session 56 annika nilsson
TRANSCRIPT
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Mått och mätmetodik för uppföljning av cykeltrafik
– lokal resvaneundersökning
Annika Nilsson, Trivector Traffic (Stockholm)
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Innehåll
1. Om forskningsprojektet2. Dagens behov och metoder 3. Förslag på harmoniserad metod4. Test med lokal resvaneundersökning5. Fortsatt arbete
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
SyfteAtt föreslå en harmoniserad metod för att skatta cykel- respektive gångtrafikens andel av det totala resandet
(av det totala antalet resor och av persontransportarbetet)
i svenska tätorter
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Vikten av gång och cykling
Mål & satsningar: Nationella Kommunala Europeiska
som behöver följas upp!
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Dagens behov och metoder (Etapp 1& 2)
Fokus på Sverige, i viss mån Europa och utanför Europa Syfte och mål:
Få överblick över befintliga metoder och behov, men även pågående utveckling
Få underlag för utveckling av harmoniserad metod
Metoder: – Diskussionsseminarium– Intervjuer med svenska kommuner– Kontakter, litteraturstudier– Analys av befintlig data i RES m fl
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Intervjuer med svenska kommuner
Behov: Inte självklart att vilja följa upp gång, däremot viktigt att följa upp cykel
Mål: Alla har mål för cykel, några för gång och cykel tillsammans, få har mål för gångtrafiken. Bil cykel.
Mått: Antal eller andel beroende på syfte. Reslängd intressant men svårt, antal resor viktigare.
Metoder: Resvaneundersökning görs ungefär vart 10:e år, oftast som postenkät vår/höst, och har flera syften. Årliga cykelflödesmätningar i några punkter för måluppföljning, flera syften: planering/prioritering.
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Målformuleringar för ökad cykeltrafik
Göteborg Öka andelen från 8 till 12 procent
Malmö Öka med 10 procentenheter
Linköping Öka andelen från 30 till 40 procent
Jönköping Öka andelen med 20 procent i centrala Jönköping
Lund Öka cykeltrafiken per invånare med 5 procent
Köpenhamn Öka andelen personer som cyklar till arbetet från 34 till 40 procent
Amsterdam Minst 37 procent av invånarna använder cykeln vid varje resa
Sverige, förslag på nationell indikator
Andelen (gång- och) cykelresor av de kortväga resorna (<5km) ska öka
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Mätmetoder för gång- och cykeltrafikResvaneundersökningar (RVU:er)Mäter i befolkningen – urval personerFångar uppgift om vem och varförRikt material men kostsamtOfta låg svarsfrekvens (37-71%)
Flödesräkningar/-mätningarMäter i trafiken – urval av länkarFångar många förflyttningarSnabbt, enkelt och billigt
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Viktigt att fundera igenom mått och mål!
Politiska mål om andel är ”svåra”:– Måste veta det totala resande, alla färdslag– Resandet ökar– Bilresandet ökar fortare än gång och cykel
Mått ska vara kommunicerbara, meningsfulla (fånga förändringar)
Definitioner och avgränsningar är viktiga
Metod: enkel & användbar & billig
Hållbart resande
Mål
Mått Metod
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Rättvisa jämförelserDefinition av resa kopplat till unikt färdsätt (reselement), ärende (delresa) eller basplats (huvudresa)?
Reselement 1 Reselement 2 Reselement 3
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Rättvisa jämförelserDefinition av resa kopplat till unikt färdsätt (reselement), ärende (delresa) eller basplats (huvudresa)?
Reselement 1 Reselement 2 Reselement 3
Reselement + unikt färdsätt, gång och cykel lyfts fram, - svårt att samla inDelresa + används oftast för cykelandelHuvudresa + ger helhetsbild på resandet, - gång och cykel osynliggörs
Gångandel67 % gång
50 % gång
0 % gång
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Rättvisa jämförelserDefinition av resa kopplat till ärende (delresa) eller unikt färdsätt (reselement)?
Avgränsningar av resor resor av en viss längd?
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Endast resor < 5 km?
Ackumulerad fördelning av persontransportarbete över olika färdsätt beroende på huvudresans längd (km), enligt RES 0506
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
0 5 10 15 20 25
Gång
Cykel
Buss
Bil
Då missar vi mer än hälften av persontransportarbetet med gång och cykel!
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Rättvisa jämförelserDefinition av resa kopplat till ärende (delresa) eller unikt färdsätt (reselement)?
Avgränsningar av resor resor av en viss längd? inom (till/från) tätort? transportsyfte/ även motion/rekreation/lek? alla åldersgrupper eller avgränsning? årsmedelvärde/säsong? hela veckan eller vardagar?
Kommuninvånarnas resor var de än sker regioninvånarnas resor i en viss kommun/tätort
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Slutsatser Fokusera på cykeltrafik
Kvalitetshöjning genom mer statistiskt urval av räknepunkter Avvakta ”Measuring walking” för gång
Målformulering = andel cykeltrafik RVU
Samtidiga RVUer och cykelflödesmätningar – hitta koppling! Mål och mått måste hänga ihop! Håll ordning på definitioner och avgränsningar!
RVU RVU RVU
Räkningar = Indikator
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Föreslag på harmoniserad metod Möjliggör jämförelser mellan städer och uppföljning över tid
– Obs! Ej ren motion/promenader, utan förflyttningar med ett ärende i målpunkt!
Tänkbara mått som RVU ger:– gång- respektive cykelandel av totala antalet delresor, med kombinationer– reslängd med gång- respektive cykel baserat på reselementens längd
Grundnivå respektive avancerad nivå:– riktlinjer för antal utskick, åldersgrupp, mätperiod – enkät/resdagbok, jämförelsemått, osäkerhetsskattning
Kunskap för att kunna jämföra med RES och cykelräkningar– t ex betydelse av inpendling, årstiden, promenader/motion
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Testupplägg RVU:er Bred förfrågan till kommuner om planerade RVU:er
3 testkommuner med RVU hösten 2010, Norrköping, Luleå och Eskilstuna
Ingen färdig RVU-metod, utgick från kommunernas upplägg, påverkade i viss grad och utvärderar vilken metod som är lämpligast.
Samtidig cykelflödesmätning i Norrköping
Testkommunerna bidrar med kunskap om praktiska aspekter som möjligheter att påverka, för- och nackdelar med metoden.
Analyser i RES, lokala RVU:er bidrar till val av mått och extrakunskap, t ex in-/utpendling, årstidsvariationer, avgränsningar
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
RVU som testas i testkommunernaKommun Norrköping Eskilstuna Luleå
Insamlingsform Pappersenkät Pappers-+webbenkät Pappersenkät
Enkät+resdagbok 2 s + 8 delresor 11 s + 15 reselement 3 s + 9 delresor
Resdagbok 4 färdsätt/delresa Till buss/tåg resp. byte av färdmedel är egna ärenden
4 färdsätt/delresa
Tid v 39 + v 41 V 40 + v 45 V 42 +v 44
Urval 5000* i hela kommunen
3000 i hela kommunen 3500 i Luleå tätort+ Sörgårdarna+ Råneå
Ålder 16-84 år 16-75 år 15-84 år
Extra Extrautskick, cykelräkningar
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Testkommuners förutsättningarKommun Norrköping Eskilstuna Luleå
Antal invånare 129 254 83 561 96 000
Andel invånare i centralort 65 % 54 % 63 %
Area (km2) 1 503 2 110 1 104
Andel inpendlare av invånare 8% 8% 6%
Cykelpendling över kommungräns Ej relevant Ej relevant Ej relevant
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Extrautskick i Norrköping
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Utvärdering av test i Norrköping
Metod: telefonuppföljning och analys av data Svarsfrekvensen påverkas ej av de olika frågorna
– med generellt sjunkande!
Det interna bortfallet på restid och reslängd är ca 20 %– något lägre i restidsvariant = lättare att uppge restid
Antalet resor och delresor påverkas ej, däremot reselement– fler reselement i restidsvariant – för många? Avgränsning!
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Utvärdering av test i Norrköping Svaren för reslängd och restid är rimliga, men olika
– restid rymmer mer!
Summerad restid för reselementen = start sluttid – var kommer väntetid in?
Återstår:– Ska jämföra färdlängd från RVU med trafikarbete från mätningar– Slutsats: Fungerar extrafrågorna – vilken fungerar bäst?
© T
rive
ctor
Tra
ffic
AB
Vad händer nu?1. Analysera data från Eskilstuna, Luleå
2. Övriga tester av metoden
3. Utvärdering Analyser Diskussionsseminarium med kommuner i mars
4. Rapportering Vetenskaplig rapport (sept. 2011) Sammanfattande populärversion – praktisk tillämpning
Lanseringsseminarium (nov. 2011)
Slutlig metod: Ej standardiserad metod, utan råd/tips!
