vindkraft i norrbotten

vindkrafttidningennummer 1 norrbotten 2012

Vindfyr samlar Norrlandskommunerna

sid 3

wpd planerar miljardinvesteringar

sid 10

Vindmätande familjeföretag expanderar

sid 20

Piteå snart självförsörjande på el

sid 23

vindkraft t idningen2 norrbotten nr 1 2012

Tusentals nya jobb ligger i luften

A v de står Norrbottens län för cirka 1700 och Väs-terbottens län för cirka 1200 där Sveriges ener-giminister Anna–Karin

Hatt pekar på att vindkraften kom-mer att skapa stora möjligheter för företag och kommuner.

I en intervju för Vindkraftstidning-en pekar hon på vikten av att vind-kraft lokaliseras där de bästa förut-sättningarna finns.

–Det är många faktorer som av-gör det, bland annat vindresursen, lokal acceptans, påverkan på miljö och tillgång till nätet, säger Anna–Karin Hatt som pekar på att vindkraft i norr ger stora fördelar för näringsli-vet och skapar betydande möjlighe-ter för de lokala samhällena.

–Det är välkommet, inte bara ur energisynpunkt, utan också för till-växten och utvecklingen i norrland, säger Anna–Karin Hatt, som ser sto-ra fördelar med vindkraft.

–Det är en förnybar, oändlig en-ergikälla utan koldioxidutsläpp. Den spelar en viktig roll för att bredda el-produktionen. När kärnkraftverken står stilla och vattentillgången i vat-tenkraftverken är låg som under de

senaste vintrarna, blir det allt vikti-gare att ha tillgång till annan slags elproduktion. Vindkraften har en stor outnyttjad potential i Sverige, menar Anna–Karin Hatt, men det finns ock-så nackdelar:

–De ligger framför allt i den plats den tar i landskapet. Detta gör att det är viktigt med en förankring och acceptans hos de som bor nära verken. Vindkraften är också beroen-de av väderförhållandena. Det ställer högre krav på elnät och reglerkraft, menar Anna–Karin Hatt.

I Norrbotten och Västerbot-ten ser läget gynnsam ut för vind-kraften. I Norrbotten finns idag ett 60 tal verk, nyligen invigdes Sjisjka vindkraftspark tre mil utanför Kiru-na och nästa år sätter Svevind och Enercon spaden i jorden för fort-sättningen av de projekt som om-fattar 1101 verk i Markbygden. Mark och Miljödomstolen har nyligen givit klartecken för 314 vindkraftverk där 36 av dem påbörjas våren 2013. To-talt planeras det för cirka 1700 verk i Norrbotten de kommande åren.

I Västerbotten planeras det för cirka 1200 verk.

Anna–Karin Hatt gillar att vind-

kraften utvecklas som den gör: –De senaste årens utveckling har

varit mycket positiv. Vindkraften slår nya rekord. I höst har elproduktio-nen från vindkraft passerat 7 TWh, vilket motsvarar mer än den svens-ka stålindustrins elförbrukning på ett år.

–Regeringen ser mycket positivt på utvecklingen. Det produktionsmål vi har är inte knutet till vindkraften utan till den förnybara elproduktio-nen som helhet, men vindkraften blir en allt viktigare komponent för att målet ska nås, säger Anna–Ka-rin Hatt, som pekar på att 2010 höj-de regeringen målet för elcertifikat-systemet.

–Det innebär en ökning av den certifikatsberättigade produktio-nen med 25 TWh från 2002 till 2020 där en kontroll av elcertifikatsyste-met kommer att genomföras senast vid utgången av 2015, säger energi-ministern.

–Vi gör också andra insatser som att underlätta utbyggnaden av elnä-ten och vi arbetar med förslag för att få bort tröskeleffekterna för att an-sluta ny vindkraft till elnäten, säger energiministern, som pekar på att de kommande tio åren satsar regering-

en 3,5 miljarder per år på att bygga ut elnätet.

–Men det är inte bara genom att bygga mer nät som mängden vind-kraft kan öka. Det kan också ske ge-nom att använda den infrastruktur som redan finns mer effektivt, och genom att skapa möjligheter för en mer flexibel förbrukning. Utveckling av smarta nät är ett område som kan bidra till både effektivare och flexi-blare användning.

anna Karin Hatt säger att för att uppmuntra privatpersoner som vill bli småskaliga vindkraftsproducen-ter, arbetar hennes departement med en reform för så kallad nettodebite-ring av el. Det innebär att personer som producerar egen el, till exempel med ett vindkraftverk på tomten, kan kvitta sitt överskott mot konsumtion hos elnätsföretaget.

–Regeringen anser att tillstånds-processer för både ny elproduktion och kraftnät måste fortsätta att för-enklas och förkortas, säger energimi-nistern.

Hur ser Du på beskattningen av vindkraft.

–Frågan kommer ofta upp när den kooperativa vindkraften disku-

teras eftersom den beskattas utifrån den generella förmånsbeskattning-en, men från regeringens sida finns inga planer på att frångå de generel-la reglerna för förmånsbeskattning. Centerpartiet har drivit och fortsät-ter att driva på för att finna former för att det ska bli förmånligare än idag att vara delägare i vindkrafts-verk, säger Anna–Karin Hatt som också svarar på hur hon ser på er-sättning till markägare, och använd-ning av bygdemedel.

–Det är viktigt för etablering av vindkraft att det blir en positiv dialog mellan projektörer och kommunerna där parterna känner sig respekterade och har förståelse för varandra. Det finns exempel där vindkraftsbolag har gett bidrag till föreningslivet i de kommuner som berörs av vindkrafts-etablering, och det ger konkret nytta för det lokala samhället.

–Jag ser det som en angelägenhet mellan vindkraftsbolagen och det lo-kala samhället. Det är inget som sta-ten ska styra. Däremot uppmanar jag gärna vindkraftsbyggare att ta initi-ativ som skapar en god lokal förank-ring, slutar Anna–Karin Hatt.

Tommy NoriN

5000 vindkraftverk.Så många anläggningar ska byggas i de fyra norrlandslänen de kommande åren.

Energiminister Anna–Karin Hatt

v indkr af tt idn ingen

Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Redaktion: Tommy Norin och Ralph RentzschBild på första sidan: Foto: Jonas LundmarkLayout och produktion: Robert BolinderFörsäljning annonser: Säljstyrkan i ÖstersundKontakt: [email protected], tel 0643–21137

Tidningen du håller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB.

Vindkraftcentrum för Barentsregionen har gett redaktionen en del förslag till artiklar och reportage. Tidningen når alla hushåll och företag i Norrbottens län.Vindkraftcentrums syfte med samarbetet är att med annonser ochartiklar visa invånarna att vindkraftbranschen finns och växer.

I övrig media framförs ofta att utbyggnaden inte ger något i form avarbetstillfällen eller bygdemedel. Vindkraftstidningen visar vad som är på gång och att det är upp till befolkning, kommuner och företag att göra det bästa möjliga av deinvesteringar som nu görs.

Pobeda Publication AB kommer kontinuerligt att ge ut tidningar sombeskriver vindkraftens expansion i Sverige.Nästa tidning kommer ut i Jämtland den 15 februari 2013. Har duartikelförslag eller vill annonsera, [email protected].

П О Б Е Д А

P U B L I C A T I O N S

v indkr af tt i dn i nge n 3nr 1 2012 norrbotten

–Vi har blivit mer pådrivande i vindkraftsfrågor, säger projektledaren Jens Sperens, som pekar på att numera kan man ladda ner Vindfyrs app i Smartphonen

2009 beslöt några personer som brinner för vindkraft i norrland att bilda en styrgrupp och star-ta projektet Vindfyr, som syftar till mer samverkan mellan de 54 norrlandskommunerna.

–Det krävs för att maximera den lokala nyttan. Kommunerna står inför stora utmaningar, sä-ger Jens Sperens, projektledare för Vindfyr.

Vindfyr har sitt säte i Piteå där per-sonerna i styrgruppen kommer från olika delar av Norrland. Norrbotten representeras av Erik Persson, Piteå kommun, Fred Norström, Norrbot-tens energikontor och Jonas Lund-mark, informatör vid Vindkraftcen-trum Barents.

Roland Lundqvist, Malå, represen-terar Västerbotten. Karin Liinasaa-ri, Strömsund, representerar Jämt-land och Erik Löfgren, Södra Norrlands Vindkraftcentrum, för Gävleborg samt Thomas Jensen, Länsstyrelsen, för Västernorrland.

Sedan Energimyndigheten beviljat stöd startade Vindfyr november 2010.

–Det innevarande projektet, med budget 1,4 miljoner kronor, sträcker sig till slutet av 2012. Vi ser att det nu är läge för en mer långsiktig fi-

nansiell lösning, och arbetar därför med att attrahera medfinansiering ifrån de som är engagerade i sto-ra vindkraftparker,säger Jens Spe-rens, som tycker att det är rimligt att Vindfyrs kunder betalar för den in-formation de får.

JuSt nu planeraS det för nära 6000 vindkraftverk i Norrland.

–Många kommuner berörs, så det finns skäl att samarbeta, säger Jens Sperens, som pekar på att i Norrland står områdena för likartade Norr-ländska utmaningar.

–Det är kallt, det är långa av-stånd och det handlar ofta om myck-et stora parker, säger Jens Sperens som punktar upp tre huvudområden Vindfyr arbetar med.

–Det mest aktuella är elnätsfrå-gan. Det är en viktig övergripande regionfråga, säger projektledaren, som pekar på betydelsen av att det skapas en bra och hållbar strategi för den norrländska exporten av el.

Det andra är funktionen som samordnare mellan kommuner och projektörer där det är viktigt att hål-la sig uppdaterad om nuläget.

–Ett litet verk någonstans – ingen bryr sig – men handlar det om 6000 verk blir vi en stor spelare i världen,

säger Jens Sperens, som pekar på vikten att kommuner får rätt infor-mation om vindkraften.

Han ser Vindfyr som en brobyg-gare mellan kommuner, projektörer och lokala näringar.

Ett exempel är att under 2011 ge-nomfördes en konferens kring hur rennäringen påverkas av vindkraft. 13 samebyar deltog, liksom moder-organisationen SSR.

JenS SperenS peKar på att Vind-fyr lärt sig en del sedan starten.

–Vi har klart blivit mer pådrivan-de i vindkraftsfrågor.

En tredje fråga Vindfyr arbetar med just nu är isproblematiken.

–Vi arbetar i ett kallt klimat där det handlar om att skapa förutsätt-ningar för en säker drift med kvalitét!

Han pekar på att det är viktigt att kommuner ser fördelarna med vind-kraft för att kunna tillgodogöra sig nyttan på bästa sätt.

–Flera av dem är riktigt hungriga, andra behöver mer tid på sig, men vi har gott hopp om att de tveksamma ansluter sig, säger Jens Sperens, som också pekar på viktan av att företag är på banan.

–Vi vill peka på möjligheterna att ta hem nya affärer, säger projektledaren.

Studier visar att vid vindkrafts-byggnationer har upp till 25 procent av investeringarna landat i lokala fö-retag.

–Det finns ett norskt exempel på att lokalnyttan kan bli upp emot 60 procent, säger Jens Sperens, som pe-kar på att det börjar också kommun-politikerna upptäcka.

i HöSt genomförDe Vindfyr bland annat konferensen Nolia vind i Piteå där LKAB informerade om sin vind-kraftsatsning och Vindfyr informera-de om lokalt ägd vindkraft.

–Sedan kommer vi att delta vid konferensen Wintervind i Östersund i februari, säger Jens Sperens.

Arbetet går också vidare med idén om att bilda lokala samrådsgrupper, där en lokal grupp med folk från ren-

näringen, företag och kommuner blir klar i höst.

JenS SperenS Sammanfattar Vindfyrs uppdrag med att projektet vill ta hand om frågor som är typiskt norrländska och som inte hamnar på någon annans bord och han påpe-kar vikten av att kommuner kontak-tar Vindfyr.

–Det finns kommuner som arbe-tar med samma frågeställningar så det finns skäl att samverka mer, sä-ger Vindfyr´s projektledare, som ock-så presenterar en virtuell nyhet, nu-mera har Vindfyr en egen ”app” som kan laddas ned i smartphonen.

Tommy NoriN

FoTo Tommy NoriN

Experter på vindkraft!

Vindfyr blåser på för vindkraften

Riksdagsledamot vill snabba på miljöprövningriksdagsledamoten Sven–er-ik Bucht, s, tycker att tillämp-ningen av de svenska miljöla-garna ibland drivs in absurdum där naturvårdsverket bromsar tillståndsärendena genom att överklaga i sista minuten.

under våren tog Bucht upp i riksdagen den sega och långa tillståndsprövningen för euro-pas största landbaserade vind-kraftspark utanför piteå, där det planeras för 1101 kraftverk och där etapp ett består av 314 verk.

–Processen med ansökan kom in för sex–sju år sedan och det tog för lång tid innan Miljö och Markdomstolen kom med något beslut. Det är oac-ceptabelt, säger Sven–Erik Bucht, som pekar på att det finns stor risk för att finansiärer av vindkraftspro-jekt drar sig ur och väljer att inves-tera i andra länder om ärendena ska ta så lång tid.

–Sverige framstår inte som en in-vesteringsvänlig nation, säger Sven–Erik Bucht, som tidigare var kommu-nalråd i Haparanda och som deltog aktivt med att skriva avtal om en vindkraftspark på Seskarö.

Han tillträdde som riksdagsman 2010 och kort därefter frågande han dåvarande miljöministern Andreas Carlgren, c, om handläggningstider-na. Eftersom ingenting hände, åter-kom han i våras där han återuppre-pade kravet om snabbare prövningar till miljöminister Lena Ek, också c.

i interpellationen frågade han vad hon gör att ”vi ska få en hand-läggning som stimulerar tillväxt och jobb, och har ministern ambitioner att verka för att gällande miljölag-stiftning och dess tillämpning för-ändras med krav på tydlighet och kortare handläggningstider”?

22 maj svarade miljöminister Le-na Ek på Buchts interpellation med

att bland annat peka på att mark och miljödomstolarna har reforme-rats och genom dem ”finns förut-sättningar för att förenkla, samordna och effektivisera domstolsprövning-arna”.

Det är inte SVen eriK Bucht nöjd med:

–Det var undvikande, säger Sven–Erik Bucht, som pekar på att Sverige är värst i Europa vad gäller byråkrati kring miljöstillstånd.

–Och den borgerliga regeringen har inte tagit detta på allvar. Den är passiv till att göra förändringar som krävs, säger s– riksdagsmannen, som kräver att regeringen måste lägga mer resurser på domstolarna.

–Dessutom vara tydlig i sina reg-leringsbrev till myndigheterna om vad som gäller, säger Sven–Erik Bucht, som inte tänker ge sig när det gäller krav på snabbare miljöpröv-ningar.

–Jag kommer givetvis att fort-sätta väcka frågan om det inte blir några förändringar, säger Bucht, som vill se mer vindkraft i Norrbotten och Västerbotten.

–Men den kan inte lösa allt en-ergibehov. Vi kan få ut mer effekt av

både vattenkraft och kärnkraft, sä-ger Bucht, som när det gäller det se-nare är positiv till att Finland byg-ger nytt kärnkraftverk på anda sidan Bottenviken.

Tommy NoriN

–Den borgerliga regeringen har varit passiv när det gäller frågan om att snabba på miljöprövningarna, säger Sven–Erik Bucht,S, riksdagsman och tidigare kommunalråd i Haparanda.


Vindkraft ger jobb till 11 000

År 2020 kommer de svenska vindkraftverken att producera 26 twh, de kommer att syssel-sätta 11 141 personer och vind-kraftaktörerna kommer att beta-la 3,6 miljarder kronor i skatt.

Det framgår av en rapport ”vind-kraftens ekonomiska effekter 2010–2020”, framtagen av Jenny von Bahr vid WSP Energy & Strategi i Stock-holm.

Studien/prognosen bygger på in-rapporterade planer från 27 vind-kraftsföretag som motsvarar 53 pro-cent av marknaden. I de ekonomiska beräkningarna antas elpriset ligga på 65 öre/kilowatt, vilket 2010 var det genomsnittliga spotpriset på el-marknaden.

WSP redovisar att av de 27 företagen kunde tolv ge svar på utbyggnadsplaner fram till 2014. 2010 stod de tolv företa-gen för 28 procent av den totala vindkraftproduktionen,men beräknas enligt prognosen stå för 76 procent av produktionen i Sverige år 2020. Det innebär att det väntar stora in-vesteringar de närmaste åren.

Investeringarna i vindkraft blir mycket kraftiga med en utbyggnads-takt på åtta – till 17 miljarder per år från 2012 och framåt.

I år och nästa år peakar inves-teringarna för att sedan sjunka ef-ter 2015. De uppgifterna beror på att

vindkraftsbolagen har tagit fram ut-byggnadsplaner fram till 2015, där-efter blir utbyggnadstakten lägre.

Exempelvis 2017 beräknas inves-teringarna ligga på 7, 8 miljarder, och drygt åtta miljarder 2017 och 2018.

VinDKraften ger arbetstillfällen där WSPs rapport visar att i år sys-selsätter den 9 371 personer där an-talet ökar till 10 266 nästa år. Efter det sker en viss nedgång till drygt 8 000 personer 2016–2018 för att öka igen där Jenny von Bahrs beräkning-ar stannar vid 11 142 personer år 2020.

I rapporten slår också forskaren fast att vindkraften ger redan idag betydande skatteintäkter.

I år betalar branschen 2,5 miljar-der i skatt. 2015 passeras tre miljar-der och 2020 beräknas den förny-bara energin ge stat och kommuner skatteintäkter med 3,6 miljarder kro-nor.

Då kommer vindkraftsbranschen att omsätta 30,5 miljarder kronor. En sektor i samhället som ökar sin om-sättning rekordsnabbt.WSP redovisar att 2010 omsatte branschen 6,9 mil-jarder kronor. Förra året mer än för-dubblades omsättningen till 15 mil-jarder där prognosen anger att den kommer att vara fördubblad om åt-ta år.

Tommy NoriN

Det ingår i Svenska Kraftnäts in-vesteringar där verket lägger 60 miljarder kronor fram till 2025 på att rusta det svenska elnä-tet och där vindkraften är en av drivkrafterna bakom att affärs-verket vill snabba på med ut-byggnaden.

I höst har Svenska Kraftnäts ”per-spektivplan” varit ute på remiss.Den anger hur affärsverket ser på energisituationen,och vilka investe-ringar som behövs fram till år 2025

– Vi vill tidigt flagga för vil-ka åtgärder som krävs, säger Vik-tor Wallström vid Svenska Kraftnät, som anger att det finns planer på att förstärka elnätet med nya sto-ra stamnätledningar från Norrbot-ten till sydsverige, framdriven av den snabbt växande vindkraften. Inves-teringen sker efter 2020.

DeSSutom SKa De nuvarande fyra stamnätledningarna från Norrland uppgraderas. Det sker 2014–2016.

Perspektivplanen tar upp att transport av el från vindkraftverken är en prioriterad fråga, men Svenska

Kraftnät konstaterar också att ”den omfattande vindkraftsutbyggnaden skapar ett betydande nätplanerings-problem”.

SKälen är att det råder stor osä-kerhet kring hur många vindkrafts-projekt som egentligen kommer igång, med hänvisning till att det är svårt för vindkraftsbolagen att räk-na hem projekten på grund av lågt elpris och lågt pris på elcertifikat. Och vindkraften är en produktions-mässigt sett en ojämn leverantör av ström.

Det hindrar dock inte Svens-ka Kraftnät att investera. Fram till 2025 planerar verket att lägga 55–60 miljarder på nya stamnät där ex-empelvis sydvästra länken i södra Sverige byggs just nu, och förutom uppgraderingen och nybyggnationen av stamnätledningen från norrland, sker en utbyggnad av nätet efter Lu-le älv under 2014–2016.

Verket vill också bygga ny mat-ning från Ofoten i Norge till Porjus, och en ny ledning mellan Sverige–Finland. Det är inte bestämt när det ska ske.

2013 investerar Svenska Kraftnät 4,8 miljarder i utbyggt elnät.Under 2013–2015 handlar det om 15 mil-jarder.

Mark och miljödomstolens beslut att ge grönt ljus för de 314 verken i Markbygden utanför Piteå aktualise-rar frågan om det finns ledig kapa-citet för att transportera den el som ska ledas via det nya ställverk som byggs vid Råbäcken för 100 miljoner kronor.

– Det finns avtal med Svenska Kraftnät som är skyldiga att ansluta och det finns plats på ledningarna. Redan nu finns en installerad effekt på 2000 Megawatt och det räcker för att transportera el från 700 vind-kraftverk, säger Svevinds Vd Mikael Kyrk.

På sikt, och det anges också i per-spektivplanen, behövs ytterligare ett ställverk i Markbygden med en ny tvärledning mellan ställverken.

Investeringar som landar hos Svevind och Enercon och som enligt Mikael Kyrk ingår i kalkylerna.

Tommy NoriN

Svenska Kraftnät rustar för miljarderEn ny stamnätledning från Norrbotten till sydsverige, och uppgradering av de fyra stamnätledningar som nu finns.

Som en del av de svenska klimatmålen finns tydliga mål för utbyggna-den av vindkraft. Den svenska ambitionen att satsa på förnybar energi har gjort att utbyggnaden tagit fart på allvar de senaste åren.

Utmaningen för vindkraftprojektörerna är att få tillstånd för att bygga vindkraft inom rimlig tid. På lokal nivå stoppas ofta vindkraft-projekt av olika intressen, ofta med miljöinriktning. Kan omställningen mot ett hållbart energisystem med mer vindkraft ske utan konflikt med lokala intressen?

– För att investeringarna ska vara miljö- och kostnadseffektiva är det oerhört viktigt att placera vindkraftverken där det blåser, säger Eva Vitell, chef för Vattenfalls projektutveckling på land i Sverige.

Vinden är en naturresurs och för att utnyttja den så effektivt som möjligt måste vindkraften placeras på de platser där det blåser som allra mest. Att mäta och analysera vinden är därför nödvändigt för varje val av lokalisering. Vinden bör vara utgångspunkten för besluts-fattare, på lokal och regional nivå, när lämpliga platser för vindkraft pekas ut eller när tillstånd ges till ett vindkraftprojekt.

– Självklart måste miljöintressen och andra faktorer vägas samman i en slutlig bedömning. Studier av exempelvis fåglar, fladdermöss och olika naturvärden görs därför alltid i våra projekt för att bedöma möjligheterna för samexistens, säger Eva Vitell och tillägger:

– Ett hållbart energisystem bygger på att det finns möjlighet till goda investeringar, ekonomiskt som miljömässigt.

Vindkraften har en viktig roll i omställningen till ett hållbart energisystem. I Europa har vindkraft länge varit en viktig förnybar och kostnadseffektiv energi-källa. I Sverige har vi bara sett början.

Vattenfall är idag en av Europas största vindkraft-producenter med mer än 900 vindkraftverk i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Vattenfalls totala vindkraftstillgångar producerar drygt 4 TWh under ett normalår, motsvarande hushållsel till 800 000 hem. I norra Sverige, med sina starka vindar, är flera projekt under utveckling. Förra året invigde vi vår största landbaserade vindkraftpark, Stor-Rotliden, strax norr om Fredrika i Åsele kommun.

Starka vindar ger hållbart energisystem

Eva Vitell, chef för Vattenfalls projektutveckling på land i Sverige.

–Systemtänk krävs för att få fart på vindkraftsindustrin

–Vindkraften i Sverige saknar en helhetssyn, det fattas ett sys-temtänk i branschen och det kan ha sin grund i att näringen är relativt ung i Sverige.

Det säger Stefan Lundmark, reger-ingens samordnare för vindkraft-satsningar i Norrbotten och Väster-botten och den övriga världen.

Med systemtänk menar han bland annat el–infrastruktur och långsiktiga satsningar på forskning och utbildning.

–Vindkraftsindustrin har myck-et att lära av pappers–stål och trä-industrin när det gäller systemtänk. Det är jag övertygad om, säger Ste-fan Lundmark.

Han pekar också på att om Sveri-ge ska få fart på energiomställning-en krävs tydliga, stabila, men också kraftfulla satsningar från offentlig och privat sektor.

Han har en gigantisk uppgift. Att bygga broar mellan de myndigheter som ibland agerar bromsklossar och den ibland otåliga vindkraftindustrin.

Och – den andra rollen – att age-ra blåslampa emot sin egen arbets-givare, näringsdepartementet, där Stefan Lundmark klart vill skynda på vindkraften.

–Det går för långsamt, säger han, och syftar på den långa miljöpröv-ning myndigheterna ägnat sig åt i Markbygden där Svevind fått vänta i sju år på miljötillstånd.

–Hanteringen är olycklig. Man ska ha respekt för tågordningen,men när det tar så lång tid finns risk för att investeringarna läggs i malpåse. Det blir i slutändan för dyrt för projek-tören, säger Stefan Lundmark, som tycker att det är rimligt att halvera tiden för miljöprövningar.

–Jag hoppas nu att Mark och Mil-jödomstolen kommer med ett beslut så att Svevind får komma igång, sä-ger Lundmark, som uppger att han tagit upp problemet med energimi-nister Anna–Karin Hatt.

Stefan Lundmark har ett långt CV som bland annat rymmer EU–sam-ordnare i Piteå kommun, projektle-dare vid Luleå Tekniska Universitet,

verksamhetsledare vid företagspar-ken Aurorum i Luleå och just nu ock-så samordnare (75 procent) för Vind-kraftcentrum i Barents.

i grunDen är Han elektrikern som blev statsvetare.

Han är en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att sam-ordna myndigheters och vindkrafts-industrins intressen så att Sverige når det uppsatta målet med 20 TWh vindkraft år 2020.

Idag produceras cirka sju TWh, så det är bråttom, menar Lundmark, som pekar på nu handlar det om att få myndigheter och vindkraftsintres-sena att mötas.

Han säger att han försöker agera genom att bland annat delta i upp-vaktningar som syftar till att blåsa på vindkraften.

–Jag är en slags medlare, säger Stefan Lundmark, som tycker att kärnfrågan har tappats bort i vind-kraftsdebatten.

–Det handlar hela tiden om eko-nomi. Men den viktigaste frågan är

varför vi arbetar med denna miljö–omställning, säger Stefan Lundmark, som ger exempel.

–2006 skickade Länsstyrelsen Norrbotten tillväxtprogram till EU–kommissionen. Programmet kom till-baka med vändande post där kom-missionen efterlyste motiv.

–Den ville veta anledningen till varför vi jobbar med vindkraften – där det inte i första hand handlar om tillväxt, säger regeringens vindkraft-samordnare.

–Anledningen till det omfattan-de arbetet med energiomställning i Norrbotten och övriga världen bott-nar i att det kommer att bli omöj-ligt för människor och vissa djur att finnas kvar på jorden om temperatur fortsätter att stiga. Detta tappas of-ta bort i den allmänna debatten, sä-ger han.

När det gäller vindkrafti norra re-gionen pekar han på att utveckling-en sker i län som säger ja.

–SOMM–institutet vid Göteborgs universitet gjorde en undersökning i Norrbotten och Västerbotten som vi-

sade att i Västerbotten är 82 procent av invånarna positiva, i Norrbotten 78 procent, säger Stefan Lundmark, som pekar på att det fanns negati-va yttringar emot de 14 verken på Bondön i Piteå skärgård, men när väl verken var byggda kom enbart posi-tiva omdömen.

–Och nu är folk vana vid att de står där!

förutom SegHeten i miljötillstån-den pekar Lundmark på oron kring låga elpriser och låga priser på el-certifikat.

–Men det är viktigt att inte grun-da kalkylerna på hur det ser ut nu. En ansvarsfull industri måste titta 15–20 år framåt när den bedömer sina investeringar, säger samordnaren, som pekar på att LKAB tar ju inte si-na investeringsbeslut på hur gruv-priserna ser ut idag – de lägger sina investeringar med sikte på att efter-frågan ökar och att priserna går upp.

Tommy NoriN


Stefan Lundmark, är en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att samordna myndigheters och vindkraftsindustrins intressen så att Sverige når det uppsatta målet med 20 TWh vindkraft år 2020.

Regeringens samordnare:

Vi är en komplett leverantör av strategiskt och operativt underhåll för företag inom vind, vatten, värme och industri.

www.seu.se

SEU tar hand om ert strategiska och operativa underhåll så att ni kan jobba med er

kärnverksamhet i lugn och ro. Vi har lång erfarenhet av förebyggande underhåll och

att arbeta med hela kedjan, allt från optimering till operativa tjänster och beredskap.

Vid nymontage och ombyggnader erbjuder vi bland annat projektledning, konstruk-

tions- och ritningstjänster. Vi tar även hand om hela projekt.

Våra drygt hundra medarbetare har mycket bred kompetens och i vår tjänsteport-

följ fi nns en hel del specialtjänster, bland annat termografering, vibrationsanalys,

maskinuppriktning och balansering, maskinanalys, industriklättring och högspän-

ningsunderhåll. Bland våra kunder fi nns såväl stora energiföretag som mindre

industriföretag.

UMEÅ: SKOLGATAN 73 A – Telefon 090-14 24 00 LULEÅ: STORGATAN 45 – Telefon 0920-420 420Ö-vik: STORGATAN 19 B – Telefon 0660-28 11 28www.koskela.se

vi korrigErar aLLa dina synfEL– även brytningsfel och ålderssynthet

Vi utför ögonlaser- och RLE-operationer för att korrigera alla synfel, även ålderssynthet.

Välkommen att boka in en tid hos oss där du alltid får en kostnadsfri undersökning och

konsultation av en legitimerad ögonläkare.

Visst vet du att du kan göra bruttolöneavdrag för synfelskorrigering via ditt jobb? Det är

kostnadsneutralt för arbetsgivaren och skattefritt för dig, det innebär att du sparar mellan 30 till

55 procent på din operation. Boka in en tid redan idag för ditt första stegmot

ett liv utan glasögon och linser!

30-50% rabatt MEd brUtto-LÖnEavdrag

kostnadsfriakonsultationer

& drop-in undersökningar.

Vindkraftcentrum ett energiskt nav

vi inte ska blåsa upp några siffror ut-an vara realistiska. Det är viktigt att leverera rätt uppgifter till de aktörer som blir inblandade, säger samord-naren till Vindkrafttidningen.

–Men vi insåg snabbt att det-

ta handlar om mycket. Utbildning, där vi bidragit till att Lernia (se ar-tikel sidan..) startat en internationell vindkraftteknikerutbildning, och vi genomför varje år konferensen No-lia Vind, säger Stefan Lundmark, som

också är självkritisk.–Vi har fokuserat mycket på vad

som kan komma att hända i framti-den, men nu måste vi se vad de hit-tills gjorda satsningarna givit.

–Exempelvis har 34 företag i re-

Vindkraftcentrum Barents är ba-serad vid furunäsets företags-by i piteå med Stefan lundmark som projektledare. förutom att leda Vindkraftcentrum arbetar han 25 procent som regering-ens samordnare för vindkraften i den nordliga regionen (se arti-kel sidan 6)

Bakom Vindkraftcentrum står Pi-teå kommun, Norrbottens landsting, Länsstyrelsen, Energimyndigheten och EUs regionala strukturfonder.

Vid kontoret i Piteå arbetar för-utom Stefan Lundmark, Jonas Lundmark, informatör samt Anna Marklund, som har hand om admi-nistration och ekonomi.

–BilDanDet aV Vindkraftcentrum har två grundläggande orsaker. Det var mycket vindkraft på gång, in-te bara i Sverige utan också i Fin-land och Norge, säger Stefan Lund-mark, som pekar på det andra skälet, Svevinds plan att bygga 1101 verk i Markbygden.

–En satsning med mycket stor potential där vi ser att det inte går att hantera som när man bygger tio verk.

–Det blir helt andra frågor att ta ställning till, säger Stefan Lund-mark, som exemplifierar med att Pi-teå hamn får en helt ny och större roll som importör av verk, det plane-ras för en betongtornfabrik vid ham-nen, och att rekrytera arbetskraft blir en viktig uppgift.

–Vi Har gJort en samhällsekono-misk kalkyl för etapp ett (314 verk, reds anm), säger Stefan Lundmark där vi kartlagt hur många arbeten Markbygden skapar.

–Vi sade när vi gjorde kalkylen att

gionen samt 77 vindkraftsmontö-rer fått jobb hos Enercon i samband med uppförandet av de tio verken vid Dragaliden, säger Stefan Lund-mark, som också pekar på att det blir viktigt att reda ut vad den komman-de parken med 30 verk i Sjisjka utan-för Abisko som byggs just nu kom-mer att ge.

i marKBygDen finns Vindens hus där småföretag har växt fram i vind-kraftens spår.

–Det som hänt har varit ett bra lärande för oss, säger samordnaren, som uppger att Vindkraftcentrum har tagit fram en handlingsplan med nio punkter med vad centrat ska ar-beta med.

Dit hör tillståndsprocesser, fi-nansierings och ägarfrågor,bygga ut elnätet och en strategi för hur nä-ringslivet i Barentsregionen ska nap-pa på vindkraften.

Det finns åsikter om att ”vind-kraft ska byggas där konsumenterna finns, varför Norrbotten”?

–Varför? Jo för att här finns för-delar. En är att vi har få men sto-ra markägare vilket gör markfrågor enklare. Det råder inte samma kon-kurrens här om marken som i söd-ra Sverige.

–Det är sant att Norrbotten har överskott på el och det bästa vo-re kanske att den producerades där konsumenterna finns. Men vi måste se på vindkraften som en basnäring, likt andra basnäringar som finns i lä-net. Vi har goda möjligheter att ska-pa utveckling och tillväxt samtidigt som vi bidrar till energiomställning-en, säger Vindkraftcentrums projekt-ledare.

Tommy NoriN


Rovfåglar utsatta för vindkraftverkrovfåglar utmärker sig i statisti-ken över arter som dödas i kol-lisioner med vindkraftverk. Det visar en studie gjord av Vindval som är ett forskningsprogram som drivs av naturvårdsverket och finansieras av energimyn-digheten.

Programmet som pågår till 2013 om-fattar 30 forskningsprojekt och fyra så kallade syntesprojekt, där Vindval bland annat tittat på hur vindkraft

påverkar fågelliv.Ett vindkraftverk dödar mellan

2,3 till 7,3 fåglar per år där Vind-val konstaterar att en utbyggnad av 5000 verk i Sverige skulle komma att döda 36 500 fåglar per år.

Här Summerar forskargruppen att vindkraften utgör en mycket liten fa-ra sett till totalt antal dödade fåglar, men det är inte för fåglar i allmänhet vindkraften är ett hot, det gäller en-bart några få fågelgrupper där rov-

fåglar är mest drabbade.Örnar, vråkar och glador är rov-

fåglar som segelflyger mycket och de lever farligare än mindre arter som flyger mer aktivt, som kärrhök, duv-hök och sparrhök.

Vindval redovisar, att rotorbladen rör sig, gör det svårare för främst rovfåglar att undvika dem, rovfåglar flyger exempelvis inte in i träd som ju står stilla.

En del av orsaken är att fåglars ögon sitter på sidan av huvudet och

det ger ett begränsat synfält, och rovfåglar som spanar efter byten på marken har svårt att hålla uppsikt framåt.

Därför Har SVerigeS Ornitolo-giska förening tagit fram förslag på lämpliga avstånd mellan vindkraft-verk– boplatser, där ett verk inte bör placeras närmare än 2–3 kilometer från en boplats för

Havsörn eller Kungsörn och inte närmare än 2 kilometer till Pilgrims-

falk och en kilometer till boplatser för Orre och Tärnor

Det finnS enligt Vindval också en dom i Miljödomstolen avkunnad 23 november 2011, att vindkraftverk in-te får byggas närmare än två kilo-meter till boplatser för Kungsörn och Fjällvråk.

Tommy NoriN

Erik Persson, Jonas Lundmark och Stefan Lundmark arbetar med att synliggöra vindkraften och dess effekter på näringar i Norrbotten och Västerbotten. FoTo Tommy NoriN

2009 bildades Vindkraftcentrum för Barentsområdet i syfte att vara ett nav för företag, myndigheter, försvarsmakten, kommuner och andra som söker information kring den vindkraft som växer snabbt i Norrbotten.

Rovfåglar utsatta för vindkraftverk

Vill du veta mer – kontakta oss! www.vindkraftbarents.se, tel. 0911-697048

Miljardinvesteringar Kompetensförsörjning

Arbetstillfällen Förnybar energi

VINDKRAFT Barentsregionens nya tillväxtindustri

FOTO: MARIA FÄLDT

wpd planerar för miljardinvesteringartyskägda vindkraftprojektören wpd med erfarenhet av utveck-ling, byggnation, finansiering och drift av mer än 1 400 vind-kraftturbiner i europa och andra delar av världen planerar vind-kraftsparker i norrbotten och Västerbotten för 3,3 miljarder kronor.

Läget på den svenska vindkrafts-marknaden med lågt elpris och lågt pris på elcertifikaten har dämpat lus-ten hos små aktörer att investera i vindkraft.

Dock inte hos tyskägda wpd.–Vi har stark ägare som tänker

långsiktigt, säger Weronica Ekholm, vid wpd Scandinavia,det svenska bo-lag som projekterar och bygger land-baserade verk.

wpds andra bolag i Sverige, wpd Offshore Stockholm AB, projekterar och bygger havsbaserade vindkrafts-verk.

Den landbaserade verksamheten i Sverige startade 2007 och har idag cirka 300 vindkraftverk i planerings– eller tillståndsfas.

–Vi har kommit längst med Al-dermyrberget i Skellefteå. Där pla-nerar vi att bygga under sommaren 2013, säger Weronica Ekholm, som pekar på att hittills har inte företa-

get byggt några havsbaserade parker i Sverige, men bolaget har ambition att bygga fem sådana parker, bland annat en vid Tärnan/Klockgrundet i Piteå skärgård med 132 verk.

De lanDBaSeraDe planerna är mer omfattande. I Västerbotten plane-ras för bland annat en park med sex verk på Klöverberget nära Skellefteå där wpd inom kort lämnar in ansö-kan om bygglov och anmälan enligt miljöbalken till Skellefteå kommun.

Dessutom planeras för en större park i Råliden med cirka 40 verk pla-cerade i gränslandet mellan Skellef-teå – Piteå.

–Där är vi tidigt i processens. Samrådsprocessen är inte klar, men vi har haft ett tidigt samråd med samebyarna, säger Weronica Ekholm.

För projektet vid Tallträskliden avvaktar wpd bättre förutsättning-ar för bland annat elanslutning inn-an bolaget går vidare.

–Och vi letar efter nya platser hela tiden, säger Weronica Ekholm, som kommer in på placeringen av 31 verk på SCA –ägda Bergön i Kalix skärgård i Norrbotten.

–I slutändan kan det falla bort några verk, tror Weronica Ekholm, som uppger att just nu hanteras de yttranden som kommit in efter sam-

råd. Bolaget väntar också på slut-rapporteringar från de omfattan-de utredningar som gjorts och som handlat om inventering av havsörn, kulturvärden, naturvärden, land-skapsanalys, logistik och fågelstu-dier.

–Initialt talade vi om en bygg-start 2014 med inkoppling av de för-sta verken under 2015. Men med tanke på miljöprövningen och att el-nätanslutningen är komplicerad, det handlar ju om en sjökabel, är det mer realistiskt att tro att det står klart först 2017, säger projektledaren.

Hon uppger att wpd har som po-licy att upprätta en vindkraftsbonus med återföring av medel till bygden, som i det här fallet är tänkt att gyn-

na det rörliga friluftslivet i skärgår-den. Samtal runt bonusen har förts, men avtal kring det blir en senare fråga.

apropÅ el öppnar Ekholm för möjligheten att den elanslutning wpd drar fram kan leda till ett mer-värde för lokalbefolkningen.

Töre båtklubb som har anlägg-ning vid Gårdsviken på norra Bergön uttryckt intresse att ansluta anlägg-ningen till fast elnät. Idag drivs den med hjälp av egna elverk.

–Vi utreder möjligheten. Vi vill att våra etableringar ska ge fördelar för de lokala intressen som finns i områ-det, säger Weronica Ekholm.

Tommy NoriN

FAKTA WPDwpd har funnits i Sverige se-dan 2002 och har sitt säte i Stockholm. Verksamheten är delad i två affärsområ-den: wpd Scandinavia AB som projekterar vindkraft på land, och vindkraft till havs projekteras av wpd Offshore Stockholm AB. Båda bolagen ingår i wpd–koncernen– en av Europas ledande vind-kraftsprojektörer med lång erfarenhet inom projektering, finansiering, realisering och drift av projekt inom förny-bar energi.

FAKTA BERGÖNwpd vill bygga en vindkrafts-park om 17–31 stycken verk, med en total installerad ef-fekt runt 100 MW på Bergön i Kalix kommun. Antal och storlek på verken är beroen-de av resultat från pågående vindmätning.

31 vindkraftverk á 3,2 MW skulle ge en årsproduktion på ca 360 GWh (360 miljoner KWh) och skulle räcka till att försörja drygt 71 000 villor med hushållsel.Vindkraftspark Bergön är lo-kaliserad ca 20 km sydväst om Kalix stad i Kalix kom-mun, Norrbottens län. Parken planeras att driftsättas tidi-gast 2015.

Källa www.wpd.se

–Vi är positiva till Wpds plan att bygga vindkraft på Bergön. Det skulle ge båtklubben chans att få fast el till vår klubbanläggning i Gårdsviken, säger Lars Ekerljung, ordförande för Töre båtklubb.

FoTo Tommy NoriN


–Nu satsar vi på att skapa en ny rörlig grupp som bland annat kan arbeta emot vindkraftsbranschen, säger Ralph Bäcklund, marknadschef vid Adecco.

FoTo Tommy NoriN

Adecco ordnar arbetskraften

rerna i Sverige vad gäller rekryte-ring och bemanning. Företaget har 50 kontor i Sverige, bland annat i Umeå, Skellefteå, Piteå,Luleå, Pajala och Gällivare. Företaget har cirka 45 procent av bemanningsmarknaden i Norrbotten och Västerbotten.

– I Luleå har vi funnits i 15 år. I Pi-teå tio år, säger Ralph Bäcklund, som uppger att i norrlandsregionen har Adecco 500 anställda som kan inde-las i tre grupperingar.

– Vi har fast anställda vilket ut-gör 70 procent av arbetsstyrkan. Dessutom har vi visstidsanställda och anställningsformen student.

–allt för att hålla en hög servi-cegrad, säger Ralph Bäcklund.

–Studentverksamheten handlar ofta om korta uppdrag där en per-son går in hjälper till när ett företag får peak i verksamheten, säger mark-nadschefen, som förklarar att Adec-

Svevind och enercons planer på att förverkliga den gigantiska vindkraftsparken i markbygden gör att bemanningsföretaget adecco i vässar klorna genom att bland annat bilda en rörlig ”mobility”–grupp som kan gå in i allt från vindkraftsprojekt till att jobba inom gruvindustrin.

–Vi kan flytta kompetensen dit den behövs, säger Ralph Bäcklund, Adec-cos marknadschef i Norrland, som berättar just nu arbetar företaget med det bemaningsföretaget kall-lar för ”mobility”– rörlig arbetskraft.

–Vi är ett bemanningsföretag och all vår personal är rörlig på det sättet att de kan gå in på olika arbetsplat-ser på olika orter. Men nu bildar vi en särskild grupp med folk med lite hö-gre kompetens som ska vara lite mer rörlig än de andra i Addecogruppen, förklarar Ralph Bäcklund.

Han vet inte i dagsläget hur stor gruppen blir och vilka yrkesgrupper det handlar om.

–Det blir efterfrågan som styr det. Men tanken är att de anställda i ”mobility” snabbt ska kunna placeras på arbetsplatser runt om i Sverige, och just arbetar vi intensivt med re-kryteringen, säger marknadschefen.

Adecco är en av de stora aktö-

co arbetar med tre olika uppdrags-modeller.

En är rekrytering där Adecco le-tar folk som sedan anställs av det fö-retag Adecco fått uppdraget i från. En annan är så kallat ”hyrköp”, där Adecco hyr ut arbetskraft en period, sedan anställs personen eller perso-nerna hos det aktuella företaget.

–Den tredje nischen är traditio-nell bemanning där företag har be-hov av att få in arbetskraft under viss tid, säger marknadschefen, som uppger att Adecco kan förse mark-naden med all slags arbetskraft.

– Det handlar om allt från tjäns-temän till montörer, svetsare, och sågverksarbetare. Vi har också elek-triker som ingår i särskilt bolag, sä-ger Ralph Bäcklund, som uppger att kunderna finns inom bland annat stål, gruv, verkstads – och skogsin-dustrin.

Och nu vill Adecco på allvar ge sig in i vindkraftsbranschen.

– Vi hade folk på plats i bygget av Sjisjka vindkraftspark. Nu kommer Markbygden och då hoppas vi kunna förse företagen med den arbetskraft de behöver. Vi har kompetent folk för det, säger Ralph Bäcklund.

– Nu tar vi ett nytt kliv där vi vill bli en bra partner på alla orter, i Norrbotten och Västerbotten och

det gäller inom både vindkraften och gruvnäringen, säger Adeccos mark-nadschef.

Tommy NoriN

FAKTAKoncernen Adecco S.A. är världens största bemannings-företag med ca 5 500 kontor i ca 60 länder spridda över hela världen med 33 000 an-ställda.Tre miljoner männis-kor arbetar för Adecco un-der ett år.Bolaget är registrerat i Schweiz och noterat på Swiss Exchange i Zürich. 2011 om-satte koncernen 20,5 miljar-der Euro.I Sverige är Adecco ett auk-toriserat bemanningsföre-tag med ca 50 kontor sprid-da över hela landet.2011 var svenska omsättningen cirka 2,5 miljarder.Förutom uthyrnings– och rekryteringstjänster erbju-der företaget lösningar in-om bland annat outsourcing, omställning, ledarskapsut-veckling, kompetensutveck-ling och karriärrådgivning.Källa Addeco Sverige.

De arbetar för att skapa en testpark för vindkraft i Norrland. Frv. Stefan Skarp, Skellefteå Kraft, Ralph Nyström, Sverea Mefos, Stefan Ivarsson, Vd Scandinavian Wind och professor Jan–Olov Aidanpää vid LTU.

FoTo Tommy NoriN

Forskare vill ha testanläggning i norren park som ska testa vindkraft i kallt klimat.

Det vill Svensk Vindkrafts tek-niskt centrum SWptC, bygga i norrland med hopp om bygg-start 2014-2015.

–Sverige kan bli ledande i Europa när det gäller att testa vindkraft i kallt klimat, säger Stefan Ivarsson, vd för Scandinavian Wind i Karlstad till Vindkraftstidningen,när projektet presenteras för företag och kommu-ner vid ett möte i Luleå 21 septem-ber.

Arjeplog har profilerat sig i Euro-pa som ett mecka för biltester i kallt klimat där bland annat bilgiganter-na Audi, BMW och Mercedes testar bilar,verksamhet som skapat en mil-jardindustri i glesbygd.

Något liknande vill Stefan Ivars-son se vad gäller vindkraft.

–Det finns en testanläggning i Kanada, men inte i Europa. Idag kan vindkraftprojektörerna ta till sig er-farenheter av exempelvis isbildning först när verken är på på plats.

–men för forSKningen och bola-gen är det viktigt att se hur vindkraft fungerar i kallt klimat där Norrland kan bli ett bra testområde, säger vdn för Scandinavian Wind.

–Verken ska testas innan de rik-tigt stora projekten kommer igång, säger han,

Idén till testparken väcktes av SWPTC ett, projekt som drivs av Chalmers i Göteborg med ett antal stora företag med som intressen-ter, bland annat ABB, SKF och Gene-ral Electric. Det leds av professor Ola Carlson vid Chalmers.

–En tanke föddes att starta ett testcenter med 4-8 verk som ska

placeras i område med svåra snö och isförhållanden, säger Stefan Ivars-son, som uppger att nu letar SWPTC efter lämplig plats i norrland

–Det är intreSSant att se att om det är 38 grader kallt, vad hän-der med maskinhusen, tornen och vingarna? Hur reagerar materialet och hur påverkas produktionen? Sä-ger Stefan Ivarsson, som hoppas att testparken kan vara på plats 2014- eller 2015.

–Den ska förmodligen drivas av ett testbolag där projektörerna får hyra en plats för att testa verk.

–De kan handla om korta försök, eller att det långtidstestas, förklarar Stefan Ivarsson upplägget emot in-dustrin.

Forskningen ges plats i parken, där Chalmers finns med, men också Luleå Tekniska Universitet med pro-

fessor Jan-Olov Aidanpää (Teknik-vetenskap och Matematik) som pro-jektledare.

–ltu Har reDan arbetat med ma-terialfrågor i samarbete med forsk-ningscentrat SICOMP, men detta blir något nytt. Vi hoppas kunna gå igång med forskningen kring vind-kraft efter nyår, säger Jan-Olov Ai-danpää, som anser att Sverige kom-mer att bli ledande i Europa vad gäller vindkrafttester i kallt klimat.

–Detta kan bli lika stort som bil-testverksamheten.

Skellefteå Kraft, störst i Väster-botten på vindkraft, har gått in med 225 000 kronor för att finansiera förstudien till testparken.

Vid årsskiftet kommer bolaget att ha 51 verk på plats i Västerbotten, det har tidigare byggt tio verk i Ar-jeplog.

–För oss handlar det om att skaf-fa kunskap om hur verken fungerar i kallt klimat, att säkra kvalitén, säger Stefan Skarp, chef för strategiska in-vesteringar vid Skellefteå Kraft.

Han Har Sett problemen med is och snö.

–Där vi behöver veta mer inför exempelvis etableringen vid Blaiken med 90 verk, säger han.

Mötet i Luleå genomfördes med forskningscentrat Sverea Mefos som värd.

Där säger projektledaren Ralph Nyström.

–Sverea Mefos har stor erfaren-het av att driva forskningsprojekt där vi arbetar emot stora aktörer som SSAB och LKAB, därför kan vi tän-ka oss att driva den nya testparken, säger han.

Tommy NoriN


Skellefteå Krafts anläggning på Uljabuoudafjället i Arjeplog är den första stora vindkraftparken i Sverige som har byggts och anpassats för fjällmiljö. De tio vindkraftverken använder ett nyutvecklat avisningssystem som förhindrar isbildning på turbinbladen, vilket möjliggör driftsäker vindkraft i extrema väderförhållanden. Uljabuoudas årsproduktion på cirka 80 GWh motsvarar el till mer än 3 000 eluppvärmda villor.

www.skekraft.se/vindkraft

Känn vindkraften.En oändlig naturresurs.

Skellefteå Kraft är en av Sveriges största kraftproducenter, med egna produktions-

anläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Skellefteå Kraft har egna

elnät och erbjuder energi- och underhållstjänster. Dessutom bedrivs verksamhet inom

fastighetsuthyrning och bredband. Bolaget är helägt av Skellefteå kommun och 2011

var antalet anställda cirka 650, med en omsättning på 5,1 miljarder kronor.


Rewind vill bygga vindkraft efter norrlandskusteni höst ger ledningen för vind-kraftprojektören reWind off-shore i Karlstad sig ut på en resa för att tala med kommunal-råd efter norrlandskusten om fördelarna med att bygga vind-kraft i kustnära områden.

Det återstår att se om Piteås kom-munalråd Peter Roslund låter sig övertalas eftersom kommunen säger nej i sin vindbruksplan till byggen av kustnära verk.

–Säger de nej bygger vi inte, men det är synd eftersom de kustnära områdena är dåligt utnyttjade, sä-ger Åke Pettersson Frykberg, Vd för ReWind Offshore i Värmland, som specialiserat sig på att utveckla och bygga havsbaserade vindkraftspar-ker.

Han startade företaget 2009 till-sammans med Leif Jonsson, tidigare vd för Dynavind, och Tore Wizelius, en av de namnkunnigaste personer-na i Sverige vad gäller vindkraft, som skrivit tio böcker i ämnet.

–VÅr affärSiDé är att utveckla havs och kustnära vindkraftprojekt, säger Åke Pettersson Frykberg, som pekar på att företaget har tillgång till en ny teknik för att bygga fun-dament till havs, där Energimyndig-heten bidrog med 40 miljoner kronor till utvecklingen i ett nationellt pi-lotprojekt.

–Det handlar om bergförankra-de fundament där ringar spänns fast i berget, förklarar ReWinds Vd, som säger att fundamenten kan bestå av 5–10 koniska ringar med upp till en diameter av åtta meter.

–Där tornet skruvas är diametern oftast fyra–fem meter, förklarar Åke Pettersson Frykberg, som berättar att med den tekniken har Konsorti-et Vindpark Vänern byggt 10 3MW–verk i norra Vänern strax utanför Karlstad, och nu söker ReWind till-stånd att uppföra ytterligare 20 verk vid Stenkalles grund i sjön.

Dessutom vill bolaget bygga en park med 10–12 verk utanför Norr-

Rewind har byggt vindkraft i Vänern och vill nu undersöka möjligheterna att bygga havsbaserade verk efter norrlandskusten.

FoTo rewiNd.

Vill ni nå ut med ert budskap?

Pobeda Publications AB som ger ut denna tidning om Vindkraft är ettföretag specialiserat på att göra tidningar!Vi har en stor kompetens och kunskap inom området.Annonsfinansierade tidningar är vår specialitet och vi sköter helakedjan med försäljning, produktion och layout.Vi ger också ut tidningar på ryska, tyska och holländska riktade mot turister i Sverige.

Har ni en ide om er verksamhet som ni vill nå ut med kan vi hjälpa er!Det sker kostnadseffektivt och ni får maximalt genomslag inom detgeografiska område ni väljer!Vi har personal i Östersund, Stockholm, Göteborg, Amsterdam och Moskva!Kontakta oss så tar vi fram ett fö[email protected] eller 0643-21137

Vi hjälper er med det!

2009

Lilla Inlandsbanani Yxskaftkälen

Fina fiskar i Frostviken

FOTO

:MIRO

SLAV

STRA

JNIC

Hoting Old Cars Meeting

Din guide till alla sommarens evenemang i Strömsund

HällingsåfalletEn fantastisk syn

ÅreDe grootste in de Scandinavische landen

Kerstmis

TOP 10 shoppen in Stockholm

Een Nederlander in

ZWEDEN

in ZwedenKerst zoals Kerst bedoeld is

KNUFFELEN MET EEN

ELANDDe ultieme

eland-ervaring in Moose Garden

Vier

vindkrafttidningennummer 1 2012

Energiministern spår många nya jobb!

Sid 3

Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Sid 4

Kyrkan får kraft från ovan Sid 14

Katharina får världen som arbetsplats

Sid 19

Vindkraft räddar glesbygden i Härjedalen

sid 6

Bredband till Raftsjöhöjden sprider ost över världen

sid 28

köping tillsammans med lokala par-ter.

Vdn pekar på att i företagsidén ingår att utveckla vindkraftparker tillsammans med lokala företagare och investerare, med Vindpark Vä-nern som modell.

–Vindpark Vänern ägs av kom-munala energi– och bostadsbolag, kooperativ samt lokalt näringsliv, sä-ger Åke Pettersson Frykberg.

Han ser stora möjligheter med havsbaserade vindkraftverk.

–Fördelarna är att det blåser jäm-nare och högre vind där man uppnår en jämn produktion som inte sliter på maskinerna på samma sätt som på land, säger Rewinds Vd, som ock-så pekar på att frågan om att lösa markfrågan är lättare eftersom det oftast handlar om statliga vatten.

–Nackdelen med havsbaserat är

planer för att ta reda på hur läget är efter kusten, säger Åke Pettersson–Frykberg.

Han tycker att klimatfrågan bor-de väga tyngre i samhällsplanering när kommunerna tar fram sina pla-ner, där vindkraften beräknas ta en mycket liten procent av en kommuns markanvändning.

Tommy NoriN

att det blir dyrare fundament och det är mer väderkänsligt under bygg-tiden, men fördelarna överväger när djup– och bottenförhållandena är de rätta, säger Åke Pettersson–Frykberg, som nu vill kittla norrlandspolitiker-na med havsbaserad vindkraft.

–Senare i höst kommer vi att gö-ra en resa efter norrlandskusten där vi ska prata med kommunfolk. Just nu läser vi kommunernas vindbruks-

Rekrytera medarbetare med rätt kompetens i den webbaserade nationella rekryteringsdatabasen

Söker du jobb i branschen? Hitta intressanta annonser på vår hemsida och Facebook.Registrera ditt CV hos oss, så matchar vi mot lediga jobb.

Vi finns på Winterwind 2013 tillsammans med Svensk Vindkraftförening

Besök oss gärna i vår monter!Passa på att träffa våra arbetsmarknadsutvecklare Jörgen Eriksson och Mona Sehlin på plats.

Jörgen Eriksson, 070-780 94 [email protected] Sehlin, 070-780 94 [email protected]

Kontakta oss så berättar vi mera!

Vi erbjuder ett nationellt rekryteringsverktyg för jobb och uppdrag i en växande bransch– vindkraftsbranschen!

Besök vår Rekryteringsmässa på Winterwind 2013 i Östersund 12-13 februari


2005 beslöt ett antal företagare i norrbotten och Skåne att bilda Kalix Vindkraft aB där de inled-de vindkraftseran med att sätta upp ett vindkraftverk i axelsvik vid havet utanför Kalix.

Sju år senare äger bolaget med Lu-leå Energi, Bjäre Kraft och pappers-producenten Billerud som betydan-de ägare åtta verk, där elen säljs via Vattenfall och elhandelsföretaget Bixia i Skåne.

-Det har blivit klart lönsamt, sä-ger Kalix Vindkrafts styrelseordfö-rande Rolf Sandlund.

Förra året omsatte bolaget 8,8 miljoner kronor med 970 000 kronor i positivt resultat och för 2012 be-räknas omsättningen bli ca 15 mil-joner kronor med ett positivt resultat runt 2 miljoner kronor.

Vindkraften mellan Kalix-Hap-aranda påbörjades år 2005 då fö-retagaren Michael Henriksson, som arbetat ett antal år med att hit-ta lämpliga områden för vindkraft i

Norrbotten, tog kontakt med ett an-tal företagare för att bygga ett vind-kraftverk i Kalix. Kalix Vindkraft AB bildades och ansökte om att få sät-ta upp ett verk vid havet i Axelsvik utanför Kalix. Eftersom det rörde sig om enbart en turbin krävdes enbart tillstånd från Kalix kommun. Turbi-nen levererades av finska Win Wind från Uleåborg.

Bolaget BilDaDeS med 15 delä-gare från Norrbotten och Skåne som bidrog med tre miljoner kronor i ak-tiekapital.

-Med banklån på sju miljoner kronor kunde vi fullfölja bygget, sä-ger Rolf Sandlund, som berättar att utfallet från det första verket blev så positivt att Kalix Vindkraft börja-de planera för ytterligare två turbi-ner vid Axelsvik.

Planerna kunde förverkligas se-dan Kalix Vindkraft AB gjort två ny-emissioner. Dels en företrädesemis-sion till de befintliga ägarna, dels en riktad nyemission där bl.a. Bille-

rud Karlsborg och Luleå Energi gick in som nya delägare och blev majo-ritetsägare tillsammans med Bjäre Kraft från Skåne.

-Efter emissionerna hade vi ett eget kapital på 34,5 miljoner kronor, säger Rolf Sandlund, som uppger att 2008 kunde Nordex leverera och sät-ta upp de två nya turbinerna om var-dera 2,5 MW effekt. Med den tidiga-re turbinen levererar de tre verken ca 12 MWh per år.

Kalix VinDKraft ville dock utveck-la verksamheten och 2011 fick

bolaget erbjudande om att för-värva Bottenviken Vind AB som äger fem vindkraftverk på Seskarö. Den affären blev klar förra hösten.

Rolf Sandlund och Stina Blom-bäck, Hållbarhets- och Energidi-rektör för Billerud AB redovisar att hittills har Kalix Vindkraft investe-rat 130 miljoner kronor i vindkraft-verk, verk som är lönsamma men där ägarna avvaktar med att ta ut någon aktieutdelning.

-Vi har sagt att vi ska nå en soli-ditet (andel eget kapital av totalt ka-pital) på minst 50 procent innan vi gör det. Vi är nära dit (47,7 procent) men vill avvakta eftersom priserna på el och elcertifikat för tillfället är extremt låga, säger Rolf Sandlund.

-Vi känner att vi vill konsolidera företaget innan vi går vidare, säger Rolf Sandlund, som uppger att Ka-lix Vindkraft skulle vilja äga fler verk men prisläget på elenergi och elcer-tifikat bromsar investeringen.

Kalix Vindkrafts styrelseordföran-de tar också upp ett par andra hin-der för att bolaget ska kunna utveck-la vindkraftsparkerna.

Ett är Vattenfalls taxa på anslut-ningen av el.

-När vi byggde första verket vid Axelsvik behövde vi inte betala nå-gon avgift för att leverera el till nä-tet eftersom det var ett litet verk under 1,5 MW. Men när vi byggde tvåan och trean började Vattenfall ta ut åtta öre per kilowatt löpande, eftersom effekten översteg 1,5 MW.

Dessutom fick vi betala ledningen. Vi har betalat två gånger för att Vat-tenfall ska ta emot strömmen. Över-föringsavgiften är ca 20% av priset vilket är alldeles för mycket. Det be-höver vi inte betala på Seskarö, säger Rolf Sandlund, eftersom de verken är under 1,5 MW effekt. Här måste lag-stiftningen ändras anser Rolf Sand-lund.

Det anDra HinDret är också re-laterat till Axelsvik, där markägaren helstatliga Sveaskog valt att höja ar-rendeavgiften i stället för att sälja marken till vindkraftsbolaget.

Och nu har Sveaskog aviserat om att dubblera arrendet vid en eventu-ell utökning av parken.

-Det innebär en helt orimlig ar-rendekostnad, säger Rolf Sandlund, som säger att det finns inte sådana marginaler i vindkraftsbranchen som gör att Kalixvind AB klarar en sådan höjning.

Tommy NoriN

Kalix vindkraft blåser på

Inlandsvind vill sälja vindkraftandelar till alla2011 bildades den ekonomiska föreningen inlandsvind i piteå med idé att erbjuda folk att bli delägare i vindkraftverk.

–nu ser vi fram emot att markbygden Vind aB börjar bygga etapp ett med 314 verk, säger lars Sjölund, Koler, ordfö-rande för inlandsvind.

När Svevind började planera för sin gigantiska park med 1101 verk 2002,väcktes Lars Sjölunds intresse för att lokalbefolkningen skulle ges chans att bli delägare i vindkraftverk.

–2008–2010 byggde Svevind för-söksparken med tolv verk i Dragali-den, men före det diskuterades möj-ligheten att en kooperativ förening skulle få köpa ett verk, säger Anders Persson, ledamot i styrelsen för In-landsvind.

Han förklarar att folk i Markbyg-den har väntat länge på att bygget av de åtta verk i Storblåliden som skulle ingå i försöksparken, skulle in-ledas. Nu kommer de att ingå i den etapp med 314 verk Mark–och Mil-jödomstolen sagt ja till i oktober och att etappen går igång redan i höst glädjer Lars Sjölund och Anders Pers-son.

Efter Mark och miljödomstolens besked hoppas de att diskussioner-na med Svevind om köp av i början ett verk ska omvandlas i ett skrift-ligt avtal.

Hittills har 50 personer gått med i Inlandsvind, men för att förening-en ska köpa ett verk behövs 400–

600 personer som blir medlemmar och köper andelar.

anDerS perSSon och Lars Sjölund uppger att nu vill Inlandsvind inleda förhandling med Markbygden Vind AB om köp av ett verk. –Sedan kan vi erbjuda våra medlemmar köp av an-delar, säger Lars Sjölund.

Försäljningen kommer inte att begränsas till enbart folk i Markbyg-den.

–Det finns ingen geografisk gräns. I första hand riktar vi oss till piteåborna, men det finns exempel på att folk i södra Sverige är delä-gare i vindkraft i Norrland, säger Lars Sjölund.

Han och Anders Persson har sam-talat med företrädare för den eko-nomiska föreningen Kvarkenvinden i Västerbotten om upplägget för In-landsvind.

–Där har delägarna betalat 6000–7000 kronor per 1000 KWh. Men vi vet inte vad priset blir hos oss eftersom vi ännu inte vet vad ett verk kommer att kosta att köpa, sä-ger Lars Sjölund, som pekar på att delägarna i Kvarkenvinden har billig el.De betalar ca 25–30 öre per KWh, inklusive nätavgift och skatter. (Gäl-ler 2011).

Anders Persson pekar på att för-modligen kommer priset att stiga på el, och i det läget blir det fördelak-tigt att deläga vindkraft.

–Den kommer att bidra till att hålla nere nivån på din elnota, sä-ger Anders Persson, som pekar på att

det tar 6–7 år för en medlem att räk-na hem investeringen i andelar i ett verk.

Efter betalar medlemmarna en-bart verkens driftkostnader plus skatter.

–Det blir ekonomiskt fördelaktigt och det är bra för miljön.

Han oCH larS SJölunD ser fram emot att Markbygdenprojetet går igång och på sikt kan de tänka sig att Inlandsvind köper mer än ett vind-kraftverk.

De talar mest om Svevind, men utesluter inte att det kan bli affär med någon annan vindkraftexploa-tör där exempelvis Kraftö vill bygga vindkraft i Blåsmark.

–Vi har pratat med Kraftö och börjar de bygga före Svevind kan det lika gärna bli ett köp där.Men det beror förstås på hur snabbt det går och på vilka villkor vi kan få köpa ett verk, säger Lars Sjölund.

Tommy NoriN

nu ser vi fram emot att markbygden Vind aB börjar bygga etapp ett med 314 verk.

“

Vindtek norr ab Vi är specialiserade på vindmätning i kallt klimat och erbjuder åt våra kunder:

•UthyrningochdriftavenellerfleraSODAR AQ500förmätningarupptill200 m

•Uthyrningochdriftavmätmasterupptill140 m

•Projekteringsunderstödikundersprojekt genombl.aWindProarbeteochdeltagande isamrådsprocessen

•Serviceochdriftavkundersmätsystem

•Viarbetarmyckethårtföratt säkerställaenhögtillgänglighet påvårakundersmätningar

Kontakt: www.vindtek.se • Mob: 070-6736889

Utvecklar vindkraftparker till sjöss tillsammans med lokala aktörer och investerare

Datum: Sign:

Ritningen är vår egendom och får ej utanvårt medgivande kopieras eller mångfaldigasvare sig i ursprung eller ändrat skick förevisas eller på annat sätt delgivas tredje person. Förseelser mot dessa bestämmelser kommer attbeivras enligt lag.

Kund:

Gata: Ort:

Objekt:

Skala: Sparat som:

DN

2200 mm

700 mm

2200 mm

700 mm

offshoreoffshoreoffshore

offshore

ReWind Offshore AB, Lantvärnsgatan 8 652 21 Karlstad Tel. 070 650 69 82

www.rewindoffshore.se

ABB AB Kabeldon. Box 531, 441 15 Alingsås Tel: 0322-770 00www.abb.se/kabeldon

Kabeldon HDC-A.Kopplar på vindkraften.

ABB är störst i världen på vindkraft. Från Alingsås bidrar vi med kabeltillbehör, bl.a. Kabeldon HDC-A – kabelskåpet för avgrening av 12, 24 och 36 kV kablar. Du får en beprövad och säker lösning för att skarva och avgrena kabel ovan jord. Kontakta oss när du vill kopplapå vindkraften! www.abb.se/kabeldon

Här byggdes Norrbottens första vindkraftverk

Dalgången Suorva är mest känd för vattenkraft med Suorvadam-men –men det är också platsen för norrbottens första vindkraft-verk, byggt 1998

–och vi skulle vilja bygga fler, säger mikael Segerström, kas-sör i den ekonomiska förening som bildades när verket bygg-des för 14 år sedan, ett verk som tickar och går och som för-ser motsvarande 150 villor med ström.

Det 40 meter höga verket är belä-get mellan Suorvadammarna, en an-rik plats för svensk elförsörjning med Porjus kraftstation som kom under 1910–talet.

–Den byggdes för att förse malm-banan med el, men vattenflödet räckte inte till vintermånaderna, så man byggde Suorvadammarna, för-klarar Mikael Segerström, som upp-ger att högst uppdämt innehåller dammen nästan lika mycket vatten som Vänern.

Här föddes idén att bygga länets första vindkraftverk.

–Dalgången är kilformad där det blåser mycket, säger Mikael Seger-ström, som pekar på att det var dock inte bara att börja bygga.

Han förKlarar att han fick med Uppsala metrologiska institution med i projektet, men de stora vind-krafttillverkarna var inte så pigga på att släppa till teknik till forskningen.

–Men vi lyckades åstadkomma ett samarbete mellan Vattenfall AB, Metrologiska institutionen mfl. och 1998 kunde vi inviga verket, säger Mikael Segerström.

Han pekar på att det fanns inget lokalt motstånd. Däremot var Läns-styrelsens naturvårdsenhet emot pi-lotprojektet i Suorva.

–Men det kunde förverkligas se-

dan dåvarande landshövdingen Björn Rosengren gick in och beslutade om tillståndet, säger Mikael Segerström.

reDan frÅn BörJan var utgångs-punkten att en lokal andelsförening skulle bildas där folk kunde köpa in sig i det verk som producerar 1 500 000 kilowattimmar per år.

Det kostade sex miljoner kronor att sätta upp vilket gjordes av Vat-tenfall.

–Vi erbjöd folk från hela länet att köpa andelar för 3750 kronor per styck där det bestämdes att man fick köpa motsvarande sin egen elproduk-tion, förklarar Mikael Segerström.

Varje andel beräknades ge 1000 kWh/år.

Idag är verket nära Stora Sjöfal-let till 30 procent ägt av vindkoope-rativet och i sin tur fördelat på drygt 300 andelar på folk som bor i Jokk-mokk och i området intill, men det finns också ägare i södra Sverige.

Delägare Som fÅr en årlig åter-bäring som bidrar till att betala el-räkningarna.

–Och folk har mer än väl fått till-baka de pengar de satt in, säger Mi-kael Segerström.

Han pekar på styrkan med att ett kooperativ äger vindkraftverket.

–Den tanken går ju ut på att man startar ett gemensamt kooperativ för den nyttighet som man är i behov av, till exempel att gräva en brunn el-ler bygga ett vindkraftverk till nytta för hushållet, där man kan ta till sig nytillskottet utan beskattning, säger Mikael Segerström, som anser att helst ska vindkraft så lång som möj-ligt vara lokalt ägda.

–Stora multinationella bolag ska inte ha förtur till våra naturre-surser, menar kassören i vindkraft-föreningen.

När det gäller det finns konkre-ta planer på större vindkraftsparker.

Enligt Länsstyrelsens sammanställ-ning vill Vattenfall Vindkraft AB byg-ga 20 verk i området, och Vindin AB vill bygga 67 verk vid Suorvamagasi-net. Samråd har hållits och ärende-na är på väg till Miljöprövningsdele-gationen.

enligt uppgift ville också Sirkas och Sörkaitums samebyar sätta upp 100 verk vid Suorvamagasinet, men det är återkallat sedan miljödomsto-len avvisat ansökan.

Tommy NoriN

Det 40 meter höga verket är beläget mellan Suorvadammarna.


Ryssen kommer!

Ryska turister är den snabbast växande gruppen utländska turister i Sverige.Vill ni nå dem på hemmaplan?Ryska reseoperatörer står för den största delen av ryska turistersbokningar i vårt land.Vi har mångårig erfarenhet av att arbeta mot den ryska marknaden.Vi har de bästa kanalerna i Ryssland för att nå direkt tilloperatörerna som styr resenärernas resmål.Genom egna seminarier i St Petersburg och Moskva når vi direkt till dem!

Våra ryska representanter på plats i Ryssland sköter marknadsföringoch ger hjälp åt svenska turistföretagare som vill marknadsföra sinaanläggningar och destinationerVi kan hjälpa er på ett maximalt kostnadseffektivt sätt.Från 5000 kr och upp!

Kontakta oss om vilka behov ni har så tar vi fram ett fö[email protected] tel 0643-21137www.packagetours.se

Vill ni nå ryska turister och marknadsföra er verksamhet! PACKAGETOURS

Toppen av tillgänglig betongfabrik.Betongindustris mobila betongfabrik löser ett till synes oöverstigligt problem med närhet till betong på en svårtillgänglig byggarbets-plats. Fabriker kan sättas upp överallt och helt anpassas till arbets-platsens behov.

–Flyg och turism går före vindkraft

från lokalbefolkningen emot vind-kraft.

–Därför Har Vi Sagt nej till de fles-ta områden i kommunen, säger Jer-ry Johansson, som pekar på att Ar-vidsjaur vill slå vakt om den vildmark kommunen vill locka turisterna till med jakt och fiske som dragplåster.

arvidsjaur kommun priorite-rar turism, flyg och försvar före vindkraft.

–Vår generella inställning till vindkraften är positiv men vi har inte så många lämpliga områ-den att bygga på, säger arvid-sjaurs kommunalråd Jerry Jo-hansson (S),

De flesta kommuner i Norrbotten har antagit en vindbruksplan, så också socialdemokratiskt styrda Arvidsjaur. Där konstaterar kommunen att i och för sig har Arvidsjaur stora ytor med goda vindlägen, men de kolliderar starkt med intressen som natur och kulturvård, rennäring, turism, flyg, samt försvarets verksamhet.

Dessutom– konstaterar kommu-nen – det finns ett tydligt motstånd

–Vi har inte mindre än 40 natur-skyddsområden att ta hänsyn till. Dessutom är rennäringen viktig , sä-ger kommunalrådet.

De senaste åren har Arvidsjaur profilerat sig som en ”flygkommun” med ett flygfält som lockat till sig nya aktörer och som också huse-rar en trafikflygarskola (som dock är nedläggningshotad).

–Vidselbasen med de flygövning-ar som sker i samarbete mellan olika länder är också viktig för Arvidsjaur, säger Jerry Johansson, som pekar på att dessutom finns jägarförband på orten som tar den mark i anspråk som också hyser ett skjutfält.

Jerry Johansson pekar på att vä-ger man samman alla dessa intres-sen finns det inte rum för så myck-et vindkraft.

–De sammanlagda verksamheter-na binder upp så mycket mark i vår kommun, säger han.

Han peKar pÅ att egentligen finns det enbart ett område som kan vikas för vindkraft och det pekas också ut i vindbruksplanen. Det ligger väster om Avaviken vid Slagnäs.

Ett område har varit föremål för ansökan från vindkraftbolaget Kraftö, det handlar om Brattber-get, men området finns inte angi-vet i Vindbruksplanen, och bolaget har också dragit tillbaka sin ansökan kring det projektet.

Däremot har vindkraftsbolaget Vindkompaniet ansökt om att bygga 37 verk vid Hornliden, den ansökan prövas just nu av Länsstyrelsen/Mil-jöprövningsdelegationen.

Arjeplog beskrivs som en något mer vindkraftsvänlig kommun där Skellefteå kraft byggt tio verk på lågfjället Uljabuouda. Parken blev klar 2010 och kunde förverkligas se-dan markägaren Sveaskog sagt ja och att bolaget kunde nå en uppgö-relse med Maskaure sameby.

enligt länSStyrelSenS redovis-ning för vindkraft som är på gång i olika delar av länet finns just nu inga fler ansökningar om vindkraft i Ar-jeplogs kommun, men att något kan vara på gång bekräftas av att ett bolag fått bygglov att sätta upp en mätmast norr om Slagnäs.

Tommy NoriN

Arvidsjaurs kommunalråd:

Arvidsjaurs kommunalråd Jerry Johansson (S),


Skanska’s Green Initiative A new symbol

Skanska är en av världens främsta aktörer inom grönt

byggande och vi strävar ständigt efter att bli ännu bättre.

Som ett steg i vårt miljöarbete har vi investerat i två stora

vindkraftsparker i norra Sverige: Sjisjka och Mullbergs.

Vi har redan kommit en bra bit på väg och när anlägg-

ningarna går för fullt kommer vi producera mer el än vi

förbrukar i hela vår svenska byggverksamhet. Det är vad

vi kallar grönt byggande.

Läs mer om Skanskas gröna initiativ på skanska.se/miljo

Grönt byggande får mer vind i seglen

Grannkommunen Arvidsjaur, är mindre välvilligt inställd till vindkraft och det gjorde att Nordisk Vindkraft valde att backa på ett projekt med elva verk vid Gullön utanför Slagnäs.

Nordisk Vindkraft fullfoljer dock

in om att bygga 60 verk i Fjällberg, Lycksele, 21 vindkraftverk plane-ras i Vargträsk mellan Lycksele/Åse-le, dessutom elva verk vid Vinliden/Lycksele och nio verk vid Hornmyran i samma kommun.

sina planer i grannlänet Västerbot-ten där företaget vill bygga 15 verk i Bredträsk och Verboberget.

Hans projekt är inte de enda Nordisk Vindkraft planerar i Väster-botten. Inom kort lämnas ansökan


cue dee abWe hold the record for the highest Wind measurement mast installed

CUE DEE AB was founded back in 1978 in Si-

keå, Västerbotten. During the years we have

grown from a small local company to one of

the leading suppliers of masts, towers and

brackets for both the Wind and Telecom in-

dustry worldwide.

Sikeå 58 | SE-915 93 ROBERTSFORS | SWEDEN Telephone: +46 934 153 10 | Fax: +46 934 150 72

[email protected] | www.cuedee.se

When it comes to the supply of wind mea-

surement masts we are the market leader in

Scandinavia. We also hold the record for the

highest wind measurement mast installed, a

200 m K-Mast installed in Germany during

2011!

maw

ixar

t.se

om du värdesätter modern och effektiv företagshälsovård

Vi är ett kvalitetsval

0911-23 33 33

Nordisk vindkraft vill bygga i Arjeplog

Nordisk vindkraft byggde parken i Havsnäs/Jämtland. Nu vill bolaget bygga flera vindkraftsparker i Norrbotten och Västerbotten.

FoTo:Fredrik HerrlaNder

Brittisktägda nordisk vindkraft planerar att bygga nio verk i naustavare i arjeplogs kom-mun.

–Vi börjar få klart med mark-avtalen och haft ett antal mö-ten med samebyn, säger patrik Sjöö, projektledare vid nordisk Vindkraft i göteborg.

Han förklarar att bolaget är inne i det som benämns samrådprocess .

–Vi hade ett möte med Länssty-relsens handläggare Kenneth Fors i september, där vi ligger i startgro-parna för att skicka in ansökan, sä-ger Patrik Sjöö, som uppger att det handlar om att sätta upp nio verk där investeringen beräknas uppgå till 300 miljoner kronor.

proJeKtleDaren förKlarar att Nordisk Vindkraft vill bygga verken i en terräng med produktionsskog och viss lågfjällskaraktär. Marken är pri-vatägd där Patrik Sjöö uppger att en del markavtal är klara.

–Vi har också haft ett antal mö-ten med den berörda samebyn, och en rennäringsutredning är påbörjad.

Byggs parken blir det den andra vindkraftsparken i Arjeplogs kom-mun. 2010 satte Skellefteå Kraft upp tio verk på Uljabouda.

Vinliden är överklagad av Vallsta sameby.

– Jag tror de överklagat på grund av betet trots att samebyn inte an-vänder marken, säger projektleda-re Marie Löfkrantz, som pekar på att kommunens översiktsplan medger vindkraft i området.

–När det gäller Vargträsk finns inga motstående intressen, och det blåser bra!.

Verken i Norrlands inland hamnar i kallt klimat med isiga förhållanden, trots det ska de inte förses med av-visningssystem.

–Vi ser problemen men det finns inte något vi anser som fullgott sys-tem för avvisning, säger Patrik Sjöö, som uppger parkerna ska byggas trots lågt elpris och lågt pris på cer-tifikat .

–Därför att vi tänker långsiktigt. Det låga elpriset kan vara en tillfäl-lig dip.

–Vi bygger kalkylerna på långsik-tiga investeringar med säkert 30 års avskrivningstid och på sikt tror vi att priserna går upp.

–Och ägaren RES är en uthållig vindkraftsprojektör med starka fi-nansiella muskler, säger Patrik Sjöö.

Tommy NoriN


Här vid Bodsjön utanför Blåsmark vill Kraftö Vind sätta upp 26 vindkraftverk.

kraftö Vind gör miljardinvestering

Bygga vindkraft i norr ger bra avkastning trots att det är dyrt att transportera elen till södra Sverige, och tack vare bra vind gör Kraftö Vind aB i Stockholm kraftfulla investeringar i norr-botten och Västerbotten.

–Det är där det blåser,och det finns mer plats för vindkraftsparker, sä-ger Kraftö Vinds Vd Anders Barne, om varför vindkraftsbolaget vill sat-sa i norr.

–Där kan vi satsa på större par-ker, det går inte i Skåne och södra Sverige, säger Anders Barne, som re-dovisar att bolaget investerar norrut, trots att transportkostnaderna för elen blir dyrare.

–Vi kompenseras av bättre vind och avkastningen blir minst lika bra eller bättre från verk i Norrland, sä-ger Kraftö Vinds Vd, som redovisar en rad projekt med 200 verk i Norrbot-ten och Västerbotten.

Ett hundratal av dem planeras i Norrbotten varav 26 i Blåsmark ett par mil utanför Piteå.

–Blåsmark som projektet heter är långt framme där kommunen sagt ja ochvi har haft avtal med markäga-re och sameby, säger Anders Barne.

Ansökan är just nu hos miljöpröv-ningsdelegationen på Länsstyrelsen, och Anders Barne hoppas på bygg-start hösten 2013.

Projektet är kostnadsberäknat till en miljard där Anders Barne uppger

att Schweiziska energibolaget Alpiq kommer att finansiera och äga par-ken.

Den finanSiella KriSen i Europa har gjort det svårare att få banker att ställa upp.

–Men med energibolag som äga-re och tillräckligt stora projekt går det ordna finanisering, säger Kraftö Vinds Vd.

Bolaget vill bygga ytterligare ett par parker i Norrbotten, 50 verk i Vouno i Haparanda där samråden är klara, dessutom 20 verk på Brattber-get i Arvidsjaur.

–När det gäller det senare hoppas vi på tillstånd under 2014, säger An-ders Barne, som pekar på att bola-

get har nått en uppgörelse med sam-ebyarna.

Kraftö Vind beräknar sina inves-teringar utifrån att varje verk ger 2,5 MW och att varje verk kostar cirka 15 miljoner kronor per MW att byg-ga.

–Där måste kostnaden ned till 12–13 miljoner kronor/MW för att det ska bli lönsamt, säger Anders Barne, som pekar på två saker för att det ska ske.

En är att leverantörerna av verk blir mer kostnadseffektiva. Det andra är att elpriset och priset på elcertifi-kat går upp.

–Annars subventionerar skatte-betalarna vindkraften och det är väl inte meningen.

Kraftö planerar även att investe-ra i Västerbotten, 38 verk i Stenberg/Nordmaling där kommunen tillstyrkt och i Ava med 25 verk. Dessutom i Täfteå utanför Umeå med elva verk, totalt 74 vindkraftverk.

Ägare och finansiär bakom pro-jekten är Alpiq samt ett par utländ-ska Energibolag.

Han hoppas dock att det kommer tillstånd för verken i Nordmaling i år eller i början av nästa kvartal 2013.

–Ava ligger lite längre bort, där hoppas vi på tillstånd 2014, säger Kraftö Vinds Vd.

Tommy NoriN

Avknoppat företag sätter upp mätmaster

Gear oils - that drive effi ciency.

Higher revenues, increased reliability:Special oils made by Klüber Lubrication help you achieve these goals. They ensure long mainten-ance intervals or even lifetime lubrication, high effi ciency and lasting component protection, even at the gear’s performance limit. Our specialists will recommend you the perfect oil for your require-ments. Together we can increase the effi ciency and reliability of your mechanical systems.

KlüberComp Lube Technology: Lubrication solutions at the highest level.

www.klueber.com/windpowertechnology

your global specialist

KLU_Anz_WindEnegry_122x90.indd 1 10/22/2012 6:12:16 PM

Heltäckande inom mark och anläggningwww.bilfrakt.se


Suorvavind aB i Jokkmokk är ett exempel på hur vindkraft kan knoppa av företag. mikael, Vidar och Viktor Segerström har ut-vecklat ett företag som speciali-serat sig på vindmätning.

–I samband med bygget av vind-kraftverket i Suorva kom jag att ar-beta med att sätta upp en mätmast för vinden, förklarar Mikael Seger-ström, bakgrunden till bildandet av Suorvavind AB.

Masten som kostade 100 000 kronor kunde sättas upp med stöd av Länsstyrelsen.

Han är trähantverkaren och mu-sikern som kom att starta det före-tag som omsatte fem miljoner kronor förra året och som han idag driver med sönerna Viktor och Vidar Seger-ström.

–Verksamheten har utvecklats bra. Idag sätter vi upp mätmaster i hela Sverige, säger Mikael Seger-ström, som uppger att konsultföre-taget dagligen tankar hem vinddata från ett stort antal system.

Det HanDlar om konventionel-la mätmaster och system men också om sodarmätning.

–Det går ut på att man skickar ut ljud upp till 200 meters höjd i tre riktningar som reflekteras.

–Utifrån det kan man exempelvis mäta vindhastighet, förklarar Mikael Segerström tekniken, som dock har sina begränsningar.

–Den fungerar ibland sämre här-uppe på grund av att vi kan ha sto-ra temperaturskiktningar, säger han.

Under åren har Suorvavind delta-git i ett 30 –tal mer eller mindre sto-ra vindkraftprojekt. Ett av de senare är mätningar i Markbygden där Sve-vind nyligen fått tillstånd att bygga etapp ett med 314 verk.

Förra året avslutades arbetet för Skellefteå kraft som byggt 10 verk vid Uljabuodda.

Suorva vind i Jokkmokk har specialiserat sig på att sätta upp mätmaster där helikopter används vid lyften.

Avknoppat företag sätter upp mätmaster

Vidar, Viktor och Mikael Segerström (i mitten) sätter upp mätmaster i hela Sverige.

Piteå på tionde plats på vindkraftslistan

Enercon anställer i Piteå och varslar i Malmö piteÅ Vindkraftsbolaget ener-con planerar att anställa 27 per-soner med placering i piteå se-dan mark och miljödomstolen givit markbygden Vind tillstånd att börja bygga 314 av de 1101 verk som omfattar projektet i markbygden.

Markbygden Vind AB ägs gemen-samt av Enercon och Svevind och nu leder Mark och Miljödomstolens be-slut till att Enercon anställer 27 per-soner varav 14 är installationstekni-ker.

Isak Lindqvist, installationschef vid Enercon Energy Converter AB i

Göteborg, säger i ett pressmedde-lande att ”Projektet i Markbygden är mycket viktigt för regionen såväl som för Enercon och Sveriges ener-giförsörjning. Vi säkerställer nu att vi har resurser och kompetens för pro-jektet”.

Han uppger att vindkraftparken i Markbygden kommer att resultera i många arbetstillfällen flera år fram-åt.

–Under vinterhalvåret, då klima-tet förhindrar att man bygger vind-kraftverk i norra Sverige, kan Ener-cons svenska installationstekniker arbeta med andra vindkraftprojekt utomlands, säger Isak Lindqvist.

Samtidigt som vindkraftsparken i Markbygden påbörjas väljer Enercon att minska personalstyrkan i Mal-mö med 60 personer. Skälet är en-ligt Enercon minskad efterfrågan på vindkraft utomlands.

–Det är förstås mycket tråkigt för personalen i Malmö, men vi måste anpassa vår organisation efter mark-naden. Den finansiella oron i Europa bromsar efterfrågan på vindkraftverk internationellt. Sverige är inget un-dantag, även om Enercon står sig re-lativt väl jämfört med många andra aktörer i branschen, säger Enercons VD Robert Östman.

Tommy NoriN

piteÅ i piteå fanns det 28 vind-kraftverk med en total effekt om 60 megawatt (mW) i slutet av ju-ni 2012. Det placerar kommunen på tionde plats på vindkraftslis-tan, där landets samtliga kom-muner rankas.

Det uppger piteå–tidningen.

Annika Helker Lundström, vd för Svensk Vindenergi, säger att vind-kraften i Piteå är en viktig del i ener-giomställningen.

–Det kommer att krävas stora in-vesteringar i ny elproduktion i god tid innan den befintliga kärnkraften

ska pensioneras. Sverige står inför ett viktigt vägval och det förnyba-ra alternativet växer sig allt starka-re, säger hon.

Listan över kommuner med mest vindkraft (installerad effekt) som görs av Svensk Vindenergi, toppas av Gotland, följt av Strömsund i Jämt-land och Malmö. I Piteå fanns det 28 vindkraftverk med en total effekt om 60 megawatt (MW) i slutet av juni 2012. Det placerar kommunen på ti-onde plats på vindkraftslistan, där landets samtliga kommuner rankas.

Svensk Vindenergi uppger att i hela landet har 104 nya vindkraft-

verk tagits i drift sedan årsskiftet och det finns nu vindkraft i 162 kommu-ner. Vid utgången av juni 2012 fanns det 2 110 vindkraftverk i Sverige.

Vindkraftslistan är baserad på in-stallerad effekt vindkraft i kommu-nerna. Flera parametrar avgör hur mycket vindkraft som kan byggas i en vissa områden, som yta, befolk-ningstäthet och vindförhållanden. Om vindkraften i Piteå ställs i rela-tion till kommunens totala yta skulle kommunen hamna på plats 60 i lan-det.

Tommy NoriN


–Vid Sjisjka (invigdes 3 oktober) har vi mätt vind i tio års tid, säger Mikael Segerström, som uppskattar att under åren har nog Jokkmokks företaget satt upp närmare 100 mas-ter. Just nu är företaget involverat i vindmätningar i Storuman.

Suorvavind har också satt upp två master vid Ullatti mellan Pajala–Gäl-livare.

Mikael Segerström är optimist vad gäller vindkraftens utveckling trots lågt pris på elcertifikat och el-pris.

–Orderingången är god, säger Mi-kael Segerström, som pekar på att det långsiktiga projekten i Norrbot-ten garanterar fortsatt utbyggnad av vindkraft.

Tommy NoriN

Jobben finns i norr - erfarna yrkesarbetare behövs!Adecco Mobility är en enhet inom Adecco som specialiserar sig på att flytta kompetens dit det behövs. Vi hjälper företag och kvalificerad arbetskraft att finna varandra trots geografiska avstånd.

Adecco Mobility vänder sig till dig som vill och kan ta jobb på andra orter än din nuvarande bostadsort. Jobben kan vara kortare eller längre uppdrag alternativt fasta tjänster. Vi hjälper även till med boende och transporter i samband med anställning. I norra Sverige har du alltid nära till storslagna naturupplevelser, skidåkning, jakt och fiske. Gå in på www.adeccomobility.se för att lämna din intresseanmälan eller söka specifika tjänster. Eller ring oss på 070-5370163 om du har frågor.

adeccomobility.se

Vi etablerar vindkraft med lokal nytta!

O2 har rötter från 1991 och står bakom en betydande andel av den vindkraft som finns i Sverige idag. Läs mer om oss på www.o2.se

DelägandeBygdepengArbetstillfällen

Markbygden projektet går igång i höstredan i höst inleder mark-bygden Vind som ägs av Sve-vind och enercon arbetet med att börja bygga den första sto-ra etappen (314 verk) av det så kallade markbygden–projektet med slutmål att sätta upp 1101 verk.

Projektet har delvis kantats av mot-gångar där den totala tiden för mil-jöprövningen tagit mer än fyra år, trots att regeringen 2010 beslutade om tillåtlighet för den park som med 1101 verk blir en av Europas största industriinvesteringar.

Markbygden vind AB bildades 2008 med Svevind och Enercon som ägare, där bolaget inledde projektet med att sätta upp tolv verk i Draga-liden.

Därefter anSöKte Markbygden Vind hos Länsstyrelsen att få fort-sätta med bygget av etapp ett med 314 verk. Den ansökan lämnades till Länsstyrelsen i Norrbotten den 16 maj 2011.

19 december 2011 sade så Läns-styrelsens miljöprövningsdelegation (MPD) ja till etappen. Under remiss-tiden fick enligt uppgift Naturvårds-verket kontinuerliga förfrågning-ar från Länsstyrelsen om verket ville yttra sig kring miljöprövningen. Nå-got svar kom dock aldrig, utom sis-ta dagen med chans att överklaga. I elfte timmen beslöt Naturvårdsver-ket att överklaga MPDs beslut med hänvisning till att hela parken med de 1101 verken borde miljöprövas.

Den 25 september 2012 besluta-de dock Mark– och miljödomstolen i Umeå att gå emot Naturvårdsver-ket och tillstyrka länsstyrelsens be-slut med två ändringar Dels får verk inte placeras för nära kungsörnsbon, dels måste Markbygden Vind förtyd-liga hur bolaget vill återställa områ-det om och när parken tas ur drift.

efter 25 SeptemBer har berörda parter gått i spänd väntan huruvi-da Naturvårdsverket återigen skulle överklaga i sista minuten. Så blev det dock inte.

16 oktober kom beskedet att ver-ket inte överklagar, vilket betyder grönt ljus för att bygga etapp ett där arbetena faktiskt redan inletts.

Svevinds Vd Mikael Kyrk säger till Vindkraftstidningen att Markbygden Vind hade börjat bygga oavsett över-klagan eller inte.

–Därför att Länsstyrelsebeslutet gav oss rätt att bygga, på egen risk, säger Mikael Kyrk, som nu är nöjd över att tillståndet vunnit laga kraft.

Ett nybildat bolag, Skogsberget

Vind AB, kommer att driva den nya vindkraftsparken.

etapp ett Kommer att kosta cirka 1,5 miljarder kronor där Vdn uppger att finansieringen är klar, och arbe-tena i området Skogsberget har på-börjats i form av bland annat väg-byggen.

Just nu bygger också BDX och ABB det ställverk som ska ta hand om strömmen.

Mikael Kyrk och Isak Lindquist vid

Enercon uppger att den första delen av etapp ett kommer att bestå av 36 verk.

gÅngen nu Blir att göra geotek-niska undersökningar i området, bygga vägar och kranplattformar, avverka skog och bygga fundament som gjuts på plats.

Våren 2013 beräknas vindkraft-byggena komma igång och de första verken kommer att tas i drift som-maren 2013. Hela deletappen med

36 verk beräknas tas i drift vid års-skiftet 2013/2014.

Projektet gör att Svevind och Enercon stärker sin ställning som stor vindkraftsprojektör i Norrbotten och Västerbotten. Under 2011 och 2012 genomförde Svevind och Ener-con bygget av en park med 40 verk på Gabrielsberget vid Nordmaling i Västerbotten.

Tommy NoriN

Nu kan projektet i Markbygden fortsätta med bygget av 36 verk i vinter där etapp ett består av 314 verk.


Miljonavtal förstärker byakassorna”Markbygden 2008” avtal med vind-kraftsbolaget Svevind.

frÅn BörJan ville föreningen ha 0,005 procent i återbäring på pro-duktionen men förhandlingarna slu-tade med 0,003 procent.

Avtalet reglerar att just nu går medlen, cirka 12600 kronor per år från de 12 verk som är igång vid Dra-galiden.

11 maj förra året skrev byarna långträsk och gråträsk utan-för piteå avtal med projektören Svevind om ersättningen från de verk som byggs i markbygden,

Kommer alla 1101 verk på plats handlar det om miljonbe-lopp till flera byar i området.

2008 skrev Långträsk och Gråträsk nybildade ekonomiska förening

Uppgörelsen går ut på att när fler verk går igång nästa år kommer återbäringen att delas på de fyra ekonomiska föreningar som bildats, Långträsk/Gråträsk, Koler/Storsund, Lillpite och Roknäs/Stockbäcken

Planen i Markbygden omfattar 1101 verk, men blir det prutningar där projektet kanske landar på 900 turbiner, kommer det att ge byarna 10-12 miljoner kronor per år.

Den ekonomiska föreningen har beslutat att pengarna ska gynna be-fintliga företag i byarna, men ock-så stötta nyetablerade företag i he-la bygden.

iDén är oCKSÅ att om en by står inför en stor investering kan man få medel från en annan och sedan åter-ställa kapitalet när det finns läge för det.

Nu går Markbygdenprojektet i gång där det enligt uppgift finns ett visst motstånd mot vindkraft-hos bland annat sommarstugeäga-re i Bänkerträsket, men annars stöd-jer lokalbefolkningen det gigantiska vindkraftprojektet i Markbygden.

Tommy NoriN

FoTo maria JoHaNssoN

Piteå snart självförsör-jande på elmark och miljödomstolens be-slut att ge Svevind tillstånd att få börja bygga 314 verk i mark-byden kommer att ge bra skjuts åt ambitionerna i piteå kom-muns klimat och energiplan som antogs 2010.

Energiplanen berättar att under 2008 var Piteå nära 50 procent själv-försörjande på el, och läget kommer definitivt att förbättras nu när Mark-bygden–projektet med totalt 1101 verk kör vidare sedan Mark och Mil-jödomstolen efter sju års pappers-vändande givit grönt ljus för parken i Markbygden.

”Om all planerad vindkraftsut-byggnad blir av så blir den totala el-produktionen i Piteå 11 300 GWh, vilket betyder att kommunen blir en viktig nettoexportör av förnyelse-bar energi där den planerade vind-kraftproduktionen motsvarar cirka en tredjedel av den planerade vind-kraftproduktionen nationellt”, heter det i klimat och energiplanen.

Idag ligger Piteå kommun på ti-onde plats i Sverige på Svensk Vind-kraftsförenings topplista över vind-kraftsinnovativa kommuner.

Åsa Wikman vid kommunens samhällsbyggnadsenhet pekar på de ambitiösa klimat– och energi mål som satts upp och som beskrivs i den plan som är den första i sitt slag.

Piteå är tidigare satt på kar-tan som en av de ledande kommu-nerna i Sverige vad gäller forsk-ning och utveckling av alternativa bränslen som diesel framställd av råtallolja,(tillverkas i Piteå och säljs till Preem) och tillverkning av Bio DME baserad på den svartlut Smurfit Kappa producerar. Bio DMEn provas just på på tio Volvo lastbilar i Sverige varav två rullar i Piteå.

Nu fokuseras mycket av arbetet på vindkraft, där Piteå kommun ha-kar på de klimat/energimål som är satta i länet, nationellt och interna-tionellt.

länSStyrelSen Har bland annat fastställt att andelen förnybar ener-gi i länet ska öka med 20 procent till år 2020, genom att plocka bort fos-sila bränslen och minska energikon-sumtion.

Piteå har ännu tuffare mål.–Piteborna har goda förutsätt-

ningar att göra miljömedvetna val i sin vardag, säger Åsa Wikman, som pekar på att till 2020 ska koldioxid-utsläppen ha minskat med 50 pro-cent jämfört med 1998.

–Fram till nu har vi uppnått 42 procent av det så det återstår åtta procent. Det kan verka lite men det kan bli tufft.

–För att lyckas krävs att vi vidtar åtgärder inom transportsektorn där

vi går in för andra drivmedel och ut-vecklar detta med elbilar, säger Åsa Wikman, som också pekar på att vindkraften blir en viktig del i ener-giomställningen,

unDer 2008 producerades 83 GWh el från 16 vindkraftverk i Piteå. När de 314 verken i Markbygden står kla-ra kommer de att producera cirka 3 TWh per år.

När hela den planerade parken med 1101 verk står på plats bedöms årsproduktionen bli 8–12 TWh

–Vindkraften blir den viktigas-te producenten av grön el, säger Åsa Wikman, men frågan är hur mycket av den vindkraften som ”stannar” i Piteå kommun?

–Vi miljövärderar vår el utifrån en nordisk elmix där det handlar om att få ett helt ”grönt system”, säger Åsa Wikman, som pekar på att desto mer vindkraft Sverige kan producera, desto mer kan skitig kolkraft släckas ned i Tyskland.

Tommy NoriN

För ett drygt år sedan var det nära stopp för macken och butiken i Långträsk. Men envisa bybor och vindkraft gjorde att butiken kunde leva vidare.

FoTo Tommy NoriN

Investering i vindkraft räddade butiken!

Den vindkraft som hittills byggts i markbygden har varit bra för byns livsmedelsbutik.

Tionde december 2011 var ingen ro-lig dag för de nära 300 som bor i Långträsk.

22 november annonserade ägar-na att de skulle slå igen butiken, och då reagerade bybon Vailet Lindqvist som beslöt kalla till byamöte.

En grupp på 8-9 personr utred-de möjligheten att fortsätta verk-samheten där styrelsen fick hjälp av Stig Waara som kan detta med bok-föring. På sex dagar hade bildades bolaget Långträsk livs AB som kun-de fortsätta med butiken, eftersom byborna fick möjlighet att köpa ak-tier för 500 kronor styck i paket med fem aktier.

efter nÅgra förluStÅr går nu butiken ekonomiskt runt. Med bi-drag från Piteå kommun med i år 125 000 kronor har den klarat öp-pethållandet. Dessutom har Länssty-relsen bidragit med pengar.

Dessutom, vindkraften.En medlem i föreningen vind-

kraftstidningen talat med uppger att varje gång det byggts vindkraft i området har det märkts i butiken. 2010, då de 12 verken vid Dragliden byggdes, blev ett bra år.

-Då kom folk och köpte luncher och andra livsmedel. Vi höll omsätt-ningen, nära fyra miljoner kronor och gjorde ett bättre resultat. Vind-kraften blev ett lyft och nu hoppas byborna att det blir en fortsättning.

I år har det gått tyngre för buti-ken. Den har tappat 400 000 i om-sättning, därför tänds hoppet nu i byn att det ska bli bättre snurr när att byggnationen av de 314 verken kommer igång.

Butiken är dock inte hotad. Den kommer att leva vidare eftersom Markbygdenprojektet med totalt 1101 verk nu går igång på allvar.

Tommy NoriN


–Vindkraft kommer att bli den viktigaste producenten av grön el i Piteå, säger Åsa Wikman, samhällsutvecklare i Piteå kommun.

FoTo:Tommy NoriN

Inte skadligt med vind-kraftsljudljud från vindkraftverk är inte skadligt för människor men de som bor i glesbygd störs mer av verken än de som bor i städer.

Det konstaterar Vindval i en rapport om vindkraftens påver-kan på miljön.

Vindval är ett kunskapsprogram som genomförs av Energimyndigheten och Naturvårdsverket med syfte att sprida information om vindkraftens effekter på människor, natur och miljö. Programmet startade 2005 och avslutas 2012.

2009 startade Vindval tio nya projekt för att kartlägga miljöeffek-terna från framförallt vindkraftsverk på land.

Forskarna har bland annat under-sökt hur ljud från verk påverkar folk där det genomfördes fältstudier i tolv olika områden.

1095 personer fick svara på en enkät om hur de upplever ljud från vindkraftverk.

Resultatet visade att 80 procent av de boende märkte vindkraftsljud vid sin bostad då ljudintervallen var mellan 37,5—40 decibel.

I de lägre ljudnivåerna var det en-bart tio procent som stördes av lju-det. Vindval konstaterar också att de som ser ett vindkraftverk i närheten upplevde sig mer störda av ljud än de som inte ser ett verk.

Av 82 personer som rapporterade att de är störda av vindkraftsljud, var det 81 som ser vindkraftverk.

Sammantaget drar Vindval slut-satsen att ljud från vindkraft inte är skadligt, och de mätningar som gjorts visar att det finns inget sam-band mellan ljud från vindkraftverk och folks sömnsvårigheter.

Vindval har också studerat andra miljöeffekter, som att vingar ger inga störande ljusreflexer eftersom de är målade med antireflexfärg, fiskar på-verkas inte av havsbaserade verk och bara en liten andel fåglar flyger in i vindkraftverk

Vindval konstaterar också att djur i vindkraftsområden drar sig natur-ligt nog undan under byggtiden, men kommer tillbaka när vindkraftverken är på plats.

Tommy NoriN

Sameby får betalt för intrångefter fem års förhandlade kom markbygden Vind aB överens med östra Kikkejaurs sameby om en årlig ersättning för det in-trång vindkraften gör i det cirka 64 000 kvadratkilometer stora renbeteslandet.

–Hade jag inte varit nöjd hade jag aldrig skrivit på, säger Anders Ruth, ordförande för Östra Kikkesjaurs sameby till Vindkrafttidningen, om det avtal som skrevs på i maj förra året.

–Nu hoppas jag att våra barn kan fortsätta med renskötsel som hand-lar om mer än pengar.

–Det handlar om kultur, en livs-stil, säger ordföranden, som uppger att det tog fem–sex år att komma överens med Markbygden Vind.

generellt anSer samebyn att vindkraft är ett problem för rennä-ringen.

–Vi är inte emot förnyelsebar en-ergi, vi inser att den kommer, men när det kommer så stora parker som den som planeras i Markbygden drabbas vi hårt, säger Anders Ruth.

–Antalet vägar kommer att för-dubblas vilket ger intrång på betet, säger Anders Ruth, som pekar på att renen kommer att ströva på de vägar

som skapar ett söndertrasat landskap.Han pekar också på att djuren

kommer att störas av ljud och rörel-ser i skogen, inte bara när vindkraf-ten byggs.

–Det kommer generellt att rö-ra sig mer folk i områdena, och vi har erfarenhet av att renen undviker verken, vi vet inte hur lång tid det tar för den att vänja sig, säger An-ders Ruth, som säger att det bete-endet kan bidra till att marken nytt-jas sämre.

SameBynS orDföranDe pekar på att det är så mycket som gjort in-trång i renbeteslanden senaste åren. Dit hör gruvnäringen, skogsbruket, allt mer rörligt friluftsliv, samhällen som byggs ut och nu vindkraft.

–Tidigare hade vi exempelvis mycket renar på Pitholmsheden men vi har inte mycket betesmark kvar där, säger Anders Ruth, som pekar på att samebyn måste stängsla områ-det varje säsong så att inte renarna springer ut på vägen.

Anders Ruth är dock pragmatisk. Vindkraftverken kommer och det gjorde att samebyn började förhand-la med Markbygden Vind om ekono-misk kompensation och i maj förra året kom parterna överens.

–Vi har skrivit en klausul i avtalet

om att hålla det hemligt, men vi får en ekonomisk kompensation varje år för intrånget.

–Det var aldrig tal om en en-gångssumma. Det har vi lärt tidiga-re då vattenkraften gjorde intrång i renbetena, att engångssummor in-te är bra.

–Nu är förhoppningsvis våra barn garanterade att kunna fortsätta med rennäringen, säger Anders Ruth, som i framtiden vill se mindre vind-kraftparker än den som är på gång i Markbygden.

Wolfgang Kropp, Vd för Markbyg-den Vind, är nöjd med avtalet med Östra Kikkejaurs sameby. Han säger till websajten Energinytt.se i Piteå:

–Vi är överens om tagen och hur eventuella problem som uppstår ska hanteras där vi ser fram mot ett fort-satt samarbete med Östra Kikkejaur.

–Jag har den största respekt för den samiska kulturen och rennäring-en, och vår målsättning har hela ti-den varit att hitta lösningar som bi-drar till att både vindkraften och renskötseln kan samverka och exis-tera tillsammans. Helt enkelt att hit-ta en samsyn, säger Wolfgang Kropp.

Tommy NoriN

Vailet lindqvist, tidigare stridbar kommunpolitiker för S i lång-träsk är nöjd över att för att bygget av den gigantiska vind-kraftsparken i markbygden nu går igång.

–markbygdens framtid hänger på vindkraften. utan den är det kört, säger hon.

Vailet Lindqvist arbetar vid Thomas Lagesons Norrskensgården i Stor-långträsk.

Ett exempel på en näring som är viktig för ett glesbygdsområde som Markbygden och där vindkraften kan bli det som avgör om det ska bli av-veckling eller tillväxt, resonerar hon.

Vailet linDqViSt var tidigare mycket aktiv kommunpolitiker för S. I kommunfullmäktige tog hon ofta fighten om investeringar i den mer avfolkade delen av Piteå kommun.

Nu hon har varit med om kämpat för att vindkraften med de 1101 ver-ken skulle komma, och där hon med-verkar till att sprida information om projektet.

Det består i att hon leder ofta

guidade turer ut i det område där det redan står 12 verk.

–De som klagar över vindkraften har aldrig varit där, säger Lindqvist, som berättar att sedan Dragaliden kom 2010 har hon haft 18 guidning-ar till verken.

–Det har varit folk från Kyrkan, från De handikappades riksförbund, från kommuner, och ofta har det handlat om folk som bott på motel-let, säger hon.

Hon förKlarar att det varit nytti-ga turer eftersom många aldrig sett ett vindkraftverk hon menar inte stör så mycket.

–Det kan ligga renar under ver-ken utan att de reagerar, säger Vailet Lindqvist, som pekar på nyttigheten med etableringen.

–Det ger arbeten och ekonomi till bygden, säger Lindqvist, som pe-kar på att hittills har lokala näringar som åkeri, och den byägda butiken med mack haft god nytta av bygg-nationerna.

Tommy NoriN

Hon kämpar för vindkraften


–Antalet vägar kommer att fördubblas vilket ger intrång på betet, säger Anders Ruth,

Vailet Lindqvist läser den första utgåvan av Vindkrafttidningen för Jämtland/Härjedalen och nu nu är hon nöjd att Markbygdenprojektet går igång.

FoTo Tommy NoriN

FoTo maria JoHaNssoN


Din lokala vindkraftsleverantör

www.lapplandskraft.se

• Projektering• Etablering• Drift-service

ochunderhåll• Ägande

• Försäljning• Finansiering• Leverantör

avkinesiskaturbiner

Bra lokalisering för vindkraft?..det är vinden som avgör!

www.suorvavind.se [email protected] tel: 070 214 64 21SUORVAVIND AB

Suorvavind har gjort vindmätningar sedan 1995 på lokaliseringar såsom Blaiken, Storrotliden, Ul-jaboudda och Sjisjka. Vi jobbade även med förstudiearbetet för Vindkraftverket i Suorva.

Vi mäter vind och klimat för att ge svar.

Bildtexter: Ett gigantiskt lyft. Sakta men säkert lyfts torndelen ned från Moezelborg för vidare transport med specialtrailer.–Vi gynnades redan 2012 av de 12 vindkraftverken i Markbygden, nu hoppas vi på att den större etappen med 314 verk kommer igång, säger Ulrika Nilsson, Vd för Piteå hamn.Foto:Erik Westergren.

Vindkraft lyfter Piteå Djuphamn

piteÅ Sakta och säkert lyfter två gigantiska kranar upp den 60 ton tunga delen till ett vind-krafttorn ur lastrummet på last-fartyget moezelborg och pla-cerar det på kajen för vidare transport till vindkraftsparken Sjisjka nedanför Kiruna, som in-vigdes 3 oktober.

Skeppningen av vindkraftsdelarna till Sjisjka är ett exempel på vindkrafts-frakter som gynnat Piteå hamn där 30 verk med torn, vingar och maskinhus lastades av för att transporteras vida-re på specialtrailers till det fjällområ-de som tidigare var väglöst land.

Danska företaget Blue Water Shipping stod för logistiken, och det företaget fanns på plats när Vind-kraftstidningen följde lossningen av torndelar från Moezelborg, för sjö-fart är enda alternativet att frakta vindkraftdelar från kontinenten till Norrbotten.

piteÅ HamnS VD Ulrika Nilsson pe-kar på betydelsen av vindkraft som en framtidsbransch för hela Norr-botten.

–Vi gynnades redan 2010 då 12 verk sattes upp i Markbygden, och nu fick vi ta emot 30 verk till Sjisj-ka. Vi hoppas nu att vindkraftspro-

jekten fortsätter där vi byggt upp en god kompetens på området.

– Projektörerna pratar om 100–150 verk per år till Markbygden.Det innebär ett till två fartyg i veckan med enbart vindkraftdelar, säger Ul-rika Nilsson, som säger att redan nu har ökade transporter av vindkrafts-komponenter gjort att hamnen fått se över logistik och infrastruktur.

–Transporterna ger ett nytt om-fattande flöde av gods som kräver stora lagringsytor och mer plane-ring kring fartygstrafiken, säger vd:n, som pekar på att med fler special-transporter in och ut från hamnom-rådet kan det komma att krävas en

ny utfartsväg. I dag kör bilarna in och ut genom samma grind.

SamtiDigt Som Piteå hamn förbe-reder sig för fler vindkrafttranspor-ter pågår diskussioner om att byg-ga en betongtornfabrik vid hamnen med vindkraftprojektören Enercon som huvudman.

Ett sådant investeringsbeslut innebär att Piteå hamn måste byg-gas ut/förlängas.

Här pressar Piteå kommun och hamnen på Enercon:

–Men de ligger lågt. Det har in-te tagits något beslut. Att de tve-kar med investeringen kan bero på

lågt elpris och lågt pris på elcertifi-kat, vilket försvårar finansieringen av projektet, säger Ulrika Nilsson.

En betongtornfabrik ger mindre sjöfart och mindre intäkter till ham-nen jämfört med om samtliga delar till projektet transporteras med far-tyg ?

–Det är sant. Ju fler fartyg och ju mer gods desto högre intäkter till hamnbolaget, men vi måste tänka på vad detta ger kommunen och regio-nen i form av investeringar och ar-betstillfällen, svarar Vd:n, som anger vikten av att hamnen byggs ut oav-sett betongtornfabrik.

Tommy NoriN

Piteå djuphamn har skapat ett speciellt logistiskt system för lossning av delar till vind-kraft, i sommar skeppades det bland annat in torndelar till vindkraftsparken Sjisjka.

–Det är bra för oss att projektet i Markbygden kommer igång säger Vd Ulrika Nilsson, Piteå hamn.

FoTo erik wesTergreN.

Explosiv utveckling i Norrbotten

gi där vi talar om satsningar på vat-tenkraft, biobränslen och vindkraft, säger Kennet Fors, som pekar på att vindkraften är utpekat som ett prio-riterat energislag i strategin och att det händer saker vittnar den statistik han plockar fram om.

Utöver de som fått tillstånd ligger just nu 172 verk för prövning hos miljöprövningsdelegationen. Dit hör Kraftö Vind som vill bygga 30 verk

i Blåsmark. Dessutom Vindkompani-et som vill bygga 40 verk i Luongas-tunturi utanför Kiruna.

Kennet forS uppger att i stort sett varje beslut Länsstyrelsen tagit fram har överklagats av olika intres-sen.

–Men när mark och miljödomsto-len och mark– och miljööverdomsto-len dömt har de inte gjort så stora

2006 tillträdde Kennet fors tjänsten som miljöingenjör vid länsstyrelsen. Då fanns ett 20–tal vindkraftverk i norrbotten.

–Sedan dess har vi haft en ex-plosiv utveckling där vi framfö-rallt ser de stora aktörerna kom-ma in, säger Kennet fors som bereder ansökningarna.

Dokumentationen är tydlig över vindkraftens utveckling i Norrbotten. Idag snurrar 91 verk från Gällivare i norr till Piteå i söder men ytterliga-re ca 360 har fått tillstånd av Miljö-prövningsdelegationen (vid Länssty-relsen) eller av Miljödomstolen.

–Vindkraften tog riktig fart 2007 i samband med Markbygdenprojektet, säger Kennet Fors, som pekar på att alltfler kommuner i Norrbotten pla-nerar för vindkraft.

–De flesta har gjort tematiska planer, säger Kennet Fors, som pe-kar på att också Länsstyrelsen har en vindkraftsplan, dock en rätt åldrad från slutet av 1990–talet.

–Den skrevs för en annan tid då vindkraften var mycket mindre än idag och det inte heller var aktuellt att uppföra vindkraftparker av den storlek som är föremål för ansök-ningar idag. Nu har aktörer i länet antagit en energi– och klimatstrate-

ändringar. Våra beslut har stått sig väl, säger Kennet Fors, som menar:

–Vi har inte varit för restriktiva– inte heller för generösa.

SJiSJKa parKen utanför Kiruna är dock en park Länsstyrelsen sagt nej till, eftersom parken ligger i väglöst land inom naturreservat, tillika Na-tura 2000–område.

–Men regeringen hade givit till-låtlighet för parken och den avgjor-de det, säger Kennet Fors, som pekar på att det finns planer på fler fjäll-nära parker.

–Dit hör Vattenfalls önskan att bygga 14 verk vid Suorva, som har varit vilande, men nu har det tagit fart igen genom nya samråd, säger miljöingenjören.

Den stora gruppen av planerade verk i Norrbotten är sådana som pas-serat samrådsfasen. Det handlar om maximalt 1135 stycken, som havsba-serade verk vid Klockgrunden/Tärnan i Piteå skärgård, 9 verk på Trundön och skotska SSE Renewables önskan att bygga 50–150 verk på Hällberget i Överkalix.

Planer som beräknas få en hand-läggningstid på flera år.

–Enbart handläggningstiden hos oss är i normalfallet ca ett halvår till drygt ett år, säger Kennet Fors, som

är ensam handläggare av ärendena, men där också fem–sex andra en-heter vid Länsstyrelsen ska yttra sig innan ansökan kan avgöras.

Så vindkraftprojektörerna får vänta och det finns de som återkal-lat sina planer. Totalt handlar det om cirka 400 verk där bland annat Vind-kompaniet återkallat ansökan om att få bygga 19 verk i Övertorneå. Miljö-överdomstolen sade ja, men ärendet överklagades till Högsta domstolen och då valde bolaget att dra tillba-ka ansökan.

Kennet Fors pekar på att vind-kraftbolagen ser på konfliktrisken, blir den för stor kan inte alltid par-kerna räknas hem inom rimlig tid och då väljer aktörerna att backa.

–Regeringen har nyligen utta-lat en målsättning om en maximal handläggningstid hos oss på sex må-nader. Frågan om den demokratiska processen är en politisk fråga, men jag konstaterar att det går snabbare i andra länder där exempelvis Tysk-land inte är en sämre rättsstat än vi.

–Där får den som överklagar be-tala rättskostnaderna om denne inte får rätt, och det medför att beslut in-te överklagas i samma utsträckning, säger Länsstyrelsens miljöingenjör.

Tommy NoriN

–Våra beslut har hittills stått sig väl när de hamnat i mark och miljödom-stolen, säger miljöingenjör Kennet Fors vid Länsstyrelsen i Norrrbotten.

FoTo Tommy NoriN

–Jag tvekade aldrig när jag fick chans att öppna Bondön för vindkraft, säger markägaren Sten Olsson i Piteå.

FoTo Tommy NoriN

Sten Olsson på Bondön tidigt ute med vindkraftmarkägaren Sten olsson på Bondön i piteås södra skärgård var tidigt ute i norrbotten med att släppa fram vindkraft.

–Jag tvekade aldrig när jag fick möjligheten, säger han.

Idag står 14 vindkraftverk på den na-tursköna halvö som var en ö det år Sten Olssons farfar, Hovjuveleraren Fritz Olsson köpte den 1927.

Han köpte det 700 hektar stora området för att idka jakt, och stäl-let kom att förbli i familjens ägo i al-la år.

–Min far Ola tog över det på 1970–talet, sedan köpte jag under 1980–talet, berättar Sten Olsson un-der tiden vi kör igenom det vind-kraftsområde som byggts av Nordex.

unDer elVa år sysslade Sten Olsson med yrkesfiske där lax och sik häm-tades ur havet, det lade han ned för ca 15 år sedan,

Idag har Sten Olssons son John tagit över den gamla ”herrgården” som totalrenoveras.

–Men jag har behållit marken där jag kan jaga och bedriva skogsbruk,

säger Sten Olsson, som pekar på att vindkraftverken stör varken älgjakt eller skogsbruk.

Sten olSSon förklarar att han tve-kade aldrig när han som markägare fick möjlighet att släppa in vindkraft i det natursköna området.

–Det hade byggts ett par vind-kraftverk vid Haraholmen en bit här-ifrån. Mitt intresse väcktes och jag tog kontakt med en projektör, Hans–Erik Flodin från NordanVind i Älands-bro och vi började spåna i möjlighe-ten att etablera en park, säger Sten Olsson, som berättar att arbetet in-leddes för snart 15 år sedan.

att fÅ milJötillStÅnD tog tid. För att genomföra projektet bildades ”Bondön Vindkraft”.

–Sedan inleddes arbetet med att sälja andelar, förklarar Sten Ols-son, som berättar att idag ägs ver-ken av sju ägare, några av dem har flera verk.

På Bondön har därmed ägarna in-te valt att bilda förening, ägarska-pet är personligt, elen säljs via spot-marknaden och administreras av

kommunägda Pite energi.När markfrågan behandlades

ställdes Sten Olsson inför ett par al-ternativ, att skriva avtal kring en må-natlig summa som tickade in på hans konto, eller att ta ett förskott på to-talsumman.

–Jag vet inte om det är så vanligt nuförtiden. Men jag valde förskotts-modellen, säger Sten Olsson, som vill behålla nivån på ersättningen för sig själv.

i År Har VinDKraftVerKen på Bondön snurrat i fem år och Sten Olsson är nöjd över etableringen. Så nöjd att markägaren kan tänka sig fler verk på halvön.

–Om det står 14 eller 19 verk på området spelar egentligen ingen roll, det finns plats för fler, säger Sten Olsson, som också anger.

–När jag släppte marken var det inte aktuellt med att jag skulle gå in som ägare i ett verk, men idag kan jag tänka mig det. Det skulle vara positivt, säger Sten Olsson.

Tommy NoriN


PROJEKT 2008-2009

AB Hammerdals Betonggjuteri Box41, 830 70 Hammerdal

Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85www.hammerdals-betong.se

Bättre gjutbarhet

Högre gjuthastighet (50m3/tim)

Minskad miljöpåverkan genom minimering av transporter

Certifierad i tillverkningsklass1SS-EN 206-1

Bättre gjutbarhet3

Högre gjuthastighet (50mHögre gjuthastighet (50m3

Minskad miljöpåverkan genom minimering av transporterMinskad miljöpåverkan 3


3

AB HAMMERDALSBETONGGJUTERI

• Havsnäs 48 fundament • Bliekevare 18 fundament • Uljabuouda 10 fundament

Mobila betongstationer för vindkraftsparker

(50m3 /tim)

Här är några projekt som vi genomfört:Havsnäs, Bliekevare, Uljabuouda, Kyrkberget, Hällingarna,

Ytterberg, Betåsberget

Vi har lång erfarenhet och har tillverkat betong till fler än 120 st vindkraftverk.



Ytterberg, Betåsberget, Stamåsen, Mörttjärnberget och Sjiskja.


PROJEKT 2008-2009



Bättre gjutbarhet




Bättre gjutbarhet3




3




(50m3 /tim)




PROJEKT 2008-2009



Bättre gjutbarhet




Bättre gjutbarhet3




3




(50m3 /tim)



Vi har lång erfarenhet och har tillverkat betong till fler än 120 st vindkraftverk.PROJEKT 2008-2009



Bättre gjutbarhet




Bättre gjutbarhet3




3




(50m3 /tim)



Vi har lång erfarenhet och har tillverkat betong till fler än 120 st vindkraftverk.PROJEKT 2008-2009



Bättre gjutbarhet




Bättre gjutbarhet3




3




(50m3 /tim)




PROJEKT 2008-2009



Bättre gjutbarhet




Bättre gjutbarhet3




3




(50m3 /tim)




PROJEKT 2008-2009



Bättre gjutbarhet




Bättre gjutbarhet3




3




(50m3 /tim)




www.jemtska.se

Nu behöver du bara lyfta luren EN gång.Jemtska är en komplett partner för dig som bygger vindkraftsparker. Vi projektleder bygget, samordnar entreprenader och får alla underleverantörer att samverka. Vi drar också el- och optonät, bygger vägar, gjuter fundament samt bygger transformator- och kopplings-stationer. Du kan dessutom lämna över totalansvaret för säkerhet, miljö, ekonomi och upp-satta projektmål till oss.

Jemtska ägs av Jämtkraft och Skanska. Tillsammans har vi den erfarenhet och kompetens inom vindkraft du behöver.

• • • • • • • 0920-21 15 40 • • • • • • •

Modernisera Norrbotten - Hållbar utbyggnad av vindkraft! www.mp.se/norrbotten

Skolan i Koler blev Vindens husDet blåser goda företagsvindar i byn Koler i markbygden, där två företagande familjer öppnat lägenhetshotell i ett före detta skolhem och där byns intresse-förening förvandlat gamla sko-lan till ”Vindens hus”.

De två ovan nämnda husen har oli-ka ägare med lite olika verksamhe-ter, men hör ändå ihop eftersom det finns ett samarbete mellan anlägg-ningarna.

–Grupper, företag, föreningar och andra som lägger konferenser i Vin-dens hus kan boka rum och mat i Villa Västan, som lägenhetshotellet heter, säger Thomas Eklund, styrelse-ordförande för den ekonomiska för-ening som driver anläggningen.

Den ägS aV Honom, hans hustru Ann–Christin Eklund, samt av Ann Helén Harnesk, Tord Östling, samt Stefan Renberg.

De är också engagerade i Kolers intresseförening som i många år an-vänt byns gamla skola. Byggd un-der 1920 –talet och utbyggd under krigsåren, men där sjunkande elev-underlag gjorde att den stängdes i mitten av 1990-talet.

–När vi fick veta att kommunen ville göra sig av med skolan lyckades vi skjuta upp försäljningen i flera år, säger Thomas Eklund, som såg möj-ligheter med byggnaden när vind-kraft kom på tapeten i Markbygden.

–Vi såg behovet av att kunna träffas på en plats i Koler, förklarar Thomas Eklund, som till slut kunde

sy ihop affären med Piteå kommun.En fördelaktig sådan eftersom det

handlade om ett övertagande för nå-gon krona, men det behövdes pengar för att renovera.

Det orDnaDeS SÅ småningom med stöd av EU–projektet Spira fyrkan-ten, samt Länsstyrelsen. Totalt upp-gick bidragen till 1,1 miljoner kronor.

Pengar som använts för att mo-dernisera det gamla skolköket, fixa klassrummen och göra om gymnas-tiksalen till konferensutrymme. Ett av klassrummen används till vävstu-ga, ett annat till utställningslokal.

Det som idag minner om att det handlar om en gammal skola, är slöjdsalen som bevarats i autentiskt skick.

I sommar kunde ”Vindens hus” invigas, där det just nu visas en ut-ställning om vindkraften i Markbyg-den, och elever från Sjulnäs skola har gjort en egen exposé över den förny-bara energin.

Hitills har det genomförts ett 20–tal konferenser, med folk från skogsbolag, kommuner, och Kristna Fridsförbundet lade sin andliga som-markonferens till Vindens hus i som-mar.

–När vindkraften kommer igång kommer Svevind att ha sitt plats-kontor i huset, säger Thomas Ek-lund, som hoppas att någon på sikt tar på sig att driva restaurang i Vin-dens hus.

Hur går det ekonomiskt?–Det går runt. Men det är näs-

ta år intäkterna måste komma, sä-

ger Thomas Eklund, som kommer in på idén med ”Villa Västan”.

Det gamla skolhemmet mitt emot Vindens hus har fått namnet efter-som det ofta blåser västligt i Koler.

–Här bodde eleverna över veck-orna, förklarar Ann–Christin Eklund, som pekar på att tidigare ägdes hu-set av företagaren Anders Borgman, knuten till Parkinson–Stiftelsen.

–Förra sommaren beslöt han sälja och då fick vi köpa huset, säger Tho-mas Eklund, som pekar på Villa Väs-tan som en viktig del av utveckling-en i Koler.

i SamBanD med köpet bildades en ekonomisk förening som driver den anläggning som ska locka vind-kraftsfolk, men också turister och andra besökare.

–Vindkraften är viktig. Men vi tror att vi kommer att klara oss utan den, säger Ann Helén Harnesk.

Samtidigt som de deltar i det praktiska arbetet med Villa Västan är de ledare för ett EU–Leaderpro-jekt med syfte att utveckla turismen i området.

Dit hör guidade fisketurer där Thomas Eklund brinner för ” det han menar vara Europas bästa harr-vatten, Södra Brännträsk. Kvinnorna vill också utveckla turer som handlar om kulturhistoria, vindkraft, och ak-tiviteter med friluftstema.

Totalt har ägarfamiljerna investe-rat en halv miljon kronor i Villa Väs-tan som har nio lägenheter där bland annat 17 vietnameser kom i septem-ber för att titta på vindkraft.

Thomas Eklund pekar på att i sam-band med att Piteå kommuns vind-bruksplan behandlades vid samråds-möten, uttryckte någon att kommer vindkraften till Markbygden kan om-rådet glömma allt vad turism heter.

–Men det är helt fel. Det är pre-cis tvärtom.

–Vilken kulturturism hade vi före vindkraften? Svaret är ingen. Nu ger den oss möjlighet till en helt ny tu-rism som kan bli ett lyft för byarna, säger Villa Västans styrelseordföran-de, som också pekar på att inte heller den intensiva älgjakten i Markbyg-den kommer att störas av vindkraf-ten.

Tommy NoriN

FAKTAMarkbygden Vind AB ägs till 75 procent av svenska Svevind Holding och till 25 procent av tyska vindturbintillverkaren.

Enercon. Tillsammans vill de bygga 1 101 vindkraftverk i närheten av byarna Långträsk och Koler inom Piteå kommun.

De står bakom Vindens Hus, Ann Helén Harnesk, Tord Östling, Thomas Eklund och Ann–Christin Eklund tror på vindkraften i Markbygden. FoTo Tommy NoriN

Gamla skolan i Koler förvandlades till Vindens hus


Inlandsvind ek.förening c/o, Piteå Byaforum, Storsundsvägen 7, 94204 Storsund, 076-1489263, [email protected], www.inlandsvind.se

Andelsägd vindkraftEn investering som är bra för ekonomin och miljön!Det ska lönsamt engagera sig i miljöfrågor. Ett smart sätt är att investera i förnybar energi som produceras av ett vindkraftverk, du både sänker din elkostnad och värnar om miljön!

Hur gör jag för att bli medlem?Du blir medlem i vårt kooperativ, Inlandsvind ekonomiska förening, genom att anmäla dig via vår hemsida, www.inlandsvind.se eller via mejl, [email protected]. Medlemsavgiften för år 2013 är 100 kr, du betalar också en andelsavgift på 100 kr (engångsavgift). När vi får din anmälan får du ett inbetalningskort av oss, sen får du ett medlemsbevis där ditt medlemsnummer avgör i vilken ordning som du erbjuds att köpa andelar i ett vindkraftverk.

Vad händer sen?Du får löpande information via mejl om vad som händer i föreningen. När föreningen får ett affärsförs-lag på att köpa ett vindkraftverk, erbjuder vi samtliga medlemmar att köpa andelar, varje andel motsvarar 1000 kWh. Ytterligare information om hur allt kom-mer att fungera finns på hemsida, www.inlandsvind.se.

Varför ska du bli delägare?• Miljö – Du bidrar till en bättre miljö genom att äga förnybar elproduktion

som ger lägre koloxidutsläpp!• Ekonomi – Du får lägre elkostnad, andra vindkooperativ i norra Sverige

har mycket lägre elpris än övriga elmarknaden, det får du också!• Oberoende – Du äger din egen elproduktion och skyddas från pristoppar!

072-52 94 203 [email protected] www.villavastan.se

KOLER – Mitt i händelsernas centrum! Inom några år kommer byn att omges av 1101 vindkraftverk.

För er som bygger dem finns nu möjlighet att hyra boende, kontors-lokaler och konferensutrymmen centralt i Koler.Villa Västan erbjuder bekvämt boende i lägenheter om 2-6 bäddar. Varje lägenhet har fullt ut-rustat kök, dusch och wc. Som gäst hos Villa Västan har du också tillgång till TV/konferensrum, bastu, tvättstuga och WiFi. På andra sidan vägen, i den fina , gamla fd skolan finns numera besökscentret Vindens Hus. Här finns bl a möjighet att hyra kontorslokaler och konferensutrymmen i ljusa, trevliga lokaler. Vindens Hus erbjuder också uppställningsplatser för husvagnar/husbilar.

Lugn och ro med naturen in på knutarna. Kom hit och ladda batterierna på semestern! För den mer äventyrslystne bjuder Kolerområdet också på rika tillfällen till ett aktivt friluftsliv. Jakt, fiske, fina skoter- och cykelleder, skidåkning, vandring mm. Listan kan göras lång! Villa Västan erbjuder också guidade turer inom jakt, fiske, kulturhistoria och vindkraft. Vi har försäljning av fiskekort, dagskort för småviltjakt samt uthyrning av mountainbikes. För mer information och bokningar, vänligen kontakta Villa Västan.

1500–2000 nya vindkraftverk fram till 2012


FINNS SOM MILJUBIL MED DIESELMOTOR*

ORD. PRIS FRDN 173.900 KR

Nya Kia cee d Sportswagon cr det senaste tillskottet i vdr bilfamilj. Den har fdtt ett cnnu generusare utrymme cn sin furegdngare vilket gur att hela familjen sitter bekvcmt bdde fram och bak. Furutom spcnnande teknik och smarta lusningar sd ingdr ett genomarbetat sckerhetstcnk och hela 7 drs nybilsgaranti.

Premicr fur nya Kia cee d Sportswagon

Provkur en ny klassiker!

* Miljubil = fri vcgskatt i 5 dr, till ett vcrde av 5.840 kr. Den 7-driga nybilsgarantin cr Sveriges lcngsta fabriksgaranti och gcller fur bilar i privat bruk samt tjcnste- och furmdnsbilar. Garantin fuljer bilen och upphur 7 dr efter fursta registreringsdatum eller efter 15.000 kurda mil, det som furst uppnds. Fur att nybilsgarantin ska gclla mdste all service utfuras av auktoriserade Kia-verkstcder under hela garantitiden. I annat fall gcller 3 drs nybilsgaranti med obegrcnsad kurstrccka, furutsatt att service utfurts fackmannamcssigt enligt Kias serviceprogram. Brcnslefurbrukning blandad kurning 4,4 6,5 l/100 km. CO₂-utslcpp 113 149 g/km. Testerna cr gjorda enligt EU-kurcykel och miljuklass Euro 5. Bilen pd bilden kan vara extra-utrustad. Med reservation fur eventuella tryckfel.

Ålgatan 10973 29 LuleåTel: 0920-20 31 20Internet: www.akeeriksson.se

ÖppettiderFörsäljning: mån-tor 8-18, fre 8-17, lör 10-14 (ej juli aug)Verkstad: vard 7-16Reservdelslager: vard 8-16.30

1999kr /mån**

** 36 månader, 50% restvärde, 30% kontantinsats eller eventuellt inbyte.Beräknat på Kia Ceed SW 1,6CRDi komfort med drag, vinterhjul, motorvärmare.

Havsviken Axelsvik utanför Kalix.

–2011 fanns drygt 2000 vindkraftverk i Sverige.en-ligt energimyndighetens prognos kommer det att byggas 1500–2000 vind-kraftverk fram till 2012.

Det finns ett riksdagsbeslut från 2009 som rör planering för vindkraft och som innebär att i kommunernas och Läns-styrelserns fysiska planering

ska vindkraftsintresset göras synligt för en produktion med 30 TWh per år, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs.

Det motsvarar mellan 3000–6000 verk beroende på var de placeras.

Ett vindkraftverk med en effekt på 3 MWh kan i ett bra vindläge utvinna 7500 MWh per år. Effekten blir att man minskar elproduktionen från

kolkraft och det ger till resul-tat:

–minskade utsläpp av kol-dioxid med ca 7500 ton.

–minskade utsläpp av sva-veldioxid med cirka fem ton.

–minskade utsläpp av kvä-veoxider med ca tre ton.

Källa:Naturvårdsverket/En-ergimyndigheten/Vindval.

Bildtexter:

–Enercon har varit och förblir en viktig kund, säger Grolls butikschef Staffan Lindgren

Grolls skyddar vindkraftsfolketnär vindkraftprojektören ener-con började arbetet med de för-sta vindkraftverken i markbyg-den valde företaget att köpa skyddskläderna för montörerna på grolls yrkesbutik i piteå.

–2010 blev ett riktigt bra år. Då val-de Enercons att köpa yrkeskläder till sina anställa på Grolls säger Staffan Lindgren, butikschef i Piteå butiken

Butiken som har fyra anställda är en av totalt 29 Grollsbutiker i Sveri-ge, Grolls har också butiker i Estland, Finland och Norge. Vindkraftsrelate-rade företag är en viktig kundgrupp.

grollS yrKeSKläDer är ett anrikt företag som startade 1832 då rytt-mästare Leonard Groll öppnade en arbetarbod på Jerntorget i Gamla Stan i Stockholm. 1905 startade en JF Bellander i Gävle tillverkning av yrkeskläder med varumärket Björn-kläder. Grolls i Piteå har sedan 1999 ingått i Grolls AB. Grolls är en kom-plett yrkesbutik. I sortimentet finns förutom vårt eget varumärke Björn-kläder även Fristads. Skyddsskor, andningsskydd och ögonskydd hittar man också i våra butiker även dessa produkter från de ledande leverantö-rerna på marknaden.

1999 rekryterades Staffan Lind-gren som chef för den butik som

utvecklats till den ledande i Piteå vad gäller yrkeskläder och person-ligt skydd. I Piteå med omnejd har vi många alltifrån små till medel-stora och stora företag som kunder. Många av dessa har vi löpande av-tal med.

Vi arBetar Hela tiden med att hål-la en hög servicenivå så kunderna kan få det de behöver utan att vän-ta. Vi förädlar även plaggen med fö-retagens logotyper, personnamn och reflexer. Förädlingen kan göras med transfers, vävda märken eller direkt-brodyr. Ofta görs trycket med logo-typer direkt i butik medan kunden väntar.

Staffan berättar vidare att när Markbygdenprojektet kom igång val-de Enercon att handla skyddskläder-na hos Grolls. När bygget av de 12 verken i Dragaliden kom igång gav det direkt effekt hos oss på Grolls, säger Staffan Lindgren som även uppger att Grolls Yrkesbutik har le-vererat kläder till yrkesgrupper som elektriker, montörer och servicefolk på Enercon.

Vi har även försett Pitebor som varit i Tyskland och monterat vind-kraft med skyddskläder, säger Staf-fan Lindgren.

Tommy NoriN

Taigans småbruk servar mätmaster

person som kunde serva mätmas-terna, berättar Ann– Helen Harnesk, som sökte och fick uppdraget. Det går ut på att regelbundet åka ut och serva de tre mätmasterna som finns i området. De står där för att ta fram de vindvärden Svevind behöver.

–Vi ser över anläggningen, fyl-

ler på bränsle i elverket, byter bat-terier och gör småreparationer, säger Tord Östling, som uppger att det som mest är 5 mil mellan de ytterst be-lägna masterna.

–Man får inte dra sig för att åka ut även om det är 25 grader kallt. Har det hänt något måste vi agera,

säger Tord Östling, som uppger att övervakningen av mätinstrumenten sker i Tyskland.

–Upptäcks ett fel går ett mail till Svevind som sedan mailar oss, för-klarar Tord Östling gången.

Sedan i våras har uppdraget växt i och med att Vattenfall satt ut sex

taigans småbruk i lilla byn Strömnäs utanför Koler i piteå kommun är ett exempel på hur ett litet företag tjänar på vind-kraften. Småbrukarna ann–He-len Harnesk och tord östling servar Svevinds mätmaster.

Att deras företag heter Taigans små-bruk beror på att det ligger i barr-skogsbältet taigan. Det finns får, gri-sar, höns och bin på gården. – Och vi är självförsörjande när det gäller grönsaker, säger Tord Östling.

Han och Ann–Helen Harnesk har båda gjort ett lappkast i livet och förverkligat en dröm, att driva ett litet lantbruk med djur och od-lingar. Tord Östling var tidigare rek-tor i Vidsel, Ann– Helen Harnesk har bland annat arbetat 18 år inom äld-reomsorgen.

–Jag Köpte gÅrDen i början av 1980–talet och hade då får och get-ter, säger Tord Östling. Idag finns inga getter kvar.

Ann–Helen kom till gården 2001, och några år senare, 2007 bildades Taigans småbruk. Samma år började paret serva mätmaster, som Svevind satt upp inför etableringen av de 1101 vindkraftverken i Markbygden.

–Jag fick reda på att de sökte en

släpvagnar i området där senaste tekniken är att ta fram vindvärdena via lasermätning.

–Dessutom kommer ytterligare en mätmast i höst, under sommaren blir det glesare, säger Tord Östling.

taiganS SmÅBruK omsätter nära 700 000 kronor per år där Tord Öst-ling uppger att huvuddelen kommer från vindkraften. För att klara upp-draget har paret investerat ca 400 000 kronor i maskiner och fordon. Företaget sysslar också med uthyr-ning av rum i ett hus nära småbru-ket.

–Det kommer folk hela tiden. Det är vindkraftsjobbare, men ock-så mycket turister, säger Ann–Helen Harnesk, som berättar att huset har haft gäster som Sydkoreas ambassa-dör, anstlällda vid Brittiska ambassa-den och franska vindkraftsbesökare.

–När det gäller uthyrningen har vi haft stor draghjälp av Jonas Lund-mark vid Vindkraftscentrum i Pi-teå. Utländska gäster tycker att det är exotiskt att komma till Strömnäs där de kan äta och bo under enkla förhållanden, säger Ann–Helen Har-nesk.

Tommy NoriN

Terese Söderlund (tv) Malin Israelsson, Staffan Lindgren (bakom tv) och Krister Lundqvist vid Grolls yrkeskläder har sålt mycket skyddskläder till vindkraftsjobbarna i Markbygden. FoTo Tommy NoriN

Tord Östling och Ann Helén Harnesk servar mätutrustning i Markbygden, de senaste uppdraget handlar om att se till sex mätvagnar som ägs av Vattenfall. FoTo Tommy NoriN


A. ADVOKATBYRÅ AB

Prästgatan 51831 34 ÖSTERSUNDTel 063-103332e-post [email protected] www.aadvokat.se

- Ansökan om tillstånd- Anmälan till Lst/kommun- Affärsjuridik och upphandling - Avtal; sakägare och samarbetspartners

Med vår inriktning på affärsjuridik och miljörätt kan vi i Ert vindkraftprojekt hjälpa Er med bl.a.

Advokat Joakim A. Nyman

Taigans småbruk servar mätmaster

www.skogsstyrelsen.se/kampanj

Skogsstyrelsen- din skogliga

VINDKRAFTSKONSULT! Vi finns i hela landet och erbjuder oberoende konsulttjänster för vindkraft – naturvärdesinventeringar, kulturmiljöinventeringar, vägprojekteringar och värderingar. Nu erbjuder vi även åtgärdsplaner för skogskreotoper!

Läs mer på: www.skogsstyrelsen.se/kampanjeller ring oss 020-35 90 00

SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER

Teori och praktik inom förnybar energi. En utbildning i samarbete med energibranschen.

www.energigymnasiet.com

BDX kör för vindkraften

den. Vid årsskiftet 2009 togs de två första vindkraftverken i drift. Under sommaren 2010 uppfördes ytterliga-re 10 verk som driftsattes i decem-ber samma år.

–BDX byggde vägar och planer för monteringen av vindkraftverken, säger Jan Isaksson, som pekar på att BDX maskiner grävde upp 2500 ku-bikmeter ur varje grop där funda-menten skulle gjutas.

–Vi levererade grus till betong-fabriker i Piteå och Älvsbyn och vå-ra betongbilar levererade betongen, berättar marknadsområdeschefen, som också pekar på att BDX gjorde kabelschakten mellan stamnätet–verken.

–Vi lade nog 2000 arbetstimmar

när Svevinds dotterbolag mark-bygden vind byggde de 12 vind-kraftverken vid Dragaliden fick BDx lastbilar och maskiner fullt upp med att bygga vägar, leve-rera betong och förbereda gjut-ningarna för fundamenten.

–Och nu ligger vi i startblocken för nästa etapp i Markbygden, säger Jan Isaksson, BDX marknadsområdeschef för Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Ar-jeplog.

Magnus Granljung, Produktions– & Marknadsdirektör, BDX, är nöjd med Mark–och Miljödomstolens be-slut att ge tillstånd för de 314 verk som tagit sju år att utreda.

Bygget av de första 36 vindkraft-verken påbörjas våren 2013 och det kommer att ge entreprenörer i områ-det fullt upp.

–Vi har resurserna. Och våra le-verantörer är helt klart sugna på att göra nyinvesteringar för att möta behoven, säger Jan Isaksson.

Vindkraftuppdrag är inget nytt för ett av Sveriges största företag in-om entreprenad & logistiknäringen,

2008 började Svevind/Markbyg-den vind bygga 12 verk vid Dragali-

på varje vindkraftverk, summerar Jan Isaksson.

Han oCH magnuS Granljung pekar på att lokalnyttan blev stor för leve-rantörerna i Pitebygden.

–Vi hade ett 30–tal lokala le-verantörer igång under byggperi-oden där alla våra tre affärsområ-den (Anläggning, Logistik, Industri) var inblandade, Ao–Anläggning an-lade vägarna, Ao–Logistik transpor-terade vindkraftverken, Ao–Industri krossade bergmaterial, säger Mag-nus Granljung.

Den principen gällde också arbe-tena vid det avslutade arbetet vid Gabrielsberget i Västernorrland, vil-ket visar att BDX räknar på projekt i hela Sverige.

–Vi ser ingen geografisk gräns för vår verksamhet. Vi kommer att fort-sätta räkna på vindkraftsprojekt. Ib-land går vi in och tar hela projekt själva, ibland agerar vi leverantör av de tjänster som behövs, allt beroen-de på hur kunden vill ha det säger Produktions– & Marknadsdirektören.

Jan Isaksson och Magnus Gran-ljung ser fram emot att vindkraft-parken i Markbygden kommer igång

där BDX redan nu gör markarbeten för det ställverk ABB bygger på upp-drag av Svenska Kraftnät tre mil ut-anför Piteå. Där handlar uppdraget om att göra markarbeten på ett fy-ra hektar stort område. Projektet är kostnadsberäknat till över 100 mil-joner kronor och ska vara klart näs-ta sommar. Ett 20–tal leverantörer är engagerade.

VinDKraftparKen etapp ett hand-lar om att bygga 314 av totalt 1101 verk.

–Det kommer naturligtvis att be-tyda mycket oavsett vem som får uppdragen. Vi har sett det hittills och vi kommer att fortsatt få se det bland näringarna i Norrbotten.

–Det var ett tag sedan vi hade ett liknande projekt i Piteå. Markbyg-den kommer att ge entreprenörerna en jämnare beläggning under bygg-tiden, säger Jan Isaksson, som också pekar på det positiva med att efter det blir det behov av service och un-derhåll på vägarna.

–Och BDX är väl rustat för även den uppgiften, säger marknadsom-rådeschefen.

Tommy NoriN

FAKTABDX FÖRETAGEN ABÄgare: Ca 400 fristående ägare.Omsättning 2011: 2,6 miljarderResultat efter finansnetto 2011: 74 MkrSoliditet: 38,2 procentAnställda: 280Dotterbolag:BDX–Industri, BDX–Miljö, Bletab, Däcks-proffset, GMI, delägarskap Flibio, TräTrans, och Liafrakt.I koncernen ingår 1700 for-don och maskiner som ägs av 370 leverantörer med 2000 yrkesförare.Källa:BDX


Jan Isaksson (tv) och Magnus Granljung.

Vi gör tidningar på flera språk

Har ni en ide om er verksamhet som ni vill nå ut med kan vi hjälpa er!Det sker kostnadseffektivt och ni får maximalt genomslag

inom det geografiska område ni väljer!Vi har personal i Östersund, Stockholm,

Göteborg, Amsterdam och Moskva!Kontakta oss så tar vi fram ett förslag!

[email protected] eller 0643-21137

ÅreDe grootste in de Scandinavische landen

Kerstmis

TOP 10 shoppen in Stockholm

Een Nederlander in

ZWEDEN

in ZwedenKerst zoals Kerst bedoeld is

KNUFFELEN MET EEN

ELANDDe ultieme

eland-ervaring in Moose Garden

Vier

vindkrafttidningennummer 1 2012

Energiministern spår många nya jobb!

Sid 3

Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Sid 4

Kyrkan får kraft från ovan Sid 14

Katharina får världen som arbetsplats

Sid 19

Vindkraft räddar glesbygden i Härjedalen

sid 6

Bredband till Raftsjöhöjden sprider ost över världen

sid 28

Sjisjka, Natura 2000 område och unikt vindkraftprojekt3 oktober invigdes Sjisjka vind-kraftpark 2,5 mil söder om Ki-runa, ett unikt projekt i väg-löst land där 02 Vindkompaniet, Skanska och Jämtkraft med projektbolaget Jemtska satt upp 30 verk som beräknas pro-ducera 200 gWh per år.

Nära 100 personer hade flugit/bus-sats till Sjisjka beläget mellan Gäl-livare – Kiruna för att bevista in-vigningen som skedde i strålande höstväder med sol och med betagan-de utsikt över den lappländska fjäll-världen.

Här har projektören Jemtska (dotterbolag till Jämtkraft) genom-fört ett unikt projekt– det första i sitt slag i Sverige– där företaget på ett mycket varsamt sätt lyckats place-ra 30 verk i ett känsligt natura 2000 område.

När Vindkrafttidningen är med om invigningen ser det nästan ut som om helikoptrar flugit in verken och satt ned dem på plats, så orört ser det ut…

Idén med att bygga vindkraft i den

lappländska fjällvärlden föddes 1999.–Vi hade byggt några verk i syd-

sverige men vi ville inte enbart bygga kustnära, säger Johan Ihrfeldt, kon-cernchef för 02 Vindkompaniet.

Han förKlarar att företaget bör-jade söka platser norrut och tog ti-digt kontakt med Girjas sameby.

–Att den var med på projektet var en förutsättning för att det skulle genomföras, säger Staffan Niklasson vid 02 Vindkompaniet.

Han uppger att det var samebyn som förordade Sjisjka i det som tidi-gare var väglöst land.

Det gjorde att de första vind-kraftdelarna fick transporteras med järnväg och lastas av vid järnvägs-stationen Lappberg.

Tidigare hade 02 Vindkompaniet byggt sex verk i Viscaria (2001) och 2005 byggdes sju verk i Övertorneå.

Nu ställdes bolaget inför utmaning-en att bygga 30 verk i det som kom att bli ett EU Natura 2000 området och det gjorde att Länsstyrelsens naturvårdsen-het slog bakut, och Länsstyrelsen deltog inte heller vid invigningen.

Efter överklagan beslöt Mark–och Miljödomstolen att säga ja vilket överklagades, men till slut avgjorde regeringen ärendet, och parken kun-de börja byggas 2011, tolv år efter att idén tog form.

ett År Senare stod den klar, där projektledaren Rolf Rubensson vid Jemtska är nöjd.

–Det var en stor utmaning och vi hade kort om tid. Men Jemtska kla-rade det, säger Rolf Rubensson.

På många sätt har bygget va-rit ett pilotprojekt där 95 procent av transporterna skett via järnväg där allt från dumprar till material och maskiner körts med tåg

Exempelvis kördes de prefabrice-rade fundament som tillverkats av Hammerdals Betonggjuteri i Jämt-land med tåg.

Först juli 2012 byggdes en väg in till området. Det innebar att de spe-cialtrailers som körde vindkraftverk från Piteå djuphamn (som var in-skeppningshamn) kunde köra ända fram till vindkraftsparken.

Bygget av Sjisjka engagerade 80–

100 personer under byggtiden och nu resulterar vindkraftsparken i nya arbetstillfällen eftersom den kom-mer att vara bemannad dygnet runt alla dagar.

ParKen Kommer att drivas av ny-bildade bolaget Sjisjka Vind där Vd Fredrik Björckebaum konstaterar.

–De första verken har redan pro-ducerat 2 GWh och det är bara bör-jan.

När Sjiskja går för fullt kommer den fjällnära parken att producera 200 GWh per år vilket motsvarar el-försörjning till 43 000 hushåll.

Byarna Killingi, Kaitum och Neiti-suanto får också nytta av parken ef-tersom det enligt Sjisjska Vind kom-mer att betalas ut bygdepeng på cirka 300 000 kronor varje år.

Tomas Kåberger, tidigare general-direktör vid Energimyndigheten, del-tog också vid invigningen där han pekade på hur snabbt vindkraften kommer.

–Vi har passerat 7 TWh de senas-te tolv månaderna. Sverige har byggt ett vindkraftverk varje dag de senas-

te tre åren där det är roligt att vi re-dan nu nått EU målet att 2020 ska 49 procent av vår energi vara förny-bar energi, men vi är redan där, sa-de Kåberger.

Han pekade dock på att Sverige inte är lika piggt som Kina när det gäller förnybar energi.

–Där byggs ett vindkraftverk var-je timme. Det gör Kina till världens vindkraftstätande land, sade Tomas Kåberger

Tommy NoriN


–Vi är stolta över projektet som visar att det går att bygga vindkraft även i känsliga naturmiljöer, sade Sjisjka Vind Vd Fredrik Björckebaum.

–Det var redan från början mycket viktigt att vi fick med Girja sameby, säger Staffan Niklasson, 02 Vind-kompaniet (th) tillsammans med Jan–Olof Dahlin, Östersund.

FoTo: Tommy NoriN

Sjisjka, Natura 2000 område och unikt vindkraftprojekt

Naturskyddsföreningen tycker vindkraft är viktig för klimatomställningenVindkraften är en viktig del i den klimatomställning Sverige står inför och det finns gott om ytor som gör att den går att exploa-tera utan att det hotar naturvär-dena.

Så kan Naturskyddsföreningen i Norrbottens syn på vindkraften sam-manfattas, där ordföranden Lars An-dersson intar en pragmatisk hållning till vindkraft.

–Vi säger ja, men inte på bekost-nad av naturvärdena, säger Lars An-dersson, som leder en organisation i Norrbotten med 3000 medlemmar fördelade i 12 aktiva kretsar. I hela landet finns 192000 vilket gör den till Sveriges största miljöorganisa-tion.

Naturskyddsföreningen finns i stort sett i varje kommun i Norr-botten där vindkraft blivit en viktig punkt på dagordningen.

Den arbetar med fem huvudom-råden, skogen, klimatomställning-en, vatten/hav, miljögifter/kemikalier och livsmedel/jordbruk.

–Men vi arbetar med mycket mer. Vi är aktiva i rovdjursfrågan där vi lyckades stoppa licensjakten på varg, säger Lars Andersson, när jag möter honom i föreningens lokal på Varvs-gatan i Luleå.

Han tar upp klimathotet, om vik-ten av att stoppa kärnkraftverket i Pyhäjoki på finska sidan.

–Vi måste vi få fram ekologiskt hållbara lösningar och dit hör inte kärnkraften.

Det gör däremot vindkraft, bioen-ergi och solkraft.

Det senare underutvecklat i Norr-botten.

Naturskyddsföreningen godkän-ner inte någon utbyggnad av vatten-kraft, och tog ställning emot explo-ateringen av Arjeplogströmmarna, men förgäves.

När det gäller vindkraft pekar Lars Andersson på två viktiga saker:

–En är att vi måste växla ned

konsumtionen för att minska energi-användningen och det måste sättas tryck på det, säger Naturskyddsför-eningens ordförande, som pekar på det andra:

–Att ställa om till förnybara en-ergkällor, det är bråttom. Vi står inför en farlig global uppvärmning. Redan vid en temperaturhöjning med två grader hotar utslagning av 30 pro-cent av alla arter som lever på vår jord, översvämningar av alla kuststä-der med miljontals drabbade män-niskor och ännu fler följder.

–fn:S Klimatpanel menar att vi riskerar en uppvärmning med hela sex grader detta sekel, säger Lars An-dersson, som pekar på Naturskydds-föreningens mål att 2030 ska alla fossila bränslen ha fasats ut.

–Därför är vi i grunden positiva till vindkraft. Den behöver expandera i alla län, säger Lars Andersson, som pekar på företag som behöver förny-bar el.

–Gruvindustrin växer. De nya Fa-cebookhallarna i Luleå kräver ener-gi och vi behöver Norrbotniabanan.

–Och det är viktigt att alla tar an-svar. Det håller inte att säga ”bygg gärna vindkraft, men bara inte där jag bor”.

Naturskyddsföreningen har tagit fram kartor över var dels det inte bör byggas vindkraft, dels kartor var det är lämpligt.

Han menar att Sverige klarar väl målet 30 TWh år 2020 utan att na-turvärdena hotas.

–Håller sig vindkraftexploatörer-na sig till områden utan naturvär-den så undviks konflikter, säger ord-föranden, som redovisar var det inte bör byggas.

I huvudsak handlar det om kusten och fjällen,och inte i områden med höga naturvärden, såväl naturreser-vat och fågelskyddsområden som oskyddade gammelskogar. Förening-en vill inte heller ha vindkraft i ren-näringens riksintressen.

Lars Andersson blir glad när han hör att Piteå kommuns vind-bruksplan inte godkänner kustnära byggen,men är mindre lycklig över de 30 verk som byggs i Sjisjka i lapp-ländska fjällvärlden.

–Vi överklagade ända upp till re-geringen utan resultat. Nu är risken stor att fjällen får släppa till fler om-råden, tror Lars Andersson, som pe-kar på att det handlar om Europas sista vidsträckta området med oför-störd natur.

Var Kan Det byggas då?–Vi föreslår 98 områden med en

årsmedelvind på lägst fem meter/se-kund. 24 av de områdena har en års-medelvind på sju meter/sekund, så det finns goda möjligheter för vind-kraft på många ställen i Norrbotten.

När det gäller de 1101 verken i Markbygden accepterar Natur-skyddsföreningen en del av etable-ringsplatserna, men det finns om-råden som bör undantas som till exempel gammelskogar.

–Och vi protesterar när vind-kraftverken planeras för nära na-turreservat, säger Lars Andersson, som uppger att vindkraftverk ska in-te placeras närmare än en kilometer från naturreservat.

frÅgan om eKonomin kontra na-turintressena?

–Det handlar om att balansera detta på ett vettigt sätt där explo-atörerna måste hålla sig inom rikt-linjer som säkerställer naturvärdena. Det är sorgligt och onödigt när man ser vindkraftprojekt som hotar spo-liera artrika biotoper, säger Lars An-dersson, som kritiserar regeringen för att den gör för lite i klimatfrågan.

–Det var bra när miljömålen sat-tes upp under 1990–talet, men nu arbetar den inte beslutsamt för att nå dem. Det handlar ständigt om tillväxt, men hur kan man tro på en oändlig tillväxt på en ändlig planet? säger Naturskyddsföreningens ord-förande i Norrbotten.

Tommy NoriN

FAKTAAntal verk: 30Höjd: 130 meterRotorblad: 50 meterTillverkare: VestasInvesteringskostnad:1,1 miljard.Ägare: Skanska, O2 Vind-kompaniet, Jämtkraft.

Sjisjka ligger i Kaitum fjäl-lurskogsreservat som blev ett naturreservat år 2000.Lågfjället som är 716 meter högt har gett namn åt byn och hållplatsen.Cirka en mil väster om håll-platsen finns stormyren Sjisj-kaape (samiska Šiškká–ah-pi) där man kan observera mängder med olika fågelarter.Sjisjka betyder Häktefjället, häkte eller arrest. ”Inberg” är även en annan betydelse som kan stämma eftersom låg-fjället omges av vidsträckta, flacka myrområden

Lars Andersson, ordförande för Naturskyddsföreningen i Norrbotten

Vi kan!Sågvägen 21 • 921 45 Lycksele • Telefon: 0950 - 134 44, 134 11 • Fax: 0950 - 129 55

Med flexibilitet, hög kvalitet och fullständig kundanpass-ning av bodar och moduler tillgodoser vi våra kunders önskemål och behov i konstruktions- och tillverkningspro-cessen. Vi är en av Norrlands största bodtillverkare.

Tveka inte, kontakta oss, 0950-134 44, 134 11

KontorsbodarManskapsbodarDusch- & ToalettbodarDriftpersonaletableringarBostadsmoduler m.m

ww

w.r

emod

ul.s

e

”Green Line-serien” - ett lågenergikoncept med framgång.

www.

vdcp

ro.se

Kval

itetsb

yggda bodar

UTMANAREN FRÅN NORR!


FoTo: Tommy NoriN

Alfred vill jobba på topp!

alfred Sundqvist, 23, vill kun-na resa runt världen och resa vindkraftverk efter den avsluta-de montörutbildningen vid ler-nia i piteå.

–Det är en bra utbildning, säger Al-fred Sundqvist, när vindkrafttid-ningen möter honom och montörut-bildningens projektledare Elisabeth Widman vid Furunäsets företagsby där Lernia finns.

–Jag har känt stor trygghet när vi haft de praktiska övningarna och jag är inte alls höjdrädd.

–Jag hoppade bungyjump en gång i Israel och det var läskigt. Men träningen på hög höjd i vindkrafttor-nen på Bondön gick bra, säger Alfred Sundqvist.

Han är född i Tanzania och har bott i Sverige i åtta år.

–Min pappa jobbade för FN och

vi flyttade runt tills vi kom till Pi-teå, säger Alfred Sundqvist, som ta-git studenten, gjort militärutbildning som radaroperatör i Boden, och som gått svetsutbildning innan han bör-jade utbildningen som vindkraft-montör.

eliSaBetH ViDman kom från utbild-ningsföretaget Nuab i Norrbotten för ett år sedan för att bli projektleda-re vid Lernias montörlinje som är en arbetsmarknadsutbildning. Eleverna får plats via arbetsförmedlingen.

–Vi har två intag per år där pro-jektören Enercon satt rubrik på alla moment i utbildningen, förklarar Eli-sabeth Widman.

Förra hösten kom 20 elever, i höst har lika många börjat där Alfred Sundqvist är en.

Nästa kurs börjar den 7 januari. Varje kurs är 22 veckor.

–Vi har märkt ett stort intres-se för utbildningen, inte minst från Pitebor och det beror nog på sats-ningen i Markbygden, men vi har folk från hela Sverige, säger Elisa-beth Widman.

Hon pekar på att de som går lin-jen ska inte vara höjdrädda, de ska ha lägst B–körkort, ha god fysik och förstås vara arbetssökande.

Under de första veckorna under ”fuben” (förberedande utbildning)har eleverna chans att testa om de vill fortsätta men avhoppen beskrivs som få.

Kursen inhåller moment som säkra lyft, allmän vindkraftskun-skap, arbete på hög höjd, hjärt och lungräddning, köra teleskoptruck, mm. Höghöjdsträningen sker i sam-arbete med Nuab och vindkraftbola-get Nordex.

De sista fyra veckorna består av

praktik där Elisabeth Vidman förkla-rar att det är svårt att få praktikplat-ser hos företag.

–Vi får jobba mycket med det, men det vi sett är att när väl elev-erna fått praktik vill företagen ofta behålla eleverna så chanserna att få jobb är stora.

–Men företagen har också varit tydliga med att eleverna ska slutföra utbildningen innan de börjar arbeta, förklarar Elisabet Vidman.

Alfred Sundqvist blir klar 1 febru-ari. Efter det hoppas han på montör-jobb hos något vindkraftbolag.

–Jag kan tänka mig att resa runt i hela världen. Jag har en livsdröm om att få ett sådant jobb, säger Alfred Sundqvist, som är optimistisk om att få klättra vidare inom vindkrafts-branschen,

Tommy NoriN

FAKTALernias montörutbildning

• Allmän vindkraftskunskap• Säkra lyft där utbildningen följer AFS 2006:6 Använd-ning av lyftanordningar och lyftredskap med godkänd ut-bildare från RBK Rådet För Byggkompetens och utbild-nings– bevis utfärdas efter avslutad utbildning• Teleskoptruck C7 enligt TLP10 som rekommenderas av Arbetsmiljöverket och ef-ter godkänt teoretiskt och praktiskt prov utfärdas ett utbildningsintyg• Heta arbeten och vid av-klarad utbildning erhålls ett personligt certifieringsbevis• Utbildning i Arbete på hög höjd där mastintyg erhålls efter godkänd kurs och är giltigt i 3 år• Härdplastutbildning enligt arbetsmiljöverkets föreskrif-ter (2005:18) arbete med härd– plaster där utfärdas ett personligt certifieingsbevis• HLR, hjärt– och lungrädd-ning med hjärt– start och ef-ter genomförd kurs får varje kursdeltagare ett kompetens-kort• APD/BAM, bättre arbets-miljö den erkända grundut-bildningen inom arbetsmil-jö. APD arbetsplatsdisposition där ett utbildningsintyg ut-färdas• Teknisk engelska• Grundläggande elsäkerhet efter elsäkerhets– verkets fö-reskrift ELSÄK–FS 2006:1• Energipolitik, kunskap om lagstiftning och myndighe-ternas viljeinriktning• Grön el, vad är det? • Mil-jöåtgärder och Återvinning• Eco Driving med resul-tat samt utdelning av utbild-ningsbevis• Betong/Stål materialets egenskaper och där kunskap ingår om olika verktyg som normalt används vid uppfö-rande av vindkraftverk• Projektarbete/säkerhet och Projektledning I utbildningen ingår 4 veckor arbetsplats-förlagd utbildning.


Alfred Sundqvist räds inte höjder och han vill klättra vidare med hopp om jobb inom vindkraftsbranschen.

Thomas Olofsson,säkerhetsansvarig, Jimmy Selin, Nordex, Peder Olofsson, instruktör och David Nilsson, Nuab, utbildar vindkraftmontörer på hög höjd.

Under utbildningen får eleverna träna räddning i en speciell ramp.

FoTo lerNia

Vindkraften lyfte Norrskensgården i många år drogs det lilla motel-let norrskensgården i Storlång-träsk fem mil väster om piteå med svag beläggning och då-lig lönsamhet, men när vindkraf-ten kom till markbygden vände vinden.

–När den större pilotparken med 12 verk vid Dragaliden började byggas hade vi knökfullt både i rummen och i restaurangen, säger Thomas Lage-son, ägare av Norrskensgården se-dan 2008.

Då köpte han anläggningen för 1,2 miljoner kronor.

Han är bryggaren från Kolsva som gjorde ett lappkast för att börja driva motell och restaurangnäring i Norr-bottens glesbygd, och som ser stora möjligheter med den vindkraft Sve-vind planerar i området.

i omrÅDet marKBygDen mellan Piteå–Arvidsjaur planerar tyskägda Svevind med säte i Umeå att place-ra 1101 verk som planeras producera 10–12 TWh per år. Det blir Europas största vindkraftspark.

Hittills har en pilotanläggning med 12 verk byggs.

Frågan om etappen ett med 314 verk har legat i långbänk sedan sju år tillbaka där bland annat Naturvårds-verket fördröjt processen genom att överklaga i sista stund. Till den saken hör att verket yttrade sig aldrig emot

etableringen när tillståndsprövning-en var ute på remiss.

Thomas Lageson hoppas förstås på att vindkraften kommer.

–Med små medel har vi succesivt rustat upp anläggningen, hitills för cirka 200 000 kronor, säger ägaren, som uppger att effekterna av vind-kraftsetableringen syntes redan när han tog över motellet för fem år se-dan.

–Då byggdes det ett par verk och de började komma fundament och det syntes på beläggningen i både restaurangen och i stugorna, säger Thoma Lageson.

–Vi kom snabbt på att det vi kan leva på är att få in grupper som bor och äter hos oss, och folk som arbe-tar i området och som bor här un-der lång tid, säger Norrskensgårdens ägare.

Han berättar under första verk-samhetsåret 2009/2010 omsatte verksamheten 1,2 miljoner kronor. Andra året bidrog vindkraftsetable-ringen i Markbygden till att omsätt-ningen ökade med 50 procent till 1,8 miljoner kronor.

Han förklarar under sex månader från mars–augusti blev det all time high i bokföringen och där bokslu-tet redovisade positivt resultat med 205 000.

Thomas Lagesons motell och stugby erbjuder 13 tvåbäddsrum och fyra stycken fyrabäddstugor. Dessut-

om finns 30 campingplatser med el.Restaurangen kan ta 48 personer,

det finns konferenslokal, en pubkåta och en stuga med bastu.

–Vi vill erbjuda en juste standard med bra boende, säger Thomas La-geson.

Just nu beskriver han beläggning-en som god där bygget av en ny järn-vägsbro över Åbyälven bidrar.

–Och ska Svevind igång med 130 verk per år de kommande åren, då blir det mycket folk, säger Thomas Lageson, som funderar att då kan det bli tal om att bygga ut restaurangen och att sätta upp fler stugor.

Här anger Norrskensgårdens äga-re ett problem med alltför försiktiga banker som inte vill stödja investe-

ringar i glesbygd, och svårigheten att få fram riskkapital.

–Det krävs finansiering för det man vill göra men om det hand-lar om projekt som enbart ”kan-ske kommer”, vem lånar ut pengar till det? säger Thomas Lageson, som likt många andra är irriterad över att miljöprövningar kring vindkraft mås-te ta så lång tid.

–Jag har respekt för möjligheten att få överklaga men man ska inte kunna göra det långt in i förbannel-sen. Någon gång måste myndighe-terna sätta ned foten och tala om hur de vill ha det, säger Norrskens-gårdens ägare.

Tommy NoriN

Vailet Lindqvist och Thomas Lageson hoppas på vindkraft med många kunder som strömmar in på Norrskensgården.

Norrskensgården ligger vackert belägen i byn Storlångträsk mellan Piteå-Arvidsjaur. FoTo: Tommy NoriN

Alfred vill jobba på topp!


Progressiva glas avser Standardglas (index 1,5). KomplettPris kan ej kombineras med erbjudanden eller rabatter. HeltNöjd gäller tre månader från köp. www.specsavers.se

Båge från 795:- Progressiva Standardglas 0:-= KomplettPris > 795:-

Progressiva glas ingår

0:- med

KomplettPris >från

795:-

Piteå Lillbrogatan 3, 0911-156 70Luleå Storgatan 9, 0920-23 10 20Boden Drottninggatan 8, 0921- 133 60Gällivare Storgatan 2, 0970- 157 61

© 2

012

Spec

save

rs O

ptic

al G

roup

. All

right

s re

serv

ed.

Över 6000 vindkraftverk är planerade i

Norrland och många börjar snart byggas.

Men vad betyder det för min kommun?

Och hur kan vi följa förändringens vindar?

Vind i Norrland.

Kraft till Norrland.

Besöksadress: Furunäsvägen 102 B, 941 52 PITEÅ

Postadress: Piteå Kommun

941 85 Piteå

Telefon vxl: +46 911-69 60 00

Mobil: +46 70-609 06 99

Skype: jens.sperens

E-post: [email protected]

Webb: www.vindfyr.se

Samordnar frågeställningar kring vindkraft i de 54 norrlandskommunerna

Medel, kraft och

kunnande inom

vindkraftsfrågor

Vill du veta mer?

Kontakta Jens Sperens

Tel. +46 (0)70–609 06 99

[email protected]

Hitta din närmsta vindkraftpark

och få aktuell information om

Norrlands vindkraft.

Ladda ned Vindfyrs mobil app – Gratis!

Vi är ett projekt som finansieras av Energimyndigheten med syftet att stödja förtroendevalda och tjän-stemän i kommuner och landsting i frågor kring vindkraft.

NORRBOTTEN, VÄSTERBOTTEN, JÄMTLAND, GÄVLEBORG, VÄSTERNORRLAND

www.vindfyr.se

Du hittar appen på: play.google.comoch i App-store

Vindfyr ska

öka kunskap om vindkraft i Norrland

främja lokalt ägd vindkraft

skapa lokala arbetstillfällen

främja lokala initiativ och aktiviteter

Vad gör Vindfyr?

Informerar och utreder

Skapar mötesplatser

Förmedlar experter

Skapar möjligheter för framgångsrika

vindkraftsprojekt.

Vindkraftcentrum

+ Vindfyr = Sant

Vindfyr är ett nätverk för vindbruk i Norrland.

Vi arbetar både med kommuner som har eget

vindkraftcentrum och de utan. Nyttja oss som

en resurs vid ert vindkraftsprojekt.

Vi kan långt ifrån allt

Men när det handlar om vindkraft är det få

välgrundade svar tack vare lång, samlad

erfarenhet och ett väl utbyggt nätverk.

Troligtvis vet vi någon som stött på samma

problem som dig, eller vem som är en

ovärderlig kontakt för just ert projekt.

Så ring och prata vindkraft med oss.

Kort om Vindfyr Vindfyr ökar kunskapen om vindkraft i Norrland.

med syftet att stödja kommuner och landsting i frågor

kring vindkraft.

Vindfyr vänder sig i första hand till dig som är förtro-

endevald eller tjänsteman inom norrländska kommuner

och landsting. Kommunala bolag och projektörer inom

den privata vindkraften är andra viktiga målgrupper.

.google.com

WWW . V I N D F Y R . S E

Hitta din närmsta vindkraftpark och få aktuell info om Norrlands vindkraft.

Ladda ned Vindfyrs mobilapp – Gratis!

Vindfyr ökar kunskapen om vindkraft i Norrland.

vindkraft i norrbotten

Documents