KlustervapenFAKT

A

Vad är klustervapen?Ett klustervapen är en bombkapsel som öppnar sig i luften och sprider ut upp till 650 småbomber så kallade ”substridsdelar” över ett större område. Det finns två typer av klustervapen: luftbaserade klusterbomber som släpps från flygplan och mark-baserade som exempelvis artillerigranater. Det stora spridningsområdet gör det svårt att begränsa at-tacken till militära mål, och risken är därför stor att civila människor träffas i anfallet. Utöver det är ett stort problem att inte alla substridsdelar exploderar när de träffar marken. De blir istället kvar som så kallade blindgångare, som fortsätter att döda och lemlästa civilbefolkningen långt efter krigens slut. De fungerar i detta avseende precis som landminor.

Klustervapnens förödelseTill skillnad från landminor som avser att skada snarare än döda så har substridsdelar från klusterva-pen en större sprängverkan, vilket orsakar fler döds-fall. Substridsdelarna orsakar också ofta multipla skador som innebär betydligt mer smärta, detta då bitarna från de söndersprängda substridsdelarna har mycket hög hastighet och skapar tryckvågor

genom kroppen som ger fruktansvärda skador på mjukvävnad och organ. Förutom skador och dödsfall är klustervapen ett stort hinder för den sociala och ekonomiska utvecklingen då områden som har täckts av substridsdelar blir omöjliga att använda för odling. Inte heller skolor, sjukhus eller bostäder kan byggas i klustervapensområden förrän området säkrats. I fler än 20 länder finns fortfaran-de oexploderade klustervapen kvar. En tredjedel av alla registrerade klusterammunitionsoffer är barn. 60 procent av de som skadats av klusterbomber har skadats medan de ägnade sig åt vardags-sysslor. Vapnet har används i minst 23 länder.

Sverige och klustervapenSverige har en typ av klusterbomb, Bombkapsel 90 (även kallad DWS 39), som släpps från Jas 39 Gripen och införskaffades under kalla kriget. Bombkapseln kan innehålla upp till 72 stycken substridsdelar som skjuts ut över ett område på cirka 250 x 400 meter. Vid användning skulle Bombkapsel 90 kunna orsaka stor humanitär ska-da. Dels på grund av det stora spridningsområdet och dels för att en procent av substridsdelarna blir

Svenska Freds ordförande Anna Ek t.v. bevakar när Sverige skriver under klustervapenkonventionen.

liggande kvar som blindgångare. Svensk vapenin-dustri tillverkar inte längre klusterbomber, men utvecklar liknande vapensystem som till exempel Bonusgranaten och artillerigranaten Excalibur. Bonus och Excalibur består liksom klusterbomber av en kapsel som skjuter ut substridsdelar, men eftersom de till skillnad från klusterbomber endast innehåller en eller ett fåtal målsökande substrids-delar så definieras de inte som klusterbomber och omfattas därför inte av klustervapenförbudet.Sverige ratificerade konventionen om klustervapen den 23 april 2012 och håller på att förstöra sina klustervapen. Den 31 December 2013 bestod Sveriges återstående förråd av 79 BK - M90 klustervapen och 20.595 substridsdelar. Sverige har vid flera tillfällen sagt att avsikten är att slut-föra förstörelse av upplaget senast den 31 december 2014.

Lagar och bestämmelserMycket tack vare påtryck-ningar från internationella Röda Korskommittén star-tade 2000 en process inom ramen för 1980 års vapen-konvention i syfte att bättre reglera klustervapen och andra explosiva lämningar av krig. Konventionen om klustervapen antogs i maj 2008 och öppnades för signering i december 2008. Konventionen om klustervapen innefattar en skyldighet att aldrig använda, tillverka, ha förråd eller överföra klustervapen, samt ett antal skyl-digheter att förhindra ytterligare användning och rätta till tidigare skador som orsakats av vapen.Den 17 februari 2010 hade klustervapenförbudet ratificerats av 30 länder, vilket var vad som behövdes för att det skulle träda i kraft. Det innebär att förbu-det började gälla från och med den 1 augusti 2010.

Internationell koalition mot klustervapenArbetet för att få till stånd en konvention mot klustervapen började i november 2003, då allt fler icke statliga organisationer (NGO:s) började tvivla på att förhandlingarna inom ramen för 1980 års vapenkonvention verkligen skulle leda till åtgär-der mot klustervapen. Till följd av detta missnöje bildades CMC (Cluster Munition Coalition), en grupp organisationer som verkar för att stoppa användningen av klustervapen. Koalitionen har idag över 200 medlemsorganisationer världen över, däribland Svenska Freds. Medlemsorganisationer-nas arbete har bestått i att utöva påtryckningar, att

anordna möten, debatter och konser-ter för att samla in pengar. Allt för att öka medvetenheten kring problemen. Arbetet gav resultat. I december 2008 skrevs en historisk konvention på av cirka 100 länder, konventionen för-bjuder användandet av klustervapen. Konventionen är troligen årtiondets viktigaste nedrustningsavtal och den förbjuder användning, överföring och lagring av en hel kategori vapen.

Detta gör Svenska Freds Svenska Freds verkar för att det inter-nationella förbudet mot klustervapen efterlevs och att fler stater skriver un-der konventionen. Klustervapen är en vapentyp som orsaker problem som i många avseenden liknar de skador minor orsakar. Svenska Freds är en

aktiv part i den Internationella koalitionen mot klustervapen, Cluster Munition Coalition (CMC), och samverkar med andra organisatio-ner för att få ett stopp på det mänskliga lidande som orsakas av klustervapen. Svenska Freds startade den svenska delen av klustervapen-kampanjen och bevakar att Sverige föjer avtalet.

Jas 39 Gripen, utrustat med Ma verick-missiler och Bomb kapsel 90. Copyright Gripen Inter-national. Fotograf: Katsuhiko

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Tel. 08-55 80 31 80, www.svenskafreds.se

November 2014