola Policyskrift. http://skolan.fht.se/policy/hela_policy.asp. 2001-05-17.4 Folkhälsoinstitutet. Hälsofrämjande skola. Ett samlat grepp för visionen om skolan som en stödjandemiljö för hälsan. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1997.

10


5 St Leger L.H. Australian teachers understanding of health promoting school concept and the implicationsfor the development of school health. Health Promotion International 1998. 13(3): 223-2356 Haglund BJA, Svanström L. Samhällsmedicin – en introduktion. Andra upplagan.Lund: Studentlitteratur, 1995.

A och O för det hälsofrämjande arbetet är att skolans arbetemed hälsofrågor inte bara angår elevvårdspersonal och ett fåtalengagerade personer på skolan, utan att all personal och allaelever och föräldrar får vara med och bygga upp och på någotsätt förverkliga den gemensamma visionen – en hälsofrämjandeskola. Enda möjligheten att skapa delaktighet i arbetet är attde människor och grupper som berörs finns med i processenoch därigenom kan påverka den.

Några av de ”byggstenar” som brukar nämnas i samman-hang om hälsofrämjande skola5:• Att skolan har en skolhälsopolicy

• Att det hälsofrämjande arbetet sker med dem det berör ochinte för

• Att ett arbete sker för att förbättra den fysiska miljön

• Att ett arbete bedrivs för en god psykosocial miljö

• Att samarbete sker med föräldrar, närområdet och parterutanför skolan

• Att det finns en integrerad hälsovård

• Att möjlighet till personlig utveckling ges

• Att skolan främjar elevernas självkänsla och möjlighet attpåverka sin egen situation

Skolorna måste utgå från de förutsättningarna och behov somfinns på den egna skolan. Därför kommer två skolor som arbe-tar för att bli hälsofrämjande inte att arbeta på samma sätt ochheller inte nå samma resultat. Enda sättet att veta hur arbetetska inriktas är att skolan inventerar behov och förutsättningaroch sedan i den fortsatta processen utgår från detta.

ett synsätt ändrasSynen på folkhälsoarbete har gått från ett fokus på att förebyg-ga sjukdomar och eliminera riskfaktorer till att skapa stöd ochstärka friskfaktorerna i de miljöer där människor vistas t.ex.arbetsplatser, skolor, bostadsområden, daghem och hemmet.6

Riskfaktorer är benämningen på de faktorer som traditionelltanses bidra till ohälsa, såsom hög alkoholkonsumtion, tobak,dålig kost, brist på motion, social isolering, arbetslöshet m.m.Med friskfaktorer brukar man mena socialt nätverk, bra kost,fysisk aktivitet, delaktighet, möjlighet att påverka sin situationm.m.

11


7 SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor- nationella mål för folkhälsan. Stockholm: Fritzes OffentligaPublikationer, 2000.8 Andersson C. När flickor tystnar… Stockholm: Kvinnoforum utbildning, 1994.9 Hagström U. Redemo E. Bergman L. Låter sig skyddsänglar organiseras? FolkhälsoinstitutetRapport 1998:41

Synen på varför människor blir sjuka och mår dåligt harockså ändrats från att ses som individproblem till att vara ettproblem där orsak och lösning ses i ett vidare sammanhang.Här kommer resonemanget om det som brukar kallas ”hälsansbestämningsfaktorer” in. Enkelt uttryckt är det de faktorersom avgör hur människor mår; om de till exempel har ettarbete, ett socialt nätverk eller en bra bostad. Brister det i flerafaktorer så ökar risken att drabbas av ohälsa och dessa individerhör till de grupper som brukar benämnas som utsatta. Utsattagrupper har sämre motståndskraft mot riskbeteenden och störrebenägenhet att utsätta sig för riskfaktorer.

Det hälsofrämjande arbetet i skolan handlar om att stärkasjälvförtroendet och självbilden hos barn och ungdomar, gedem möjlighet att påverka likväl som att ge dem kunskap påområdet.7

Det kan vara betydelsefullt vid arbete med ungdomar ochriskbeteende att tänka utifrån ett vidare perspektiv än vad somofta görs. Det finns till exempel forskare som menar att ungaflickor som röker gör det som den enda protest de har. Pojkarsom mår dåligt blir utagerande, flickor däremot lär sig tidigtatt det inte hör till deras könsroll att skrika stoja och över-huvudtaget märkas8. En rökande tonårsflicka ber kanske medsitt beteende om bekräftelse och hjälp.

Hälsofrämjande arbete handlar även om att ge barn ochungdomar förutsättningar för ett bra socialt nätverk, att se ochbekräfta alla barn och ungdomar, men framförallt de så kallademaskrosbarnen. Ett maskrosbarn är ett barn som trots enpåtaglig social utsatthet klarar sig bra. Det är en myt attmaskrosbarnen växer upp utan vuxet stöd och att de sedanklarar sig bra i livet9. Bakom varje maskrosbarn finns någonsom har sett och stöttat barnet när föräldrarna sviktat. Denna”någon” är många gånger en person i skola eller barnomsorg.Det finns i detta resonemang ingen tanke att skolan ska ta överfrån föräldrarna, utan som det står i Läroplan för grundskolan(Lpo 94): ”Skolan ska vara ett stöd för familjen i deras ansvarför barnets fostran och utveckling.” Skolans arbete måstedärför ske i samarbete med hemmen.

12


Varför ska skolan arbeta hälsofrämjande?

Hälsa Kunskap

Det finns ett samband mellan hälsa och kunskap. Den sommår bra både fysiskt och psykiskt har lättare att lära än densom inte gör det. Den som har kunskap och behärskar ettområde känner sig stolt och trygg. En skola som kan skapaen lust och glädje i lärande har en grund som ger elevernamöjlighet att utveckla en god hälsa.

Det går att se det hela som två huvudspår där det enahandlar om hela skolan och dess klimat och relationer mellande som finns i skolan. Det andra huvudspåret är kunskaps-området hälsa, där hälsofrågor behandlas som ett område medmånga gemensamma beröringspunkter. Här läggs tyngdpunk-ten på vad som stärker hälsan.10 Den som inte mår bra av olikaorsaker har svårt att koncentrera sig på att lära. Om ett barnsitter på lektionen och funderar på hur han ska klara sig undansina plågoandar på nästa rast finns det ingen möjlighet attkunna lösa ett matematiskt problem.

Kopplingen hälsa – kunskap är komplex men mycket talarför att skolmisslyckanden leder till dålig hälsa och uttalade risk-beteenden. Men det kan även vara så att dålig hälsa och dåligtsocialt stöd leder till skolmisslyckanden. Vad som är ”hönan”och vad som är ”ägget” är inte alltid så lätt att veta. Helt klartär att elever som missbrukar eller skolkar inte tillgodogör siglika mycket kunskap.

ett hälsofrämjande arbete i skolan lönar sigHälsofrämjande skola handlar om att arbeta med generellaåtgärder gentemot alla barn i skolan. Det handlar även om attförebygga och fånga upp de barn som löper risk att må dåligtoch utveckla riskbeteenden, för att förhindra att en problema-tik uppstår som sedan blir befäst. Problem som växer sig storahar en tendens att kosta oerhört mycket mer pengar än ominsatserna görs på ett tidigt stadium. För att nå bästa ekono-miska effekt måste en strategi finnas för att veta var de mesteffektiva insatserna ska göras.

På många arbetsplatser för vuxna är den psykosociala miljönden dominerande hälsorisken. Företagen är utifrån sitt direktavinstintresse intresserade av att åtgärda faktorer som påverkar

10 Nilsson A., Sandström B. Min uppgift är att knyta ihop det… Stockholm: Skolverket, 2001.

13


11 Bremberg S. Så kan skolhälsovården göra nytta i framtiden. Stockholm: Centrum för Barn- ochUngdomshälsa. Samhällsmedicin. Stockholms Läns Landsting, 2000.12 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001. Stockholm: Socialstyrelsen, 2001.13 SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor- nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande från nationellafolkhälsokommittén. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer, 2000.

personalens hälsa negativt. Många företag inser värdet av attförebygga ohälsa med olika hälsofrämjande metoder.

Inom företaget inleds det förebyggande arbetet med attkartlägga de anställdas hälsoläge och upplevelserna av arbets-platsen till exempel med hjälp av enkäter. Företagshälsovårdenmedverkar sedan i diskussioner kring resultaten med arbetsled-ningen och arbetstagare, föreslår förändringar och genomförslutligen utvärderingar11.

För skolans del är det svårare än för ett företag att se deekonomiska vinsterna, men de finns där. De ekonomiskavinster som skolan kan räkna med är:• Minskat behov av riktade elevvårdande insatser

• Minskad skadegörelse

• En friskare personalstab

En hälsofrämjande skola ska arbeta för en god hälsa hos bådebarn, personal och föräldrar. Med tidiga insatser finns det storabesparingar att göra både inom den egna verksamheten menframförallt i ett vidare perspektiv. Samhället, antingen denegna kommunen eller samhället i stort, får årligen betydandekostnader för barn och ungdomar som måste få hjälp elleromhändertas på olika sätt. Skolpersonal som inte orkar arbetautan blir sjukskrivna skapar både stora utgifter men också eninstabil verksamhet. Det i sin tur leder till negativa effekter föreleverna – redan utsatta barn mår ännu sämre när kontinuite-ten och tryggheten sviktar.

psykisk hälsaSvenska barn mår allt bättre fysiskt men allt sämre psykiskt.Skillnader finns mellan olika samhällsklasser men också mellanpojkar och flickor12. Under skolåren är psykiska problem detfrämsta folkhälsoproblemet. Det finns starka samband mellanpsykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor, som rökning,alkoholmissbruk, narkotikamissbruk, att utsätta sig för sexuellarisker, att äta mindre hälsosam mat och att röra på sig för lite13.Av den anledningen är det viktigt att arbeta på bred front, såsom hälsofrämjande skola är tänkt.

Det är inte heller särskilt effektivt att rikta insatserna tillen liten riskgrupp, då förekomsten hos vilka de psykiska pro-blemen återfinns varierar. Om det vid undersökning av enelevgrupp vid ett speciellt tillfälle påvisas psykisk ohälsa hosett antal ungdomar så visar det sig att några år senare är dessa

14


ungdomars psykiska hälsa normal medan det hos en annangrupp nu kan påvisas psykisk ohälsa. Arbete måste därförbedrivas mot ganska stora grupper av elever14.

Skolan är den viktigaste hälsofrämjande arenan då alla män-niskor går i skolan under en relativt stor del i sitt liv. Mycketav värderingar, beteenden och kunskap läggs till grund underuppväxtåren. Skolan har därför stora möjligheter att påverkautvecklingen av människors fortsatta liv.

jämlikhet i hälsaGrundläggande i ett hälsofrämjande arbete är att det skasträva mot en ökad jämlikhet. Jämlikhet innefattar såväl socio-ekonomiska faktorer som etnicitet och kön. Ohälsa är intejämt fördelat i befolkningen och skolan har en unik möjlighetatt verka för en utjämning av de olika förutsättningar sombarn och ungdomar har. Människors fysiska och psykiska hälsagrundläggs i barndomen och de sociala och ekonomiska villkorföräldrarna lever under påverkar barnets hälsa.15

I ett samhälle med en så jämt fördelad välfärd som möjligtmår befolkningen som bäst. Med växande klyftor mellan indi-vider och mellan grupper i befolkningen minskar gemenskapenoch tilliten till varandra. Internationella studier har visat attökade inkomstklyftor leder till en negativ hälsoutvecklingför befolkningen16. Ju större skillnad i så kallat socialt kapitalmellan befolkningsgrupper desto större risk för ohälsa ochkriminalitet. När motsatta förhållandet gäller, är kriminalitetenlägre, skolorna fungerar bättre och hälsotillståndet hos befolk-ningen mer gynnsamt.

Det finns en hälsoskillnad, dock liten, mellan könen redannär barn föds – fler pojkar än flickor dör före ett års ålder.Pojkar är under uppväxtåren (1–14 år) något mer drabbade avolycksfall och allergi, medan det hos flickor finns en överrepre-sentation av diabetes. Orsaken till denna skillnad är inte heltklarlagd. När det gäller den psykiska ohälsan blir fler pojkar änflickor behandlade i den psykiatriska öppenvården fram till 12års ålder, därefter är flickorna överrepresenterade17. Det innebäratt ju högre upp i tonåren ungdomarna kommer desto merliknar skillnaderna i psykisk ohälsa den vuxna befolkningens.

Mycket talar för att den skillnad i psykiska ohälsa som finnsmellan pojkar och flickor inte är biologiskt betingad utan är enprodukt av omgivningens krav och förväntningar. Vid genus-

14 Bremberg S. Öfverberg C. Går det att förklara varför ungdomars psykiska hälsa är bättre i vissa skolor?En studie av skyddsfaktorer i olika skolmiljöer. Rapport från Samhällsmedicin 2000:2. Stockholm: Centrum förBarn- och Ungdomshälsa. Stockholms Läns Landsting.15 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001. Stockholm: Socialstyrelsen, 2001.16 Putnam.R. D. Bowling alone: The collapse and revival of American Community. New York: Simon &Schuster, 2000.17 Danielsson M. Lindberg. Skillnader mellan mäns och kvinnors ohälsa- beständiga eller föränderliga. I Östlin P.,Danielsson M., Didericksen F., Härenstam A., Lindberg G. (red). Kön och ohälsa – en antologi om könsskillnader ur ettkönsperspektiv. Lund: Studentlitteratur, 1996.

15


18 Härenstam A. Aronsson G. Hammarström A. Kön och ohälsa i ett framtidsperspektiv.I Kön och ohälsa – en antologi om könsskillnader ur ett folkhälsoperspektiv.I Östlin P, Danielsson M., Didericksen F., Härenstam A., Lindberg G. (red). Lund: Studentlitteratur, 1995.

inriktad klassrumsforskning har det framkommit att pojkar ochflickor fostras olika i skolan. Medan pojkar fostras till stärktsjälvförtroende och till att dominera, fostras flickor till attvänta, till att låta sig avbrytas och till att låta pojkar bestämma.Flickor förväntas däremot att ta ansvar för att hålla sammanlektionerna. Flickors brist på inflytande i kombination med etthögt ansvarstagande och höga krav ger en ökad risk för bådekroppslig som psykisk ohälsa redan när de är unga18.

Skapa en stödjande skolmiljö med fokus på det friska

vad en ”unge” behöverFör att växa upp till trygga och friska individer behöver barninte bara näringsriktig kost, tak över huvudet och kläder påkroppen. För att barn ska tillgodogöra sig kunskap behövs merän en skola och lärare som förmedlar kunskap.

Idén om en hälsofrämjande skola bygger bland annat på attskolan ska utformas till en ”stödjande miljö” för barnen.Stödjande miljö avser de fysiska och psykiska aspekterna itillvaron. I sådana stödjande miljöer finns utrymme för attta ansvar och försöka uppfylla målen i livet, likväl som den

16


LÄSTIPSHälsans mysterium. Antonovsky A.Stockholm: Natur och Kultur, 1991.

Låter sig skyddsänglar organise-ras? Hagström U. Redemo L.Bergman L. Stockholm:Folkhälsoinstitutet, 1998.

När självkänslan växer…Ett inspirationsmaterial förett hälsofrämjande arbete pågymnasieskolans individuellaprogram. Erfarenheter från ettprojekt. Hagström U. Redemo E.Larsson G. Stockholm:Folkhälsoinstitutet, 2000.

XY XX JämOs handbok omkönsmobbning i skolan.Stockholm: JämO, 2000.

Är Pippi Långstrump en hälso-upplysare eller en hälsorisk?Nilsson A. Stockholm: Skolverket.Liber AB, 1996.

Man vet inte var trappstegen äri livet… Perspektiv på tobak,alkohol och narkotika.Nilsson A. Skolverket. Stockholm:Liber distribution, 1999.

Från dubbla spår till elevhälsa –i en skola som främjar lust attlära, hälsa och utveckling. SOU2000:19. Stockholm: FritzesOffentliga Publikationer, 2000.

stödjande miljön ska skydda mot de hälsohot som omgermänniskor.

För att förtydliga begreppet stödjande miljö kan en liknelseom fågelungen i sitt fågelbo användas. Den får skydd ochvärme i boet men kräver också föräldrarnas omsorg och stöd,så att den kan växa upp, utvecklas och bli flygfärdig.19

salutogenes – det friska i fokusI arbetet med att bygga upp en stödjande miljö i skolan förbarn och ungdom, bör utgångspunkten vara att arbeta meddet friska i fokus. Att ha det friska i fokus för sitt arbete är attarbeta utifrån ett salutogent synsätt. Salus är latin och betyderhälsa. Motsatsen till salutogent är patogent vilket betyder attha det sjuka i fokus för sitt arbete. Konkret betyder det att setill varför människor håller sig friska, varför vissa människortrots stora påfrestningar håller sig friska eller mår förhållande-vis bra istället för att fråga varför människor blir sjuka.

Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, myntadebegreppet salutogenes. Antonovsky utgår från att tillvaron ärfull av påfrestningar och svårigheter, vilka individen måste lärasig hantera. Denna förmåga brukar benämnas copingförmågaefter det engelska ordet coping (hantera). Copingförmågan ärberoende av om individen förmår skapa och se sammanhang isin tillvaro. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta känslan avsammanhang (kasam) och menade att ju högre kasam enperson har desto större chans att personen håller sig frisk.

Tre komponenter skapar en känsla av sammanhang, kasam,enligt Antonovsky20:1. Begriplighet som innebär att det som händer i livet går att

förklara och förstå. Innefattar begreppen: förutsägbarhet,information, struktur, regelbundenhet.

2. Hanterbarhet som betyder att inte vara offer för omständig-heterna utan själv har redskapen för att påverka dem.Innefattar begrepp som: resurser, tillgångar, rimlig belast-ning, påverkansmöjligheter.

3. Meningsfullhet – att vara delaktig i de processer som skaparvardagen och livet. Innefattar begrepp som: delaktighet,motivation, engagemang, mening, hopp, gemenskap,tillhörighet.

19 Haglund BJA www.phs.ki.se/mphcourse/newpage12.htm20 Antonovsky A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur, 1991.

17


En förutsättning för att barnet ska känna att livet är menings-fullt är framförallt att de två tidigare begreppen är uppfyllda.Känner inte barnet att livet är hanterbart eller begripligt kandet inte heller vara meningsfullt. Känner inte barnet till vadsom ska hända i skolan och kan påverka det som sker upplevsinte skolan som meningsfull. Samma konsekvens uppstårlätt om strukturen är för lös och barnet inte har tillräckligaresurser.

Känslan av sammanhang påverkas givetvis även av faktorersom ligger utanför skolan, t.ex. situationen i familjen ochbostadsområdet. Därför är det viktigt att en skola som skaarbeta hälsofrämjande har med föräldrarna i arbetet och gärnaöppnar upp mot närsamhället för att skapa samarbetspartners där.

det hälsofrämjande tankesättet hela vägenAtt arbeta hälsofrämjande innebär att tankesättet genomsyrarskolans alla verksamheter. Med detta menas inte att skolanmåste arbeta med alla faktorer på en gång. Grunden är attskapa en stödjande miljö, samt strävan efter att stärka känslanav sammanhang och fokusera på det friska i tillvaron.

Genom en inventering har skolan kanske funnit att detmest angelägna är att arbeta med den fysiska miljön. Det finnsbrister i både utomhusmiljön och inomhusmiljön. Kanske ärskolgården inte en trygg och säker lekplats, den stimulerar intetill utevistelse och många olyckor har skett. Inomhus är dettrångt och bullrigt och många av eleverna har ofta ont i huvu-det. När arbetet då startas upp måste det ske utifrån ett per-spektiv som låter elever, personal och föräldrar vara delaktigai utformandet och genomförandet av de åtgärder som måstevidtas. Då har skolan möjlighet att arbeta utifrån tankarna omatt skapa en känsla av sammanhang för dem som är berörda.

Arbetet skapar begriplighet – eleven förstår orsak och verkan,blir informerad om eller är med och undersöker rådandesituation och förstår hur företeelser hänger samman.Hanterbarhet – eleven känner att någon lyssnar på dennesåsikter och att en uppkommen situation går att påverka. Flerapersoner i omgivningen är delaktiga i det som sker och elevenbär inte ensam ansvar för en uppkommen situation.Meningsfullhet – gemenskap skapas i arbetet med skolans miljö.Arbetet föder mening och hopp. Vi arbetar för en bättre miljöpå vår skola!


18

Diskussionsfrågor – Ett hälsofrämjande perspektiv

• Ge exempel på något som skulle kunna betecknas som enstödjande miljö på skolan.

• Vad skulle det innebära att vi arbetade för att skapa flerstödjande miljöer på vår skola?

• Vad innebär det att arbeta med det friska i fokus?Enas runt några exempel.

• Vad betyder det att skolan är begriplig för mig/oss somskolpersonal?

• Resonera utifrån begreppet begriplighet. I vilken mån ärmin/vår arbetsdag förutsägbar?

• Får jag/vi tillräcklig information, är arbetet strukturerat ochär målen tydliga?

• Vad innebär det att skolan är hanterbar för mig/oss somskolpersonal?

• Resonera utifrån begreppet hanterbarhet. I vilken mån ärmin/vår arbetsbelastning rimlig?

• Har jag själv tillräckligt med resurser (kunskap, ork, tid) ochhar jag som personal möjligheter att påverka mitt arbete?

• Vad innebär det att skolan är meningsfull för mig/oss somskolpersonal?

• Resonera runt begreppet meningsfullhet. I vilken mån ärjag/vi som personal delaktig i avgörande beslut på skolan?

• Hur är min motivation, känner jag gemenskap med denövriga personalen och känns mitt arbete meningsfullt?

• Hur är ovanstående frågor överförbara till skolans elever?Skolan är också elevernas arbetsplats.

Hälsofrämjande organisation A

H Ä L S O F R Ä M J A N D E O R G A N I S A T I O N

21

A. Hälsofrämjande organisationEn hälsofrämjande organisation innebär att det finns en tydlig ochfungerande organisation för skolans hälsofrämjande arbete.

För att lyckas med en hälsofrämjande skola är det viktigt attskapa en fungerande organisation. Genom att fatta ett över-gripande beslut är det lättare att göra arbetet känt på skolan.Det har visat sig att ju snabbare en idé sprids och anammasdesto mer gynnsamt är det för själva förändringsprocessen21.

Det första som måste ske är att bestämma vilken organisa-torisk enhet som utvecklingsarbetet ska gälla. Den organisa-toriska enheten kan vara: skolförvaltning, rektorsområde, helaskolan, vissa arbetsenheter, ett arbetslag eller program. Helaskolan är vanligen det bästa valet, de övriga alternativen börövervägas i andra hand. En samordnad ledningsgrupp måstebildas, där olika delar av organisationen och viktiga yrkesgrup-per representeras. Viktigt är att se till att skolledningen deltar igruppen, eller åtminstone ger sitt stöd. I startskedet är detockså viktigt att bestämma elevers och föräldrars roll i utveck-lingsarbetet och den fortsatta verksamheten22. Fundera ocksåpå vilka fortbildnings- och handledningsbehov som kommeratt behövas. Det är ofta en fördel om ledningsgruppen eller”hälsolaget” representerar olika yrkesgrupper och gärna ocksåelever och föräldrar. Då hälsofrämjande skola handlar om elever,personal och föräldrars hälsa är det mycket viktigt att dessafinns med i utvecklingsarbetet.

Har skolan någon hälsopolicy? En policy är ett slags grund-princip för en verksamhets handlande i allmänhet eller i ettspeciellt avseende. För skolans del bör det upprättas någonslags form av vision dit skolan strävar. Många blandar ihoppolicy med strategi som mer är vägen dit via mål och delmål.En längre policybeskrivning kan även innehålla vad skolan ärberedd att göra och om det finns vägledande principer elleråtaganden. Det är viktigt att fundera på policyutformningenså den inte innehåller omöjliga åtaganden eller innefattarområden som skolan inte är förmögen att påverka. Hälso-policyn bör också vara förankrad hos dem som är berörda avden annars är det svårt att få gehör i det fortsatta arbetet.

Policyn kan utformas efter en mer allmän karaktär omsträvanden som främjar hälsa eller efter det att problem haridentifierats. I exemplet nedan har en bristande elevmedverkanoch elevdelaktighet identifierats.

21 Rogers E. Diffusions of Innovations 4th edition. New York: Free press, 1995.22 Lander R. Hälsa och skolutveckling. Några råd till dem som vill starta och driva ett hälsofrämjandearbete i skolan. Folkhälsoinstitutet, 1998.

Nationella folkhälsokommittén.


22

Allmän policy:Om samverkan för en hälsofrämjande skola – På x skola ska ensträvan finnas för samverkan med parter utanför skolan.Samverkan ska präglas av en öppenhet och mångfald både närdet gäller idéer och medverkan. Visionen är att en samverkanmed många olika aktörer skapar den stödjande miljö som barnoch ungdomar behöver under sina uppväxtår, inte bara när devistas i skolan…

Specifik policy:I alla beslut som rör skolans och undervisningens utvecklingsom hälsofrämjande skola ska elever vara delaktiga. I grupper-na för det hälsofrämjande arbetets utveckling ska elever vararepresenterade.

Finns det redan en policy som inbegriper hälsa och hälsofräm-jande arbete så bör den synliggöras för att finnas som utgångs-punkt i det fortsatta arbetet. Finns det ingen hälsopolicy börskolledningen starkt överväga att en sådan upprättas. Kanskekan det ske i samband med att organisation skapas för det fort-satta arbetet. Om hälsopolicyn ska upprättas före kartläggningav behov, eller efter, beror på hur den ska utformas.

Det andra som behöver göras är att göra två typer av kart-läggningar, dels vad det finns för behov, dels kartlägga vadsom redan görs.

1. kartlägga vad det finns för behov på skolanoch vad som redan görsNästan allt hälsofrämjande arbete börjar med att på någotsätt identifiera behoven i den grupp eller på den plats därförändringsarbetet ska utformas. Om skolan inte känner tillvar problemen finns så är det svårt att rikta in arbetet.Dessutom är det slöseri att rikta in resurserna på något som”nån känner för”. På en skola finns det oftast flera områdensom känns angeläget att arbeta med. Viktigt är dock att inte tasig vatten över huvudet utan försöka prioritera något att börjamed.

För att identifiera var problemen finns används oftast någonform av enkät. De hälsosamtal som skolsköterskan gör är iprincip användbara men sammanställs sällan. Färdiga enkäterför både personal och elever kan laddas ned frånArbetslivsinstitutet hemsida adress www.niwl.se under sidan


23

www.skolliv.nu/93/07_10.htm. Dessutom bör en kartläggninggöras av vad som redan sker inom det område skolan avser attarbeta med. Kartläggning är också viktigt om skolan vill kunnagöra någon form av utvärdering – har arbetet vi lagt ned på attgöra skolan hälsofrämjande verkligen främjat hälsan?

Kartläggning kan delas upp i två viktiga delar:

1. Hur mår elever och personal i dagsläget?

2. Vad bedrivs idag för arbete på skolan som kan gå underbenämningen ”Hälsofrämjande skola”?

2. hitta en bra modell att arbeta efterHär nedan beskrivs tre olika modeller som är en hjälp för attstrukturera upp arbetet.a. Fem steg och tjugo viktiga val… Rolf Lander har för

Folkhälsoinstitutets räkning utformat en modell till hjälp iarbetet. Den ger en konkret beskrivning om hur skolan stegför steg kan gå tillväga.

b. sesame-modellen är en processinriktad modell i åtta steg.Den har till syfte att bland annat skapa samverkan och del-aktighet i processen.

c. Vancouver-modellen är en modell i fem steg. Hälsoskolor iBritish Columbia, Kanada har bildat modell för ett sätt attarbeta hälsofrämjande. Grundläggande i metoden är attbarn och ungdomar blir direkt och aktivt engagerade i attförbättra sin skola, upprätthålla och stärka sin hälsa samtbidra till förbättringar i sitt närområde.

Välj den modell som passar den egna skolan bäst. De olikamodellerna beskrivs här var för sig.


24

Förslag på arbetsmodeller

a. fem steg och tjugo viktiga val…

Steg 1. Skapa en sammanhållande organisation för utvecklings-arbetet

1. Bestäm vilken organisatorisk enhet som utvecklingsarbetetska gälla: Hela skolan, vissa arbetsenheter eller program.Hela skolan är vanligen det mest gynnsamma valet, deövriga alternativen bör övervägas i andra hand.

2. Bilda en samordnande ledningsgrupp vari olika delar avorganisationen och viktiga yrkesgrupper representeras.

3. Bestäm elevers och föräldrars roll i utvecklingsarbetetssamordning och fortsatta verksamhet. Eleverna kommersäkerligen att vara intresserade av att spela en aktiv roll.Det handlar ju om deras hälsa.

Steg 2. Veta vad som är angeläget att göra för hälsan

4. Initiativtagarna, eller den samordnade gruppen, bör över-väga olika sorters innebörd av hälsa och hälsoarbete ochgärna informera personalen och andra om detta innan mankommer till starten på utvecklingsarbetet. Undvik snävadefinitioner av hälsa och hälsoarbete.

5. Bestäm om utvecklingsarbetet samtidigt bör ta sig an bådeelevers och personalens hälsa och välbefinnande.

Steg 3. Komma igång och bli överens

6. Välj metod för att genomföra den inventerings- ochprioriteringsprocess, som skall ge underlag för beslutetom kommande utvecklingsarbete: Skolans självvärdering,framtidsverkstaden, lärar- elevdagar eller någon annanmetod.

7. Omforma resultatet av prioriteringsprocessen till en utveck-lingsplan med uppgifter på kort sikt och lång sikt. Funderaöver om ni skall välja en fokuserad strategi eller en aktivitets-bred strategi, dvs. satsa energin på ett fåtal eller fleraområden.

Steg 4. Hitta lärande former och hålla ut

8. Se till att arbetsgrupper med olika uppgifter i utvecklingsar-betet lär av varandra under processens gång. Bygg in konti-nuerlig fortbildning.

LÄSTIPSHälsa och skolutveckling –Några råd till dem som villstarta och driva ett hälso-främjande arbete i skolan.Lander R. Stockholm:Folkhälsoinstitutet, 1998.


25

9. Tänk på att effektiv fortbildning ofta kräver ingående åter-koppling till dem som håller på att lära sig nya arbetssätt.

10. Fira även temporära segrar och etapper, inkludera alla pånågot sätt i belöningen.

11. Uppmuntra deltagarna att representera utvecklingsarbetetutåt, det stärker motivationen.

12. Delta gärna med andra skolor i nätverk kring hälsofräm-jandet. Förbered er på att utnyttja it. Använd nätverketför gemensamma problemlösningar och återkoppling.

13. Tänk på att göra även elevstyrda hälsoprojekt. De kanmycket väl drivas i utbyte med elever på andra skolor.

14. Ha hög beredskap för att snabbt lösa kommande problem,var beredd på att utvecklingsarbetet kan kräva anpassningari den reguljära organisationen.

15. Var inte naiv i förhållande till potentiella motsättningarmellan olika yrkeskategorier, vars samverkan ett hälsofräm-jande utvecklingsarbete förutsätter. Satsa på demokratiskabeslutsformer, öppenhet om egna intentioner och på atthitta det gemensamma i olikheter.

Steg 5. Planera och utvärdera

16. Begrunda innebörden i begreppet ”evolutionär planering”– låt erfarenheterna styra förändringen över tid, uppmunt-ra ett stegvis experimenterande. Fastna inte i formella pla-neringsmetoder.

17. Handla först, sätt målen sedan när ni blivit klarare över vartresan bär. Använd teman och visioner som ledfyrar så länge.

18. Gör utvärderingen till en del av själva utvecklingsarbetet.Överlåt det helst inte till experter eller specialiserademänniskor i personalen. Gör stora delar av det själva ochanvänd andra som rådgivare eller ”kritiska vänner”.

19. Sträva efter att utvecklingsarbetet lämnar efter sig ettanvändbart material för andra som vill göra samma sakeller får uppdraget att fullfölja arbetet. Samla på tips ochexempel, försök formulera programteori.

20. Pröva att tänka i tvåårscykler för utveckling och utvärder-ing. Gör övergången mellan cykler till manifestation avskolans debattlust och utvecklingsvilja.


26

23 Haglund BJA, Pettersson B, Finer D, Tillgren P. The Sundsvall Handbook, ”We Can Do It” From the3rd International Conferens on Health Promotion, Sundsvall, Sweden June 9-15, 1991.Stockholm: Karolinska Institute, Department of Social Medicine & Västernorrland County Council, 1993.

b. sesame-modellen

Denna modell för hälsofrämjande arbete skapades utifrån er-farenheter som kom fram under Världshälsoorganisationensinternationella konferens i Sundsvall 199123.

sesame är en metod för att starta upp ett arbete och drivaen fortgående process som ständigt ses över, förändras ochförnyas. Här presenteras den utifrån problemexemplet otrygg-het men den är givetvis användbar för de problem och behovsom framträder i inledningsskedet.

1. Identifiera behov och problemSkolan måste genom någon form av undersökning kommafram till var satsningen ska göras. Enklast kan flera enkäter somär riktad mot olika åldersgrupper av elever och skolpersonaldelas ut för att kartlägga läget. Bra enkäter finns påArbetslivsinstitutets hemsida www.niwl.se. På en del skolorgörs redan uppföljningar och utvärderingar genom exempelvisenkäter till elever och personal. Använd sådant som finns ommöjligt istället för att göra ytterligare undersökningar. Genomnågon form av kartläggning så får skolan en idé om det finnsproblem och vari dessa består. Likaså så kan skillnader i svarmellan olika åldrar och mellan elever och skolpersonal tydlig-göras.

2. Etablera samverkanFör att nå så goda resultat som möjligt bör skolan etablerasamverkan både inom den egna organisationen men också medolika parter utanför skolan. Dessa samarbetspartner är själv-klart föräldrar men också föreningar, kyrka, näringsliv, polis,socialtjänst m.m. Det kan vara värt att undersöka om skolan

1. Identifiera behovoch problem

2. Etablera samverkan

3. a) Formulera ochkonkretisera målb) utveckla strategierc) planera utvärdering

5. Dra igång verksamheten –utveckla stödjande miljöer(program, projekt)

4. Utforma genomförandet& mobilisera resurser

7. Följ upp & utvärdera

6. Skapa strukturerför att vidmakthålla

8. Förnya, förändraoch/eller förstärka


27

redan ingår som samarbetspartner i någon grupp. Många sko-lor har redan ett samarbete med socialtjänst, polis och kyrkan;bygg vidare på den kontakten.

3a. Formulera och konkretisera målNär samverkan etablerats är det dags att sätta upp mål. Målensätts upp utifrån de problem som framkommit vid kartlägg-ningen som gjorts i inledningsskedet. Ett övergripande mål atteftersträva ska följas av ett antal delmål som på något sätt gåratt mäta.

Exempel:• Skolan har vid enkätundersökningen funnit att många

elever känner sig otrygga i skolan

Övergripande mål:• Alla elever ska kunna känna sig trygga i sin skolmiljö

Delmål:• Andelen elever som känner sig otrygga bör på 1 år halveras

• Andelen elever som känner sig otrygga bör på 2 år vara istor sett obefintlig

3b. Utveckla strategierExempel:• För att nå en situation där eleverna känner sig trygga i sin

skola ska ett brett samarbete startas. Först ska ett antalintervjuer göras med eleverna för att närmare få klarhet ivarför skolan inte känns trygg. Utifrån det som kommerupp under dessa intervjuer tas strategier fram. En enkätbör även gå ut till föräldrar för att undersöka vad somframkommit i hemmet om den otrygga skolsituationen.

3c. Planera utvärdering Exempel:• Bestäm om utvärderingen ska gälla resultatet av en vidtagen

åtgärd eller om det är själva processen som är viktig attutvärdera. Konkret betyder detta att skolan bestämmer omde vill mäta om de åtgärder som vidtagits för att skapa entrygg miljö för eleverna lett till ökad trygghet. Kanske ärman mer intresserad av att utvärdera det samarbete och demetoder som använts för att skapa en större trygghet.Processen, metoderna kan vara viktiga att utvärdera då dekan användas vid arbete med andra problemområden.


28

• Betänk dock att resultatet kan vara enklare att utvärdera änen process.

• De enkäter som lämnas ut i inledningsskedet lämnas också utett och två år efter den första enkäten. Dessutom görs nyaintervjuer med ett antal elever för att närmare höra om hurskolmiljön upplevs ur ett trygghetsperspektiv. Utvärderingarkan kosta pengar, se till att de kommer att finnas. Bra ärockså att bestämma vem som skall vara ansvarig för att enutvärdering görs och gärna vem som skall göra den.

4. Utforma genomförandet och mobilisera resurserTillsammans med de samarbetspartners som skolan valt attarbeta med utformas genomförandet. En inventering av ytterli-gare resurser görs. Det kan vara föräldrar som har möjlighetatt rycka in på dagtid, vissa nyckelpersoner som får bli ansvarigaför vissa delar av arbetet.

5. Dra igång verksamheten – utveckla stödjande miljöerSätt igång! Bra är om arbetet är uppdelat i olika ansvars-områden. En person har svårt att överblicka och hålla kollpå allt som behöver göras.

6. Skapa strukturer för att vidmakthållaBara för att ett gott resultat uppnåtts fungerar inte ett arbete avsig självt sedan. Strukturer för att vidmakthålla den förhoppnings-vis positiva förändringen krävs. Exempelvis underlättar tydligaansvarsområden att arbetet fortlever. Olika arbetsgrupper behö-ver också träffas och stämma av emellanåt. För att arbetet skafortgå och vidareutvecklas måste det finnas en möjlighet för attta in nya krafter i processen. Se till att ha ”öppna dörrar” föridéer som de nytillkomna föreslår. Det är lätt att bli hemma-blind och det är också viktigt att nytillkomna känner sig del-aktiga och har en funktion att fylla i processen.

7. Följ upp och utvärderaFör att kunna veta om den satsning skolan gjort leder någon-stans, måste arbetet följas upp och utvärderas. Om skolan sattupp tydliga och mätbara delmål och dessutom startat med eninventering av problemet går det lätt att följa upp. Olika meto-der för utvärdering finns. Utvärderingen bör redan planeras iinledningsskedet, se under punkt 3c.


29

8. Förnya, förändra och förstärkaUtifrån vad som gått att utläsa av de uppföljningar som gjortsär det viktigt att tänka på vad som kan förändras i arbetet ochvad som kan förbättras. Det gäller att vara kritisk och lära avmisstagen. För gärna vidare de erfarenheter som gjorts, bådepositiva och negativa, till andra skolor. Oftast tiger man ommisslyckanden men förmedlar framgångar, allt är dock lika vik-tigt för andra skolor att ta del av. Om arbetet varit framgångs-rikt så fortsätt. Det finns en stor risk att problemen dyker uppigen om inte de uppbyggda strategierna får fortgå. Sprid ocksåde goda erfarenheterna och uppmuntra andra skolor att följaexemplet.


30

c. vancouver-modellenGrundläggande i Vancouver-modellen är att barn och ung-domar blir direkt och aktivt engagerade i att förbättra sinskola, upprätthålla och stärka sin hälsa samt bidra till förbätt-ringar i sin ”community”. Hemmet, skolan och närområdetär alla arenor där barn och ungdomar kan testa normer ochvärderingar, utveckla färdigheter samt utvärdera egna erfaren-heter. Var och en av dessa färdigheter kan påverka derasmöjlighet till en bättre hälsa.

Vancouvermodellen bygger på en enkel arbetsmodell i femsteg.

1. Skapa en gemensam vision av en hälsoskola

• Vilka partners måste vara med om man skall lyckas?• Kläck idéer om en hälsoskola• Bli överens om en vision som delas av de inblandade

2. Välj och prioritera bland alla ”goda idéer”

• Välj något eller ett par uppslag att börja arbeta med

3. Upprätta en handlingsplan

• Handlingsplanen måste vara realistisk

4. Verkställa planen

• Se till att planen kan realiseras• Organisera och utse ansvariga• Sätt sedan igång processen

5. Utvärdera och fira

• Reflektera över vad ni gjort och om ni har uppnåttera mål

• Se till att ha trevligt, fira framgångar

LÄSTIPS”Healthy School” à la BritishColumbia – Modell för utvecklingav svenska skolor? Bokedal C.Södertälje: Södertälje sjukvårds-förvaltning, 1997.


31

Ansvar och skyldigheter inom skolan

Skolan har ett antal policy- och styrdokument att följa.Skollagen och läroplanen är bara några av dem. Lika viktiga ärexempelvis fn:s Barnkonvention och Agenda 21. I Bilaga 2 islutet av denna handbok finns en kort beskrivning av skolansstyrdokument.

arbetsgivar- och verksamhetsansvarRektor har arbetsgivar- och verksamhetsansvar på den enskildaskolan. Finns det problem i skolan i den fysiska eller psyko-sociala miljön ska rektor informeras.

ansvar för byggnaden och dess installationerFastighetsägaren, oftast ett kommunalt fastighetsbolag, haransvar för byggnaden och dess installationer. I regel är detförvaltare eller vaktmästare som skall kontaktas om fel ellerbrister upptäcks.

Tillsynsmyndigheter

Arbetsmiljöverket – ansvarar för tillsynen enligt Arbetsmiljö-lagen som omfattar arbetstagare och elever från årskurs ett.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden (eller motsvarande) ansvarar förtillsyn enligt Miljöbalken. Miljöbalken omfattar människorsom vistas i vård- och undervisningslokaler. Till nämnden kanskolan vända sig om inte gehör för brister och problem medinre och yttre miljö erhålls från fastighetsägaren.

Byggnadsnämnden (eller motsvarande) är tillsynsmyndighetför plan- och bygglagen (pbl) samt för obligatoriskventilationskontroll (ovk).

Skolverket ansvarar för tillsyn av skolans verksamhet.Skolverket ska kontrollera att huvudmännen förskola och barnomsorg följer de olika lagar ochförordningar som riksdag och regering beslutatom.

Socialstyrelsen har centralt tillsynsansvar övertobakslagen och de delar i skolhälsovården somomfattas av Hälso- och sjukvårdslagen.


32

Diskussionsfrågor – Hälsofrämjande organisation

• Hur skulle det hälsofrämjande arbetet kunna organiseraspå vår skola?

• Vilken omfattning av ”hälsofrämjande skola” är rimligpå vår skola?

• Vad står det i skolans styrdokument (läroplan, skolplan,lokal skolplan, m.m.) som går att knyta an till utvecklandetav en hälsofrämjande skola?

• I vilken mån är skolans styrdokument kända blandpersonal, elever, föräldrar?

Hälsofrämjande fysisk miljö B

H Ä L S O F R Ä M J A N D E F Y S I S K M I L J Ö

B. Hälsofrämjande fysisk miljöHälsofrämjande miljö innebär att skolans arbete skall eliminera hälso-risker i den fysiska miljön och medverka till en miljö som stimulerartill hälsofrämjande aktivitet.

Skolans fysiska miljö omfattar både skolans byggnad medinventarier och skolgården men även påverkan från omkring-liggande verksamhet i form av buller och luftföroreningar.Skolvägen innefattas också i den fysiska miljön.

En god fysisk miljö ökar möjligheten för både elever ochpersonal att trivas. En genomtänkt miljö som regelbundet sesöver minskar risken för olika former av skador och sjukdomaroch ger möjlighet till både stimulans och återhämtning, såvälinne som ute.

I arbetet med den fysiska miljön, liksom all verksamhet iskolan, ska elevernas inflytande och delaktighet vara en viktigbeståndsdel. Både elever och olika personalgrupper har viktiginformation om hur den fysiska miljön fungerar. Ju mer delak-tig en person känner sig i sin situation, desto större är chansenatt trivas och må bra. Den fysiska miljön är länkad till denpsykosociala miljön genom att den fysiska miljön påverkarvårt psyke och inga knivskarpa gränser finns mellan dem.

Sedan några år gäller arbetsmiljölagarna även allaskolbarn från skolstarten. Skolan har även en skyldighetatt utföra internkontroll av arbetsmiljön.

vi ska må bra i den miljö vi vistas i Den miljö vi vistas i dagligen ska inte vara en orsak till skadoreller sjukdom vare sig för barn eller vuxna. Många olika fakto-rer samverkar för att göra den fysiska miljön, bland annat inne-miljön, bra eller dålig. Många människor drabbas av hälso-problem på grund av olika innemiljöfaktorer. Bland annat harökningen av allergier och överkänslighetssjukdomar satts isamband med faktorer i innemiljön. Barnen är de som är käns-ligast och därför drabbas i störst omfattning.24 Innemiljö på-verkar vår hälsa, hemma och på arbetsplatsen. Barn, ungdomaroch skolpersonal vistas åtskilliga timmar inomhus i skolan.

Ett annat problem är de olycksfallskador som kan uppstå pågrund av såväl inomhusmiljön som utomhusmiljön och däräven den mänskliga faktorn ofta är inblandad. Varje år skadasomkring 35 000 elever i skolan så svårt att de måste uppsöka

24 Svensk Byggtjänst AB. Inneboken – en bok för alla som bryr sig om en hälsosaminnemiljö. Stockholm: Svensk Byggtjänst, 1998.

35

Olle 8 år


25 Menckel E. Skololycksfall & skolans uterum. Fakta, forskning och förebyggandeexempel. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1994. 26 Menckel E. Aldenberg E. Laflamme L. Elevers arbetsmiljö & skaderisker.Ett skolledningsperspektiv. Folkhälsoinstitutet, 1997.

sjukhus, vårdcentral eller liknade. Det innebär att många flerelever än förvärvsarbetande vuxna per tusen invånare drab-bas.25 Skolan är dessutom en av Sveriges största arbetsplatser;1,2 miljoner elever och ca 200 000 vuxna arbetar här. Ensvensk undersökning visar att få, endast åtta procent, avskolorna uppfattar elevskador som ett hälsoproblem26.

De flesta skador inträffar i årskurs 4–6, pojkar är oftaredrabbade än flickor. Vanligast är att skadan inträffar underlektionstid. Den kroppsdel som oftast skadas är huvudet.

Till skador hör också avsiktligt våld. I undersökningenrapporterades en tredjedel av de uppkomna skadorna somavsiktliga.

kartläggningFör att komma till rätta med de problem som kan ge upphovtill sjukdomar och skador eller otrivsel behövs kunskap ochkartläggning.

Arbetsmiljöverket har i sina föreskrifter förteckning övervilka lagar och regler som gäller för innemiljön. Informationom vilka arbetarskyddslagar och förordningar som gäller finnsatt erhålla från www.av.se

För elevskada och tillbudsregistrering finns en blankettframtagen av Arbetslivsinstitutet, Folkhälsoinstitutet ochKarolinska institutet. Lokalt framtagna material för olycksfalls-registrering finns i många kommuner.

Källby Gård i Götene har tagit fram en egen blankett förregistrering av olycksfall där även en karta över skola och skol-gård finns med. Utifrån den idé som Källby Gård använder blireleven delaktig i arbetet. Eleverna är med och rapporterar deolyckor eller tillbud som sker och dessa registreras på en karta.Utifrån det kartan visar förs sedan en diskussion tillsammansmed eleverna om hur man ska komma till rätta med problemet.E-post: [email protected]

utbildning i barnolycksfallGenom att utbilda skolans personal i barnolycksfall kan skadorminska och trygghet skapas för såväl personal som elever ochföräldrar. Röda Korset har en tvåstegsutbildning i barnolycks-fall. Tag kontakt med Röda Korsets regionkontor. FörSörmlands del är det: telefon 0155- 28 21 01 ellere-post: [email protected]

LÄSTIPS

Elevers arbetsmiljö & skaderisker.– Ett skolledningsperspektiv.Menckel E. Aldenberg E. Laflamme L.Schelp L.Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1997.

Elever skador & skolmiljöer.Skademönster och risksituationer.Laflamme L. Menckel E. Stockholm:Folkhälsoinstitutet, 1998.

Barnmiljö – att förebygga skadorbland barn och att skapa brabarnmiljöer. Hurtig, Britt-MarieStockholm: Statens folkhälsoinstitut,2001.

36


Fysisk miljö från till

allergiAllergener är så gott som uteslutande naturligt förekommandeämnen, proteiner, från djur och växter. Det är allergenernasom framkallar besvär hos personer med astma och allergi. Devanligaste allergenerna inomhus kommer från kvalster, pälsdjur(katt, hund, gnagare) och växter (främst pollen utifrån). Iregel räcker det med mycket små mängder för att orsaka pro-blem. Allergi och astma är numera de vanligaste kroniska sjuk-domarna hos barn.27 Orsakerna är inte helt fastlagda men desom redan är allergiker får förvärrade problem när miljön devistas i har höga halter av allergener.

Varannan barnfamilj i Sverige har husdjur. Samtliga päls-bärande djur är allergena, det vill säga sprider allergifram-kallande partiklar som håller sig svävande i luften under långtid. Allergenerna följer också med kläderna. Därför är haltenav pälsdjursallergener i skolan ibland i samma nivå som i etthem med djur. Speciellt kattallergen sprids till andra platser.Allergianpassade klassrum och förskolor bör finnas. Allergi ochastma räknas som handikapp och kommunen måste setill att en sanering kommer till stånd om det finns barn medbehov av det.28

Checklistor för allergironder kan med fördel användas föratt se över skolmiljön.

Det är viktigt att vara observant på om det i klassrummenförvaras mycket material i öppna hyllor och om det finns mat-tor eller stoppade möbler. Rutiner bör skapas för minst årligtvätt av mattor och möbelöverdrag alternativt bör man heltenkelt avlägsna dem.

Se också avsnitten om Byggmaterial, Klimat och luft inne,Städning samt Utemiljö.

belysning Belysningen inomhus kommer i regel från det naturliga dags-ljuset och från elektriska ljuskällor i rummet. Dagsljuset varie-rar med årstiden, tid på dagen och vädret. Dessutom påverkasdagsljuset av närliggande byggnader, färgsättning i rummetm.m.

Felaktigt utformad belysning kan leda till huvudvärk, trött-hetskänsla i ögonen, spänningar i nacke och rygg och det kan

LÄSTIPS

Astma och allergi i skolan – Rådoch rekommendationer.Skolläkareföreningen i samverkanmed Astma- och Allergi-föreningen,Astma- och allergisjuksköterske-föreningen, barnläkarföreningen,Folkhälsoinstitutet, Riksföreningenför skolsköterskor, Skolledarförbundet.

De sex stegen för en sund skola.Stockholm: Förlagshuset Gothia,1996.

Allergirond i skolan – Checklistaför allergirond i skolan.Folkhälsoinstitutet.

Skola fri från allergi. Verktyg föratt förebygga och hanteraallergirisker i skolan. Stockholm:Folkhälsoinstitutet,Skaraborgsinstitutet –Utvecklingsenheten Habo,Förlagshuset Gothia. 1998

27 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001. Stockholm: Socialstyrelsen, 2001.28 Landstinget Sörmland Barnrapporten. Delrapport 1: Offentlig statistik. 2001.Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland.

37


29 Svensk Byggtjänst AB. Inneboken – en bok för alla som bryr sig om en hälsosaminnemiljö. Stockholm: Svensk Byggtjänst, 1998.

dessutom öka risken för olycksfall. Flimmer från lysrör kan geupphov till stressreaktioner i det centrala nervsystemet medtrötthet och försämrad arbetsprestation som följd.

Genom att ljuset reglerar den biologiska klockan styrs män-niskan dygns- och årstidsrytm. Om vi inte får tillräcklig till-gång på dagsljus mår vi fysiskt och psykiskt dåligt. Både allmänvintertrötthet och höst- och vårdepressioner anses bero påbristen på dagsljus.29

Arbetsmiljöverket beskriver föreskrifter och allmänna rådför belysning i författningssamlingen afs 1991:8. Där beskrivsäven hur en undersökning om hur arbetstagare och eleverupplever ljusförhållandena kan ge värdefull information.

Vid renovering eller nybyggnation är det viktigt att beaktakombinationen färgsättning och ljussättning i lokalerna. Mörkagolv ”äter ljus”, stark färgsättning i varma färger kan kännasoroande medan blågrön färgsättning tycks ha en lugnandeinverkan. Det bör också uppmärksammas att rum utan möjlig-het till naturligt dagsljus inte bör användas som arbetsrum dånågon fullgod ersättning för dagsljus inte finns.

bullerBuller är icke önskvärt ljud. Upplevelsen av buller är mycketindividuell, volymen är viktig men också ljudets karaktär.Effekten av buller är allt från direkt fysisk skada på hörsel-organet till störning av exempelvis sömn och taluppfattning.Buller kan också leda till koncentrationssvårigheter och där-med leda till att prestationsförmågan och därmed inlärningenförsämras. Personer med hörselnedsättning, barn och personermed annat modersmål är extra känsliga för störande ljud vidinlärning.

Undervisningslokaler bör ej ha ett bakgrundsbuller på merän 25 dba, då taluppfattningen annars äventyras för känsligagrupper.

Bullerskador kan uppstå när örat utsätts för ljudnivåer över75 dba. Effekten av bullerskador är hörselnedsättning och kanåtföljas av Tinnitus, ett ständigt närvarande ljud, öronsus.Detta betraktas som en bestående hörselskada. Barn utgör ensärskild riskgrupp eftersom de har en kortare hörselgång änvuxna, de bör därför inte utsättas för högre kontinuerligt ljudän 90 dba.

Det buller som uppstår i en lektionssal härstammar från

LÄSTIPS

Arbetsmiljöverket författnings-samlingar: AFS 2000: 42, H 154,H 255

Inneboken. En bok för alla sombryr sig om en hälsosam miljö.Stockholm: Svensk Byggtjänst AB,1998.

TIPS

Barn och ungdom störs i olikagrad av ljud vid inlärningssituationer.En bra idé är att ha ett antal hörsel-kåpor till de elever som vill ha extratyst vid något tillfälle.

38

FILMTIPS

Hör du du ? ! – en film om musikoch tinnitus. Folkhälsoinstitutetsdistributionstjänst.

Hanna – en film om tinnitus.Rekordfilm. Har distribuerats till allaSveriges högstadie – och gymnasie-skolor


tal och skrik och stolskrap. I en gymnastiksal är den kraftigasteljudkällan visselpipan som kan avge en ljudtrycksvåg på105 dba vid en meters avstånd. Ett alternativ till visselpipan,skonsamt för öron och även lärares stämband, är att bära ensändarmikrofon kopplad till högtalarsystemet30.

Buller i den yttre miljön härstammar oftast från närliggandetrafik. Trafikmiljön nära skolan är en fråga för kommunensbeslutsfattare, trafikplanerare och samhällsplanerare.Olägenheter bör skolledningen påpeka för trafikansvariga ikommunen. Ofta är kommunen ansvarig för vägarna i tätorter-na och Vägverket för vägarna på landsbygden. Kanske kantung trafik ledas en annan väg och hastigheten begränsas.

Trafik är inte bara en fråga om buller utan även om luft-kvalitet och säkerhet. Se vidare under dessa punkter.

byggmaterial Många av de material som finns i våra byggnader kan förorsakabesvär, både vad gäller ytmaterial, golv, väggar och tak, vilkaanses spela en väsentlig roll för inomhusluftens kvalitet, menockså inredningsmaterial, inventarier och konsumentartiklar.

Luften i byggnader som byggts av blåbetong eller är beläg-na på mark som avger radon kan uppnå höga radonhalter. Närradonhaltig luft andas in kan radondöttrar fastna i luftvägarna.Vid sönderfallet sänder de ut strålning som kan skada celler iluftvägar och lungor. Kombinationen rökning och radon ansessom särskilt farlig.

Om elever och personal på skolan upplever huvudvärk,ögonirritation och irritation i luftvägarna kan det vara idé attkontrollera inomhusmiljön.

Vid renovering och nybyggnation kan det vara väl värt attlägga ned tid på att finna byggmaterial, ytmaterial och inred-ning som är så skonsamma för hälsan och miljön som möjligt.Tänk också att både vid nybyggnad, men även vid reparationeller ombyggnad, dokumentera exempelvis vilken slags färgväggen målats/målats om med. När problem i en byggnad skautredas underlättas arbetet avsevärt om byggnaden i alla avse-enden är väldokumenterad31.

LÄSTIPS

ASS föreskrift om bullerAFS 1992:10 "BULLER".

Allmänna råd. Buller inomhusoch höga ljudnivåer. Stockholm:Socialstyrelsen SOSFS 1996:7 (M)pp 1–19.

Att skapa hälsosam innemiljöi skolan. Ett nordiskt samarbetekring ett uppdrag från ISIAQ(International Society for Indoor AirQuality and Climate) om skolansinnemiljö. Stockholm:Folkhälsoinstitutet, 2001.

30 Bullriga miljöer skapar bullriga elever Hellström P-A. Audionytt.1992 Nr. 4 s. 12–15.31 Svensk Byggtjänst AB. Inneboken – en bok för alla som bryr sig om en hälsosaminnemiljö. Stockholm: Svensk Byggtjänst, 1998.

39


ergonomiErgonomi i skolan handlar både om att eleverna ska ha möjlig-het till en bra arbetsställning, vid olika former av skolarbeteoch om att de ska lära sig att skona sin kropp vid bland annatlyft. Den mest stillasittande aktiviteten i skolan är kanskedatoranvändning och användandet av persondator påbörjas imånga skolor redan på låg- och mellanstadiet. De datorer ochprogramvaror som är vanligast idag bygger på grafiska användar-gränssnitt med mushantering (peka – klicka – dra). Det börjaralltså bli mycket vanligt att barn från tidig ålder sitter framfören bildskärm med tangentbord och mus ett antal timmar pervecka. Denna tidsmängd kommer troligen dessutom att öka,dels eftersom skolans kapacitet att erbjuda datorer ökar, delsför att eleverna många gånger kan och uppmanas, att utnyttjadatorerna som verktyg i olika undervisningsämnen.

kemiska produkterHanteringen av kemiska produkter förekommer mest i lektions-salar utrustade för kemiska och fysikaliska experiment. Kemiskaprodukters hantering ska följa kemikalieinspektionens regler.

Kemikalieinspektionen har givit ut en skrift som heter”Vägvisare – till information om kemikalier” den går att hämtai pdf-format på adress www.kemi.se

klimat och inomhusluftHur vi upplever inomhusklimatet påverkas av vad vi gör ochhur vi är klädda. Andra faktorer som har betydelse för klimatetinne är drag och fuktighet. Erfarenheter visar att människorhar svårt att acceptera drag, kyla eller alltför hög värme.Många gånger finner sig människor i att ha en sämre ventila-tion bara för att undvika drag. Drag orsakas av att luft kommerin till exempel genom en otät yttervägg eller i viss mån dåyttertemperaturen är låg eller hög i förhållande till luft-temperaturen.

Bristande ventilation leder till förhöjda halter av luft-föroreningar och är även en viktig orsak till hög luftfuktighet.Förekomsten av bland annat ”sjuka-hus” symtom, kvalster-allergi och lungcancer är kopplade till luftens kvalitet ochdärmed i vilken mån den ventileras. Ventilation kan ske medolika metoder; självdrag, vädring och mekanisk ventilation.Under senare tid har huvudsakligen tilloch frånluftssysteminstallerats.

LÄSTIPS

Datorn och skolan. Finns attbeställa från Arbetsmiljöverketwww.av.se

Ergonomi och datorarbets-platser i skolmiljö. Handbokmed checklista. Pousette S. BernsT. Klusell L. Danderyd: NomosManagement AB.

Kemikalier i skolan. Stockholm:Arbetarskyddsstyrelsen, 1999.

40


Barn är mer känsliga för dålig luftomsättning, varför det förskolor och daghem finns normer för luftflöden och koldioxid-halt. Underdimensionerad ventilation ökar risken för att kvals-ter ska växa till, att det blir risk för fuktproblem och att radon-halterna blir för höga. Därutöver innebär en underdimensione-rad ventilation att koldioxidhalterna i exempelvis klassrum bliroacceptabelt höga under en lektion. Koldioxid kan ge huvud-värk, yrsel, illamående även vid inandning i små mängder.Ventilationen bör regelbundet kontrolleras. 1992 infördes obli-gatorisk ventilationskontroll (ovk) vilket bland annat innebäratt skolor och daghem skall kontrolleras minst vartannat år.

Rökning får enligt lag inte förekomma i offentliga miljöer.Passiv rökning är en luftförorening som ger en påtagligt ökadcancerrisk för dem som utsätts för det. Dessutom är röken ettstort besvär för många allergiker.

skolvägenBarn har rätt att tryggt och säkert kunna ta sig till skolan,oavsett om de kommer dit till fots, med skolbuss, cykel ellerföräldrars bil. Trafikolyckor är den största orsaken till dödsfallbland barn upp till 15 år. Pojkar i alla åldrar är mer utsatta änflickor. Varje år dödas ca 50 barn och 2 800 skadas i trafiken. Itrafikerade områden måste vuxna begränsa barnens rörlighetför att skydda dem mot risken att bli dödade eller skadade i entrafikolycka. Denna begränsning eller övervakning av barnenleder till en inskränkning av barnens rörelsefrihet och gör demi vissa fall beroende av vuxna långt upp i åldrarna för att ta sigmellan olika platser. Att kunna utforska sin närmiljö och rörasig fritt i den, är nödvändigt för barnens utveckling.32

De trafikrisker som barn utsätts för koncentrerar sig tillkorsningar, kring parkerade bilar och backar. Upp till nio årsålder kan inte barn bedöma om en plats är farlig eller inte ävenom de kan de regler som gäller.

ntf (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande)har gjort en undersökning bland drygt 600 föräldrar som visaratt mer än 60 procent av föräldrarna oroar sig för barnensskolväg. Av dem anser 14 procent att den är direkt farlig. Deanser bland annat att barn, skolpersonal och föräldrar ska upp-muntras att delta i utvecklingen av ett trafiksäkrare samhälleoch att högre krav bör ställas på skolskjutsupphandling.

En engelsk undersökning som ntf presenterar visar att

TIPS

Klassrum bör förses med skyltarom maximalt antal personer som fårvistas i lokalen.

Vädringsrutiner kan införas för attförbättra luftkvaliteten.

32 Vägverket. www.vv.se/barn/bon/prob/prob.htm 2001-03-22.

41


33 NTF. www.ntf.se/fou-55.asp 2001-03-2234 Hedvall A. Skolskjutstransporter. Vem har ansvaret för barnen? Magister uppsats ifolkhälsovetenskap. Mälardalens Högskola, 2002.

det är möjligt att lära även relativt små barn ett säkrare trafik-beteende. Efter individuell undervisning var det fler som valdeatt korsa vägen på ett säkrare ställe än före undervisningen. Juäldre barnen var desto bättre var de att själva finna en säkerplats där vägen kunde korsas33.

Ansvar för skolvägenVem som har huvudansvaret för barnet väg till skolan kan detråda delade meningar om. I princip är kommunen ansvarig dåde är ansvariga för skolgången för barn i åldern 7–15 år. Ävenskolskjutsar är ett kommunalt ansvar men det har visat sig attbusschaufförer inte har fått klara direktiv vad som ingår i derasuppgifter. Undersökningar visar också att det finns bristanderutiner för rapportering av skadehändelser i samband medskolskjutsning.34

Hållplatser440 000 barn, dvs. en tredjedel av alla skolbarn, åkerskolskjuts till och från skolan.• Barnen har rätt att få skjuts i ett säkert fordon med en säker

förare

• Alla barn har rätt till en sittplats i bussen

• På och avstigning ska kunna ske så att barnet inte behövergå rätt ut i vägen

• Hastigheten vid skolvägen liksom vid avstignings platserbör vara anpassad till att barn vistas där

CyklaAtt kunna cykla till skolan är något många barn längtar efter.Barnets synförmåga är dock inte färdigutvecklad förrän i tonå-ren. Dessutom tar det lång tid att lära sig tolka vad ögategentligen ser. I förskole- och lågstadieåldern har barn svårtatt ställa om blicken från närseende till fjärrseende, dessutomså har de snävare synfält än vuxna. Om barnet i vanliga fall gåreller åker skolskjuts så vinner de mycket tid på att kunna cykla.Dessutom tycker många barn att det är roligt med självacyklandet.

På de flesta skolor har en gräns satts för när barnet ansesvara gammalt nog att få cykla till skolan.

TIPS

Skolorna kan utveckla en lokal policyom hjälmanvändande till och frånskolan samt på utflykter och dylikt.

42


städningStädning och rengöring är till för att få bort föroreningar frånytor i byggnaden. Rengöring av invändiga ytor har betydelseför de hygieniska förhållandena och för luftens kvalitet i enbyggnad. Städnivån har sjunkit under de senaste decennierna iskolor och allmänna lokaler. Städningen idag sker mestadelsunder dagtid, det vill säga under den tid som barn och vuxnavistas i lokalerna. Detta innebär en ökad risk för att besvär skauppkomma hos känsliga personer.

I undersökningar har det framkommit att ju mer svårstädatett rum är och ju mindre ofta som golven rengörs, destohögre förekomst är det av sbs-symtom (sjukahus-sjukan). Iundersökningar av skolor har samband funnits mellan mångadammsamlande hyllor och astmafrekvensen bland skolbarn.

När frågor ställs om hur skolmiljön upplevs klagar mångaav eleverna på städningen i gymnastiksalar och omklädnings-rum samt på toaletter. Skolpersonalen klagar främst på dammoch smuts på skåp och övriga ytor som sällan städas.

toaletterI en undersökning om hur elever upplever skolans toaletteruppger endast 60 procent att de alltid går på toaletten om debehöver det, 5 procent gör det aldrig och ca 35 procent gör detibland35. Många är rädda att någon ska rycka upp dörren närde är på toaletten eller att dörren ska gå i baklås. Merpartentycker att det är smutsigt på toaletten, tvål saknas och mångagånger är det slut på papperet. Ett annat problem är att i syn-nerhet flickor tycker det är pinsamt om det hörs när de är påtoaletten.

Anledningen till att eleverna inte går på toaletten är ingetnytt problem, men tyvärr leder elevernas missnöje med toa-letter sällan till några åtgärder. En del barn löser problemetmed att dricka lite under dagen så att de slipper kissa eller såhåller de sig tills de kommer hem. Ingen av dessa lösningar ärbra vare sig ur en fysiologisk eller psykologisk synvinkel.

På några skolor har toalettproblemet lösts med att varjeklass har sin toalett, endast klassen har nyckel till toaletten.

Det är ur arbetsmiljösynpunkt viktigt att undersöka hureleverna upplever toalettsituationen på skolan.

LÄSTIPSStädboken – varför och hur vibör städa. Arbetsskyddsstyrelsen& Socialstyrelsen 1996.

SOSFS 1996:33. Socialstyrelsensallmänna råd om städning iskolor, förskolor, fritidshem ochfritidsgårdar.

En skola fri från allergi.Förlagshuset Gothia, 1997.

De sex stegen för en sund skola.Stockholm: Förlagshuset Gothia,1996.

35 Enköpings kommun. Toalettprojektet – ”Muggen på pluggen”. Information kanfås av Tomas Frisk 0171-251 79.

43


36 SOU 1999:137. Hälsa på lika villkor- andra steget mot nationella folkhälsomål.Stockholm: Fakta info direkt, 1999.

trivselfaktorerHur elever och personal trivs i den fysiska miljön avgörs av enmängd faktorer. Hur skolans byggnad är planerad, färgsätt-ning, ljussättning, akustik och möblering är betydelsefullt förom människor känner sig väl till mods i sin arbetsmiljö. Det ärinte alltid barn och vuxna har samma uppfattning om vad somskapar trivsel. Det är viktigt att eleverna är med i planeringenav den fysiska miljön både ute och inne. Allergi och ävensäkerhetsaspekter på miljön är de vuxnas ansvar att se till att deefterlevs.

Matsalen är en av de platser där trivseln kanske är extraviktig. Om inte den fysiska och psykosociala miljön i matsalenupplevs som god är risken stor att det ger flera negativa effek-ter. Barnen har många gånger goda idéer; prata om hur mat-salen och situationen runt ätandet upplevs och ta vara på deförslag och tankar som dyker upp.

För att trivas är det också viktigt att det finns möjlighet tillåterhämtning, rekreation. Även barn behöver kunna dra sigundan ibland. Om det inte finns något angränsande grupprumkan ett alternativ vara att skapa ett lugnt hörn i klassrummet.Hörnet kan avgränsas med en skärmvägg och hörselkåpor ellerhörlurar med musik kan ge den avskärmning som krävs för attvarva ned. Se vidare under kapitlet Psykosocial miljö.

utemiljöSkolans utemiljö består dels av skolgården men även av even-tuella parker och naturområden som ligger på ett sådantavstånd att skolan kan utnyttja dem. Det är önskvärt att skolanär belägen i en sådan miljö att buller och luftföroreningar före-kommer i minsta möjliga utsträckning. Det som går att på-verka är hur själva skolgården ser ut, den måste inte vara ensten- eller asfaltsöken.

Det har visat sig att det finns en koppling mellan skolgårds-miljön och i vilken utsträckning som eleverna är ute överhuvud-taget. Ju sämre skolgårdsmiljön är, desto mindre är man ute.Daglig utevistelse gör att kroppen bättre kan klara såväl fysiskasom psykiska påfrestningar. Stimulerande utemiljöer ökar för-mågan till koncentration, kreativitet och återhämtning frånstress för såväl unga som vuxna.36

44


Daglig utevistelse året runt ger bättre hälsa av flera skäl:

• Dagsljuset har effekt på vitaminstatus, skelettuppbyggnad,biologisk klocka och hormonstatus. Detta i sin tur gereffekt på depression och ångest.

• Luften utomhus innehåller i allmänhet mindre mängddamm, kvalster, bakterier, virus, lösningsmedel m.m.

• Grönskan och naturen i sig har betydelse för stressnivåeroch koncentrationsstyrka och återhämtning efter informations-belastning. Stresstolerans och koncentrationsförmåga höjs.

• Aktiviteter utomhus tränar balans och muskelmassa samthöjer konditionen. Koordination, vighet och muskelstyrka ökar.

• Grönområdet kan fungera som social arena. Socialt livfrämjas och ensamhet motverkas.

Att planera och förändra en skolgård är ett arbete som utmärktväl lämpar sig att genomföra genom att samla elever, föräldrar,skolpersonal och människor i närområdet.

Flera nationella och internationella föreningar arbetar för engrönare och mer användbar skolgård.

Ett stort antal länkar till hemsidor om skolgårdar och lik-nande aktiviteter finns på Naturskolan i Lunds hemsida medadressen: www.skolor.lund.se/naturskola/

LekredskapSkolgårdens lekredskap ska vara inspirerande att leka med menockså säkra. De lekredskap som en gång sattes upp måsteregelbundet underhållas. I de flesta fall kan man med småmedel eliminera de tekniska olycksriskerna. Det är alltid ägarentill mark eller fastighet som är ytterst ansvarig, och det är i detflesta fall för skolans del, kommunen.

Skolans personal har genom sin närvaro stora möjligheteratt uppmärksamma fel och brister på lekredskapen och bör föratt kunna påtala fel, skaffa sig kunskap om:• Gällande lagar för lekredskap och lekplatser

• Ansvar och påföljd vid olyckor

• Vanligt förekommande fel på lekredskapen

• Skydd mot fall

• Säkerhetskontroll

45


VäxterVäxter i skolans uterum ska fungera både som rumsavskiljareoch skapa lummighet på skolgården, här kan kojor iordning-ställas och här kan förtroliga samtal föras.

Att utforma en skolgård som lockar till utevistelse medlekredskap och växtlighet kan vara ett projekt att förenas kring.Se ovan, skolgården.

De växter som planteras på skolgården skall givetvis varagiftfria. Information om växters giftighet finns hos:Giftinformationscentralen: www.giftinformation.apoteket.se

LÄSTIPS

Skolgården – det gränslösauterummet. Titti Olsson.Stockholm: Liber Utbildning, 1995

Gröna skolgårdar. Erfarenhet frånett projekt. Olsson T. Stad & land.Nr 158.

Barnmiljö – att förebyggaskador bland barn och att skapabra barnmiljöer. Hurtig, Britt-MarieStockholm: Statens folkhälsoinstitut,2001.

Säkra lekplatsen!Olycksförebyggande utformning avlekplatser och redskap. S.E.Henriksson. Svenska kommun-förbundet, 2000.

46


Diskussionsfrågor – Hälsofrämjande fysisk miljö

• Vilken innebörd och betydelse har den fysiska miljön?

• Om kartläggning gjorts, vad visade den?

• Vad kan göras på vår skola för att förbättra den fysiskamiljön inne och ute?

• Hur kan eleverna göras delaktiga i arbetet med den fysiskamiljön?

• Hur påverkas den fysiska miljön av den psykosociala miljön?

47

CHälsofrämjande psykosocial miljö

H Ä L S O F R Ä M J A N D E P S Y K O S O C I A L M I L J Ö

C. Hälsofrämjande psykosocial miljöSkolans psykosociala miljö skall ge en känsla av sammanhang ochtrygghet. Skolan skall särskilt värna om de utsatta eleverna.

Den psykosociala miljön i skolan skapar grunden för hur barnoch ungdomar mår och hur personalen trivs med sitt arbete.Den fysiska och den psykosociala miljön hänger intimt sam-man och går egentligen inte att klart särskilja. En av förutsätt-ningarna för att skapa trygghet och självtillit är att ge utrymmeför verkligt elevinflytande. När arbete för att förbättra denfysiska miljön sker i samråd mellan elever och skolpersonalskapas möjlighet till elevinflytande och därigenom ges förut-sättning även för en god psykosocial miljö.

En skola som kan skapa en lust att lära och en miljö, öppenför dialog mellan barn och vuxna, är en god jordmån för enhälsofrämjande miljö. Det måste finnas en ömsesidig respektoch förtroende i mötet mellan barn och vuxna. Att bli sedd,respekterad och lyssnad till är basen för att bygga upp själv-känsla och att få lära sig se, respektera och lyssna till andra.Många skolor idag har med framgång använt samtal och olikadialogforum som ett sätt att förbättra den psykosociala miljön,men det är likväl en metod att stärka självkänsla och arbetamed demokratifrågor.

En skola för alla barn

Allt fler barn i dag besväras av psykisk ohälsa37. Så många somvar tionde elev har nämnts. Barn idag klarar i allt högre gradinte av skolans krav, vilket kan yttra sig på olika sätt. En delbarn reagerar med att bli utagerande, andra vänder sig inåt itystnad. Antalet barn med ”bokstavsdiagnoser” (adhd, dampoch hkd) skjuter i höjden. Många ser det som en lösning attbarnet får en diagnos då det kan leda till resurspersonal ellerplacering på mindre enheter för att öka möjligheten till endrägligare skolgång. För skolans del kan det bli ett problem-barn mindre.

Om skolan har problem med att en större andel barn inteklarar den skolgång som finns att tillgå så måste detses som en varningsklocka. Om allt färre anses tillhöranormalpopulationen, åt vilket håll är skolan då påväg? Det kanske är dags att fråga sig om problemetligger hos eleven eller skolans organisation38.

”… hälsofrämjande arbetssätt, detär att se långsiktigt på elevers väl-befinnande och hälsa i många avse-enden. Dels pedagogiskt och kun-skapsmässigt, men också den soci-ala trivseln i skolan, gemenskapenmed kamrater, relationer till lärareoch övrig personal och kopplingentill eftergymnasiala studier medyrkesliv. Alltså ett långsiktigt per-spektiv och tänkande på hela indivi-den…”Skolpersonal på en Sörmländskskola intervjuad om hälsofrämjandearbete i ”Hälsofrämjande skola verk-lighet och vision”.

37 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001. Stockholm: Socialstyrelsen, 200138 Efter föreläsning av Hagström U. Redemo E. 2001-02-01

51


39 Bremberg S. Bättre hälsa för barn och ungdom. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1998.40 Hagström U. Redemo E. Larsson G. När självkänslan växer… Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 2000.41 Hagström U. Redemon E. Bergman L. Låter sig skyddsänglar organiseras?Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1998.

Att arbeta för en hälsofrämjande skola är att sträva efter enskola för alla barn och särskilt betonas de elever som har ettbehov av särskilt stöd. Forskning har visat att generella insatserför barn är den främsta metoden för att utjämna skillnader ihälsa mellan olika grupper av barn. Barn behöver tillgång tillsåväl ekonomiska, sociala och kulturella resurser39.

Skolklimatet är grundläggande för elevernas och persona-lens trivsel. Hur eleverna mår har att göra med hur de trivs iskolan och i vilken mån skolan lyckas väcka elevernas lust tilllärande. Elevers håglöshet och brist på motivation förklarasofta med egenskaper hos eleverna själva: begåvning, etniskbakgrund eller stimulans hemifrån. Istället bör skolan utgå frånvilken betydelse skolan själv har för elevernas trivsel40. På såsätt kan skolan skapa en psykosocial miljö som med generellaåtgärder ger förutsättningar för en god psykisk hälsa.

vad kännetecknar en skola där eleverna trivs?En undersökning som Centrum för Barn och Ungdom,Samhällsmedicin Stockholm gjort pekar på vilka faktorer iskolan som bidrar till en bra psykosocial miljö. Resultaten visaratt de faktorer som tydligast särskiljde skolor med låg pro-blemförekomst från skolor med hög problemförekomst var:

• Att skolledaren uppfattades som en pedagogisk ledare

• Att lärarna klargjorde sina förväntningar på eleverna

• Att skolan hade färre än 500 elever

Annan forskning framhåller att faktorer som djupt liggandevärderingar hos skolledning och lärarkår, normer som kommertill uttryck i nära relationer mellan lärare och elever och genomtydliga för eleverna förutsägbara handlingar, är betydelsefulla.Det talas även om skolans anda eller ethos, det vill säga värder-ingar, förväntningar och relationer som undervisningen ochvardagen i skolan bygger på. Grundläggande för ett gottkänslomässigt klimat i skolan är goda relationer mellan lärareoch elever, relationer som bygger på respekt, engagemang,nyfikenhet och intresse för den gemensamma uppgift som skalösas i skolan41.

min roll i mötet med barn och ungdomarFör att skapa en gemensam grund att stå på måste man iblandstanna upp och reflektera över en del grundläggande frågor.

LÄSTIPSLåter sig skyddsänglar organise-ras? Hälsofrämjande strategierför ungdomar i utsattabostadsområden. Hagström U.Redemo E. Bergman L.Folkhälsoinstitutet, 1998.

När självkänslan växer… Ettinspirationsmaterial för etthälsofrämjande arbete pågymnasieskolans individuellaprogram. Erfarenheter från ett pilotprojekt. Hagström U. Redemo E.Larsson G. Stockholm:Folkhälsoinstitutet, 2000.

52


Har vi i den här verksamheten samma grundsyn? Vad skiljeross åt och vad förenar oss?

Vuxna människor som vet var de står och vad de bygger sittförhållningssätt på blir säkrare och tryggare i mötet med barnoch ungdom. Detta i sin tur skapar en mer förutsägbar vardagför dem som vistas i skolan. En gemensam värdegrund skaparsig inte själv, utan är ett ständigt återkommande arbete.

Steg 1. är att själv fundera över frågorna nedan och steg 2.är att diskutera dem med övriga på skolan.

Det måste finnas en ständigt pågående diskussion om verk-samheten, där frågor ställs om:

• Hur ser jag på min roll som lärare?

• Hur ser jag på eleverna och deras föräldrar?

• Hur vill vi att vår skola ska fungera?

• Hur ser vi på inlärning?

• Hur skapar vi lust för lärande hos eleverna?

• På vilket sätt ska vi samverka inom skolan och med andrautanför skolan?

Det ovan nämnda är den grundläggande förutsättningen förskapandet av en gemensam värdegrund. Och för att skolan skakunna skapa en god psykosocial miljö för de som vistas där,barn, ungdomar och vuxna.

Dansa med träben. Maskrosbarnoch andra om överlevnadenskonst och pris. Cronström-Beskow S.Bokförlaget Natur och Kultur, 1996.

SOU 2000:19. Från dubbla spårtill Elevhälsa- i en skola somfrämjar lust att lära, hälsa ochutveckling. Stockholm: Fritzesoffentliga publikationer, 2000.

Skolverket. Jag vill ha inflytandeöverallt. En bok om vad elevinflytandeär och skulle kunna vara.Stockholm: Liber Distribution, 1998.

Skolverket. Med känsla ochkunskap – en bok om de grund-läggande värdena.Stockholm: Liber Distribution, 1999.

”Det är i den enskilda skolan somrektor, lärare och annan skolpersonali sina möten med eleverna gestaltaroch konkretiserar den värdegrundsom formuleras i skollag och läro-plan. All personal i en skola måsteutifrån ramen för verksamhetensynliggöra sina visioner för att såsmåningom formulera den värde-grund som ska gälla”.

Hagström, Redemo och Bergman ILåter sig skyddsänglar organiseras?

53


42 Arbetarskyddsstyrelsen. Att trivas i skolan… Skolans miljö ur ett psykologiskt och socialt perspektiv.ADI 432. 1997.43 Certifieringsmaterial. Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland. 200144 Grosin, Rutter citeras av Åkerlund (1999) Hälsoarbete i skolan. Stencil. SamhällsmedicinStockholms läns landsting.

Skapa en miljö som stärker

viktiga faktorer för en bra psykisk och socialarbetsmiljö42.Alla i skolan är beroende av och vill ha en bra arbetsmiljö.Enligt Arbetsmiljöverket kan skolledningen skapa förutsätt-ningar för att elever, lärare och övrig skolpersonal tillsammanskan arbeta med arbetsmiljöfrågorna. Arbetsmiljön blir då enröd tråd som förenar alla i skolan kring ett gemensamt mål.

Arbetsmiljön bör vara en stående punkt på dagordningenför: elevrådet, klassrådet, arbetsenhetskonferensen, elevvårds-konferensen med flera möten. Därutöver är studiedagar, tema-dagar och friluftsdagar tillfällen när arbetsmiljöfrågor kan tasupp och diskuteras eller behandlas.

Följande lista43 visar vad som kännetecknar skolor med brapsykosocial miljö och därmed även inlärningsklimat. Listan ärbaserade på forskning i Sverige men även internationellt finnssamma resultat44.• Bra ledarskap med engagerad och synlig rektor.• Samarbete mellan rektor och lärare fungerar och de drar åt

samma håll.• Elevernas inflytande ses som en väg till lusten att lära/

eleverna ses och är i praktiken en resurs.• Skolorna är öppna mot samhället och har ett välutvecklat

samarbete med föräldrarna.• Skolan har tydliga normer för hur man skapar ett

beteende som upprätthålls och även omfattas av lärarna.• Skolan fångar tidigt upp elever med svårigheter både med

studiemålen och relationer med andra och fångar även upprelationsproblem i grupper. Aktivt arbete för förebyggandeav mobbning. Det finns fungerande elevvård.

• Skolorna beaktar speciellt ämnen som musik, dans, bild,drama/rörelse, idrott och hälsa för att stärka talanger menockså för att öka självkänsla och göra skolan mer lustfylld.

• Flera lärare har ett uttalat ansvar för eleverna i en klass.• God personalpolitik dvs. möjlighet till fortbildning, stöd och

handledning, friskvård och trevlig samvaro för personalen.• Skolorna strävar efter ett klimat där man tar ansvar för

varandra genom till exempel fadderverksamhet eller elev-stödjare.

54

Olle 8 år


När det brister

varningssignaler!För att ta reda på brister i den psykosociala arbetsmiljön måsteman studera organisationen och vad som händer i den dagligakontakten mellan människor på arbetsplatsen45. Man börsärskilt ge akt på:

• Att det förekommer klagomål, ibland över sådant somverkar vara bagateller, eller att det finns en allmän negativinställning.

• Att skvaller eller förtal förekommer om personer när de inteär närvarande.

• Att det finns öppna konflikter och bråk mellan individereller grupper.

• Att frånvaron är hög, att det förekommer skolk.

• Att elever/personal kommer sent till lektioner, samman-träden etc.

• Att elever/personal inte följer gemensamma regler.

• Att någon utsätts för mobbning.

• Att information inte når var och en.

• Att det finns oro för att inte hinna med och att inte räckatill eller klara av uppgifterna.

• Att någon uppträder störande eller provocerande motomgivningen.

• Att det lätt uppstår bråk i skolmåltidslokaler, på raster ochi klassrum.

• Att inte någon vill ta ansvar för gemensamma angelägen-heter.

• Att någon/några går omkring och känner sig orättvistbehandlade.

• Att det förekommer alkohol eller narkotika.

• Att skolans ledning saknar beredskap och rutiner för atthitta lösningar i svåra situationer och på ett tidigt stadium,innan problemet förvärras.

45 Arbetarskyddsstyrelsen. Att trivas i skolan… Skolans miljö ur ett psykologiskt och socialt perspektivADI 432, 1997.

55


46 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001. Stockholm: Socialstyrelsen, 2001.47 Hagström U. Redemo E. Låter sig skyddsänglar organiseras? Folkhälsoinstitutet.Förlagshuset Gothia 1998.48 Olsson C. Mobbning och våld i verkligheten. Partille: Warne Förlag, 1998.

mobbning, våld och hotFör en del elever är mobbning, våld och hot en del av varda-gen. Risken att mobbas är störst för pojkar i åldrarna 7–12 år.För barn med låg social status finns det en risk i alla åldrar46.Det bästa antimobbningsarbetet är det som gör mesta möjligaför att förebygga mobbning, att på olika sätt skapa en psyko-social miljö där mobbning inte accepteras och där diskussioneroch samtal ständigt arbetar med dessa frågeställningar.

Mobbning måste ses, som dels ett akut problem somomedelbart måste åtgärdas, dels ett symtom på allvarligamissförhållanden i skolan47.

Olika slags metoder finns för att arbeta med mobbning,följande presenteras av C. Olsson i ”Mobbning och våld iverkligheten”. I arbetet mot mobbning finns två grundregler– universalverktyg. Det första a. gäller skolpersonal och detandra b. föräldrar.48

a. Ju fler vuxna som är tillsammans med eleverna på raster,håltimmar, alla tillfällen när eleverna inte har lektion, destomindre risk att en mobbningssituation ska uppstå.

b. Ju fler föräldrar som känner de andra barnen i den klass därde har sitt eget barn, och ju fler av barnen som kännerkamraternas föräldrar, desto mindre grogrund för mobb-ning. Barnen måste känna de andra barnens föräldrar.Föräldrarna måste känna sina barns kamrater och föräldrarnamåste känna varandra. Mitt i detta sociala nätverk finnsklassläraren. Det innebär att man måste göra saker till-sammans, möta varandra.

LÄSTIPSMobbning i skolan. Vad vi vetoch vad vi kan göra. Olweus D.Almqvist & Wiksell Förlag, 1991.

Mobbning och våld i verklig-heten. Olsson C. Partille: WarneFörlag 1998. Boken innehåller brevfrån elever om mobbning och våldsamt tips på litteratur och filmer.

Att stoppa mobbning går.Handbok i mobbning. Lagerman A.Stenberg P. Stockholm:Förlagshuset Gothia, 1999.

56


åtgärder på skolnivå49

• Undersökning med frågeformulär

• Studiedag om mobbning

• Bättre rastvaktsystem och ökat ingripande

• Attraktivare utemiljö

• Upprättande av kontakttelefon

• Allmänt föräldramöte

• Miljöutvecklingsgrupper för lärare

• Studiecirklar i föräldraföreningar

åtgärder på klassnivå49

• Klassregler mot mobbning – klargörande, beröm ochsanktioner

• Klassråd

• Rollspel, litteratur

• Inlärning genom samarbete

• Gemensamma positiva aktiviteter

• Klassmöte och enskilda samtal

åtgärder på individnivå49

• Allvarliga samtal med mobbare och mobboffer

• Samtal med föräldrar till inblandade elever, eventuellttillsammans med eleverna

• Användning av fantasi (lärare och föräldrar) för att hjälpamobbade respektive mobbade elever

• Hjälp från ”neutrala” elever i klassen

• Hjälp och stöd till föräldrar

• Samtalsgrupper för föräldrar till mobbade respektivemobbande barn

• Byte av klass eller skola (för de aggressiva eleverna)

49 Olweus D. Mobbning i skolan. Vad vi vet och vad vi kan göra. Almqvist &Wiksell Förlag 1991.

57


50 SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa ochutveckling. Stockholm: Fritzes Offentliga publikationer, 2000.51 Se under avsnittet Hälsofrämjande arbete om Antonovskys Känsla av sammanhang.

stressStress är inte alltid av ondo. Ibland måste vi vara stressade föratt klara av krävande uppgifter och ett högt arbetstempo kanvara stimulerande om den som utför det behärskar uppgiftenoch det känns roligt. Detta är exempel på positiv stress.

Det är viktigt att kunna hantera stress och känna igen krop-pens signaler. Reaktionen på stress varierar från person till per-son. Någon får ont i huvudet eller magen andra blir lättirrite-rade och reagerar med ilska. För en elev är det viktigt, precissom för alla andra, att kunna påverka sin situation och varamed i utformandet av arbetet.

några frågor att ställa sigNär det förs diskussioner om den psykosociala arbetsmiljönoch tänkbara orsaker till stress, finns det några frågor att ställasig. Stämningen i klassen kan för en del barn vara en ständigorsak till stress. För andra barn tar arbetsdagen aldrig slut. Deläxor som några barn gör på några minuter tar för en del barnoch deras familj halva kvällen. I dessa fall är läxorna en stress-faktor både utifrån den tid de tar men också den situation somuppstår i hemmet när läxorna ska göras. Beroende på familjenssociala bakgrund har olika barn olika förutsättningar till hjälpoch stöd vid läxläsning50. De som verkligen skulle behöva stödoch mer hjälp får oftast inte det hemma.

• Hur är stämningen i klassrummet?

• Är den tillåtande eller skrattar klasskamraterna om någonsäger fel?

• Är elevernas arbetsbelastning rimlig?

• Hur många timmars arbete i veckan krävs av den elev somhar det svårast?

• Är läxor något som läraren och eleven tar till om eleveninte hinner klart i skolan eller är det en rutin som finns iskolan/klassen?

En skola som arbetar för att stärka elevernas kasam51 skasträva efter att skoldagen ska vara begriplig, hanterbar ochmeningsfull. I en hälsofrämjande skola är eleven delaktig isitt skolarbete och kan påverka sin situation. Här förs det endialog med eleven och föräldrarna för en rimlig arbets-belastning.

TIPSEn del skolor har infört några minu-ters avslappning till musik underskoldagen, med gott resultat. CD-skivor och band finns förändamålet.

58


Diskussionsfrågor – Hälsofrämjande psykosocial miljö

• Vilken innebörd och betydelse har den psykosociala miljö?

• Om kartläggning gjorts, vad visade den?

• Vad kan göras på vår skola för att förbättra denpsykosociala miljön?

• Hur kan eleverna göras delaktiga i arbetet med denpsykosociala miljön?

• Hur påverkas den psykosociala miljön av den fysiska miljön?

59

Arbetssätt och metoder D

A R B E T S S Ä T T O C H M E T O D E R

D. Arbetssätt och metoderI skolans verksamhet skall ingå undervisning och andra aktivitetervilka ger kunskap och bearbetar attityder på ett sätt som stärker etthälsofrämjande arbete.

Hälsofrämjande skola mer än hälsoundervisning

Hälsofrämjande arbete handlar som tidigare nämnts om attskapa en stödjande miljö för eleverna, att skapa en god fysiskoch psykosocial miljö. Idéer och organisation för detta harredan tagits upp i de tidigare kapitlen. Där har nämnts organi-sation för det hälsofrämjande arbetet, inventering och priori-tering. Här nedan presenteras idéer och metoder för att arbetapraktiskt. Utgångsläget bör vara att så mycket av arbetet sommöjligt sker ämnesövergripande, i samverkan med sektorerutanför skolan och att arbetet sker tillsammans med elevernaoch inte för dem. Undervisning som tar upp frågor om deså kallade livsstilsfaktorerna, fysisk aktivitet, tobak, alkohol,narkotika och mat bör därför ske ämnesövergripande och vävasin naturligt och kontinuerligt.

Ett sätt att arbeta med hälsa och livsstilsfrågor är med hjälpav olika former av värderingsövningar och samtal. Ett antalmetoder beskrivs kort i materialet, där värderingsövningar,samtal och rollspel inleder – syftet är att stärka elevernas själv-känsla och förbättra den psykosociala miljön. Därefterföljer metoder för att arbeta med den fysiska miljön ocholycksförebyggande arbete i syfte att skapa delaktighet, tränasamarbete och tillsammans förbättra den fysiska men ävenpsykosociala miljön.

Alla aktiviteter och all verksamhet i skolan utgör tillsammansden miljö i vilken elevernas lärande och utveckling ska ske.Forskning visar att lusten att lära är starkt kopplad till känslanav hälsa och välbefinnande. Dessutom främjas de av sammafaktorer: trygghet och trivsel, upplevelse av sammanhang ochhelhet, inflytande och självförverkligande samt möjlighet att fåanvända alla sinnen och utveckla kreativitet52. De metoder somdärför bör användas vid den praktiska tillämpningen ska stärkasjälvkänsla, vara en hjälp att diskutera olika värderingar ochskapa dialog. Metoderna ska också inspirera barn och unga tillatt göra goda val nu och senare i livet samt visa på det somstärker och främjar en god hälsa.

52 SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa ochutveckling. Stockholm: Fritzes Offentliga publikationer, 2000.

63


53 Jensen Bruun B. Hälsoundervisningen är alltför naturvetenskaplig. I Är Pippi Långstrump enhälsoupplysare eller hälsorisk? En antologi om hälsoarbete i skolan. Nilsson A. (red). Stockholm: Skolverket, 1996.

Den traditionella hälsoundervisningen utgår inte från attmänniskor lever i ett socialt och ekonomiskt sammanhang utanframställer det som att individen står inför en rad fria val, därbesluten kan fattas utifrån kunskap inom området. Att användaen rent naturvetenskaplig utgångspunkt och framförallt för-medla kunskap när undervisning bedrivs runt olika frågor avhälsokaraktär är sällan meningsfullt53. Tvärtom leder ett arbetesom inbegriper flera ämnen, utgår från elevernas eget engage-mang, rollspel och dialog, till bättre resultat.

Att främja en god hälsa hos barn och ungdom är att seorsaken till hälsa i ett vidare sammanhang. Ett sammanhangdär det fysiska välbefinnandet såväl som det psykiska ses somett resultat av levnadsvillkor, livsstil och handlingar, kollektivaoch individuella. Utifrån detta resonemang är det lätt att inseatt det inte går att enbart informera bort rökning och droger.Materialet utgår från detta synsätt, om vad som skapar fysisktoch psykiskt välbefinnande, och är därför inte ett traditionellthälsoundervisningsmaterial uppdelat på: fysisk aktivitet, dro-ger, kost, tobak m.m. Skolan bör istället inrikta sig på att ökaelevernas handlingsberedskap bland annat genom att ge insiktom sambanden mellan individ, hälsa och samhälle och skapaengagemang.

64


Arbetssätt för att stärka den psykosociala miljön

Här kommer nu ett antal metoder att kort presenteras. Tankenmed presentationen är inte att den enskilda läraren utifrånbeskrivningen ska kunna använda metoden. För fler av meto-derna gäller, att fel använda så kan de förvärra situationenistället för att metoden leder till att utveckla elevernas själv-känsla och stärka dem i framtida val eller konfliktsituationer.Den som blir intresserad kan, genom att följa lästipset ellertipsen på var utbildning ges i metoden, skaffa sig tillräckligkunskap för att praktisera metoderna.

värderingsövningarVärderingsövningar har använts mycket när det gäller sex- ochsamlevnadsundervisning men är användbara även på andraområden. Det kan gälla miljöundervisning, etik och moral,vänskap och mobbning och omvärldsfrågor.

Värderingsövningarna används för att barn, ungdomar ochvuxna ska bli medvetna om egna attityder, intressen och mål.De sätter igång processer som hjälper till att förvandla attity-der, intressen och mål till aktiva värderingar. Om vi handlar isamband med vår övertygelse eller våra intressen har vi gjorten aktiv värdering. Ofta säger vi en sak utan att följa upp detmed våra handlingar54. Med värderingsövningar är det dockaldrig meningen att slå fast att något är rätt eller fel utan meratt stimuleras av den mångfald av tankar och funderingar somdyker upp. Tanken med värderingsövningar i skolan är att deska stärka barn och ungdomars självkänsla utifrån idén attpersoner med stark självkänsla har lättare att motstå press frånandra och inte bara oreflekterat ”hänga med”. Effekten avvärderingsövningar har diskuterats, läs gärna: ”Man vet intevar trappstegen är i livet… Perspektiv på tobak, alkohol ochnarkotika”55.

Värderingsövningar kan användas inom alla områden därdet kan uppstå värderingskonflikter, där det är svårt att taställning, fatta beslut och leva som man lär. Syftet kan beskrivasi punktform56:• Att ge medvetenhet om egna värderingar

• Att ge träning i att våga föra fram och stå för en åsikt

• Att lära sig sätta gränser

• Att öka intresset och engagemanget för samhällsfrågor

LÄSTIPSVärderingsövningar i skolan.Svedbom J. Åberg K. Solna:Ekelunds Förlag AB, 1997. Tar upptio olika värderingsövningar och gerförslag på användning inom olikatillämpningsområden. Några avmetoderna är användbara frånförsta klass. Delar av materialet fårkopieras.

Aktiva värderingar. Steinberg J.M.Askild & Kärnekull, 1978. Teoriernabakom och tillämpning av ”valuesclarification”. Ger tips och idéer omvärderingsövningar.

Risken Finns. Ett material förkillgrupper. Byréus- Hagen K.Snickars K. Stockholm:Folkhälsoinstitutet, 1998. Beskriverolika metoder för att arbeta medpojkar i grupp. Kamp- och tillitslekar,aktiva värderingar m.m. Uppbyggtför tretton träffar.

54 Steinberg J M. Aktiva värderingar. Askild & Kärnekull Förlag AB, 1978.55 Nilsson A. Man vet inte var trappstegen är i livet… Perspektiv på tobak, alkohol och narkotika.Skolverket. Stockholm: Liber distribution, 1999.56 Svedbom J. Värderingsövningar i skolan. Solna: Eklunds Förlag AB, 1997.

65


57 Nilsson A. Man vet inte var trappstegen är i livet… Perspektiv på tobak, alkohol och narkotika.Stockholm: Skolverket, 1999.

• Att träna beslutsfattande

• Att utveckla ökad samstämmighet mellan vad man tyckeroch vad man säger och gör

• Att stärka känslan av personligt ansvar

• Att ge ökad självkänsla

• Att främja kommunikation och sammanhållning i klassen

Fyrahörnsövning – Exempel på värderingsövningÖvningen går ut på att eleverna får en fråga att ta ställning till.Svaren finns representerade i rummets olika hörn. Det fjärdehörnet bör alltid vara öppet för egna förslag.

Ledaren ställer en fråga till gruppen och presenterar deolika alternativen som hörnen representerar. Inga värderingarfår finnas i ledarens presentation utan alla hörn ska vara likaok att välja. Ledaren kan gärna ställa sig i de olika hörnen näralternativen presenteras. När deltagarna har tagit ställninggenom att välja ett av de fyra hörnen så kan de i de olika hör-nen ”prata ihop sig” innan de ska motivera sig inför de andragrupperna. När alla ”hörnen” presenterat sina tankar om detaktuella ämnet får den som vill och känt att den kommit påandra tankar utifrån det som sagts, byta hörn.

Utbildning i värderingsövningarÖverlag gäller det att lärare som vill använda metoderna självahelst bör utbildats i dem eller åtminstone varit med om meto-den under någon annans ledning. Det finns annars en risk attom metoden används fel så kan den motverka sitt syfte57.

”Äventyret hälsan” är ett hälsopedagogiskt center i Hässelby,Stockholm. Förutom att de arbetar med skolklasser finns detflera kurser och utbildningar för olika yrkesgrupper.

Exempel på kursutbud

• Värderingsövningar – en pedagogisk metod

• Forumspel – en möjlighet till förändring

• Upplevelsepedagogik i arbete med att informera ungdomar

Kontakt kan tas på:telefon: 08- 471 94 40, fax: 08-471 71 51e-post: [email protected]: www.aventyrethalsan.se

LÄSTIPSSteget. Ett arbetsmaterial omhälsa, samlevnad och droger förskolåren 4–6. Byréus- Hagen K.Horning E. Skoglund G. Stockholm:Folkhälsoinstitutet, 1998. Ett materi-al som beskriver värderingsövning-ar, problembaserat lärande ochforumspel för att arbeta med hälsa,samlevnad och droger.

Steget. Ett arbetsmaterial omhälsa, samlevnad och droger förskolåren 7–9. Byréus- Hagen K.Horning E. Skoglund G. Stockholm:Folkhälsoinstitutet, 1998. Ett materi-al som beskriver värderingsövning-ar, problembaserat lärande ochforumspel för att arbeta med hälsa ,samlevnad och droger.

Du har huvudrollen i ditt liv. Omforumspel som pedagogiskmetod för frigörelse och föränd-ring. Byréus K. Stockholm:Utbildningsförlaget, 1990.

66


Hos lafa (Landstinget Förebygger Aids), Stockholms länslandsting, finns också metodkurser framförallt när det gällersex- och samlevnadsfrågor. lafa har också givit ut en metod-bok i sex och samlevnad som heter Röda Tråden.

Kontakt kan tas på:telefon: 08- 517 781 00internet: www.lafa.nu/kurser/index.asp

samtalI samtal mellan människor skapas ständigt ny kunskap. Detär kunskap om sig själv och andra och om nya perspektiv påtillvaron. De samtal som beskrivs här kan kallas systematiskasamtal. Det är inte enstaka samtalstillfällen som uppstår vid ettspontant möte. Samtalet bör vara ett led i att skapa en lärandeoch hälsofrämjande miljö på en skola och ett sätt att möta ele-vers vilja att tala om livets stora frågor med vuxna i skolan.

Lärare behöver ofta utbildning i samtalsmetodik. På skolanhar kanske personal inom elevhälsan utbildning och kan varamed i planering och genomförande.

involveringspedagogikInvolveringspedagogik är en metod som används av ett antalskolor i Mälardalen. Metoden utgår ifrån att alla individer harfyra grundläggande behov som vi alltid måste tillgodose för attkunna bibehålla vår psykiska hälsa. Lyckas vi inte få dem till-fredställda så strävar vi ändå mot det om än på ett irrationelltsätt58. Dessa grundläggande behov är:1. Behovet av självupplevelse Den djupaste upplevelsen av vad

livet är får vi ur hur vi upplever oss själva, om den är positiveller negativ. Är upplevelsen negativ kommer vi att agera föratt söka efter en bättre självbild. Att känna sig kompetentför den uppgift man har bidrar till att skapa en positivsjälvbild. En skolelev som inte känner sig kompetent för sinuppgift känner sig som förlorare, risken är då att i strävanatt nå behovstillfredsställelse beter sig eleven inadekvat ochförsvårar ytterligare möjligheten att lyckas.

2. Behovet av samhörighet Vi måste både kunna ta emot ochge ut positiva känsloyttringar för att bibehålla vår psykiskahälsa.

LÄSTIPSBortom bråk och hårt klimat – om attutveckla social förmåga i skola ochförskola. Åhs Olle. Stockholm: RunaFörlag, 1998.

Öppna för samtal. Nemert E.Stockholm: Liber.1997

XY,XX JämOs handbok mot köns-mobbning i skolan. Stockholm: JÄMO,2000. En bok om att arbeta med köns-roller. Innehåller ”goda exempel” ochbeskriver metoder som värderingsövning-ar och forumspel.

Samtala om samlevnad.Gymnasieskolan. Ohberg I.Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget,1988. Beskriver olika typer av värder-ingsövningar på temat samlevnad.

Röda Tråden. Handbok i sexualitetoch samlevnad. Stockholm: LandstingetFörebygger AIDS (LAFA), 1995. En pärmsom ständigt vidareutvecklas och kom-pletteras om sexualitet och samlevnad.Ett heltäckande material för att arbetamed ämnet.

58 Åhs O. Bortom bråk och hårt klimat – om att utveckla social förmåga i skola och förskola.Stockholm: Runa Förlag 1998

67


3. Behovet av sammanhang och struktur Att veta vad som ärrätt och fel, att kunna orientera sig i tillvaron, att förstå vadsom händer och sker runt omkring en. Se vidare omAntonovskys kasam.

4. Behovet av meningsfullhet Att det som händer i livet harnågon mening, känslomässig innebörd. Att de krav ochproblem som livet ställer en inför är värda att investeraenergi i. Se vidare Antonovskys kasam.

Olika typer av involveringssamtal finns: Öppna samtal, Ut-värderingssamtal, Problem- och konflikthantering och Norm-och dygdsamtal. Gruppstorleken kan variera men får inte varaför liten. Metoden fungerar för vuxna och barn från cirka fyraårs ålder.

Grundstrukturen är denna:Läraren sitter i en ring tillsammans med hela eller delar avklassen och samtalar om allt möjligt som kommer upp.Läraren styr samtalet efter fyra regler:

• Att inte angripa varandra

• Att lyssna på varandra

• Att begära ordet

• Att tala till hela gruppen

eq – emotionell intelligensTeorin bakom denna metod är att barn tidigt i livet måste lärasig att känna igen sina egna känslor. De barn som inte får varaarga eller ledsna kan senare i livet ha svårt att sätta ord påkänslorna och då kunna hantera dem. Istället kan det bli så attde tar till andra medel exempelvis våld. Metoden handlar omatt barnen ska kunna:• Identifiera sina känslor

• Kontrollera dem

• Förstå andra människors känslor

eq delas in i fem delområden:• Att hantera sina känslor• Självkännedom• Motivation• Empati• Social kompetens

LÄSTIPSEQ – livsnödvändig kompetens.En introduktion till arbete medEQ i skolan. Kimber Birgitta. Solna:Ekelund Förlag, 1999

Känslans intelligens. Goleman D.Stockholm: Wahlström & Widstrand,1997.

68


Tanken är att dessa delområden kan övas upp och läras in.Arbete med den emotionella kompetensen handlar om attskapa en fundamental förändring i vårt beteende. Detta kräverett strukturerat och kontinuerligt arbete. Tanken är att lära inen konfliktlösningsmodell som eleven automatiskt tar till, istäl-let för exempelvis våld, när hon hamnar i en konflikt59.

• Kidsource ger idéer om hur man stimulerar och arbetarmed barns eq. www.kidsource.com/kidsource/content4/creativity.eq.html

• Teachers resources for emotionell intelligence, visar påartiklar och annat material. www.6seconds.org/school.php3

• Ålands högskola ordnar fortbildningskurser för lärare ieq – emotionell kompetens. www.ah.aland.fi/

islandsmodellenIslandsmodellen är en metod i fem steg i syfte att öka densociala kompetensen hos barn. Teorin bakom bygger på att närvi blir arga blockeras vi av känslor och kan inte tänka klart.Det finns en enkel modell som ger stöd för att ta sig förbi denblockering som uppstår vid aggressionen. Modellen har lett tillatt eleverna blir mer öppna och trygga. De fem stegen är:

• Vad gäller problemet?

• Hur känner sig de inblandade?

• Vad kan man göra för att lösa problemet?

• Vilken är den bästa lösningen?

• Vilka blir konsekvenserna?

charlie Charlie (Chemical Abuse Resolution Lies In Education) hand-lar om livskunskap om att lära barnen:

• Utveckla och förstärka barnens självkänsla

• Ge barnen en bra grund för att kunna fatta kloka beslut

• Lära barnen att lösa problem

• Lära barnen hur de hanterar stress

• Lära ut hur man konstruktivt kan hantera negativa känsloroch besvikelser

• Ge kunskap om skadeverkningar vid bruk av droger

59 Kimber B. EQ – en livsnödvändig kompetens. En introduktion till arbete med EQ i skolan.Solna: Ekelunds Förlag, 1999

69


60 Växthuset. Charlieprojektet. www.folkhalsocenter.u.se/charlie.htm

Materialet som från början (1976) utarbetades för att förebyggaoch bekämpa ett epidemiskt drogmissbruk i Minneapolis usa,har successivt gjorts om. Nu innehåller det en ny del:”Peaceful Partners”, som mera fokuserar på att hitta lösningarpå mobbnings- och konfliktsituationer. Det har visat sig, attmetoderna med stor framgång kan användas även i sådanasammanhang. Slutsatser som har kunnat dras är att orsakernatill dessa problem ofta har samma grund som drogproblemoch annan brottslighet. Nämligen låg självaktning, dålig för-måga att fatta egna beslut, långtråkighet, brist på sundarelationer, oförmåga att motstå kamraters grupptryck ochbrist på information om droger.

Målsättningen är att eleverna ska ges goda förutsättningar att:

• Utveckla och stärka sin självkänsla

• Lära sig att fatta kloka beslut

• Bli bra på att lösa problem

• Träna upp förmågan att hantera negativa känslor på ettkonstruktivt sätt

• Få kunskap om skadeverkningar vid bruk av droger

När barnen får stöd i att tycka om sig själva och ges möjlighetatt ta reda på sina gemensamma och olika erfarenheter, får deen ny upplevelse av varandra. Deras förståelse för varandra blirdjupare och de kommer lättare att tolerera skiljaktigheter. Dekommer att öppna sig och välkomna andra barn. Samtidigtsom de lär sig att uppskatta att vi är olika kommer de att börjautforma och praktisera olika sätt att ”skapa fred” i sin skolaoch i sitt samhälle60.

Det finns olika åsikter om hur bland annat Charlie-projektenfungerar. En utvärdering av olika metoder i arbete med såkallade ant-frågor presenteras i A.Nilssons bok ”Man vet intevar trappstegen är i livet… Perspektiv på tobak, alkohol ochnarkotika.”

70


livskunskapPå en del skolor har ämnet livskunskap införts. Livskunskapbeskrivs som ett sätt att utveckla reflektion, dialog och samtal iskolan i syfte att förbättra relationerna. Det är också ett sätt attutveckla sex- och samlevnadsarbetet och frågor runt alkoholnarkotika och tobak. Barn och ungdomars behov av att talaom det som berör dem och i en dialog med andra bli seddaoch lyssnade till kan mötas i ämnet livskunskap.

Vad ämnet livskunskap egentligen innehåller råder det dockdelade meningar om. Strukturen är oftast att livskunskapbedrivs som samtal i mindre grupper i klassrummet. Störsteffekt menar exempelvis Maria Heikkilä och Monica Frisendorfpå S:t Eriks gymnasium i Stockholm61, erhålls om arbetet medlivskunskap bedrivs kontinuerligt genom hela skoltiden, detvill säga är schemalagt. Skolledaren måste vara beredd att gelärarna tid, dels schematid, dels att lärarna lär sig metoden ochmaterialet.

Livskunskap ska inte ses som enda vägen till att skapa enhälsofrämjande skola utan en av alla delarna. Det finns dockinte några motsättningar i att införa ett ämne som livskunskapoch att samtidigt arbeta på bred front med andra metoder föratt skapa stödjande miljöer för barn och ungdom. Men ombara dialogen och reflekterandet finns under en lektion i veckanblir vägen till en hälsofrämjande skola mödosam.

LÄSTIPSLivskunskap Det goda samspelet– går det att lära ut? Fem intervju-er från Allmänna Barnhusets konfe-rens. Agneta Nilsson. Stockholm:Stiftelsen Allmänna Barnhuset,2001.

Livsviktigt Kimber B. Solna:Eklundsförlag

Psykologi för lärare. Gislason, B.& Löwenborg L. Stockholm: Liberutbildning, 1999

61 Stiftelsen allmänna barnhuset/Folkhälsoinstitutet. Livskunskap. Det goda samspelet – går detatt lära ut? Fem intervjuer av Agneta Nilsson, 2001.

71

”… hälsofrämjande arbetssätt, detär att se långsiktigt på elevers väl-befinnande och hälsa i många av-seenden. Dels pedagogiskt ochkunskapsmässigt, men också densociala trivseln i skolan, gemen-skapen med kamrater, relationer tilllärare och övrig personal och kopp-lingen till eftergymnasiala studiermed yrkesliv. Alltså ett långsiktigtperspektiv och tänkande på helaindividen…”

Skolpersonal på en Sörmländsk skolaintervjuad om hälsofrämjande arbetei Hälsofrämjande skola verklighet ochvision.


62 SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa ochutveckling. Stockholm: Fritzes Offentliga publikationer, 2000.

En fysisk miljö som skapar delaktighet och ger stimulans

Under rubriken fysisk miljö i detta material framkommer attfaktorer i den fysiska miljön påverkar hur vi mår både fysisktoch psykiskt. Den fysiska miljön sänder tydliga budskap tilleleverna. I skolor som får förfalla blir eleverna osäkra på vemsom bestämmer. I nedgångna skolor råder en stämning avmisströstan och uppgivenhet, det kan då bli hopplöst attbekämpa vandalism62. Genom att skolpersonal och elevertillsammans kartlägger brister i den fysiska miljön kan ettgemensamt arbete göras för att förbättra den.

färgglada skolor om eleverna bestämmerI ett projekt i Dalarna har eleverna aktivt deltagit i planeringenav ommålning av sin skola. En inventering av Dalarnas samtli-ga 225 skolor gjordes och 14 skolor valdes ut.

Projektet förbättrade arbetsmiljön i skolorna på flera plan:Den pedagogiska miljön. Uppgiften kunde bara lösas genomsamarbete mellan alla i skolan och yrkesgrupper utanför sko-lans värld. I projektet lär sig eleverna skissning där de får prövasig fram, är beredda att ändra sig under arbetets gång och harfått nya kunskaper och gjort nya upptäckter när det hela ärklart.Den sociala miljön. Projektet innehåller verkligt medbestäm-mande. Elevernas färgsättningsförslag och utsmyckningsförslagstyr ommålningen. Får man som elev utforma sin miljö såkänner man lättare ansvar för den. Samtidigt får eleven lära sigatt medbestämmande fordrar kunskap – om rumsupplevelse,rumsgestaltning och färgsättning – så att slutresultatet matcharförväntningarna. Ommålningen är en socialiseringsträning ochinte ett besvär som stör undervisningen.

Den fysiska miljön. Den estetiska utformningen är en frisk-faktor. Målningsbehandling och kulörer är avgörande för upp-levelsen av den fysiska miljön.

Arbetet har involverat ett stort antal ämnen och är på såsätt verkligt ämnesövergripande.

gröna skolgårdarGenom att skolan tillsammans med barn och föräldrar skaparen grönare och mer spännande skolgård, kan den fysiska ute-miljön bli något som lockar till såväl vila och rekreation somfysisk aktivitet. Det har visat sig att det finns en koppling mellanhur skolgårdsmiljön är och i vilken utsträckning som eleverna

72


är ute överhuvudtaget. Ju sämre skolgårdsmiljön är destomindre är man ute. Daglig utevistelse gör att kroppen bättrekan klara såväl fysiska som psykiska påfrestningar. Stimulerandeutemiljöer ökar förmågan till koncentration, kreativitet ochåterhämtning från stress för såväl unga som vuxna.63

Det finns en hel del idéer om skolgårdar och hur skol-gården kan användas i undervisningen på Statens Lantbruks-universitets hemsida: www-uterum.slu.se/index.htm

Länkar till gröna skolgårdar med mera:www.skolor.lund.se/naturskola/

Böckerna kan beställas från Movium Statens lantbruksuniversitetpå e-post: [email protected]

naturskolanNaturskolans pedagogik bygger på att elevernas egna upplevelseroch sinnesintryck i naturen är grunden för ett aktivt lärande.Naturskolan strävar efter att få eleverna aktiva. Lärandet ären aktiv och levande process, där individen själv skapar sinkunskap. Viktiga ingredienser för lärandet är att det är lustfyllt,med nyfikenhet och en frågande attityd.

Kontakta för vidare information:Naturskoleföreningen www.naturskola.a.se/

utomhuspedagogikCentrum för utomhuspedagogik finns på Linköpings universi-tet. Här kan lärare gå kurser om 5 poäng i utomhuspedagogikmed några olika inriktningar. Några idéer som pedagogikenvilar på:• Utomhuspedagogiken vill bidra till att utveckla och främja

ett ämnesövergripande arbetssätt

• Öka medvetenheten, förståelsen och kunskapen om hurupplevelser i utemiljön kan utnyttjas i undervisningen

• Öka kunskapen om barns/elevers förförståelse och inlär-ning inom ämnesområden där utemiljön blir klassrum ochläromedel för hälsa, lärande och lek

• Att synliggöra människan/samhället i de lokala och globalakretsloppen är en viktig aspekt

LÄSTIPSGröna skolgårdar. Erfarenhetfrån ett projekt. Olsson T. Stad &land nr 158.

Skolgården – det gränslösauterummet. Olsson T.

Tio år med skolträdgård.Andersson M. Stad & land Nr 161.

63 SOU 1999:137. Hälsa på lika villkor- andra steget mot nationella folkhälsomål.Stockholm: Fakta info direkt, 1999.

73


Information om utomhuspedagogik och de kurser som finns iämnet går att få på: www.liu.se/esi/fmup/welcome.html

Även lokalt förlagda kurser i utomhuspedagogik hålls.Kommunen själva i samarbete med Linköpings universitet kanlägga upp lokalt anpassade kurser i pedagogiken.

Mer information:Mikael Rydholm Flodafors skolaTelefon: 0150-73880, 73882e-post: [email protected]

rörelselekar för barnHär följer några beskrivningar av böcker som är användbaraför att arbeta med rörelse bland barn. Mottot är att det skavara roligt att röra sig.

Sjöbomben – Och 49 andra rastlekarEn hälsosam livsstil i barndomen har stor betydelse för livs-stilen som vuxen. Kan vi få barnen att röra på sig mer, äta rättoch avstå från tobak vet vi att risken att de drabbas av hjärt-kärl- och lungsjukdomar som vuxna minskar dramatiskt.Hjärt- lungfonden har tillsammans med Sveriges fjärdeklassare(2000) sammanställt en rastlekbok med enkla och bra instruk-tioner som säkert inspirerar till mycket spring och lek påSveriges skolgårdar! Boken kan beställas från Hjärt-lungfonden, tfn 08-566 242 00www.hjart-lungfonden.se

Hoppetossor & vildbasarHoppetossor & vildbasar är en skrift ifrån Statens folkhälso-institut om barn och rörelse. Skriften tar upp varför det är såviktigt för barn att få röra på sig och pekar på vad man somvuxen kan göra för att stimulera barnen till fysisk aktivitet. Idagens samhälle kryper åkommor som förut mest drabbadevuxna allt lägre ner i åldrarna, något som måste ändras!

Hoppetossor & vildbasar, utgiven av Statens folkhälsoinstitut.Tidningen är gratis och kan beställas från:Statens folkhälsoinstituts distributionstjänst120 88 Stockholm, fax 08-449 88 11, ellere-posta till [email protected]

Friluftslivets pedagogik – För kunskap, känsla och livskvalitetFriluftslivets pedagogik bygger på boken ”Woodcraft:Naturnära Scouting – en livsstil” utgiven av Svenska Scout-förbundet m.fl. Denna omarbetade och kompletterade version

LÄSTIPSFriluftslivets pedagogik – Förkunskap, känsla och livskvalitet.Brügge B. Glantz M. Sandell K.Liber, 1999.

Nycklar till Naturen – MedBarnen i Närmiljön. Ekström U.Szczepanski A. Liber 1996.

Utomhuspedagogik. Dahlgren L-O.Linköping: Linköpings univ., 1997.

74


är avsedd som ett grundläggande läromedel i naturnära frilufts-liv för utbildning och fortbildning av till exempel förskollärare,lärare, fritidsledare och naturguider. Det naturnära friluftslivsom beskrivs inkluderar inte bara naturkunskap, friluftsteknikoch utomhuspedagogik utan också ekologi, humanekologi,geografi, miljöfrågor, historia, hälsa, samhällsfrågor, utveck-lingsperspektiv och exempel på massor av praktiska aktiviteter.

Boken är skriven av Britta Brügge, Matz Glantz och KlasSandell och utgiven av Liber. www.liber.se

Rörelseglada barnI vårt moderna samhälle rör vi oss inte så mycket som viborde, inte heller barnen. Det är en av förklaringarna till attomkring tio procent av våra svenska barn väger för mycket.Syftet med boken Rörelseglada barn är att öka kunskapernaom barns behov av rörelse och fysisk aktivitet för hälsa, ut-veckling och lärande. Materialet innehåller en teoretisk del omhälsa och rörelse och en praktisk del med underlag till studie-cirkelsverksamhet. Här ges många uppslag och insikter somförhoppningsvis också resulterar i roliga stunder tillsammansmed barnen. Kan beställas från Förlagshuset Gothia:www.gothia.verbum.se

en trygg, säker och stimulerande läromiljöKällby Gård i Götene har använt sig av en spännande metodför att arbeta med skade- och olycksförebyggande arbete meddelaktighet och samverkan som grund.

Källby Gård har arbetat för att ge barnen en trygg, säkeroch stimulerande arbetsmiljö. Resultatet som skolan villeuppnå var:

• En olycksfri skola

• Ökad trygghet

• Delaktighet i arbetet

• En stimulerande utemiljö för alla åldrar

Källby Gård bestämde sig för att registrera alla tillbud ocholycksfall, kartlägga farliga och riskfyllda områden, göra arbets-miljöronder tillsammans med barnen en gång per termin.Vidare skulle man genomföra lokal lag om cykelhjälm, sam-verka med närpolis, informera om risker med slag och våld,planera för trafiksäkra miljöer, involvera personal, barn ochföräldrar.

75


Skolan har också utformat ett antal blanketter för kartläggningoch registrering.

Källby Gårds hemsida:www.itorget.com/kallbygard/kontakt.htm

Kontakt kan tas med:Källby Gård533 73 KällbyTel. 0510-858 80Rektor: Eva CardellFax: 0510-54 19 15

76


Samverkansparter

samarbete med föräldrarFöräldrars delaktighet i skolan påverkar inte bara den lokalagemenskapen och samhällsutvecklingen positivt utan gör ävenlärandet effektivare. Fungerande föräldrasamverkan har störrebetydelse för lärandet än ett ökat antal lärare på skolan64.

Det finns olika former av organiserat föräldraengagemang:

• Föräldrastyrelse där föräldrarna är med och styr budget ochverksamhet i olika grad

• Hem och Skola – föreningar

• Föräldraföreningar med olika nivå av organisation

Av olika anledningar kan det vara svårt för en del föräldrar attkomma till skolan. Motståndet kan ha många orsaker. Kanskehar föräldern själv negativa minnen från skolan, kanske kännersig föräldern i underläge. Det är viktigt att samverkan medföräldrar sker på jämlika grunder, att skolans personal serföräldrarna som en resurs.

Efter en studie66 har sex olika former för föräldrasamverkanutformats:

Föräldraskap. Hjälp föräldrar att skapa hemmiljöer somstödjer barnen i deras lärande. Förse alla föräldrar med in-formation.

Kommunikation. Skapa effektiva former för kommunikationmellan skola och hem om vad som händer i skolan och omelevens utveckling. Se till att informationen är klar, lätt-förståelig och lättillgänglig.

Frivilligt arbete. Rekrytera eller organisera föräldrar förhjälp och stöd. Se till att alla föräldrar är välkomna i frivillig-arbetet. Var flexibel när det gäller tid och plats.

Läxor. Förse föräldrar med information och idéer om hurde kan hjälpa eleverna med sina läxor, andra beslut och planer-ing. Skapa ett regelbundet aktivt läxarbete, där eleverna äransvariga för att diskutera viktiga saker med föräldrarna.

Beslutsfattande. Alla föräldrar med olika bakgrund, etniskeller annan, ska inkluderas i arbetet. Låt även eleverna varamed i beslutsfattandet.

Samarbete med närsamhället. Identifiera och integreraresurser och tjänstemän från samhället för att stärka skolans

I en Hälsofrämjande skola är föräld-rar och elever aktivt engagerade iskolans skapande av en lärandemiljö och används som resurser ochderas förslag tas på allvar. Det försen aldrig sinande dialog mellan för-äldrar, elever och skolans personal.Viktigast är att skapa goda relatio-ner till de föräldrar som har dåligaminnen och erfarenheter av sinegen skolgång.65

”En skola som kan etablera ettsamarbete med föräldrar omkringbarnen har mycket att vinna.En förälder som kan etablera ettsamarbete med skolan har ocksåmycket att vinna. Ett barn som går i en skola därföräldrar och skola samarbetar förbarnets bästa är den absolutavinnaren.”

Lisa, förälder 38 år

64 Ferm Christer. Från konferensen Skolan mitt i Förorten, 2000. Den öppna skolans möjlighet förhälsa och integration. Folkhälsoinstitutet. Integrationsverket 2000.65 SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa ochutveckling. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer, 2000.66 En studie av Epstein J. I Fördel Förälder. Idéer och tips för ett vinnande samarbete i förskolaoch skola. Stockholm: Hem och Skola, Studiefrämjandet.

77


67 Folkhälsoinstitutet/Integrationsverket. Skolan mitt i Förorten. – Den öppna skolans möjlighet förhälsa och integration. Dokumentation från en konferens i Stockholm 23–24 nov. 2000.68 Sonia Sherefay startade ett projekt i Tensta och Rinkeby i syfte att stärka och tydliggöra föräldrarnasroll som fostrare och att trygga barnens uppväxt och framtid i Sverige. Genom föräldracirklar ville manmotivera föräldrar till en fungerande kontakt med förskola och skola. Projektet fick Nelson Mandela-priset 1999.

familjeaktiviteter, familjernas inflytande och elevernas inlärningoch utveckling.

Riksförbundet Hem och Skola har en hemsida där materialfinns om skolan och samarbetet mellan hem och skola.Adressen är: www.hemoskola.se

Det finns flera orsaker till att få föräldrar med annatmodersmål än svenska kommer på föräldramöten och i övrigtsamverkar med skolan.67 Många föräldrar har bristande kun-skaper i svenska. Vissa kan inte heller läsa eller skriva. Utöverdetta går barnen i en skola med andra värderingar än de sområder hemma. Många av föräldrarna är arbetslösa och kännerett utanförskap. Allt detta blir hinder för att engagera sig ibarnens skolgång.68

samverkan med parter utanför skolanEn av byggstenarna i konceptet Hälsofrämjande skola ärsamarbete med närsamhället, det vill säga med de parter somfinns i skolans omgivning. Här ingår boende, näringsliv, före-ningar, kyrka och andra samhällssektorer. Som regel är detskolan som måste ta initiativet och visa sig öppna för sam-arbete. På många håll förekommer redan ett väl utvecklatsamarbete med närområdet.

Den öppna skolan – skolan mitt i bynPå en del orter har skolan blivit den centrala samlingsplatsenför dem som bor i omgivningen. På kvällar och helger användsskolan av både barn och vuxna. Det har visat sig att elever somgår i skolor som är öppna från morgon till kväll i stort sett allaårets dagar trivs bättre och får bättre studieresultat. Skolan harblivit ett socialt och kulturellt centrum för det omgivandelokalsamhället.

En skola som öppnar sig för lokalsamhällets behov ochinbjuder till ökad delaktighet för invånarna har i England visatsig vara positivt som både en strategi för att motverka arbets-löshet och för att underlätta elevernas framtida kontakter mednäringslivet.

LÄSTIPSFördel Förälder – Idéer och tipsför ett vinnande samarbete iförskola och skola. Stockholm;Riksförbundet Hem och Skola,Studiefrämjandets Riksförbund.

Lokala Styrelser. Stockholm:Riksförbundet Hem och Skola.

Växa tillsammans. Förskolan.Karlsson A. Molander A-S.Sollerman S. Stockholm: Liber

Växa tillsammans Åk 1–3.Rosslind E. Sterner J. Stockholm:Liber.

Växa tillsammans. Åk 4–6

Växa tillsammans. Åk 7–9Lund K. Nilsson N.E. Stockholm:Liber

Barnen i våra hjärtan.S. Sherefay, Rapport som kanbeställas från Christina Carlsson,Rädda Barnen, 107 88 Stockholm

78


Det som bland annat kännetecknar en öppen skola är:

• Att skolan arbetar för att stärka samhörigheten inom lokal-samhället och är delaktig i lokalsamhällets utveckling.

• Att studierna relateras till verkliga livssituationer i lokal-samhället och dessa blir bas för studier av livet i andrasamhällen och ute i världen.

• Skolan används av lokalsamhället och är tillgänglig dygnetrunt för de behov som finns i lokalsamhället för utbildning,fritid, sociala och kulturella aktiviteter.

• Föräldrarna deltar i utarbetandet av studieplaner för skolansarbete samt ingår i skolans styrelse och kan också delta i detdagliga skolarbetet.

Näringsliv och skola i samarbete”Skolan är full av kunskap som söker efter sina problem.Företagen är fulla av problem som söker efter kunskap. Detmåste kopplas ihop menar Torsten Madsén, forskare inomämnesområdena skola, arbetsliv och lärande vid högskolan iKristianstad.”69 Han förespråkar ett ökat samarbete mellannäringsliv och skola. oecd (Organisation for EconomicCooperation and Development) har kommit ut med en mängdrapporter hur skolan utvecklas bort från verkligheten och ska-par elever med förakt för praktisk kunskap. Genom samverkanmellan näringsliv och skola har också föräldrarna ökad möjlig-het att bli delaktiga i skolan.

Samarbete med näringslivet kan vara att hämta kunskapdirekt ur verkligheten. En skola som samarbetar med parterutanför skolan är Flodafors skola.

Flodafors skola har under projektet ”Skolgården” arbetatmed att odla och sälja schalottenlök till en närbelägen butik.Genom projektet har barnen fått arbeta praktiskt men ocksåinhämtat en mängd teoretiska kunskaper om ekonomi, distri-bution och kunskap om odlingsförhållanden som har behövtsför att projektet skulle kunna genomföras.

Mer information kan fås av:Mikael Rydholm Flodafors skolaTelefon: 0150-73880, 73882, e-post: [email protected]

LÄSTIPSSkolan mitt i Förorten – DenÖppna Skolans möjlighet tillhälsa och integration. Stockholm:Folkhälsoinstitutet ochIntegrationsverket, 2000.

Samverkan mellan skola ocharbetsliv. Om möjligheterna medlärande i arbete.Departementserien, Ds 2000:62Stockholm: Fritzes förlag, 2000.

69 Folkhälsoinstitutet/Integrationsverket. Skolan mitt i Förorten. – Den öppna skolans möjlighet förhälsa och integration. Dokumentation från en konferens i Stockholm 23–24 nov. 2000.

79


70 Luxemburgdeklarationen. I Menckel E. Österblom l. Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen.Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 2000.

Skolan – en hälsofrämjande arbetsplats

verksamhet för personalNär ett arbete bedrivs för att göra skolan hälsofrämjande bördet omfatta hela skolan med dess elever, personal och elevernasföräldrar. Många av de åtgärder som hälsofrämjande skolainnefattar; skadeförebyggande arbete, främja den psykosocialamiljön, arbete med den fysiska miljön osv, kommer alla iskolan till nytta. En viktig del därutöver, om personalen skamå bra, är att de har möjlighet till handledning ochkompetensutveckling.

Ibland kan det dock vara så att problemen för personalenkänns så omfattande att detta inte räcker, det kan handla ombrist på inflytande, dålig struktur, vagt ledarskap osv. Det är dånödvändigt att arbeta mera grundligt med personal- ochkanske organisationsfrågor. Med stora problem i organisationeller personalsituation, finns det ingen möjlighet att genom-driva en hälsofrämjande skola.

hälsosamma människor i hälsosamma organisationerArbetsplatsen påverkar hälsan på olika sätt. Arbete kan orsakaohälsa om anställda måste arbeta under ogynnsamma arbets-förhållanden, kollegialt stöd saknas eller om yrkeskunskapernainte är tillfredställande. Arbete kan å andra sidan vara en källatill glädje, personlig utveckling och ökad kompetens. Hälso-främjande på arbetsplatsen beskrivs i eu:s Luxemburg-deklaration som ett arbete som omfattar ett brett spektrum avfaktorer i syfte att bidra till att förbättra hälsan för de anställda.

Faktorerna för hälsofrämjande på arbetsplatsen inkluderar 70:• Ledarskapsprinciper och metoder som ser anställda som en

nödvändig faktor för framgång istället för en kostnad förorganisationen

• En organisationskultur och motsvarande ledarskapsprincipersom innebär medverkan av anställda och uppmuntrar tillmotivation och ansvar för de anställda

• Arbetsorganisatoriska principer som ger anställda tillgångtill en lämplig balans mellan arbete, krav, kontroll över sittarbete, kompetensnivå och socialt stöd

• En personalpolicy som aktivt integrerar frågor med an-knytning till hälsofrämjande åtgärder

• En integrerad arbetshälso- och arbetsskyddsorganisation

LÄSTIPSHälsofrämjande processer påarbetsplatsen – om ledarskap,resurser och egen kraft.Menckel E och Österblom L.Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 2000.

Lönsam friskvård – Effektivareföretag. Andersson G. Malmgren S.Stockholm: Arbetarskyddsnämnden,1997

Mer finns att läsa på Arbetslivs-institutets hemsida: www.niwl.se

80


För att nå målet ”hälsosamma människor i hälsosamma organi-sationer” bör man arbeta med följande riktlinjer:

All personal måste involveras, arbetet måste integreras iorganisationens alla viktiga beslut och områden. Alla åtgärderoch program måste vara inriktade mot en problemlösandecykel: behovsanalys, prioritering, planering, genomförande,kontinuerlig uppföljning, utvärdering. Innehålla individ- ochmiljöriktade åtgärder från olika områden, riskreducering,utveckla skyddsfaktorer, friskfaktorer m.m.

friskvård för personalDet har visat sig att många människor rör sig så lite att de ris-kerar att förkorta sitt liv. En del forskning visar att det finns ettsamband mellan hur mycket en person orkar arbeta och vilkensyreupptagningsförmåga denne har. De flesta människor kangenom regelbunden motion öka sin syreupptagningsförmågaoch därigenom orka mer både på arbetet och hemma71.

Personal som känner sig uppskattade av sin arbetsgivaregenom friskvårdssatsningar ger ofta tillbaka i form av goodwilloch ökad arbetseffektivitet.

Ett sätt att bedöma personalens fysiska kapacitet är att göraHälsoprofilbedömningar av all personal i ett inledningsskedeoch upprepa detta efter cirka ett år.

Ett annat sätt är att kontakta Kommunhälsan eller annanform av företagshälsovård eller friskvårdsföretag vilka kan hamånga goda idéer om friskvårdsprogram.

Viktigt är att komma ihåg att friskvård inte bara handlar omfysisk aktivitet. Att som personalgrupp få en dag tillsammansmed avkoppling, göra något att skratta åt och minnas när detkänns tungt är värdefullt. Kanske kan arbetslaget ta en dag förreflektion och återhämtning. Miniminivå för en skolas friskvårds-satsning bör vara att en dag per år planera och genomföra enfriskvårdsdag för personalen.

71 Andersson G. Malmgren S. Lönsam friskvård – Effektivare företag.Stockholm: Arbetarskyddsnämnden, 1997

81


Diskussionsfrågor – Arbetssätt och metoder

• Hur kan vi öka elevernas handlingsberedskap för att klaraolika situationer som uppstår i vardagen? (konflikter,erbjudande av droger, besvikelser, stress m.m.)

• Hur etablerar vi samverkan med parter utanför skolan?

• Hur arbetar vi för att personalen ska känna att de har enbra arbetsmiljö?

• Finns det fler bra arbetssätt och metoder som vi kan delamed oss av till andra?

82

Tips och idéer från skolor

T I P S O C H I D E E R F R Å N S K O L O R

Tips och idéer från skolor

Samverkan med andra parter är en del i byggandet av en hälsofräm-jande skola. Många skolor bedriver redan idag bra verksamhet menofta stannar kunskapen kvar på den egna skolan. Skolorna med sinpersonal är ofta de bästa ambassadörerna att sprida idéer. I det härkapitlet samlar vi exempel på hur en hälsofrämjande skola kan ska-pas. Efterhand material kommer in till oss skickar vi det vidare till ersom har handboken.

Vill ni dela med er av era erfarenheter så tänk på följande.Exemplen bör vara konkreta förslag på hur det övergripandearbetet har organiserats eller exempel på hur skolan arbetatmed vissa specifika frågor eller områden. Beskriv vad som gjor-de att arbetet startade, hur ni gick till väga, vad ni ville uppnåoch om något resultat kunnat utläsas av insatsen. Vill ni delamed er av en idé som ännu inte utvärderas, skicka in den somförslag och återkom sedan för att berätta hur det gick. Tänk påatt även sådant som misslyckats är lärorikt att få ta del av!

Skicka in exemplen, gärna via e-post, till:Katarina Gustafsone-post: [email protected]

Folkhälsoenheten Landstinget SörmlandKullbergska sjukhusetBox 110641 22 Katrineholm

Från Södra skolan i Katrineholm kommer förslag på hur en strukturför skolans hälsofrämjande arbete skapas. Skolan är en 7–9 skola.

• Bilda ett hälsoråd på 3–5 personer där rektor är med själveller är externt pådrivande

• Kartlägg/inventera:

1. Vad som finns idag som är hälsofrämjande arbete på skolan2. Vad som idag saknas

• Jobba med ett fåtal områden i taget

• Se arbetet/lösningarna i ett flerårigt perspektiv

• Lyft upp hälsofrågorna på dagordningen

• Sök externa medel från fonder eller liknande

85

T I P S O C H I D E É R F R Å N S K O L O R

72 För fyra år sedan startade Sara Damber Riksorganisationen Stiftelsen Friends – elever motmobbning. Friends hjälper skolor i hela landet att starta ett fungerande arbete och en aktiv hand-lingsplan mot mobbning. Genom detta arbete har Sara Damberg bland annat besökt närmare 400skolor, föreläst för tusentals lärare, elever och föräldrar och skrivit en bok om mobbning i skolan.Stiftelsen Friends, Kungsholms strand 159, 12 48 Stockholm, 08-545 519 90

Kontaktperson:Mats DahlinSödra skolanOppundavägen 27641 80 Katrineholm0150-568 51

Tegelvikskolan i Kvicksund är en F-9 skola. Från skolan kommerförslag på att arbeta med kamratstödjare.

Elever i 8–9:an har fått rösta fram en flicka och en pojke perårskurs som de tycker är en bra kamrat och lämplig för upp-giften som kamratstödjare.

Allt som allt blev det 12 stycken elever. Eleverna har sedangenomgått några utbildningsdagar. Skolan har fått hjälp ochstöd från en kommundel i Västerås i sitt arbete med att ut-veckla kamratstödjarverksamheten. Ledare och kamratstödjaredär har träffat Tegelvikskolans ledare och kamratstödjare.

Arbetet påbörjades hösten 2000 och kamratstödjarna hargjort ett bra arbete.

Kamratstödjarna har sitt ursprung i skolans Trygghetsråd/Hälsogruppen. De samarbetar också med skolans Anti-mobbingteam.

Hösten 2001 har några från sjuorna fått denna uppgift. Desom slutade 9:an våren 2001, kommer att ha fortsatt kontaktmed skolan.

Kamratstödjarna arbetar med elever i alla åldrar. Skolan haräven planer på att ta dit Stiftelsen Friends72 som utbildar perso-nal, elever och föräldrar i arbete mot mobbning.

Kontaktperson:Birgitta BergströmTegelvikenSundbyviksvägen 1640 45 Kvicksund016-428 306

86


På Skiftingehus i Eskilstuna arbetar ett av arbetslagen, sedan cirkatre år tillbaka, med flextid för eleverna.

Bakgrund:När arbetslaget fick ta kontrollen över schemat – frånsettb-språk, idrott, slöjd, hemkunskap, musik och bild – börjadede fundera över hur man skulle kunna göra schemat vettigareför eleverna. Hur skulle håltimmar och sovmorgnar hanteras,då en del av eleverna kommer med buss på morgonen och harsmå möjligheter att utnyttja dessa?

Eleverna kom med förslaget:–Kan inte vi få jobba om ni lärare ändå är här?Lärarna började lägga upp strukturen för hur det skulle ord-nas. Man gjorde listor där inarbetad tid skulle fyllas i. Tankenvar att det var någorlunda väl tilltagen tid som skulle bokföras.Som elev skulle man inte jobba in en massa ”tiominuters-snuttar” utan de inarbetade passen måste vara så långa att manhann jobba ordentligt, utan stress. Exempelvis utnyttja en helhåltimme eller förlänga ett arbetspass och på så sätt jobba intid. Schemat lades så att det inte blev för många låsta lektionersist på dagen, vilket gav möjlighet att ”flexa ut”.

Idén med flexibel arbetstid för eleverna förutsätter attarbetslaget kan administrera tiden, annars blir det ohanterligt.En lärare bokför tiden för en klass.

Arbetslaget på sex lärare har merparten av sin undervisningi tre klasser 7–9. De disponerar tre klassrum och eleverna har istort sett tillgång till sina klassrum under hela dagen.

Eleverna är välkomna att vara i sina klassrum under skol-dagen, även utanför schemalagd tid, så långt det är möjligt.Tiden som de kan tillgodoräkna sig gäller dock bara om dearbetar.

Den tid som eleverna arbetat in kan de ta ut som ledighet itimmar, halvdagar eller – om möjlighet finns – heldagar.

Dessutom gäller att om man har mycket att göra och liggerefter blir möjligheten att ta ut inarbetad tid begränsad.

Fördelar med flextiden:

• Bättre arbetsmiljö för arbetslaget. Ingen vill gå tillbaka tilldet gamla systemet. Frånvarofrågor går oftast bra att lösainom arbetslaget.

• Eleverna får ta ansvar för sitt skolarbete och ges möjlighetatt påverka sin skoldag. ”I stället för att vänta på att dagenska ta slut bestämmer man själv när den ska ta slut.”

87


• Eleverna trivs och känner sig välkomna till skolan. Mångatar inte ut all sin inarbetade tid.

Nackdelar:

• Alla elever klarar inte flextiden. Då får man föra en dialogom varför de inte tillgodogör sig tiden och eventuellt geeleven ett ”styrschema” (utan flexmöjligheter) att hålla sigtill.

Kontaktperson:Håkan AmnebjerSkiftingehusKarl Hovbergsgatan 43–45631 86 Eskilstunae-post: [email protected]

Här kommer fler exempel att presenteras när ni på skolanskickar in era idéer.

88

R E F E R E N S E R

ReferenserAndersson C. När flickor tystnar… Stockholm: Kvinnoforum utbildning, 1994.

Antonovsky A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur, 1991.

Arbetarskyddsnämnden. Lönsam friskvård – Effektivare företag.Stockholm: Arbetarskyddsnämnden, 1997.

Arbetarskyddsstyrelsen. Att trivas i skolan… Skolan ur ett psykologiskt och socialtperspektiv. ADI 432. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen, 1997.

Bokedal C. ”Healthy School” à la British columbia – Modell för utveckling av svenskaskolor? Södertälje: Södertälje sjukvårdsförvaltning, 1997.

Bremberg S. Bättre hälsa för barn och ungdom. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 2000.

Bremberg S. Så kan skolhälsovården göra nytta i framtiden. Stockholm: Centrum förBarn- och Ungdomshälsa. Samhällsmedicin. Stockholms Läns Landsting, 2000.

Bremberg S., Öfverberg C. Går det att förklara varför ungdomars psykiska hälsa ärbättre på vissa skolor? En studie av skyddsfaktorer i olika skolmiljöer. Rapport frånsamhällsmedicin 2000:2. Stockholm: Centrum för Barn- och Ungdomshälsa.Stockholms Läns Landsting.

Dahlgren L-O. Utomhuspedagogik. Linköping: Linköpings universitet, 1997.

Danielsson M., Lindberg G. Skillnader mellan män och kvinnors ohälsa – beständiga elleroföränderliga? Östlin P,. Danielsson M., Diderichsen F., Härenstam A., Lindberg G. (red).Kön och ohälsa – en antologi om könsskillnader i ett framtidsperspektiv.Lund: Studentlitteratur, 1996.

Folkhälsoinstitutet. Hälsofrämjande skola. Ett samlat begrepp för visionen om skolansom en stödjande miljö för hälsan. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1997.

Grosin L., Rutter M. I Hälsoarbete i skolan. Åkerlund K. (red). SamhällsmedicinStockholms läns landsting 1999.

Haglund BJA., Pettersson B., Finer D., Tillgren P. The Sundsvall Handbook, ”We CanDo It” From the 3rd International Conference of Health Promotion, Sundsvall, SwedenJune 9–15, 1991. Stockholm: Karolinska Institute, Department of Social Medicine &Västernorrland County Council, 1993.

Haglund BJA., Svanström L. Samhällsmedicin – en introduktion. Andra upplagan.Lund: Studentlitteratur, 1995.

Hagström U., Redemo E., Bergman L. Låter sig skyddsänglar organiseras?Folkhälsoinstitutets Rapport 1998:41.

Hagström U., Redemo E., Larsson G. När självkänslan växer… Ett inspirationsmaterialför ett hälsofrämjande arbete på gymnasieskolans individuella program. Erfarenheterfrån ett pilotprojekt. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 2000.

Hedvall A. Skolskjutstransporter. Vem har ansvaret för barnen? Magisteruppsats iFolkhälsovetenskap. Västerås: Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap,Mälardalens Högskola, 2002.

Hellström P-A. Bullriga miljöer skapar bullriga elever. Audionytt.1992(4)12-15.

Härenstam A., Aronsson G., Hammarström A. Kön och ohälsa i ett framtidsperspektiv. I Kön och ohälsa – en antologi om könsskillnader ur ett folkhälsoperspektiv. Östlin P.,Danielsson M., Diderichsen F., Härenstam A., Lindberg G. (red).Lund: Studentlitteratur, 1996.

89

R E F E R E N S E R

Jensen Bruun B. Hälsoundervisningen är alltför naturvetenskaplig.I Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? En antologi om hälsoarbete iskolan. Nilsson A. (red). Stockholm: Skolverket, 1996.

Kimber B. EQ – en livsnödvändig kompetens. En introduktion till arbete med EQ iskolan. Solna: Eklunds Förlag, 1999.

Laflamme L., Menckel E. Elevers skador & skolmiljöer. Skademönster och risk-situationer. Stockholm: Folkhälsoinstiutet, 1998.

Lander R. Hälsa och skolutveckling. Några råd till dem som vill starta och driva etthälsofrämjande arbete i skolan. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1998.

Landstinget Sörmland. Barnrapporten. Delrapport 1: Offentlig statistik. 2001.Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland, 2001.

Menckel E., Aldenberg E., Laflamme L. Elevers arbetsmiljö & Skaderisker. Ett skol-ledningsperspektiv. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1997.

Menckel E. Skololycksfall & skolans uterum. Fakta, forskning och förebyggandeexempel. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1994.

Miljö – och naturresursdepartementet. Förenta Nationernas konferens om miljö ochutveckling. Agenda 21. Stockholm: Miljö – och naturresursdepartementet, 1993.

Nilsson A. Man vet inte var i livet trappstegen är… Perspektiv på tobak, alkohol ochnarkotika. Stockholm: Skolverket, 1999.

Nilsson A. Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk?Stockholm: Skolverket, Liber AB, 1996.

Nilsson L. Hälsa och lärande? Kunskapssammanställning avseende samband mellanelevers hälsa och studieframgång/ inlärning. Folkhälsoinstitutets F-serie 2001:1.Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 2001.

Olsson C. Mobbning och våld i verkligheten. Partille: Warne Förlag, 1998.

Putnam R. D. Bowling alone: The collapse and revival of American Community.New York: Simon & Schuster, 2000.

Rogers E. Diffusions of Innovations 4th edition. New York: Free Press, 1995.

Svensk Byggtjänst AB. Inneboken – en bok för alla som bryr sig om en hälsosam miljö.Stockholm: Svensk Byggtjänst, 1998.

Skolverket. Överenskommet! – Fyra internationella överenskommelser som ligger tillgrund för de nya läroplanerna. Stockholm: Liber Distribution, 1994.

Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001. Stockholm: Socialstyrelsen, 2001.

SOU 1999:137. Hälsa på lika villkor – andra steget mot nationella folkhälsomål.Stockholm: Fakta Info Direkt, 1999.

SOU 2000:19 Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsaoch utveckling. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer, 2000.

SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan.Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer, 2000.

Steinberg J. M. Aktiva värderingar. Askild & Kärnekull Förlag AB, 1978.

Svedbom J. Värderingsövningar i skolan. Solna: Eklunds Förlag AB, 1997.

Warne M. Hälsofrämjande skola vision och verklighet. – Intervju av sex kontaktpersoneranslutna till nätverket för en ”Hälsofrämjande skola”. C-uppsats i folkhälsovetenskap.Västerås: Mälardalens högskola, 2001

Åhs O. Bortom bråk och hårt klimat – om att utveckla social förmåga i skola och för-skola. Stockholm: Runa Förlag, 1998.

90

T I P S O C H I D É E R F R Å N S K O L O R

91

B I L A G A 1

Bilaga 1, Certifierad som Hälsofrämjandeskola i Sörmland Certifiering innebär att skolan uppfyller vissa i förväg uppställ-da kriterier och att en extern bedömare avgör om kriteriernauppfyllts. Certifieringsprocessen innebär en målinriktning förskolans hälsofrämjande arbete. Genom att kriterier ochbedömningsområden är tydliga kommer skolan lättare attkunna använda redan befintlig kunskap, vilket underlättararbetet och gör det mer fokuserat. Detta innebär för skolantillfredställelse att uppnå vissa mål och få uppleva ett spännan-de arbete på vägen dit.

För den enskilda skolan blir också utmärkelsenHälsofrämjande skola i Sörmland en kvalitetssäkring. Denanger att skolan fortlöpande strävar efter att få en allt bättrefysisk och psykosocial miljö på skolan.

En skola kan delta i Nätverket Hälsofrämjande skola iSörmland utan att ansöka om certifiering. Skolan deltar då isteg I. samt i nätverksmöten. Ansökan om certifiering medfördock att skolan får extra stöd från Folkhälsoenheten.

utmärkelsenDen skola som blir certifierad får möjlighet att sätta titelnHälsofrämjande skola i Sörmland i sitt skolemblem. För att fåbehålla utmärkelsen görs uppföljning på skolan, vilket syftar tillatt skolan ska sträva efter att fortlöpande arbeta med det hälso-främjande arbetet och ständigt förbättra det.

sex steg för att bli hälsofrämjande skolai sörmlandSteg 1. Ansökan till Folkhälso- och miljödelegationen,Landstinget Sörmland, om att få bli Hälsofrämjandeskola i Sörmland.

Steg 2. Skolan formulerar och dokumenterar på vilket sätt devill organisera och förankra arbetet. Skolan genomför en kart-läggning om vad det finns för behov på skolan och vad somredan görs. En tidsplan för arbetet fastställs. Detta är förstamålet i certifieringen, att utveckla en ”Hälsofrämjande organi-sation” målområde a.

Steg 3. Skolan formulerar fem egna mål för arbetet. Minst ettmål från varje målområde b,c och d. Denna plan ska rapporte-ras till skolans huvudman tillsammans med projektplan ochtidsplan för förändringsarbetet.

B I L A G A 1

92

Steg 4. Skolan genomför sitt förändringsarbete och ansökernär målen uppfyllts om att få utmärkelsen Hälsofrämjandeskola i Sörmland.

Steg 5. Certifieringen genomförs av en extern bedömare ochskolan får en utmärkelse. Skolan sätter upp nya mål för det fortsatta arbetet med att ytterligare förbättra det hälsofrämjan-de arbetet.

Steg 6. Uppföljning görs ett år efter certifieringen för attavgöra om skolan ska få behålla utmärkelsen.

Målområden och kriterier på väg mot certifiering

Arbetet skall bedrivas inom de fyra nedanstående områdena.Grundläggande för allt arbete skall vara strävan för jämlik hälsa. Jämlik hälsa innefattar såväl socioekonomiska faktorersom etnicitet och kön.

a. hälsofrämjande organisationEn hälsofrämjande organisation innebär att det finns en tydligoch fungerande organisation för skolans hälsofrämjande arbete.

Kriterier för att upprätta en hälsofrämjande organisation:En organisation ska finnas för det hälsofrämjande arbetet.Följande punkter ska vara uppfyllda:• En ledningsgrupp innehållande rektor/studierektor, repre-

sentanter för såväl kärnämnen som andra ämnen, personalfrån elevhälsan, annan skolpersonal, elever och föräldrar

• En hälsopolicy ska vara upprättad för skolan

• Personalen ska fortlöpande få fortbildning för att kunnautveckla det hälsofrämjande arbetet

• En kartläggning ska vara gjord i inledningsskedet av:

a) Elevernas och personalen hälsa och arbetsmiljösituation

b) Hälsofrämjande arbete som redan bedrivs på skolan

c) Elevernas delaktighet och möjlighet till att påverka sin arbetsmiljö och undervisning

B I L A G A 1

93

b. hälsofrämjande fysisk miljö Hälsofrämjande miljö innebär att skolans arbete skall eliminerahälsorisker i den fysiska miljön och medverka till en miljö somstimulerar till hälsofrämjande aktivitet.

Kriterier för en hälsofrämjande fysisk miljö:Skolan ska utifrån kartläggningen ha prioriterat minst ett om-råde inom den fysiska miljön som skolan har arbetat vidare med.• Mål och delmål för det prioriterade området ska ha satts

upp och uppnåtts

• En eller flera metoder/strategier har valts för att nå målet

Exempel kan ha hämtas från kapitlet Arbetssätt och Metoder

• Eleverna ska ha varit delaktiga i arbetet

c. hälsofrämjande psykosocial miljö Skolans psykosociala miljö skall ge en känsla av sammanhangoch trygghet. Skolan ska särskilt värna om de utsatta eleverna.

Kriterier en hälsofrämjande psykosocial miljö:Skolan ska utifrån kartläggningen ha prioriterat minst ettområde inom den psykosociala miljön som skolan har arbetatvidare med.• Mål och delmål för det prioriterade området ska ha satts

upp och uppnåtts

• En eller flera metoder/strategier har valts för att nå målet

Exempel kan ha hämtas från kapitlet Arbetssätt och Metoder

• Eleverna ska ha varit delaktiga i arbetet

d. hälsofrämjande arbetssätt och metoderI skolans verksamhet ska det ingå undervisning och andraaktiviteter vilka ger kunskaper och bearbetar attityder på ettsätt som stärker ett hälsofrämjande arbete.

Kriterier för hälsofrämjande arbetssätt och metoder:Skolan ska välja minst ett av nedanstående område samt sättaupp mål och delmål för arbetet.• Utveckla samarbetet med föräldrarna

• Etablera samverkan eller vidareutveckla samverkan medsamarbetspartners utanför skolan. Exempelvis, bostads-området, näringsliv, föreningar, kyrkan

B I L A G A 1

94

• Skapa möten mellan elever och vuxna på undervisningsfritid

• Utveckla någon form av friskvårdsprogram för personalen

Inom vart och ett av dessa områden ska skolan uppnå deuppsatta kriterierna. Effekterna av målen ska tydligt kunnaredovisas. Huvudmålen kan vara strävansmål medan delmålenskall vara mätbara. Sammanlagt sex mål inom de fyra olikaområdena ska formuleras och uppfyllas för att nå certifieringen.

För att få ansökningshandlingar eller mer information,kontakta:Katarina Gustafsontel. 0150-561 81e-post: [email protected]

Folkhälsoenheten Landstinget SörmlandKullbergska sjukhusetBox 110641 22 Katrineholm

B I L A G A 2

73 Miljö- och naturresursdepartementet. Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling.Agenda 21. Stockholm: Miljö och naturresursdepartementet, 1993.74 www.europarl.eu.int/topics/treaty/pdf/amst-sv.pdf. 2002-02-27

95

Bilaga 2, Styrdokument för skolan

Policydokument och konventioner

Det finns ett antal så kallade styrdokument som skolan har attfölja några av dem är sådana som anger arbetets inriktningoch strävanden och andra är lagar och förordningar. Här följerförst policydokument och konventioner, därefter kommerlagar, förordningar och föreskrifter.

Policydokument är inte juridiskt bindande dokument, deanger mer en strävan, en vision att arbeta efter. Konventionerdäremot, när de ratificerats, innebär att landet har tagit på sigen internationell, folkrättslig förpliktelse att följa konventionensbestämmelser.

agenda 21Vid fn:s konferens i Rio 1992 enades världens stater om etthandlingsprogram för det tjugonde århundradet. Detta hand-lingsprogram fick namnet Agenda 21. En hållbar utvecklingvilar på grunderna att inom de ramar som naturen sätter uppför mänskligheten och dess samhällsbygge måste resursernafördelas på ett sådant sätt att alla människor kan tillfredställasina mänskliga behov. Handlingsprogrammet tar upp tre sam-verkande dimensioner för att den framtida utveckling ska varahållbar: Social utveckling, ekonomi och ekologi.

Den sociala dimensionen innehåller exempelvis faktorerna:Hälsa och livskvalitet, utbildning, demokrati, jämställdhet,religions- och yttrandefrihet.

Den ekonomiska dimensionen innehåller faktorer som:Konsumenternas inflytande, teknikutveckling, möjlighet tillarbete och försörjning, hållbara produktions- och konsum-tionsmönster.

Den ekologiska dimensionen innehåller faktorer som:Begränsa utsläpp till luft, mark och vatten, bevara biologiskmångfald, hushålla med ändliga resurser.

I ovanstående tre dimensioner finns det många faktorersom skolan har möjlighet att påverka och därigenom hjälpa tillatt arbeta för en hållbar utveckling73.

amsterdamfördragetArtikel 129 i Maastrich- och senare artikel 152 i Amsterdam-fördraget74 avser förebyggande insatser för folkhälsan.

B I L A G A 2

75 Wramner B., Internationella folkhälsostrategier. Kompendium Mälardalens Högskola 2000-08-1076 Skolverket, Överenskommet! – Fyra internationella överenskommelser som ligger till grund förde nya läroplanerna. Stockholm: Liber Distribution, 1994

96

1995 antog eu ett nytt program för hälsofrämjande insatser.Bland annat betonar programmet att bygga ut folkhälso-arbetet till barn och ungdom via skolorna i Europa. Ett ledi detta är “The European Network of Health PromotingSchool” (enhps).

barnkonventionenfn:s konvention om barns rättigheter antogs 20 november1989. 1991 ratificerade Sverige konventionen vilket innebär attSverige har tagit på sig en internationell, folkrättslig förpliktel-se att följa konventionens bestämmelser. Konventionen inne-håller 54 artiklar om barns rättigheter.

Regeringsdeklarationen från 1998 anger att:”Barnkonventionen skall efterlevas och alla relevanta politiskabeslut sak analyseras utifrån hur de påverkar barnen…”75

Fyra artiklar brukar lyftas fram som de grundläggandeallmänna principerna:Artikel 2. Barn har fullt och lika värde. Idén om jämställdhetgäller också mellan barn och att alla barn har lika värde.Artikel 3. Barnets bästa i främsta rummet.Artikel 6. Varje barns inneboende rätt till liv och utveckling.Artikel 12. Barns rätt till åsiktsfrihet och till att bli hörda.

fn:s konventioner om de mänskligarättigheternafn:s konventioner om de mänskliga rättigheterna är inter-nationella styrdokument. Konventionen om ekonomiska,sociala och kulturella rättigheter behandlar bl.a. rätten tillmat, bostad, hälsa och allas rätt till utbildning. I artikel 12erkänner konventionsstaterna rätten för envar att såväl i fysisktsom psykiskt avseende åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. 2:apunkten avser främjande av barns sunda utveckling.76

hälsa 21 – en hälsa för alla på 2000-talet”Hälsa 21 – en hälsa för alla på 2000-talet” är det policy-dokument som who:s Europakontor tagit fram i syfte attuppnå bästa möjliga hälsa för alla. Policyn har sin grund i detbegrepp som myntades 1977 vid mötet med who:s general-församling ”Hälsa för alla till år 2000”. Den består av 21 målsom ska tjäna som riktmärken i hälsoarbetet i europaregionen.

B I L A G A 2

77 WHO. Hälsa 21- en hälsa för alla på 2000-talet.78 SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor- nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationellafolkhälsokommittén. Stockholm: Frtizes Offentliga Publikationer, 2000.

97

Mål 13 avser hälsofrämjande vardagsarenor och lyder:77

”Till år 2015 skall europaregionens invånare ha fått ökade möj-ligheter att bo och verka i en hälsofrämjande miljö, såväl fysisksom social, i hem , på arbetsplatser och i lokalsamhället.”

Delmål 13.4 ”Minst 50 procent av barnen skall ha möjlig-het att gå i hälsofrämjande förskolor och 95 procent i hälso-främjande skolor.”

nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande1995 fick Nationella folkhälsokommittén i uppdrag att utarbetanationella mål för hälsoutvecklingen. Slutbetänkandet ”Hälsapå lika villkor – nationella mål för folkhälsan” beräknas riks-dagen ta beslut om under hösten 2002. Framförallt Mål 3 tarupp villkor för barnens hälsa78.

Mål 3: Trygga och jämlika uppväxtvillkor

Delmål:

• En trygg anknytning mellan barn och föräldrar

• En hälsofrämjande förskola och skola som stärker elevernassjälvförtroende och skolresultat

• En förbättrad psykisk hälsa hos barn och ungdom

”Möjligheten till att lära ökar om eleven mår bra, psykiskt såvälsom fysiskt. De elever som trivs i skolan har lättare för att lära.Eftersom hälsoklyftorna är stora mellan vuxna som har en långutbildning jämfört med de som har en kort utbildning, är detfrån framtida hälsosynpunkt viktigt att främja lärandet hos deelever som har svårt att klara skolans kunskapsmål. En hälso-främjande skola och en lärande förutsätter varandra. Attfrämja lärande och motverka psykisk ohälsa hos barn och ung-dom handlar i grunden om att skapa stödjande strukturer iskolan.”

(sou 2000:91 s.94)

Lagar, förordningar och föreskrifter

arbetsmiljölagenArbetsmiljölagen gäller alla arbetstagare på alla arbetsplatser.Skolan är från arbetsmiljösynpunkt en arbetsplats i likhet medalla andra. Arbetsmiljölagen gäller alla i skolan – lärare ochövrig personal. Den gäller också eleverna från första skolåret.

B I L A G A 2

79 Arbetarskyddsstyrelsen informerar ADI 498. Arbetarskyddsstyrelsen 1999.

98

Detta innebär att exempelvis att eleverna omfattas av före-skrifterna (tvingande regler) för arbete vid bildskärmar, före-skrifter för minderåriga som betonar att minderåriga skall gesbetryggande säkerhet mot bl.a. olycksfall och belastnings-skador.

Mycket information finns att få från Arbetsmiljöverket somäven säljer speciella skolpaket.79

Internkontrollafs 1996:6 Internkontroll av arbetsmiljön gäller alla arbets-givare så även skolan.

Internkontroll innebär i första hand att planera verksam-heten med tanke på arbetsmiljön och åtgärda riskerna innandet blir problem. Det är inte meningen att, vare sig elevereller personal, ska skadas, fara illa fysiskt eller psykiskt av sittjobb. För att det hela ska fungera måste alla samarbeta. Deanställda och även eleverna har/kan ha en viktig uppgift i attrapportera risker och tillbud i jobbet.

• Gå igenom verksamheten

• Åtgärda riskerna

• Handlingsplan för det som inte kan åtgärdas omedelbart

• Följ upp

• Utred skador och tillbud

• Föreskrifterna ska finnas och användas. De arbetsmiljöreg-ler som gäller för verksamheten ska finnas tillgängliga påarbetsplatsen

• Rutiner för det fortsatta arbetet

Tillsynsmyndighet: Yrkesinspektionen

Skollagen

Enligt denna lag, sfs nr: 1985: 1100, ska alla barn och ungdo-mar ha lika tillgång till utbildning och få en likvärdig utbild-ning. Utbildningens mål är att ge eleverna kunskaper och fär-digheter, samt i samarbete med hemmen, främja deras harmo-niska utveckling till ansvarskännande människor och samhälls-medborgare. I utbildningen skall hänsyn tas till elever medsärskilda behov.

B I L A G A 2

80 Arbetarskyddsstyrelsen informerar. ADI 498 Arbetarskyddsstyrelsen 199981 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.www.skolverket.se/pdf/lpo.pdf. 2001-05-14.82 Folkhälsoinstitutet. Hälsofrämjande skola- Ett samlat grepp för visionen om skolan som en stödjandemiljö för hälsan. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1997.

99

Tillsynsmyndighet: Skolverket som har det nationella tillsyns-ansvaret i syfte att kunna ge regering och riksdag en samladbild av den svenska skolan och därmed underlag för olikabeslut. Verket svarar alltså för kontroll och utvärdering avkommunernas skolverksamhet vilket är väsentligt för att kunnaupprätthålla en likvärdig kvalitet på landets skolor. Detta ärinte minst viktigt för skolan som stödjande miljö för denfysiska och psykosociala hälsan.

läroplanen (lpo 94)Läroplanen skall styra skolan och innehåller ledande före-skrifter om verksamheten. Här formuleras skolans värdegrundoch uppgifter samt anger mål och riktlinjer för verksamheten.I läroplanen står följande att läsa om hälsa80:

”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grund-skola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna fören god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelseför hälsan.”

I övrigt så poängteras följande:• Samarbete med och stöd till hemmen för barnens fostran

och utveckling

• Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemen-skap som ger trygghet, vilja och lust att lära

• Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformeroch förbereda eleverna för att aktivt delta i samhället

kommunal skolplan och lokal skolplanVarje kommun är skyldig att i kommunfullmäktige fastställaen kommunal skolplan81. I denna skolplan skall det framgåvilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå de riks-giltiga målen för skolan. Den enskilda skolan skall sedan upp-rätta lokala arbetsplaner där skall anges hur målen ska förverk-ligas och hur verksamheten skall utformas och organiseras.Rektor har det pedagogiska ledarskapet och är chef för lärareoch övrig personal i skolan. Rektor har det övergripandeansvaret för verksamheten och är ansvarig för att en lokalarbetsplan upprättas82.

B I L A G A 2

100

I skollagens 2:a kapitel 8§ anges att:8 § I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktigeantagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skallgestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå deåtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de natio-nella mål som har satts upp för skolan.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärderaskolplanen.

tobakslagenTobakslagen innehåller bland annat regler som begränsarrökning i vissa miljöer. Det gäller rökning i utrymmen avgemensamhetskaraktär, skollokaler, lokaler för hälso- ochsjukvård, kommunikationsmedel, lokaler för allmänna samman-komster och andra lokaler där allmänheten har tillträde. Densom trots tillsägelse bryter mot rökförbudet får avvisas frånlokalen.

I en särskild bestämmelse förbjuds rökning på skolgårdaroch liknande områden utomhus. Den regeln är ett undantagfrån principen att tobakslagens regler om rökning bara tarsikte på inomhusmiljöer.

Tillsyn:Socialstyrelsen har centralt tillsynsansvar över bland annatskolans lokaler som inte är upplåtna för enbart personal. Denomedelbara tillsynen har den eller de nämnder som kommun-fullmäktige bestämmer.Läs mer: www.tobaksfakta.org

trafiksäkerhetsverketTrafiksäkerhetsverket har upprättat föreskrifter för busshåll-platser i anslutning till skolan. På en del skolor är merparten”bussbarn” på andra några få. Oavsett antal så bör en dialogske med gatukontoret om hållplatsernas säkerhet om funder-ingar finns.

Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning(Ändring 1988:21)Trafiksäkerhetsverket föreskriver med stöd av 6 och 8 §§förordningen (1970:340) om skolskjutsning samt med stöd avikraftträdande-bestämmelserna enligt förordningen (1988:68)om ändring i skolskjutsförordningen följande:

B I L A G A 2

101

Hållplatser2.1 Vid skola bör hållplats för skolskjuts läggas i direkt anslut-ning till skolområdet. Kan hållplats inte förläggas i direktanslutning till skolområdet och måste eleverna därför korsaväg med livlig fordonstrafik, bör det eftersträvas att gångtun-nel, gångbro eller signalreglerat övergångsställe anläggs.

2.2 Om på- eller avstigning skall ske vid livligt trafikerad vägbör särskilt anordnad hållplats användas eller särskild hållplatsför skolskjutsning anordnas.Ansvar: Kommunens Gatukontor

lokal policyFörutom de lagar och förordningar som skolan är skyldig atträtta sig efter kan skolan upprätta en lokal policy. Denna policykan till exempel innebära att skolan är helt rökfri, att alla bärcykelhjälm till och från skolan och vid utflykter.

Policyn kan också vara mer övergripande och kan ses somett slags grundprincip för en verksamhets handlande i allmän-het eller i ett speciellt avseende. För skolans del bör den upp-rättas någon slags form av vision dit skolan stävar. En längrepolicybeskrivning kan även innehålla vad skolan är beredd attgöra och om det finns vägledande principer eller åtaganden.Policyn kan också utformas efter att problem har identifieratseller ha en mer allmän karaktär om strävanden som främjarhälsa.

D I A L O G B L A D

103

DialogbladFör att kunna revidera och förbättra materialet efter hand villvi gärna ha synpunkter från er hur handboken fungerar praktisktatt arbeta med. Vi tar emot såväl ris som ros.

Skicka era synpunkter, gärna via e-post, till:Katarina Gustafson [email protected]

Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland Kullbergska sjukhuset Box 110641 22 Katrineholm

Tack på förhand!

Så här tycker vi om materialet:

- de olika avsnitten

- diskussionsfrågorna

- lästips

- detta saknar vi

- detta är bra

- detta är mindre bra

- övriga synpunkter

Kontaktperson

Skola

Adress

Telefonnummer

e-post

Text: Maria WarneGrafisk form: Magdalena Lindelöw

Illustration: Gabriella Axelsson Tryck: KalmarSundTryck 2003

a1-18 handboken inledning

Documents