Läkemedelshantering Inom hälso- och sjukvård

och tandvård

i Östergötland

1. INLEDNING……………………………………………………………………………………………… 5 2. KVALITETSSYSTEM OCH ANSVAR…………………………………………………………………. 5 2.1. Övergripande ansvar.…………………………………………………………………………………… 5 2.2. Lokal instruktion………………………………………………………………………………………... 6 2.3. Ansvar på vårdnivå …………………………………………………………………………………….. 7 2.4. Medicinskt ansvarig sjuksköterska……………………………………………………………………… 9 2.5. Läkarens ansvar…………………………………………………………………………………………. 9 2.6. Tandläkarens/tandhygienistens ansvar…………………………………………………………………. 10 2.7. Sjuksköterskans ansvar………………………………………………………………………………….. 11 2.8. Annan vårdpersonals ansvar…………………………………………………………………………….. 12 2.9. Studerande/handledning under tillsyn…………………………………………………………………… 12 2.10. Farmaceutiskt ansvar…………………………………………………………………………………… 12 2.11. Delegering av arbetsuppgifter………………………………………………………………………….. 13 2.12. Annan hälso- och sjukvård - ansvar för den enskilde………………………………………………….. 15 3. ORDINATION…………………………………………………………………………………………….. 16 3.1. Krav……………………………………………………………………………………………………… 16 3.2. Ordinationstyper…………………………………………………………………………………………. 16 3.3. Ordinationshandling/ Dokumentation…………………………………………………………………… 18 3.3.1. Sluten hälso- och sjukvård…………………………………………………………………………….. 18 3.3.2. Annan hälso- och sjukvård…………………………………………………………………………….. 18 3.3.3. Tandvård………………………………………………………………………………………………. 18 3.3.4. Övrigt ..……………………………………………………………………………………………….. 19 3.4. Ordination av läkemedel inom sluten vård……………………………………………………………… 19 3.5. Förskrivning av läkemedel inom annan hälso- och sjukvård inklusive tandvård och vid utskrivning från sluten vård………………………………………………………………………… 20 3.5.1. Dosexpedition………………………………………………………………………………………… 21 4. REKVISITION OCH BESTÄLLNING AV LÄKEMEDEL……………………………………………. 22 4.1. Rekvisition……………………………………………………………………………………………… 22 4.2. Övrig beställning……………………………………………………………………………………….. 25 4.3. Expedition av läkemedel på rekvisition………………………………………………………………… 25 4.4. Uttransport……………………………………………………………………………………………… 26 4.5. Fakturering .…………………………………………………………………………………………...... 26 5. FÖRVARING...........……………………………………………………………………………………... 27 5.1. Ansvar.....……………………………………………………………………………………………...... 27 5.2. Läkemedelsförråd………………………………………………………………………………………. 28 5.2.1. Förvaringsanvisningar………………………………………………………………………………… 29 5.2.2. Förvaring av läkemedel speciellt för sluten vård……………………………………………………… 31 5.2.3. Förvaring av läkemedel speciellt för annan hälso- och sjukvård inklusive tandvård…………………. 31 5.3. Narkotikakontroll………………………………………………………………………………………. 32 5.4. Medicinska gaser……………………………………………………………………………………….. 33 5.4.1 Gasbehandling i hemmet………………………………………………………………………………. 35 5.5. Kassation/retur………………………………………………………………………………………..… 36 6. IORDNINGSTÄLLANDE.………………………………………………………………………………. 39 6.1. Allmänt.........…………………………………………………………………………………………… 39 6.1.1 Gemensamt för all hälso- och sjukvård……………………………………………………………….. 39 6.1.2. Iordningställande inom sluten vård…………………………………………………………………… 40 6.1.3. Iordningställande inom annan hälso- och sjukvård…………………………………………………… 41 6.1.4. Iordningställande inom tandvård……………………………………………………………………… 42 6.2. Praktiskt handhavande………………………………………………………………………………….. 42 6.3. Tillredning....…………………………………………………………………………………………... 45 7. ADMINISTRERING …………………………………………………………………………………….. 46 7.1. Ansvar .........………………………………………………………………………………………….... 46 7.2. Praktisk hantering………………………………………………………………………………………. 48 7.2.1. Perorala läkemedel……………………………………………………………………………………. 48 7.2.2. Läkemedel för injektion och infusion…………………………………………………………………. 49

2

7.2.3. Speciellt för annan hälso- och sjukvård………………………………………………………………. 49 7.3. Biverkningar…………………………………………………………………………………………..... 49 8. HANTERINGSANVISNINGAR FÖR LÄKEMEDELSFORMER……………………………………… 52 9. ÖVERFÖRING MELLAN OLIKA VÅRDFORMER…………………………………………………… 55 9.1. Utskrivning från sjukhus till annan vårdform…………………………………………………………… 55 9.2. Utskrivning från sjukhus till hemmet…………………………………………………………………… 55 9.3. Insändande/remittering till sjukhus……………………………………………………………………… 56 10. KVALITETSSÄKRING………………………………………………………………………………… 56 10.1. Lokala instruktioner……………………………………………………………………………………. 56 10.2. Avvikelser – anmälningsskyldighet…………………………………………………………………… 58 10.3. Farmaceutisk kvalitetsgranskning…………………………………………………………………….. 59 11. BILDER…………………………..…………………………………………………………………….. 60 Bilagor 1. Checklista för lokal instruktion i sluten vård 2. Checklista för lokal instruktion på mottagning, ambulanssjukvård 3. Checklista för lokal instruktion distriktsvård, kommunal sjukvård och privat sjukvård 4. Checklista för lokal instruktion för tandvård 5. Ansvarsfördelning gällande läkemedelshantering 6. Dosrecept (Ordinationskort) – Apodos 7. Beställning av patientbundna förpackningar till dospatienter 8. Lagrings- och användningstider för läkemedel i bruten förpackning 9. Kontroll av infusions-, dialys och spolvätskor 10. Exempel på ifylld narkotikajournal 11. Returblankett för retur av läkemedel till apoteket

3

Förord Läkemedelskommittén har som en av sina huvuduppgifter att utarbeta riktlinjer för säker läkemedelshantering. Läkemedelshanteringen regleras av föreskrifter och allmänna råd som ofta är mycket översiktliga och därför måste kompletteras med mer detaljerade instruktioner för olika nivåer inom vården. De viktigaste bestämmelserna har samlats och förklarats i denna manual som är en uppdatering av häftet ”Hanteringsinstruktioner för läkemedel i Östergötlands läns landsting” och de olika kommunernas läkemedelshanteringsinstruktioner. Uppdateringen görs till följd av förändringar i de föreskrifter som reglerar läkemedelshanteringen inom all hälso- och sjukvård samt tandvård. Manualen är gemensam för all hälso- och sjukvård, såväl sluten och öppen vård som tandvård och bygger på föreskrifterna SOSFS 2000:1 samt SOSFS 2001:17 (Ändringar i 2000:1). De ersätter SOSFS 1992:6 som reglerade kommunal hälso- och sjukvård resp. SOSFS 1995:19 som reglerade landstingens med fleras hälso- och sjukvård. Verksamhetschef eller medicinskt ansvarig sjuksköterska har ansvar för att lokala skriftliga instruktioner utarbetas. Det är läkemedelskommitténs förhoppning att denna manual skall vara ett värdefullt hjälpmedel vid utarbetandet av lokala instruktioner, vid utbildning och som uppslagsbok i det dagliga arbetet. Ett stort tack till alla i arbetsgruppen och referensgruppen för engagerat och ambitiöst arbete och till Läkemedelskommittén och kommunerna i Kalmar län, vars manual varit förebild. Linköping, 18 mars 2003 Claes Hallert Ordförande, Läkemedelskommittén i Östergötland Synpunkter på manualen kan ställas till Susanne Fridberg, Landstingets läkemedelsenhet Tel: 013-22 86 13, e-post: susanne.fridberg@lio.se Arbetsgrupp Anneli Jönsson, Hematologkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Susanne Fridberg, Läkemedelsenheten, Linköping Alice Larsson, Ekholmens vårdcentral, Linköping Inga-Lill Hjort, Akutmottagningen, Lasarettet i Motala Gun Persson, Apoteket Ekorren, Lasarettet i Motala Ing-Britt Johansson, Närsjukvården, Finspång Birgitta Lindholm, Norrköpings kommun Referensgrupp Eva Malmberg, Apoteket, Vrinnevisjukhuset, Norrköping Annette Nordström, Ortopedkliniken, Vrinnevisjukhuset, Norrköping Christer Liedgren, Vrinnevisjukhuset, Norrköping Margareta Berndtson, RC Käkkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Lena Lundmark, Linköpings kommun

4

index 1. INLEDNING SOSFS 2001:17 Socialstyrelsen och Läkemedelsverket ger ut föreskrifter och allmänna råd

rörande läkemedelshanteringen inom öppen och sluten, offentlig och enskild hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Den senaste författningen

SOSFS 2001:17 gäller sedan januari 2002. Författningen ger direktiv för ansvarsfördelningen mellan olika nivåer i sjukvårdsförvaltningen och mellan olika befattningshavare.

SFS 1998:531 Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS): LYHS Kap. 2 §5. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvar för hur

han eller hon fullgör sina uppgifter. Kap. 2 §6. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en arbetsuppgift till någon annan endast när detta är förenligt med kravet på en god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra denna.

Särskilda Särskilda föreskrifter och allmänna råd reglerar i tillämpliga delar 0föreskrifter läkemedelshanteringen inom ambulanssjukvården (SOSFS 1999:17), och allmänna råd strålskyddslagen (SFS 1988:220), kontroll av radioaktiva läkemedel, (LVSF

1999:4), delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård samt inom tandvård (SOSFS 1997:14), delegeringen inom tandvården (SOSFS 2002:12), kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel (SOSFS 2001:16) samt cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 1999:11). Föreskrifter finns även i SOSFS 1996:32 rörande informationsöverföring och samordnad vårdplanering samt i SOFS 1996:24 rörande kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård.

index 2. KVALITETSSYSTEM OCH ANSVAR 2.1. Övergripande ansvar

Vårdgivare Vårdgivaren har ett övergripande ansvar för läkemedelshanteringen.

Vårdgivare är enligt SFS 1998:531, kap. 1 §3, en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård och tandvård, t.ex. kommun, landsting och privata vårdgivare.

Föreskrift Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen.

[SOSFS 2001:17]

5

Kommun/Landsting Varje kommun/landsting ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god

hälso- och sjukvård. Lokala instruktioner för läkemedelshanteringen ska utarbetas och fastställas av verksamhetschef/MAS/klinikchef inom tandvård/motsvarande.

Läkemedels- Läkemedelskommitténs ordförande och övriga kommittémedlemmar kommittén utses av landstingsdirektören. Landstinget i Östergötlands län har en

läkemedelskommitté. Den är rådgivande och informerande i läkemedelsfrågor för såväl landstingets slutenvård som för annan hälso- och sjukvård och tandvård. Kommitténs arbete bygger på en samverkan mellan läkemedelskommittén, verksamhetschef/MAS/klinikchef/motsvarande, läkemedelsförskrivarna och apotek.

index 2.2. Lokal instruktion

Lokal instruktion ska finnas för varje enhet. Det är verksamhetschefen/MAS/klinikchef som initierar detta arbete. Instruktionen skrivs lämpligen av den som har arbetsuppgiften som daglig rutin men fastställs av verksamhetschefen/MAS/klinikchef. I instruktionen skall framgå hur de olika momenten i läkemedelshanteringen skall gå till och hur ansvaret är fördelat. De lokala instruktionerna för läkemedelshantering skall uppta: • ansvarsfördelning/delegering • ordination • rekvisition/beställning • förvaring av läkemedel inklusive narkotika • iordningställande/administrering • hanteringsanvisningar • informationsöverföring • kvalitetssäkring/avvikelsehantering • kontroll av narkotika • distributions- och mottagningsanvisningar Vid skrivning av lokala instruktioner kan hänvisas till denna manual. Se även checklistor för lokal instruktion, bilagorna 1-4.

Uppföljning Uppföljning av hur läkemedelshanteringen sköts skall genomföras fortlöpande

på verksamhetschefens/MAS/klinikchefens initiativ (se även farmaceutiskt ansvar kap. 2.10 och 10.3).

Enhetlighet Då det ofta förekommer att patienter flyttas mellan olika vårdenheter och

vårdformer är det önskvärt att rutinerna för läkemedelshanteringen så långt som möjligt utformas enhetligt inom sluten vård och annan hälso- och sjukvård.

6

Vårdgivarna ser till att respektive enhet får kännedom om läkemedels-föreskrifterna och övriga generella läkemedelshanteringsbestämmelser.

index 2.3. Ansvar på vårdnivå Allmänna råd Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte överlåtas åt annan befattningshavare.

[SOSFS 1997:8] Uppgifter som enligt dessa föreskrifter skall utföras av verksamhetschefen fullgörs inom tandvården av en chef med motsvarande funktion, och inom den kommunala hälso- och sjukvården av den medicinskt ansvariga sjuksköterskan.

[SOSFS 2001:17] Föreskrifter Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. Verksamhetschefen skall fortlöpande följa upp läkemedelhanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården.

[SOSFS 2001:17]

Verksamhetschef/ Verksamhetschef/MAS/klinikchef inom tandvård/motsvarande har MAS/klinikchef ansvaret för att det finns skriftliga, lokala instruktioner och att dessa inom tandvård/ tillämpas. motsvarande

Av särskild stor betydelse för patientsäkerheten är att enheterna har en klar och entydig ansvarsfördelning i fråga om den praktiska läkemedelshanteringen.

Avdelningschef/ Avdelningschef/vårdchef/kommunal sjuksköterska/ kommunal sjuk- motsvarande har ansvaret för den praktiska läkemedelshanteringen och sköterska/motsv. att fastställda rutiner tillämpas. Inom tandvården ligger detta ansvar hos

klinikchefen. I ledningsansvaret ligger att: • Svara för att allmänna författningar om läkemedelshantering och av sjukvårdshuvudman och verksamhetschef/MAS/tandvårdschef fastställda lokala instruktioner är kända och tillämpas. • Medverka till att all vårdpersonal får kontinuerlig kompetensutveckling inom läkemedelsområdet. • Svara för att kvalitetssäkringsarbetet vad gäller läkemedelshanteringen bedrivs enligt fastställda lokala instruktioner och vid behov i samarbete med farmaceut och/eller ansvarig läkare.

7

• Svara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner och i övrigt oönskade händelser, t.ex. tillgrepp av läkemedel rapporteras till verksamhetschef/MAS/tandvårdschef. • Följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande åtgärder.

De uppgifter, som åläggs avdelningschefen/kommunal sjuksköterska/motsvarande skall beskrivas i enhetens lokala instruktion.

Läkemedels- På varje enhet skall utses en sjuksköterska/motsvarande med speciellt ansvar ansvarig för läkemedelsförrådet och rekvisition av läkemedel till enheten (gäller ej sjuksköterska tandvård). Denna sjuksköterska benämns läkemedelsansvarig sjuksköterska.

Ersättare för läkemedelsansvarig sjuksköterska skall utses vid den ordinarie befattningshavarens frånvaro. Eftersom uppgiften som läkemedelsansvarig är förknippad med rekvisition av läkemedel bör antalet ersättare begränsas. Läkemedelsansvarig sjuksköterska, liksom dennes ersättare kan utses av vårdenhetschefen, men utnämningen skall fastställas av verksamhetschefen/MAS. Namn på läkemedelsansvarig sjuksköterska, inklusive ersättare, skall upptas i enhetens lokala instruktion. Namnen skall delges apoteket. Den läkemedelsansvariga sjuksköterskan (se bilaga 5) kan ha ansvar för följande uppgifter:

• att rekvirera läkemedel • att kontroll av leveranserna från apoteket sker • att registrera hemkommen narkotika • att kontroll av nycklar till läkemedelsförrådet sker • att ha ordning i läkemedelsförrådet • att åtgärda indragningsskrivelser och meddelanden från apotek • att hålla eventuell lista över bassortiment aktuell • att vara kontaktperson för apotekets kvalitetsgranskande farmaceut

Andra uppdrag Andra läkemedelsuppdrag som olika sjuksköterskor kan tilldelas är:

• att kontrollera narkotikajournalerna (får ej vara samma person som är läkemedelsansvarig) • att undervisa i speciella tekniker i samband med administrering av läkemedel • att informera om gällande instruktioner inom enheten och gällande författningar • att svara för kvalitetsuppföljning Vilka som fått uppdrag skall framgå av enhetens lokala instruktion. För tandvård se 2.6.

8

index 2.4. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Enligt 24 § Hälso- och sjukvårdslagen ska det i varje kommun finnas minst en medicinskt ansvarig sjuksköterska som ansvarar för:

1. att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal, när en patients tillstånd fordrar det,

2. att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna,

3. att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom (Lex Maria-händelser).

En sjuksköterska som avses i 24 § första stycket i hälso- och sjukvårdslagen (1982:723) skall utöver de skyldigheter som anges där, enligt förordning till lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531), även svara för:

1. att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde

2. att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen (1985:562).

3. att patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om 4. att rutinerna för läkemedelshantering är ändamålsenliga och väl

fungerande Vid medicinskt ansvariga sjuksköterskans frånvaro, där frånvaron är längre än att hon/han kan ta ovanstående ansvar, ska annan sjuksköterska förordnas för uppgifterna. Se även kap. 2.3. ”Ansvar på vårdnivå”.

index 2.5. Läkarens ansvar Anamnes Läkaren fastställer diagnos och ordinerar därefter ev. erforderlig

läkemedelsbehandling. I ansvaret ligger också att ta upp en läkemedelsanamnes på medicinering som ordinerats av andra läkare och ta ställning till om denna skall fortsätta. För apodosansluten patient bör information inhämtas från senaste dosrecept (ordinationskort) där också fortsatt ordination sker.

Ordination Läkemedelsordinationerna skrivs på en särskild ordinationshandling som samlad bild skall ge en samlad bild av patientens totala läkemedelsterapi. Ordinationen

skall vara entydigt utformad så att det inte uppstår några tolkningssvårigheter när de enskilda doserna skall tillföras patienten.

Patientansvarig läkare ordinerar läkemedel till varje enskild patient, ger

9

anvisningar om patientens vård och behandling samt följer patientens tillstånd om han/hon finner att det behövs. I läkarens ansvar ingår bedömning huruvida den enskilde har möjlighet att själv sköta sina läkemedel. Om så inte är fallet, skall för patient inom annan hälso- och sjukvård kontakt tas med ansvarig

distriktssköterska eller sjuksköterska i den kommunala hälso- och sjukvården. Patientinformation Läkarens ansvar omfattar även information om syftet med behandlingen, vilka

förändringar som är att vänta samt hur ev. biverkningar skall observeras. I ansvaret ligger också uppföljning av behandlingsresultatet och att ofta - ibland flera gånger under dygnet - ta ställning till förändrad eller fortsatt terapi.

Informations- I författningen SOSFS 1996:32 rörande informationsöverföring och överföring samordnad vårdplanering regleras på ett detaljerat sätt att

“utskrivningsmeddelandet bör vara en sammanfattande information av de medicinska, omvårdnadsmässiga och rehabiliterande insatser som patienten erhållit”. Vid utskrivning av patient skall läkaren lämna förhållningsregler inklusive ordinationshandling för den fortsatta läkemedelsbehandlingen och eventuell uppföljning. Ordinationshandlingen lämnas till patienten, närstående eller skickas till ansvarig sjuksköterska inom kommun eller primärvård.

Kostnadsaspekten Kostnadsaspekten på läkemedel blir allt viktigare, vilket ökar angelägenheten

av att läkaren beräknar hur många tabletter eller kapslar som behövs för en planerad behandlingsperiod och förskriver lagom stor mängd, gärna startförpackning vid nyförskrivning och i möjligaste mån följer gällande rekommendationslista. Om mindre vanliga läkemedel skrivs ut bör läkaren förvissa sig om att de finns tillgängliga på apotek och tala om för patienten var de kan köpas. En del mindre apotek har inte läkemedel utanför standardsortimentet i lager.

index 2.6. Tandläkarens/tandhygienistens ansvar

Anamnes Tandläkaren/tandhygienisten har ansvaret att fastställa diagnos och därefter ev.

ordinera erforderlig läkemedelsbehandling. I detta ansvar ligger också att ta reda på vilka läkemedel patienten använder och vid behov ta kontakt med ansvarig läkare. Anamnes och ordinationer journalförs.

Patientinformation Tandläkarens/tandhygienistens ansvar omfattar även information om syftet

med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur ev. biverkningar skall observeras. I ansvaret ligger också uppföljning av behandlingsresultatet och ta ställning till förändrad eller fortsatt terapi.

Kostnadsaspekten Kostnadsaspekten på läkemedel blir allt viktigare, vilket ökar angelägenheten

av att tandläkaren/tandhygienisten beräknar hur många tabletter eller kapslar

10

som behövs för en planerad behandlingsperiod och förskriver lagom stor mängd, gärna startförpackning vid nyförskrivning och i möjligaste mån följer gällande rekommendationslista. Om mindre vanliga läkemedel skrivs ut bör tandläkaren/tandhygienisten förvissa sig om att de finns tillgängliga på apotek och tala om för patienten var de kan köpas. En del mindre apotek har inte läkemedel utanför standardsortimentet i lager.

index 2.7. Sjuksköterskans ansvar Kompetens En legitimerad sjuksköterska har kompetens att självständigt ansvara för

förvaring, iordningställande och administrering av läkemedel till patienten. Hon/han skall också känna till indikationer och förstå läkemedlens verkningsmekanismer samt kunna informera patienten om läkemedlens användning.

Sjuksköterska Den sjuksköterska, som ansvarar för den enskildes vård och omsorg, ansvarar i

enlighet med sitt medicinska yrkesansvar för att ordinationer och anvisningar genomförs, utvärderar effekten av ordinerade läkemedel och behandlingar samt håller erforderlig kontakt med läkaren.

Föreskrifter Ordinations- Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård skall den sjuksköterska eller läkare handling som ansvarar för vården av en patient svara för att aktuella läkemedelsordinationer

finns samlade på ordinationskortet* eller på en annan ordinationshandling. Kortet eller handlingen skall signeras och det skall framgå vem som ordinerat respektive läkemedel. [SOSFS 2001:17]

Läkemedel skall iordningställas av en sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten.

Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård får… en sjuksköterska genom delegering överlåta åt en annan befattningshavare att iordningställa eller administrera läkemedel under förutsättning att detta är förenligt med en god och säker vård av patienten. [SOSFS 2001:17]

* ordinationskort heter numera dosrecept Sjuksköterska med Legitimerad sjuksköterska som har vidareutbildning enligt SOSFS 2001:16 och förskrivningsrätt med godkänt resultat genomgått en särskild kurs i farmakologi och (SOSFS 2001:16) sjukdomslära, får förskriva läkemedel enligt bilaga till 2001:16 under

förutsättning att övriga villkor i författningen uppfylls. Barnmorska med Legitimerad barnmorska har behörighet att förskriva läkemedel i förskrivningsrätt födelsekontrollerande s fte under förutsättning att hon har av Socialstyrelsen y(SOSFS 1996:21) föreskriven utbildning.

11

index 2.8. Annan vårdpersonals ansvar

Huvuduppgiften för dessa yrkesgrupper är vård och omsorg. Annan person får assistera en sjuksköterska, läkare eller tandläkare genom att utföra enstaka arbetsuppgifter vid iordningställande av administrering av läkemedel. Detta innebär inte en delegering, utan man arbetar tillsammans och sjuksköterskan, läkaren eller tandläkaren har det fulla ansvaret. I vårdpersonalens ansvar ingår också att inom ramen för sin kompetens uppmärksamma förändringar i den enskildes hälsotillstånd och informera ansvarig sjuksköterska och/eller arbetsledare.

2.9. Studerande/handledning under tillsyn

Under sin praktiktid är studerande att anse som hälso- och sjukvårdspersonal och omfattas därmed av SFS LYHS 1998:531. Alla studerande skall ha en behörig handledare som har tillsynsansvar för den studerande. Med behörig handledare avses sjuksköterska (motsvarande) eller vårdlärare. Studerande får endast iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av legitimerad personal och på dennes ansvar. Det är därför viktigt att handledaren ger klara och entydiga instruktioner samt kontrollerar hur uppgiften utförs. Legitimerad personal under specialistutbildning har rätt att utföra läkemedelsuppgifter som han/hon är behörig till enligt sin grundutbildning och har då ett eget ansvar för dessa.

index 2.10. Farmaceutiskt ansvar Det är viktigt att farmaceutens kunskaper om läkemedel och läkemedelshantering tas tillvara i nära samarbete med vården. Lämpliga samarbetsformer bör utvecklas. I det farmaceutiska ansvaret ingår:

• att leverera läkemedel i fullgott skick, ge anvisningar om förvaring och information om användning

• att utföra tjänster enligt avtal med landsting och kommuner t.ex. information och utbildningar om läkemedel, läkemedelsstatistik, läkemedelsgenomgångar och kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen

12

• att utveckla samarbete med vården för praktiska rutiner t.ex. förenkla beställningsrutiner och lagervård, ta fram baslistor över frekventa läkemedel, vara stöd vid införande av databeställningar och iordningställa vätskevagnar (bild, se kap 11). • att vara rådgivare till vården i kvalitetssäkringsarbetet för läkemedelshantering

index 2.11. Delegering av arbetsuppgifter

Allmänna råd Formell-reell kompetens Med delegering avses i denna författning att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. Uppgiftsmottagaren skall vara reellt kompetent för den aktuella uppgiften. Han/hon skall genom erfarenhet i sin praktiska yrkesverksamhet eller genom fortbildning ha visat sig ha blivit reellt kompetent för den uppgift som avses att delegera.

[SOSFS 1997:14] Delegering Delegering av arbetsuppgifter kan ske oberoende av om den som delegerar och allmänt den som mottar arbetsuppgiften tillhör samma organisatoriska verksamhet eller

ej. Förutsättningen för en sådan delegering är emellertid att mottagaren av uppgiften har sin arbetslednings tillåtelse att utföra arbetsuppgiften. Det innebär att den som avser att delegera över en verksamhets- eller vårdgivargräns måste samråda med mottagarens arbetsledning.

Föreskrifter

Förutsättningar för delegering: Den arbetsuppgift som skall delegeras skall vara klart definierad. Ett beslut om delegering är personligt. Den som meddelar ett delegeringsbeslut skall inte bara vara formellt utan också reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser. Den som avser att delegera en arbetsuppgift skall för uppgiftsmottagaren ange den arbetsuppgift som delegeringen avser samt klargöra för uppgiftsmottagaren vilka teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att kunna fullgöra arbetsuppgiften på ett fullgott sätt… Om uppgiftsmottagaren anser att hon eller han inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för uppgiften får denna inte delegeras.

[SOSFS 1997:14]

Ett delegeringsbeslut skall utfärdas att gälla för viss tid - högst ett år - eller för ett bestämt tillfälle.

13

Föreskrifter Delegering/ Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård får… en sjuksköterska genom Administrering/ delegering överlåta åt en annan befattningshavare att iordningställa eller iordningställande administrera läkemedel under förutsättning att detta är förenligt med en god och

säker vård av patienten.

Verksamhetschefen svarar för att besluten om delegeringar är förenliga med säkerheten för patienterna. I detta ansvar ingår att besluta huruvida iordning- ställande eller administrering av läkemedel får delegeras eller om vissa begränsningar skall finnas. Grundläggande bestämmelser om delegering finns i 2 kap. 6 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och i Socialstyrelsens före- skrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) Delegering inom hälso- och sjukvård och tandvård.

Allmänna råd För patientens säkerhet och trygghet bör läkemedelshanteringen skötas av så få som möjligt och delegering bör göras restriktivt. Sjuksköterskan bör kontrollera att den person som är föremål för delegering har tillräcklig kompetens och erfarenhet, är noggrann och har gott omdöme samt är lämplig i övrigt.

[SOSFS 2001:17] Föreskrift Delegering inom Inom tandvården kan arbetsuppgifter överlåtas till annan personal genom tandvård delegering om det är förenligt med en god och säker vård av patienterna. [SOSFS 2002:12] Allmänna råd Delegering över Vid delegeringar över verksamhets- och vårdgivargränser gäller följande: huvudmannaskapet Verksamhetschefen (motsvarande) där mottagaren av delegeringen arbetar har i

dessa fall ansvar för att delegeringen är i överensstämmelse med patientsäkerheten. Verksamhetschefen (motsvarande) där den som meddelat delegeringen arbetar har ansvar för att denne genomfört delegeringen på ett korrekt sätt. Det är därför i dessa fall av vikt att verksamhetscheferna (motsvarande) samverkar i frågor som rör delegeringar över verksamhets- eller vårdgivargränser.

[SOSFS 1997:14]

Vårdpersonalens Den som fått ett delegerat ansvar gällande uppgift i läkemedelshanteringen har ansvar ett eget ansvar för att följa gällande författningar och bär själv ansvaret för hur

han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter i SFS LYHS (1998:531). Dokumentation Varje delegeringsbeslut skall dokumenteras. Av dokumentationen skall framgå:

– vilka arbetsuppgifter som delegerats – vem som delegerat uppgiften – till vem uppgiften delegerats – delegeringsbeslutets giltighetstid – datum då beslutet fattades

14

Den som delegerar och den som mottar en arbetsuppgift skall underteckna delegeringsbeslutet. Beslut om ändrade delegeringar och om återkallande av delegeringsbeslut skall också dokumenteras.

Den som delegerar skall så snart det är möjligt underrätta verksamhetschefen/ MAS/motsvarande eller den som inom verksamhetsområdet ytterst svarar för att delegeringar inte strider mot patientsäkerheten, om delegeringsbeslut som han eller hon fattat. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan skall underrättas om de delegeringar som sker inom verksamhetsområdet.

Omprövning/ Det åligger den som meddelat ett delegeringsbeslut att bevaka att den Återkallande arbetsuppgift som han eller hon delegerat fullgörs på ett sätt som är förenligt

med god och säker vård. Ett delegeringsbeslut skall omprövas när omständigheterna påkallar det och skall omedelbart återkallas om beslutet inte längre är förenligt med en god och säker vård. Återkallande av delegeringsbeslut ska meddelas verksamhetschef/MAS.

Upphörande Lämnar den som fattat ett delegeringsbeslut sin befattning upphör beslutet att

gälla. Efterträdaren skall ta ställning till om beslutet fortfarande skall gälla. Delegeringsbeslutet upphör också att gälla då uppgiftsmottagaren avgår från sin tjänst. Delegeringen överförs inte på dennes efterträdare. För övrigt gäller lokala övergripande eller generella rutiner/instruktioner.

index 2.12. Annan hälso- och sjukvård än

slutenvård – ansvar för den enskilde Ansvar för den enskildes läkemedelsbehandling

Eget ansvar Grunden för läkemedelshantering inom annan hälso- och sjukvård ska vara att

den enskildes egna förutsättningar och möjligheter att själv sköta sin medicinering ska tillvaratas och stödjas. När så är möjligt ska den enskilde själv ansvara för omhändertagande och förvaring av de egna läkemedlen.

När en person är helt medveten om sin medicinering - vad gäller läkemedlets art, dosens storlek, tabletternas storlek och tabletternas utseende - kan uttag och överlämnande av läkemedel utföras av anställd på den enskildes uppdrag, utan formell delegation.

Hjälpbehov När misstanke föreligger om att personens medvetenhet sviktar, ska personalen

informera ansvarig läkare, sjuksköterska och närstående om situationen. Patientansvarig läkare bedömer huruvida den enskilde har möjlighet att själv ansvara för sin medicinering. För att läkemedelshanteringen skall vara säker, måste den enskildes förmåga att sköta sina läkemedel bedömas individuellt. Då den enskilde inte själv kan sköta sin medicinering, får den sjuksköterska, som svarar för den enskildes vård, söka finna en praktisk lösning i samråd med behandlande läkare, personal eller närstående. Övertagandet av ansvar skall antecknas i såväl sjuksköterskans som läkarens journal.

15

index 3. ORDINATION

3.1. Krav

Ordination av läkemedel får endast göras av läkare/tandläkare, tandhygienist samt av sjuksköterska/barnmorska med förskrivningsrätt. Ordinationen skall ges skriftligt på ordinationshandlingen och styrkas med den ordinerandes signum.

Föreskrifter En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om: • läkemedlets namn • läkemedelsform • styrka • dosering • administrationssätt • tidpunkterna för administrering Doseringen skall anges som antalet tabletter eller andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel skall bli tydlig, får doseringen, utan hinder av vad som sägs i första stycket, anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Internationella enheter skall vid läkemedelsordination förkortas med E. Om det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för ordinationen, får en hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller spädningsscheman göras i ordinationshandlingen.

[SOSFS 2001:17] Ändamål/ Ändamålet med behandlingen skall anges, enligt Receptförskrifterna (se indikationer LVFS 1997:10).

index 3.2. Ordinationstyper

Följande ordinationstyper finns:

Patient med Kontinuerlig ordination långvarigt behov Stående ordination av läkemedel Ordination vid behov

Patient med Tillfällig ordination tillfälligt behov Tillfällig ordination av läkemedel Ordination enligt generella direktiv

Stående ordination En stående ordination är antingen en kontinuerlig ordination eller en ordination

vid behov och avser en planerad behandling.

16

Tillfällig ordination Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka

behandlingstillfälle och är ej planerad, d v s den är ej ordinerad i förväg. Muntlig ordination I akuta behandlingssituationer kan den tillfälliga ordinationen göras muntligt

av läkare till sjuksköterska. Denna repeterar, dokumenterar och signerar ordinationen. Så snart som möjligt signeras den av ordinerande läkare.

Patientansvarig läkare/tandläkare skall informeras om samtliga tillfälliga ordinationer och om läkemedel givna vid behov eller genom generella direktiv.

Föreskrifter Teleordination Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad

att komma till patienten. Ordinationer per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges.

Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. En telefonordination får bekräftas skriftligen via telefax eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk överföring av journaluppgifterna används.

[SOSFS 2001:17] Föreskrifter Generella direktiv Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella

direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att en läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Ordinationer enligt generella direktiv skall utfärdas restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.

[SOSFS 2001:17]

Antalet läkemedel som upptas på listan för generella direktiv bör begränsas till ett fåtal. För patienter som upprepade gånger får läkemedel med stöd av generella direktiv bör stående ordination övervägas. All överlämning/ administration av läkemedel enligt generella direktiv ska dokumenteras. Sjuksköterskan måste observera vilka läkemedel som patienten erhåller enligt den normala ordinationen, så att inte dubbelmedicinering sker. De generella direktiven skall hållas aktuella genom årliga revideringar.

Observera att både den lokala instruktionen för läkemedelshantering och generella direktiv för läkemedelsbehandling skall fastställas av verksamhetschef/MAS eller motsvarande.

Synonymlista Apoteket kan medverka till att en synonymlista utarbetas och hålls aktuell. inom slutenvården Hänvisning till denna kan göras i den lokala instruktionen vad gäller utbyte till

rekommenderat preparat utan läkarkontakt. Synonymlistan skall fastställas av verksamhetschefen.

17

index 3.3. Ordinationshandling/ dokumentation

Patientjournal En patientjournal skall enligt patientjournallagen innehålla de uppgifter som

behövs för en god och säker vård av patienten. Varje anteckning i journalen skall innehålla uppgift om vem som svarar för uppgiften och bekräftas genom signering.

3.3.1. Sluten hälso- och sjukvård Inom den slutna vården har patienten en gemensam journal för medicinsk vård och omvårdnad, men vanligt är att anteckningarna förs i olika delar av journalen.

Både patienter och personal flyttar ofta mellan olika vårdenheter och vårdformer. Det är nödvändigt att kunna säkerställa patientens trygghet och säkerhet i vård och behandling. Det är därför önskvärt att rutiner för dokumentation av ordinationer utformas likartat inom den slutna vården och i annan hälso- och sjukvård.

3.3.2. Annan hälso- och sjukvård än slutenvård Enligt patientjournallagen är sjuksköterska och läkare skyldiga att föra journal.

En komplett bild av den enskildes läkemedelsbehandling erhålls via följande handlingar:

• ordinationshandling

• dosrecept (ordinationskort) • omvårdnadsjournal • signeringslista stående läkemedel • signeringslista vid tillfälligt behov av läkemedel • signeringslista vid särskild läkarordination

index 3.3.3. Tandvård Journal Enligt patientjournallagen är tandläkare och tandhygienist skyldiga att föra

journal. Uppgifter som ska dokumenteras vid patientbehandling inom tandvården regleras av SOSFS 1996:18.

18

Föreskrifter

Uppgifter införs om utfärdade intyg, remisser och receptförskrivningar. Uppgift om förskrivning av receptbelagda läkemedel skall – liksom uppgift om given injektion – omfatta preparatets namn, koncentration, mängd eller volym samt dosering. Anteckning om överkänslighet för viss medicin eller visst preparat skall finnas i journalen och dessutom på försättsblad till journalen eller första journalbladet.

[SOSFS 1996:18]

index 3.3.4. Övrigt Datajournal Det blir allt vanligare att dokumentation och journalföring sker med hjälp av

datajournaler. Läkemedelsjournaler och signeringsrutiner ska följa de regler som finns för ordination och signering.

3.4. Ordination av läkemedel inom sluten vård

Läkemedelsjournal Inom vårdformer där läkemedel inte ordineras på recept eller dosrecept

(ordinationskort) skall läkemedelsordinationerna föras på en särskild ordinationshandling. Inom sluten vård dokumenteras läkemedelsbehandlingen på ett särskilt journalblad, läkemedelsjournal. Det är en fördel ur säkerhetssynpunkt, att man inom olika enheter använder samma typ av läkemedelsjournal.

Läkemedelsjournalen skall ge en samlad bild av patientens ordinerade och tillförda läkemedel. Överföringar till andra arbetsunderlag får inte förekomma. Hänvisning kan dock göras till behandlingsscheman (t.ex. för antikoagulantia).

Detta innebär: • att såväl stående som tillfälliga ordinationer återfinns på samma dokument, • att läkemedelsjournalen utgör både ordinations- och dispenseringsunderlag, • att signering sker vid ordination och när ordinerade läkemedel tillförts, • att läkemedel som ges genom generella direktiv dokumenteras av sjuksköterska med notering som visar att läkemedlet getts enligt generella direktiv.

Föreskrift Anestesiverksamhet Inom anestesiverksamhet får en ordination avse en sådan sammanhållen anestesi-

form som finns förtecknad i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. [SOSFS 2001:17]

19

index 3.5. Förskrivning av läkemedel inom annan hälso- och sjukvård än slutenvård inklusive tandvård samt vid utskrivning från slutenvård

Receptblankett Receptskrivningsregler finns utförligt beskrivna i Läkemedelsboken (LB) och i

särtryck från Apoteket. Lagtexten finns i Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel LVFS 1997:10. Förskrivning sker på fastställda receptblanketter. Dessa är obligatoriska. I de fall där patienten är med i Apodossystemet måste ev. ändringar göras på gällande dosrecept (ordinationskort). Se 3.5.1. Följande receptblanketter finns:

• Vanlig receptblankett. Skall vara försedd med arbetsplatskod. I landstinget i Östergötland rekommenderas även förskrivarkod på vanliga recept. Båda koderna ska vara i form av en streckkod. • Receptblankett för särskilda läkemedel enligt förteckning II-V. Skall vara försedd med arbetsplatskod och förskrivarkod. Saknas förskrivarkoden kan receptet inte expedieras på apotek. • E-recept. Recept som skickas elektroniskt till apoteken. Samma regler för arbetsplatskod och förskrivarkod i form av streckkoder som ovan. • Dosrecept (Ordinationskort) – Ordinationshandling för patienter med dosdispenserade läkemedel. • E-dos. Elektronisk kommunikation för dosexpedition mellan dosapotek/apotek och förskrivare och ansvarig sjuksköterska. För mer information kontakta närmaste dosapotek.

Receptblanketter skall förvaras oåtkomliga för obehöriga.

Informations- För att trygga enskilda patienters rätt till en god och säker vård krävs rutiner för överföring informationsöverföring i samband med överflyttning till annan vårdform.

Föreskrifter och allmänna råd finns i SOSFS 1996:32 ”Informationsöverföring och samordnad vårdplanering”.

Utskrivnings- I de fall läkaren bedömer att patienten är i behov av fortsatt stöd och hjälp efter meddelande en sjukhusvistelse skall kontakt tas med socialtjänst och annan hälso- och sjukvård. När patienten skrivs ut, skickas ett utskrivningsmeddelande till mottagande vårdgivare. Ansvaret för patienten får anses ha övergått i och med

att utskrivningsmeddelandet når mottagarna (SOSFS 1996:32). Utskrivningsmeddelandet skall innehålla bland annat: • aktuell ordinationshandling underskriven av läkare • anvisningar för patientens fortsatta medicinska behandling och omvårdnad.

20

Även för patienter som skrivs ut till ordinärt boende utan hjälp från hälso- och sjukvårdspersonal rekommenderas en aktuell ordinationshandling för en säker läkemedelsanvändning.

Information om förskrivna läkemedel skall lämnas av läkare/sjuksköterska eller klinikfarmaceut. Viktig information bör också lämnas skriftligt. Det är viktigt att de utskrivningshandlingar som skickas med den enskilde samt till patientansvarig läkare, stämmer överens.

index 3.5.1. Dosexpedition Apotek Dosexpedition innebär färdigställande av dosdispenserade läkemedel (Apodos)

för utlämnande från apotek eller direktleverans (efter avtal) till särskilt boende eller enskilda personer.

Dosexpedition kan ordineras av läkare på medicinska grunder. Dosrecept (ordinationskort) gäller ett år och förnyas av patientansvarig läkare/specialistläkare. Dosrecept (ordinationskort), se bilaga 6.

Viktiga Dosexpedition är ett säkert, kostnadseffektivt och praktiskt hjälpmedel. För att förutsättningar det skall fungera bra förutsätts:

• att patienten har en läkare med huvudansvar för patienten, d v s patientansvarig läkare

• att patienten/anhörig givit sitt samtycke till att bli doskund

• att patientens medicinering är någorlunda stabil och i huvudsak har läkemedel som kan dosdispenseras

• att patienten alltid medför sitt dosrecept (ordinationskort) så att alla, som är inblandade i vården av patienten, känner till grundmedicineringen

Patienten betalar för sina dosexpedierade läkemedel 1 gång per månad.

De hjälpmedel, som används är dosbrickor och dospåsar (bild, se kap 11). Båda doseringshjälpmedlen är av engångstyp. På doseringshjälpmedlen anges patientnamn, intagningstillfälle, vilka läkemedel brickan/påsen innehåller, ordinerande läkare och när iordningställandet skett.

Ordinationsändring Ordinationsändring meddelas lokalt dosapotek. Förskrivare ska göra ändringar

på dosreceptet (ordinationskortet), se bilaga 6, som faxas eller sändes elektroniskt (e-dos) till dosapoteket. Normalt görs ändringen i samband med nästa läkemedelsleverans. Om ändringen är akut måste det anges. För läkemedel som inte kan dosdispenseras, som skall prövas eller som ges vid behov, skall förpackningsstorlek och antal expeditioner anges. Dosapoteket meddelas alla ändringar i patientens medicinering. Efter ordinationsändring får patient/närstående, patientansvarig läkare och patientansvarig sjuksköterska en ny kopia av dosreceptet (ordinationskortet).

21

index 4. REKVISITION OCH BESTÄLLNING AV LÄKEMEDEL

4.1. Rekvisition

Ansvar Ansvar och rutiner för beställning av läkemedel skall framgå i den

verksamhetsanpassade lokala instruktionen. Sjuksköterska med rekvisitionsrätt svarar normalt för beställning av alla läkemedel inklusive kontrollvaror. Inom tandvården har tandläkare rekvisitionsrätt. Tandhygienist får rekvirera läkemedel enligt särskild förteckning.

Rekvisitions- Det finns idag ett antal olika möjligheter att rekvirera läkemedel från apoteket: handlingar

• Via dator på avdelningen (WebbAbest) • Speciella rekvisitionsblock • Förtryckta rekvisitionsblanketter • Apoteket fyller på avdelningens läkemedelsförråd • Vagnar med läkemedel (t.ex. vätskor) Se kap. 5

Elektronisk beställning görs med hjälp av dator med webbläsare. Avdelningens behöriga sjuksköterskor kopplar via sin webbläsare in sig mot det lokala apotekets varulager. Behöriga sjuksköterskor förses av apoteket med användaridentitet och lösenord. Beställning görs ur eget bassortiment eller egna standardbeställningar eller man söker varor ur Apotekets varuregister. Avdelningen får tillgång till information om vad som finns i lager på apoteket, styrkor och storlekar, priser, rekommenderade preparat, vilka avdelningar som har beställt mitt efterfrågade preparat den senaste tiden etc. Möjlighet finns också att skicka meddelanden inom systemet.

Speciella rekvisitionsblock rekvireras från levererande apotek. Den gröna beställningskopian behålls av avdelningen, tills läkemedlen kommit. Fullskrivna block behöver ej sparas. Rekvisitionsblocken är av två typer:

1. Läkemedelsrekvisition (vit) för vanliga läkemedel

2. Läkemedelsrekvisition, kontrollvaror (gul): för odenaturerad sprit och narkotika enligt förteckning II - V (LVFS 2000:7). Endast ett preparat får rekvireras per blankett. Styrka och mängd anges med både siffror och bokstäver, gäller även e-beställning. På varje block finns användarinstruktion.

Rekvisitionsblocken förvaras inlåsta.

Förtryckta rekvisitionsblanketter kan användas för beställning av ett begränsat sortiment t.ex. infusions- och spolvätskor.

22

Apoteket kan också sköta påfyllning av ett överenskommet standardsortiment på avdelningen eller på en läkemedelsvagn (bild se kap. 11).

Baslista Ett hjälpmedel för enheten/avdelningen kan vara att ta fram det bassortiment,

som används frekvent och som normalt skall finnas i lager. Man bör ta hänsyn till förteckningen över upphandlade läkemedel, REK-lista och LIKA-lista. Apoteket kan hjälpa till att via leveransstatistik ta fram en frekvenslista, som underlättar detta arbete. På så sätt kan man förenkla rekvisitionsförfarandet, optimera lagret och minska risken för att ej rekommenderade preparat beställs. Läkemedel med liten åtgång bör beställas i små förpackningar t.ex. som endos (bild, se kap 11). Om läkemedlet finns som endos kan man beställa det antal tabletter som behövs till aktuell patient under vistelsen på avdelningen.

Underskrift Rekvisition kontrolleras, dateras och undertecknas eller sändes (WebbAbest) av

den som är behörig att rekvirera läkemedel. Beställare skall vara namngivna i den lokala instruktionen.

En lista över de som får rekvirera läkemedel skickas till apoteket. Listan skall vara underskriven av verksamhetschef/MAS/motsvarande och revideras vid behov eller minst årligen.

Dosering, ej Rekvisition av annat än godkänt läkemedel (läkemedel som ej finns upptaget i godkänt läkemedel FASS t.ex. apoteksberett läkemedel, s.k. extempore, eller licenspreparat) skall

uppta dosering och/eller anvisning om användandet. För många sådana läkemedel kan apoteket tillhandahålla någon form av produktresumé. Om en avdelning/mottagning ofta beställer ett sådant läkemedel kan behörig läkare skriva en generell doseringsanvisning för detta. För licenspreparat kan dosering enligt licensmotivering användas. Vilka som har rekvisitionsrätt för ej godkänt läkemedel skall finnas i avdelningens lokala instruktion.

Licenspreparat Läkemedel som inte är godkända i Sverige måste ha tillstånd från

Läkemedelsverket (LV) för att få utlämnas från apotek. Sådant tillstånd kallas licens. En licens kan gälla för enskild patient eller för användning till en patientgrupp som behandlas vid en klinik eller därmed likvärdig inrättning s.k. generell licens.

För att licens skall beviljas krävs: • att förskrivande läkare/tandläkare förutom att skriva rekvisition/recept på preparatet lämnar en skriftlig motivering för dess användning. Motiveringen skrivs på en särskild blankett som hämtas på Läkemedelsverkets webbplats. • att expedierande apotek ansöker hos Läkemedelsverket om tillstånd till försäljning. Förskrivaren meddelas endast om licensen avslås eller om komplettering begärs.

Klinisk prövning Reglerna för kliniska prövningar finns angivna i LVFS 1996:17. Såväl

godkända som icke godkända läkemedel kan ingå i en klinisk prövning. En

23

klinisk prövning får inte påbörjas innan tillstånd har meddelats av Läkemedelsverket och den har godkänts av forskningsetisk kommitté.

Läkemedlen skall levereras via apoteket, som bl.a. skall kontrollera att de är korrekt märkta och lagerhålls under kontrollerade former. Endast efter dispens från Läkemedelsverket kan annat leveranssätt väljas.

Lån mellan När apoteket är stängt kan läkemedel ”lånas” från annan enhet. vårdenheter Vid lån mellan vårdenheter bör helst en originalförpackning eller endosför-

packade läkemedel (bild, se kap. 11) överlämnas i stället för lösa tabletter i en påse. Om enstaka doser utlämnas, skall relevanta uppgifter antecknas på läkemedelspåsen. Av säkerhetsskäl skall lånade lösa tabletter eller motsvarande aldrig återlämnas, utan i så fall återlämnas motsvarande dos i originalför-packning. När apoteksleveransen kommer skall lånade tabletter i påse kasseras.

Narkotika måste föras in i narkotikajournalen på både den utlånande och inlånande avdelningen. Sjuksköterskorna från de inblandade enheterna skall kontrasignera i varandras narkotikajournaler.

Jourhavande Finns inte möjlighet att låna ett läkemedel för akut behov från annan avdelning, farmaceut när apoteket är stängt, kan jourhavande farmaceut nås via landstingets växel. För

expedition under jourtid debiteras en kostnad. Antidoter Antidotförråd/Akutskåp

Vid överdosering av vissa läkemedel kan – förutom vanliga åtgärder vid förgiftningar – specifika antidoter sättas in.

På sjukhusen finns speciella reservförråd som innehåller antidoter mot förgiftningar samt akutläkemedel. Dessa finns på följande platser.

Universitetssjukhuset Linköping: Intensivvårdsavdelningen Vrinnevisjukhuset Norrköping: Intensivvårdsavdelningen Lasarettet i Motala: Akutmottagningen Se även lokala instruktioner. Giftinformationscentralen bör kontaktas vid minsta tveksamhet om förgiftning eller överdosering, tfn 08-736 03 84, 517 747 42. Observera att dessa nummer endast är till för sjukvården och ej får lämnas ut till allmänheten. Giftinformationscentralen kan även nås på 112.

Levererande apotek Avdelningar och mottagningar får sina läkemedel från apotek enligt ett

speciellt leveransavtal. Uppgifter om levererande apotek, öppettider, leveranstider etc. erhålls från apoteket.

Läkemedelsrekvisitioner skickas till apoteket enligt lokala rutiner.

24

index 4.2. Övrig beställning Individuell förskrivning av läkemedel är huvudprincipen inom annan hälso- och sjukvård.

Dosrecept Apodos-påsar eller -brickor (se bild kap.11) levereras vanligen var fjortonde (ordinationskort) dag. Dosapoteket och mottagande enhet eller enskild person kommer överens

om lämplig leveransdag.

Läkemedel som inte kan dosdispenseras, s.k. hela förpackningar, beställes från dosapoteket eller lokalt apotek enligt särskild överenskommelse. Rekvisitionsblankett ”Beställning av patientbundna förpackningar till dospatienter” kan erhållas från dosapoteket, exempel på faxbeställning, se bilaga 7. Vid akut behov kan hel förpackning expedieras på lokalt apotek.

Recept Vårdtagarens recept lämnas in till apoteket för varje expedition. Receptet kan

även faxas i förväg. Både fram- och baksida skall vara med. Enligt lokala rutiner kan vårdtagarens recept förvaras på apoteket.

Medicinska gaser Medicinsk gas förskrivs på recept eller på dosrececept (ordinationskort).

Individuellt förskriven gas beställs på apotek. Gasflaskorna levereras till patients boende. Hämtning av tomma behållare beställs via apotek.

index 4.3. Expedition av läkemedel på

rekvisition Genomgång Apotekspersonalen gör först en genomgång av rekvisitionerna. I apotekets

uppdrag ligger att leverera läkemedel i enlighet med läkemedelskommitténs rekommendationslista och/eller upphandlingslista. Utbyte sker, när så är möjligt, då avdelningen har beställt ett läkemedel som inte är rekommenderat eller upphandlat.

Om avdelningen av någon anledning önskar att få expedierat ett ej rekommenderat läkemedel, trots att rekommenderad synonym finns, skall rekvisitionen kompletteras med OBS! för sådant preparat. Ibland inhämtar apoteket kompletterande uppgifter och rättelser per telefon. Viss korrigering av den beställda mängden till lämpliga transportförpackningar sker utan kontakt med beställaren.

Framplockning Läkemedlen plockas fram och i samband med detta kontrolleras att inga

synliga fel finns. Datumetikett och eventuell annan märkning sätts på förpackningen.

Märkning K H Förvaras kallt Hållbarhet Narkotika II & III Narkotika IV & V

25

Kontroll Farmaceut kontrollerar att det expedierade överensstämmer med det rekvirerade, att märkning är tillräcklig och att expeditionen i övrigt är rimlig. Detta verifieras med farmaceutens signum på rekvisitionen och läkemedelslådan plomberas (se bild, kap. 11).

Restnotering Om ett läkemedel inte lagerförs, behöver tillverkas extempore eller är tillfälligt

slut kan leveranstiden ibland vara längre. Apoteket gör då en markering på följesedeln.

index 4.4. Uttransport

Uttransport av läkemedelslådor till beställaren sker genom sjukvårdens transportsystem. Rutiner för läkemedelstransporter, såväl inom sjukhus som vid externa transporter, måste vara sådana att det inte finns risk för obehörig åtkomst.

Kvittering Apoteksleveranser som hämtas vid apoteksdisken kvitteras av den personal

som hämtar. Apoteket ansvarar för att apotekslåda/apoteksvaror överlämnas till behörig person som skall kunna styrka sin identitet.

Tomma lådor Enheten sänder alla tomma lådor i retur till apoteket så snart som möjligt. Leveranskontroll Behörig person på den beställande enheten skall bevaka ankomsten av

läkemedlen så att lådorna inte blir stående utan tillsyn. Läkemedlen skall om möjligt packas upp genast (särskilt om kylvaror rekvirerats). Sjuksköterskan kontrollerar att lådans plomb är obruten och att erhållen vara och mängd överensstämmer med gjord rekvisition. Följesedel bifogas normalt och kontrollen sker mot denna. Eventuella anmärkningar skall omgående eller senast dagen därpå göras till apoteket för rättelse. Rekvisitionsnummer/följesedelsnummer skall då anges. Följesedeln sparas tills kontroll har skett mot fakturan.

Narkotika Alla läkemedel som är narkotikaklassificerade förteckning II-V skall vid

tillförsel till förrådet föras in i en särskild förbrukningsjournal. Denna kan rekvireras från apoteket.

För att underlätta kontrollen av narkotika bör endosförpackning (bild, se kap. 11) eller tryckförpackning av kontrollvaror (tabletter/kapslar) beställas.

Reklamation Om en vara är defekt skall den reklameras. Rutiner för detta beskrivs i kap 5.5.

index 4.5. Fakturering Fakturakontroll Läkemedel på rekvisition

Faktura och specifikation över månadens inköp från apoteket får avdelningarna, mottagningarna och enheterna från ekonomienheten (eller motsvarande). Avdelningschef/motsvarande/kommunal sjuksköterska gör en rimlighetskontroll av denna. Antal och belopp bör vara rimliga och kan vid

26

behov kontrolleras mot följesedlar. Genomgång av fakturaspecifikation bekräftas med signum. Om rimlighetskontrollen visar felaktigheter skall apoteket snarast meddelas, helst skriftligt, för rättelse. Avdelningens/mottagningens/enhetens exemplar av fakturan sparas enligt verksamhetens rutiner.

Statistik Datafaktureringen av de levererade läkemedlen generar månadsvis en faktura

och möjliggör även olika typer av lokalt framtagen förbrukningsstatistik. Exempel på sådan leveransstatistik är:

• Vad har köpts? (på viss farmakologisk nivå, preparat eller varunummer) • Vem har köpt? (sjukhus, verksamhet, avdelning) • Hur mycket har köpts? (belopp, dygnsdoser, förpackningsenheter) • När köptes det? (valfri månad/år)

Omfattningen av basstatistik ingår i avtalet mellan Landstinget i Östergötland och Apoteket AB. Andra exempel på skräddarsydd eller fördjupad statistik som apoteket kan bistå med är sortiments- och inventeringslistor, som kan erhållas efter särskild överenskommelse.

Observera att de läkemedelspriser som anges i FASS är högre än de som debiteras enligt leveransavtal.

Rabatter För vissa läkemedel i sluten vård har Landstinget i Östergötland i samarbete med

Apoteket AB förhandlat fram rabatter från tillverkarna (upphandlingsavtal). Rabatter fördelas i efterskott i sin helhet till respektive kliniker i proportion till inköpsvolym för de aktuella läkemedlen.

Dosexpedierade Doskunder betalar i efterskott enligt faktura varje månad. läkemedel Fakturering sker genom ett faktureringsbolag och gäller både för det antal

tabletter som dispenserats och de hela förpackningar som expedierats.

index 5. FÖRVARING

Föreskrift Läkemedel skall förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt förråd, som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Läkemedlen skall vara oåtkomliga för obehöriga.

[SOSFS 2001:17]

5.1. Ansvar

Läkemedelsansvarig Ansvaret för rekvisition och förvaring framgår av lokala instruktionen. Se kap. sjuksköterska/ motsv. 2.3. Ansvar på vårdnivå. Tandvård Inom tandvården har klinikchefen ansvar för läkemedelsförrådet. I den lokala

instruktionen skall framgå vem som ansvarar för skötseln av förrådet.

27

I ansvaret ingår: – kontroll av leveranser från apoteket – ordningen i läkemedelsförrådet – regelbunden genomgång av förrådet och ev. läkemedel utanför förrådet – att indragningsskrivelser och meddelanden från apoteket åtgärdas – kontroll av nycklar

Läkemedel, rekvisitionsblock och ev. receptblock skall förvaras inlåsta.

Nyckar till Läkemedel skall förvaras inlåsta läkemedelsförråd Sjuksköterska/motsvarande som iordningställer/administrerar läkemedelsdoser

får inneha nycklar/nyckelkort till förrådet. Rutiner för förvaring och inventering av nycklar/nyckelkort till läkemedelsförrådet skall finnas i den lokala instruktionen. Nycklar/nyckelkort kan vara personliga eller bundna till tjänstgöringspass. Personliga nycklar/nyckelkort till läkemedelsförrådet skall kvitteras skriftligt. Om nyckel/nyckelkort förkommer skall låset bytas omedelbart.

Stängning Vid stängning av enheten för kortare tidsperiod (t.ex. på grund av semester)

rådgör ansvarig med apoteket om hur läkemedlen skall förvaras. Vid stängning under längre tid töms förrådet och förvaring av läkemedlen kan enligt överenskommelse eventuellt ske på levererande apotek. Läkemedlen kan också överlåtas till annan enhet.

index 5.2. Läkemedelsförråd Lokaler Läkemedelsförrådet bör vara beläget, så att arbetet kan utföras ostört. Det bästa

alternativet är särskilda läkemedelsrum (bild, se kap. 11). God belysning är också väsentlig ur säkerhetssynpunkt. Jämn rumstemperatur och bra ventilation skall också beaktas. Läkemedel skall skyddas från direkt solljus.

Läkemedelsförråd Läkemedel lagerhålles i läkemedelsförråd och detta kan ske enligt följande

alternativ: läkemedelsrum, medicinskåp, medicinkylskåp, läkemedelsvagn och vätskevagn (bilder, se kap. 11).

I häftet Läkemedelsrum Funktion – Utformning – Utrustning (Apoteksbolaget 1996) finns riktlinjer för hur läkemedelsrum bör utformas för att uppfylla krav på rationalitet, hygien och säkerhet. Kontakta apoteket vid all planerad ombyggnad som berör läkemedelshanteringen.

Läkemedelsrum I läkemedelsrum (bild, se kap. 11) finns även kylskåp och eventuellt svalskåp

samt plats för infusionsvätskor (högst 2 veckors förbrukning), vätskevagn, sprutor och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande av patientdos.

Medicinskåp Läkemedel kan också förvaras i medicinskåp (bild, se kap. 11) och Medicinkylskåp medicinkylskåp, vid behov kompletterat med låsbart förvaringsutrymme för

vätskor (infusionsvätskor, spolvätskor, lösningar för huddesinfektion). Skåpen skall vara låsta.

28

Läkemedelsskåp (bild, se kap. 11) i hemmet inom ordinärt och särskilt boende är ej att betrakta som läkemedelsförråd.

Läkemedelsvagn Läkemedelsvagnar betraktas som förråd (bild, se kap. 11). De ska vara låsta och

förvaras betryggande när de inte direkt används, t ex i läkemedelsrum (bild, se kap. 11). Lådorna i vagnen är normalt patientbundna. Vissa lådor kan disponeras för de vanligaste läkemedlen, som ordineras generellt eller vid behov, och för sprutor och andra doseringshjälpmedel.

Vätskevagn Vätskevagnar är speciella vagnar, som innehåller infusions- och spolvätskor. (bild, se kap. 11) Byte av vagn sker med jämna mellanrum, varvid full vagn levereras och den tömda vagnen går i retur. Apoteket går igenom och kompletterar vagnen efter en innehållsförteckning som gjorts upp med avdelningen/enheten. Systemet innebär att man på avdelningen inte behöver beställa själv samt slipper tomemballage och tunga lyft. Vagnen skall förvaras betryggande, t ex i läkemedelsrum, där den då ersätter en hyllmodul.

Föreskrift Utanför förrådet Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt

tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.

[SOSFS 2001:17]

Utanför förrådet får efter beslut av verksamhetschefen/MAS/motsvarande och efter samråd med kvalitetsgranskande farmaceut, ett mindre antal läkemedel förvaras, t.ex. läkemedel: – för omläggning – som används i akuta situationer (akutväska, akutbricka) – som ofta används, t.ex. natriumkloridlösning, bedövningsmedel – som används frekvent inom tandvården.

index 5.2.1. Förvaringsanvisningar

Läkemedel placeras lämpligast i tre från varandra skilda grupper: a) Läkemedel för injektion b) Övriga läkemedel för invärtes bruk c) Läkemedel för utvärtes bruk

Läkemedel bör förvaras i bokstavsordning inom respektive grupp.

Brandfarligt Brandfarliga eller explosiva varor får inte förvaras i större mängd än att

förvaringen är betryggande ur brand- och explosionssynpunkt (SFS 1988:1145). Rådgör med säkerhetsansvarig vid tveksamhet.

Kemisk- tekniska Kemisk-tekniska medel (rengöringsmedel, desinfektionslösningar för lokaler, medel utensilier och reagenser) skall förvaras i utrymme skilt från läkemedel och

oåtkomligt för obehöriga. Medel för kemisk-tekniskt bruk får inte fyllas över i

29

omärkta eller felaktigt märkta förpackningar såsom begagnade läkemedelsförpackningar.

Läkemedelsprov Tillverkaren får dela ut läkemedelsprov i enstaka förpackning som information

till läkare om utformningen av läkemedlet och dess förpackning. De får inte placeras i läkemedelsförrådet och får ej användas för behandling av patient.

Närstående varor I skåp där läkemedel förvaras får även finnas till läkemedel närstående varor

(t ex naturläkemedel och vissa salvor som inte är registrerad som godkända läkemedel) samt utrustning för utdelning av läkemedel.

Originalförpackning Läkemedel skall förvaras i den förpackning som det levererats i från apoteket.

På så sätt bevaras väsentliga uppgifter om läkemedlen och förväxling undviks. Av säkerhetsskäl får uttagen dos aldrig återföras till originalförpackningen (undantag endosförpackningar). Observera att läkemedelskartor som inte är endos (bild, se kap. 11) saknar fullständig märkning och inte får delas. Hela kartan ska finnas kvar tills sista dosen har använts.

Sprutor och kanyler Huvudförråd och större förråd av sprutor och kanyler bör förvaras i låst

utrymme (LVFS 1995:13). Om inte annat anges är hållbarhetstiden för fabrikssteriliserade artiklar 5 år när de förvaras i sin originalförpackning. Enskild produktförpackning som tagits ut ur originalförpackningen kasseras efter 1 år.

Temperatur Kallt: Vissa läkemedel kräver kall förvaring (mellan +2° och +8°) och märks

från apoteket med "K". Temperaturen kontrolleras och dokumenteras varje vecka. Temperaturen varierar emellertid mellan olika platser i kylskåpet och i kylskåpsdörren är den i allmänhet för hög för känsliga preparat (t ex vacciner). I medicinkylskåpet får endast läkemedel förvaras.

Rumstemperatur: Läkemedel som måste förvaras vid rumstemperatur får förändrad effekt vid förvaring under +15° C. Detta beror på utfällning av aktiv eller annan substans i lösningar (ex Alvedon mixtur, Gaviscon mixtur) eller på partikeltillväxt i suspensioner (kortikosteroider för injektion) om de placeras i kylskåp. Andra följder är dosaerosoler som inte fungerar och lösningar som blir trögflytande. En förteckning över läkemedel som ej får förvaras i kylskåp kan erhållas från apoteket. Svalt: Läkemedel som ska förvaras svalt (+8° – +15°) förvaras vanligen i kylskåp och märks ibland från apoteket med "K", om så krävs.

I akutväskor och på akutbrickor behöver ibland förvaras läkemedel som normalt kräver kall/sval förvaring. Rådgör med apoteket om hållbarhetstider.

Värmeskåp: För läkemedel som förvaras i värmeskåp, rådgör med apoteket om hållbarhetstider.

Vad får inte finnas? I utrymme där läkemedel förvaras får t.ex. inte finnas pengar, mat eller

laboratorieprover.

30

index 5.2.2. Förvaring av läkemedel speciellt för sluten vård

Patientens privata Läkemedel som patienten medför till avdelningen bör om det är lämpligt efter medicin medgivande från patienten sändas med anhörig hem. Går inte detta, skall sådan

privat medicin låsas in. Lägg patientens läkemedel i ett kuvert eller en påse, försegla och märk med patientens namn och födelsedatum.

Vid ankomst till avdelningen är patienten ibland ordinerad läkemedel som inte finns i avdelningsförrådet. För att lösa ett akut behov kan man då, i avvaktan på apoteksleverans, behöva använda patientens eventuellt medhavda medicin. Om så sker, måste följande villkor vara uppfyllda.

• Inskrivande läkare skall ha bedömt behovet och ordinerat läkemedlet. Givna doser skall journalföras på normalt sätt. • Läkemedlets identitet måste vara fastställd. • Läkemedlet skall finnas i sin originalförpackning (dit räknas också obruten apodospåse, bild se kap 11) och bedömas vara i fullgott skick. • Läkemedlet skall förvaras väl åtskilt från ordinarie läkemedelssortiment. • I läkemedelsjournal skall framgå, när privat medicin använts.

Patientens egen medicin får inte användas som ett led i avdelningens besparingskrav. Läkemedlen ingår i vårdavgiften enligt Hälso- och sjukvårdslagen.

Hos patienten Hos patienten kan undantagsvis förvaras sådana läkemedel som patienten är väl

förtrogen med och själv sköter. Skall dokumenteras i journalen. Det får dock inte finnas risk för obehörig åtkomst, t.ex. av andra patienter.

index 5.2.3. Förvaring av läkemedel speciellt för

annan hälso- och sjukvård inklusive tandvård

Utanför sjukhus förvaras läkemedel enligt följande:

• Vårdcentral/mottagning i läkemedelsförråd • Distriktsvården i den enskildes hem och ev. samlat i förråd • I särskilt boende i den enskildes hem och ev. samlat i förråd

Den enskilde som själv ansvarar för sina läkemedel har också ansvar för en säker förvaring.

I särskild boendeform bör läkemedel förvaras i låsbart skåp i vars och ens bostad. Läkemedlen skall för att undvika förväxling överlämnas och intas i respektive bostad. Endast i undantagsfall kan ett läkemedel överlämnas och intas utanför

31

den enskildes bostad. Ett skåp hos en enskild anses inte som läkemedelsförråd, vilket innebär att delegerad personal har tillgång till det.

Samlat När individuellt förskrivna läkemedel förvaras i ett samlat läkemedelsförråd läkemedelsförråd skall de förvaras åtskilda från varandra, t.ex. i plastbackar märkta med namn och

personnummer för varje enskild person för att förhindra förväxling. Tillfälligt utsatta läkemedel förvaras skilt från aktuella ordinerade läkemedel.

Fullständiga Landstinget kan på förfrågan från kommun inrätta fullständiga läkemedelsförråd läkemedelsförråd eller förråd för akuta tillstånd. Innehållet i förråden bestäms av landstinget och inom särskilt boende MAS gemensamt, se lokala generella direktiv och lokala föreskrifter.

Läkemedel som får ges enligt generella direktiv ska förvaras i läkemedelsförråd åtskilt från övriga läkemedel.

Jourdosförråd Apotekets förråd av läkemedel på jourläkarmottagning och akutmottagning

(jourdosförråd) skall förvaras separat.

index 5.3. Narkotikakontroll

Föreskrifter Inom sluten vård skall tillförseln av narkotiska läkemedel till läkemedelsförråd och förbrukningen av dessa läkemedel dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Inventering och kontroll av narkotiska läkemedel skall utföras av annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring.

Om antalet anställda vid enheten eller hos vårdgivaren är så få att kontrollen enligt första stycket inte kan utföras av egen personal, skall en farmaceut från ett apotek eller hälso- och sjukvårdspersonal från en annan enhet eller vårdgivare anlitas. Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård skall det finnas ändamålsenliga rutiner för en säker kontroll av förbrukningen av narkotiska läkemedel.

[SOSFS 2001:17]

För narkotikaklassat läkemedel (enligt förteckning II-V) skall förbrukningen föras in i en särskild narkotikajournal som rekvireras från apoteket, se bilaga 10. Anvisningar finns på försättsbladet. Vilka preparat som ingår i de olika narkotikagrupperna framgår av kapitlet Särskilda läkemedel i Läkemedelsboken (LB) eller Apotekets särtryck.

Om endast en del av en ampull ges förs kasserad mängd in i anmärkningskolumnen. Såväl kross som övrig kassation förs in omgående. Kontrasignering krävs när större mängder kasseras.

Beträffande lån mellan enheter se 4.1. Både ut- och inlånande enhet kontrasignerar varandras förbrukningsjournaler.

Inventering och kontroll av narkotikaförbrukningen skall utföras regelbundet. Användande av endosförpackningar eller tryckförpackningar underlättar kontroll. Farmaceuten utför dessutom stickprovskontroll i samband med kvalitetsgranskningen och fulltecknat häfte sparas till dess, dock minst ett år efter sista anteckningen eller enligt lokal instruktion. Därefter kan det kastas.

32

Rutinerna för hur narkotikakontrollen utförs och vem som är ansvarig för narkotikakontrollen skall beskrivas i den verksamhetsanpassade lokala instruktionen.

Inom tandvården skall narkotikakontrollen utföras av tandläkare eller farmaceut.

Särskilt boende För individuellt förskrivna vid behovsläkemedel som är narkotikaklassade

(enligt förteckn. II-V) och förvaras i den enskildes läkemedelsskåp (bild, se kap. 11) förs särskild narkotikajournal enligt lokala instruktioner (gäller ej läkemedel som är apodosdelade).

index 5.4. Medicinska gaser Läkemedel Medicinska gaser är läkemedel och skiljer sig från motsvarande gaser för

tekniskt bruk genom krav på kvalitet, hantering, märkning och ej förväxlingsbara anslutningar enligt Svensk LäkemedelsStandard (se gällande SLS). Den lokala gaskommittén skall verka för en säker och effektiv gashantering . Medicinska gaser liksom utrymmen där de förvaras, skall på samma sätt som läkemedelsförrådet kvalitetsgranskas av farmaceut. Förutom den centrala gasanläggningen kontrolleras även alla lösa gasflaskor för medicinska ändamål. Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter om anestesigaser (AFS 2001:7).

Förvaring Färdigfyllda gasflaskor och flaskpaket med medicinsk gas skall förvaras

överskådligt. Olika gassorter och gaskvaliteter skall särskiljas från varandra och tomma flaskor skall förvaras separat (se gällande SLS) Flaskorna förvaras skilt från andra varor, och skall alltså normalt inte förvaras i det ordinarie läkemedelsförrådet. Vidare skall de förvaras skyddade för väder och vind samt om möjligt vid normal rumstemperatur. Lustgas och blandgaser av typ Entonox och Medimix får inte förvaras under +16 grader C. Gasflaskor får inte utsättas för onormal uppvärmning (max +50 grader C). Gasflaskor skall alltid förvaras i väl ventilerande utrymmen. I rummet får inte lagras fett eller oljor, inte heller absorberande material som t.ex. textilier. Ett trångt linneförråd är direkt olämpligt. Gasflaskor får inte placeras nära elektriska uttag, elektriska apparater etc.

Gasflaskor skall hanteras med aktsamhet så att påmålad färg och påsatta etiketter m.m. inte skadas eller utplånas och så att anbringade sigill inte bryts. Vid förvaring av gasflaskor skall flaskventilen vara stängd. Gasflaska skall stå stadigt, ligga och/eller vara fastkedjad. Dörren till förvaringsutrymmet skall på utsidan ha en varningsskylt för gasflaskor. Gasleverantörens informationsmaterial skall finnas där gasflaskor och gasutrustning förvaras/lagras. Detta gäller även informationsmaterial för gasutrustning.

Gasflaskor för medicinskt ändamål har varit gråmålade. Fr o m år 2000 sker en

33

EU-anpassning varigenom medicinska gasflaskor successivt får vit flaskfärg. Gasflaskor för tekniskt bruk är vanligen svartmålade. Varje gas har en bestämd färg för identifiering målad på flaskbröstet. Denna färg återfinner man även i gasförsörjningssystemet på sjukhusen, t.ex. gasuttag och slangar.

Gas (exempel) Färgkod Användning Andningsoxygen O2

Vit Oxygenterapi, behandling av sår och brännskador, i samband med narkos och vid ventilationsbehandling

Lustgas N2O

Blå Vid narkos, smärtlindring vid förlossning eller hos tandläkare

Andningsluft O2 + N2

Vit/svart Ventilationsbehandling, sugar

Karbogen O2 + CO2

Vit/grå Hävning av koloxidförgiftning, vid astmaterapi

Koldioxid CO2

Grå Laparoskopi, kryobehandling, kalibreringsgas

Entonox, Medimix O2+N2O

Vit/blå Smärtlindring vid olycksfall och hjärtinfarkter

Återkommande Gasleverantören har ansvar för kontrollen av själva gasflaskan. Maximal kontroll användningstid för gasen är inom kontrolltiden för gasflaskan. Kontrollera

därför att datum enligt etiketten nedan inte passerats.

Etikett modell AGA: Etikett modell Air Liquide: Batch nr. Medicingas 5001 - Fylln.datum 6866 020304 Anv. före Används före 2007 – 02 2007 03

Satsnr 883725

Användningstid Läkemedelsansvarig sjuksköterska/tandläkare med särskild behörighet svarar

för att enhetens gasflaskor inte överskrider användningstiden. Flaskor vars innehåll passerat angiven användningstid returneras enligt lokala instruktioner.

Brandfarligt Öppen eld och rökning är förbjuden där oxygen (syrgas) behandling pågår.

Efter avslutad behandling måste vädring genomföras innan öppen eld tänds. Kläder och textilier skakas. Samma säkerhetsföreskrifter gäller för oxygenkoncentratorer.

Vid allt slags handhavande med oxygenapparatur kontrollera att denna, samt händer och verktyg, är fria från olja och fett. Det är lämpligt att tvätta händerna före byte av oxygenflaska. Oxygen i sig själv brinner inte, men den påskyndar och underhåller förbränning. Fett och olja kan självantändas i syrgas under högt tryck och därigenom orsaka explosion och brand. Oxygenbehandlade patienter kan dock utan risk använda t.ex. cerat, salivstimulerande medel eller nässalva.

34

Administration Behandling skall ordineras av läkare/tandläkare med angivande av dos av oxygen (liter/minut) och behandlingstid. Doseringsanordningen på apparaturen måste

vara sådan att gasflödet kan avläsas i liter per minut. För ambulanser och räddningstjänst – se lokala instruktioner.

Vid oxygenbehandling under längre tid kan befuktning av oxygenet ordineras av läkare. Befuktning används bara om dosen är > 2 liter/minut och då med sterilt vatten i originalförpackning. Om flergångsfuktflaska används, fylls den till hälften med sterilt vatten, som byts varje dag för att undvika bakterieväxt. I samband med detta görs flaskan ren och värmedesinfekteras. Metalldelarna torkas med M-sprit. Flaskan förvaras torr mellan behandlingarna.

Anestesi I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om anestesigaser (AFS 2001:7) finns angivet

hur gasformiga och vätskeformiga anestesimedel skall hanteras för att eliminera risken för exposition av dessa. Vätskeformiga anestesimedel som inte utgör en sluten originalförpackning skall förvaras i ventilerat utrymme och rester av vätska skall omhändertas för destruktion. Lustgas, oxygen och blandning därav är tyngre än luft och kan ansamlas på lågt belägna platser i lokalen. Regler för bortventilering av sådana gaser avsedda för bedövning eller smärtlindring (anestesigaser) finns i AFS 2001:7.

Syrgas i särskilt Syrgasbehandling för akuta behov i särskilt boende ordineras av enhetens läkare boende som också avgör om syrgas ska finnas i boendet. Tandvård Hantering av gaser och kontroll av utrustning skall ske enligt lokala

instruktioner. Se även tillverkarens informationsmaterial. Byte av gasflaska Tillvägagångssättet vid byte av gasflaska skall följa de anvisningar som

lämnats av leverantören av gasflaska och regulator. Berörd vårdpersonal och patient/närstående vid hemsjukvård skall vara utbildade och övade i att kunna utföra byte av gasflaskor och hantera tillbehör och kryokärl.

index 5.4.1. Gasbehandling i hemmet

Ställningstagande till långtidsbehandling i hemmet med oxygen görs av lungmedicinsk specialist eller invärtesmedicinare med lungmedicinsk profilering. Denne förskriver även utrustning och utfärdar vid behov recept på oxygen i gasflaskor eller i flytande form.

Ansvarig sjuksköterska och i vissa fall medicintekniker informerar patient och anhöriga/vårdpersonal om behandling med medicinsk gas och användning av nödvändig utrustning. Klinik eller hjälpmedelscentral lämnar ut ev. koncentrator och tillbehör. Det är viktigt att patient och/eller närstående helt förstår den information som ges.

Gasleverantör levererar gasflaskor eller gaskärl efter beställning på lokalt apotek. Gasleverantören skall ringa före leverans. Efter avslutad behandling skall utrustning, flaskor och kärl återlämnas.

35

Medicintekniker kontrollerar och underhåller utrustningen regelbundet – i hemmet eller oftast i samband med återbesök på lungmottagning/-avdelning. Rutinerna kring den praktiska hanteringen kan variera något beroende på sjukvårdsområde, varför det är viktigt att ta reda på vad som gäller där patienten behandlas.

Det är viktigt att alltid läsa igenom bruksanvisning för den utrustning som skall användas.

Gasflaskor förvaras liggande och synligt i ett ventilerat och lättillgängligt rum (så nära dörren det går) så att åtkomligheten är god och brandrisken minimeras. Gasflaskor/behållare får aldrig förvaras på t. ex. balkong eller utomhus. Behållare med flytande oxygen skall alltid förvaras på ett ställe med god ventilation. Gasskylt skall sättas på nedre delen av ytterdörrens insida.

Öppen eld och rökning är förbjuden där oxygenbehandling pågår. Oxygenmask eller näsgrimma skall inte läggas direkt på /i textilier när utrustningen används och efter avslutad behandling måste vädring genomföras. Oxygen, under högt tryck, kan självantända i kontakt med olja, fett, etc. Ansiktskräm och cerat på läpparna får användas, men elektrisk apparatur som t ex brödrost, hårfön eller liknande skall ej användas under pågående oxygenbehandling. Utrustning som ej används skall vara avstängd! Vid brand stängs all utrustning av.

Byte av ev. regulator sköts av patienten eller utbildad närstående/vårdare. På lättviktsflaskor är regulator fast monterad.

Torrhet i näsa och svalg kan avhjälpas med saltvattenspray, t.ex. Renässans. För enbart näsan kan mjukgörande nässalva (t.ex. Fenazon) eller näsbalsamspray (t.ex. Nozoil) användas. Befuktning används bara om dosen är > 2 liter/minut och då med renat eller destillerat vatten i fuktflaska. Flaskan byts och rengörs 1 gång per dygn p.g.a. risk för bakterietillväxt.

index 5.5 Kassation/retur Retur Returer av läkemedel skickas till apoteket i grön låda. Lådan plomberas/låses

alltid. Användning av returblankett rekommenderas som faxas eller sändes. Se bilaga 11.

Översyn Förrådet skall vara överskådligt och aktuellt. För att garantera god säkerhet bör

läkemedelsansvarig sjuksköterska gå igenom förrådet varje månad. Förpackningar vars användningstid eller utgångsdatum har överskridits skall gallras ut. Preparat som inte längre används sorteras ut. Datum och signum för genomgången noteras.

Reklamation Vid misstanke om fel på ett läkemedel (t.ex. fällning, missfärgning) skall

förpackningen sändas tillbaka till apoteket tillsammans med ifylld reklamationsblankett. Detta gäller såväl läkemedel som övriga apoteksvaror

36

och behövs för att felkällan skall kunna spåras hos tillverkaren.

Reklamationsblankett finns i apotekspärmen. Apoteket vidarerapporterar snarast alla reklamationer inom ett rikstäckande system för bevakning av felfrekvens och feltyp av olika produkter. Även synpunkter på t.ex. en produkts utformning kan lämnas på denna blankett.

Avliden patient Avliden patients läkemedel är formellt dödsboets egendom. Av säkerhetsskäl

bör ansvarig sjuksköterska erbjuda sig omhänderta kvarvarande läkemedel för kassation. För narkotiska läkemedel ska ändamålsenliga rutiner utarbetas, av verksamhetschef/MAS, som möjliggör en säker kontroll av förbrukat narkotika under vårdtiden. I den lokala instruktionen skall finnas rutiner för narkotiska läkemedel.

Indragning De läkemedel som dras in av andra skäl (t.ex. efter många reklamationer)

meddelas via särskilda indragningsblanketter med olika färg:

- gul indragningsblankett. Indragningen skall verkställas snarast.

- röd indragningsblankett. Indragningen är brådskande och skall verkställas omgående.

Blanketten signeras av läkemedelsansvarig sjuksköterska efter kontroll (och ev. retur av läkemedlet) och förvaras sedan i Apotekspärmen till nästa kvalitetsgranskning av farmaceut eller enligt lokala anvisningar.

Kreditering Avdelning/mottagning kan i vissa fall få returnerade förpackningar krediterade

om: – förpackningen är obruten och i ursprungligt skick – läkemedlet är lagervara på apoteket – minimikostnaden är f.n. minst 500 kronor – läkemedlet har tillräcklig återstående hållbarhet – returblankett (se bilaga 11) eller läkemedelsrekvisition fylls i och bifogas förpackningen.

Kylskåpsvaror krediteras endast i undantagsfall.

Enligt AFS 1999:11 gäller särskilda föreskrifter för cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, se lokala föreskrifter angående hantering av dessa läkemedel.

Avfall Avfall från sjukvården kan indelas i konventionellt avfall, återvinningsbart avfall och farligt avfall.

Farligt avfall är t.ex. miljöfarligt avfall: smittförande, biologiskt, smittförande skärande/stickande, radioaktivt avfall, oljor, vissa lösningsmedel, avfall som innehåller cyanider, kvicksilver och laboratorieavfall. Detta tas om hand enligt lokala instruktioner. Se även flytande läkemedel.

37

Kasserade läkemedel och läkemedelsrester Läkemedelsavfall förvaras i behållare med etikett ”kasserade läkemedel”. Etiketter beställs från lokala apoteket. Behållaren förvaras i låst läkemedelsförråd. I behållaren kan läggas fasta läkemedel såsom tabletter, kapslar, suppositorier, ampuller och brutna eller obrutna mindre injektions-flaskor. Fyllda behållare liksom obrutna eller brutna originalförpackningar med kasserade läkemedel sänds till apoteket i plomberad läkemedelslåda (bild, se kap. 11). Särskild följesedel skall medfölja i lådan, men lådan skall inte ha någon yttre märkning. Följesedel eller returblankett faxas lämpligen till apoteket för bevakning. För exempel på returblankett, se bilaga 11.

Tomma läkemedelsförpackningar av plast, papp och plåt sorteras som konventionellt avfall. Tomma glasampuller läggs i behållare som försluts och kasseras som konventionellt avfall. Tomma injektionsflaskor och glasflaskor kasseras som glasavfall. Observera att detta ej gäller cytostatika, antibiotika och cytotoxiska läkemedel (se nedan). Eventuella personuppgifter avlägsnas eller görs oläsliga.

För vissa läkemedelsavfall gäller särskilda rutiner.

• Narkotika Kassation av kontrollvaror på avdelning/mottagning noteras i narkotikajournal och dubbelsigneras eller kontrasigneras av apotekspersonal enligt lokala föreskrifter. Vid kassation av narkotika från enskild patient, där narkotikajournal förts, bör apotekspersonal kontrasignera i narkotikajournalen. Om dödsboet väljer att behålla läkemedlen bör detta dokumenteras i den avlidne patientens journal. • Flytande läkemedel Flytande läkemedel i originalförpackning hanteras som övrigt läkemedelsavfall. Flytande läkemedel i infusionspåsar eller uppdraget i sprutor får lämnas på apoteket om de är förpackade så att risken för spill är minimerad (t.ex. i försluten plastsäck eller tömda i flaska på högst 1 liter – märkt kasserade läkemedel). Större mängder flytande tandvårdsmedel och narkosgaser skall behandlas som farligt avfall t.ex. Chlumskys lösning, Sevorane och motsvarande. Observera: avfall innehållande socker och andra näringslösningar kan jäsa och

ge övertryck. Undvik att blanda sådana lösningar och låt inte flytande avfall stå utan att se till att det transporteras bort.

• Cytostatikaavfall – Fasta former (t.ex. tabletter, obrutna glasampuller/injektionsflaskor i originalförpackning) och övrigt avfall med cytostatikarester ( t.ex. spädda lösningar i infusionspåse, tömda påsar med aggregat, membranförsedda injektionsflaskor med spädda eller ospädda rester) läggs i plastpåse som noggrant försluts och hanteras enligt lokala instruktioner.

– Skärande och stickande material med cytostatikarester (t.ex. kanyler, och brutna glasampuller) läggs i godkänd behållare med lock. Behållarna hanteras därefter som övrigt cytostatikaavfall enligt lokala instruktioner.

38

• Antibiotikaavfall – Fasta former (t.ex. tabletter, obrutna glasampuller/injektionsflaskor i originalförpackning) behandlas som övriga kasserade läkemedel. – Skärande och stickande material med antibiotikarester (t.ex. kanyler och brutna glasampuller) läggs i godkänd behållare med lock. Behållarna hanteras därefter som konventionella avfall. – Övrigt avfall med antibiotikarester, t.ex. spädda lösningar i infusionspåse, tömda påsar med aggregat, membranförsedda injektionsflaskor med spädda eller ospädda rester, handskar, förorenade underlägg, sprutor läggs i plastpåse som noggrant försluts och hanteras enligt lokala instruktioner. • Radioaktiva läkemedel För handhavande av radioaktiva läkemedel hänvisas till lokala instruktioner och SSI FS 2000:3.

.

index 6. IORDNINGSTÄLLANDE 6.1. Allmänt

Allmänna råd Definition Uppdelning till enskild patient av tabletter, kapslar och andra avdelade

läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska. Upplösning av torrsubstans. Tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska. Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra läkemedel i form av medicinsk gas till en patient.

[SOSFS 2001:17] Läkemedel kan också iordningställas maskinellt eller manuellt och avser doser för enskild patient för t.ex. dosexpedition s.k. dosdispensering.

index 6.1.1 Gemensamt för all hälso- och sjukvård Föreskrifter Ansvar § 1 Läkemedel skall iordningställas av en sjuksköterska, läkare, tandläkare,

receptarie eller apotekare. Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel. Legitimerade sjukgymnaster får iordningställa och administrera läkemedel som skall ges till patient i samband med fysioterapi. [SOSFS 2001:17]

39

Föreskrift Studerande Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och sjukvården

får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av sådan legitimerad personal som omnämns i första stycket.

[SOSFS 2001:17] Allmänna råd Kontroller/ Den som iordningställer ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet, märkning läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt dosen och doseringstidpunkten

mot ordinationshandlingen [SOSFS 2001:17]

Läkemedel skall iordningställas med ordinationshandlingen som underlag.

Dosexpedition Dosdispensering innebär att läkemedel tas ur originalförpackning och

iordningställs för varje intagningstillfälle. Dosdispensering får endast utföras om läkemedlet av hållbarhetsskäl kan förvaras utanför originalförpackningen under den tid dispenseringen avser och om läkemedlet i övrigt lämpar sig för dosdispensering.

[SLS 2002]

Dosapoteket har ansvar för obrutna brickor/påsar. Innehållet i levererade brickor/påsar bör inte ändras. Vid ev. korrigering av innehållet övergår hela ansvaret till den sjuksköterska som utför ändringen. Ändringar skall dokumenteras och signeras i patientjournal.

Vid avvikelse skall rapport skickas till dosapoteket tillsammans med felaktig påse/bubbla. Blankett för avvikelserapportering finns på dosapoteket. Det är viktigt att dosapoteket informeras om alla förändringar i patientens medicinering. Dosapoteket skall meddelas när patient av någon anledning inte skall ha dosdispenserade läkemedel, tillfälligt eller permanent, t.ex. vid sjukhusvistelse eller dödsfall. Dosapoteket skall också meddelas när dosexpedition skall återinföras.

index 6.1.2. Iordningställande inom sluten vård Endossystem Eftersom författningen kräver att samma sjuksköterska/motsvarande som

iordningställer en läkemedelsdos normalt också skall administrera den, ställs krav på arbetsätt som uppfyller detta. Endosförpackade läkemedel, där både iordningställande och överlämnande/administrering sker hos patienten av samma person, är en hanteringsmodell som uppfyller de krav som föreskrivs i författningen (bild endos, se kap. 11).

Övriga läkemedels- Om medicinbägare används skall den märkas med patientens namn, hanteringssystem personnummer och eventuellt andra uppgifter samt ha ett lock

40

index 6.1.3. Iordningställande inom annan hälso- och sjukvård än slutenvård Läkemedel ordineras på recept eller dosrecept (ordinationskort). Föreskrift Om en patient själv har ansvaret för att hantera sina läkemedel är föreskrifterna inte tillämpliga. Detta gäller även om patienten behöver viss praktisk hjälp. Allmänna råd Den som förskriver läkemedel kan vid förskrivningstillfället behöva ta ställning till om patienten klarar av att själv hantera sina läkemedel. Om förskrivaren bedömer att patienten inte klarar det, bör ställningstagandet dokumenteras i patientjournalen.

[SOSFS 2001:17] Ansvar då den Grunden för all läkemedelshantering inom annan hälso- och sjukvård är att den enskilde själv skall vara individuellt anpassad och säker utifrån den enskildes sjukdom och ansvarar för sin personliga förutsättningar. Utgångspunkten är att den enskilde själv ansvarar medicinering för omhändertagande, förvaring av de läkemedel som ordinerats samt för den

egna medicineringen. Ansvar då den När misstanke föreligger att en persons medvetenhet sviktar, skall personal enskilde inte kan informera ansvarig läkare, sjuksköterska och anhörig/närstående om ansvara för sin situationen. Den sjuksköterska som svarar för patientens vård får då försöka medicinering finna en praktisk lösning i samråd med behandlande läkare, personal och/eller

närstående. Kan den enskilde inte alls ansvara för sin medicinering antecknar läkaren detta i sin journal och anmodar ansvarig sjuksköterska att överta ansvaret för läkemedelsbehandlingen.

Iordningställande Vid dosexpedition från apotek har farmaceut iordningställt läkemedelsdoserna. vid dosexpedition Dospåsarna/dosbrickorna distribueras märkta med patientens namn,

personnummer samt läkemedlens namn, styrka, dos och intagningstid. Apoteket ansvarar för innehållet i obrutna dospåsar/dosbrickor. Då läkemedel ordineras på recept eller som vidbehovsläkemedel på Dosrecept (ordinationskort) distribueras de i originalförpackning från apotek. Den som iordningställer ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt dosen och doseringstidpunkten mot ordinationshandlingen. Iordningställande av läkemedel skall huvudsakligen göras av sjuksköterska mot ordinationshandling och enligt lokal skriftlig instruktion. Delning av läkemedel i Dosett (bild, se kap. 11) är vanligast förekommande. Läkemedel kan också iordningställas i medicinbägare. Såväl dosett som bägare skall vara tydligt märkt med patientens identitet och enligt de direktiv om märkning som skall finnas i den lokala instruktionen. Det skall genom signering på ordinationshandling eller i datajournal framgå vem som ansvarat för iordningställande.

41

Föreskrifter Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård…får en sjuksköterska genom delegering överlåta åt en annan befattningshavare att iordningställa eller administrera läkemedel under förutsättning att detta är förenligt med en god och säker vård av patienten. Verksamhetschefen svarar för att besluten om delegeringar är förenliga med säkerheten för patienterna. I detta ansvar ingår att besluta huruvida iordningställande eller administrering av läkemedel får delegeras eller om vissa begränsningar skall finnas. Allmänna råd För patientens säkerhet och trygghet bör läkemedelshanteringen skötas av så få som möjligt och delegering bör göras restriktivt. Sjuksköterskan bör kontrollera att den person som är föremål för delegering har tillräcklig kompetens och erfarenhet, är noggrann och har gott omdöme samt är lämplig i övrigt. Delegeringsbeslut bör regelbundet omprövas.

[SOSFS 2001:17]

index 6.1.4. Iordningställande inom tandvård

Efter personlig delegation får tandsköterska efter ordination från tandläkare iordningställa läkemedel. Lokal anestesi genom ledningsblockad, t ex mandibularanestesi, får ej delegeras. Till behöriga tandsköterskor kan infiltrationsanestesi delegeras, under förutsättning att tandläkare gett ordination om typ, styrka och mängd av bedövningsmedel och att tandläkaren finns tillgänglig i mottagningen och omedelbart kan ingripa vid eventuell komplikation.

6.2. Praktiskt handhavande

Allergirisk Iordningställande av läkemedel betraktas som ett rent arbetsmoment och därför

bör händerna spritdesinfekteras innan arbetet påbörjas.

Vid krossning av läkemedel måste allergirisken beaktas. Detta gäller bl.a. antibiotika, klorpromazin (Hibernal®) och bulklaxativ innehållande ispaghulapulver (t.ex. Vi-Siblin®). De är allergena och sensibilisering genom inhalation har rapporterats hos sjukvårdspersonal. Riskmunskydd och handskar bör användas då det finns risk för att det dammar när ett läkemedel krossas. För "läkemedel med allergena egenskaper" (se ovan) och "särskilt farliga läkemedel" som exempelvis cytostatika gäller särskilda föreskrifter i AFS 1999:11. Det finns även lokalt utarbetade riktlinjer för hantering av dessa läkemedel. En översikt över olika risker med läkemedelshantering finns i häftet "Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal vid hantering av läkemedel" från Läkemedelsindustriföreningen.

Brytningsdatum Brytningsdatum antecknas på etiketten på alla salvliknande och flytande

läkemedel. För läkemedel med 24 timmar eller kortare användningstid,

42

anges även klockslag. Särtrycket "Lagrings- och användningstider för läkemedel i bruten förpackning på avdelning" (se bilaga 8) kan fås från apoteket. Om en patient får läkemedel med sig från en mottagning/avdelning ska detta antecknas i journalhandling och läkemedlet ska märkas. Allmänna råd

Dispensering Ett iordningställt läkemedel skall på förpackningen eller behållaren vara märkt med uppgifter om patientens identitet och läkemedlets namn, styrka och dos samt de övriga uppgifter som behövs för en säker hantering. Direktiv om märkning skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.

[SOSFS 2001:17]

Detta gäller läkemedel för patienter på permission, dagpatienter, hemsjukvård och mottagningar (även inom övrig hälso- och sjukvård).

Flytande läkemedel Flytande läkemedel mäts upp med hjälp av medicinbägare, pipett eller spruta. Hjälpmedel vid Läkemedel i flaska eller burk iordningställs aldrig med bara händerna utan med iordningställande något hjälpmedel (sked, pincett, extra medicinbägare eller förpackningslocket).

Tablettdelare kan användas för att få en god doseringsnoggrannhet, när halva tabletter ordinerats. Lös tablett, hel eller delad, får inte återföras till originalförpackning på grund av förväxlingsrisk och kontaminationsrisk.

Kapslar, dragéer och suppositorier bör inte delas. För information om vilka perorala preparat som inte får/bör krossas eller delas se Apotekets broschyr "Sväljes hela". Tabletter som inte kan krossas kan ibland inte heller delas. Fastän flertalet tabletter har delningsskåra finns det många tablettsorter som ger dålig dosnoggrannhet vid delning, framförallt vid delning i fjärdedelar. Detta måste beaktas vid delning av tabletter med potent läkemedelsinnehåll.

Injektionsvätskor Om möjligt skall injektionsläkemedel iordningställas i samband med

administreringen.

Allmänna råd Ett iordningställt läkemedel skall på förpackningen eller behållaren vara märkt med uppgifter om patientens identitet och läkemedlets namn, styrka och dos samt de övriga uppgifter som behövs för en säker hantering. Direktiv om märkning skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.

[SOSFS 2001:17]

Sprutan skall även märkas med patientens identitet. Förtryckta etiketter bör användas. Särskilt gäller detta enheter som använder mycket injektionsläkemedel, t.ex. anestesi och intensivvård. Även neutrala etiketter finns med ledtext för patientens identitet.

Användningstid är högst 12 timmar för injektionsläkemedel uppdraget i spruta.

Jourdoser Jourdoser får inte överlämnas i större mängd än som är nödvändigt till dess

patienten kan få läkemedlet expedierat på apotek. Om läkemedel, som inte är

43

avsett att intas omedelbart, överlämnas till patienten, skall det ske i lämplig förpackning. Denna förses med patientens namn och födelsedata, läkemedlets namn och styrka, datum för överlämnandet, anvisningar om läkemedlets användning, den ordinerandes namn samt signum av den som iordningställt förpackningen. Endosförpackade läkemedel kan med fördel användas.

Kontaminationsrisk Konserverade injektionsvätskor i flerdosbehållare får sparas i högst en vecka

om de används till flera patienter och fyra veckor om de används till enskild patient.

Desinfektera ampullhalsen eller injektionsflaskans gummimembran innan ampullhalsen bryts eller flaskans gummimembran punkteras. Observera risk för kontamination av glaspartiklar i en bruten glasampull och utstansade gummipartiklar i en flerdosbehållare.

Krossning Då patienten inte kan svälja ett preparat måste läkemedelsformen eller administrationssättet omprövas. Saknas alternativa beredningsformer kan tabletter i vissa fall krossas.

Om en tablett bör och kan krossas, sker detta med hjälp av tablettkross. Det är viktigt att den rengörs noggrant efter användandet. Vid alla krossning av läkemedel är det viktigt att allergirisken beaktas – dels genom att det dammar, dels genom att läkemedel kan bli kvar till nästa patient. Vissa tabletter och kapslar måste sväljas hela, på grund av att de har förlängd effekt (duretter, "retard", "prolongatum") eller är överdragna med ett skikt som motstår saltsyra i magsäcken (enterotabletter). Andra bör sväljas hela för att de innehåller cytostatika, smakar illa eller av andra skäl. Se närmare förteckningen "Sväljes hela" som kan erhållas från apoteket.

Läkemedel via sond Ges läkemedel via sond skall speciell spruta märkt "Endast för sond" användas

(SOSFS 1988:25). Se även kap. 7.2.1. (perorala läkemedel). Läkemedel bör inte blandas med sondnäringen utan istället ges separat.

Hygienen är viktig, eftersom bakteriekontamination kan få allvarliga följder för patienten. Man bör arbeta aseptiskt med god handdesinfektion och stor noggrannhet för att undvika kontamination. Före administrering av läkemedel smittrenas aggregatets port alternativt sondmynningen enligt vårdhygieniska rekommendationer. Vattnet som används för spädning och spolning skall vara färsktappat från en frekvent använd kran. Man bör använda en ny steril engångsspruta för varje administreringstillfälle. Om flergångsspruta används, skall den diskas isärtagen i diskdesinfektor och lufttorkas efter varje användningstillfälle. Vid läkemedelshantering i patientens hem kan sprutan diskas isärtagen i diskmaskin eller för hand, läggas i sjudande vatten och tas upp när vattnet kokar. Låt den torka isärtagen och upprättstående.

Läkemedelspåse Det finns olika sätt att dosera läkemedel som ska tas med hem, t.ex.

läkemedelspåse eller Dosett (bild, se kap. 11). Det vanligaste sättet är att dela ut

44

medicin i läkemedelspåsar, vilka då måste uppta alla väsentliga upplysningar. Se Jourdoser ovan.

Okulär besiktning All uttagen medicin okulärbesiktigas. För injektions- och infusionsvätskor

kontrolleras förutom utseende/volym även att förpackningen är oskadad och har täta förslutningar (se bilaga 9). Syning underlättas om man använder särskild syningsskärm med vit och svart bakgrund. Apoteket kan vid behov anordna utbildning om syningsteknik.

Sprutor Engångsspruta med uppdraget injektionsläkemedel skall alltid förbli engångsspruta, d.v.s. endast fyllas en gång och aldrig återfyllas. Detta gäller även vid tillförsel av upprepade doser till en och samma patient. Sprutor till injektionspumpar får heller aldrig återfyllas med mindre än att detta sker via trevägskran i ett slutet system. Insulinpennor skall vara personliga.

Uppdragnings- Injektionsläkemedel dras upp med grov kanyl ur engångsampuller men med kanyl tunn kanyl ur flergångsampuller för att skona gummimembranet.

Uppdragningskanylen till flerdosbehållare skall alltid avlägsnas efter varje

uppdragningstillfälle. Plastampuller där sprutan kan anslutas direkt utan kanyl kan användas.

index 6.3 Tillredning

På apotek tillreds läkemedel av personal med farmaceutisk kompetens. Legitimerad sjuksköterska tillreder läkemedel som på grund av begränsad hållbarhet måste tillredas i direkt anslutning till administrering samt gör tillsats av läkemedel till infusionsvätska som är avsedd för omedelbar administrering. Vid tillredning och användning av ett sterilt läkemedel föreligger risk för kontamination. Om samma förpackning används till flera patienter föreligger smittorisk. Detta gäller även om läkemedlet är konserverat. Mot denna bakgrund måste lagrings- och användningstider begränsas. Se särtrycket ”Lagrings- och användningstider för läkemedel i bruten förpackning på avdelning”. se bilaga 8.

Antibiotika- och I Arbetsmiljöverkets kungörelse AFS 1999:11 finns föreskrifter om cytostatika- handhavande av cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, beredning t.ex. antibiotika. Det finns även lokalt utarbetade instruktioner för handhavande

av cytostatika, cytotoxiska läkemedel och antibiotika för de olika sjukhusen i länet.

De flesta antibiotika kan ges som intravenös bolusinjektion. Utarbetande av lokala spädningsföreskrifter rekommenderas. För antibiotikabehandling i hemmet kan intravenöst system användas.

Många cytostatika för injektion har kort användningstid i bruksfärdigt skick. Användningstider och förvaringsföreskrifter finns i regel angivna i FASS eller på bipacksedel.

45

Beredning av parenterala lösningar för cytostatikabehandling skall göras i arbetsmiljöanpassad miljö av personal med adekvat utbildning.

Infusionsvätskor På varje avdelning där infusionstillsatser görs, skall aktuell upplaga av

kompendiet ”Tillsatser till infusionsvätskor” finnas. Det innehåller dels allmänna instruktioner vid tillsatsarbete, dels en konkret arbetsinstruktion som skall följas, om inte verksamhetschefen föreskriver annorlunda. Se även Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete. Det är viktigt att arbeta aseptiskt, syna infusions- och injektionsvätskorna före arbetets början och granska lösningen efter tillsatsen, se bilaga 9. Arbetet skall ske i ostörd miljö. Tillsatserna görs omedelbart före användningen och innehållet måste blandas efter varje tillsats. Tillsatser till hängande dropp bör undvikas eftersom det är svårt att erhålla en homogen blandning. Observera risken för punktion av påsen med tillsatskanylen.

Infusionsvätska med tillsats skall förses med uppgift om tillsatsens art, mängd, datum och klockslag för tillsats, patientdata och signum av den som gjort tillsatsen.

[SLS 2003] Etikett bör alltid fyllas i och sättas på flaskan/påsen vare sig tillsats gjorts eller ej.

TPN-infusion För infusionsvätskor för total parenteral nutrition (TPN) gäller samma instruktioner som för övriga infusionsvätskor (se ovan).

Plastpåsar Till infusionsvätskor i plastpåsar används aggregat utan inbyggd luftning.

Tillsatskanyler ska vara tunna. Utbildning Sjukhusapoteken kan erbjuda sjuksköterskor utbildning i kvalitetskontroll

av infusionsvätskor. Här ingår en beskrivning av vilka risker som kan vara förknippade med vätskehantering, förpackningarnas svaga punkter, arbetsplatsens utformning, hygieniska aspekter, rutiner för att rapportera fel etc. Ett skriftligt informationsmaterial finns som komplement.

index 7. ADMINISTRERING

7.1. Ansvar Föreskrifter En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten. När patientdoser av ett läkemedel iordningställts av en receptarie eller apotekare skall en sjuksköterska, läkare, tandläkare eller den som ordinerat läkemedlet ansvara för administreringen av läkemedlet till patienten, utom i sådana fall som anges i 3 §.

forts. nästa sida

46

Forts… Sjukhusfysiker får iordningställa och administrera perorala radioaktiva läkemedel. Sjukgymnaster får iordningställa och administrera läkemedel som skall ges till patienter i samband med fysioterapi. Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av sådan legitimerad personal som omnämns i första stycket 1 §.

Om det är nödvändigt till följd av tekniska krav, sterilitetskrav eller liknande, får en annan sjuksköterska, läkare eller tandläkare än den som iordningställt ett läkemedel ta ansvar för att administrera det till patienten. Ansvarsfördelningen och tillvägagångssättet i sådana fall skall framgå av den lokala instruktionen för läkemedelshantering.

[SOSFS 2001:17] Patientidentitet Den som överlämnar läkemedel är enligt författning skyldig att förvissa sig om

att rätt patient får läkemedlet. Sluten vård Varje enskilt läkemedel signeras i läkemedelsjournal, se kapitel 3.4. Annan hälso- och Varje överlämnad dos skall dokumenteras på signeringslista eller i journal. sjukvård Signeringslistor är journalhandlingar. Aktuella signeringslistor bör förvaras

tillsammans med den enskildes läkemedel. Signaturlista Både inom sluten vård och annan hälso- och sjukvård skall det finnas en lista

med förtydligande av personalens signaturer. Föreskrifter Delegering inom Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård får… en sjuksköterska genom annan hälso- och delegering överlåta åt en annan befattningshavare att iordningställa eller sjukvård administrera läkemedel under förutsättning att detta är förenligt med en god och

säker vård av patienten.

Verksamhetschefen svarar för att besluten om delegeringar är förenliga med säkerheten för patienterna. I detta ansvar ingår att besluta huruvida iordning- ställande eller administrering av läkemedel får delegeras eller om vissa begränsningar skall finnas. Allmänna råd För patientens säkerhet och trygghet bör läkemedelshanteringen skötas av så få som möjligt och delegering bör göras restriktivt. Sjuksköterskan bör kontrollera att den person som är föremål för delegering har tillräcklig kompetens och erfarenhet, är noggrann och har gott omdöme samt är lämplig i övrigt. Delegeringsbeslut bör regelbundet omprövas. Den som administrerar ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid avsedd tidpunkt.

[SOSFS 2001:17]

Den som överlämnar läkemedel ansvarar för att rätt person får rätt läkemedel på rätt tid samt signerar på signeringslista. Ett krav är att nyanställd personal får utbildning och är förtrogen med arbetsrutinerna innan delegering ges.

47

index 7.2. Praktisk hantering Tider Medicinen skall fördelas så jämt som möjligt över dygnet. Särskild

uppmärksamhet bör ägnas åt att intervallet mellan dagens sista och påföljande dags första doser inte blir för stort. Därför rekommenderas följande tider för intagning av läkemedel: klockan 8 vid dosering 1 gång dagligen klockan 8 och 20 vid dosering 2 gånger dagligen klockan 8, 14 och 20 vid dosering 3 gånger dagligen klockan 6, 12, 18, 24 vid dosering 4 gånger dagligen

I många fall krävs andra intagningstider. T.ex. måste vissa läkemedel, såsom parkinsonmedel, doseras jämt över dygnet – fyra, fem eller sex gånger. Vissa potenta läkemedel, t.ex. cytostatika, ges med oregelbunden dosering, vilket måste uppmärksammas.

Information Vid överlämnandet skall patienten få erforderlig information, t.ex. om hur

läkemedlet skall intas (under tungan, sväljes hel, till/mellan måltider, inhalationsteknik etc.). Det är viktigt att patienten motiveras till fortsatt behandling genom utbildning och information.

Sjuksköterskan skall följa upp både positiva och negativa effekter av medicinen men också om det finns några problem i samband med intaget (smak, sväljbarhet etc.).

Utdelad mängd/ Patienten erhåller vanligen endast den mängd läkemedel som är avsedd för eget handhavande omedelbart intag. När man vill träna en patient att själv sköta sin medicinering,

är det möjligt att lämna ut medicin för flera intagningstillfällen. Det är dock viktigt att information och kontakt mellan vårdpersonal och patient upprätthålls.

Hjälp med intag Vid överlämnandet kan sjuksköterska, läkare eller tandläkare be om assistans

av annan person för att hjälpa patienten med läkemedelsintaget, t.ex. tillförsel av utvärtes preparat och ögondroppar. Detta måste ske med stor restriktivitet och förutsätter att patientsäkerheten inte åsidosätts. Den som får uppgiften skall ha förutsättningar att fullgöra denna på ett korrekt sätt.

index 7.2.1. Perorala läkemedel ”Ingen tablett utan Många läkemedel kan ge skador i matstrupen, om de fastnar där, se kapitel 8. vatten” Därför bör alltid tabletter, kapslar och pulver som är avsedda att nedsväljas

intas med riklig mängd vätska (minst ett halvt dricksglas) och om möjligt i sittande/stående ställning. För att underlätta nedsväljandet kan en klunk vätska sväljas omedelbart före intaget. Patienter med sväljsvårigheter bör få sina läkemedel i andra beredningsformer, t.ex. som lösning eller suppositorium.

48

Läkemedel via sond Läkemedel via matningssond bör tillföras av sjuksköterska. Före administrering av läkemedlet smittrenas aggregatets port alternativt sondmynningen enligt vårdhygieniska rekommendationer. Observera att extra noggranna rutiner måste iakttagas, när patienten har både sond och en intravenös infartsväg (SOSFS 1988:25). Förväxling mellan infartsvägar skall inte kunna ske. Grundregeln är att inom annan hälso- och sjukvård ges aldrig delegering av sondmatning när patienten har flera infartsvägar.

index 7.2.2. Läkemedel för injektion och infusion Kontroll Omedelbart före användningen skall den som administrerar infusion eller

injektion kontrollera att förpackningen inte skadats och att lösningens utseende inte avviker från det normala. Se bilaga 9.

Under droppets gång bör infusionshastigheten kontrolleras, eftersom denna kan förändras. När infusionspump används är det viktigt att kontrollera att pumpen är rätt inställd och att venvägen är fri.

Kontaminationsrisk Samma infusionsflaska/plastpåse får användas 12 timmar om inte annat anges

av tillverkaren. Om man avser att låta infusionen gå in på mer än 12 timmar skall de medicinska riskerna med ett sådant förfarande bedömas. Vid kontinuerlig infusion byts infusionsaggregatet minst varje dygn.

index 7.2.3. Speciellt för annan hälso- och sjukvård

än slutenvård Injektion av läkemedel ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter. Uppgiften kan delegeras efter lokala instruktioner om patientens hälsotillstånd så tillåter.

Insulin Det är viktigt att den som fått delegeringen att ge insulin känner till

verkningssätt, biverkningar, risker och konsekvenser av insulinbehandling. Den som fått uppgiften måste också vara klar över vad man skall iaktta och rapportera till sjuksköterskan. Den som delegerats att ge insulin ska också vara delegerad att kontrollera blodsocker med blodsockermätare. Angående delegering av arbetsuppgifter, se kapitel 2.11.

Till diabetiker med instabilt blodsocker skall insulin endast ges av sjuksköterska.

index 7.3. Biverkningar Rapportering Det är viktigt att all personal som har kontakt med patienten är observant på

läkemedelsbiverkningar och rapporterar gjorda iakttagelser (jfd LVFS 2001:12). Observerad eller av patient meddelad läkemedelsbiverkning noteras i

49

omvårdnadsjournalen och meddelas läkaren/tandläkaren som svarar för vidare rapportering. • Alla misstänkta biverkningar av nya läkemedel, som inte är klassificerade som vanliga, skall rapporteras (se förteckning över preparat i FASS, kapitel om biverkningar eller aktuellare lista i ”Information från Läkemedelsverket”).

• För samtliga läkemedel skall rapporteras: – dödsfall – livshotande reaktioner – biverkningar som leder till permanent skada eller långvarig funktionsnedsättning – biverkningar som leder till sjukhusvård eller förlänger denna – nya oväntade biverkningar och interaktioner – biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad.

Däremot behöver banala biverkningar av äldre läkemedel inte rapporteras.

Som biverkningar räknas vad gäller rapporteringskrav enligt EU:s regler även förgiftningar med och missbruk av nya läkemedel. Rapportera alla biverkningar av icke godkända läkemedel, d.v.s. licenspreparat och läkemedel under klinisk prövning.

Observera • Samma rapporteringsregler gäller biverkningar av naturläkemedel och nya eller allvarliga biverkningar av kosmetika/hygienprodukter (FASS). Anmälan görs på särskild blankett som finns i FASS och i varje nummer av Information från Läkemedelsverket eller på Läkemedelsverkets hemsida Blanketten sänds till: Biverkningsenheten, Avdelningen för Klinisk Farmakologi, Universitetssjukhuset, 581 85 LINKÖPING.

Överkänslighets- Risk för överkänslighetsreaktioner finns framför allt vid behandling med reaktioner parenteralt penicillin, sulfa, dextran, allergen, vaccin och

immunglobulin. Föreskrift

På mottagningar, avdelningar och på annan plats där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktion utförs skall det finnas en akutbricka eller akutväska och syrgas samt utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask och andningsblåsa. Personal som har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner skall finnas tillgänglig. Verksamhetschefen ansvarar för att dessa krav tillgodoses.

[SOSFS 1999:26]

Då behandling ges i hemmet medförs akutläkemedel av läkare/sjuksköterska.

Föreskrift Varningsmärkning Intolerans och överkänslighet som innebär allvarlig risk för patientens liv eller hälsa

skall markeras i journalen med ordet ”VARNING” antingen för hand med rödpenna, med röd etikett, röd stämpel eller på annat iögonfallande sätt.

[SOSFS 1982:8]

50

Bredvid markeringen skall anges vad överkänslighet är riktad mot. Denna varningsmärkning skall tillämpas beträffande mycket svåra (livshotande) och väl dokumenterade överkänslighetsreaktioner.

Läkaren/tandläkaren ansvarar för notering av eventuell överkänslighet och märkning med etikett ”VARNING” på blanketten Journalöversikt. Uppgiften signeras där av läkaren med en hänvisning till daganteckning i journalhandlingarna. Uppgiften om överkänslighet på Journalöversikt är sedan underlag för införande på övriga journalhandlingar exempelvis aktuell ordinationshandling, remisser i tillämpliga fall, epikriser/utskrivningsbesked.

Särskilt boende Kommunal sjuksköterska ansvarar för att eventuell överkänslighet förs in i Den kommunala omvårdnadsjournalen.

För att mindre dramatiska reaktioner och t.ex. tillfälliga kontraindikationer mot viss typ av medicinering inte skall tappas bort, finns det behov av två nivåer av varningar. För sådana reaktioner kan anteckning göras på journalöversikten med ”LÄKEMEDELSÖVERKÄNSLIG” och hänvisning till daganteckning. Anteckna vad överkänsligheten är riktad mot.

Patientinformation Läkaren skall se till att patienten får med sig en skriftlig information om allvarliga överkänslighetsreaktioner och patienten uppmanas att alltid informera om dessa besvär i kontakt med sjukvårdspersonal.

Läkemedels- Om patienten drabbas av allvarliga biverkningar som lett till men, finns en försäkring försäkringsform som täcker sådana skador. Läkemedelsförsäkringen är ett

frivilligt åtagande från läkemedelsföretagens sida. Försäkringen gäller bara om ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom. Om skadan orsakats genom missbruk av läkemedel lämnas inte någon ersättning. För vidare information se FASS. Skadeanmälan görs på särskild blankett som erhålls från apoteket, sjukhuset, vårdcentralen etc. Ytterligare upplysningar om ersättning m.m. kan fås direkt från Läkemedelsförsäkringen, tfn 08-579 330 00.

Patientförsäkring Medicineringsskada orsakad av oriktig hantering av läkemedel i samband med

vård kan ersättas av Patientförsäkringen. (Patientskadelag SFS 1996:799). För vidare information se FASS.

Antidotförråd Vid överdosering av vissa läkemedel kan – förutom vanliga åtgärder vid

förgiftningar – specifika antidoter sättas in.

Vid sjukhusen finns det tillgång till olika reservförråd, t.ex. antidoter mot förgiftningar. Dessa finns för närvarande (2002) på följande platser. Universitetssjukhuset i Linköping, Intensivvårdsavdelningen Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Intensivvårdsavdelningen Lasarettet i Motala, Akutmottagningen

Detaljerade anvisningar om medel vid läkemedelsbetingade förgiftningar finns i överdoseringskapitlet i FASS. Behandling av vissa icke läkemedelsbetingade förgiftningar beskrivs i kapitlet ”Förgiftningar” i Läkemedelsboken (LB).

51

Giftinformationscentralen bör kontaktas vid minsta tveksamhet (tfn 08-736 03 84, 517 747 42). Observera att dessa nummer endast är till för sjukvården och ej får lämnas ut till allmänheten!. Giftinformationscentralen kan även nås på 112.

index 8. HANTERINGSANVISNINGAR

FÖR LÄKEMEDELSFORMER

Nedan anges hanteringsanvisningar som gäller för olika läkemedelstyper. En sammanställning över hållbarhet för läkemedel i bruten förpackning finns i särtrycket ”Lagrings- och användningstider för läkemedel i bruten förpackning på avdelning”. Se bilaga 8.

Observera! Ange alltid brytningsdatum på varje läkemedelsförpackning av alla salvliknande och flytande läkemedel. För läkemedel med kortare användningstid är 24 timmar anges även klockslag.

När en läkemedelsbehandling utförs, som kan medföra risk för allergiska reaktioner skall akutläkemedel finnas tillgängliga enligt enhetens skriftliga instruktioner (SOSFS 1999:26).

Allergener Allergenpreparat används för diagnostik och specifik immunterapi vid vissa

allergier. Skall hanteras aseptiskt. Bruten förpackning används så länge behandling pågår eller till angivet utgångsdatum.

Brustabletter Fuktkänsliga, förvaras i väl sluten originalförpackning.

Löses eller uppslammas i vatten före intagandet. Depotkapslar, Skall, om annat inte anges, sväljas hela. (Se häftet ”Sväljes hela” som kan depottabletter rekvireras från apoteket.)

För att undvika att tabletterna eller kapslarna fastnar i matstrupen bör de intas med ½ glas vätska. Patienten skall om möjligt sitta eller stå. För att underlätta nedsväljandet kan en klunk vätska sväljas omedelbart före intaget.

Depotplåster Fästes på intakt hud (torrt, rent, hårfritt). Pressas fast på huden med handflatan

i 10-15 sekunder och avger därefter långsamt läkemedelssubstansen som absorberas via huden. Hudytan bör inte vara irriterad. Låt minst 1 vecka gå innan samma hudyta används igen. Det är viktigt att vika ihop plåstret innan man kastar det p.g.a. läkemedelsrester.

Extempore Om inte annat anges bör apotekstillverkat läkemedel s.k. extempore läkemedel läkemedel användas inom 6 månader räknat från tillverkningsdatum.

52

Infusionskoncentrat/ Skall hanteras aseptiskt. Injektionslösning Brytampuller är avsedda för engångsbruk.

Flerdosbehållare med okonserverad lösning är hållbar högst 12 timmar i bruten förpackning vid förvaring i rumstemperatur eller 24 timmar i kylskåp. I övrigt se bilaga 8.

Infusionsvätskor Skall hanteras aseptiskt.

Infusionsvätska med tillsats skall inte lagras utan ges till patient direkt efter tillsats. Infusionsvätskor med tillsats (inklusive TPN-lösningar, lösningar för total parenteral nutrition) som tillverkats på apotek och kylförvarats fram till användning: Lagringstid anges på förpackningen. Se även Pumpar nedan.

Inhalations- Skall vara patientbundna. Hanterings- och bruksanvisning medföljer respektive aerosoler/pulver förpackning. Insuliner Skall hanteras aseptiskt.

Bruten förpackning skall användas inom 4 veckor om den används av samma patient, annars 1 vecka. Skall förvaras i kylskåp. Om insulinet frusit skall det ej användas och förpackningen skall kasseras. Den penna/ampull som för tillfället används kan förvaras i rumstemperatur. Insulin får inte utsättas för solljus.

Insulinpenna Uppdragen dos i insulinpenna kan förvaras upprätt med kanyl hos enskild

patient. Insulinpenna skall vara personlig. Kapslar/tabletter Kapslar och tabletter förvarade i väl sluten förpackning kan användas enligt

förpackningens hållbarhetsangivelse. För att undvika att kapslar och tabletter fastnar i matstrupen bör de intas med minst ½ glas vätska. Patienten skall om möjligt sitta eller stå. För att underlätta nedsväljandet kan en klunk vätska sväljas omedelbart före intaget.

Klysma Se rektal vätska. Mixturer Se oral vätska. Naturläkemedel Naturläkemedel ska betraktas som egenvårdspreparat och är inte någon hälso-

och sjukvårdsinsats. Naturläkemedel kan sanktioneras av patientansvarig läkare om det är förenligt med god och säker vård, men det kan inte bli föremål för delegering. Beakta interaktionsrisken med andra läkemedel.

Oral vätska Är flytande läkemedelsberedningar för oral användning, vanligen avsedda att

doseras efter volym (d.v.s. lösningar, suspensioner, emulsioner). Hållbarheten varierar beroende av användningssätt och om den är konserverad eller ej. Se bilaga 8.

Pumpar, Kassetter och pumpar för tillförsel av injektions- och infusionsläkemedel skall i infusorer mm. första hand beredas på apotek med validerade metoder. Om möjligt bör dessa

kylförvaras fram till användning. Lagrings- och användningstid varierar, rådgör med apoteket.

53

Radioaktiva För handhavande av radioaktiva läkemedel hänvisas till lokala föreskrifter och läkemedel SSI FS 2000:3.

Hållbarhet som för respektive beredningsform eller enligt särskild uppgift på förpackningen.

Rektal vätska För engångsbruk. Tag av skyddshatten. Stryk ev. lite vaselin på spetsen. För in

spetsen i ändtarmen. På barn under 3 år förs tubspetsen in endast till ca halva sin längd. Patienten bör ligga på magen eller sidan. Töm tuben genom att kraftigt pressa ihop behållaren. Tub eller dylikt skall hållas hoptryckt då den dras ut för att undvika att innehållet sugs tillbaka i förpackningen. Observera att det kan finnas kvar lite vätska när den korrekta dosen är given.

Rektioler För att underlätta införandet i ändtarmen kan stolpillret snabbt fuktas i ljummet Suppositorier vatten omedelbart före införandet. För in stolpillret med raka änden först. Den

runda änden sluter då tätt mot ändtarmsmynningen. Endast stolpiller som är märkt ”Förvaring i kylskåp” ska förvaras kallt.

Tabletter Se kapslar. TPN-beredningar Se infusionsvätskor. Vacciner Skall hanteras aseptiskt.

Förvaras i kylskåp (ej i kylskåpsdörren p.g.a. ojämn temperatur). Levande vacciner (t.ex. BCG, Gula febern, Mässling, Påssjuka och Röda hund) är avsedda för engångsbruk. Överblivna vaccinrester läggs i behållare för kasserade läkemedel.

Vagitorier För att underlätta införandet i slidan kan vagitorierna, om inte annat anges,

snabbt fuktas i ljummet vatten omedelbart före appliceringen. Ögondroppar Ögondroppar bör ha rumstemperatur innan de appliceras. Om ögondroppar av

olika sort skall droppas i samma öga bör man vänta 5 minuter mellan de olika dropparna. För vissa ögondroppar kan krävas längre intervall – rådgör med apoteket. Flaskspetsen får inte röra vid ögat eller ögonfransarna. Om så sker skall flaskan kasseras.

Ögonsalvor Tubspetsen får inte röra vid ögat eller ögonfransarna. Tuben märks med patientens namn.

Örondroppar Örondroppar bör ha rumstemperatur innan de appliceras.

Rör inte vid örat med flask- eller tubspetsen. Patienten bör, om inte annat ordinerats, ligga på sidan ca 5 minuter så att läkemedlet hinner absorberas. Örondroppar för kirurgiskt ändamål är avsedda för engångsbruk.

Öronsalvor Öronsalvor appliceras med bomullspinne och ytterörat dras uppåt-bakåt.

Hörselgången rätas då ut något och det är lättare att få salvan på rätt ställe. Om både örondroppar och öronsalva skall appliceras samtidigt börjar man med örondropparna.

54

index 9. ÖVERFÖRING MELLAN OLIKA VÅRDFORMER

Utvecklingen mot allt kortare vårdtider inom den slutna vården innebär att medicinsk vård, rehabilitering och kvalificerad omvårdnad sker inom såväl de särskilda boendeformerna som i ordinärt boende. Det är härvid ett uttalat kvalitetskrav att relevant och snabb information följer patienten vid förflyttning mellan de olika vårdformerna. I SOSFS 1996:32 finns allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering.

Ansvar Verksamhetschefen/MAS vid respektive verksamhet har det övergripande

ansvaret att tillse att det finns rutiner för överföring av medicinsk information när patient byter vårdform och att dessa tillämpas, se lokala instruktioner.

Informationsbärare Grundtanken är att det i första hand är patienten som är informationsbärare.

Patienten bör ha aktuella dokument med sig vid besök på mottagning eller inläggning på sjukhus. Se även kapitel 3.5. Utskrivningsmeddelande ska följa med patienten vid utskrivningen.

index 9.1. Utskrivning från sjukhus till annan

vårdform

Vid utskrivning till annan vårdform skall förutom aktuell ordinationshandling dessutom medfölja läkemedel i tillräcklig mängd för att undvika avbrott i medicineringen. För vissa läkemedel (t.ex. klinisk prövning, licenspreparat, apotekstillverkat läkemedel) behöver man förvissa sig om att de finns tillgängliga på apotek. Detta är särskilt viktigt då en patient ska skrivas ut till

Till särskilt boende särskilt boende. Medföljande recept kan ev. ej lösas in samma dag, enheten kan sakna läkemedelsförråd eller problem uppstå om patienten är apodosansluten och nya apodospåsar (bild se kap. 11) ej medföljer vid utskrivningen. För att förenkla medicineringen, förstärka patientens förmåga att på egen hand klara sin medicinering samt minska läkemedelskassationen kan vissa patienter behöva dosexpedierade läkemedel.

index 9.2. Utskrivning från sjukhus till hemmet För att undvika avbrott i medicineringen förser avdelningen patienten med den mängd läkemedel som behövs fram till dess att ordinarie apotek kan expediera receptet. Det kan ofta vara en fördel om de ordinerade läkemedlen finns färdiga på avdelningen vid information inför utskrivningen. Detta kan lösas genom att någon dag i förväg lämna in recepten på sjukhusapoteket.

55

Dosrecept (ordinationskort) för iordningställande av dosexpedition kan med fördel faxas till dosapotek före utskrivningen enligt lokala överenskommelser. Bedöm alltid om patienten klarar att följa ordinationerna och/eller samråd med anhörig/annan vårdgivare vid minsta tveksamhet. Rekommendera i förekommande fall något doseringshjälpmedel.

index 9.3. Insändande/remittering till sjukhus Ansvar Tjänstgörande sjuksköterska eller remitterande läkare ansvarar i första hand för

att aktuell ordinationshandling samt namn på behandlande läkare medföljer patient som har behov av akutsjukvård, se lokala instruktioner.

index 10. KVALITETSSÄKRING Föreskrift Verksamhetschefen skall fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerhet i vården.

[SOSFS 2001:17]

Läkemedelshanteringen innehåller en lång rad kända, men ändå återkommande risker. Läkemedel tenderar att bli allt mer potenta samtidigt som antalet preparat ökar. Socialstyrelsens riskdatabas visar att misstag i läkemedelshanteringen står för nästan hälften av rapporterade incidenter. Mot denna bakgrund är ett aktivt kvalitetssäkringsarbete av stor vikt för att uppnå en säker läkemedelshantering.

Allmänna råd

Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen kan t.ex. utföras av en farmaceut.

[SOSFS 2001:17]

index 10.1. Lokala instruktioner

Föreskrifter Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemet innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. Bil. 1, Bil. 2, Bil. 3, Bil. 4, Bil. 5.

[SOSFS 2001:17]

56

Föreskrifter Författningskrav Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela

ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. [SOSFS 2001:17]

Föreskrifter Kvalitetssystemet skall • vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning • omfatta mätbara mål och dokumenterade rutiner för hur kvaliteten i verksamheten styrs och säkras mot målen • säkerställa effektiv användning av tillgängliga resurser • säkerställa att det finns organisation och dokumenterade rutiner för effektiv kvalitetsgranskning • vara väl förankrat i organisationen • dokumenteras i en kvalitetsplan.

[SOSFS 1996:24]

Kvalitetssystem skall finnas inom all hälso- och sjukvård.

Mål och medel Mål och medel är utgångspunkterna i allt resonemang om

läkemedelsbehandling och dess genomförande. Läkemedelshanteringssystem ska tillgodose högt ställda krav på patientsäkerhet och vårdkvalitet. Grunden för det kvalitetsförbättrande arbetet är en målbeskrivning för och en systematisk analys av den egna verksamheten. Föreskrifterna och de allmänna råden samt instruktioner utfärdade av såväl Läkemedelskommittén (t.ex. detta häfte), som inom den lokala enheten utgör standarden (normen) för hur detta arbete skall bedrivas. Medel som behövs för att uppnå målet, är t.ex. entydiga och väl dokumenterade ordinationer, identifierbara läkemedel samt en väl fungerande arbetsorganisation.

Extern och intern De olika momenten i hanteringskedjan (ordination, rekvisition, förvaring, kvalitetsgranskning iordningställande, överlämnande/administrering) skall därför systematiskt

följas upp genom extern kvalitetsgranskning (se vidare nedan 10:3). Det kan även göras interna kvalitetsgranskningar (d.v.s. uppföljning som genomförs av personal från annan enhet med liknande verksamhet), se lokala instruktioner.

Utvärdering Resultatet av olika uppföljningar värderas och lämpliga åtgärder vidtas. Det är

därför viktigt att kvalitetssäkringsarbetet återförs och diskuteras med de som deltar i vård- och behandlingsarbetet. Själva kvalitetssäkringsarbetet skall också följas upp och utvärderas, så att metoderna för kvalitetssäkring hela tiden förbättras.

57

index 10.2. Avvikelser – anmälningsskyldighet Avvikelse Avvikelse definieras i lagen som “en icke förväntad händelse i verksamheten

som medfört eller skulle kunnat medföra skada för en patient”. All avvikelse-hantering sker enligt respektive huvudmans övergripande instruktioner.

Lokal avvikelse- Avvikelser som är mindre allvarliga skall kunna hanteras lokalt på rapportering arbetsplatsen. Avvikelser skall kunna analyseras och följas upp och erfarenheter av det inträffade skall kunna återföras till verksamheten. Det skall därför finnas rutiner för sådan lokal avvikelserapportering och uppföljning. Lex Maria Allvarliga avvikelser och risksituationer skall rapporteras snarast och av

vårdgivaren utsedd befattningshavare anmälas enligt särskild ordning kallad Lex Maria för att granskas utanför den egna arbetsplatsen och sjukhuset.

Oförutsedd risk Anmälningsskyldighet gäller “allvarlig skada eller sjukdom som en patient

drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av. Skadan eller sjukdomen skall inte ha kunnat förutses och skall heller inte ha utgjort en normal risk.”

En händelse som tas upp i enhetens egen lokala incidentrapportering skall också rapporteras till anmälningsansvarig som har att bedöma om anmälan till Socialstyrelsen är motiverad. I bedömningen av vad som skall anmälas kan också vägas in om det är av allmänt intresse ur säkerhetssynpunkt och för att förebygga ett återupprepande att även en mindre allvarlig incident blir uppmärksammad.

Rapport till verksamhetschef/MAS/motsvarande om avvikelse bör göras snarast enlig lokal instruktion.

Anmälnings- Anmälningsansvariga utses av landstinget eller kommunen att rapportera ansvariga avvikelser till Socialstyrelsen; vanligen chefsläkare/MAS/tandvårdschef. Viss

del av apotekens verksamhet faller under Lex Maria, t ex rådgivning i fråga om behandling med läkemedel, expediering av recept och dosdispensering. Apoteket AB utser lokalt anmälningsansvarig för sin verksamhet. Till anmälan fogas ett yttrande av den som är ansvarig för “avvikelsen” t ex felmedicineringen och oftast även yttrande av den chef som är ansvarig för den lokala arbetsrutinen.

Anmälnings- Exempel på vad som skall anmälas till Socialstyrelsen lämnas i SOSFS exempel 2002:4:

– Förväxlingar, felaktiga förskrivningar, feldoseringar och felexpedieringar. – Avvikelser där läkemedel är inblandade, om de föranlett eller borde ha

föranlett aktiva behandlingsåtgärder eller överföring av patienten till en annan vårdenhet.

– Otillräcklig eller felaktig information till patienten eller anhöriga. – Otillräcklig eller vilseledande instruktion eller information till personalen vid behandlande eller mottagande vårdenhet.

58

index 10.3. Farmaceutisk kvalitetsgranskning

Den som bedriver hälso- och sjukvård i landstinget eller i kommunerna i Östergötlands län, kan teckna avtal för kvalitetsgranskning av farmaceut med särskild behörighet. Läkemedelsansvarig sjuksköterska skall delta i granskningarna. Kvalitetsgranskande farmaceut tar del av enhetens instruktion för läkemedelshantering. Kvalitetsgranskningen kan omfatta: • rådgivning • tillsyn av läkemedlens märkning, beskaffenhet, kontroll och förvaring • tillsyn av de lokaler där läkemedlen huvudsakligen hanteras och förvaras • tillsyn av rutiner i samband med läkemedlens ordination, iordningställande och överlämnande/administrering.

Protokoll upprättas och skickas till läkemedelsansvarig sjuksköterska. Protokollet skall arkiveras. En kopia sänds till verksamhetschef/MAS/ motsvarande, samt en sammanfattande rapport som utgör underlag för uppföljning av verksamheten. Granskningen är en del av den föreskrivna kvalitetssäkringen.

59

index 11. BILDER Apodosbricka

Apodospåse

Påsmaskin på Apodosenhet

60

index Läkemedelslåda med läkemedel

Plomberad läkemedelslåda

Endosförpackat läkemedel

61

index Läkemedelsrum

Läkemedelsvagn

Vätskevagn

62

index Medicinskåp på vårdcentral

Medicinskåp på folktandvården

Akutskåp på särskilt boende

63

index Läkemedelsskåp hos enskild patient

Uppmärkt dosett

Dosett

64

Bilaga 1 CHECKLISTA FÖR LOKAL INSTRUKTION I SLUTEN VÅRD (EJ MOTTAGNINGAR) Av ett kvalitetsdokument, t ex lokal instruktion skall bl a framgå:

• Vem som utarbetat dokumentet, datum • Vem som fastställt dokumentet – underskrift av denne, datum • Giltigt från och med • Rubrik, nummer, utgåva

Alla sidor i ett kvalitetsdokument skall gå att identifiera. Första sidan har uppgifter enligt ovan och följande sidor har som minimum rubrik, nummer och utgåvenummer och signatur av den som fastställt. ANSVAR Ansvarsfördelning Se kap 2.3 Lista namnförtydligande (signaturlista)

ORDINATION Instruktioner för ifyllande av ordinationshandling Se kap 3.1 Rutiner för olika typer av ordinationer Se kap 3.2 och 3.4 Rekommenderade upphandlade läkemedel i Östergötlands län Synonymlista Se kap 3.2 Ordination i anestesiverksamhet Se kap 3.4 Förskrivning vid utskrivning Se kap 3.5 och 3.5.1 Dosexpedition Se kap 3.5.1

REKVISITION OCH BESTÄLLNING AV LÄKEMEDEL Rekvisitionsrätt Se kap 4.1 Rutiner för rekvisition och beställning Se kap 4.1 och 4.2 Leveranskontroll. Rutiner för narkotika särskilt viktiga Se kap 4.4 Fakturakontroll Se kap 4.5

FÖRVARING Ansvar Se kap 5.1 och 2.3 Rutiner för förvaring och inventering av nycklar/nyckelkort Se kap 5.1 Läkemedelsförråd Se kap 5.2 Läkemedel utan förråd Se kap 5.2 Förvaringsanvisningar. Hänvisning till kap 5.2.1 Patientens privata medicin Se kap 5.2.2 Narkotikakontroll Se kap 5.3 Medicinska gaser Se kap 5.4 Kassation och returer Se kap 5.5

Sid 1 av 2

CHECKLISTA FÖR LO AL INSTRUKTION I SLUTEN VÅRD K(EJ MOTTAGNINGAR) IORDNINGSTÄLLANDE Ansvar Se kap 6.1.1 Kontroll, märkning Se kap 6.1.1 Dosexpedition Se kap 6.1.1 och 3.5.1 Övriga läkemedelshanteringssystem Se kap 6.1.2 Praktiskt handhavande Se kap 6.2 Tillredning Se kap 6.3

ADMINISTRERING Ansvar Se kap 7.1 Praktisk hantering Se kap 7.2, 7.2.1 och 7.2.2 Biverkningsrapportering Se kap 7.3

HANTERINGSANVISNINGAR Hänvisning till kap 8 och ev kompletteringar

INFORMATIONSÖVERFÖRING Ansvar Se kap 9 Rutiner för informationsöverföring vid överflyttning eller utskrivning Se kap 9, 9.1 och 9.2

KVALITETSSÄKRING Krav Se kap 10.1 Avvikelsehantering Se kap 10.2 Kvalitetsgranskning Se kap 10.3

Sid 1 av 2

Bilaga 2 CHECKLISTA FÖR LOKAL INSTRUKTION PÅ MOTTAGNINGAR I LANDSTINGET,PRIVAT OCH I AMBULANSSJUKVÅRD (EJ DISTRIKTSVÅRD OCH TANDVÅRD) Av ett kvalitetsdokument, t ex lokal instruktion skall bl a framgå:

• Vem som utarbetat dokumentet, datum • Vem som fastställt dokumentet – underskrift av denne, datum • Giltigt från och med • Rubrik, nummer, utgåva

Alla sidor i ett kvalitetsdokument skall gå att identifiera. Första sidan har uppgifter enligt ovan och följande sidor har som minimum rubrik, nummer och utgåvenummer och signatur av den som fastställt. ANSVAR Ansvarsfördelning Se kap 2.3 Lista namnförtydligande (signaturlista)

ORDINATION Krav Se kap 3.1 Förskrivning Se kap 3.5 Dosexpedition Se kap 3.5.1 Rekommenderade läkemedel i Östergötlands län

REKVISITION OCH BESTÄLLNING AV LÄKEMEDEL Rekvisitionsrätt Se kap 4.1 Rutiner för rekvisition och beställning Se kap 4.1 och 4.2 Leveranskontroll. Rutiner för narkotika särskilt viktiga Se kap 4.4 Fakturakontroll Se kap 4.5

FÖRVARING Ansvar Se kap 5.1 och 2.3 Rutiner för förvaring och inventering av nycklar/nyckelkort Se kap 5.1 Läkemedelsförråd Se kap 5.2 Läkemedel utan förråd Se kap 5.2 Individuellt förskrivna läkemedel Se kap 5.2.3 Förvaringsanvisningar. Hänvisning och ev komplettering till Se kap 5.2.1 Narkotikakontroll Se kap 5.3 Medicinska gaser Se kap 5.4 Kassation och returer Se kap 5.5

Sid 1 av 2

CHECKLISTA FÖR LOKAL INSTRUKTION PÅ MOTTAGNINGAR I LANDSTINGET,PRIVAT OCH I AMBULANSSJUKVÅRD (EJ DISTRIKTSVÅRD OCH TANDVÅRD) IORDNINGSTÄLLANDE Ansvar Se kap 6.1.1 Kontroll, märkning Se kap 6.1.1 Dosexpedition Se kap 6.1.1 och 3.5.1 Övriga läkemedelshanteringssystem Se kap 6.1.2 Praktiskt handhavande Se kap 6.2 Tillredning Se kap 6.3

ADMINISTRERING Ansvar Se kap 7.1 Praktisk hantering Se kap 7.2, 7.2.1 och 7.2.2 Biverkningsrapportering Se kap 7.3

HANTERINGSANVISNINGAR Hänvisning till kap 8 och ev kompletteringar

INFORMATIONSÖVERFÖRING Ansvar Se kap 9 Rutiner för insändande/remittering till sjukhus Se kap 9.3

KVALITETSSÄKRING Krav Se kap 10.1 Avvikelsehantering Se kap 10.2 Kvalitetsgranskning Se kap 10.3

Sid 2 av 2

Bilaga 3

CHECKLISTA FÖR LOKAL INSTRUKTION I DISTRIKTSVÅRD, KOMMUNAL SJUKVÅRD OCH PRIVAT VÅRD Av ett kvalitetsdokument, t ex lokal instruktion skall bl a framgå:

• Vem som utarbetat dokumentet, datum • Vem som fastställt dokumentet – underskrift av denne, datum • Giltigt från och med • Rubrik, nummer, utgåva

Alla sidor i ett kvalitetsdokument skall gå att identifiera. Första sidan har uppgifter enligt ovan och följande sidor har som minimum rubrik, nummer och utgåvenummer och signatur av den som fastställt. ANSVAR Ansvarsfördelning Se kap 2.3 Delegering av arbetsuppgifter Se kap 2.11 Den enskildes läkemedelsbehandling Se kap 2.12 Lista namnförtydligande (signaturlista)

ORDINATION Instruktioner för ifyllande av ordinationshandling Se kap 3.1 Rutiner för olika typer av ordinationer Se kap 3.2 och 3.4 Journalhandlingar Se kap 3.3.2 och 3.3.4 Dosexpedition Se kap 3.5.1

REKVISITION OCH BESTÄLLNING AV LÄKEMEDEL Rekvisitionsrätt Se kap 4.1 Rutiner för rekvisition och beställning Se kap 4.1 och 4.2 Leveranskontroll. Rutiner för narkotika särskilt viktiga Se kap 4.4 Fakturakontroll Se kap 4.5

FÖRVARING Ansvar Se kap 5.1 och 2.3 Rutiner för förvaring och inventering av nycklar/nyckelkort Se kap 5.1 Läkemedelsförråd Se kap 5.2 Läkemedel utan förråd Se kap 5.2 Förvaringsanvisningar Hänvisning till kap 5.2.1 Patientens privata medicin Se kap 5.2.3 Narkotikakontroll Se kap 5.3 Medicinska gaser Se kap 5.4 Kassation och returer Se kap 5.5

Sid 1 av 2

CHECKLISTA FÖR LOKAL INSTRUKTION I DISTRIKTSVÅRD, KOMMUNAL SJUKVÅRD OCH PRIVAT SJUKVÅRD IORDNINGSTÄLLANDE Ansvar Se kap 6.1.1 Sjukvårdens ansvar vid iordningställande Se kap 6.1.4 Dosexpedition Se kap 6.1.1 och 3.5.1 Övriga läkemedelshanteringssystem Se kap 6.1.2 Praktiskt handhavande Se kap 6.2 Tillredning Se kap 6.3

ADMINISTRERING Ansvar Se kap 7.1 Praktisk hantering Se kap 7.2, 7.2.1 och 7.2.2 Biverkningsrapportering Se kap 7.3

HANTERINGSANVISNINGAR Hänvisning till kap 8 och ev kompletteringar

INFORMATIONSÖVERFÖRING Ansvar Se kap 9 Rutiner för informationsöverföring Se kap 3.5 och 9.3

KVALITETSSÄKRING Krav Se kap 10.1 Avvikelsehantering Se kap 10.2 Kvalitetsgranskning Se kap 10.3

Sid 2 av 2

Bilaga 4 CHECKLISTA FÖR LOKAL INSTRUKTION FÖR TANDVÅRD Av ett kvalitetsdokument, t ex lokal instruktion skall bl a framgå:

• Vem som utarbetat dokumentet, datum • Vem som fastställt dokumentet – underskrift av denne, datum • Giltigt från och med • Rubrik, nummer, utgåva

Alla sidor i ett kvalitetsdokument skall gå att identifiera. Första sidan har uppgifter enligt ovan och följande sidor har som minimum rubrik, nummer och utgåvenummer och signatur av den som fastställt. ANSVAR Ansvarsfördelning Se kap 2.3 Delegering av arbetsuppgifter Se kap 2.11 och kap 6.1.3 Lista namnförtydligande (signaturlista)

ORDINATION Muntlig ordination Se kap 3.2 Journal Se kap 3.3.3 Förskrivning Se kap 3.5

REKVISITION OCH BESTÄLLNING AV LÄKEMEDEL Rekvisitionsrätt Se kap 4.1 Rutiner för rekvisition och beställning Se kap 4.1 och 4.2 Leveranskontroll. Rutiner för narkotika särskilt viktiga Se kap 4.4 Fakturakontroll Se kap 4.5

FÖRVARING Ansvar Se kap 5.1 och 2.3 Rutiner för förvaring och inventering av nycklar/nyckelkort Se kap 5.1 Läkemedelsförråd Se kap 5.2 Läkemedel utan förråd Se kap 5.2 Förvaringsanvisningar Hänvisning till kap 5.2.1 Narkotikakontroll Se kap 5.3 Medicinska gaser Se kap 5.4 Kassation och returer Se kap 5.5

IORDNINGSTÄLLANDE Ansvar Se kap 6.1.1 Iordningställande inom tandvård Se kap 6.1.3 Praktiskt handhavande Se kap 6.2

Sid 1 av 2

CHECKLISTA FÖR LOKAL INSTRUKTION FÖR TANDVÅRD ADMINISTRERING Ansvar Se kap 7.1 Praktisk hantering Se kap 7.2, 7.2.1 och 7.2.2 Biverkningsrapportering Se kap 7.3

HANTERINGSANVISNINGAR Hänvisning till kap 8 och ev kompletteringar

INFORMATIONSÖVERFÖRING Ansvar Se kap 9

KVALITETSSÄKRING Krav Se kap 10.1 Avvikelsehantering Se kap 10.2 Kvalitetsgranskning Se kap 10.3

Sid 2 av 2

Sida 1 av 1

Bilaga 6

Ansvarsfördelning gällande läkemedelshantering

__________________________________________

Klinik/avdelning/mottagning/särskilt boende

LäkemedelsförrådNedanstående person skall förestå läkemedelsförrådet. I uppgifterna ingår även attrekvirera läkemedel från apotek

__________________________________ __________________________________Leg. sjuksköterska /motsvarande Namnteckning

Övriga som får underteckna rekvisitioner är

__________________________________ __________________________________Namn/titel Namnteckning

__________________________________ __________________________________Namn/titel Namnteckning

__________________________________ __________________________________Namn/titel Namnteckning

I akuta situationer (t ex jourtid) kan sjuksköterska eller läkare underteckna rekvisitionen

NarkotikaförbrukningNedanstående person skall regelbundet kontrollera narkotikaförbrukningen.(Annan än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring)

______________________________ _________________________________Namn/titel Namnteckning

Ovanstående uppdrag gäller längst ett år från dagens datum, varefter uppföljning sker.

___________________________________ __________________________________Ort och datum Gäller t o m, datum

___________________________________Verksamhetschef / MAS

KOPIA SKICKAS TILL LEVERERANDE APOTEK

U_susfr

Sidan 2 av 4

U_susfr

Sidan 3 av 4

U_susfr

Sidan 4 av 4

Sida 1 av 1

Bilaga 12

Sida 1 av 1

Bilaga 13

Bilaga 11

RETURER TILL APOTEKET

Blanketten skall fyllas i av läkemedelsansvarig sjuksköterska och medfölja varan vid returnering till apoteket. Kopia faxas också till apoteket – fax nr ………………………. Avd: ……………………………………. Returdatum: ……………………………….. Antal gröna lådor (skall vara plomberade med vita plomber): ………………………….. Returorsak: …………………………………………………………………………………… Ansvarig sjuksköterska: ………………………………………. Tel: ……………………… Till Apoteket: ……………………………………………………. Bekräftelse att returnerade läkemedel mottagits önskas. Fax nr: ………………………………… Returer enligt ovan mottagen den: ……………. Signatur: ………………………….