Hannibal– fältherren från Karthago

6 NORDISK FILATELI September 2017

06_11:Layout 1 2017-08-29 11:21 Sida 6

➥

Iutkanten av Tunisiens hu-vudstad Tunis finns läm -ningarna av Karthago, den

antika stads staten som var hu -vudstad i ett vidsträckt feni-ciskt handelsimperium, och un -der århundraden Roms främ -sta konkurrent om makten överMedelhavet.

Ruinerna som idag reser sigi det karga kustlandskapet görinte det en gång så storslagnaKarthago någon rättvisa. Medsina torg, tempel, affärsgatoroch byggnader var Karthago enimponerande stad. Det var därHannibal föddes och växte upp,och det var för Karthagos räk-

ning som han vann berömmel-se på slagfältet.

Fenicierna, som härstamma -de från Fenicien som var etthistoriskt område i dagens Li -ba non och delar av Syrien, varett sjöfarande folk som underdet sista årtusendet f.Kr. domi -nerade handeln i Medelhavet.

NORDISK FILATELI September 2017 7

T.v.: Frimärket i detta praktfulla miniark utgivet av Tunisien 1995, avbildar Hannibal som han såg ut enligt enmar morbyst som hittades under arkeologiska utgrävningar i den italienska staden Capua. Bysten som troligt-vis tillverkades under Hannibals livstid, finns att beskåda på Museo Nazionale i Neapel. Vinjetten på arket visarnär Hannibal leder sin kartagiska armé, som även inbegrep ett fyrtiotal krigselefanter, över Pyrenéerna ochAlper na in på den Apenninska halvön. Notera att frimärket i miniarket är graverat av den polsk-svenske mäster-gravören Czesław Słania (1921–2005).

av Carl-Henrik Larsson

Under de två sista århundradena f.Kr. utkämpades de tre puniska krigenmellan den växande stormakten Rom och dess främsta fiende

Karthago. Hannibals djärva strategi, att leda sin kartagiska armé bestående av tusentals soldater och ett fyrtiotal krigselefanter

över Pyrenéerna och Alperna in på den Apenninska halvön, är en historisk händelse som höll på att sluta i en militär katastrof för Rom!

En karta som visar hur fenicierna koloniserande Medelhavsområdet visas på detta frimärke som gavs ut avLibanon 1966. Karthago som grundades redan under 800-talet f.Kr. kom med tiden att bli den mäktigaste av defeniciska kolonierna, och styrde över ett vidsträckt område innefattande västra Nordafrika, södra delarna avSpanien, Sicilien, Sardinen och Mallorca. Hannibals målsättning var att en gång för alla krossa Rom, som un-der det tredje århundradet f.Kr. började växa fram som en farlig konkurrent till Karthago.

06_11:Layout 1 2017-08-29 11:21 Sida 7

Fenicierna etablerade kolonier och städer på flera platser runt om Me -del havet, däribland Karthago, och under flera århundraden utgjorde fe-nicierna den dominerande handelsaktören i Medelhavsområdet. En vik-tig orsak till detta var feniciernas skeppsbyggarkonst, som kopieradesav både greker och romare. Det tunisiska frimärket från 1916 visar ettkrigsskepp från Karthago. Det första puniska kriget (264–241 f.Kr.), un-der vilket Hannibals far Hamilkar var den högste kartagiske befälhava-ren, avslutades med ett gigantiskt sjöslag där romarna vann en överläg-sen seger.

Karthago, Hannibals hemstad, var en antik metropol, inte långtefter Rom och Alexandria vad gällde invånarantal. Två störreväl befästa hamnanläggningar fanns i Karthago, en för han-delsfartygen, och en för Karthagos väldiga krigsflotta. Stads -muren som skyddade staden från anfall både från land- ochsjö vägen var närmare fyra mil lång. Detta tunisiska frimärkefrån 1986 visar hur Karthago kan ha sett ut under sin glans da-gar. Karthago styrdes först av diktatorer med oinskränkt makt.Under 400-talet f.Kr. infördes ett system där två s.k. suffeter(domare) innehade den högsta makten.

➥

8 NORDISK FILATELI September 2017

Dessutom hade Syrakusasto ra problem med en grupp fö -re detta legosoldater, som kal-lade sig för mamertiner (d.v.s.”söner till guden Mars”), ochsom plund rade den sicilianskalandsbygden.

Dessa legosoldater hade tjä-nat under Aga tho kles, kung ochtyrann i Syra kusa, och efter atthan avlidit 289 f.Kr., valde fle-ra av dem med italienskt ur-sprung att stanna kvar på Si -cilien. För att livnära sig börja-de de plundra och stjäla.

Kung Pyrrhus som hade enhelt egen agenda, och som ef-tersträvade att bli kung överSicilien, inledde ett fälttåg ge-nom Italien och vidare till Sici -lien.

Det blev en framgångsrik al -lians såtillvida att de kartagis-ka styrkorna på Sicilien drevstillbaka. Mamertinerna var där-emot svåra att besegra, efter-som de snabbt drog sig tillbakadå fara hotade.

Pyrrhus behandling av be-folkningen på Sicilien medför-de emellertid att han blev fruk -tansvärt impopulär ibland in-

det stadsstaten Syrakusa på Si -cilien som var Karthagos främ -sta opponent.

Syrakusa, som var en gre-kisk koloni på Sicilien, hadestöd från andra grekiska stads -stater i tre krig som utkämpa-des mot Kartha go mellan åren480 och 307 f.Kr. Även om kri-gen slutade oavgjort så komKarthago att ha ett stort infly-tande över Si ci lien, vilket i sintur utgjorde ett hot mot det ex-panderande Rom.

Det var den politiska utveck -lingen på Sicilien som blev start-skottet för de tre puniska kri-gen, som utkämpades mellanKarthago och Rom. Be näm ning -en på dessa krig kommer av attromarna kallade fenicier ochfolk från Karthago för puner.

Impopulär kungUnder 280-talet f.Kr. begärdeSyrakusa och ett antal andrasicilianska stadsstater mili tärtbistånd från kung Pyrr hus, somstyrde över den grekiska stads -staten Epirus. Ge nom förenademilitära ansträngningar skul-le Karthago krossas.

Med sina välbyggda och lätt-manövrerade fartyg kunde fe-nicierna bedriva handel, förstmed silver och koppar, senaremed järn och purpurfärg, i helaMedelhavsområdet.

I och med att Babylonien ochsedan Per serriket erövrade Fe -nicien, tvingades folket efter-hand att grunda kolonier ochstäder på andra platser för attöverleva.

Flera viktiga feniciska städeroch kolonier, däribland Kar tha-go, grundades längs den nord -afrikanska kusten, på Sicilien,i Spanien samt på en mängdandra ställen runt Me del ha vet.Men det var Kartha go, grundadpå 800-talet f.Kr., som växtefram som den viktigaste ochmäk tigaste av dessa feniciskastadsstater.

Innan Rom intog rollen somKarthagos primära fiende, var

Ett kartagiskt mynt som troligtvis avbildar Hannibals far Hamilkar Barkas, vi-sas på detta tunisiska frimärke utgivet 1967. Hamilkar tillhörde det absolutasociala toppskiktet i Karthago, han var en framstående statsman och fälther-re. Hannibal hade flera syskon, men de man känner till namnet är hans yngrebröder Mago och Hasdrubal, som var höga militärer. Mago följde med Hanni -bal på fälttåget över Alperna, medan Hasdrubal stannade kvar för att hållaställningarna i Nya Karthago. Han försökte senare återförenas med Hannibalpå den Apenninska halvön men tillfångatogs av romarna och halshöggs.

06_11:Layout 1 2017-08-29 11:21 Sida 8

NORDISK FILATELI September 2017 9

Hannibal Barkas (248–183 f.Kr.), visas här i profil på detta tunisiska frimärkefrån 1967. Hannibal var bara nio år gammal då han tillsammans med sin farHamilkar Barkas, lämnade Karthago för att befästa kartagernas ställning iSpa nien. Det skulle dröja många år innan Hannibal återvände hem. Fadernskulle däremot aldrig mer återse Karthago. Enligt legenden svor den nioårigeHannibal innan avresan vid guden Baal Hammons altare att aldrig sluta hataRom. Som fältherre var Hannibal en respekterad fiende av romarna, som fruk-tade hans eventuella seger mer än något annat!

Detta frimärke utgivet av Tunisien 1973, visar en religiös fruktbarhetssymbol funneni Karthago. Den högste guden i Karthago var Baal Hammon, en variant av gudenBaal som först tillbads i de områden som idag är Israel, Libanon och Syrien. Teo -loger har diskuterat om Baal Hammon även överensstämmer med Molok, en gudsom man offrade barn till, och som omnämns i gamla testamentet, vilket även Baalgör. Under utgrävningar i Karthago 1921 hittades lämningarna av 20 000 döda barnbegravda under två århundraden – döda av sjukdomar eller offrade till Baal Ham -mon? Ingen vet!

vånarna i de sicilianska städer -na, som därför vägrade ge ho-nom sitt stöd.

Pyrrhus fick slutligen åter-vända hem till Epirus med si-na styrkor utan att ha lyckatsbli siciliansk kung.

Mamertinerna kunde såle-des fortsätta plundra och stjä-la precis som tidigare.

Det är för övrigt denne Pyrr -hus som har gett upphov tilluttrycket ”pyrrhusseger”. Ef -ter segern över romarna vid As -culum i Apulien på det italien -ska fastlandet år 279 f.Kr. – enseger som var dyrköpt på grundav stora förluster – lär han hayttrat ”en sådan seger till, ochjag är förlorad”.

Första puniska kriget bryter ut Mamertinerna bedrev med densicilianska staden Mes sina somhuvudbas en omfattande pirat -verksamhet, samtidigt som dekom att utgöra ett allt störrehot mot Syrakusa. Därför be-stämde sig Hiero II, som nu varden nye tyrannen i Syrakusa,att en gång för alla besegra av-fällingarna i Messi na.

Mamertinerna som insåg attSyrakusa troligen skulle vinnadetta krig, bestämde sig då föratt söka hjälp hos Karthago,som genast sände sin flotta tillMessina. Kart ha go såg nämli-gen en chans att på ett enkeltsätt få tillgång till en ytterstviktig strategisk plats på Sici -lien.

att kompensera bortfallet avsina kolonier på Sici lien ochSar dinien, var den kartagiskastrategin att istället expande-ra med kolonier i södra Spa ni -en och med staden Cartagena(stad i sydöstra Spanien ävenkänd som Nya Karthago) somcentrum dominera den Iberi -ska halvön.

Det var Hannibals far Ha -mil kar som utsågs till befälha-vare för detta företag, och somnioåring reste Hannibal medhonom till Spanien. Fadern av-led dock här 229 f.Kr. och ef-terträddes som befälhavare avsin svärson Hasdrubal den skö -ne, som brukar räknas somgrundare till staden Carta ge -na.

I Rom såg man inte precismed glädje på hur Karthagoexpanderade i Spanien. Frånromersk sida ville man medkri get i färskt minne ogärna seett starkt Karthago, och dessut -om var även romarna intresse-rade av de stora silvertillgång-arna som fanns på den Iberi s -

Kartagernas närvaro i Mes -sina var dock långt ifrån upp -skattad av alla mamertiner, ochen grupp av dem vände sig istäl -let till Rom för att få militärtstöd för att driva bort kartager -na från Messina.

Rom svarade snabbt på den-na invit, eftersom en kartagiskflotta kontrollerade Messina -sundet och var stationerad en-dast ett stenkast från det ro-merska fastlandet.

Romarna anföll kartagernai Messina med stort ursinne,samtidigt som Syrakusa valdeatt alliera sig med Rom. Dettablev startskottet på det förstapuniska kriget 264–241 f.Kr.,och det slutade med ett neder-lag för kartagerna, som tving-ades lämna ifrån sig sina kolo-nier på Sicilien och Sardiniensamt betala ett enormt krigs -skadestånd till Rom.

Kriget medförde också attma mertinerna förgjordes ochraderades ut från historien.

En fältherre födsHannibal Barkas föddes i Kar -thago 248 f.Kr., medan det för -sta puniska kriget pågick. Somson till den kartagiske stads-mannen och tillika den främs-te av Karthagos befälhavareun der det första puniska kri-get, Hamilkar Barkas, tillhör-de Hannibal från födseln dethögre sociala skiktet i staden.

Förlusten i det första punis-ka kriget innebar en ekonomisktillbakagång för Kartha go. För

➥

06_11:Layout 1 2017-08-29 11:22 Sida 9

➥

Ruinerna efter den feniciska staden Tyros (Tyr) belägen i nuvarande Li -banon, visas på detta libanesiska frimärke från 1984. Enligt den grekiskamytologin var det där som prinsessan Europa föddes, och det var där -ifrån hon bortfördes av guden Zeus i tjurförklädnad. Denna prinsessa hargett namn åt kontinenten Europa. Tyros var den viktigaste feniciska sta-den fram till 500-talet f.Kr., då den erövrades av perserna. Många feniciervalde då att flytta till Karthago. Hannibal begav sig först till Tyros och se-dan vidare till Efesos (i nuvarande Turkiet) efter att han valde att gå i exil195 f.Kr.

Detta thailändska frimärke från 1992 visat en historisk elefant-duell, som utspelades under slaget vid Nong Sarai 1593 somstod mellan Siam (tidigare namnet på Thailand) och Burma. Attanvända sig av elefanter i krigföring var inget som Hannibalkom på. Alexander den store och hans armé ställdes mot indis-ka krigselefanter under slaget vid Hydaspes 323 f.Kr. Även kungPyrrhus, som kämpade med Syrakusa mot Karthago under detförsta puniska kriget, använde sig av elefanter under sitt fälttågpå den italienska halvön. Flertalet av Hannibals elefanter över-levde emellertid inte marschen över Alperna.

och Alperna och vidare in i Po -dalen blev ytterst kostsam förHannibal och hans manskap.Tusentals soldater dog på denlånga och mödosamma vand-ringen som tog fem månader.Sjukdomar, bergskred samt fi-entliga galliska stammar somanföll trupperna ur bakhåll,kostade många soldater livet.Även Hannibals elefanter deci-merades starkt i antal undermarschen.

Nära att krossa Rom Romarna blev verkligen tagnapå sängen av Hannibals djärvastrategi, och inledningsvis gickkriget kartagernas väg. Han ni -bal hade dock inte räknat medatt kriget skulle bli så långdra-get, vilket berodde på att romar-na efterhand lärde sig hur deskulle bemöta honom.

Slaget vid Cannae 216 f.Kr.,som räknas som ett av de blo-digaste i världshistorien, slu-tade med en överväldigande se -ger för Hannibal, och Rom stodinför sin snara undergång.

Men istället för att möta in-kräktarna i större fältslag, val-de romarna att bedriva geril -lakrigföring. Och med städer-nas starka murar som försvar,var Hannibal tvungen att öds-la månader och år på att beläg-ra städer.

ka halvön och som kartagernaexploaterade.

Hasdrubal som förstod attett nytt krig med Rom förr ellersenare var oundvikligt, lycka-des sluta ett avtal med romar-na. Det gick ut på att Karthagointe skulle expandera norr omfloden Ebro, så länge inte Romexpanderade söder om den.

Hasdrubal blev emellertidin te lång livad som befälhavare,han föll nämligen offer för engiftmördare.

Hannibal som vid denna tid -punkt var 26 år fyllda, hadetjänstgjort som officer underHas drubal, och de kartagiskasol daterna visade stort förtro-ende för honom. Därför var detinte så underligt att Hannibalersatte Hasdrubal som befäl-havare.

Hannibal går över Alperna För att sätta käppar i hjulet förKarthagos planer på Iberiskahalvön, bör jade Rom alliera sigmed konkurrerande städer tillNya Karthago. En av dem varMassilia (Marseille), som i sintur var nära förbunden med denspanska staden Sagun tum, somdärigenom precis som Massiliastod under romerskt beskydd ihändelse av en militär attack.

Hannibal som med störstasannolikhet ville frammana enkonflikt med Rom, belägradeSa guntum, vars invånare höllut i åtta månader innanför sta-dens murar innan de kapitule-rade. Erövringen av Saguntuminnebar startskottet för det an -d ra puniska kriget 218–201f.Kr.

Hannibal var övertygad omatt Karthago kunde vinna kri-get med ett överraskningsmo-ment riktat direkt mot det ro-merska riket. Planen var likasvår att genomföra som den vargenialisk – att med en gigan-tisk armé först korsa Pyre né -er na och Alperna, för att sedanutplåna de romerska legioner-na på deras hemmaplan.

Det var en brokig samlingsoldater som Hannibal hademo biliserat. Den minst 50 000man starka armén bestod av le-gosoldater från både Nord af ri -ka och Iberiska halvön.

Till sitt förfogande hade hanäven ett fyrtiotal krigselefan-ter, som med sin kroppsstyrkatillförde ovärderlig transport-hjälp. Elefanterna som använ-des var troligen av arten nord -afrikansk elefant, en underarttill de afrikanska savannelefan -terna, utdöda redan under 400 -talet e.Kr.

Marschen över Pyrenéerna

10 NORDISK FILATELI September 2017

06_11:Layout 1 2017-08-29 11:22 Sida 10

NORDISK FILATELI September 2017 11

Forum Romanum, lämningarna efter det antika Roms tempel och han -dels område beläget i centrala Rom, visas på detta italienska frimärkefrån 2008. Idag är Forum Romanum ett av världens främsta turistmål.Historien hade sett betydligt annorlunda ut om Hannibal hade segrat ikriget mot Rom, och då skall vi inte glömma att en kartagisk seger varnära förstående. Tack vare en ändrad strategi genom att vägra mötaHan nibal i stora fältslag, vann Rom kriget. Efter det tredje puniska krigetlät romarna ödelägga Karthago, ett öde som troligtvis drabbat Rom omHannibal segrat!

Romarna valde dessutom attskicka styrkor sjövägen till Spa -nien för att öppna upp ytterli-gare en front. Detta slet hårt påden kartagiska krigsmakten,som saknade ekonomiska me-del för att driva ett så långva-rigt krig.

I femton långa år pågick kri-get på den italienska halvön,innan Hannibal slutligen pådirekt uppmaning av de sty-rande i Karthago tvingades attåtervända hem.

Romarna var emellertid in-te beredda att låta kartagernaslippa undan. Istället var detnu romarnas tur att ta krigettill Karthago.

Den romerske fältherren Sci-pio (senare efter sin seger hylladmed namnet Africanus) land -steg med en armé omfattande20 000 soldater i Nord afrika,och i slaget vid Zama besegra-des Hannibal och de kartagis-ka styrkorna.

Karthago tvingades till enminst sagt kostsam fred. Ro -mar na krävde bland annat attKarthago överlämnade sin om-fattande flotta till Rom.

Hannibal överlevde emeller -tid slaget, och han kom iställetatt göra politisk karriär i detmi litärt och ekonomiskt försva -gade Karthago.

Han var trots förlusten i kri-get mot Rom mäkta populär iKarthago, och valdes till suffet,ett ämbete som ingick i det sty-relseskick som infördes i Kar -

thago under 400-talet f.Kr. Detfungerade genom att två suffe-ter (domare) delade den högstastyrande befattningen i Kar tha-go. Deras ämbetstid var oftastett år, och därefter valdes tvånya.

Slutet för HannibalDet dröjde inte länge innan kar-tagerna försökte återupp rättasin forna maktställning, till stordel på grund av Hanni bals led-ning. Romarna krävde i dettaläge Hannibals omedelbara av -gång, och för att inte riskera enromersk intervention valde hanatt frivilligt gå i exil.

Först begav han sig till Ty -ros, i nuvarande Libanon, ochsedan vidare till Efesos, i nuva -rande Turkiet, där han gick itjänst hos kung Antiochos IIIav Seleukiderriket, ett rike om -fattande delar av dagens Tur -kiet, Syrien, Iran och Irak.

Seleukederriket besegradesav romarna, och Hannibal sommisstänkte att Antiochos tänk-te utlämna honom till Rom, sök -te istället tjänst hos kung Pru -sias I av Bithynien (ett mindrekungadöme vid Svarta havet),vars främste fiende var kungEumenes II av Pergamon, allie -rad med Rom.

Hannibal vann ett antal vik -tiga militära segrar åt kungPru sias, men Rom svarade medatt ställa kungen inför ett ulti-matum – att antingen förgöraseller lämna ut Hannibal. Ställd

inför detta hotfulla krav valdekungen att göra romarna tillviljes.

Men Hannibal hade inga somhelst planer på att hamna i ro-mersk fångenskap och bli upp-visad som en trofé. Därför val-de han att ta sitt liv, en hän-delse som troligtvis ägde rumnågonstans vid Marmarasjönsöstra strand 183 f.Kr.

Så slutade historien om Han -nibal Barkas, en av de mest be -römda militära strategerna ochfältherrarna i världshistorien.Hans målsättning var att kros-sa Rom och bygga upp ett stor-slaget kartagiskt rike. Så blevdet inte. Istället var det Kar -thago som gick under!

Drygt trettio år efter Han -nibals död bröt det tredje pu-niska kriget ut. Även detta slu-tade med en romersk seger, menförlusten för Karthago blev stör -re än så. Romarna som en gångför alla ville krossa Kar thago,ödelade staden och dess omgiv-ningar.

Märkligt nog byggde romar-na upp Karthago på nytt under40-talet f.Kr., och staden blevden näst största sett till invå-narantalet i det romerska riket.

Senare ödelades Karthagoen sista gång av araberna, somerövrade området på 600-talete.Kr.

Idag är det bara ruinernautanför Tunis som vittnar omatt där en gång funnits en an-tik metropol! ❑

Ruinerna av Karthago, staden där Hannibal föddes och kämpade för,visas på detta tunisiska frimärke från 1916. Karthago utkämpade trekrig mot Rom (de så kallade puniska krigen), och efter att Karthagohade förlorat även det tredje kriget valde romarna till slut att ödeläggastaden och dess omgivningar. År 44 f.Kr., för övrigt samma år somJulius Caesar mör dades i Rom, började romarna att återuppbyggaKarthago och den kom att bli den näst största staden i riket efter Rom.Karthago kom slutligen att förstörasen andra och sista gång av arabernaunder 600-talet.

06_11:Layout 1 2017-08-29 11:22 Sida 11