synliggör biblioteket – identitet, image och profil

23
SYNLIGGÖR BIBLIOTEKET – IDENTITET, IMAGE OCH PROFIL Gemensam projektträff 1 - Halmstad 2009-04- 20 Projektdeltagare från Laholm, Hylte, Onsala, Vallås samt Karen Nowé Hedvall, Linda Tillander och Anette Eliasson

Upload: banyan

Post on 16-Mar-2016

65 views

Category:

Documents


0 download

DESCRIPTION

Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil. Gemensam projektträff 1 - Halmstad 2009-04-20 Projektdeltagare från Laholm, Hylte, Onsala, Vallås samt Karen Nowé Hedvall, Linda Tillander och Anette Eliasson. Syfte med dagen. Synliggör biblioteket – Identitet, image, profil Så här långt… - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

Page 1: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

SYNLIGGÖR BIBLIOTEKET – IDENTITET, IMAGE OCH PROFILGemensam projektträff 1 - Halmstad 2009-04-20Projektdeltagare från Laholm, Hylte, Onsala, Vallås samt Karen Nowé Hedvall, Linda Tillander och Anette Eliasson

Page 2: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

SYFTE MED DAGEN

Synliggör biblioteket – Identitet, image, profil Så här långt… Kommande aktiviteter… Presentation av projektbibliotek Projektets kommunikationsforum Bibliotekens mål och uppdrag Bibliotekarierollen Användarstudier

Page 3: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

PROJEKTÍDE OCH MÅL Biblioteken i Halland vill arbeta med att

medvetandegöra den mångfacetterade verksamhet man erbjuder kommunens invånare i syfte att öka användningen av bibliotekens utbud

Målgrupp: Användare och icke-användare, vilka?

Projektidé :Identitet – image och profilImage- bild

Vad erbjuder biblioteket? Vilka använder? Inte? Lite? Mycket? Hur uppfattar vi vår identitet?

Vilken bild har användare och andra aktörer av bibliotekets erbjudande?

Hur stämmer identitet och image ihop? Vilken profil ska biblioteket erbjuda?

Profil - riktning

Identitet – själv…

Page 4: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

PROJEKTET SÅ HÄR LÅNGTAnsökan Kulturrådet skickades in oktober 2008Beviljades (400.000 av sökta 600.000) december

2009 Förberedelser januari 2009Kontakt med Bibliotekshögskolan kring projektstöd

och utvärderingProjektträffar hittills:

Onsala 2 tillfällen, Vallås 3, Hylte 2, Laholm 1Agenda projektträffar:

Beskriva verksamhet, användare och andra aktörer i omvärlden för att identifiera identitet. Samla material för beskriva image.

Hollandsresa – berättelser och bilderProjektägarträff:

Eva-Lotta Stenbäck, Anette Hagberg, Monica Falk, Ann-Christin Magnusson, Anette Eliasson

Page 5: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

PROJEKTBUDGET 2009

Projektets kostnader 2009Projektbibliotekens arbetsinsats

50.000 x 4 = 200.000

Till biblioteken fr projektbudget

Upp till 50.000 x 4 = 200.000

Regionbibliotekets arbetsinsats

200.000

Mätningar, användarstudier 125.000Konsultarvode 125.000Fortbildning och studieresor 75.000Konferenser, dokumentation, informationsmat., utvärdering

75.000

Totalt

För 2010 kommer 300.000 att sökas för uppföljning…

1.000.000

Page 6: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

KOMMANDE AKTIVITETER VÅREN 2009 Fortsatta projektträffar på projektbiblioteken Projektägarmöte 3 juni i Vallås Synliggör filialen – Filialdag 5 maj i Tvååker Gemensam projektträff med föreläsning och

projektuppföljning – Halmstad 26 maj Observationsstudier i biblioteken.

Vallås observerar Onsala och tvärtom Hylte observerar Laholm och tvärtom

Användarstudier: Inventera tidigare studier samt göra icke-användarstudie

Enkät till bibliotekspersonalen i Halland x 2 Individuell projektloggbok samt en veckas

beskrivning Sammanställning av kunskap och erfarenheter Projektdokumentation och kommunikation med

Region Halland och omvärld

Page 7: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

PROJEKTETS FORTSÄTTNING Fortsatta projektträffar enligt överenskommelse Beskrivning av identitet och image utifrån

inriktning i projektet Arbeta fram en lokal profil Arbeta med metodutveckling och aktiviteter för

att nå och kommunicera vald profil T ex arbeta med inredning, skyltning, nya metoder

för lässtimulans, strategisk kommunikation, bemötande, webbplats, etc

Utvärdering och uppföljning av nollmätning våren 2010

Lärande utvärdering

Page 8: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

PLANERADE AKTIVITETER HÖSTEN 2009 Profilval… Användarorientering utvecklas i projekten Bemötande och service… Regionalt nätverk för att mediera medier Det rörliga rummet – december Strategisk kommunikation – november Digitala tjänster – un-conference december

Page 9: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

PROJEKTBIBLIOTEK Laholm – huvudbibliotek samt filialer

(integrerade folk/skolbibliotek) Hylte – huvudbibliotek samt filialer Vallås - filial i Halmstad, integrerat

folk/skolbibliotek Onsala – filial i Kungsbacka, integrerat

folk/skolbibliotek

Page 10: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

PROJEKTKOMMUNIKATION Projektträffar – syftar till att diskutera lokala

lösningar med processledare från Regionbiblioteket

Webbaserad kommunikation – webbplats, blogg och ning – syftar till att dela erfarenheter mellan projektbibliotek samt bidra med kunskap och söka kontakter med andra bibliotek i och utanför Region Halland

Skriftlig projektdokumentation – projektbibliotek, Regionbiblioteket och BHS

Gemensamma projektträffar Inspirationsträffar

Page 11: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

BIBLIOTEKENS MÅL OCH UPPDRAG ”Folkbiblioteket är organisationer som i hög grad

styrs av värderationalitet, vilket innebär att de som arbetar inom organisationen skapar mål och föreställningar tillsammans. Ser man biblioteken som en kulturinstitution eller bildningsinstitution i första hand? Vems kultur och vems bildning lyfts fram? Vilken är bibliotekariens roll, den som erbjuder service eller den som fostrar? Vilken kunskapssyn biblioteket har är viktigt för hur verksamheten bedrivs och upplevs. Den syn som präglar bibliotekets verksamhet, är den som man kommunicerar till sina användare. Om bibliotekens mål förändras, hur förändras de värderingar som biblioteken står för och hur kommuniceras de till användarna?” (Projektansökan, s 3)

Page 12: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

FOLKBIBLIOTEK – KOMMUNALA MÅL OCH BIBLIOTEKSPLANER Målrationalitet - Värderationalitet Hur styr kommunala mål

biblioteksverksamheten? Biblioteksplaner: Laholm och snart Hylte.

Kungsbacka och Halmstad på gång. Bibliotekslagen Folk- och skolbiblioteksmanifest Barnkonventionen Bibliotekarien tolkar målen..

(se t ex Det lokala folkbiblioteket – förändringar under hundra år, Joacim Hansson 2005

Page 13: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

”Organisationers ”hyckleri” – Olika nivåer har olika roller. Nils Brunsson, Handelshögskolan Stockholm

Snacka

Besluta

Göra

Page 14: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

Två idealfall: Politiska organisationer

Snack, Beslut Spegla konflikter Problem! Kritiska, pessimistiska Allmän, generalist Ineffektiva??

Handlande organisationer Produkt, handling 1 ideologi, eniga Lösningar! Lydiga, optimistiska Nisch, profil Effektiva?

Page 15: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

Vem styr folkbiblioteken – egentligen? Ledare? Ledda? (Hur) kontrollerar politiska mål och beslut

den dagliga verksamheten? Folkbibliotek – ”hycklande organisationer”?

Page 16: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

PROFESSIONENS ROLL Kamp för att behålla tolkningsföreträdet om

vad biblioteket ska innehålla, kampen om ett monopol (60- och 70-tal samt tidigare)

Professionen låter ”kunderna” bestämma medieutbud och service, ekonomiska argument (från 80-talet utbud och efterfrågan)

Professionen i dialog med användare, politiker, förvaltning osv (relationsprofessionen, fr 2004)

(ur Bibliotekarerne, Trine Schreiber, 2006)

Page 17: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

FYRA ANVÄNDARDISKURSER Bildningsdiskursen. Användarna behöver hjälp,

bibliotekarierna vet vad användarna behöver Pedagogisk diskurs, ofta kombinerad med

tillgång till IT. Användarna behöver hjälp, kombinerat med tankar om effektivitet och självhjälp

Informationsteknikdiskursen, en uppfattning om att användarna, särskilt de unga, behöver hjälp att använda IT och medier till det som biblioteket uppfattar sig stå för, ett alternativ

Informationsdiskursen. Bibliotekarien utvecklar de produkter som användarna efterfrågar.

(Hedemark & Hedman, 2005, disk. analys facktidskrifter)

Page 18: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

RELATIONSPROFESSIONENFör den professionella bibliotekarien i den

offentliga sfären gäller att finna en balans mellan de ekonomiska argumenten och professionens kunskaps- och värderingsmässiga intressen.

Den professionella identiteten skapas i spänningsfältet mellan en efterfrågan av den professionelles bidrag till samhällets utveckling och dennes uppfattning om vad som i praktiken upplevs som arbets- och värdemässigt försvarligt.

I dialog med brukare, politiker och andra aktörer…

(Bibliotekarerne, Trine Schreiber, 2006)

Page 19: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

KUNSKAP OM ANVÄNDARE - ANVÄNDNING Studier om användares behov av kultur,

information, medier, stöd för lärande etc. Studier om användares användning av

bibliotek, litteratur, internet och andra medier

Studier om vad användare tycker om bibliotekets verksamhet

Studier om andra aktörers uppfattningar, t ex politiker, lärare, förskolepersonal etc.

Studier av samarbeten Användares delaktighet genom kontinuerlig

feedback, råd, referensgrupper etc.

Page 20: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

VAD VET VI OM MEDBORGARNAS MEDIEVANOR?

Läser varje vecka: arb ca 37%, högre tjm 63% Köpt bok senaste kvartal: arb ca 38%, högre tjm

67% Besökt bibliotek senaste månaden: arb ca 20%

resp 23% Bokläsning stabil över tid Biblioteksbesök minskar något varje år för alla

grupper Högutbildade föräldrar med barn i 7-15 års ålder

läser högt för sina barn dubbelt så ofta som låtutbildade.

Kvinnor läser oftare och mer för sina barn än män Bara en liten andel barn är bokslukare, de flesta

läser regelbundet, en liten andel läser mycket lite. Fler flickor läser mycket, fler pojkar läser lite.

Page 21: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

BIBLIOTEKSVANOR De flesta kommer i kontakt med biblioteket som små…

Vad gör att de fortsätter använda? De flesta fortsätter inte att använda biblioteket efter

skolan, särskilt om de inte studerar Men många kommer tillbaka, särskilt om de studerar Kvinnor använder mer än män, men marginellt

Kvinnor gör fler olika saker i biblioteket Små bibliotek används mer som lånebibliotek Barn använder i första hand hemmabiblioteket, i andra

hand kompisbiblioteket, i tredje hand samhällsbiblioteket. Bokbestånden där skiljer sig åt

9-24 åringar lånar flest nya medier på biblioteket Biblioteket fyller ingen viktig roll som mötesplats för

ungdomar. De värderar traditionell verksamhet högt. Föräldrarnas inställning till kultur har betydelse för

ungas användning Fler elever med invandrarbakgrund använder biblioteket Var femte svensk har utländsk bakgrund

Page 22: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

ATTITYDER Politiker är mer positiva än tjänstemän och

allmänhet om att man ska satsa på bibliotek 85% av kommunala beslutsfattare vill att

biblioteken ska vara mötesplatser och upplevcelsecentra, mot ca 42% av allmänheten. Allmänheten önskar istället biblioteken som lugna och tysta platser för läsning.

Biblioteken anses mer viktiga än spännande, inspirerande och moderna

Nästan 70% av kommunala beslutsfattare anser att bibliotekens verksamhet utvecklats till det bättre under senare år.

Page 23: Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil

VAD VET VI INTE? Hur användarna lokalt ser på och behöver

biblioteksservice. Eller skulle önska Vilka områden är ”folk” intresserade av lokalt Hur olika erbjudanden används i biblioteket

Vad ökar användning? Motiv till användning, bekvämlighet, utbud motsvarar önskemål och behov, kunskap om erbjudanden.