xella sveriges a-b-c handbok ytong, silka & multipor · handbok ytong, silka & multipor....

YTONG YTTERVÄGGSBLOCK

YTONG PUTS

MULTIPOR

YTONG TAKELEMENT

MULTIPOR

SILKA PLATTAN

YTONG BJÄLKLAGSELEMENT

YTONG INNERVÄGGSELEMENT

YTONG INNERVÄGGSBLOCK

YTONG BALK

Xella Sveriges A-B-C

Handbok Ytong, Silka & Multipor

Välkommen till Xella

Xella är världens ledande leverantör av byggmaterial i lättbetong och kalksandsten.

Vårt breda sortimentet innefattar isoleringsplattor, bärade väggar, mellanväggar, överliggare, balkar, däck och takpaneler, vilket garanterar att du bara behöver en leverantör av byggmaterial oavsett typ av byggnation och storlek på projekt.

Vi är specialiserade på fasta väggkonstruktioner och gemensamt för vår Ytong lättbetong, Silka Wall System och Ytong Multipor är att de uppfyller kriterierna för hållbarhet, inomhusklimat certifierat, värmeisolerande, stabila och kostnadseffektiva byggmaterial. Då vårt byggmaterial levereras i modulmått kan det användas i kombination för både nybyggnation och renovering.

Xella Group har mer än 6000 anställda och 97 fabriker i 20 länder och försäljningsorganisationer i över 30 länder.

4

Bli framgångsrik med BIM-projekteringNu kan du gratis börja använda BIM-objekt när du projekterar i 3D med vore produkter

Ytong och Multipor

!

Nu kan du gratis börja använda BIM-objekt när du projekterar

i 3D med Ytong produkter och Ytong Multipor isolerings system.

Genom precis och komplett produktdata underlättar BIM-Objekt

din informationshantering och säkerställer en enkel och

framgångsrik digital designprocess från början till slut.

Vil du veta mer om BIM-objekt Ytong och Multipor? eller skanna QR-koden Läs online här

http://www.xella.se/news_2713.php

5Projekteringshandbok

Innhållsförteckning

Xella Sverige frånskriver sig från eventuella tryckfel och produktändringar. Uppdaterad information finns på www.xella.se

Introduktion Bygg med Ytong Lättbetong 6

Det modulbaserade byggsystemet 7

Produktöversikt 8

Ytong Lättbetong Ytong Plattan 10

Ytong Blocket 11

Ytong Lågenergiblock 12

Ytong Innerväggselement, GHT 13

Ytong Stående Väggelement, SWE 14

Ytong Balkar, bärande 15

Ytong Balkar, icke-bärande 16

Ytong U-Balk 17

Ytong U-Block 18

Ytong Tak- och Bjälklagselement 19

Ytong Elementprofiler 20

Ytong Industri 21

Ytong Brandvägg 23

Silka väggprodukter Silka Kalksandsten 25

Silka 26

Multipor isolering Multipor Isolering 27

Byggteknik U-värde 30

Ljud 31

Brand 33

Fukt i lättbetong 36

Detaljlösningar 38

Klicka på rubriken och gå direkt till den sidan!

6

Tillbaka till Innhållsförteckning

Bygg med Ytong Lättbetong

Historia Lättbetong uppfanns i Sverige i mitten av 1920- talet av arkitekten och teknologie doktor Axel Eriksson. Hans uppfinning, som då baserades på skifferbränd kalk, började 1929 tillverkas i industriell skala vid en fabrik som uppfördes i Hällabrottet av Yxhult Stenhuggeri AB. Produkten kallades i början ”ånghärdad gasbetong” men fick 1940 namnet Ytong.

Funktionella fördelarYtong lättbetong är icke brännbar, har god isoleringsförmåga, goda ljudegenskaper, angrips inte av röta och svamp, kan användas till invändiga väggar, massiva ytterväggar, balkar, pelare, bjälk-lag och tak. Ytong kan användas både till bärande och icke-bärande byggnadsdelar och finns i olika densiteter med tryckhållfasthet upp till 5,0 MPa.

Arkitektoniska möjligheterMed sina stora, klara geometriska former och släta ytor passar Ytong utmärkt till modernt byggande antingen det gäller enfamiljshus, radhus, institutioner eller industribyggnader. Det stora sortimentet som täcker hela råhuset säkerställer att huset kan byggas med samma material i alla väggar och bjälklag.

God byggekonomiStora format, låg vikt, enkel anpassning, precisa mått, enkel ytbehandling och Xellas effektiva logistik säkerställer ett snabbt byggande och en god byggekonomi.

Inomhus klimatLättbetong har goda fuktabsorberande egenskaper vilket medverkar till att skapa ett sunt och behagligt inneklimat.

Ytong är ett byggmaterial som lever upp till de kraven som ställs på modernt byggande – funktionella, estetiska, ekonomiska och miljömässiga.



Det modulbaserade byggsystemet

Eftersom Silka-, Ytong- och Ytong Multipor-produkterna håller samma modulmått är det enkelt att kombinera de olika produktprogrammen i lösningar där varje enskild produkttyps speciella egenskaper utnyttjas optimalt.Längdmåttet anpassas genom tilskärning på arbetsplatsen eller - vid projektleveranser - på fabriken.

Exempel på blockmurverk

Exempel på elementvägg

8


Produktöversikt

Yttervägg, bärande

Yttervägg, icke bärande

Innervägg, bärande

Innervägg, icke bärande

Ytong

- Plattor

- Blocket

- Lågenergiblocket Energy+

Ytong

- Stående Väggelement SWE

Ytong

- Stående Väggelement

Ytong

- Liggande Väggelement

Ytong

- Plattor

- Blocket

Ytong

- Väggelement SWE

Ytong

- Plattor

- Blocket

Ytong

- Innerväggelement

- Väggelement SWE



Produktöversikt

Balkar

Bjälklag

Tak

Isolering

Ytong

- Balkar

- U-Block

- U-Balkar

Ytong

- Bjälklagselement

Ytong

- Takelement

Ytong

- Takelement

Ytong

- Takelement

Ytong Multipor

- Isoleringsplatta

Ytong Multipor

- Isoleringsplatta

10


Ytong Plattan

Ytong Plattan Densitet 475 kg/m3 ± 25 kg

Artikel nr. Breddmm

Höjdmm

Längdmm

Antal st/m²

Antal/m² pall

Antal st/pall

Viktkg/pall

Viktkg/st.

Limkg/ m²

10013535 100 400 600 4,2 14,40 60 987 16,25 1,710013520 115 400 600 4,2 12,48 52 989 19,00 1,9

Levereras endast i hela pallarTill Ytong Plattan används Ytong Lim

AnvändningYtong Plattan är massiva lättbetongplattor som används till bärande och icke-bärande väggar och lägenhetsskiljandeväggar i alla typer av byggen. Ytong Plattan är dessutom väl lämpade att använda till inredningen i till exempel kök och badrum, bygga en arbetsö i köket, bokhyllor eller varför inte en duschhörna.

Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Offentliga byggnader Kontorsbyggnader Inredning

Ytong Plattan limmas i förband med Ytong Lim. Ytong Plattan ger stor flexibilitet i byggprocessen, och det stora formatet säkerställer att byggandet går snabbt.

Egenskaper Obrännbart Sunt inneklimat Rationellt byggande Smidig infräsning av installationer Enkel ytbehandling Ideala infästningsmöjligheter

L

H

B

* Genomsnittlig

CE Märkning Data

Densitet [kg/m³] 475 ± 25

Tryckhållfasthet [MPa] * 3,00

Värmeledningstal λ10,dry [W/mK] 0,135



Ytong Blocket

Breddmm

Höjdmm

Längdmm

Antal st/m²

Antal/m² pall

Antal st/pall

Limkg/ m²

100 200 600 8,3 14,4 120 3,3

Breddmm

Höjdmm

Längdmm

Profil Antal st/m²

Antal/m² pall

Antal st/pall

Limkg/ m²

25 200 600 G* 16,6 6,27 104 1,750 200 600 G* 8,3 28,8 208 1,775 200 600 G* 8,3 19,2 160 2,5

175 200 600 NF 8,2 7,68 64 5200 200 600 NF 8,3 6,72 56 5

Densitet 575 kg/m3 ± 25 kg

** Not-Fjäder och handtag.Levereras endast i hela pallar. Till Ytong Block används Ytong Lim.

* SlätLevereras endast i hela pallar. Till Ytong Block används Ytong Lim

Breddmm

Höjdmm

Längdmm

Profil Antal st/m²

Antal/m² pall

Antal st/pall

Limkg/ m²

150 200 600 NF 8,3 9,6 80 4,5200 200 600 NF 8,3 6,72 56 5,5240 200 600 NF-H** 8,3 5,76 48 6,0300 200 600 NF-H** 8,3 4,8 40 7,0365 200 600 NF-H** 8,3 3,84 32 8,0400 200 600 NF-H** 21,7 3,84 32 8,5


Ytong Blocket Densitet 475 kg/m3

L

H

BCE Märkning Data

Densitet [kg/m3] 375 ± 25 475 ± 25 575 ± 25

Tryckhållfasthet [MPa] * 2,5** 3,0 4,0

Värmeledningstal λ10,dry [W/mK] 0,105 0,135 0,15

* Genomsnittlig.** 2,5 MPa gäller enbart tjocklekar 240, 300 & 365 mm. Resterande tjocklekar har en

tryckhållfasthet på 2.0 MPa.

AnvändningYtong Blocket är ett massivt lättbetongblock som används till bärande och icke-bärande ytter- väggar och innerväggar i alla typer av byggen. Massivblock är väl lämpade till massivt byggande.

Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Offentliga byggnader Kontorsbyggnader

Ytong Blocket limmas i förband med Ytong lim. Blocken ger stor flexibilitet i byggprocessen, och det stora formatet säkerställer att byggandet går snabbt.

Egenskaper Massiva väggar med låg vikt Bra värmeisoleringsförmåga Sunt inneklimat Obrännbart Rationellt byggande Enkel infräsning av installationer Enkel ytbehandling Ideala infästningsmöjligheter

12


Ytong Lågenergiblock

AnvändningYtong Lågenergiblock är ett massivt lättbetongblock som används till bärande och icke-bärande ytterväggar i alla typer av byggen. Med en mycket god isolerings- förmåga kan lågenergiblock användas till massivt byggande utan extra isolering.


Ytong Lågenergiblock muras i förband med Ytong lim. Blocken ger stor flexibilitet i byggprocessen, och det stora formatet säkerställer snabbt byggande.

Egenskaper Massiva väggar med låg vikt Bra värmeisoleringsförmåga Sunt inneklimat Obrännbart Rationellt byggande Smidig infräsning av installationer Enkel ytbehandling Ideala infästningsmöjligheter

L

H

B

Ytong Lågenergi Blocket 1) Densitet 300 kg/m3 ± 25 kg

Artikel nr. Breddmm

Höjdmm

Längdmm

Profil Antal st/m²

Antal/m² pall

Antal st/pall

Viktkg/pall

Viktkg/st.

Limkg/m²

1260000 300 200 600 NF-H 2) 8,3 4,8 40 673 16,83 71261000 365 200 600 NF-H 2) 8,3 3,84 32 655 19,9 81260900 400 200 600 NF-H 2) 8,3 3,84 32 723 21,7 8,51261200 480 200 600 NF-H 2) 8,3 2,88 24 646 26,92 10,5

1) λ = 0,072 [W/mK] 2) Not-Fjäder och handtagLevereras endast i hela pallar. Till Ytong Lågenergi Blocket används Ytong Lim

1) Genomsnittlig

CE Märkning Data


Tryckhållfasthet [MPa] 1) 2,00




Ytong Innerväggselement, GHT

AnvändningYtong InnerväggsElement är våningshöga väggelement av lättbetong som används till bärande bakmur och icke-bärande inner- väggar i alla typer av byggnader.


Ytong Element monteras med en kran eller med Xellas egen montagevagn. Ytong Elementlim Fix P används till att limma ihop elementen.

Egenskaper Optimerad modulprojektering Rationellt byggande Arbetskraftsbesparande Jämn och slät yta säkerställer en

smidig och enkel behandling Sunt inomhusklimat Obrännbart

Ytong Innerväggselement Densitet 575 kg/m3 ± 25 kg

Densitets klass

Tjocklekmm

Breddmm

Höjdmm 1)

G4/600 75 600 2400-3000100 600 2400-3400

G5/800 100 500 2400-3400

L

H T

1) Höjd i intervaller om 20 mm.

CE Märkning Data


Tryckhållfasthet [MPa] 5,00


14


L

Ytong Stående Väggelement, SWE

AnvändningYtong Stående Väggelement är våningshöga väggelement av lättbetong som används till bärande och icke-bärande källarväggar, massiva ytterväggar och mellanväggar i alla typer av byggnader. Med de goda isolerings- egenskaperna är Ytong Stående Väggelement väl lämpade för massivt byggande. Xella kan som den enda leverantören erbjuda måttanpassade element och sågade gavel- element enligt montageritningar.

Ytong Stående Väggelement monteras med en kran. Ytong Elementlim Fix P används till att limma ihop elementen.


Egenskaper Optimerad modulprojektering Rationellt byggande Arbetskraftsbesparande Bra värmeisolering Jämn och slät ytasäkerställer en smidig

och enkel behandling Sunt inomhusklimat Obrännbart

CE Märkning Data

Densitet [kg/m³] 390 ± 10 575 ± 25

Tryckhållfasthet [MPa] 2,75 5,00

Värmeledningstal λ10,dry [W/mK] 0,10 0,16

HT

Ytong Stående Väggelement Densitet 575 kg/m3 ± 25 kg

Tjocklekmm

Bredd 1)

mmHöjdmm

150; 175; 200; 240; 300; 365 300 ≤ 3000150; 175; 200; 240; 300; 365 375 ≤ 3000150; 175; 200; 240; 300; 365 450 ≤ 3000150; 175; 200; 240; 300; 365 600 ≤ 3000150; 175; 200; 240; 300; 365 750 ≤ 3000

240; 300; 365 300 ≤ 3000240; 300; 365 375 ≤ 3000240; 300; 365 450 ≤ 3000240; 300; 365 600 ≤ 3000240; 300; 365 750 ≤ 3000

1) Bredder är standard modulmått. Övriga mått kapas i fabrik mot tilläggskostnad.

Till Ytong Stående väggelement används Ytong Elementlim Fix-P.




Ytong Balkar, bärande

Egenskaper Dokumenterad bärförmåga Låg vikt Rationell och enkel montering Obrännbart Samma material som väggen innebär

enkel ytbehandling Möjlighet till förbättring av U-värde genom

applicering av Multipor på balkens utsida

AnvändningYtong Balkar är bärande lättbetongelement som används över dörr- och fönsteröppningar. Ytong Balkar är anpassade till att komplettera Ytongs övriga sortiment.

CE Märkning Data



L

H

B

Breddmm

Höjdmm

Längdmm

Öppnmm

Märklast *kN/m

Viktkg/st

115 125 1300 900 22,2 17115 125 1500 1100 18,5 19115 125 1750 1250 13,5 22115 125 2000 1500 10,1 25115 125 2250 1750 7,9 29115 125 2500 2000 6,5 32115 125 2750 2250 5,3 35115 125 3000 2500 4,3 38150 260 1170 920 31,8 43150 260 1410 1010 26,0 51150 260 1710 1460 18,9 63150 260 2110 1860 12,2 77175 125 1300 900 34,0 25175 125 1500 1100 28,6 29175 125 1750 1250 20,7 34175 125 2000 1500 15,6 39175 125 2250 1750 12,1 44175 125 2500 2000 9,6 48175 125 2750 2250 7,8 53175 125 3000 2500 6,6 58200 200 1200 800 35,3 52200 200 1500 1100 21,4 72200 200 1800 1400 19,8 98200 200 2100 1600 14,1 125240 250 1300 900 47,1 69240 250 1500 1100 46,2 79240 250 1750 1250 35,4 93240 250 2000 1500 38,1 106240 250 2250 1750 32,6 120300 200 1200 800 45,9 71300 200 1500 1100 27,4 88300 200 1800 1400 22,4 106300 200 2400 1900 27,7 141300 400 2400 1900 27,3 -

Ytong Bärande Balkar Densitet 575 kg/m3 ± 25 kg

Säljes per st Fler Ytong Balkar på nästa sida

16


Ytong Balkar, icke-bärande

AnvändningYtong Balkar, icke-bärande, är lättbetong- element som används till dörröppningar. Ytong Balkar har anpassats till byggande med Ytong Element, Plattor och Block.

Egenskaper Låg vikt Rationell och enkel montering Samma material som väggen innebär

enkel ytbehandling Obrännbart

CE Märkning Data



L

H

B

Ytong Balkar, icke bärande Densitet 575 kg/m3 ± 25 kg

Artikel nr. Breddmm

Höjdmm

Längdmm

Öppnmm

viktkg/st

10004000 100 249 1250 1000 29100 249 1800 1550 42100 249 2100 1850 49

Ytong Balkar, bärande

Breddmm

Höjdmm

Längdmm

Öppnmm

Märklast *kN/m

Viktkg/st

300 400 3000 2500 29,4 353300 400 3600 3100 21,9 423300 400 4200 3600 18,7 449300 400 4500 3900 16,2 529300 600 5100 4400 9,1 900300 600 5400 4700 8,2 953300 600 6000 5200 20,6 1085365 250 1300 900 47,1 109365 250 1500 1100 46,2 126365 250 1750 1350 45,4 147365 250 2000 1500 40,6 168365 250 2250 1750 37,4 189

* Märklast är beräknad lastkapacitet baserade på den karakteristiska maximala kapaciteten som uppnåtts genom testning, dividerat med den nationella säkerhetsfaktorn för brottstyrka enl. SS-EN 1996-1-1_2005+A1_2012.



Ytong U-Balk

AnvändningYtong U-Balkar är lättbetongkomplement som används som kvarsittande form vid betonggjutning av balkar. Till skillnad mot u-block kan de läggas över öppningen i ett enda stycke.Ytong U-Balkar kan dessutom användas till att bygga in diverse kontriforer/förstärkningar.

Egenskaper Öppningsmått upp till 5,5 m Flexibilitet i projekteringen Inga extra formning Rationell och enkel montering Samma material som väggar och bjälklag

innebär enkel ytbehandling Obrännbart

L

H

B



CE Märkning Data

Armeringstabell typexempel se hemsida www.xella.se

För dimensionering av armeringsjärn/stålbalk konsultera konstruktör.

Ytong U-Balkar Densitet 575 kg/m3 ± 25 kg

Artikel nr. Breddmm

Höjdmm

Längdmm

Öppnmått

Viktkg/st

06320030 200 249 3000 2500 7206320040 200 249 4000 3500 9606320050 200 249 5000 4500 12006320006 200 249 6000 5500 14406324030 240 249 3000 2500 7806324040 240 249 4000 3500 10406324050 240 249 5000 4500 13006324006 240 249 6000 5500 157 06336530 365 249 3000 2500 9306336540 365 249 4000 3500 12406336550 365 249 5000 4500 15506336506 365 249 6000 5500 186

249+

1.0

200 240 365

75+ 1

.0

200= 50 100 50240= 50 140 50365= 62,5 240 62,5

18


Ytong U-Block

AnvändningYtong U-Block är ett block som används som kvarsittande form vid betonggjutning av balkar och ringankare. Ytong U-Block kan dessutom användas till att bygga in stålpelare och instal-lationer.

Egenskaper Flexibilitet i projekteringen Snabb och enkel montering Samma material som väggar och tak

innebär enkel ytbehandling Obrännbart

Ytong U-Block

Artikel nr. Breddmm

Höjdmm

Längdmm

Antal st/m²

Antal/ m² pall

Antal st/pall

Viktkg/pall

Viktkg/st.

6046600 175 200 600 8,33 3,84 32 510 15,946022900 240 200 600 8,33 3,84 32 513 16,036023002 300 200 600 8,33 4,32 36 619 17,196023100 365 200 600 8,33 3,36 28 716 25,57

06000600 400 200 600 8,33 3,36 28 654 23,326013400 480 200 600 8,33 3,36 28 814 29,07

06022010 240 250 600 8,33 3,84 36 456 25,5706022702 300 250 600 8,33 8,33 36 839 8,3306022810 365 250 600 8,33 3,36 24 618 16,0306023003 400 250 600 8,33 3,36 24 657 23,32

Armeringstabell typexempel se hemsida www.xella.se

För dimensionering av armeringsjärn/stålbalk konsultera konstruktör.

Till Ytong U-Block används Ytong Lim

CE Märkning Data



L

H

B20

0/25

0

175-36575

+ 1.0

175= 50 75 50240= 50 140 50300= 75 150 75365= 75 215 75400= 75 250 75



Ytong Tak- och Bjälklagselement

CE Märkning Data



AnvändningYtong Tak- och Bjälklagselement är själv-bärande, armerade lättbetongelement som konfektionstillverkas. Bjälklagselementen används till vånings- bjälklag och källarbjälklag. 1)Med dess goda isoleringsförmågan är elementen väl lämpade till alla olika typer av byggnader.Vid utvändig isolering med Ytong Multipor isoleringsplattor kan konstruktioner med normal fuktbelastning byggas utan fuktspärrar.Ytong Tak- och Bjälklagselement kan fås i längder upp till 7500 2) mm och är försedda med not och spont samt fals för igjutning. Ytorna är släta och kanterna fasade. Tak- och Bjälklagselementen kan levereras med håltagningar och urtagningar enligt projekt-specifikation. OBS! Placeringen av håltagningarna och urtagningarna ska godkännas av byggherren innan beställningsordern inlämnas. Alla typer av taktäckningsmaterial kan användas.

Våningsbjälklag Källarbjälklag Tak med upp till 15° lutning

Ytong Tak- och Bjälklagselement monteras med en kran. Elementen placeras på bärande väggar, H-balkar, T- eller L-stålbalkar. Efter monteringen gjuts falsarna samman med ett grundningsbruk A eller likvärdigt.

1) Vid lägenhetsskiljande bjälklag måste elementen tilläggsisoleras mot ljud.

2) Enbart för tak

Egenskaper Snabb och enkel montering Obrännbart Bra värmeisoleringsförmåga Behagligt inneklimat Täta lösningar Taklösningar utan fuktspärrar Passar till alla typer av taktäckningsmaterial

Ytong BjälklagselementTjocklek

mmBreddmm

Längdmm

200 600 / 625 ≤ 5150240 600 / 625 ≤ 6080250 600 / 625 ≤ 6080300 600 / 625 ≤ 6080

Till igjutning används lättflytande grundningsbruk A alt. finbetong.

20


Ytong Elementprofiler

T = Rotenburg

Profile NFT = Not - Fjäder profilformT

Profile NGT = Not - Slät profilform T

Profile GFT = Fjäder - Slät profilform T

Profile GGT = Slät - Slät profilform T

Z = Rotenburg

Profile NFZ = Not - Fjäder profilform Z

Profile NGZ = Not - Slät profilform Z

Profile GFZ = Fjäder - Slät profilform Z

Profile GGZ = Slät - Slät profilform Z

X = Kringelsdorf

Profile VVX = Ingjutning - Ingjutning profilform X

Profile VGX = Ingjutning - Slät profilform X

Profile GVX = Slät - Ingjutning profilform X

Profile GGX = Slät - Slät profilform X



Ytong Industri

AnvändningYtong Industrielement används till massiva ytter- väggar, innerväggar och brandväggar iindustri- och lagerbyggnader samt idrotts-hallar. Elementen monteras på en bärande konstruktion av betong, stål eller trä.

Egenskaper Rationella elementstorlekar Flexibel planering och utförande Horisontell eller vertikal montering Torr montering Kan demonteras och återanvändas Obrännbart

Ytong Tak och Väggelement till Hallbyggnader Densitet 535 kg/m3 ± 15 kg

Tjocklekmm

Breddmm

Längdmm

150 600, 625, 750 ≤ 8000175 600, 625, 750 ≤ 8000200 600, 625, 750 ≤ 8000240 600, 625, 750 ≤ 8000300 600, 625, 750 ≤ 8000365 600, 625, 750 ≤ 8000

Ytong element levereras som paketlösningar med infästningsmaterial

CE Märkning Data



L

H

B

22


Ytong Industri

Ytong liggande väggelement är avsedda för byggnation av t.ex. industri- och lagerbyggnader.

Funktionella fördelar Ytong liggande väggelement är icke brännbara, har goda ljudisoleringsegenskaper och förhål- landevis goda värmeisoleringsegenskaper. De oorganiska elementen tål fukt och är motstånds-kraftiga mot röta och svamp.

Ytong-elementen används till icke-bärande, mas-siva väggar och monteras mot en bärande kon-struktion av betong, limträ eller stål. Elementen kan monteras horisontellt eller vertikalt.

Byggtekniska fördelar Ytong Element är ett standardiserat byggsystem. Olika elementformat och möjligheten till stående eller liggande montering ger en stor frihet till individuell utformning.

Den rationella byggsystemet säkerställer god byggekonomi, flexibilitet och möjlighet till individuella lösningar.

Kostnaderna vid ett senare om- eller tillbygge minimeras eftersom elementen kan demonteras och återanvändas.

Ytong lättbetong Ytong lättbetong tillverkas av sand, kalk, cement och vatten – se även ”Ytong lättbetong”.



Ytong Brandvägg

* Testade värden på ackrediterat institut

I en konstruktion [ REI-M ] kommer väggelementen stå för krav EI-M. R uppfylls av stomsystemet.

Brandklassning av Ytong liggande väggelement (LVE) densitet 550 kg/m3

Väggtyp / Tj 150 mm 175 mm 200 mm 250 mm 300 mm

EI EI 360 EI 360 EI 360 EI 360 EI 360REI REI 120 REI 180 REI 240 REI 240 REI 240EI-M EI-M 90 EI-M 120* EI -M 240* EI-M 240*REI-M REI-M 90 REI -M 120 REI -M 180

24


YTONG brandvägg delar in byggnaden i brandsäkra sektioner och hindrar därmed spridningen av branden genom väggarna.

Värmeöverföring vid en brand efter ca 6 timmarVid samma tjocklek skyddar väggar av lättbetong mot brand och värme betydligt längre än betong- väggar. Ytong-väggarnas termiska motståndskraft ser till att temperaturen är lägre på den väggsida

som inte är vänd mot branden. YTONG hämmar värmeöverföring genom väggar flera gånger bättre än normal betong. Detta skyddar mycket brandfarliga varor från självantändning.

Ytong Brandvägg

1000 °C 270 °C 1000 °C 68 °C

Betong vägg, tjocklek 150 mm Lättbetong vägg eller tak, tjocklek 150 mm



Silka Kalksandsten

Silka kalksandstensprodukter med hög densitet och hög tryckhållfasthet lämpar sig särskilt väl till byggen där det ställs speciellt höga krav på styrka, stabilitet, ljudisolering och brandsäkerhet.

Funktionella fördelarSilka kalksandsten är ett oorganiskt material - icke brännbart och motståndskraftigt mot röta och svamp. Produkterna har hög tryck- hållfasthet och hög densitet vilket gör dem särskilt lämpade där det krävs stor styrka och stabilitet. Ljudisoleringsegenskaperna är synnerligen goda.

Silka kalksandsten används till bärande och icke-bärande väggar och lägenhetsskiljande- väggar.

Rationellt byggandeSilka produkter – Plattor, Block, U-block, Balkar och Passblock – bygger alla på samma modul- mått. Vägghöjder anpassas lätt med Silka Passkiftsblock. Detta säkerställer flexibilitet i både projektering och utförande.

Tillverkning av Silka kalksandstenFinmalen sand och kalk blandas med vatten varefter produkterna formas under stort tryck. Därefter härdas produkterna i en autoklav.

Silka och miljönSilka kalksandsten tillverkas av naturliga råmaterial som förekommer rikligt i naturen. Produktionen förorenar inte miljön med avfalls-produkter eller emissioner.

När Silka produkterna ska avlägsnas och bortskaffas kan de krossas och återanvändas som till exempel vägfyllnad.

SilosSand och kalk

Blanding

Vatten

Pressverktyg

Härdning i autoklav

Lager

Schematisk bild av tillverkningsprocessen för Silka kalksandsten

26


Silka

AnvändningSilka är kalksandstensplattor med hög den-sitet och hög tryckhållfasthet. Silka Plattan används till invändiga bärande konstruktioner och bakmurar, där det ställs höga krav på tryckhållsfasthet och ljudisolering.

Egenskaper Hög tryckhållfasthet Bra ljudisoleringsförmåga Obrännbart Slät yta Sunt inneklimat Ersätter betong och stål

i bärande konstruktioner

CE Märkning Data

Densitet [kg/m³] 1600

Tryckhållfasthet, medel [MPa] ≥ 25

Tryckhållfasthet, normaliserad fb [MPa] 20


L

H

B

Artikelnr Produkt Breddmm

Höjdmm

Längd mm

Antal st/pall

Antal m²/pall

Antal m3/pall

Viktkg/pall

Densitetkg/m3

Tryckhåll- fasthet (MPa)

10003359 Silka 115 115 248 248 80 5 0,57 900 1800 1210006537 Silka 150 150 248 248 64 4 0,59 1100 2000 2010003171 Silka 175 175 248 248 48 3 0,52 893 1800 1210008246 Silka 200 200 248 248 48 3 0,59 1122 2000 2010006542 Silka 240 240 248 248 48 3 0,71 1346 2000 20

Silka Plattan

Fler format och densiteter finns, kontakta Xella Sverige för mer information.



Multipor isolering

De oorganiska, tryckfasta isoleringsplattorna av lättbetong ger enastående möjligheter till optimal isolering av ytterväggar, tak och bjälklag.

Funktionella fördelar Multipor har speciellt goda isolerings- egenskaper med ett lambdavärde på endast 0,043 W/mK. De tryckfasta, diffusionsöppna plattorna kan till exempel används till invändig eller utvändig isolering av ytterväggar, bjälklag över parkeringsgarage samt till utvändig isolering av tak av betong- eller lättbetongelement. Multipor isoleringsplattor av lättbetong är icke brännbara.

Vid utvändig isolering av tak av Ytong Takelement kan konstruktionen utföras utan fuktspärrar. Ytong Multipor innehåller inga fibrer och har inga hälsoskadliga eller obehagliga biverkningar varken vid anpassning, användning eller när materialet ska bortskaffas.

Arkitektoniska fördelar Multipor gör det möjligt att bygga välisolerade, massiva väggar, bjälklag och tak. Massivt byggande passar väl ihop med den moderna arkitekturens krav på rena linjer och stora, släta ytor.

Byggekonomi Multipor plattornas modulmått passar till övriga Ytong- och Silka produkter. Materialet är enkelt att anpassa med vanliga handverktyg. Isolerings-plattorna monteras med Multipor Lim – I förekom-mande fall används fasadplugg.

Tillverkning av Ytong Multipor Multipor isoleringsplattor tillverkas av sand, kalk och cement. Efter härdningen torkas plattorna med mikrovågor så att all fukt avlägsnas.

Dosering av sand, kalk, cement och vatten

Blandning

Gjutning

Skärning

Härdning i autoklav

Finjustering och hydrofobering

Torkning

Lager

28


Multipor isolering

AnvändningMultipor är lätta, massiva, mineralbaserade isoleringsplattor som används till utvändig eller invändig isolering av källarväggar, ytterväggar och bjälklag över t.ex. garage, källarlokaler med mera.

Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus i flera våningar Institutioner Kontorsbyggnader

Multipor isoleringsplattor kan dessutom användas till utvändig isolering av lättbetong- och betongtak med upp till 20° lutning. Tak-lösningar med Multipor på Ytong Takelement kan vid normal fuktbelastning monteras utan fuktspärrar.När montering av Multipor är genomförd på fasaderna grundas ytan med Multipor lim. Ett putsnät i glasfiber (min 160g/m2) påförs och spacklas in. När grundputsen är torr (normalt efter ett dygns torktid per mm) kan man måla eller påföra ytputs enligt leverantörens anvisningar.

Egenskaper Bra värmeisoleringsförmåga Obrännbart Formstabil Tryckfast Diffusionsöppen Miljövänlig

CE Märkning Data

Densitet [kg/m³] 115 / 100

Värmeledningstal λ [W/mK] 0,043 / 0,040

L

H

B

Invändig/utvändig isolering

Takisolering invändigt

Utvändig takisolering



Isolering av lutande tak med Multipor Isoleringsplattor Platt industritak med Multipor Isoleringsplattor

Breddmm

Höjdmm

Längdmm

Antalst/m²

Antalst/pall

m²/pall Viktkg/st

Viktkg/pall

Viktkg/m²

50 390 600 4,3 144 33,70 1,77 265 7,260 390 600 4,3 120 28,08 2,13 265 8,680 390 600 4,3 90 21,06 2,83 265 11,6

100 390 600 4,3 72 16,85 3,54 265 14,5120 390 600 4,3 60 14,04 4,25 265 17,4140 390 600 4,3 48 11,23 5,10 255 20,3160 390 600 4,3 42 9,83 5,83 255 23,2180 390 600 4,3 36 8,42 6,39 240 26,1200 390 600 4,3 36 8,42 7,08 265 29,0

Multipor Densitet 100/115 kg/m3

Multipor

Levereras endast i hela pallar. Till Multipor används Ytong Multipor Lim

30


Tabell 1: U-värden för Ytong massiva block 1)

U-värde

Yttervägg av Ytong och Multipor med puts.

Massiv yttervägg av Ytong med puts. Ytong Takelement med Multipor.

Tjocklek i mm 200 240 300 365 400 480

300 kg/m3 - - 0,24 0,20 0,18 0,15

350 kg/m3 0,41 0,34 0,28 0,23 0,21 -

375 kg/m3 0,50 0,42 0,34 0,29 0,26 -

475 kg/m3 0,63 0,53 0,43 0,36 0,33 -

575 kg/m3 0,69 0,59 0,48 0,4 0,37 -

U-Värden

Tabell 2: U-värden för Ytong och Silka med utvändig Multipor (0,043 W/mK) 1)

1) Värden är med 10 mm puts utvändigt och invändigt

Multipor i mm 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300

Silka

1900 kg/m³

115 mm 0,38 0,33 0,28 0,25 0,22 0,20 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14

150 mm 0,38 0,32 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14

200 mm 0,37 0,32 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14

Ytong

475 kg/m³

100 mm 0,31 0,27 0,24 0,22 0,20 0,18 0,17 0,15 0,14 0,14 0.13

150 mm 0,28 0,25 0,22 0,2 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12

200 mm 0,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12 0,12

535 kg/m³

100 mm 0,31 0,27 0,24 0,22 0,20 0,18 0,17 0,15 0,14 0,13 0,13

150 mm 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12

200 mm 0,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12 0,12

575 kg/m³

100 mm 0,32 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13

150 mm 0,29 0,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12

200 mm 0,26 0,24 0,21 0,19 0,18 0,16 0,15 0,14 0,13 0,13 0,12

1) Värden är med 10 mm puts utvändigt och invändigt



Ljud

Ljudförhållanden i byggnaderBra ljudförhållanden är en väsentlig del av ett bra inneklimat – sammanfattande beskrivet dels genom begränsning av utifrån kommande buller från t.ex. trafik, grannar, industrier m.m., dels att ett rums akustik har anpassats till vad rummet används till, t.ex. som dagis, undervisningslokal osv.

Kraven i BBR på ljudförhållanden i byggnader är Europaharmoniserade och differentierade för bostäder och lokaler. I Svensk standard anges kraven som funktionskrav i fyra klasser, där klass A ger de bästa ljudförhållandena.

Minimikraven för en bostad uppfylls om den upp-fyller kraven enligt ljudklass C i svensk standard, SS 25267. Lägsta klassen, D, används endast när klass C ej kan tillämpas, t.ex. av tekniska, ekonomiska eller antikvariska skäl vid vissa ombyggnader eller för temporära utrymmen.

Kravnivån för en lokal är beroende på dess typ av verksamhet och användning av respektive rumsdel. Kraven återfinns i SS 25268 för vissa lokaltyper, t.ex. vårdlokaler, förskolor, under- visningsrum, arbetslokaler för kontorsarbete etc., men hotell omfattas inte av kraven.

LjudisoleringFör att uppnå ställda krav på ljudförhållanden i byggnader krävs att man redan i projekterings- fasen lägger vikt vid materialval, material- kombinationer, tjocklekar och detaljutformning för att ge förutsättningar för ett tillfredsställande slutresultat.

Risken för oönskat stegljud och överhörning via flanktransmission i anslutande byggnadsdelar bör alltid beaktas vid projekteringen liksom spridning av stomljud via installationer. Rör- dragningar och urfräsningar i väggar bör vara planerade med hänsyn till konstruktionens tjocklek och risken för försämrad ljudisolering, t.ex. av oönskad kontakt mellan separerade skikt.

I byggfasen måste man lägga stor vikt vid att konstruktioner, anslutningar och genomföringar utförs med största möjliga täthet eftersom även mycket små otätheter försämrar ljudisoleringen kraftigt vid höga krav på ljudisolering.

DefinitionerStandarderna SS 02 52 67 och SS 02 52 68 anger definitioner och en rad hänvisningar till standards för metoder att verifiera kraven genom mätningar. Några av de vanligaste begreppen i ljudstandarderna är:

Luftljudsisolering i byggnadByggnadens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två rum eller utrymmen t.ex. ljud från samtal eller musik från en högtalare. Om luftljudsisolering mäts i byggnad, betecknas resultatet efter korrigering för flanktransmission som ett vägt reduktionstal, R’w enligt SS 25 2 67. Luftljudsisolering kan även mätas i laboratorium eller beräknas utan inverkan av flanktransmission. Resultatet anges som ett talvärde i dB (decibel). Ju högre tal desto bättre är luftljuds- isoleringen.

Luftljud mellan utrymmen sker Direkt genom åtskiljande byggnadsdelar

(vägg eller bjälklag) Via flanktransmission Genom otätheter

Stegljudsisolering i byggnadByggnadens förmåga att reducera stegljud, skrapljud, slag och stötar på golv i angränsande utrymmen. Stegljud transmitteras direkt genom bjälklag eller via flanktransmission. Den ljudnivå som skapas i ett rum när golv eller trappor i ett annat rum eller angränsande utrymme belastas med en standardiserad hammarapparat anger vägd stegljudsnivån, L’nTw. Resultatet anges som ett talvärde i dB. Ju lägre värde desto bättre stegljudsisolering.

32


Ljud

Densitets- klass Dimension mm

kg/m³ 115 150 175 200 240 300 365

1600 44 48 48 52 54 56

1900 46 49 51 53 55 57 57

Silka: Tunnfogslimmad massiv Silka vägg med 10 mm puts på båda sidor. Klassningsvärde R1W dB.

Kontakta Xella för fler förslag på lösningar vid ljudkrav.

d1 mm d2 mm d3 mm d4 mm d5 mm Klassningsvärde R1W dB

150 50 30 150 350 55-60150 80 30 150 380 6075 75 50 75 225 62*100 - 75 100 275 55*75 - 50 75 200 59*

Ytong: Tunnfogslimmad dubbelväggar av Ytong i densitetsklass 475-575, se ovan

EfterklangstidDen tid, T, i sekunder det tar för ljudet (ljudtrycks- nivån) i ett rum att sjunka 60 dB efter att ljud-källan stängts av. Efterklangstiden är beroende av ytornas ljudabsorberande egenskaper och av rummets storlek och geometri. Kort efterklang-stid fås med stor ljudabsorption eller i små rum medan lång efterklangstid fås i stora rum eller rum med liten ljudabsorption, som t.ex. i kyrkor.

Ljudtrycksnivå från installationerAnger den ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycks- nivån från samtliga installationer i ett rum möblerat för avsett bruk under den tid installa-tionerna är i bruk. Ljudtrycksnivån kan vara vägd och betecknad på olika sätt, men uttrycks i dB.

Bra lösningar avseende ljudisoleringLjudkraven idag fokuseras mer på lågfrekvent ljud och mätning av luftljud sker i frekvenserna 50-3150 Hz i alla klasser. Med tunga, massiva konstruktioner uppnår man enklast en bra ljudisolering vid dessa lägre frekvenser, varför lägenhetsskiljande konstruktioner med fördel utförs i betong eller med ett tungt murverk.

Ljudkraven kan också uppfyllas genom konstruk-tioner uppbyggda i flera skikt eller i dubbel- konstruktioner, d.v.s. massiva eller flerskikts- konstruktioner i separata skikt utan fasta förbin-delser mellan lagren som t.ex. reglar och kramlor.Kontakta Xella för fler förslag på lösningar vid ljudkrav.

* Labtestat Rw-värde

d1

d2

d3

d4

d5

Det är viktigt att ingen kontakt före- kommer mellan de bäda väggskivorna

d4d1

d3



Brand

BrandskyddSäkerhetskraven i BBR och BKR är nationella medan provningsmetoder och klassificerings-system för produkter är harmoniserade i EN standards.

BBR ställer krav på skydd mot uppkomst av brand, brandspridning inom brandceller och brandspridning mellan brandceller. Reglerna är kopplade till kravet på att utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverk ska begränsas. BBR och BKR ställer även krav på bärförmåga vid brand så att byggnadens bärförmåga kan antas bestå under en bestämd tid för att utrymning skall hinna ske. Kraven för byggnader varierar med hänsyn till risken för personskador.

En brandskyddsdokumentation skall upprättas för varje projekt av en certifierad sakkunnig person. Dokumentationen bör redovisa bygg-nadens och dess komponenters brandtekniska klasser, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, luftbehandlingsinstallationers funktion vid brand samt beskrivning av eventuella tekniska brand-skyddsinstallationer och plan för kontroll och underhåll.

Klassificering av byggnaderByggnader klassificeras i klass Br1, Br2, eller Br3. Störst krav ställs på byggnader med stor risk för personskador och dessa skall utföras i klass Br1 som anger de högsta kraven på ytskikt och bärande konstruktioner.

Byggnader i tre eller flera plan bör utföras i klass Br1. Vissa byggnader i två plan bör också utföras i klass Br1, t.ex. byggnader där samlingslokal finns i plan två. Byggnader i en till två våningar utförs i klass Br2 om det t.ex. finns samlingslokal i markplanet eller särskilt boende för personer med vårdbehov, förskola eller liknande. Övriga byggnader t.ex. enbostadshus eller radhus åtskilda med brandväggar, utförs normalt i klass Br3.

Klassbeteckningar

Byggnadsdelar indelas beroende på funktion i följande klasser:för byggnadsdelars funktion

R – bärförmåga

RE – bärförmåga och integritet (täthet)

REI – bärförmåga, integritet och isolering

E – integritet

EI – integritet och isolering, med underklasser för fönster och branddörrar

EW – integritet och begränsad strålning

Beteckningarna följs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter.

Klasserna kan också kombineras med t.ex.

M – mekanisk påverkan, t.ex. REI 60-M

34


Brand

Klassbeteckningar för materialKlassificeringen av byggnadsmaterial är gemensam inom EU. Följande klassbeteckningar används för material, beklädnader och ytskikt.

Obrännbart material - A1, A2Brännbart material - B, C, D, EYtskikt - klass I, II, III

Klass A1 har det högsta kravet och kombineras inte med någon tilläggsklass. Ytong, Ytong Multipor og Silka produkter är alla klassificerade som A1 material.

Klasserna A2, B, C och D kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser:s1 - byggnadsdelen får avge mycket begräsad

mängd av brandgasers2 - byggnadsdelen får avge begränsad mängd

brandgasers3 - inget krav på avgivna brandgaserd0 - brinnande droppar eller partiklar får ej avges

från byggnadsdelend1 - brinnande droppar eller partiklar får avges i

begränsad mängdd2 - inget krav på begränsning av brinnande

droppar och partiklar

Klass E är det lägsta kravet och kan bara kombineras med d2.

För golvbeläggningar och rörisoleringar finns motsvarigheter till ovanstående klaser.

Brandtekniska klass - avskiljande byggnadsdelarByggnader tillhörande klass Br1 får utföras med brandcellsavskiljande byggnadsdelar i lägst brandklass EI 60 om brandbelastningen är lägre än 200 MJ/m² vilket normalt gäller för t.ex.bostads- och kontorslägenheter, skolor och hotell. För ytterväggar gäller även att brandspridning i väggen och längs fasadytan begränsas med hänsyn till byggnadens ändamål och möjlighet till brandsläckning. Risken för spridning av brand via fönster skall också beaktas för yttervägg i byggnad tillhörandeklass Br1.

Homogena, putsade väggar av Ytong, Ytong Multipor och Silka uppfyller alla krav på skydd mot brandspridning inuti väggen. Krav mot brandspridning längs fasadytan uppfylls om avståndet i höjdled mellan fönster är minst 1,2 m eller om fönstren uppfyller brandklass E 15 inom detta avstånd. Fönster som vetter mot varandra i mot- stående fasader skall båda vara i klass E15 eller ett fönster i E30 om avståndet mellan fasaderna är mindre än 5 meter.

Byggnader i klass Br2 och Br3 får utföras med brandcellsskiljande byggnadsdelar i lägst EI 30 och lägenhetsskiljande byggnadsdelar i bostads-hus i EI 60.

Gemensamma brandväggar i sammanbyggda hus i byggnadsklass Br1 får vara lägst REI 90-M i byggnader med brandbelastning mindre än 200 MJ/m². Tilläggskravet M är för kravet att väggen skall kunna stå kvar efter en mekanisk belastning i samband med att byggnaden på ena sidan brunnit ner.

Taktäckningar på obrännbara underlag får utföras med material som uppfyller BROOF (t2) (klass T).



Brand

Brandteknisk klass – bärande byggnadsdelarBärande konstruktioner skall dimensioneras så att kollaps inte inträffar i konstruktionen till följd av brand under den tidsperiod i minuter som anges av brandklassen. Om tidskraven i avskil-jande avseende är större för en byggnadsdel än i bärande avseende skall den högre klassen gälla även i bärande avseende.

För byggnadsklass Br1 med brandbelastning mindre än 200 MJ/m² skall vertikalt bärverk samt stomstabiliserande horisontellt bärverk utföras i lägst brandteknisk klass:- R60 i byggnad med upp till 4 våningsplan- R90 i byggnad med 5 – 16 våningsplan

(bjälklag dock i R60 upp till 8 våningsplan)

Horisontellt ej stomstabiliserande bärverk får utföras i lägst klass R60 i upp till 16 våningar. Trapplopp och trapplan i trapphus får utföras i R30 i upp till 16 våningar.

För bostadshus i byggnadsklass Br2 eller Br3 får vertikalt bärverk samt stomstabilisernde horisontellt bärverk utföras i lägst brandteknisk klass R30 respektive R15. Annan byggnad än bostadshus får utföras i lägst brandteknisk klass R30.

Brandskydd med Ytong som murverkMurverk är standardiserade under Eurocode 6( EC 6). Avskiljande brandklass för murade Ytong Massivblock eller Plattor enligt kraven i EC 6 är:

Murverkets tjocklek / mm Brandteknisk Klass 480 REI 240 365 REI 240 300 REI 240 240 REI 240 200 REI 240 150 R 120, EI 240 115 EI 120 100 EI 120 75 EI 90 50 EI 30

Generell tabell för Silka och Ytong. Densitet 375-1900 kg/m3

36


Fukt i lättbetong

Fukt - allmänt Byggnader ska utföras enligt kraven i Byggregler, BBR 6:5, 2008, så att vatten och fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygiensiska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka männis- kors hälsa. Kraven bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojek- tering. Byggnaden skall projekteras så att skador inte uppstår, vare sig direkt eller indirekt av fuktbelastning. Kontrollplaner bör upprättas för byggprocessen som beskriver kontroll av fukt-tillstånd och åtgärder för att förbättra uttorkning samt förhindra att material skadas av tillkom-mande fukt och smuts under byggprocessen.

Uttorkning Uttorkningen av en byggnadskonstruktion påver-kas av vindförhållanden, nederbörd, värme och luftens innehåll av vattenånga. Sommartid kan kraftig ventilation vara tillräckligt för att få en god uttorkningsprocess, men extra värmetillförsel kan behövas även sommartid för att uttorkningen skall bli effektiv. Vintertid är luftens fuktinnehåll lågt vilket innebär att om luften värms upp ökar dess kapacitet kraftigt att transportera bort byggfukt. Bästa medlet för en god uttorkning är således värme och ventilation.

Lättbetongens porvolym ökar med lägre densi-tet, vilket innebär att dess fuktkapacitet ökar. Vid leveranstillfället håller lättbetong en fukthalt på ca.30 viktsprocent. Med planerad, effektiv uttork-ning kan måleriarbeten normalt påbörjas i slutet av byggprocessen. Uttorkningsprocessen skall då ha kommit igång ordentligt och väggens inre ytskikt, ca 30 mm, bör ha en medelfuktkvot på högst 15-20 vikts% innan målningsbehandlingen påbörjas.

Fuktjämvikt Lättbetong är ett diffusionsöppet material vilket innebär att det söker sitt fuktjämviktstillstånd med de rådande yttre och inre förhållandena som vind, regn, värme, kyla, relativa ånghalt i luft och porsystem. För bostäder innebär det att en putsad, massiv ytterväggskonstruktion av Ytong håller en genomsnittlig fuktkvot på 4-6 vikts-procent. Efter att byggfukten torkat ut varierar

fuktkvoten i materialet cykliskt över året allt efter förändringar i luftens ånghalt, ute och inne. Sommarhalvåret byggs fuktkvoten upp någon procent för att sedan torka ut under vinterhalv- året. Systemet är fukttrögt, d.v.s. ger små för-ändringar i fuktkvot för stora variationer i luftens RH, relativa ånghalt. Med RH i intervallet 25-85% varierar fuktkvoten därför endast ca 2%.

Materialet lättbetong är motståndskraftigt mot fukt, röta, mögel och svamp. Detta medverkar till att ge förutsättningar för att hus av Ytong ger ett tryggt boende i ett sunt och behagligt inneklimat.

Kondens Vid kondens på ytor som t.ex. fönster kan fritt vatten bildas om ytan är tillräckligt kall. På äldre fönster uppstår detta vanligen vintertid. Fukt- inträngning och kondens är vanligast kring karmen vid dörrar och fönster.

Till lättbetongs fördelar hör dess egenskaper vid kondensation. Vid kondens i lättbetong är det i materialets porväggar som kondensation och fuktuppbyggnad sker. Något fritt vatten uppstår inte på lättbetongs yta, utan endast i en liten del av det finaste porsystemet, mikrokapillärerna.

Fuktberäkningsprogram visar att fuktuppbygg- naden i lättbetong i huvudsak sker under sommarhalvåret. Efter vintern innehåller både inomhus- och utomhusluften mer fukt än luften i väggens porsystem, vilket medför att luftens vattenånga långsamt diffunderar, tränger in, i väggen och kondenserar i materialets finaste porer. Under vinterhalvåret är ånghalten åter högre i porsystemet än i utomhus- och inomhus-luften, vilket åter startar en uttorkningscykel. Dessa egenskaper i materialet lättbetong medverkar till att väggar och hus av Ytong får ett bra inomhusklimat och ger fuktsäkra väggar.

Fuktpåverkan – Fukt underifrån Vid grundläggning skall man alltid säkerställa att inte fukt kan sugas upp underifrån. Detta kan åstadkommas genom att lägga en fuktavvisande asfaltpapp eller likvärdigt material mellan lätt- betongen och underlaget.



Alternativa fuktförhindrande åtgärder är att projektera med underliggande material som inte suger fukt från marken.

Fukt inifrån Den fukt som alstras i en byggnad, fukttillskott, är normalt inte skadlig för vare sig massiv- väggar eller skalmurar av lättbetong och tegel. Inga fuktspärrar krävs ( se kondensation ovan). I speciella lokaler med hög invändig fuktbelast-ning kan ett tätare, invändigt ytskikt väljas om inte ventilation kan avhjälpa dessa olägenheter. Sådana lokaler kan t.ex. vara badhus, bryggerier etc. I sådana fall bör alltid en särskild fukt- utredning eller beräkning göras för att studera den tänkta väggens jämviktstillstånd.

Fukt utifrån En obehandlad eller putsad lättbetongvägg klarar normalt av förekommande slagregn i Sverige. Det finns en mycket lång och god erfarenhet från putsade fasader på lättbetong i Sverige. I slagregnsrika lägen, som efter västkusten, vissa delar i Boråsområdet och kustnära områden utsatta för frekventa slagregn kan en eventuell hydrofobering/vattenavvisande behandling vara aktuell. Varje byggnads läge bör bedömas utefter lokala förhållanden och risken för slagregn. Nor-malt är det endast syd- eller sydväst fasader som är utsatta för frekventa slagregn. Om inga åtgär-der vidtas som skydd för fasader i slagregnsut-satta lägen finns en risk för att väggen inte hinner torka upp, återfå fuktjämvikt, mellan slagregnen och att fuktupptagningen därför fortgår tills ett fuktgenomslag inträffar.

Fukt ovanifrån Under byggperioden är det viktigt att skydda väggkrön och horisontella delar på bröstningar mot regn efter arbetsdagen för att förhindra fuktupptagning i dessa partier vilket ger onödigt långa uttorkningstid när byggnadsstommen är färdig.

Påverkan av frost och salt Lättbetongens öppna struktur och höga porositet medför att inträngande regnvatten sugs undan vilket förhindrar vattenmättnad i porsystemet

så att materialet normalt klarar utvidgning vid frysning utan att skadas. På grund av undertryck i mikrokapillärerna sker frysning heller inte förrän vid temperaturer långt under noll minusgrader. Dessa egenskaper gör att lättbetong i praktiken har mycket god beständighet mot frysskador.

Salt skall inte användas på vare sig lättbetong eller betonggolv för att eliminera isbildning.

Fukt i våtrum Väggar och golv i våtrum ska utföras enligt funktionskraven i BBR 2008 som uppfylls med Byggkeramikrådets frivilliga branschregler BBV 10:1.

Lättbetong är ett bra och godkänt underlag för våtrum. Väggar och golv skall spacklas alternativt putsas. Systemuppbyggnad med ytskikt, tätskikt, fästmassor etc. utförs därefter enligt BBV 10:1.

Daggpunkt Daggpunkten – den temperatur vid vilken vatten- ånga förtätas och bildar dagg – ändras ständigt beroende på storleken på parametrarna temperatur och relativ luftfuktighet.

Dagg kan bildas på ytor eller fällas ut inuti en konstruktion. I massiva lättbetongväggar behöver inte daggpunkten beräknas, se avsnittet konden-sation ovan, men i kombinationsväggar kan det behövas en beräkning för att se om daggpunkten hamnar i ett material som kan vara känsligt för en fuktuppbyggnad.

Schema för att bestämma daggpunkten kan laddas ner från vår hemsida www.xella.se under menyn projektering och fukt.

38


19

1305

0305

01

05 i Princ.Yttertak

Mellan- bjälklag

Platta på mark

Källare

17

1513

2526

Våningsplan Ytong

Våningsplan Silka

DetaljlösningarID Detaljløsning

01-1 Källaryttervägg - vägg av Ytong Block

01-4 Källaryttervägg - vägg av Ytong Väggelement

03-2 Yttervägg/Källarbjälklag - vägg av Ytong Väggelement

03-7 Yttervägg/Källarbjälklag - vägg av Ytong Block 05-1 Bärande innervägg/Bjälklagelement - vägg av Ytong Väggelement/Block/Plattor

12-3 Yttervägganslutning mot betongplatta - vägg av Ytong Väggelement

12-4 Yttervägganslutning mot betongplatta - vägg av Ytong Block

13-3 Lägenhetsskiljande vägg/Bjälkelement - vägg av Ytong Väggelement/Block

13-4 Yttervägg/Takbjälklag av betong - vägg av Ytong Block

13-5 Yttervägg/Bjälklag av betong - vägg av Ytong Väggelement/Block

15-5 Yttervägg/Lägenhetsskiljande vägg - vägg av Ytong Väggelement/Block

17-1 Dubbanslutning - vid hörn av Ytong Väggelement

19-1 Yttervägg/Takbjälklag - vägg av Ytong Väggelement/Block

19-2 Yttervägg/Trä takstol - vägg av Ytong Väggelement/Block

21-1 Yttervägg/Trä takstol - anslutning mot gavelspets

26-5 Lägenhetskiljande vägg/Bjälklagelement - vägg av Silka XL Block

26-6 Lägenhetskiljande vägg/Yttervägg - vägg av Silka XL Block, Ytong Väggelement/Block/Plattor med Multipor



Källaryttervägg - vägg av Ytong Block

Yttervägg/Källarbjälklag - vägg av Ytong Väggelement

Källaryttervägg - vägg av Ytong Väggelement

Yttervägg/Källarbjälklag - vägg av Ytong Block

Detalj 01-1 Detalj 01-4


Tilbaka till index Detaljlösningar

40


Bärande innervägg/Bjälklags element - vägg av väggelement Ytong Väggelement/Block/Plattor

Yttervägg sanslutning mot betongplatta - vägg av Ytong Block

Yttervägg sanslutning mot betongplatta - vägg av Ytong Väggelement


Detalj 12-4




Lägenhetsskiljande vägg/Bjälklagelement - vägg av Ytong Väggelement/Ytong Block

Yttervägg/Bjälklag av betong - vägg av Ytong Väggelement/Block

Yttervägg/Takbjälklag av betong - vägg av Ytong Block

Yttervägg/Lägenhetskiljande vägg - vägg av Ytong Väggelement/Block




42


Dubbanslutning - vid hörn av Ytong Väggelement

Yttervägg/Trä takstol - vägg av Ytong Väggelement/Block

Yttervägg/Takbjälklag - vägg av Ytong Väggelement/Block

Yttervägg/Trä takstol - anslutning mot gavelspets






Lägenhetsskiljande vägg/ Bjälklagelement - vägg av Silka XL Block

Lägenhetsskiljande vägg/yttervägg - vägg av Silka XL Block, Ytong Väggelement/Block/Plattor med Ytong Multipor

Detaljerna finns som dwg- och pdf filer på www.xella.se. Du kan även hitta fler detaljer på vår hemsida.

Detalj 26-6Detalj 26-5


44


201

7 xm

se 2

7910

6Yt

ong®

Silk

a® M

ultip

or®

are

reg

iste

red

trad

emar

ks o

f the

Xel

la G

roup

Xella Sverige AB

Hufvudsta Gård, Bränneriet

171 73 Solna

Telefon: 040-59 33 70

www.xella.se

xella sveriges a-b-c handbok ytong, silka & multipor · handbok ytong, silka & multipor....

Documents