våld och genuskonstruktioner i modesty blaise/menu/... · modesty blaise är en serie som nått...
TRANSCRIPT
Kriminologiska institutionen
Våld och genuskonstruktioner i Modesty Blaise
Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2008 Malin Karlsson
2
Sammanfattning
I serietidningar kan man finna många olika sorters underhållning och det kan vara något som
man läser som ett tidsfördriv. Men det finns också i seriernas värld utrymme för tolkning och
analys av olika fenomen.
Modesty Blaise skapades på 1960-talet med avsikten att bli en kvinnlig hjälte av Peter
O´Donnell. Hon utövar våld, något som förknippats med maskulinitet. Föreställningen att
våld utövas av män och att kvinnor symboliserar offerskap ställs på ända i O´Donnells serier
om Modesty Blaise.
Denna uppsats fördjupar sig i genuskonstruktioner då det kommer till våldsutövning.
Seriehjältinnan Modesty Blaise står i fokus och syftet med uppsatsen är att se huruvida hon
utövar maskulinitet eller feminitet i våldssituationer.
Analysmetoden för uppsatsen är narrativ analys och som kunskapsgrund i analysen står
Messerschmidts teori Structured Action Theory. Materialet för analys är tre serier ur Modesty
Blaise från 1970-talets första hälft.
Resultatet visar att Modesty Blaise utövar både maskulinitet och feminitet i sin våldsutövning.
Det som är avgörande för den genusidentitet hon skapar är kontexten hon befinner sig i.
3
1. Inledning s 5
1.1 Syfte och frågeställning s 6
1.2 Disposition s 6
1.3 Beskrivning av Modesty Blaise s 7
2. Tidigare forskning s 8
2.1 Teori s 9
2.2 Genus, maskulinitet och feminitet s10
3. Metod s11
3.1 Material s13
3.2 Validitet s13
3.3 Reliabilitet s14
4. Resultat och Analys s14
4.1 Relationen till Willie Garvin s14
4.2 Krigsherrarna s17
4.2.1 Abstract-sammanfattning av seriens innehåll s17
4.2.2 Orientering-manligt respektive kvinnligt i serien s19
4.2.3 Komplicerande handling-följer Modesty normen s20
4.2.4 Upplösning-feminitet eller maskulinitet i
våldssituationerna s20
4.2.5 Coda-sammanfattning av framställandet av
Modesty Blaise s21
4.3 Blommorna från Rufus s21
4.3.1 Abstract-sammanfattning av seriens innehåll s21
4.3.2 Orientering-manligt respektive kvinnligt i serien s23
4.3.3 Komplicerande handling-följer Modesty normen s24
4.3.4 Upplösning-feminitet eller maskulinitet i
våldssituationerna s24
4.3.5 Coda sammanfattning av framställandet av
4
Modesty Blaise s25
4.4 Häxan s25
4.4.1 Abstract- sammanfattning av seriens innehåll s25
4.4.2 Orientering-manligt respektive kvinnligt i serien s27
4.4.3 Komplicerande handling-följer Modesty normen s28
4.4.4 Upplösning-feminitet eller maskulinitet i
våldssituationerna s29
4.4.5 Coda sammanfattning av framställandet av
Modesty Blaise s29
4.5 Modesty Blaise ur ett generationsperspektiv s29
5. Diskussion s30
5.1 Vidare forskning s32
Litteraturlista s34
Bilagor
5
1. Inledning
Serietidningar, ursprungligen komna från så kallade comic strips, är något som i text och bild
kan förmedla komplexa kommunikationssituationer, från artighetsformer över sociala
hierarkier fram till genusrelationer. Med hjälp av serier kan man studera allt från historiska
situationer till personer (Sholtz, http://komikamagasin.se/artikel/294/tecknade-serier-som-
kaellmaterial-foer-historisk-forskning#fn3359897744768cd43c0a31 2008-11-30 ).
Modesty Blaise är en serie som nått stor publik under flera årtionden och har haft ett
underhållningsvärde för många. Författaren Pete O’Donnell ville skapa en kvinnlig hjälte.
Hennes bakgrund är brokig. Hon föddes någonstans i Europa vid tiden för andra världskriget
och blev tidigt föräldralös. Hon gav sig in i en kriminell bana för att sedan bli i princip
laglydig. Modesty var en ökänd brottsling men detta till trots så hade hon ett gott rykte hos
poliser av olika nationaliteter. Detta föranledde att den engelska underrättelsetjänsten tog
kontakt med henne. De behövde hennes metoder och förmåga att ta till de medel som behövs i
olika situationer.
Vi möts dagligen av våld i olika nyhetsmedier och inte minst i serien Modesty Blaise.
Föreställningen är att våld utövas av män och att kvinnor symboliserar offerskap (Burcar,
2005, s17ff). I serien Modesty Blaise ställs dessa föreställningar på ända då hon, som kvinna,
lever i en verklighet som innehåller våld och där hon också utövar detta.
Den kriminologiska relevansen ligger i att se hur skapandet av våld kan förknippas med
feminint respektive maskulint beteende. Kriminologisk forskning har tidigare fokuserat på att
förklara varför män är överrepresenterade då det kommer till brottslighet och i det inkluderat
våldsanvändning och har samtidigt exkluderat kvinnorna i forskningen. Det kan med rätta ges
kritik för att genus har saknats som variabel för att förklara beteendet. Det finns en ny trend
där genusperspektivet får ta plats i forskningen, men det finns fortfarande utrymme för mer
forskning kring detta, vilket jag vill bidra med genom denna uppsats.
Formatet, serietidning, är något som möter läsaren i dess vardag och kan enligt min mening
ses som något som kan ha en påverkan utan att skapa ett ifrågasättande hos läsaren. Med det
menar jag att en påverkan kan ske hos läsaren utan att denne reflekterar över det, då
serietidningen är en form av underhållning. Alfvén-Eriksson (1986, s. 15f) skriver i
inledningen till sin forskning om hur brottslingen framställs i barnlitteratur att …”litteraturen
– liksom stora delar av filmen – finns bevarad och därför även erbjuder rika möjligheter till
6
en historisk överblick. Det porträtt av en förbrytare som en skönlitterär skildring kan ge blir
många gånger också mera inträngande och kommer läsaren närmare än den bild man får
genom dokumentära framställningar”. Jag delar den uppfattningen och vill till
skönlitteraturen göra tillägget tecknade serier som dessutom når ett så stort antal läsare.
Serier, däribland Modesty Blaise, startar ofta i form av stripar (kortare tecknade bildserier) i
dagspress. Ett media som når en bred publik, om inte alla så nästan alla prenumererar idag på
en dagstidning. Serien Modesty Blaise har funnits för läsaren sedan 1960-talet, en kvinna som
utövar våld.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet för uppsatsen är att se hur den sociala konstruktionen av genus är förkroppsligat och
hur det ger uttryck i maskulinitet och feminitet i förhållande till våld och makt. Fokus ligger i
att analysera hur Modesty Blaise iscensätter feminitet och maskulinitet i våldssituationer.
Mina frågeställningar blir således:
Hur framställs Modesty Blaise i seriens våldssituationer?
Utövar hon feminitet eller utövar hon maskulinitet?
1.2 Disposition
Uppsatsen startar med en inledning som för in på det ämne vilket uppsatsen handlar om. En
beskrivning av Modesty Blaise görs sedan för att ge läsaren en bild av hennes bakgrund och
person. Detta följs av syftet och frågeställningarna som avses besvaras. Vidare redovisas
tidigare forskning i ämnet samt ett klargörande av teorin Structured Action Theory av
Messeschmidt som ligger som grund för analysarbetet i uppsatsen. Samt beskrivning och
definitioner av genus, feminitet och maskulinitet.
Härefter följer metodavsnittet som beskriver hur genomförandet av undersökningen har gått
till. Valet av analysmetod för uppsatsen är narrativ analys som schematiskt delats upp. Efter
detta följer resultat och analys som för uppsatsen valts att ha i ett gemensamt avsnitt då det
ger ett bättre flyt i uppsatsen och underlättar förståelsen. I början av resultat och analysdelen
frångår jag den schematiska analysen i det första avsnittet då jag valt att fördjupa mig i
Modestys relation till ytterligare en huvudkaraktär i serien, Willie Garvin, han finns med
genom hela historien och han beskrivs också i stycket om Modesty Blaise person. Detta för att
7
undvika upprepning genom uppsatsen. Resultat och analys avslutas med ett
generationsperspektiv.
Slutligen förs en avslutande diskussion kring resultatet och analysen samt den tidigare
forskningen.
1.3 Beskrivning av Modesty Blaise
Beskrivningen av Modesty Blaise har jag tagit från ”Jag Modesty Blaise” vilket är den första
volymen i Alvglans/Egemonts bokserie om 13 volymer.
Efter att tidigt ha blivit föräldralös vandrade Modesty Blaise från flyktingläger till
flyktingläger och lärde sig att ta vara på sig själv. Hon kom i kontakt med en gammal judisk
professor vid namn Lob och han blev hennes följeslagare och lärare från det att hon var tolv år
och flera år framåt. Lob talade fem språk vilka Modesty lärde sig.
När Modesty var sexton dog Lob och hon var åter ensam, då på vandring i Nordafrika. Hon
kom i kontakt med en gangsterliga och inom några år hade hon tack vare sina kunskaper och
sin målmedvetenhet blivit dess ledare. Ligan kallades ”The Network”. Ligan kom att få
förgreningar i ett stort antal länder. Organisationen sysslade inte med vilka affärer som helst,
de koncentrerade sig på industrispionage, spel och rån. Modesty planerade att så småningom
dra sig tillbaka till England och när den tiden kom ingick hon ett skenäktenskap med en
halvalkoholiserad engelsman i Beirut. På detta sätt blev hon en engelsk medborgare.
Väl känd hos polisen men med ett gott rykte trots sin kriminella karriär resulterar i att sir
Gerald Tarrant i den engelska underrättelsetjänsten tar kontakt med Modesty. Henne kunskap
och något tvivelaktiga metoder var något som polisen kunde ha nytta av i vissa situationer.
Vad som numera får Modesty Blaise att agera är inte längre viljan att tjäna pengar och bli
oberoende, utan känslor av olika slag. Känslor som tacksamhet, medlidande och hämnd.
Modesty följeslagare i många år, ända sedan Network-tiden, är Willie Garwin. Hon hittade
honom i Sydostasien då han var en asocial slagskämpe utan fast förankring i tillvaron. Willie
blev en ny människa sedan han kom i kontakt med Modesty och för honom blev hon
”prinsessan”. Deras förhållande har aldrig varit erotiskt men ändå blev de snart oskiljaktiga
och är beredda att riskera livet för varandra.
8
2. Tidigare forskning
Sökningar i Criminal Justice Abstract samt Bibliography of Nordic Criminology har inte lett
till någon liknande forskning som rör serien Modesty Blaise eller någon annan seriehjältinna.
Sökorden jag använde mig av var följande: *Cartoon *Comic *Comic strip *Gender *Media
*Modesty Blaise *Popculture *Violence
Forskning som rör genusrelationer inom seriens värld som jag har funnit har berört
relationerna inom hemmet och arbetet vilket jag inte ser som relevant för uppsatsen syfte.
Kravet jag ställt på litteratur och forskning i ämnet är att det skall problematisera serievärlden,
dess karaktärer och budskap. Mest önskvärt hade varit någon form av forskning kring
Modesty Blaise.
Det finns tidig svensk forskning kring serier, hjältar och dess påverkan och budskap. Vid
1950-talets mitt konstaterade Nils Bejerot, forskare och författare, att kvinnorna i serier alltid
är unga vackra och välfriserade (Bejerot 1954, s 121ff). De är halvnaket lättklädda oavsett
miljö. Om de befinner sig i alperna, djungeln eller miljonärsvillan har ingen inverkan. Bejerot
poängterar att det mest markanta draget hos dessa kvinnor är de överdrivna könskaraktärerna
så som svallande hårhav och svällande barmar. Seriekvinnorna är av två huvudtyper, de goda
och de onda. De goda är vanligen blonda och dekolleterade och de onda är mörka och ännu
mer dekolleterade. Vanligast i seriens värld, menade Bejerot, är att kvinnan är underlägsen
mannen och har som uppgift att se tilldragande ut och att låta sig räddas, helst i lagom
sönderrivna kläder. Således är hjälten i seriens värld allt som oftast man, frånsett ett fåtal
kraftiga djungelamazoner och manhaftiga gangsterbrudar. Noteras skall, att Bejerots
forskning skedde innan Modesty Blaise skapades.
I fråga om våld (Bejerot, 1954, s 102ff) så har i seriemagasinens hårda värld brottslighet en
central plats. Det är nödvändigt för att seriehjälten skall kunna bli just hjälte. Detta
betraktelsesätt motiverar våldshandlingar, som enligt serieproducenterna är det enda som kan
besegra brottet och ondskan. Bejerot skriver ”Varje slag av våld är rättfärdigat om man vet
(tror, tycker) att man har rätt. Våldet och råheten går under mask av mod och manlighet”
(Bejerot, 1954, s 102).
Petterson (2003) diskuterar hur flickors våld är ett sätt att utöva feminitet. I sin studie syftar
Pettersson till att problematisera begreppet våld, att det inte enbart är en form av iscensättning
av maskulinitet utan även feminitet. Hon menar att det är viktigt att våld inte beläggs med en
9
maskulinitetsstämpel. Våld, enligt Pettersson, är ett medel för att upprätthålla system av
dominans. I skapandet av överordning i hierarkier kan våld användas som medel då det krävs.
Detta görs så väl bland män och pojkar som bland kvinnor och flickor.
2.1 Teori
Genus är det socialt konstruerade könet. Genus är inget en person har, utan något som man
aktivt gör (Messerschmidt 2004 s. 38f). Att ”göra” maskulinitet eller att ”göra” feminitet kan
ske hos båda könen. Det är den kontext som man befinner sig i som avgör, och de normer för
vad som är manligt respektive kvinnligt inom den kontexten.
Kroppen har betydelse i framställandet av genus enligt Messerschmidt (2004, s. 45ff).
Kroppens framträdande är kategoriserat av andra och individer producerar (och utmanar)
strukturerade genusrelationer genom sina gestaltningar i framträdande och aktivitet.
Genom vårt agerande fysiskt skapar och återskapas genus. Människor uttrycker sitt genus
genom det yttre och väljer att framföra sig på ett sätt, Messerschmidt kallar den processen för
det fundamentala genusprojektet (Messeschmidt, s. 47f). Genusprojektet går ut på att man
själv definierar sig som man eller kvinna och sedan praktiserar och uttrycker de igenkännande
tecken som är förknippade med det manliga eller kvinnliga. Genom processen förkroppsligas
genus.
Makt är ett viktigt strukturellt inslag i genusrelationer där den socialt organiserade makten
mellan män och kvinnor är konstruerad historiskt och baserar sig på klass, ras, och sexuella
identiteter. Makten kan skilja sig dels mellan män, dels mellan kvinnor. Den kan även skilja
sig mellan kvinnor och män vilket indikerar på individens plats i genusrelationerna. Makten,
precis som genus, skiftar eftersom genus och makt inte kan vara absoluta. De skiftar i
kontexter och situationer (Messerschmidt 2004 s. 41f). Exempelvis kan en man i
arbetarklassen utöva makt (som en patriarkal äkta make) inom familjen, men på arbetsplatsen
kan han uppleva maktlöshet inför chefer som tillhör överklassen.
Hegemonisk maskulinitet är ”den ultimata manligheten”. Det är den kulturellt idealiserade
formen av maskulinitet i en given historisk och social kontext (Messerschmidt, 2004, s 42ff).
Alltså, hegemonisk maskulinitet, skapas på olika nivåer, strukturellt, regionalt och på lokal
nivå och i olika situationer och är beroende av den sociala kontexten. Denna maskulinitet
upprätthålls och skapas i relationer mellan människor. Messerschmidt (2004, s 43f) menar att
10
idealet på olika sätt upprätthålls av genom att vara delaktig/stödjande, underordnade och
oppositionella. Mycket förenklat kan det beskrivas som att det finns ett antal personer som är
hegemoniskt maskulina, och så finns de som deltar eller aktiverar sig med dessa. De delar
vissa egenskaper med dem, och därmed agerar stödjande till bilden av hegemonisk
maskulinitet. Sen finns de som inte uppfyller något utav den maskuliniteten men som
accepterar bilden av den och därmed är underordnade den. Och slutligen de oppositionella
som gör uppror mot idealet och skapar en egen maskulinitet.
Motsvarigheten till den ideala bilden av manlighet är emphasized femininity, som på samma
sätt vuxit fram historiskt och kontextuellt. Emphasized femininity är underordnad mannen
eftersom kvinnan är orienterad för att behaga honom och följa hans intressen. Andra former
av femininitet skapas genom variationer av kombinationer, strategier av tillmötesgående och
motstånd. Dessa två idealiserade bilder av manligt och kvinnligt är de dominanta bilderna i
sin kontext, de idealiserade bilderna påverkar och influerar människors agerande. Däremot
bestämmer inte bilderna hur maskulint och feminint uppförande samt beteende ska vara
(Messerschmidt 2004 s. 41ff).
2.2 Genus, maskulinitet och feminitet
Jag väljer att utgå ifrån genus som det socialt konstruerade könet. Genus är inget en person
har, utan något som man aktivt gör (Messerschmidt 2004 s. 38f). Att ”göra” maskulinitet
eller att ”göra” feminitet kan alltså ske hos båda könen. Det är den kontext som man befinner
sig i som avgör, och de normer för vad som är manligt respektive kvinnligt inom den
kontexten.
Kroppens framställande är av stor betydelse för hur vi skapar och återskapar och iscensätter
feminiteter och maskuliniteter i samhället enligt Lander (2003a, s 32). Vårt utseende är bara
delvis medfött, vi föds i en kropp som sedan bekönas och framförs som genus. Kroppen
formas efter socialt och kulturellt fastställda normer och värderingar menar hon.
I Bogrens ”Drogbruk och kön” (2003, s. 315) tar hon upp förståelsen om kroppen som en
dialektisk kropp, en kropp som är skapad och samtidigt skapande och som alltid är tolkad och
tolkande. En tolkad och tolkande kropp betyder inte att allt, inte heller själva tolkningen, är
språk. Kroppen är mer än språk på så sätt att vi är meningsskapande som kroppsliga aktörer.
Bogren citerar en forskare vid namn Lundgren: …kropp är” en meningsskapande och aktiv
11
förändrande kropp som interagerar och samtidigt förändras och skapas av
meningssammanhang och symboler, i interaktion med sig själv, andra människor, grupper av
människor, på en rad arenor genom tolkningsramar som kulturellt kön, (post)modernt kön och
andra kontexter” (2003,s 315).
Pettersson (2003, s 141f) beskriver att det som definieras som feminint respektive maskulint
sker genom att "göra skillnad", det vill säga att en viktig komponent i att vara feminin är att
inte vara maskulin. För att definiera feminitet och maskulinitet ställer hon upp en dikotomi
bestående av motsatta begreppspar som associerats till respektive genusidentitet.
Maskulint Feminint
Överordnad Underordnad
Aktiv Passiv
Stark Svag
Rationell Irrationell
Sexuellt begär riktat mot kvinnor Sexuellt begär riktat mot män
Åtrådd av kvinnor Åtrådd av män
I likhet med Pettersson tror inte jag att verkligheten är så dikotom som ovan använda
begreppspar, för att beskriva föreställningarna om vad som är feminint respektive maskulint. I
verkligheten förekommer en mängd olika maskuliniteter och feminiteter. Som jag ovan
nämnde är det beroende av kontext och normer. Dock så förhåller de sig till dessa idealtyper
även om de inte alltid upprätthåller samma kriterier för maskulinitet och feminitet.
3. Metod
Uppsatsen görs med en kvalitativ ansats och analysmetoden är narrativ analys. I min
definition av narrativ använder jag mig av den vanligt förekommande, i synnerhet bland
strukturalister, ”organiserandet av en händelse till en handling” (Bergström & Boréus, 2005, s
229).
12
Valet av analysmetod gjordes med anledning av att den narrativa analysen ger mig möjlighet
att fånga hela innehållet, berättelsen, i serien. Jag behöver inte särskilja textens mening från
bildens. Frågeställningen som skall besvaras utifrån Messerschmidts teori, Structured Action
Theory, kräver att man kan finna kontexten Modesty Blaise befinner sig i. Med den narrativa
analysen görs detta möjligt.
Analysmetoden har strukturerats upp likt ett schema av Alexa Robertson (i Bergström &
Boreus, 2005, s 228ff) detta schema har valts att använda som grund att arbeta utifrån i
analysen. Narrativen definieras som en historia. Historien är innehållet eller
händelseförloppet, alltså handlingen och det som inträffar. Existens, karaktärer eller
företeelser som har att göra med iscensättningen (Bergström & Boréus, 2205, s230), i denna
analys handlar det om iscensättningen av feminitet och maskulinitet då det är vad som är för
avsikt att undersöka. Robertson väljer att kalla det för narrativens vad. Schemat lyder enligt
nedan och för att ytterligare förtydliga vad varje del i schemat kommer att innehålla vid
analysen har en kortare beskrivning gjorts kursivt.
Abstract – sammanfattning av seriens innehåll.
Orientering – Se till kontexten, vad är manligt respektive kvinnligt i serien? Vilka är
deltagarna och hur framställs Modesty Blaise i relation till dessa? Utövas feminitet
eller maskulinitet? Både bildligt och i text.
Komplicerande handling – Följer Modesty Blaise normen eller är hon normbrytande i
sin utövning?
Upplösning – Förkroppsligade Modesty Blaise feminitet eller maskulinitet i
våldssituationerna?
Coda – En sammanfattning av framställandet av Modesty Blaise.
Serien och seriefiguren Modesty Blaise blir naturligt berättandet, historien. Narrativens vad,
vilka jag fokuserar på, är hur Modesty Blaise ”gör” feminitet och maskulinitet i
våldssituationerna utifrån Messerschmidts teori Structural Action Theory.
När jag talar om våld och våldssekvenser i serien, som kommer att ligga till grund för min
analys, begränsar jag det till fysiskt våld och hot om fysiskt våld. Detta skall vara direkt riktat
mot Modesty Blaise eller någon som finns i hennes närhet (i bild). Detsamma gäller i motsatt
riktning, alltså att Modesty utövar fysiskt våld eller hot om fysiskt våld mot en eller flera
personer. Det finns dock ett undantag och det är i de sekvenser där fysiskt våld sker mellan en
13
vän eller bekant till Modesty och Modesty själv och detta är i ett uppenbart träningssyfte.
Exempel på detta skulle vara en karateträning eller annan kampsport.
3.1 Material
Under 1970-talets början exponerades Modesty Blaise kropp i allt större utsträckning jämfört
med 1960-talet. Detta i kombination med att vilja ha samma tecknare för min analys ledde
valet av analysmaterial till serier från 1970-talets första hälft. Med anledning av uppsatsens
storlek minskades antalet serier ner till tre stycken under perioden 1970 – 1975. Jag kommer
att använda mig av serier publicerade i Alvglans/Egemonts volymer 1-13. Seriernas
publiceringsår i Sverige är inte desamma som när originalserien är gjord. Följande serier
kommer att ingå i uppsatsen:
* Krigsherrarna (1970), vol 2, publicerad i Sverige 1985
* Blommor från Rufus (1972), vol 1, publicerad i Sverige 1983
* Häxan (1974), vol 3, publicerad i Sverige 1987
3.2 Validitet
Validitetsfrågan berör huruvida den undersökning man genomför för att besvara en bestämd
fråga verkligen kan ge svar på just den frågan (Bergström & Boréus, 2005, s 34). I denna
studie har den narrativa analysen valts med anledning av att den analysmetoden ger mig
möjlighet att fånga hela innehållet, berättelsen, i serien vilket jag tidigare beskrivit.
Frågeställningen som skall besvaras utifrån Messerschmidts teori kräver att man kan finna
kontexten Modesty Blaise befinner sig i. Med den narrativa analysen görs detta möjligt. Det
talar för att validiteten stärks i studien.
Ifrågasättande av validiteten kan dock göras då det kommer till mängden material för
undersökningen. En utmaning är att samla in data som är relevanta för problemställningen
förr uppsatsen (Halvorsen, 1994, s 41f). Då Modesty Blaise är en serie så faller valet av att
studera just serierna rimligt däremot är serierna som studeras i uppsatsen i antal bara en liten
del av antalet faktiska som finns. Det kan ifrågasättas ifall de utvalda serierna är de som bäst
besvarar frågeställningen. Detta är jag medveten om men tanken är inte att spränga nya
gränser med uppsatsen utan att uppmärksamma delar av ett outforskat fält. Syftet är inte att
14
kunna generalisera resultatet på övriga liknande serier, vilket inte heller är möjligt med det
begränsade material som använts, utan snarare att öppna upp för jämförande studier.
Jag som författare av uppsatsen och min tolkning kan också ifrågasättas då det kommer till
validiteten. Robertson (refererad i Bergström & Boréus, 2005, s 252f) menar att det är viktigt
att ha en öppen dialog med det analyserade materialet och med andra forskare. De primära
källmaterialen skall vara genomskinliga och jag som forskare skall ha en roll där jag vägleder
läsaren genom min analys av det. Tolkningen sker alltid utifrån olika perspektiv då det är
omöjligt att inte påverkas av den egna förförståelsen. Genomskinligheten finns i och med
källmaterialens tillgänglighet i detta arbete vilket beskrivs nedan.
3.3 Reliabilitet
Att reproduktion av narrativ analys inte är möjlig är en återkommande kritik (Bergström &
Boréus, 2005, s 254f) vilket också leder till att reliabiliteten ifrågasätts. Genom en tydlig
schematisk uppställning av analysmetoden som används i arbetet skulle en replikering av
undersökningen kunna vara möjlig. Tolkningar av text och bild innebär alltid att forskare kan
se på ett material med olika ögon (Bergström & Boréus, 2005, s 255) men med begreppen för
narrativens vad preciserade utifrån den teori som ligger till grund för analysen samt att
materialet, de utvalda serierna för studien, finns tillgängliga i samma form som den har
studerats i detta analsyarbete ger möjlighet till reproduktion och ökar reliabiliteten.
4. Resultat och Analys
4.1 Relationen till Willie Garvin
Jag väljer att göra min analys av relation mellan Modesty Blaise och Willie Garvin separat på
detta sätt i uppsatsen då den är återkommande genom de tre serierna som analyseras. Det
skulle bara skapa upprepning genom arbetet om det skulle ingå i varje avsnitt. Deras relation
är genomgående densamma. Det finns ytterligare en anledning till att hålla denna analys
separat och det är att relationen mellan Modesty Blaise och Willie Garvin är väldigt
genusspeciell. Under mitt arbete med analysen av materialet för uppsatsen så slogs jag av hur
dessa båda huvudkaraktärer förhåller sig till varandra känslomässigt som vänner men också
hur de i bild framställs. De utgör ett vackert par, men också ett avklätt och naket sådant både
15
fysiskt och emotionellt (Se bilaga 1 som exempel på hur de framställs i bild tillsamman). Det
kan tyckas frångå frågeställningen för uppsatsen men relevansen i att ta med en fördjupning
av deras relation är för ytterligare förståelsen av Modesty som en karaktär i serien samt att se
till hur genus kan förkroppsligas.
Relationen dem emellan är speciell. Man skulle kunna se det som att de båda är livskamrater
men utan att ha en sexuell relation. Häri ligger det genusspeciella. Traditionellt ser inte en
vänskapsrelation ut som den mellan Modesty och Willie. Framförallt inte mellan en man och
en kvinna vill jag våga påstå. Det är som att de sexuellt har lagt genusidentiteterna åt sidan.
Jag menar inte att en heterosexuell man och en heterosexuell kvinna inte kan ha en vänskaplig
relation utan sexuell attraktion, men det är få, om ens några som har en så ”avklädd” relation
som deras. Genusidentiteter skapas mellan människor (Bogren, 2003, s. 313) och i relationen
mellan Modesty och Willie så framställs de nakna. Nakna både rent kroppsligt och
emotionellt. De både frångår och upprätthåller det heteronormativa tankesätt som på många
sätt har styrt genusforskningen. Jag tolkar att de både har den traditionella och dikotoma
uppdelningen av feminitet och maskulinitet som tidigare beskrivits, vilket jag kommer att
förklara nedan utifrån Messerschmidts teori, och så har de den unika, nakna men ickesexuella
vänskapsrelationen.
När jag syftar på att de har en naken kroppslig relation så menar jag det ordagrant. De kan
befinna sig i en säng, knappt skylda av lakan och då främst Modesty. De är sensuella och till
synes intima med varandra men utan att det är sexuellt laddat. Intima just för att de kroppsligt
är nakna och så otroligt nära i sin vänskap att jag vill använda orden nakna inför varandra för
att beskriva hur väl de känner varandra. De är lika inför varandra på ett sätt att
genusidentiteterna inte behöver ta en plats. Det finns inget som är feminint eller maskulint
mellan dem i den del av relationen som jag menar är den unika och genusspeciella
vänskapsrelationen. Det intressanta och som man kan föra vidare i en diskussion kring detta
är vilket budskap som det förmedlar till läsaren i ett vidare perspektiv. Är det positivt eller
negativt beroende på mottagaren? Hur kan det uppfattas av till exempel en ung tjej eller en
ung kille som läser serien? Jag sträcker mig i denna uppsats till att göra ett konstaterande och
att bara lyfta det utifrån min tolkning.
Den traditionella och dikotoma uppdelningen av genus som jag också menar mig se tolkar jag
enligt nedan. Willie kallar Modesty för ”Prinsessan” och detta tolkar jag som att hans bild av
16
Modesty Blaise är av genusidentiteten feminin. Hon å sin sida talar gärna om Willie och hans
kvinnoaffärer och befäster hans maskulinitet. I vardagen har de tydliga genusidentiteter och
detta visas också i bild då det inte sällan är så att Modesty antingen sitter framför spegeln för
att kamma sitt hår eller sminka sig för att framhäva sin feminitet under deras samtal, samtidigt
som Willie är fullt påklädd. Lander (2003a, s. 30) beskriver hur kvinnlighet och manlighet
inte sitter i våra kroppars utformning utan det är egenskaper, värderingar och
handlingsmönster som vi klär på våra kroppar. Denna påklädning fortsätter i handling,
språklig kommunikation och i olika val, till exempel valet av fritidssysselsättning eller yrke.
Handlingarna, att sminka sig och att sätta upp håret så som Modesty gör kan ses som
utövande av feminitet, det Messerschmidt menade med att kvinnan är underställd mannen för
att behaga. Bilden av Modesty Blaise som Emphazised feminity blir tydlig då Modesty ofta är
den som fixar med sitt utseende till skillnad från Willie som de få gånger han är något
avklädd eller fixar med sitt yttre så är det i syfte att till exempel duscha efter ett svettigt
träningspass.
Däremot är genusrelationerna dem emellan inte lika tydliga och mer svårtolkade då det
kommer till våldssituationer. I dessa situationer agerar de som medarbetare. De är likställda
varandra och de båda respekterar varandra för sina olika färdigheter. Som tidigare nämnts så
skulle de båda gå i döden för varandra under en strid. Det finns inget som tydligt indikerar på
att våldet som utövas skulle vara detsamma som att utöva maskulinitet eller feminitet. Det
som däremot är återkommande är att Modesty är den mer lättklädda av de båda. Fortfarande
är det hon som är välsminkad och har håret uppsatt för att förstärka henne som en feminitet.
Och tillika är Willie välklädd och framställer sig som en maskulinitet. Tolkningen jag gör av
detta är att det inte finns något i deras våldsutövning dem emellan som kategoriserar feminitet
eller maskulinitet.
Makten som kommer ur våldsanvändandet har de gemensamt, där är de likställda vilket skulle
vara något som talar för att Modesty utövar maskulinitet i våldssituationerna om man skall se
till den relationen mellan feminitet och maskulinitet som Messersmidt menar är att
maskulinitet alltid står över feminitet. Men samtidigt är det kontextbundet och mellan
Modesty och Willie finns inget uttalat som tecken på ett maktövertag hos någon av dem.
Det fundamentala genusprojektet, att det egna framställandet av genus, med Modestys
17
feminina attribut, leder mig till tolkningen att hon utövar feminitet i relation med Willie även i
våldssituationerna. Här vill jag tillägga ett förtydligande. I denna analys har jag helt tagit ut
Modesty och Willie ur övrigt sammanhang. Jag har valt att se till relationen dem emellan och
inte till övrig kontext de kan komma att finna sig i. Tolkningen av huruvida Modesty utövar
feminitet och maskulinitet i våldssituationerna kan alltså komma att göras annorlunda genom
serierna, trots att Willie är medaktör i våldssekvenserna. Detta beroende av att övrig kontext
kan komma att ha ytterligare normer att förhålla sig till än bara den mellan en man och en
kvinna med en gemensam historia som blir fallet med analysen mellan Modesty och Willie.
4.2 Krigsherrarna
4.2.1 Abstract – sammanfattning av seriens innehåll
Modesty Blaise befinner sig på semester i Japan med sin kollega och vän Willie Garvin. Där
besöker de en gemensam vän, Kazumi, som är vördad mästare i alla former av kampsport.
Under besöket blir Kazumi´s sondotter knivstucken av sin fästman som visar sig tillhöra en
organisation som kallar sig Fenix. Kazumi utlovar hämnd men tackar nej till erbjudandet av
Modesty och Willie att hjälpa till. De båda bestämmer sig dock att förlänga sin semester ifall
deras hjälp kan behövas.
Fenix är en organisation som leds av ett par japanska tvillingbröder. Dessa bröder är
förvissade om att världen inom några år skall ödeläggas av kärnvapenkrig och förfalla till
barbari. Vid det skedet skall Fenix uppstå med en styrka som kan erövra världen. Rekryterade
män tränas inför detta öde. Tvillingbröderna har fått upp ögonen för Modesty Blaise och
Willie Garvin och deras kunskap i olika former av strid. De kidnappas av organisationen för
att verka som tränare för de rekryterade männen. En kvinna, som Willie känner väl, kidnappas
också. Om Modesty och Willie inte lyder under organisationen Fenix kommer kvinnan att
avrättas.
Kazumi’s öde knyts på detta sätt samman med Modesty Blaise och Willie Garvin och utan
egen inverkan har agentparet tvingats in i en strid om livet, inte bara sina egna utan hela
omvärldens.
18
Våldscener:
Nr 1, strip nr 2077-2078
Tillfället då Modesty Blaise kidnappas av män från organisationen Fenix. Tre män utklädda
till polis lurar Modesty att Willie är på polisstationen efter en incident och ber henne att följa
med i en polisbil. Väl inne i polisbilen försöker en utav männen att slå ner henne men
Modesty reagerar snabbt och övermannar honom med handkraft. De två andra männen tar då
till en gaspistol som söver Modesty Blaise.
Nr 2, strip nr 2099-2107
På Fenix hemliga högkvarter skall Modesty och Willie prövas i tre moment för att visa sina
kunskaper i strid. Med livet som insats möts de av två män beväpnade med knivar i den första
prövningen. Instängda i ett rum, övervakade av tvillingbröderna, måste de slåss för att ta sig
ut. Tillsammans lyckas Modesty och Willie att övermanna de två männen.
Nr 3, strip 2107-2110
I prövning två tvingas Modesty att prickskjuta med pilbåge mot en måltavla som hängs på
bröstet på Willie. Med millimeterprecision måste hon träffa tavlans mitt för att inte skada
Willie. Hon klarar att sätta pilen mitt i prick.
Nr 4, strip 2111-2118
Den tredje och sista prövningen sker i en duell mellan Modesty och Willie mot två män. På
given signal skall de båda paren ta en kniv och en pistol som placerats på ett bord framför
respektive par. Det handlar om att eliminera motståndarna med dessa vapen. Modesty och
Willie klarar även denna duell med precis marginal. Ledarna för organisationen Fenix
utnämner dem i och med detta till instruktörer för sina rekryter.
Nr 5, strip 2127-2128
I sin roll som instruktör för Fenix krigare utmanar Modesty Blaise under träning en utav
rekryterna med sitt svärd. Hon övermannar honom och ger instruktioner i vad han gjorde för
fel.
Nr 6, strip 2144-2159
Upplösningen i serien. Modesty och Willie har under sin vistelse hos Fenix lyckats
kommunicera med vännen Kazumi och detta upptäcks av organisationen. De utfärdar larm på
19
sitt högkvarter och Modesty med sin partner Willie kämpar mot hela organisationen. Fast på
högkvarteret krävs kamper med svärd och slagsmål och list. Samtidigt vill de förstöra Fenix
vapenförråd så att de inte skall finnas möjlighet för organisationen att döda dem eller att stå
starka vid en förväntad stormning av högkvarteret från den japanska polisen. Slutligen
kommer Kazumi i sällskap av japansk militär och övermannar organisationen Fenix.
4.2.2 Orientering – manligt respektive kvinnligt i serien
Kazumi nämner i serien (strip 2067) hur han tycker att det Modesty Blaise gör, han syftar då
på hennes arbete som agent och att hon där utnyttjar sina färdigheter i bland annat kampsport,
är okvinnligt. På grund av detta kan han inte be om hennes hjälp att hämnas organisationen
Fenix. Det är ingen våldssekvens i serien men jag väljer att nämna detta då det åsyftar
våldsanvändning. I den kontext Kazumi befinner sig så är våld något som är manligt. Modesty
ifrågasätter inte hans åsikt vilket tyder på en acceptans av den. I relationen dem emellan är
Modestys genusidentitet feminin, dock med behållningen att hon utövar ett maskulint
beteende vid våldsutövning.
Det är i min mening dock bara i relation med Kazumi som den tydliga bilden av Modesty
Blaise som en feminitet, då menar jag uttalat, finns i serien. I relation till organisationen Fenix
och den kontext de befinner sig i blir bilden av feminitet annorlunda. Här ses Modesty som en
god krigare som besitter kunskap i hantering av svärdet och annan våldsutövning. Våldet, som
ses som en källa till makt, ges inte en stämpel att vara likställt med maskulinitet. Förvisso bör
tas i beaktning, som namnet på serien tyder på, att krigarna är herrar. Men i organisationen
Fenix får Modesty Blaise en roll som instruktör för dessa män.
Organisationens ledare kidnappar Modesty Blaise för sina kunskaper. Det finns i deras syn på
henne inte något som berör henne som kvinna. I organisationen är hon underställd ledarna,
men i rollen som instruktör kan man se henne som en maktutövare. Tolkningen kan göras att
hon är den hegemoniskt maskulina som instruktör. Förvisso är inte rollen som instruktör
självpåtagen men hon låter krigarna tro att hon är där för att göra sitt jobb. I våldscen nr 5
visar hon tydligt på detta.
I relation till ledarna för organisationen Fenix kan Modesty ses som en oppositionell
20
maskulinitet. Hon gör uppror mot dem och skapar en egen maskulinitet.
4.2.3 Komplicerande handling – följer Modesty normen?
För att återgå till Kazumi’s bild av Modesty Blaise då det kommer till hennes yrke och
utövning av våld så är hon en tydlig normbrytare. Kazumi gör det tydligt att det är okvinnligt
det sätt som Modesty för sig i dessa situationer.
Inom organisationen Fenix ramar så är normen att utöva våld. Deras syfte är att erövra
världen och detta skall göras med våld. Här är våldet normaliserat och man kan tolka det så att
Modesty följer den normen. Att hon gör det i rollen som kvinna är inget som gör henne
normbrytande. Det som däremot är normbrytande är att Modesty inte under någon utav
våldssekvenserna har för avsikt att döda sin motståndare. Något som för organisationen Fenix
verkar tillhöra striden. Att förlora en kamp innebär för dem att man går döden till mötes. I
våldsscen nr 2, 3 och 4 visar Modesty att hon inte skriver under på det. Detta ser jag dock inte
som något som har med feminitet eller maskulinitet att göra utan tillskriver det skillnaden
mellan det onda och det goda i seriens värld, där Modesty får stå som figur för den goda
sidan.
4.2.4 Upplösning – feminitet eller maskulinitet i våldssituationerna?
Det finns en komplikation kring Modesty som person om man ser till hur hon framställer sig
själv. Hennes framtoning är väldigt kvinnlig. Författaren och tecknaren har för serien skapat
en mycket avklädd Modesty Blaise. För att åter gå till våldscen 5 så är hon i den striden klädd
i korta shorts och en tight topp, hon är välsminkad och håret är uppsatt i en vacker frisyr.
Liknande gestaltning av Modesty gäller för övriga våldsscener i serien. Alla dessa är attribut
som kan kopplas till feminitet. Ser man till mannen hon duellerar, och även de andra
krigarna/männen, så är de klädda i full fäktningsutrustning med stora skydd och även ett visir
som täcker ansiktet. Här finns en tydlig skillnad mellan genuskonstruktioner. Det som
Messerschmidt väljer att kalla det fundamentala genusprojeketet förvirras här. Modesty är i
sitt yttre (klädval, smink och håruppsättning) väldigt tydlig med sin feminitet samtidigt som
hon använder sig av våld och har makt, något som vanligtvis förknippas med maskulinitet
(Pettersson, 2003, s 140f). Då det, som nämndes tidigare, inom organisationen Fenix funnits
21
ett syfte att kidnappa Modesty för att utnyttja hennes färdigheter och kunskaper i strid skulle
tolkningen kunna göras att Modesty utövar feminitet i våldssituationerna. Kunskapen
Modesty besitter skulle i så fall vara nyckeln.
Med bilden av att samtliga krigare är män i serien och all våldsutövningen sker mellan män
och Modesty Blaise görs ändå tolkningen att den våldsutövning som sker än likställt med att
utöva maskulinitet.
4.2.5 Coda – sammanfattning av framställandet av Modesty
Med en direkt anblick av Modesty Blaise i bild i serien så är hon framställd som en ytterst
feminin kvinna. Hennes svallande hår och ofta framträdande byst under en tight topp som inte
ger betraktaren mycket att fundera över ger tydliga signaler om det som historiskt sett anses
vara kvinnligt. Detta komplicerar en sammanfattning av Modesty Blaise. Men med
ovanstående analys som bakgrund så är dock framställandet av Modesty Blaise att likställa
med maskulinitet i övergripande del av serien.
4.3 Blommorna från Rufus
4.3.1 Abstract– sammanfattning av seriens innehåll
En ung juveltjuv vid namn Rufus har förälskat sig i Modesty Blaise och ser upp till henne
som något som kan liknas vid idoldyrkan. I seriens början tar han sig in i Modestys lägenhet
under natten och placerar en bukett blommor i hennes kassaskåp, ett kassaskåp som enligt
huvudkaraktären skall vara näst intill omöjligt att ta sig in i. Detta får Modesty Blaise att
förstå att det är en juveltjuv av rang som tagit sig dit.
Den unge Rufus visar sig vara brorson till kommissarie Brook som har kontaktat Modesty och
Willie för att eventuellt kunna få hjälp med fyra stora juvelstölder som skett nyligen men där
tjuven inte lämnar några spår efter sig. Modesty Blaise förstår sambandet och snart så har
unge Rufus bett Modesty om ett partnerskap inom branschen som juveltjuv. Detta avvisas av
Modesty och hon väljer att varna honom för livet som kriminell och att han skall passa sig för
olika ligor som vill åt samma byten som honom.
22
Rufus blir sedan kidnappad och med honom hans väninna Josie. Modesty och Willie får snart
upp ögonen för vad som hänt och letar upp kidnapparna för att frita Rufus och Josie.
Våldscener
Nr 1, strip 2759-2763
Efter en middag med kommissarie Brook och Rufus får Modesty sällskap hem utav Rufus. På
parkeringen utanför restaurangen överfalls paret utav tre män. Med sin snabbhet och med
hjälp av sparkar och hennes vapen Kongon (en slags hantel att använda vid slag med handen)
övermannar hon de tre männen. Rufus står vid sidan av utan att vara till någon större hjälp
under striden.
Nr 2, strip 2811-2813
Modesty och Willie har funnit platsen där Rufus och Josie hålls kidnappade. En plattform ute
i havet. I denna sekvens jagas Modesty av en utav skurkarna ombord. Han skjuter efter henne
och hon flyr. I ett utrymme utan möjlighet att fortsätta gömmer hon sig uppe i taket för att
sedan hoppa ner och slå mannen som jagat henne medvetslös med sitt vapen kongon.
Nr 3, strip 2821-2828
Fortfarande på plattformen så möts Modesty av en annan man, Bamse, en man som Modesty
känner till sedan tidigare och som också var en utav de män som överföll henne och Rufus på
parkeringen. Hon hotar honom med en pistol, men bakom henne kommer ytterligare en man
som kastar ett ankare mot henne, hon lyckas värja sig mot detta men pistolen slås ur hennes
hand och hennes arm skadas. Bamse går till attack mot henne men hon möter den attacken,
vänder sig på nytt mot den andra mannen men kommer till slutsats att han är för stor för en
uppgörelse med knytnävar. Hon får mannen att börja jaga henne och under jakten gör hon en
plötslig dykning för att sedan ta honom i ett saxgrepp med benen. Han är övermannad. Den
tidigare pistolhotade Bamse har nu själv fått fatt i pistolen men Modesty sparkar den ur hans
hand och efter det kommer Willie till undsättning.
Nr 4, strip 2829-2835 + 2839-2841
Modesty har tagit sig fram till rummet där Rufus och Josie hålls fångna. En man, vid namn
Preston, med pistol hotar att skjuta sin gisslan. Med list så lurar Modesty med hjälp av Willie
Preston att tro att de inte har tagit hand om hela besättningen på plattformen. Den mannen i
23
besättningen, som i själva verket är Willie, kommer och kastar Modesty över bord under
samtalet som förs för att få ut gisslan. Detta resulterar i att Preston ger sig ut från rummet där
gisslan hålls för att skjuta Modesty. Det slutar med att Willie kastar en kniv i bröstet på
mannen och han dör. Scenariot avslutas med att Modesty ber om Rufus hjälp att kedja den
döde Preston och kasta honom över bord. Rufus upplevelse av detta får honom illamående
och Modestys avsikt är att ge Rufus insikt i den råa sidan utav kriminalitetens bana och få
honom att släppa den romantiserade bilden av gentlemannatjuven som han har skapat sig.
4.3.2 Orientering–manligt respektive kvinnligt i serien
Rufus uppvaktning av Modesty Blaise placerar henne i relationen dem emellan som en tydlig
feminitet. Han talar om henne som en mogen kvinna, en kvinna att se upp till. Modesty är för
honom något som kan tolkas som ”kvinnan i hans liv”, åtminstone i hans drömmar. Modestys
respons på detta kan liknas vid ett moderligt omhändertagande. Hon kallar honom för naiv
och vill lära honom om baksidan av ett kriminellt liv som juveltjuv. Detta visas tydligt i den
avslutande scenen i våldsscen nr 4.
Kontexten de befinner sig i är en värld för juveltjuvar. Modestys erfarenhet inom det området
blir i Rufus ögon något som gör henne än mer åtråvärd. Tolkningen jag gör här är att det inte
är något som gör Modesty mindre feminin, utan snarare förhöjer det hennes status som
feminitet i Rufus ögon.
Övriga deltagare i serien är i huvudsak också män dels kommissarie Brook, tillika farbror till
Rufus, samt övriga juveltjuvar. En sak har de gemensamt, de har stor respekt för Modestys
kunskap om juvelstölder och hennes sätt att handla i strid. Inget tecken ges på att det hon kan
göra skulle vara ett maskulint beteende. Modesty, som alltid, framställs med väldigt feminina
attribut. Hon bär avslöjande kläder, sminkar sig och har håret i vackra uppsättningar. Det som
i så fall skapar bilden av att kontexten, branschen för juveltjuvar, är av maskulin prägel är att
det är just bara män som är aktörer. Med goda avsikter eller med onda. Den enda kvinna,
förutom Modesty, i serien är Josie och hon får gestalta offerrollen som kidnappad.
Men med Rufus dyrkan av Modesty och hennes framställande av kropp samt att hennes
kunskap inte någonstans i seriens berättelse får en stämpel av att vara homogent med
maskulinitet tolkar jag Modestys våldsutövning som iscensättning av femininitet.
24
4.3.3 Komplicerande handling- följer Modesty normen?
Seriens innehåll spelar mycket på det onda och det goda vilket såklart tillhör denna genre av
underhållning. Om man ska se till rådande norm så är våldet något som är återkommande och
tillhör i kampen mellan detta onda och goda. Juveltjuvarna å sin sida använder sig av det för
att få tillgång till sitt önskade byte och Modesty både ensam och tillsammans med Willie tar
lätt till våldet för dels försvar och dels för att övervinna juveltjuvarna och kidnapparna. Här är
Modesty inte en normbrytare i den bemärkelsen. Snarare är det hennes önskan om att inte
använda sig av övervåld som i sådana fall är normbrytande. Då juveltjuvarna gärna skjuter
skarpt för att döda väljer Modesty hellre att använda sig med handkraft för att ”bara” slå sina
motståndare medvetslösa. Tydligt märks Modestys besvikelse över att de i våldsscen nr 4 har
dödat Preston, men samtidigt så mäktar hon med att kasta liket över bord och slå det ifrån sig
som att det är något man måste räkna med i strid.
4.3.4 Upplösning– feminitet eller maskulinitet i våldssituationerna?
Våldsscen nr 1 och avslutningen i våldsscen nr 4 visar, som tidigare nämndes, Modestys
moderliga omhändertagande utav Rufus. Han framstår som ett barn som måste tas om hand
och det gör Modesty. Våldet hon utövar kan ses som ett beskyddande. Moderligheten är något
som starkt kan förknippas med vad man historiskt sett tillhöra feminitet (Lander, 2003b, s.
157). Det Messeschmidt menar med att både makt och genus är beroende av kontexten tycker
jag att man kan tolka på så sätt här att makten som Modesty har, då i form av dels
livserfarenhet och dels i våldsanvändning, gör att hennes feminitet står över Rufus
maskulinitet. Enligt teorin så är alltid emphazised feminity underordnad mannen vilket
komplicerar bilden av Modestys makt över Rufus och skulle vara det som talar för att hon
utövar maskulinitet. Men för att åter gå till kontexten de befinner sig i så återfinns inget som
skapar bilden av att det Modesty kan/gör tillskrivs maskulinitet. Därför gör jag tolkningen att
Modesty utövar feminitet.
Vidare förstärkning av att Modesty utövar just feminitet i våldsscen nr 1 är hennes
framställande av sin kropp, vilket är genomgående i serien. Hon bär kvinnliga kläder, är
välsminkad och har håret i en vacker frisyr. I samma våldsscen så kallar en av männen henne
för ”kossa”, detta uttryck återkommer också i våldsscen nr 3, vilket kan tolkas som ett
25
nedsättande ord mot hennes feminitet. Hon ses alltså som en feminitet och hon framställer sig
som en sådan också.
Jag gör den gemensamma tolkningen för Modesty Blaise våldsutövningen i serien Blommor
från Rufus som en utövning av feminitet med det som nämnts ovan som bakgrund. Trots att
övriga våldsutövare är män och att det skulle tala för att användandet av våld kan tillskrivas
ett maskulint beteende i den kontexten så görs inte den kopplingen. Dels med anledning av
bemötandet samt framställningen av Modesty.
4.3.5 Coda - sammanfattning av framställandet av Modesty
Serieskaparen samt tecknaren ger en bild av Modesty som en åtråvärd kvinna både fysiskt och
med de kunskaper hon besitter. I Blommor från Rufus får Modesty sin status som
hjältinna/feminitet och inte som en utövare av maskulinitet.
4.4 Häxan
4.4.1 Abstract– sammanfattning av seriens innehåll
Modest Blaise befinner sig i Skottland för en romantisk helg med Dr. Gordon Ritchie. Ute på
en fisketur bevittnar de hur en kvinna faller ner i ett vattenfall med bakbundna händer.
Nedanför vattenfallet finns en ström som enligt sägen sägs ”svälja” allt som hamnar där,
Coggies hål, uppkallat efter gammal fiskare som råkat trilla i på platsen. Modesty dyker efter
kvinnan och får fatt i henne. Med hjälp av en fiskelina bunden bak i Modestys byxor kan hon
med Gordons hjälp ta sig upp till ytan med kvinnan. Gordon får liv i kvinnan och de tar med
henne hem till stugan de bor i.
Kvinnan minns sitt namn, Peggy Western, men har inget minne av varför hon hamnat där hon
räddades av Modesty. Då kvinnan hade bakbundna händer misstänker Modesty att det handlar
om ett mordförsök. Gordon vill kontakta polisen men Modesty väljer att ringa sin trogne vän
Willie Garvin.
Willie flyger till Skottland där Modesty befinner sig och med sig har han vännen Jacko. Jacko
är aborigin och en mästare på att spåra. De åker till Coggies hål och därifrån lyckas Jacko
26
spåra varifrån de misstänkta förövarna har kommit och konstaterar också att det har rört sig
om två män och en kvinna. Platsen är ”Wilderness”, hemvist för den mystiske magnaten som
aldrig visar sitt ansikte vid namn Stuart Wallace. En bostad likt en fästning varifrån Stuart
sköter ett mångmiljonimperium. Willie och Modesty lyckas ta bilder från platsen, dels på en
kvinna som säger sig vara sjuksyster med namnet Bing och dels på huset.
Bilderna visas för Peggy och plötsligt så minns hon allt. Det visar sig att syster Bing
tillsammans med ett antal män håller Stuart Wallace fången på Wilderness. Stuart är Peggys
morbror och när Peggy hade sökt upp honom och förstått att han hölls fången så fanns
anledningen att döda henne. Det var syster Bing i sällskap av några män som hade kastat
Peggy ner för vattenfallet.
Modesty och Willie bestämmer sig för att frita Stuart och detta görs med Peggy och Gordons
hjälp. De får förövarna på Wilderness att tro att Peggy har blivit ett spöke. Under tiden spanar
de också på platsen och det visar sig att syster Bing är en kvinna som tränar tolv män inne på
Wilderness och det är med en tyrannisk hand. Efter att på olika sätt ha skrämt sällskapet på
Wilderness så besöker slutligen Willie syster Bing och utger sig för att vara medlem av
sällskapet för övernaturlig forskning. På detta sätt får han se Wilderness från insidan. Men en
man känner igen Willie och han tillfångatas. Modesty måste nu frita både Willie och Stuart.
Våldsscen nr 1, strip 3533
Modesty i sällskap av Gordon har sprängt sig in på Wilderness. En plan har gjorts upp med
Willie via kommunikationsmedel som Willie hade lyckats smuggla med sig. De ska på exakt
tid mötas på en plats inne på Wilderness. Detta har upptäckts av syster Bing och hennes
kompanjoner. I den första våldsscenen övermannar Modesty två män med slag och sparkar.
Gordon hinner inte reagera.
Våldsscen nr 2, strip 35-36 + 3540-3543
Modesty och Gordon har tagit sig till platsen där de ska möta upp Willie och Stuart. Dessa två
har inte hunnit dit ännu. Men på platsen finns syster Bing. Syster Bing är en kraftig kvinna
med stor styrka. Hon överfaller Gordon som förlamas av hennes slag. En kamp uppstår
mellan Modesty och syster Bing där Modesty möter hårt motstånd. Efter kamp att undgå
denna kvinnas hårda slag övervinner slutligen Modesty henne och kastar ut henne genom ett
27
fönster. Syster Bing är den sista i styrkan inne på Wilderness och Modesty kan ta sig ut med
Willie och Stuart samt den nedslagne Gordon som måste ledas ut.
4.4.2 Orientering–manligt respektive kvinnligt i serien
Serien inleds med att ge läsaren en förståelse för att Modesty och Gordon är i en romantisk
relation. Modesty spelar på sin kvinnlighet, är fysiskt utmanande och uttrycker en önskan om
annat än den fisketur som de är ute på. Genusrelationerna dem emellan skulle kunna tyckas
givna utifrån deras biologiska kön men det vilar något dem emellan som kan tolkas
annorlunda.
Flertalet gånger så uttalar Gordon att Modesty är av tuff natur (bland annat i strip 3433, 3443,
3451 och 3465). Våldssekvenserna, både nr 1 och nr 2, visar också att det är Modesty som är
den av de båda som har makten i strid och att Gordon står handfallen i dessa situationer. I
ytterligare en sekvens (strip 3453) utrycker Gordon också sin svaghet som är just svaghet i
förhållande till Modesty Blaise, vilket förvisso kan tolkas i relation till känslor och vad man
ställer upp på varandra i en kärleksrelation men i sammanhanget i serien så blir det ett
förtydligande om att det är Modesty som är den styrande personen av de båda. Bilden som
formas är att det är Modesty som är maktutövare i deras relation vilket skulle leda tolkningen
till att hon utövar maskulinitet. Men som alltid kompliceras detta med att Modesty framställer
sig som mycket feminin fysiskt. Tighta kläder, välsminkad och med håret uppsatt framstår
hon i bild som en feminitet. Detta tillsammans med att Gordon är attraherad av henne gör
tolkningen svårare. Det jag dock tar fasta på i min analys är de facto att Gordon uppvisar en
negativ attityd till Modestys tuffa och hårda sida. Han uttrycker bland annat att han inte
förstår vad han ser hos henne då det finns en prästdotter, vilken han skulle kunna inleda en
relation med, som aldrig ställer till besvär (strip 3487) något som tyder på att det han ser som
en perfekt kärlekspartner och tillika kvinna är en lugn och timid person, utpräglade drag för
en feminitet. Tolkningen som görs är att i relationen mellan Modesty och Gordon så utövar
Modesty maskulinitet i Gordons ögon och det är inget som Modesty motsätter sig utan snarare
spelar på.
För att gå till den onda sidan i denna serie så utgörs den av syster Bing och tolv starka män
inne på Wilderness. Syster Bing är en bastant kvinna som inte gör något för att framställa sig
28
själv som en feminitet. I motsats till Modesty Blaise bär hon pösiga och stora kläder, har ett
ärrat ansikte och en barsk uppsyn. Hon drillar sina män inne på Wilderness med järnhand och
drar sig inte för att döda ifall så krävs. Hon framställer sig som en maskulinitet. Hon har makt
inne på Wilderness och hennes iscensättning av genus tolkar jag som maskulin. Modesty ses
förvisso av syster Bing som en värdig motståndare, men bilden är att dem emellan så är
Modesty en feminitet. De övriga männen i serien har en liten roll då det kommer till relation
med Modesty och det finns inget direkt underlag för att tolka hur deras genusrelationer
förhåller sig till varandra.
Så till den tredje kvinnan som har fått en roll i serien, Peggy. Återigen så är det en kvinna som
får stå för offerrollen. Hon är blond, kurvig och bildskön. Relationen mellan Modesty och
Peggy börjar med att Modesty räddar Peggy från att gå döden till mötes i Coggies hål. En
hjälteinsats vilken också fortskrider genom serien då det är för Peggys skull som insatsen mot
Wilderness görs. Peggy får också låna kläder av Modesty, vilka hon uppskattar mycket. De
båda framställer sig som feminiteter och i deras relation så tolkar jag att Modesty är den
hegemoniska manlighetens motsvarighet, Emphazised feminity.
4.4.3 Komplicerande handling - följer Modesty normen?
I relation till Gordon så är Modesty normbrytande. I hans syn på en feminitet så följer inte
Modesty normen. Och det skapar bilden av Modesty som en normbrytare. I övrigt i historien
så ges faktiskt bilden av en styrande kvinna, då i form av syster Bing, som med våld styr
innanför Wilderness väggar. Förvisso så förkroppsligar inte den kvinnan feminitet på det sätt
som Modesty Blaise gör, men hon skapar ändå utrymme för att tolka kontexten sådan att
makten inte är direkt tillskriven en man. Det är syster Bing som tränar mannarna i strid och
har en styrande roll på den onda sidan. För likt de två föregående serierna så är det en
uppgörelse mellan de onda och de goda även i denna serieberättelse. Med detta som bakgrund
så är inte Modesty en normbrytare. Hon följer snarare normen.
29
4.4.4 Upplösning– feminitet eller maskulinitet i våldssituationerna?
I våldsscen nr 1 så är Modesty tillsammans med Gordon. De två män som hon övermannar
hinner inte uppfatta vem det är som slår ner dem då det sker snabbt. I denna sekvens gör jag
tolkningen att Modesty utövar maskulinitet med anledning av att det är tillsammans med
Gordon och likt jag påtalat tidigare så är våldsutövningen något som då inte tillskrivs en
feminitet. I den kontexten iscensätter Modesty maskulinitet.
Våldsscen nr 2 är i huvudsak en strid mellan Modesty och syster Bing. Detta öppnar för en
tolkning att Modesty utövar feminitet i den sekvensen. Förvisso har jag tidigare gjort
bedömningen att syster Bing förkroppsligar maskulinitet och det skulle kunna tala för att
Modesty gör uppror mot denna maskulinitet. Att hon skulle vara oppositionell mot en
hegemonisk maskulinitet. Men bilden av Modesty, hur hon förkroppsligar feminitet, blir än
starkare i relation med syster Bing som framställer sig själv utan några yttre attribut som kan
likställas med feminitet. Våldet, striden dem emellan, handlar om en maktuppgörelse. Jag
tolkar det som en maktuppgörelse mellan en kvinna som förkroppsligar maskulinitet och en
kvinna som förkroppsligar feminitet där Modesty slutligen går segrande ur striden. Alltså görs
tolkningen att i denna våldssituation förkroppsligar Modesty Blaise feminitet.
4.4.5 Coda - sammanfattning av framställandet av Modesty
Sammantaget är framställningen av Modesty Blaise i denna serie att hon förkroppsligar
feminitet. Förvisso sker en viss rollblandning med tanke på hennes relation till Gordon där det
dem emellan blir att hon utövar maskulinitet, då tolkat utifrån det perspektiv som han ser
henne i och det faktum att hon inte motsätter sig hans bild av att hon inte för sig så som en
kvinna skall föra sig. Men med den rådande normen i seriens innehåll där syster Bing står för
att skapa en maktposition som kvinna och i och med det också omkullkastar bilden av att våld
och makt tillskrivs maskulinitet framhålls Modesty Blaise med en feminin genusidentitet.
4.5 Modesty Blaise ur ett generationsperspektiv
Jag var själv inte innan uppsatsens start läsare av serien Modesty Blaise och hade i och med
det ingen relation till dess hjältinna. För att skapa mig en första bild av henne i inledningen av
mitt arbete så samtalade jag med min egen mamma, en kvinna född i mitten av femtiotalet
30
och som följt serien sedan den kom att publiceras i Sverige. Den bild som hon gav till mig var
att Modesty Blaise för henne är en kvinna att se upp till. Hon är i min mammas ögon stark,
vacker och god. Mamma talade sig varm om Modesty Blaise som förebild. Styrkan hos
Modesty Blaise beskrev hon med att Modesty lever ett självständigt liv, där varken relationer
till män eller rådande normer låter henne bli begränsad. Speciellt relationen till män var något
som min mamma lade vikt vid. Modesty har relationer till män som det passar henne, inte
som det passar männen enligt min mammas uppfattning. Min mamma betonade också
Modestys godhet. De som har henne som vän, har en genuin vän, någon som ställer upp –
alltid. Avslutande så beskrivs Modesty av min mamma som otroligt vacker och sensuell i sin
framställning. ”Man vill vara som henne, hon är snygg, smart och självständig”.
Jag har burit med mig mammas ord om Modesty Blaise och kommer diskutera det senare i
uppsatsen.
5.Diskussion
Syftet med uppsatsen var att se hur Modesty Blaise förkroppsligar genus och hur hon
framställs i våldssituationer. Frågeställningen löd om hon utövar maskulinitet eller feminitet i
våldssituationerna. Utifrån begrepp ur Messerschmidts teori Structual Action Theory gjordes
sedan en narrativ analys av det material som valts ut. Tre serier får 1970-talets första hälft.
Resultat och analys visar på en inte helt okomplicerad bild av Modesty Blaise i sin roll som
seriehjältinna. Peter O´Donnell hade för avsikt att skapa en kvinnlig hjälte och det resulterade
i Modesty Blaise. En kvinna med brokig bakgrund som slutligen valde den goda sidan i
seriernas värld. I framställandet av henne blev också det feminina attributen särskilt
framträdande (se bilaga 2 som jag valt att ta med för att för läsaren förtydliga den bild som
ges av Modesty Blaise i tryck). Hjältinnan har en mycket välsvarvad kropp och kläds i tyger
som inte låter betraktarens öga undgå den. Det är utmanande och attraktivt. En bild som kan
ses som en kvinna som finns för att behaga mannen. Något som Messerschmidt nämner
(2004, s 42), om hur kvinnan historiskt har varit orienterad att behaga mannen.
Bejerot var tidig med att påpeka att kvinnorna i seriernas värld alltid var vackra unga och
välfriserade samt att de var halvnaket lättklädda oavsett miljö(1954, s 121ff). Han
konstaterade också, och detta var innan Modesty Blaise gick i tryck första gången, de
31
överdrivna könskaraktärerna så som svallande hår och svällande barmar. Här tar det dock
likheterna stopp med det som Bejerot 1954 såg bland serierna kvinnor. För en kvinnlig
seriehjältinna enligt hans studier var då antingen en djungelamazon eller en manhaftig
gangsterbrud. Detta är inte egenskaper som kan tillskrivas Modesty Blaise. Hon för sig
kvinnligt, hon klär sig kvinnligt och hon gestaltar sig själv som en feminitet.
Så till det som då komplicerar tolkningen av Modesty Blaise genusidentitet. Hon utövar våld.
Våld som är något som genom historien har tillskrivits maskulinitet. Och makt som följer med
våldet. Kanske är det här på sin plats att tänka på det som Pettersson (i Lander et al, 2003, s.
140f) ville få oss att få upp ögonen för. Vikten av att särskilja begreppen våld och
maskulinitet och istället se till relationen våld och dominans. Att våldet också kan vara
uttryck för ett skapande av feminitet.
I min analys gör jag tolkningen av Modesty Blaise som en utövare av både maskulinitet och
feminitet i sin våldsanvändning. Enligt Messerschmidt (2004, s 41f) så är genus och makt
beroende av kontexten. Det är omgivningen som bestämmer vad som är manligt respektive
kvinnligt i kombination med hur personen väljer att framställa sig själv. Analysen bygger på
just kontexten och normerna i de utvalda serierna. Detta skulle kunna tala för att Peter
O´Donnell gick i fronten tidigt för att omkullkasta de rådande normer som funnits vad gäller
relationen maskulinitet och våld. Det Pettersson ville betona under nuvarande sekel skapade
han flera årtionden tillbaks i tiden. Kan det vara så enkelt?
Men det finns ett komplicerande även här. För visst finns det andra vackra kvinnor i de serier
som valts för analys i den här uppsatsen. Men de har ytterligare en sak gemensamt förutom att
vara vackra, välsvarvade och bystiga. De är också offer. Den enda kvinna förutom Modesty
Blaise i dessa serier som har haft någon form av makt och varit en våldsutövare är syster Bing
i serien ”Häxan”. Och denna syster Bing lämnar inte ut något utav sina behag. Hon framställs
som en man och hon utövar maskulinitet. Om det inte vore för att hon utger sig för att vara
just syster Bing så skulle hon inte ses som någon av det biologiska könet kvinna utan som en
man. Så visst finns det, i alla fall i dessa tre serier, en viss tillskrivelse till att maktutövning
och våld är något som är förknippat med ett maskulint beteende. Modesty Blaise är den enda
personen i serierna som är av biologiskt kön kvinna och som förkroppsligar en feminin
genusidentitet.
32
Våldet har som nämnts en central plats i samtliga serier. Och det kommer såklart ur seriens
karaktär. Det Bejerot (1954, s 102ff) uttryckte som att det var det enda sättet att göra en
distinktion mellan det goda och det onda och att för att bekämpa brottsligheten i
seriemagasinens hårda värld så krävs våldet. För att seriehjälten ska kunna få status som just
hjälte. Och att varje slag av våld är rättfärdigat om man vet sig ha rätt. Men han citeras också i
början av uppsatsen där han säger att ”…våldet och råheten går under mask av mod och
manlighet”. Återigen ställs detta på ända då det kommer till vår seriehjältinna. I analysen görs
även tolkningen att Modesty utövar feminitet. Bejerots forskning var från innan det att
Modesty Blaise skapades. I och med det är vi tillbaka till tanken om att O´Donell var
banbrytande för sin tid.
Analysen är gjord av tre serier av Modesty Blaise. Enkelt och önskvärt hade kanske varit att
kunna ge ett enhälligt svar då det kommer till frågeställningen som sattes upp för uppsatsen.
Huruvida Modesty Blaise utövade feminitet eller maskulinitet i våldssituationer? Min analys
visar dock att hon utövar både feminitet och maskulinitet. Det är beroende av den kontext hon
befinner sig i och hur karaktärerna i hennes omgivning uppfattar henne.
5.1Vidare forskning
Efter mitt samtal med min mamma som fick ta en egen del i uppsatsen har jag tagit med mig
bilden av Modesty som en idol för min henne och har, som jag i inledningen av min uppsats
tog upp, funderat mycket kring serietidningens påverkan på sina läsare. Det förvånade och
förvånar mig att det finns så lite forskning i ämnet. För att ta min mamma som ett exempel på
en läsare av Modesty Blaise så uttryckte hon tydligt hur Modesty blev en person att se upp
till, någon som man ville vara.
När min egen analys av Modestys serier var klar lät jag min mamma ta del av mitt arbete och
ge mig kommentarer på det. Det mest intressanta med det tyckte jag var hur hon inte hade
reflekterat över allt det våld som faktiskt serien innehåller. Jag ställde henne frågan kring det
och svaret som gavs mig var att Modesty utövade våld som var rättfärdigat. Inget mer med
det. Modesty är en god förebild i mammas ögon och hennes våldsutövning hade
neutraliserats. Jag skulle kunna göra en lång utläggning om min mamma och hennes relation
till Modesty Blaise. Det finns många perspektiv att se på. Men det sparas till en framtida
uppsats. Jag vill dock poängtera att studier av detta slag, kring populärkulturen behövs. Med
sin mångfald och, vad jag tror, en form av påverkan av sin läsare.
33
Vid en utökad forskning av Modesty Blaise som serie så skulle aspekter som olika tiders
samhällsklimat kunna vävas in. Att min mamma hade Modesty som en så stark förebild under
sin ungdom kan kanske förklaras med att hon växte upp i den generation som på 1970-talet
bestod av kvinnor som aktivt började arbeta för ett mer jämställt samhälle. Slagord som att
”bränna BH:n” och att kvinnans plats inte enkom var i hemmet utan att arbetande kvinnor
skulle ha samma rätt som sina män på marknaden började sin framfart under den perioden
mamma formades som vuxen.
En studie om hur serierna har format alternativt formats av samhället skulle vara av intresse.
Alvfén-Eriksson (1986) är övertygad om att litterära alster och massmedier påverkar barn och
ungdomar i hög grad. Där tillhör serierna. Att våga sträcka sig så långt som att efter min
studie säga att Modesty Blaise som serie skulle ha en avgörande roll som normskapare vill jag
inte, men jag vågar påstå att det är ett budskap som förmedlas till läsaren och jag har kunnat
påvisa hur Modesty, som feminitet, har utövat våld. Våld som setts som homogent med
maskulinitet.
En longitudinell studie med ett liknande fokus som denna, genom flera serier än bara Modesty
Blaise, skulle kunna ge bidragande svar till hur våra genusidentiteter har formats och vilka
normer som är uppsatta i vårt samhälle. Hur våld och makt har framställts och rent relationellt
människor emellan är frågor som skulle kunna hanteras. Mitt bidrag med denna uppsats är att
öppna upp för en fortsatt forskning inom populärkulturen samt att ge ett genusperspektiv på
utövandet av våld där inte bara män är studieobjekten och där våld inte är homogent med
maskulinitet.
34
Litteraturlista
Alfvén-Eriksson, A. (1986): Brottslingen – villebråd eller människa? Stockholm:Rabén &
Sjögren.
Bejerot, N. (1954): Barn, serie, samhälle. 3:e upplagan. Östervåla: Tofters tryckeri.
Bergström, G., Boréus, K. (2005): Textens mening och makt. Danmark: Narayan Press
Bogren, A. (2003): ”Drogbruk och kön”. I: Lander, I., Pettersson, T. & Tiby, E (red):
Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet. Genusperspektiv inom svensk kriminologi. s.
291-322. Lund: Studentlitteratur.
Burcar, V. (2005) :Gestaltningar av offererfarenheter. Lund: Sociologiska institutionen,
Lunds universitet
Halvorsen, K. (1992): Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Lander, I. (2003a): ”Genus, normalitet och avvikelse”. I: Lander, I., Pettersson, T. & Tiby, E
(red): Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet. Genusperspektiv inom svensk
kriminologi. s. 21-45. Lund: Studentlitteratur.
Lander, I. (2003b): ”Att framföra sig som kvinna” kap 5 i avhandlingen Den flygande maran.
Stockholm: Kriminologiska institutionen.
Messerschmidt, J. W. (2004): Flesh and blood. Adolescent Gender Diversity and Violence.
Boston: Rowman & Litterfield Publisher
Pettersson, T. (2003): ”Våld som iscensättning av feminitet”. I: Lander, I., Pettersson, T. &
Tiby, E (red): Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet. Genusperspektiv inom svensk
kriminologi. s. 139-152. Lund: Studentlitteratur.
35
Seriemagasin/Samlingsverk
Blommor från Rufus ur samlingsverket Jag Modesty Blaise (1983). Halmstad: Bulls
tryckeribolag. ( s. 159-180)
Häxan ur samlingsverket Modesty Blaise vol 3(1987). Halmstad: Bulls and Mail Newspaper
Group. ( s. 115- 138)
Krigsherrarna ur samlingsverket Modesty Blaise vol 2 (1985) Halmstad: Bulls tryckeri AB.
(s. 89-112)
Källa internet
http://komikamagasin.se/artikel/294/tecknade-serier-som-kaellmaterial-foer-historisk-
forskning#fn3359897744768cd43c0a31 (2008-11-30)
36
Bilaga 1
37
Bilaga 2