titano fysik

27

Optik Kommentarer till faktaboken TitaNO fysik

Optik

Fundera (sid. 123)

För att vi ska se något måste två villkor vara uppfyllda: det ska fi nnas ljus och ljuset ska nå vårt öga. I detta fall når ljuset från laserstrålen inte vårt öga, eft ersom det inte sprids.

Demonstration1 (ljus når ögat)Tänd en laser. Sprid lite damm i strålens väg. Kritdamm från en gammal tavelsudd är ut-märkt. Nu syns ljusstrålen eftersom ljus refl ekteras i dammpartiklarna och når våra ögon.

2 (ljus som vågrörelse)Låt laserstrålen passera en fullt öppen spalt. Minska långsamt spaltöppningen. Projektionen på väggen blir bredare. Så uppför sig en våg. Jämför med vattenvågor som passerar ett hamninlopp.

Synligt ljus (sid. 124)

Tankar om ljusHeron från Alexandria (grekisk matematiker och fysiker, sannolikt verksam mot slutet av första århundradet e.Kr.) ”mätte” ljusets fart och fann att den var oändlig. Så här tänkte han: Titta på en stjärna. Blunda och öppna ögonen igen. Du ser omedelbart stjärnan. Alltså har blicken gått fram och tillbaka till stjärnan oändligt snabbt.

Einstein:”Verkligheten är bara en illusion - om än en mycket hårdnackad sådan.”

Demonstration (seende)1 Häng upp en pendel, t.ex. en golfb oll i ett snöre. Sätt pendeln i en plan svängning. Låt

eleverna titta på pendeln med båda ögonen men med en färgad glasskiva framför ena ögat. Det kommer att se ut som om svängningen är konisk. Förklaringen är att syn-intrycket försvagas genom den färgade skivan och registreras något senare av hjärnan. Felaktig avståndsbedömning!

2 Be eleverna stirra en stund på en blå pappskiva i A4-format, som du håller framför en vit duk. När du tar bort papperet ska de hålla kvar blicken på stället. (En lika stor rektangel i komplementfägen gult avtecknar sig.) Gör om försöket med gul, röd och grön pappskiva.

Undersök polariserat ljusKan man se bottnen i en sjö bättre om man tittar genom ett polarisationsfi lter? Ta med ett polarisationsfi lter om ni ska på biologiexkursion.

hamn

hav

28 Optik


Demonstration (Varför är den nedgående solen röd?)

1 Sätt lampan vid 0 på optiska bänken. lins +5 vid 6 lins +12 vid 9 spalthållare med skärm vid 12, bord vid 16 lins +15 vid 30

2 Lös i en bägare 1 tsk natriumtiosulfat i 250 ml vatten.Blanda i en annan bägare några ml svavelsyra i 250 ml vatten.

Häll inte samman lösningarna förrän allt är klart.

3 Tänd lampan. Flytta lins +15 så att det blir en skarp bild av skärmen ”solen” på en vit vägg ca 2 m bort.

4 Ställ vannan på bordet. Mörklägg salen.

Efter en stund utfälls svavel i vannan ”atmosfären blir tjockare”.

S2O32- + 2H+ → H2O + S + SO2

Det innebär att den blå delen av ljuset sprids mer. Det röda ljuset passerar och når väggen, ”solen” blir röd.

(På kvällen passerar ljuset en längre sträcka genom atmosfären. Mer ljus hinner spridas. Den röda delen av spektrum sprids minst. Alltså ser solen rödare ut.)

Demonstration (färg)

Ta fram några elever som håller upp var sitt A4-papper, ett gult och de andra i olika färger.Släck ljuset och tänd en natriumlampa. Be eleverna byta papper snabbt fl era gånger. Går det nu att peka ut de olika färgerna?En natriumlampa har endast två gula linjer i den synliga delen av spektrum. Det innebär att allt i salen som inte är gult ser svart ut.

Demonstration (fl uorescens)

Det fi nns skärmar, bollar och leksaker som fl uorescerar. Ta ut en boll ur ett mörkt utrymme. Belys den en stund medan handen hålls kvar. När handen fl yttas fi nns en mörk skugga.I samband med detta kan man behandla skillnaden mellan refl exion (då strålningen inte påverkar materien) och absorption och sedan utsändande.

Ljus som ögat inte ser (sid. 126)

IR-strålningMänniskan sänder infraröd strålning genom huden med våglängder 2–50 µm.Vanlig våglängd för en fj ärrkontroll är 980 nm.

Utrustning:spänningskuboptisk bänk, muff , 6 stoptiklampalins +5lins +12lins +15spalthållareskärm med 20 mm hålbord liten vannabägare, 2 st

29


Optik

Demonstration (UV-ljus)

Med ett UV-rör av den sort som används för sedelanalys kan man visa att naglar och tänder fl uorescerar i UV-ljus. (Det gör även kalktvålarna under tvättstället hemma!)I tonic water fi nns kinin som fl uorescerar i UV-ljus.

Det fi nns små pärlor i handeln som är avsedda att bäras i ett band runt handleden för att på-visa UV-strålning i solljuset.

RöntgenRöntgen publicerade 1895 en uppsats: ”Über eine Neue Art von Stralen” där han kallar strålar-na X-strålar. Berömd är den första röntgenbild som publicerats, den av fru Bertha Röntgens vänstra hand.Röntgen fi ck det första nobelpriset i fysik. Fysikpriset delas ut först varje år eft ersom Alfred Nobel själv ansåg att detta var det förnämsta. Röntgen fi ck därmed det första nobelpriset totalt.Sveriges första röntgenutrustning för kliniskt bruk fanns i Stockholm redan 1896. Pionjären var Th or Stenbäck som startade ett Röntgeninstitut.

RadiovågorEn civilisation som upptäcker att det fi nns planeter runt solen skulle forska mycket kring frågan om vad det är som gör att den tredje planeten strålar ut så mycket radiovågor.

LaserDet starka ljuset i laserutrustningen som används på många diskotek och krogar kan skada ögonen. Ljuset påverkar nervcellerna i näthinnan och kan lämna ärr på hornhinnan och i värsta fall leda till blindhet. Man ska aldrig titta in i en laser.

Ljus som strålar (sid. 130)

Demonstration (strålgång)

Tejpa fast en laserpekare under katedern så att den inte syns för eleverna. Rikta den mot ett ställe i taket där ljuspricken inte syns. Refl ektera ljuset i en plan spegel. Nu syns pricken.

Diskutera

Hur avgör man var ljuskällan fi nns• om man inte ser spegeln• om man ser spegeln

Osynlighetsmanteln har tagit ett steg närmare förverkligandet. Forskare har tillverkat ett material som gör svart ännu svartare. Allt som vi tycker är riktigt svart refl ekterar ändå upp till tio procent av ljuset. Det nya materialet återger bara knappt 0,1 procent av ljuset. Det är till-verkat av nanorör med kolatomer i bara ett atomlager rullade till tunna cylindrar som bildar ett ojämnt mönster. Resultatet blir att ljus av alla våglängder absorberas i praktiskt taget alla vinklar. Naturligtvis kvarstår problemet med skugga förstås.Detta material är perfekt för framtidens solfångare eft ersom det absorberar större delen av solljuset på ytan.

30 Optik


Demonstration (refl ektion)

Skaff a en stor glasskiva. Placera ett stearinljus framför och ett likadant bakom glasskivan på den plats där spegelbilden av det första faller. Tänd det första. Speglingen gör att även ljuset bakom skivan syns tänt.

Demonstration (ljusets brytning i en plan yta)

Ljusstrålen synliggörs i luften med kritdamm (spara några gamla tavelsuddar och en ask kritor). I vatten syns strålen eff ektfullt om vattnet färgas med några droppar eosin.Om man använder en laserpekare kan man istället ta lite mjölk eller vademecum i vattnet.Det fi nns olika typer av demonstrationssatser som används för att visa ljusets brytning i olika glasytor.En trupp soldater på marsch kan användas som förklaringsmodell. Soldaterna marscherar raskt på asfalt. Sedan kommer de fram till seg gyttja en efter en, varvid stegen blir kortare. Om de ändå går i takt kommer truppen att svänga av.Brytningsindex = ljusets fart i luft/ljusets fart i det tätare mediet.Brytningsindex för vatten: 1,33för glas: 1,5för diamant: 2,4

Diskutera

Vatten är genomskinligt för ljus. Moln består av små vattendroppar. Hur kommer det sig då att moln är vita?(Solljuset sprids och refl ekteras i vattendropparna. Alla våglängder blandas till vitt ljus.)

Solljuset bryts i atmosfärenIngenstans på Jorden är antalet dagsljustimmar så stort som vid norra polcirkeln. Sommarhalvåret är längre på norra halvklotet. Tiden mellan vårdagjämning och höstdagjämning är ca sju dygn längre än mellan höstdagjämning och vårdagjämning på norra halvklotet. Det beror på att Jordens avstånd till solen är minst i januari och störst i juli. När avståndet i den elliptiska banan är som störst, rör sig Jorden långsammast. Linjen mellan solen och planeten överfar lika stor area per tidsenhet, enligt Keplers andra lag. Eft ersom jordaxeln lutar mot solen då, har vi alltså längre sommarhalvår. Dessutom bryts solljuset i atmosfären. Solen ”lyft s upp” över horisonten vid soluppgång och solnedgång. Vid nordpolen har vi bara en enda soluppgång, så där blir det inte så många tillfällen till extra solljus. Vid polcirkeln är det fl er tillfällen att förlänga dagsljuset.Observera att detta handlar om dagsljuset. Antalet soltimmar är beroende av helt andra faktorer till resebyråernas glädje.

snabb marsch på asfalt

långsam marsch i gyttja

1

2

3

4

5

6

7

89

Jorden

vi ser solljuset

solen är under horisonten

atmosfären

31


Optik

Linser (sid. 134)

Demonstration (bländaröppning)

Be eleverna hålla boken 5 cm från ögat eller så nära att texten blir oläsbar. De ska knyta ena handen löst så att en smal öppning förbi fi ngrarna återstår. Testa om det går att läsa bokstav för bokstav med handen mellan ögat och texten. (Om bländaröppningen minskar, ökar skärpedjupet.) Tricket kan vara en bra julklapp till morföräldrar som har för vana att glömma glasögonen hemma när de ska gå och handla.

Elektromagnetisk strålning (sid. 137)

En äldre enhet för våglängd är 1 ångström, 1 Å = 10-10 m.

UV-strålning är indelad i tre våglängdsområden:UV A 400–315 nmUV B 315–280 nmUV C 280–100 nmUV-strålning kan ge akuta skador på ögon (snöblindhet, svetsblänk) och hud.För hud har man uppskattat att 90 % av en speciell form av hudcancer, skivepitelcancer, beror på UV-strålning. Skadorna beror av strålningens våglängd. UVB och UVC orsakar mer skador än UVA.

Utanför atmosfären ligger ungefär 10 % av solenergin i UV-området. Våglängder kortare än 295-300 nm når inte jordytan.UV-strålning kan bilda ozon (O3) genom reaktionenO2 + foton → O + O (vid våglängder kortare än 242 nm)O2 + O → O3UV-strålning kan också absorberas av ozon genom reaktionenO3 + foton → O2 + O (vid våglängder kortare än 300 nm)

På grund av balans mellan nybildning och sönderfall av ozon bibehålls ett ozonlager i atmosfären. Varje år under de senaste årtiondena har kemiska reaktioner med klor och brom förorsakat en uttunning av ozonlagret, känd som ozonhålet.

Ozonmängd mäts i Dobsonenheter (DU). Om man tar allt ozon i en tänkt luft pelare från markytan till atmosfärens slut och reducerar till 0 °C och 1 atm tryck, skulle pelaren bli 0,3 cm hög. Då har vi 0,3 atm-cm totalt ozon. För att göra enheten enklare har man satt 1 DU = 0,001 atm-cm. 0,3 atm-cm = 300 DU.

Ozon är en färglös gas som är mycket reaktiv. Den är gift ig och tillåten koncentration på arbetsplatser är högst 0,1 ppm. Ozon bildas av gasurladdningslampor, lasrar, t.ex. kvävelasern och kolmonoxidlasern och vätelasern, samt vid gas- och elektrosvetsning.

Strålsäkerhetsmyndigheten, tidigare Statens strålskyddsinstitut, gör mätningar av elektro-magnetisk strålning med en antenn som placeras på ett 1,3 m högt stativ. Mätningarna görs på frekvenserna mellan 60 och 2 500 MHz och täcker därmed alla vanliga strålkällor.Strålningen ökade när mobilerna slog igenom men sedan början av 2000-talet har ingen ökning skett, trots att vi använder mer utrustning som kommunicerar trådlöst, såsom mobilt internet, 3G-telefoner och trådlösa villalarm. De nyare apparaterna sänder inte med högre eff ekt än nödvändigt. Trådlösa telefoner sänder på hög eff ekt.www.ssi.se

32 Optik


Holografi (sid. 138)

Skillnaden mellan ett hologram och ett foto är egentligen en fråga om vad som lagras.Ett svartvitt foto lagrar intensiteten i ljuset. Varje punkt på negativet har belysts olika starkt.Ett färgfoto lagrar även ljusets våglängd. Varje punkt har lagrats tre gånger med hjälp av tre olika färgfi lter.Ett vanligt hologram lagrar ljusets intensitet och fas. Det fi nns även färghologram som lagrar intensitet, våglängd och fas.

Buktiga speglar (sid. 139)

Demonstration (strålgångs omvändbarhet)

Två strålkastarinsatser från en bilskrot kan användas för att visa strålgångens omvändbarhet i en konkav spegel. Det enklaste är att placera refl ektorerna parallellt mitt emot varandra i klämmare på stativ på cirka 50 cm avstånd. Den ena refl ektorn ska ha lampan kvar. Eftersom lampan sitter i brännpunkten blir strålknippet parallellt efter refl ektion i den konkava refl ektorn. Detta parallella strålknippe når den andra refl ektorn och refl ekteras till brännpunkten i denna. Där kan en tändsticka antändas.

Avbildning i linser (sid. 142)

Alházen (ca 965–1040) var en arabisk fi losof som verkade i Basra och Kairo. Han behandlade många områden från etik till matematik och naturvetenskap. Hans verk om optik, där han undersöker ljusets brytning och refl exion, fi nns bevarade. Under 1200-talet översattes delar av hans arbeten till latin och därigenom fi ck han stor betydelse för optikens utveckling från medeltiden fram till 1600-talet.

Bilderna (sid. 142–43) som visar avbildning i linser är ideala. Om man inte bländar av randstrålarna får man inte alla strålar samlade i en punkt.

En lupp ska hållas nära ögat. Det är sedan föremålet som ska fl yttas tills man ser skarpt.

en tändsticka med svavlet i brännpunkten

lampa 12 V

33


Optik

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Sid. 129 9.6 Varför ser pupillen i vårt öga svart ut? Ljuset går in i ögat, men inget ljus kommer ut.

9.7 Man vet att en del blommor har vackra ultravioletta färgteckningar. Vilka varelser har ögon som kan se detta, tror du?

Bin och andra insekter som lever av nektar och pollen.

9.8 Den här pilen är målad på gatan och markerar vänstersväng. En bilförare ser den inte riktigt så här. Hur ser den ut från bilen?

Alla linjer som är i körriktningen blir förkortade.

Sid. 136 9.16 På kvällen när det är mörkt ute refl ekteras ljuset i en vanlig fönsterruta, så att man kan

spegla sig. Varför kan man inte spegla sig i fönstret när det är ljust? Ögat nås av så mycket mer ljus utifrån. Ljuset från spegelbilden är så svagt att vi inte

uppfattar det.

9.17 I ett riktigt dammigt rum kan vi se en ljusstråle från en fi cklampa. Vad beror detta på? Ljuset refl ekteras i dammet och når våra ögon.

9.18 Hur gör de för att laserstrålarna ska synas i rummet? De brukar spruta ut rök i rummet.

Läs merSid. 141 9.24 Det berättas att Arkimedes försvarade sin hemstad genom att sätta eld på fi endens

skepp. Han använde stora speglar. Hur gick det till? Han använde konkava speglar och riktade dem så att brännpunkten låg på fi endens

skepp.

9.25 I overhead-projektorn fi nns mycket optik. Beskriv de olika delarna i ljusets väg. Bakom lampan fi nns en spegel så att allt ljus refl ekteras till glasskivan. Denna fung-

erar som en konvex lins som samlar ljuset (fresnel-lins). En annan konvex lins med kortare brännvidd ger en förstorad bild. En snedställd spegel refl ekterar bilden så att den faller på duken.

34 Optik

Optik Kommentarer till arbetshäftet TitaNO fysik

Avsnitt Laboration Undersök Uppdrag Övrigt

Synligt ljus 1, 2

Ljus som ögat inte ser

Ljus som strålar 1 3 Kalkyl

Linser 2 4

Läs mer

Ljus- elektromagnetisk strålning och fotonerHolografi

Buktiga speglar 3

Avbildning i linser 4 1 Uppgift

Undersök 1 — Seendet

A Testar stereoseende.

B Det ser ut som om det är ett hål i handfl atan.

C Hur kom den extra fi ngerstumpen dit eller är det en prinskorv?

E Blinda fl äcken eller papillen är det område i ögats näthinna där syncellernas nervtrådar går ihop till synnerven som leder information till hjärnan.

F De vågräta linjerna är parallella.

G De små cirklarna har alla samma nyans av grått. Detta ser man om man jämför dem två och två.

Undersök 2 — Spektrum

Prismat kan fästas på bordet med en bit dubbelhäft ande tejp. Det skadas lätt om det faller.Om väggarna i salen inte är vita är det bästa att fånga spektrum på en skärm. Eft ersom ljuset bryts i prismat duger det inte att sätta skärmen på optiska bänken.Försök 2 måste göras mycket långsamt så att eleven observerar att det endast är den röda delen av spektrum som syns när skivan täcker spalten. (Man kan behöva påpeka att det inte är så att alla färgerna förvandlas till rött.)

Laboration 1 — Ljusets brytning i glas

Om det inte fi nns en specialplatta med färgade spalter kan man tillverka en av papp och fär-gad plast. Denna placerar man bakom en skärm med fl era vågräta spalter ur optiksatsen.

Undersök 3 — Bild i plan spegel

A Formulera refl ektionslagen.B2 Eleven ser sig som andra ser henne

(se fi gur).

v h h v

35


Optik

E Princip för periskop. Det kan tillverkas av t.ex. en mjölkkartong. Speglarna kan limmas fast i en bit frigolit.

Undersök 4 — Glasögon

Bäst är att börja med att gå runt och droppa ett par droppar eosin i kolven.Laborationen kan också göras som en demonstration. De elever som bär glasögon kan komma fram och testa dessa. Sätt en spalthållare med en skärm med 20 mm hål framför lins + 12. Blir bilden skarpare när man skärmar av randstrålarna?

Laboration 4 — Avbildning med linser

Laborationen är enkel och kan med fördel göras oberoende av om man fortsätter med teorin kring avbildning i linser.Halva julgransljus i en liten ljushållare fungerar bra.

FacitUppgift — Bildkonstruktion

A Konvex linsa Rita bilden när föremålet är utanför 2 · f (dubbla brännvidden). De två strålarna är påbörjade.

Bilden är förminskad, upp och ner, verklig.

b Rita bilden när föremålet är precis på 2 · f.

Bilden är lika stor, upp och ner, verklig.

periskopspegel 1

spegel 2

2f f f

2f f f

36 Optik


c Rita bilden när föremålet är mellan 2 · f och f.

Bilden är förstorad, upp och ner, verklig.

d Rita bilden när föremålet är nära linsen, innanför f.

Bilden är förstorad, rättvänd, virtuell.

B Konkav linsa Rita bilden när föremålet är utanför 2 · f (dubbla brännvidden).

Bilden är i alla fyra fallen rättvänd, förminskad, virtuell.

2f f f

2f f f

2f f f

37


Optik

Uppdrag 1 — DiaprojektorDen föreslagna uppställningen sprider ljuset, så den projicerade bilden blir väldigt ljussvag.En kondensorlins eller fl era behövs. Sätt lins +5 på 7 och lins +12 på 10. Justera lins + 15 så att bilden blir skarp. Den är nu mycket ljusstark.Jämför med resultatet från laboration 4 och uppgift 1. När föremålet (här diabilden) är placerat mellan fokus och dubbla fokus får vi en förstorad upp och nedvänd verklig bild.

Veta mer 1Belysning är ljusfl öde/m2 och anges i enheten 1 lux = 1 lumen/m2.För lektionssalar rekommenderas 300–500 lux. Belysningen på arbetsplatser ska falla snett uppifrån. Färger ska återges så naturligt som möjligt.

En lampas färgtemperatur anges i kelvin. Låg färgtemperatur ger ett varmtonat ljus. Hög färgtemperatur uppfattas som dagsljuslikt.3 000 K – varmtonat ljus4 000 K – vitt neutralt ljus5 000 K - dagsljus

Veta mer 2Ögats lins har förmåga att ändra form (ackommodation) och gör att vi kan se skarpt på olika avstånd. Linsen är upphängd i en ringformad muskel (ciliarmuskel) med hjälp av tunna trådar, påminnande om ekrarna i ett hjul. Vid seende på långt håll är ciliarmuskeln avslappnad och dess diameter stor, varvid trådarna håller linsen utspänd (svagt buktig). Vid seende på nära håll drar ciliarmuskeln ihop sig, diametern blir mindre och trådarna som fäster i linsen tillåter den att anta en buktigare form. Förmågan att bryta ljusstrålarna ökar.Linsens förmåga att ändra form avtar med åldern. Ögats förmåga att se på nära håll minskar. Det kallas ålderssynthet och kan juste-ras med konvexa linser (läsglasögon).Astigmatism är ett brytningsfel som beror på att hornhinnan (eller linsen) inte är jämnt rundad. Parallella strålar som når ögat i olika plan fokuseras inte i samma punkt på näthinnan. Astigmatism justeras med s.k. cylinderglas.

FacitKakyl

1 10 dioptrier2 4 dioptrier3 –5 dioptrier4 0,4 m = 40 cm5 1 m ≈ 14 cm och linsen är konkav7

NÄRSEENDE FJÄRRSEENDE

upphängnings-trådar

ciliar-muskel

38 Optik


FacitKorsord

F

O

K

U

S

P T I K E R

Ö

N

T

G

E

I N F R A R Ö T T

K O N V E X

N E W T O N

P R I S M A

V A K U U M

H Ä G R I N G L A S E R

P

L

R

I

D

S

P

K

R

U

M

R

A

D

O

Å

S

P

E

E

L

O

N

K

A

V

G

A

M R

F

L

E

X

F R T

O L

Ö

V

39


Optik

FacitSant eller falskt?

Sant Falskt 1 Vi kan se en sak eft ersom ljuset refl ekteras på den. 2 Vitt ljus delas upp i färger då det går genom ett prisma. 3 Ljuset är en elektromagnetisk vågrörelse. 4 Ljuset kan inte gå i vakuum. 5 En sak som är blå refl ekterar allt ljus utom det blå. 6 Polariserat ljus är en vågrörelse där vågorna ligger åt samma håll. 7 En värmekamera kan registrera infrarött ljus. 8 Den ultravioletta strålningen skadar inte vår hud om vi är bleka. 9 Den farligaste delen av solens ultravioletta strålning

stoppas av det tunna ozonlagret i atmosfären. 10 Freoner ger ett bättre ozonlager. 11 Ett fl uorescerande ämne kan ta upp UV-ljus

och sedan sända ut det som synligt ljus. 12 Röntgenstrålning har kortare våglängd än UV-strålning. 13 En laserstråle är ljus med många våglängder. 14 När en ljusstråle refl ekteras i en spegel är infallsvinkeln

lika stor som refl ektionsvinkeln. 15 Ljusets fart i vakuum är 300 000 km/s. 16 När en ljusstråle går från luft till vatten ändrar den aldrig riktning. 17 Totalrefl ektion kan inträff a då ljus går från vatten till luft . 18 Optiska fi brer är tunna trådar av glas där ljuset transporteras

genom totalrefl ektion. 19 En konvex lins är tunnast på mitten. 20 Med en konvex lins kan man tända eld på ett papper. 21 En konkav lins sprider ett parallellt strålknippe. 22 Bilden visar ett närsynt öga.

23 Synfelet i ett översynt öga justeras med en konvex lins. 24 Nästan alla blir närsynta då de blir äldre.

40 Optik

Optik arbetshäfte TitaNO fysikTitaNO fysikOptik Kommentarer till arbetshäftet

FacitSant eller falskt?

Läs mer Sant Falskt 25 Ett hologram är en bild i tre dimensioner. 26 I en konkav spegel refl ekteras ett parallellt strålknippe

mot brännpunkten. 27 En konkav spegel kan användas som sminkspegel. 28 En konvex spegel buktar inåt. 29 En konvex spegel kan användas som trafi kspegel. 30 I en konvex spegel tycks allting vara närmare än det är i verkligheten. 31 Där de streckade linjerna går samman i fi guren

kallas spegelns brännpunkt.

32 Linsen i en kamera är positiv. 33 En konkav lins ger alltid en förminskad bild. 34 En lupp är en konvex lins. 35 Illustrationen visar att den virtuella bilden uppkommer

när det avbildade föremålet är utanför fokus.

f f

titano fysik

Documents