1:1 2016 inkubator sida 2 (13) - stockholmpedagogblogg.stockholm.se/digitala-resurser/wp... · 1:1...

stockholm.se

1:1 2016 Inkubator – On demand

Sida 2 (13)

Innehåll

Introduktion 3

Beskrivning av arbetssätt 4

Genomförande 7

Del 1: Individuell förberedelse 8 Del 2: Kollegialt arbete 8

Del 3: Användning av arbetssätt 9 Del 4: Gemensam uppföljning 9

Summering 9

Beskrivningar från andra lärare 10


Sida 3 (13)

Introduktion

Syftet med arbetssättet är att låta eleverna vara del av

lektionsplaneringen genom digitala verktyg. Detta för att underlätta

skapandet av riktat lektionsinnehåll och utöka elevernas ägandeskap

av sin inlärning. Arbetssättet utvecklades i projektet 1:1 2016:s

inkubator av:

Lars Björklund [email protected]

Lisa Rolf [email protected]

Anders Eldö [email protected]

Jarmo Kovanen [email protected]

Victoria Naverfeldt [email protected]

Maria Diurlin [email protected]

Utvecklingen leddes av Helene Derkert. Kontakta gärna deltagarna

eller Helene vid frågor.

Figur 1 visar den metodik som utvecklingsarbetet följde. Som ett

första steg samlades idéer och intresse från lärare och bibliotekarier

i staden in. Dessa idéer och idégivare grupperades i två områden där

On demand var det ena. Därefter genomgick grupperna en serie

med fyra efterföljande workshops som varvades med klassrumstest.

Varje workshop hade ett tydligt mål och en tydlig struktur. För att

läsa mer om arbetet besök:

http://pedagogstockholmblogg.se/1till1/tag/inkubator/.

Figur 1: Projektet 1:1 2016:s inkubator

mailto:[email protected]






http://pedagogstockholmblogg.se/1till1/tag/inkubator/


Sida 4 (13)

Beskrivning av arbetssätt

On demand syftar till att öka kommunikationen mellan elev och

lärare för att möjliggöra riktad fördjupning under lektionstid. Detta

möjliggörs genom att eleven får ”beställa” kunskap av läraren.

Arbetssättet kan beskrivas av en process bestående av fem steg. Den

första delen, frågan, syftar till att skapa intresse från eleven. I

Demand och Exit ticket får eleven kommunicera sin förståelse av

området till läraren. Arbetssättet möjliggör också fördjupning under

lektionstid då eleverna tar in en del av föreläsningsinnehållet genom

steg två, flippen. Den stora fördelen som arbetssättet erbjuder är den

ökade förståelsen av elevernas behov, förståelse och intresse som

arbetssättet stödjer. Arbetssättet illustreras i Figur 2.

Figur 2: Arbetssättet On demand

1. Fråga

Arbetssättet inleds med en fråga. Frågan är den fråga som eleverna

ska kunna besvara efter avslutat moment. Denna fråga presenteras

med fördel under en lektion för att initiera arbetssättet. För att vara

extra tydlig kan frågan brytas ned i underfrågor, se exempel i Figur

2.

Figur 3: Inledande fråga (exempel Biologi 1)

Vilka är användnings-områdena för

genetik?

Vad är genetik? Vilka är

möjligheterna för användning?

Vilka risker och etiska

frågeställningar bör beaktas?


Sida 5 (13)

Syfte: Syftet med frågan är att väcka intresse hos eleverna och få

dem att börja fundera på ämnet innan de tar in informationen.

Verktyg: Kravet på verktyget är att du ska kunna skapa en sida som

visar frågan eller frågorna. Du bör också kunna visa hela

arbetsgången genom verktyget samt länka in flippen och ”demand”-

frågan. Exempelvis fungerar PowerPoint, Learnify och Fronter.

2. Flipp

Flippen, som är steg två, syftar till att ersätta lärarens

introduktionsföreläsning. Denna del gör eleverna som läxa.

Längden på filmen bör därför anpassas till den tidslängd som

läraren vanligtvis lägger på läxor.

Syfte: Lektionen, alltså elevernas tid tillsammans med läraren, kan

ägnas åt fördjupning och problemlösning.

Verktyg: Antingen kan läraren själv ta fram materialet eller använda

material som någon annan tagit fram.

1. Spela in film själv:

a. Välj program i vilket underlaget till föreläsningen

förbereds. Exempelvis PowerPoint.

b. Välj om du vill filma dig själv framför tavlan eller

om du vill prata till presentationen.

i. Filma dig själv vid tavlan, här används med

fördel kameratelefon eller den inbyggda

kameran i datorn

ii. Filma din skärm, detta möjliggörs exempelvis

via programmet ScreencastOmatic

c. Du behöver sedan publicera ditt material för att

kunna dela det enkelt med eleverna. Detta kan du

göra via en privat kanal på YouTube (vid filmning

via din telefon kan du ladda upp direkt på YouTube

via YouTube-appen) eller Fronter.

2. Spela in ljud själv:

a. Via exempelvis memo-funktion på din telefon eller

ljudinspelare på din dator.

b. Ljudfilen kan du sedan lägga in i din PowerPoint

eller i Fronter.

3. Hitta material (ett axplock):

a. YouTube har mängder med introduktionsfilmer och

föreläsningar

b. Kahn Academy eller liknande webbsidor har

föreläsningar.


Sida 6 (13)

c. SLI, UR, Sveriges Radio har dokumentärfilmer och

radioprogram.

När du skapat eller hittat ditt flippmaterial lägger du in detta efter

frågan som en länk eller i en inbäddad film (fungerar i de flesta av

ovanstående program).

3. Demand

Steget syftar till att samla in elevernas kunskapsbehov och intresse

inom momentet. Svaren på dessa frågor ligger till grund för

lektionen.

Svaren på frågorna gör att man som lärare vet vad lektionen

bör fokusera på.

- Emelie Sköld, lärare ESS-gymnasiet

Syfte: Syftet är att få eleverna att äga sin egen inlärning.

Verktyg: För att samla in svaren på frågorna är det bra att använda

ett verktyg som ger en enkel överblick över svaren. För att

säkerställa att eleverna svarar kan det också vara fördelaktigt att be

eleverna lämna namn. I Excel-undersökning som ligger under

Office 365 (office365.stockholm.se) kan du göra detta på ett enkelt

sätt. Andra lämpliga verktyg är exempelvis Socrative, Mentimeter,

provfunktionen i Fronter eller Websurvey.

Figur 4: Demand, alltså begäran av kunskap från eleverna (ett exempel)

Frågeformuläret bör kommuniceras till eleverna efter flippen,

exempelvis genom en inklistrad länk.

Inför lektionen går du igenom elevernas svar och utifrån detta kan

du rikta lektionsinnehållet mot elevernas behov och intresse.

4. Lektion

Lektionen bör innehålla samverkans- och diskussionsmoment och

ska fokusera på de delar där eleverna visat behov och intresse.


Sida 7 (13)

Figur 5: Klassrumstest på ESS (Lärare: Emelie Sköld)

5. Exit ticket

Efter lektionens slut svarar eleven på en eller några få enkla frågor

kring sin förståelse av momentet (”exit ticket”).

Syfte: Momentet tvingar eleverna till att reflektera kring sin

inlärning och ger dig som lärare en bild av hur mycket eleverna

förstod och vad de tyckte var svårt. Genom att använda både

demand och en Exit ticket får läraren en bild av elevernas

utveckling.

Verktyg: Här kan du använda samma verktyg som du använde i

demand-momentet.

Denna del delas först efter lektionens slut så att eleverna inte har

sett frågorna tidigare. Exempelvis kan länken delas fem minuter

innan lektionens slut. Exit ticketen kan göras anonymt eller med

krav på namn.

Genomförande

Syftet med denna del är att hjälpa dig som lärare att ta till dig ett

nytt arbetssätt. Underlaget används med fördel i grupp, exempelvis i

ditt arbets- eller ämneslag eller med några av dina andra kollegor.

Underlaget innehåller fyra delar:

Del 1: Individuell förberedelse

Del 2: Kollegialt arbete


Sida 8 (13)

Del 3: Genomförande av lektion

Del 4: Gemensam uppföljning

Del 1 och 3 utförs individuellt medan del 2 och 4 genomförs i

grupp. Materialet kan också användas individuellt (hoppa då över

diskussionsdelarna i del 2 samt 4 och reflektera individuellt).

Del 1: Individuell förberedelse

Denna del syftar till individuell förberedelse och reflektion kring

vilken lektion som arbetssättet passar till.

Första steget är att du bestämmer dig för vilken lektion och vilket

lektionsmoment du tror arbetssättet passar bra till. Testa sedan vilka

digitala verktyg du känner dig bekväm i att använda. Utgå gärna

från exempel från beskrivningen ovan såvida du inte har egna

förslag som du tycker passar bra.

Förberedelse inför Del 2: Kollegialt arbete

Ta fram din fråga

Hitta/gör din flipp

Förbered dina demand-frågor

Fundera på hur du vill att lektionen ser ut

Ta fram dina frågor till en ”Exit ticket”

Del 2: Kollegialt arbete

Denna del syftar till att underlätta diskussion och arbete i grupp

kring arbetssättet.

Diskussion

Hur gick det med förberedelsen i del 1?

Fanns där passande digitala verktyg?

Vad är målet med att använda arbetssättet?

Hur anpassas arbetssättet till olika lektionssituationer och

ämnen?

Vilka risker upplever ni med att använda arbetssättet?

o Hur kan dessa risker minimeras?

Vad behöver ni förbereda inför lektionen?

Förberedelse inför lektion

Inför nästa del behöver ni planera och genomföra en lektion med

arbetssättet. Planeringen bör innehålla:

Hur ser ett körschema för momentet med arbetssättet ut?

Anpassa dina valda digitala verktyg till din fråga, din flipp,

din demand, ditt lektionsinnehåll samt din Exit ticket.

Förbered introduktion till eleverna.


Sida 9 (13)

Del 3: Användning av arbetssätt

Genomförande

I detta moment genomförs aktiviteten. Under lektionen skrivs

iakttagelser ner och efter lektionen sammanfattas erfarenheten.

Fokus ligger på att identifiera hur läraren skulle genomföra

lektionen nästa gång, alltså vilka förändringar som bör tas i

beaktande. Det kan vara lärorikt att besöka och analysera en annan

lärares lektion för att se hur denne implementerar arbetssättet.

Dokumentation

Anteckningarna och din egen analys är underlag till Del 4.

Del 4: Gemensam uppföljning

Diskussion Samtala utifrån era stödanteckningar.

Vilken effekt hade användandet av arbetsmetoden? o Var användandet av de digitala verktygen en naturlig

del?

o Ökade arbetssättet elevernas motivation och engagemang att lära?

Hur kan man utveckla lektionen utifrån era diskussioner och erfarenheter?

Dokumentation Skriv en kort personlig sammanfattning och spara den tillsammans

med dina övriga anteckningar.

Summering

Arbetssättets effekt har utvärderats genom klassrumstest. Konklusionen av dessa var att arbetssättet främst stöttar läraren sin

förståelse av elevernas behov och intressen inom specifika kunskapsområden. Detta möjliggör mer effektiv användning av

lektionstiden. Arbetssättet tvingar också eleverna att reflektera över sin inlärning, vilket möjliggör diskussion kring individuella lärprocesser. Dessutom skapar arbetssättet delaktighet från eleverna,

då de känner att de är med och påverkar innehållet. Sista delen av dokumentet innehåller beskrivningar av klassrumstest från några av

lärarna i inkubatorn: Lisa Rolf från Spånga gymnasium, Lars Björklund från Thorildsplan, Victoria Naverfeldt från ESS-gymnasiet och Anders Eldö från Stockholms Hotell- och

Restaurangskola.


Sida 10 (13)

Beskrivningar från andra lärare

Lisa Rolf

Lisa Rolf har testat arbetssättet tre gånger. Nedan följer hennes

reflektioner kring arbetssättet.

Jag, som undervisar i svenska, vill gärna följa elevernas

kunskapsutveckling så nära jag kan. Med On demand har jag fått ett

arbetssätt som hjälper mig och samtidigt ger eleverna möjlighet att

arbeta hemma och fördjupa sina kunskaper, sin förståelse eller sina

färdigheter. I korthet ger On demand, precis som det låter, eleverna

tillfälle att beställa undervisning av läraren. Eleverna kan antingen

få den direkta frågan: ”Vad vill du att jag tar upp på nästa lektion?”

eller en fråga som testar deras kunskapsnivå som därmed ger läraren

en fingervisning om vad nästa lektion behöver innehålla.

Tre klasser har i svenska 1 respektive 3 medverkat i mina första

trevande försök att använda On demand på ett klokt och

ändamålsenligt sätt.

Min senaste On demand gjorde jag med årskurs 1 då vi arbetade

med momentet referat- och citatteknik. Ett inslag i momentet är

källkritik eftersom eleverna behöver kunna välja användbara källor.

Under två lektioner presenterade jag de källkritiska frågorna och

tillsammans granskade vi både falska och äkta webbsidor. Jag

tyckte att de hade bra kläm på det hela när de fick uppmaningen att

göra en On demand hemma. I den hade jag länkat till Dagens

Svenskbladet och jag ville dubbelkontrollera att de uppfattat att de

alltid ska börja med upphovsmannen. Vem har skrivit? Finns

kontaktuppgifter? Vad finns för information om denne och om

hemsidan på internet?

Jag ställde två frågor till eleverna:

1. Hur gjorde du för att förstå att sidan är en skämtsida? Ange minst

två sätt som du använde.

2. Finns det något som du vill att jag tar upp nästa lektion? Ja eller

nej? Om ja, vad?

Svaren jag fick var otroligt nyttiga för mig att ta del av! Endast en

elev svarade ”rätt”. Alla andra hoppade över frågan Vem? och

tittade på helt andra delar. De flesta förstod att Dagens

Svenskbladet är en humorsida, men de använde inte de mest

effektiva verktygen för att bedöma det och de visade överlag en

osäkerhet vid granskningen. Dessutom efterfrågade endast en elev

mer undervisning.


Sida 11 (13)

Effekten av denna On demand var förstås reflektion: Vad gör att

eleverna inte använder verktygen på rätt sätt? Hur behöver jag

undervisa för att nå fram? Källkritiken är grunden för alla de

arbeten eleverna ska skriva hemma i olika ämnen, så de måste

kunna använda rätt metod för att lyckas med sin skolgång.

Lektionen efter diskuterade vi detta, fördjupade och upprepade

metoden. Till arbetssättet On demand hör en så kallad Exit ticket.

Den samlar in vad eleverna fått med sig efter lektionen och jag

skulle nu kunna få ett kvitto på att den källkritiska metoden

slutligen landat på rätt sätt. Verkligheten är dock som den är och

akuta ordningsfrågor upptog slutet av lektionen och Exit ticketen

blev inte gjord. Det jag vill ha sagt med detta exempel på On

demand är att arbetssättet har vinster, även om det inte är möjligt att

genomföra alla delar. I andra klasser har exitfrågan överlag visat att

eleverna tagit till sig undervisningen, men det har också funnits

elever som ännu inte är med. Av det skälet kan jag idag föredra att

be eleverna uppge namn när de gör On demand. På så sätt kan jag

stötta också den enskilde eleven att nå kunskapskraven.

Lars Björklund

Lars Björklund använde arbetssättet för att planera en kurs. ”Jag

använde arbetssättet för att väcka intresse från eleverna för ett

område som jag vet att eleverna tidigare inte visat entusiasm för.”

Eleverna hade inför lektionen sett filmen som Lars hade skapat

genom PowerPoint och ScreencastOmatic (ett verktyg där som

möjliggör filmning av skärmen). Syftet var att skapa intresse för

ämnet kemi och få eleverna att fundera på hur kemi blir

intressantare och roligare.

Klassen fick börja med att se filmen. Därefter fick de fundera i några minuter och summera sina tankar i ett Word-dokument. Dessa lades därefter upp i en Padlet (en digital ”Whiteboard”). Detta var alltså elevernas begäran (Demand) av kunskap. Lars grupperade

sedan dessa tankar tillsammans med klassen. Dessa blev grunden för klassens lektioner i kemi.

Efter genomgången svarade eleverna på en exit ticket genom

webbtjänsten Socrative. Eleverna fick besvara en fråga kring hur mycket de förstod, vad de hade lärt sig och vad de ville veta mer

om.


Sida 12 (13)

Victoria Naverfeldt

Victoria Naverfeldt testade arbetssättet för att diskutera

studieteknik. Nedan följer hennes reflektioner kring arbetssättet.

Den eviga lärarfrågan… hur vet jag att mina elever förstår? De sitter

där vid sin skärmar och nickar på frågan om de hänger med. Men hur vet jag att de faktiskt gör det?

Min lektion On Demand handlade om studieteknik. Eleverna stod

inför en mastig uppgift, och jag ville ge dem tips innan de påbörjade sitt arbete. Innan lektionstillfället fick eleverna se filmen jag hittat på YouTube. Jag använde Learnify för att samla filmerna. Sen fick

de svara på frågor i ämnet inför lektionen här använde jag mig av ett frågeformulär från Office 365 vilket var kopplat till en Excelfil.

Inför lektionen fick den lärare som var vikarie för mig ta del av de

frågor/funderingar som kommit från eleverna och hon kunde utforma lektionen helt efter elevernas önskemål. När jag frågade eleverna om vad de tyckte om arbetssättet sa de att de fått öva på

just det som var svårt enligt dem.

Anders Eldö

Anders Eldö testade arbetssättet för inom kursen Livsmedel- och

näringskunskap. Nedan följer hans reflektioner kring arbetssättet.

Jag tog ett av de centrala innehållen i kursen Livsmedel- och

näringskunskap 1 som ska behandla etik och miljö inom råvaru- och

livsmedelshanteringen samt resurshållning. Frågan som skulle

besvaras var i ursprunget: Vad är mat? Är det industri? Eller är det

hantverk? Efter feedback från eleverna fick frågan tillägget: Vad är

bra mat?

Tanken med testet var att testa en möjlighet att få till en lektion där

eleverna kommer med en del förkunskaper och tankar om

lektionens innehåll för att kunna nå en fördjupning i ämnet.

Eleverna fick i uppdrag att titta på ett filmklipp. Det var en trailer,

från en film som visar bilder från industriell och storskalig råvaru-

och livsmedelsproduktion. Trailern var cirka 5 min lång. Eleverna

fick en länk till filmklippet mejlat till sig. Filmklippet hittades på

YouTube.

Efter att eleverna hade tittat på filmklippet mailade synpunkter och

tankar om ämnet utifrån frågeställningen. Elevernas synpunkter och

tankar hjälpte mig att förbereda mig för lektionen. När det var dags


Sida 13 (13)

för lektion var eleverna insatta i ämnet och lektionen hamnade på en

fördjupad nivå på en gång.

Jag valde att använda mail som kommunikationsplattform vilket

fungerade men nästa gång jag använder mig av den här metoden gör

jag en tidslinje i PowerPoint då jag tror att det blir mycket tydligare

för eleverna om allt är samlat på samma ställe. Via länkar kommer

de enkelt till de olika stegen i On demand-metoden. Jag tror att

”förpackningen” och användarvänligheten kommer att ha stor

betydelse för om On demand blir ett bra arbetssätt.

Tyvärr så var det långt ifrån alla elever som gjorde uppgiften

(tittade på filmen samt gav mig feedback på den) De eleverna som

hade tittat på filmen visade på bra kunskaper under lektionen.

Jag tror svaren och feedbacken från eleverna blir bättre om och när

de blir mera vana med arbetsformen.

1:1 2016 inkubator sida 2 (13) - stockholmpedagogblogg.stockholm.se/digitala-resurser/wp... · 1:1...

Documents