Hur ldr du dig ett nytt spr6k?E Alla som biidar studera ett Dyft sprek har olika ider om hur man bast Jitr.i!-6rd,

rttal och gammatiska struktuer. Man vill ju se snabbt som mdjligt kunna anv:inda" sitt nya sprik. se hiir svamde negra sveDskstuderande n?il vi ftagade vilka lqlep

de har.

Bibi:Jag skriver lislor med ord. Der svenska ordettill viinster och det tyska till hiiger.Sen vikerjag papperct pe mitten och iiver-s?itter ftam och tillbaka. Iag Lir mig bast niirjag lyssnar pe musik.

Pavel:Jag lyssnar mycket pe svensk radio. pe sprekets melodi. Sen hiirmarjag spreket som enpapegoja- Eft spr,Ak & inte bara nya ord.

Inlo:uranmaoien ar vrKugart lor l]xg. rag maslefiirstA slilnaden mellan olika sprek. Jagiilskar ah giira granmatiska ttvningar. s:irskillverbiivningar. Det borde finnasgassor avsadana i alla l?irobijcler: Det maste vam tyst

6

Sittersaft

Tom:Jag skriver ord och meningar pi sme kort,lom jag alllid har i hckan. Pe den ena sida.nsiAr det svenska;i6ckel, och pi den andrasidan det motsvarande engelska. Jag t3r uppkorten flera ganger om dagen, i bussen, pebiblioteket, n:irjag har trdkgt ...

Det ffakigaste med att 1:fa sig elt nytt spilkiir att man behandlas som ett barn. Vad ardet? Det:jr ett hus. Dumt! Jag vill l?ira migspraket pA min nive. Kanske bdda med attliisa en intressant roman. Nu meste jag sjalvkonstruera vad jag vill saga och anvuinda mittlexikon flitjg1.

Sorta:Jag berAttar texten hdgt fdr mig sj51v. EfterdeI siiller j ag fr.igor till mig sjAlv p:i texten

som en ldrare - och svarar pA dem. Jag liirmig bast framiijr spegeln i badrummet. Jagspelar teater pA svenska, kan man saga. Siskullejag aldrig viga gdra i klassen.

DISKUIERA: Vad tycker du om studentemas sa$ att afteta? Hur lir du dig ett nytt spr

ri

E

Venl talan svenskffi?Till ytan Ar Sverige ett av de stdrsta hndema i Europa, men landel har bara knappt9 miljoner invanare. Det olllciella spdket:ir svenska. som iir ett av de minsraspri&en inom EU. Men om man raktar v:irldens alla sprak :ir svenska etl av de60 70 stiirsla.

Svenska iir ett gemanskt sprek och rillhiir den indoeurcpeiska sprikfamiljen.Nordiska sprek hlar man i Sverige, Norge, Danmar.k, Island och pe F:irdama. Efter-som de nordiska spraken :ir sliikt med varandra, kan danskar, nomnan och svenskarmer eller mindre fdrstd varandra. Finska tillh& en annan sprikfamilj. finsk,ugdskasprek, och liknar inte alls de dvriga spfeken. Men i Finland talar ocksi en del avbefolkninSen svenska.

Menga laser svenska vid universitet och skokr-i andra Under, framsl i USAoch Tyskland men ocksi i i:hder som Ryssland, Kina och Japan. Flera tusen utbytesstudenter deltar i kurser i svenska vid olika universitet i Sverige varje ar

I USA och i nagru andra lAnder finns det svenska iDmigranter som talar sitt gamlamodersmil svenska.

Det ?ir daddr svefi att svara exal(t pe fregoma vem och hur minga som talarsvenska,

DISKUTERA: Vem tald ditt sprak? Hur mijnga tald der? Kan man hijra varifran i landelnigon kolnmerl Vilka spril laser man i skolan i diu land? Ar der vikrigr ar kunna ralanch fdsd aidra sprek?

Sverige iir ett Ungt land och der gijr au sattet an tala varierar lrin nord till syd.Man kan ofta hijra fran vilken del av Sverige som nagon konrner pa grund av urtaletoch nelodin. Svenskd skojar ibland om skillnadema, men de har nastan aldrig nagraproblem att fijrsta varandra.

Sedan Ar 2000 har Sverige fem ofiiciella nrinoritetssprak: finska, rneiinkieli (omedalsfinska), lamiska, romani och jiddisch.

lnf luenser fr in sprekE Svenskan har uDder arhundmden fatt meDga nya ord genom influeDser ftin aDdm

sprek och kulturer En svensk idag skulle ha sv6fi att fiirste det spdt som en vikingtalade och kanske skulle mormorsmor ha svlrt att f6$te mycket av vad alagensunSdomar siiger, efte$om de anvZinder manga ord som inte fanns i spreket fdrhundra dr sedaD.

Niir kistendomen kom till Sverige pl 1050-talet, och med den latinet' fdrde denmed sig minga nya ord. Latin och grekiska var liinge kyrkaDs och de l?irdas spdk.

Under 1100- och 1200-talen koloniserade arabema bl a. Spanien, och fren dennapedod kommer menga ambiska ord.

PA medeltiden var tyska det dominerande utl:indska spdket i Sverige eftersomnordtyska stiider handlade med svenska handelsplatser t.ex. Visby pa Gotland' ochman anlitade tyskar som expe er fdr att bygga svenska stader efter tyskt mdnster.M6nga tyskar bosatte sig i Sverige och fick hiiga poster i sanhallet. Fiitden blev atti vissa delar av landet talade man lika mycket tyska som svenska. FrSl den tiden harvi fAtt ord som man anvzinde i det dagliga livet i de nya stiidema.

1700-talet var en period dA fransk kultur och franska spreket vzr populiirt iSverige - speciellt hos dverklassen. N?ir man talade svenska blaldade man giimain ftanska ord.

1800-talet ar industdalismens tid och svenskan tar nu upp menga ord ftan engelskaD. Det iil ord som idag ingar i det vardagliga spreket

I dag ?ir inflytandet fti'n engelskan fortfarande mycket stort. Manga av lenordeDiir sA var iga att vi inte tanker pA dem som Unord eftersom man har fd$venskatbede uttalet och stavningen.

H:t iir negra exempel pa lrnord ftan sndra sprak:

andra

nadrass. nagasin, sitrrasotra

baciil, brev. doktor hukt,hdmoni mytoloSi, pema,skola, skiva, termin. uiversitet

EnBelskababy, b3nt. biff, cigdett, cyke1, film,fotbou. jobb, lnnch, natch, overa]I.lolis, rekord, sport, slslt, strcjk tari,relfon, telegraf, lennis, triiM. turist

Trskabetala, bili8, fru. hoken, hnkdpa, mdjlig, r:ikM. skiiddtre,snickaJe, skomaldq summ

afilt, butik familj. fatijlj.

mdbel, palpa, toalett, traflk

Nya l,Anord pd 1900'taletchatta, jDice, -Inall, keps,layout. rap, poster, tv, vrdeo

Uttala oadeel Tank pn att uttalet ;ir fdsvenskat.DISKUTERA: Har ditt sprek menga l8nod? Varifran kommer de?

-Farmor och engelska sprAket

' '.a\

,uo

E

o$Plle''.n{t'"'ro*un"

fiS'rana6'

Fannor Hdt hii, Dar.nel. I den h:ir plalsannonsen sdker de en "account managef'.Vad lir det? Jag fijlstdr baft halften av det som ster i tidningen nufindden.Varfdr kan de inte skdva pe svenska?

Ddnlcl Du har r:ift i att mycket iir pe engelska, ochjag tror inte ens att vissa ordger aft dve$Afta till svenska. AlIa stiger dem pA engelska.

Farrnor Vilka At dIlal lnte iir det mina v:idnnor och jag i alla fall. Fairstar maninte att man utesluter en stor del av befolkningen, Atminstone oss Aldresom inte fick ftfa oss engelska i skolan. Men vi ar viil inte intressanh paarbetsmarknaden,

Dar;el Fitrfrt farmor, men manga arbetsgivare skulle nog tycka att du :ir fdrganrmal om de skulle arstiilla en "account manager" - 70 er

Fannor Hm. Ochlji,itk pA all reklam som ?ir pa engelska. Ibland niirjag tittaf pa tuundrarjag om jag verkligen befinner mig i Sverige. Fairst en film, sedanen serie, bida pi engelska. NiiI sedan reklamen kornmer ;ir den ocksa pAengelska. Jag har pratat med mina v?ininnor om det, och vi har bes*imt

10

oss fdr att inte kdpa negm prcdukter som har rcklam pe engelska ellerengelska od pe fifpackningen.

Daniel Filmema och tv-seriema arju textade och inte dubbade som i melga andlaliinder Det Ar viil bra att man har tillftille att hitra originalspriken, menjaghaller med dig om att det iil onddigt att ha reklam pA engelska Dar gAr detfaktiskt an saga prccis samma sak pa svenskl

Fdrmor Fdr att inte tala om alh sangbxter som iir pe engelska. De skriver kanskepa engelska f& att de inte vill att vi ska fdrsta hur detga textema iirTur att det fofifarande finns nAgra l6tar pi svenska se attjag kan trallamed i sangema.

Ddniel .Det Ar sa fint n:ir du sjunger, farmor. Men nu skajag g:i hem och kolla mine-mail och \edan \ka jag chand l i te.

Fdmor Vad sa du?

OK, okej!OK;ir ett ord som brr funnits i svenskan sedan mitten avdel j amenkansk eogel,l'a.En del forskare anser att bokstavenabetyder orl konel

Minns du ordet? 1

befolkningenbefinner sig

fiilsdrleser tillffilen

ijvrigah:ilften vardagliga

L Det Unns nigra ord som farmor inte fijrsdr.Farmor har svirt att fdrsd

2.

5 . Hon ?ir i Sverige just nu.Hon

Der iir en tlp a! ord som man aov;iDder larje daC.Odet ba|lt ti hdr det

3. Ungef:ir 50 % av alla frllner som man visar pe ft :ir amerikanska.av lilnema ;ir amerikanska.

4. Finska iir inte sliik med de andra nordiska sprelen.Finska liknar inte de nordiska spr,eken.

spraket i dag.

i Sverise just nu.

6. VadJag

7. Anna kan inte engeiska.Hon inte vad en engelsman sager.

studerar du?

8. Alla som bor i landet talar svenska.

9. Bamen har minga nojligheter att h.ira engetska.De har manga

Hela

att trana sprakei.

t0. Hon sager vad ordet herer pa eDgelska.

t2

Hon ordettill engelska.

HORFORSTAELSE 1

\ad talar de om?Ltssna pti defem samtaten!

lhti rubrik! Obsl Det finns.fler rubriker an samtal! Du kan valja mellan fiiljande

Ett kort telefbnsamtalSkvallerEn anstiillningsnrtcrviu

SemesterplanerEtt ovenht mdteEn poliskontrol

Den nya b enEn inbjudan till lestUttalsproblcm

Samral nummer ISamtal nommer 2

Srmial nunxner 5

B.SterberaftL ett eller fleru ar samtalen muntliSt eller sktiftLiSt ned dina egna oftl

c.Speld upp scenema pan is tillsammans mea en kurskamrat ellet en god viin, omdu har mdjlighet.

13

E Varfijr iir du se hdrriterad jiimt? sa Asa dll Daniel en sijndagsfijrmiddag, n;irhan hade klagat dvcl att "ingen" hade k6pl mjijlk, ntt det f-anns tandkr:im dver helahandfatet och atl "nigon" hade spillt kafte pa morgontidningen.De hade just atit frukost och gick fofifarande omkring i sina morgonrockar fastanklockan niistan var elva.

AAA, sa Daniel, jag harju se mycket att giira! Snart har vi en stof tenta, detligger en hdg r:ikningar pe mitt skrjvbo.d, min basta penna iir bofia, inga pengar harjag heller -.. Varfitf ar det se svert att vam effekdv? Allt ska man gdra pe helgen, mentiden bara rinner ivag och inget bljr gjort!

Se hzir, viiDnen min, sa ordentliga Asa och pekade pi tialningen. Hzir, straxnedanf(ir kaffeflacken, ster det om en man som har sloivit en bok om hur man biistundviker aft blj irriterad dver smisaker. Han memr att man ska tinka pA allt manhar, i st:illet fdr allt man inle har! Det ster att det galer att skaffa sig pe6peLtiv pelivet, och att det ?ir baftre att ta det lugnt och fokusera pe del som iir vikfigt an attbli arg och fiustrerad. Han siiger ocksd att vi blir sftessade fdr att vi ?ir radda att intelyckas. Och a1t man vaie dag ska tala om fdr nagon att man beundrar honom ellerhenne. Det harjag inte hdrt dig siiga ...

Asa, jag beundrar dig, fiir du har al1tid ett bra svarl Du iil alltid se prakrisk ochlugn. ... Fast jag gillar lite stress i alla fall. Ingenting blir riktigt bra om man inte harlite press pi sig. Sa nu satterjag igeng med "tentaliisningen". Du kanske tar hand omdisken och sdndagslunchen, da? Det vorc verkligen sn:illtl

2. lngen gor ng

_lHjili n:con ). . ' - - l

altt'o. 'd;;-'-'..-

i ausl -,'

''

nSgont i

Boken som Asa hste orn hetet Hetsa inte upp dig ailnr srl djzls,' och :ir skiven av RichdrdCarlson.

FUNDERA PA,DISKUTERA: vad gijr dis stressad? vad gijr du dn? Finns det nigot posinvt

l 4

Kvinnor och rni inE Det var viil detjag troddel" sa Magnus. Det var fikapaus pejobbet och han satt

och titlade i dagens tidning n?ir han seg r(briken: Krinnona bettdmmer fortfarundei lrcmmen. "Det slit htlr att det :ir kvinnan som talar mesl, dubbelt sd mycket sommannenl Hon ger order, fattar viktiga beslut och s?itter andm i arbete, tre ginger seofta som m:ir. Precis vadjag trodde: frun siiger dll sin man att ga ut med soporna."''Annars blir ingenting &iort, fitrster du val", sa Kristina, hans arbetskamrat.

"Miin

rar se siilLm egna initiativ. Men nu ska man nog inte dra i6r snabba slutsatserVisscrligen bestiimmer kvinnan kanske dver mat och stadning, men det behdverinte betyda att hon faktiskt har makt dver sitt liv! Sag du fijrresten i tidningenhiiromdagen alt 72 % av kvinnorna iuNtg att de ensamma alsvarade fdr stedningelmedan 4170 av mamen anseg att det var de som hade a.nsvaret?"

GiftermSl och skilsmassa\,arje ir gifter sig ca 30 000 par. De Ilesta gifto sig till pingst eller midsommarDet iir en gammal tradition. Det har visat sig att vart tredie iikienskap tyv:irr slutari skikmassa jdag. At1 skilja sig kan kan vara sveft om rnan hai bam, inte minst:konomiskt. Numeru iir gcmensam virdnad om bamen vadigast. Det inneb:ir oltar$ barnet bor en vecka hos mamma och en hos pappa, vilket i sin tul gdr .ttt bametrlaslc ha allt pe fie stiillen: rum, klader,leksaker m.m.

-ndel sk ikmassor fdr par som gi f te s ig 1955, 1965. 1975, 1985 och 198830

- 2 0

l/4 av alla svenska barn u.der 17ar bor med bida si.a fordldra.55 000 svnska barn per ir harfdra ld.arsom ski l jers is .13% bo. med skilda f6ra drarsom har qemens.m v6rdnad.13% bor med en en5am f6ralder

8 1 0 1 2 1 4

-.Ll||a statistilren I Anvand { )rd lon enligt, antlel, jdml1rt ned, nka/ninska, d. flestollet nesta.IISKUTERA| Vad tror du iir orsd

EBrolNopsbes\ i dirEn kviill sitter D:niel och Asa och pratat

Du Daniel, s:iger Asa, nu har vi bottihop i ett ar. Tycker du inte att det ar tid attvi gilter oss?

- Ar det inte mannen som ska fria? undrarDaniel och ler- Men det iir val klan attjag villgifta mig med dig. Jag ahkarju dig. Jag skullevilja ha ett riktigt britilop som Karl och Johanna hade.Du med Eng vit kl:hning ochjag med frack

De kommer du att likna en pingvin, skattarAsa. Jag vill ha ling kl:inning' meninte en sadan med en mnssa spetsar och tyll som Johanna hade. Jag skulle kanna mjgsom en marang i en sidan kl:inning. Det far bli nagot enldare fdr min del.

En pingvin som ger uppfdr kyrkgingen med en mar?ing Men du, skulle vi intekunna gifla oss utomhus?

Jo, det gitr vi, siiger Asa. Vi gifter oss pe en;ing med en massa vilda blommorA, se rcmantiskt. Men tiink om det regnar.

Det iir siiLrare alt gifta sig i kyrkan, sager Daniel, men festen kan vi ha itradgerden hernma hos manma och pappa. Vi kan hyra sedana dar stora partytiilt, sdgiir det inget om det regnar. Vilka ska vi bjuda?

Tvd veckor senare ...- Asa, siiger Daniel despemt, hur jag en rill(nar sa blr det 178 Sester pe festen Du

kan inte bjuda alla dbetskarffatef och garrla viinjnnor Vi har inte redly;n laJnm" .1r bruclJ'JdnninPen u. h drn mdmm" edr bruobulelren. \ i iger 4'a

lite surt. D:ir spanr vi in flera tusen kronor. Sajag tycker att jag kan b.luda vemlagvill. Men du behdver vAl inte bjuda allakompisar frin Gatteborg, de dif tjejema somdu .e ! l a l c med l r l e \ ( npe l . Komp. i r r . . . , r . i r .

Du :ir v?il inte fofilarande svaftsjuk pA dem, utropar Daniel.-Asch, s:igerAsa. nu ska vi inte gr?ila om det. Kan vi inte sIryka alla avhgsna

sliiktingar, arbeiskan ater och k_urskanrater'l Vi bjuder baIra vem familjer och allrabash viinner Di blir det ungeldr 75 personer och dei air v:il lagom Om vi dessulomlagar det mesta av maten siiilva och inte har starkspdt utan bara vin tjll maten, sdbchdver del inle bli se dyrt. eller hur? A, vadjag liingtarl Det ska bli sa spannande.

UPPSAIS: Hur trcr du art fesren blev? Skiv en uppsats och berata vad dc gjorde

16

E Famil je l ivI en mdersiikning bad DlaD ett antal personer beratta om sin familjesituation.Sd hb betittat Hdkln, 37:Jag och min forra fru skildes fttr tle ar sedan. Vi har gemensam vardnad om v.Ara ftapojkar, 9 och I 1 nr eamla.u bor bada kvar i samma stad, sa pojkama bor tvd veckorhos mig och tva veckor hos henne. Det iir en prattisk lttsning och tungerar ratt bra,aven om det hiinder att liixboken eller triir ngskliderna ligger pe fel sr:ille.

For ett och eft halv. ;r sedan flyttade jag ihop med Anra. Vi ska fattisk gifta osstill sommaren, samtidigt son vir lilla dotrer ska ditpas. Anna har ett bam fran sitttidigare ?iktenskap, Malin, som iir fem 6r. Malin bor hos oss i veckorna och varannanhelg. Storre delen av somnarcn, varannan jul och vanannat veckoslut Ar det besiiimtafl hon .ka oo ho. .in paptd. Henne. pappa ocb han\ nya sambo \:int/r bdm. sa snanhar Malin tvi halvsyskon.

Det iir klart att det kan vara besviirligt, siirskilt pa fiidelsedagar och an&a specielladagar, men ockse ildigt omviixlande att ibland vara se manga vid matbordet, medanbuset :ir tyst och tomt andra gelger.

Jag viixte upp i en typisk kiimfamilj. Det var manrna, pappa och m;na tvn yngresystsar. Vi bodde i ett ganska stort radhus, sA vi bam hade var sitt rum. De flestafamiliema i vafi bostadsomrade sig ungef:ir li}adana ut - mamna, pappa, bam.Men i min klass hade jag ju flera kornpisar vars fiiiildrar Yar skilda

Jas har haft en trygg och bla uppv:i(t. Mamrna jobbade deltid niir jas och minasyskon var sme, se hon var ofra henma pe eftemiddagarna n?n jag kon hem tuinskolan. Om jas nagon gang far bam, villjag nog an de ska vaxa upp i en trygg familjsonjag. Men jae tiinker inte skaffa bam an pe linge. Fijrst skajag bli klar rned minurbildning, och se fiistes riiffa nagon som jag vill ha bam tillsarnnans med. Jag vilg:ima att vi delar ansvaret hemma. Det hor man ju att allt fler ki11ar tar pappaledr.

Em n, 17:Mina fairiil&ar skildes liirjag var sex er. Min pappa flyttade, men jag och mio manmabodde kvar j liigenheten. Jag tillbringade aldrig si mycket dd med min pappa, detblev mest pe loven och stora helger; varannanjul och pask. Han gifle om sig efterett par er och jag fick tvi halvsyskon, son jag har bra kontakt med, iiven on vi inte

Pappa gav rnig altid Dlenga presenter. Kanske hade han trots allt di]igt samvete fiiratt ha' hade laimnat oss och skaffat ny familj. Och mamma hade nog rhtt ont om pengaren tid. Det var vai iite ensamt fdr henne, men hon och jag har alltid kunnat prata omaIL Vi hade det ofta mysigt ihop och jag fick folja med henne pa allt mojligt

Jag minns rnin uppvijxt som hannonisk och jag tor inte att barll behdver ta skada avatt fitr;ildrama har \uxit frin varandra.

I ISKLTTERA: M6ste man gifta sig? Ska man ha borgerlig ellerkyrklig vigsel? Skulle durja ha ett stort brollop?

1 1

Minns du ordet? 2beundrar mestaji[nt avhgsen

hiiromdagen liknarlagom siirskilt

fordarande

1. Daniel konmer fiirsent iill foreliisningen varje dag.Han konmer

2.

3 .

5 .

'7.

Asa har annu inte klatt pa sig.Hon har

Daniel iycker ati Asa rr fantastisk.Han - henne.

p}Jam6 och morgoruock fa(t klockd iir el!a.

4. lag d led.en. meDjug tan inre komma Pe fesren.kan j ag inte komma pa festen.

Asa ser ut som sin mamma.Hon

Daniel har liist nHan hrr la$ det

astan allt till tentan.

8. Det lir inte specietll ovaDligt att sklja sig i dag-

Ake och jag :ir inte niira slaikt.

Det iir inte

sliikting till mig

ovrnligt ait skilja sig i dag.

9. Preserten vu inte for dyr och inte fttr billig-

10. Brevei korn fdr nigra dagar sedan.

l 8

Det kom

Class

\ljrkera om pAstAendend nedan At ratt (R, eller fel (F)l

HORFORSTAELSE 2

Glass har tunnits liinge.Kejsar Neros slavar sprang ner med ir tjll Rom trin\penninerna vale dag.Man anv:inde is under antiken bade lill alt kyla dryckermed (Eh sorn medicin.vd,, , Polo rof med srg gla-en l i l l Kinu un, lcr s ina

\,lan anvande salpeler fdr att frysa glassen.Italien har dominerat glasslillverkningen i Europa.Norrmiinnen exporterade is pe 1 700 talet.Pa 1700 talet tyckte minga att det vdr dAlig! all a glassPresidentJmes Madison intoducerade glassen i USA.I Sverige aiter man inte giima glass pa vintern.

19

E VikinSama ?ir kinda fdr sina smala,snabba skepp och sina l5nga resor pifloder och aiver tjppna hav. Ma[ga Arimponerade dver att de kunde rcsa flera!eclurd\erhavet o.h hi[.r hem igen-utan vera dagars navigationsi nstrument.

De :ir kanske mest k?inda som barbar-i .ka Lrigare o.h p aref.om Llddade orhbr:inde stader och byar. Men de sildeoch bytte ockse nordiska produkter, som piilsar och barnsten mot saker som de villeha. Bland annatpi Gotland har arkeologer hittat ambiska rnynt och smycken som

I bii4an av 900-talet rcste vikingar fien Danmark, Norge och sydv:isfa Sverigevasterut mot norra Frunkrike. De seglade pA floden Seine och hotade paris. Denfianske kulgen gav dem da e latdomrede fdr att fa fred. Det kallas sedan dess

3. Vik ingaf nd - Nordens s jokr isare

' I

VIKINGARNAS FARDER

/

-_r--

20

.-.ir Normandie. De ockuperade aven delar av dagens England under 100 er' I det:nselska spreket finns annu nordiska ord ftan denna tid som skin (skinn)' egg (agg)\:h call (kalla). Medga vikingar bosatte sig i England' t ex' i staden Jorvik dagenslork. dar det finns ett stofi vikingamuseum i dag

En islindsk viking, LeifEriksson' resre pe 1000-talel med sina m'in fran Grdnland'i11 nora Amerika, som Yikingama bl a kallade Vinlnnd Arkeologer har fundt- remel som visar att de faktiskt kom dit

De dstnordiska vikingama reste iisterut och via flodema i dagens Ryssland kom:. anda till Bagdad i Irak och Istanbul (MiklagArd) i Turkiet lbland stannade.:kingama utoDlands i llera er och minga bosatte sig utomlands fdr gott N:lgra tog. \. "n.t i i l lning i den by\dndnsle keisalens arme'De vikingar som reste 6sterut kom bl.a. fr6n RoslaBen' en del av Sveriges

i.fiust, och de kallades ros eller rlrs. En av dessa vikingar fran Roslagen erljnd under namnet Rurik Han seglade i mitten av 800{alet till vastra Ryssland':,.m vikingama kallade Girdarike. Enligt den bertimda Nestorshiinikan' en skift-:an medehiden som handlar om Rysslands iildsta historia, grundade han staden\orgorod (Holmgerd).

Forskare menar att namnet Ryssland (Rossija) kommet frin rus d'v s rusemas.nd- PA finska heter Sverige Ruotsi och pe esmiska Rootsr '

Han fiilli Holmgerdskeppshijvdj ngenmed sina sjdkrigare

kn pA nhien i Sid.rnanto

,\STIPS: Rdde o/,l av Flans G Bengtsson

]ISTIPS: Gotlands fomsal, Libsmuseetpa Gotland' visbvVikingabyn i Tofta, sijder om VisbvBirkamuseet Pe Bjitrkd i Malaren

21

EKf ist ina - drottningen som gjorde skandalKrisrina fddde.pl Stockiolrn\. loI Ar l02o.Hennes far, kung custav II Adolf, dog n?nKdstina bara var sex dr. Den unga Kristinafick samma uppfosftan som en manlig tron-fiiljare vrd Jen h:ir iiden. Hon hade l:i

liir a|lliim och studerade bl.a. teologi och filosofif6r de basta [irare som fanns. Hon ]iirde sigtala latin, ftanska, tyska och holliindskaflytande, och hon fick iivel kfa sig rida ochJaga

N:ir hon fyllde 18 tu blev hon drotmingav Sverige och rcgent itver en stormakt,Hon var inspirerad av det franska L-ungahuset och ordnade jake! stom fester ochmiddagar. Kristina tyckte ocksa mycket om att samtala med liirda och bjdd in en radberiimda konstn:irer och vetenskapsm?in, bl.a. den franske filosofen Descarles.

Fijr att siika tonfijl.jden ville regeringen att drottning Kristina skulle gifta sig,helst med kusinen greve Karl Gustav, men hon vAgrade. Hon blev mer och merintresserad av konst, frlosofi och religion, men hon tyckte att den kulturella miljdni Sverige inte var tilhacHigt stimulerande och bestiimde sig fdr att lamna landet.Den 6 juni 1654 abdikerade hon och resIe genast utomlands.

Hon dvergick till katolicismen 1655 och i december samma fu kom hon till Rom.Att Sveriges protestanfiska drottning blev katolik var en skandal i hela Europa.Vatikanen anvande det i sin propaganda iijr katolicismen, och peven behandladeheme som en mycket viktig person. Krisfinas hem i Rom blev ett kulturellt ochpolitiskt centrum dit en rad politiket konstn:irer och fiifattare kom. Kristina varocksA siAlv idrfattare och skev bl.a. en bok om sitt liv.

Hon bodde i Rom till sin diid 1689. Hennes erav finns i Pete$kvrkan.

Svara pe tr,egoma:l. Vilka sprit talade Kristina?2. Vad tyckte Kristina om?

DISKUTERA: Varftu iir vi sa inbesserade av kandisafnas och de kungligas Livl Varfor s?iljers.k. skandalreportaee i tidningar sA ba? ce exempel pe eu seddt reporrage.

22

3. Vem ville man aft hon skulle gifta sig med?4. Vad giorde hon aret efter abdikaiionen?

B:

Jag tror att vi kanner varandraHej ! KiiDner du inte igen mig? Jag tror att vi har taffats tidiSare'Nej, det trorjag inte. Men du klinner kanske min syster, Elin' folk tycker oltaatt vi ?a ganska lika.Elin ... ja, det tror jag att hon hette. Vi tirde kiinna varandm pA en rcsa tillRom fiina eret.Rom, det fu en stad som jag inte kiinner till, men jag tror aft det iir vackefid:ir. Det tycker i alla fall min systet Jag tycker att det skulle vam loligt attaka dit.Jag tinker 8ka dit igen med en kompis i sommar. Vi har kiint varandra Lingeoch tycker om samma saker Och jag tror attjag kommer att kiinna igen mig Vitiinker tifta pa PeErskyrkan. Den tycker jag mycket om.Den kiinnerjag inte alls till. Men nu mAste jag 96 Jag ska stiga upp tidigt imorgon och jag k:inner mi8 lite triitq sejag 6nker 8e hem och lagga mlg'Hejde. Det var trevligt att l?ira k?inna dig. Jag tror aldrig an jag ska ta fel pa digoch din syster mer, fiir Du k?inner jag igen digDet gijr inget. Jag tycker alltid att det iir intrcssant att lita kiinna nya miinniskor'Jas tlor att ni kommer att fe en trevlig resal

B:

B:

L?PGIFT: 1. Las dialogen i par tilts ni nastan kan den utantill Blt roller2. Skriv er egen dialog efter samma modell ANend ve$en: k'nna' ktiuu till'kdnna ilen, kain/a sig, kiiwta iSen sig' Idra kiinna, finkq tvcka, tro'

kjnut igen siq

rdrkz + itrfinitiv

va.abek nftan med

se och veta vem det:ir

tr?iffa och bit4a kinna

ha en isitt (brtdeligt)einainre veta rikigl siikert

23

Jean Baptiste Bernadotte- fransmannen som blev svensk kunq

E Det svenska kungaluset iir det yngsta i Euopaoch det konmer fien en borgerlig fransk famit.Genom en leng rad hiindelser, som leter som ensaga, blev advokatsonen Jea.n Baptiste Bema-dotte, fian den iilla staden Pau i siidn FraDkrike, kung i Sverige och Norge.

Ar 1810 dog den svenske honprinsen KarlAugust plajtsligt, och eftersom kung Karl XIIIvar bamliis maste man vata en ny honfiiljare.Sverige hadejust fttrlorar Finland till Rysslandi ett krig, och man siikte dadijr efter en starkledare som kunde ta tillbaka Finland.

En ung litmant, C.O. Mtimer, som var pa endiplomatisk rcsa i Franloike, besramde sig fitraft pe egen hand ta kontakt med en av Napoleons officerare, Jean Baptiste Bema-dotte, som efter franska revolutionen 1789 hade gjofl en snabb milit:t kari?ir.

Efter langa fdrhandlingar i Sverige och Franlrike erbjdd man Bemadotte aft blikrcnprins i Svedge och han accepterade. Man valde honom till l(Ionprins 1810 elterdet att han hade dvergatf till protestantismen. Han blev kung er l8l8 under namnetKarf XIV Johar. Hans valsprbk var Folkets l{drlek min belnning.

Karl Johan hade inga tankar pA a eterla Finland utan han ville i stiitlet fijrenaSverige och Norge i en union. Efter ett kon krig mot Norge tvingade han norrm;in-nen att acceptera unionen. Kriget mot Norge I 8 14 blev S veriges sista och svensk-ama har sedan dess kunnat leva i fted,

Karl XIV Johan och hans drcttning Desideria fick en son, som blev kung ar 1844under namnet Oskar I. Sveriges nuvarande kung, Carl XVI Gustaf, :ir den s.jundegenerationen av huset Bemadotte pA Sveriges tmn. Hans valsprek zir Iijl,$e,,lgej riden. Aven Danmarks drottning Margrethe och Norges kung Harald :ir ;ittlingartill Karl Xry Johan.

DISKUTERA: Vad skule du gttra om du vore kung/drottning fdr en dag? Vad skutle duha fiir valsFil?UPPGIFT: Sijk information om kronprinsessan victoria pa Intemei och i v@koridningar.Skriv tio meningar. Bii4a ned "Visste du atr _.."

u

xrrEar, drottningar gamla och kandisartIL k nu l5st om etr kung och om en drottning. Vilka likheter och vilka skillnader fitrns det?ffiiextema- Du kar lil exempel j:imfiia det hiir:. +PlErt

.Etieion

. dionaliiet

.lifteImat

- ieqingstid. idutrdrdde. fbratdrar. Tf6k

Dr kan bitrja sA hiir till exempel:Kdrtina ... men Bemadolte ...Ba& Kristina och Bemadotte ...rH(en lftistina eUer Bemadotte ...

s-fank dig att du tr:iffar din mormorsmodar oh din molmorsmolmor. F6rklara fair deln vad dehtu srtema:ir och \ad man anvAndr dem ti[:

bil cd-spelare brev flygplanr-ddio teleibnlv?ittmaskin

kyhkepifrys

c.Avsluta meniryama munttigt. Arbeta g:ima i par-

1 .2.3.

5 .6.7.8.9.

10.

Jag vill g:ima b[ kandis d?fftir att -.Eftelsom

- viljag aldrig bli k?indis.

Jag tiinter bli kindis genom atl -.Om jag inte spelade se falstl -.Jag sjunger battre nu ;in

-.

Ju mer jag o\ff desto -.

A]la kan liisa om mig i tidningen niirlag tibler inre be om di n aulograf ftjrrenDu ska fe inaervjua mig tsots att

-.

Jag gilar dig iiven om-.

25

FnE Daniels farfan farfars far Jdns Persson fdddes i OsIer-

gattland 1842. Det var samma 6r som man stanadelexarig obligatorisk folkskola i Sverige. I biirjan var\let fdrstds ont om liira.e, men niir Jdns var sju Ar fickhan chansen att gA i skolan och l:ira sig riikna, skrivaoch lasa. Han laste mest i Bibeln, som var den enda bokiom fanns i hemmet.

Jdns hade en kusin i Smeland, Arvid, som inte hnde sarnma tur. Hans fdreldrarhade sv6rt att fdrsdrja sina tretton bam. De behiivdes hemma fijr atf hjiilpa till mealarbetet pe ekama. Dessutom var det svafi att ge de fti milen titl skolan nii. manbara hade ett par vama skor till alla syskonen. Barnen mAste helt enkelt turas oman anv:inda dem.

Jdns bodde kvar pe hndet i hela sift ljv och besdkte al&ig ens en stad. Ktappt10 lt av befolkningen bodde i stAderna pe den hiir tiden.

Men Ar\'id, diircmot, hade lyckats sparaihop till en Amerikabiljeft genom att arbetahAfi hos en bonde. N;ir han blev I9 Arpackade han sin vaska och gav sig ivag.Familjen ick ett brev med ett fotogmfiefler itta manade! men diirefter hijrde mantyviir alddg mer av honom. Det hade varitett par svara er i Sverige med deliga sk6r-dar, sa det var merga som var tattiga ochhungriga. De svalt, och d:irfiir sijkte delyckan pi andra sidan havet. Folk gav sigockse ivag av politiska och religidsa or-

Daniels fadar Oscar fitddes 1916, mitt under fijrsta viirldskriget.\u hade emigrationen minskat. samtidigt som industrin utvecldades. MerI ?indibodde nestan var femte svensk i Amerika i bri{an av irhundradet. Oscar var ett av.ju syskon. Familjen bodde trangt. deras hgenhet var bara 35 kvm stor. Ba ren fickJela siing och oflast sov de i kijket der det var vamt, tre av dem sov i kiikssollan.Fa\tiin de gjorde sitt b:ista fijr att halla ren! hAnde det ofta att de blev bitna av ltjsseller att en ritta sprang ijver golvet. Toalett fanns utomlus, flera stycken se kalade

t6

slSkthistor ia

uledass i rad fdr alla familjer i huset. Visserligen va. det kallt och smutsigt' men dettanns ocksi en stor gemenskap dA alh levde niira varandm.

O*.us lamil j \ af -rdlar e. vi lkel bel), ide al l de jobhrde som lanlarbeldrc PA el llods eller en stor gerd, och llck betalt i matvaror som mj61k, vete och potatis.De fick bostad men mycket lite pengar, se de var helt beroende av arbetsgivarcn,!'onden. Fadem arbetade drygt 12 timmar vade dag pe bondens 6l.rar och skbttehans djur. Modem mjdlkade koma tre 86nger varje dag. Bamen maste ocksa hjalpa.i11, se fort de var tillr?ickli8t stora.

Statare arbetade med etterskontrakt och kunde bara llytta under en vecka pi aret,i okober. I936 bes*imde lksdagen aft statitre bara skulle ,rbea 8 timmar om dagen.ex dagar i veckan, precis som industnarbetarna

Oscars mor, Hulda, rijstade fdr fiirsta gengen i sitth\' fu 1921 ntu man infdrde allmiin l(jstratl Hans systerHanna hade flyttat till staden och arbetade i textilindu_ttrin. 1938 fick hon sin fd$ta semester som varade i tvaleckor. De 6ke hon pA cykelsemester med sm man.

Oscar sjiilv drtimde om aft studela, men det var inte.r ldn fdf en fal ig pojke h:jn landel. Hrn scrl varjeledig stund pir det lilla biblioteket i byn och liisl allthan hittade.

DISKLTTERA: Jdns, Oscar och Daniel viixie upp uDder helr olika forhAlanden Vad tror durn de skulle saga dll varnndra i dag orn de kunde ratras?

RESTTPS: Statarmuseet pn Torup i Skine

ilf

27

Vi lhelm MObefg - h istor ieskr ivarenE Fijrfattaren Vilhelm Moberg har man ofta be-

skrivit som en stor, h6gljudd man som alltid vararg dver oratwisoma i samh:illet. Men enligtdotten Eva var han vanligtvis en lugn, efte ?ink-sam man som arbetade regelbundet vid skiv-bordet och lade ner ett enormt forskningsarbetepa sina historiska bdcker.

Vilhelm Moberg fiiddes 1898 och vaxre uppi ett faltigt soldattoe i SmAland, dzir han tidigtmeste v?inja sig vid hert kroppsarbete. Sin fijrsaframgeng fick han med rom nen Raskens, 1927 ,som just beskriver det h6rda livet fitr en soldatoch lantbrukare i Smeland.

Under sin uppvAxt lzingtade han efrer att studen och fick bl.a. mdjligher atr ge pAen folkhiigskola. Han skev repofiage till tidningar och gav ut beratrclset och teater,pjAser Sedan han hade flyttat till Stockholm arbetade Moberg even somjournalistoch med att hjalpa m:inniskor som han ansag blivit orAftvist behatdlade. Han vackedebatt med sina arfiklar och talade ofta i mdio. Under anaha v:irldskriget skev han enhistorisk roman, Ri.d ; 'la,tl som pe sifl eget satt protesterade mot nazismen.

Men det verk som Moberg nog blivit mest kiind fijr ?t de ryra biickema om desvenska emigmnter som reste frin Smiland till Amedka pi 1800-taleti Iltyatulrama,Invandrarna, Nybyggarrn och Sista brevet till Syerlge 1949 59. Romanerna omden smelandske bonden Karl Oskar och hans hustru Kristina gjorde Moberg till enav de mest lasta och mest iiversatta svenska lg0O-talsfitrfattana. Man lilmadebockema pe 1970-talet och de blev fitrlagan rill en musikal av Bjitm Ulvaeus ochBenny Anderssonpe 1990-talet. Fram till sin ddd, 1973, arberade han pa ett stofiyerk, Min s,)enska histor;.a, som han alalrig hann avsluta.

Vilhelm Mobery beskriver folkers hisroria och individens kamp fiir frihet, tittyisaoch lycka.

Svara pe ftagomal1 . N:ir levde Vilhelm Moberg?2- Var viixte han upp?3. Vilken av hans btjcker var en proiest mot nazismen l4. Vilka bocker blev han mest kaind for?5. Vad handlar de om?

28

:. her siiger Vilhetm Moberg sjalv om sitt fdrfattarskap:''I

scxtio ff har jag last svensk historia. Niir min tisning utvidgades. upptackte JagaLr der s\'nska historjen huvuds,rkligen hindlade om dcn mindre grupp av m:inniskor,onl faitat beslutcn fijr sjaiva folk.l och den sloraniingden av landets invdna.ehade inte fAtt dlllriide till den. /.../ Jag saknade de sorn besAft akrama, de somliilll skogarna. rijjt lagama, byggt slotten. kungsgirdma, fastning na, borgama'sliidcm.r, stugorna/.../ Ochjag besldt att beratta om de niinniskor i det forgangnr.iom historieD hade glomt.

Jag bitiade med Rid i zdrtl 19,11 och lbrrsatie ar 1949 ;r,ed Ut',andtund B|JJ.e1600-lalsbijndcma, som k;inrpat liir sin hotade frihet, och ane.ikremigrantema' somrlingades sdka sig n-\'a hem ien annan riirldsdel, var i ston sett bortglomda avhrliorikema. /..-/Jag eterger obiekdva histo.iska fakta. men tolkningen av dem it minegen subjektiva. /.../Jag forsiiker nltma historien till de levande miinnisloma och delelande rnanniskorna rill historien.'

t : I fiitttlet till Mitx stienska historia beftfrad fh folket d? I I

-. riftdrna utsiig 1998 romanserien om ttn-andtartta tilL drhundrdd?ts st)enska

-SKUTERA: Vad brul

Minns du ordet? 3

eDlgt enormtutomlands hamgang

samtidigtknappt

kAndfylde

1. Boken var rnycket, mycket intressanl-Boken var

2. Hon fttrstod niistan ingenting.Hon fiirstod

'7_

5.

Rotrnnen blev en stor succ6.Den blev eD sior

nagot.

L Slrlama Uarade sig Inre uran \in arbersgr!are.De wr helt

4. Kristina tyckte att Sverige var ett okuldvenr land.Kristina var Sverige et1 okultiverat land.

Hon skattade och grat pa samma ging.Hon wr bfie glad och ledsen

Kristina blev drottning pa sin lS-;rsdag.

8. Kenneth har aldrig vdrit i negot annat land ?in Sverige.Menar du att han aldrig har varit

9. Krjstina lade manga sbra mid,lrgu.Hon hade

Hon blev drottning niir hon l8 er.

10. LeifEriksson ar en vill(ins som m6nga knnner till.

30

Leif Edksson iir en viking.

Utvanilrarns

uarkera om pdstnendct dr rtitt (R) elLer fel (.F)l

l. "Kristina fran Duvemila' iir en musikal av Bjom Ulvaeusoch Benny Andersson ftin ABBA.

2. Karl Oskar och Kristina Nilsson och deras bamkoln frnn en liten by i Snahnd.

t .

5.

t0-

l l .

9.

7.

8.

90 7, av alla svenskar hade inte DAgot arbetevid 18Oo-talets bttdar.

Befolkningsijkningen pn 1800 talet berodde paftede[ vaccinet och potatisen.

M6nga fattiga fl'ttade till smdernaoch soke arbete i industrin.

En nomal arbetsvecka var 72 timmar fdr dem sorra$etade i jordbruket i Sverige pe den tiden.

De som L:unde salde sina gardar och fll'ttade till tuneril(a.

I flem tidningar lanns annonser som talade omvilken fantastisk framtid som vantade i Amerika.

Bitresan till Amerika tog bara ett par veckoroch var ganska bekvam.

Drinnmen om eft bafte Iv i Amerikablev verklighet ftir nastan alla.

Van beri i l rde r lhid ' rnnrngen om hu. mdn hadedet i breven hem ti]l Sverige.

12. Familjen Nilsson fick det battre i Amerika.

3 1

4. AStf id Lindg f en - sasoberdttaren

E En svensk fijrfattare som har haft stor betydelse lor menga svenskar under dems uppvtixt:ir Astrid Lindgren. Hennes bticker har lockatlasare i alla eldrar, fast:in hon fr:imst har skrivitfitr bam.

Asffid Lindgren fitddes I907 och v:i{te upppe en bondgerd utanfijr Vimmerby i Smeldnd.Hon fick inspiration till de flesta av sina berat-telser fren sin egen bamdom.

Lindgren blev fdrfattare delvis av en tillftilligher. En geng nair hon hade skadat sin fbtoch meste slaffra hefrma och \.ila, bestamdehon sig fdr att slriva ner de sagor som honhade ber?ittat fdr sin dotter

Niir boken om Pippi Lhngstrump kom ut1945 blev det en livlig debaft, fdr det var negot helt nytt att skriva om en flicka somvar stark och modig och alltid gjorde sorn hon sjelv ville. Men bamen iilskade Pippioch boken blev en stor framgeng.

Astrid Lindgren hade stor respekt fdr bam och bams kanslor och hon skev ocksaom det som :ir svirt i livet som t.ex. i boken Bmderna Lejonhjdfta.

Hennes spr6k ;ir klart och enkelt och liknar ibland mundigt beraftande. I negraav hennes sagor, som Mio, min Mio, set man alt hon ockse har h:imtat inspirationfien folksagoma.

PeNonema i hermes bijcker lever sitt eget liv och :ir som verkliga menniskor fdrmenga svenskar. Manga av hemes egna ord eller uttryck har blivit allmAnna, d.vs.ingir i ett ordfitrred som nastan alla kanner till. Det g:iller inte minst visoma, t-ex."Idas sommarvisa" ur tmiL i linneberg&, som man sjunger p:i menga daghem ochskolor vid skolavslutrdngen- I dddsannonser kan man jnte s?illan l5sa orden: "Vi ses iNangijala" urBrDdema Lejonhjdrta.

Astrid Lindgen har inte bara gett oss manga roliga biicker, utan hon har ocksedeltagit i sanhallsdebatten, alltid pd de svagas sida.

Astrid Lindgren dog er 2002, 94 6r gammal.

32

\agra av Astrid Lindgrens mest iilskade bajcker ia:Pippi Langsfump, 19,15. Mio, nin Mio' 1954, Karlsson pi ta](et, 1955, Madicken' 1960'En;li Lit;neberga, 1963, Brijderna Lcionhjiirta' 1973. Ronja Rajvardotter, l98l '

Ptpp, t dn a:t , unp t kxn.ke \ ' 1d I i l , lgren' puourrr"re sdlo igur ' Pippr bor cn'amI viltovitt"tutlu. noo lo. cn vaska full med guldpengd' en lnst och en apa. Hcrr\ilsson, och hon iir otroligt slark. Hennes tva kanrater Tommv och Annita iir snalabrm som lar tijlja med Pippi pn avenlyr'

I Mia ntu Mio slass prins Mio och de goda mot riddar Kato som :ir cn grym' ondri{ldare som forvandlar sina fiender tjll slen. Prins Mio iir egentligen en liten poike' Bo\rilhelm Olsson. och somi dcn traditionella sagan vinner han till sist civer de onda

Karttton pa tuket at Ltllebrors fantasikompis och dcl nnns mlnga bijcker om demKarlssor kan flygamed hjalp av en propeller pe ryggcn Han;ir inte alltid snall ochrojal mot sin kornpis. Ha; skryter myckcl, siiger all han ar viirldens basta Karlsson ochrogen mer an Lillebror ror pa atr h.n ttnns.

,Va.?t.rea alr en flicka son gor mlnga roliga salrer tillsanmans med sin svstcr' En gingfo|siikcr hon flyga frin husets tak lned ett paraplv. Det slutar inte brx alls' ulan med enhj:imskrkning. Berattelsen utspelar sig fijr niistan hundra ar sedar

I {T )li: tl

Huvudpersonema i Astnd Lindgrens biicker.ir blivit som vanner tdrmdnga barn.Haralal och Sofia har lastminga av bijckema

rh Ha-r l ld. lek-u i r olr t in.pi feruLle a\ .dso:lgurema.

tn | \ j l l n i l Sof iJ hadc dukar a\ el ler mid-Jagen, sattc hon sig i den biista fetijljen och!log upp dagens tidnjng.

Mamma, kan du inte lasa fiir mig?Hrrald kom springande med sin nyaste bok

Haralal var sex och ett halvt er nu och skulle b6lja skolan tjll hiisten Han kundef-dan l?isa litc, men inte si snabbl. Hans mest alskade bok fijr tillidllet var Mio'

- Anton och iag har lekt ridclare hela dagen Jag varprins Mjo och vi slogs mot,len grynxne naldar Kato. De goda vann' hur litt som heist' 6ver de onda'

.j';rirli,n

33

E- Blev de iitr.,,andlade rill sten?Nej, de fick riikna till tio, sedan var de med iger. Vet du, tjejema tiinkre flyga

ften taket pe dagis med bam ett paraply, Fecis som Madicken. Men da kom Friikenoch sa till dem.

Vad seger du? Ja, en propeller hade val varit bathe i se fall, som ... vaal varde1 nu han hette?

- Karlsson pA takel se klarl! \y'iirldens basta Karlsson, men han var inte sa sniillj:imt, tycker jag. Om man iir mycket stark, meste man ocksA vara mycket sn:ill, dethar Pippi sagt. Och hon var fakriskr v?irldens srarkaste flicka, sa det sa! En hel v?iskafull med guldpengar hade hon ockse.

- Ja, det vore inte se dumt, men kom nu se liser vi IHa.ald kritp upp och satte sig i sin mammas knii och Sofia biirjade lasa:

"Var det negon som hifude pe radion den femtonde oktober fdna erct? Var detnagon som hiirde, att de ftegade efter en fdrsvuDnen pojke? Sa hif sa de:

Polisen i Stockholm elterlyser g-arige Bo Vilhelm Olsson, som sedan iftingar kviill klockar 18 varit fiirsvunnen frin sitt hem, Upplandsgatan 13. BoVilhelm Olsson har tust her och ble itgon och var vid fcjrsvinnandet kladd ikorta, bruna byxor, gre sdckad tritja och liten rijd luva. Meddelanden om denf-iirs\,'unne liimnas tiII polisens ordonnansavdeldng.

Ja, se sa de. Men det kom atdrig negn meddelanden om Bo Vilhelm Olsson.Han var borta. Ingen fick nagonsin veta vart han tog vagen. Ingen vet det. Mer:in jag. Fii det ;n jag som :ir Bo Vilheln Olsson.Jag var fosterbam ho$ tant Fdla och farbror Sixten. Jag kom till dem, narJag var ett dr gammal. Fitrut bodde jag pa e$ bamhem. Det var d:ir tant Edlahemtade mig. Hon ville egentligen ha en flicka, men det fanns ingen hon kundefe. Dilfdr tog hon mig. Fast farbror Sixten och tant Edla tycker inte om pojkar.hte nar de blr etta-nio er eoninstone. De tyckte, att det blev fdr mycketovasen i huset och attjag drog in fiir mycket smuts, nfu jag hade varit ute iTegndrlunden och lekt och aftjag s]iingde kftidema omking mig och att jagpratade och shattade fif hdgt. Tart Edla sa j?imt, att det var en olycksdag, niirJag kom i huset. Farbror Sixten sa ingenting."

q Mia. hik Mio

UPPSATS: Ber:itta om din lii|sra skoldag eller en annan viktig dag n:ir du var bam.RESTIPS: Besijk Junibacken i Stockholm ochAsl d Lind$ens Virtd jViurmerby.

34

Se I m a La g ef l Of - "n Nobelpristagare i l i tteraturET\L lnla Lager ldl l i idr le. . 1858 pi den l i l la hen -

- rden Mdrbacka i \iJmland. Diir le\,le mon:ir glatt liv med fest och dans, men Selma,.om led av cn hdftskada, kunde inte delta i: j \ema .om de irnJra ungdomarna. I ni i l le l.a!t hon bland de vuxna och lyssnade pii.agor och histoder som bland andra hennes. rrmor ber?ittdde. Pe den tiden fanns det en.lande muntlig beratarffadition, speciellt i

\ iirmland.Scllna Lagerlitf visste tidigt att hon ville

.li fajrfattare, men familjen tick ekonomiskarroblem och blev tvungen att salja girden.selna. som nu meste fdrsijda sig sjalv,:lbildade sig till lifarc och arbetade medindervisning ett tiotal Ar. Men hon gldmde,ldrig de histoder som hon hdrt i sin barndom. Hon ville be*itta om m:inniskoma:".h miljdema och hon gjorde det pe sift eget fantasitulla siitt.

I89l gav hon ut romanenGdsta Berlings saga, en romantisk beratelse omrf:isten Gdsta Berling och de dviga "kavaljeremt' pi en varmhndsk hengard

Jerusaleml II,fft.Jj, 1902, byggerpeen verkliS hiindelse. Romanen ber:iftar omnlenarna i en liten by i Dalarna, som ger med i en religitis sekt, s:iljer allt ochirnnar sha hem ftir att utvandra fill Jerusalem.

t bbrjan av 1900-talet lick hon uppgiften att skriva en skolbok och 1906 kom\ilt Holgerssons underbara rcsa genom Sverige.Den handlar om en pojke somntuollas och blir si liten att han kan flyga pil en ges itver hela landet, fian Skane tillLappland. Minga svenska skolbam har last boken fiir att faira si8 svensk geografi.

Romanerr Kejsarn ar Potlugallien frar I914 handlar om en fattig man som alskar.in dotter dver allt annat. Han vill inte inse att hans dotter:ir prostituemd, utan.kapa. en egen viirld diir hon ;ir kejsdrinna och han :ir kejsare. K:irleken gijr honomrlind och galen.

I dag finns Lagerlitfs bocker dversatta tilt minga olika sprek och fddattaren iir:ilind 6ver heh varlden. Minga av hennes bijcker har ockse blivitfilm Samlingarned hennes brev har viicll stoft infesse pi senare tid.

Selma Laserldf blev den fitrstakvinnan i Svenska Akademien. 1909 fick hon

35

Nobelpriset i litteratur, som fdrsta kvinnliga fitdattare och fdrsta svensk. HoDanviinde en del av prispengarna rill aft kijpa tillbaka hergirden Mfubacka, d:ir honbodde fram till sin dttd 1940.

I dag :ir Merbacka ett museum och ett popuftirt turistmAl.

S mra pa ftesoma ll. Nit ievde Selma Lageditfl2. Varfiir deltog hon itrte i dallserna som de andra?3. Varfdr mdste familjen s:ilja Merbacka?4. Vilket yrke hade Selna t_agerlijfl5. Hw anv:inde man boken om Nils Hotgersson fftr i riden?6. Vad handhr retam dv Pottu7allien oml7. Vad anv?hde Selma Lagerlof Nobelpdspengama till?

FAr

Tro inte p5 al l t du hor!E Johanna, min kompis, bedttade att hennes kusin kanner eft

par som haale varit och storhandlat pa eft varuhus i UlIaIed'iom ligger ca 20 mil fren deras bostad Niir de kom hem igenupptbckte kvinnan att hennes handvaska med pengar'kontokort, kdrkofi och annat var borta Efter negm dagar dngdeio pe$on och sa att hon hade hittat vaskan Allt fanns kvarrtom pengama Men hon tyckte att det skulle vaft fijr lengqI5 mil, att kijra hem till paret fdr att hmna tillbaka vziskanDiiremot erbjitd hon sig att kdra halva vagen De best'imde atlJe skulle ses pi en parkeringsplats Parct satte sig i bilen och

Minns du ordet? 4ses somligabekant tillf;ilighet

mundigsI{Iiimmande

misst?inktefdnitrja

inrriitrade

l. Man skulle inte skiva tentrn.Det var en

2. Asa och hennes tjejkompisar ska biiffas i kviill-De har bestiima aft de ska pa puben klockan sju.

3. Hon har ett kul jobb nen ltinen racker knappt till bide mat och hyra.Hon har svArt att sig pe sitt arbete.

4. Eva bedittade exakt hur de skulle sa ldr att hitta till bion.Hon viigen dit.

5. Daniel todde att han inte skulle klara tcntan.IIan att det inte sl:ulb ga sa brd-

6. Det hilr hinde niirjag studerade i Lund.niirjag studemde i Lund.

7. Hanld blir r?idd n:ir han lyssnar pe spitkiistoner.

Det

Harald tycker att spitkhistorier lir lite

8. De tratrades utan att ha planerat det.De trjitrades av en

9. Det finns nega soqr altid iir pA gott humdr.ve*ar alltid glada.

10. Nagon som hennes hor kdnde berattade vandringssiignen.

38

till hennes bror berAttade vandringssngnen.

En spiikhistoria

Bcsvara frAgorna koft!

l Kar man fiirklara "det mystiska och dvematurliga ' enligt texten?

vilka it Laban och Labolina?

f

Vad hadlar spijklistorier ofta om?

Hur bitrjar spitkbisrorin ?

Varfdr kiir de unga m,innen sA saka?i.

!-

3.

Vad far de plittsligt se'l

vafiir vill flickan ha Lift?

Vad hitnder n:ir de har konmit ftam tiu adressen?

Vad gdl de unga mannen?

, t - Vad berAttar kvinnan fif dem?

Lt:;ssne igen och berAta sedan urten!

39

Det dr far l igt att vara pol is!E En kvinnlig polis blev i nan skadad nar hor och

en kollega $ep en man utanfdr en radio- och rv-aff:ir i centraia Lund de han fiJrsdke kasta en stenmot afftirens skylddnster Mannen blev fitrd tipolisstationen d:ir han fick tilbringa nanen. PolisensHppte honom efter fiirhit i dag pe morgonen.

-

Asa kan inte jobba fiir hon har brutit armen. Enjoumalist kommer hem till hennenegra dagar efter olyckan fiir att gdra en intervju. Han haller pa a$ skriva enartikel serie om polisens arbete.Joumalisten Har du mycket ont?Asa Inrc se valdigt nu ftingle, men de fijlsta nArema sov jag dehgt.Joumalisten Kan du befitta hur olyckan gick till?Asal. Jo, jag och min kollega, Kenneih, kom kdrande pA Stora Sddergatan.

Det var lite folk ute eftersom det var ganska sent och det regnade ochbl6ste. Di sig vi en mal som stod utanfijr en radio- och tv-aff?ir. Vityckte att det verkade misstiinkt fdr vem har lust att titta i skyltfatnsteri det vadret? Si vi stannade bilen och steg ur. N:ir mannen lick syn peoss kastade han en stor sten, som han hellit i handen, pa marken ochbiidade springa ften phtsen. Vi fdrstod de att allr inre srod ratt ti savi sprang efter honom. Jag kom lite efter min kollega. Sen vet jag intedktigt vad som h:inde. Plittsligt Ug jag pe ma*en.Ojde, snubblade du?Nej, men vid sidan om mig Ug ett bananskal se anragligen hade jaghalkat pe del Jag kinde aft jag hade jatteont i armen, atr jag knapprkunde Iijm den. Som tur var kom en yngre par fdrbi just de. De hademobiltelefon och ringde efter ambulans.Var du tvungen att v:inta liinge?Nej de, ambulansen kom efter bara negra minuter. N:ir jag kom tillsjukluset blev jag riintgad och de sag de att min hdgra alm var bruten.Sajag blev gipsad, men jag behiivde inte bli opererad. Nash dagkunde jag ika hem.Hur kiinns det att inte kunna jobba nu pa efi tag?Jag kan ju inte gitra se mycket eftersom jag iir hiigerhiinr sejag sitrermest Hir i fetdljen och laser Jag tittar ockse lire pe w, men jag blirutbikad av alla sepoperor

Asa

Asa

40

{id

Jag troalde att poliser tittade pa potsseriema pa tvNaha du, inte jag i alla fall .Och hur gick det fiir mannen?Min kotlega grep honom men man slappte honom igen n?ir han hadeblivit fdrhijrd. Under fijrhdret sa han att han brukade b:ira pa stenaribl irnd och dl l han preci ' kommjl iheg dtt han Sldml \t i inga a\ \pi 'enhenrlna. Det var diirfiir han sprang.IIm, jag undrar om man verkligen kan tlo pe det. Jag tackar i alla Jallfcjr att du st?illde upp pe den har inte jun KryapediglTack. Det var inget. Det var bara roligt att prata en stund med dig'

LPPSATS: En krimin alhisloria

SkadegiirelseInbrottsstdldCykelstiildB;ltitlgrepp (biktdld)MisshandelStitldsnattd i butik och

BrottstjT Antal anmelda brottStold/snatreri ur och fitn 143072motordrivet fordon

StraMafdljd och olika brottAot",' (t.ex. parkeringsbdter, polisen bestammersumman), ddgsbrter (baserat pi inkomsten'domstol bestammer sumn an), fringelse 14dagff-l8 ir, Itrstids/tiir8tue (ej tidsbestiimt).s lqdd'till sJ n, ele knonis k fotb.i aSut?/ii om mu td vdor fdr hdgst 800kJRutlrller: om man kdf bil ned ner iin 0,2 %'

alkohol i koppenInrrorl om man "gir" in i dgon dnans hem eller

Jftaztu8,'r.h.r on nm fOstdr negot son nagon

Milr,tanl,lr om rM skadd en annd PesonRd

om man tar pengaf frln en person el l ex. en bdk

1346'78117 92516'715600r4s9328

5174232052141808534

Brott mot na*otikastaf llageDRattrylleriRan, grovt ren

IISKUTERA: Vad k3n man saga om siffmma i tabellen? Hur ar der i andra 1ander? Anviind)(l s.)m enligt, antal, antuL, janfort ned, dkaln inskd lle flestoldet nestat

Utseendy'SignalementOt^ iar p.Lit'* ."taga"efula beskrivningar frAn viitnen Man lagger mitke till olitr'a sakel-l .it, -i-" -* fei eorsok att beskdva kassdskan som du seg i glr nar du handladerlat. Du kan t.ex. aiviinda de hiir oden:DnSdr tjver/under/av medeliangdI ik: kaftigl bygg.Jsmal1/l/drr barn/yngre/medelelders/mdreHAJeirs och hirkingd: mdrk ljusrrijtt har' kott/imgt htu, skalligO,r a nliir s : brunzlbllal grijntmirrka iigond1tirtu"/r ljus/mork, rdd jacka, troja. miissa o s v

De vanligaste brotten i Sverige

4 l

Mordet p6 OperanSent pa kvallen den 16 mars 1792 blevkung Gustav III skjuten vid en maskeftdpe Operan i Stockholm.

Tre er tidigare hade Gustav III gjort enstatskupp som gjorde honom env:ildig.Genom statskuppen hade adeln fdrloratina privilegier och var mycket missnijjd.

En gupp adelsmiin, som hade blivitinspirerade av fianska revolutionen,planerade d:irfif att diida kungen. Adels-

' ;;"";r;";r;;il;,;;;*j-sig att utfiira mordet eftersom han hatadek:ungen. Man kom ttverens om att detskulle ske vid en operamaskerad diirkuDgen skulle vara gAst och alla gasterbiiru mask.

Under middagen ftire maskeraden fick Gustav III ett brev som vamade honom fdran negot skulle hiinda, men kungen brydde sig inte om vamingen. N?ir kungen ochhans viiDner gick rllnt bland g:istema, kom nagon fram till honom, klappade honompe axeln och sa: "Godafton vaclca masL'. Det va. det tecken som adekmAnnenhade kommit itverens om. Anckarshdm steg fram och skiit kungen i ryggeD. Nagonropade: "Elden iir lijs !" fitr att skapa fiirvirring.

Ponsmastaren i Stockholm kom till platsen och seg dll att man leste dijramaoch antecknade namnen pe ala nervarande. Pa golvet leg tve pistoler som tillhttdeAnckarstrdm. Han och hans mealhjiilpare blev arresterade, och Anckarstrijm erk?indeatt det var han som skjutit kuDgen. Anckarshiim blev dijmd till ditden. Den 27 april1792 a\rattade man honom genom halshuggning.

Gustav III dog inte omedelbafi utan fd$t den 29 ma$ pe grund av skadoma.Svara pa fresoma:1 . Varfitr ville adelsmlinnen doda kungen?2. Varfdr tror du att man planerade att dijda kungen pa en naskerad?3. HxI fitrsijkte man skapa fit virring?4. Vad hiinde med Ancka$trdm?LASTIPS: Gff ar /1av August StrindbergRESTIPS: Livmstkanrnaren pe Kungliga slottet i Stockholrn

I

Sv,eaviiqen'\,,'trnrcletlBm

Svriges allmenna domstola.Hijgsta domsblenHovretterna (6)Tingsdltema (85)

Diidsstratret avskaffades 1921 fiirbroft begangna i fredstid och I 972tdr brott begangna i krigstid.

El Sfiax fdre midnatt den 28 februari ar 1986, I94 er efter mordet pe Gustav lll, blevSveriges statsminister, Olof Palme, nedskjuten pa iippen Sata i Stockholm.

OlofPalme hade varit pi bio tillsammans med sin hlrstru och paret besHmde sig16r ati promeneft hem efter bioD. Just den kvallen hade Olof Palme inga liwakterEiter nagra kvafter, vid korsningen Sveavagen och Ttnnelgatan, kom pldtsligt enn1an fram ur miirkret och skdt flera skoft mot paret. Olof Palme dog omedelbarl

Svenskama blev djupt chockade fdr ingen hade kunnat tro at negol sedant skullekunna handa i Sverige.

Det fanns flera vittnen vid mordplatsen och media visade en s.k. fantombild avmdrdaren. Man hittade aven tva kulor fren en revolvef nara mordplatsen.

Sa smeningom kunde polisen gripaen man och huvudvittnet, ftu Palme,pekade ut honom som den man hon haderett pd mordplatsen. Mannen blev fbrstliilld fiir modet i tingsrAten, men hovratten fiikande honom senare.

Det har funniIs menga teorier ombakgrunden till mordet och om vem somutforde det. Men trots att det nu har gittmenga ar, har annu ingen blivit ddmdibr mordet.

SvaLa pa frAgoLnalI Hur reagerade svenska folket pa mordet?L Varfor reagerade svenskarna sA?:. Hurgick det fdrmaDneD som man grep?1. Vem dodade Olof Palmel

DISKUTERA: Man klarade snabbt upp mordet pa Gusmv lll men Palmemordet ar lbriarande ouppkldat. Vad kan o alema vara? Ar dei svarare att klda upp brott i dag trots aUreknik sompolisen har tillgang dll? Jilmfijr de tvl norden skitlnader oc| likheter

Modplatseh pe Sveavtgen negra dagar eftet hatdet.

Minns du ordet? 5.n tag utf-itrdeanragligen vittne

se smaningon kollegorantecknar tillbringade

I Mamen stannade pe poDsstationen itver nattennatten pe poLsstationen.Han

Jag hadeJag hade

nog hdlkarpe ettbanaDskrl.halkat pe eft batranskal.

3 .

5 .

1_

E.

En ung kvinna sag niir olyckan h:inde.

Man vet inte vem som

6. Daniel skiver upp allt vad Asa s?iget att han ska handla.

Hon blev til olyckan.

:1. Daniel vet inte var hans garnla raskor ?iI.Han iDte sina iilskade tr:iskor.

Man vet inte vem som gjorde det.

Dr masb koruna och hjalpa mig nuloch hjalp migl

Drniel har inie ts?iffat sin syster pn ganska l:inge.Anna och Danrel bar inte trsffats pe

9. Efter en tid kunde polisen gnpa mannen

Han alh lad hon sager.

det.

blev han gdpen av polisen.

10.Asa gillar sinaAsa gillar sina

44

f66 er cykeln?

S.am koft pdfrdgoma!

l. Ungef;ir hur mAnga cyklar blir stulna varje ar i Svedge?

: N?i. hander det att unga miin stjiil cyklar?

r. varf('I stjiil knarkare och andra missbruk$e cyklar?

a-' Hur stjal pofessionella ligor cyklar?

5- Var blev Kalle Nilsson av med sin cykel?

6- Varfttr fick han inte tillbaka sin cykel n?ir han hittade den?

- Varfitr topre Manind fr,in Malmo en oy qkel'l

!- Vad gjode Martina n:ir hon upptickte att hennes cykel var stulen?

9- Hur mycke. har cykel nummer tv, koslat Martina?

:'' FAr trIan ta tilbata sin egen stulna cykel om man hittar den pa stan?

l l

I') ii .

Daniels nya datorHtgta/are

E Dsnrel kdple en daror fdr h:Ia en er sedan. \nde l). kre han afl Jet nu var drgs al lkijpa en ny. Datorerna blir ju allt snabbare. "Jag miste uppgradera min apparatui',l:inkte han- Han tyckte a1t han behdvde en stairre hirddisk. I den gamla fanns detinte langre plats fdr allt som han ville anv:inda: nya program, minneskravande bilder,musik, videoklipp och spel fijrsds. Den nya modell som han kijpte var faktisktdyrare an vad han hade tAnkt sig, men fdrs;iljaren var dvertygande. Han talademycket och med menga fina ord om processoms prestanda, om det stora minnetoch inte minst om den fddrafiliga skilmen med sin hdga upplaisning.

SA snarl afftiren ijppnade dagen darpa hiimtade Daniel den nya datom mediijriildramas bil. Nib han kom hem bdrjade han ivrigr fijrsiika koppla ilop darom.Det var en massa kablar och sladdar. Bruksanvisningen var inte se rydfig, tyckteDaniel, och han meste Ia paus ganska ofra fdr der varjobbigt atr hela rcda pa allr.Fdrst sent pa eftermiddagen var han klar med installationen av operativsystemet.Men niir detla var Rjoft upp6ckte han att flera av hans ganila program inte fungeradel?ingre. "Asch, nu masrc jag kijpa nya progmm ockse", tiinkte Daniel.

Men det som han tyckte var mest iriterande va. att bilden var skev pA skarmen.Han tryckte pi alla knappar pa skiir:men utan att kuma rAra dll bilden.

''Jo. du fdr5ter". \rJe liif.i;lidren n:ir Daniel i;gade honom om .(;rmen peltelefon, "sk:fmen miste arbeta en tid. Den meste tiksom bli varln innan den blir

_

riktjgt bra. Efter en minad eller si har det fixat sig automatiskt."

6.

fang:bnt bor4.

Nu har det gAtt en mAnad, skiirmen ar fbrttarande skev och Daniel funderar pe attlamna tillbala den. Daniel undrar om detta kanske ar hans samsta kdp.

Asa sager inget utan beheler sina tankar fdr sig sjalv.

DISKUTERA: Varfijr vill se nenga al1tid ha den senaste modellen av till exempel drtoreroch bilar?L?PSATS: Mitt balta kijp eller Mitt silnsta kijp

5nabel -aEnligt den italicnska tiddngen LaRepubblica har man anviint @ i 500 af. Redan pA 1500 trlctanvainde k6pmiin i Venedig sym boien som en mAttenhet Pe 1 800-talet betydde svmbolen''a! the price ot'' i England. D:ifijr kunde man se symbolen pA vissa skrivnaskiner. Ispa'sk-I:lande liiDder har man ocksA anv:int tecknet som miti, aroba En araoba = I I,6 kilo

I dag kommer vi i kontakt ned synbolen vaie dag niir vi skrckar c postPi svenska h.r symbolen minga nanlll. til exempel krnelbn]le ocb kringta, nen vanligast

it nog snabel a. Vad kallas @ pn ditt spftk?

Kiirlek pe lnternetKan nan bli kiir i nagon man inte har sett l

Allt oftire hiir man talas om miinniskor som harmiltrs via Internet och som sager att de har blivitlilriilskade i varandra. De siiger atl man Hr kiinna\ usndra baftre nif man chatur iin om man miitsi verkliga livet. Utseendct blir inte lika viktigt sorn| . r , r o. h roeer. 'age , l " O. I ni f de ul l ' l r r h.stimrncr slg fiir att traffas. stimmer allt - det kennsriilt.

Mm bdr kanske ocksi saga att alla inte blir lika"rt iJ. td n; i r lom de rrJ h,r . vJ, l I 'or ot o . k r l " \ pi

Antal hndatorer per 1000 inlinureUSASvengeSchweiz

Singapore

DanmarkFlnland

58550750249t483,165132396

Nederianderna 395Ka b: UsAToday2002

Ar 2000 hade ungelir 75 7" av svenskmatiugine til] dator hemna ocl 68 7" hadetillgeg till lnterner. men bt^ 1,7 % bade

Tolka statisliken l Anvand ord som enlist, a t.tL,andeL jiinfttrt med, nka/ninskt, .le flestdJdet

4'7

OresundsbronE Den I juli 2000 var en historisk dag fdr svenskar

och danskar. D6 invigde Danmarks drottning ochSveriges L:ung Oresundsbron, den f-asta fdrbindelsen mellan Danmark och Sverige.

Redan 130 er ddigare hade man biirjat tala omen bro mellan liindema, och man kom med flerafij.slag genom eren. Det mest spektakuftira f6r-slaget (1953) var nog att torrlagga hela Oresund.1991 besltjt Danmark och Svedge rill slur aftgemensamt bygga en bro litr bilar och teg.

Mdnga var emot en bro, ft:imst av miljd-massiga skiil, och menade bl.a. att blon skulleskada djurlivet i Oresund. Bromohtendamademonsfferade och fdrsdlle pe alla sltt stoppabyggel, men trots dems prctester pebijdade man arbetet i slutet av I995, efter fyraan diskussioner och miljdprijvningar.

Det som man griivde upp fiAn havsbotten lade man pe en speciell plats fijr aftskapa en ny ij, Pepparholm, som skulle bli en del av iitrbindelsen.

Tre veckor innan bron dppnades fdr biltrafik finde man genom a$ ha en storfest som vamde i flera dagar. Alla som ville kunde ge, springa, cykla och eka rull-skidskor iiver bmn. 79 837 personer tog chansen att springa ijver bron, 42 000cyklade. Totalt tog sig 159 674 ijver den.

Fijrbindelsen, som i sjiilva verket bestar av en bro, en ij och en tunnel, tu tolalt 16km ling. Den iir i Ne plan. Pa der itvre kdrbilarna ochpe det undre ger tagen.

Menga fitrviintar sig .tt bron kommer att bidra till att dka kontakten mellandanskar och svenskar medan a.ndra orcar sig dver att smugglingen av narkotika ochannat iikar.

+8

l::,i_ \

ORE5UNDSFORBINDELSENKonnad: 23 miljarderkronor

4055 m

TUSm

DISKUIERA: Ar der viirt aft satsa sA mycket pengar pe en bro nar det redan finns ett valtungerande fii4esystem? Okar ijppDa gr?inser automatisk kontaken mellan olika liinder ochfblk? Anv,ind si m6nga ord och uttryck som mojligt fian texten!

L?PGIFT: Ta re.da pA namnet pa- viirldens l:ingsta bro- viirldens hiigsta byggnad

viirldens ?ildsta byggnad- Europas hitgsta tom

valrldens f aingsta tunnel-

49

Carl Michael tsel lr"naFl -en rorkki ir poetE Bellman iir en av Sveriges stiirsta och

mesl folkt:ira diktare genom tidema. Detfinns knappast nagon svensk som intekAnner till Bellman, och de flesta harnigon gang sjungit nigon av hans visorBarnen sjunger "Gubben Noal" och pifester hitr man ofta "Meltidssang".

Carl Michael Bellman (1'710 1195)viixte upp i Stockholm och bodde dar helasitt liv och hans visor handlar om olikamiljder d:iriti6n. Textema kan skildra derglada livet pe Slockholms krogar ellerbeskdva hur det iir att ligga berusad pigatan och hur det kanns dagen efter englad fest som i t.ex. "Ack du min moder".

Hans skildringar av en tidig morgon i hamnen precis niir saden vaknar, en fnrkosti det griina med vin och kvinnor och det mylkande gatulivet iir sa malatde attman tycker att man sjalv iil niirvarande. I hans visor finner man ocksi lyriskanaturskilalringar som i "Fj:idtn vingad". Personema som fiirekommer i hans texters:igs alla ha funnits i verkligheten.

Niir kung Gustav III fick hdra nagra singer, diir Bellman hyilade kungen, engagerade han honom som underhellare vid hovet. Bellman hade visserligen aldrig nagonanstAlning vid hovet, men han fick ande en sorts arfig ersiitming frdn kungen. Trotskungens uppskattning och visomas popularitet hade Bellman ekonomiska pmblemunder hela livel, och nar han dog 1795 lamnade han en familj i stor fattigdom.

Det finns mer iin 1700 efterlamnade texter av Bellman. men det:ir de 82 visorna iFredmans epistlar och\rson l Fredmans sdnger som iir mest:ilskade. Bellman iir idag ockse mycket popul:ir i blatld annat England och Danmark.

Tack itver texten och svara pa frdgorna!l. Hur var Bellmans reiation till pengar?2. Nar levde Bel1mm?3. Vad brukar hans srnger handla orn?4. Ar det stadslivet eller livet pa hndet som Bellman beslriver i sina sAnger?5. Varfdr tror du ait BellmJn foftfarande iil sa populiir?

50

Tre Bel lmansSngerCubben Noak, gubben Noakvar en hedelsman,Nlir han gick ur arkenplantera han pi malkenmycket vin,ja myckel vin,jadetta gjorde han.

EGtbbenNaak

"Tycker du att graven iir fijr djup,n6 vtilan si ta dig di en sup,ra dig sen dito en, dito 1ve, dito tre,sa ditr du niijdare"

v MALidllAkg

Fj:iril vingad syns pA Haga,mellan dimmors frosl och dun,sig sitt g$na skjul tillaga,och i blornman sin paulun;minsh kak i k:irr och syra,nyss av solens vama vaickt,till en ny hijgtidlig yraeldas vid sefirens fliikt.

En Bel lmanhistor iaNannet Bellnan aerfinns :iven i en m:ingd roliga historier, som bedttas om och omigen av bam i ala eldmr i o]ika men liknande venioner. Dessa historier ska man nogse som vandringss;igner som egentligen inte har med Bellman att gcjra.Hd du hiiri historien om niir en fransman, en lysk och Bellman satttjvcrgivna pe en iide 0? De sag ett stjiimfll] pd natten sd var och enfLck onska sig en sak.

Jag itnskal att en bet kom och hiimtade hem nig, sa thffmannen.Jag iinskar att dcl kom ett flygplan och tog mig h;infidn, sa tysken.Det b]n sa iont hair, sajag ijnskar mig a1t ni bida kommer tilbaka

bit, sa Be11man.

LYSSNA PAI Cd skivan Glimmande nr f dar Frcd Lkerstrijn siungerBellmans smger

5 1

Minns du ordet? 6Sdtt in ordet i nitt Jbtlnl

en maingd fu.derai sjiilva verkei tydlig

Drniel ftusdkte gijra bilden blifue.Han fitrsdkte

10- Asa blir aldrig stressad och nervos.

litnandebehilla

retta till

L Asa och Daniel bcstimde rillsammans hur de skulle gijra.Dei var ett

bilden

3. Daniel gick och tantre p;i vilka han sku11e bjuda pa brijltopet.ockse pa vcm hon skulle bjuda.

4. AII I\irde, rcn Diir de tr:iffade, tit^rr gangen.Allt- diekt.

5. Asa hade faktiskt hellre kijpt en ny darnmsugare.Hon hade hellrekdpl en ny dammsugarc.

6. Fadar har kijpt en n;i$tan Likadan dator som Daniel och Asa.Farfar har kijpt en

7. Oskar kan en nassa roliga hisro.ier om Bellman.Det finns hislorier om honom.

Bruksanvisningen var svar a1i fitrstA.Den vd inte se

9- Elevema meste kornma rill lektionerna va4e dag.pe alla lektioner

52

Hon alltid sift lugn.

HORFORSTAELsE 6PapJrrus, runstenar och cd-rom

S ara kort pd Jidgorna!

1. Vilka material skev tidigare kulturer pl?

I Hur sparar vi dcn mesta infomationen i dag:,

L Vilka fdrdelar finns det ned digitaliserad lagring? (Niirnn 2l)

b)l. Vilket problen :1r det med aft det finns sa mycket infbrmation i dag?

5. Vad hainder med vdra daLorer efter nngt? e.?

6. Vad hander ibland orn du kiiper nya program och spel till din gamla dator?

7. Vad sager man om tiden i den digitala v:irlden?

8. Vad innebiir konvertering?

r l . Hur :ne l i \ . langJ uuf man at1 InLLof iLn kxn ha.

i 0. Vadiir anser en del att mikofilm ;ir sa bra?

53

EAsaDaniel

DanieI

7. Modernt el ler t idlost?En solig hdstdag heler Daniel och Asa pA ad stidadiir hemma.

Daniel

AsaDaniel

UPPGIFT:Las igenorn diaiogen en gAng tiu och sryk under alta verb i s-passivl

5,+

Du, Asa! Har du sett mina ganla raskor?Fcjrr var t iiskor det skdnaste och mest prakriskajag kunde t?inka mig. Jag hade ntstangkjmt dem, men just i dag kom jag att t:inkape mina svafta "tofflor" som man sagerhlir i Skane. Var kanjag ha sdllt dem? I enlida hiigst uppe pa vinden, kanske? Mina bhsrabaskor var I-aktiskt handgiorda. De tillverkades aven gammal hantverkare som gjorde tofflor pi det gamla siittet, fitr hand.Hur de? Vad menar du?Jo, han bodde i en gammal stuga i skogen, ulanftir en liten by. Man slogniistan i huvudet n:ir man steg in, fdr det var se Egt i tak i hans lillaverkstad,Och du arju inte se lenglNej, nej. Nar man best?illde tr:iskor, miitte han ens fijtter fijrst och skevin storleken i sin lilla svana bok med en tjock svan blyertspenna. Sedangorde han tr:ibottnama. De skulle Iorkas i flem dagar, innan de putsades.N:ir det var klafi skulle ladret skiras till och formas, innan det spikades pitr:ibottnen och sedan malades traet. Tiink vilker arbete ! Visste du inte hurriktiga raskor gdrs? Nu misrejag hitta mina gamla slitna ffilskor!Du,jag har verkligen ingen aning om var de finns. Det varju omodent entid, men nu har jag fakriskr sett att haskor biirjar komma tiltbaka, i olikamodeller och material. fijrstes. Modet sv:inger hela tiden, men det miirksatt praktiska saker heller i liingden. Praktiskt och pnktiskt fdnesten, rAskor:ir kanske inte sii^kilt praktiskt fdr en polis. Det hijrs ju n:ir mdn kommerklampande!Pi jobbet behover du ju inte ha dem. Fdfiesten struntar jag i modetlPi tal om mode, mina kompisa. har alltid det senaste, fastan de stger att dealddg hai pengar. Och alla ser likadana ut!

f Ar det viktigt att ha markesklader och folja modet?Si hhr svarade nigra ungdomar, som ar den trendkiinsligaste gruppen:

Ja, {tet iir j iitteviktigt hur man ser utl Man rneste ha lite nva kliidervirje nanad, tor man trottnar pe dem Inan har' Om man inte ar riiltkHdd, ar man inle valkommen i ginget-

Ja. men bara fiir att man har m?irkeskleder behdver man inte varasnobb. Del som in dyrare iir nashnjamt snyggare och av biiltrekvahret-

Nej, jag handlar ofta begagnal Det blir mycket billigare ochjagharj;nt rnjna ganla ieans och trijja. Jag lagger helre pengar pe

Bjdm:Ja, man blir det man har pd sig. Med fina markesklader kiinnerman sig verdefull och respekterad Alla harju olika stil och nedkladema visar lnan sin identitet

Nej, det spelar ingen roll. Det vikigaste ?ir iindd hur man tir somm:inniska. Men man kan fcirstes inte klii sig hur som helstl Om maninte hiinger Ined alls, kJn nan bli mobbad lngen vill ju att en!kompisar ska kH sig konsligt.

DISKUTERA: Varfijr betalid vi en massa extra fdr m?irkesklAder? Ar det viktigt hur man iirkladd? Blir du olika behandlad beroende pa hur du kliir dig? vad brukar du tanlG pa n:ir duhandlsr klaider? Anviind sA manga ord och uttvck som mojligl ftan textenl

LIPPSATS: Se har kliir jag mig

) l

Ett "passivt" frukostbordEn morgon tittade jag pe mift frukostbord och hittade menga former av r pdssil,pe fiiryackningama.

Pa frukostflingoma:Fdrvaras torrt, ej dver normal rumstempefttur,Innehellet i det h:ir paketet s:iljs efter vikt, ej volym.Aterfiirslutes fiir att bevara smaken.

Pe yoghurtenlFiirpackningen kan atervinnas.Omskakas vaisamt.Oppnas har

Pd havregrynen:Kokas pA 2 minuter.

Pijuicen:Spiides l+4.Oppndd fcjrpackning lijrvaJa. \ iJ hijg.r +r"C.

Pe honungen:B& ej ursaftas fijr direkt soltus.

Pa fnrkthamen:C-\ irdminial len garantera\ l i l l angrvet darum

Pe mameladen:Marmeladen tillreds ?in i dag pa samma satt som n:ir fcjretaget grundades 1834.

U?PGIFT:A. Stryk under s-passivformema och fdrklara vad de betyderl

Om du har nijjlighet:B. Titta pa sakef i din egen kfl och i diil kdksskep och se vilka ord rned s passiv du hitiarl

Det svenska hernrnetE Manga svenska hem :ir mdblerade med ljusa trashg, t.ex bjijrk e]ler furu' och med

textilier i ljusa klara fiirger

Tve personer som har betytt mycket for delsvenska hemiffedningsidealet ar konstn:irenCarL ltrsson (1853 1919) och hans huslruKain (1859 1928). Delas hem i Sundbomi Daliura har blivit ett begrepp i Svengeinom heminrcdning och konst, och del tu idag en av Sveriges stdrsta tudstattraktionermed tusentals besdkare vade sommar.

Carl La$sons favoriimotiv var hans familj som han melade i vardagliga ochfestliga situationer i henrmet. Hans bilder har stiillts ut tiver hela viirlden De harkopierats i tusental och spridits til nastan alla svenska hem' dair man har fdrsiikt taelter deI lantligt rustika, praktiska hemmet med en blandning av gamla och nyamiibler, ofta melade i glada firger.

Karin Larssons textilier i ljusa ftirger och barntdader' designade fiir lek och latt_skiitthet, var nagonring helt nyrt fiir sin tid och de iir fotfarande populara'

Carl Vt lnsten 11888 l972\. en legead inom\ven.k lormgrvning. hi i \dade al l mdbler \kavara vackira, bekvdma och funktionella Hanvar inspirelad av svensk hemslijjd, d.v.s depftktiska fdremel som mAn och kvinnori erhundraden tillverkat i t*i, metall ochtextil fdr .,mviindning i det vardagliga livet.Mest kiind har han nog blivit som inredareav offenr lrgd mi l j i jer. r .e\ . Slockholm\ Slad.-hus och Ulriksdals slott, och fijr industriellmcibelt i l l \erkning. Han. mbblemde hem harofta visa6 pa utsullningar-

Carl Malmstens mijbler fitrknippas medridld.r vacler, bek\ i im o.h prd-kr i .k el ."gan\ '

57

Oavsett vilka det svenska hemmels jddgivarehar v.!rit, :ir det miibelvaruhuset lked somkan sagas ha mdblerat de svenska hemmen.Ikeas grundare. Ingvar Kamprads aff:fsiddom att alla skulle ha rad med vackn, be-kv:ima miibler till ett rilnligt pis har slagiaigenom helt i Sverige i dag.Ikeas fomgiv-are har ofta inspircrats av svensk traditionoLh tidigare fomgi\are \om Cafl och KarinLarsson ocb Carl Malmsten-

Tlpi.t l l i tr Ikea mdbler;f an de hdr narn,t.ex. soffan Gdteborg och bokhyllan Billy.

NAstan alla hem i Sverige har nigonmdbel Fnin lked. ock.5 Kungligd slorlel \ ig.det.

DISKUTERA: Hur vill du mijblera din bostad? Vilken miibelstil passdr dig b:i,st? Vilken stilgillar du inte alls? Varfdr? AnvAnd se menga ord och uttryck som mitjlig! hen textenlLASTIPS, Sundbomelkr Ddsdr a!, rrs av Philippe Delerm

RESTIPS: Besiik Carl Larssons hem i Sundborn i Dalsma.

58

Den vikt igaste uppf inningen?Vid millennieskiftet deltog Daniel i en tavfng, diir man skulle utse inusendetsviktigaste uppfinning. Mdnga hade rdstat som Daniel:

1:a tryckpressen"Man liiserju gama lidningen till sitt morgonkafie", tiinke Daniel.

2:a glasiigonen"Ja, annars kunde man kanske inte se att hsa lin tidning."

3:a transistorn"Man vill ju hijra bedc musik och nyheter, aven nzt man :ir pi semester Kanske harman fest med sina vanner pA sbanden. Och man fir kontak med omv:irlden."Men telefbnen?"Man skulle viil kanna sig isolerad utan den?

Och klockan?"Hur skulle man anndrs konrna i tid till sina fdrelesningar och sittjobb? Solur iir valinte mycket att lita pA i vtul klimat?" filosoferadc Daniel vidare.

\hd Ocker du tir den viktigane uppJinningen/upptickten? Motirera ditt svar!

hjulet (ca 3500 f.Kr.)sl&dgonen (1280)iandborsten ( I 400 talet)byx|ckan (1580)

hissen (1854)grarnmofonen (i887)penicillinet (i928)plastkassen (1960)

Ta reda pd vilka som har uppfitnnit eLLer tlzsienat tlessa saker

blixtlEs cocacotaftaska11 j, tijndst.ka

fiWhs

I datormus -L.

I =YWI

59

Ingvar Kamprad - rkeas srundareE Man brukar saga att Ingvar Karhpmd :ir en typisk smalanning iddrik, envis och

spalsam. Det var han som startade Ikea, miibelvaruhuset som i dag finns i ett 30 talhnder 6verhela v;irlden. Alla varuhusen visar upp rum i svensk stil, med ljusa, enldaoch inte alltfdr dyra mdbler i modern design. men ocksi mycket av husgedd ochhemlextil. Aven om man bara aker dit fdr att tifta. konrmer man i alla fall ofta hemmed smisaker som servetter. lius och toalettborste. Oftast finns det ocksi lekumfdr barnen och en restaurang som serverar svenska kdttbullar och pepparkator tillkaffet.

Ingvar Kamprad fitddes 1926 i Smaland och vaxb upp pe girden Elmlaryd i denlilla byn Agunnaryd. Av initialerna fick han namnet till sitt fiiretag IKEA.

Hans aflifsidd var aft sata praktiska mdbler som alla hade red aft kiipa. DAkavdes biflig distdbutioo. DiLldr packades mdblerna i dela. som kundema sj;ilvatog hem i platta paket och satte il1op.

DeI var ocksA i Smaland som det fiirstalkea-varuhuset dppnade 1958 och i Alnhultligger fortfarande fdretagets bas. Mijbeldelama d:ircmot tillverkas vanligen utonrlands,t.ex. i Po1en, Slovakien eller Rumanien.

Vaie hbst dir den nya Itriea katalogenkommer, recenseras den i tidningama och denszigs vara Sveriges mest lasta skrill. Den visarnya trender och flirger i hemmen.

Ine \ ar Kamprcd\ aff:irsfilo"ofi ; en-kehel.sparsanriel och n'ndre hreraJki och del pftielar i \en hans l i \ pr i \al . Trots ai l han numerJiil en av de rikaste svenskama lever han ettrelativt enkelt liv. "Vafdr ska man eka taxin:ir det linns buss?" seger han.

Tack dver texten och svara pa ftagornal1 . Hur it en typisk snAlanning?2. VarifrAn fick Ikea sitt nann?3. Vad var Ingv.tr Kanprads affiirsidd?4. Var startades det fiirstx Ikeavamhuset?5. Vad vet du om lkeas mobler?

60

Sn6, och kyla

El On man uppskattar is och snd, kanman Aka till ishotellet iJukkasjiirvi utanfdr Kiruna'Varje ar byggs ett nytt hotell som invigs i bdrian av december och Jtirvandlas

till smiiltvatten under viren. Det behijvs 40 000 1on snd och 10 000 ton is, somhamtas upp ur Tomeiilven, fiir att bygga det 5 000 kvm stora hotellet. En utbilddngi skulptur, arkitektur och byggladskonst har startats fdr a$ fa folk som snabbt kanbygga upp hotellet av ny fin is och av sn6biock, som tillverkas med hjiilp av tvesnijkanoner. Alla mdbler i hotellet gdrs ocksi av den kristallklara isen och man kanbeunfua de vackra isskulpturerna, lamporna av is och ta ett glas i isbaren En delis saljs dessutom bede till andra delar av SveriSe och utomlands' Sven till varmal?inder som Niger i Afrika.

Ishotellet kan ta emot 130 naftgAster, som sover i sovsaickarpii d.jurhrdar sombreds ut dver issiingar. Det:ir tyst och ka1lt. temperaturen inomhus ligger mellan3'och -6'C, men pA morgonen kan man ta ett bastubad fijr aft vama siS Minga

besiiker ocksi hotellets kl*a, som iir speciellt popullf fijr barndop och brijllop

UPPGIFT: Las texten och stryk under alla verb i s-passiv. Skriv sedan verben i aktiv fbrmDISKUTERA: Skulle du vilja bo pA ishotcllet? Vartor? Vlllfor inte?RESTIPS: Ishoiele! i Jukkasjaffi i Norrland

t s

o t

Minns du ordet? 7Sdft in ortut i nitt Jbrm!

havdak?iva deltagora

fdrvaralikadan

1. AIla ser ut pi samma sAtt

3.

2. Man gdr inte tr?iskor pa det gan a sattet l?ingre.Triiskor jnte pa det gania sattei liingre.

Meste vi st?illa kaffet i Mskipet, ftegade Daniel.Nej. sa Asa- kafte behi,verinte kallt-

4. Jag meste kijpa en ny siitrg. Det spelar ingen roll vad den kostar.Jag m6ste kiipa en ny sang

5. Man sl.:ulle viilja den vildga-ste uppflnningen

priset.

Man skule

Hotellet airHotellet iir

deD !iktiga\te rppfinningen.

Dyggr av ls.

7. Man kan se ntt svenskama tycker oln ljusa Mslag.att svenskama tycker om ljusa tliislag.

8. Har du varit med i en rivling nigon geng?i en tiivling nagon gffng?Hd du

9. Dadel behovde arbeta na$an en hel dag fijr att koppla ihop datomr;stan en hel dags arbete.

10. Carl Malmsten rnenade bestiimt att mitbler ska v.ra tunktionella.

Det

62

ait det iir villigt att mobler in funktionela.

sOnrOnsrArrsr zAlfred Nobel - den store donatom

Svara kofl pA JiAgorna!

L HuI lange hJr Nobelprisen delats ut?

L N;ir loddes Alfred Nobell

. r VJJ d. f l )nrdc I nmrue \ober r i l l RJ. , dr d l

l. Hur lange gick Ahied i skolan i Skrcknoln?

5. Vad h?inde i Stockholn den 3 september 186'l?

6. Hur kan vi veta sA mycket omAlftcd Nobel?

7. Vem varBelha von Sutlner?

lJ Hur Ungr \ar hans testamente?

9. Hur mAngn pris skule delas ut enligl lesiamenr.r ?

10. Niir bijrjade man dela ut ekononipriset l

I I Vador delas prisen ut den 10 december?

12. Hur stora var prissummoma 61 1901 ochar2000,

63

8. Om jag vann en mi l jonE Det iir fredagskvall. Momor och morfaf, mamrna och pappa och banen Emilia'

I6 er, Johannes, 12 er, ochArvid,5 5r, silter och pratar efter middagen Da fragarJohannes sin mofar vad han skulle gbm om han vann en miton

Ja, du Joha res, mormor och jag :iI gamla nu,sager morfdr, och vi har allt vad vi behdver Men omjag vann en miljon skullejag nog sltta in en del pebanken till er tre bambam. Pengar som ni sedan sl:ullekunna ha niir d blir stora och vill flytta hemiftan.

Ni kan till exempel kijpa mijbler och husger:rd fdr dem Det :ir dyft att bygga uppett hem. Sedan skullejag kanske hjalpa era fdr?ildrar genom att betala lite av l6netale har pe huset. Och sedan skullejag kiipa riktigt bla skor till mot'nor och mig fdrvi tyckerju si mycket om att promenera Resten skullejag nog spara' idr man vetaldrig vad som kan h:inda j framtiden.

Usch, husgerid, det skullejag aldrig kiipa om jaghade en miljon, siiger Emilia. Det:ir sA trdkigt. Ja8skulle fdrst aka jorden runt under e$ er. N:ir jag komhem skulle jag kijpa en gullig, liten bil och skafia enmysig lagenhet med iattefina mdbler Jag skulle bjudaalla mina v:inner pa en stor fest som skulle hilla pe iminst en vecka. Sedan skullejag kdpa en massa snyggaklader, eka till Paris och bli modell.

Bm, de kanjag hiilsa pe dig, sager Johannes.Klader och mdbler ... tjejer Jag skulle kijpa denhnasre mulorc)(el .om irnn. och Jen ba' l l Si larrenSedan skutlejag kdpa en dator och all utrustning sombehdvs ldr att sk iva musik direkt i datom.

Sealan skulle Patrik och jag starta ett band och spela min musik. Vi skullc spela in encd och bli berdmda. Ni kan fe min autograf redan nu

lir ni realistiska nu? undrar mamma Ni borde i stlillet spara penSama ochanvihda dem till att kiipa en bostad n:ir ni flytlar hemifran. TAnk om pappa ochjag hade haft en miljon niir vi kdpte det hiir huset. Dil hade vi sluppit tlinka piamorteringar och rAnfor nu.

- Er mamma har latl sager mormor. Man ska spara sina pengar och inte slijsa bort

o4

lem pe onddiga prylar. A ial, vad sku1le du gdra om du hade en mi]jonl- Jag skulle kiipa ett slott och en jiiuestor dinosaude som skulle bo med mig

:a slottet och skJiimma alla som kom dir. Och sA skuile jag kijpa en affiir med:odis och glass.

DISKUTERA: Varfdr har {te iildre och vngre generaiionema sd olika svn pa pengar?ANand,i minga ord och unryck som miijligl fren lextenl

Spel och spelareEl Det sags att:

S\enska iolket spelade fiir 31 miljarder kJronor 1999 Siviil gau a som unga spetar'Ligintomsttagama spelade tdr cirka 3-'+7o av sin inkomst medan hdgintomsttagamaatsade I l.5ol.. De flesta viiljer att spela pe hiistar och andra spel d:ir man fir

3fi \nabbt resultat. Varje ilr blir 500 600 svenskar miljonarer pe spel Negra blirlpelberoenale och spelar bo alltde eger' De misle fi behandling fdr sitt mjssbrukir!cr. 'or -arkomaner cch al lohol:\ ler '

Varfor spelar man?\ r hi iJ . \ - . rxJ felr . l t rmp\ ' . t r l \ d lda per 'oner '

\ledningen til attjag speLar air att jag vill flvfta hem-if.:rn och det ilr. som alla vet. dyrr' Darfrtr hdr jag kijpt:n Lotl och nu hoppasiag pi sto insten Mennomalllpelujag inte.

Jaa har iobbar i 22 Ar nu och ar .!d trdtt pil detOm jag vinner stajag genast slumjobba och flvtlaiill Spanlen eller ett annat land med bntre klimar'Dct iir min drom.

\iklas,26 ar:Det v:r en bra frega. Jag anlar atL det:n spanningen\ . l J , :p -J k . , r rp , ' - .o1 . |F l . ' ; ' dm,T in ' a j '\ecka. J;g liisger ungefiir 200kr i leckan pa speloch hoppas saklanpe att bli n ljonit inom en snar

65

Anita, 51 drl

Sillen,73 t1r:Det iirju sa spannande. Jag vill inte pesta a$jagbehdver pengam4 men det ger lite omv:ixling 'tillvaron att spela.

DISKUTERA: Spelar du? Vad skulle du gitaorn du blev miijonit? Anvand sa mAnga ord ochuttryck som miijligt fran textenl

Det skulle aldrig falla mig in att spela. Harom-dagen hste jag negonstans aft chansen att fahitgvinsten i ett lofteri, jag har gliimt vilket, iirI p; 128 mil jone' . Si vdndr kul le iag Josa bon IIluna Fngarp: nigor 'adanr: -lo,

''Den som har tur i spel harotur i kiiek och tuanom

En fr6ga om moralDet ?iI kanske inte alltid se lAtt att gdra det som man tycker :ir rbft e]ler att vara iirligVad sL:ulle du giira/saga1. om du hiftade 500 konor/l00 000 konor pe gatan?2. om du s&g nagra personer sd en liggande percon pa gatan?3. om du visste att din biista vi:ns partner var otrogen?4. om din basta viins partner ville vda tillsammans med dig?5. om du fick nojlighet att kdpa en mycket fin cykel billigt men du misst?intte att den

6. om nagon i din bekantskapskets drack fitr mycket alkohol??. om din basta v:in hade en ny frislr som du tyckte var fdriirlig?8. om orn du upptacke att 200 000 konor hade blivit insatta av misstag pa ditt banlkonto?9. om en god v;in luktade mycket svetl?

10. om du fick 100 kronor fijr mycket tilbaka i afPircn?11. om du kijpte en vara pe avbetalning men aldrig fick nagon riikning?12. om du sag en penon ligga pa gatan och han verkade berusad?13. om du i en affrir seg a$ en person tog en trdja och lade ner den i sin vaska?14. om etr person pe en fest ahack mycket och sedan tiinkte kiia bil hem l15. om du pa er loppmarknad flck chansen att kitpa en silverkaDna fitr I5 kronor d:irfitr att

siiljaren trodde att den var giord av en vifdelits metall?

UPPSATS: \r:ilj en eller ett par av fiagoma och skriv vad du anser.

66

Stjdrnor inom sportenE - S f,ck Sverige tva nya idoler, den tys etne

-omelren Ingemar Stenmalk och den mer--dktade tennisspelaren Bjdm Borg. Bida.: J] ir gamla, och bida var viirldsstjiimorSldm Borg var bara 15 Ar niir han slutade

.!: latr och satsade helt pi tennisen- Niir han':-:3 \'unnit Wimbledon f-em ganger i rad och: :.ir varldsmashre i tennis tre ganger othdt:- tennisfeber" i Sverige. Massor av bamr, :iade spela tennis, fdr de hoppades atl de,:r:.a. Iikom Bjitm Borg, kunde bli vtulds

-:rlare en dag. Efter Bidrn Borg har flera.:nska tennisspelaie, som Mats Wilander'- : Stefan Edberg, varit mycket ftamgengs-

Samna sak h:inde niir Ingemar Stenmark vann flera vafldsmastelskaP ocholympiska guldmedaljer i slalom ochstorslalom. N:ir Stenmark tAvlade "s1od

Sverige stilla". overallt, i skolor och pea$etsplatser, fdljde man hans dk viatv:n- Under sin karriiir vann Stenmark86 v:irldscupt:ivlingar

Bland alla duktiga alpjna ikare somfijljt i Stenmarks spfu kan niimnasPemilla wiberg och Anja P:irson

. rrdlennis har Jan Ove waldner och Jdgen Persson haft stora framgangar' Sverige:.h Kina har flera ganger t?ivlat om v?irldsmiisfartiteln

IISKUTERA: Vilken ar din favoritspon? Har du nlgon idol inom sporten? Sporl du

?PSATS: Skiv och bcratta on din favoritidroftsman/ kvinna.

6'7

Vinna t i l l var je pr is?E Sonrmaren 2000 meddelide hacklijparen Ludmila Engquist att henncs ftiidrctts

k ri:ir var slut. Pe grund av skador h,ingades hon sluta t11ed h:ickliipning. strax fijreOlympiska spelen i Sydney