65 år och äldre - region Östergötland · kortare promenad [18, 13]. utformningen av närmiljön...

www.lio.se

65 år och äldre

Folkhälsovetenskapligt centrumLandstinget i ÖstergötlandLandstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, 581 91 Linköpingwww.lio.se/fhvc

Grafi sk form och layout: ZON ReklambyråTryck: LTAB

Januari 2010

3Att åldras i Östergötland

Äldre – en generation som upplevt mycket

Äldre människor är värdefulla och utgör en resurs för samhället. De har kunskap och erfarenhet och har upplevt mycket under sina liv. Under de senaste 100 åren har det skett en enorm utveckling inom fl era olika områden. De allra äldsta i samhället har upplevt allt från första världskriget till utvecklingen av telefonen, kameran och radion. De har också varit med då kvinnor fi ck rösträtt i Sverige och penicillinet utvecklades. De som växte upp under andra världskriget och efterkrigstiden har upplevt den stora ekonomiska tillväxten. De har dessutom varit med då TV introducerads i hemmet, datorn blev var mans egendom och människan tog första steget på månen.

En åldrande befolkning

I Östergötland bor det 77 000 personer, 65 år eller äldre, vilket utgör 18 procent av befolkningen. Av dessa är 24 000 över 80 år. Antalet äldre har precis som i övriga landet ökat och förväntas öka ytterligare. År 2020 beräk-nas det fi nnas 95 000 äldre i länet, varav 44 000 män och 51 000 kvinnor. Ökningen kommer först att kunna ses hos de yngre äldre men på sikt kommer även antalet äldre äldre att öka [1]. Att de äldre blivit en stor grupp beror bland annat på den ökade medellivslängden och det stora antalet barn som föddes på 40-talet. Även utvecklingen inom hälso- och sjukvård har haft betydelse [2].

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Män

Kvinnor

Figur 1. Prognos för antalet personer, 65-79 år.

Yngre äldre och äldre äldre

Faktorer i miljön och genetiska förutsättningar gör att

vi åldras i olika takt och det är viktigt att komma ihåg

att åldrandet inte följer någon fast kronologisk ålder [2].

Det fi nns många sätt att kategorisera äldre men i

den här texten har vi valt att använda begreppet

äldre för dem som är 65 år och uppåt. I rapporten

används även begreppen yngre äldre och äldre

äldre. Yngre äldre syftar generellt till personer 65-79

år medan personer över 80 år betraktas som äldre

äldre.

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Män

Kvinnor

Figur 2. Prognos för antalet personer, 80 år och äldre.

4 Att åldras i Östergötland

Livsvillkoren har stor betydelse för äldres hälsa. De utgörs av den vardagliga miljön som ofta ligger utanför indivi-dens omedelbara kontroll. Boende, tillgång till grönområde, ekonomiska villkor och sociala relationer är exempel på livsvillkor som påverkar hälsa och levnadsvanor.

Om man delar in kommunerna i mindre områden kan man även urskilja bostadsområden där många äldre är bosatta. I de tre stora kommunerna, Norrköping, Linköping och Motala bor många äldre i stadsdelarna Såpkullen, Ektorp och Vidablick (Norrköping), delar av Landeryd och Johannelund (Linköping) samt Centrum, Gamla stan och Ekön (Motala) [1].

Från villa till lägenhet

De fl esta äldre bor hemma i ordinärt boende, men boende-formen förändras i takt med att man blir äldre. I Östergöt-land bor de fl esta yngre äldre i småhus men med stigande ålder blir det vanligare att bo i hyreslägenhet [1].

Finspång

Vadstena

Ödeshög

Motala

Mjölby

Boxholm

Norrköping

Linköping

Åtvidaberg

Söderköping

Ydre

Kinda

Valdemarsvik

65 år och äldre< 19%

19% - 22%

> 22%

Figur 3. Andel personer, 65 år och äldre, fördelat på kommun.

Figur 4. Andel personer, 65 år och äldre, som bor i småhus, bostadsrätt och hyresrätt.

0

10

20

30

40

50

60

70

65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100 år

SmåhusBostadsrättHyresrätt

An

del

per

son

er (

%)

LivsvillkorLivsvillkor

Här bor Östgöten

Östergötland har allt från stora städer till glesbygd. Här fi nns 89 tätorter som delas in i 13 kommuner och tre läns-delar [3]. Linköping, följt av Norrköping är de kommuner som fått fl est nya invånare under de senaste åren. Många unga fl yttar från de mindre kommunerna för att istället bosätta sig i de större städerna medan de äldre väljer att bo kvar. Detta har medfört att andelen äldre har blivit stor i de mindre kommunerna, särskilt i Vadstena, Valdemars-vik och Ydre [1, 4].


Efter 80 års ålder fl yttar många till särskilda boendefor-mer [5], trots att fl ertalet vill bo kvar hemma. Att lämna den miljö man är van vid kan upplevas som en stor förändring och i vissa fall kan en påtvingad fl ytt vara en hälsorisk [6]. Äldre människor i socialt utsatta grupper fl yttar i högre utsträckning till särskilda boendeformer [7]. Det fi nns äldre som önskar fl ytta till särskilt boende men som inte får möjligheten på grund av platsbrist. I takt med att antalet äldre ökat har inte nya boendeformer för äldre följt med i utvecklingen. Att inte utöka antalet platser i särskilda boendeformer är ett resultat av en medveten politik där man vill satsa på vård och omsorg i hemmet. Det har medfört att det bara är de allra sjukaste som bor på särskilda boenden [2]. Äldre som tidigare kunnat fl ytta till särskilda boenden bor nu istället hemma och har hemtjänst. Det innebär att hemtjänsten fått fl er vårdtagare med stora behov [2]. I Östergötland har cirka 8 000 äldre hemtjänst [5].

Olika former av boende

I den här texten använder vi begreppet hemma och

med det menas ordinärt boende. Dessutom använ-

der vi särskilda boendeformer som ett samlingsnamn

för de alternativa boendeformer som fi nns för de

äldre som inte längre vill eller klarar av att bo kvar

hemma. Vilka alternativ som fi nns att välja mellan

varierar i länet. Några exempel på särskilda boende-

former är;

• Äldreboende/Ålderdomshem, lägenhet/rum med

gemensamt utrymme för måltider och samvaro.

Tillgång till personal fi nns under hela dygnet

• Servicelägenhet/Trygghetsboende, lägenhet i an-

slutning till kommunens servicehus med tillgång

till lunchservering, fritidsverksamhet och hem-

tjänst

• Korttidsboende, tillfälligt boende under kortare pe-

rioder. Återkommande vistelse på korttidsboende

kallas växelvård


Att underlätta vardagen

Äldre med funktionsnedsättningar kan vara i behov av hjälpmedel och bostadsanpassning för att klara av att bo kvar hemma. Äldre som bor hemma kan, efter medicinsk bedömning, låna hjälpmedel från Landstinget, exempelvis rollator och duschstol. För personer som bor i särskilda boendeformer ansvarar kommunen för denna service. I och med att fl er vårdas hemma som en följd av att vårdti-derna på sjukhusen har blivit kortare behövs fl er och mer avancerade hjälpmedel [8].

För att äldre personer med funktionsnedsättningar ska kunna bo kvar hemma och leva ett självständigt liv kan bidrag till bostadsanpassning sökas hos kommunen. Bo-stadsanpassning innebär exempelvis borttagning av trösk-lar, badrumsanpassning, breddning av dörrar och mon-tering av räcken, ledstänger och ramper [9, 10, 11]. Många kommuner kan också erbjuda fi xartjänst som syftar till att förebygga fallskador hos äldre genom att hjälpa till med praktiska sysslor i hemmet [12].

Andra saker som underlättar vardagen för många äldre är glasögon och hörapparat. Bland den äldre befolkningen i länet behöver de allra fl esta glasögon för att kunna läsa texten i en dagstidning och många kan inte höra vad som sägs i ett samtal mellan fl era personer [13]. Förutom hörapparat och glasögon fi nns det många andra lösningar som kan underlätta vardagen, exempelvis pet-emot-kant, strumppådragare, toalettstolsförhöjning med mera [14].

Hälsans nya hem

I Norrköping fi nns ett bostadsområde som heter

Ljura. Där har Hyresbostäder, Norrköpings kom-

mun och Landstinget i Östergötland skapat en unik

testmiljö. I 1 200 lägenheter testas en mängd olika

tjänster och tekniska hjälpmedel av personer i deras

egna hem [15].


Natur och grönområden påverkar människan positivt

Aktiviteter kopplade till natur och grönområden som friluftsliv, trädgårdsarbete, bad- och båtliv och umgänge med sällskapdjur är viktiga för äldres hälsa och välbefi n-nande [16]. Koncentrationsförmågan förbättras, blodtryck och puls påverkas positivt och stressnivån sänks [17].

Närhet till natur och grönområde leder i allmänhet till fl er promenader i veckan istället för att koncentreras till helgen [17]. Nästan alla äldre i Östergötland har tillgång till natur på gångavstånd från sin bostad. Cirka en femtedel gör dagliga besök till grönområden, men det fi nns äldre som har svårt att röra sig fritt i sitt närområde på grund av svårigheter att gå i trappor, kliva på en buss eller ta en kortare promenad [18, 13].

Utformningen av närmiljön är viktig. Äldre som bor i närområden med varierad utformning, såsom cykelbanor, parker och närbelägna affärer är mer oberoende än andra äldre. Egenskaperna i ett bostadsområde kan vara helt

avgörande för om äldre kan röra sig ute på egen hand och därför kunna bo kvar i området [16].

Utformningen av närmiljön har också betydelse för att man ska kunna känna sig trygg när man vistas ute [19]. I Östergötland upplever en tredjedel av de äldre att de ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli över-fallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Det är vanligare att kvinnor känner sig otrygga och problemet är störst bland de allra äldsta kvinnorna [20]. Det är något vanligare bland äldre födda utomlands att känna otrygghet [19].

Ensamboende upplever brist på stöd i vardagen

I Östergötland bor cirka var fjärde person över 65 år ensam [20], något som är vanligare bland kvinnor. Det beror på att kvinnor generellt sett lever längre än män och ofta är några år yngre än sin partner [6]. Personer som le-ver ensamma har mindre känslomässigt stöd än samman-boende. Trots att ensamboende är vanligare bland kvinnor så är det ensamboende män som i störst utsträckning sak-nar känslomässigt stöd. Liknande mönster fi nns när det


gäller praktiskt stöd. Var tionde ensamboende kvinna och var femte ensamboende man har ingen som kan hjälpa dem med praktiska problem. Det är också vanligare att ut-landsfödda män saknar både känslomässigt och praktiskt stöd i större omfattning än svenskfödda män [19].

Nio av tio äldre i Östergötland anser att de kan få hjälp av någon person om de har praktiska problem eller är sjuka, oavsett om de är ensamboende eller inte. Dessutom har de allra fl esta i länet någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt [20].

Nära relationer tunnas ut

För många äldre är det kontakten med barn och partner som är den viktigaste sociala relationen [21]. Att mista sin

partner efter ett långt liv tillsammans, att vara ensam kvar i en syskonskara eller att mista vänner påverkar livssitua-tionen [22]. Att relationerna tunnas ut är inget konstigt utan är något som de fl esta äldre känner igen. Dock har de fl esta äldre sina barn i närheten eller träffar dem regel-bundet. Ett glesare kontaktnät behöver inte nödvändigtvis innebära att man upplever sig som ensam. Trots allt fi nns det de som känner sig ensamma och problemet med upp-levd ensamhet ökar med åldern [21].

Ett meningsfullt liv tillsammans

Med åldern minskar ofta äldre människors sociala nätverk men att ha ett stort nätverk är inte det viktigaste, utan det är kvaliteten på kontakterna som har betydelse. Olika sociala träffpunkter och mötesplatser kan ge möjligheter


att bevara ett meningsfullt liv tillsammans med andra och ge möjlighet till nya kontakter. Många håller sig aktiva och engagerade genom att prata med andra, läsa böcker, utbilda sig, delta i föreningsliv och andra sociala sam-manhang. Därför är det viktigt att göra sociala mötes-platser tillgängliga för äldre och genom ett varierat utbud tillgodose allas behov [19, 23].

Delaktighet i samhället

Det är viktigt för äldre att känna delaktighet och ha infl y-tande i samhället eftersom det främjar känslan av att ingå i ett sammanhang. Det betyder i sin tur att man upplever att tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar, vilket är grundläggande för ett gott åldrande [23].

Ett sätt att ha infl ytande över beslut som rör den egna vardagen är att delta i valet [24]. Röstdeltagandet är högt bland de äldre i Östergötland, där hela 81 procent deltog i valet 2006 [25]. Ett annat exempel på delaktighet och

infl ytande är att kunna påverka den egna livssituationen genom att själv välja boendeform, aktiviteter, mat med mera, genom hela livet [23].

En stor förändring vad gäller delaktighet kan upplevas i samband med pension. För de som vill fi nns möjligheten att lägga sin tid på frivilligt arbete, en syssla som för många upplevs som meningsfull [6, 23]. Andra väljer att fortsätta yrkesarbeta efter pensionen. I Östergötland är det i genomsnitt fem procent som väljer att fortsätta arbeta. De fl esta är mellan 65 och 69 år [20].

Vad man har haft för yrke och hur länge man väljer att yrkesarbeta har betydelse för den framtida ekonomin [21]. Att vara ekonomiskt oberoende har stor betydelse för hälsan oavsett ålder [6]. Äldre skattar sin ekonomi bättre än yngre och det är endast en liten andel av de äldre i Öst-ergötland som uppger att de har svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar med mera [20].


Det är aldrig för sent att främja god hälsa. Goda levnadsvanorna har positiv effekt på äldres hälsa och välbefi n-nande och minskar dessutom risken att insjukna i många sjukdomar. Att förändra levnadsvanor kan vara en lång process som underlättas av socialt stöd från familj och vänner.

leda till aptitlöshet och på längre sikt viktnedgång [2]. För äldre med dålig aptit är det inte innehållet i maten som är det viktigaste utan att den äldre äter något överhuvud-taget [27]. När kroppen inte får den näring och den energi som behövs riskerar man att drabbas av undernäring [22]. Undernäring är något som främst drabbar de allra äldsta, särskilt personer som vårdas på sjukhus eller särskilda bo-enden [19]. I vissa delar av länet är eller riskerar 72 procent av de äldre i särskilda boendeformer att bli undernärda [28].

Tandhälsan är viktig för näringsintaget och påverkar all-mäntillståndet, livskvaliteten och välbefi nnandet [2]. Under de senaste åren har tandhälsan hos de äldre förbättrats. I Östergötland behåller allt fl er sina tänder högre upp i åldrarna, vilket ger en förbättrad tuggfunktion [29, 30]. En vanlig orsak till obehag i munnen hos äldre är muntorrhet. Muntorrhet är en vanlig biverkning av läkemedel och ökar kraftigt risken för karies [2].

LevnadsvanorLevnadsvanor

Välbefi nnande genom goda matvanor

Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och behålla eller återfå hälsa [26]. Eftersom äldre har ett minskat energibehov är det viktigt att maten innehåller mycket näring i förhållande till en-ergi. Daglig konsumtion av frukt, grönsaker, fullkornspro-dukter, mjölkprodukter och magert kött rekommenderas [27]. I Östergötland är det endast sju procent av den äldre befolkningen som äter rekommenderad mängd frukt och grönt. Konsumtionen försämras med ökad ålder och bland dem som är mellan 80 och 84 år är det endast en procent som följer rekommendationerna [20].

För äldre är det inte bara näringsintaget som har stor betydelse utan det är även viktigt med en stimulerande måltidsmiljö. Att planera, laga och äta maten tillsammans med andra kan bidra till ökad livskvalitet [19]. Brist på sociala kontakter, medicinering, försämrad tandstatus och försämrat lukt- och smaksinne är några faktorer som kan


Äldre motionerar i form av promenader

Att vara fysiskt aktiv stärker immunförsvaret, minskar ris-ken för vanliga åldersrelaterade kroniska sjukdomar, ger fl er aktiva levnadsår och förlänger livet [6]. Det minskar dessutom risken för att den intellektuella förmågan avtar [31]. Det fi nns också ett samband mellan fysisk aktivitet och social aktivitet. Sammanboende är mer fysiskt aktiva än ensamboende. Trots att nyttan med fysisk aktivitet för äldre är väl känd minskar graden av mer ansträngande fysisk aktivet med stigande ålder samtidigt som måttliga aktiviteter i form av promenader ökar [6]. På det stora hela är äldre idag mer aktiva än tidigare generationer [2]. Män har visat sig vara mer fysiskt aktiva än kvinnor medan kvinnor är mer sysselsatta i hushållsarbete [16].

Mer än hälften av Östergötlands äldre befolkning är fy-siskt aktiva minst 30 minuter varje dag. Graden av fysisk aktivitet avtar med åldern. Fler äldre med bra ekonomi är fysiskt aktiva jämfört med äldre med sämre ekonomi. Äldre födda i Sverige uppger i högre utsträckning än utlandsfödda att de är fysiskt aktiva [20].

Alkohol i måttliga mängder

Måttlig alkoholkonsumtion kan ha goda hälsoeffekter hos friska äldre genom att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar samt förlänga livet. Däremot kan alkoholmissbruk orsaka allvarliga sjukdomar och förvärra sjukdomstillstånd, ha negativ inverkan på medicinering samt försämra livskva-liteten avsevärt [32]. Att ha en riskabel alkoholkonsumtion innebär att ha ett regelbundet intag av alkohol eller en hög konsumtion vid enstaka tillfällen. I Östergötland är det sex procent av den äldre befolkningen som är riskdrick-are och andelen är störst i gruppen 65-69 år. Äldre män dricker mer än kvinnor i samma åldersgrupp (65-84 år). Det är också vanligare att äldre med dålig ekonomi är riskdrickare [20].

Det är aldrig för sent att sluta röka

Äldre som aldrig har rökt eller har slutat röka har större chans att åldras med god hälsa. Även för de som slutar röka vid hög ålder fi nns mycket att vinna genom att risken för tobaksrelaterade sjukdomar minskar [32]. I Östergötland röker var tionde äldre dagligen och en tredjedel har rökt tidigare i livet [20]. Att så många äldre har en bakgrund som rökare kommer att medföra fl er dödsfall i kroniska lungsjukdomar [2, 32].


Vi lever allt längre men är det friska år som läggs till livet eller är det år med svåra hälsoproblem? Prognoser visar att kostnader för äldreomsorg och sjukvård kommer att öka. Därför är det viktigt att stödja ett hälsosamt åldrande genom att stärka det friska och förebygga ohälsa.

Andra orsaker är smärta från buk och bäcken, yrsel och svindel, hosta samt sjukdomskänsla och trötthet [34]. Urin-inkontinens är också ett vanligt problem, framförallt bland kvinnor, som kan leda till obehag och skamkänslor [2].

Även om detta är vanliga åkommor som äldre söker vård för är det framför allt hjärt- och kärlsjukdomar tillsam-mans med cancer, lunginfl ammation och demens som utgör de vanligaste dödsorsakerna. Hjärt- och kärlsjukdo-mar är också vanliga orsaker till funktionsnedsättningar. Ett exempel är stroke som ofta leder till rörelsenedsätt-ningar i armar och ben samt afasi. Åldern för insjuknande i dessa sjukdomar har höjts vilket innebär att de friska levnadsåren blivit fl er. Samtidigt ökar antalet äldre vilket kommer att medföra fl er sjukdomsfall [2].

HälsoutfallHälsoutfall

Den upplevda hälsan

Hur man mår beror på fl era faktorer. Det är skillnad på hur man själv upplever sin hälsa och hur vården bedömer den. Även om man har hälsoproblem och sjukdomar kan man ändå må bra. Den upplevda hälsan skiljer sig också mellan olika grupper i samhället där före detta arbetare har sämre hälsotillstånd än tjänstemän och äldre upplever att de mår sämre än yngre [2, 33]. I Östergötland uppger cirka hälften av de äldre att deras hälsa är bra och endast var tionde anser att hälsan är dålig [20].

Äldres besök i vården

I samband med att man åldras drabbas många av ohälsa och sjukdom vilket medför ett ökat behov av vård. Vanligaste orsaken till besök på vårdcentraler i Östergötland är pro-blem med cirkulationsorganen, exempelvis högt blodtryck.


Av de cirka en miljon läkarbesök som årligen görs i länet står äldre för cirka 30 procent. Många äldre läggs också in på sjukhus, till stor del till följd av sjukdomar i cirkula-tionsorganen eller skador [34]. Den övervägande orsaken till skador är fall [35]. Anledningarna till att man faller kan vara många som dålig syn, besvär med yrsel och balans eller att man faller på lösa mattor, trösklar eller hala ytor. Många gånger leder fallolyckor till frakturer, vilket till stor del kan bero på benskörhet (osteoporos). Benskörhet är vanligare bland kvinnor och går att förebygga genom exempelvis fysisk aktivitet. Personer med hög risk för fraktur kan även behandlas med kalcium och D-vitamin eller andra förebyggande läkemedel [2].

Många äldre är i behov av rehabilitering, även om en förbättring av hälsotillståndet inte kan förväntas. För äldre fi nns det ett gap mellan behov av och tillgång till rehabi-litering [26]. I Östergötland utförs en stor del av rehabilite-ringen av primärvården. Under år 2008 har olika rehabi-literingsenheter i länet totalt sett haft cirka 58 000 besök fördelat på 12 000 äldre, vilket innebär ett genomsnitt på fem besök per patient. Det är främst de yngre äldre som tar del av landstingets rehabilitering [34].

Det fi nns en stor del äldre som inte söker läkarvård trots att de upplever ett behov av det. I Östergötland gäller det cirka var femte äldre och det är vanligare bland äldre kvinnor jämfört med äldre män. Det är också vanligare att utlandsfödda äldre samt äldre med dålig ekonomi låter bli att söka vård [20]. Samtidigt är behovet av vård större hos de ekonomiskt svagare grupperna [6].

Multisjuklighet

Med stigande ålder ökar sannolikheten att drabbas av fl era sjukdomar samtidigt, så kallad multisjuklighet. Att ha många sjukdomar samtidigt påverkar människors livskvalitet, fysiska funktionsförmåga och behovet av hälso- och sjukvård [2]. Med sjukdomarna följer vanligt-vis också en rad funktionsnedsättningar som förlamning, afasi, sväljningsproblem, depression och försämrat minne

[26]. Att lida av multisjuklighet kan också innebära en ökad läkemedelskonsumtion med risk för övermedicinering, läkemedelsinteraktioner och biverkningar. I Östergötland har 39 procent av åldersgruppen 65-84 år fyra eller fl er sjukdomar och antalet ökar med stigande ålder [36]. Mul-tisjuklighet ökar i samhället och det ställer större krav på vård- och omsorgsgivare samt samarbetet dem emellan.


Äldre personer med omfattande vårdbehov är beroende av många vårdgivare och professioner som tillsammans ingår i en sammanhängande vårdkedja [26].

Läkemedel på gott och ont

Att behandla äldre med läkemedel är en viktig medicinsk åtgärd för att ge en bättre hälsa och högre livskvalitet långt upp i åldrarna. Idag anses även förändringar i livsstil och levnadsvanor vara en del i behandlingen av många sjukdomar. Läkemedelsrelaterade problem hos äldre kan orsaka onödigt lidande och kostar samhället stora sum-mor pengar [37]. Ett betydande problem är överdriven eller onödig användning av många läkemedel, vilket kan ge upphov till biverkningar, sjukhusinläggningar och försämrad livskvalitet [7]. I Östergötland fi nns en något större andel äldre med riskfylld läkemedelskonsumtion än i landet i övrigt [38].

Det fi nns socioekonomiska ojämlikheter i läkemedels-behandlingen. Äldre med låg utbildning har en högre sjuklighet och därför ett större behov av läkemedel än högutbildade. Ändå ordineras lågutbildade mer sällan nya

läkemedel. Äldre med låg utbildningsnivå är också sämre på att följa läkares rekommendationer både i fråga om att hämta ut läkemedel och att ta dem på rätt sätt. Skillna-der mellan lågutbildade och andra tenderar dessutom att öka i takt med stigande ålder, särskilt bland kvinnor [7]. I Östergötland har cirka var femte äldre person låtit bli att köpa medicin som de fått recept på, något som är vanli-gare bland äldre födda utomlands och bland äldre med en sämre ekonomi [20].

Psykisk ohälsa och demens

Åldrandet innebär en ökad risk för psykisk ohälsa och är vanligare bland ensamboende eller personer med svagt socialt nätverk. I Sverige beräknas 10-15 procent lida av depression [2]. Utöver det så lider många av nedstämdhet och ångest, något som ofta drabbar äldre i samband med att de förlorat sin sociala identitet efter pensionen, sin livspartner eller fått försämrad kroppsfunktion. I Östergöt-land uppger cirka 30 procent av de äldre i åldrarna 65-84 år att de känner ängslan, oro eller ångest. Besvären är vanligast bland kvinnor [20].


Psykisk sjukdom hos äldre kan förväxlas med demens-sjukdom, som är vanligt bland äldre. Det fi nns ett stort mörkertal vilket beror på att demenssjukdomar ofta är underdiagnostiserade, framförallt bland de allra äldsta [2, 26]. I Sverige beräknas 142 000 personer lida av en de-menssjukdom [2] och risken att drabbas ökar ju äldre man blir. Cirka en procent i åldrarna 65-70 år och 40 procent i åldrarna 90-95 år beräknas lida av denna sjukdom [39]. Sjukdomen yttrar sig på olika sätt men generellt är att de intellektuella funktionerna försämras, exempelvis minne, orienteringsförmåga, förmåga att tala och förstå. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom [2]. Demenssjukdomar förkortar livet och innebär att man blir beroende av hjälp i sin vardag, vilket ibland kan leda till fl ytt till särskilt boende. Demenssjukdomar går att före-bygga genom att bland annat främja en aktiv och stimule-rande livsstil [2, 40].

Sista tiden i livet

Sedan en lång tid tillbaka har sjukhuset varit den plats där de fl esta tillbringar sin sista tid i livet, men de senaste 15 åren har en förskjutning skett till att allt fl er vårdas hemma eller på särskilt boende. I Östergötland avlider cirka 4 200 personer årligen, varav de fl esta är över 75 år. Många av dem skulle bli hjälpta av palliativ vård, det vill säga vård som är särskilt anpassad till personer i livets slutskede [41]. Målet med den vården är att se till att den sista tiden i livet blir så bra och smärtfri som möjligt, både fysiskt, psykiskt, socialt och själsligt [22]. Även om Öster-götland har kommit långt i utvecklingen av den palliativa vården är den inte jämlikt fördelad, främst beroende på vilken sjukdom patienten har, vem som ger vård och var vården ges [41].


Det är svårt att få en heltäckande bild av de äldres hälsa i Östergötland. Kunskap som fi nns är spridd på fl era huvudmän och inom olika verksamheter. Dessutom har kunskapen begränsningar vad gäller ålderspann, vilket medför att information om äldre över 85 år ofta saknas. För att få en tydligare och mer samlad bild av de äldres livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall behöver området ses över och utvecklas.

Antalet äldre ökar markant i samhället och ställer nya krav på dess utformning. Det innebär en ny situation där samhället har ansvar för att arbeta för äldres bästa med rätt till god hälsa och livskvalitet. För att förverkliga fram-tidens samhälle där äldre kan leva ett gott och självständigt liv långt upp i åren, bör man ta tillvara deras erfaren-heter och önskemål, då de som åldras i Östergötland utgör en dold och framtida resurs.

UtmaningarUtmaningar

Vi behöver lära oss mer om äldre• Vad innebär det att vi lever allt längre och att

antalet äldre ökar?

• Hur underlättar vi för äldre att leva ett självstädigt

liv?

• Vilka boendemöjligheter fi nns för äldre idag?

Tillgodoses äldres behov och önskemål?

• Hur utformar vi närmiljön för att den ska bli till-

gänglig, trygg och säker?

• Vilka förutsättningar krävs för att äldre ska kunna

behålla nära relationer, sociala nätverk och känna

sig delaktiga i samhället?

• Hur ger vi äldre förutsättningar till goda levnads-

vanor?

• Vi lever allt längre men är det friska år som läggs

till livet eller är det år med svåra hälsoproblem?

• Hur ska vi kunna utjämna de stora hälsoskillna-

derna mellan olika socioekonomiska grupper?

• Hur ska vi ta hand om äldre med stora vård- och

omsorgsbehov, multisjuka äldre?

• Hur förbättrar vi vår kunskap om äldres hälsa

även i de äldsta grupperna?

• Hur skapar vi förutsättningar för äldre att ta del av

den snabba tekniska utvecklingen?


1. Statistiska Centralbyrån (2007-2008). Statistikdatabas Supercross2. Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Socialstyrelsen:

Stockholm3. Regionförbundet Östsam (2010). Östergötlands tätorter.

www.ostsam.se4. Statistiska centralbyrån (2010). Flyttningar. www.scb.se5. Socialstyrelsen (2009). Socialstyrelsens statistikdatabaser.

www.socialstyrelsen.se6. Agahi N, Andersson L, Lagergren M, Lennartsson C, Piekut D,

Saletti A, Thorslund M & Wånell S E (2008). Hälsoläget hos länets ålderspensionärer. Rapport 2008:2, Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum

7. Sveriges kommuner och landsting (2009). Vård på olika villkor – En kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård

8. Landstinget i Östergötland, Rehab Öst (2010). Muntlig information från hjälpmedelskonsult

9. Norrköpings kommun (2010). Bostadsanpassning. www.norrkoping.se

10. Linköpings kommun (2010). Bostadsanpassning. www.linkoping.se11. Motala kommun (2010). Bostadsanpassning. www.motala.se12. Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete & Räddnings-

verket (2007). Systematiskt arbete för äldres säkerhet – Om fall, trafi kolyckor och bränder

13. Axelsson H, Eriksson E & Fornander L (2007). Hälsa på lika villkor – en jämförelse mellan Östergötland och riket. Rapport 2007:4, Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland

14. Hjälpmedelsinstitutet (2010). Webb-HIDA. www.hi.se15. Hälsans nya verktyg (2010). Hälsans nya hem.

www.halsansnyaverktyg.se16. Bergman Stamblewski A (2008). Äldres miljöer för fysisk aktivitet.

Rapport 2008:35, Statens Folkhälsoinstitut17. Winzer R (2005). Kultur för hälsa: En exempelsamling från forsk-

ning och praktik. Statens Folkhälsoinstitut, Stockholm18. Folkhälsovetenskapligt centrum (2007). Data från nationella be-

folkningsenkäten Miljöhälsoenkät 2007, lokalt urval Östergötland. Landstinget i Östergötland: Linköping.

19. Statens Folkhälsoinstitut (2009). Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten mat och aktivitet. Växjö

20. Folkhälsovetenskapligt centrum (2009). Data från nationella befolk-ningsenkäten Hälsa på Lika Villkor 2009, lokalt urval Östergötland. Landstinget i Östergötland: Linköping

21. Sveriges Kommuner och Landsting (2007). Aktuellt på äldreområ-det 2007. Stockholm

22. Stockholms läns landsting (2010). Vårdguiden. www.vardguiden.se23. Statens Folkhälsoinstitut (2008). Var med och bestäm! Delaktighet

och infl ytande en förutsättning för hälsosamt åldrande24. Regeringskansliet. Demokratipolitik. www.regeringen.se25. Statistiska centralbyrån (2010). Valdeltagande. www.scb.se26. Socialstyrelsen (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport 200927. Abrahamsson L, Andersson A, Becker W & Nilsson G (2006).

Näringslära för högskolan28. Wilhelmsson S, Lorefält B (2010). Opublicerad data

(muntlig kontakt) 29. Aronsson K, Eriksson E, Fornander L & Aldin C (2006). Munhälsa

hos äldre och funktionshindrade. Rapport 2006:9, Folkhälsoveten-skapligt centrum, Landstinget i Östergötland

30. Folkhälsovetenskapligt centrum (2009). Landstinget i Östergötlands statistik för tandepidemiologi

31. Muscari A, Giannoni C, Pierpaoli L, Berzigotti A, Maietta P, Foschi E, Ravaioli C, Poggiopollini G, Bianchi G, Magalotti D, Tentoni C & Zoli M. Chronic endurance exercise training prevents aging-related cognitive decline in healthy older adults: a randomized controlled trial. International Journal of Geriatric Psychiatry (2009)

32. Statens Folkhälsoinstitut (2007). Äldres hälsa - En utmaning för Europa – Kortversion. 2007:02

33. Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län & Landstinget i Kalmar län (2009). Regional miljöhälsorapport 2009 Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län

34. Folkhälsovetenskapligt centrum (2009). Landstinget i Östergötlands Vårddatalager

35. Kunskapscentrum för äldres säkerhet & Räddningsverket (2008). Skador bland äldre personer i Sverige

36. Lindell C, Eriksson E, Jernberger A & Walter L (2007). Östgötens hälsa 2006 Pengarna och livet. Rapport 2007:3, Folkhälsoveten-skapligt centrum, Landstinget i Östergötland

37. Statens beredning för medicinsk utvärdering (2009). Äldres läkeme-delsanvändning – hur kan den förbättras?

38. Sveriges Kommuner och Landsting, Statens folkhälsoinstitut & Socialstyrelsen (2009). Öppna jämförelser 2009 Folkhälsa. Sveriges Kommuner och Landsting: Stockholm

39. Vårdalinstitutet, Institutet för Vård- och Omsorgsvetenskap (2005). Olika demenssjukdomar – en översikt

40. Fratiglioni L & von Strauss E (2006). Multisjuklighet och demens - Vad kan förebyggas?. 2006:26, Statens Folkhälsoinstitut

41. Mellqvist M (2009). Vård i livets slutskede – Behovsanalys. Hälso- och sjukvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland

ReferenserReferenser

65 år och äldre - region Östergötland · kortare promenad [18, 13]. utformningen av närmiljön...

Documents