våld och genuskonstruktioner i modesty blaise/menu/... · modesty blaise är en serie som nått...

39
Kriminologiska institutionen Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2008 Malin Karlsson

Upload: phungthuan

Post on 27-Apr-2018

224 views

Category:

Documents


1 download

TRANSCRIPT

Page 1: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

Kriminologiska institutionen

Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise

Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2008 Malin Karlsson

Page 2: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender
Page 3: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

2

Sammanfattning

I serietidningar kan man finna många olika sorters underhållning och det kan vara något som

man läser som ett tidsfördriv. Men det finns också i seriernas värld utrymme för tolkning och

analys av olika fenomen.

Modesty Blaise skapades på 1960-talet med avsikten att bli en kvinnlig hjälte av Peter

O´Donnell. Hon utövar våld, något som förknippats med maskulinitet. Föreställningen att

våld utövas av män och att kvinnor symboliserar offerskap ställs på ända i O´Donnells serier

om Modesty Blaise.

Denna uppsats fördjupar sig i genuskonstruktioner då det kommer till våldsutövning.

Seriehjältinnan Modesty Blaise står i fokus och syftet med uppsatsen är att se huruvida hon

utövar maskulinitet eller feminitet i våldssituationer.

Analysmetoden för uppsatsen är narrativ analys och som kunskapsgrund i analysen står

Messerschmidts teori Structured Action Theory. Materialet för analys är tre serier ur Modesty

Blaise från 1970-talets första hälft.

Resultatet visar att Modesty Blaise utövar både maskulinitet och feminitet i sin våldsutövning.

Det som är avgörande för den genusidentitet hon skapar är kontexten hon befinner sig i.

Page 4: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender
Page 5: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

3

1. Inledning s 5

1.1 Syfte och frågeställning s 6

1.2 Disposition s 6

1.3 Beskrivning av Modesty Blaise s 7

2. Tidigare forskning s 8

2.1 Teori s 9

2.2 Genus, maskulinitet och feminitet s10

3. Metod s11

3.1 Material s13

3.2 Validitet s13

3.3 Reliabilitet s14

4. Resultat och Analys s14

4.1 Relationen till Willie Garvin s14

4.2 Krigsherrarna s17

4.2.1 Abstract-sammanfattning av seriens innehåll s17

4.2.2 Orientering-manligt respektive kvinnligt i serien s19

4.2.3 Komplicerande handling-följer Modesty normen s20

4.2.4 Upplösning-feminitet eller maskulinitet i

våldssituationerna s20

4.2.5 Coda-sammanfattning av framställandet av

Modesty Blaise s21

4.3 Blommorna från Rufus s21

4.3.1 Abstract-sammanfattning av seriens innehåll s21

4.3.2 Orientering-manligt respektive kvinnligt i serien s23

4.3.3 Komplicerande handling-följer Modesty normen s24

4.3.4 Upplösning-feminitet eller maskulinitet i

våldssituationerna s24

4.3.5 Coda sammanfattning av framställandet av

Page 6: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

4

Modesty Blaise s25

4.4 Häxan s25

4.4.1 Abstract- sammanfattning av seriens innehåll s25

4.4.2 Orientering-manligt respektive kvinnligt i serien s27

4.4.3 Komplicerande handling-följer Modesty normen s28

4.4.4 Upplösning-feminitet eller maskulinitet i

våldssituationerna s29

4.4.5 Coda sammanfattning av framställandet av

Modesty Blaise s29

4.5 Modesty Blaise ur ett generationsperspektiv s29

5. Diskussion s30

5.1 Vidare forskning s32

Litteraturlista s34

Bilagor

Page 7: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

5

1. Inledning

Serietidningar, ursprungligen komna från så kallade comic strips, är något som i text och bild

kan förmedla komplexa kommunikationssituationer, från artighetsformer över sociala

hierarkier fram till genusrelationer. Med hjälp av serier kan man studera allt från historiska

situationer till personer (Sholtz, http://komikamagasin.se/artikel/294/tecknade-serier-som-

kaellmaterial-foer-historisk-forskning#fn3359897744768cd43c0a31 2008-11-30 ).

Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ett

underhållningsvärde för många. Författaren Pete O’Donnell ville skapa en kvinnlig hjälte.

Hennes bakgrund är brokig. Hon föddes någonstans i Europa vid tiden för andra världskriget

och blev tidigt föräldralös. Hon gav sig in i en kriminell bana för att sedan bli i princip

laglydig. Modesty var en ökänd brottsling men detta till trots så hade hon ett gott rykte hos

poliser av olika nationaliteter. Detta föranledde att den engelska underrättelsetjänsten tog

kontakt med henne. De behövde hennes metoder och förmåga att ta till de medel som behövs i

olika situationer.

Vi möts dagligen av våld i olika nyhetsmedier och inte minst i serien Modesty Blaise.

Föreställningen är att våld utövas av män och att kvinnor symboliserar offerskap (Burcar,

2005, s17ff). I serien Modesty Blaise ställs dessa föreställningar på ända då hon, som kvinna,

lever i en verklighet som innehåller våld och där hon också utövar detta.

Den kriminologiska relevansen ligger i att se hur skapandet av våld kan förknippas med

feminint respektive maskulint beteende. Kriminologisk forskning har tidigare fokuserat på att

förklara varför män är överrepresenterade då det kommer till brottslighet och i det inkluderat

våldsanvändning och har samtidigt exkluderat kvinnorna i forskningen. Det kan med rätta ges

kritik för att genus har saknats som variabel för att förklara beteendet. Det finns en ny trend

där genusperspektivet får ta plats i forskningen, men det finns fortfarande utrymme för mer

forskning kring detta, vilket jag vill bidra med genom denna uppsats.

Formatet, serietidning, är något som möter läsaren i dess vardag och kan enligt min mening

ses som något som kan ha en påverkan utan att skapa ett ifrågasättande hos läsaren. Med det

menar jag att en påverkan kan ske hos läsaren utan att denne reflekterar över det, då

serietidningen är en form av underhållning. Alfvén-Eriksson (1986, s. 15f) skriver i

inledningen till sin forskning om hur brottslingen framställs i barnlitteratur att …”litteraturen

– liksom stora delar av filmen – finns bevarad och därför även erbjuder rika möjligheter till

Page 8: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

6

en historisk överblick. Det porträtt av en förbrytare som en skönlitterär skildring kan ge blir

många gånger också mera inträngande och kommer läsaren närmare än den bild man får

genom dokumentära framställningar”. Jag delar den uppfattningen och vill till

skönlitteraturen göra tillägget tecknade serier som dessutom når ett så stort antal läsare.

Serier, däribland Modesty Blaise, startar ofta i form av stripar (kortare tecknade bildserier) i

dagspress. Ett media som når en bred publik, om inte alla så nästan alla prenumererar idag på

en dagstidning. Serien Modesty Blaise har funnits för läsaren sedan 1960-talet, en kvinna som

utövar våld.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet för uppsatsen är att se hur den sociala konstruktionen av genus är förkroppsligat och

hur det ger uttryck i maskulinitet och feminitet i förhållande till våld och makt. Fokus ligger i

att analysera hur Modesty Blaise iscensätter feminitet och maskulinitet i våldssituationer.

Mina frågeställningar blir således:

Hur framställs Modesty Blaise i seriens våldssituationer?

Utövar hon feminitet eller utövar hon maskulinitet?

1.2 Disposition

Uppsatsen startar med en inledning som för in på det ämne vilket uppsatsen handlar om. En

beskrivning av Modesty Blaise görs sedan för att ge läsaren en bild av hennes bakgrund och

person. Detta följs av syftet och frågeställningarna som avses besvaras. Vidare redovisas

tidigare forskning i ämnet samt ett klargörande av teorin Structured Action Theory av

Messeschmidt som ligger som grund för analysarbetet i uppsatsen. Samt beskrivning och

definitioner av genus, feminitet och maskulinitet.

Härefter följer metodavsnittet som beskriver hur genomförandet av undersökningen har gått

till. Valet av analysmetod för uppsatsen är narrativ analys som schematiskt delats upp. Efter

detta följer resultat och analys som för uppsatsen valts att ha i ett gemensamt avsnitt då det

ger ett bättre flyt i uppsatsen och underlättar förståelsen. I början av resultat och analysdelen

frångår jag den schematiska analysen i det första avsnittet då jag valt att fördjupa mig i

Modestys relation till ytterligare en huvudkaraktär i serien, Willie Garvin, han finns med

genom hela historien och han beskrivs också i stycket om Modesty Blaise person. Detta för att

Page 9: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

7

undvika upprepning genom uppsatsen. Resultat och analys avslutas med ett

generationsperspektiv.

Slutligen förs en avslutande diskussion kring resultatet och analysen samt den tidigare

forskningen.

1.3 Beskrivning av Modesty Blaise

Beskrivningen av Modesty Blaise har jag tagit från ”Jag Modesty Blaise” vilket är den första

volymen i Alvglans/Egemonts bokserie om 13 volymer.

Efter att tidigt ha blivit föräldralös vandrade Modesty Blaise från flyktingläger till

flyktingläger och lärde sig att ta vara på sig själv. Hon kom i kontakt med en gammal judisk

professor vid namn Lob och han blev hennes följeslagare och lärare från det att hon var tolv år

och flera år framåt. Lob talade fem språk vilka Modesty lärde sig.

När Modesty var sexton dog Lob och hon var åter ensam, då på vandring i Nordafrika. Hon

kom i kontakt med en gangsterliga och inom några år hade hon tack vare sina kunskaper och

sin målmedvetenhet blivit dess ledare. Ligan kallades ”The Network”. Ligan kom att få

förgreningar i ett stort antal länder. Organisationen sysslade inte med vilka affärer som helst,

de koncentrerade sig på industrispionage, spel och rån. Modesty planerade att så småningom

dra sig tillbaka till England och när den tiden kom ingick hon ett skenäktenskap med en

halvalkoholiserad engelsman i Beirut. På detta sätt blev hon en engelsk medborgare.

Väl känd hos polisen men med ett gott rykte trots sin kriminella karriär resulterar i att sir

Gerald Tarrant i den engelska underrättelsetjänsten tar kontakt med Modesty. Henne kunskap

och något tvivelaktiga metoder var något som polisen kunde ha nytta av i vissa situationer.

Vad som numera får Modesty Blaise att agera är inte längre viljan att tjäna pengar och bli

oberoende, utan känslor av olika slag. Känslor som tacksamhet, medlidande och hämnd.

Modesty följeslagare i många år, ända sedan Network-tiden, är Willie Garwin. Hon hittade

honom i Sydostasien då han var en asocial slagskämpe utan fast förankring i tillvaron. Willie

blev en ny människa sedan han kom i kontakt med Modesty och för honom blev hon

”prinsessan”. Deras förhållande har aldrig varit erotiskt men ändå blev de snart oskiljaktiga

och är beredda att riskera livet för varandra.

Page 10: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

8

2. Tidigare forskning

Sökningar i Criminal Justice Abstract samt Bibliography of Nordic Criminology har inte lett

till någon liknande forskning som rör serien Modesty Blaise eller någon annan seriehjältinna.

Sökorden jag använde mig av var följande: *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender *Media

*Modesty Blaise *Popculture *Violence

Forskning som rör genusrelationer inom seriens värld som jag har funnit har berört

relationerna inom hemmet och arbetet vilket jag inte ser som relevant för uppsatsen syfte.

Kravet jag ställt på litteratur och forskning i ämnet är att det skall problematisera serievärlden,

dess karaktärer och budskap. Mest önskvärt hade varit någon form av forskning kring

Modesty Blaise.

Det finns tidig svensk forskning kring serier, hjältar och dess påverkan och budskap. Vid

1950-talets mitt konstaterade Nils Bejerot, forskare och författare, att kvinnorna i serier alltid

är unga vackra och välfriserade (Bejerot 1954, s 121ff). De är halvnaket lättklädda oavsett

miljö. Om de befinner sig i alperna, djungeln eller miljonärsvillan har ingen inverkan. Bejerot

poängterar att det mest markanta draget hos dessa kvinnor är de överdrivna könskaraktärerna

så som svallande hårhav och svällande barmar. Seriekvinnorna är av två huvudtyper, de goda

och de onda. De goda är vanligen blonda och dekolleterade och de onda är mörka och ännu

mer dekolleterade. Vanligast i seriens värld, menade Bejerot, är att kvinnan är underlägsen

mannen och har som uppgift att se tilldragande ut och att låta sig räddas, helst i lagom

sönderrivna kläder. Således är hjälten i seriens värld allt som oftast man, frånsett ett fåtal

kraftiga djungelamazoner och manhaftiga gangsterbrudar. Noteras skall, att Bejerots

forskning skedde innan Modesty Blaise skapades.

I fråga om våld (Bejerot, 1954, s 102ff) så har i seriemagasinens hårda värld brottslighet en

central plats. Det är nödvändigt för att seriehjälten skall kunna bli just hjälte. Detta

betraktelsesätt motiverar våldshandlingar, som enligt serieproducenterna är det enda som kan

besegra brottet och ondskan. Bejerot skriver ”Varje slag av våld är rättfärdigat om man vet

(tror, tycker) att man har rätt. Våldet och råheten går under mask av mod och manlighet”

(Bejerot, 1954, s 102).

Petterson (2003) diskuterar hur flickors våld är ett sätt att utöva feminitet. I sin studie syftar

Pettersson till att problematisera begreppet våld, att det inte enbart är en form av iscensättning

av maskulinitet utan även feminitet. Hon menar att det är viktigt att våld inte beläggs med en

Page 11: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

9

maskulinitetsstämpel. Våld, enligt Pettersson, är ett medel för att upprätthålla system av

dominans. I skapandet av överordning i hierarkier kan våld användas som medel då det krävs.

Detta görs så väl bland män och pojkar som bland kvinnor och flickor.

2.1 Teori

Genus är det socialt konstruerade könet. Genus är inget en person har, utan något som man

aktivt gör (Messerschmidt 2004 s. 38f). Att ”göra” maskulinitet eller att ”göra” feminitet kan

ske hos båda könen. Det är den kontext som man befinner sig i som avgör, och de normer för

vad som är manligt respektive kvinnligt inom den kontexten.

Kroppen har betydelse i framställandet av genus enligt Messerschmidt (2004, s. 45ff).

Kroppens framträdande är kategoriserat av andra och individer producerar (och utmanar)

strukturerade genusrelationer genom sina gestaltningar i framträdande och aktivitet.

Genom vårt agerande fysiskt skapar och återskapas genus. Människor uttrycker sitt genus

genom det yttre och väljer att framföra sig på ett sätt, Messerschmidt kallar den processen för

det fundamentala genusprojektet (Messeschmidt, s. 47f). Genusprojektet går ut på att man

själv definierar sig som man eller kvinna och sedan praktiserar och uttrycker de igenkännande

tecken som är förknippade med det manliga eller kvinnliga. Genom processen förkroppsligas

genus.

Makt är ett viktigt strukturellt inslag i genusrelationer där den socialt organiserade makten

mellan män och kvinnor är konstruerad historiskt och baserar sig på klass, ras, och sexuella

identiteter. Makten kan skilja sig dels mellan män, dels mellan kvinnor. Den kan även skilja

sig mellan kvinnor och män vilket indikerar på individens plats i genusrelationerna. Makten,

precis som genus, skiftar eftersom genus och makt inte kan vara absoluta. De skiftar i

kontexter och situationer (Messerschmidt 2004 s. 41f). Exempelvis kan en man i

arbetarklassen utöva makt (som en patriarkal äkta make) inom familjen, men på arbetsplatsen

kan han uppleva maktlöshet inför chefer som tillhör överklassen.

Hegemonisk maskulinitet är ”den ultimata manligheten”. Det är den kulturellt idealiserade

formen av maskulinitet i en given historisk och social kontext (Messerschmidt, 2004, s 42ff).

Alltså, hegemonisk maskulinitet, skapas på olika nivåer, strukturellt, regionalt och på lokal

nivå och i olika situationer och är beroende av den sociala kontexten. Denna maskulinitet

upprätthålls och skapas i relationer mellan människor. Messerschmidt (2004, s 43f) menar att

Page 12: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

10

idealet på olika sätt upprätthålls av genom att vara delaktig/stödjande, underordnade och

oppositionella. Mycket förenklat kan det beskrivas som att det finns ett antal personer som är

hegemoniskt maskulina, och så finns de som deltar eller aktiverar sig med dessa. De delar

vissa egenskaper med dem, och därmed agerar stödjande till bilden av hegemonisk

maskulinitet. Sen finns de som inte uppfyller något utav den maskuliniteten men som

accepterar bilden av den och därmed är underordnade den. Och slutligen de oppositionella

som gör uppror mot idealet och skapar en egen maskulinitet.

Motsvarigheten till den ideala bilden av manlighet är emphasized femininity, som på samma

sätt vuxit fram historiskt och kontextuellt. Emphasized femininity är underordnad mannen

eftersom kvinnan är orienterad för att behaga honom och följa hans intressen. Andra former

av femininitet skapas genom variationer av kombinationer, strategier av tillmötesgående och

motstånd. Dessa två idealiserade bilder av manligt och kvinnligt är de dominanta bilderna i

sin kontext, de idealiserade bilderna påverkar och influerar människors agerande. Däremot

bestämmer inte bilderna hur maskulint och feminint uppförande samt beteende ska vara

(Messerschmidt 2004 s. 41ff).

2.2 Genus, maskulinitet och feminitet

Jag väljer att utgå ifrån genus som det socialt konstruerade könet. Genus är inget en person

har, utan något som man aktivt gör (Messerschmidt 2004 s. 38f). Att ”göra” maskulinitet

eller att ”göra” feminitet kan alltså ske hos båda könen. Det är den kontext som man befinner

sig i som avgör, och de normer för vad som är manligt respektive kvinnligt inom den

kontexten.

Kroppens framställande är av stor betydelse för hur vi skapar och återskapar och iscensätter

feminiteter och maskuliniteter i samhället enligt Lander (2003a, s 32). Vårt utseende är bara

delvis medfött, vi föds i en kropp som sedan bekönas och framförs som genus. Kroppen

formas efter socialt och kulturellt fastställda normer och värderingar menar hon.

I Bogrens ”Drogbruk och kön” (2003, s. 315) tar hon upp förståelsen om kroppen som en

dialektisk kropp, en kropp som är skapad och samtidigt skapande och som alltid är tolkad och

tolkande. En tolkad och tolkande kropp betyder inte att allt, inte heller själva tolkningen, är

språk. Kroppen är mer än språk på så sätt att vi är meningsskapande som kroppsliga aktörer.

Bogren citerar en forskare vid namn Lundgren: …kropp är” en meningsskapande och aktiv

Page 13: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

11

förändrande kropp som interagerar och samtidigt förändras och skapas av

meningssammanhang och symboler, i interaktion med sig själv, andra människor, grupper av

människor, på en rad arenor genom tolkningsramar som kulturellt kön, (post)modernt kön och

andra kontexter” (2003,s 315).

Pettersson (2003, s 141f) beskriver att det som definieras som feminint respektive maskulint

sker genom att "göra skillnad", det vill säga att en viktig komponent i att vara feminin är att

inte vara maskulin. För att definiera feminitet och maskulinitet ställer hon upp en dikotomi

bestående av motsatta begreppspar som associerats till respektive genusidentitet.

Maskulint Feminint

Överordnad Underordnad

Aktiv Passiv

Stark Svag

Rationell Irrationell

Sexuellt begär riktat mot kvinnor Sexuellt begär riktat mot män

Åtrådd av kvinnor Åtrådd av män

I likhet med Pettersson tror inte jag att verkligheten är så dikotom som ovan använda

begreppspar, för att beskriva föreställningarna om vad som är feminint respektive maskulint. I

verkligheten förekommer en mängd olika maskuliniteter och feminiteter. Som jag ovan

nämnde är det beroende av kontext och normer. Dock så förhåller de sig till dessa idealtyper

även om de inte alltid upprätthåller samma kriterier för maskulinitet och feminitet.

3. Metod

Uppsatsen görs med en kvalitativ ansats och analysmetoden är narrativ analys. I min

definition av narrativ använder jag mig av den vanligt förekommande, i synnerhet bland

strukturalister, ”organiserandet av en händelse till en handling” (Bergström & Boréus, 2005, s

229).

Page 14: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

12

Valet av analysmetod gjordes med anledning av att den narrativa analysen ger mig möjlighet

att fånga hela innehållet, berättelsen, i serien. Jag behöver inte särskilja textens mening från

bildens. Frågeställningen som skall besvaras utifrån Messerschmidts teori, Structured Action

Theory, kräver att man kan finna kontexten Modesty Blaise befinner sig i. Med den narrativa

analysen görs detta möjligt.

Analysmetoden har strukturerats upp likt ett schema av Alexa Robertson (i Bergström &

Boreus, 2005, s 228ff) detta schema har valts att använda som grund att arbeta utifrån i

analysen. Narrativen definieras som en historia. Historien är innehållet eller

händelseförloppet, alltså handlingen och det som inträffar. Existens, karaktärer eller

företeelser som har att göra med iscensättningen (Bergström & Boréus, 2205, s230), i denna

analys handlar det om iscensättningen av feminitet och maskulinitet då det är vad som är för

avsikt att undersöka. Robertson väljer att kalla det för narrativens vad. Schemat lyder enligt

nedan och för att ytterligare förtydliga vad varje del i schemat kommer att innehålla vid

analysen har en kortare beskrivning gjorts kursivt.

Abstract – sammanfattning av seriens innehåll.

Orientering – Se till kontexten, vad är manligt respektive kvinnligt i serien? Vilka är

deltagarna och hur framställs Modesty Blaise i relation till dessa? Utövas feminitet

eller maskulinitet? Både bildligt och i text.

Komplicerande handling – Följer Modesty Blaise normen eller är hon normbrytande i

sin utövning?

Upplösning – Förkroppsligade Modesty Blaise feminitet eller maskulinitet i

våldssituationerna?

Coda – En sammanfattning av framställandet av Modesty Blaise.

Serien och seriefiguren Modesty Blaise blir naturligt berättandet, historien. Narrativens vad,

vilka jag fokuserar på, är hur Modesty Blaise ”gör” feminitet och maskulinitet i

våldssituationerna utifrån Messerschmidts teori Structural Action Theory.

När jag talar om våld och våldssekvenser i serien, som kommer att ligga till grund för min

analys, begränsar jag det till fysiskt våld och hot om fysiskt våld. Detta skall vara direkt riktat

mot Modesty Blaise eller någon som finns i hennes närhet (i bild). Detsamma gäller i motsatt

riktning, alltså att Modesty utövar fysiskt våld eller hot om fysiskt våld mot en eller flera

personer. Det finns dock ett undantag och det är i de sekvenser där fysiskt våld sker mellan en

Page 15: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

13

vän eller bekant till Modesty och Modesty själv och detta är i ett uppenbart träningssyfte.

Exempel på detta skulle vara en karateträning eller annan kampsport.

3.1 Material

Under 1970-talets början exponerades Modesty Blaise kropp i allt större utsträckning jämfört

med 1960-talet. Detta i kombination med att vilja ha samma tecknare för min analys ledde

valet av analysmaterial till serier från 1970-talets första hälft. Med anledning av uppsatsens

storlek minskades antalet serier ner till tre stycken under perioden 1970 – 1975. Jag kommer

att använda mig av serier publicerade i Alvglans/Egemonts volymer 1-13. Seriernas

publiceringsår i Sverige är inte desamma som när originalserien är gjord. Följande serier

kommer att ingå i uppsatsen:

* Krigsherrarna (1970), vol 2, publicerad i Sverige 1985

* Blommor från Rufus (1972), vol 1, publicerad i Sverige 1983

* Häxan (1974), vol 3, publicerad i Sverige 1987

3.2 Validitet

Validitetsfrågan berör huruvida den undersökning man genomför för att besvara en bestämd

fråga verkligen kan ge svar på just den frågan (Bergström & Boréus, 2005, s 34). I denna

studie har den narrativa analysen valts med anledning av att den analysmetoden ger mig

möjlighet att fånga hela innehållet, berättelsen, i serien vilket jag tidigare beskrivit.

Frågeställningen som skall besvaras utifrån Messerschmidts teori kräver att man kan finna

kontexten Modesty Blaise befinner sig i. Med den narrativa analysen görs detta möjligt. Det

talar för att validiteten stärks i studien.

Ifrågasättande av validiteten kan dock göras då det kommer till mängden material för

undersökningen. En utmaning är att samla in data som är relevanta för problemställningen

förr uppsatsen (Halvorsen, 1994, s 41f). Då Modesty Blaise är en serie så faller valet av att

studera just serierna rimligt däremot är serierna som studeras i uppsatsen i antal bara en liten

del av antalet faktiska som finns. Det kan ifrågasättas ifall de utvalda serierna är de som bäst

besvarar frågeställningen. Detta är jag medveten om men tanken är inte att spränga nya

gränser med uppsatsen utan att uppmärksamma delar av ett outforskat fält. Syftet är inte att

Page 16: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

14

kunna generalisera resultatet på övriga liknande serier, vilket inte heller är möjligt med det

begränsade material som använts, utan snarare att öppna upp för jämförande studier.

Jag som författare av uppsatsen och min tolkning kan också ifrågasättas då det kommer till

validiteten. Robertson (refererad i Bergström & Boréus, 2005, s 252f) menar att det är viktigt

att ha en öppen dialog med det analyserade materialet och med andra forskare. De primära

källmaterialen skall vara genomskinliga och jag som forskare skall ha en roll där jag vägleder

läsaren genom min analys av det. Tolkningen sker alltid utifrån olika perspektiv då det är

omöjligt att inte påverkas av den egna förförståelsen. Genomskinligheten finns i och med

källmaterialens tillgänglighet i detta arbete vilket beskrivs nedan.

3.3 Reliabilitet

Att reproduktion av narrativ analys inte är möjlig är en återkommande kritik (Bergström &

Boréus, 2005, s 254f) vilket också leder till att reliabiliteten ifrågasätts. Genom en tydlig

schematisk uppställning av analysmetoden som används i arbetet skulle en replikering av

undersökningen kunna vara möjlig. Tolkningar av text och bild innebär alltid att forskare kan

se på ett material med olika ögon (Bergström & Boréus, 2005, s 255) men med begreppen för

narrativens vad preciserade utifrån den teori som ligger till grund för analysen samt att

materialet, de utvalda serierna för studien, finns tillgängliga i samma form som den har

studerats i detta analsyarbete ger möjlighet till reproduktion och ökar reliabiliteten.

4. Resultat och Analys

4.1 Relationen till Willie Garvin

Jag väljer att göra min analys av relation mellan Modesty Blaise och Willie Garvin separat på

detta sätt i uppsatsen då den är återkommande genom de tre serierna som analyseras. Det

skulle bara skapa upprepning genom arbetet om det skulle ingå i varje avsnitt. Deras relation

är genomgående densamma. Det finns ytterligare en anledning till att hålla denna analys

separat och det är att relationen mellan Modesty Blaise och Willie Garvin är väldigt

genusspeciell. Under mitt arbete med analysen av materialet för uppsatsen så slogs jag av hur

dessa båda huvudkaraktärer förhåller sig till varandra känslomässigt som vänner men också

hur de i bild framställs. De utgör ett vackert par, men också ett avklätt och naket sådant både

Page 17: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

15

fysiskt och emotionellt (Se bilaga 1 som exempel på hur de framställs i bild tillsamman). Det

kan tyckas frångå frågeställningen för uppsatsen men relevansen i att ta med en fördjupning

av deras relation är för ytterligare förståelsen av Modesty som en karaktär i serien samt att se

till hur genus kan förkroppsligas.

Relationen dem emellan är speciell. Man skulle kunna se det som att de båda är livskamrater

men utan att ha en sexuell relation. Häri ligger det genusspeciella. Traditionellt ser inte en

vänskapsrelation ut som den mellan Modesty och Willie. Framförallt inte mellan en man och

en kvinna vill jag våga påstå. Det är som att de sexuellt har lagt genusidentiteterna åt sidan.

Jag menar inte att en heterosexuell man och en heterosexuell kvinna inte kan ha en vänskaplig

relation utan sexuell attraktion, men det är få, om ens några som har en så ”avklädd” relation

som deras. Genusidentiteter skapas mellan människor (Bogren, 2003, s. 313) och i relationen

mellan Modesty och Willie så framställs de nakna. Nakna både rent kroppsligt och

emotionellt. De både frångår och upprätthåller det heteronormativa tankesätt som på många

sätt har styrt genusforskningen. Jag tolkar att de både har den traditionella och dikotoma

uppdelningen av feminitet och maskulinitet som tidigare beskrivits, vilket jag kommer att

förklara nedan utifrån Messerschmidts teori, och så har de den unika, nakna men ickesexuella

vänskapsrelationen.

När jag syftar på att de har en naken kroppslig relation så menar jag det ordagrant. De kan

befinna sig i en säng, knappt skylda av lakan och då främst Modesty. De är sensuella och till

synes intima med varandra men utan att det är sexuellt laddat. Intima just för att de kroppsligt

är nakna och så otroligt nära i sin vänskap att jag vill använda orden nakna inför varandra för

att beskriva hur väl de känner varandra. De är lika inför varandra på ett sätt att

genusidentiteterna inte behöver ta en plats. Det finns inget som är feminint eller maskulint

mellan dem i den del av relationen som jag menar är den unika och genusspeciella

vänskapsrelationen. Det intressanta och som man kan föra vidare i en diskussion kring detta

är vilket budskap som det förmedlar till läsaren i ett vidare perspektiv. Är det positivt eller

negativt beroende på mottagaren? Hur kan det uppfattas av till exempel en ung tjej eller en

ung kille som läser serien? Jag sträcker mig i denna uppsats till att göra ett konstaterande och

att bara lyfta det utifrån min tolkning.

Den traditionella och dikotoma uppdelningen av genus som jag också menar mig se tolkar jag

enligt nedan. Willie kallar Modesty för ”Prinsessan” och detta tolkar jag som att hans bild av

Page 18: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

16

Modesty Blaise är av genusidentiteten feminin. Hon å sin sida talar gärna om Willie och hans

kvinnoaffärer och befäster hans maskulinitet. I vardagen har de tydliga genusidentiteter och

detta visas också i bild då det inte sällan är så att Modesty antingen sitter framför spegeln för

att kamma sitt hår eller sminka sig för att framhäva sin feminitet under deras samtal, samtidigt

som Willie är fullt påklädd. Lander (2003a, s. 30) beskriver hur kvinnlighet och manlighet

inte sitter i våra kroppars utformning utan det är egenskaper, värderingar och

handlingsmönster som vi klär på våra kroppar. Denna påklädning fortsätter i handling,

språklig kommunikation och i olika val, till exempel valet av fritidssysselsättning eller yrke.

Handlingarna, att sminka sig och att sätta upp håret så som Modesty gör kan ses som

utövande av feminitet, det Messerschmidt menade med att kvinnan är underställd mannen för

att behaga. Bilden av Modesty Blaise som Emphazised feminity blir tydlig då Modesty ofta är

den som fixar med sitt utseende till skillnad från Willie som de få gånger han är något

avklädd eller fixar med sitt yttre så är det i syfte att till exempel duscha efter ett svettigt

träningspass.

Däremot är genusrelationerna dem emellan inte lika tydliga och mer svårtolkade då det

kommer till våldssituationer. I dessa situationer agerar de som medarbetare. De är likställda

varandra och de båda respekterar varandra för sina olika färdigheter. Som tidigare nämnts så

skulle de båda gå i döden för varandra under en strid. Det finns inget som tydligt indikerar på

att våldet som utövas skulle vara detsamma som att utöva maskulinitet eller feminitet. Det

som däremot är återkommande är att Modesty är den mer lättklädda av de båda. Fortfarande

är det hon som är välsminkad och har håret uppsatt för att förstärka henne som en feminitet.

Och tillika är Willie välklädd och framställer sig som en maskulinitet. Tolkningen jag gör av

detta är att det inte finns något i deras våldsutövning dem emellan som kategoriserar feminitet

eller maskulinitet.

Makten som kommer ur våldsanvändandet har de gemensamt, där är de likställda vilket skulle

vara något som talar för att Modesty utövar maskulinitet i våldssituationerna om man skall se

till den relationen mellan feminitet och maskulinitet som Messersmidt menar är att

maskulinitet alltid står över feminitet. Men samtidigt är det kontextbundet och mellan

Modesty och Willie finns inget uttalat som tecken på ett maktövertag hos någon av dem.

Det fundamentala genusprojektet, att det egna framställandet av genus, med Modestys

Page 19: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

17

feminina attribut, leder mig till tolkningen att hon utövar feminitet i relation med Willie även i

våldssituationerna. Här vill jag tillägga ett förtydligande. I denna analys har jag helt tagit ut

Modesty och Willie ur övrigt sammanhang. Jag har valt att se till relationen dem emellan och

inte till övrig kontext de kan komma att finna sig i. Tolkningen av huruvida Modesty utövar

feminitet och maskulinitet i våldssituationerna kan alltså komma att göras annorlunda genom

serierna, trots att Willie är medaktör i våldssekvenserna. Detta beroende av att övrig kontext

kan komma att ha ytterligare normer att förhålla sig till än bara den mellan en man och en

kvinna med en gemensam historia som blir fallet med analysen mellan Modesty och Willie.

4.2 Krigsherrarna

4.2.1 Abstract – sammanfattning av seriens innehåll

Modesty Blaise befinner sig på semester i Japan med sin kollega och vän Willie Garvin. Där

besöker de en gemensam vän, Kazumi, som är vördad mästare i alla former av kampsport.

Under besöket blir Kazumi´s sondotter knivstucken av sin fästman som visar sig tillhöra en

organisation som kallar sig Fenix. Kazumi utlovar hämnd men tackar nej till erbjudandet av

Modesty och Willie att hjälpa till. De båda bestämmer sig dock att förlänga sin semester ifall

deras hjälp kan behövas.

Fenix är en organisation som leds av ett par japanska tvillingbröder. Dessa bröder är

förvissade om att världen inom några år skall ödeläggas av kärnvapenkrig och förfalla till

barbari. Vid det skedet skall Fenix uppstå med en styrka som kan erövra världen. Rekryterade

män tränas inför detta öde. Tvillingbröderna har fått upp ögonen för Modesty Blaise och

Willie Garvin och deras kunskap i olika former av strid. De kidnappas av organisationen för

att verka som tränare för de rekryterade männen. En kvinna, som Willie känner väl, kidnappas

också. Om Modesty och Willie inte lyder under organisationen Fenix kommer kvinnan att

avrättas.

Kazumi’s öde knyts på detta sätt samman med Modesty Blaise och Willie Garvin och utan

egen inverkan har agentparet tvingats in i en strid om livet, inte bara sina egna utan hela

omvärldens.

Page 20: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

18

Våldscener:

Nr 1, strip nr 2077-2078

Tillfället då Modesty Blaise kidnappas av män från organisationen Fenix. Tre män utklädda

till polis lurar Modesty att Willie är på polisstationen efter en incident och ber henne att följa

med i en polisbil. Väl inne i polisbilen försöker en utav männen att slå ner henne men

Modesty reagerar snabbt och övermannar honom med handkraft. De två andra männen tar då

till en gaspistol som söver Modesty Blaise.

Nr 2, strip nr 2099-2107

På Fenix hemliga högkvarter skall Modesty och Willie prövas i tre moment för att visa sina

kunskaper i strid. Med livet som insats möts de av två män beväpnade med knivar i den första

prövningen. Instängda i ett rum, övervakade av tvillingbröderna, måste de slåss för att ta sig

ut. Tillsammans lyckas Modesty och Willie att övermanna de två männen.

Nr 3, strip 2107-2110

I prövning två tvingas Modesty att prickskjuta med pilbåge mot en måltavla som hängs på

bröstet på Willie. Med millimeterprecision måste hon träffa tavlans mitt för att inte skada

Willie. Hon klarar att sätta pilen mitt i prick.

Nr 4, strip 2111-2118

Den tredje och sista prövningen sker i en duell mellan Modesty och Willie mot två män. På

given signal skall de båda paren ta en kniv och en pistol som placerats på ett bord framför

respektive par. Det handlar om att eliminera motståndarna med dessa vapen. Modesty och

Willie klarar även denna duell med precis marginal. Ledarna för organisationen Fenix

utnämner dem i och med detta till instruktörer för sina rekryter.

Nr 5, strip 2127-2128

I sin roll som instruktör för Fenix krigare utmanar Modesty Blaise under träning en utav

rekryterna med sitt svärd. Hon övermannar honom och ger instruktioner i vad han gjorde för

fel.

Nr 6, strip 2144-2159

Upplösningen i serien. Modesty och Willie har under sin vistelse hos Fenix lyckats

kommunicera med vännen Kazumi och detta upptäcks av organisationen. De utfärdar larm på

Page 21: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

19

sitt högkvarter och Modesty med sin partner Willie kämpar mot hela organisationen. Fast på

högkvarteret krävs kamper med svärd och slagsmål och list. Samtidigt vill de förstöra Fenix

vapenförråd så att de inte skall finnas möjlighet för organisationen att döda dem eller att stå

starka vid en förväntad stormning av högkvarteret från den japanska polisen. Slutligen

kommer Kazumi i sällskap av japansk militär och övermannar organisationen Fenix.

4.2.2 Orientering – manligt respektive kvinnligt i serien

Kazumi nämner i serien (strip 2067) hur han tycker att det Modesty Blaise gör, han syftar då

på hennes arbete som agent och att hon där utnyttjar sina färdigheter i bland annat kampsport,

är okvinnligt. På grund av detta kan han inte be om hennes hjälp att hämnas organisationen

Fenix. Det är ingen våldssekvens i serien men jag väljer att nämna detta då det åsyftar

våldsanvändning. I den kontext Kazumi befinner sig så är våld något som är manligt. Modesty

ifrågasätter inte hans åsikt vilket tyder på en acceptans av den. I relationen dem emellan är

Modestys genusidentitet feminin, dock med behållningen att hon utövar ett maskulint

beteende vid våldsutövning.

Det är i min mening dock bara i relation med Kazumi som den tydliga bilden av Modesty

Blaise som en feminitet, då menar jag uttalat, finns i serien. I relation till organisationen Fenix

och den kontext de befinner sig i blir bilden av feminitet annorlunda. Här ses Modesty som en

god krigare som besitter kunskap i hantering av svärdet och annan våldsutövning. Våldet, som

ses som en källa till makt, ges inte en stämpel att vara likställt med maskulinitet. Förvisso bör

tas i beaktning, som namnet på serien tyder på, att krigarna är herrar. Men i organisationen

Fenix får Modesty Blaise en roll som instruktör för dessa män.

Organisationens ledare kidnappar Modesty Blaise för sina kunskaper. Det finns i deras syn på

henne inte något som berör henne som kvinna. I organisationen är hon underställd ledarna,

men i rollen som instruktör kan man se henne som en maktutövare. Tolkningen kan göras att

hon är den hegemoniskt maskulina som instruktör. Förvisso är inte rollen som instruktör

självpåtagen men hon låter krigarna tro att hon är där för att göra sitt jobb. I våldscen nr 5

visar hon tydligt på detta.

I relation till ledarna för organisationen Fenix kan Modesty ses som en oppositionell

Page 22: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

20

maskulinitet. Hon gör uppror mot dem och skapar en egen maskulinitet.

4.2.3 Komplicerande handling – följer Modesty normen?

För att återgå till Kazumi’s bild av Modesty Blaise då det kommer till hennes yrke och

utövning av våld så är hon en tydlig normbrytare. Kazumi gör det tydligt att det är okvinnligt

det sätt som Modesty för sig i dessa situationer.

Inom organisationen Fenix ramar så är normen att utöva våld. Deras syfte är att erövra

världen och detta skall göras med våld. Här är våldet normaliserat och man kan tolka det så att

Modesty följer den normen. Att hon gör det i rollen som kvinna är inget som gör henne

normbrytande. Det som däremot är normbrytande är att Modesty inte under någon utav

våldssekvenserna har för avsikt att döda sin motståndare. Något som för organisationen Fenix

verkar tillhöra striden. Att förlora en kamp innebär för dem att man går döden till mötes. I

våldsscen nr 2, 3 och 4 visar Modesty att hon inte skriver under på det. Detta ser jag dock inte

som något som har med feminitet eller maskulinitet att göra utan tillskriver det skillnaden

mellan det onda och det goda i seriens värld, där Modesty får stå som figur för den goda

sidan.

4.2.4 Upplösning – feminitet eller maskulinitet i våldssituationerna?

Det finns en komplikation kring Modesty som person om man ser till hur hon framställer sig

själv. Hennes framtoning är väldigt kvinnlig. Författaren och tecknaren har för serien skapat

en mycket avklädd Modesty Blaise. För att åter gå till våldscen 5 så är hon i den striden klädd

i korta shorts och en tight topp, hon är välsminkad och håret är uppsatt i en vacker frisyr.

Liknande gestaltning av Modesty gäller för övriga våldsscener i serien. Alla dessa är attribut

som kan kopplas till feminitet. Ser man till mannen hon duellerar, och även de andra

krigarna/männen, så är de klädda i full fäktningsutrustning med stora skydd och även ett visir

som täcker ansiktet. Här finns en tydlig skillnad mellan genuskonstruktioner. Det som

Messerschmidt väljer att kalla det fundamentala genusprojeketet förvirras här. Modesty är i

sitt yttre (klädval, smink och håruppsättning) väldigt tydlig med sin feminitet samtidigt som

hon använder sig av våld och har makt, något som vanligtvis förknippas med maskulinitet

(Pettersson, 2003, s 140f). Då det, som nämndes tidigare, inom organisationen Fenix funnits

Page 23: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

21

ett syfte att kidnappa Modesty för att utnyttja hennes färdigheter och kunskaper i strid skulle

tolkningen kunna göras att Modesty utövar feminitet i våldssituationerna. Kunskapen

Modesty besitter skulle i så fall vara nyckeln.

Med bilden av att samtliga krigare är män i serien och all våldsutövningen sker mellan män

och Modesty Blaise görs ändå tolkningen att den våldsutövning som sker än likställt med att

utöva maskulinitet.

4.2.5 Coda – sammanfattning av framställandet av Modesty

Med en direkt anblick av Modesty Blaise i bild i serien så är hon framställd som en ytterst

feminin kvinna. Hennes svallande hår och ofta framträdande byst under en tight topp som inte

ger betraktaren mycket att fundera över ger tydliga signaler om det som historiskt sett anses

vara kvinnligt. Detta komplicerar en sammanfattning av Modesty Blaise. Men med

ovanstående analys som bakgrund så är dock framställandet av Modesty Blaise att likställa

med maskulinitet i övergripande del av serien.

4.3 Blommorna från Rufus

4.3.1 Abstract– sammanfattning av seriens innehåll

En ung juveltjuv vid namn Rufus har förälskat sig i Modesty Blaise och ser upp till henne

som något som kan liknas vid idoldyrkan. I seriens början tar han sig in i Modestys lägenhet

under natten och placerar en bukett blommor i hennes kassaskåp, ett kassaskåp som enligt

huvudkaraktären skall vara näst intill omöjligt att ta sig in i. Detta får Modesty Blaise att

förstå att det är en juveltjuv av rang som tagit sig dit.

Den unge Rufus visar sig vara brorson till kommissarie Brook som har kontaktat Modesty och

Willie för att eventuellt kunna få hjälp med fyra stora juvelstölder som skett nyligen men där

tjuven inte lämnar några spår efter sig. Modesty Blaise förstår sambandet och snart så har

unge Rufus bett Modesty om ett partnerskap inom branschen som juveltjuv. Detta avvisas av

Modesty och hon väljer att varna honom för livet som kriminell och att han skall passa sig för

olika ligor som vill åt samma byten som honom.

Page 24: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

22

Rufus blir sedan kidnappad och med honom hans väninna Josie. Modesty och Willie får snart

upp ögonen för vad som hänt och letar upp kidnapparna för att frita Rufus och Josie.

Våldscener

Nr 1, strip 2759-2763

Efter en middag med kommissarie Brook och Rufus får Modesty sällskap hem utav Rufus. På

parkeringen utanför restaurangen överfalls paret utav tre män. Med sin snabbhet och med

hjälp av sparkar och hennes vapen Kongon (en slags hantel att använda vid slag med handen)

övermannar hon de tre männen. Rufus står vid sidan av utan att vara till någon större hjälp

under striden.

Nr 2, strip 2811-2813

Modesty och Willie har funnit platsen där Rufus och Josie hålls kidnappade. En plattform ute

i havet. I denna sekvens jagas Modesty av en utav skurkarna ombord. Han skjuter efter henne

och hon flyr. I ett utrymme utan möjlighet att fortsätta gömmer hon sig uppe i taket för att

sedan hoppa ner och slå mannen som jagat henne medvetslös med sitt vapen kongon.

Nr 3, strip 2821-2828

Fortfarande på plattformen så möts Modesty av en annan man, Bamse, en man som Modesty

känner till sedan tidigare och som också var en utav de män som överföll henne och Rufus på

parkeringen. Hon hotar honom med en pistol, men bakom henne kommer ytterligare en man

som kastar ett ankare mot henne, hon lyckas värja sig mot detta men pistolen slås ur hennes

hand och hennes arm skadas. Bamse går till attack mot henne men hon möter den attacken,

vänder sig på nytt mot den andra mannen men kommer till slutsats att han är för stor för en

uppgörelse med knytnävar. Hon får mannen att börja jaga henne och under jakten gör hon en

plötslig dykning för att sedan ta honom i ett saxgrepp med benen. Han är övermannad. Den

tidigare pistolhotade Bamse har nu själv fått fatt i pistolen men Modesty sparkar den ur hans

hand och efter det kommer Willie till undsättning.

Nr 4, strip 2829-2835 + 2839-2841

Modesty har tagit sig fram till rummet där Rufus och Josie hålls fångna. En man, vid namn

Preston, med pistol hotar att skjuta sin gisslan. Med list så lurar Modesty med hjälp av Willie

Preston att tro att de inte har tagit hand om hela besättningen på plattformen. Den mannen i

Page 25: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

23

besättningen, som i själva verket är Willie, kommer och kastar Modesty över bord under

samtalet som förs för att få ut gisslan. Detta resulterar i att Preston ger sig ut från rummet där

gisslan hålls för att skjuta Modesty. Det slutar med att Willie kastar en kniv i bröstet på

mannen och han dör. Scenariot avslutas med att Modesty ber om Rufus hjälp att kedja den

döde Preston och kasta honom över bord. Rufus upplevelse av detta får honom illamående

och Modestys avsikt är att ge Rufus insikt i den råa sidan utav kriminalitetens bana och få

honom att släppa den romantiserade bilden av gentlemannatjuven som han har skapat sig.

4.3.2 Orientering–manligt respektive kvinnligt i serien

Rufus uppvaktning av Modesty Blaise placerar henne i relationen dem emellan som en tydlig

feminitet. Han talar om henne som en mogen kvinna, en kvinna att se upp till. Modesty är för

honom något som kan tolkas som ”kvinnan i hans liv”, åtminstone i hans drömmar. Modestys

respons på detta kan liknas vid ett moderligt omhändertagande. Hon kallar honom för naiv

och vill lära honom om baksidan av ett kriminellt liv som juveltjuv. Detta visas tydligt i den

avslutande scenen i våldsscen nr 4.

Kontexten de befinner sig i är en värld för juveltjuvar. Modestys erfarenhet inom det området

blir i Rufus ögon något som gör henne än mer åtråvärd. Tolkningen jag gör här är att det inte

är något som gör Modesty mindre feminin, utan snarare förhöjer det hennes status som

feminitet i Rufus ögon.

Övriga deltagare i serien är i huvudsak också män dels kommissarie Brook, tillika farbror till

Rufus, samt övriga juveltjuvar. En sak har de gemensamt, de har stor respekt för Modestys

kunskap om juvelstölder och hennes sätt att handla i strid. Inget tecken ges på att det hon kan

göra skulle vara ett maskulint beteende. Modesty, som alltid, framställs med väldigt feminina

attribut. Hon bär avslöjande kläder, sminkar sig och har håret i vackra uppsättningar. Det som

i så fall skapar bilden av att kontexten, branschen för juveltjuvar, är av maskulin prägel är att

det är just bara män som är aktörer. Med goda avsikter eller med onda. Den enda kvinna,

förutom Modesty, i serien är Josie och hon får gestalta offerrollen som kidnappad.

Men med Rufus dyrkan av Modesty och hennes framställande av kropp samt att hennes

kunskap inte någonstans i seriens berättelse får en stämpel av att vara homogent med

maskulinitet tolkar jag Modestys våldsutövning som iscensättning av femininitet.

Page 26: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

24

4.3.3 Komplicerande handling- följer Modesty normen?

Seriens innehåll spelar mycket på det onda och det goda vilket såklart tillhör denna genre av

underhållning. Om man ska se till rådande norm så är våldet något som är återkommande och

tillhör i kampen mellan detta onda och goda. Juveltjuvarna å sin sida använder sig av det för

att få tillgång till sitt önskade byte och Modesty både ensam och tillsammans med Willie tar

lätt till våldet för dels försvar och dels för att övervinna juveltjuvarna och kidnapparna. Här är

Modesty inte en normbrytare i den bemärkelsen. Snarare är det hennes önskan om att inte

använda sig av övervåld som i sådana fall är normbrytande. Då juveltjuvarna gärna skjuter

skarpt för att döda väljer Modesty hellre att använda sig med handkraft för att ”bara” slå sina

motståndare medvetslösa. Tydligt märks Modestys besvikelse över att de i våldsscen nr 4 har

dödat Preston, men samtidigt så mäktar hon med att kasta liket över bord och slå det ifrån sig

som att det är något man måste räkna med i strid.

4.3.4 Upplösning– feminitet eller maskulinitet i våldssituationerna?

Våldsscen nr 1 och avslutningen i våldsscen nr 4 visar, som tidigare nämndes, Modestys

moderliga omhändertagande utav Rufus. Han framstår som ett barn som måste tas om hand

och det gör Modesty. Våldet hon utövar kan ses som ett beskyddande. Moderligheten är något

som starkt kan förknippas med vad man historiskt sett tillhöra feminitet (Lander, 2003b, s.

157). Det Messeschmidt menar med att både makt och genus är beroende av kontexten tycker

jag att man kan tolka på så sätt här att makten som Modesty har, då i form av dels

livserfarenhet och dels i våldsanvändning, gör att hennes feminitet står över Rufus

maskulinitet. Enligt teorin så är alltid emphazised feminity underordnad mannen vilket

komplicerar bilden av Modestys makt över Rufus och skulle vara det som talar för att hon

utövar maskulinitet. Men för att åter gå till kontexten de befinner sig i så återfinns inget som

skapar bilden av att det Modesty kan/gör tillskrivs maskulinitet. Därför gör jag tolkningen att

Modesty utövar feminitet.

Vidare förstärkning av att Modesty utövar just feminitet i våldsscen nr 1 är hennes

framställande av sin kropp, vilket är genomgående i serien. Hon bär kvinnliga kläder, är

välsminkad och har håret i en vacker frisyr. I samma våldsscen så kallar en av männen henne

för ”kossa”, detta uttryck återkommer också i våldsscen nr 3, vilket kan tolkas som ett

Page 27: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

25

nedsättande ord mot hennes feminitet. Hon ses alltså som en feminitet och hon framställer sig

som en sådan också.

Jag gör den gemensamma tolkningen för Modesty Blaise våldsutövningen i serien Blommor

från Rufus som en utövning av feminitet med det som nämnts ovan som bakgrund. Trots att

övriga våldsutövare är män och att det skulle tala för att användandet av våld kan tillskrivas

ett maskulint beteende i den kontexten så görs inte den kopplingen. Dels med anledning av

bemötandet samt framställningen av Modesty.

4.3.5 Coda - sammanfattning av framställandet av Modesty

Serieskaparen samt tecknaren ger en bild av Modesty som en åtråvärd kvinna både fysiskt och

med de kunskaper hon besitter. I Blommor från Rufus får Modesty sin status som

hjältinna/feminitet och inte som en utövare av maskulinitet.

4.4 Häxan

4.4.1 Abstract– sammanfattning av seriens innehåll

Modest Blaise befinner sig i Skottland för en romantisk helg med Dr. Gordon Ritchie. Ute på

en fisketur bevittnar de hur en kvinna faller ner i ett vattenfall med bakbundna händer.

Nedanför vattenfallet finns en ström som enligt sägen sägs ”svälja” allt som hamnar där,

Coggies hål, uppkallat efter gammal fiskare som råkat trilla i på platsen. Modesty dyker efter

kvinnan och får fatt i henne. Med hjälp av en fiskelina bunden bak i Modestys byxor kan hon

med Gordons hjälp ta sig upp till ytan med kvinnan. Gordon får liv i kvinnan och de tar med

henne hem till stugan de bor i.

Kvinnan minns sitt namn, Peggy Western, men har inget minne av varför hon hamnat där hon

räddades av Modesty. Då kvinnan hade bakbundna händer misstänker Modesty att det handlar

om ett mordförsök. Gordon vill kontakta polisen men Modesty väljer att ringa sin trogne vän

Willie Garvin.

Willie flyger till Skottland där Modesty befinner sig och med sig har han vännen Jacko. Jacko

är aborigin och en mästare på att spåra. De åker till Coggies hål och därifrån lyckas Jacko

Page 28: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

26

spåra varifrån de misstänkta förövarna har kommit och konstaterar också att det har rört sig

om två män och en kvinna. Platsen är ”Wilderness”, hemvist för den mystiske magnaten som

aldrig visar sitt ansikte vid namn Stuart Wallace. En bostad likt en fästning varifrån Stuart

sköter ett mångmiljonimperium. Willie och Modesty lyckas ta bilder från platsen, dels på en

kvinna som säger sig vara sjuksyster med namnet Bing och dels på huset.

Bilderna visas för Peggy och plötsligt så minns hon allt. Det visar sig att syster Bing

tillsammans med ett antal män håller Stuart Wallace fången på Wilderness. Stuart är Peggys

morbror och när Peggy hade sökt upp honom och förstått att han hölls fången så fanns

anledningen att döda henne. Det var syster Bing i sällskap av några män som hade kastat

Peggy ner för vattenfallet.

Modesty och Willie bestämmer sig för att frita Stuart och detta görs med Peggy och Gordons

hjälp. De får förövarna på Wilderness att tro att Peggy har blivit ett spöke. Under tiden spanar

de också på platsen och det visar sig att syster Bing är en kvinna som tränar tolv män inne på

Wilderness och det är med en tyrannisk hand. Efter att på olika sätt ha skrämt sällskapet på

Wilderness så besöker slutligen Willie syster Bing och utger sig för att vara medlem av

sällskapet för övernaturlig forskning. På detta sätt får han se Wilderness från insidan. Men en

man känner igen Willie och han tillfångatas. Modesty måste nu frita både Willie och Stuart.

Våldsscen nr 1, strip 3533

Modesty i sällskap av Gordon har sprängt sig in på Wilderness. En plan har gjorts upp med

Willie via kommunikationsmedel som Willie hade lyckats smuggla med sig. De ska på exakt

tid mötas på en plats inne på Wilderness. Detta har upptäckts av syster Bing och hennes

kompanjoner. I den första våldsscenen övermannar Modesty två män med slag och sparkar.

Gordon hinner inte reagera.

Våldsscen nr 2, strip 35-36 + 3540-3543

Modesty och Gordon har tagit sig till platsen där de ska möta upp Willie och Stuart. Dessa två

har inte hunnit dit ännu. Men på platsen finns syster Bing. Syster Bing är en kraftig kvinna

med stor styrka. Hon överfaller Gordon som förlamas av hennes slag. En kamp uppstår

mellan Modesty och syster Bing där Modesty möter hårt motstånd. Efter kamp att undgå

denna kvinnas hårda slag övervinner slutligen Modesty henne och kastar ut henne genom ett

Page 29: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

27

fönster. Syster Bing är den sista i styrkan inne på Wilderness och Modesty kan ta sig ut med

Willie och Stuart samt den nedslagne Gordon som måste ledas ut.

4.4.2 Orientering–manligt respektive kvinnligt i serien

Serien inleds med att ge läsaren en förståelse för att Modesty och Gordon är i en romantisk

relation. Modesty spelar på sin kvinnlighet, är fysiskt utmanande och uttrycker en önskan om

annat än den fisketur som de är ute på. Genusrelationerna dem emellan skulle kunna tyckas

givna utifrån deras biologiska kön men det vilar något dem emellan som kan tolkas

annorlunda.

Flertalet gånger så uttalar Gordon att Modesty är av tuff natur (bland annat i strip 3433, 3443,

3451 och 3465). Våldssekvenserna, både nr 1 och nr 2, visar också att det är Modesty som är

den av de båda som har makten i strid och att Gordon står handfallen i dessa situationer. I

ytterligare en sekvens (strip 3453) utrycker Gordon också sin svaghet som är just svaghet i

förhållande till Modesty Blaise, vilket förvisso kan tolkas i relation till känslor och vad man

ställer upp på varandra i en kärleksrelation men i sammanhanget i serien så blir det ett

förtydligande om att det är Modesty som är den styrande personen av de båda. Bilden som

formas är att det är Modesty som är maktutövare i deras relation vilket skulle leda tolkningen

till att hon utövar maskulinitet. Men som alltid kompliceras detta med att Modesty framställer

sig som mycket feminin fysiskt. Tighta kläder, välsminkad och med håret uppsatt framstår

hon i bild som en feminitet. Detta tillsammans med att Gordon är attraherad av henne gör

tolkningen svårare. Det jag dock tar fasta på i min analys är de facto att Gordon uppvisar en

negativ attityd till Modestys tuffa och hårda sida. Han uttrycker bland annat att han inte

förstår vad han ser hos henne då det finns en prästdotter, vilken han skulle kunna inleda en

relation med, som aldrig ställer till besvär (strip 3487) något som tyder på att det han ser som

en perfekt kärlekspartner och tillika kvinna är en lugn och timid person, utpräglade drag för

en feminitet. Tolkningen som görs är att i relationen mellan Modesty och Gordon så utövar

Modesty maskulinitet i Gordons ögon och det är inget som Modesty motsätter sig utan snarare

spelar på.

För att gå till den onda sidan i denna serie så utgörs den av syster Bing och tolv starka män

inne på Wilderness. Syster Bing är en bastant kvinna som inte gör något för att framställa sig

Page 30: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

28

själv som en feminitet. I motsats till Modesty Blaise bär hon pösiga och stora kläder, har ett

ärrat ansikte och en barsk uppsyn. Hon drillar sina män inne på Wilderness med järnhand och

drar sig inte för att döda ifall så krävs. Hon framställer sig som en maskulinitet. Hon har makt

inne på Wilderness och hennes iscensättning av genus tolkar jag som maskulin. Modesty ses

förvisso av syster Bing som en värdig motståndare, men bilden är att dem emellan så är

Modesty en feminitet. De övriga männen i serien har en liten roll då det kommer till relation

med Modesty och det finns inget direkt underlag för att tolka hur deras genusrelationer

förhåller sig till varandra.

Så till den tredje kvinnan som har fått en roll i serien, Peggy. Återigen så är det en kvinna som

får stå för offerrollen. Hon är blond, kurvig och bildskön. Relationen mellan Modesty och

Peggy börjar med att Modesty räddar Peggy från att gå döden till mötes i Coggies hål. En

hjälteinsats vilken också fortskrider genom serien då det är för Peggys skull som insatsen mot

Wilderness görs. Peggy får också låna kläder av Modesty, vilka hon uppskattar mycket. De

båda framställer sig som feminiteter och i deras relation så tolkar jag att Modesty är den

hegemoniska manlighetens motsvarighet, Emphazised feminity.

4.4.3 Komplicerande handling - följer Modesty normen?

I relation till Gordon så är Modesty normbrytande. I hans syn på en feminitet så följer inte

Modesty normen. Och det skapar bilden av Modesty som en normbrytare. I övrigt i historien

så ges faktiskt bilden av en styrande kvinna, då i form av syster Bing, som med våld styr

innanför Wilderness väggar. Förvisso så förkroppsligar inte den kvinnan feminitet på det sätt

som Modesty Blaise gör, men hon skapar ändå utrymme för att tolka kontexten sådan att

makten inte är direkt tillskriven en man. Det är syster Bing som tränar mannarna i strid och

har en styrande roll på den onda sidan. För likt de två föregående serierna så är det en

uppgörelse mellan de onda och de goda även i denna serieberättelse. Med detta som bakgrund

så är inte Modesty en normbrytare. Hon följer snarare normen.

Page 31: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

29

4.4.4 Upplösning– feminitet eller maskulinitet i våldssituationerna?

I våldsscen nr 1 så är Modesty tillsammans med Gordon. De två män som hon övermannar

hinner inte uppfatta vem det är som slår ner dem då det sker snabbt. I denna sekvens gör jag

tolkningen att Modesty utövar maskulinitet med anledning av att det är tillsammans med

Gordon och likt jag påtalat tidigare så är våldsutövningen något som då inte tillskrivs en

feminitet. I den kontexten iscensätter Modesty maskulinitet.

Våldsscen nr 2 är i huvudsak en strid mellan Modesty och syster Bing. Detta öppnar för en

tolkning att Modesty utövar feminitet i den sekvensen. Förvisso har jag tidigare gjort

bedömningen att syster Bing förkroppsligar maskulinitet och det skulle kunna tala för att

Modesty gör uppror mot denna maskulinitet. Att hon skulle vara oppositionell mot en

hegemonisk maskulinitet. Men bilden av Modesty, hur hon förkroppsligar feminitet, blir än

starkare i relation med syster Bing som framställer sig själv utan några yttre attribut som kan

likställas med feminitet. Våldet, striden dem emellan, handlar om en maktuppgörelse. Jag

tolkar det som en maktuppgörelse mellan en kvinna som förkroppsligar maskulinitet och en

kvinna som förkroppsligar feminitet där Modesty slutligen går segrande ur striden. Alltså görs

tolkningen att i denna våldssituation förkroppsligar Modesty Blaise feminitet.

4.4.5 Coda - sammanfattning av framställandet av Modesty

Sammantaget är framställningen av Modesty Blaise i denna serie att hon förkroppsligar

feminitet. Förvisso sker en viss rollblandning med tanke på hennes relation till Gordon där det

dem emellan blir att hon utövar maskulinitet, då tolkat utifrån det perspektiv som han ser

henne i och det faktum att hon inte motsätter sig hans bild av att hon inte för sig så som en

kvinna skall föra sig. Men med den rådande normen i seriens innehåll där syster Bing står för

att skapa en maktposition som kvinna och i och med det också omkullkastar bilden av att våld

och makt tillskrivs maskulinitet framhålls Modesty Blaise med en feminin genusidentitet.

4.5 Modesty Blaise ur ett generationsperspektiv

Jag var själv inte innan uppsatsens start läsare av serien Modesty Blaise och hade i och med

det ingen relation till dess hjältinna. För att skapa mig en första bild av henne i inledningen av

mitt arbete så samtalade jag med min egen mamma, en kvinna född i mitten av femtiotalet

Page 32: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

30

och som följt serien sedan den kom att publiceras i Sverige. Den bild som hon gav till mig var

att Modesty Blaise för henne är en kvinna att se upp till. Hon är i min mammas ögon stark,

vacker och god. Mamma talade sig varm om Modesty Blaise som förebild. Styrkan hos

Modesty Blaise beskrev hon med att Modesty lever ett självständigt liv, där varken relationer

till män eller rådande normer låter henne bli begränsad. Speciellt relationen till män var något

som min mamma lade vikt vid. Modesty har relationer till män som det passar henne, inte

som det passar männen enligt min mammas uppfattning. Min mamma betonade också

Modestys godhet. De som har henne som vän, har en genuin vän, någon som ställer upp –

alltid. Avslutande så beskrivs Modesty av min mamma som otroligt vacker och sensuell i sin

framställning. ”Man vill vara som henne, hon är snygg, smart och självständig”.

Jag har burit med mig mammas ord om Modesty Blaise och kommer diskutera det senare i

uppsatsen.

5.Diskussion

Syftet med uppsatsen var att se hur Modesty Blaise förkroppsligar genus och hur hon

framställs i våldssituationer. Frågeställningen löd om hon utövar maskulinitet eller feminitet i

våldssituationerna. Utifrån begrepp ur Messerschmidts teori Structual Action Theory gjordes

sedan en narrativ analys av det material som valts ut. Tre serier får 1970-talets första hälft.

Resultat och analys visar på en inte helt okomplicerad bild av Modesty Blaise i sin roll som

seriehjältinna. Peter O´Donnell hade för avsikt att skapa en kvinnlig hjälte och det resulterade

i Modesty Blaise. En kvinna med brokig bakgrund som slutligen valde den goda sidan i

seriernas värld. I framställandet av henne blev också det feminina attributen särskilt

framträdande (se bilaga 2 som jag valt att ta med för att för läsaren förtydliga den bild som

ges av Modesty Blaise i tryck). Hjältinnan har en mycket välsvarvad kropp och kläds i tyger

som inte låter betraktarens öga undgå den. Det är utmanande och attraktivt. En bild som kan

ses som en kvinna som finns för att behaga mannen. Något som Messerschmidt nämner

(2004, s 42), om hur kvinnan historiskt har varit orienterad att behaga mannen.

Bejerot var tidig med att påpeka att kvinnorna i seriernas värld alltid var vackra unga och

välfriserade samt att de var halvnaket lättklädda oavsett miljö(1954, s 121ff). Han

konstaterade också, och detta var innan Modesty Blaise gick i tryck första gången, de

Page 33: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

31

överdrivna könskaraktärerna så som svallande hår och svällande barmar. Här tar det dock

likheterna stopp med det som Bejerot 1954 såg bland serierna kvinnor. För en kvinnlig

seriehjältinna enligt hans studier var då antingen en djungelamazon eller en manhaftig

gangsterbrud. Detta är inte egenskaper som kan tillskrivas Modesty Blaise. Hon för sig

kvinnligt, hon klär sig kvinnligt och hon gestaltar sig själv som en feminitet.

Så till det som då komplicerar tolkningen av Modesty Blaise genusidentitet. Hon utövar våld.

Våld som är något som genom historien har tillskrivits maskulinitet. Och makt som följer med

våldet. Kanske är det här på sin plats att tänka på det som Pettersson (i Lander et al, 2003, s.

140f) ville få oss att få upp ögonen för. Vikten av att särskilja begreppen våld och

maskulinitet och istället se till relationen våld och dominans. Att våldet också kan vara

uttryck för ett skapande av feminitet.

I min analys gör jag tolkningen av Modesty Blaise som en utövare av både maskulinitet och

feminitet i sin våldsanvändning. Enligt Messerschmidt (2004, s 41f) så är genus och makt

beroende av kontexten. Det är omgivningen som bestämmer vad som är manligt respektive

kvinnligt i kombination med hur personen väljer att framställa sig själv. Analysen bygger på

just kontexten och normerna i de utvalda serierna. Detta skulle kunna tala för att Peter

O´Donnell gick i fronten tidigt för att omkullkasta de rådande normer som funnits vad gäller

relationen maskulinitet och våld. Det Pettersson ville betona under nuvarande sekel skapade

han flera årtionden tillbaks i tiden. Kan det vara så enkelt?

Men det finns ett komplicerande även här. För visst finns det andra vackra kvinnor i de serier

som valts för analys i den här uppsatsen. Men de har ytterligare en sak gemensamt förutom att

vara vackra, välsvarvade och bystiga. De är också offer. Den enda kvinna förutom Modesty

Blaise i dessa serier som har haft någon form av makt och varit en våldsutövare är syster Bing

i serien ”Häxan”. Och denna syster Bing lämnar inte ut något utav sina behag. Hon framställs

som en man och hon utövar maskulinitet. Om det inte vore för att hon utger sig för att vara

just syster Bing så skulle hon inte ses som någon av det biologiska könet kvinna utan som en

man. Så visst finns det, i alla fall i dessa tre serier, en viss tillskrivelse till att maktutövning

och våld är något som är förknippat med ett maskulint beteende. Modesty Blaise är den enda

personen i serierna som är av biologiskt kön kvinna och som förkroppsligar en feminin

genusidentitet.

Page 34: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

32

Våldet har som nämnts en central plats i samtliga serier. Och det kommer såklart ur seriens

karaktär. Det Bejerot (1954, s 102ff) uttryckte som att det var det enda sättet att göra en

distinktion mellan det goda och det onda och att för att bekämpa brottsligheten i

seriemagasinens hårda värld så krävs våldet. För att seriehjälten ska kunna få status som just

hjälte. Och att varje slag av våld är rättfärdigat om man vet sig ha rätt. Men han citeras också i

början av uppsatsen där han säger att ”…våldet och råheten går under mask av mod och

manlighet”. Återigen ställs detta på ända då det kommer till vår seriehjältinna. I analysen görs

även tolkningen att Modesty utövar feminitet. Bejerots forskning var från innan det att

Modesty Blaise skapades. I och med det är vi tillbaka till tanken om att O´Donell var

banbrytande för sin tid.

Analysen är gjord av tre serier av Modesty Blaise. Enkelt och önskvärt hade kanske varit att

kunna ge ett enhälligt svar då det kommer till frågeställningen som sattes upp för uppsatsen.

Huruvida Modesty Blaise utövade feminitet eller maskulinitet i våldssituationer? Min analys

visar dock att hon utövar både feminitet och maskulinitet. Det är beroende av den kontext hon

befinner sig i och hur karaktärerna i hennes omgivning uppfattar henne.

5.1Vidare forskning

Efter mitt samtal med min mamma som fick ta en egen del i uppsatsen har jag tagit med mig

bilden av Modesty som en idol för min henne och har, som jag i inledningen av min uppsats

tog upp, funderat mycket kring serietidningens påverkan på sina läsare. Det förvånade och

förvånar mig att det finns så lite forskning i ämnet. För att ta min mamma som ett exempel på

en läsare av Modesty Blaise så uttryckte hon tydligt hur Modesty blev en person att se upp

till, någon som man ville vara.

När min egen analys av Modestys serier var klar lät jag min mamma ta del av mitt arbete och

ge mig kommentarer på det. Det mest intressanta med det tyckte jag var hur hon inte hade

reflekterat över allt det våld som faktiskt serien innehåller. Jag ställde henne frågan kring det

och svaret som gavs mig var att Modesty utövade våld som var rättfärdigat. Inget mer med

det. Modesty är en god förebild i mammas ögon och hennes våldsutövning hade

neutraliserats. Jag skulle kunna göra en lång utläggning om min mamma och hennes relation

till Modesty Blaise. Det finns många perspektiv att se på. Men det sparas till en framtida

uppsats. Jag vill dock poängtera att studier av detta slag, kring populärkulturen behövs. Med

sin mångfald och, vad jag tror, en form av påverkan av sin läsare.

Page 35: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

33

Vid en utökad forskning av Modesty Blaise som serie så skulle aspekter som olika tiders

samhällsklimat kunna vävas in. Att min mamma hade Modesty som en så stark förebild under

sin ungdom kan kanske förklaras med att hon växte upp i den generation som på 1970-talet

bestod av kvinnor som aktivt började arbeta för ett mer jämställt samhälle. Slagord som att

”bränna BH:n” och att kvinnans plats inte enkom var i hemmet utan att arbetande kvinnor

skulle ha samma rätt som sina män på marknaden började sin framfart under den perioden

mamma formades som vuxen.

En studie om hur serierna har format alternativt formats av samhället skulle vara av intresse.

Alvfén-Eriksson (1986) är övertygad om att litterära alster och massmedier påverkar barn och

ungdomar i hög grad. Där tillhör serierna. Att våga sträcka sig så långt som att efter min

studie säga att Modesty Blaise som serie skulle ha en avgörande roll som normskapare vill jag

inte, men jag vågar påstå att det är ett budskap som förmedlas till läsaren och jag har kunnat

påvisa hur Modesty, som feminitet, har utövat våld. Våld som setts som homogent med

maskulinitet.

En longitudinell studie med ett liknande fokus som denna, genom flera serier än bara Modesty

Blaise, skulle kunna ge bidragande svar till hur våra genusidentiteter har formats och vilka

normer som är uppsatta i vårt samhälle. Hur våld och makt har framställts och rent relationellt

människor emellan är frågor som skulle kunna hanteras. Mitt bidrag med denna uppsats är att

öppna upp för en fortsatt forskning inom populärkulturen samt att ge ett genusperspektiv på

utövandet av våld där inte bara män är studieobjekten och där våld inte är homogent med

maskulinitet.

Page 36: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

34

Litteraturlista

Alfvén-Eriksson, A. (1986): Brottslingen – villebråd eller människa? Stockholm:Rabén &

Sjögren.

Bejerot, N. (1954): Barn, serie, samhälle. 3:e upplagan. Östervåla: Tofters tryckeri.

Bergström, G., Boréus, K. (2005): Textens mening och makt. Danmark: Narayan Press

Bogren, A. (2003): ”Drogbruk och kön”. I: Lander, I., Pettersson, T. & Tiby, E (red):

Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet. Genusperspektiv inom svensk kriminologi. s.

291-322. Lund: Studentlitteratur.

Burcar, V. (2005) :Gestaltningar av offererfarenheter. Lund: Sociologiska institutionen,

Lunds universitet

Halvorsen, K. (1992): Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Lander, I. (2003a): ”Genus, normalitet och avvikelse”. I: Lander, I., Pettersson, T. & Tiby, E

(red): Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet. Genusperspektiv inom svensk

kriminologi. s. 21-45. Lund: Studentlitteratur.

Lander, I. (2003b): ”Att framföra sig som kvinna” kap 5 i avhandlingen Den flygande maran.

Stockholm: Kriminologiska institutionen.

Messerschmidt, J. W. (2004): Flesh and blood. Adolescent Gender Diversity and Violence.

Boston: Rowman & Litterfield Publisher

Pettersson, T. (2003): ”Våld som iscensättning av feminitet”. I: Lander, I., Pettersson, T. &

Tiby, E (red): Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet. Genusperspektiv inom svensk

kriminologi. s. 139-152. Lund: Studentlitteratur.

Page 37: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

35

Seriemagasin/Samlingsverk

Blommor från Rufus ur samlingsverket Jag Modesty Blaise (1983). Halmstad: Bulls

tryckeribolag. ( s. 159-180)

Häxan ur samlingsverket Modesty Blaise vol 3(1987). Halmstad: Bulls and Mail Newspaper

Group. ( s. 115- 138)

Krigsherrarna ur samlingsverket Modesty Blaise vol 2 (1985) Halmstad: Bulls tryckeri AB.

(s. 89-112)

Källa internet

http://komikamagasin.se/artikel/294/tecknade-serier-som-kaellmaterial-foer-historisk-

forskning#fn3359897744768cd43c0a31 (2008-11-30)

Page 38: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

36

Bilaga 1

Page 39: Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise/menu/... · Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ... *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender

37

Bilaga 2