· web viewdet är inte ok att först lägga in bilden i word och sedan beskära den i word,...

Mall för nationellt vårdprogram. Vårdprogrammet ska skrivas enligt styrdokumentet och följa denna mall om det inte finns särskilda skäl att ändra i den. I mallen finns ett antal generiska texter som kan användas som stöd men som kan skrivas om eller tas bort. Layouten kommer att snyggas till inför första remissrundan. Detta görs centralt av RCC. Lägg inte tid på den under skrivarbetet.

Det finns färdiga rubriker på den översta nivån men underrubrikerna ska anpassas till den aktuella diagnosen. I kommentarer finns instruktioner om vad de olika kapitlen ska innehålla.

Tänk på att den huvudsakliga publiceringskanalen är webben och att man på webben generellt vill ha kortare textstycken och fler underrubriker. Titta gärna på några publicerade vårdprogram för att se vad som känns lagom. Tänk också på att tabeller med många kolumner inte lämpar sig lika bra på webben som i ett dokument.

Vid publicering kommer rekommendationer att läggas i rutor. Det är därför viktigt att rekommendationerna samlas i början av varje kapitel, gärna i punktform.

Till hjälp för grupperna finns en manual med övergripande skrivinstruktioner.

OBS: Lägg gärna in bilder i texten, men var uppmärksam på att de inte innehåller personuppgifter, t.ex. namn och personnummer i kanten av en röntgenbild. Sådant ska klippas bort ur bilden innan den läggs in i wordfilen. Det är inte ok att först lägga in bilden i word och sedan beskära den i word, eftersom informationen då finns kvar och kan tas fram igen. Om du är det minsta osäker, be RCC om hjälp.

1

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning.................................................................................................2 Inledning.............................................................................................................

2.1 Vårdprogrammets giltighetsområde...................................................2.2 Förändringar jämfört med tidigare version.........................................2.3 Standardiserat vårdförlopp.................................................................2.4 Lagstöd...............................................................................................2.5 Evidensgradering................................................................................

3 Mål med vårdprogrammet..................................................................................4 Bakgrund och orsaker.........................................................................................5 Primär prevention ............................................................................................

5.1 Levnadsvanor...................................................................................6 Screening..........................................................................................................7 Ärftlighet...........................................................................................................8 Symtom och tidig utredning.............................................................................

8.1 Symtom och kliniska fynd.................................................................8.2 Ingång till standardiserat vårdförlopp...............................................8.3 Utredning av patienter som inte uppfyller kriterierna för

välgrundad misstanke......................................................................8.4 …......................................................................................................

9 Diagnostik.........................................................................................................9.1 Utredning enligt standardiserat vårdförlopp.....................................9.2 Utredning .........................................................................................9.3 Diagnosbesked.................................................................................9.4 Omvårdnad och rehabilitering..........................................................

10 Kategorisering av tumören...............................................................................10.1 Patologins roll i den diagnostiska processen.....................................10.2 Anvisningar för provtagarens hantering av provet............................10.3 Anamnestisk remissinformation........................................................10.4 Klassificering av tumören.................................................................

11 Multidisciplinär konferens.................................................................................12 Primär behandling ...........................................................................................

12.1 Val av behandling.............................................................................12.2 …......................................................................................................12.3 Omvårdnad och rehabilitering .........................................................

13 Behandling av återfall.......................................................................................14 Understödjande vård........................................................................................

2

15 Palliativ vård och insatser.................................................................................16 Omvårdnad och rehabilitering..........................................................................

16.1 Kontaktsjuksköterska........................................................................16.2 Min vårdplan.....................................................................................16.3 Aktiva överlämningar........................................................................16.4 Löpande cancerrehabilitering...........................................................16.4.1 Regelbunden behovsbedömning för patienter och närstående

.........................................................................................................16.4.2 Grundläggande och specialiserad rehabilitering...............................16.5 Omvårdnad vid kirurgisk behandling................................................16.5.1 Smärta..............................................................................................16.5.2 illamående........................................................................................16.6 Omvårdnad vid smärta.....................................................................16.6.1 Kirurgisk behandling.........................................................................16.6.2 Onkologisk behandling......................................................................

17 Egenvård..........................................................................................................17.1 Nationella riktlinjer...........................................................................17.2 Rökning.............................................................................................17.3 Komplementär och alternativ medicin..............................................17.4 Alkohol..............................................................................................17.5 Fysisk aktivitet..................................................................................17.6 Matvanor..........................................................................................

18 Uppföljning.......................................................................................................18.1 Mål med uppföljningen.....................................................................18.2 Förnyad behovsbedömning för rehabilitering...................................18.3 Självrapportering av symtom............................................................18.4 Kontroll av återfall............................................................................18.5 Förslag till uppföljningsintervall [gör ev. flera tabeller för

subgrupper av patienter]..................................................................18.6 Ansvar..............................................................................................18.7 Avslut av uppföljning........................................................................18.8 Livslång symtomkontroll efter avslutad uppföljning..........................18.9 Bakgrund och evidensläge................................................................

19 Underlag för nivåstrukturering..........................................................................20 Kvalitetsregister...............................................................................................21 Kvalitetsindikatorer och målnivåer...................................................................22 Referenser........................................................................................................

3

23 Förslag på fördjupning .....................................................................................24 Vårdprogramgruppen.......................................................................................

24.1 Vårdprogramgruppens sammansättning..........................................24.2 Vårdprogramgruppens medlemmar..................................................24.3 Adjungerade författare.....................................................................24.4 Tidigare medlemmar i vårdprogramgruppen....................................24.5 Jäv och andra bindningar..................................................................24.6 Vårdprogrammets förankring............................................................

25 Bilaga 1 Kvalitetsdokument för patologi...........................................................25.1 Utskärningsanvisningar....................................................................25.2 Hantering av prover på laboratorium................................................25.3 Analyser............................................................................................25.4 Information i remissens svarsdel......................................................25.4.1 Makroskopisk beskrivning.................................................................25.4.2 Mikroskopiutlåtande.........................................................................25.5 Koder och beteckningar....................................................................25.6 Kvalitetsarbete för patologin............................................................

26 Bilaga X Bedömning av allmäntillståndet (performance status).......................

4

1 SAMMANFATTNING

5

Instruktion till mallen, 05/06/15,

Kapitlet riktar sig till alla som på något sätt kan ha nytta av innehållet i vårdprogrammet. Anpassa språk och detaljnivå till dem som kan minst, och sammanfatta vårdprogrammets viktigaste slutsatser och rekommendationer.

2 INLEDNING

2.1 VÅRDPROGRAMMETS GILTIGHETSOMRÅDE

Vårdprogrammet är utarbetat av den nationella arbetsgruppen och fastställda av Regionala cancercentrum i samverkan ÅÅÅÅ-MM-DD. Beslut om implementering tas i respektive region/landsting i enlighet med överenskomna rutiner. Ansvarigt Regionalt cancercentrum är Regionalt cancercentrum XX.

2.2 FÖRÄNDRINGAR JÄMFÖRT MED TIDIGARE VERSION

2.3 STANDARDISERAT VÅRDFÖRLOPPFör xx-cancer finns ett standardiserat vårdförlopp framtaget, gällande från och med år xxxx.

Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet. Vårdförloppet beskriver vad som ska göras medan vårdprogrammet utvecklar hur, samt vilken evidensgrund som finns för åtgärderna i det standardiserade vårdförloppet.

Det standardiserade vårdförloppet finns delvis integrerat med texten i vårdprogrammet men kan också laddas ned i sin helhet från RCC:s webbplats [lägg i en länk].

2.4 LAGSTÖDDen som har i uppdrag att säkerställa patientens delaktighet i vården bör känna till innehållet i patientlagen (patientlagen 2014:821). Där anges t.ex. att patienten ska få information om biverkningar och att patienten har rätt att få en ny medicinsk bedömning.

2.5 EVIDENSGRADERINGVårdprogrammet använder evidensgraderingssystemet GRADE. För en komplett gradering ska alla ingående studier tabelleras och värderas. Detta har endast gjorts för ett urval av rekommendationerna, men principerna för GRADE-gradering har tillämpats i hela vårdprogrammet.

GRADE innebär att styrkan i rekommendationerna graderas enligt följande:

Starkt vetenskapligt underlag (++++) Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

6


Ange hur ni har använt GRADE i vårdprogrammet. Utgå från den föreslagna texten och ändra efter behov.

Berg Roos Ulrika, 2019-02-13,

Här kommer det att produceras en ny malltext under 2019.

Intruktion till mallen, 06/23/15,

Komplettera texten med aktuell status för vårdförlopp för diagnosen. Om det inte finns något vårdförlopp kan rubriken tas bort.


Ange vilka förändringar ni har gjort sedan föregående version. Om detta är det första vårdprogrammet, ta bort rubriken.


Ange vem vårdprogrammet riktar sig till. Skriv några meningar om vilken sjukdom det gäller och var den utreds och behandlas. Avgränsa vilken tumörgrupp, läge och åldersgrupp som vårdprogrammet gäller.

Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Begränsat vetenskapligt underlag (++) Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Otillräckligt vetenskapligt underlag (+)När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studie har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.

Läs mer om systemet här: http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Kapitel10.pdf

7

http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Kapitel10.pdf

3 MÅL MED VÅRDPROGRAMMET

8


Sätt upp övergripande mål för vårdprogrammet. De övergripande målen ska inte vara detaljerade och mätbara utan ska snarare svara på frågan varför vårdprogrammet skrivs och vad gruppen hoppas uppnå genom sitt arbete, t.ex. att det ska skapas gemensamma nationella uppföljningsrutiner. Presentera gärna målen i en punktlista.Hänvisa till de mätbara målen i kapitel 17 Kvalitetsindikatorer och målnivåer och ange hur de övergripande målen hänger ihop med dem.Målen följs upp inom ramen för kvalitetsregisterarbetet och vid revision av vårdprogrammet.

4 BAKGRUND OCH ORSAKER

9


Beskriv kortfattat vilken tumörgrupp vårdprogrammet avser samt sjukdomens naturalhistoria, epidemiologi och etiologi. Kapitlet vänder sig till dem som kan behöva en bakgrund till sjukdomen för att förstå vårdprogrammet, t.ex. omvårdnadspersonal, primärvård, patienter och beslutsfattare för t.ex. nivåstrukturering. Fundera på vilka övriga delar av vårdprogrammet de kommer att läsa och vilken bakgrund de behöver för att kunna förstå de delarna. Fundera också på vilka frågor de läsarna har, t.ex. ”Hur går det för patienterna?”, ”Hur vanlig är sjukdomen?”, ”Finns det riskfaktorer?”, ”Finns det stora skillnader över landet och i världen?”. Kapitlet ska alltså inte vara en sammanfattning av kunskapsläget för specialisterna. De som arbetar med diagnos och behandling kan hoppa över det här kapitlet.

5 PRIMÄR PREVENTION

5.1 LEVNADSVANORAlla verksamheter inom hälso- och sjukvården bör kunna hantera frågor som gäller levnadsvanor. Arbetet bör bygga på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor [1].

Referenser som hör till avsnittet (flyttas till referenslistan när vårdprogrammet kopplas till EndNote):

1. http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/

Kommentar: Referens 1 och 2 kommer från Region Skånes vårdprogram Levnadsvanor för vuxna, fastställt 2013-03-25.

10


Ange om det finns levnadsvanor som påverkar den aktuella tumörtypen. Följande text är fastställd av RCC:s styrgrupp i oktober 2014 och ska inte ändras eller tas bort. Däremot kan du göra tillägg.


Detta kapitel riktar sig främst till primärvården. Använd ett språk och en detaljnivå som är anpassat till det.

6 SCREENING

11


Ta bort hela kapitlet om det inte är relevant.

7 ÄRFTLIGHET

12


Ange om det finns några särskilda riskgrupper eller genetiska riskfaktorer. Om sådana saknas, stryk rubriken.Ge rekommendationer om hur man ska hantera personer som har misstänkt eller konstaterad ärftlighet för sjukdomen, t.ex. vilka som ska följas och hur. Hänvisa till befintliga riktlinjer för ärftlighetsutredningar eller kontrollprogram.Om en ärftlig faktor även påverkar risken för andra diagnoser, nämn detta men ge inga rekommendationer.

8 SYMTOM OCH TIDIG UTREDNING

8.1 SYMTOM OCH KLINISKA FYND

8.2 INGÅNG TILL STANDARDISERAT VÅRDFÖRLOPP

8.3 UTREDNING AV PATIENTER SOM INTE UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR VÄLGRUNDAD MISSTANKE

8.4 …

13


Komplettera eventuellt med andra faktorer som är relevanta för tidig diagnostik eller för kontakten mellan primär- och specialistvård.

Instruktion till mallen, 2015-05-06,

Ange hur man bör handlägga patienter med symtom som inte uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke.


Länka till gällande standardiserat vårdförlopp. Om inget sådant finns, använd samma rubriker.


Gör en punktlista för alarmsymtomen. Syftet är att den ska användas som kriterier för remiss till specialistsjukvård.


Detta kapitel riktar sig såväl till primärvården som till specialiserad vård. Använd ett språk och en detaljnivå som är anpassat till det.

9 DIAGNOSTIK

9.1 UTREDNING ENLIGT STANDARDISERAT VÅRDFÖRLOPP

9.2 UTREDNING

9.3 DIAGNOSBESKEDRekommendation

Patienter bör få saklig information om sjukdomen, dess behandling och förväntat resultat, så att de kan göra ett grundat ställningstagande till den behandling som erbjuds. Vid diagnosbeskedet bör X och Y närvara.

Patienter bör få ett eller flera uppföljande samtal som upprepar och kompletterar informationen från diagnosbeskedet.

Vid diagnosbeskedet bör patienterna få individuellt anpassad saklig information. Framgångsrik patientinformation kan mätas i kortare vårdtid och sjukfrånvaro, postoperativt bättre fysisk aktivitet och rörlighet, mindre smärtupplevelse och analgetikakonsumtion samt mindre oro [1,2].

Hållpunkter för diagnosbeskedet och uppföljande samtal:

Uppmana patienten att ha en närstående med sig. Den närstående har då möjlighet att efter besöket komplettera med information som patienten inte har uppfattat eller kunnat ta till sig.

Upprätta ”Min vårdplan” i samband med diagnosbeskedet eller säkerställ på annat sätt att patienten får såväl skriftlig som muntlig information.

Ge information om sjukdomen och behandlingen: förväntat sjukdomsförlopp, behandlingsmöjligheter, komplikationer och tidsperspektiv.

Ge information om rätten till ny medicinsk bedömning. Ge information om patientföreningar. Ge praktisk information, t.ex. vårdavdelning och rutiner kring undersökningar och behandling. Ta upp påverkan på arbetsförmågan. Berätta om de sjukskrivningsregler som gäller enligt

rekommendationer från Socialstyrelsen samt om olika högkostnadsskydd. Identifiera patientens sociala nätverk och sociala stöd. Har patienten kommit ensam, ta reda på

om det finns någon som patienten kan kontakta direkt eller vid hemkomst. Erbjud kontakt med kurator vid behov.

Bekräfta känslor. Känslor som att ”detta är inte sant” och ”det händer inte mig” bör bekräftas under samtalet.

Vid krisreaktion: Hjälp patienten att uttrycka sina känslor, oavsett vilka de är, genom att finnas till hands och lyssna. Kontakta kurator vid behov.

Var uppmärksam på självmordstankar. Inom en vecka från diagnosbeskedet löper cancerpatienter en högre risk för självmord än normalbefolkningen. Sjukvårdspersonal kan felaktigt tro att det är riskabelt att ta upp tankar om självmord, medan patienterna ofta uppfattar det som en lättnad att få prata om det.

14


Säkerställ att ordval och rubriker hakar i det standardiserade vårdförloppet så att man snabbt kan hitta mer information om de utredningssteg som listas i vårdförloppet.


Länka till gällande standardiserat vårdförlopp.


Detta kapitel riktar sig till specialistsjukvården och tar vid från förra kapitlet när patienten har fått remiss. Det ska alltså ta upp hur man ska utreda symtomen för att kunna ställa rätt diagnos. Finns det differentialdiagnoser? Vilka kliniska fynd föranleder vidare utredning? Kapitlet ska inte omfatta någon aspekt av behandlingen.Om det är möjligt, gör en bild som visar diagnostiseringsprocessen, alltså en processbeskrivning RCC kan göra bilden rent layoutmässigt om gruppen tar fram innehållet.Texten som ligger i mallen är en exempeltext som kan användas som inspiration.

Vid uppföljande samtal: Komplettera informationen från diagnosbeskedet. Be patienten att själv berätta vad han eller hon vet om diagnos och planerad behandling. Komplettera därefter med ytterligare information.


1. Keulers, B.J., et al., Surgeons underestimate their patients' desire for preoperative information. World J Surg, 2008. 32(6): p. 964-70.

2. Lithner, M. and T. Zilling, Does preoperative information increase the wellbeing of the patient after surgery? (in Swedish). Vård i Norden 1998; 18:31-33,39, 1998.

Kommentar: Referenserna är framtagna av vårdprogramgruppen för esophagus- och ventrikelcancer.

9.4 OMVÅRDNAD OCH REHABILITERING

15


Ge rekommendationer om att utse en kontaktsjuksköterska, ha aktiva överlämningar, upprätta ”min vårdplan", fråga om barn som närstående och analysera vilka kulturella aspekter som kan spela in. Länka gärna till omvårdnadskapitlet.

10KATEGORISERING AV TUMÖREN

10.1PATOLOGINS ROLL I DEN DIAGNOSTISKA PROCESSEN

10.2ANVISNINGAR FÖR PROVTAGARENS HANTERING AV PROVET

10.3ANAMNESTISK REMISSINFORMATION

10.4 KLASSIFICERING AV TUMÖREN

16


Ange vilka system som bör användas för klassificering (sammanfatta eventuellt andra system). Ange betydelsen av genetisk och histologisk typning.


1. Typ av operation/undersökning2. Punktionsväg vid finnålspunktioner och skärande nålbiopsier3. Vad har sänts in?4. Fraktionsbeteckningar5. Vad skall punkteras?6. Ev preparatmärkningar7. Ev standardskiss/stämpel8. Klinisk bedömning/diagnos9. Relevanta tidigare PAD/CD, rtg/labfynd, tidigare sjukdomar, statusfynd, fynd i samband med provtagningen10. Eventuell behandling som kan påverka bedömningen (strål-,hormon- eller cytostatika)


1. Speciella anvisningar för provtagning (ex anatomiska biopsilokaler, rekommenderade instrument)2. Krav på vävnadsvolym (ex antal biopsier, biopsidjup, längd på nålbiopsier etc)3. Speciella anvisningar för det omedelbara omhändertagandet av provet (ex anvisningar för uppklippning, montering, markeringar av speciella anatomiska strukturer, hantering av småbiopsier, fraktionering av biopsi- eller operationsmaterial, typ av burk/rör)4. Fixeringsanvisningar (typ av fixeringslösning, volym av fixeringslösning, speciella regler för materialhantering vid specialfixeringar)5. Transport- och förpackningsanvisningar (ex för ofixerat material, material för specialanalyser, material som vidaresänds till annat lab)


Beskriv patologins ansvar i den diagnostiska processen, särskilda aspekter för denna diagnos, t.ex. risk för spridning vid olika sätt att ta biopsin, samt faktorer som optimerar patologens förutsättningar att göra ett bra jobb.Sammanfatta om det finns viktiga kompletterande analysmetoder som tillhör andra specialiteter, relevanta differentialdiagnoser, felkällor och fallgropar samt förväntad utveckling av betydelse för diagnosen.


Detta kapitel riktar sig både till patologer och till kirurger och andra som tar biopsier som ska skickas till patolog. I bilaga 1 finns instruktioner för patologens arbete.

11MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS

17


Definiera vilken kompetens som ska delta i denna konferens, vid vilken punkt i vårdkedjan (t.ex. pre- eller postoperativt) som konferensen ska ske samt vilka patientgrupper som bör bli föremål för konferens. Syftet med kapitlet är att slå fast att och när konferensen bör ske. Hur det ska gå till kan ni konkretisera i kapitlen om diagnostik och behandling.Ge en rekommendation om att kontaktsjuksköterskan ska vara med.

12PRIMÄR BEHANDLING

12.1VAL AV BEHANDLING

12.2…

12.3OMVÅRDNAD OCH REHABILITERING

18


Lägg in de omvårdnadsrekommendationer om hör till kapitlet och länka till omvårdnadskapitlet. Om det är många rekommendationer, använd underrubriken, annars kan rekommendationerna ligga i den inledande rekommendationsrutan.


De efterföljande rubrikerna kan antingen utgå från typ av behandling eller patientgrupp.Det ska finnas en passage som kommenterar möjligheten till protonstrålning och remiss till Skandionkliniken.


Ange vilka faktorer som ska spela in när man väljer behandling.


I detta kapitel samlas all information om behandling, även neoadjuvant och adjuvant behandling. Kapitlet riktar sig till dem som ger behandling och omvårdnad. Anpassa språk och detaljnivå så att de kan använda texten för att utföra sitt arbete. Tänk dock på att själva rekommendationerna ska kunna läsas och förstås av fler, t.ex. av kontaktsjuksköterskor som behöver veta mer om de delar av behandlingen där de själva inte arbetar till vardags. Om det är möjligt, gör en bild som visar patientens väg genom behandlingen. Den kan i så fall ligga direkt under huvudrubriken, före första underrubriken.Inled varje avsnitt under rubriker på nivå 2 (eller 3 om nödvändigt) med att ge de viktigaste rekommendationerna i punktform och evidensgradera enligt GRADE-systemet. Dessa rekommendationer kommer i det färdiga dokumentet att ligga i rutor så att de syns tydligt när man bläddrar i dokumentet. Texten ska ha fokus på de praktiska aspekterna av behandlingen och omvårdnaden, alltså hur man bör utföra den. Om läsarna behöver övertygas om varför de ska följa rekommendationerna, hänvisa till den forskning som ligger till grund för dem och argumentera för varför ni har bedömt att studierna är relevanta. Syftet med argumentationen är att övertyga läsarna om att de ska följa rekommendationerna, så om läsaren inte behöver övertygas så behövs inte heller någon text. För de allra flesta rekommendationerna kommer det bara att behövas en referenssiffra till de aktuella studierna.Läs mer om rekommendationer i manualen för att skriva nationella vårdprogram, kapitel 2 Utformning av rekommendationer.

13BEHANDLING AV ÅTERFALL

19


Använd samma textstruktur som i kapitlet Primär behandling.

14UNDERSTÖDJANDE VÅRD

20


Ange endast sådant som är specifikt för den aktuella diagnosen. Använd samma textstruktur som i primär behandling, om det är möjligt.

15PALLIATIV VÅRD OCH INSATSER

21


Hänvisa till det nationella vårdprogrammet för palliativ vård. Ange därutöver endast sådant som är specifikt för den aktuella patientgruppen.

16OMVÅRDNAD OCH REHABILITERING

16.1KONTAKTSJUKSKÖTERSKADen nationella cancerstrategin styrker att varje patient ska erbjudas en kontaktperson på den cancervårdande kliniken med syfte att förbättra informationen och kommunikationen mellan patienten och vårdenheten och stärka patientens möjligheter till delaktighet i vården (SOU 2009:11). Sedan 2010 finns en lagstadgad rätt till fast vårdkontakt (hälso- och sjukvårdslagen 1982:763).

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har enats om en gemensam generell beskrivning av kontaktsjuksköterskans roll och funktion. Den finns att läsa på http://cancercentrum.se/samverkan/patient-och-narstaende/kontaktsjukskoterska/

Att patienten har erbjudits en namngiven kontaktsjuksköterska ska dokumenteras i patientens journal och om möjligt registreras i kvalitetsregister.

16.2MIN VÅRDPLANEn individuell skriftlig vårdplan, kallad Min vårdplan, ska tas fram för varje patient med cancer. Det framgår i den nationella cancerstrategin för framtiden (SOU 2009:11) och i de patientcentrerade kriterierna som ska utmärka ett regionalt cancercentrum (Socialdepartementet: 2011). Läs mer på http://cancercentrum.se/samverkan/patient-och-narstaende/min-vardplan/

16.3AKTIVA ÖVERLÄMNINGARUnder patientens tid i cancervården förekommer ofta överlämningar mellan olika vårdgivare. För att skapa en sammanhållen vårdkedja för patienten och de närstående ska alla överlämningar vara ”aktiva”.

Aktiv överlämning innebär att den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt, med nästa instans. Den som aktivt överlämnat har fortsatt ansvar till dess att mottagande instans bekräftat att de tagit kontakt med patienten. Uppstartade åtgärder och insatser inom omvårdnad, palliation och cancerrehabilitering ska följas upp, utvärderas och dokumenteras i Min vårdplan.

16.4LÖPANDE CANCERREHABILITERINGCancerrehabilitering syftar till att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av en cancersjukdom och dess behandling. Insatserna ska ge patienten och de närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt. Se det nationella vårdprogrammet för rehabilitering.

16.4.1 Regelbunden behovsbedömning för patienter och närståendeCancerrehabilitering är aktuellt under hela processen från misstanke om cancersjukdom och framåt. Behovet av rehabilitering ska därför bedömas regelbundet. Patienten och de närstående ska återkommande få information om vilka rehabiliteringsbehov som är vanliga och vilka insatser som erbjuds. I patientens skriftliga vårdplan, Min Vårdplan, ska cancerrehabilitering ingå. Vissa rehabiliteringsbehov, till exempel lymfödem, kan kräva behandling livet ut.

22


Hänvisa till patientlagen.


Använd de generiska texterna och gör eventuellt tillägg. Syftet med kapitlet är att slå fast generella riktlinjer för vad som ska finnas och hur det ska fungera. Specifika omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser ska beskrivas under respektive kapitel.Observera att texten inte ska vara en lärobok utan fastslå vilka åtgärder som behövs när, och vad man ska vara uppmärksam på. Syftet är att patienten ska få tillgång till rätt insatser i rätt tid, inte att läsaren ska lära sig hur insatserna går till. Hänvisa till vårdprogrammet för rehabilitering.Hänvisa till de relevanta kapitlen i vårdprogrammet för cancerrehabilitering. Tänk på att psykosocialt omhändertagande ingår i detta. Samtliga texter som ligger i mallen är fastställda av RCC:s styrgrupp och ska inte ändras . Däremot kan du göra tillägg.

Såväl patienter som närstående kan omfattas av rehabiliteringsinsatser. Närstående kan vara exempelvis partner, barn, förälder, syskon eller annan person som patienten anser sig ha nära relation till. Barn som anhöriga har en särställning då hälso- och sjukvården har skyldighet att ge dem information, råd och stöd, enligt Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 5 kap 7 §.

16.4.2 Grundläggande och specialiserad rehabiliteringAll personal inom hälso- och sjukvården ska göra grundläggande behovsbedömningar och ge grundläggande insatser inom cancerrehabilitering. Vid mer avancerade behov ska patienten alltid erbjudas insatser från professioner med specialkompetens inom rehabilitering, exempelvis kurator, fysioterapeut, psykolog, arbetsterapeut och dietist. Även andra professioner som sjuksköterska, läkare och tandläkare kan arbeta specialiserat med cancerrehabilitering.

16.5OMVÅRDNAD VID KIRURGISK BEHANDLING

16.5.1 Smärta

16.5.2 illamående

16.6OMVÅRDNAD VID SMÄRTA

16.6.1 Kirurgisk behandling

16.6.2 Onkologisk behandling

23

Ulrika Berg Roos, 01/31/17,

Skriv diagnosspecifik omvårdnad och rehabilitering, antingen uppdelat på del av vårdkedjan (kirurgisk behandling…) eller problematik (smärta). Skriv rekommendationer. Skriv kortfattad bakgrund eller instruktioner om läsarna behöver det för att förstå/utföra rekommendationerna. Skriv gärna i punktform.Om det finns delar som kräver mer text eller utförliga instruktioner, gör en bilaga.Länka gärna till andra vårdprogram.Länka till texterna från andra delar av vårdprogrammet, t.ex. från behandlingskapitlet.

17EGENVÅRDRekommendationer

Patienten bör rekommenderas att avstå från rökning och att vara uppmärksam på sina alkoholvanor.

17.1NATIONELLA RIKTLINJERSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är användbara även under cancerbehandlingen. De innehåller kunskaps- och beslutsstöd i mötet med patienten och rekommenderar olika typer av rådgivning.

17.2RÖKNINGOm patienten är rökare bör kontaktsjuksköterskan informera om rökningens negativa effekter vid operation och strålbehandling, och hänvisa patienten till rökavvänjning via primärvården eller den specialiserade vården som kan ge hjälp med rökstopp [1-7]. Patienterna kan också ringa den nationella sluta rökalinjen 020-84 00 00 (http://slutarokalinjen.org/).

17.3KOMPLEMENTÄR OCH ALTERNATIV MEDICINKontaktsjuksköterskan bör informera patienten om att komplementär och alternativ medicin kan påverka effekterna av cancerläkemedel [8, 9].

17.4ALKOHOLKontaktsjuksköterskan bör rekommendera patienten att vara uppmärksam på sina alkoholvanor under alla typer av cancerbehandling. Alkohol kan öka risken för komplikationer och biverkningar. [10-12]

Patienter som vill ha stöd för att förändra sina alkoholvanor kan ringa den nationella Alkohollinjen 020-84 44 48 (www.alkohollinjen.se)

17.5FYSISK AKTIVITET…

17.6MATVANOR…


1. Wells M, Macmillan M, Raab G, MacBride S, Bell N, MacKinnon K, et al. Does aqueous or sucralfate cream affect the severity of erythematous radiation skin reactions? A randomised controlled trial. Radiotherapy and oncology : journal of the European Society for Therapeutic Radiology and Oncology. 2004;73(2):153-62.

2. Iwakawa M, Noda S, Yamada S, Yamamoto N, Miyazawa Y, Yamazaki H, et al. Analysis of non-genetic risk factors for adverse skin reactions to radiotherapy among 284 breast cancer patients. Breast cancer (Tokyo, Japan). 2006;13(3):300-7.

24

Berg Roos Ulrika, 11/12/18,

Hänvisa till generella rekommendationer om det saknas specifika rekommendationer för diagnosen.


Hur mycket bör patienten träna inför/under/efter behandling? Behövs kontakt med fysioterapeut?


Detta kapitel riktar sig till kontaktsjuksköterskan eller andra som ger patientinformation. Kapitlet ska ge underlag för att informera och instruera patienter och närstående om sådant som de kan utföra själva. Ett bra alternativ är att skriva patientinformation, alltså en text som riktar sig direkt till patienten, och lägga som bilaga. Då kan detta kapitel hänvisa till bilagan samt ge eventuella övriga instruktioner om hur och när informationen bör överlämnas. För exempel på patientinformation om egenvård, se t.ex. bilagor i vårdprogrammen för AML och prostata.Texterna nedan används som inspiration

http://www.alkohollinjen.se/

3. Sharp LJ, H. Hatschek, T. Bergenmar, M. Smoking and other risk factors for the development of severe acute radiation skin reactions in women with breast cancer undergoing radiotherapy. . In press december 2012.

4. Prochazka M, Granath F, Ekbom A, Shields PG, Hall P. Lung cancer risks in women with previous breast cancer. European journal of cancer. 2002;38(11):1520-5.

5. Jagsi R, Griffith KA, Koelling T, Roberts R, Pierce LJ. Rates of myocardial infarction and coronary artery disease and risk factors in patients treated with radiation therapy for early-stage breast cancer. Cancer. 2007;109(4):650-7.

6. Kaufman EL, Jacobson JS, Hershman DL, Desai M, Neugut AI. Effect of breast cancer radiotherapy and cigarette smoking on risk of second primary lung cancer. Journal of clinical oncology : official journal of the American Society of Clinical Oncology. 2008;26(3):392-8.

7. Macdonald G, Kondor N, Yousefi V, Green A, Wong F, Aquino-Parsons C. Reduction of carboxyhaemoglobin levels in the venous blood of cigarette smokers following the administration of carbogen. Radiotherapy and oncology : journal of the European Society for Therapeutic Radiology and Oncology. 2004;73(3):367-71.

8. Peterson C. Naturläkemedel - egenvård på egen risk! Fara för okända biverkningar och interaktioner med "vanliga" läkemedel. . Lakartidningen. 2005:102.

9. Malekzadeh F, et al. Naturläkemedel och hormonpreparat - potentiell risk för bröstcancerpatienter. . 2005:102.

10. Tonnesen H, Nielsen PR, Lauritzen JB, Moller AM. Smoking and alcohol intervention before surgery: evidence for best practice. British journal of anaesthesia. 2009 Mar;102(3):297-306. PubMed PMID: 19218371.

11. Nath B, Li Y, Carroll JE, Szabo G, Tseng JF, Shah SA. Alcohol exposure as a risk factor for adverse outcomes in elective surgery. Journal of gastrointestinal surgery : official journal of the Society for Surgery of the Alimentary Tract. 2010 Nov;14(11):1732-41. PubMed PMID: 20839071.

12. Bradley KA, Rubinsky AD, Sun H, Bryson CL, Bishop MJ, Blough DK, et al. Alcohol screening and risk of postoperative complications in 203male VA patients undergoing major non-cardiac surgery. Journal of general internal medicine. 2011 Feb;26(2):162-9. PubMed PMID: 20878363. Pubmed Central PMCID: 3019325.

Kommentar: referens 1–9 är framtagna av vårdprogramgruppen för bröstcancer. Referens 10–17 är framtagna av vårdprogramgruppen för rehabilitering

25

18UPPFÖLJNING

18.1MÅL MED UPPFÖLJNINGENUppföljningen har två huvudsakliga syften: Att tidigt upptäcka återfall, metastasering eller ny primärtumör samt att följa patientens behov av rehabilitering. Utöver detta kan uppföljningen användas för att samla underlag för forskning och förbättringsarbete. [Här kan text läggas till om diagnosspecifika mål, t.ex. sekundärprevention. Texten ”återfall, metastasering eller ny primärtumör” kan justeras om den inte passar diagnosen.]

Övergången från aktiv behandling till uppföljning ska vara väl definierad och markeras med ett eller flera samtal där patienten får en individuellt anpassad uppföljningsplan. Uppföljningsplanen ska dokumenteras i Min vårdplan och består av flera delar:

en uppdaterad behovsbedömning för rehabilitering en översikt över de kommande årens återfallskontroller inkl. datum för den första kontrollen

alternativt ett tydliggörande av när och hur patienten kommer att få tid till den en tydlig ansvarfördelning som tydliggör vem som ansvarar för t.ex. sjukskrivning,

förskrivning av hjälpmedel och liknande och där även patientens eget ansvar framgår.

18.2FÖRNYAD BEHOVSBEDÖMNING FÖR REHABILITERINGEn förnyad behovsbedömning för rehabilitering ska göras vid övergången från behandling till uppföljning. Bedömningen ska göras enligt det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering , vilket bland annat innebär användning av validerade bedömningsinstrument.

Vid bedömningen ska följande klargöras: Målet med rehabiliteringen Patientens eget ansvar för rehabiliteringen inklusive egenvårdsråd Vart patienten kan vända sig vid frågor eller nya behov Nästa avstämning

Följande behov bör särskilt uppmärksammas för patientgruppen:

A B C

18.3SJÄLVRAPPORTERING AV SYMTOMPatienten bör uppmanas att vara uppmärksam på följande symtom och höra av sig till kontaktsjuksköterskan om de inträffar:

A B C

[Kommentera om det finns särskilda riskgrupper eller undergrupper inom diagnosen där behovsbedömningen bör ha ett särskilt fokus.]

26


Mallen för detta kapitel ska följas. Malltexterna kan kompletteras men inte ändras. Ta gärna hjälp av mig för att få mallen att funka för er diagnos.Grå text är exempel.

https://cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/cancerrehabilitering/vardprogram/gallande-vardprogram/5.-bedomning-diagnostik-min-vardplan/

18.4KONTROLL AV ÅTERFALL [Vad och varför, ev. hur]

18.5FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNINGSINTERVALL [GÖR EV. FLERA TABELLER FÖR SUBGRUPPER AV PATIENTER]

Åtg

ärd

1 [e

x. C

T]*

Åtg

ärd

2

Åtg

ärd

3

Åtg

ärd

4

Förn

yad

beho

vsbe

döm

ning

, re

habi

liter

ing

År 1 6 veckor x4 månader x x x8 månader x x12 månader x x x x

År 2 16 månader x20 månader x24 månader x x x x

År 3 30 månader x36 månader x x x x

År 4 48 månader x x x xÅr 5 60 månader x x x X**

* [ev. beskrivning av åtgärd]

**[Markera när samtalet som avslutar uppföljningen ska genomföras.]

18.6ANSVAR[[Ange här t.ex. följande: Vem ansvarar för att planera uppföljningen och att säkerställa att patienten blir kallad? Vem ska göra de förnyade behovsbedömningarna? Vem ansvarar för sjukskrivning, receptförskrivning och liknande? Vilka delar av uppföljningen kan skötas av primärvården? Om uppföljning sker i primärvården måste det tydligt framgå vilka värden/fynd som ska föranleda remiss till specialiserad vård. Kommentera aktiva överlämningar/epikris el. dyl. Tydliggör också vad som kan vara patientens ansvar (egenvård).

Exempel på skrivning: Det ska vara fastställt vem som ansvarar för sjukskrivning och receptförskrivning och patienten ska informeras om vem som har ansvaret för detta.]

18.7AVSLUT AV UPPFÖLJNINGNär uppföljningen avslutas ska den behandlande enheten ha ett avslutande samtal med patienten. Samtalet bör följa det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering och dokumenteras i Min vårdplan. Patienten bör också få en skriftlig sammanfattning av sin diagnos och behandling inkl. livslånga behov eller risker. I denna sammanfattning bör eventuella råd till primärvården framgå. [Gör en bilaga med mall för detta om den generella mallen behöver anpassas till diagnosen] Det bör framgå vart patienten ska vända sig med nya behov.

I samtalet bör följande särskilt uppmärksammas:

27

https://cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/cancerrehabilitering/vardprogram/gallande-vardprogram/18.-langvariga-eller-sena-komplikationer-till-cancerbehandling/

A B C

18.8LIVSLÅNG SYMTOMKONTROLL EFTER AVSLUTAD UPPFÖLJNINGÖverlämning till primärvården bör vara aktiv, vilket innebär att den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt, med nästa instans. Den som aktivt överlämnat har fortsatt ansvar till dess att mottagande instans bekräftat att kontakt tagits med patienten

Följande rehabiliteringsbehov/symtomkontroll för seneffekter ska följas livslångt i primärvården: [exempel kontraindikationer för behandlingar, livslånga behov av nutritionsstöd, B12 eller liknande, ökade risker för vissa sjukdomar, förskrivning av hjälpmedel. Standardiserad information om detta bör ges till både patienten och primärvården. Gör gärna en bilaga med denna information till vårdprogrammet.]

18.9BAKGRUND OCH EVIDENSLÄGE[Kommentera evidensläget]

28

19UNDERLAG FÖR NIVÅSTRUKTURERING

29


Kapitlet vänder sig till dem som planerar vården och som beslutar vilka enheter som ska bedriva vilken vård. Ange alltså vad en enhet behöver i form av volymer och tillgänglighet till andra specialiteter och stödfunktioner för att kunna ge vård på det sätt som vårdprogrammet rekommenderar. Ange också rimlig omhändertagandenivå för olika delar av vårdkedjan.Observera att kapitlet inte ska föreslå t.ex. vilka enheter som ska bedriva vården utan vara ett underlag och hjälp i nationella och regionala nivåstruktureringsdiskussioner. Läs gärna SKL:s rapport Nivåstrukturerad cancervård – för patentens bästa inför arbetet med kapitlet.

20KVALITETSREGISTER[Kvalitetsregistrets namn]

…

Cancerregistret

Cancerregistret har funnits sedan 1958 och är ett av landets äldsta hälsodataregister. Registret ger underlag för såväl planering och utvärdering av sjukvård och förebyggande insatser som epidemiologisk och tumörbiologisk forskning.

Cancerregistret är inrättat enligt lag och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om uppgiftsskyldighet till cancerregistret (HSLF-FS 2016:7) beskrivs hur samtliga vårdgivare (vilket innefattar landsting, kommuner och privata vårdgivare) är skyldiga att rapportera till cancerregistret. I föreskriften beskrivs också detaljerat vilka tumörtillstånd som ska rapporteras. Trots registrets namn omfattas inte bara elakartade tumörsjukdomar utan även vissa tillstånd som är godartade, premaligna, eller har oklar malignitetspotential ingår i registret.

För ytterligare information: https://cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/cancerregistret/

Exempel 1.

För de diagnoser som beskrivs i detta vårdprogram så inkluderas samtliga i kvalitetsregistret och någon separat canceranmälan till RCC behövs alltså inte.

Exempel 2.

För de tillstånd som beskrivs i detta vårdprogram så ingår inte följande diagnoser nnnnn nnnnnn i kvalitetsregistret. För dessa behöver separat A-anmälan upprättas elektroniskt via CanINCA eller på blankett.

30


Byt ut exemplen mot diagnosspecifik text. Uppmuntra till elektronisk anmälan.


Det här är en malltext. Låt den stå kvar.


Beskriv kortfattat vilka kvalitetsregister som finns för den aktuella cancertypen och om de innefattar alla patienter med diagnosen. Hänvisa till registrens egna informationsportaler.

http://www.socialstyrelsen.se/blanketter/Documents/blankett-anmalan-om-tumorer-HSLF-FS-2016.pdf

https://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/cancerregistret/

https://cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/cancerregistret/

21KVALITETSINDIKATORER OCH MÅLNIVÅER5-årsöverlevnad vid cancersjukdom

Täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister

Deltagande (inkluderad) i strukturerad behandlingsstudie

Bedömning vid multidisciplinära konferenser

Fullständigt, strukturerat PAD-svar efter operation

Strukturerad bedömning av illamående vid cytostatikabehandling*

Strukturerad bedömning av hälsorelaterad livskvalitet*

Strukturerad skattning av smärta vid insättande och förändring av behandling*

Uppföljning av symtom inom sex månader efter cancerdiagnos av sjuksköterska*

Tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska*

31


Ge förslag på lämpliga kvalitetsindikatorer som stödjer uppföljning av vården av den aktuella tumörtypen. Indikatorerna bör avspegla de sex perspektiven i begreppet god vård samt målen med vårdprogrammet. Sträva efter att indikatorerna ska vara mätbara genom de variabler som redan nu registreras i det nationella kvalitetsregistret. Om det är relevant med indikatorer som inte går att mäta med hjälp av det nationella kvalitetsregistret så kan dessa beskrivas ändå, och de får då betraktas som förslag till utveckling av registret, s.k. utvecklingsindikatorer.Ange målnivåer för indikatorerna. Dessa mål kan löpa över olika tidsperioder som också ska definieras. Ett mål kan till exempel vara att x andel av alla patienter inom två år ska genomgå en utredning med y. Välj i första hand de övergripande indikatorer för cancervården som tagits fram i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer. En lista med dem finns i dokumentet för generiska texter.Indikatorerna som utformas utöver dessa ska anpassas till den norm som gäller i arbetet med de nationella riktlinjerna vid Socialstyrelsen samt till Socialstyrelsens och Sveriges kommuner och landstings Info-VU-projekt. Läs mer i rapporten Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer.Texten visar övergripande indikatorer för cancervården som tagits fram i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer. Använd dem som är relevanta (indikatorer markerade med * saknar datakälla).


Kom ihåg att involvera kvalitetsregistergruppen i diskussionen kring lämpliga indikatorer!

22REFERENSER

32


Samla alla referenser här.

23FÖRSLAG PÅ FÖRDJUPNING

33


Ange europeiska riktlinjer och liknande (länkar och hänvisning till tryckt media).

24VÅRDPROGRAMGRUPPEN

24.1VÅRDPROGRAMGRUPPENS SAMMANSÄTTNINGDen nationella arbetsgruppen består av en representant per regionalt cancercentrum samt en ordförande som utsetts av RCC i samverkan. Gruppen har eftersträvat multiprofessionalitet med representanter för de olika vårdnivåer som är engagerade i patientens vårdflöde. Utöver detta har patientföreträdare deltagit.

24.2VÅRDPROGRAMGRUPPENS MEDLEMMAR Namn, akademisk titel

tjänstetitel, tjänsteställe, RCC

Namn, akademisk titel




24.3ADJUNGERADE FÖRFATTARENamn, akademisk titel

tjänstetitel, tjänsteställe





24.4TIDIGARE MEDLEMMAR I VÅRDPROGRAMGRUPPENFöljande personer har medverkat till tidigare versioner av vårdprogrammet: Namn, namn, namn …

24.5JÄV OCH ANDRA BINDNINGARNN har varit huvudprövare för kliniska studier av [läkemedel]. NN, NN och NN har arvoderade uppdrag i [expertråd 1]. NN har ett arvoderat uppdrag i [expertråd 2]. Övriga medlemmar i den nationella vårdprogramgruppen har inga pågående uppdrag som skulle kunna innebära jäv. Kopior av hela gruppens jävsdeklarationer, inklusive föreläsaruppdrag, går att få från Regionalt cancercentrum i Uppsala-Örebro.

34


Om någon i gruppen har kopplingar till läkemedelsindustrin eller andra intressenter, ange det. Ange annars att gruppen är fri från sådana kopplingar. Det finns en föreslagen text som kan ändras efter behov.


Lista alla som varit adjungerade i gruppen.


Lista alla regionala representanter samt ordföranden. Använd det format som mallen anger. När vårdprogrammet uppdateras ska även listan över vårdprogramgruppens medlemmar uppdateras. Listan ska endast omfatta de personer som arbetat med den senaste revisionen. De personer som medverkat tidigare ska flyttas till en egen rubrik Tidigare medlemmar i vårdprogramgruppen där de presenteras med namn men utan titel, arbetsställe o.dyl.


Ange vilka organisationer och specialiteter som ingår i vårdprogramgruppen. Det finns en föreslagen text som kan ändras efter behov.

24.6VÅRDPROGRAMMETS FÖRANKRINGVårdprogrammet har utarbetats på uppdrag av RCC:s samverkansgrupp, vilken utsett [namn] till vårdprogramgruppens ordförande.

I en första remissrunda har nedanstående organisationer lämnat synpunkter på vårdprogrammets innehåll:

Efter sammanställning av de inkomna synpunkterna och revidering som följd av den första remissrundan, har vårdprogrammet skickats på ytterligare en remissrunda. Denna har gått till landstingens linjeorganisationer för kommentarer kring organisatoriska och ekonomiska konsekvenser av vårdprogrammet. Efter den andra remissrundan har vårdprogrammet bearbetats och godkänts av vårdprogramgruppen samt fastställts av RCC:s samverkansnämnd.

35


Ange de organisationer, föreningar och liknande som står bakom vårdprogrammet. Det finns en föreslagen text som kan ändras efter behov.

25BILAGA 1 KVALITETSDOKUMENT FÖR PATOLOGI

25.1UTSKÄRNINGSANVISNINGAR

25.2HANTERING AV PROVER PÅ LABORATORIUM

25.3ANALYSER

25.4 INFORMATION I REMISSENS SVARSDEL

25.4.1 Makroskopisk beskrivning

25.4.2 Mikroskopiutlåtande

25.5KODER OCH BETECKNINGAR

25.6KVALITETSARBETE FÖR PATOLOGIN

36


1. SNOMED-koder (i samarbete med KVASTs SNOMED-grupp)2. Tilläggsregistreringar (ex malignitetsgrad, antal undersökta lgll)3. Provtypsbeteckningar med definitioner och exempel


1. Tumörtyp (specifikation av klassifikationssystem med angivande av referens och ev kompletteringar/kommentarer)2. Malignitetsgrad (specifikation av graderingssystem med referens och ev kompletteringar/kommentarer)3. Tumörstadium (pTNM eller annat med angivande av referens/version och ev kommentarer/kompletteringar)4. Andra prognosvariabler (ex kärlinväxt, proliferationshastighet, nervinfiltration, inflammatorisk cellrespons) med angivande av ev kriterier, beräkningsregler, gränsvärden och ev referenser.5. Radikalitet/avstånd till resektionsyta6. Antal undersökta lgll/varav med metastas/varav med periglandulär utbredning (inkl regler för rapportering och bedömning av cancerinfiltrat utan synlig lgll-rest, metastas kontra per kontinuitatem-växt i lgl)7. Övrigt (ex använda specialtekniker inklusive riktlinjer för bedömning)8. Vad ska anges i diagnostexten/diagnosrutan9. Synpunkter på mikrofoto.


1. Preparatbeskrivning (ex materialets omfattning, antal utstryksglas vid punktion, mått, vikter, markeringar)2. Beskrivning av förändringar (ex lokalisation, avgränsning, relation till prepytor/resektionsytor och ev omgivande organ, måttangivelser)3. Lymfkörtelstatus (ex antal, storlek, lokalisation)4. Övrigt (ex väsentliga bifynd, söndertrasningar och annat som begränsar möjligheterna till adekvat undersökning)5. Synpunkter på makrofotografering


1. Rekommenderade rutin- och specialfärgningar (recept, referenser - samarbete med EQUALIS expertgrupp för histologiska laboratorietekniker)2. Rekommenderad immunhistokemi 3. Antal snittnivåer som ska undersökas4. Övriga specialanalyser (ex flödescytometri, molekylärbiologi med angivande av ev expertgrupper eller referenslab)5. Rekommendation om vilka analyser som särskilt bör kvalitetssäkras via externa kontrollprogram


Inbäddning, utskärning, fixering, tuschning och liknande


I princip behöver man ta de vävnadsblock som behövs för att besvara frågeställningarna. Det kan dock vara av visst värde att fastställa en rekommendation, som är användbar på typfall (ex behov av och instruktioner för var standardbitar ska tas, om och hur preparatytor ska markeras, om och när storsnitt bör användas, när och hur material för specialanalyser tas, antal bitar/cm tumördiameter, antal bitar från tumörperiferi, bitar från tumörfri vävnad, anvisningar för lymfkörteldissektion/fraktionering/bäddning/, max antal lgll per kasett, antal fraktioner eller %- andel som ska bäddas från skrap och resektionsmaterial etc).


Bilagan vänder sig till patologer.Bilagorna kommer inte att vara numrerade (kapitel 24) i det layoutade dokumentet.

26BILAGA X BEDÖMNING AV ALLMÄNTILLSTÅNDET (PERFORMANCE STATUS)

WHO Karnofsky

Asymtomatisk – klarar normal aktivitet utan restriktioner

0 100 Asymtomatisk

90 Klarar normal aktivitet. Milda sjukdomssymtom.

Klarar inte fysiskt ansträngande arbete. Helt uppegående.

1 80 Klarar med svårighet normal aktivitet. Måttliga symtom..

70 Klarar egenvård, men inte normal aktivitet.

Klarar egenvård, men inte arbete. Uppegående mer än halva dagen.

2 60 Klarar det mesta av egenvård med viss hjälp.

50 Behöver betydande hjälp och omvårdnad.

Klarar delvis egenvård. Säng- eller rullstolsbunden mer än halva dagen.

3 40 Kräver särskild omvårdnad, uttalad funktionsinskränkning.

30 Kräver sjukhusvård, men är inte kritiskt sjuk.

Klarar inte egenvård. Helt säng- eller rullstolsbunden.

4 20 Sjukhusvårdad, kräver aktiv vård/behandling.

10 Döende

Död 5 0 Död

37


Om man vill ha med en tabell för performance status kan man använda den här.