366r landskrona 2015)...4.3 skapa förutsättningar för tillväxt inom hållbar industri 10 ... har...
TRANSCRIPT
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 1(18)
Näringslivsstrategi
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 2(18)
INNEHÅLL
1. Inledning 3
2. Bakgrund 4
2.1 Näringslivet i korthet 4
2.2 Branschstruktur 4
2.3 Styrkor och svagheter 6
3. Slutsats 7
4. Strategiska fokusområden 8
4.1 Öka andelen kunskapsintensiva näringar 8
4.2 Satsa på näringar som gynnas av Landskronas unika fördelar 9
4.3 Skapa förutsättningar för tillväxt inom hållbar industri 10
4.4 Utveckla Landskrona som handels- och upplevelseplats 12
4.5 Satsa på nyföretagande och innovation 12
4.6 Utveckla och stärka vårt företagsklimat 15
4.7 Profilera näringar med attraktionskraft 16
5. Källor 18
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 3(18)
1. INLEDNING
”Landskronas näringsliv ska präglas av ett ökat nyföretagande,
fler nyetableringar och tillväxt i existerande företag.”
Detta är målet för Landskrona stads näringslivsarbete. Ett välmående näringsliv med tillväxt är en
förutsättning för en positiv utveckling av Landskrona och är också ett av Landskrona stads prioriterade
områden. Det övergripande målet är att antalet arbetstillfällen ska öka genom tillväxt i det befintliga
näringslivet samt genom att nya företag startas eller flyttar hit. Fler anställda inom näringslivet bidrar
till befolkningstillväxt och därmed ökad konsumtion och ökade skatteintäkter.
Strategin har till syfte att staka ut riktningen för de insatser som krävs för att nå målet. Strategin tar sin
utgångspunkt i ett teoretiskt resonemang som har lett fram till ett antal utvalda fokusområden. Kopplat
till strategin finns en handlingsplan som tydligt och kortfattat visar hur staden ska arbeta med
näringslivsutvecklingen. Handlingsplanen är kopplad till stadens årliga verksamhetsuppföljning och ger
även utrymme för årliga revideringar på en mer detaljerad nivå. Strategin förhåller sig till övriga
strategier och dokument som är framtagna av Landskrona stad som Fördjupad översiktsplan,
Planeringsförutsättningar, Turismstrategin och Landskronas Vägval. Som underlag för strategin ligger
tidigare analyser, statistik och rapporter om Landskronas näringsliv tillsammans med ett flertal
näringslivsanalyser för regionen (se källförteckning sist i dokumentet). Personliga möten med olika
företagare i Landskrona inom olika branscher och olika storlek på företagen har också bidragit till att ge
en bild av klimatet och förutsättningarna för företagare i Landskrona.
För att kunna nå vårt kommunmål med ökat nyföretagande, fler nyetableringar och tillväxt i existerande
företag har vi identifierat sju fokusområden som ligger till grund för strategin och de övergripande
insatser som vi anser är nödvändiga för att konkretisera vart vi ska och hur vi ska nå målen.
���� Öka andelen kunskapsintensiva näringar
���� Satsa på näringar som gynnas av Landskronas unika fördelar
���� Skapa förutsättningar för tillväxt inom hållbar industri
���� Utveckla Landskrona som handels- och upplevelseplats
���� Stimulera till nyföretagande och innovation
���� Utveckla och stärka vårt företagsklimat
���� Profilera näringar med attraktionskraft
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 4(18)
2. BAKGRUND
2.1 Näringslivet i korthet Landskrona har en lång historia som industristad där framförallt varvsindustrin har spelat en
framträdande roll för stadens utveckling. Under 1980-talet fick Landskrona känna av de
strukturförändringar som drabbade svensk tillverkningsindustri. Avvecklingen av framförallt varvet
raderade en mycket stor del av den tyngre verkstadsindustrin (3400 arbetstillfällen). Vidare avvecklades
många företag inom Landskronas textilsektor och agrara sektor. Antalet sysselsatta inom tillverkning
har generellt minskat i Sverige samtidigt som nya näringar och industrier vuxit fram, främst inom
kunskapsintensiva branscher. Landskrona har inte klarat denna omställning i samma utsträckning som
övriga städer i Sverige.
Det finns idag 3 756 arbetsställen i Landskrona och totalt drygt 15 000 anställda i stadens näringsliv
(dec 2015). Detta kan jämföras med 2 926 arbetsställen med 12 791 anställda år 2005. Antalet anställda i
Landskrona har ökat kontinuerligt de senaste tio åren men på grund av en ändring i SCB:s statistik 2010
är den verkliga utvecklingen under perioden svår att mäta med exakthet. Av Landskronas arbetsföra
befolkning är det ca 8000 personer som valt att bosätta sig i Landskrona och pendla ut för att arbeta.
Något färre, cirka 6000 personer, pendlar in till Landskrona för att arbeta. Andelen arbetslösa av
befolkningen mellan 18-24 år ökade från 11.4 till 16.6 procent mellan 2000 och 2014.
Landskrona har en generellt låg lönenivå och låg medianinkomst vilket är kopplat till strukturen på
näringslivet. År 2015 uppgick skattekraften per invånare i Landskrona till 83 procent av genomsnittet
för riket vilket kan jämföras med 93 procent i Skåne. Utbildningsnivån i Landskrona är förhållandevis
låg.
2.2 Branschstruktur Tillverkningsindustrin är fortfarande den dominerande sektorn i Landskrona med 21 procent av
samtliga anställda, jämfört med 29 procent 2005. Motsvarande siffra för Sverige är i 12 procent.
Industrin är uppbyggd kring ett antal medelstora företag och cirka 20 procent av alla anställda i
Landskrona arbetar hos någon av de 12 största arbetsgivarna (2014).
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 5(18)
Tillverkning och utvinning
Vård och omsorg; sociala tjänster
HandelUtbildning
Företagstjänster
Byggverksamhet
Transport och magasinering
Kulturella och personliga tjänster
m.m.
Hotell- och restaurang
Offentlig förvaltning
Övrigt*
Sysselsatta per bransch
Källa: SCB (RAMS) Sysselsatta mellan 20-64 år i Landskrona per bransch 2014. *Avser energiförsörjning, miljöverksamhet, fastighetsverksamhet, okänd verksamhet jordbruk, skogsbruk och fiske information och kommunikation finans- och försäkringsverksamhet.
Landskronas största arbetsställen
Mer än 250 anställda DSV Road AB Borgwarner Torqtransfer Systems AB Haldex Brake Products Aktiebolag Ohlssons i Landskrona AB Swep International AB Mer än 100 anställda Alfdex AB Bravida Prenad AB EWP Windtower Production AB Faiveley Transport Nordic AB Nobina Sverige AB Parajett Aktiebolag Syngenta Seeds AB Trioplast Landskrona AB Yara AB Örenäs slott Hotell och Konferens AB
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 6(18)
2.3 Landskronas styrkor och svagheter
För att Landskronas näringslivsutveckling ska nå sin fulla potential är det viktigt att utnyttja och
utveckla de styrkor som finns och arbeta strategiskt med att minimera svagheterna.
Styrkor
• Landskrona har ett strategiskt läge i regionen och en god infrastruktur med direktaccess till
vägnät, järnväg, djuphamn samt goda kommunikationer och utmärkt IT- och telenät.
• Landskrona bygger attraktiva havsnära boendemiljöer.
• Den stora tillverkningsindustrin köper tjänster, men många gånger av företag utanför
Landskrona. Här finns utrymme för tjänsteföretag att etablera sig nära sina kunder.
• Det finns ett etablerat samarbete mellan industrin och yrkesutbildningar och en
förhållandevis ung befolkning vilket innebär tillgång till arbetskraft.
• Liksom i andra kustnära städer i regionen finns här ett innovationsrikt nyföretagande och
företag växer fram inom nya branscher som e-handel, nya odlingstekniker, digitalisering,
kulturella-och kreativa näringar samt kulinariska näringar.
• Landskrona har en väl etablerad stödstruktur och fysiska miljöer som underlättar för
företag att starta och etablera sig.
• Det finns ett antal branscher som koncentrerat sig i Landskrona. Exempel på detta är
livsmedel, transport och logistik, e-handel och maritima näringar.
• Det finns tillgänglig mark och lokaler med attraktiva lägen.
Svagheter
• Näringslivets diversifiering är fortfarande låg med stor dominans av tillverkningsindustrin.
• Nyföretagandet och produktiviteten per sysselsatt är lägre än rikssnittet.
• Landskronas läge nära flera större städer innebär stor konkurrens avseende boende och
utbildning och arbetskraft vilket försvårar företagens rekrytering.
• Utbildningsnivån är lägre än rikssnittet och det är ett gap i matchningen mellan tillgänglig
arbetskraft och företagens behov.
• Landskrona saknar stark tradition av samarbete med högskola/universitet och
yrkesutbildningarna motsvarar inte i tillräcklig grad företagens behov.
• Arbetslösheten är förhållandevis hög och skattekraften låg vilket påverkar köpkraften
negativt.
• Landskrona saknar tradition av att ta möjligheten att föra ut sitt budskap och
marknadsföra /sälja.
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 7(18)
3. SLUTSATS
För att tillväxten i Landskronas näringsliv ska öka är det viktigt att utgå ifrån de naturliga
förutsättningarna och de styrkor som finns. Landskrona är en historiskt stark industristad och detta
präglar än i dag vårt näringsliv. Industrin genererar inte bara många arbetstillfällen i sig utan också ett
behov av kunskapsintensiva tjänster som idag i hög grad utförs av företag utanför Landskrona.
Utöver en starkt etablerad industri har Landskrona ett exceptionellt bra geografiskt läge med mycket
god infrastruktur och stora markresurser. Detta är unika fördelar som vi i högre grad ska marknadsföra
för att stimulera till nyetableringar.
Med goda förutsättningar för fortsatt tillväxt inom logistik, handel och turism samt satsning på att
attrahera tjänstenäringar skapas bättre balans och diversifiering och minskar därmed sårbarheten för
Landskronas näringsliv. Näringar som stärker stadens attraktionskraft är viktiga ur flera synvinklar.
Genom att skapa ett bra företagsklimat med god service kan vi behålla de företag vi har och få ett gott
rykte som företagarvänlig kommun. Med en stödstruktur för innovation och nyföretagande finns
förutsättningar för nya branscher att på sikt utvecklas och generellt ett högre nyföretagande.
Landskronas attraktiva havsnära boendemiljöer och en genuin stadskärna kan locka företagsamma
personer till inflyttning vilket ger tillskott i skattekraft, konsumtion, utbildningsnivå. Det stimulerar
även till nyetablering av mindre ägarledda företag och ökar förutsättningarna för tillväxt i befintliga
företag. Det underlättar rekryteringen och bidrar i högre grad till företagens kompetensförsörjning.
Att arbeta med stadens attraktionskraft är därför oerhört viktigt för tillväxten i näringslivet.
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 8(18)
4. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN
3.1 Öka andelen kunskaps- och tjänsteintensiva näringar Landskrona avviker på ett markant sätt från Sverige som helhet när det gäller balansen mellan tjänste-
och tillverkningsbranscher. Landskrona har cirka hälften så stor sysselsättningsandel i
kunskapsintensiva tjänstenäringar jämfört med genomsnittskommunen. Läget har varit oförändrat
under lång tid, vilket lett till att Landskrona inte har fått del av den stora sysselsättningstillväxt som
skett de senaste 10-20 åren inom just dessa näringar. Det är i de kunskapsintensiva näringarna som
sysselsättningstillväxten kommer att ske under de kommande åren och Landskrona måste därför
åstadkomma en förnyelse av sin näringslivsstruktur.
För att på sikt skapa ett mer diversifierat näringsliv som är bättre anpassat efter dagens ekonomiska
förhållanden är det viktigt för en kommun att vara attraktiv och växa. Med storlek kommer mångfald
och variation, både vad gäller arbete och konsumtion, vilket i sin tur attraherar ytterligare. Kan
Landskrona dessutom locka individer som redan idag är attraktiva på den regionala arbetsmarknaden,
kommer detta på sikt att förändra dynamiken i Landskronas näringsliv. Landskrona skulle på kort sikt
kunna positionera sig som en potentiellt attraktiv boendekommun med goda kommunikationer till
andra ekonomiska motorer i Skåne och även till Köpenhamnsregioner. För att lyckas med detta måste
kommunen se till att framförallt tillhandahålla de faktorer som i hög grad är avgörande vid val av
boendeort.
Även om många väljer att bo på en plats och arbeta på en annan, kommer det att ha positiva effekter på
boendeorten. För Landskronas del skulle det innebära ett ökat inkomstunderlag, vilket i sin tur ofta har
effekter på utbudet av konsumtionstjänster. Med fler och större variation av konsumtionstjänster
framstår också kommunen som mer attraktiv rent generellt. Om de boende också står för en högre
genomsnittlig utbildningsnivå, större kontaktnät och bättre tillgång till kapital, är det sannolikt att detta
kommer att leda till ett ökat nyföretagande inom framförallt kunskapsintensiva tjänstenäringar. Den
starka exponeringen mot tillverkningsföretag är en styrka och ska ges fortsatt utrymme, men ett större
fokus ska läggas på att öka andelen kunskapsintensiva företag genom en nettoökning av företag i
kommunen.
När den traditionella tillverkningsindustrin minskar och de mindre tjänsteföretagen växer blir de
emotionella faktorerna vid val av etableringsort allt viktigare och betydelsen av att attrahera besökare
och boende växer (se diagram). Företag väljer att i allt större utsträckning etablera sig på platser som
uppfattas som attraktiva för den typ av anställda som företaget söker. Boendemiljöer med hög
livskvalitet innefattar bekvämlighet, upplevelser, trygghet, service, kommunikationer och bra skolor.
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 9(18)
3.2 Satsa på näringar med unika fördelar Landskrona har flera unika fördelar, såväl geografiska som kunskapsmässiga. Genom att lyfta fram
dessa fördelar och sammanföra företag som kan dra nytta av varandra, exempelvis genom
klusterbildningar, koncentrationer och industriella symbioser, kan vi få maximal utväxling av dessa.
Landskrona har ett fördelaktigt geografiskt läge ur många perspektiv, inte minst logistiskt, vilket DSV:s
etablering är ett exempel på. Staden är placerad längs landets södra infart, E6. Samtliga vägtransporter
som ska norrut i Sverige passerar genom kommunen. Landskrona har möjlighet att ta emot och skeppa
ut gods både genom en väl förberedd hamn och på tillgänglig järnväg i anslutning till hamnen.
Landskrona har också tre flygplatser tillgängliga inom mindre än 10 mils avstånd vilket varit avgörande
för etableringar av logistikföretag som vill ha tillgång till samtliga transportsätt, det vill säga järnväg-,
flyg-, sjö- och vägtransporter. Närheten till ICA:s stora lager i Helsingborg är en fördel för många
företag knutna till livsmedelsproduktion likväl som närheten till Tetrapak är en fördel för företag med
förpackningsindustri.
Tunneln genom Hallandsåsen har inneburit att restiderna har minskat och kapaciteten har ökat för
tågtrafiken mellan Landskrona och Göteborg. En utveckling som kommer att fortsätta med ytterligare
satsningar på sträckan. En fast förbindelse mellan Skandinavien och Centraleuropa blir till verklighet
när den cirka 19 km långa Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Rödby och Puttgarden öppnar för trafik,
vilket beräknas ske 2024. Öresundsbron kommer snart att nå sitt kapacitetstak, främst vad gäller
järnvägskapaciteten. För att möta framtidens tranportsbehov och klimatets utmaningar kommer det att
krävas ytterligare en spårbunden förbindelse över sundet. Därför utreds ytterligare en fast
förbindelse mellan Sverige och Danmark. En fast förbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn skulle
vara det i särklass bästa alternativet för transporter mellan Köpenhamn-Oslo/Stockholm.
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 10(18)
Öresund är ett av världens mest trafikerade vatten. Landskrona ligger strategiskt väl till i inloppet av
Öresund, med närhet till Nordsjön, Engelska sjön och Östersjön där sjöfartstrafik och marin verksamhet
inom offshore förväntas fortsätta expandera. Varvet i Landskrona är Sveriges största och det enda som
kan ta fartyg upp till 200 meter. Landskrona hamn har logistiska fördelar såsom djuphamn, järnväg,
närhet till motorväg samt med nuvarande bebyggelse en liten miljöpåverkan på tättbebyggt område.
Svensk marinteknisk industri ligger i absolut världsklass vad gäller innovationshöjd, miljöteknik,
energieffektiviseringar, kvalitet och pålitlighet. Detta gör att Sverige står sig starkt i konkurrens med
Norge, Danmark, låglöneländer i Östersjöområdet och globalt. Med Oresund Heavy Industri som
dragplåster har det vuxit fram ett marintekniskt kluster som i dagsläget innefattar ett 20-tal företag med
kompetens inom marinteknik och offshore. Enercon Windtower Productions (EWP) har etablerat sig
under 2015 och Landskronas hamnområde är av stort intresse för ytterligare företag som söker nya
etableringsplatser och satsar på hållbar industri.
Framväxten av e-handeln innebär ett behov av smarta logistiklösningar. OECD (Organisationen för
ekonomiskt samarbete och utveckling) har erkänt e-handel som en av de starkaste tillväxtbranscherna
under de senaste 15 åren (Electronic and mobile Commerce, 2013). Utöver den ekonomiska tillväxten
spås det även att e-handelindustrin ger upphov till fler arbetstillfällen i framtiden (Intelligent logistik,
2015; E handel, 2013). Det finns goda möjligheter för Landskrona att utveckla ett e-handelskluster för
kunskapsutbyte och gemensamt utnyttjande av resurser som kan leda till ökat företagande i staden.
Landskrona har utöver ovanstående fördelar stora outnyttjade mark- och hamnområden samt lokaler i
innerstaden vilket ger staden goda möjligheter för tillväxt inom branscher där ovanstående är av vikt.
3.3 Skapa förutsättningar för tillväxt inom hållbar industri Tillverkningsindustrin är mycket viktig för svensk ekonomi och svarar idag för drygt 12 procent av
sysselsättningen i Sverige. Trenden visar att antalet sysselsatta i industrin minskar generellt som ett
resultat av bland annat ny teknik och ökad användning av maskiner i produktionen.
Strukturomvandlingen som skett innebär att tillverkningsindustrin därmed blir mer kunskapsintensiv
än den tidigare varit.
Det förutsätts ofta att det är inom tjänster som Sveriges ekonomiska framtid finns att det är oundvikligt
att svenska arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin inom kort kommer att hamna i
lågkostnadsländer. Om man jämför Sveriges BNP-tillväxt med EU-snittet, ligger dock Sverige bra till.
Det är även tydligt att den stora skillnaden mellan Sverige och EU-snittet förklaras av ökad produktivitet
inom tillverkningsindustrin. Sveriges BNP-utveckling för åren 1993 till 2010 visar att det är just
tillverkningsindustrins bidrag till svensk BNP som växer mest av alla sektorer.
De svenska företagen är i allt större utsträckning beroende av interna konkurrensfördelar i takt med att
välfärden ökar i världen. Kraven ökar på företagens anpassningsförmåga i takt med att utvecklingen på
marknaden går allt snabbare. Landskronas tillverkningsindustri måste även förhålla sig till
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 11(18)
globaliseringen som innebär en ökad konkurrens om människor, företag och kompetens. Sverige är ett
höglöneland och de tillverkande företagen måste fortsätta att förnya sig själva.
Det är tydligt att tillväxten i tillverkningsindustrin nästan uteslutande beror på
produktivitetsförbättringar och inte på ökad sysselsättning.
Sysselsättningen i tillverkningsindustrin har under perioden minskat med 0,4 procent per år. Den
största sysselsättningsökningen har skett i affärsrelaterade och finansiella tjänster, vilken under
perioden ökat med 3,5 procent per år. Men om man till tillverkningsindustrin räknar in den
sysselsättningsökning i affärsrelaterade tjänster som är direkt kopplat till tillverkningsindustrin, har det
skett en ökning av sysselsättning inom tillverkningsindustrin.
Källa: EU KLEMS; OECD; McKinsey
Landskrona har länge haft en låg sysselsättningsexponering mot just affärsrelaterade och finansiella
tjänster. Detta har inneburit att när de flesta av dessa arbetstillfällen bytt sektor, så har de hamnat
utanför Landskrona. Det har också inneburit att mycket av den generella sysselsättningsökningen i
Sverige har skett utanför Landskrona.
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 12(18)
3.4 Utveckla Landskrona som handels- och upplevelseplats Stadskärnans miljö och utbud är en oerhört viktigt del i stadens attraktionskraft och bidrar till stadens
tillväxt både genom utveckling av handeln som bransch och som upplevelseplats för boende och
besökare. Utvecklingen inom handeln har varit att färre och större handelsplatser har vuxit fram. Idag
görs 50 procent av konsumtionen i 18 av 290 kommuner. Landskrona har en generellt låg lönenivå och
låg medianinkomst vilket är kopplat till strukturen på näringslivet som i sin tur även påverkar
invånarnas köpkraft.
Landskronas läge med närheten till flera större städer och dess närliggande köpcentra innebär en hård
konkurrens och stadskärnan måste erbjuda ett bredare utbud inom dagligvaru- och sällanköpshandeln.
Det finns en stor potential att utveckla handeln i Landskrona, särskilt för sällanköpsvaror (exempelvis
kläder, fritidsvaror och hemutrustning) där endast hälften av kommuninvånarnas inköp sker inom
kommunens gränser. Enligt försäljningsindex för sällanköpshandel 2013 har Landskrona 45
(jämförelseindex* är 65). Motsvarande siffror för dagligvaruhandeln är 82 (jämförelse index 90). Det är
också inom sällanköpshandeln som tillväxten är starkast och framförallt konsumtionen av möbler ökar
kraftigt.
E-handeln har en stark tillväxt men står dock bara för 6,4 procent av den totala detaljhandeln. Ny
forskning visar också att e-handel och övrig handel har vuxit samman. Det bör också poängteras att den
inte ökar på bekostnad av den lokala handeln. Definitionen av handel luckras upp och konsumtionen
blir en del av upplevelsen. I dagsläget är förhållandet mellan handel och service 80/20 men trenden
visar att gränserna suddas ut och förhållandet snarare blir 50/50 framöver. En del i detta är att trenden
går mot att konsumtion och aktiviteter skjuts fram senare på dygnet och restaurangnäringen blir
viktigare för stadskärnan. Kvällsekonomin, som blivit ett begrepp de senaste åren, visar tydlig tillväxt.
Trenden visar också att det är viktigt att gå från handelsplats till upplevelseplats. För att klara
konkurrensen av köpcentra måste stadskärnan locka med mer än butiker och låta stadskärnan bli en
arena för upplevelser med olika aktiviteter och evenemang. ”Life style shopping”, ”pop up stores” och
”crossover concept” attraherar. Fysiska butiker kompletteras med digitala hyllor och skyltfönster och
kan erbjuda fördelar som service, support, specialisering och trivsamma miljöer.
3.5 Satsa på nyföretagande och innovation
Idag förändras förutsättningarna för Sveriges företag snabbare än någonsin förr och företagens
genomsnittliga livslängd blir bara kortare och kortare. Samtidigt blir företagens konkurrenssituation allt
tuffare och företagens verksamheter allt mer fokuserade. I takt med att det blir svårare för existerande
företag att förnya sig, blir nyföretagandet allt viktigare för tillväxten i vårt samhälle. Nya företag (0-1 år)
står för merparten av sysselsättningstillväxten i Sverige, detta gäller främst nya små- och storföretag.
Däremot minskar nettosysselsättningen i äldre små- och storföretag.
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 13(18)
Källa: BCG, Adaptability: The New Competetive Advantage, Harvard Business Review (juli2011) Not: Omfattar endast branscher med mer än 10 företag.
Källa: ”Var skapas jobben? En ESO-rapport om dynamiken i svenskt näringsliv 1990–2009”
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 14(18)
För att stötta innovationer, nyföretagande och näringslivsutveckling har Sverige ett väl utbyggt
stödsystem med en uppsjö av nationella, regionala och lokala aktörer. Det är viktigt att det även finns en
effektiv och lättillgänglig stödstruktur på plats lokalt för att skapa goda förutsättningar för hållbarhet
och tillväxt för Landskronas framtida företag. Det är stadens ansvar att säkerställa att landskronas
invånare och företagare kan ta del av det näringslivsstöd som efterfrågas. Det är inte rationellt eller
kostnadseffektivt att Landskrona stad bygger egna organisationer eller kompetenser inom områden där
det redan idag finns lokala, regionala och nationella specialiserade aktörer.
I Landskrona finns det i dagsläget ett flertal olika strukturer, organisationer och projekt som erbjuder
stöd till företagare, i företagandets alla faser. Det finns även ett antal regionala och nationella
stödaktörer. Utgångspunkten är att skapa kontaktytor och mötesplatser mellan Landskronas näringsliv
och dessa stödaktörer samt i vissa specifika fall bidra med finansiering i syfte att säkra tillgång till
nödvändiga stödfunktioner. Ett utvecklat samarbete med högskola och universitet är också viktigt i detta
sammanhang.
Några exempel på aktörer som är aktiva i Landskrona idag är:
• Nyföretagarcentrum erbjuder stöd och rådgivning i stort som smått till alla som
funderar på att starta, eller har startat ett nytt företag.
• Almi erbjuder rådgivning, lån och riskkapital i företagandets alla faser.
• Connect Skåne erbjuder tillgång till riskkapital via affärsänglar, samt en strukturerad
process som syftar till att förbereda de nystartade bolagen för att ta in riskkapital.
• Uppstart Landskrona erbjuder rådgivning, kontakter och finansiellt stöd till företag som
vill växa.
• Företagsarenan erbjuder ett affärsnätverk för företag som är aktiva i Landskrona
• Linc erbjuder en inkubatorprocess för de företag som har en skalbar och innovativ affärsidé
och tydliga tillväxtmål.
För att skapa förutsättningar för näringslivet i Landskrona har staden stad skapat Linc, som idag drivs
av det kommunala bolaget Invest i Landskrona AB i hyrda lokaler nära Landskrona station. Här finns
flera av de lokala stödaktörerna samlade. Linc har även goda relationer med de aktörer som inte finns
lokalt i Landskrona och kan därför hjälpa stadens näringsliv att få rätt stöd vid rätt tillfälle. Tack vare en
dynamisk kontorsmiljö med flexibla lösningar kan företagare testa sina affärsidéer eller en etablering i
Landskrona. Dessutom initierar och driver Linc externt finansierade projekt och att genomför
aktiviteter som syftar till att skapa tillväxt i Landskronas näringsliv.
Fler fysiska miljöer för olika kluster skulle gynna nyföretagandet i Landskrona.
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 15(18)
3.6 Utveckla och stärka vårt företagsklimat Ett bra företagsklimat är en förutsättning för att lyckas med näringslivsutvecklingen i en kommun,
oavsett om det handlar om att locka nya etableringar, stötta befintligt näringsliv eller nyföretagande.
Åtta av tio företag har någon gång kontakt med stadens olika förvaltningar i olika ärenden. En av de
viktigaste och mest konkreta insatserna för att utveckla förtagsklimatet är därför att förbättra stadens
service till näringslivet. Kommunens myndighetsutövning får inte bli ett hinder för en positiv
näringslivsutveckling.
I NKI- undersökningen Insikt mäts servicen inom fem olika myndighetsområden; brandskydd, bygglov,
markupplåtelse, serveringstillstånd samt miljö- och hälsoskydd. De faktorer som ingår i mätningen är
bemötande, rättssäkerhet, information, kompetens, effektivitet och tillgänglighet. Landskrona stad har
tagit fram handlingsplaner för att arbeta strategiskt för att förbättra servicen vilket också syns i NKI-
mätningen, där vi har klättrat från plats 137 år 2014 till 54 år 2015 (bland rikets ca 200 deltagande
kommuner).
En del i handlingsplanen är att vidareutveckla lotsfunktionen vilken innebär att näringslivsenheten
kompletterar redan etablerade kontakter och ingångar till myndigheterna. För att förenkla
handläggningen ska näringslivsenheten har en samordnande roll i ärenden där många olika
myndigheter och avdelningar är inblandade.
Källa SKL:s NKI-mätning Insikt Prioriteringsmatris för Landskrona stad
Information
Tillgänglighet Bemötande
KompetensRättsäkerhet
Effektivitet
50
60
70
80
90
0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 1,50 1,75 2,00
Prioritera
VårdaBevaka
Lägre prioritet
Resultat
Effektmått
Högt resultat
Lågt resultat
Hög prioritetLåg prioritet
Medianresultat och medianeffekt, kommunen
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 16(18)
I Svenskt Näringslivs årliga undersökning Lokalt Företagsklimat mäts och rankas Sveriges kommuner
enligt ett flertal parametrar. Förutom statistik som rör befolkning, företagande och företagsstruktur
bygger undersökningen främst på en attitydundersökning hos ett antal utvalda företag. Företagen får
svara på frågor om kommunernas service, upphandling och konkurrens, attityder till företagande, tele-
och IT-nät, kommunikationer (vägnät, tåg och flyg), tillgång till kompetens samt tillgång till mark- och
lokaler.
År 2015 ligger Landskrona på plats 132 av Sveriges 290 kommuner. År 2007 låg Landskrona på plats
257. Även om undersökningens resultat kan svänga ganska kraftigt är parametrarna som ingår i
attitydundersökningen viktiga för företagen och därmed för näringslivets tillväxt. Vi bör arbeta med
områden där vi är svaga, exempelvis kompetensförsörjning, och lyfta fram det som vi är bra på tele- och
IT-nät samt vägnät, tåg och flygförbindelser.
Kommunranking
Bild: Landskronas placering bland Sveriges kommuner i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagklimatet.
3.7 Profilera näringar med attraktionskraft Städer har i alla tider varit beroende av att attrahera boende, besökare och företag. Dessa resurser bidrar
alla till stadens utveckling. Ett antal näringar som bidrar till att skapa ökad attraktionskraft är de
kulturella och kreativa näringar, gourmet, design och mode, fritid, turism och handel.
Kulturella och kreativa näringar, så kallade KKN-näringar, växer starkare än näringslivet i genomsnitt
och har stor betydelse för samhällets utveckling. De yrkesverksamma inom dessa företag skapar flera
samhällsviktiga värden, förutom ekonomiska även kulturella, sociala och miljömässiga. Landskrona har
tagit en position som kulturstad. Genom olika satsningar på KKN såsom Fotostaden, projektet KELA
257
163
109
144
119
177
145130
0
50
100
150
200
250
300
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 17(18)
och genom inrättandet av Fröfabriken Creative Space har staden skapat goda förutsättningar för fortsatt
tillväxt inom dessa näringar.
Besökare bidrar framförallt genom att vara goda ambassadörer till sitt nätverk utanför Landskrona
vilket är en värdefull marknadsföringskanal. Besöksnäringen är ingen stark tillväxtmotor men kan
fungera som en hävstång för utvecklingen av staden och bidra till en attraktiv plats att bo och arbeta på.
Städer som är turistiskt starka har oftast också ett i övrigt väl fungerande näringsliv. Landskronas
turismstrategi 2012-2021 pekar ut ett antal fokusområden: ”face-lift”, havet, Borstahusen,
Citadellområdet/kultur och historia, Ven, mötesplatsen, evenemang samt kompetensutveckling och
samarbete.
I det moderna konsumtionssamhället går begär framför rationella behov – vi vill unna oss livets goda.
Landskrona har under senare år i allt större utsträckning attraherat livsstilsnäringar inom design, mode,
hälsa, fritid och gourmet. Globala hälsotrender har lett till att företag som Anamma och Oatly har vuxit
fram. Genom etableringar av exempelvis whiskeydestilleri, ölbryggeri och laxrökeri attraherar vi fler
företag inom samma bransch. Inom restaurangnäringen har det även skett en utveckling de senaste åren
med etableringar av flera restauranger med gott renommé som rönt uppmärksamhet långt utanför
staden. Flera landskronabaserade företag inom design, mode och fritid har också slagit igenom
nationellt genom e-handel som är den starkast växande sektorn.
Sammantaget kan sägas att dessa livsstilsnäringar tillsammans med innovationsföretagen har rönt stor
regional, nationell och i vissa fall internationell uppmärksamhet och bidrar i stor utsträckning till att
profilera Landskronas och öka stadens attraktionskraft.
Landskrona stad, tillväxt- och näringsliv, 2015-10-15 18(18)
5. KÄLLOR 1. Insikt, SKL
2. Rankingöversikt, Företagsklimat, Svenskt näringsliv
3. Statistik och indikatorer för nuvarande mål
4. Landskrona stads planeringsförutsättningar 2015-2017, trend och omvärldsanalys
5. Landskrona stads översiktsplan samt fördjupad översiktsplan
6. Landskronas framtida position, rapport Kairos Future 2008
7. Vägval 2.0, Landskrona stad 2010
8. Landskrona -näringslivet, rapport KTH och Internationella Handelshögskolan,
Martin Andersson 2009
9. UC Näringslivsanalys – svar på hur näringslivet utvecklas i Landskrona
10. Näringslivet i Familjen Helsingborg
11. Omvärldsanalys, Familjen Helsingborg
12. Skånes styrkor och utmaningar, Region Skånes sammanfattning av OECD Territorial Reviews:
Skåne 2012
13. Business Region Skåne, Invest in Skåne, Skånska branscher
14. Näringsliv och arbetsmarknad i Landskrona, statistik från Region Skåne 2015
15. BCG Nationell Strategi för Sverige, 2013
16. McKinsey, Tillväxt och Förnyelse i den Svenska ekonomin, 2012
17. Var skapas jobben? ESO-rapport, Finansdepartementet, 2013
18. Seminarier och föreläsningar med koppling till valda fokusområden