1

Finansplan

PROP. 1998/99 :100

15

1 Finansplan

1.1 Ansvar för Sverige

Svensk ekonomi står stark. Visserligen påverkasäven Sverige av den sämre utvecklingen i omvärl-den. Tillväxten blir därför något lägre än tidigareberäknat, i vart fall den närmaste framtiden. Lik-väl fortsätter den inhemska ekonomin att växa igod takt, inte minst vad gäller privat konsumtionoch investeringar. Den reguljära sysselsättningenhar det senaste året ökat med över 100 000 per-soner och arbetslösheten har fortsatt att minska.

Den goda utvecklingen i den reala ekonominäger rum samtidigt som inflationen är praktiskttaget obefintlig, den offentliga sektorn uppvisarbetydande överskott, räntan är en av de lägsta iEuropa och bytesbalansen ligger på en stabilöverskottsnivå.

Av avgörande betydelse för att återvinna styr-kan i den svenska ekonomin och skapa förtroen-de för den ekonomiska politiken har varit denframgångsrika budgetsaneringen. Ambitiösabudgetmål har formulerats och har uppnåtts, ivissa fall med god marginal. Hit hör såväl måletom överskott i de offentliga finanserna om 2procent av BNP i genomsnitt över en konjunk-turcykel som utgiftstaket, som är en central delav den nya och bättre fungerande budgetproces-sen.

Det är också av stor vikt att inflationen i Sve-rige har etablerats på en varaktigt mycket låg ni-vå. Avgörande för detta är den framgångsrikabudgetsaneringen. Penningpolitiken och Riks-bankens ökade självständighet har därtill bidragittill detta, liksom åtgärder som ökar konkurren-sen och därmed stärker konsumenternas ställ-ning. För att vidmakthålla prisstabilitet också pålängre sikt är det nödvändigt att lönebildningenförbättras.

Regeringen bedömer att det finns en viss riskatt utgiftstaket för åren 1999 och 2000 intekommer att hållas. Mot den bakgrunden vidtasvissa åtgärder i form av besparingar m.m., somsyftar till att begränsa de totala utgifterna till ennivå som ligger under utgiftstaken. Budget-eringsmarginalerna för åren 1999 och 2000 ärförhållandevis små. Beredskap finns att vid behovvidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att ut-giftstaken hålls.

För åren 2001 och därefter uppkommer ettvisst budgetmässigt utrymme utöver det fastlag-da överskottsmålet. Utrymmet växer över tidenoch bestäms av hur hög den ekonomiska tillväx-ten blir. Detta utrymme kan användas dels förvissa utgiftsökningar, dels för vissa skattesänk-ningar.

I denna vårproposition föreslås en del utgifts-ökningar, huvudsakligen med början år 2001.Däremot behandlas skattepolitiken bara i be-gränsad utsträckning. Skattepolitikens långsikti-ga inriktning och möjligheterna att genomföraen mera omfattande skattereform får behandlas iannat sammanhang.

1990-talets ekonomiska kris innebar bl.a. attsysselsättningen minskade kraftigt och att i mot-svarande mån antalet människor som för sin för-sörjning är beroende av transfereringar och bi-drag ökade väsentligt. Även om denna utvecklinghar vänt på senare tid, så återstår mycket att görainnan en mera robust grund har lagts för förbätt-rad välfärd och stigande inkomster i framtiden.

Det är nödvändigt att allt fler människor suc-cessivt kan få arbete och att beroendet av transfe-reringar och bidrag minskar. Detta krav förstärksav den väntade demografiska utvecklingen sominnebär att antalet äldre människor kommer attöka väsentligt med åtföljande behov av ökade re-

PROP. 1998/99 :100

16

surser för pensioner, vård och omsorg. Det ärmot denna bakgrund som regeringen formuleratett sysselsättningsmål, som innebär att andelenav befolkningen i åldrarna 20–64 år som har ar-bete år 2004 skall uppgå till 80 procent.

Politiken måste under en följd av år ha en så-dan inriktning att en övergång från bidragsbero-ende till arbete stimuleras. Det kommer att krävaåtgärder på en rad områden. Några åtgärder meden sådan utformning återfinns i denna vårpropo-sition.

Målet om en halverad öppen arbetslöshet tillår 2000 ligger fast som ett riktmärke för denekonomiska politiken. Regeringen kommer nogaatt följa utvecklingen på arbetsmarknaden. Omså erfordras är regeringen beredd att föreslå yt-terligare åtgärder för att öka sysselsättningen ochminska arbetslösheten.

En politik för ökad sysselsättning måste i allthögre grad bygga på utbildning, kompetensut-veckling och forskning. Detta är nödvändigt bå-de för att stärka individernas möjligheter att häv-da sig på arbetsmarknaden och för att stärkaSverige i en allt hårdare internationell konkur-rens. Därför föreslår regeringen en fortsättningav Kunskapslyftet och framtidssatsningen påskolan, en fortsatt utbyggnad av antalet högsko-leplatser och förstärkta resurser för forskningoch forskarutbildning.

Även i arbetslivet måste ökade insatser görasför att stimulera kompetensutvecklingen. Rege-ringen föreslår sådana åtgärder, som förutsättersamfinansiering med EU-medel och, inte minst,ökade insatser från arbetsgivarna.

En rad åtgärder föreslås för att effektiviseraarbetsmarknaden och öka samarbetet mellanhögskola och näringsliv. Av särskild betydelse äratt underlätta för utsatta grupper att komma inpå arbetsmarknaden. Bland annat införs ett nyttstöd för att stimulera arbetsgivare att anställa ar-betslösa personer med långa inskrivningstider.

En långsiktigt uthållig tillväxt och sysselsätt-ningsökning förutsätter insatser för att förbättramiljön och säkerställa en ekologiskt hållbar ut-veckling. I vårpropositionen föreslås bl.a. att delokala investeringsprogrammen utsträcks i tiden,att miljöforskningen tillförs ökade resurser ochatt insatserna för marksanering, kalkning och bi-otopskydd förstärks och förlängs.

Det utrymme som skapas genom budgetsane-ring och ekonomisk tillväxt bör också kunna an-vändas för att stärka rättvisan och välfärden. Ti-digare aviserade höjningar av barnbidragen åren2000 och 2001 genomförs. Utrymme skapas för

att fr.o.m. år 2001 stegvis genomföra en allmänförskola och maxtaxa i barnomsorgen. Ytterliga-re resurser tillförs skolan, vården och omsorgengenom att de generella statsbidragen till kom-muner och landsting höjs utöver tidigare fattadebeslut. Det kommunala utjämningssystemet re-formeras. Pensionsreformen fullföljs. Biståndethöjs till 0,74 procent av BNI 2002.

Sverige skall präglas av samarbete

Regeringen avser att under mandatperioden för-söka skapa största möjliga uppslutning för enpolitik för full sysselsättning. Sverige är för litetför stora konflikter.

Den ekonomiska vårpropositionen bygger påen överenskommelse mellan den socialdemokra-tiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet,vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiskapolitiken, budgetpolitiken, utgiftstaken, tilläggs-budgeten för 1999 och de nu föreslagna skatte-förändringarna för år 2000.

Samarbetet berör fem områden – ekonomi,sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö –och innefattar både konkreta förslag och åtagan-den inför framtiden. Genom detta samarbete be-kräftas att det finns en politisk majoritet för enekonomisk politik som är inriktad på full syssel-sättning, ett offentligt överskott om 2 procent avBNP i genomsnitt över en konjunkturcykel ochprisstabilitet.

Regeringen eftersträvar en bred förankring aven kommande skattereform. Samtliga riksdags-partier deltar för närvarande i överläggningarna.Huvudsyftet är att utifrån krav på rättvis fördel-ning skapa goda och stabila regler för tillväxt ochsysselsättning, en ekologisk hållbar utvecklingsamt att garantera välfärden och dess finansie-ring.

Den dialog som regeringen har inlett med fö-reträdarna för näringslivet har varit fruktbar ochförtjänar en fortsättning. Regeringens ambitionär att fortsätta denna dialog kring olika förslagsom syftar till att stärka Sverige som företagar-nation.

1.2 Den ekonomiska utvecklingen

Den internationella ekonomiska utvecklingenpräglas alltjämt av Asienkrisen och dess konsek-venser för världsekonomin. Detta påverkar ut-

PROP. 1998/99 :100

17

sikterna för den svenska exporten. Till viss delkompenseras detta av en stark utveckling på densvenska hemmamarknaden. Tillväxten i Sverigeväntas minska från 2,9 procent 1998 till 2,2 pro-cent 1999. År 2000 beräknas tillväxten ånyo ökatill 2,6 procent. Sverige kommer att ta steget in inästa sekel med god tillväxt, låg inflation, sjun-kande arbetslöshet och minskande statsskuld.

1.2.1 Den internationella utvecklingen

Prognosen för den globala tillväxten har revide-rats ned jämfört med bedömningen i budgetpro-positionen från oktober 1998. Exportförutsätt-ningarna för svensk industri har försämrats iännu högre grad då en betydande avmattningväntas på viktiga svenska exportmarknader.

Avmattningen av konjunkturen i Europaväntas bli kortvarig tack vare stigande realin-komster, låga räntor och en stark framtidstrobland hushållen. Arbetslösheten förutses minska.

Konjunkturen i Förenta staterna är alltjämtgod. Under slutet av 1999 väntas dock både in-vesteringarna och den privata konsumtionendämpas. Samtidigt som arbetslösheten sjunkit tilldrygt 4 procent är inflationen historiskt settmycket låg. Den framgångsrika penningpolitikenhar spelat en central roll för den gynnsamma ut-vecklingen.

Under det senaste året har den ekonomiskakrisen slagit hårt mot Asien, Ryssland och Brasi-lien. Turbulensen på de finansiella marknadernahar dock avtagit och effekterna på den globalaekonomin av utvecklingen i Sydamerika väntasbli måttliga.

I de krisdrabbade asiatiska länderna har en sta-bilisering skett, och i några länder kan även enförsiktig återhämtning skönjas. De tydligastetecknen finns i Sydkorea och Thailand, två ländersom genomfört konkreta åtgärder för att refor-mera den finansiella sektorn. En omstruktureringav finanssektorn inverkar positivt på hela eko-nomin och är även i andra länder en viktig förut-sättning för en stärkt tillväxt.

Japan har en nyckelroll i den asiatiska utveck-lingen och kraftfulla åtgärder för en fortsattstrukturomvandling är av stor vikt för att för-bättra den japanska ekonomin.

Den finansiella och politiska krisen i Rysslandunder hösten är ett kraftigt bakslag för reform-processen. Valutan har försvagats och inflationenskjutit i höjden. BNP väntas i år och nästa årfortsätta att sjunka. Ryssland behöver stärka re-

formprocessen och skyndsamt vidta åtgärder föratt hantera den finansiella sektorns problem.

1.2.2 Den svenska utvecklingen

Under perioden 1978 till 1998 var den genom-snittliga svenska BNP-tillväxten 1,7 procent.Jämfört med detta är den prognostiserade till-växten för 1999 på 2,2 procent god. Ändå är 1999ett svagt år jämfört med 1998 och år 2000. Orsa-ken till den temporära svackan är framför allt densvaga tillväxten på viktiga svenska exportmark-nader. Svensk hemmamarknad är fortfarandestark.

Det finns i dag historiskt goda förutsättningarför en hög och uthållig tillväxt i svensk ekonomi.De offentliga finanserna visar ett stigande över-skott, inflationen och inflationsförväntningarnaär låga och räntan är låg. Därmed skapas stabilaspelregler för företag och investerare.

Prognos för 1999 och 2000

En betydande del av konjunkturförsvagningenberor på investeringsvaruindustrin, som drabbasav nedgången i investeringsefterfrågan i våra vik-tigaste handelsländer. En begränsad återhämt-ning förutses mot slutet av 1999, vilket innebäratt varuexporten kan stiga snabbare igen. Svenskindustri väntas i viss mån fortsätta att ta mark-nadsandelar.

Tabell 1.1 Försörjningsbalans 1998–2002Mdkr Procentuell volymförändring

1998 1999 2000 2001 2002

Privat konsumtion 951,9 2,6 2,4 1,8 1,8

Offentlig konsumtion 466,4 1,0 1,0 0,9 0,2

Stat 142,5 1,0 0,5 0,5 0,5

Kommuner 323,9 1,0 1,1 1,1 0,1

Bruttoinvesteringar 260,5 4,8 5,4 4,6 4,6

Näringsliv exkl. bostäder 202,9 4,4 4,1 2,4 2,5

Bostäder 25,4 12,1 17,8 22,0 20,0

Myndigheter 32,2 1,5 2,8 1,5 0,1

Lagerbidrag 12,3 -0,7 0,2 0,0 0,0

Export 810,4 3,6 5,7 5,2 5,1

Import 697,9 2,9 6,7 4,9 4,5

BNP 1803,7 2,2 2,6 2,5 2,5Källor: Statistiska centralbyrån och Finansd epartementet

Den privata tjänstesektorn är inne i en expansivfas med stigande produktion och en god syssel-

PROP. 1998/99 :100

18

sättningstillväxt. Den utvecklingen väntas fort-sätta.

Enligt SCB har sysselsättningen i små ochmedelstora företag ökat med drygt 25 000 perso-ner mellan 1997 och 1998.

Till skillnad från de senaste åren väntas ävenbostadsinvesteringarna tillta. Fastighetsprisernaär nu så höga och räntorna så låga att det i alltstörre delar av Sverige är lönsamt att bygga nyabostäder.

Tabell 1.2 Nyckeltal 1999–2002Årlig procentuell förändring

1999 2000 2001 2002

KPI, årsgenomsnitt 0,2 0,8 1,7 2,0

Kostnadstimlön 3,0 3,2 3,0 3,0

Öppen arbetslöshet1 5,8 5,4 5,1 5,0

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder1 3,6 3,6 3,5 3,5

Antal sysselsatta 1,4 0,6 0,9 0,8

Real disponibel inkomst2 3,6 1,8 3,6 3,0

Hushållens nettosparkvot, nivå2 2,1 1,6 3,3 4,3

Bytesbalans 3 1,3 1,5 1,7 2,1

Tysk ränta 10-års statsobligation4 4,0 4,2 4,4 4,6

Svensk ränta 10-års statsobligation4 4,3 4,4 4,6 4,8

TCW-index4 123 120 118 1181 Andel av arbetskraften2 Inklusive beräkningsteknisk överföring3 Procent av BNP4 ÅrsgenomsnittKällor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges Riksbank och F i-nansdepartementet.

Hushållens förtroende avseende den egna eko-nomin är högt. Inflationen är låg. De offentligafinanserna är i ordning. Arbetslösheten sjunkeroch sysselsättningen stiger kraftigt. Hushållenhar dessutom en god förmögenhetsställning.Hushållens konsumtion väntas därför bli fortsattstark.

Konkurrenstrycket såväl i Sverige som i utlan-det är högt och produktivitetsutvecklingengynnsam, vilket medför fortsatt små prisökning-ar i såväl producent- som konsumentledet fram-över.

Arbetsmarknaden

Sysselsättningen ökar snabbt. I februari 1999 var104 000 fler sysselsatta jämfört med samma må-nad året innan. Sysselsättningsutvecklingen vän-tas vara fortsatt god under de närmaste åren.

Den öppna arbetslösheten fortsätter att falla. Ifebruari 1999 var den öppna arbetslösheten 5,6procent, en nedgång med 1,1 procentenheter

jämfört med samma månad året innan. Den öpp-na arbetslösheten var bland kvinnor i februari1999 4,9 procent. Den öppna arbetslöshetenbland män är högre. Kvinnor dominerar dockbland de deltidsarbetslösa.

Den största ökningen av sysselsättningen skerinom tjänstenäringen. Det gäller såväl inom denprivata som den offentliga sektorn. Regeringensprioritering av skolan, vården och omsorgen gerresultat.

Arbetslöshetsmålet har haft en central roll iden ekonomiska politiken. En rad insatser harvidtagits under de gångna åren för att successivtpressa tillbaka arbetslösheten. Denna politik har iallt väsentligt varit framgångsrik. När målet omen halverad arbetslöshet till 4 procent år 2000sattes upp 1996 var den genomsnittliga öppnaarbetslösheten 8,1 procent. Enligt innevarandeprognos väntas arbetslösheten falla till 5,4 pro-cent år 2000. Det är en god utveckling, men intetillräcklig. Målet om en halverad öppen arbets-löshet på 4 procent år 2000 ligger fast. Därförkommer regeringen noga att följa utvecklingenoch, om det visar sig nödvändigt, föreslå ytterli-gare åtgärder mot arbetslösheten utöver de somföreslås i denna proposition.

Huvudorsaken till att målet ej uppnås i dennuvarande prognosen är den svaga internationellautvecklingen som följer i spåret av Asienkrisen.En annan orsak är att löneökningarna har varitnågot större än beräknat.

Samtidigt har arbetskraftsutbudet fortsatt attöka. När arbetslösheten sjunker ökar optimis-men om möjligheterna att få ett arbete. Därmedsöker sig personer, som tidigare inte ens tycktdet varit mödan värt att registrera sig som ar-betslösa, ut på arbetsmarknaden för att leta efterett jobb. Mellan februari 1998 och februari 1999ökade arbetskraften med 63 000 personer.

Att fler personer söker sig ut i arbetskraften ären mycket positiv och önskvärd utveckling. Detsenaste årets utveckling kan jämföras med att ar-betskraften mellan 1991 och 1994 minskade meddrygt en kvarts miljon personer. Sverige skall ar-beta sig ur krisen.

Sverige behöver fler människor i arbete och enökad arbetskraft om vi skall kunna behålla engod välfärd för alla. Inte minst viktigt är dettamot bakgrund av att Sverige de närmaste årtion-dena kommer att ha en åldrande befolkning.

PROP. 1998/99 :100

19

Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Antal sysselsatta1 3964 3927 3986 3963 3922 3979 4035 4059 4096 4129

varav privat sektor1 2630 2633 2698 2698 2695 2735 2779 2790 2813 2843

varav offentlig sektor1 1328 1290 1287 1263 1223 1240 1252 1265 1279 1282

Andelen sysselsatta mellan 20 och 64 år2 75,9 74,2 74,8 74,6 73,9 74,6 75,3 75,6 76,1 76,5

Öppen arbetslöshet3 8,2 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,8 5,4 5,1 5,0

Konjunkturberoende arbetsmarknadspoli-tiska åtgärder3 4,3 5,3 4,4 4,5 4,3 3,9 3,6 3,6 3,5 3,5

Kostnadstimlön4 2,8 2,4 3,3 6,1 4,5 3,6 3,0 3,2 3,0 3,01 Tusental personer.2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen.3 I procent av arbetskraften.4 Årlig procentuell förändring.Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.

För att tydligt markera denna syn valde regering-en i budgetpropositionen för 1999 att presenteraett sysselsättningsmål. Andelen sysselsatta avbefolkningen mellan 20 och 64 år skall öka frånca 74 procent 1997 till 80 procent 2004. Därige-nom minskar behovet av sociala ersättningar.Sysselsättningsmålet måste ges en central roll iden ekonomiska politiken.

Ambitionen har höjts. Med förslagen i dennaproposition tas steg som behövs för att målenskall uppnås. Arbetslösheten skall betvingas. Sve-rige skall åter till full sysselsättning.

Kalkyl för 2001 och 2002

Kalkylen för 2001 och 2002 baseras på att löne-bildningen fungerar väl och att tillgången på ar-betskraft är god. Då beräknas tillväxten bli 2,5procent både 2001 och 2002.

Tillväxten drivs av investeringar och privatkonsumtion men även till viss del av utrikeshan-deln. Den offentliga konsumtionen ökar till följdav de ökade resurserna till skola, vård och om-sorg. Sysselsättningen beräknas öka med 0,9 re-spektive 0,8 procent. Den öppna arbetslöshetenfortsätter att minska och som årsgenomsnitt be-räknas den bli 5,0 procent 2002.

1.3 Sverige – en nation medekonomisk styrka

Sunda offentliga finanser och stabila priser är enförutsättning för en uthållig hög tillväxt ochdärmed en hög sysselsättning. Detta synsätt är,och har sedan 1994 varit, styrande för den eko-nomiska politiken. Framgångarna har varit bety-

dande. Låneberoendets tid är förbi. Överskott ide offentliga finanserna kan nu pressa tillbakastatsskulden.

1.3.1 Sunda offentliga finanser

Sverige har på ett par år gått från att ha ett av in-dustrivärldens största underskott till överskott ide offentliga finanserna. År 1993 var underskot-tet i de offentliga finanserna 12,3 procent avBNP. Fem år senare hade detta vänts till ett över-skott på 2,2 procent av BNP.

Trots denna remarkabla förbättring kvarståren stor statsskuld som följd av fallet i sysselsätt-ningen och underskottspolitiken i början av1990-talet. Den svenska statsskulden var den 31december 1998 1 449 miljarder kronor. Trots detstora överskottet under 1998 fortsatte statsskul-den att öka i nominella termer. Försvagningen avkronan under 1998 gjorde att den del av stats-skulden som var upplånad i utländsk valuta växtemer än vad som amorterades. Detta visar tydligtatt Sverige fortfarande är i en utsatt position trotsde senaste årens konsolidering. Enbart ränteut-gifterna i statens budget utgör 1999 cirka 93 mil-jarder kronor.Med flytande växelkurs och inflationsmål är fi-nanspolitikens främsta syfte att skapa goda be-tingelser för tillväxt och sysselsättning genom attbevara överskotten i de offentliga finanserna ochhålla utgifterna under kontroll. Därmed skapasförutsättningar för låga räntor vilket i sin tur le-der till höga investeringar, god tillväxt, ökad sys-selsättning och ökade möjligheter till en god för-delningspolitik.

PROP. 1998/99 :100

20

Tabell 1.4 Offentliga finanser 1993–2002Procent av BNP

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Utgiftskvot 72,8 70,0 67,3 65,8 63,9 62,4 62,1 60,5 59,2 57,6

Inkomstkvot 60,5 59,7 59,6 63,7 62,8 64,6 63,9 62,6 62,4 61,5

Skattekvot 50,2 49,8 49,9 54,1 54,2 56,1 56,0 55,2 55,3 55,1

Finansiellt sparande -12,3 -10,3 -7,8 -2,1 -1,1 2,2 1,8 2,1 3,1 4,0

Överföring 1,1 2,0

Finansiellt sparande efteröverföring

-12,3 -10,3 -7,8 -2,1 -1,1 2,2 1,8 2,1 2,0 2,0

Nettoskuld1 11,0 21,9 23,6 20,2 19,0 15,4 10,1 5,9 2,4 0,3

Konsoliderad bruttoskuld1 76,0 79,3 78,0 77,2 77,0 75,4 67,6 62,2 54,2 51,0

Statens budgetsaldo, mdkr 1 -242 -185 -138 -21 -6 10 93 71 171 221 Efter beräkningsteknisk överföring till hushållen 2001 och 2002 av den del av överskottet i offentlig sektor som överskrider målsatta överskott.Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdeparteme ntet

Budgetpolitiska mål

Regeringen har under de senaste åren arbetatmed fleråriga och preciserade budgetpolitiskamål. Resultaten av detta har varit mycket gott.De budgetpolitiska målen för 1996 och 1997uppfylldes med bred marginal. Även 1998 klarasbudgetmålet med stor marginal. För 1999 och2000 är dock marginalen mindre.

När målet om offentliga finanser i balans 1998sattes upp våren 1995 var det få som trodde attdet var möjligt att uppnå. I efterhand kan kon-stateras att de offentliga finanserna 1998 uppvi-sade ett överskott på 2,2 procent av BNP.

Två övergripande mål styr budgetpolitiken.De offentliga finanserna skall uppvisa överskottoch utgifterna skall ej överstiga de uppsatta ut-giftstaken.

Överskott i de offentliga finanserna

En stark välfärd kräver starka offentliga finanser.En stor offentlig skuld innebär att framtida gene-rationer tvingas använda en stor del av de resur-ser de skapar till att betala räntor och amorte-ringar. Därför skall de offentliga finansernauppvisa ett överskott.

Det långsiktiga budgetmålet för regering ochriksdag är ett överskott på 2 procent av BNP igenomsnitt över en konjunkturcykel. Som engradvis anpassning av detta är budgetmålen förden offentliga sektorns finansiella sparande 0,5

procent av BNP 1999 och 2,0 procent för år 2000och 2001.

Målen för åren 1999 till 2001 gäller vid dentillväxt som kalkylerades i 1997 års ekonomiskavårproposition. Om tillväxten av konjunktur-mässiga skäl väsentligt skulle avvika från dennaskall motsvarande avvikelse tolereras. Enligt nu-varande prognoser för 1999 och 2000 beräknastillväxten bli något lägre än vad som prognostise-rades 1997. Enligt regeringens bedömning ärdetta inte en väsentlig avvikelse.

Tabell 1.5 BNP-tillväxtProcent

1997 1998 1999 2000 Totalt

VP 1999 1,8 2,9 2,2 2,6 9,7

VP 1997 2,3 2,5 2,8 2,7 10,7

Differens -0,5 0,4 -0,6 -0,1 -1,0

År 2001 uppnås målet med bred marginal. Ut-över det målsatta överskottet på 2,0 procent avBNP finns ett utrymme som kan användas tillreformer för ökad sysselsättning och rättvisa på1,1 procent av BNP om så bedöms vara lämpligtbl.a. ur konjunktursynvinkel. Detta utrymme harberäkningstekniskt överförts till hushållssektorni här redovisade kalkyl.

Regeringen föreslår att målet för år 2002 skallvara 2,0 procent av BNP. Även detta år görsdärför en beräkningsteknisk överföring, somdetta år motsvarar 2,0 procent av BNP, så attmålet nås. Resultatet är att den offentliga sek-torns nettoskuld är så gott som borta 2002.

PROP. 1998/99 :100

21

Utgiftstaken

Utvecklingen med kraftigt stigande budgetun-derskott i början av 1990-talet förvärrades av dendåliga budgetdisciplinen. För att inte åter hamnai samma situation reformerades budgetprocessenunder 1996. Genom en stramare budgetprocesskan regering och riksdag tydligare prioritera väl-färden.

Ett av de viktigaste inslagen i den nya budget-processen är att regeringen i samband med vår-propositionen presenterar förslag till nominellautgiftstak för tre år framåt. De statliga utgifternamåste sedan hållas under utgiftstaken. Utgiftsta-ket för 1997 klarades med bred marginal. Enligtpreliminära siffror klarades även taket för 1998.

Regeringen bedömer att det finns en viss riskför att utgiftstaket skulle kunna överskridas 1999om inga åtgärder vidtas. Regeringen föreslårdärför vissa besparingar för att klara taket. Dess-utom har regeringen beslutat om så kallade be-gränsningsbelopp för vissa anslag. Det innebäratt utgifterna inte får överskrida dessa belopp.För 1999 beräknas budgeteringsmarginalen efterdessa åtgärder till 1 miljard kronor. Om dennamarginal skulle visa sig vara otillräcklig avser re-geringen att under innevarande år vidta ytterliga-re åtgärder. Utgiftstaken skall hållas.

Enligt regeringens bedömning är budgete-ringsmarginalen för år 2000 för liten för att kun-na hantera makroekonomiska störningar ominga åtgärder vidtages. Samtidigt finns det behovav att göra besparingar av strukturell natur inomt.ex. läkemedelssubventionerna för att få ner desnabbt ökande kostnaderna. Därför föreslås vissabesparingar även för år 2000. De sämst ställdapensionärerna kompenseras dock.

Budgeteringsmarginalen för 2001 är betryg-gande stor, 16 miljarder kronor samtidigt sommålet om 2,0 procents överskott uppnås medbred marginal.

Regeringen föreslår att utgiftstaket för 2002skall vara 810 miljarder kronor.

Den nya budgetprocessen har på ett avgörandesätt förbättrat betingelserna för en ansvarsfullekonomisk politik. Det hindrar inte att det börgöras en översyn av hur den nya processen fun-gerar. En översyn av budgetprocessen har därförpåbörjats i såväl riksdag som regering. Dess prin-ciper om budgetdisciplin och ordning och reda ide offentliga finanserna skall ligga fast.

Tabell 1.6 Besparingar, begränsningsbelopp och finansie-ring. Nettoeffekt på offentliga finanserMiljoner kronor

1999 2000 2001 2002

Regeringskansliet 0 0 0 100

Försvarsram inkl omställningsbi-drag

0 0 0 1 000

Högkostnadsskydd, läkemedel 800 1 370 1 370 1 370

Sjukpenninggrundande inkomst 0 90 280 470

Antagandepoäng, vilande för-tidspension

0 90 170 250

Underhållsstöd 0 210 210 210

Socialfonden 0 400 1 000 1 000

Arbetsmarknadspolitiska åt-gärder

1 040 2 790 1 100 1 100

Vuxenstudiestöd 60 0 0 0

Kunskapslyftet 0 900 1 080 0

Räntebidrag 0 110 0 0

Stöd till lokala investerings-program

120 740 550 0

Investeringsbidrag 0 250 0 0

Bidrag för att minska elan-vändning

60 200 0 0

Väghållning 500 500 0 0

Övrigt kommunikationer 0 100 150 200

Jordbruk 870 400 0 0

Finansiering maxtaxa 0 0 1 700 1 300

Begränsningsbelopp 3 730

Övrigt 580 730 370 390

Summa besparing 7 750 8 870 7 990 7 390

En långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi

Budgetsaneringen innebar såväl utgiftsnedskär-ningar som skattehöjningar. För perioden 2001och framåt är perspektivet det spegelvända. Sve-rige kan då tillåta sig såväl utgiftsökningar somskattesänkningar, förutsatt att de håller sig inomde ramar som kravet på överskott i de offentligafinanserna, utgiftstaken, konjunkturläget ochden ekonomiska tillväxten medger. Därför be-hövs en långsiktig inkomst- och utgiftsstrategisom en riktlinje för den ekonomiska politiken dekommande åren.

Utgångspunkten för en sådan strategi är attdet offentliga överskottet om två procent avBNP i genomsnitt över en konjunkturcykel skallbestå. Regeringen gör bedömningen att med ettsådant mål är det möjligt att under de kommandeåren öka de offentliga utgifterna samtidigt somdet kommer att finnas utrymme för skattesänk-

PROP. 1998/99 :100

22

ningar. En långsiktig inkomst- och utgiftsstrategisyftar till att finna en rimlig avvägning mellan så-dana utgiftsökningar och skattesänkningar. Denförenar kraven på å ena sidan starka offentligafinanser, å andra sidan berättigade önskemål omförbättringar av den offentliga välfärden och li-kaledes motiverade krav på skattesänkningar.Därmed befästs den ekonomiska politikens stad-ga och trovärdighet vilket bidrar till en hållbaroch hög ekonomisk tillväxt för en god välfärd.

Diagram 1.1 De statliga utgiftstaken 1997–2002Procent av BNP 1.

30

35

40

45

1997 1998 1999 2000 2001 2002

Källa: Finansdepartementet1 Till följd av ålderspensionsreformen gjordes hösten 1998 en teknisk justering av u t-giftstaken för åren 1999–2001. För att möjliggöra en jämförelse ö ver tiden har utgift-staken för 1997 och 1998 justerats.

Reformer

Den goda utvecklingen av de offentliga finanser-na, den nya budgetprocessen samt de nu före-slagna besparingarna möjliggör nya reformer in-om prioriterade områden för de kommande åren.Reformerna kan delas in i fem huvudsakliga om-råden:

Arbetslösheten skall betvingas. Ett brett åt-gärdsprogram genomförs för att göra sysselsätt-ningsökningen uthållig.

Kunskap och kompetens. Högskoleutbildning,forskarutbildning och grundforskning tillförsmer resurser, en studiestödsreform genomförs

Skolan, vården och omsorgen skall förbättras.Mer resurser tillförs barnomsorgen, skolan, vår-den och omsorgen, maxtaxa inom barnomsorgeninförs m.m.

Rättvisan skall stärkas. Biståndet höjs, de till-fälliga skattesänkningarna förlängs. Dessutomhöjs barnbidraget enligt tidigare förslag.

Hållbara Sverige. En rad åtgärder genomförsför att göra Sverige mer ekologiskt uthålligt.

Tabell 1.7 Nya reformer.Nettokostnad, offentliga finanserMiljoner kronor

2000 2001 2002

Arbetslösheten skall betvingas

Stärkt platsförmedling 700 0 0

Anställningsstöd 970 1 120 1 120

Lönebidrag m.m. 90 90 90

Kunskap och kompetens

Kompetensutveckling 400 1 000 1 000

Nytt studiestödsystem, pensionsrätt 0 800 1 600

Kunskapslyftet 0 0 3 170

Högskoleplatser 0 450 1 350

Forskning och forskarutbildning 70 470 780

Särskilda utbildningssatsningar 30 80 500

Stiftelsehögskolor 0 200 200

Övrigt 40 0 0

Skolan, vården och omsorgen

Generella statsbidraget 0 2 000 3 000

200-kronan till kommunsektorn 1 250 0 0

Maxtaxereform och allmän förskola 0 1 700 3 400

Ersättning till vissa steriliserade 90 20 0

Personliga ombud psykiskt funktions-hindrade

90 90 90

Handikappområdet 240 190 60

Rättvisan skall stärkas

Bistånd 0 0 200

Skattereduktion 3 000 300 0

Fastighetsskatt, hyresfastigheter 0 640 1 100

Pensionstillskott 270 0 0

Särskilt grundavdrag, pensionärer 110 0 0

Rättsväsendet 150 150 150

Hållbara Sverige

Markinköp 0 0 370

Marksanering 0 90 300

Miljöforskning 50 100 100

Biotopskydd 0 80 100

Byggforskning 50 50 50

Hållbara Sverige – övrigt 40 30 70

Bidrag till minskad elanvändning 0 210 210

Lokala investeringsprogram 0 0 1 200

Övrigt 10 0 0

Summa reformer 7 660 9 850 20 200

PROP. 1998/99 :100

23

1.3.2 Stabila priser

Stabila priser är en grundläggande förutsättningför en framgångsrik ekonomisk politik. Hög in-flation försämrar förutsättningarna för en uthål-ligt hög tillväxt och därmed också för en stabilthög sysselsättning. En hög och ojämn inflationhar dessutom negativa fördelningseffekter. Denövergripande uppgiften för penningpolitiken ärdärför prisstabilitet.

Riksbanken bedriver penningpolitiken själv-ständigt. Riksbanken har definierat prisstabilitetsom att ökningen av konsumentprisindex skallbegränsas till 2 procent med en tolerans på 1 pro-centenhet uppåt och nedåt. Regeringen stöderpenningpolitikens inriktning och står bakom in-flationsmålet.

Diagram 1.3 Hushållens inflationsförväntningar samt KPIutfall 1994–1999Procent

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

1994 1995 1996 1997 1998 1999

Utfall Förväntningar

Anm: De streckade linjerna i diagrammet visar Riksbankens toleransintervall för inflationen.Källa: Statistiska centralbyrån

Riksdagen tog under hösten 1998 ett andra be-slut om att göra Riksbanken mera självständig.Därmed har grundlagen ändrats. Beslutet grun-dade sig på den fempartiöverenskommelse somgjorts om penning- och valutapolitiken för attstärka trovärdigheten för prisstabiliteten. De nyabestämmelserna innebär bl.a.:

− Riksbanken ges ett överordnat mål för sinverksamhet som läggs fast i lag. Målet förpenningpolitiken skall vara att upprätthålla ettfast penningvärde. Eftersom Riksbanken ären myndighet under riksdagen bör bankendärutöver stödja den allmänna ekonomiskapolitiken, bl. a. i syfte att främja en hållbartillväxt och en hög sysselsättning, utan attåsidosätta prisstabilitetsmålet.

− I regeringsformen har ett förbud införts förvarje myndighet att ge instruktioner till Riks-

banken i frågor som rör penningpolitik.Dessutom får en ledamot av riksbanksdirek-tionen inte söka eller ta emot instruktionernär hon eller han fullgör penningpolitiskauppgifter.

− Riksbankschefen får en stärkt ställning ge-nom att det i regeringsformen anges att dennaeller denne under den sexåriga mandatperio-den får avsättas endast om hon eller han intelängre uppfyller de krav som ställs för attkunna utföra sina uppgifter eller om hon ellerhan gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.

− Ansvaret för övergripande valutapolitiska frå-gor har förts över från Riksbanken till rege-ringen. Riksbanken skall besluta om tillämp-ningen av det växelkurssystem som rege-ringen beslutat om.

Den nya riksbankslagstiftningen som trädde ikraft den 1 januari 1999 innebär också att Riks-banken fått en ny direktion med sex heltidsans-tällda ledamöter som självständigt fattar de pen-ningpolitiska besluten. Direktionen har beslutatatt målformuleringen för Riksbanken ligger fast.

Räntan

Den låga inflationen och de sanerade offentligafinanserna har medfört att Riksbanken kunnatsänka sin styrränta, den s.k. reporäntan, till under3 procent. Det är drygt en procentenhet lägre änunder början av hösten och den lägsta styrräntaSverige haft sedan den moderna kreditmarkna-den började ta form under 1980-talet. Sverige hardärmed en av Europas lägsta styrränta

De svenska räntorna ligger i ett historiskt per-spektiv på unikt låga nivåer. Saneringen av deoffentliga finanserna och penningpolitikens in-riktning på prisstabilitet är de viktigaste förkla-ringarna till att de svenska 10-årsräntorna nu en-dast ligger strax över euroräntorna och t.o.m.under räntenivåerna i Förenta staterna.

PROP. 1998/99 :100

24

Diagram 1.4 Svenska, tyska och amerikanska 10-årsräntor1998–1999Procent

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

jan-98 mar-98 jun-98 sep-98 dec-98 mar-99

Sverige

Tyskland

Förenta staterna

Källa: Finansdepartementet

Internationella räntor med längre löptid har stigitsedan årsskiftet, till följd av bl.a. den ihållandetillväxten i Förenta staterna. Trots uppgången avde amerikanska långa räntorna är de svenskaräntorna lägre än under början av hösten 1998, ca4,4 procent jämfört med ca 4,7 procent. Diffe-rensen mot den tyska tioåriga räntan har fallitfrån strax under 1 till ca 0,4 procent. Detta berorfrämst på att turbulensen på de internationellafinansiella marknaderna har lagt sig och att detefter valet står klart att den ekonomiska politikenär fortsatt inriktad på överskott i de offentligafinanserna och låg inflation.

Både korta och långa räntor beräknas förbli lå-ga. Det innebär att det finns utrymme för lättna-der för dem som bor i hyresrätt, i takt med attlägre räntekostnader slår igenom i hyressättning-en, och för hushåll med villa- eller bostads-rättslån. Månadskostnaden efter skatt för ettnormalt tvåårigt villalån på 500 000 kronor harfallit från ca 3 500 kronor till ca 1 500 kronor se-dan hösten 1994.

Diagram 1.5 Månadskostnad efter skatt för ett 2-årigtbostadslånKronor

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

1995 1996 1997 1998 1999

Källa: Finansdepartementet

Kronan

Kronan har stärkts. Jämfört med ett konkurrens-vägt genomsnitt av valutor har kronan stärktsmed ca 4 procent sedan årsskiftet. Detta är delvisen spegling av en lugnare internationell miljö påde finansiella marknaderna men också ett uttryckför att förtroendet för svensk ekonomi är starkt.

Diagram 1.6 Valutakurs mot euron, 1998–1999Före 1/1 1999 kurs mot D-mark omräknad till euro

8,0

8,5

9,0

9,5

10,0

jan-98 apr-98 jun-98 sep-98 dec-98 mar-99

Källa: Finansdepartementet

Penningpolitikens inriktning på prisstabilitet ochflytande växelkurs innebär att det är naturligtmed en viss variation i kronans växelkurs. Deninternationella finansiella turbulensen underhösten medförde att kronan försvagades ochväxelkursfluktuationerna tilltog. Andra jämför-bara valutor med rörlig växelkurs utsattes ocksåför stora valutakursrörelser.

EMU

Den 1 januari infördes EU:s gemensamma valu-ta, euron. Införandet av euron utgör ett histo-

PROP. 1998/99 :100

25

riskt och betydelsefullt steg i den europeiska in-tegrationen. Valutaunionen påverkar i hög ut-sträckning Sverige ekonomiskt och politiskt. Detär viktigt också för Sverige att projektet blir enframgång.

Sverige har valt att inte delta i valutaunionenfrån starten. Ett eventuellt beslut om deltagande ivalutaunionen måste ha ett brett folkligt stöd.Sverige håller dörren öppen för ett senare inträdei valutaunionen. Ett beslut om ett svenskt delta-gande i valutaunionen skall underställas svenskafolket för prövning i val eller i folkomröstning.Det är angeläget att ett framtida ställningstagan-de om deltagande i valutaunionen föregås av or-dentlig debatt och analys.

För att öka kunskapen och stimulera en breddebatt om ett eventuellt svenskt deltagande harett informations- och folkbildningsarbete på-börjats. Syftet är att detta skall vara vittomfat-tande och opartiskt. En särskild delegation harnyligen tillsatts av regeringen med uppgift attfördela 20 miljoner kronor till folkhögskolor ochfolkbildningsorganisationer för utbildnings- ochinformationsprojekt om EMU. Sedan tidigarebedrivs även en av regeringen initierad informa-tionsinsats om praktiska eurofrågor som syftartill att informera företag och hushåll om praktis-ka aspekter av eurons införande.

Regeringens uppfattning är att det inte är ak-tuellt att delta i det europeiska växelkurssamar-betet ERM2. Erfarenheterna från den nuvarandepolitiken inriktad på prisstabilitet i kombinationmed rörlig växelkurs är goda.

1.3.3 En lönebildning i balans

En väl fungerande lönebildning är en förutsätt-ning för att sysselsättningen skall fortsätta attöka i tillfredsställande takt. Konsekvenserna avbrister i lönebildningen är annorlunda nu motförr. När lönekostnaderna steg mer i Sverige än iomvärlden under 1970- och 1980-talen medfördedet på kort sikt inflation och först efterhand för-svagad konkurrenskraft och högre arbetslöshet.Utvecklingen visar att en beredvillighet att ac-ceptera inflation inte ger en hållbart låg arbets-löshet. Inflationsvägen är stängd.

Även vid en väsentligt lägre arbetslöshet ändagens måste löneökningarna hålla sig vid en lågnivå. Regeringen tillsatte därför en utredning föratt se över regelverket kring lönebildningen. Ut-redningen överlämnade sitt slutbetänkande i no-

vember 1998 och remissbehandlingen avslutadesi mars 1999.

Reformeringen av lönebildningen är i förstahand en fråga för arbetsmarknadens parter. Omparterna ej förmår ta det nödvändiga ansvaret förlönebildningen vilar ansvaret på statsmakterna.

Under hösten 1998 har parterna fört diskus-sioner om en tänkt allians för tillväxt, vilken ävenskulle innefatta spelreglerna för lönebildningen.När dessa samtal inte ledde till någon överens-kommelse tillsatte regeringen två samsynsmänmed uppdrag att rapportera om möjligheternaför arbetsmarknadens parter att nå en samsyn rö-rande bl.a. spelreglerna kring lönebildningen. Detvå samsynsmännen rapporterade i mars till rege-ringen att det finns betydande motsättningarmellan parterna i synen på spelreglerna kring lö-nebildningen, men att det också finns en bredsamsyn om vissa principer för lönebildningenoch om ett antal andra frågor. Mot denna bak-grund avser regeringen att under hösten 1999lägga förslag om regelverket för lönebildningen.

Att motverka osakliga löneskillnader på grundav kön är en av jämställdhetspolitikens viktigastefrågor. Därför kommer regeringen att prioriterauppföljning och analys av de uppdrag och åtgär-der som redan beslutats. Vid behov kommer re-geringen att överväga ytterligare steg för attmotverka osakliga löneskillnader. Även här hardock arbetsmarknadens parter huvudansvaret.

Regeringen kommer att inbjuda arbetsmark-nadens parter till överläggningar i avsikt att på-skynda det arbete som bedrivs för att motverkalönediskriminering. Regeringen avser att i hös-tens budgetproposition återkomma med enhandlingsplan för hur det fortsatta arbetet för attmotverka osakliga löneskillnader på grund avkön skall bedrivas.

1.4 Sverige – en nation i utbildningoch arbete på väg in i 2000-talet

Sverige kan ta steget in i 2000-talet med tillför-sikt och optimism. Sverige skall åter till full sys-selsättning. Andelen sysselsatta av befolkningenmellan 20 och 64 år skall öka från 74 procent1997 till 80 procent 2004. Målet om 4 procentsöppen arbetslöshet år 2000 ligger fast. Könsupp-delningen på arbetsmarknaden skall brytas.

Detta är ambitiösa men fullt realistiska mål.Det mesta tyder på att Sverige står inför en långperiod med hög tillväxt. En tillväxttakt på i ge-

PROP. 1998/99 :100

26

nomsnitt mellan 2,5 och 3 procent de närmasteåren är fullt möjlig. Av central betydelse för sys-selsättningspolitiken är därför att slå vakt om dengoda grund som nu lagts med offentliga över-skott, låga räntor och stabila priser.

Förutsättningarna för att efterfrågan på ar-betskraft skall fortsätta att öka är för närvarandegoda trots avmattningen i den internationellakonjunkturen. Det senaste året har över 100 000nya jobb tillkommit. Antalet ungdomar under 25år som har gått arbetslösa över 100 dagar harminskat kraftigt. Hälften av de som går ut en yr-kesinriktad arbetsmarknadsutbildning har erhållitarbete inom sex månader, den högsta andel somuppmätts sedan 1991. Förutsättningarna är ocksågoda för att efterfrågan på arbetskraft på medel-lång sikt skall fortsätta öka. Det ökande förtro-endet för den ekonomiska politiken, med stärktaoffentliga finanser, låga räntor och låga infla-tionsförväntningar skapar goda betingelser för enfortsatt ökning av sysselsättningen. En väl funge-rande offentlig sektor och en aktiv fördelnings-politik är också av betydelse i detta sammanhang.Den svenska industrins internationella konkur-renskraft är god, vilket ger bra förutsättningarför en förnyad snabb exporttillväxt när den in-ternationella konjunkturen vänder uppåt.

Denna goda utveckling måste vidmakthållas.Tillgången på kvalificerad arbetskraft de kom-mande åren måste därför säkras. Flaskhalsarmåste undvikas. De arbetslösas kompetens skallhöjas. Alla arbetslösas vilja till arbete måste tillva-ratas.

1.4.1 Sverige – en nation i utbildning

Sverige skall vara en ledande kunskapsnation.Därför behövs fortsatta offensiva investeringar ikunskap. Kunskap är en central faktor för till-växt, utveckling och modernisering. Sverige skallkonkurrera med kompetens och välutbildad ar-betskraft. Kunskap och utbildning är nyckeln tillen hög sysselsättning och tillväxt utan att detsker på bekostnad av ökade orättvisor och för-djupade klyftor.

Förskolan utgör det första steget i det livs-långa lärandet. Det är ett av skälen till att rege-ringen avsatt medel för att stegvis införa en all-män förskola samt maxtaxa inom barnomsorgen.

Grundskolan och gymnasieskolan skall ge allaelever en god grund för det livslånga lärandet.Skolans viktigaste resurs i arbetet med att nåmålen är välutbildade lärare och skolledare, som

kan leda den pedagogiska utvecklingen. Rege-ringen avsätter ytterligare resurser för kompe-tensutveckling. En bra skola kräver välutveckladesystem för kvalitetsutveckling, uppföljning ochutvärdering. Regeringen fortsätter att prioriteraarbetet med kvalitet och likvärdighet i skolan.Kommunerna tillförs mer resurser för att stärkaskolan och öka måluppfyllelsen.

Den mest effektiva sysselsättningspolitiken ärden som genom att stärka arbetskraftens kom-petens och kunskapsnivå stimulerar tillväxt ochsysselsättning samt motverkar arbetslöshet. Ar-betsmarknadsutbildningen är en av hörnstenarnainom arbetsmarknadspolitiken. Regering ochriksdag har under senare år betonat vikten av attfokusera på den yrkesinriktade arbetsmarknads-utbildningen. Bland annat har regeringen sattupp ett ambitiöst mål för andelen i arbete efteravslutad utbildning. Det är viktigt att arbets-marknadsutbildningen fortsätter att utvecklas föratt i högre grad bidra till en effektiv matchningmellan tillgång och utbud av arbetskraft. En vik-tig del i denna politik är satsningarna på vux-enutbildningen och Kunskapslyftet. Kunskapom informationsteknik och dess användnings-områden skall föras in på alla nivåer i utbild-ningsväsendet.

Kunskapslyftet är nu inne i sitt andra verk-samhetsår sedan starten hösten 1997. I dag stu-derar totalt närmare 200 000 i vuxenutbildning pågymnasial nivå. Under femårsperioden fram till2002 kommer Kunskapslyftet att ha nått över800 000 nya studerande. Genom Kunskapslyftethar hundratusentals, i huvudsak tidigare arbetslö-sa, fått möjlighet att stärka sin kompetens ochsin ställning på arbetsmarknaden.

Regeringen föreslår att Kunskapslyftet i stortligger kvar på samma nivå som 1999 fram till ochmed första halvåret 2002, vilket innebär att dentidigare planerade utbyggnaden inte kan kommatill stånd. Satsningen fortsätter därefter på en läg-re nivå under andra halvåret 2002. Regeringenavser att under 2000 återkomma till riksdagen,efter det att underlag inhämtats av den parla-mentariska kunskapslyftskommittén, om perio-den efter 2002.

Utvecklingen på arbetsmarknaden och deninternationella konkurrensen kräver att fler haren högskoleutbildning. Utbyggnaden av hög-skolan fortsätter därför med 10 000 nya perma-nenta platser 2001 och ytterligare 10 000 platser2002. Studiestödet reformeras med början 2001.

Målet för forskningspolitiken är att Sverigeskall vara en framstående forskningsnation, där

PROP. 1998/99 :100

27

forskningen håller hög kvalitet och där forsk-ningsinsatserna ger utrymme för både bredd ochspecialisering. Resurserna för grundforskningökas för att bidra till kunskapssamhällets in-frastruktur. Staten är garant för fri grundforsk-ning med långsiktig och obunden finansiering.

Sverige behöver också fler forskarutbildade så-väl för högskolans eget behov som för att mötaefterfrågan av forskarutbildade inom näringslivetoch i offentlig verksamhet. En successiv satsningpå forskning sker nu avseende de nya universi-teten, men också generellt för en utbyggd fors-karutbildning och stöd till grundforskning.

Tabell 1.8 Nya utbildningssatsningarMiljoner kronor

2000 2001 2002

Särskilda utbildningssatsningar1 30 80 500

Förlängning av Kunskapslyft 3 168

Studiestödsreform 8002 1 6002

Högskoleplatser 450 1 350

Forskning och forskarutbildning 70 470 779

Stiftelsehögskolor 200 200

Kompetensutveckling 400 1 000 1 000

Totalt 500 3 000 8 3001 Bl.a. IT-satsning, 10-punktsprogrammet2 Inkl. pensionsrätt

1.4.2 Sverige – en nation i arbete

Arbetet med att stärka Sverige går vidare. Rege-ringen föreslår nu en rad åtgärder för att görasysselsättningsökningen uthållig. Politiken in-riktas på insatser för att arbetsmarknaden skallfortsätta att utvecklas positivt och sysselsätt-nings- och arbetslöshetsmålet uppnås.

Effektivare arbetsmarknad

Arbetsmarknadens funktionssätt måste förbätt-ras. En mer effektiv arbetsmarknad är viktig föratt den nuvarande positiva ekonomiska utveck-lingen skall fortsätta och leda till en varaktigthögre sysselsättning och minskad arbetslöshet.En effektiv matchning mellan arbetssökande ochlediga platser bidrar till att sysselsättningen kanöka utan att inflationsdrivande flaskhalsar upp-står. Regeringen föreslår därför en rad åtgärderför att bidra till detta:

− Arbetet med att väsentligt reducera det ar-betsmarknadspolitiska regelverket skall fort-

sätta. Arbetsmarknadspolitiken skall fokuserapå att underlätta en effektiv platsförmedling,minska obalanser på arbetsmarknaden samtatt förhindra långa tider utan reguljärt arbete.Regelverket skall bygga på att arbets- ochkompetenslinjen gäller, konkurrensneutrali-teten säkerställs samt att undanträngnings-och inlåsningseffekter motverkas.

− Regeringen föreslår effektiviseringar av derörlighetsstimulerande åtgärderna.

− Kvaliteten i de individuella handlingsplanernaskall förbättras och medvetandet om demöka.

− En ettårig försöksverksamhet med bristyr-kesutbildning för anställda genomförs inomramen för arbetsmarknadsutbildningen.

− De regionala kompetensrådens uppgifter för-tydligas för att säkerställa att de fungerar väl irådande uppgång på arbetsmarknaden.

− Arbetslöshetsförsäkringen ses över vad gällerbl.a. kraven på omställning. Syftet är att sä-kerställa arbetslöshetsförsäkringens roll somomställningsförsäkring och samtidigt stärkarättstryggheten för den arbetslöse.

− En utredning tillsätts med uppgift att snarastse över arbetsmarknadsutbildningens organi-sation och effektivitet. Arbetsmarknadsut-bildningen måste i högre grad bidra till en ef-fektiv matchning mellan efterfrågan på ochutbud av arbetskraft. Avgränsningen gente-mot den reguljära utbildningen skall tydliggö-ras.

En av arbetsmarknadspolitikens viktigaste upp-gifter är att förhindra långa perioder utan arbete.Personer som har varit utan arbete under enlängre tid förlorar anknytningen till arbetsmark-naden, med risk för att kompetensen och möj-ligheterna att följa med i de förändringar somsker på arbetsmarknaden försämras. Arbets-marknadspolitikens uppgift är att stödja den en-skilde i dessa ansträngningar. Mot denna bak-grund är det angeläget att arbetsförmedlingarnafortsättningsvis prioriterar långtidsarbetslösa ochlångtidsinskrivna, vad gäller t.ex. deltagande i ar-betsmarknadspolitiska åtgärder, så att inte regel-förenklingar och minskade åtgärdsvolymer ledertill ökad utförsäkring

Utsatta grupper skall prioriteras. Arbetsmark-nadssituationen för invandrare är särskilt pro-blematisk och sysselsättningsgraden har fallitmarkant sedan början av 1990-talet. För att un-

PROP. 1998/99 :100

28

derlätta för utsatta grupper att komma in på ar-betsmarknaden föreslår regeringen ett antal åt-gärder:

− Ett förstärkt anställningsstöd införs för ar-betslösa med långa inskrivningstider. Stödetges till arbetsgivare som anställer personer,som har varit öppet arbetslösa eller i arbets-marknadspolitiska åtgärder under minst treår. Stödet ges genom en kreditering av arbets-givarens skattekonto under två år.

− Arbetsförmedlingen får använda 700 miljonerkronor för tillfälliga personalförstärkningar.Av dessa skall 100 miljoner kronor användasför att särskilt stärka invandrares ställning påarbetsmarknaden.

− De extra personalresurser som tillförs Arbets-marknadsverket möjliggör för arbetsförmed-lingarna att i samarbete med kommunernaförbättra tillgången på praktikplatser i sam-band med utbildning i svenska för invandra-re(SFI).

− Ett system för validering av utländsk yrkes-kompetens prövas i pilotprojekt under hös-ten.

− En försöksverksamhet initieras med inrikt-ning på att pröva nya vägar, metoder och ak-törer för att finna effektiva former för attförmedla arbeten till arbetslösa invandrare.

− Ytterligare resurser satsas för att fler arbets-handikappade skall erhålla en lönebidragsan-ställning.

En offensiv konkurrenspolitik

För att åstadkomma en uthållig sysselsättnings-tillväxt krävs även effektiva marknader. Väl fun-gerande marknader leder till att produktivitets-tillväxten blir tillräckligt god för att säkerställa enhög standardutveckling och ett internationelltkonkurrenskraftigt näringsliv. Effektivare mark-nader gynnar också konsumenterna i form avlägre priser, bättre kvalitet och större urval av va-ror och tjänster. Regeringen föreslår därför åt-gärder för att bidra till mer effektiva marknader:

− En väl fungerande konkurrens inom bygg-sektorn minskar på sikt boendekostnadernaför alla. Byggkostnadsdelegationen skall pre-sentera förslag för att motverka att byggsek-torn bidrar till att inflationstendenser upp-kommer.

− Kvarvarande hinder för konkurrens i gräns-landet mellan offentlig och privat verksamhetskall undanröjas. Statskontoret ges i uppdragatt snarast se över hur de statliga myndighe-terna agerar på konkurrensutsatta marknader.Diskussioner förs med kommunsektorn omen långsiktig strategi för att offentlig verk-samhet inte skall hämma tillväxtförutsätt-ningarna.

− En väl fungerande konkurrens ger ett effekti-vare näringsliv och ger konsumenten en star-kare ställning. Flera branscher kännetecknasidag av bristande konkurrens och att konsu-menten därmed har en svag ställning. Rege-ringen avser att återkomma med förslag somger ökad konkurrens och stärker konsumen-tens ställning.

− Sveriges deltagande i den inre marknaden gerkonsumenterna ett bredare utbud och lägrepriser. Regeringen arbetar för att ytterligarestärka konsumentintresset i handelspolitikenbl.a. genom ökad importkonkurrens. Ett ex-empel på detta är frågan om utvidgad paral-lellimport.

Effektivare system för utbildning ochkompetensutveckling

Tillgången på de kategorier arbetskraft för vilkaefterfrågan stiger måste vara så god att risken fören snabb löneglidning motverkas. Inflationsdri-vande flaskhalsar måste undvikas. Detta ställerkrav på en hög effektivitet och anpassningsför-måga även inom det reguljära utbildningssyste-met. Utöver den stora satsningen på utbildning-en, som redovisats tidigare, måste även de somredan har arbete öka sin kompetens. Vikten av enväl fungerande kompetensförsörjning betonasäven i den s.k. Industrigruppens förslag.

− En stimulans av kompetensutveckling i ar-betslivet genomförs åren 2000 till 2002 medutgångspunkt från det förslag som arbets-gruppen för kompetensutveckling i arbetsli-vet lämnade hösten 1998. Finansieringen av-ses ske inom ramen för nya mål 3 inom EG:ssocialfond. Hälften av satsningen bör utgörasav medel från EU och hälften av statlig med-finansiering. Stimulansen förutsätter finansie-ring från arbetsgivarna inom ramen för entrepartssamverkan.

PROP. 1998/99 :100

29

Strategi för företagsutveckling

Sysselsättning och tillväxt förutsätter fler nyaoch växande företag. Efterfrågan på arbetskraftoch den samlade tillväxten i den svenska ekono-min påverkas av de allmänna villkor, som finnsför etablering av nya företag och för de redanetablerade företagens tillväxt. Olika former avetablerings- och tillväxthinder måste minskas.Myndighetsstrukturen och stödsystemen skallses över. Näringspolitiken skall inriktas på attvidmakthålla goda förutsättningar för tillväxt ochföretagande i alla delar av landet. Den lägre rän-tan har givit bättre förutsättningar för investe-ringar i företagen. Jämställdhetsperspektivet skallvara centralt.

Småföretagsdelegationen har presenterat ettbetydande antal förslag som syftar till att under-lätta företagande. Den interdepartementala ar-betsgrupp som regeringen tillsatt för att utvärde-ra dessa redovisade sin slutliga rapport förregeringen den 31 mars i år. Gruppen har succes-sivt lämnat underlag som har lett till att en bety-dande del av förslagen redan är genomförda, be-slutade eller är under beredning. En ytterligaregenomgång av läget beträffande småföretagarde-legationens förslag kommer att redovisas i sam-band med budgetpropositionen. Den översyn avvissa fåmansbolagsregler och bestämmelser omgenerationsskiften i företag som aviseras i dennaproposition har stor betydelse för små företagsmöjligheter att växa. Regeringen föreslår därföratt:

− Informationen kring nyföretagande utökas.

− Stödet till kooperativ utveckling utökas.

− Regleringen av värdepappersfonder på natio-nell nivå ses över.

− En samlad översyn görs av de statliga insat-serna på riskkapitalområdet. Syftet är att för-bättra samordningen och höja effektiviteten.

− Regeringen undersöker möjligheterna att in-föra en patentintrångsförsäkring.

Samarbete mellan högskolan och näringslivetmåste utökas. Landets små och medelstora före-tag har i en ökande utsträckning behov av denkunskapsproduktion som sker vid universitet,högskolor och forskningsinstitut. Samhällets in-vesteringar i kunskapsproduktion skall kommaäven de mindre företagen till del. Det finns enbetydande regional utvecklingspotential i ett

ökat och förbättrat samarbete på lokal nivå mel-lan högskola och näringsliv.

− För att säkerställa och utveckla tillgången påkunskap och kompetens vidareutvecklas pro-gram för teknik och kunskapsöverföring frånbl.a. högskolorna till små och medelstora fö-retag. Syftet är att kunskapsproducenter inomen region skall bli tillgängliga för små ochmedelstora företag

− De gymnasiala yrkesutbildningarnas kvalitetbehöver öka. Ett utökat samarbete mellanskola och arbetsliv behövs för att finna nyaoch flexibla former för lärande i arbetslivet.Därmed kan kvaliteten i gymnasieskolan för-bättras och den nya lärlingsutbildningen ut-vecklas.

− Regeringen anser att arbetet med att öka in-tresset för naturvetenskapliga studier är vik-tig. I Göteborg skall, i samarbete med kom-munerna och näringslivet i regionen, ettnaturvetenskapligt centrum byggas. Rege-ringen bidrar till finansieringen av detta cent-rum med 50 miljoner kronor under perioden1999–2000.

1.4.3 Sverige – en nation på väg in i2000-talet

I 1998 års ekonomiska vårproposition presente-rade regeringen ett antal förslag inom områdensom är av stor vikt för den svenska tillväxten ochsysselsättningen. Utöver utbildning och företa-gande är dessa: Hållbara Sverige, delaktighet iinformationssamhället, europeiskt samarbete ochett Sverige för alla.

Hållbara Sverige

Regeringens övergripande mål för miljöpolitikenär att till nästa generation kunna lämna över ettsamhälle där de stora miljöproblemen i Sverige ärlösta. Sverige skall vara ett föregångsland i om-ställningen till hållbar utveckling. Det interna-tionella samarbetet inom bl.a. EU är centralt.Arbetet med att skydda miljön, stimulera lokalainitiativ och främja kretsloppstänkandet skallfortsätta. Åtgärder för ekologisk hållbarhet skallstimulera teknisk utveckling och nyföretagandeoch därmed också samtidigt stärka ekonomi ochsysselsättning

PROP. 1998/99 :100

30

Regeringen har under de senaste åren utveck-lat en bred plattform för ekologiskt hållbar ut-veckling. Miljöbalken är i kraft sedan årsskiftet.En mycket bred utbildningsinsats genomförs nui hela samhället och totalt kommer flera tusenpersoner att delta under 1999. Riksdagen kom-mer under våren 1999 att ta ställning till rege-ringens förslag om de miljömål som skall styratillämpningen av miljöbalken. Anslagen för mil-jöpolitiken har ökat. Kommunerna är brett en-gagerade genom bland annat det lokala investe-ringsprogrammet. Energiöverenskommelseninnebar ett stort investeringsprogram för attställa om energisektorn. Ytterligare åtgärder gäl-ler forskning, teknikutveckling och miljöanpas-sad upphandling, främjandet av export av svenskmiljöteknik, osv. Alla samhällssektorer är berör-da.

Arbetet med att ställa om Sverige till ett före-gångsland för den ekologiska hållbarheten skallfortgå och följas upp årligen genom skrivelsersom presenteras samtidigt med budgetproposi-tionen.

Regeringen föreslår nu ytterligare åtgärder föratt bygga om Sverige i hållbar riktning:

− Det lokala investeringsprogrammen förlängs itiden till att omfatta 2002.

− Miljöforskningen och byggforskningen till-förs ytterligare resurser.

− Anslagen för marksanering, kalkningsverk-samhet och biotopskydd förstärks.

− Anslagen för markinköp, miljöövervakningsamt miljötillsynen vid länsstyrelserna för-längs t.o.m. 2002 på 2001 års nivå.

En fortsatt miljörelatering av skattesystemet ge-nom skatteväxling är en viktig uppgift i de fort-satta skatteöverläggningarna.

Omställningen till ett ekologiskt hållbart sam-hälle skapar en sysselsättningspotential. Dennaskall tas till vara. Framsynta krav på att skyddanaturen och människors hälsa och att gradvis ökaresurseffektiviteten skapar tryck på teknisk ut-veckling och ger därmed möjligheter för ny fö-retagsamhet. Det bidrar därmed till det omvand-lingstryck som driver på den ekonomiskautvecklingen. Därmed kan ytterligare resurseravsättas för en hållbar utveckling.

Den ekonomiska politiken måste därför kom-bineras med en effektiv miljöpolitik baserad påsåväl en skarp och tydlig lagstiftning som på

ekonomiska styrmedel och andra stimulanser.Regeringen föreslår därför att:

− De lokala investeringsprogrammen skall äveninnefatta investeringar som förbättrar inom-husmiljön. Kraven utvecklas vad gäller eko-nomiska kalkyler, sysselsättnings- och miljö-effekter m.m. i respektive projekt. Stödet böräven kunna användas för att främja en miljö-inriktad näringslivsutveckling inom ramen förprogrammen.

− Möjligheterna att ställa krav på miljöcertifie-ring vid företagsstöd och olika former av re-gionala stöd kommer att prövas av regering-en.

− Miljödelegationen tilldelas medel för att kun-na fortsätta sin verksamhet år 2000.

− Regeringen har avsatt medel för att främja ex-port av miljörelaterade varor och tjänster.Denna satsning kommer att fortsätta.

I budgetpropositionen för 1999 utfäste sig rege-ringen att i 1999 års ekonomiska vårpropositionpresentera gröna nyckeltal. I tabell 1.9 redovisassju nyckeltal, vilka kan ses som ett första stegmot att spegla andra samhälleliga dimensionervid sidan av den ekonomiska dimensionen.Nyckeltalen speglar de svenska bidragen till an-gelägna miljöproblem.

Samtidigt har Miljövårdsberedningen haft iuppdrag av regeringen att ta fram ett förslag tillindikatorer för en ekologiskt hållbar utveckling.Miljövårdsberedningens förslag, som totalt om-fattar 17 gröna nyckeltal, är för närvarande före-mål för beredning inom Regeringskansliet medsikte på att ett antal gröna nyckeltal årligen skallkunna redovisas till riksdagen.

Koldioxidutsläppen minskade under 1980-talet till följd av en övergång till el för uppvärm-ning, en ökad användning av biobränsle samtenergieffektivisering. De svenska utsläppen avkoldioxid per invånare är låga i en internationelljämförelse. Under 1990-talet ökade utsläppen avkoldioxid åter något, bl. a. genom en ökad an-vändning av fossila bränslen inom el- och vär-meproduktion samt ökade transporter. Koldi-oxidutsläppen är känsliga för variationer itemperatur och nederbörd.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av sva-veldioxid minskat med 80 procent. Utsläpp avkväveoxider i Sverige har minskat med ungefär20 procent sedan 1980. Minskningarna berorfrämst på bättre reningsteknik, ökad energihus-

PROP. 1998/99 :100

31

hållning, minskat svavelinnehåll i olja samt över-gång från olja till icke-fossilbaserad el.

Sedan 1970-talet har det skett en ökad energi-effektivisering uttryck i termer av energianvänd-ning relaterad till BNP. Denna trend har hållit isig, men vissa år under 1990-talet har en viss till-bakagång ägt rum.

Belastningen på haven av fosfor minskade islutet av 1980-talet och i början av 1990-talet,men har sedan ökat igen. Belastningen på havenav kväve minskade i slutet av 1980-talet, men harsedan dess ökat.

Bensenhalten i luften har minskat under 1990-talet. Det beror främst på minskad bensenhalt ibensin och katalytisk avgasrening i bensindrivnabilar.

I bilaga 5 redovisas Miljövårdsberedningensförslag, remissinstansernas synpunkter och rege-ringens bedömning av framtida utvecklingsmöj-ligheter. De gröna nyckeltal som presenterasnedan sammanfaller i stora drag med flera av deförslag som miljövårdsberedningen har presente-rat.

Tabell 1.9 Gröna nyckeltalUtsläpp till luft (tusental ton)

1980 1985 1990 1995 1996/97

Klimatpåverkan

Koldioxid1 82 437 67 587 59 651 63 475 62 037a

Försurning

Svaveldioxid 508 266 136 94 100b

Kväveoxider 448 426 388 355 356b

Energianvändning relaterad till BNP 2 (Wh/kr)

1980 1985 1990 1995 1996

Energi-effektivitet 366 344 303 313 320Belastning på haven (tusental ton)

1987 1990 1992 1995

Övergödning

Fosfor 5,8 4,6 4,2 4,8

Kväve 148,2 122,9 132,5 134,5Påverkan på luftkvalitet (mg/m3)

1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97

Bensen3 4,3-10,4 3,2-7,4 2,4-6,2 2,1-6,4 1,9-5,11 Inkluderar bunkring för internationell flyg- och sjöfart (skiljer sig därför något i fö r-hållande till Sveriges rapportering till den internationella klimatkonventionen och somingår i Sveriges åtagande gentemot konventionen).2 BNP baseras på 1991 års priser.3 Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärde i olika tätorter (11, 18, 25, 28 resp. 33orter).a 1997b 1996Källa: Institutionen för vatten- och luftvårdsforskning, Naturvårdsverket, NUTEK ochStatistiska centralbyrån

Sammanfattningsvis har utsläppen till luft i formav koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider upp-

visat en sjunkande trend från 1980-talets nivå.Koldioxidutsläppen har dock ökat något under1990-talet. Belastningen på haven i form av fos-for och kväve har haft en uppåtgående trend un-der de senaste åren. Bensenhalten i luft har visaten sjunkande trend under 1990-talet.

Delaktighet i informationssamhället

Sverige är i dag ett av världens datortätaste län-der. I år kommer mer än hälften av alla svenskaratt ha tillgång till en dator hemma, de flesta an-slutna till Internet. Förutsättningarna är därmedgoda för att Sverige skall tillhöra de ledande län-derna när det gäller utnyttjandet av den tillväxt-potential som ligger i informationssamhället.

En förutsättning för att Sverige skall kunnautnyttja de möjligheter som IT erbjuder är attIT-infrastrukturen är väl utbyggd. Infrastruktu-ren måste säkerställa effektiv konkurrens för ettbrett utbud av tjänster och låga priser i hela lan-det. Regeringen har tillsatt en särskild utredare,som i juni kommer att lämna förslag om Sverigesframtida IT-infrastruktur.

Tydliga spelregler och en hög säkerhet i denelektroniska kommunikationen är avgörande föratt utvecklingen skall fortsätta och tillväxtmöj-ligheterna utnyttjas. Ett intensivt arbete med attskapa goda förutsättningar för säker elektroniskkommunikation pågår både i Sverige och inter-nationellt. EU har en central roll i detta.

Den nationella satsningen på IT i skolan om-fattar 1,5 miljarder kronor under tre år, 1999–2001. Satsningen består bl.a. av att ge ca 60 000lärare kompetensutveckling inom IT samt till-gång till datorer, statsbidrag för att förbättra till-gängligheten till Internet i skolan samt e-post-adresser till alla lärare och elever. Användningenav IT domineras i dag av män. Det är angelägetatt IT-politiken leder till att kvinnors användningav IT ökar.

Många IT-frågor är globala och där har EU encentral roll. Som en möjlig EU-myndighet i Sve-rige vill regeringen verka för att ett EuropeisktICT-institut (Information and CommunicationsTechnologies) skall etableras i vårt land.

Den inhemska IT-branschen bör ges förut-sättningar att snabbt växa i bredd och volym ochdärigenom skapa nödvändiga tillväxtförutsätt-ningar för hela det svenska näringslivet. Rege-ringens uppgift är att se till att vi allmänt sett harett gynnsamt näringslivsklimat, inte minst förden snabbt växande IT- branschen. Regeringen

PROP. 1998/99 :100

32

avser att återkomma med förslag för att befästaSveriges ställning som en i världen ledande IT-nation.

I det korta perspektivet är 2000-frågan denviktigaste förtroendefrågan inom IT-området.Regeringen tillför därför 2000-delegationen yt-terligare 10 miljoner kronor, bl.a. för granskningav viktiga infrastrukturområden och informa-tionssatsningar.

Europeiskt samarbete

Kampen mot arbetslöshet utgör även i fortsätt-ningen ett viktigt inslag i en aktiv svensk Euro-papolitik. De politiska förutsättningarna för ettstärkt samarbete är goda. Regeringen avser attarbeta för att riktlinjerna för sysselsättningspoli-tiken och dess övervakning ges samma vikt sommotsvarande instrument på det ekonomiska om-rådet.

Arbetet med att effektivisera produkt- ochkapitalmarknaderna förstärks genom ökat sam-arbete om ekonomiska reformer på EU-nivå.Samarbetet syftar till att förbättra marknadernasfunktionssätt och stärka den inre marknaden.Det är viktigt att fördelarna av den inre markna-den kommer EU:s konsumenter till del på etttydligt sätt genom lägre priser, ökat urval ochbättre kvalitet på produkter och tjänster. Desvenska miljö- och konsumentintressena skalltillvaratas.

De förhållanden som ledde till EU-kom-missionens avgång har tydligt visat på behovet aveffektivisering och interna reformer i kommis-sionens arbete och en förbättrad kontroll av me-delsanvändningen. Detta kommer att bli viktigauppgifter för den nytillträdande kommissionen.

Vid Europeiska rådets möte i Berlin nåddesenighet om den s.k. Agenda 2000. Medlemslän-derna enades om ett finansiellt perspektiv för pe-rioden 2000 till 2006 som låg på väsentligt lägrenivå än vad EU-kommissionen hade föreslagit.Utöver detta beslutades också bl.a. om vissa åt-gärder för att göra en rättvisare fördelning avnettobördan av EU:s budget. Sveriges avgift tillEU reducerades. Beträffande jordbrukspolitikenbeslutades om vissa reformer

Östersjöregionen har möjligheter att bli en avvärldens snabbast växande regioner. Den svenskaÖstersjöpolitiken syftar till att knyta sammanÖstersjöregionen och bidra till att den stora ut-vecklingspotentialen kan förverkligas. Östersjö-politiken är ett verktyg för att uppnå regeringens

sysselsättningsmål. Sverige har ett starkt intresseav att understödja en miljömässigt hållbar ut-veckling i regionen och att främja de nya demo-kratiernas politiska, ekonomiska och sociala ut-veckling.

För att utveckla Östersjöregionens betydelseför tillväxt och sysselsättning i Sverige har tidiga-re en miljard kronor avsatts i den så kallade Ös-tersjömiljarden. Medlen har använts inom områ-dena miljö, energi, infrastruktur, kunskapsöver-föring och svensk exportindustri. Verksamhetenföljs upp med ytterligare en Östersjömiljard förden kommande femårsperioden. Östersjömiljardtvå finansierar bland annat satsningen Marknads-plats Östersjön, som genomförs under ledningav Exportrådet, och syftar till att ge små- ochmedelstora företag vägledning i samband medexportsatsningar i Östersjöregionen.

Den fasta förbindelsen över Öresund öppnarnya perspektiv för rörlighet, integration, ekono-misk aktivitet och tillväxt över nationsgränsen.Öresundsregionens läge i förhållande till tillväxt-marknaderna i Östeuropa och Centraleuropa gerden en nyckelroll för den ekonomiska utveck-lingen i hela Östersjöområdet. Integrations- ochtillväxtfrämjande åtgärder i Öresundsregionen ären politisk angelägenhet för en rad politikområ-den.

Ett Sverige för alla

På några decennier har Sverige genom invandringblivit ett land präglat av kulturell och etniskmångfald. Närmare en miljon av Sveriges invåna-re är födda utomlands. Att ta tillvara denna för-del kommer att kräva både förändrade attityderoch politiska insatser. Detta blir en av det kom-mande seklets stora utmaningar.

Integrationspolitiken skall värna grundläggan-de demokratiska värden. Den skall verka förkvinnors och mäns lika rättigheter och möjlig-heter oavsett etnisk och kulturell bakgrund.

För att minska segregationen och uppnå deintegrationspolitiska målen och ett Sverige föralla har området tillförts betydande ekonomiskaresurser. Av central betydelse är åtgärder för attge goda kunskaper i det svenska språket från ti-dig ålder, skapa goda villkor på arbetsmarknadenoch att få till stånd en varaktig förbättring av si-tuationen i utsatta bostadsområden med stor an-del invånare med invandrarbakgrund.

Enligt storstadspropositionen skall lokala ut-vecklingsavtal skrivas med Göteborg, Malmö,

PROP. 1998/99 :100

33

Stockholm och vissa andra kommuner i stock-holmsregionen. Åtgärderna i avtalen skall ta siktepå de utsatta bostadsområdena. Storstadsdelega-tionen, som lämnar förslag om sådana avtal tillregeringen inrättades i januari i år. Medel somdelegationen har till förfogande uppgår under pe-rioden 1999–2002 till närmare 2 000 miljonerkronor. De skall användas inom ramen för de lo-kala utvecklingsavtalen, bl.a. till språkförskolor,språkutveckling i skolan och arbetsmarknadsåt-gärder.

Regeringen har även lagt fram en propositionom en ny lag mot etnisk diskriminering somriksdagen beslutat om. Den gäller från och med 1januari 1999 och diskrimineringsombudsmannen(DO) har förstärkts med 3 miljoner kronor.

En utredare ser över vilka särskilda svårigheterinvandrare kan möta i samband med att de startaroch utvecklar egna företag, särskilt vad gäller ka-pitalanskaffning. Ett betänkande kommer att va-ra klart i april 1999.

1.4.4 Hela Sverige skall växa

Hela Sverige skall växa. För att stödja en sådanutveckling krävs insatser över samtliga områden.Ett exempel härpå är den utökade satsningen pådistansutbildning och decentraliserad högskole-utbildning år 2000. Ett annat är den fortsattakraftsamlingen för att utveckla Sverige som IT-nation. Ett väl underhållet väg- och järnvägsnätmed hög trafiksäkerhet är nödvändigt för attskapa goda förutsättningar för näringsliv och bo-ende i hela Sverige. Regeringen genomför därförflera satsningar på infrastruktur. Den största ärutbyggnaden av Botniabanan som är en investe-ring på närmare 8 miljarder kronor. Botniabananinnebär att Norrland får en modern och effektivjärnväg som delvis skall ersätta den nuvarandestambanan genom övre Norrland.

Samtidigt står regional- och näringspolitikeninför stora utmaningar. Folkmängden har på se-nare år minskat inte bara i glesbygd samt små ochmedelstora kommuner utan även i många storaindustriorter. Samtidigt expanderar storstadsom-rådena. Den svenska regionalpolitiken har fram-gångsrikt medverkat till att bevara den traditionav solidaritet och sammanhållning som hittillspräglat det svenska samhället. Det är viktigt attdenna tradition inte bryts. Av den fördelnings-politiska redogörelsen (bilaga 3) framgår att denregionala inkomstspridningen inte ökat under1990-talet trots arbetslöshet och budgetsanering.

Ett intensivt arbete pågår runt om i landetmed att ta fram regionala tillväxtavtal. Syftet äratt utnyttja befintliga statliga och andra resursermer effektivt för tillväxt och nya jobb. Näringsli-vets medverkan är väsentlig. Regeringens ambi-tion är att tillväxtavtalen skall ligga till grund fören sammanhållen och reformerad regional nä-ringspolitik. Regeringen kommer att följa arbetetmed de regionala tillväxtavtalen liksom utveck-lingen inom IT-infrastrukturområdet i hela lan-det.

I samband med stats- och regeringschefernasmöte i Berlin i mars 1999 slogs fast att det stödsom glesbygderna i norra Sverige får från EU:sstrukturfonder skall fortsätta, och att de skallintegreras i det stöd som i fortsättningen skallges till de mest utsatta områdena i EU-länderna.Stödet utsträcks också till de norrländska kust-områdena. Även stödet till övriga områden i Sve-rige kommer att fortsätta.

För att åstadkomma goda förutsättningar förtillväxt och utveckling i alla delar av landet krävsockså likvärdiga betingelser för kommuner ochlandsting att erbjuda sina invånare en bra vård,omsorg och utbildning.

Kommuner och landsting skall ha likvärdigaförutsättningar att bedriva de verksamheter somutgör välfärdens kärna. De skall också kunnahålla en i princip likvärdig standard för medbor-garna oavsett var dessa bor i landet. Därför finnsett kommunalt utjämningssystem. Regeringenföreslår vissa förändringar i det kommunala ut-jämningssystemet i syfte att skapa ett mer rätt-vist system. Genom utjämningssystemet ges allakommuner och landsting möjlighet att ge denkommunala självstyrelsen ett reellt innehåll.

Lagen (1996:1061) om minskning i särskildafall av det generella statsbidraget till kommuneroch landsting för åren 1997–1999 upphör attgälla vid utgången av år 1999. Mot bakgrund avde ökade resurser som nu tillförs sektorn förut-sätter regeringen att kommuner och landsting ärmycket restriktiva med att höja sin kommunal-skatt de kommande åren.

Det nyligen fattade försvarsbeslutet kommeratt innebära påfrestningar på ett antal orter i Sve-rige. Inom regeringskansliet har en särskild ar-betsgrupp tillsatts med uppgift att förberedaeventuella åtgärder för att dämpa effekterna avdenna omställning.

PROP. 1998/99 :100

34

1.5 Sverige – en nation i trygghetoch rättvisa

Sverige kan ta steget in i 2000-talet med tillför-sikt och optimism. Rättvisan och jämlikhetenskall öka samtidigt som effektiviteten och driv-krafterna i samhällsekonomin stärks.

Sverige är och skall fortsatta att vara ett före-gångsland när det gäller rättvisa och jämlika livs-villkor. Sverige är ett av de få länderna i världensom uppfyller FN:s biståndsmål om 0,7 procent.Regeringen föreslår nu att biståndet för 2002höjs till 0,74 procent av BNI.

1.5.1 Den generella välfärden

Trygghet, rättvisa, solidaritet och effektivitet ärden generella välfärdens kännetecken. Den gene-rella välfärdspolitiken utjämnar ekonomiska re-surser och levnadsförhållanden.

Den generella välfärdspolitiken har två viktigasyften – att öka rättvisan och att bana väg för ut-veckling. En generell välfärd ger trygga och friamänniskor som kan möta framtidens utmaning-ar. Arbetstiden är för många en viktig aspekt avvälfärden. Frågan bereds för närvarande inom re-geringskansliet.

Barnbidraget är en viktig del av den generellavälfärden. Det tillkommer alla barn. Barnen ochungdomarna hör till de grupper som träffats hår-dast av den ekonomiska krisen och arbetslöshe-ten. Därför höjs barnbidraget och studiebidrageti två etapper år 2000 och 2001 med 100 kronor imånaden vartdera året.

Pensionssystemet är en del av den generellavälfärden. Fempartiuppgörelsen om pensionernaligger fast. Regeringens arbete är inriktat på att såsnart som möjligt lösa de kvarstående frågorna.

De inkomstprövade barnomsorgsavgifternaminskar mäns och kvinnors möjligheter att på-verka den egna ekonomin. Den som väljer attöka sin egen arbetsinsats finner ofta att barnom-sorgsavgiften höjs. Regeringen avser därför före-slå att en maxtaxereform och allmän förskolainförs stegvis från 2001. Den allmänna förskolanskall vara en del av den generella välfärden. Ettreformutrymme om 1,7 miljarder kronor 2001och 3,4 miljarder kronor 2002 avsätts för dessaändamål. Därmed kan fler gå från bidrag till ar-bete.

1.5.2 Från bidrag till arbete

Alltför många människor utestängs idag från densociala gemenskap, det inflytande och den känslaav att vara behövd som ett arbete medför. Ommarginaliseringen på arbetsmarknaden fortsätteratt öka kan det få allvarliga långsiktiga socialaföljder. De marginaliserades kunskaper och erfa-renheter tillvaratas inte. Inkomstskillnadernaökar. Klyftorna växer.

År 1978 försörjde fem förvärvsarbetande enperson i förvärvsaktiv ålder med sociala ersätt-ningar, i dag är det mindre än tre. Mer än var ti-onde person mellan 16 och 64 år försörjs i dagpermanent med sociala transfereringar.

Ett stort hot mot integration och social rättvi-sa är de höga marginaleffekter som finns i skatte-och transfereringssystemen. Marginaleffekternadrabbar särskilt hårt utsatta grupper i samhället.De gör att människor inte nämnvärt kan påverkasina ekonomiska förhållanden genom att arbetamer och öka sina inkomster. Att ta kortvarigaarbeten, att börja arbeta efter arbetslöshet och attgå från deltid till heltid lönar sig ibland inte alls.

Den viktigaste vägen att motverka risken förökad marginalisering är åtgärder som höjer kom-petensen och sysselsättningen. De förslag somregeringen nu lägger fram riktas i hög grad tilldem som under en längre tid varit utan arbete.Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken föratt öka kvaliteten gynnar särskilt utsatta grupper.De fortsatt omfattande satsningarna på utbild-ning och ett reformerat studiemedelssystem bi-drar till att minska den sociala snedrekryteringen.Skattereduktionen vid anställning av arbetslösamed långa inskrivningstider ökar möjligheten förutsatta grupper att få in en fot på arbetsmarkna-den.

Regeringen avser att bedriva ett långsiktigt ar-bete för att ta bort fattigdomsfällor och minskamarginaleffekter. Arbete har ett egenvärde ochger självkänsla. Systemen bör utformas så att ut-bildning och arbete lönar sig bättre. Införandetav maxtaxa är en viktig del i denna politik.

Förslagen i vårpropositionen har sammantageten gynnsam fördelningsprofil. Skattereduktionenför låginkomsttagare, höjda pensionstillskott tillpensionärer, förbättrade studiestöd, sänkta hyrorgenom lägre fastighetsskatt för hyresbostäder,frysta taxeringsvärden för småhus ytterligare ettår samt de nya regler för underhållsstöd som ti-digare föreslagits gynnar sammantaget framförallt hushåll med låg ekonomisk standard(diagram 1.7).

PROP. 1998/99 :100

35

Diagram 1.7 Förändring disponibel inkomst, justerad förförsörjningsbörda, till följd av förslagen i propositionenProcent

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Den femtedel av hushållen som har lägst eko-nomisk standard (decilgrupp 1 och 2) får en ök-ning av den disponibla inkomsten med drygt 2,5procent medan den femtedel av befolkningensom har högst standard (decilgrupp 9 och 10) fåren ökning med mindre än 0,5 procent. Det höjdahögkostnadsskyddet för läkemedel har ej kunnatbeaktas.

De sammanlagda effekterna är något mergynnsamma för kvinnor än för män (diagram1.8)

Förslaget om maxtaxa inom barnomsorgenhar inte inkluderats. Regeringen avser redovisaden fördelningspolitiska effekten då det slutgilti-ga förslaget presenteras.

En rad initiativ har tagits för att bredda ochfördjupa analyserna av fördelningen av den eko-nomiska välfärden. Regeringen har uppdragit tillStatistiska centralbyrån att undersöka förmögen-hetsfördelningen och den offentliga konsumtio-nens fördelningseffekter.

Diagram 1.8 Förändring av disponibel inkomst genom för-slag i propositionen, kvinnor och mänProcent

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1,4

1,6

1,8

2

Kvinnor Män

Som uppföljning av de förslag som den s.k.Kvinnomaktutredningen (Utredningen om för-delningen av ekonomisk makt och ekonomiskaresurser mellan kvinnor och män, har regeringenbl.a. avsatt medel för att den kunskap som utred-ningen tagit fram skall spridas genom regionalakonferenser. Vissa av utredningens förslag är fö-remål för ytterligare översyn, t.ex. frågor som rörjämställdhetslagen och s.k. frivillig jämställd-hetsmärkning av produkter och tjänster. Det s.k.Välfärdsbokslutet över 1990-talet har till uppgiftatt beskriva välfärdsutvecklingen för kvinnor ochmän under 1990-talet. Behovet av en sådan över-syn var en av de bärande tankarna i Kvinnomak-tutredningen.

Politiken för rättvisa och välfärd omfattar helalandet. Den fördelningspolitiska redogörelsen ibilaga 3 visar att utjämningen av ekonomiskstandard mellan regioner är mycket effektiv. Denekonomiska välfärden i form av konsumtion avvälfärdstjänster är också mycket jämnt fördeladöver landet. Trots ekonomisk kris, hög arbets-löshet, budgetsanering och befolkningsomflytt-ning under 1990-talet finns det inga tendenser tillen ökad spridning i ekonomisk standard mellanpersoner som bor i olika delar av landet.

1.5.3 Skolan, vården och omsorgen –välfärdens kärna

Sverige skall ta steget in i 2000-talet med tillför-sikt och optimism. Skolan, vården och omsorgskall utvecklas utan att de offentliga finansernaundermineras.

En grundprincip i regeringens politik är attverksamheter skall prioriteras framför transfere-ringar. Denna princip har varit vägledande sedan1994. Därför undantogs statsbidraget till kom-muner och landsting från besparingar i budgetsa-neringen. Den ekonomiska krisen drabbade lik-väl den kommunala verksamheten. Därför harskolan, vården och omsorgen tillförts resurser itakt med att Sveriges låneberoende minskat.

År 1997 höjdes statsbidragsnivån för kommu-ner och landsting 4 miljarder kronor. Under för-ra året höjdes den med 8 miljarder kronor. I århöjs den med 4 miljarder kronor. Dessutom fårkommuner och landsting ytterligare 1,3 miljarderkronor 1999 genom ökade skatteinkomster, ef-tersom de 200 kronor i statlig inkomstskatt somalla löntagare betalar tillförs kommunerna. Sam-manlagt innebär det att skola, vård och omsorg i

PROP. 1998/99 :100

36

Tabell 1.10 Resurser till skola, vård och omsorg 1997–2002Miljarder kronor

1997 1998 1999 2000 2001 2002

1997 års ekonomiska vårproposition 4 8 8 8 8 8

Budgetpropositionen för 1998 4 8 8 8

1998 års ekonomiska vårproposition 4 4 4 4 4

Budgetpropositionen för 1999 1,3 2 2

1999 års ekonomiska vårproposition 1,3 2 3

Summa 4 12 17,3 21,3 241 251

1 I detta belopp ingår en viss finansiering av införandet av en maxtaxa inom barnomsorgen samt allmän förskola.

år tillförs 17,3 miljarder kronor mer än under1996.

Det räcker inte. Fortfarande finns stora behovinom skolan, vården och omsorgen. Kraven påvård och omsorg kommer också att öka till följdav att Sveriges befolkning blir allt äldre. Kvalifi-cerad arbetskraft måste kunna rekryteras samti-digt som arbetsvillkoren för dem som redan ärverksamma måste förbättras. Kommissionen förrekrytering av personal till vård och omsorg skallredovisa resultatet av sitt arbete den 1 juli 1999.

I enlighet med tidigare utfästelser tillförs sko-la, vården och omsorgen ytterligare 4 miljarderkronor år 2000. Utöver detta föreslår regeringenatt de 200 kronorna i statlig inkomstskatt ävenunder år 2000 skall tillfalla kommuner och lands-ting. Regeringen lägger också i en särskild propo-sition förslag till förändringar i utjämningssys-temet för kommuner och landsting från år 2000.

För 2001 föreslås att kommuner och landstingskall tillföras ytterligare 2 miljarder kronor ut-över de 2 miljarder kronor som aviserades hösten1999. Det tidigare aviserade tillskottet skall an-vändas för att bl.a. underlätta införandet av för-ändringar i utjämningssystemet samt bidra tillfinansieringen för att stegvis genomföra en all-män förskola och maxtaxa i barnomsorgen.

Socialdemokraterna och centerpartiet har den15 mars 1999 träffat en överenskommelse omsärskild satsning på vård och omsorg under peri-oden 2002–2004. Bakgrunden till överenskom-melsen är den försvarsuppgörelse som träffadesmellan de båda partierna den 2 mars 1999, sominnebär att ca 8 miljarder kronor bedöms kunnafrigöras för insatser inom vård- och omsorgs-sektorn under de tre åren. Målet för överens-kommelsen är att kvaliteten och tillgängligheteni vården och omsorgen skall förbättras genomökad närhet och korta väntetider i hela landet.Medlen kommer att tillföras kommunsektorn viadet generella statsbidragen till kommuner ochlandsting. Som ett resultat av överenskommelsen

beräknas 1 miljard kronor tillföras utgiftsområde25 år 2002.

Sammantaget innebär det att den kommunalasektorn tillförs 25 miljarder kronor mer 2002 änunder 1996. I detta belopp ingår en viss finansie-ring av ett stegvis införande av en maxtaxa ibarnomsorgen och en allmän förskola. Skolan,vården och omsorgen prioriteras. Sammantagetger detta goda förutsättningar för fler jobb ochen ökad kvalitet på den svenska välfärden.

1.6 Rättvisa skatter

Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär-den och därmed bidra till trygghet och rättvisa.Under förra mandatperioden 1994–1998 bidrogdessutom skattepolitiken till den omfattande sa-neringen av de offentliga finanserna, som varnödvändig efter det statsfinansiella samman-brottet i 1990–talets början.

Nu är läget annorlunda. Sedan 1998 överstigerde offentliga inkomsterna de samlade utgifternainom den offentliga sektorn. Det grundläggandesynsättet har dock inte förändrats. En stabil väl-färd kan inte byggas på lånade pengar. Regering-en kommer inte att medverka till skattesänk-ningar som skulle underminera välfärden.

I takt med att tillväxten skapar mer resurserökar utrymmet för förbättringar. På samma sättsom budgetsaneringen genomfördes med hjälpav både skattehöjningar och utgiftsminskningarbör det tillgängliga utrymmet fördelas mellanökade utgifter och sänkta skatter.

1.6.1 Skatteöverläggningarna

Regeringen inbjöd i höstas samtliga riksdagspar-tier till överläggningar med syfte att undersökaförutsättningarna för en bred förankring av en

PROP. 1998/99 :100

37

kommande skattereform. Huvudsyftet är attskapa goda och stabila regler för tillväxt och sys-selsättning samt att garantera välfärden och dessfinansiering. Regeringen har också fört överlägg-ningar med företrädare för näringslivet inom dens.k. Industrigruppen. En framtida skattereformmåste förenas med sunda offentliga finanser.Målet om 2 procents överskott i de offentliga fi-nanserna skall vidmakthållas. En tillfredsställandekvalitet på vård, skola och omsorg måste garante-ras. Målen om en jämn och rättvis fördelningskall tillgodoses.

En central utgångspunkt ges av principernabakom 1990 års skattereform. Även i dag börhuvudinriktningen vara sänkt skatt på arbetsin-komster för alla. En annan utgångspunkt ges avde krav internationaliseringen ställer och behovetav att bevara skattebaser i Sverige. Huvuddragen ien framtida skattereform bör enligt regeringenvara följande:

Sänkta inkomstskatter

Regeringens mål är att med början under man-datperioden genomföra inkomstskattesänkning-ar för alla med tyngdpunkt på låg- och medelin-komsttagare. Skattesänkningarna bör utformas såatt marginaleffekterna minskas och arbetskrafts-deltagande och utbildning uppmuntras. På så sättkan en långsiktig förstärkning av Sveriges inter-nationella konkurrenskraft åstadkommas, vilketär viktigt för att säkerställa välfärden. Sänkta in-komstskatter innebär inte bara lättnader för an-ställda utan också indirekt för företagen och dessägare.

Ökad sysselsättning

Skattepolitiken bör spela en aktiv roll i regering-ens arbete för att öka sysselsättningen. Som ettled i detta arbete föreslår regeringen ett stöd förarbetsgivare som anställer arbetslösa med långinskrivningstid. Stödet ges genom kreditering avarbetsgivarens skattekonto.

Sverige skall vara attraktivt

En rad åtgärder har vidtagits för att förbättra för-utsättningarna för företagsamhet. Bland annathar en nedsättning av socialavgifterna med sär-skild inriktning mot mindre företag och en lätt-

nad i dubbelbeskattningen av onoterade bolaginförts, och en rad förenklingsåtgärder har ge-nomförts, bl.a. ett nytt system för redovisningoch betalning av skatter och avgifter.

Regeringens ambition är att ytterligare för-bättra näringslivsklimatet. De pågående skatte-överläggningarna kan leda till ändrade reglerfr.o.m. inkomståret 2001. I avvaktan på det villregeringen initiera vissa åtgärder som bör ge-nomföras redan tidigare. Ett skäl till det är att detär önskvärt att införa vissa skattelättnader samti-digt som en avfallsskatt introduceras.

Regeringen avser därför att återkomma medförslag i samband med budgetpropositionen attgälla från och med den 1 januari 2000. Ett gällermöjligheten för publika aktiebolag – och i ett se-nare skede även privata aktiebolag – att återköpaegna aktier. En annan åtgärd avser slopad ku-pongskatt på näringsbetingade aktier. Ett tredjeförslag gäller slopande av ett antal stoppregler förfåmansföretag. Vidare kommer inom kort enpromemoria om skattelättnader för utländskaföretagsledare, experter och forskare med högkompetens att sändas ut på remiss. Mot bak-grund av regeringens strävan mot enklare ochmer tillväxtfrämjande regler för småföretag till-sätts en utredning för att se över de s.k. 3:12reglerna och reglerna för generationsskiften.

Regeringen överväger att ge jordbruket mot-svarande lättnader inom energiskattesystemetsom gäller för tillverkningsindustrin. Det totalauttaget av energiskatter bör dock inte minska,utan skattebortfallet måste finansieras genomomfördelningar inom energiskattesystemet.

Gröna skatter och skatteväxling

Sverige var i och med 1990 års skattereform ettav de första länderna som omformade skattepo-litiken i grön riktning där skatter fick en viktigroll som ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.Energiskatterna har sedan dess utsatts för en radförändringar. Inom Regeringskansliet genomförsdärför en genomgripande översyn av hela ener-giskattesystemet för att förenkla skattesystemetoch förbättra miljöeffekterna.

Regeringen avser under våren att lägga ett för-slag om införande av en skatt på avfall. En skattpå avfall skapar incitament att minska mängdenavfall som deponeras. Vidare kommer Trafikbe-skattningsutredningen att lämna sitt slutbetän-kande till regeringen.

PROP. 1998/99 :100

38

Skatteväxlingskommittén angav i sitt betän-kande att ekonomiska styrmedel har visat sig va-ra effektiva för att hejda och minska miljöhot.Den successivt ökade miljörelateringen av skatte-systemet i vårt land under de senaste årtiondenahar bidragit till att vi kunnat uppnå viktiga mil-jömål. Denna utveckling bör fortsätta. Kommit-tén förutsatte att utrymmet för skatteväxling i ett15-årsperspektiv var minst lika stort som detsom redan hade utnyttjats under 1980- och 1990-talen. Kommittén utgick därvid från att vår om-värld också kommer att röra sig i riktning motökad miljörelatering av skatterna.

Regeringen delar Skatteväxlingskommitténsbedömning och anser därför att en fortsatt miljö-relatering av skattesystemet är en viktig uppgift ide fortsatta skatteöverläggningarna. Rätt utfor-made åtgärder som berör alla samhällssektorerkan bidra till en effektiv användning av våra re-surser, begränsa olika slag av negativ miljöpåver-kan och utgöra en viktig länk i arbetet för ettekologiskt hållbart samhälle. Ökade intäkter pågrund av en miljörelatering kan till stor del an-vändas för att reducera uttaget av andra skatter, iförsta hand olika former av skatt på arbete i syfteatt stimulera sysselsättningen.

Utformningen av och takten i miljörelatering-en får också göras med hänsyn till situationen ivår omvärld. Industrins konkurrenskraft måstesäkerställas även i framtiden. Det är viktigt attinte minst den elintensiva industrin satsar påteknisk utveckling. Sverige arbetar på EU-nivåför antagandet av ett nytt direktiv om minimibe-skattning av energi. Framgång i detta arbete kankomma att ytterligare öka Sveriges utrymme fören fortsatt miljörelatering av skattesystemet.

Skattefusk kan inte accepteras

För att på lång sikt värna om viljan att betalaskatt är det viktigt att skattesystemet upplevssom rättfärdigt och att skatte- och bidragsfuskinte accepteras. Om medborgarna upplever att deskatter de betalar missbrukas är detta ett hot motvälfärden. Regeringen avser att inleda ett arbeteför att minska fusk och överutnyttjande av deoffentliga välfärdssystemen. Det gäller bl.a. attpåverka attityder och att skapa enkla regler sominnebär att det lönar sig att göra rätt. Myndighe-ternas arbete bör samordnas, bl.a. för att öka ris-ken för upptäckt.

Ökat skattesamarbete i EU

Den ökade rörligheten över gränserna gör det alltviktigare med ett fungerande internationellt sam-arbete inom skattepolitiken. Annars riskeras enutveckling där länder konkurrerar med varandragenom att erbjuda allt lägre skattesatser, vilketskulle få till följd att alla länder skulle förlora islutänden. Därför har EU-länderna enats om enuppförandekod för att motverka skadlig skatte-konkurrens. Det är dock inte fråga om att införagemensamma skatteregler utan om att ländernaförbinder sig att inte erbjuda förmånligare skatte-regler för utländska etableringar än vad som gäl-ler för inhemska företag. Inom EU diskuterasför närvarande flera viktiga direktivförslag påskatteområdet. Det gäller bl.a. förslag om nyttenergiskattedirektiv, direktivförslag om beskatt-ning av sparande samt om indrivning av skatter.

Det är inte bara inom EU som rörlighetenöver gränserna blir allt mer påtaglig. Därför äräven OECD en viktig arena för samarbete. Sve-rige arbetar också vidare med bilaterala förhand-lingar med andra länder. För närvarande har Sve-rige dubbelbeskattningsavtal med ett 70-talländer, vilket är viktigt för att underlätta handeloch annat samarbete mellan länder.

1.6.2 Nya skatteförslag

Efter förslag i budgetpropositionen hösten 1998infördes tillfälliga skattelättnader under 1999,och regeringen uttalade då att man skulle åter-komma i vårbudgeten om huruvida dessa skulleförlängas. Den tillfälliga sänkningen av fastig-hetsskatten på hyreshus förlängs till att gälla ävenår 2000. Ett utrymme som motsvarar den tillfäl-liga skattereduktionen för låg- och medelin-komsttagare har satts av även för år 2000, menutformningen av skattelättnaden kan komma attförändras. Regeringen återkommer i budget-propositionen om hur skattelättnaden skall varautformad.