väsby kommun

24
Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTH ANNONS ANNONS Om förvandlingsresan Från förort till småstad ETT LÄRANDE VÄSBY SVERIGES bästa närings- livsklimat STADSBYGGNADS- DAGEN – Återkommande succé SID 14 SID 10 SID 6 & 8 SID 20-21 GREAT PLACE – PROUD PEOPLE EN TIDNING OM SAMHÄLLSBYGGNAD OCH STADSLIV

Upload: masters-of-the-universe-ab

Post on 31-Mar-2016

228 views

Category:

Documents


2 download

DESCRIPTION

Tidningsbilaga från Väsby i samarbete med KTH

TRANSCRIPT

Page 1: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTH ANNONSANNONS

Om förvandlingsresan

Från förort till småstad

ETT LÄRANDE VÄSBY

SVERIGES bästa närings - livs klimat

STADSBYGGNADS-DAGEN – Åter kom mande succé

SID 14 SID 10

SID 6 & 8

SID 20-21

GREAT PLACE

– PROUD PEOPLE

EN TIDNING OM SAMHÄLLSBYGGNAD OCH STADSLIV

Page 2: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTHANNONS

2

MiljöarbeteInledare

opplaceringen är ett fantastiskt och tydligt bevis på vårt hårda arbete. Vi är så klart oerhört stolta över att vara en del i utvecklingen där allt fler lo-

kalsamhällen tar saken i egna händer för att minska utsläpp av växthusgaser och miljö-gifter, säger miljöstrategen Eva Bergh.

På fyra år gick ni från 167:e till första plats förra året. Vad är hemligheten?

– Det är vårt långsiktiga och systema-tiska förbättringsarbete med miljöfrågor som har gett resultat. Kommunen är miljö-certifierad och har idag riktigt goda rutiner för miljöarbetet på många områden. Fastigheter, skolor, trafik, it, el, värme,

upphandling för att nämna några. För att lyckas krävdes det att alla i organisationen klev på tåget.

Vad är utmaningen för framtiden?– Ett av kommunens mål är att varje år

minska energiförbrukningen med tre pro-cent. De närmsta åren ska vi arbeta fram en hållbarhetsstrategi för att peka ut vä-gen mot ett hållbart samhälle. Dessutom har vi som mål att halvera klimatutsläp-pen inom kommunens gränser till 2020. Som kommun har vi ett mycket större samhällsansvar än bara den egna verk-samheten. För att rå på de stora hållbar-hetsutmaningarna behöver vi arbeta ännu mer tillsammans med näringsliv, fören-ingar och medborgare.

– Med andra ord kommer vi att ytterli-gare höja våra ambitioner i miljö- och klimatarbetet och därmed fortsätta vara i fronten för hållbar utveckling. Det är en verklig utmaning, men vi har definitivt goda möjligheter att lyckas.

KONTAKTINFO: Johannes Wikman, Kommunikationsstrateg, [email protected] eller Linnea Askling, Projektledare i Upplands Väsby kommun, [email protected]öksadress: Dragonvägen 86, 194 80 Upplands Väsbywww.upplandsvasby.se

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic ABREDAKTION: Per-Åke Hultberg & Samuel HultbergREPRO: Bildrepro Sthlm ABTRYCK: MittMediaPrint

FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Peter Ahlman, tel. 018-18 34 [email protected]

www.activemediapartner.com

Sveriges miljöbästa kommun 2013

1. Upplands Väsby kommun1. Malmö stad2. Eskilstuna kommun3. Västerås stad4. Göteborgs stad5. Lerums kommun6. Sundsvalls kommun7. Örebro kommun8. Stockholms stad9. Norrköpings kommun10. Karlstads kommun

Om Upplands Väsbys fina placering. Uttalande av Miljöaktuellts chefre-daktör Mikael Salo:– Upplands Väsby är ett gott exempel. Kommunen hör onekligen till de bästa i klassen på miljöområdet. Vi hoppas att lan-dets övriga 290 kommuner studerar och låter sig inspireras av Upplands Väsby och andra gröna toppkommuner.

Text: Samuel HultbergFoto: Rosie AlmFoto: Rosie Alm

– Ett av kommunens mål är att varje år minska energiförbrukningen med tre procent. De närmsta åren ska vi arbeta fram en hållbarhetsstrategi för att peka ut vägen mot ett hållbart samhälle, säger miljöstrategen Eva Bergh.

Per-Erik Kanström, kommunalråd (M).

UPPLANDS VÄSBY blev lan-dets miljöbästa kommun 2013. Det visar Tidningen Miljöaktuellts årliga kom-munrankning. Den hedrande förstaplatsen delades med Malmö stad.

Om miljörankningen:

10 I TOPP – Sveriges Miljöbästa kommun 2013:

Miljöaktuellt rankar varje år Sveriges kommuner – den mest heltäckande granskningen av mil-

jöarbetet i Sveriges 290 kommu-ner. Bedömningen görs dels ge-nom en egen enkät till kommuner-

na med frågor om miljöarbetet, men de tittar också på flera andra mätningar på specifika områden.

För mer info om rankningen: www.kommunranking.se

Vi har som mål att halvera klimat utsläpp-en inom kommunens

gränser till 2020.”

T

Politik handlar ofta om att skapa förutsättningar. Goda förutsätt-ningar för det man vill ska hända och sedan initiera och stimulera till den utvecklingen. Vi politiker jobbar hårt för att omsätta våra ambitioner i handling och levere-ra bra service till fler nöjda Väsbybor.

Att Väsby rankats som Sveriges miljöbästa kommun, att hela kom-munorganisationen miljöcertifie-rats, samt att vi aktivt jobbar för att hela tiden tänka längre, är alla exempel på självklara förutsätt-ningar som behövs för att bygga ett samhälle som vi alla kan vara stolta över i framtiden.

Väsbys attraktivitet har ökat de senaste åren. Kommunen klättra-de 157 placeringar i BästattBo rankingen 2014 till en hedrande 30:e plats. Vi jobbar hårt med att förbättra oss ytterligare och sär-skilt inom skolan där vi också jobbar gemensamt över parti-gränserna för barnens bästa. Vi vill att fler upptäcker Väsby.

Näringslivsklimatet i kommunen är ett av landets bästa. Något som görs möjligt genom attrakti-vitet för företagsetableringar, god kommunal service och en välkomnande attityd.

Företagsklimatet är en avgö-rande faktor för att nå våra mål om låg arbetslöshet, ökad inflytt-ning och en ännu starkare ekono-mi i kommunen. Så sammanfatt-ningsvis, det händer saker i Väsby ... ska du inte komma och vara med du också?

Per-Erik Kanström, kommunalråd (M)

ETT LÄRANDE, VÄXANDE OCH HÅLLBART VÄSBY

Page 3: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTH ANNONS

Vi arbetar för ett gott liv – i och mellan husen.Riksbyggen utvecklar nya områden där människor kan leva, inte bara bo. Efter in� yttning � nns vår förvaltning vid de boendes sida.

Flexibla planlösningar för växande familjer. Vi planerar bostadsrättslägenheter med hög grundstandard och � exibla planlösningar för barnfamilje r.

StegEtt – ett boendekoncept för unga vuxna.Inom StegEtt erbjuder vi välplanerade 1–2:or till dig som letar efter ett eget boende. Bonum – ett bekvämt seniorboende. Inom Bonum erbjuder vi moderna seniorlägenheter med ett bekvämt tjänsteutbud samt en Bonumvärd som underlättar vardagen.

Planerad säljstart sommaren/hösten 2015

Riksbyggen tänker nytt i Upplands Väsby.

Som samhällsutvecklare sedan 1940 är vi glada och stolta över att vara med när Upplands Väsby växer. Strax intill centrum planerar vi lägenheter för unga vuxna, växande familjer och seniorer.

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.

Page 4: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTHANNONS

4

et var här vid järnvägen som Upplands Väsby växte fram som ett stationssamhälle under förra sekelskiftet. Att vi nu är tillbaka

där allt en gång började är otroligt inspi-rerande. Här finns fantastiska möjligheter att bygga en ny attraktiv stadsdel och ett modernt stationsområde.

Det säger projektledaren Anne-Sophie Arbegard. Hon berättar att kommunen under många års tid har tittat på hur man ska utveckla stationsområdet. Trots att det återstår några år innan spaden kan sät-tas i marken börjar knutar lösas och frå-gor utkristalliseras.

Den tydliga ambitionen är att utnyttja det kollektivtrafiknära läget och få bättre förbindelser över järnvägen och till tågen samt en moderniserad station, ny inbyggd bussterminal och varma vänthallar. Dessutom infartsparkeringar för cykel och bil och inte minst, fyra järnvägsspår ska bli sex.

– Väsbys station är en av de tio mest

trafikerade i hela regionen. Varje dag pas-serar 14 000 personer med tåg och 9 000 med buss. De här siffrorna kommer med åren att växa. Med en förnyelse av statio-nen och upp emot 1 000 nya bostäder i detta läge tar vi vårt ansvar och bidrar till hela Stockholmsregionens tillväxt, så klart också till vår egen, poängterar Anne-Sophie Arbegard.

Vid sidan av de förbättrade och utökade kommunikationerna är tanken att utveckla närområdet med ett attraktivt stadsliv, det vill säga trivsamma stadsmiljöer i en funk-tionsblandad kvartersstruktur. Bland annat föreslås upp emot 1 000 nya bostäder i området, dessutom ska plats ges för 30 000 kvadratmeter handel och kontorslokaler.

Utvecklingen handlar också om att länka ihop den västra och östra sidan av järnvägen, att göra båda till framsidor med tydliga mötesplatser.

– Vi vill plocka fram och göra den idag kulverterade Väsbyån mer framträdande med mycket grönstruktur omkring. På den östra sidan av järnvägen, vill vi både bevara och rusta upp vår kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse, det för Väsby ka-raktäristiska stationssamhället.

När allt är på plats, vad tror du ett nytt stationsområde betyder för Upplands Väsby?– Ett nytt, fräscht och modernt stationsområde betyder allt. Det kommer att befästa vår position som en av

Stockholmsregionens starkast växande kommuner, en regional och viktig kom-munikationsnod. Och det kommer givet-vis att öka attraktionskraften ytterligare, en möjlighet att locka nya invånare, sam-tidigt som redan Väsbybor får nya och bättre resmöjligheter.

Renässans för Väsby stationsområde- stora planer på gångFYRA JÄRNVÄGSSPÅR blir sex när planerna för nya sta-tionsområdet visas upp. Men satsningen slutar inte där. Ambitionen är att förvandla och modernisera hela närom-rådet med 1 000 bostäder och 30 000 kvadratmeter verksam-heter.

Stationsområdet Text: Samuel HultbergFoto: Rosie Alm

Kommunen ligger strategiskt i den norra Stockholmsregionen. De stora trafikleder-na E4 och järnvägen, Ostkustbanan, går genom kommunen. Från Väsby tar det med pendeltåg 29 minuter till Stockholm, 26 minuter till Uppsala och 8 minuter till Arlanda och resten av världen.

Upplands Väsby – en kommun med A-läge:

Det var vid järnvägen som Upplands Väsby växte fram som ett stationssamhälle under förra sekelskiftet. Nu är visionen att här bygga en ny attraktiv stadsdel och ett nytt modernt stationsområde.

Anne-Sophie Arbegard, projektledare Upplands Väsby kommun.

Ett nytt stationsområde innebär att vi befäster vår position som en av regio-nens starkast växande kommuner.”

DByggandet av Messingen var ba-ra första steget. Nästa är ett nytt kulturhus som ska byggas i två plan på den främre ytan utanför Messingenhuset.

I medborgardialoger som ge-nomförts om det nya kulturhuset har Väsbyborna ett tydligt önske-mål om att det ska fungera som en naturlig mötesplats för olika former av kulturyttringar. Huset kommer därför bland annat att få en hörsal för cirka 300 sittande, en stor scen för konserter och teaterföreställningar, som för övrigt är mycket efterfrågat i medborgardialogerna.

Som en del i projektet plane-ras på baksidan av Messingen-huset även ett 14 våningar högt bostadshus med affärslokaler i bottenplan.

Här samsas bibliotek, bio, konst, musik, konferens, allt i samma byggnad som Väsby Nya Gymnasium. Det handlar om Messingenhuset – alldeles intill järnvägsstationen i centrala Väsby, en imponerande byggnad som 2012 tilldelades Stora Samhällsbyggarpriset 2012.

– Succén med Messingen har blivit en stor inspirationskälla, även internationellt och självklart för oss här på hemmaplan inför det fortsatta stadsbyggandet i Upplands Väsby, säger kommun-direktör Björn Eklundh.

När huset byggdes och stod fär-digt hösten 2011 var det en cen-tral del i kommunens satsning på en attraktivare och mer funktio-nell stad. Att byggnaden rymmer en mångfald av aktiviteter som kompletterar varandra är en nyckelfaktor till framgången. På så sätt skapas ett spännande sam-spel mellan husets alla använda-re, gymnasieelever såväl som vuxna besökare.

Stora Samhällsbyggarpriset är byggbranschens främsta ut-märkelse. Det ska gå till en byggnad eller anläggning av hög kvalitet, tillkommen genom en föredömlig samverkan mellan de olika aktörerna i samhällsbygg-nadsprocessen. Det innebär att såväl det färdiga resultatet som den process som lett fram till detta, ska studeras och värderas.

NÄSTA STEG ÄR ETT NYTT KULTURHUS

PRISADE MESSINGEN ETT JÄTTELYFT FÖR CENTRALA VÄSBY

Bild

: Zah

a H

adid

Arc

hite

cts

Page 5: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTH ANNONS

Inte bara renovering av miljonprogrammet

Väsbyhem ligger inte bara i framkant när det gäller att ta ansvar för renovering av miljonprogrammet – vi byg-ger också nytt! Under hösten 2013 togs ett historiskt första spadtag med 370 nya lägenheter, det mesta som bolaget har producerat sedan Bo-85. Väsbyhem har också påbörjat byggnationen av sitt första bostadsrätts-projekt, vilket kommer att resultera i 83 nya lägenheter i det medelhavsinspirerade projektet Brf Solvändan.

www.brfsolvandan.se

Annons Väsbyhem.indd 1 2014-06-11 08:23:43

Page 6: Väsby kommun

6

a, det har varit en förvandlingsresa på många plan. Först att städa ekonomin och sedan successivt stärka attraktions-kraften genom att bygga upp en kund-

orienterad serviceorganisation där vi väljer att se möjligheter. Vi har bit för bit målmed-vetet arbetat med att stärka Upplands Väsby som bostadsort och etableringsort, bland an-nat genom att tillföra stadskvaliteter i allt nybyggande, framförallt i centrala Väsby. Parallellt har vi haft en målinriktad närings-livsstrategi. Det är ju faktiskt där grunden till all tillväxt och utveckling finns.

Förvandlingsresa talar du om, vilka kvitton har du på att ni lyckats?

– Det finns många, vi är Sveriges miljö-bästa kommun tillsammans med Malmö, en utmärkelse vi fick i Almedalen som-maren 2013. Vidare ser vi det i Svenskt näringslivs årliga rankning. Där har vi successivt arbetat oss upp, positionerat oss bland de tio bästa i Sverige och ligger nu på tredje plats i fråga om näringslivs-klimat. Som bostadsort hamnade vi på 30:e plats i tidningen Fokus senaste mät-ning. Där har vi tidigare legat risigt till. Nu ett hopp från 180 till 30. Uppenbarligen har vi gjort något bra! När sedan besökare som kliver av tåget vid Väsby station sä-ger att det känns som att komma till en stad, ja då tar jag också det som ett kvitto.

När det gäller Upplands Väsby som bostadsort, vad har ni gjort där?

– Först och främst måste vi synas i mängden för att få igång processerna. Det har vi gjort bland annat genom att ha gått från att vara en traditionell förvaltningsor-ganisation till att helt fokusera på att kunna leverera bra kommunal service, myndig-hetsutövning inkluderat, med stort kundfo-

kus – på Väsbybor, byggare och företagare. Och vi har använt bostadsmarknaden och stadsbyggandet som drivkraft.

Hur menar du då?– Det bästa exemplet gäller omvand-

lingen av centrala Väsby där vi utvecklat synsättet Väsby Labs som blivit en jätte-succé. (Se text sidan 8) Tidigare kunde det vara 2-3 byggare som delade upp en yta. Genom vårt synsätt har vi nu 14 byggare som tecknat avtal om att gå vidare i pro-cessen för att tillsammans bygga 1 200 lägenheter. Och ytterligare tio byggare är på gång och vill vara med och utveckla Väsby. Under denna resa, inom ramen för Väsby Labs, fick vi igång en äkta dialog med Väsbyborna – ”hur vill ni ha det, vi behöver er hjälp, var med och medskapa,

dela dina kunskaper” – och det har de verkligen gjort. Det här har sammantaget skapat en helt annan bostads- och fastig-hetsmarknad med liv och dynamik. Intresset att bygga här i Upplands Väsby har ökat dramatiskt under de senaste åren samtidigt som bostadspriserna gått upp. Det här säger någonting.

Ja, vad säger det egentligen?– Det säger att vi fått upp dialogen på

allvar, både med Väsbyborna, byggarna och näringslivet. Folk vill helt enkelt bo här, även flytta hit. Bostads- och fastig-hetsbolagen ser nu möjligheterna att byg-ga och investera i Upplands Väsby, att man helt enkelt har en marknad med driv, dyna-mik och köpvilja och förmåga här. Allt det här har också gjort att omvärlden fått upp

ögonen på att vi gjort något riktigt bra, ut-över det vanliga. Vi har jobbat på det här sättet de senaste 7-8 åren. Nu faller det ut.

Börjar förvandlingsresan ta slut, eller? – Nej, verkligen inte. Den här resan tar

aldrig slut. Samhällsbyggande handlar om att skapa förutsättningar för ett gott liv, att människor ska trivas tillsammans i trevli-ga, trivsamma och trygga boendemiljöer med liv och rörelse. Samhällsbyggande handlar också om att skapa förutsättningar för ett växande och dynamiskt näringsliv och en ambition att vilja utvecklas med fler invånare. Det kräver nyfikenhet, öp-penhet, mångfald, samarbeten och en vilja till ständig förnyelse och förändring. Att våga tänka i nya banor. Nej, som svar på frågan, den resan tar aldrig slut!

BJÖRN EKLUNDH är kommun-direktör i Upplands Väsby och har varit det sedan 1995. Är det någon som kan uttala sig om den resa som kommunen och hela orten gjort sedan dess så är det väl han.

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTHANNONS

Drivkraft Text: Per-Åke HultbergFoto: Rosie Alm

– Vi har bit för bit målmedvetet arbetat med att stärka Upplands Väsby som bostadsort och etableringsort, bland annat genom att tillföra stadskvaliteter i allt nybyggande, säger kommundirektören Björn Eklundh.

Gör som 2000 andra företag

ETABLERA ER I VÄSBY!Upplands Väsby har ett mycket internationellt och innovativt näringsliv och har dessutom Sveriges tredje bästa företagsklimat. Beläget i navet mellan Stockholm och världen är det 8 minuter till Arlanda och tillgång till en global marknad.

Här kan du välja lokaler i norra Stockholms största handelsplats InfraCity, i slottsmiljö på Stora Wäsby eller i ytterligare 24 etablerings-områden i inspirerande omgivningar.

FÖRETAGSKLIMAT I TOPPVÄLKOMMEN TILL UPPLANDS VÄSBY

Väsby ligger mitt i en lokal marknad med över 3 miljoner invånare. Flera stora koncerner har valt att lägga sitt svenska huvudkontor i Väsby. Här finns också många export-företag och tillsammans med ett stort antal mindre företag skapar de ett dynamiskt näringsliv i Upplands Väsby.

Besök www.vasbypromotion.se eller kontakta [email protected] för mer information.

J

”Förvandlingsresan tar aldrig slut”

Björn Eklundh, kommundirektör sedan 1995

Page 7: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTH ANNONS

– Utöver att äga och förvalta vårt befint-liga bostadsbestånd har vi ett uppdrag att även bygga nytt. Vårt engagemang i Fyrklövern handlar om cirka 100 hyreslä-genheter, med tonvikt på student- och ungdomslägenheter, samt ett antal stads-radhus på taket till ett av flerbostadshu-sen, säger vd Arne Månsson.

Bo i Väsby är ett av Upplands Väsby kommuns två allmännyttiga bolag. Det bildades 2012 efter en avknoppning från Väsbyhem. Som ett mindre bolag med idag drygt 700 lägenheter är huvudupp-draget att bidra till nytänkande på bo-stadsmarknaden. Ambitionen från kom-munen är dessutom att bolaget ska möj-liggöra för de boende att bilda bostads-rättsföreningar, vilket också har gjorts vid ett par tillfällen.

– Vi är ett litet och därmed smidigt och lättrörligt fastighetsbolag. Därför kan vi också ta på oss små bostadsprojekt, vilket är betydligt svårare för de stora bostadsbyg-garna, säger Arne Månsson, som efter 19 år på InfraCity tog över som vd för ett år sedan.

– Det känns väldigt inspirerande att job-ba med bostäder, en jätteutmaning efter-som behoven är så enormt stora, framför-allt bland ungdomar. Samtidigt känns det extra stimulerande att kunna bidra med nya bostäder för just den målgruppen, be-tonar han.

Ett exempel är de 54 nya studentbostäder

intill järnvägsstationen som färdigställdes förra året. Men det största projektet och det kanske mest intressanta är ändå Fyrklövern. Den del som står först i tur att bebyggas lig-ger i hörnet Husarvägen – Drabantvägen med sportfältet Vilundaparken på andra si-dan gatan.

Fyrklövern som helhet, en ny stadsdel med på sikt 1700 bostäder, arbetsplatser och trivsamma mötesplatser, har ett stort fokus på hållbarhet och gröna miljöer. Bo i Väsbys kvarter är naturligtvis inget un-dantag, tvärtom.

– Nej, vi har verkligen satsat på att få in många gröna inslag i det vi ska bygga, ”gröna tak”, odlingslotter, även grönska på fasaden. Andra inslag är lummiga innergår-dar med träd- och bärterasser samt ett när-liggande orangeri, berättar Arne Månsson.

Att flera aktörer bygger samtidigt intill varandra innebär också att området får en större variation i själva gestaltningen. Betydligt större än vad som är det vanliga.

– Det blir en spännande mångfald i be-byggelsen, både till utseende och innehåll, där vi står för hyresrätter med fokus på den yngre generationen, medan andra tillför

vanliga hyresrätter, bostadsrätter och senior-bostäder, säger Arne Månsson som räknar med byggstart under 2015/2016.

Bo i Väsby har dock betydligt mer i pipe-line och har dessutom hunnit med en hel del sedan starten 2012. Just nu byggs ett tjugotal radhusliknande hyreslägenheter i Carlslund på andra sidan E4. Ett förtät-ningsprojekt som kommer att stå klart vid årsskiftet.

Direkt efter sommaren påbörjas dess-utom bygget av en ny grundskola i Odenslunda, ett projekt som bolaget gör på uppdrag av kommunen. Så snart den nya skolan är färdigbyggd, där Magnetica friskola då kommer att flytta in – vid års-skiftet 2015-2016 – rivs den befintliga skolan som då kommer att ge plats för nya bostäder i form av radhusliknande hyresrätter och flerbostadshus.

– Vi har också ett förtätningsprojekt på gång i stadsdelen Runby på andra sidan järnvägen, ett 30-tal hyreslägenheter i ett höghus på 7-8 våningar. Sammantaget känns allt det här oerhört stimulerande. Väsby som bostadsort är hetare än någon-sin tidigare. Det är väldigt påtagligt. Och

att då som kommunägt bostadsbolag få vara med på den här resan, med ambitio-nen att utveckla Upplands Väsby ytterli-gare med attraktiva bostäder, är en stor, viktig och spännande utmaning.

Bo i Väsby bygger student- och ungdomsbostäder i Fyrklövern

Bostadsbolaget Bo i Väsbys engagemang i Fyrklövern handlar om cirka 100 hyreslägenheter, med tonvikt på student- och ungdomslägenheter, samt ett antal stadsradhus på taket till ett av flerbostadshusen.

– Det känns extra stimulerande att få bidra med nya bostäder åt studenter och ungdomar, säger vd Arne Månsson.

www.bovab.se

Ett stort antal företag ska bygga bostäder inom stadsbyggnads-projektet Fyrklövern, alldeles intill Väsby centrum. Ett av dem är det kommunägda och relativt nybil-dade bostadsbolaget Bo i Väsby.

n Är ett mindre, allmännyttigt bostadsaktiebolag som erbjuder hyresbostäder i olika storlekar.

n Finns i huvuduppdraget att bidra till nytänkande på bostadsmarknaden.

n Har drygt 700 lägenheter. n Finns i följande områden: Carlslund,

Runby, Centrala Väsby och Apoteks-skogen.

n Gör en social insats genom att två procent av bolagets bestånd an-vänds för sociala åtgärder av olika slag. Har även 20 sommararbetande ungdomar, nu för andra året.

Du som är bostadsökande, registrera dig på hemsidan: bovab.se

BO I VÄSBY

Page 8: Väsby kommun

Fyrklövern – det stora klivet från förort till stad

rbetet med att ta fram nya gatumil-jöer med liv och rörelse i centrala Väsby fortsätter i allt högre takt. Det vill säga stadskvarter med hu-

sets entréer mot gatan, bostäder på övervå-ningarna och butiker, restauranger, caféer och andra verksamhetslokaler i gatuplanet.

– Fyrklövern är ett av de viktigaste just nu pågående projekten i Upplands Väsby. Det handlar om att omvandla och utveck-la de befintliga 70-talskvarteren omkring

Väsby centrum till moderna, täta stads-miljöer, inklusive de tio välkända blå höghusen, förklarar Alarik von Hofsten, projektansvarig för Fyrklövern.

Totalt ska dagens 900 lägenheter utökas med ytterligare 1 600 bostäder, bostads-rätter och hyresrätter i flerfamiljshus – 4-5 våningar höga – även en del stadsrad-hus. Dessutom förskola, nya handelsytor och nya parker. Stort fokus har lagts på nya miljömässiga lösningar, både ekolo-giska och sociala.

– Det blir ett spännande möte mellan det befintliga och det nya. Det är ett stort steg från förort till småstad, där vår ambi-tion är att skapa något utöver det vanliga, säger Alarik von Hofsten.

Totalt omfattar Fyrklövern sju detalj-

planer. Fem av dem kommer att vara igång efter sommaren. Det innebär att bygget av de första nya husen troligen kan påbörjas inom två år. Men en viktig del av projektet har byggstart redan nu i september – en totalrenovering av de två sydligaste blå höghusen som kommer att upplevas som helt nya, både ut- och invändigt.

– Det här skapar möjlighet för många fler människor att kunna bo centralt mitt i den nya småstaden. Det innebär naturligt-vis även en vitalisering av Upplands Väsby i sin helhet. Och det är viktigt, framförallt för ungdomar som hittills haft svårt att hitta någonstans att bo. Samtidigt tar vi som kommun ett regionalt ansvar, där vi med Fyrklövern tillsammans med alla övriga bostadsprojekt, visar på prak-tisk handling.

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTHANNONS

Fyrklövern Text: Per-Åke HultbergFoto: Rosie Alm

Fyrklövern handlar om att omvandla och utveckla de befintliga 70-talskvarteren

omkring Väsby centrum till moderna, täta stadsmiljöer, inklusive de tio välkända blå höghusen

rbetet med att ta fram nya gatumil-jöer med liv och rörelse i centrala

Väsby centrum till moderna, täta stads-miljöer, inklusive de tio välkända blå höghusen, förklarar Alarik von Hofsten, projektansvarig för Fyrklövern.

Totalt ska dagensmed ytterligare 1 600 bostäder, bostads-rätter och hyresrätter i flerfamiljshus – 4-5 våningar höga – även en del stadsrad-hus. Dessutom förskola, nya handelsytor

CENTRALA VÄSBY har de se-naste åren steg för steg tagit stora kliv mot den moderna småstaden. Nästa stora steg är projektet Fyrklövern, intill Väsby centrum, med bygg-start inom två år.

A

Alarik von Hofsten, projektansvarig

8

Page 9: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTH ANNONS

Vi tror på Väsby

Vi på BRABO är stolta över att sedan 2007 ha varitmed om att utveckla Väsbys bostadsbestånd.

Vi har uppfört både hyresrätter och bostadsrätter ochfortsätter att satsa på nya projekt i Väsby.

Läs mer på www.brabostockholm.se

Bostäder vid stationen

Väsby Kulturhus

Suseboparken Dragonvägen

Fyrklövern – det stora klivet från förort till stad

I processen att planlägga de nya bo-stadskvarteren runt Väsby centrum använde sig kommunen av en helt ny tankemodell för samhällsbyggande – Väsby Labs.

Modellen innebär i korthet att alla berörda parter – de boende, aktörer och byggare, även internationella ex-perter – löpande involveras i utveck-lingsarbetet redan från start.

– Det här var något tämligen unikt i Sverige. Vi hade inga planer, inga idéer att visa upp, utan ställde helt enkelt frågan, ”vad ska vi göra här?” Tanken var att så många som möjligt skulle komma till tals så tidigt som möjligt. Idag är det stadsplanerare från hela Sverige som vill veta mer om vad och hur vi gjorde, säger Alarik von Hofsten.

Fördelen är uppenbar menar han. Visst, det tar tid till en början, men man vinner ändå på det. Dels genom att man får med sig folk, dels och kanske framförallt får man fler och bättre idéer och därmed en bättre och trivsammare stadsmiljö.

VÄSBY LABS – EN BAN-BRYTANDE DIALOG

Väsby Labs tilldelades priset, “Quality innovation of the year 2012”. Ett pris som tagits fram som samarrangemang mellan kvalitetsinstituten i flera euro-peiska länder, däribland Finland och Sverige, ett pris som syftar till att sti-mulera fler nya innovationer av hög kvalitet.

Fakta:

Ovanligt stort intresse från byggar-na, jag det kan man verkligen säga om Fyrklövern och processen Väsby Labs.

Hittills har avtal tecknats med 14 byggföretag som tagit på sig att delta i detaljplaneprocessen i avsikt att kö-pa mark och bygga så snart de första detaljplanerna är fastlagda. Ytter-ligare ett tiotal har visat intresse att haka på.

– Det här är unikt för att vara Upplands Väsby. För bara några år sedan ville ingen bygga här. Det ty-der på en klar attitydförändring, att marknaden uppfattat att Upplands Väsby står för något nytt och fräscht, att det händer något här och att man därför vill vara med, säger Alarik von Hofsten.

Unikt är också det poängsystem som nu testas i Fyrklövern-projektet. Genom att ta fasta på de idéer som tagits fram genom Väsby Labs – to-talt 56 idéer – och förverkliga dem i sina byggprojekt, kan byggbolagen själva sänka det på förhand bestämda markpriset från kommunen.

– Ju fler idéer man tar in i sitt byggprojekt, desto lägre pris betalar man för marken. Vi belönar helt en-kelt de byggbolag som väljer att satsa på moderna, miljömässiga lösningar.

UNIKT POÄNG-SYSTEM BELÖ-NAR BYGGARNA

Page 10: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTHANNONS

10

Vill du bo i Väsby Sjöstad i framtiden?

ww

w.ja-vasbysjostad.sew

ww.ja

-vasbysjostad.se

VÄSBY SJÖSTAD

Fyll i dina önskemål i Intressentkön – Det kostar inget!En bra temperaturmätare på hur stort intresset ärför en framtida bostad i Väsby Sjöstad.

Även du som inte bor i Väsby idag är välkommen att registrera dig!

www.ja-vasbysjostad.se

Svensk design och tillverkning

sedan 1967

Pahlén poolutrustning - en självklarhet i varje pool

Pahlén är ett genuint svenskt företag i Upplands Väsby med mer än 40 års erfarenhet av tillverkning av kvalitetsprodukter för pooler.

Av den totala produktionen exporteras ca 70% till fler än 70 länder.

Vi tillhandahåller idag utrustning för såväl små privata bad, som stora offentliga anläggningar.

Produkter i smart design tillverkade av brons, rostfritt syrafast stål, titan samt termoplast. Garanterar lång livslängd och driftsäkerhet.

Produkter från Pahlén Pool Systemför bekymmersfritt poolägande.

Läs mer på www.pahlen.se

yftet från början handlade om kompetensutveckling av kommu-nens egna medarbetare samt att sätta Väsby på kartan. Vi ville ska-

pa ett intresse för kommunen och attra-hera byggherrar att vilja bygga i kommu-nen. Det har sedan succesivt utvecklats till att bli en mötesplats där folk som är engagerade i samhällsbyggnadsfrågor kan nätverka, byta erfarenheter och lära av varandra, säger projektledaren Linnea Askling.

Aktuella och angelägna frågor kring stadsbyggandet ventileras i föredrag och seminarier med kända och i vissa fall över-raskande talare. Årets tema är ”Närhet” med den täta staden som utgångspunkt. Som det står i programmet för Stads-

byggnadsdagen: ” Klimatförändringar och stigande efterfrågan på nära service, kultur och gröna och blå rekreationsmiljöer utma-nar oss att korta avstånden, att förtäta, men samtidigt att förtäta smart.”

Vad skapar närhet? Hur gör man? Och finns det bara fördelar med fysisk närhet? Hur går det att skapa mental närhet även om de fysiska avstånden är långa? Går det exempelvis att dra nytta av den digitala närhet som skapats genom sociala medier och använda det i stadsbyggnadsfrågor?

– Ja, närhet är ett brett tema med mas-sor av frågor och vi har valt att inte bara ha med stadsbyggnadsexperter och arki-tekter bland inbjudna föreläsare. Vi för-

söker att ha ett tvärvetenskapligt grepp på våra teman för att få in vinklingar och idéer från alla möjliga håll, betonar Linnea Askling.

Bland årets inbjudna gästtalare finns till exempel konsumentspecialisten och et-nologen, Ida Hult, som är en av Sveriges mest uppskattade föreläsare inom konsu-ment, framtid, omvärldsbevakning och affärsutveckling.

En annan av huvudtalarna är den dansk-kanadensiske filmaren och foto-grafen Mikael Colville-Andersen, vd för Copenhagenize Design. Som expert på rörlighet arbetar han med stadsutveckling och cykelkultur runt om i världen. Fokus i hans arbete är att återupprätta cykelns status i det urbana landskapet.

Kommer gör även Londonbaserade Carolyn Steel, ledande arkitekt och för-fattare kring livsmedels koppling till stadsutvecklingen. Hennes bok Hungry City: How Food Shapes Our Lives har blivit internationellt uppmärksammad och hennes koncept Sitopia – mat-plats har fått ett brett erkännande i det växande forskningsområdet kring mat och urbani-sering.

– Det är ett fantastiskt spännande och utmanande program. Och att få vara pro-jektledare för den här dagen är nog det roligaste man kan jobba med om man som jag gillar stadsbyggande och sam-hällsutveckling, avslutar Linnea Askling.

Stadsbyggnadsdagen Text: Per-Åke HultbergFoto: Rosie Alm

Stadsbyggnadsdagen 2014En återkommande succéFÖR SJUNDE ÅRET i rad ar-rangerar Upplands Väsby kom-mun det som blivit en återkom-mande succé – Stadsbyggnads-dagen – med uppemot 500 deltagare från hela landet. Den här gången den 27 augusti med ”Närhet” som tema och som tidigare med KTH som samarbetspartner.

Hela program-met finns att läsa på:www.upplandsvasby.se/sta14

Tid: 27 augusti 2014 kl. 9.00–16.40. Plats: Messingenhuset, Upplands Väsby.Sista anmälningsdag 20 augusti.Begränsat antal platser!www.upplandsvasby.se/sta14

Stadsbyggnadsdagen 2014:

– Att få vara projektledare för den här dagen är nog det roligaste man kan jobba med, säger projektledaren Linnea Askling.

S

Stadsbyggnadsdagen började som ett sätt att fylla på vår egen kunskap och efter några år är det nu ett vattenhål för inspiration för hela Sverige i ett samarbete med KTH.”

Page 11: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTH ANNONS

CamillasHemtjänst & Service AB

Camillas Hemtjänst l Herrgårdsvägen 34, Upplands Väsby l 08-590 761 00 l www.hemtjanst.com

Camillas Hemtjänst har funnits sedan 2004. Under de gångna tio åren

har vi haft så många underbara möten med människor som

vi kunnat hjälpa med hemtjänst och annan service. Vi vill tacka alla

fantastiska medmänniskor som låtit oss vara en del av deras vardag.

Vi fokuserar på professionalism och ett personligt omhändertagande,

där kunden alltid är i centrum. ”Kvalitet hela livet på varje individs villkor”

är det motto vi alla arbetar utifrån på Camillas Hemtjänst.

Tack för alla underbara möten!

FRAMTIDSVERKET

SAMHÄLLSBYGGNAD

Vi på Framtidsverket är länken mellan framtidens professionella och offentlig sektor. Vårt arbetssätt är enkelt. Vi � nns där framtidens kompetens � nns, nämligen på universiteten. Genom att dagligen ha kontakt med framtidens professionella har vi byggt ett stort nätverk av både studenter och nyutexaminerade. Via vårt nätverk kan vi erbjuda framtidens professionella de roligaste jobben och våra kunder den bästa kompetensen.

SAMHÄLLSBYGGARNA

FRAMTIDSVERKET

MATCHARDE BÄSTA

UPPDRAGENMED DE BÄSTA

STUDENT Vi är länken mellan dig och jobben, praktikerna, uppsats-ämnena och exjobben inom off entlig sektor. Registrera ditt CV på www.framtidsverket.com

ARBETSGIVARE Vi kan erbjuda er framtidens professionella för exempelvis, arbete, studentmedarbetare, uppsatsämnen eller exjobb. Boka ett möte med oss via [email protected]

VI BYGGER OCH FÖRVALTAR BOSTÄDER I UPPLANDS VÄSBY

PS.VILL DU HA

FÖRTUR TILL

NYA BOSTÄDER?

BOSPARA I HSB

TEL: 010-442 50 00www.hsb.se/norrastorstockholm

Page 12: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTHANNONS

12

amarbetet har nu tre år på nacken. Att bjuda in just KTH har visat sig vara ett genidrag som gör stads-byggnadsdagen

i Väsby till något utöver det vanliga. Här handlar det om att via landets främsta tekniska högskola ta del av unika kompe-tenser, lång gedigen erfarenhet och ett brett internationellt perspektiv på stads-byggnad och stadsutveckling.

I synnerhet hållbar sådan. Från KTH:s sida har det under årens lopp handlat om forsknings- och utbildningssamarbeten

över hela världen. Nu senast har ett samarbete inletts med Abu Dhabi stads-byggnadskontor som vill förändra

sin modernistiska stadskärna i hållbar riktning. Man vill alltså inte köra samma spår som grannen Dubai. – Ja, de har uppmärksammat vårt FoU arbete både här hemma och ute i världen inte minst de analyser av olika urbana trender som min kollega Tigran Haas regelbundet publice-rar internationellt, säger Ulf Ranhagen.

Ulf Ranhagen själv är adjungerad profes-sor på KTH, på avdelningen för urbana och regionala studier och en nestor i sam-manhanget, välkänd i stadsbyggnadskret-sar på många håll i världen. Som arkitekt och forskare är han bland mycket annat

mannen bakom välkända SymbioCity, en plattform för hållbar stadsutveckling som av många troligen förknippas med Hammarby sjöstad och Västra Hamnen i Malmö.

– SymbioCity handlar om ett integre-rat angreppssätt på stadsutveckling där samverkan mellan olika urbana system tas tillvara för att städer ska bli både kli-matsmarta och attraktiva. Tanken är att främja dialoger mellan akademi, närings-liv och offentlig sektor som bas för sam-verkan säger Ulf Ranhagen. Han förkla-rar vidare att det bland annat handlar om integrerad bebyggelse- och trafikplane-ring, om levande rum och platser samt kretsloppsmodeller där energi-, material-, och vattenflöden knyts ihop.

– Det är efterfrågat över hela världen, både när det gäller att omvandla befintli-ga städer till större hållbarhet och att bygga helt nytt.

I Kina där Ulf Ranhagen via Sweco till-lämpat SymbioCity i ett tvärdisciplinärt samarbete i ett 15-tal projekt sedan 2001 har det framförallt handlat om att skapa nya städer och stadsdelar. Men strävan är alltid att främja samspelet med befintliga städer, att bevara jordbruksmark och ut-veckla ekosystemen.

– Det är klart att det är lite speciellt att få rita och planera helt nya städer från grunden, bland annat inspirerade av svenska småstäder. Luodian town i Shanghai, som jag följt upp i en nyligen utkommen KTH-skrift, blev ju också rätt uppmärksammad här hemma i Sverige.

Regionförstoring är, påpekar han, en världsomspännande trend som innebär vidgade arbetsmarknadsregioner och ökad pendling. Samhällsplaneringen handlar därför om ortssamverkan inom flerkärniga stadsregioner.

– All stadsplanering är en balansakt mellan många olika faktorer. Det finns inga färdiga patentlösningar. Det kan till exempel handla om att hitta rätt balans mellan det gröna och det bebyggda, mel-lan att behålla och lyfta fram kulturhisto-riska värden i befintlig bebyggelse i sam-spel med utveckling av nya stads- och bebyggelsetyper, något som också måste ske i den täta, hållbara staden, betonar Ulf Ranhagen. Just nu handlar mycket om variation och mångfald, om småska-lighet, om blandade boende- och upplå-telseformer som främjar social integra-tion och mångfald, om att skapa attrakti-va, trivsamma, trygga och säkra platser i levande och spännande stadsmiljöer med blandat verksamhetsinnehåll.

– Här har vi i Sverige den traditionella

rutnätsstaden som ett robust stadsbygg-nadsmönster att bygga vidare på efter ut-flykten med miljonprogrammet då stor-driften tog över, säger Ulf Ranhagen. Han berättar att han som ung arkitektstude-rande i slutet på 60-talet var med och ri-tade de välkända blå husen i Väsby, bygg-nader som står upp som ivriga trumpet-signaler. – De har också kvaliteter som nu kan inlemmas i den småstadsmodell som

Upplands Väsby kommun vill skapa. En småstadsmodell som handlar om långsiktig hållbarhet, om ”den goda sta-den” och den ”uthålliga kommunen”.

– Väsby har en lång tradition av att vilja sticka ut och göra något utöver det vanli-ga. Jag tänker på Bo 85 och på flera fina bostadsområden, inte minst Grimsta by. Det ska därför bli spännande att se kom-munens nuvarande planer förverkligas.

KTH i spets i fråga om

hållbar stadsutvecklingVÄSBY OCH KTH, ja det är sant när det gäller samarbetet kring innehållet i Stadsbygg-nadsdagen som i år hålls den 27 augusti. KTH som med institutionen för Samhällspla-nering och miljö och Arki tekt ur-skolan har byggt upp ett starkt internationellt renommé inom hållbar stads utveckling.

I EU-projektet SPECIAL samar-betar Mats Lundström, Carl-Johan Engström och Ulf Ranhagen från KTH med planerare från sju andra europeiska länder undre tre år med syftet att utveckla och sprida meto-der och verktyg för att integrera en-ergifrågor i samhällsplanering på olika nivåer.

EU-samarbete i samhällsplaneringen

Ulf Ranhagen, adjungerad professor på KTH, på avdelningen för urbana och regionala studier.

S

Stadsutveckling Text: Per-Åke HultbergFoto: KTH

Symbiocity är en av regeringen, Sida, SKL och Business Sweden lanserad plattform för hållbar stadsutveckling, efterfrågat över hela världen. Har sin grund i KTH:s mångåriga sam-arbeten med Energimyndigheten, Trafikverket och Boverket genom utvecklingsprojekten Uthållig kommun, Den goda staden och Samhällsplanering med miljömål. Plattformen är öppen och kan därför anpassas till de lokala förutsättningarna.

Symbiocity

läs mer om våra aktuella projekt på WWW.ssmfastigheter .se

THE LAB - ROSTERIET - BROMMA TRACKS - TELLUS TOWER

VI BYGGER BOSTÄDER FÖR MORGONDAGENS STOCKHOLMARE

Stadsutveckling ska alltid ha människan i centrum. Gatubild från småstaden Luodian Town i Shanghai planerad av Ulf Ranhagen och Sweco 2001-2003 och nu fördigbyggd.

Page 13: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTH ANNONS

väsby växer!

odlingslotter

växthus

studentbostäderodlingslotter

orangeri

odlin

g

växthus ener

gitekn

ik

odlin

g

trädgårdsstad

odlingslotter

studentbostädertakterasser

odlin

g

ener

gitekn

ik

odlin

g

trädgårdsstadträdgårdsstadungdomslägenheter

växthusungdomslägenheter

parhus

studentbostäderstudentbostäderradhus

Byggen av 606 bostäder startades under förra året i väsby och nya invånare flyttar hit varje år. Här skapar vi attraktiva boende för alla.

väsby attraherar idag både spännande arkitekter som Zaha Hadid och byggare som investerar i nya boende för både unga och gamla.

Nyfiken på utveckling? Välkommen till Väsby du också!

upplandsvasby.se • 08-590 970 00

ÅTERIGEN HAR VI LYSSNAT

OSS TILL EN FÖRSTAPLATS.

För femte året i rad har våra kunder sett till att vi toppar Nöjd Kund Index – NKI, för bostadsutvecklingsbranschen. Läs mer om kundundersökningen på jm.se.

Brf Fyrklövern Flexibla och välplanerade lägenheter

Prisexempel 4 rok 1 395 000 krAvgift 3 560 kr/mån

Ex boendekostnad 6 030 kr/mån(med 15% kontantinsats och 2,5% ränta, exkl VA & elförbrukning)

Ansvarig mäklare

i BålstaI Viby äng uppförs 16 lägenheter om 78 kvm med stor terrass eller egen tomt

Välkomna till HusmanHagberg bobutik på Centrumstråket 15 i Bålsta.

Mer info fi nns på www.fyrklovernibalsta.se, www.husmanhagberg.se/habo www.tbexploatering.se

Husen har en hög grundstandard men du har möjlighet att påverka färg- och materialval. Kök från Ballingslöv och vitvaror från Cylinda.

Lotta TumlareFastighetsmäklare Mobil 070-581 66 [email protected]

3 marklägenheter med egen tomt och 6 lägenheter på övervåning med terrass kvar.

3 marklägenheter med egen tomt

Just nu!

Försäljning pågår!

Prisvärda bostäder och hög kundnöjdhet

Page 14: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTHANNONS

14

Att det råder bostadsbrist i Stock-holms området råder inget tvivel om. I Väsby väljer man att göra nå-got åt det. En studentstad mitt emel-lan universiteten i Uppsala och Stockholm. Så beskrivs Väsby i den vision för 2040 som kommun-fullmäktige antagit.

Under 2012-2013 byggdes totalt 92 studentbostäder i Väsby. Hade Stockholm stad byggt lika många i förhållande till befolkning skulle de ha färdigställt över 3 000 student-bostäder under samma tid. Den här satsningen gör att Väsby byggt i sär-klass mest bland Stockholms läns 26 kommuner.

Och några planer att dra ner på tak-ten finns inte. Tvärtom. Det kom-munala bostadsbolaget, Väsbyhem, har planer på 115 nya studentlä-genheter vid Väsbyån och Väsby-vägen. Och sedan tidigare har kommunen ingått avtal med det andra kommunägda bostadsbola-get Bo i Väsby AB om att bygga student- och ungdomslägenheter i det kommande bostadsområdet Fyrklövern intill Väsby Centrum.

I Fyrklövern är målet att bygga uppåt 100 lägenheter lämpade för studenter eller som förstaboende för ungdomar. Den tilltänkta plat-sen ligger i hörnet Husarvägen – Drabantvägen. Byggstart för de båda områdena är beräknad till 2015-16.

Satsningarna på student- och ungdomsboende innebär dels att Väsbys ungdomar får möjlighet att bo kvar i kommunen och plugga i Uppsala eller Stockholm, dels att man kan locka studenter från hela Sverige att bosätta sig i Väsby.

Skola & utbildning Text: Per-Åke HultbergFoto: Rosie Alm

Fakta• Kötiden för en studentlägenhet i

Stockholm är mellan 96 och 117 veckor. I Uppsala är motsvarande tid 81–124 veckor.

• Nyproduktionen i länet är låg. Beräkningen är att 190 studentlä-genheter färdigställs mellan 2012 och 2014 i Stockholm. I Uppsala är siffran 243.

• Restiden till Stockholm universi-tet är 42 minuter. Till Uppsala 26 minuter med tåg.

STORSATSNING PÅ STUDENT- OCH UNG DOMS-BOSTÄDER

i har en gemensam strategi, det är fantastiskt i sig. Alla är överens, vi måste ta krafttag, säger John Gustafsson, rektor på Väsby Nya

Gymnasium. Efter år av sjunkande skolresultat

fanns det inte plats för fler ursäkter. Om alla barn ska nå målen måste skolan an-passa sig till varje elevs behov. En del i den omfattande skol strategin heter ”Alla i mål”. Utgångs punkten för strategin är vad skolforskningen säger är effektiva metoder och viktiga perspektiv.

– Man måste börja med att skaffa sig en bild av vad som fungerar och inte fung erar i undervisningen. En del i det arbetet är kollegialt lärande. Genom att lära av och studera varandra i undervisningen lär vi oss samtidigt förstå hur eleverna lär sig och inte lär sig, förklarar John Gustafsson.

Inom ramen för strategin ”Alla i mål” ar-betar samtliga kommunala skolor även med så kallad formativ bedömning. Det handlar om att kontinuerligt anpassa och förändra undervisningen efter vad elev-erna faktiskt lär sig och förstår. Att helt enkelt leda klassrumsarbetet på ett effek-tivare och tydligare sätt.

– Vi arbetar fokuserat för att få eleverna att förstå uppgiften och vilka krav som ställs. Man måste forma och omforma undervis-ningen tills varje elev har förstått uppgiften korrekt, betonar John Gustafsson.

Stort fokus läggs också på elevernas språkliga nivå och på matematikkun-skaper. Det är ju här grunden läggs för nästan alla andra ämnen. I satsningen ”matematiklyftet” arbetar därför de kommunala skolor-na gemensamt för att förstå varför elevernas kunskaper i ämnet allt som oftast inte är tillräckliga.

– Vi försöker se var vi tappar vissa elever och varför det är så att de inte lär sig räkna. I det arbe-tet är det både viktigt och väldigt

nyttigt att vi arbetar tillsammans. De största orsakerna till varför elever

inte uppnår tillräckliga kun skaper för att kunna studera vidare på gymnasiet och högskolan är avsaknad av motivation och

energi, menar John Gustafsson. – Alla blir skoltrötta någon gång

under sin skoltid. Men det handlar även om att eleverna inte fått en

grundläggande kunskap i vad det innebär att studera. Det vill

säga, vad som verkligen krävs för att klara målen. Vi, skolan, måste stödja och coacha eleverna mycket mer och tydligare, från dag ett och framåt.

En utmaning är att många elever ssaknar studievana hemma inom fa-

miljen. Om skolan då samtidigt ger

eleverna större frihet och självbestäm-mande, med mindre lärarledda lektioner, förmår eleverna inte att tillgodogöra sig kunskap på egen hand.

– Det finns en tradition av att elever på gymnasiet ska vara självgående, men så fungerar det inte längre. Vår strategi är nu istället att handfast behålla eleverna i klass-rummet och undervisa dem där. Bland an-nat har vi en introvecka direkt i ettan för att tydliggöra vad som krävs. Dessutom en

repetitionsvecka i de viktigaste ämnena: matematik, engelska och svenska.

– Vi är rörande överens inom kommu-nens skolor, alla ska jobba i den här rikt-ningen. Det finns inga ”quick-fix”, men på sikt kommer vi att lyckas. Alla elever ska i mål, avslutar Johan Gustafsson.

ALLA ELEVER har rätt att få det stöd de behöver för att nå minst godkänt i alla ämnen. Därför startade Upplands Väsbys kommunala skolor 2013 en omfattande skolstrate-gi för att höja kvaliteten i alla Väsby Välfärds skolor. Alla i Mål. Under 2014 startades ett projekt som tar med alla skolor i Väsby som det berättas om i artikeln bredvid. Strategin tar tag i det som händer i klass-rummen. Skolprojektet för alla skolorna försöker jobba med förutsättningarna runtom-kring för att nå bättre resultat.

Skolsatsningar med tydliga mål

– Nu kavlar vi upp ärmarna

V

Skolan måste stödja eleverna mycket mer och tydligare. Det handlar om att visa vägen och coacha eleverna i hur man lyckas i skolan.”

ställs. Man måste forma och omforma undervis-ningen tills varje elev har förstått uppgiften korrekt, betonar John Gustafsson.

elevernas kunskaper i ämnet allt som oftast inte är

– Vi försöker se var vi tappar vissa elever och varför det är så att de inte lär sig räkna. I det arbe-tet är det både viktigt och väldigt

inte uppnår tillräckliga kun skaper för att kunna studera vidare på gymnasiet och högskolan är avsaknad av motivation och

energi, menar John Gustafsson. – Alla blir skoltrötta någon gång

under sin skoltid. Men det handlar även om att eleverna inte fått en

grundläggande kunskap i vad det innebär att studera. Det vill

säga, vad som verkligen krävs för att klara målen. Vi, skolan, måste stödja och coacha eleverna mycket mer och tydligare, från dag ett och framåt.

En utmaning ärssaknar studievana hemma inom fa-

miljen. Om skolan då samtidigt ger

I Upplands Väsby kommun tar man krafttag för att alla elever ska gå ut grundskolan och gymna-siet med tillräckliga betyg för att läsa vidare på högre nivå.

Foto

: Upp

land

s Vä

sby

kom

mun

Foto

: iS

tock

phot

o

Page 15: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTH ANNONS

Program:VVS- och Fastighetsprogrammet, El- och Energiprogrammet

Inriktningar:VVS-teknik, Kyl- och värmepumpsteknik, Ventilationsteknik, Drift- och fastighetsteknik, Drift- och elteknik

Kontakt:www.energigymnasiet.se, [email protected], tel. 08-758 25 46 eller 070-326 57 48, Stockholmsvägen 116c 187 30 Täby och Kanalvägen 14, 194 61 Upplands Väsby

www.energigymnasiet.se

Energigymnasiet i Täby och Upplands väsby

Den lilla skolan med de stora möjligheterna

SÖK NU! DET FINNS PLATSER KVAR!

VITTRA VÄSBY fi nns i nybyggda lokaler vid Upplands Väsby centrum. Vi har idag förtroendet att ha hand om 390 nyfi kna och förväntansfulla elever.

Våra medarbetare är engagerade och professionella och strävar efter att våra elever ska få ökade livschanser på vår skola. www.vittra.se

Foto

: Upp

land

s Vä

sby

kom

mun

nder flera år har Väsbys skolor för-sökt höja resultaten i skolarbetet så att alla elever i grundskolan når be-hörighet till gymnasiet. När nästan

hälften av skolorna har en annan huvud-man än kommunen är det viktigt att kunna jobba över organisationsgränserna och in-volvera även de skolor som inte drivs av kommunen. Det är glädjande att notera samtligas, Utvecklings arbete har pågått en tid och ett exempel som omfattar insat-ser i klassrummen i de kommunala sko-lorna beskrivs i artikeln intill. Projektet ”Ett lärande Väsby” tar ett bredare grepp och kompletterar upp skolförbättringsar-betet som sker hos varje skolaktör i Väsby. Projektet är ett blocköverskridande projekt där politiken är överens och där fler aktö-rer än bara skolans personal jobbar med att stärka förutsättningarna för alla skolor i Väsby i syfte att förbättra resultaten.

Projektet ”Ett lärande Väsby” startades i bred politisk enighet och hade sitt ursprung i en motion från Lars Valtersson som själv är lärare men också politiker sedan flera år. Motionen bifölls i full politisk enighet i kommunfullmäktige och sedan dess jobbar både allianspolitikerna och oppositionen ihop om projektets genomförande.

-Det visar sig att en bred politisk enig-het är en av framgångsfaktorerna när man tittar på hur andra har lyckats med skol-

förbättringar runt om i Sverige säger Per Erik Kanström, (M) ordförande i kom-munstyrelsen och fortsätter; -Det viktiga i arbetet med skolan är att vi har elever-nas bästa i fokus och det målet är det lätt att bli överens om.

Projektet arbetar i åtta delprojekt som vart och ett har en delprojektledare och jobbar med olika förutsättningar som på-verkar möjligheterna att driva skola på bästa sätt. Ett handlar om dialoger med föräldrar och personal, elever och olika andra intressenter för att fånga upp vikti-ga delar eller avgörande kunskap för att lyckas med den förbättring man vill åstadkomma. Digitaliseringen och hur varje skola möter den utmaningen och ger eleverna bästa möjligheter att utnyttja tekniken för att lyckas, är ett annat del-projekt. Stöd till skolans ledning och styrning är ytterligare ett område och ett ibland omdiskuterat lokalförsörjnings-system för skolan har också fått ett eget delprojekt där fokus är att skapa lokaler som stimulerar lärandet. Kanske allra viktigast är delprojekten som handlar om tidig resultatuppföljning och insatser för barn i behov av stöd för att lyckas. Särskilda insatser för nyanlända barn finns också med i utvecklingsarbetet.

– Vi kallar ibland projektet för ett sten-

vändarprojekt, säger Mattias Bohman, (S) oppositionsråd i Upplands Väsby, det betyder att vi vill inte missa en enda möj-lighet att hitta möjligheter att förbättra skolan i Väsby.

Projektet pågår fram till slutet av 2016 och förbättringsåtgärderna implemente-ras successivt i verksamheten allt efter-som förslag och lösningar identifieras.

ALLA TIDERS SKOLSATSNING – ”ETT LÄRANDE VÄSBY”

Foto

: Mic

hael

Fol

mer

/AB

CP

RE

SS

.se

Kommunstyrelsens ordförande Per Erik Kanström (th) på skolmässan tillsammans med Oppositionsrådet Mattias Bohman (tv). Mitt emellan står Mattias politiske sektererare Ibrahim Abdallah.

U

15

Page 16: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTHANNONS

16

äsby ligger i framkant vad gäller medborgardialoger och nu börjar många andra kommuner följa ef-ter. Skolan och översiktsplanen för

Väsby är två exempel som Johannes Wikman gärna lyfter fram där Väsbybornas åsikter gjort skillnad.

– Vi lever i ett samhälle i dag där inte kommunens experter alltid vet mest utan där kunden och invånaren ofta kan mer. Väsbybornas engagemang ger förutsätt-ningar för en bättre användning av skat-tepengarna.

Med Väsbybornas medverkan har tre strategier för hur ett framtida Väsby kan komma att se ut arbetats fram. En nio dagar lång dialog i mars, samt demokratiforumet Ung i Väsby, där 180 ungdomars åsikter togs in, resulterade i de tre strategierna - Ett enat Väsby, Stad och land och Olikheterna gör Väsby. Tillsammans kommer de att ligga till grund för översiktsplanen.

Täta bostadsområden, bevarade gröna lungor, viktiga mötesplatser och olika bo-endeformer lyftes bland annat fram av invånarna. På kommunens hemsida fanns dessutom en karta och en enkät om social hållbarhet.

– På kartan kunde man gå in och tycka till om sina favoritplatser, platser man inte tycker om och komma med förbätt-ringsförslag. Alla inlägg har varit väldigt seriösa, säger Linnéa Askling, projektle-dare för översiktsplanen.

Resultatet av dialogen bakas in i över-siktsplanen som går till samråd i höst. Enkäten och kartan sparas och de kommer framöver att användas för kommunens ge-nerella arbete för social hållbarhet.

Dialogmötena är numera en viktig del i stadsplaneringen i Väsby. Det kanske mest tydliga exemplet just nu är Väsby sjöstad, en helt ny stadsdel som föreslås byggas vid Mälarens strand. Det har pla-nerats sedan 2008, i ständig dialog med Väsbyborna. Dialogen har bland annat ge-nomförts som en så kallad ”community planning”, eller medborgarplanering. In-vånarna har fått delta konkret genom att sitta ner med arkitekter och planerare, fått rita och önska, flytta på gränser och vägar. Smådetaljer, som kan tyckas oväsentliga i ett stort perspektiv men som är viktiga för de som bor där. Saker som har varit helt avgörande för det färdiga resultatet.

Båtklubbens medlemmar fick exem-pelvis själva rita hur deras nya bryggsys-tem skulle se ut. De valde konsult, läm-nade synpunkter på bygganläggningar och stod helt för sin del av projektet. I

båtklubbens ritningar frigörs stranden för allmänheten, och båtklubben flyttar en bit upp på land.

– Allt har varit ett resultat av invånar-nas medverkan. Vi gör inte människor till planarkitekter, men vi måste kunna be-skriva situationen så att folk förstår att alla delar påverkar varandra, att allt hänger ihop. Mål inom olika hållbarhetsaspekter kan hamna i konflikt. I Väsby Sjöstad togs till exempel ett område med höga natur-värden i anspråk i en avvägning mot att skapa en riktigt hållbar kollektivtrafiklös-ning. Vår uppgift är att vara pedagogiska. Det handlar om att skapa delaktighet och förståelse, så att medborgare inte motar-betar ett förslag av okunskap, säger Fredrik Drotte, stadsutvecklingschef.

Väsby sjöstad är ett projekt där folkets åsikter bidragit till att det den 14 septem-ber blir en lokal folkomröstning – den första någonsin i Väsby – om ja eller nej till översiktsplanen för området. Den största diskussionen har främst handlat om intrånget på grönområden och håll-barhet ur en social, ekonomisk, ekologisk och fysisk aspekt.

I det ursprungliga förslaget var Väsby sjöstad mer utbredd till ytan och innehöll 1 000 bostäder. Det fanns även ett större förslag på 2 100 bostäder. Men i utställ-ningsförslaget som Väsbyborna ska rösta om i höst är betydligt mindre till ytan och innehåller hela 3 000 bostäder, ett krav för att kunna få bra kollektivtrafik och service till området. Här ska det vara enk-lare att ta bussen än bilen.

– Området minskade som ett resultat av medborgarplaneringen, en mycket tydlig påverkan från invånarna. Utan dem hade vi nog gått på det tidigare förslaget. Vi förtätade kraftigt. Det är en viktig mil-stolpe, genom att lyssna på medborgarnas synpunkter, täta, planera för fler bostäder och skapa bra kollektivtrafik fick vi också okej från regionplanerande organ och SL, säger Fredrik Drotte.

SEDAN 2008 då Upplands Väsby på allvar utvecklade si-na dialoger med Väsbyborna har invånarnas åsikter haft stor betydelse och skapat bätt-re kvalitet i Väsby.– I bostadsområdena bor jätte-duktiga och kunniga människ-or som vi vill ha med, säger Johannes Wikman, kommuni-kationsstrateg i Upplands Väsby kommun.

V

Medborgardialog Text: Josefine HagströmFoto: Rosie Alm

Väsbyborna medskapar sitt Väsby på riktigt

Johannes Wikman, kommunikationsstrateg i Upplands Väsby kommun.

Upplands Väsbys målmedvetna skolskol-strategi, ”alla i mål”, sjösattes för snart två år sedan och har på kort tid börjat bära

frukt. Skolstrategin handlar framförallt om att genom kollegialt lärande få fler elever att lyckas i skolan.

– Strategin utgår från vad skolforsk-ning menar är effektiva metoder och vik-tiga perspektiv. Det handlar om att skolan måste anpassa sig till varje barns behov så att alla får förutsättningar att nå sina mål. Här är lärarens roll helt avgörande.

Det säger Ebba Wannegård, rektor på Breddenskolan, som berättar att projektet

redan gett stora effekter på den F-5-skola med 380 elever, som hon leder. I synner-het i matematik.

– Vi har haft en väsentlig höjning av måluppfyllelsen. De nationella provre-sultaten ser mycket bättre ut nu. Vi har framförallt fokuserat på matematik, men det har faktiskt varit en överspridning även till de andra ämnena.

– Min viktigaste roll som rektor är att eleverna ska få med sig kunskaper för resten av livet. När vi nu på nära håll och på kort tid ser att vi gör skillnad, att elev-resultaten blir bättre, skapar det en oer-hörd stolthet, att vi faktiskt kan påverka till det bättre.

Vad är då framgångsreceptet?– ”Alla i mål” innehåller tio olika huvud- och fördjupningsområden som varje sko-la efter behov kan fokusera extra på. Vi har lagt ner mest kraft på det kollegiala lärandet och vikten av samarbete mellan lärare, som ju faktiskt är skolans enskilt viktigaste resurs, säger Ebba Wannegård.

I praktiken innebär det pedagogiska konferenser där de 22 lärarna på skolan träffas kontinuerligt för kompetensut-veckling. Tanken är att ge plats och ut-rymme att tillsammans mötas och reflek-tera, diskutera, analysera och planera. Och inte minst utbyta erfarenheter som utvecklar undervisningen.

För en bättre skola - med bästa tänkbara undervisning Just nu tas rejäla krafttag på skol-utveckling. Målet är att alla kom-munala skolor i Upplands Väsby ska bli ännu bättre och att alla elever ska lyckas i skolan. En stark framgångsfaktor är kollegi-alt samarbete.

Page 17: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTH ANNONS

Fler exempel på när Väsbyborna sagt sitt inom stadsbyggnad:

Eds Allé Mellan Eds Allé och Prästgårdsängen fanns ett förslag om att bygga bostäder på ängen närmast ”Ägget”, men det ville inte de boende. I förslaget togs därför ex-ploateringen på ängen bort och förslaget glesades ut så det blev färre hus närmast Ägget. Planen vann laga kraft i februari 2014.– Vi fick inte ett enda överklagande på 600 bostäder, säger planchef Fredrik Drotte.

Odenslunda Antalet bostäder i radhus minskade från 27 till 17 i syfte att öka skolgårdens yta, ef-tersom Väsbyborna tyckte att ytan var för knappt tilltagen.

Prästgårdsmarken Här blev det ingen genomfartstrafik, efter-som folk var motståndare till det.

Väsby Entré ”Det finns bara älskade broar” och ”Gör något spännande”. Så löd några av instick-en från Väsbyborna när den nya Väsby Entré skulle planeras och de fick sedan lig-ga till grund när projektet förändrades.

Genom att skapa ett taggmoln med nyck-elord upptäckte man att vissa frågor, som ”svår tunnel”, ”för tråkigt” dök upp många gånger. – Numera pratar vi bro och ett spektaku-lärt förslag. Citaten gav projektet ett viktigt tillskott, säger Anne-Sophie Arbegard, projekledare för Väsby Endré.

Wijk Oppgård Välanvända och omtyckta skogspartier be-varas, Brunnby park lämnas helt orörd och den nya Vikskolan placeras i anslutning till Viravägen för att trafik till och från skolan inte ska dras in i området. Allt efter folkets önskemål.

SandavägenI en dialog vid Bollstanäs skola framkom att innevånarna hellre ville ha en rondell än en av- och påfartsramp i korsningen Frestavägen och Gudbyvägen det så kalla-de Gudbykorset. Eftersom kommunen låg rätt i budgetarbetet kunde arbetet med en rondell påbörjas redan inom några månader och idag har Väsbyborna fått sin önskade rondell som också smyckats med en Val simmandes i bränningarna av kullersten.

Sveriges enda Kungliga Slottsom erbjuder möten, hotell och restaurang

Kungliga Rosersbergs Slottshotell ligger vackert, omgivet av en generös slottspark, i direkt närhet till Mälaren. Slottsmiljön ger en vacker inramning till den moderna konferensanläggningen. Endast 10 minuter från Arlanda flyg-plats och 35 minuter från Stockholm City.

Vi har lokaler som rymmer det allra minsta sällskapet från 2 upp till 100 personer. Vår personal ser till att alla våra gäster får service, mat, boende och en upplevelse utöver det vanliga.

Vad sägs om en konferens, fest eller ett bröllop på ett Kungligt Slott! Vem kan motstå den fantastiska miljön...

Besök gärna vårt slottscafé under museets öppettider.

A Part of Stockholm Meeting Selection 08 12 20 20 00 [email protected] www.rosersbergsslott.se

#rosersbergsslottshotell #rosersbergsslott #lugnetkrönerdagen #kungligt #rbsh

Kungligt. Modernt. Ett konferensslott i tiden.

Annons.indd 1 2014-06-10 11:44:18

n Är ett skolutvecklingsprogram från Väsby välfärd där målet är att alla elev-er ska nå målen och lyckas i skolan.

n Fokuserar på tio huvudpunkter. Kol-legialt lärande är den centrala metoden i strategin.

n Alla lärare, i alla kommunala skolor får

tid och verktyg med vars hjälp under-visningen kan utvecklas i samarbete med kollegor.

n Utgår från vad skolforskning menar är effektiva metoder och viktiga perspektiv.

n Genomförs i dag på Väsbys samtliga kommunala skolor.

Om skolstrategin ”alla i mål”:

– Det har varit en intensiv period men är ändå ett väldigt uppskattat grepp. En me-ningsfull energiskjuts som lärarna upple-ver att de direkt kan använda i verksam-heten. Det gör att vi nu fokuserar mer på måluppfyllelse än tidigare.

Ett led i satsningen ”alla i mål” är att de kommunala skolorna också ska samar-beta sinsemellan. Tanken är dessutom att flera ämnen ska inkluderas i det nya ar-betssättet.

– Vi kommer att fortsätta fokusera på matematik, men går nu även vidare till att stärka våra elevers läs- och skrivutveck-ling, avslutar Ebba Wannegård.

17

Page 18: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTHANNONS

i bygger och kommer att bygga nya attraktiva bostäder på flera håll i Upplands Väsby. De flesta stadsbyggnadsprojekten ligger i

kommunens centrala delar. Väsby Sjöstad, på Runsahalvön vid Mälarens strand i kommunens västra delar, är ett undantag, säger Fredrik Drotte, planchef i Upplands Väsby kommun.

Vad det handlar om är alltså planerna om en ny hållbar stadsdel vid Mälaren, en unik boendemiljö med tillgång till strand- och vattenmiljöer med möjligheter till naturupplevelser och friluftsliv.

Ambitionen är att skapa 3 000 bostäder med plats för 7 500 nya invånare. Dessutom ska det finnas god tillgång till närservice med butiker och kommunal service. Totalt 45 000 kvadratmeter ser-vice som skola, vård och handel. Utbygg-naden av stadsdelen väntas pågå under 20 till 30 år.

– Vi tänker oss en plats med hög livskva-litet. Närheten till Mälaren och vattnet, att-raktiva mötesplatser som strandpromena-der, lokala verksamheter och handel bidrar

till puls och liv. I slutändan en hållbar och levande stadsmiljö, säger Fredrik Drotte.

Till skillnad från konventionella stads-byggnadsprojekt ska området få en syn-nerligen stark miljöprofil. Hållbarhet är ett ledord som genomsyrar all planering av Väsby Sjöstad.

– Ja, vi har medvetet lagt ribban högt. Målet är att projektet ska vara ett föredöme i världsklass i fråga om hållbar och attrak-tiv stadsutveckling. Visionen är en stadsdel utifrån alla tänkbara hållbara aspekter.

Exempelvis föreslås ett hållbart trans-portsystem med en turtät kollektivtrafik, allt för att minimera bilberoende. På så sätt ökar tillgängligheten till naturen, vil-ket är extra viktigt eftersom området re-

dan idag är ett lokalt och regionalt utflyktsmål för rekreation, förklarar Fredrik Drotte.

– Resor ska främst göras till fots, med cykel, kollektivtrafik eller miljö-bil. Stadsdelen ska även vara byggd med kretsloppslösningar, där avfall och näring tas om hand. Den omgivande naturen ska dessutom tas tillvara på ett hållbart sätt. Bland annat vad gäller odling, skogs-bruk, fiske, dricksvatten och luft- och dagvattenrening.

En annan avgörande komponent är att tillvarata naturvärdena i närområdet.

– Målet är att stadsdelen både ska ut-veckla och stärka den biologiska mång-falden, avslutar Fredrik Drotte.

Fotnot: I samband med riksdagsvalet den 14 sep-tember 2014 kommer en lokal folkomröstning att hållas i kommunen kring planerna om Väsby Sjöstads framtid.

Väsby Sjöstad Text: Per-Åke HultbergFoto: Rosie Alm

Väsby röstar om Väsby Sjöstad– plats för minst 7500 nya invånareBYGGPLANERNA är många i Upplands Väsby. På några års sikt är ambitionen att ta fram flera tusen nya bostäder. Ett av de kanske mest omdiskute-rade och intressanta projek-ten är tänkt att förverkligas vid Mälarens strand. Här kan Väsby Sjöstad komma att utvecklas.

FÖP - området

Runsavägen

FÖP - området

Mälaren

Upplands Bro kommun

Järfälla kommun

Eds

allé

Runby

Väsbyjvg-station

Fördjupad översiktsplan för nordvästra VäsbyOmrådena Väsby Sjöstad, Sättra och Runbyskogens naturreservatPLANFÖRSLAGSKARTAAntagandehandling, okt 2013

Mälarvägen

Vällstav

ägen

dsdsMälarv

ägen

Ladb

rovä

gen

Älvsundavägen

Mälarvägen

0 1000 m

RunbyskogensnaturreservatGrön markering redovisar en ungefär-lig omfattning med utgångspunkt ifrån rimlig kompensation för ianspråktagna natur- och rekreationsvärden. Reserva-tets exakta utbredning och föreskrifter är föremål för fortsatta studier och diskussioner med markägare.

SättranaturreservatYta inom svartstreckad linje är den yta som föreslås för upphävande.

Väsby Sjöstad

”Sättra”

”Kairohöjden”

”Kyle Backe”

M

”Kyleparken”

I planförslaget beskrivs Väsby Sjöstad som ”ett sätt att förändra bilden av kommunen, locka nya invånare och göra Mälarstrandens och Runsahalvöns rekreationsvärden tillgängliga för kommunens och regionens invånare".

Vi tänker oss att i slutändan ha en hållbar och levande stadsmiljö, säger Fredrik Drotte.

V

18

– Det är bra! Jag har bott här i 27 år. Kom direkt från Schweiz till Upplands Väsby och det blir bara bättre och bättre. Det växer, det byggs och det blir snyggt. Det blir fler människor, ja allt blir bättre, som en liten stad.

– Det är trevligt och bra på alla sätt. Vi bara hamnade här. Är själv från Järfälla, min sambo är från Rotebro. Men vi trivs. Allt är nära, man kan i princip gå till allt man behöver. Det är mysigt och det byggs överallt. Och det är ju bra för unga som behöver bostäder.

– Jag är från Gävle och har bott här i ett år. Flyttade till arbete i Stockholm och skulle köpa lägenhet. Det var här jag hade råd och jag trivs jättebra. Det är ett bra centrum, bra och fina butiker. Det mesta är faktiskt mycket bättre än man kanske tror. Här finns också jättefina naturområ-den, till exempel Kairobadet vid Mälaren.

– Jag har växt upp här och är nu tillbaka efter två år i Oslo. Jag saknade faktiskt Väsby. Alla kompisar, gemenskapen och närheten till allt. Det trodde jag nog inte inn-an. Närheten till Stockholm är också en stor fördel, även närheten till naturen. Det är fak-tiskt en stor anledning att vilja bo här. Har själv en stor park mitt i området där jag bor.

Vill du läsa mer om ...... ”Ja tack” till Väsby Sjöstad:ja-vasbysjostad.se

... ”Nej” till Väsby Sjöstad:nejtillvasbysjostad.se

Fikri Aguc, 53 år:

Elin Lindström, 27 år:

Amelie Johansson, 26 år:

Jonas Konn, 24 år:

Hur är det att bo i Väsby?

Page 19: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTH ANNONS

Var du än har varit har du alltid 9 minuter hem.I Upplands Väsby har boende och företag bara några minuter med tåg till Stockholm Arlanda Airport, där det finns direktflyg till nära 180 destinationer i Sverige, Europa och världen. Att det går snabbt att flyga är ingen nyhet, men via Arlanda kan du resa långt och ändå hinna hem i tid. Arlanda är också ett nav som knyter samman de olika trafikslagen vilket är bra för dig, din plånbok och för miljön. Läs mer på arlandaairport.se

Luleå.London.Los Angeles.

Efter att ha färdigställt Väsby Nya Gymnasium, ett fl ertal studentbostäder, hyresrätter och bostadsrätter pågår för närvarande uppförandet av ett vårdboende innehållande 76 lägenheter med infl yttning sommaren 2015. Vi projekterar just nu även för nästa utbyggnadsetapp med 126 nya bostadsrättslägenheter om 1-4 rok. Mer information till hösten!

Kontakt: Ingemar Ljungbergtelefon: 08-623 68 [email protected]

Peab fortsätter att utveckla Messingenområdet

peabbostad.se

Page 20: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTHANNONS

20

å klart är vi oerhört stolta över den fina placeringen. Det är ett härligt erkännande och kvitto på att vi jobbar rätt. Men att hamna

högt upp är inget självändamål. Vi ska serva våra företagare på bästa sätt och vi ska bli ännu bättre, säger näringslivsstra-tegen Bengt Pålsson.

Vad är framgångsreceptet till ett så-dant sjudande företagsklimat?

– Det är kanske ett tråkigt svar, men det finns ingen quick-fix-metod. Kommunen har målmedvetet jobbat med det lokala näringslivet i över 15 år och på så sätt skapat ett positivt samtalsklimat. Det handlar om att bygga långsiktiga rela-tioner, att ha en bra och nära dialog och att ha aktiva mötesplatser där man träf-fas kontinuerligt. Här gör vår samägda näringslivsorganisation Väsby Promotion ett jättejobb.

De områden som Väsby visar speci-ellt bra resultat på är: kommunens ser-vice, tillämpning av lagar och regler samt kommunpolitikernas attityder. Här är man bäst i Stockholms län.

– Vi har jobbat mycket med den kom-munala servicen. Till exempel att erbju-da effektiva, smidiga och regelrätta be-slutsvägar vad gäller tillstånd och till-syn. Vi prioriterar också högt att ge bra service till företag som söker nya loka-ler. I grunden ligger bra attityder och ett bra bemötande.

Varför är det viktigt för en kommun att samarbeta och stötta näringslivet?

– Vi ska inte låtsats vara affärsutveck-

lare. Däremot ska vi vara en bra kom-mun. I det uppdraget handlar det om att skapa en plattform för möjligheter. Företagen förser oss med en arbets-

marknad för våra medborgare, det är en förutsättning för kommunens tillväxt och välfärd. Därför är det avgörande att ge de lokala företagen den stöttning de behöver. Att helt enkelt utnyttja kraften och energin som finns i näringslivet.

– Företagarna är dessutom viktiga kunder och leverantörer till kommunen. Vi har förmånen att ha många fram-gångsrika företag här i Väsby, varav fle-

ra arbetar på en internationell och hårt konkurrensutsatt marknad.

Totalt handlar det om över 3 800 före-tag. Här finns flera stora och tillväxtori-enterade koncerner som har valt att läg-ga sitt svenska eller nordiska huvudkon-

Just nu bygger företaget Digiplex i en första etapp ett datacenter i storformat på den tomt man förra året förvärvade i Upplands Väsby. En investering på över en miljard kronor.

– I ett första skede byggs 6 000 kvadrat-meter datahallar, det är enormt mycket. Men med en expansionsmöjlighet upp till 30 000 kvadratmeter siktar vi på att bli marknadsledande, säger Johan Berglund, försäljningschef för Digiplex Sverige.

Han berättar att det man nu bygger

upp i Upplands Väsby på sikt kommer att bli det största kommersiella datacen-tret i Sverige. Vad det handlar om är att man erbjuder en förberedd yta med el och kyla där företagets kunder hyr plats för utplacering av serverutrustning.

Varför just Upplands Väsby? Det hand-lar till en del om att Sverige och Väsby lever upp till de strikta hot- och riskbe-dömningar – till exempel naturkatastro-fer och politisk stabilitet – som ett data-

center kräver. Här finns dessutom en välutbyggd infrastruktur och trygg ener-giförsörjning, förklarar Johan Berglund.

– Det här området i Upplands Väsby levde upp till alla förutsättningar för att våra kunder ska vara trygga. Det fanns helt enkelt inget mer lämpligt område än det här.

Digiplex fortsatta satsning i Upplands Väsby innebär investeringar på miljard-belopp. Något som onekligen stärker både Sveriges och Europas datacenter-kapacitet.

– En investering som den här innebär givetvis väldigt mycket arbete och behov runt omkring. Det i sig bör också gene-rera fler arbetsplatser genom våra under-leverantörer, avslutar Johan Berglund.

SVERIGES STÖRSTA KOMMERSIELLA DATACENTER BYGGS JUST NU I UPPLANDS VÄSBY

Väsby kom på en finfin tredje plats i Svenskt Näringslivs senaste rankning över kommuners företagsklimat. Blev du överraskad?

– Det var väntat att Väsby skulle ligga i toppskiktet och klättra men det var en glad överraskning att det blev så många steg. Vi arbetar nära näringslivet och känner av det goda företagsklimat som finns här i Väsby.

Vad ser du som förklaring till det fina klimatet?

– Väsby Promotion erbjuder en plattform där kommunen och närings-livet kan mötas på lika villkor som skapat en arena för dialog och sam-verkan. Det tror jag är den viktigaste förklaringen. Det finns även en påtag-lig vilja från kommunens sida, både från politiker och tjänstemän, att lång-siktigt lyssna till näringslivets per-spektiv i en rad samhällsutvecklings-frågor. Den lyhördheten till näringsli-vet och viljan att samarbeta, både från näringsliv och kommun, har bidragit till vårt attraktiva företagsklimat.

– Det finns också andra faktorer som har haft betydelse. I Väsby känner man sig varmt välkommen och vet att det finns en arena där näringslivets be-hov tas tillvara. Företagen här i Väsby träffas regelbundet på flera av de akti-viteter vi anordnar. Många har därmed lärt känna varandra väl, något som na-turligtvis också bidrar till ett positivt företagsklimat och främjar tillväxt och utveckling. Även läget i regionen spe-lar en stor roll, precis som det faktum att det i grunden finns ett mycket starkt, expansivt och innovativt nä-ringsliv här i Väsby.

Den här långsiktiga samverkan och öppna dialogen som du berättar om, är det inte så på andra håll i landet menar du?

– Vi var nog väldigt tidiga och har en gemensam ambition att samverka.

Tillsammans arbetar vi (kommu-nen och företagen) med att utveckla näringslivet, samhället och stadslivet. Det är unikt, skulle jag säga, och jag ser stora möjligheter att utveckla samarbetet ytterligare.

... är en fristående ideell förening som arbetar för att skapa bästa tänk-bara förutsättningar för företagande och entreprenörskap i Väsby. Det gör vi genom att erbjuda en mötesplats och ett nätverk för idé- och affärsutby-te, kunskap och påverkan.

Väsby Promotion ...

HALLÅ DÄR!

KATARINA BARTER VERKSAMHETSCHEF FÖR VÄSBY PROMOTION

Företagsklimat Text: Per-Åke HultbergFoto: infracity.se

Vårt geografiska läge är exceptionellt bra. Det har starkt bidragit till att många företag har sökt sig hit.”

– Ett av Sveriges bästa företagsklimatUPPLANDS VÄSBY har ett fö-retagsklimat i toppklass. Det visar Svenskt Näringslivs årliga rankning bland lan-dets 290 kommuner. Jämfört med 2013 förbättrar kommu-nen sitt resultat med 10 pla-ceringar och rankas nu på tredje plats i Sverige.

S

Page 21: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTH ANNONS

I höst får vi ny kostym!

Vi utvecklar Väsby Centrum till att

bli ännu bättre. I höst byter vi till

en helt ny profi l. Välkommen redan

nu till 80 butiker och matställen!

tor i just Väsby. Bland annat Siemens, Mondelez (f.d. Kraft Foods) och Cederroth. Flest arbetstillfällen finns i näringsgrenarna handel, vård och om-sorg, utbildning, bygg, tillverkning och företagstjänster.

Vilka konkurrensfördelar talar för verka och etablera sin verksamhet i Upplands Väsby?

– Vårt geografiska läge är exceptionellt bra. Mitt emellan Stockholm och Uppsala och närheten till Arlanda. Det har bidra-git till att många företag har sökt sig hit. Vi kan även erbjuda goda kommunikatio-ner till just dessa viktiga knutpunkter. Väsby befinner sig dessutom mitt i ett häftigt tillväxtskede. Den moderna små-

staden byggs och vi tar nu flera spännan-de utvecklingskliv.

Väsby har ett företagsklimat i absolut toppklass. Det visar Svenskt Näringslivs årliga ranking bland landets 290 kommuner. Jämfört med 2013 förbättrar kommunen sitt resultat med 10 placeringar och rankas nu på tredje plats i Sverige.

Upplands Väsby levde upp till alla förutsättningar för att skapa ett tryggt och säkert datacenter i storformat.

Bengt Pålsson, näringslivsstrateg i Upplands Väsby kommun.

Foto

: iS

tock

phot

o

Page 22: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTHANNONS

TEMA: NÄRHETMichael Colville-Andersen

Carolyn SteelPam WarhurstAnders Karnell

Ida Hultmed flera

Cord Soehlke, borgmästare Tübingen, Tyskland:Urban, dense, diverse: building city with the citizens – the Tübingen strategy of urban development.

Ida Hult, konsumentspecialist och etnologNära eller närhet – en konsumentspaning om livet och levda rum.

Anders Karnell, konstvetare:Skapar konst närhet och gemenskap? Om estetik, närhet och ifrågasättanden.

Carolyn Steel, arkitekt Kilburn Nightingale Architects, författare och direktör:Sitopia: the Paradox of Closeness.

Mikael Colville Andersen, VD Copenhagenize Design:Bicycle urbansim by design – considering design as a placemaking solution for liveable cities.

Tid och plats. 27 augusti 2014 kl. 9.00 –16.40. Mingel kl. 16.40 –17.40. Registrering från kl. 8.30. Messingen­huset, Love Almqvist torg 1, Upplands Väsby.

Avgift. 1 695 kronor exkl. moms. Kaffe och lunch ingår. Begränsat antal platser!

Anmälan. Senast 20 augusti 2014 på www.upplandsvasby.se/sta14. Anmälan är bindande men kan överlåtas till annan person i företaget.

Betalning. Betalning av konferensavgiften sker mot faktura.

Mer information lämnas av Väsby Direkt på telefon 08­590 970 00 eller via e­post stadsbyggnadsdagen@ upplandsvasby.se

Stadsbyggnadsdagen 2014

Välkommen!

UR pRogRAMMeT: MeR iNfoRMATioN:

I ett samhälle som i stigande grad kräver att vi hittar lösningar för att bättre närma oss var-andra, på alla plan – att verkligen inkludera alla, ställs nya och tuffare krav på samhällsbyggandet. Stadsbyggnadsdagens syfte är att öka vår medveten-het och att stärka och vidga våra nätverk.

upplandsvasby.se • 08-590 970 00

Page 23: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTH ANNONS

Wäckare Äng - Upplands Väsby

RADHUS OCH PARHUSnaturskönt och nära i Runby

Följ oss på Instagram; Smaa_ab

Adress Norr om Oxundavägen

Hustyp parhus 160 kvm, radhus 131 resp 160 kvm

Infl yttning från hösten 2014

Pris från 3.800.000 kr

Försäljning Svensk FastighetsförmedlingAlexander Lidbrandt, 073-377 72 20

VISNING se www.smaa.se

Modern och själfull trädgårdsstad!I Wäckare Äng i Runby bor du i ett av Väsbys mest attraktiva områden. Granne med skogsbrynet och gångavstånd till skolor, butiker och Väsby station med både tåg och pendel.

Här bygger vi 63 par- och radhus med generösa sällskapsytor och med ett böljande formspråk där takåsarna varierar i höjdled.

Välkommen på visning!

Sandbergska Competens är en friskola med verksam-het från F till 9 och med ett eget fritids. Vi är en skola som riktar sig till de elever som vill lägga en god grund i svenska, engelska och matematik. En skola som är fylld av modiga, målfokuserade, nytänkande och företag-samma människor.

Då vi arbetar i en föränderlig miljö både lokalt, regionalt och nationellt är kraven högt ställda vad gäller omvärlds-bevakning och följsamhet. För att möta dessa krav vill vi finnas mitt i samhället och vi arbetar ständigt med resultatanalys och kvalitetsuppföljning för att kunna erbjuda en miljö som ligger rätt i tiden och fokuserar på möjligheter.

En pedagogisk idéVi arbetar utifrån ledorden: fokus, lärande och fram-synthet. Fokus handlar om att få vara med och påverka

sin egen utveckling. Lärande handlar om att skolan ska borga för att eleverna ska nå en god måluppfyllelse. Framsynthet handlar om att skolan ska följa med i den globala utvecklingen.

Ett sätt att arbetaMålen är viktiga, men vägen dit är minst lika viktig. Vi får inte tappa bort lusten till lärande! Eleverna måste känna att de har möjlighet att påverka vägen fram till målet. Vi arbetar därför med ett omdefinierat lärande och under-visningen, där vi arbetar med digitalt lärande, bygger på att läraren genom sin kunskap och sin yrkesskicklighet ger eleverna verktyg till det egna lärandet. Vi vill också ha ett nära samarbete mellan hem och skola. Vi förväntar oss att man som förälder är engagerad i sitt barns skola. Tillsammans skapar vi en trygg, lustfylld och lärorik skol-gång för barnen.

Att nå det stora genom det lillaSandbergska Competens ska kännetecknas av sin småskalighet. Vi har 24 elever i varje klass, i Fsk och år ett har vi två grupper om 12 elever, och vi har en klass i varje årskull. Detta gör det möjligt för oss att se, bemöta och bekräfta alla barn och elever där de befinner sig i sin

utveckling. Menar man allvar med att alla ska kunna nå ända fram tror vi att man måste arbeta i det lilla.

Sandbergska CompetensVi som arbetar och går på Sandbergska Competens gör detta för att vi vill. Vi är en ung skola, hungrig på framtiden.

För mer info: www.sandbergskacompetens.se

Sandbergska Competens Vi vill skapa en skola där varje elev får en god grund att bygga framtiden på. En skola som ger goda baskunskaper och där det är häftigt att kunna saker, ett tryggt ställe med arbetsro. En skola där varje aktivitet ”kittlar” eleven att vilja lära mer.

Page 24: Väsby kommun

Hela denna bilaga är en annons från Väsby i samarbete med KTHANNONS