131114 facit yrkeskunskap instud tryckning 1 1 · facit för yrkeskunskap gods- och...

Facit

Instuderingsuppgifter

Tryckning 1:1

Facit för Yrkeskunskap Gods- och persontransporter Instuderingsuppgifter ISBN 978-91-40-68605-3 Tryckning 1:1

1

1 Transport allmänt 1. 85 %

2. Fördelar: Nackdelar: Dörr-till-dörr Höga kostnader under tiden transporten utförs

Få omlastningar Vägnätet har sina begränsningar, om än få

Låga omlastningskostnader Miljöpåverkan

Direkt avsändare till kund

Delleverera under transport

3. Fördelar: Nackdelar: Stor mängd gods per transport Omlastning krävs oftast

Minskad miljöpåverkan Dyra terminal/omlastningskostnader

4. Kombitransport är en transport där både järnväg och lastbil används, ex flak, trailer eller hela ekipage lyfts/körs på järnvägsvagnar

5. Intermodal transport kallas det då minst två olika transportslag ingår, exempelvis lastbil – båt, lastbil – tåg – båt, tåg – båt.

6. Över hälften.

7. Distribution innebär oftast att leverera varor till mottagare och hämta in gods från avsändare dagtid. Sändningarnas storlek är mindre men antalet leveranser är större. Jämför exempelvis en Företagspaketsbil på Poståkeriet.

8. En lots lastar och lossar ekipage, dagtid. Här gäller det ofta större storlek på sändningarna men färre antal. En lots sköter ofta om ekipaget genom att tvätta, tanka, serva det.

9. Ett linjeansvar betyder att man ifrån ett geografiskt område till ett annat område ansvarar för alla eller delar av transporterna som beställs genom speditören.

10. Linjetrafik inom persontransporter har en tidtabell och given rutt. Beställningstrafik utförs efter beställning.

Inom godstransporter är linjetrafik att motsvara med linjeansvaret enl. ovan, exempelvis terminal-terminal. Beställningstrafik kallas på vissa håll även ”jobba själv bil”.

Yrkesförarkompetens 11. Nej, man måste även ha genomfört Yrkesförarkompetensutbildning och inneha

Yrkeskompetensbevis

12. Yrkesförarkompetensutbildning Persontransporter

13. Nej. YKB:n är kopplad till motorfordonet.

Fel i övningsboken frågan ska hänvisa till fråga 12.

14. 280 timmar

15. 20 timmar

16. 35 timmar


2

17. 5 år

18. Genomgå en repetitionsutbildning om 35 timmar inom 5 år.

19. 10 september 2008.

20. Nej, de anses genom hävdvunnen rätt ha erfarenhet motsvarande grundutbildningen.

21. Persontransporter 2015 och godstransporter 2016.

22. Föraren måste kunna uppvisa ett Yrkesförarbevis vid kontroll. Eleven måste därför vänta tills beviset är levererat.

23. Rätten att framföra fordon i yrkesmässig trafik upphör.

24. Snarast anmälas till Transportstyrelsen.

25. Det gamla ska sändas till Transportstyrelsen.

Yrkesmässig trafik 26. Transporter med personbil, lastbil, buss, terrängvagn, traktor (med eller utan

släpvagn) av personer eller gods mot betalning.

27. Linjetrafik, taxitrafik, beställningstrafik, godstrafik.

28. Registrerat företag, trafikstillstånd, trafikansvarig vars yrkeskunnande, ekonomiska resurser, goda anseende och lämplighet bedöms.

29. Rättsregler, Företags- och ekonomisk ledning, tekniska normer och driftsförhållanden samt trafiksäkerhet.

30. 300 000 kronor

31. Ja.

32. Nej.

33. Nej, man måste ha taxiförarlegitimation.

34. Ett gemenskapstillstånd, ”blåa tillståndet”.

35. Nej.


3

Vägtransportföretagens organisation 36. Förmedlar transportuppdrag.

37. Transportör är den som sluter transportavtal med avsändaren.

38. Länstrafik och rikstrafik.

39.

40.

41. Anställningsvillkor som löner, arbetstider, arbetsmiljö, försäkringar m.m.

Länstrafiken

Länstrafikansvarig.

Trafikhuvudman

Operatörerna


4

Transportavtal och fraktsedlar 42. Den som transporterar godset.

43. Avsändarens namn och adress.

Transportörens namn och adress.

Ort och dag transportörens mottagande av godset samt bestämmelseorten (dit godset ska).

Mottagarens namn och adress.

Antal kollin samt godsbeskrivning.

44. Sändningsnummer är ett unikt nummer för just en specifik leverans, likt ett personnummer.

45. Förpackning, kartong, pall, dunk, fat m.m.

46. Re – Registreringsunderlag, Tu – transportföretagets utlämningskvitto, M – mottagarkvitto, A – avsändarkvitto.

47. Re – registreringsunderlaget.

48. Transportören blir plötsligt ansvarig för godset. Därför bör en ny transport till avsändaren startas så fort som möjligt.

49. Notera emballageskada på fraktsedeln och signera.

50. Att inom sju dagar anmäla det till speditören.

51. Ja, om det finns ett avtal om det mellan mottagare och speditör, ofta kallat lossningsavtal.


5

2 Hälsa och ergonomi 1. a) Arbetsmiljölagen.

b) Förebygga ohälsa och olycksfall samt ge god arbetsmiljö.

c) Alla arbetstagare.

2. SAM innebär att företaget ska planera, leda och kontrollera verksamheten och utreda eventuella arbetsskador och undersöka risker.

3. Förebygga såväl psykiska som fysiska risker med arbetet.

4. Dokumentation gör att det vid senare tillfällen går att utreda ansvar och vilka åtgärder som har gjorts.

5. a) Ansvaret för att SAM utförs är arbetsgivaren.

b) Arbetstagaren är skyldig att hålla sig till arbetsbeskrivningar, delta i förändringsarbete, använda skyddsutrustning och rapportera ev. säkerhetsbrister till arbetsledningen.

6. Arbetsmiljöverket.

7. Lagen reglerar arbetstid per dygn, per vecka och per år. Den tar också upp nattvila, raster och pauser.

8. Alla som är anställda och utför arbete i Sverige, var än företagsledningen sitter i världen.

9. a) Vägarbetstidslagen och förordningen om Kör- och vilotider.

b)Säkerställa en sund konkurrens, ge föraren en god social situation och bidra till en ökad trafiksäkerhet.

Hot och våld 10. 157 st.

11. Kontanthanteringen minskar bland annat.

12. 2300 st.

13. Hot och våld sorteras in under arbetsmiljön och ska alltså ingå i SAM, den systematiska miljöarbetet, och rapporteras och utredas.

14. En tredjedel.

15. Det finns fall som tyder på att det finns informatörer hos avsändare/terminaler som betalas för att ge tips och anvisningar.

16. Inte lämna fordonet obevakat, låsa, välja säkra eller säkrade uppställningsplatser, inte tala om lasten för utomstående, ev. välja alternativa vägar (ofta svårt i praktiken).

17. Alkohol, hemelektronik, datorer, märkeskläder m.m.

18. Säker uppställningsplats är en inhägnad, upplyst och bevakad parkering.


6

Människosmuggling 19. I bilar och lastbilar.

20. Det är olagligt att hjälpa någon utländsk medborgare att olovligt komma in i eller passera igenom Sverige. Föraren kan troligtvis bli bötfälld…

Godssmuggling 21. Avsändare, mottagare, kvantitet och varumärke.

22. Tung trafik.

Hälsa och ergonomi 23. Arv, lagar och förordningar, arbetsinnehåll m.m.

24. Levnadsvanor och val av arbetsrörelser, arbetsställningar, rörelseträning och användandet av hjälpmedel m.m.

25. Snabba och oregelbundna måltider, stillasittande arbete, oregelbunden arbetstid, övervikt, belastningsskador, trötthet och stress.

26. Denna fråga finns numer inget svar på i boken…

27. Att gå eller cykla ger en allmän konditionsträning.

28. Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

29. Stress, belastning, socialt stöd, nätverk, arbetssituation, självförtroende, kontroll över tillvaron, hopp och framtidstro.

30. Sockerarter, stärkelse och kostfibrer.

31. Exempelvis potatis, bröd, pasta, mjöl, frukt och grönsaker.

32. De korta, snabba kolhydraterna som finns i sockerrika livsmedel höjer blodsockernivån hastigt under kort tid. Långa, långsamma kolhydrater ger en långsam och mer varaktig blodsockerstegring (mörkt bröd, fullkornspasta, -ris m.m.).

33. Godis, läsk, kakor, vitt bröd m.m.

34. Kött, mjölk, ägg, fisk, potatis, ärtor, bönor, spannmål, svamp m.m.

a) Fettet frigör fettlösliga vitaminer och fettsyror behövs för att kroppen ska kunna reparera och bygga upp celler samt tillverka hormoner. b) Fett är energi för kroppen.

c) Mättat, enkelomättat och fleromättat.

d) Mättat fett finns i livsmedel från djur, som fettrikt kött, mjölk, grädde, fil, smör, ost m.m. Enkelomättat fett finns i vegetabiliska livsmedel som oliver, olivolja, rapsolja, vissa nötter m.m. Fleromättat fett finns i fet fisk som lax, sill, makrill, strömming samt i musslor.

e) Det mättade fettet kan leda till ökat kolesterol, som i sin tur kan ge upphov till hjärt- och kärlsjukdomar.

35. Vitaminer.

36. Exempelvis järn, kalcium, jod och zink.

37. Fibrer ger oss en ökad mättnadskänsla under längre tid. Fibrer håller dessutom mage och tarmar i trim.

38. Exempelvis grovt bröd, havre, råg, linfrö, bönor, frukt, bär och grönsaker.

39. Antioxidanter tar hand om cellernas ”avgaser”, fria radikaler.


7

40. Exempelvis vitaminerna E och C, riboflavin, selen, zink och mangan.

41. Fett.

42. 1750 kcal.

43. Att inte stoppa in mer energi än vad kroppen gör av med.


8

3 Kundrelationer och kvalitetsbegrepp 1. Speditören, åkeriet, avsändaren och sig själv.

2. Resebolaget, bussföretaget och sig själv.

3. Taxibolaget, företaget och sig själv.

4. Diskussionsfråga.

5.

1. Bemöter resenärer, uppdragsgivare, medarbetare, kollegor och myndigheter med ärlighet, öppenhet och respekt.

2. Behandlar alla lika och diskriminerar inte någon oavsett kön, tro, etnisk bakgrund eller sexuell läggning.

3. Planerar, arrangerar och utför resor med hänsyn till resenärernas och medarbetarnas trygghet, säkerhet och välbefinnande.

4. Planerar, arrangerar och utför resor så att dessa påverkar natur och miljö i så låg utsträckning som det tekniskt och ekonomiskt är möjligt.

5. Beaktar god affärssed.

6. Respekterar gällande lagar, regler och allmänna villkor som verksamheten omfattas av.

7. Hanterar reklamationer och misstag på ett ansvarsfullt sätt, vilket innebär att beslut i Allmänna reklamationsnämnden följs.

8. Arbetar systematiskt med att förebygga förseningar och förhindra olyckor.

9. Ger korrekt information samt visar öppenhet i kommunikation med resenärer, medarbetare, massmedia, myndigheter och övriga intressenter.

10. Inte medvetet deltar i att planera, arrangera eller utföra resor som kan antas ha oetiska eller kriminella syften.



8. Ett varumärke är en slags känsla omkring en logga/företagsnamn.




12. a) Diskussionsfråga.

b) Diskussionsfråga.

13. Ja.





9

4 Arbetstider 1. Arbetstidslagen, vägarbetstidslagen och EU:s förordning om kör- och vilotider.

2. 1 Säkerställa en sund konkurrens.

2 Ge föraren en god social situation.

3 Bidra till ökad trafiksäkerhet

Arbetstidslagen 3. Skriftligt informera samtliga arbetsgivare om sina olika anställningar.

4. a) 40 timmar per vecka.

b) måndag 00.00 till söndag 24.00.

5. a) Den anställde finns på arbetsplatsen och är beredd att börja arbeta.

b) Jourtid får maximalt uppgå till 50 timmar per månad.

6. Under beredskapstid är arbetstagaren skyldig att vara anträffbar och vara beredd att ta sig till arbetsplatsen.

7. 40 timmar.

8. a) Halvtidsanställd.

b) Deltidsanställd.

9. Övertid.

10. Mertid. Frågan bör kompletteras med: …för en deltids/halvtidsanställd?

11. 48 timmar per vecka.

12. 11 timmar.

13. kl. 01-05.

14. Fackliga förhandlingar genom kollektivavtal. Finns inte det, Arbetsmiljöverket.

15. Minst 36 timmar.

16. Ja, även om det rekommenderas att veckovilan ska förläggas till just lördag/söndag.

17. a) 5 timmar.

b) Bör inte understiga 30 minuter.

18. Raster ingår inte i arbetstiden och arbetstagaren ska kunna lämna arbetsplatsen. En paus tas vid arbetsplatsen och ingår i arbetstiden.

19. a) Nej.

b) Från Ljungby till Markaryd är det arbetstid och normalt bilersättning.

c) Ja.

20. Att registrera sin arbetstid.


10

Vägarbetstidslagen 21. För alla mobila arbetstagare som är anställda hos ett företag vars huvudsyssla är att

utföra gods- eller persontransporter.

22. Maximalt 48 timmar.

23. 60 timmar.

24. 10 timmar.

25. 6 timmar.

26. 45 minuter.

27. Ja. Den totala arbetsdagen är 9 timmar. Inget pass överstiger 6 timmar och den totala rasttiden är 60 minuter.

28. Arbetsgivaren i minst 2 år.

Kör- och vilotider 29. a) 11 timmar.

b) 45 timmar.

c) 9 timmar.

30. a) 3.

b) Nej.

31. a) 24 timmar.

b) Senast tredje veckan efter reduceringen utfördes. Ett annat sätt att uttrycka det: Om reduceringen utfördes V1 måste de reducerade timmarna tas igen senast under V4.

32. 12 timmar (3 + 9 timmar).

33. a) 4,5 timmar.

b) 45 minuter.

c) 15 + 30 minuter (inte omvänt!).

d) 4,5 timmar.

34. 9 timmar.

35. 10 timmar.

36. 2 gånger per vecka.

37. 56 timmar.

38. 90 timmar.

39. 21 timmar.

40. a) 1 timme

b) Nej. Avbrott får bara göras under normal dygnsvila.

41. Kl. 04.00.

42. Söndag kl. 18.00.

43. a) Kl. 02.00.

b) 2 ytterligare, d.v.s. 3 gånger under en vecka.

44. Söndag kl. 14.00.

45. Nej, kravet att ha minst 9 timmars vila uppnås inte.


11

46. Måndag kl. 00.00 till söndag kl. 24.00.

47. Ja, två gånger och maximalt 1 timme totalt. Överstigs tiden måste en ny dygnsvila påbörjas…

48. Oavsett vad arbetsveckan innehöll finns får inte arbete utföras mer än 6 dygn i sträck (överst sid 66).

49. Senast V 48.

50. De reducerade timmarna får läggas tillsammans med dygns- och veckovila.

51. a) fredag kl. 09.00.

b) 9 timmar.

12 timmar (frågan hör inte till multibemanning).

52. Kl. 05.00.

53. Sträcka = Hastighet x tiden

Gemensamma jämförelser och utredande problemlösning på tavlan.

54. Gemensamma jämförelser och utredande problemlösning på tavlan.

55. 7 timmar.

56. Kl. 17.00 + 21 timmar = måndag 14.00.

Färjan anländer måndag kl. 02.20.

14.00 – 02.20 = 11 timmar och 40 minuter = 11,66 timmar.

11,66 x 65 = 758 km.

Färdskrivaren 57. Exempelvis annat arbete som utförts innan kortet sattes i.

58. Göra manuell utskrift.

59. Flera modeller går till läget annat arbete.

60. a) Var tredje vecka.

b) Var sjätte vecka.

61. Åkeri, förare, verkstad, Polis.

62. a) 5 år.

b) 7 dygn.

c) 15 dagar.

d) Göra datautskrift med anteckningar före och efter arbetsdagen.

63. a) Vila.

b) Tillgänglig.

c) Annat arbete.

d) Körning.

64. a) 90 km/h.

b) Vila.

c) kl. 12.30.

d) Nej, 15 timmarsregeln överstigs.


12

65. a) Längst in, bakom plastskivan.

b) I fack nr 1.

66. För 28 dagar bakåt i tiden.

67. Ja, för att få en samlad bild av hela perioden.

68. Inom 7 dagar.

69. a) Vart annat år.

b) Det innebär att bilen inte får användas vid yrkesmässig trafik.

70. För vilka fordon nedan krävs inte färdskrivare?

Bärgningsbil, totalvikt under 3,5 ton

Lastbil, totalvikt över 3,5 ton

Lastbil, totalvikt under 3,5 ton

Buss, totalvikt över 3,5 ton

Mobilkran, maxhastighet 45 km/h

Lastbil, godstransport över 3,5 ton

Brandbil,, totalvikt över 3,5 ton

Militär lastbil, totalvikt över 3,5 ton


13

5. Fraktsedlar, vikt och volymberäkning 1. Lagen om inrikes vägtransporter och Alltrans 2007 reglerar bland annat ansvaret

(repetition, se s. 30).

2. Ja.

3. Anvisningar vid leverans, modellnummer.

4. Avsändaren, mottagaren, transportföretaget och speditören.

5. Ansvaret för godset blir åkeriets/speditörens.

6. Speditören/åkeriet blir ersättningsskyldig ifall godset försvinner eller förstörs. Ansvaret har inte övergått till mottagaren.

7. Notera emballageskada på fraktsedeln och få avsändaren att signera. Är det Farligt gods får det dock inte lastas ändå!

8. Meddelar förman.

9. Ansvaret vilar på föraren så fort godset är lastat. Eventuella avvikelser måste meddelas innan godset lämnar terminal/avsändare.

10. Noterar detta på fraktsedeln och signerar. Då blir mottagaren inte ekonomiskt belastad.

11. Tar tillbaks varorna och meddelar ledningen som meddelar avsändaren.

12. a) Att inom 7 dagar ta kontakt med speditören och säga just att emballaget var helt men att det inuti var sönder.

b) Den kommer ogillas. Alltså mottagaren får stå för det själv.

13. Åkeriet/speditören.

Prissättning 14. Längden Bredden Höjden

15. Längden Bredden

2,5

16. 31,2 0,7 0,4 0,34 m (Volym anges med 2 decimaler)

17. 1,65 0,75 0,5 flm

2,5

(Flakmeter anges med 1 decimal)

18. 0,4 flm.

b) 780 kgflm

19. a) 1.

b) 2.


14

20. a) En pall rymmer tolv lådor i tre lager som har höjden 0,9 m. Pallens höjd 15 cm ger totalhöjd pall plus lådor på 1,05 m. Volym per pall: 31,2 0,8 1,05 1,00 m .

Med tolv lådor per pall ger det sex pallar vilket innebär totalvolymen: 31 6 6 m .

b) Fordonets skåp är 3,1 m alltså måste lasten placeras i tre staplar med totalhöjd 2 1,05 2,10 m . Tre pallar bottenarea ger 3 0,4 1,2 flm


15

21. 30,8 1,1 1,1 30 29,04 m

b) Eftersom flaket är 2,5 m brett kan tre kartonger stå i botten mot framstammen. Höjden 1,1 m och längden från framstammen 1,1m, dvs. 1,1 flm. På dessa läggs tre kartonger till, likadant. Nu är höjden 2,2 m, vilket innebär att det är 80 cm kvar till taket. På topp kan därför två kartonger läggas.

Per 1,1 flakmeter får det plats 8 kartonger. På 2,2 flm 16 st. På 3,3 flm 24 st och på 4,4 flm 30 st. (lite luft upptill) Svar: 4,4 flm

c) Flakmeter hade gett mest. Hade man dessutom annat gods under de sex sista kartongerna kunde man fått betalt två gånger för samma yta.

Flakmeterkilo blir: flm4,4 1950 8580 kg

Volymkilo blir: volym29,04 280 8131 kg

Verklig vikt är: 30 70 210 kg

22. a) På ett flak med bredden 2,5 m får två EU-pallar plats bredvid varandra. Två pallar ger 0,8 flm. Nio rader ger 0,8 9 7,2 flm .

b) Ja. Höjden kvar över bilpaketsburarna är 3,10 1,90 1,2 m . Vilket ger

återstående volym 31,2 2,5 7,3 21,90 m .


16

23. a) 4,8 flm.

b) Diskussionsfråga. Här är ett möjligt svar:

Tre i bredd. 3 st. 2,4 flm, 6 st. 4,8 flm. Det lilla utrymmet på sidorna används till spännbanden som dras igenom centrumhålen i trummorna och snett framåt. Lastas trummor bakifrån på terminal rullas de ofta på. Lastas de från sidan har truckföraren ofta gafflarna på vardera sidan om trummorna en bit nedanför diametern...

Avsändaren får här betala för utrymmet de tar i praktiken. Man kan också lägga dem ner, på varandra. Flm hade blivit samma, men lastsäkringen en aning besvärligare...

24. a) En stapel med 20 pallar ger en höjd på 3 m. Tre staplar med 60 pallar ger 1,2 flm.

6 rader ger 6 1,2 7,2 flm . Totalt 18 staplar á 20 pallar blir 360 pallar.

b) Varje pall väger 25 kg totalvikten blir 25 360 9000 kg (9 ton) .

c) Ja. Fordonets max.last är 12,8 ton.

d) 10 st. Långgodset diameter motsvarar ca två pallhöjder. Två pallar i fem rader måste bort.

25. Pall C.


17

Registreringsbevis 26. a) Lastbil.

b) Släpvagn.

27. a) Volvo FH-440.

b) Lagab 5530-3-TI-L.

28. a) 3 st.

b) 3 st.

29. a) 2530 mm.

b) 2420 mm.

30. a) 9650 mm.

b) 10000 mm.

31. Uppgiften finns inte. Ansvaret ligger på föraren att mäta höjden.

32. Ja, antalet axlar är 3 och antalet hjul är 10.

33. a) 27 000 kg.

b) 15 500 kg.

34. a) 10 310 kg.

b) 4 790 kg.

35. Totalvikt – tjänstevikt = maxlast

36. Den tillfälliga och verkliga vikten vid ett visst tillfälle.

37. a) 15 690 kg.

b) 10 710 kg.

38.

39. 14 st.

Maxlast för bil är 15690 kg. 15690 14,41090

I alla resterande frågor i kapitlet gäller att frågorna syftar till fordonen:

- Lastbil 2

- Släpvagn 5

vars registreringsbevis finns som bilagor längst bak i övningsboken.


18

40. 23 st.

10710 9,8 dvs. 9 st. 14 9 23 st.1090

41.

42. 44 000 kg.

43. 8 020 mm.

44. Framaxeln till dubbens centrum (draget).


19

Fortsättning och repetition I följande uppgifter har Lastbil 2 och släpvagn 5 använts. Finns som bilagor i faktaboken. Naturligtvis kan andra fordon användas.

45. a) 10 310 kg.

b) 4 790 kg

46. a) 15690 kg.

b) 10710 kg.

47. Ja, axelavståndet mellan andra och tredje axeln är mindre än 2 meter.

48. Inget.

49. Alla.

50. 17 810 kg.

51. 46 600 kg Följdfråga: Är det lagligt?


53. Vid en punkt i mitten av flaket sett uppifrån, och så långt ned som möjligt nära flaket för stabilitetens skull.


20

6. Gränsöverskridande trafik 1. Fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor.

2. Länderna inom EU (förutom Bulgarien, Cypern, Irland, Rumänien och Storbritannien) samt Norge, Island och Schweiz.

3. Slopad personkontroll vid gränserna mellan de länder som ingår i Schengenavtalet.

4. Nej, det räknas bara som en godkänd ID-handling inom Sverige, så tillsammans med körkortet måste en internationell ID-handling eller pass kunna visas upp.

5. För exempelvis människor som bor i länder utanför Schengenområdet avkrävs ett visum (tillstånd) för att få resa in inom Schengenområdet.

6. Transport som passerar minst en gräns in i annat land.

7. Alla som har tillstånd för nationell yrkesmässig trafik.

8. a) Transport av gods mellan två länder där fordonet är registrerat i något av länderna.

b) Inrikes transporter i ett land som inte fordonet är registrerat i.

c) Transport av gods genom ett land utan att gods lastas på eller av.

d) Transport mellan två länder som inte bilen är registrerad i.

e) Det land där avsändaren finns, eller där omlastning mellan transportslag sker. Se nedan.

f) Det land där mottagaren finns.

g) Transporten bryts genom att godset lastas om till annat transportslag. Exempel bil – tåg, bil – båt, tåg – flyg.

9. a) ”Blått kort”, gemenskapstillstånd ger fria bilateral-, transit- och tredjelandstransporter inom EU/EFTA.

b) CEMT-tillstånd ger fria bilaterala-, transit- och tredjelandstransporter inom CEMT-området.

c) Medger en transport tur och retur mellan Sverige och ett annat land eller igenom ett transitland.

d) Medger en transport tur och retur mellan någon av avtalsslutande parters territorium och ett tredje lands territorium.

e) Ett tillstånd som ger utländska fordon, som kommer från länder som inte har slutit vägtransportavtal, rätt att utföra en transportera till eller från eller genom Sverige.

10. Ja. En vidimerad (undertecknad) kopia ska finnas med.

11. 3 år.

12. Nej, det är ett undantag.

13. Nej, inte tre till. Tre transporter inom ett annat land är tillåtet.

14. Nej.

15. I många länder (52) fungerar ett CEMT-tillstånd, men man får helt enkelt undersöka varje land för sig i tabell.

16. I Rumänien fungerar gemenskapstillstånd, CEMT-tillstånd och tredjelandstillstånd.


21

17. Ett obegränsat antal transporter till länder som är anslutna till CEMT-överenskommelsen under ett år.

18. Förare som är medborgare i ett land utanför EES, men som är anställda av ett företag inom EES som bedriver internationell trafik.

19. CMR-konventionen.

20. Inför transporten ska avsändaren också skriva under fraktsedeln.

21. Transporter som går igenom länder (transitländer) inom EU/EFTA behöver inte betala tull och skatt i varje transitland.

22. När fordonet kommer till ett nytt land hade åkeriet fått betala skatt och tull för de varor som är lastade. När de lämnar landet betalas det tillbaks.

23. Den regleras av TIR-konventionen.

24. Ett TIR-carnet är ett tulldokument.

25. Anger bl.a. godsslag, antal kollin, bruttovikt.

26. Sveriges Åkeriföretag.

27. Praktiskt innebär det att fordonet är besiktigat för TIR, plomberas i avsändarlandet och öppnas inte förrän transporten är framme hos avsändaren. I TIR-carnet antecknar varje lands tull att plomberingen är obruten.

Persontransporter 28. De företag som har tillstånd att bedriva nationell yrkesmässig persontrafik.

29. a) Tidtabellbunden persontrafik.

b) Tillfällig trafik.

c) Persontransporter i annat land än det som fordonet är registrerat.

30. a) Ett tillstånd att bedriva persontransporter yrkesmässigt internationellt.

b) Förutom det ”blå kortet” krävs ett rosa tillstånd för internationell linjetrafik.

c) Förutom det ”blå kortet” krävs ett grönt tillstånd/färdblad/Way-bill häfte för internationell beställningstrafik.

31. Kontrolldokument för beställningstrafik och tillstånd för linjetrafik samt speciella tillstånd för Ryssland och Ukraina.

32. Interbus-överenskommelsen eller ASOR-dokument.

33. I landet där bussföretaget har sitt huvudkontor.

34. Transportstyrelsen.

Längd och bredd 35. 2,55 m.

36. 4 m.


22

7. Lastsäkring 1. Något som bär upp lasten, som exempelvis flak, container, trailer.

2. 1,20 x 0,80 m.

3. Hel, ren och märkt.

4. Palldepåer.

5. B-pall är före detta godkända EUR-pallar.

6. Mottagaren.

7. Diskussionsuppgift.

8. Terminalerna.

9. 0,6 x 0,8 m.

10. 1,20 x 1,20 m.

11. 18 pallplatser.

12. 12 st.

13. Gods, tank, bulk.


23

14.

15. Ej lämplig att lyfta utan hjälpmedel.

16. Ja, dokumenterad utbildning och körtillstånd.

17.

Vara till fara för person.

Orsaka skador på egendom.

Släpa efter eller falla av fordonet.

Orsaka störande dammbildning eller liknande.

Försvåra körningen av fordonet.

Framkalla onödigt buller.

18.

Framåt: Hela lastvikten, 2000 kg.

Sidorna: Halva lastvikten, 1000 kg.

Bakåt: Halva lastvikten, 1000 kg.

19. När gods står nära varandra eller mot väggarna och ev. utrymme däremellan inte är större än knappt 15 cm. Kan en tompall få plats i mellanrummet kan den ligga kvar där…

20. Vägarna är inte helt plana och flaket vibrerar alltid något under färd. Därför kan gods flytta på sig under färd, vandra.

21. Friktion kan sägas vara hur trögt två ytor glider mot varandra.

22. 0,4 µ.

23. a) 0,45/0,5 µ.

b) 0,5 µ.

24. 0,2 µ.

25. En ökad friktion.

26. Överfallssurrning syftar till att trycka ner godset mot underlaget, dra godset nedåt. Blir vinkeln för liten, drar banden mer och mer bara i sidled.

27. 400 kg, det vill säga 10 % av bandets brottgräns.

Temperaturbegränsning

Använd inte säckkärra

Ömtåligt – hanteras varsamt

Max staplingsgräns

Aktas för värme

Tyngdpunkt

Kläm här


24

Beräkningar 28. a) 3 st.

Friktionskoefficient, trä mot trä i tabell s. 99 ger 0,5.

Tabell överfallssurrning s. 101. Friktionskoefficienten. 0,5 medför i sidled och bak: ej glid. Framåt håller ett band för 790 kg.

3 790 kg 2370 kg Vilket övergår lådans vikt.

b) 1 st.

Förstängs lådan framåt med exempelvis en tompall är det heller inget glid framåt. Då räcker det med ett spännband för vandringsrisken.


25

29. a) Loopsurrning.

b) 4 st. spännband, två par.

Vi får inte veta vilket material flaket är. Därför räknar man med 0,2 i friktionskoefficient. I tabellen för loopsurrning s. 103 avläses 5,2 ton för ett loopsurrningspar. Framåt ligger den mot framstammen (7 m lång) vilket gör den förstängd.

30. a) Diskussionsfråga.

b) Nej, det måste finnas mittstöttor.

31. a) 6 st.

b) 2 st.

32. Vikt per skåp 700 kg, en information som saknas i övningsboken. Svar 5 band.

Fem elskåp står på längden intill varandra och mot framstammen.

Tabell s. 102. H/B = 2,1 / (0,4+0,4+0,4+0,4+0,4) = 2,1/2,0 = 1,05 dvs. 1,2 i listan.

5 rader innebär att ett band håller 790 kg,

5 skåp x 700kg = 3500 kg

5 band x 790kg = 3950 kg dvs. OK!


34. 2 st. Sid 107 faktaboken.


36. Ja, 50 cm om fordonet är utrustat med automatiska surrningsspännare.

37. Nej.

38. Nej.

39. 45°.

Skolskjuts och transport av passagerare 40. Vid 15-års ålder.

41. 12-års åldern.

42. Ett giltigt trafiktillstånd, beroende på om transporten sker med buss eller personbil.

43. Nej.

44. Normalt inte.

45. De ska tändas 100 m före avstigningen och släckas 100 m efter avstigningen.

46. Föraren.

47. Det är normalt tillåtet.

48. Föraren


26

Sjukdomar och dolda handikapp 49. En öppningsbar amulett innehållandes medicinsk information om bäraren.

50. a) Afasi yttrar sig ofta i språkstörningar och kan ha svårt att förstå andra människor.

b) Astma yttrar sig som kraftiga andningssvårigheter.

c) En diabetiker som får anfall blir blek, darrig, kallsvettig och ibland irriterad. Personen kan också komma i medvetslöshet.

d) Epilepsi kan yttra sig som anfall, där personen kan falla omkull, drabbas av ofrivilliga muskelryckningar och ibland förlora medvetandet.

e) En hjärtsjuk kan bli omtöcknad, yr och även förlora medvetandet.

f) Vid stroke anfall förlorar ofta någon kroppsdel sin funktion.

g) A – Ansikte, K – Kroppsdel arm/ben, U – Uttal, T – Tid.



27

8. Sparsam körning 1. Ca 12 % kan uppnås.

2. 491 400 kr/år med en bränslebesparing på 12 %.

3. Körningen blir mer planerad och lugn. Många förare vittnar om att de blir lugnare.

4. Planerad körning. Släppa gasen tidigt och rulla så mycket som möjligt. Koppla så lite som möjligt. Låg tomgångskörning och låg överhastighet.

5. Exempelvis däck och motorvärme vid lägre grader.

6. Utrullning, tomgång och överhastighet.

9. Farligt gods 9.1 Inledande övningar 1. Ämnen och föremål som av kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador

på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport (ÖB s.55, LB 117).

2. Vid transitering går transporten genom ett eller flera länder, i vilka ingen lastning eller lossning sker.

3. Sjötransporter: IMDG-koden.

Flygtransporter: ICAO-TI.

Landtransporter: ADR.

Järnvägstransporter: RID.

4. a) Multimodal transport är en transport med flera transportslag inblandade.

b) Kombitransport Betecknar en transport där flak/container/ekipage sätts/körs på järnvägsvagnar. Landtransport – järnvägstransport – landtransport.

c) En internationell transport passerar minst en gräns och går därmed mellan minst två länder.

d) Nationella transporter går inom samma land.

5. Östersjöavtalet innebär att reglerna för ADR-S, alltså reglerna gällandes vägtransporter, också gäller för färjetrafiken. Normalt skulle reglerna för sjötransporter, IMDG-koden, gälla. Östersjöavtalet är alltså ett slags undantag.

6. Ja.

7. a) Ett stuvningsintyg är ett intyg som visar att lastningen har utförts i enlighet med gällande regelverk inom ADR och lastsäkring.

b) En lastbärare är det som bär lasten, det vill säga flak, container, släp, trailer m.m.

c) En tranportenhet transporterar godset, det vill säga lastbil eller lastbil med släp. I båda nämnda fallen är det en (1) transportenhet.

8. Även om reglerna för vägtransporter även gäller inom ramen för Östersjöavtalet, så finns det skillnader. Det är bl.a. nödvändigt att skylta med orange skylt även vid de tillfällen som på land anses vara undantag, nämligen vid värdeberäknad mängd, begränsad mängd och tömda, ej rengjorda förpackningar.

9. Se sista sidan i läroboken (gäller första upplagan). Förare 4000 kr och ev. annan delaktig 2000 kr.


28

10. Föraren 3000 kr och du 3000 kr. I och med 1.3-utbildningen innebär det att du räknas som besättningsmedlem.

11. 3000 kr eller 4000 kr Det är en tolkningsfråga…

12. Föraren får böta 3000 kr. Utan utbildning räknas du som passagerare, vilket inte är tillåtet att ha med då transporten är att betrakta som en ADR-transport.

13. Varor med hög riskpotential är speciellt intressanta för stöld och missbruk.

14. Transportskydd är ett samlingsnamn på de försiktighetsåtgärder runt transport av farligt gods och som syftar till att minimera riskerna för olyckor, stöld och att obehöriga får tillgång till det.

15. Som ett led i transportskyddet är transportföretaget skyldig att upprätta en skyddsplan, ett dokument som beskriver företagets rutiner i alla delar av transporten och vid ev. olyckor och tillbud.

16. En säkerhetsrådgivare arbetar tillsammans med företagsledningen förebyggande ang. transporter av farligt gods.

17. Efter avslutat och godkänt slutprov utfärdar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ett plastkort med foto hämtat från senast utfärdade körkortet (vilket kan ställa till det för gymnasieelever utan körkort…).

18. Inledande text som ska följas av fråga 18a som i tryckning 1 är 19a.

19. a 5 år.

20. b) Repetitionsutbildning.

21. Förutom truckutbildning och körtillstånd behövs ADR 1.3 utbildning för alla som medverkar till en transport.


29

9.2 Klasser och klassificering 1.

Klass 1 Explosiva ämnen och föremål.

Klass 2 Gaser.

Klass 3 Brandfarliga vätskor.

Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen.

Klass 4.2 Självantändande ämnen.

Klass 4.3 Ämnen som utvecklar farliga gaser vid kontakt med vatten.

Klass 5.1 Oxiderande ämnen.

Klass 6.1 Giftiga ämnen.

Klass 6.2 Smittförande ämnen.

Klass 7 Radioaktiva ämnen.

Klass 8 Frätande ämnen.

Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål.

2. Ett UN-nummer är ett, i princip, unikt nummer för varje farligt ämne och föremål. Det är som ett ämnes ”personnummer” men säger i sig ingenting.

3. Trots att namnet inledningsvis kan vara något förvirrande är förpackningsgrupper tre olika nivåer på ämnets farlighet. Har ett ämne/föremål förpackningsgrupp (PG) I, tillhör det kategorin Mycket farligt. Förpackningsgrupp II (OBS! Det skrivs aldrig med siffran 2…) står för Farliga ämnen. PG III, Mindre farliga ämnen.

4. PG I.

5. PG III.

1. Tryckvåg, splitter, värmestrålning, syrebrist, förgiftning, infektion, joniserad strålning, frätskada. Köldskada.

6. a) 3TF.

b) 2TFC.

c) 5TC.

7. a) Tryckvåg, splitter, värmestrålning.

b) Förgiftning, köldskada, frätskada.

c) Tryckvåg, splitter, värmestrålning.

8. Skriftliga instruktioner beskriver utifrån etiketter vilka farorna är och vad man bör göra vid en eventuell olycka eller incident.

9. Skriftliga instruktioner: MSB.se (https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/farligt_gods/ADR%202011%20skriftliga%20instruktioner.pdf)


30

10. a) Risk för förgiftning, kan vara trycksatt och orsaka bränn- och/eller köldskador. Inneslutningar kan explodera vid upphettning.

b) Risk för kvävning, kan vara trycksatt och orsaka köldskador. Inneslutningar kan explodera vid upphettning.

c) Risk för brand och/eller explosion. Inneslutningar kan explodera vid upphettning.

d) Risk för brand genom självantändning om kollin är skadade eller om innehållet spillts ut. Kan reagera häftigt med vatten.

e) Risk för brand och explosion med kontakt med vatten.

f) Risk för frätskador. Kan reagera häftigt med varandra, med vatten eller med andra ämnen. Ämnen som läckt ut kan utveckla giftiga ångor. Faror för vattenmiljö och avloppsystem.

9.3 Övningar tabell A och B 1. Ämnets klass.

2. Vilka etiketter som ska användas.

3. Kolumn 15 används till två HELT olika saker: Ämnets Transportkategori samt tunnelrestriktionskod.

4. Begränsad mängd, vilket är ett undantag i ADR och rör innerförpackningens storlek.

5. Ämnets UN-nummer.

6. Ämnets namn. Den officiella transportbenämning är namnet skrivet med versala, stora, bokstäver.

7. Blixtljuspulver.

8. Vinylkoracetat.

9. Skifferolja.

10. Klass 1.

11. Klass 3.

12. Klass 6.1.

13. Etiketterna 4.1 och 6.1 (4.1 är den primära huvudfaran. 6.1 är sekundärfara).

14. Etikett 1.

15. Etiketterna 5.1, 6.1 och 8.

16. 3, 6.1 och 8.

17. 2 (här får inte (D/E) skrivas, som är tunnelresriktionskoden för ämnet).

18. 2.

19. 2.

20. 2.

21. 2.

22. III.

23. III.

24. I.


31

25. Finns ingen. Ämnet tillhör explosiva ämnen som liksom gaser och radioaktiva ämnen är så komplicerade att de inte kan delas in i endast dessa tre kategorier: Mycket farlig, farlig och mindre farlig. Här får man titta på klassificeringskoden ifall man närmare vill undersöka ämnet. Söks farorna är Skriftliga instruktionerna lättast att avläsa tillsammans med etiketterna.

26. Här får man först titta i Tabell B, där ämnena är i bokstavsordning. Därefter utläses datan om ämnet i Tabell A. Amylamin/er UN-1106. Klass 3.

27. Natriumhydrid UN-1427. Klass 4.3.

28. Oktonal UN-0496. Klass 1.

29. Kaliumperoxid UN-1491. Etikett 5.1.

30. Sjunkbomber UN-0056. Etikett 1.

31. Ammoniumflorid UN-2505. Etikett 6.1.

32. Nitroetan UN-2842. Etikett 3.

OBS! Det är lätt att dra slutsatsen att etiketten är densamma som klassen. Så är inte fallet om det finns primär- och sekundärfaror. Se exempelvis UN-1380, Pentaboran, klass 4.2, etiketter 4.2+6.1

33. Acetyljodid UN-1898. Transportkategori 2.

34. UN-1744, Transportkategori 1.

35. UN-1558, Tr.kat 2.

36. UN-1908, Tr.kat 3.

37. UN-1150, Tr.kat 2.

38. UN-1950, förpackningsgrupp saknas i och med att det är en gas, klass 2.

39. UN-1299, PG III.

40. UN-2046, PG III.

41. Det är speciella anvisningar gällandes lastning, lossning och hantering.

42. I ADR regelverket i kapitlet 7.5.11 och i läroboken s.143 och framåt.

43. Sammanfattningsvis innebär det att lastning och lossning inom tätbebyggt område kräver tillstånd.

44. Begränsade och reducerade mängder är undantag och behandlas från s. 137.

45. Farlighetsnumret för ämnet.

46. 33.

47. 3.

Diskussionsfrågor 48. Farlighetsnumret är kopplat till klassen. Bensin har klass 3, brandfarligt. 33 betyder

att det är mycket brandfarligt.

49. Bensin, 33 är alltså mycket brandfarligt medan diesel, 30 är brandfarligt.

50. Ett x i farlighetsnumret betyder att ämnet reagerar illa med vatten.


32

9.4 Utrustning 1. Brandsläckare, Stoppklossar, varningsanordningar.

2. Minst 2. 1 för varje fordon.

3. Den utrustning som i dagligt tal kallas för ADR-väska ska också innehålla personlig utrustning som varningsväst, ficklampa, skyddshandskar, ögonskydd.

4. För vissa klasser krävs även: Ögonskölj, flyktutrustning, skyffel, tätting och uppsamlingskärl.

5. Dubbelt av all personlig utrustning.

6. 2 st. varav den ena måste vara minst 6 kg och det totala 12 kg.

7. När den är märkt och befinner sig under besiktningsperioden och plomberingen är obruten.

8. Det är lämpligt att packa ner varningsväst, ficklampa, skyddshandskar, ögonskydd, ögonskölj och flyktutrustning. Kanske även varningsanordningar skulle vara med. Väskan är sedan bra om den ”plomberas” med en lapp som talar om innehållet med bäst före datum angivet. Flyktutrustning och ögonskölj har begränsad livslängd. När datumen gått ut anses de inte längre vara med. Detsamma gäller om inte batterierna fungerar i ficklampan…

9.5 Förpackningar 1. Förpackning, tank eller bulk. Inom förpackningar inryms allt från kartonger,

dunkar, fat, pallar och ICB-behållare upp till 3 m³.

2. 1. FN:s förpackningssymbol.

2. Förpackningsslag.

3. Förpackningsgrupp och högsta bruttovikt.

4. Vilket slags gods förpackningen är godkänd för. S, solid, fast. L, liquid, vätska.

5. Tillverkningsår.

6. Land där typprovningen utförts.

7. Behörig myndighet.

8. Identifikationsnummer.

3. 3000 liter, 3000 kg (liter och kilo hanterar ADR som likvärdigt).

4. a) 145 kg.

b) 2001.

5. En förpackning märkt med X tål de farligaste ämnena i förpackningsgrupp I, men kan då givetvis användas till ämnen ur PG II och III också..

En förpackning märkt med Z tål bara ämnen med förpackningsgrupp III, mindre farliga.

X tål I (II och III).

Y tål II (och III).

Z tål III.

6. X tål ämnen med PG I (samt PG II och III).

7. Z tål endast ämnen i förpackningsgrupp PG III, mindre farliga.


33

8. a) 250 kg.

b) 2005.

9. Detta finns inte klart angivet i läroboken. Men med diskussion kan nog följande utläsas:

a) I maj 2002.

b) 2500 kg.

c) 1200 kg.

d) Ämnen ur PG III (IBC:n är märkt med Z).

10. a) Stapling ovanpå är otillåtet, eftersom märkningen anger 0 kg.

b) Märkningen är Y, vilket betyder att den tål ämnen ur PG II och III.

11. 1200 liter/kg.

12. Förutom förpackningens godkännandemärkning ska ämnets UN-nummer vara tydligt märkt.

13. Med alla de etiketter som anges i Tabell A, sitta samlade på samma sida bredvid UN-numret.

14. På två motstående sidor.

15. Om ett antal förpackningar placeras på exempelvis en pall eller i en pall med kragar, måste innerförpackningarnas märkning synas på utsidan. Gör de inte det måste UN-nummer och etiketter märkas på utsidan med tillägget OVERPACK.

16. UN-nummer och etiketter märkas på utsidan med tillägget OVERPACK.


34

Transporthandlingar 9.6 1. Förutom körkort och ADR-certifikat måste det finnas en Godsdeklaration och

Skriftliga instruktioner.

2. En Godsdeklaration kan sägas vara en utökad fraktsedel. Den innehåller allt en fraktsedel innehåller, men har dessutom uppgifter om det farliga ämnet.

3. 1 Avsändare.

2 Mottagare.

3 Antal kollin.

4 Totalmängd.

5 Ämnets UN-nummer.

6 Ämnets namn, officiella transportbenämning.

7 Etikett nummer.

8 Förpackningsgrupp.

9 Tunnelrestriktionskod (om det inte är uppenbart att transporten inte ska gå i områden med tunnelrestriktioner).

4. Det är ämnets namn som står med versala, stora, bokstäver i Tabell A.

5. UN 1230 Metanol, 3(6.1), II (D/E) 2 fat, 400 liter, 450 kg.

6. UN 1135 Etylenklorhydrid, 6.1(3), I (D/E), 4 dunkar, 200 liter, 400 kg.

7. UN 1203 BENSIN, 3, II (D/E), 1 IBC, 1000 liter, 1050 kg.

(Man får skriva en godsdeklaration med såväl gemena, små bokstäver som stora, versala).

8. UN 3470 Färg, frätande, brandfarlig, 8(3), II (D/E), 1 pall, 450 kg.

9. UN 2800 Batterier, våta, slutna, 8, (E), 3 pall, 1800 kg.

10. Etikett 6.1.

11. UN 1203 BENSIN, 3, II (D/E), 1 IBC, 50 kg. Med tillägget skrivet på godsdeklarationen: Tömd ej rengjord.

12. På svenska och engelska eller tyska eller franska.

13. På svenska räcker, i och med ett avtal mellan Sverige, Norge och Danmark.

14. a) På svenska och engelska eller tyska eller franska.

b) Rumänska (alltså ett språk som föraren förstår).

15. UN 1090 Aceton, 3, II (D/E), 30 dunkar, 150 liter, 50 kg.

16. UN 3408 Blyperkloratlösning, 5.1(6.1), III (E) , 3 fat, 600 liter, 675 kg.

17. UN 1057 Tändare, 2.1, (D), 30 kart.,600 kg.

18. UN 1017 KLOR, 2.3(5.1+8), (C/D), 3 IBC, 3000liter, 3150kg.

19. UN 1986 Alkoholer, brandfarliga, giftiga N.O.S, 3(6.1), III (D/E), 2 pall, 1500kg.

20. UN 1654 Nikotin, 6.1, II (D/E), 5 lådor, 250kg.

21. Ur Skriftliga instruktioner går att utläsa:

a) Instruktioner har försvunnit i senaste utgåvan. Se etikett 2.3.

b) Ta skydd.


35

9.7 Ansvar 1. Transportör är den som transporterar godset.

2. Den som iordningställer gods och frakthandlingar för transport.

3. Avsändaren.

4. Ansvaret att tillhandahålla rätt frakthandlingar är avsändaren.

5. Kontrollen vilar på föraren.

6. Föraren.

7. Förarens arbetsgivare.

8. ADR-klassat gods får aldrig lastas om det ens har emballageskador.

9. Ansvaret att tillhandahålla orangea skyltar vilar på arbetsgivaren/åkeriet.

10. Att kontrollera att de finns och att använda dem rätt vilar på föraren.

11. Återigen vilar ansvaret på åkeriet, men kontrollen på föraren.


36

9.8 Skyltning av fordon 1. Orange skylt fram och bak.

2. Orange skylt fram och bak.

3. Orange skylt fram och bak.

4. Orange skylt fram och bak + storetiketter (klass 1) på sidorna och bak.

5. Orange skylt fram och bak + storetiketter (klass 1) på sidorna och bak.

6. Orange skylt fram och bak + storetiketter (klass 1) på alla containrars sidor.

7. Orange skylt fram och bak + storetiketter (klass 1) på alla containrars sidor.

OBS! Om ämnet istället lastats i skåp skulle det endast behövas orange skylt fram och bak, eftersom klassificeringskoden 1.4S är undantagen).

8. Orange skylt fram och bak + storetiketter nr 8 på alla containrars sidor.

9. Med orange skylt på framstammen. Bilens skylt måste tas bort.

10. Orange skylt fram och bak. Storetikett 3 på samtliga sidor.

11. Samma ämne medför två olika sätt att märka:

1 Orange skylt fram och bak. Storetikett 6.1 på alla containerns sidor samt sifferskylt:

på sidorna.

2. Orange sifferskylt fram och bak och storetikett 6.1 på alla containerns sidor.

12. Orange skylt fram och bak. På sidorna ska storetiketter och sifferskyltar sättas för

varje fack. Bak ska sedan samtliga olika etiketter vara representerade.

Fack 1: UN 1202, farlighetsnummer 30, storetikett 3.

Fack 2: UN 1202, farlighetsnummer 30, storetikett 3.

Fack 3: UN 3475, farlighetsnummer, storetikett 3.

Bak: Storetikett 3.

9.9 Samlastning och hantering 1. Etiketter och samlastningstabellen.

2. Ja.

3. Ja.

4. Nej.

5. Ja. 1.4S är undantaget. I övrigt får i princip inget klass 1 gods lastas med annat farligt gods.

6. CV 28 innebär en försiktighet med avseende på livsmedel.

7. Ja, men de måste vara åtskilda med annat gods eller exempelvis skivor.


37

9.10 Undantag 1. 240 liter.

2. 60 liter.

3. 450 liter.

4. Nej. Maximalt 500 liter.

5. Transportenheten får inte innehålla mer än 1500 liter. Ska bilen kunna dra släp med bränsletank är det praktiskt om bilens tankar inte överstiger 1000 liter.

6. Begränsad mängd är ett undantag från full ADR och gäller varor som är förpackade för detaljhandeln, slutkonsumenter.

Se tabell s. 142 i läroboken.

7. Ja.

8. Ja.

9. Nej, om mängden inte överstiger 8 ton.

10. Ja, 1.3-utbildning.

11. Nej.

12. Nej.

13. Nej.

14. Nej.

15. Nej.

16. Nej.

17. Nej.

18. Reducerad mängd är ett undantag från full ADR och gäller mycket små mängder.

19. Ja.

20. Ja.

21. Nej.


23. Nej.

24. Nej.

25. Nej.

26. Nej.

27. Nej.

28. Nej.

29. Nej.

30. Värdeberäknad mängd är ett undantag från full ADR och gäller gods som märkts med etiketterna i kolumn 5 i Tabell A, men där man genom värdeberäkning inte överstiger 1000 riskpoäng.

31. Ja.

32. Ja.

33. Nej.



38

35. Ja.

36. Ja.

37. Ja, när det krävs.

38. Ja.

39. Nej.

40. Nej.

41. Nej.

42. Maximalt 8 ton.

43. Nej. Förpackningen överstiger 60 liter och maximal totalmängd om 240 liter.


45. a) 1.

b) 50.

c) Nej. 50 x 1100 = 55000 poäng.

46. a) 2.

b) 3.

47.

48.

Hur mycket som helst.


39

49.

50.

51.

52.


40

53.

54.

55.

56.


41

57.

58.

59. Ja.

60. Nej.

61. Ja.

Begränsad mängd 62. Nej.

I kolumn 7a för ämnet UN 1693 står det 0. Kolumnen anger innerförpackningens storlek. En sammansatt förpackning (ex. kartong med flera mindre förpackningar inuti) får max innehålla 30 liter/kg. En krympfilmad kartongplatta får innehålla max 20 liter/kg.

63. Nej. Innerförpackningarna får högst vara 5 liter, så det hade gått bra. Det totala överstiger 30 liter, vilket inte är tillåtet.

64. Ja, om vätskan per enhet inte överstiger 1 liter.

65. Ja.

66. Ja.

67. Nej. Max 1 liters innerförpackningar.

68. Nej. Förutsättningarna ändrade i nyare regelverk…

69. Nej. Förutsättningarna ändrade i nyare regelverk…

70. Ja.

71. Nej.

72. 100 ml.


42

73. a) Nej.

b) Det första som undersöks därefter är ifall det går att köra som värdeberäknad mängd. Transportkategori 1 medför en multipliceringsfaktor 50. 50 x 10 = 500 riskpoäng. SVAR: Värdeberäknad mängd.

c) Godkända förpackningar, godsdeklaration, etikettering, brandsläckare, utbildning 1.3 samt intyg där om, samlastningsbestämmelser, övervakning och försändelserestriktioner vid behov, körkort.

74. Eftersom varje förpackning innehåller 33 liter fungerar inte begränsad mängd. Därefter försöker vi värdeberäkna:

Transportkategori 3 medför mult.faktor 1. 30 x 33 = 990. 990 x 1 = 990 riskpoöng.

Svar: Transporten utförs som värdeberäknad mängd.

75. Eftersom ämnet har transportkategori 2 överstiger riskpoängen 1000. Därför blir det full ADR.

a) Ja, godkännandemärkta.

b) Ja, med UN 2031 och etiketter.

c) Ja, med orange skylt fram och bak.

d) Ja, minst ADR grundutbildning.

e) Ja, minst två där den ena inte får vara mindre än 6 kg.

f) Ja, med etiketter och samlastningstabell.

g) Nej. Detta ämne har ingenting angivet i kolumn 19.

h) Ja. En godsdeklaration måste finnas vid full ADR och värdeberäknad mängd.

i) Ja. Skriftliga instruktioner krävs eftersom den med hjälp av etiketterna enkelt beskriver farorna och vad man bör göra i händelse av olycka eller incident samt vilken utrustning som behöver vara med.

j) Ja, i enlighet med skriftliga instruktioner.

k) Ja, i enlighet med skriftliga instruktioner.

76.

Nuvarande. Äldre.


43

10 Kartor Vissa svar kan variera beroende upplaga och tryckningsår på kartboken. Det viktigaste är inte det exakta svaret, utan kunskapen att få fram ett någorlunda nära svar. Följande svar är hämtade från Motormännen Sverigeatlas 2013.

1. a) I tabellen Vägavstånd finns inte längre Köping med som snabbval. I äldre upplaga: 793 km.

b) 433 km.

c) 499 km.

Vägavstånd, båt och färjeförbindelser 2. a) ca. 10 tim.

b) ca. 3 tim.

c) ca. 7,5 tim.

d) ca. 4,5 tim.

Sidindelning 3. a) s. 84-87.

b) s. 30-31.

c) s. 150-151.

d) s. 54-55.

Teckenförklaring 4. a) BD.

b) G.

c) E.

d) W.

5. Elevens ritade svar.

6. Karlskrona och Nynäshamn.

7. a) s. 50, C4.

b) s. 31, D5.

c) s. 50, A4.

d) s. 37, F3 Kartan går från söder till norr. Därför är det enkelt att titta på det lägsta sidantalet för att veta vilket som är längst i söder, och omvänt…

e) s. 104, A2.

8. a) Badplats och kyrka.

b) Skidlift, vandrarhem, campingplats och kyrka.

c) Badplats och gästhamn och en kyrka i Bergbyn.

9. a) Degeberga.

b) Rimbo.

c) Föllinge.


44

10. a) 4.

b) 2.

c) 3.

d) 1.

11. a) Motorväg.

b) Motorväg eller annan allmän väg.

c) Motorväg eller annan allmän väg.

d) Riksväg med vägnummer.

e) Annan allmän väg.

12. a) E4.

b) 320.

c) E6/E20.

d) E22.

13. a) Malmö – gränsen till Norge, mot Oslo, straxt efter Strömstad.

b) Malmö – Norrköping.

c) Helsingborg – Haparanda.

14. a) 36 km.

b) 24 km.

c) 20 km.

d) 38 km.

15. a) ca 38 km.

b) ca 28 km.

c) ca 92 km.

16. a) E14 och 323.

b) E4 och 206.

c) 148.

17. E4, 50 alternativt E4, 26, 49, 50.

18. a) Piteå.

b) Norrköping.

c) Malmö.

19. a) Vänersborg.

b) Hallstahammar.

c) Färjestaden.

d) Växjö.

e) Östhammar.

f) Virserum.

g) Äsköping.

20. 2 km.

21. 250 m, 0,25 km.


45

Hur lång tid tar resan? 22. Drygt 2 timmar.

23. 108 km/h.

24. a) 30 min.

b) 20 min.

c) 40 min.

d) 45 min.

e) 15 min.

f) 6 min.

25. a) ca 1 tim, 8 min.

b) ca 2 tim, 20 min.

c) ca 3 tim, 40 min.

d) ca 2 tim, 22 min.

e) ca 4 tim, 14 min.

f) 5 tim, 42 min.

26. ca 7 tim, 15 min.

27. ca 8 timmar senare, d.v.s. runt 14.00. Körtiden är maximalt 4,5 tim i sträck. Därefter måste en rast hållas om minst 45 min. Efter rasten kan man köra 4,5 tim igen.

Diskussionsuppgift 28. Vid goda vägförhållanden finns det en teoretisk chans att hinna på en 10 timmars

körtid (utökad körtid). Det kräver att medelhastigheten är ca 65 km/h och att inga andra hinder finns på vägen. Ett arbetsschema som är planerat på detta vis skulle kunna bli föremål för en granskning av såväl fackliga organisationer som polisen…

Tätortskartor 29. Den ligger på Rådhusgatan, mellan Biblioteksgränd och Postgränd.

30. I korsningen Repslagaregatan och Kungsgatan.

31. Rådmansgatan och Drottninggatan.

32. Via E6:an kommer man in på Tjärnavägen.

33. Klaramotet.

34. Österleden – Skeppsbrokajen – Drottninggatan – ev. Kyrkogatan.

35. Garnisongatan – Lulevägen – Hermelinsgatan.

36. a) I bl.a. Motormännens Sverigekarta s. 203, Vägportsregister.

b) MSB Väginformation om farligt gods.

c) Trafikverkets väginformationskartor.

37. Linnéa.

38. Gotland.


46

11 Bärighetsklasser 1. Bruttovikt är den verkliga vikten vid ett visst givet tillfälle. Om ekipaget kör upp på

en våg vid ett visst tillfälle är det bruttovikten som vägs. Bruttovikten kan vara samma som tjänstevikten eller totalvikten vid ett visst tillfälle. Bruttovikten kan också vara någonstans mellan tjänstevikt och totalvikt och kan å även sägas vara tjänstevikt + tillfällig lastvikt.

2. a) 2 m.

b) 5 m.

3. Ett lösflak, container, växelflak räknas som en del av lasten.

4. BK 1, 2 och 3.

5. BK 1.

6. Ur bruttoviktstabellen utläses:

BK1 – 60 ton.

BK 2 – 51,4 ton BK 3 – 37 ton.

7. 8 500 kg.

8. 12 000 kg.

9.

10.

Axeltrycket är en ungefärlig uppskattning. Att märket till höger, max boggitryck inte är inblandad i detta fall är dock mer definitivt.


47

11.

a) BK1 b) BK2 c) BK3

Icke drivande 10 ton 10 ton 8 ton

Drivande 11,5 ton 10 ton 8 ton

12.


120 cm 16 ton 16 ton 12 ton

90 cm 11,5 ton 11,5 ton 11,5 ton

1,9 m 20 ton 16 ton 12 ton

13. Trycket mot vägbanan fördelas över ett större område.

14. a) 10310 kg.

b) 27000 kg.

c) 16690 kg.

d) 15690 kg.

e) 8000 kg.

f) 3 st.

g) 4800 mm.

h) 6170 mm.

i) 8020 mm.

15. a) 4790 kg.

b) 15500 kg.

c) 10710 kg.

d) 10710 kg.

e) 10000 kg.

f) 3 st.

g) 3970 mm.

h) 5790 mm.

i) 9100 mm.

Använd reg.bevis Lastbil 2

Använd reg.bevis Släpvagn 5


48

16. Fortfarande Bil 2 och Släp 5.



Fortfarande Bil 2 och Släp 5.

19. 14 st.

20. 23 st.

21.


Icke drivande 10 ton 10 ton 8 ton

Drivande 11,5 ton 10 ton 8 ton


49

22.



95 cm 11,5 ton 11,5 ton 11,5 ton

1,4 m 18 ton 16 ton 12 ton

23.




24. Bruttovikt är den verkliga vikten vid ett visst givet tillfälle. Om ekipaget kör upp på

en våg vid ett visst tillfälle är det bruttovikten som vägs. Bruttovikten kan vara samma som tjänstevikten eller totalvikten vid ett visst tillfälle. Bruttovikten kan också vara någonstans mellan tjänstevikt och totalvikt och kan å även sägas vara tjänstevikt + tillfällig lastvikt.

25. a) 18 ton.

1. b) 25. 2. c) 26 ton.

26. En bil med två axlar, 18 ton.

27. a) 16 ton.

b) 50 ton.

c) 31 ton.

d) 48 ton.

28. a) 30 ton.

b) 26 ton (enl. sida 2 i reg.beviset är det vägvänlig luftfjädring. Att det är 10 hjul på 3 axlar medför också tvillingmontage).

c) Det lägsta värdet gäller alltid, d.v.s. 26 ton.

29. 10 900 kg.

30. 8 760 kg.

31. 1 900 kg.

32. 15 690 kg.

33. 13 690 kg.

34. 7 190 kg.

35. 8 300 kg.

36. 8 300 kg.

37. 6 300 kg.

38. 29 060 kg.

39. 21 680 kg.

40. 13 560 kg.


50

41. 13 900 kg.

42. 13 900 kg.

43. 6 400 kg.

44. 10 710 kg.

45. 10 710 kg.

46. 10 710 kg.

47. a) Ja.

b) 26 190 kg.

c) Om maxlasterna enl. reg.bevis räknas ihop blir det ett högre värde.

d) 26 190 kg.

e) 15 690 kg.

48. a) Ja.

b) 29 590 kg.

c) Här överensstämmer tot. lastvikter enl reg.bevis med det beräknade.

d) 23 710 kg.

e) 11 090 kg.

49. a) Nej.


51


52

12 Agerande i kris 1. 3000-4000 st./år.

2. 300-400 st./år.

3. Ca 20-25 000 st/år.

4. a) Ökar.

b) Diskussionsfråga.

5. Ca 100 st/år.

6. Kollegahjälpen är ett nätverk av åkeriföretagare och förare som ställer upp för att hjälpa andra förare som varit inblandade i en trafikolycka eller rån. Dess arbete utförs i huvudsak av förare och det ekonomiska förutsättningarna står branschorganisationerna för, på såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan.

7. Vägen, bilen och människan.

8. Bortförklaringar, tränger bort synintryck och förnuft, bristande impulskontroll (kan plötsligt få för sig något och genomför det utan att tänka på följderna), prestigetänk (kan inte ”förlora” mot den och den, känner sig förolämpad…), självhävdelse, ser trafiken som en ventil att avreagera sig i, mycket festande och/eller äventyrlighet.

9. Leveranstider som hålls ner, tempot ökar, leveranstider ska hållas trots väder- och trafikförhållanden m.m.


11. Ungefär mellan kl. 2-5 på morgonen.

12. Ca 0,8 promille.

13. Ca 50 000 st./år.

14. Björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår och örn.

15. Ja. 2 kap, 8§ (Trafikförordningen) ”En trafikant som med eller utan egen skuld haft del i en trafikolycka skall stanna kvar på platsen.”

16. Ja. På begäran av någon annan som varit delaktig i olyckan är man skyldig att lämna sina uppgifter.

17. Föraren ska snarast underrätta ägaren. Om detta inte går får föraren kontakta Polis. Ofta lämnas en lapp på vindrutan i ett första försök till kontakt. Hörs ingenting under en tid är det bäst att kontakta Polis.

18. En avvägningsfråga som inte är svart/vit. Enligt lagen: ”Har någon person skadats och skadan inte är obetydlig, skall trafikanten snarast möjligt underrätta Polisen”.

19. Endast om de utgör en fara för annan trafik. Man bör så långt som möjligt undvika flytt, eftersom viktiga bevis för utredningen kan förstöras.

20. Överblicka, varna, larma, hjälpa.

21. L – Livsfarligt läge.

A – Andning.

B – Blödning.

C – Chock.


53

22. a) Säkra andningen – stabilt sidoläge.

b) Andningshjälp. Obs, frågan ska lyda … är medvetslös, andas inte men har puls?

c) HLR Hjärt och lungräddning.

d) Lägg ner personen – håll varm – ge ingen dryck.

e) Stoppa blödning genom tryckförband och högt läge.

23. Motorrum, bränslesystem, hydraulsystem, elsystem och luftkonditionering kontrolleras.

24. Ja, med minst 6 kg.

25. Lossa sprint och slang.

Stå hukad med vinden i ryggen, om det går.

Tryck in handtaget och rikta strålen mot lågornas bas.

Ta inga onödiga risker.

26. Bevara lugnet och vara tydlig i anvisningarna och se till att alla kommer ut Stäng av huvudströmbrytaren.

Påbörja eventuell släckning.

27. Det bör bekämpas med kvävning (brandfilt, rock eller liknande) eller med vatten.





54

13 Fordonet 13.0 Allmänt 1. Användargränssnittet är gränssnittet mellan förare och fordon. Hur föraren ger

fordonet information och hur fordonet ger föraren information.

2. Där det är lättast och snabbast för föraren att läsa informationen utan att tappa fokus på körning och trafiksituation.

3. Röd färg indikerar att man omedelbart måste stanna fordonet. Exempelvis:

Motorn har tappat trycket i smörjoljesystemet.

Batteriladdningen fungerar inte.

Gul färg indikerar att man snarast men inte omedelbart måste åtgärda orsaken till varningen. Exempelvis:

Bränslemängden är låg.

Nivån på motorns smörjolja är låg.

4. Säkerhetskontroll är en kontroll före körning där man kontrollerar ex: Belysning. Bromsar. Kopplingsanordning. mm.

13.1 Service och underhåll 1. Smörja

Rengöra Kyla Täta

2. Ofta används ordet ”hydraulolja” men det är detsamma som hydraulvätska.

3. a) Bromsvätska är en hydraulvätska.

b) Används också i kopplingens hydrauliska manöversystem.

c) Luft kan komprimeras. Luftbubblor i ett hydrauliskt bromssystem känns genom att pedalen fjädrar när man bromsar. Det är svårare att få en distinkt manövrering. Svårare att skapa tryck.

4. Kylvätskan tar upp värme i motorn, transporterar värmen till kylaren där den kyls bort. Kylvätskan skyddar även mot frysning och rostbildning.

5. Bäst frysskyddet får man med 40 % vatten och 60 % glykol.

6. Cetanklassningen anger bränslets förmåga att antändas av kompressionsvärmen.

7. Diesel B5 innehåller diesel samt 5 % FAME.

8. MK1-diesel har betydligt lägre utsläpp av hälsovådliga kolväten jämfört med MK3-diesel. Även svavel-, kväve- och sotutsläppen är lägre.


55

13.2 Motor 1.

Rätt Fel

I motorns inloppsrör blandas bränsle och luft

Tänder bränslet med ett tändstift

Har inget gasspjäll i inloppsröret

Endast ren luft dras in i motorns cylindrar genom inloppsröret

2. Inloppstakt: Inloppsventilen ar öppen. Luft dras in i cylindern.

Kompressionstakt: Både inlopps- och utloppsventilerna är stängda. Kolven rör sig uppåt. Luften komprimeras. Just i slutet av takten sprutas bränslet in i cylindern.

Arbetstakt: Både inlopps- och utloppsventilerna är stängda. Bränslet brinner. Den varma luften expanderar och trycker kolven nedåt. Just i slutet av takten börjar utloppsventilen/ventilerna att öppnas.

Utloppstakt: Utloppsventilen/ventilerna är öppen. Kolven rör sig uppåt och pressar ut avgaserna. Just i slutet av takten stängs utloppsventilen.

3. Storheten vridmoment är en vridande kraft som anges i enheten newtonmeter (Nm). Kraften F ger tillsammans med hävarmens längd ett vridmoment MV.

4. a) Effekt- momentdiagram.

b) Högsta effekt enligt diagrammet är 325 kW.

Vridmomentet är som störst vid 1400 rpm.

5. 3 Högtryckspumpen ger insprutningstryck till alla insprutare samtidigt via en

gemensam ledning.

1 Växelvis lågt eller högt tryck ut till insprutarna.

1 Fjäderbelastade insprutare som öppnas när pumpen fördelar ut ett insprutningstryck.

3 Insprutningstrycket skapas direkt i insprutaren.

2 Alla insprutare matas samtidigt med insprutningstryck i en gemensam ledning.

6. Vatten och smuts skadar bränslesystemet.

7. Turbon ökar trycket varmed luft pressas in i cylindern. Mer luft innebär större mängd syre som kan användas vid förbränningen.

b) Luften blir varm, och expanderar, när den komprimeras. Laddkylaren kyler ner luften. Kall luft innehåller mer syre per volymenhet, därmed kan mer syre föras in i cylinder och användas vid förbränningen.

8. Smuts och dammpartiklar som dras in i motorn verkar som ett slipmedel.


56

13.3 Elsystem 1. Generatorn och batteriet. Frågan ska vara: Vilka två …

2. En ackumulator är ett uppladdningsbart batteri.

3. Vid start - Ge startmotorn tillräcklig effekt även under svåra förhållanden som vid sträng kyla

Vid stillastående motor – Hålla de förbrukare som används med spänning t.ex. parkeringsljus, varningsblinkers mm.

Under körning - Hjälpa generatorn att hålla spänningen pa rätt nivå när energibehovet är större än vad generatorn kan ge. Batteriet jämnar också ut generatorns något ojämna spänning.

4. En blyackumulators vätska innehåller svavelsyra som är frätande. Farligt för ögon och hud.

5. Ett metallverktyg som placeras på batteriets poler är en ledare med låg resistans som kan orsaka en kortslutning mellan polerna. Batteriet kan explodera.

6. a) A.

b) Seriekoppling.

c) A. Seriekoppling

7. a) Minusanslutningen.

b) Plusledningen.

8. När ett blysyrabatteri laddas ur bildas sk. knallgas. Man antar att batterierna i det fordon där startförsöket misslyckats har störst mängd knallgas kring batterierna. När ”sista klämman” monteras skapas en gnista. Den vill man inte ha just vid batterierna där man kan anta att det finns knallgas. Därför placeras ”sista klämman” en bit bort från batterierna i chassiet.

9. Startmotorer är konstruerade för att arbeta korta stunder med hög effekt. Långa inkopplingstider kan skada startmotorerna.

10. Startmotorns drev skjuts in i svänghjulets kuggkrans och startmotorn drar runt motorn.

11. Att ljuset når längre på högra sidan av vägbanan.

12. Om spänningen är högre än lampans märkspänning kommer lampans livslängd att minska.

13. a) Att tråden i säkringen smält sönder av den höga strömmen.

b) Många säkringstyper är märkta med olika färger, andra typer har märkströmmen utskriven.

14. a) Ett OBD-uttag är en inkopplingspunkt i fordonets datanätverk.

b) Temperatur, tryck, rotationshastighet, läge mm.


57

13.4 Kraftöverföring 1. Genom utväxlingar som minskar varvtalet och ökar vridmomentet.

2. a) Kopplingens uppgift är att bryta kraftöverföringen och på ett kontrollerat sätt koppla samman kraftöverföringen igen.

b) Mellan motor och växellåda.

3. a) Splitväxeln (split betyder dela) delar upp varje växel i basväxellådan i en låg- och en högvaxel.

b) Basväxellådan innehåller alla de drev och axlar som ger växellådan dess grundlägen samt kryp- och backväxlar.

c) Rangeväxeln har två arbetsområden, låg- och högrange. Eftersom det ar en stor skillnad i utväxling mellan de två stegen ger den i praktiken ett lågfarts- och ett högfartsområde.

4. Navreduktion är en sista utväxling, planetväxel, placerad i fordonets nav.

5. a) För att tillåta att hjulen på drivaxeln kan rotera med olika hastighet och ändå driva.

b) Differentialen fördelar drivkraften lika mellan drivhjulen på axeln. Om det ena drivhjulet står på en isfläck har det andra drivhjulet samma drivförmåga.

13.5 Bromsar 1. Exempelvis att en släpvagn med sin last inte ska belasta dragfordonets bromsar.

2. a) Servosystem, bromsservo.

b) Den får inte överstiga 686 N (ca 69 kg).

c) Högst 588 N. Är parkeringsbromsen fotmanövrerad får kraften uppgå till högst 686 N.

3. Skivbromsen har en bättre värmeavledning än trumbromsen, risken för bromsfading minskar.

4. Blockeringsventilen ska hindra att ett parkerat fordon ska kunna komma i rullning ofrivilligt.

5. ABS-systemen tillåter aldrig större bromskraft vid något hjul än vad väglaget medger. Inget hjul ska kunna låsas även om föraren panikbromsar. Väglag och däckkvalitet styr hur hårt varje hjul bromsas.

6. Retarder är en extra bromsfunktion, en tilläggsbroms.

7. Genom att begränsa, stänga, avgasernas väg med en avgastryckregulator skapas ett mottryck mot kolvens uppåtgående rörelse och då uppstår en bromseffekt.

8. Om matarledningen mellan dragbil och släpvagn lossas eller brister ansätts färdbromsarna på släpvagnen automatiskt med tryck från lufttankarna, så kallad katastrofbroms.

9. Om släpvagnen har en rangerventil kan man lossa parkeringsbromsen hos ett frånkopplat släp så länge det finns tryck i tankarna. Detta gör det möjligt att flytta släpet utan att koppla in bromstryck från dragfordonet. Ordet rangera betyder ungefär ordna, placera om.


58

10. a) 1 Kompressor 2 Luftavfuktare, lufttork siffra (ej utsatt på bilden i tryckning 1) 3 Manometer 4 Lågtrycksindikator, tryckgivare 5 Tryckregulator 6 Säkerhetsventil 7 Fyrkrets-skyddsventil 8 Tryckbehållare (siffra ej utsatt på bilden i tryckning 1)¨ 9 Backventil 10 Dräneringsventil 11 Mätuttag

b) Kompressorn skapar det tryck som används i bromssystemet.

c) Reglerar kompressorns in- och urkoppling.

d Delar upp systemet i fyra separata kretsar. Faller trycket i en krets bevaras det i de tre övriga.

11. Innehåller systemet vatten kan det vid kyla frysa till is i känsliga delar av bromssystemet vilket kan slå ut bromsfunktionen. Vatten orsakar också korrosion (rost).

12. a)

1 Fotbromsventil. 2 Reläventil. 3 Bromscylinder. 4 Bromscylinder som också innehåller funktion för parkeringsbroms. 5 Snabblossningsventil. 6 Lastavkännande ventil.

b) Släpper fram tryck direkt från trycktankarna till bromscylindrarna. Styrs av ett manövertryck från fotbromsventilen.

c) Omvandlar trycket till en mekanisk kraft som ansätter bromsarna.

13.6 Hjulupphängning och styrning 1. a) Individuell hjulupphängning, vänstra bilden. En framvagn med individuell

hjulupphängning förbättrar lastbilens köregenskaper. Lastbilen blir alltmer lik en personbil när det gäller vägkänsla, precision och körstabilitet. När hjulupphängningen är ”individuell” påverkar fjädringsrörelsen på fordonets ena sida inte axelns andra hjul.

Stel framaxel högra bilden. Är en stark konstruktion och är därför lämplig för lastbilar och andra tunga fordon där det är vanligt med stora belastningar. Framaxeln kan ex. vara upphängd med bladfjädrar i ramen. En fjädringsrörelse hos ett av framhjulen påverkar även det andra hjulet.

b) Rätt Fel

Individuell upphängning ger bäst köregenskaper

Stel framaxel tål störst last

Individuell upphängning tål störst last

Stel framaxel ger bäst köregenskaper


59

2. Boggi.

3. Luftfjädring och bladfjädrar.

4. För att fordonet ska få så bra styregenskaper som möjligt och ett minimum av däckslitage måste framhjulens hjulvinklar var rätt inställda.

5. Den vanligaste styrväxeln är skruvväxel. Ofta med sk. kulmutter.

13.7 Ram, fjädrar, stötdämpare och hjul 1.

Rätt Fel

Hytten räknas till fjädrad vikt

Bromstrummorna räknas till fjädrad vikt

Däcken räknas till fjädrad vikt

Föraren räknas till fjädrad vikt

2. Eftersom luft kan pressas samman, komprimeras, är det ett utmärkt fjäderelement. Tar man ex. en cykelpump och håller för hålet när man pressar ner pumpkolven känns fjädringseffekten tydligt.

3. Stötdämparna ser till att bromsa fjädrarnas rörelse så att hjulen inte studsar mot vägbanan. Tack vare att hjulen alltid har kontakt med vägbanan förbättras köregenskaperna.

4. Har däcken ett lågt rullningsmotstånd rullar fordonet lättare och det åtgår mindre bränslemängd.

5. Belastningsindex finns utskrivet på däcksidan.

6. Bränsleeffektiviteten anges i olika klasser från A till F med hjälp av en färgkodad skala. A (grön) = den högsta klassen för bränsleeffektivitet F (röd) = den lägsta klassen för bränsleeffektivitet Klass G används inte.

7. Ett alltför lågt tryck i däcket gör att rullningsmotståndet ökar. Ett lågt tryck orsakar en inre friktion i däcket vilket höjer dess temperatur, vilket i sin tur kan orsaka att däckets delar separerar.

8. Att däckets temperatur nått en sådan nivå att däckets delar separerat.

9. Däck har en datummärkning. En absolut åldersgräns finns inte.

10. Tunga lastbilar, tunga bussar och personbilar klass II (husbil) med en totalvikt över 3,5 ton ska ha vinterdäck eller likvärdig utrustning på fordonets drivaxlar, när vinterväglag råder under tiden 1 december till 31 mars.

11. Företag som producerar däck och säljer via återförsäljare har ett sk. producentansvar. Det innebär att producenterna ansvarar för att samla in och ta omhand uttjänta produkter. Kommunala miljöstationer tar inte emot däck.


60

13.8 Kaross, hytt och interiör 1. Hytten tippas framåt.

2. Ett underkörningsskydd avser att skydda medtrafikanter från att komma in under fordonet vid en olycka.

13.9 Extrautrustning och karosser 1. Vändskiva heter fifth wheel coupling.

2. Är vändskivan lite för låg i förhållande till pivåtappen kan låsningsmekanismen slå igen och man kan vid en kontroll tro att den är låst. Men den kan ändå vara olåst p.g.a. av att pivåtappen ligger på låsmekanismen.

3. Tridemboggi.

4. En anordning som gör det möjligt att enkelt byta flak.

5. Att köra omkring med kopplingen öppen medför att smuts och grus lägger sig på ställen i draget som förorsakar oönskad förslitning.

6. Principen för lastindikatorn är att den mäter trycket i luftfjädringens bälgar. När luftfjädringen är belastad är trycket i bälgarna proportionellt mot den last som bärs upp av axeln. Med ledning av detta tryck kan instrumentet räkna ut lasten på axeln.

7. En dolly är en ”lös framaxel”. Den klassas som en släpvagn med eget registreringsnummer och bakljus m.m. På en dolly kopplas i sin tur en trailer/påhängsvagn.

8. En handbroms med handreglage på släp.

9. Vilka kombinationer som får göras regleras av kopplingsbesiktning, kopplingsklass eller registreringsbevis (de två förstnämnda försvann maj 2003).

10. Maximalt ett glapp på 1 mm.

131114 facit yrkeskunskap instud tryckning 1 1 · facit för yrkeskunskap gods- och...

Documents