1 KOMPLE T T ER AND E MAT ER IAL T ILL H Å L L B A R SKO LU T V E C K L I N G © FÖ R FAT TAR EN O CH S T UD EN T LI T T ER AT UR

Appendix 1

Texter för lateralt tänkande

Det här är ett antal texter som du kan använda för att inleda en

studiedag eller på annat sätt inspirera och utmana din personal.

Skolan formulerad i nya ismer 2

Visst behövs en stavnings-reform! – eller sär skrivning 3

På tal om att vara pedagogisk! 4

Biologi 5

2 KOMPLE T T ER AND E MAT ER IAL T ILL H Å L L B A R SKO LU T V E C K L I N G © FÖ R FAT TAR EN O CH S T UD EN T LI T T ER AT UR

Skolan formulerad i nya ismer

Och så var det dags att vända på begreppen igen. Vad sägs

om några nya -ismer?

Samhället har förändrats, ja, förändras ständigt. Gamla

-ismer går i graven, nya föds. Andra i sin tur omdefi nieras,

får nya betydelser. I skolan pågår naturligtvis samma för-

ändringsprocess. För dig som vill hänga med i den aktuella

utvecklingen följer här dagens -ismer inom skolan:

Läroplanism (-is’m) s. -en. Den felaktiga tron hos vissa

beslutsfattare att läroplanen verkligen slagit igenom och

används inom skolan.

Pennalism (-is’m) s. -en. När läraren inte lånar ut

pennor till elever som för tjugoelft e gången glömt ta

med sig en egen.

Minimalism I (-is’m) s. -en. Vissa elevers konfession när

det gäller den egna arbetsinsatsen vid skolarbete, läx-

läsning m.m. (Dessa elevers bönestunder inleds oft a

med frasen: ”Va? Får jag IG? Varför det?”) Förnekar

inte Guds existens, men väl lärarnas kompetens.

Minimalism II (-is’m) s. -en. Den tid en skolledare har

att vistas ute i verksamheten (i skolan även kallad

verkligheten).

Fantasism (-is’m) s. -en. Personer som aldrig saknar

förklaringar till t.ex. sena ankomster, att läxan

inte är gjord eller är bortglömd. Riktning inom

minimalismen.

Sektorism (-is’m) s. -en. Personer, oft ast enämneslärare,

som bara kan se vitsen med ett specifi kt ämnesom-

råde. Deras eget.

Expertism (-is’m) s. -en. Riktning inom sektorismen;

de som lär sig mer och mer om ett alltmer avgränsat

område, tills de kan precis allting om just ingenting.

Sssschism (-is’m) s. -en. Vad man får ägna sig åt ibland

när man är på teater eller bio med eleverna och alla

inte har vett att vara tysta.

Modernism (-is’m) s. -en. Vad kvinnliga lärare ibland

måste vara för eleverna. För den manliga motsvarig-

heten, se Papism.

Eskapism (-is’m) s. -en. Rörelse inom lärarkåren vars

utövande sker på studiedagar och konferenser.

Kopiism (-is’m) s. -en. Vad vissa elever gör med texter

hittade på nätet. (Se även plagiarism, med samma

betydelse.) Känns igen på det upprörda mantrat:

”Klart jag skrivit det själv!” Underavdelning 1:

slumpister: när man visar exakt samma textstycke

från nätet utbrister de: ”Vilket sammanträff ande!”.

Underavdelning 2: komplottister; igenkänningstecken:

”Någon har snott min text och lagt ut den på nätet! Så

fräckt!”

Kommunism (-is’m) s. -en. Anhängarna hävdar att

kommunaliseringen av skolan var bra. I motsats till

kapitalismen (eft er engelskans ’capital’), som hävdar

att folk i Stockholm/huvudstaden är bäst skickade att

styra över skolor i t.ex. Malmö.

Realism (-is’m) s. -en. Försvinnande liten rörelse som

önskar realskolan tillbaka.

Dessutom några -ismer som på olika sätt tangerar skolans

område:

Rationalism (-is ’m) s. -en. Önskat tillstånd där politiska

beslut baserar sig på rationella grunder och inte kort-

siktigt partipolitiskt käbbel.

Nassism (-is’m) s. -en. Tron hos vissa ovanligt korkade

grisar att just deras sittmuskulatur inte kommer att bli

antingen basturökt eller kokt och skivad.

Socialism (-is’m) s. -en. Riktning för sällskapssjuka perso-

ner. Favoritpsalm: ”Ju mer vi är tillsammans”.

Sms-ism (-is’m) s. -en. Sjukligt tillstånd hos vissa; kän-

netecknas av att de ständigt och frenetiskt fi ngrar på

sina mobiltelefoner. Att två sådana personer kommit i

kontakt med varandra karakteriseras av att ett bip-bip

hörs inom ett par minuter, vareft er den ene genast är

i farten igen.

Och några till, som inte har med saken att göra, som en

liten bonus:

Postmodernism (-is’m) s. -en. Att de enda ställen man inte

kan köpa frimärken på är postkontoren. Snart slutar väl

Telia att sälja telefoner.

Dadaism (-is ’m) s. -en. Nyrysk, uppgiven ungdomsrörelse

som säger ”jaja” till allting.

3 KOMPLE T T ER AND E MAT ER IAL T ILL H Å L L B A R SKO LU T V E C K L I N G © FÖ R FAT TAR EN O CH S T UD EN T LI T T ER AT UR

Visst behövs en stavnings-reform! – eller sär skrivning

Man ser oft a att det blir galet när man särar på sådant som

ska hänga ihop. (Det som Svenska Akademien har förenat

må ingen skilja åt.)

Ibland kan det bli helt rätt. När dagens extremt låga

mattpriser kan leda till att en matthandlare blir en matt

handlare, eller infl uensan som gör en sjuksköterska

till en sjuk sköterska. Men när Åhléns säljer en snodd

mapp undrar man ju. Då kan det knappast handla om

att köpa i god tro. Eller när Elgiganten i en annons söker

kassa medarbetare.

Det är på tiden att vi förenklar skrivreglerna så att miss-

förstånd kan undvikas. Det bästa vore väl egentligen att

särskriva allting. Enklare än så kan det väl knappast bli?

Miss för stånd kan lättare und vikas då, även av dem som är

blå bär på om rådet. Fast kanske skulle man gå ytterligare

ett steg, nämligen att dela upp orden i stavelser. Allt an nat

blir e gent lig en en halv me syr.

Å an dra sidan kan man kan ske tyc ka att det är att ö ver

dri va. Men då ska jag be rät ta att det fi nns pu ris ter som

an ser att man ska sär skri va all ting.

V a r je b o k s t a v s k a f å s t å f ö r s i g s j ä l v. M a n

a n s e r a t t d e t ä r m e r d e m o k r a t i s k t, a t t v a r j e

e n s k i l d b o k s t a v m i n n s a n n i n t e ä r m i n d r e v

ä r d ä n e n s t a v e l s e b a r a f ö r a t t d e ä r m i n d r e .

M i n f r ä m s t a i n v ä n d n i n g m o t d e t t a ä r a t t d e

t b l i r e t t v ä l d i g t s l ö s e r i m e d p a p p e r. D e t g å r

å t d u b b e l t s å m å n g a t r ä d, s å u r m i l j ö s y p u n k

t s k u l l e v i i n t e h a n å g r a mellanslagöverhuvudtaget.

Ochenklareskrivregleränsåkanjagintetänkamig.Skr

ivihopallabokstäver,ingamellanrumfårfinnas.Dettar-

femminuterattlärauttillallaochsedankanviägnaossåtan-

natsomärviktigare.

4 KOMPLE T T ER AND E MAT ER IAL T ILL H Å L L B A R SKO LU T V E C K L I N G © FÖ R FAT TAR EN O CH S T UD EN T LI T T ER AT UR

På tal om att vara pedagogisk!

Men sedan började det. Man ska ta hänsyn till SMHI:s

graddagsstatistik, och den har man ju inte direkt sådär

dagsaktuell i huvet. Däreft er får man fundera över hur

medelavkylningen (T) i anläggningen ligger i förhållande

till referensvärdet (Tref), vilket naturligtvis kan justeras

om det påverkas av att framledningstemperaturen av

drift stekniska skäl väsentligt avviker från det normala,

men det är ju rena självklarheter. Goes without saying.

Jag ska inte trötta dig med den matematiska formel som

anges i skrift en, utan vi hoppar vidare till avslutningen,

som handlar om de olika valmöjligheterna.

Beroende på om E-värdet är högt, lågt eller lagom

rekommenderas olika val. Så, då ska vi se. E-värdet var 25,

vad är då normalt? Eft er ny idog genomläsning av broschy-

ren kan jag bara konstatera att det inte framgår. Så vad är

normalt? 3,2? 783? 22 komma yxskaft ?

Ok, jag får väl läsa vad det står om alternativen. Alter-

nativ B är för den som vill ha en kostnadsfördelning lik

den för en pelletslösning. Ja, men då är ju saken klar! Varför

skrev de inte det från början? Självklart vill vi ha en kost-

nadsfördelning lik den för en pelletslösning, inte lik den

för en värmepump eller naturgas- eller oljelösning eller

Tjernobyl eft er härdsmältan. Vem vill inte ha en pellets-

lösning!? Det har jag önskat mig i julklapp varje år sedan

oljekrisens dagar!

Jag sa till min kompis att jag rekommenderade alterna-

tiv B. Han var imponerad.

Här är ett exempel på att man inte bör använda fi konspråk

när man pratar med folk. Det är faktiskt en härskarteknik,

nämligen en variant av undanhållande av information.

Jag vill också bara berätta att det här kåseriet suttit på

E.ON:s informationschefs anslagstavla.

AT T VÄLJA EL

Det är inte alls så svårt att göra energival som många tror.

Det är svårare!

På Eons hemsida står det ”Välj ditt eget elpris!”. Jag ringde,

men de gick inte alls med på att jag valde 1 öre/kWh. Rena

båget, alltså! Man kunde bara välja olika dyra, och man

vet att i slutändan blir det fel hur man än väljer. Som kön

på Systembolaget. Eller fonder i pensionssparandet. Men

det är små bekymmer jämfört med hur andra har det. Hör

bara här. Eller, ja, läs här.

En kompis som bor i en bostadsrättsförening bad mig om

hjälp med att tyda en skrift från Sydkraft (ja, ja, E.ON,

då!) om val av tariff för deras fj ärrvärme. Man kan välja

mellan olika delar bunden och rörlig del av kostnaden. En

viktig faktor i detta är något man kallar debiteringseff ekt,

benämnt E i prislistan. Bostadsrättsföreningens E var 25.

Lätt som en plätt! Nu skulle man räkna ut vad detta blev i

de olika alternativen, och om man deklarerat på det gamla

sättet i ett antal år skulle väl inte detta vara helt omöj-

ligt att fi xa.

5 KOMPLE T T ER AND E MAT ER IAL T ILL H Å L L B A R SKO LU T V E C K L I N G © FÖ R FAT TAR EN O CH S T UD EN T LI T T ER AT UR

Biologi

Nå, nu kanske detta är en alldeles för grov indelning, och

därför har jag faktiskt tänkt ut ännu ett förslag. Eft ersom

jag har ett minne som inte är det bästa, har grupperna fått

namn som jag lätt kan komma ihåg. De rimmar därför alla

på däggdjur. Alltså, mitt förslag till ny indelning av djuren:

Först kommer Äggdjuren. Dessa djur kommer alla ur

ägg. Hit hör krokodiler, höns, myror och störfi sken. Om

vi inte äter upp äggen först, förstås.

Sedan har vi Läggdjuren, t.ex. göken som lägger ägg i

andras bon; grisar hör också hit, p.g.a. fl äskläggen. Även

allt som kan användas som pålägg hör hit, såsom häst och

ost[ron], samt all sill som läggs in.

Skäggdjur. Hör man på namnet. Getabockar, torskfi s-

kar i allmänhet, samt apor, för de är skäggiga mest över

hela kroppen.

Kläggdjur, dvs. djur som när man trampar på dem blir

sådär, ja, kläggiga ni vet, kommer däreft er. Daggmaskar

och sniglar m.fl .

Till Häggdjuren hör alla djur som kan ta sig mellan

hägg och syrén utan att hoppa eller skutta, mestadels fåglar

och insekter, sålunda. Sedan har vi en särskilt avskyvärd

grupp, nämligen Dräggdjuren. Representeras bl.a. av klo-

akråttor och nazister.

Väggdjuren lever just där. För att ta några i högen:

vägglöss och husmöss.

Häst och mula utgör förstås Gnäggdjuren, och Gegg-

djuren är, som framgår av namnet, geggiga och slemmiga

djur. Goda exempel härpå är musslor, vinbergssnäckan

samt lergökar innan de torkat.

Slutligen utgör alla vassa små rackare i naturen en egen

grupp, de så kallade Eggdjuren, d.v.s. igelkottar och pigg-

svin. Självklart är att alla djur som bits också kan höra hit.

Nå, detta är mitt bidrag till biologin. Vi får väl se om

hundra år vem som är mest känd, jag eller Carl von Linné.

Och Nobelkommittén! Ring inte mig. Jag ringer er.

Häromdagen satt jag och bläddrade i den biologibok man

använder i skolan. Har ni någon gång tänkt på den stackars

kaninen? Han fi nns alltid på samma siduppslag som räven,

bara för att de båda råkar tillhöra samma släkt, nämligen

däggdjuren. Inte undra på att kaninen är så skrajsen av sig

jämt, tänkte jag, när den ser alla släktmiddagar framför

sig. Ja, för kaninen blir det ju förstås bara en måltid. På

bordet. Rävens bord.

Det var då jag kom på att indelningen av djur borde

förnyas. Den nuvarande är ju ingalunda för alltid given.

Se bara på kineserna! De brukade dela in djuren i grup-

per som t.ex. Djur som tillhörde kejsaren, vilket väl var

de fl esta, kan tro; Balsamerade djur, Tama djur, vilket

inte kan inbegripa grannens ungar, för de är mer vilda än

tama. Digrisar, inte många kvar nu eft er jul, Sjöjungfrur,

se Digrisar; men stryk nu eft er jul, Djur som rör sig som

sinnessjuka och Djur som liknar fl ugor på långt avstånd,

vilket väl de fl esta gör, utom just fl ygfän, för de syns ju

inte alls på långt avstånd. Denna indelning täckte säkert

kinesernas behov, men duger föga i vår nutida värld. Och

inte för den stackars kaninen!

Därför har jag tänkt ut en annan, modernare klassifi -

cering, som ser ut så här:

1 Djur som man kan klappa. Kaninen trivs säkert

bättre här, bland alla andra mjuka och vänliga djur.

Räven, i sin tur, hör till

2 Djur som är så in i vassen farliga, tillsammans med

de andra otäckingarna, som ormar och spindlar.

Sedan blir det ju några djur över, och de återfi nns då i

antingen

3 Djur som man ändå vet vilka de är, som gris, get och

ko, eller så tillhör de

4 Djur man aldrig hört talas om förr, som till exempel

... ja, just det, det återstår ju att se, vilket gör denna

den fj ärde gruppen väldigt spännande.