INSPIRATIONSKOMPENDIUM

FÖR BILDARBETE MED BARN IFÖRSKOLAN

Författare: Jenny Sjöblom

2

Jenny, SjöblomEstetiskt lärande i förskolan, ht 2012Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudierUppsala Universitet

3

Innehåll

Förord……………………………………………………………………………… s 7

Linjer………………………………………………………………………….. s 9-10

Form…………………………………………………………………………. s 11-12

Färg………………………………………………………………………….. s 13-16

Komposition………………………………………………………………….. s 17

Ljus och volym………………………………………………………….. s 18-19

Djup…………………………………………………………………………. s 20-21

Rörelse……………………………………………………………………… s 22-24

Bildanalys…………………………………………………………………. s 24-25

Bildtyper…………………………………………………………………… s 26-27

Att berätta med bilder…………………………………………………… s 28

En bildberättelse………………………………………………………. s 29-32

Referenslista………………………………………………………………….. s 33

4

Spar som tom sida (ta bort denna textrad, innan du lämnar ifrån dig arbetet)

5

Förord:Bildarbete med barn är så mycket mer än att bara rita en bild! Det finns massor av begrepp och kunskap som ligger och väntar på att upptäckas av barn när de ägnar sig åt estetiskt lärande. Men ett barn kan inte ta till sig all denna kunskap själva. Därför behövs det intresserade och kreativt aktiva pedagoger som tillsammans med de övriga barnen på förskolan samt föräldrar, miljö ochmaterial skapar en helhet runt barnet1, men samtidigt är det nödvändigt att se till att varje barn utvecklar sin individualitet2. När barn skapar så tränar de upp olika begrepp: komposition, färg, ljus och volym, form, linjer, djup och rörelse. När barnen får analysera bilder så skapar de sig en förståelse för vad bilden vill berätta. Längre upp i skolan kommer andra ämnesområden att ta över och barnens kreativa estetiska läroprocesser kommer inte få lika stor plats. Därför är det viktigt att barnen får med sig en stabil grund att stå på redan från förskolan.Mitt syfte med detta bildkompendium är att ge pedagoger en kreativ knuff när det gäller barn och deras bildskapande. Jag hoppas att experimenten kan inspirera till att prova på något nytt. Vid varje begrepp finns allmän info och olika experiment som är kopplade till det begreppet. Sedan finns även tips på vad en pedagog kan tänka på för att maximera barnens lärande. I förskolans läroplan står följande:Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning3.

Barn ritar inte vad de vet eller vad de ser utan vad de vill berätta4.

1 Änggård, Eva (2006) Barn skapar bilder i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB s122 Gedin, Marika (2001) Att synliggöra lärandet. Modern barndom, 2004, 8, s9.3 Lpfö 98 (2010) Läroplan för förskolan. Reviderad 2010.Utbildningsdepartimentet. Stockholm: skolverket s74Aronsson, Karin (1997). Barns världar – barns bilder s227

6

Spar som tom sida (ta bort denna textrad, innan du lämnar ifrån dig arbetet)

7

LinjerNär barnen ritar en bild så börjar de med att rita konturerna av det objekt som de vill rita men om du ser dig omkring så finns inte konturlinjer i verkligheten, där finns det bara skillnader mellan de olika ytorna (ljust, mörkt, olika strukturer mm)5. Men när barnen ska rita behöver de rita linjer och ju duktigare de blir destå bättre effekter kommer de att uppnå6. Det ligger en skillnad i att kopiera av och att rita med flyt. Om barnet vill kopiera en bild så spänner sig barnet och ritar sakta vilket gör att linjerna blir tjockare och ostadiga. Slappnar barnet däremot av och ritar med flyt så kommer linjerna bli smala och smäckrare7.

Experiment:

Ta ett tunt papper, bakplåtspapper går bra, lägg pappret över en strukturerad yta och ta sedan en blyertspenna och lägg ner, så att sidan på udden dras mot pappret, och rör pennan fram och tillbaka över pappret. Då kommer den strukturerade ytan att transformeras över till pappret. Detta kallas även för frottage.

Detta experiment visar barnen hur man med enkla linjer kan skapa en yta, en bild. Ge barnen papper och penna och gå på mönsterjakt.

5 Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild 2 (2012-09-21)

6 Chlapowska, Anita (2003) Va fint! s21.7 Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild som språk (2012-09-07).

8

Genom att bara använda linjer så kan känslan av till exempel framför/bakom, djupseende, form och kontraster tränas upp.

Ta fram papper och penna till barnen. Prata med barnen om vad linjer är för någonting. Vart finns det linjer? Låt barnen rita olika linjer på pappret och prata sen med barnen om vad linjerna kan ge för uttryck, kantigt, mjukt, rörigt? Hur kommer det sig att runda linjer upplevs som mjuka?

9

FormForm kan man se överallt. Lär sig barnen att se former så lär dem sig även att se olikheter8. Precis som med färg så används former i bl.a samhället för att ge information. I trafiken så är t.ex varningsskyltar formade som trianglar och påbudsskyltar är runda9. Det finns grundformer som återkommer överallt och som man kan utgå ifrån när man tecknar. Två dimensionella: cirkel, rektangel, triangel och fyrkant. Tre dimensionella: klot, cylinder, kon och kub10:

Dessa tre dimensionella grundformer är målade med kolstift på naturfärgat papper. Här kan pedagogen uttryckligen se med blotta ögat hur dessa grundformer kan användas för att utveckla barns bildspråk. Om klotet till exempel ställs på cylindern så visualiseras en bild av ett träd. Former går att diskutera i många olika sammanhang. Ett ganska vanligt ritobjekt är ett hjärta som, när barn ritar det, ofta blir ganska oproportionerligt. Ett tips här är att visa barnen att om dem ritar två cirklar bredvid varandra och sen lägger till en triangel med spetsen neråt precis i nedkant av cirklarna så har dem gjort ett hjärta. Samma sak med stjärnor, rita en triangel med spetsen uppåt och lägg sen på en triangel till ovanpå den första triangeln fast med spetsen neråt. Lär sig barnen grundformerna så kan de rita vad som helst. Prata grundformer med barnen när de är aktiva till exempel på promenaden (trafikskyltar, träd, hus) eller när barnen leker med klossar, det utmanar deras kreativitet. En pedagog behöver ta alla tillfällen i akt för att med öppna frågor få barnen att reflektera så de kan komma fram till nya sätt att se och nya sätt att fysiskt använda sin kreativitet på11.

8 Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild 1 (2012-09-12)9 Chlapowska, Anita(2012) Seminarium. Bild 1 (2012-09-12)10 Chlapowska, Anita (2003) Va fint! s7.11 Aronsson, Karin (1997). Barns världar – barns bilder s23

10

Experiment:

Blöt ett papper med en moddlare och droppa sedan på fast temperafärg även kallad blockfärg/akvarellfärg.

Experiment:

Blöt ett papper, använd moddlare. Måla sedan på det blöta pappret med fast temperafärg. Strö över grovsalt medans färgen är blöt. Låt torka och borsta sedan bort saltet.

Via dessa experiment så kan pedagogen prata med barnen om olika former. Hårt vs mjukt, kan dessa former finnas i naturen, moln, snöstjärnor, etc. Här visas även att det går att göra bilder med andra redskap än bara pensel. Genom att använda salt får barnen en skjuts i sin kreativitet. Här kan pedagogen även prata om att salt suger upp vätska vilket skapar det oregelbundna mönstret i bilden.

11

FärgFärg är för barn ett viktigt begrepp att lära sig. I samhället t.ex använder vi oss av färger. Står barnen vid ett övergångsställe så betyder rött – stanna och grönt – gå. Pojkar är för det mesta klädda i blått och flickor i rosa. Det är något som vi kommit överens om i vår kultur12. Men färg har även en psykisk påverkan. Färger kan kategoriseras i termen varmt och kallt13. En varm färg har en gul ton och ger känslan av värme och intimitet, medans en kall färg har en blå ton och ger känslan av kyla och friskhet. Färg drar blickar till sig och hjälper barnen att utveckla sin kreativitet. Det är viktigt att små barn får experimentera med färg innan de blir för stora och har förlorat sin kreativa forskarlust14. Egentligen så finns det tre grundfärger (röd, blå och gul) men i Sverige har den gröna färgen lagts till grundfärgerna eftersom dem använder sig av färg som synintryck15. Det finns många experiment som utvecklar barnens färgseende.

Experiment:

Ta en pensel (moddlare) och blöt pappret men lämna ca 1 cm torrt runtom på kanten (detta gör så att färgen inte rinner utanför pappret lika lätt). Måla tre breda ränder i olika färger med fast temperafärg och vrid sedan på pappret åt olika håll så färgerna flyter ihop.

12 Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild som språk (2012-09-07).13 Chlapowska, Anita (2001). Färg s7.14 Chlapowska, Anita (2003), Vad fint! s5.15 Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild som språk (2012-09-07).

12

Experiment:

Använd en svamp och dutta temperafärg på ett papper.

Bra experiment även för de mindre. Svamp kan barn i alla åldrar använda.

Experiment:

Droppa temperafärg på ett papper. Lägg ett papper ovanpå och pressa med händerna över pappret. Lyft bort det översta pappret. Här kan pedagogen även använda sig av ett papper. Droppa färg på pappret och vik det på mitten. När pappret sedan öppnas kommer mönstret som bildas vara symmetriskt vilket kan vara till grund för en diskussion om just symmetri.

I dessa experiment så kan pedagogen föra en diskussion med barnen om vad som hände med färgen. Ändrades färgerna när de blandades med varandra? Vilka syns bäst? De ljusa färgerna som flöt in i de mörka eller tvärtom och hur kommer det sig?

13

Experiment:

Rita med en vit vaxkrita på ett papper och måla sedan över med akvarellfärg.

Här kan barnen rita hemliga meddelanden till varandra. Ett barn ritar med vaxkrita och ger till ett annat barn för att färglägga.

Eftersom vaxkritan är av ett material som inte suger åt sig så rinner färgen av vaxet. Detta kan ge upphov till diskussioner om olika material.

Experiment grön:Spraya vatten på ett papper och dutta i fast tempera färg i vattendropparna.

Experiment rosa:Måla med fast tempera färg på ett papper och spraya sedan på vatten med sprayflaska.

Dessa två experiment är två versioner av samma sak. Här kan pedagogen prata om vad som händer (färgen följer vattnet), vilka former skapas och hur ser det ut där det är mycket färg (mörk) jämfört med lite färg (ljus).

14

Experiment:

Måla tjockt med flytande temperafärg på ett papper och rita sedan med fingrarna i färgen.

Lägg ett nytt papper ovanpå och stryk med handen ovanpå pappret. Dra isär papperna. Det som nu skapats kallas för monotypi, det är ett tryck som inte går att upprepa.

Gör om samma sak med ytterligare ett papper på originalbilden.

Jämför bilderna i flera led tillsammans med barnen. Varför blir mönstret olika? Hur länge räcker färgen?

15

KompositionNär bilder skapas så används komposition för att framställa en helhet i motivet. Hur saker sätts ihop beror på vad det är som skall visas. Via små skisser kan man prova sig fram inom de olika bildspråken färg, form, ljus, volym, linjer, djup och rörelse innan motivet blir fastställt16. Det är mycket som spelar in när bilder komponeras. Barn strävar efter att göra estetiskt tilltalande skapelser och där kan förmågan för komposition vara avgörande17. Barn vill kunna rita lika fint som en vuxen18 vilket gör att komposition är viktigt. Hamnar till exempel hela motivet i en hörna när ett barn ritar så kan det enligt barnet vara fel, så ser det inte ut när de äldre barnen eller vuxna ritar. I en bild strävar man efter en harmoni mellan motivet (positiv yta) och bakgrunden (negativ yta). Genom detta experiment så får barnen träna på hur även bakgrund kan bli en del av motivet vilket tränar känslan för proportioner19.

Experiment:

Klipp ut former i ett papper och vik ut det åt sidan. Limma fast på ett papper med annan färg.

När de mindre barnen skall prova detta kan det vara en fördel om pedagogen förberett och klippt ut former ur ett papper redan så det bara är att vika ut. De äldre barnen kan få klippa, det gör ingenting om det blir fel.

Ljus och volym.16 Chlapowska, Anita (2003). Vad fint! s.1117 Änggård, Eva (2006). Barn skapar bilder i förskolan s 2918 Änggård, Eva (2006). Barn skapar bilder i förskolan s 7119 Chlapowska, Anita (2003). Vad fint! s 18

16

Genom ljus och skugga kan barnen bilda sig en uppfattning om både hur och var föremålet är placerat (när skuggan ligger mot underlaget, även kallat slagskugga) eller vad föremålet har för form, volym och struktur (när skuggan ligger mot objektet, även kallat självskugga)20. Beroende på ljuset så förändras skuggan. Solljus är föränderligt och är beroende av om det är en molnig dag, allt blir dystrare och mer formlöst, eller en solig dag, färgerna är klarare och ger mer skärpa21, samt även på hur solen rör på sig. På förmiddagen är skuggan kort

medans den på eftermiddagen är lång22. Konstgjort ljus däremot är konstant23. Gå gärna ut och jämför hur barnens skugga på marken ser ut på förmiddagen och sedan på eftermiddagen. Efteråt kan pedagogen prata med barnen. Var det någon skillnad och i så fall, hur kommer det sig?

För att hjälpa barnen att se hur ljus, skugga och volym förhåller sig mot varandra kan pedagogen lysa på ett föremål med ficklampa och förklara att den sidan som är närmast lampan blir ljus medans den sidan längst bort från lampan hamnar i skuggan. Här kan pedagogen även ta upp mjukt vs hårt, vid en mjuk form så tonas skuggan ut men vid en kantig form så blir det skarpa kanter där skuggan tar vid.

I förskolans läroplan står det:

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former- såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera24

20 Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild 2 (2012-09-21).21Chlapowska, Anita (2003). Vad fint! s25.22 Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild 2 (2012-09-21)23 Chlapowska, Anita (2003). Vad fint! s25.

24 98 (2010) Läroplan för förskolan. Reviderad 2010.Utbildningsdepartimentet. Stockholm: skolverket s7

17

Experiment:

Träna på att måla grundformerna med kol. Tänk på att kol avger ett svart sotpuder när det används så täck golvet med täckpapp och låt barnen, iförda skyddskläder, stå och rita vid ett staffli. Barn skall helst stå upp när de skapar då fin motoriken inte har utvecklats ordentligt. Kol är tacksamt att rita med då det är lätt att skapa skuggor genom att bara dra över sotet på pappret med fingrarna.

Experiment:

Rita upp grundformerna med blyerts och fyll sedan, med pensel, en åt gången med vatten. När en form är blöt så målar du i hela formen ljust med akvarellfärg. När formen har torkat så målas det i lite mörkare där skuggan kommer att vara för att sedan torka igen. Sista svängen målas det i ännu mörkade där skuggan är som mörkast.

18

DjupFör att kunna skapa djup i en bild måste det finnas kunskap om ljus, skugga och volym. Utan den kan bara 2-dimensionella bilder skapas. Barn strävar hela tiden mot att rita ”bra bilder”25 , de ska vara så naturtrogna som möjligt, vilket gör att kunskap om djup är en förutsättning för barn att kunna rita tillfredsställande.

Ett sätt att träna barnens djupseende är att rita bilder som innefattar begreppen framför/bakom vilket man gör vid målandet av en landskapsbild.

Experiment:Använd blyertspenna: Dra en vågrät linje över pappret, det skapar en horisont att utgå ifrån. Rita konturer till en sten i framkant. Rita konturer till en trädstam (lång cylinder) snett bakom stenen. Rita konturen av ett hus (en fyrkant med en triangel på) och fortsätt sedan med väggarna på en sida av huset. Använd akvarellfärg: Måla ovansidan av horisontlinjen blå. För att skapa moln, sug upp färg fläckvis med torkpapper. Sug även upp den blåa färgen som hamnar inuti trädstammen. Fyll stenen med vatten och sätt ner spetsen på en pensel fylld med vatten och svart färg. Vrid på pappret så den gråa färgen flyter ut i stenen. Bestäm vart ljuset skall komma ifrån. Se till att det mesta av den gråa färgen hamnar på den utvalda skuggsidan. Fyll på med färg vid behov. När stenen torkat kan detaljer målas dit med mörkgrå färg. Måla huset, ljus färg på solsida och mörkare färg på skuggsida. Måla trädstammen i ljus färg, fyll på med mörkare färg på skuggsidan. Använd svamp och dutta dit löven. Måla gärna marken i olika nyanser av grönt för att få mer naturlig känsla. Använd en bred flatpensel för att måla skogen i bakgrunden. Lägg penseln lodrätt över pappret och dra penseln med varierande korta/lite längre drag över pappret, använd även här gärna olika nyanser för en mer naturlig känsla. I detta experiment får barnen även öva på att teckna grundformer.

25 Aronsson, Karin (1997). Barns världar – barns bilder. s.81

19

Experiment:Använd en rundpensel och flytande temperafärg.Doppa penseln i färgen och lägg penseln ner så bredsidan av penseln ligger mot pappret. Rulla sedan penseln över pappret och dra en kam över färgen innan den torkat. Detta kan, med rätt kulör, till exempel skapa en känsla av regn eller gräs.

Experiment:Klipp ut en form i papper. Lägg formen över ett annat papper och svampa över formen. Tag bort formen och fyll det vita med valfri färg. Att bakgrunden till motivet blir svampad och inte målad skapar ett djup i bilden. En extra effekt är att använda sig av den svampade formen i bilden.

Dessa experiment visar även att andra redskap än de vanliga, exempelvis pensel, kan användas vid estetiska läroprocesser.

Rörelse

20

Det kan finnas olika slags rörelse i en bild. I serietidningar till exempel använder sig tecknarna av fartränder (linjer) för att simulera att någonting händer26. Samarbetet mellan färg, form och linjer kan skapa mycket rörelser i en bild. Vissa erfarenheter av rörelse har barnet redan med sig. De vet att rök rör på sig eftersom det inte finns någonting som frusen rök. Samma sak gäller vågor, eld, snöfall och blixtar27. Dessa fenomen finns inte i stilla form så när barnen ritar dessa saker så skapar de rörelse i sina bilder utan att reflektera över hur det blir så. Här kommer ett förslag på sex olika experiment som gör att pedagogen tillsammans med barnen kan reflektera över rörelse i bilden.

Experiment:Skär ut en schablon och lägg den på ett papper. Använd en svamp för att dutta färg över schablonen.Med den schablonen (om den inte är symmetriskt likadan på alla sidor) går det att skapa tre olika slags mönster.Det första (överst) kallas överföring. Då läggs schablonen så den upprepar samma mönster hela tiden.Den andra (mitten) kallas vändning. Då vänder man på schablonen så att motivet parvis går emot varandra.Den tredje (underst) kallas spegling och då viker man ut schablonen så det blir som en spegelbild av original schablonen.

Experiment:Här har samma schablon använts men med mening att skapa ett mönster. En form kan bli ett mönster först när det upprepas28. Även om det är samma mönster så kan det uppfattas på två olika sätt beroende på hur pappret vrids. Prata om det med barnen. På den översta bilden ser det ut som att bladen klättrar uppåt men på den undre bilden ser det ut som att bladen faller neråt.

Experiment:

26 Chlapowska, Anita (2003). Va fint! s.3927Chlapowska, Anita (2003). Va fint! s. 3828 Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild 1 (2012-09-12)

21

Vik ett papper på mitten och klipp ut en form. Måla formen med vaxkrita och lägg formen på ett papper. Håll i formen med ena handen och dra färgen från formen och ut på pappret med fingrarna på den andra handen. När formen sedan tas bort så är motivet vitt men bakgrunden är färgad. Det går även att göra tvärtom, att man målar pappret där formen är utklippt och drar in färgen i den utklippta formen vilket gör att motivet blir färgat.

Experiment:Använd vaxkrita och rita en form. Dra ut färgen åt sidorna genom att lägga fingret i färgen och dra åt olika håll.

Experiment:Häll uppflytande tempera färg på en liten tallrik. Doppa en ca 5 cm lång kartongbit i färgen och måla sedan med kartongbiten på ett papper. Prova att dra åt olika håll.

I dessa experiment kan pedagogen prata om vad det är som gör att det känns som att motivet rör på sig. Vad är det som gör att det ser ut att stråla om det ena hjärtat och pulsera om det andra? Varför ser det ut att stråla om stjärnorna?Som pedagog är det viktigt att experimentera med barnen, det är då tillfällena för reflektioner kommer och barnen får en chans till nya tankegångar29

Experiment:Måla ett papper med akvarellfärg. Lägg på plastfolie innan färgen har torkat och låt sedan färgen torka innan du tar bort folien.

29 Gedin, Marika (2001) Att lära sig ”hörstyrka”. Modern barndom, 2004, 8, s26.

22

BildanalysEn bildanalys är en metod att se på en bild30. För att göra en bildanalys så behöver barnen tänka på hur bilden är uppbyggd genom att utgå från 7 olika begrepp: färg, form, komposition, ljus/volym, djup, linjer och rörelse. Pedagogen kan börja med att fråga barnen om de tycker om bilden och sedan följa upp svaret med varför, hur kommer det sig att barnet känner just så? Eller vilken känsla får barnet av denna bild? Varför får barnet den känslan? Låt barnen få använda sin fantasi. Vad

är det som händer i bilden? Genom att analysera bilder så lär sig barnen hur de själva ska tänka och göra för att uttrycka sig genom sina egna bilder31.

Vad kan barnet se i bilden?

Färg och Ljus: Ser ni färger och ljus i bilden?

Form: Ser du några former i bilden?

Djup: Framför, bakom. Hur ser barnet detta? Finns det något bakom trollet?

Linjer: Peka på två olika linjer, vad finns det för skillnader mellan dessa två.

Komposition: Passar trollen in i bilden? Eller kan de sitta någon annanstans? Vad vill bilden/konstnär berätta?

Rörelse: Jämför de olika bilderna och fråga om skillnader och likheter.

30 Chlapowska,Anita (2012). Studiehandledning för bild. s 2231 Chlapowska, Anita (2012). Studiehandledningen för bild. s. 21

23

Vad kan barnet se i bilden?

Färg och Ljus: Ser du färger och ljus i bilden?

Form: Ser du några former i bilden?

Djup: Framför, bakom. Hur ser barnet detta? Finns det något bakom fönstret.

Linjer: Peka på två olika linjer, vad finns det för skillnader på dessa två.

Komposition: Passar kvinnan in i bilden? Eller kan hon stå någon annanstans? Vad vill bilden berätta? Vem tror barnen att kvinnan är?

Rörelse: Jämför de olika bilderna och fråga om skillnader och likheter.

Övrigt: Jämför olika bilder för att barnen själva ska kunna komma fram till svaret. Ställ medvetet öppna frågor ex: Vad ser du i bilden? Inga ledande frågor. Ställ samma fråga till respektive bild för att sedan kunna diskutera varför det är en möjlig skillnad i svar. En pedagog behöver ha kunskap för att kunna hålla diskussionen flytande. Plocka upp barnens tankar. Det finns inga rätt och fel. Alla svar kan användas. Ålder på barnen ca 5 år.

24

BildtyperBilder kan tolkas och kännas igen genom olika förutbestämda koder32. Alla bilder har en sändare som skickar ett budskap till en mottagare. Olika bildtyper har olika syften. Det finns 6 olika bildtyper. Här kan du som pedagog klippa ut olika bilder med tydlig kodning och prata med barnen. Vad händer i den här bilden? Vad tror ni att bilden vill säga?

Propaganda: säljer åsikter och idéer, är en arrangerad bild som vars syfte är att nå ut till mottagaren.

Nyhetsbild: är en actionfylld ögonblicksbild som inte är arrangerad. Har ett budskap att få fram.

Kunskapsbild/fakta: kan se olika ut, vill förtydliga det som ögat inte ser. Har ett budskap att få fram.

32 Chlapowska, Anita (2012). Studiehandledning för bild s26.

25

Varningsbild: enkel uppbyggnad med ett budskap som syfte.

Reklam: attraktiva modeller som säljer något med hjälp av ett varumärke, arrangerad bild som är gjord för att nå ut till en mottagare.

Underhållning: arrangerad bild med actioninnehåll som är gjord för att nå ut till en mottagare.

26

Att berätta med bilder. Att en bild säger mer än 1000 ord är ett känt ordspråk men för att få fram det en bild vill säga så finns det olika saker som bör beaktas.

Det finns tre stycken olika bildvinklar/perspektiv: fågel, när vinkeln går uppifrån och ner, normal och groda, när vinkeln går nerifrån och upp. Fågelperspektivet och grodperspektivet kan i sig ge olika sken av status. Via fågelperspektivet ser man ner på något, hög status, och via grodperspektivet ser man upp på något och befinner sig alltså då i underläge vilket ger lägre status33.

Riktningar: Även om bilder är stilla så kan olika riktningar skapas i bilden. Genom att tänka igenom rörelser så skapas en berättelse exempel: bild ett har en bil i översta vänstra hörnet som har körriktning mot det nedre högra hörnet. Bild två visar en cyklist som kommer från högra sidan med körriktning mot vänster. Via dessa två bilder kan en tolkning om en krock förekomma34

Utsnitt: Helbild, används vid presentation av vilka som är med i berättelsen. Visar hela platsen. Halvbild, lite mera fokus på personen. Lite närmare än helbild. Närbild, så nära personen att det går att läsa av ansiktsuttryck. Extrem närbild, används när något viktigt behövs poängteras35. Efter att teven gjort sin debut så har barnens bildspråk förändrats. Idag så använder sig barn mera av olika utsnitt i sina bilder än tidigare36.

Varför behöver då barnen lära sig det här? I dagens samhälle bombarderas barnen med bilder via teve, tidningar och andra medier. Att kunna tolka en bild för vad det är ger en förmåga att kunna hantera all denna påverkan från de olika medierna37 För att öka barnens medvetenhet om bildernas betydelse så kan pedagogen till exempel arbeta med en flanotavla. Sätt upp bilder och prata om bildernas betydelse. Ändra om i bildföljen, vad hände nu? Ändrades någonting? Vad ändrades och varför? Vad får bilderna för betydelse nu?

En bildberättelse33 Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild 3, 2012-10-0234 Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild 3, 2012-10-0235 Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild 3, 2012-10-02

36 Aronsson, Karin (1997). Barns världar – barns bilder. s 14137 Chlapowska, Anita (2003) Vad fint!. s1

27

Vad är en bildberättelse? En bildberättelse är ett manus med bilder. Vi utgick från sagan Rödluvan när vi gjorde vår bildberättelse. Först gjorde vi en synopsis. När du gör en synopsis så tar du ut de viktigaste beståndsdelarna ur en berättelse. Det är en grov förkortning av berättelsen. Det är synopsisen man utgår ifrån när det är dags att ta bilder. Innan det är dags att ta bilderna så måste man bestämma poängen med berättelsen, vad går den ut på? Vilken genre ska bildberättelsen ha, drama, thriller, komedi? Hur ska dramaturgin se ut, komposition, bildvinkel, riktningar, utsnitt, färg, ljus, djup och ordning? En bildberättelse behöver även innehålla olika uppbyggnader samt en avtoning på slutet.Hur kan ett bildmanus skapas med barn? Välj en saga/berättelse ihop med barnen., tänk på att det behöver vara en saga med tydlig poäng och som barnen känner till väl. Gör en synopsis med barnen. Vad är det viktigaste i just denna berättelse och hur ska vi visualisera det? Vilken genre ska berättelse ha? För anteckningar över vad barnen beslutar. Prata med barnen om vad stämningshöjarna och avtoningen går ut på, stämmer det överens med synopsisen? Ta bilder av barnen när de visualiserar bildmanuset. Prata med barnen hur de vill att bildmanuset ska framställas. Ska det vara med berättarröst, ljud, text eller kanske musik? Pedagogen kan sedan ordna de effekterna som barnen kommit överens om. Det slutliga resultatet visas först för barnen som varit delaktiga som sedan får bestämma för vilka de vill visa filmen för. Varför är det bra att göra ett bildmanus med barnen? Ju mer barn får analysera och prata om bilder ju mer utvecklas deras bildspråk38. Att göra ett bildmanus är ett kreativt sätt för barnen att ge uttryck med sin kropp men även att skapa förståelse för bilders budskap överlag. Detta är ett projekt som inte bara skapar större förståelse för bildspråk utan detta skapar även gemenskap i en grupp. Att få göra ett sådant här projekt och visa för sina vänner och om möjlighet finns även för sina föräldrar är stort. Det blir ett minne som räcker långt.

38 Chlapowska, Anita (2003). Vad fint! s1

28

Rödluvan och vargenVi valde att göra vårt bildmanus utan någon form av text eller berättarröst. Med hjälp av musik har vi försökt skapa olika stämningsformer. Här finns, markerat med blå text, även uppbyggnaden som varje manus bör ha för att skapa en spännande upplevelse för publiken.

Bild 1: En presentation om vilken saga vårt bildmanus handlar om.

Bild 2: ANSLAG/ INLEDNING.Här presenteras personer och miljö

Rödluvan får sin korg av sin mor som pekar vart hon inte får gå (genom skogen).

Musik: : Vi har försökt hitta en melodi som inte inger någon specifik känsla.

Bild 3: Genom att lägga till fågelsång så simuleras det att Rödluvan går igenom skogen.

29

Bild 4: KONFLIKT.Någonting sätter igång historien. Här kan kroppsspråk, former och färger spela roll.

Vargen får syn på Rödluvan i skogen.

Musik: Lite läskig, någonting är på gång.

Bild 5: Vargen pratar med Rödluvan. Här har vi använt oss av fågelperspektiv för att förstärka känslan av att vargen är större än Rödluvan. Musik: Vi har försökt hitta en melodi som ger skenet av att de bara pratar med varandra, ingen specifik känsla.

Bild 6: : VÄNDPUNKT.Nya fakta, läget förändras. Här används med fördel olika utsnitt (perspektiv) för förstärkning samt högre tempo.Vargen äter upp mormor som visar med skräckfyllda ögon hur rädd hon är.

Musik: Läskig

Bild 7:

Vargen äter upp Rödluvan som kommit fram till mormors stuga.

Fortfarande högre tempo i övergångar och zoomning.

Musik: Samma som föregående bild.

30

Bild 8:

Jägaren får syn på vargen i skogen som har ont i magen efter att ha ätit upp både mormor och Rödluvan.

Musik: Spännande.

Bild 9: KLIMAX.Den dramatiska höjdpunkten, slutuppgörelsen.Här kan med fördel tempoväxling, rörelse och riktning läggas på.

Jägaren klipper upp vargens mage för att få ut mormor och Rödluvan.

Musik: Samma som föregående.

Bild 10: AVTONINGAnvänds för att lätta på stämningen, ingen rörelse, ska förmedla lugn och balans med bra komposition.

31

ReferenslistaBöcker:Änggård, Eva (2006). Barn skapar bilder i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB

Aronsson, Karin (1997). Barns världar – barns bilder. Stockholm: Natur och kultur

Häften:

Chlapowska, Anita (2001). Färg. Uppsala Universitet

Chlapowska, Anita (2003). Va fint! Uppsala Universitet

Chlapowska, Anita (2012). Studiehandledning för bild. Uppsala Universitet.

Tidsskrift:

Gedin, Marika (2001) Att synliggöra lärandet. Modern barndom, 2004, 8, s9.

Läroplan:Lpfö 98 (2010) Läroplan för förskolan. Reviderad 2010.Utbildningsdepartimentet. Stockholm: skolverket.

Muntligt:Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild som språk. (2012-09-07)Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild 1. (2012-09-14)Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild 2. (2012-09-21)Chlapowska, Anita (2012) Seminarium. Bild 3. (2012-10-02)

32

En tom sida som avslutning (ta bort denna textrad, innan du lämnar ifrån dig arbetet)

33