Fredag 3 juni 4VeckobladetVårens provperiod är strax tillända, efter detta pappersnummeroch ett webbnummer i nästa veckaså vandrar redaktionen ut i som-maren för att inte bänka sig framfördatorerna förrän mot slutet avaugusti.

Jo, vi kommer att bänka oss föratt fortsätta med VB. Formen underkommande år blir den samma somunder våren, Ett pappersnummer imånaden och däremellan ett webb-nummer varje fredag, prenumera-tionspriset blir 100 kr.

I augusti är det bara ett drygt årtill nästa val, och de mer och mindrekloka ting som kommer upp införett val kan vi inte motstå.

VB hoppas på ett intressant för-valsår på vänsterkanten. De trenuvarande samarbetspartiernaslåss samtliga om inte för sitt liv såi tydlig motvind. Fi får förlåta oss,men i våra öron så låter mycketdärifrån vänster och alltså något vigärna såväl skriver om som låterkomma till tals. Om det blir enjunilista nästa september är vällika oklart som om den skall kallasvänster, men i EU-frågan blir dentroligen väldigt lik såväl v som mpså den kan nog bli intressant denockså. Kanske händer det någotmer spännande inför valet blandde som inte längre känner sig helthemma i dagens vänsterparti, kan-ske letar någon guld vid regnbågs-listans fot. Vad vet vi, vet du någotså ”skvallra” gärna och lite kom-mer vi att gräva själva. I skrivandestund har det precis lagts ut enmotion inför Vägval Vänsters års-stämma med starka krav på att ettnytt vänsterparti skall skapas ochatt VVV skall stödja denna strävan,men mer om detta på annan plats itidningen. Det kan också bli somval brukar bli: alldeles, alldelesdödtrist men fullständigt under-bart. Den som lever får se och visom gör VB hoppas tillhöra denskaran den 17 september 2006.

Glad sommar, önskar red.

Vad man har slitit och gått, ibland ända från Landskrona och så helavägen längs Lundåkrabukten. Det är en del minnen som bubblarupp en sån här dag, inte alla lika muntra. Hur många verser hadeegentligen den där "Aldrig ger vi upp". Lite väl många repriser blevdet i alla fall. Man var väl inte alltid lika tänd och nu så här långtefteråt har man kanske en mera generös hållning. Men skulle mantveka så är det bara att läsa "De heta åren" av Sven Bergquist(Timbro 1985) där Sydkraftdirektören berättar hur han knöt upp deledande opinionsbildarna. Så försoningen får vänta och dagensreplik till Sydkraftsdirektörerna, Sydsvenskeredaktörerna ochKävlinges ledande kommunalpolitiker kan bara bli en:

Up Yours! Vi vann.

Ingen ny sopugnVänsterpartiet vann i veckan enoväntad kommunalpolitisk fram-gång genom att socialdemokrater-na sa nej till Sysavs planer på enny förbränningsugn för avfall. Meravfall bör återanvändas och dennuvarande utrustningen täcker allaförtusägbara behov är numera ävens-linjen.

Vänsterpartiet har därtill syn-punkten att den tyska tillverkarenmed villken Sysav har option påen ny ugn lär vara anklagad förmutbrott i alla tyska delstater utomSchlesvig-Holstein.

Vänsterpartiet och regeringsfråganDet fanns flera nya och intressanta inslag i det utkast tillvalmanifest som Lars Ohly i lördags presenterade på envalupptakt i Uddevalla. Inte minst att vänsterpartiet vill lyftamiljöfrågorna och har målet att inom tjugo års tid reduceraden svenska bensinförbrukningen med hela 80 procent, för-modligen genom en blandning av piska och morot. Det tycksvara ett stort etanolprojekt som skymtar. Intressant, meninte invändningsfritt, var också hans uttalande att "mot-sättningarna i partiet nu ska vara glömda".

Men mest överraskande, ochförbryllande, var nog hans uttalan-de (enligt Bohuslänningen 30.5):"Vi är beredda att förvalta rösternaoch sitta i en regering."

Dubbla budskapÖppenheten för ministerposter harju tillhört det som skilt VVV-mi-noriteten från huvuddelen av parti-styrelsen, som menat att inte minstsocialdemokraternas EU-politikskulle omöjliggöra ett samarbetepå högsta nivå. Nu öppnades förett sådant "Ohly var också kristall-klar i sitt budskap att vänsterpartietvill sitta i en regering", skriver tid-ningen. Och notera att hans uttal-ande gjordes innan den franskafolkomröstningen hade ägt rum.

Efter omröstningen, alltså tvådagar senare, hotade Ohly att brytasamarbetet med regeringen om deninte avbröt arbetet med EU-författ-ningen. Knappast ett förtroende-skapande krav från en som vill ini en s-regering. Hur går detta ihop?

Och hur går det ihop med föl-jande citat ur en skrivelse från par-tisekreterare Pernilla Zethraeus:"I valutvärderingar har partiled-ningen tidigare fått kritik för attman vid vissa tillfällen hotat medmisstroendevotum eller att avbrytasamarbetet med s och mp. Vi hardefinitivt inte tjänat opinionsmäs-sigt på det, snarare tvärtom. Hotlönar sig sällan i politiken."

Bereskap för nyval?Partisekreterarens skrivelse ärföranledd av ett krav från v-di-striktet i Stockholm om att krävamisstroendevotum mot regeringenför att den inte anordnar folkom-röstning om EU-författningen.

Kravet från ledningen för par-tiets största distrikt har alltså av-visats av en majoritet i partistyrel-sen men drivs vidare. Stockhol-marna har, påminnande om vadSören Wibe & co. gjort i s-partiet,lusläst partistadgarna och funnitbestämmelsen: "Rådgivande om-röstning skall även genomförasom partiföreningar, som tillsam-mans omfattar minst en tredjedelav partiets medlemmar, efter beslutpå medlemsmötet så begär."

Stockholm trotsar alltså parti-styrelsen och tycks bland annat fåstöd av styrelsen för det näst störstadistriktet, Skåne. Skånedistriktethar uppmanat sina partiföreningaratt ta ställning till omröstningskra-vet. I Lund ska det ske tisdag den7 juni (IOGT-huset kl. 19).

Går omröstningskravet igenom,ger omröstningen majoritet förmisstroendevotum och partistyrel-sen känner sej nödsakad att följadet kan de politiska konsekven-serna bli betydande. Zethraeusvarnar: "Partiets allmänna uppfatt-ning är att man ska vara mycketrestriktiv med att väcka misstro-endevotum. Det handlar inte baraom att göra politiska markeringarutan även att vara beredda på attsätta nyvalshotet i verket."

Ett vågspelEtt nyval i det aktuella läget skullenaturligtvis vara ett vågspel fördet ekonomiskt svaga och opi-nionsmässigt försvagade vänster-partiet men naturligtvis också försocialdemokraterna. Som dock

kanske skulle lokas av möjlighetenatt slå till med ett nyval nu innanFeministiskt initiativ, vårdpartietoch andra har hunnit formera sinastyrkor.

Nu är nyval en högst osannolikutgång eftersom miljöpartiet intelär gå med på misstroendevotum,varför kravet skulle bli en rensymbolhandling. Men återigen stårinitiativet i direkt strid med LarsOhlys nyfunna vilja att bli minister.Ett sådant parti skulle socialdemo-kraterna vilja ta i ens med tång.

Dubbel kluvenhetLars Ohly talar alltså om att mot-sättningarna i hans parti är över-vunna. Kravet från en stark falangpå omröstning och misstroende ärett vältaligt bevis för att så inte ärfallet. Därmed kan hans utspel omavbrutet regeringsstöd ses som ettförsök att ge ett köttben åt en be-svärlig opinion, att sitta på tvåstolar samtidigt.

Man kan se en parallell medutspelet om den femfaldiga minsk-ningen av besinförbrukningen.Ohly säger själv att det kan behövaspiskor i den processen, men i densenaste budgetuppgörelsen var detv som stoppade en bensinskatte-höjning som mp och s ville ha.

Dubbla budskap får nog i läng-den både samarbetsparner och väl-jare att tappa förtroendet för ettparti.

Gunnar Sandin

Cecilia Wadenbäckhar toppat vänsterpartiets kom-munlista i de två senaste valen. Atthon lämnar alla sina uppdrag ärdärmed en viktig händelse förpartiföreningen.

Avhoppet är helt färskt så vi haringa förklaringar att komma med.Klart är emellertid att det sen längehar funnits ett missnöje med hen-nes arbetsinsatser, ett missnöjesom växte under hennes långasjukskrivning när hon bland annatengagerade sej i en omfattande

och arbetskrävande husrenove-ring. Det fanns också tankar på attmed hänvisning till "arbetsbrist"förhindra att hon återvände sompartiombudsman.

Ur hennes eget perspektiv måstedet ha upplevts som stötande attpartiet både centralt och lokalt dri-ver kravet på rätt till heltidsarbete,men att hon förvägrades just dettanär ett medlemsmöte i vår utsågNita Lorimer till halv partiföre-trädare. Ska Nita bli heltidare nu?Inte okontroversiellt i så fall.

Gr

VECKOBLADETUtkommer fredagar

Utgivet av SFVBBiL

31:a årg. 2005

same, same but different...

”Från det kommunala” var förröverskriften på lokalpolitiska rap-porter i Veckobladet, men frånbörjan hette spalten ”Kommunist-isk kommunalpolitik”. Alliteratio-nen gjorde sej bra i en rubrik ochk-ordet var inte så omtvistat i parti-föreningen på den glada tiden. Därberättades om stort och (mest)smått från Lunds kommunala are-na. Många läsare uppskattade noginformationen men det var svårtatt få de initierade att skriva.

Det måste erkännas att vi fort-farande är dåliga på löpande kom-munalpolitisk rapportering i VB.Här ska likväl ges några kommen-tarer till vänsterpartiets insatser,främst under våren.

Det farliga kollektivetTongivande personer i vänsterpar-tiet och särskilt i Ung Vänster villju rehabilitera begreppet ”kommu-nism” utifrån dess snälla grund-betydelse av gemensamhet. Detsenare är något som man inte mär-ker särskilt mycket av i v-politiken.Man skulle till exempel kunnaverka för kollektivtrafiken medmotiveringen att den är just kollek-tiv och potentiellt gemensam-hetsskapande, men när vänster-partiet talar väl om bussar och tågoch illa om bilar är det uteslutandemed miljöargument. Därmed mis-sar man att skapa sej en egen profili den frågan.

Fast vänsterpartiet fortsätter attagera flitigt i trafikfrågor. Beträf-fande kollektivtrafiken har taxe-höjningar stoppats. Vårens mestaktuella och kontroversiella väg-fråga har gällt den planerade mo-torvägsavfarten vid Råby och kon-kret inköpet av mark för att göraden möjlig. Socialdemokraternahar här valt att ingå betongalliansså v och mp har tillsammans utgjorten överkörd minoritet. Det mestatalar för att avfarten byggs menmiljövännerna har fått en ovanligbundsförvant i form av Tetra Paksom ser sina fysiska expansions-möjligheter hotade.

En konsekvent bilfientlighet äremellertid svår att upprätthålla sålänge som väljarkåren skaffar alltfler bilar. Bangatan är överbelas-tad, men om något verksamt görs

för att minska biltrafiken där skulletrycket öka på Fasanvägen/Bryg-garegatan, och där finns en starklobby av boende som visserligennästan alla har bil själva men intevill att utomstående ska få köra påderas gator. Vänsterpartiet harlovat att deras situation ska för-bättras. På sådana dilemman finnsdet knappast några reformistiskalösningar, bara revolutionära.

Snälla ungdomarOch vänsterpartiet är inget revolu-tionärt parti. Inte ens Ung Vänsteri Lund. En del personer därifrånhar förtroendeuppdrag i fullmäk-tige, nämnder och styrelser, menantingen engagerar de sej inte sär-skilt starkt i kommunalpolitikeneller så ligger de lågt.

VB har tidigare snuddat vidKatja Olofssons rapport ”Rätt-visare kommuner – visst går det”.Det är en mycket ambitiös ochvälunderbyggd studie vars förordtrotsigt avslutas med orden ”Kam-pen fortsätter” och som visar attinkomstsvaga grupper kan tjänapå en politik som konsekvent för-skjuter kommunernas finansieringfrån taxor till skatt. V-Lund fickefter hård strid med sina koalitions-partner på en kommunalskattehöj-ning förra året, men inga röster harhöjts för en ny höjning i det nu ak-tuella budgetarbetet. Inte ens deunga.

En annan utjämningsmekanismär att höja underbetalda kommu-nalanställdas löner. Också där fickvänsterpartiet arbeta hårt för att fåmed sig de andra i majoriteten,men det blev verkligen höjd mi-nimilön för kvinnodomineradegrupper. Hotet från Fi har väl un-derlättat beslutet, som vi har setten motsvarighet till i Stockholm.Men satsningen i Lund bör ändåbokföras som en stor och viktigframgång för vänsterpartiet,

Barn gäller än …När v(pk) Lund successivt byggdeupp en stark kommunal represen-tation under 1970-talet red parti-föreningen på en allmän öppenhetför nya kommunala krafter, menvann konkret många sympatier påtvå politikområden: barnomsorg

och miljö. Reducerade dagisgrup-per har åter blivit en av partietslokala partifrågor, och åter en därdet i stort sett har lyckats. Men intehelt, även om "överinskrivningen"bara berör en minoritet av dag-hemsavdelningarna och handlarom ett extra barn per avdelning.Problemet bottnar i den nya baby-boomen som har slagit särskilt hårtute i byarna med deras många ungafamiljer. Det går inte att genast fåfram lokaler till ett rimligt pris.Ändå tvingas partiet tillfälligt ac-ceptera en förskjutning av anslagentill dessa relativt välbeställda kom-mundelar, till visst förfång för om-råden i stan som man traditionellthar månat om, som Norra Fäladen.

… liksom miljöI miljöpolitiken finns det sen längeknappast någon delfråga där v harvarit mindre radikalt än mp. Längeyttrade sej detta främst i vaktslå-endet om den goda jorden. I denallmänna samhällsdebatten har denomsorgen tonats ner i ett läge däröverproduktion är ett av EU:s ochdärmed världshandelns största pro-blem, men hos v-Lund har den se-nast dykt upp i argumentationenmot ESS-anläggningen.

I den senaste fasen har det hand-lat om kravet på en översiktsplanför att väga lokaliseringen mot an-dra intressen. Fast bakom form-och demokratiargumenten liggeren betydande skepsis mot helaprojektet. Ett argument gäller detkvicksilver som ska användas iforskningsprocessen. De mängderdet handlar om imponerar inte påden som liksom jag har vuxit uppintill en stor gammal kloralkali-fabrik, men tydligen på andra. Menfrämst skrämmer nog storskalig-heten: en massa nya människoroch anläggningar och vägar. Ochbakom finns ett slags reflex attställa upp på proteströrelser, ävenom de i detta fall främst leds avsmåborgerliga familjer som harhittat ett trevligt gammalt lanthusatt pyssla med och naturligt noginte vill ha sin närmiljö störd?

De formella invändningarna ärrelevanta men som sagt sekundäraoch inte bestämmande för håll-ningen till projektet. Och ska Lund

Kommunala kommunister?

När skrivkampen blir akut ochmin hjärna inte finner lösningenpå mitt problem med det jag skriverblir korsord räddningen. Korsordfordrar full koncentration, av mig

Korsord, lexikon och historia – sett med mina ögonfordras det dessutom att jag skallvara kunnig i sport, betydande mänoch de storheter de åstadkommerbåde i fredstid och i krig. Denkunnigheten har jag inte, jag måsteanlita lexikon både i bokform ochpå nätet. Det är lite trist att jag viakorsordet skaffar mig kunskapersom jag inte behöver och som jagomedelbart glömmer.

Tydligen har fler kvinnor klagatoch kvinnliga kryssmakare hardykt upp. Mitt problem består nuistället av att jag vet så lite omkvinnors liv och vad de åstad-kommit. När jag anlitar lexikon i

tron att där finns svaren, så visardet sig att lexikonmakarna är heltointresserade av kvinnor sombetytt något för samhället. Dess-utom är ointresset bedövande förall den kunskap om textilier osvsom finns. Ja, vad hade jag väntatmig. Jag måste lära mig alltihopbit för bit, någon genväg finnsinte, liksom jag måste leta överalltför att skaffa mig den kunskaperjag vill ha för att få en helhet.

När jag skriver en faktabok omkvinnor, som jag tidigare har gjort,så har jag fått leta upp allt materialetsjälv. Historieskrivningen är även

den sedan ”urminnes” tider män-nens angelägenhet. Inte förrän påslutet av 1800-talet fick kvinnorstudera på universitet, så kvinno-historia befinner sig fortfarande isin linda.

Jag tror nämligen inte att kvinnorskulle, rent allmänt, skriva historiapå samma sätt som män i allmän-het. Vi har en annorlunda historiaatt berätta när vi får tillgång till detbakgrundsmaterial som behövs föratt göra kvinnolivet lika aktivt ochspännande som männens, menannorlunda.

I Wedin

(och Sverige) vinna i den hårdakonkurrensen måste nog kommu-nen agera kreativt.

Europeisk kulturhuvudstadEn annan påbörjad konkurrens ärnationell men med internationellaaspekter. Det gäller frågan omLund ska försöka bli europeiskkulturhuvudstad 2014. Här är vän-sterns hållning oavgjord, trots attrepresentanterma i vederbörandenämnd inte reserverat sej mot detarbete som har inletts med projek-tet. De brukar inte delta i demåndagsmöten som är den främstaarenan för diskussion och faktiskabeslut om partiets kommunalpoli-tik, och där har det höjts kritiskaröster. Varför satsa på statusprojektnär det går en massa underförsörjdakulturarbetare i Lund?

Men ett nytt måndagsmöte gickinför Kommunstyrelsens behand-ling med på att strävandena fort-sätter. Typiskt nog skedde det senMats Olsson, hade förklarat sejpositiv. Hans skicklighet som kom-munalpolitiker och konsekventaundvikande att ta ställning i allapartiets konflikter har gett honomen stark auktoritet och position.

Fast det lär inte bli Lund. Kul-turminister Pagrotsky har ju lovatatt agera för Kalmar.

Radikal pragmatismMåndagsmötena samlar normaltett dussin personer. Deltagarnaskiftar en smula men det finns ettjärngäng där somligas kommunalauppdrag är tämligen perifera (t.ex.styrelseledamot i kommunala p-bolaget) medan det finns ersättarei fullmäktige som i princip aldrigdyker upp. Partiföreningens olikafalanger är representerade mencentern dominerar.

Det fanns undringar om att ungaarga uppdragsinnehavare skulle taöver kommunalpolitiken och åt-minstone eliminera profilerademotståndare som Ulf Nymark.Sådana planer tycks ha funnits, attdöma av den interna nätdiskussio-nen, men verkar ha kommit av sej.Pragmatikerna fortsätter att drivavänsterpartiets kommunalpolitik iLund. De gör det kompetent ochkonstruktivt, för en radikal resul-tatpolitik utan att blanda in någonkommunistisk ideologi. Lunda-borna drar nytta av detta.

Gunnar Sandin

Den gångna söndagen var natur-ligtvis en stor dag för demokratinoch Europa och vi har alla anled-ning att vara tacksamma mot defranska väljarna. Inte för att dens.k. konstitutionen skulle vara såmycket sämre än det lappverk avfördrag från Maastricht, Nice m.flplatser som gäller nu. Poängen ärförstås att den tvingar den politiskaoch byråkratiska eliten i Europaatt stanna upp och kanske nästagång förklara och lyssna på folkoch inte bara köra sitt eget race.Politiska eliter gör ofta som de villutan att fråga folk, men då och dåblir de övermodiga och tror att vigärna ställer upp och legitimerarderas beslut. När de då får mothuggbrukar de höja rösten, hota medarbetslöshet eller allmänna poli-tiska katastrofer. Det kan få detsom de vill – EU-omröstningenvanns med stöd av SAF och LOoch deras pengar – men det kanockså gå som i den svenska EMU-omröstningen och den franska isöndags.

Populist –javisst!När man resonerar så brukar mankallas populist, vilket är ett skälls-ord i politiska sammanhang. Jagser det som ett hedersord, likvär-digt med demokrat. Det betyderinte att folket alltid har rätt, verk-ligen inte. Men om man tar demo-krati på allvar ska man väl ändå

lyssna på vad folk säger och disku-tera, ta och ge argument och hittakompromisser och gemensammaståndpunkter?

Men just nu tycks det mest hand-la om s.k. damage control. Denpolitiska eliten i vart och ett av deländer i Europa som ska ta ställningförsäkrar att inget är förändrat, vifortsätter som planerat. Så sägerAnders Fogh i Danmark och såsäger Göran Persson. Det inträffa-de är djupt beklagligt, men vi gårvidare. Men sanningen är ju att ettland har sagt nej, och det finnsingen chans att det skulle hinnaändra sig inom den utmätta tiden.Konstitutionen har fallit, den kaninte antas, och återstående omröst-ningar är mest att jämföra medopinionsundersökningar.

Ta det lugnt Det intressanta i situationen är attmotståndet mot författningenkommer från två delvis motsattahåll. Det finns en vänster som anseratt EU blivit ett verktyg för englobalisering ledd av kapitalet, ochen höger som i EU ser ytterligareen byråkratisk nivå som ska hindradet fria initiativet. Det är ingensvaghet i motståndet att EU-pro-jektet kan angripas från två håll.Det visar bara att det inte går atträdda genom att följa någon av debåda. Det finns ingen lösning påsådant, vad det gäller är att hitta

När detta läses kommer sannoliktNederländerna att ha gjort detsam-ma. EU-kommissionen uppmanarövriga länder att fortsätta ratif-iceringsprocessen ändå. En hes ochblek Persson försäkrar att han skagöra det.

Eftersom konstitutionsförslagetkräver enhällighet kan jag inte seannat än att det är dött. Det betyderatt de gamla fördragen från Maas-tricht, Nice osv gäller som tidigare.

Jürgen Habermas menar att vidärmed gått djupare in i en USA-ledd nyliberal politisk regim. Vihar förlorat möjligheten att ”utmana den hegemoniska liberalismsom är villig att genomdriva friaval och en fri marknad på egenhand och, om så skulle behövas,med militärmakt”. Bush gläder sig.

Frankrikes nej

sätt att leva vidare. Och sådanasätt finns och de ligger på devardagliga kompromissernasplan. Det är väl bra att vi kanhandla med varandra ganska frittoch att vi kan resa till varandraoch prova på att leva och få jobbhos varandra. Men måste vi lägganer Posten för det? Det är väl braatt vi inte ska börja krig motvarandra, men måste vi sätta uppstridsgrupper som i Europas namnoch med amerikanska plan skaskickas runt världen? Måste vi haen gemensam valuta? Etc. etc.

Alltså: i stället för att beskärmaoss och tala om Europas samman-bott så kan vi väl ta det lite lugntoch säga att det är bra att stannaupp. Europa är inte som USA, vitalar många olika språk och detfinns inget underlag i dag för enlikformig politik. Vi kan väl ändåhjälpas åt att t.ex. hålla koldiox-iden nere. Om vi lyckas med detså kanske vi om så där hundra århar nått fram till att vi kan seEuropa som en politisk enhet.Hastigt hopkomna imperier bru-kar krascha rätt snabbt. Ta detlugnt Europavänner!

BedagatSom blåsorkestermedlem har jagalltid ögonen öppna för blås-orkestrarnas roll i politiken. Här-

omveckan var det Natomöte i Åreoch inför detta hade man ordnat endemonstration i Öresund. Syd-svenskans rubriksättare hittade denperfekta tonen: ”Bedagade kamp-sånger ekade i Östersund” blevrubriken och i artikeln fick manveta att 250 demonstranter gick ettvarv runt stan till toner av ”gamlakampsånger som Befria södern ochUng rebell”. Bedagat var alltsåordet.

I DN fick man ytterligare detal-jer: ” I täten gick den kommunist-iska Röd front-orkestern frånSundsvall och spelade gamla hitssom ’Befria Södern’ (från Viet-namkriget) och ’Venceremos’(från Chile).”

Jag har inte kollat fler tidningar,men jag antar att någon tredje kallatmelodivalet ”gamla covers”. Me-lodiernas samband med Natomötetär förstås inget som tidningarnafinner det värt att kommentera.

Jaha, de politiska blåsorkest-rarnas tid är väl ute, skulle mantro. Men så läser man ett referatfrån en av Nej-sidans folkfester iParis i slutspurten inför EU-om-röstningen. Och vad får man manse om inte att stämningen i folk-massan var på toppen, livad somden var av en blåsorkester somspelade ”Bella Ciao”, en bedagaditaliensk vänsterlåt från motstånds-kampen mot fascisterna.

Än rör sig den ständigt dödför-klarade vänstern, det är lärdomenav de senaste veckorna. Hon ärinte död, hon är bara sårad.

Lucifer

Vi har missat en chans att stärkaden europeiska sociala modellen.

Inga polska rörmokareAlla som röstade nej är inte EU-motståndare. Den franske vänster-debattören Yves Salesse hävdar isin bok ”Manifeste pour une autreEurope” att konstitutionsförslagetger för mycket makt till de natio-nella regeringarna och för liteöverstatlighet. Nationalstaten kaninte stå emot det globaliserade ka-pitalet. Den kan inte garantera desociala rättigheterna. Eftersomkonstitutionsförslaget strykernationalstaterna medhårs måste detförkastas.

Men många fransmän röstadenej av helt andra skäl. För demgällde det att hålla polska rörmoka-

re utanför Frankrike och turkiskamuslimer utanför EU. Främlings-fientlighet och rasism således.

Nationalstater som bönderpå schackbrädeMaria Wetterstrand och Lars Ohlytalar om folkviljan som om denvore enhetlig och helig. Den ärvarken det ena eller det andra.Historien rymmer många exempelpå motsägelsefull och människo-fientlig folkvilja. ”Folk” är ett far-ligt och av maktsträvare miss-brukat ord.

Folkviljan i vår tid är en produktav nationalstaten. Själva national-staten tvingades en gång med våldpå människorna. Småland ödela-des för ett sekel efter det att NilsDackes uppror kuvats. Skånetvingades in i Sverige, vilket slagetvid Lund bär vittne om. efter någragenerationer blev alla svenskar.

Välfärdsstaten är efter andravärldskriget den viktigaste bärarenav folkvilja och nationalism. Denhar en inneboende tendens att ute-sluta utlänningar och minoriteter.Välfärd åt svenskarna ty de havabetalat den svenska välfärdsstaten,så är parollen. Bort med utländskaparasiter och inhemska minder-värdiga! Detta är inte bara ettsvenskt fenomen utan i lika höggrad ett franskt, tyskt eller holl-ändskt. För många motiverar dethatet mot EU.

Men i den globaliserade världenförmår inte nationalstaten längregarantera välfärden. Och för super-

makten är de små inåtvändanationalstaterna inget annat änbönder att flytta runt på schack-brädet.

Nya förutsättningarinför valetEU är något helt annat. Den euro-peiska unionen byggs ut genomatt länderna frivilligt ansluter sigoch ger upp delar av det nationellasjälvbestämmandet för att gagnadet gemensamma.

Den processen kommer nu san-nolikt att hejdas för en tid. MenEU är inte dött även om den före-slagna konstitutionen är det. Utvid-gningen kommer visserligen attbromsas. Samhörigheten mellanprogressiva turkar och fördomsfriaeuropéer kommer att försvagas.

Samtidigt fortsätter arbetet medatt skapa regionala, överstatligaunioner i världen för att motståden amerikanska supermakten ochdess nyliberala globalisering. Detfinns objektiva skäl till det. Och idet arbetet kommer även i fortsätt-ningen EU att spela en viktig roll.

Många inskränker sitt geogra-fiska perspektiv till den lilla natio-nalstaten Sverige och sitt tidsmäs-siga till de få månaderna fram tillvalet.

Då kan man konstatera att departier och grupperingar som hängtupp förhoppningarna om valfram-gång på en enkel nejkampanj nuförlorat en viktig valfråga, i som-liga fall den enda. Förutsättningar-na inför valet 2006 är förändrade.

Gunnar Stensson

Liket lever

Manus sänds per e-post tillmaterial @veckobladet.infoLämna då gärna två versioner: denråa texten som brev och dokumen-tet i format enligt ovan som bilaga.Vill du ha tidningen så skicka e-post till pren@veckobladet.infoVid utebliven tidning kontaktaGöran Persson.Nästa pappersnummer kommerden 26 augusti. Till dess finns ma-terial på http://veckobladet.infovissa fredagar.

Detta nummer gjordes av Sten Hen-riksson, Göran Persson, GunnarSandin (red.) och Kajsa Theander.Nästa redaktör Gunnar Sandin,135899.

Den svenska parlamentariskademokratin kanaliseras genom par-tier. Vid de allmänna valen harvarje röstberättigad invånare ilandet möjlighet att lägga sin röstpå ett speciellt parti. Det är ett sättatt påverka den politiska utveck-lingen. Valdeltagandet i Sverigeär i jämförelse med andra länderhögt och andelen som röstar äromkring 80 procent. Många utnytt-jar således sin möjlighet att påverkasvensk politik.

Den som vill påverka mellanvalen är hänvisad till att agera viapartier antingen som partimedlemeller via organisationer eller annanopinionsbildande verksamhet. Attdet finns ett stort antal medlemmari de politiska partierna är viktigtför att kunna upprätthålla en starkdemokrati och ett stort inslag avfolkstyre.

I dag är knappt 400 000 personeranslutna till ett parti, det är omkring5 procent av befolkningen. Antaletpartianslutna personer minskarårligen med flera tiotusentalspersoner. Fortsätter utvecklingenkommer partierna att stå utanmedlemmar om ett tiotal år. Det ärett hot mot demokratin och därförär det nödvändigt att antingen ökaandelen partianslutna eller skapaett annat system för den parlamen-tariska verksamheten.

Viktiga orsaker till den låga part-ianslutningen kan vara att flertaletav dagens partier är kvar i engammal tradition där partierna ochpolitikerna skulle leda folket.Därför finns ingen tradition avdemokratisk organisation och detblir därmed svårt för många nyamedlemmar att få inflytande i olikasakfrågor. Dagens människor villsannolikt i större utsträckning äntidigare vara med och bestämmasjälva och därför behöver helapartiväsendet förändras.

Därtill kommer att partierna påvänsterkanten gått starkt isär.Vänsterpartiet har alltmer blivitett renodlat gammaldags kommu-nistiskt parti och kommer sannoliktatt marginaliseras. Socialdemokra-terna slåss om mittenväljarna sam-tidigt som moderaterna antagit enmer generös välfärdspolitik äntidigare. Skillnaden mellan social-demokratisk och moderat politikhar därmed suddats ut. Denpolitiska förflyttningen av vänster-

partiet och socialdemokraterna harmedfört att det blivit ett politiskttomrum till vänster i svensk politikmellan dessa partier.

Kombinationen av det politiskatomrummet och avsaknaden avdemokratisk uppbyggnad i flertaletpartier gör att det finns utrymmeför nya partibildningar till vänster.Det finns inte bara utrymme utanockså ett reellt behov, eftersommånga tidigare vänsterpartister,socialdemokrater och sociallibe-raler inte längre känner igen sinagamla partier och i dagens lägeinte har några alternativ att röstapå eller att engagera sig i. Riskenfinns att en del av dessa närmar sigmoderaterna, men störst risk ärsannolikt att många kommer attpassiviseras.

För att behålla en stark ochfolkligt förankrad demokrati anservi att det är angeläget att ett nyttparti till vänster i svensk politikkommer till stånd och att det haren genuint demokratisk uppbygg-nad, med flera olika inslag avdeltagande i de politiska proces-serna. Exempel på detta är med-lemsomröstningar, informationoch konferenser på Internet samtmer vanliga parlamentariskaaktiviteterna som möten, semina-rier och folkbildning

Vi instämmer i arbetsgruppensanalys av behovet av ett nyttdemokratiskt parti till vänster.Dock bör analysen kompletterasmed redovisning av de etableradefolkrörelsernas och de nya socialarörelsernas betydelse och derasbehov av ett nytt parti. Stora delarav LO-kollektivet har tappatförtroendet för nuvarande vänster-partier samtidigt som deltagare? Ihyresgäströrelsen, miljörörelsenmed flera också har svårt att hittapartiorganisationer att verka inom.Därför är sannolikt utrymmet förett nytt parti till vänster betydligtstörre än arbetsgruppens analysger vid handen.

Vi anser att ett nytt politisktparti behövs och att den ekono-miska föreningen Vägval vänsterska stötta bildningen av ett partiliknande det som beskrivits avarbetsgruppen. Det bör ske genomatt föreningen skapar förutsätt-ningar att samla alla vänsterkraftertill en partibildande konferens.

Vi vill därför uppmana Vägvalvänsters stämma att ge sitt moralis-ka och aktiva stöd till:

- bildandet av ett nytt parti tillvänster i svensk politik med tydligdemokratisk uppbyggnad

- uppmana medlemmarna attekonomiskt och organisatoriskstötta det nya partiet

Till Vägval Vänsters Årsstämma iGöteborg den 11 juni har följandemotion lämnts in. VB tycker attden är av ett sådant intresse att vivill sprida den även till vårläsekrets.(Motionen finns publicerad på VVV:shemsida, VB tackar för lånet)

Nytt politiskt parti behövs

Affärsidé?I större företag är det vanligt attdet är styrelser eller dylikt somkräver företaget på dess affärsidé.VB saknar dylika instanser menhar som tur är sina insändar-skribenter. VB:s affärsidé efterlys-tes för ett tag sen av insändarsig-naturen j så han har fått vänta påsvaret.

Vi som står bakom VB har ettlångt och varierande politiskt in-tresse och politiska gärningar ba-kom oss, dock kommer våra samt-liga erfarenheter från vänstern ivid mening. Det finns inte så mån-ga vänsterröster i det politiska rum-met idag och lokalt är det väldigttunnsått med regelbundna vänster-röster som når utanför de egnamedlemsleden, Det har glesnat påsåväl närradio som bulletinfronten.Om de istället finns på nätet därallt sägs finnas så låter dom sig ialla fall inte hittas så lätt.

Affärsidén är helt enkelt att eftervår ringa förmåga vara ett parti-och organisationsoberoendeforum för vänsteråsikter.

Vår läsekrets på de runt 200papperstidningar vi skickar ut ochde ca 150 veckobesöken på vårwebbplats är kanske inte så gigan-tisk men jämfört med den tystnadsom oftast råder i det offentligavänstersamtalet så låter det en del.

Men se på VB som en behållaresom vi i kretsen kring VB bara kanfylla själva till en mindre del, utanbidrag och frågor från den politisktinitierade läsekretsen så piper detmer än mullrar.

Göran Persson

Miljöpartisterna har bisarra åsikter, säger dumma saker, beter sigegendomligt och ser fel ut, allt enligt Eriksson...Det ligger det förstås något i att som Eriksson säger ”ett partibehöver väljare”. Men hur långt ska man gå?Ska miljöpartisterna tala och se ut somfolkpartister? Ska man sälja utpartiets själ? FårGunnarHåkanssonvara kvar?

Denna bild var tänkt att illustrera förra veckans Lucifer, därför återger vien liten del av denna

Diagonalenhar vi då och då skrivit om i VB.Det är projektnamnet på en järnvägfrån t.ex. Lund till Kristianstadsom, rätt utformad, kunde kortarestiden mellan dessa metropolermed tjugo minuter, vilket utantvivel skulle bidra till den numeraså populära regionförstoringen.Den nuvarande tågvägen via Häss-leholm är 15 kilometer kortare.

Nu föreligger en "idéstudie" omprojektet. Dess för tågvänner ned-slående slutsats är att det inte kanräknas hem samhällsekonomiskt inågon av sina varianter.

I slutet av 1800-talet kunde pro-jektet räknas hem, i vart fall bygg-des banor med den sträckningendå. Och med framtidens förväntadebensinpriser kan vi nog kommadit igen.

Gr

VECKOBLADET c/o Göran Persson, UardavägenD:85, 224 71 Lund. Tel 14 16 12. Utges av SFVBBiL.Bidrag insättes på pg 151 44 21-5 . Ansv utgivare:Göran Persson. Hemsida: veckobladet.info Manus sän-des till ovanstående adress el. epost till material@veckobladet info.Red. förbehåller sig rätten att kortainsänt material. Tryck: KFS AB, Lund. Adressbyte:sänd epost till pren@veckobladet.info eller användpostens adressändringskort.